Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan om fri rörlighet för personer - Slutakt - Gemensamma förklaringar - Information om ikraftträdandet av de sju avtalen med Schweiziska edsförbundet inom områdena fri rörlighet för personer, luft- och landtransporter, offentlig upphandling, vetenskapligt och tekniskt samarbete, ömsesidigt erkännande i samband med överensstämmelsebedömning och handel med jordbruksprodukter
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 114 , 30/04/2002 s. 0006 - 0072
Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan om fri rörlighet för personer SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET (nedan kallat Schweiz), å ena sidan, och EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, FRANSKA REPUBLIKEN, IRLAND, ITALIENSKA REPUBLIKEN, STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, REPUBLIKEN PORTUGAL, REPUBLIKEN FINLAND, KONUNGARIKET SVERIGE, FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, å andra sidan, nedan kallade "de avtalsslutande parterna", som är övertygade om att den fria rörligheten för personer på den andra partens territorium är av stor vikt för att deras förbindelser skall kunna utvecklas harmoniskt, och som är beslutna att sinsemellan förverkliga fri rörlighet för personer på grundval av de bestämmelser som är tillämpliga i Europeiska gemenskapen, har beslutat att ingå följande avtal. I. GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER Artikel 1 Mål Målet för detta avtal är att, till förmån för medborgarna i Europeiska gemenskapens medlemsstater och Schweiz, a) ge rätt till inresa, vistelse, upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet som arbetstagare och etablering som egenföretagare samt rätt att stanna kvar på de avtalsslutande parternas territorier, b) underlätta tillhandahållandet av tjänster på de avtalsslutande parternas territorier och särskilt liberalisera kortvarigt tillhandahållande av tjänster, c) ge personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet i värdlandet rätt till inresa och vistelse på de avtalsslutande parternas territorium, och d) ge samma levnads-, anställnings- och arbetsvillkor som de egna medborgarna har rätt till. Artikel 2 Icke-diskriminering Medborgare i en avtalsslutande part vilka lagligen vistas på en annan avtalsslutande parts territorium får, vid tillämpningen av och i enlighet med bestämmelserna i bilagorna I, II och III till detta avtal, inte diskrimineras på grundval av nationalitet. Artikel 3 Rätt till inresa Medborgare i en avtalsslutande part skall garanteras rätt till inresa på den andra avtalsslutande partens territorium i enlighet med bestämmelserna i bilaga I. Artikel 4 Rätt till vistelse och upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet Rätten till vistelse och upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet skall garanteras med förbehåll för bestämmelserna i artikel 10 och i enlighet med bestämmelserna i bilaga I. Artikel 5 Personer som tillhandahåller tjänster 1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra särskilda avtal mellan de avtalsslutande parterna om tillhandahållande av tjänster (inbegripet avtalet om vissa aspekter rörande offentlig upphandling till de delar det gäller tjänster) skall den som tillhandahåller tjänster, inbegripet företag i enlighet med bestämmelserna i bilaga I, ha rätt att på den andra avtalsslutande partens territorium tillhandahålla tjänster för en tid som inte överstiger 90 arbetsdagar per kalenderår. 2. Den som tillhandahåller tjänster skall ha rätt till inresa och vistelse på den andra avtalsslutande partens territorium a) om han har rätt att tillhandahålla tjänster enligt punkt 1 eller enligt bestämmelserna i ett sådant avtal som avses i punkt 1, eller b) när villkoren under a inte är uppfyllda, om han av den berörda avtalsslutande partens behöriga myndigheter har beviljats tillstånd att tillhandahålla en tjänst. 3. Fysiska personer som är medborgare i någon av Europeiska gemenskapens medlemsstater eller i Schweiz och som beger sig till en avtalsslutande parts territorium endast i egenskap av mottagare av tjänster skall ha rätt till inresa och vistelse. 4. De rättigheter som anges i denna artikel skall garanteras i enlighet med bestämmelserna i bilagorna I, II och III. De kvantitativa begränsningarna i artikel 10 är inte tillämpliga på de personer som avses i denna artikel. Artikel 6 Rätt till vistelse för personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet Personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet skall garanteras rätt till vistelse på en avtalsslutande parts territorium i enlighet med bestämmelserna om icke yrkesverksamma personer i bilaga I. Artikel 7 Andra rättigheter De avtalsslutande parterna skall i enlighet med bilaga I fastställa särskilt följande rättigheter som har anknytning till den fria rörligheten för personer: a) Rätt till likabehandling i förhållande till de avtalsslutande parternas egna medborgare vad beträffar upptagande och utövande av ekonomisk förvärvsverksamhet samt i fråga om levnads- anställnings- och arbetsvillkor. b) Rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet, varigenom medborgarna i de avtalsslutande parterna får röra sig fritt på värdlandets territorium och utöva det yrke de önskar. c) Rätt att stanna kvar på en avtalsslutande parts territorium efter det att en ekonomisk förvärvsverksamhet avslutats. d) Rätt till vistelse för familjemedlemmar, oavsett deras nationalitet. e) Rätt för familjemedlemmar, oavsett nationalitet, att utöva ekonomisk förvärvsverksamhet. f) Rätt att förvärva fast egendom, i den mån denna rätt hänger samman med utövandet av de rättigheter som beviljas genom detta avtal. g) Under övergångsperioden, rätt att efter det att en ekonomisk förvärvsverksamhet eller vistelse på en avtalsslutande parts territorium upphört återvända dit för att där utöva ekonomisk förvärvsverksamhet samt rätt att omvandla ett tillfälligt uppehållstillstånd till ett permanent sådant. Artikel 8 Samordning av systemen för social trygghet De avtalsslutande parterna skall, i enlighet med bilaga II, fastställa bestämmelser för samordning av systemen för social trygghet, för att säkerställa särskilt a) likabehandling, b) fastställande av tillämplig lagstiftning, c) sammanläggning av samtliga perioder som i de olika nationella lagstiftningarna beaktas för förvärv och bibehållande av rätten till förmåner samt för beräkning av dessa förmåners storlek, d) utbetalning av förmåner till personer som är bosatta på de avtalsslutande parternas territorium, och e) ömsesidigt administrativt bistånd och samarbete mellan myndigheter och institutioner. Artikel 9 Utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis För att underlätta för medborgare i Europeiska gemenskapens medlemsstater och i Schweiz att uppta och utöva förvärvsverksamhet som arbetstagare eller egenföretagare samt att tillhandahålla tjänster skall de avtalsslutande parterna vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga III i fråga om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis samt samordning av de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar om upptagande och utövande av förvärvsverksamhet som arbetstagare och egenföretagare samt om tillhandahållande av tjänster. II. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel 10 Övergångsbestämmelser samt avtalets framtida utveckling 1. Schweiz får under de första fem åren efter avtalets ikraftträdande vidmakthålla kvantitativa begränsningar avseende upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet i följande två fall: vid vistelse i mer än fyra månader men mindre än ett år, samt vid vistelse i ett år eller mer. Inga begränsningar skall gälla för vistelse under kortare tid än fyra månader. Vid ingången av det sjätte året skall alla kvantitativa begränsningar för medborgare från Europeiska gemenskapens medlemsstater upphöra att gälla. 2. De avtalsslutande parterna får under högst två år vidmakthålla kontrollen av företrädesrätten för de arbetare som är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden samt av löne- och arbetsvillkoren för medborgare från den andra avtalsslutande parten, inbegripet i artikel 5 avsedda personer som tillhandahåller tjänster. Före utgången av det första året skall den gemensamma kommittén undersöka om det är nödvändigt att vidmakthålla dessa begränsningar. Kommittén kan förkorta den tvååriga maximiperioden. De som tillhandahåller tjänster som liberaliserats genom ett särskilt avtal mellan de avtalsslutande parterna rörande tillhandahållande av tjänster (inbegripet avtalet om vissa aspekter rörande offentlig upphandling till de delar det gäller tjänster) är inte underkastade kontrollen av företrädesrätten för arbetare som är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden. 3. Från och med detta avtals ikraftträdande och fram till och med utgången av det femte året skall Schweiz inom sina allmänna kvoter förbehålla arbetstagare och egenföretagare från Europeiska gemenskapen nya uppehållstillstånd enligt följande: varje år minst 15000 uppehållstillstånd med en giltighetstid på ett år eller mer och minst 115500 uppehållstillstånd med en giltighetstid på mer är fyra månader men ett år eller mindre än ett år. 4. Utan hinder av punkt 3 skall följande gälla mellan de avtalsslutande parterna: Om, under tiden från och med det sjätte till och med det tolfte året efter avtalets ikraftträdande, antalet nya uppehållstillstånd inom en av de i punkt 1 avsedda kategorierna som under ett visst år utfärdas till arbetstagare och egenföretagare från Europeiska gemenskapen överstiger genomsnittet för de tre föregående åren med mer än 10 %, får Schweiz året därefter ensidigt begränsa antalet nya uppehållstillstånd inom denna kategori för arbetstagare och egenföretagare från Europeiska gemenskapen till det genomsnittliga antalet för de tre föregående åren plus 5 %. Året därpå får antalet begränsas till samma nivå. Trots vad som sägs i föregående stycke får antalet nya uppehållstillstånd som utfärdas till arbetstagare och egenföretagare från Europeiska gemenskapen inte begränsas till färre än 15000 per år vad gäller uppehållstillstånd med en giltighetstid på ett år eller mer eller färre än 115500 per år vad gäller uppehållstillstånd med en giltighetstid på ett år eller mer än fyra månader men mindre än ett år. 5. Övergångsbestämmelserna i punkterna 1(4, särskilt bestämmelserna i punkt 2 om företräde för arbetare som är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden och om kontroll av löne- och arbetsvillkor, skall inte vara tillämpliga på arbetstagare eller egenföretagare som vid detta avtals ikraftträdande har tillstånd att utöva ekonomisk förvärvsverksamhet på de avtalsslutande parternas territorium. De sistnämnda personerna skall bland annat ha rätt till geografisk och yrkesmässig rörlighet. De som har uppehållstillstånd för kortare tid än ett år skall ha rätt att förnya sitt uppehållstillstånd utan hinder av de kvantitativa begränsningarna. De som har uppehållstillstånd för ett år eller längre än ett år skall automatiskt ha rätt att förlänga sitt uppehållstillstånd; dessa arbetstagare och egenföretagare skall följaktligen från och med avtalets ikraftträdande ha de rättigheter i anslutning till fri rörlighet för personer som fastställs i de grundläggande bestämmelserna i detta avtal, särskilt artikel 7. 6. Schweiz skall regelbundet och utan dröjsmål lämna relevant statistik och information till den gemensamma kommittén, inbegripet statistik och information om åtgärder för genomförande av artikel 2. Var och en av de avtalsslutande parterna kan begära att den gemensamma kommittén företar en översyn av läget. 7. Ingen kvantitativ begränsning skall vara tillämplig på gränsarbetare. 8. Övergångsbestämmelser rörande social trygghet och överföring av intjänade rättigheter till arbetslöshetsförsäkring fastställs i tilläggsprotokollet till bilaga II. Artikel 11 Behandling av överklaganden 1. De personer som avses i detta avtal skall ha rätt att överklaga hos behöriga myndigheter i ärenden som gäller tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal. 2. Överklaganden skall behandlas inom rimlig tid. 3. När beslut med anledning av överklagandet fattats, eller om inget beslut fattats inom en rimlig tidsfrist, skall de personer som avses i detta avtal ha möjlighet att överklaga vidare hos behörig nationell rättsinstans. Artikel 12 Förmånligare bestämmelser Detta avtal skall inte påverka eventuella förmånligare nationella bestämmelser för medborgarna i de avtalsslutande parterna eller deras familjemedlemmar. Artikel 13 Stoppklausul De avtalsslutande parterna förbinder sig att avstå från att anta nya restriktiva bestämmelser gentemot medborgare från den andra avtalsslutande parten på de områden som omfattas av detta avtal. Artikel 14 Gemensam kommitté 1. En gemensam kommitté, bestående av företrädare för de avtalsslutande parterna, inrättas härmed; den skall ansvara för avtalets förvaltning och korrekta tillämpning. Kommittén skall i detta syfte utfärda rekommendationer. Den skall fatta beslut i de fall som anges i avtalet. Den gemensamma kommitténs beslut skall fattas genom ömsesidig överenskommelse. 2. Vid allvarliga svårigheter av ekonomisk eller social art skall den gemensamma kommittén på en avtalsslutande parts begäran sammanträda för att undersöka lämpliga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Den gemensamma kommittén kan inom 60 dagar från dagen då begäran om sammanträde ingavs fatta beslut om de åtgärder som skall vidtas. Denna tid kan förlängas av den gemensamma kommittén. Åtgärderna skall, vad avser såväl varaktighet som tillämpningsområde, begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att komma till rätta med situationen. De åtgärder skall väljas som minst stör tillämpningen av detta avtal. 3. För att säkerställa att avtalet genomförs på rätt sätt skall de avtalsslutande parterna regelbundet utbyta information och, på begäran av en av de avtalsslutande parterna, samråda inom den gemensamma kommittén. 4. Den gemensamma kommittén skall sammanträda vid behov och minst en gång om året. Var och en av de avtalsslutande parterna kan begära att kommittén sammankallas. Den gemensamma kommittén skall sammanträda inom femton dagar efter det att en sådan begäran som avses i punkt 2 har ingivits. 5. Den gemensamma kommittén skall fastställa sin arbetsordning, vilken bl.a. skall innehålla bestämmelser om sammankallande av kommittén, utnämning av ordförande och fastställande av dennes befogenheter. 6. Den gemensamma kommittén kan besluta att inrätta arbets- eller expertgrupper som skall biträda kommittén när den fullgör sina uppgifter. Artikel 15 Bilagor och protokoll Bilagorna och protokollen till detta avtal utgör en integrerande del av avtalet. Slutakten innehåller förklaringarna. Artikel 16 Hänvisning till gemenskapsrätten 1. De avtalsslutande parterna skall för att uppnå målen för detta avtal vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att rättigheter och förpliktelser motsvarande de som föreskrivs i de av Europeiska gemenskapens rättsakter som det hänvisas till tillämpas i förbindelserna dem emellan. 2. I den mån tillämpningen av detta avtal omfattar gemenskapsrättsliga begrepp skall hänsyn tas till Europeiska gemenskapernas domstols gällande rättspraxis före tidpunkten för avtalets undertecknande. Schweiz skall underrättas om praxis som uppstått efter denna tidpunkt. Den gemensamma kommittén kan, i syfte att underlätta avtalets tillämpning, på en avtalsslutande parts begäran fastställa konsekvenserna av denna praxis. Artikel 17 Rättsutveckling 1. Om en av de avtalsslutande parterna inleder ett förfarande för antagande av ett förslag till ändring av den inhemska lagstiftningen eller om det, på ett område som omfattas av detta avtal, sker en förändring i praxis i instanser mot vilkas beslut det inte finns något rättsmedel enligt inhemsk rätt, skall den berörda avtalsslutande parten genom den gemensamma kommittén underrätta den andra parten. 2. Den gemensamma kommittén skall diskutera hur en sådan förändring skulle påverka tillämpningen av avtalet. Artikel 18 Översyn Om en av de avtalsslutande parterna önskar en översyn av detta avtal skall den lägga fram ett förslag om detta för den gemensamma kommittén. Ändringar av avtalet träder i kraft efter det att de respektive interna förfarandena har fullgjorts, utom vad gäller ändringar av bilagorna II och III, vilka beslutas av den gemensamma kommittén och kan träda i kraft så snart beslutet fattats. Artikel 19 Tvistlösning 1. De avtalsslutande parterna kan hänskjuta alla tvister om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal till den gemensamma kommittén. 2. Den gemensamma kommittén kan avgöra tvisten. Alla uppgifter som kan underlätta en grundlig undersökning av situationen med sikte på en godtagbar lösning skall lämnas till den gemensamma kommittén. Den gemensamma kommittén skall i detta syfte undersöka alla möjligheter för att avtalet även fortsättningsvis skall kunna fungera väl. Artikel 20 Förhållande till befintliga bilaterala avtal rörande social trygghet Om inte annat följer av bilaga II skall befintliga bilaterala avtal mellan Schweiz och Europeiska gemenskapens medlemsstater rörande social trygghet upphöra att tillämpas vid detta avtals ikraftträdande, i den mån de rör samma frågor som detta avtal. Artikel 21 Förhållande till befintliga bilaterala dubbelbeskattningsavtal 1. Bestämmelserna i bilaterala dubbelbeskattningsavtal mellan Schweiz och Europeiska gemenskapens medlemsstater skall inte påverkas av bestämmelserna i detta avtal. Särskilt skall bestämmelserna i detta avtal inte påverka definitionen av begreppet gränsarbetare i avtalen om dubbelbeskattning. 2. Ingen bestämmelse i detta avtal skall tolkas på sådant sätt att den hindrar de avtalsslutande parterna från att vid tillämpningen av sina respektive skatterättsliga regler göra en åtskillnad mellan skattskyldiga som inte befinner sig i en jämförbar situation, särskilt vad gäller bosättningsort. 3. Ingen bestämmelse i detta avtal skall hindra de avtalsslutande parterna från att anta eller tillämpa en åtgärd som är avsedd att säkerställa påförande, betalning och effektiv uppbörd av skatt eller att motverka skatteflykt enligt bestämmelserna i den ena avtalsslutande partens inhemska skattelagstiftning, enligt avtal mellan Schweiz, å ena sidan, och en eller flera av Europeiska gemenskapens medlemsstater, å andra sidan, syftande till att undvika dubbelbeskattning eller enligt andra överenskommelser i skattefrågor. Artikel 22 Förhållande till bilaterala avtal rörande andra frågor än social trygghet eller dubbelbeskattning 1. Utan hinder av artiklarna 20 och 21 skall detta avtal inte påverka avtal mellan Schweiz, å ena sidan, och en eller flera av Europeiska gemenskapens medlemsstater, å andra sidan, rörande enskilda, ekonomiska aktörer, gränsöverskridande samarbete eller lokal gränstrafik, i den mån de är förenliga med detta avtal. 2. Om de ovannämnda avtalen inte är förenliga med detta avtal skall detta avtal gälla. Artikel 23 Förvärvade rättigheter Om avtalet sägs upp eller inte förlängs skall de rättigheter som förvärvats av enskilda personer inte påverkas. De avtalsslutande parterna skall genom ömsesidig överenskommelse avgöra hur de rättigheter som är under förvärvande skall behandlas. Artikel 24 Tillämpning i territoriellt hänseende Detta avtal skall tillämpas på, å ena sidan, de territorier där Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget och, å andra sidan, Schweiz' territorium. Artikel 25 Ikraftträdande och varaktighet 1. Detta avtal skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden. Det träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter dagen för den sista anmälan om deponering av ratificerings- eller godkännandeinstrumenten för följande sju avtal: Avtal om fri rörlighet för personer Avtal om luftfart Avtal om gods- och persontransporter på väg och järnväg Avtal om handel med jordbruksprodukter Avtal om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse Avtal om vissa aspekter rörande offentlig upphandling Avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete 2. Detta avtal är ingått för en inledande period på sju år. Avtalet skall förlängas på obestämd tid, om inte Europeiska gemenskapen eller Schweiz före utgången av den inledande sjuårsperioden till den andra avtalsslutande parten anmäler att avtalet inte skall förlängas. Om en sådan anmälan görs skall punkt 4 tillämpas. 3. Europeiska gemenskapen eller Schweiz får säga upp avtalet genom att anmäla sitt beslut till den andra avtalsslutande parten. Om en sådan anmälan görs skall punkt 4 tillämpas. 4. De sju avtal som nämns i punkt 1 skall upphöra att gälla sex månader efter mottagandet av en sådan anmälan om att avtalet inte skall förlängas som avses i punkt 2 eller en sådan anmälan om uppsägning som avses i punkt 3. Hecho en Luxemburgo, el veintiuno de junio de mil novecientos noventa y nueve, en doble ejemplar en lenguas alemana, danesa, española, finesa, francesa, griega, inglesa, italiana, neerlandesa, portuguesa y sueca, siendo cada uno de estos textos igualmente auténtico./Udfærdiget i Luxembourg, den enogtyvende juni nitten hundrede og nioghalvfems, i to eksemplarer på dansk, engelsk, finsk, fransk, græsk, italiensk, nederlandsk, portugisisk, spansk, svensk og tysk, idet hver af disse tekster har samme gyldighed./Geschehen zu Luxemburg am einundzwanzigsten Juni neunzehnhundertneunundneunzig in zweifacher Ausfertigung in dänischer, deutscher, englischer, finnischer, französischer, griechischer, italienischer, niederländischer, portugiesischer, spanischer und schwedischer Sprache, wobei jeder dieser Wortlaute gleichermaßen verbindlich ist./Έγινε στο Λουξεμβούργο, στις είκοσι μία Ιουνίου χίλια εννιακόσια ενενήντα εννέα, σε δύο αντίτυπα στην αγγλική, γαλλική, γερμανική, δανική, ελληνική, ισπανική, ιταλική, ολλανδική, πορτογαλική, σουηδική και φινλανδική γλώσσα· καθένα από τα κείμενα είναι εξίσου αυθεντικό./Done at Luxembourg on the twenty-first day of June in the year one thousand nine hundred and ninety-nine, in duplicate in the Danish, Dutch, English, Finnish, French, German, Greek, Italian, Portuguese, Spanish and Swedish languages, each of those texts being equally authentic./Fait à Luxembourg, le vingt-et-un juin mil neuf cent quatre-vingt dix-neuf, en double exemplaire en langues allemande, anglaise, danoise, espagnole, finnoise, française, grecque, italienne, néerlandaise, portugaise et suédoise, chacun de ces textes faisant également foi./ Fatto a Lussemburgo, addì ventuno giugno millenovecentonovantanove, in duplice esemplare, nelle lingue danese, finlandese, francese, greca, inglese, italiana, olandese, portoghese, spagnola, svedese e tedesca, ciascun testo facente ugualmente fede./Gedaan te Luxemburg, de eenentwintigste juni negentienhonderd negenennegentig, in twee exemplaren in de Deense, de Duitse, de Engelse, de Finse, de Franse, de Griekse, de Italiaanse, de Nederlandse, de Portugese, de Spaanse en de Zweedse taal, zijnde alle teksten gelijkelijk authentiek./Feito em Luxemburgo, em vinte e um de Junho de mil novecentos e noventa e nove, em duplo exemplar nas línguas alemã, dinamarquesa, espanhola, finlandesa, francesa, grega, inglesa, italiana, neerlandesa, portuguesa e sueca, fazendo igualmente fé qualquer dos textos./Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäensimmäisenä päivänä kesäkuuta vuonna tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäyhdeksän kahtena kappaleena englannin, espanjan, hollannin, italian, kreikan, portugalin, ranskan, ruotsin, saksan, suomen ja tanskan kielellä, ja jokainen teksti on yhtä todistusvoimainen./Utfärdat i Luxemburg den tjugoförsta juni nittionhundranittionio i två exemplar på det danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språket, vilka samtliga texter är lika giltiga. Pour le Royaume de Belgique/Voor het Koninkrijk België/Für das Königreich Belgien >PIC FILE= "L_2002114SV.001201.TIF"> Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale. Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brusselse Hoofdstedelijke Gewest. Diese Unterschrift verbindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flämische Gemeinschaft, die Französische Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flämische Region und die Region Brüssel-Hauptstadt. På Kongeriget Danmarks vegne >PIC FILE= "L_2002114SV.001202.TIF"> Für die Bundesrepublik Deutschland >PIC FILE= "L_2002114SV.001203.TIF"> Για την Ελληνική Δημοκρατία >PIC FILE= "L_2002114SV.001301.TIF"> Por el Reino de España >PIC FILE= "L_2002114SV.001302.TIF"> Pour la République française >PIC FILE= "L_2002114SV.001303.TIF"> Thar cheann Na hÉireann For Ireland >PIC FILE= "L_2002114SV.001304.TIF"> Per la Repubblica italiana >PIC FILE= "L_2002114SV.001305.TIF"> Pour le Grand-Duché de Luxembourg >PIC FILE= "L_2002114SV.001401.TIF"> Voor het Koninkrijk der Nederlanden >PIC FILE= "L_2002114SV.001402.TIF"> Für die Republik Österreich >PIC FILE= "L_2002114SV.001403.TIF"> Pela República Portuguesa >PIC FILE= "L_2002114SV.001404.TIF"> Suomen tasavallan puolesta För Republiken Finland >PIC FILE= "L_2002114SV.001405.TIF"> För Konungariket Sverige >PIC FILE= "L_2002114SV.001501.TIF"> For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland >PIC FILE= "L_2002114SV.001502.TIF"> Por la Comunidad Europea/For Det Europæiske Fællesskab/Für die Europäische Gemeinschaft/Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα/For the European Community/Pour la Communauté européenne/Per la Comunità europea/Voor de Europese Gemeenschap/Pela Comunidade Europeia/Euroopan yhteisön puolesta/På Europeiska gemenskapens vägnar >PIC FILE= "L_2002114SV.001503.TIF"> >PIC FILE= "L_2002114SV.001504.TIF"> Für der schweizerischen Eidgenossenschaft Pour la Confédération suisse Per la Confederazione svizzera >PIC FILE= "L_2002114SV.001505.TIF"> >PIC FILE= "L_2002114SV.001506.TIF"> BILAGA I FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 1 Inresa och utresa 1. De avtalsslutande parterna skall tillåta medborgare från de övriga avtalsslutande parterna och deras familjemedlemmar enligt artikel 3 i denna bilaga samt sådana utstationerade arbetstagare som avses i artikel 17 i denna bilaga att resa in på deras territorium mot uppvisande av enbart giltigt identitetskort eller pass. Inresevisum eller motsvarande får inte krävas, utom för familjemedlemmar och utstationerade arbetstagare som avses i artikel 17 i denna bilaga vilka inte är medborgare i en avtalsslutande part. Den berörda avtalsslutande parten skall i största möjliga mån underlätta för dessa personer att få de visum de behöver. 2. De avtalsslutande parterna skall bevilja medborgare i de avtalsslutande parterna och deras familjemedlemmar enligt artikel 3 i denna bilaga och utstationerade arbetstagare som avses i artikel 17 i denna bilaga rätt att lämna deras territorium mot uppvisande av giltigt identitetskort eller pass. De avtalsslutande parterna får inte av medborgare i de övriga avtalsslutande parterna kräva utresevisum eller ställa något motsvarande krav. För dessa personer skall de avtalsslutande parterna i enlighet med sina respektive lagar utfärda eller förnya identitetskort eller pass i vilka innehavarens nationalitet särskilt skall anges. Passet skall vara giltigt åtminstone för alla avtalsslutande parter och för de länder som innehavaren måste passera vid resa mellan dessa. När ett pass är det enda dokument som gäller vid utresa ur landet, skall dess giltighetstid vara minst fem år. Artikel 2 Vistelse och ekonomisk förvärvsverksamhet 1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om en övergångsperiod i artikel 10 i detta avtal och i kapitel VII i denna bilaga skall medborgare från en avtalsslutande part ha rätt att vistas och utöva ekonomisk förvärvsverksamhet på den andra avtalsslutande partens territorium i enlighet med bestämmelserna i kapitlen II(IV. Som bevis för denna rätt skall ett uppehållstillstånd eller ett särskilt tillstånd för gränsarbetare utfärdas. De avtalsslutande parternas medborgare skall även ha rätt att resa till en annan avtalsslutande part, eller att stanna kvar där efter det att en anställning som varat kortare tid än ett år har upphört, för att söka arbete och vistas där under en skälig tid, på upp till sex månader, som är tillräcklig för att de skall kunna få kännedom om de lediga platser som motsvarar deras yrkesmässiga kvalifikationer och vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att kunna ta anställning. Arbetssökande skall ha rätt att på den berörda avtalsslutande partens territorium få samma bistånd som detta lands arbetsförmedlingar ger de egna medborgarna. De får uteslutas från det sociala stödsystemet under denna vistelse. 2. Medborgare i de avtalsslutande parterna som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet i värdlandet och som inte har rätt till vistelse enligt andra bestämmelser i detta avtal skall ha rätt till vistelse under förutsättning att de uppfyller de villkor som anges i kapitel V. Som bevis för denna rätt skall ett uppehållstillstånd utfärdas. 3. Uppehållstillstånd eller särskilt tillstånd för medborgare från de avtalsslutande parterna skall utfärdas och förnyas kostnadsfritt eller mot erläggande av ett belopp som inte överstiger de avgifter och skatter som tas ut vid utfärdande av identitetskort till de egna medborgarna. De avtalsslutande parterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att i möjligaste mån förenkla formaliteterna och förfarandena för erhållande av dessa dokument. 4. En avtalsslutande part kan kräva att medborgare från de övriga avtalsslutande parterna anmäler att de uppehåller sig på dess territorium. Artikel 3 Familjemedlemmar 1. Familjemedlemmar till en medborgare från en avtalsslutande part som har rätt till vistelse skall ha rätt att bosätta sig tillsammans med denne. En arbetstagare skall för sin familj förfoga över en bostad som anses motsvara normal standard för inhemska arbetstagare i den region där han arbetar; denna bestämmelse får inte medföra diskriminering mellan inhemska arbetstagare och arbetstagare från den andra avtalsslutande parten. 2. Följande personer skall, oavsett nationalitet, anses som familjemedlemmar: a) Arbetstagarens make och deras avkomlingar som är under 21 år eller för vilka de är underhållsskyldiga. b) Släktingar, även makens, i uppstigande led för vilka arbetstagaren är underhållsskyldig. c) Vad beträffar studerande, maken och deras barn för vilka de är underhållsskyldiga. De avtalsslutande parterna skall underlätta mottagandet av alla familjemedlemmar som inte anges under a, b eller c i denna punkt, om en medborgare från en avtalsslutande part har underhållsskyldighet gentemot dem, eller om de i det land som medborgaren kommer ifrån ingår i dennes hushåll. 3. För att utfärda uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en medborgare i en avtalsslutande part får de avtalsslutande parterna endast kräva att följande handlingar uppvisas: a) Den handling med stöd av vilken de reste in i territoriet. b) En handling, utfärdad av behörig myndighet i ursprungslandet eller det land de kom ifrån, som intygar släktskapen. c) I fråga om personer för vilka underhållsskyldighet föreligger, en handling, utfärdad av behörig myndighet i ursprungslandet eller det land de kom ifrån, som intygar att den person som avses i punkt 1 har underhållsskyldighet gentemot dem, eller att de ingår i dennes hushåll i landet i fråga. 4. Ett uppehållstillstånd som utfärdas för en familjemedlem skall ha samma giltighet som det tillstånd som utfärdats för den person vars familj han tillhör. 5. Make till en person med rätt till vistelse och de barn vilka är under 21 år eller för vilka underhållsskyldighet föreligger skall, oavsett nationalitet, ha rätt att uppta ekonomisk förvärvsverksamhet. 6. Barn till en medborgare i en avtalsslutande part skall, oavsett om denne utövar eller har utövat ekonomisk förvärvsverksamhet på den andra avtalsslutande partens territorium eller inte, beviljas tillträde till värdlandets allmänna utbildning, lärlingsutbildning och yrkesutbildning på samma villkor som medborgarna i värdlandet, om dessa barn är bosatta på värdlandets territorium. De avtalsslutande parterna skall främja alla initiativ som gör det möjligt för dessa barn att delta i utbildningen under bästa möjliga förhållanden. Artikel 4 Rätt att stanna kvar 1. Medborgare i en avtalsslutande part och deras familjemedlemmar skall ha rätt att stanna kvar på en annan avtalsslutande parts territorium efter att ha avslutat sin ekonomiska förvärvsverksamhet. 2. I enlighet med artikel 16 i detta avtal hänvisas till förordning (EEG) nr 1251/70 (EGT L 142, 30.6.1970, s. 24)(1) och direktiv 75/34/EEG (EGT L 14, 20.1.1975, s. 10)(2). Artikel 5 Allmän ordning 1. De rättigheter som beviljas genom bestämmelserna i detta avtal får begränsas endast genom åtgärder som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet och allmän hälsa 2. I enlighet med artikel 16 i detta avtal hänvisas till direktiven 64/221/EEG (EGT 56, 4.4.1964, s. 850/64)(3), 72/194/EEG (EGT L 121, 26.5.1972, s. 32)(4) och 75/35/EEG (EGT L 14, 20.1.1975, s. 14)(5). II. ARBETSTAGARE Artikel 6 Bestämmelser om vistelse 1. En arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part (nedan kallad "arbetstagare") och som har anställning i minst ett år hos en arbetsgivare i värdlandet skall få uppehållstillstånd för minst fem år räknat från dagen för tillståndets utfärdande. Tillståndet skall automatiskt förlängas med minst fem år. När uppehållstillståndet första gången förnyas får giltighetstiden begränsas, dock inte till kortare tid än ett år, om innehavaren är ofrivilligt arbetslös sedan mer än tolv månader i följd. 2. En arbetstagare som har anställning i minst tre månader men mindre än ett år hos en arbetsgivare i värdlandet skall få uppehållstillstånd med samma giltighetstid som anställningsavtalet. En arbetstagare som har anställning i mindre än tre månader skall inte behöva uppehållstillstånd. 3. För att utfärda uppehållstillstånd får de avtalsslutande parterna endast kräva att arbetstagaren visar upp följande handlingar: a) Den handling med stöd av vilken han reste in på territoriet. b) En bekräftelse på anställning från arbetsgivaren eller ett anställningsintyg. 4. Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium. 5. Avbrott i vistelsen som understiger sex månader i följd eller frånvaro på grund av militärtjänst skall inte påverka uppehållstillståndets giltighet. 6. Ett giltigt uppehållstillstånd får inte återkallas enbart på grund av att arbetstagaren inte längre arbetar, vare sig orsaken är att han är tillfälligt oförmögen att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall eller att han är ofrivilligt arbetslös och detta vederbörligen konstaterats av det behöriga arbetsförmedlingskontoret. 7. En person som ansöker om uppehållstillstånd får inte hindras från att omedelbart påbörja en anställning enligt ett ingånget avtal på grund av att formaliteterna för att få uppehållstillstånd inte är klara. Artikel 7 Gränsarbetare 1. En gränsarbetare är en medborgare i en avtalsslutande part som är bosatt på en avtalsslutande parts territorium och arbetstagare på den andra avtalsslutande partens territorium och som återvänder till sin bostad i princip dagligen eller åtminstone en gång i veckan. 2. Gränsarbetare skall inte behöva uppehållstillstånd. De behöriga myndigheterna i anställningslandet kan dock ge gränsarbetaren ett särskilt tillstånd för minst fem år eller för den tid anställningen varar om denna tid överstiger tre månader men understiger ett år. Tillståndet skall förlängas med minst fem år, förutsatt att gränsarbetaren kan bevisa att han utövar ekonomisk förvärvsverksamhet. 3. Det särskilda tillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium. Artikel 8 Yrkesmässig och geografisk rörlighet 1. Arbetstagare skall ha rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet på hela värdlandets territorium. 2. Den yrkesmässiga rörligheten skall omfatta byte av arbetsgivare, anställning och yrke samt övergång från anställning till egenföretagande. Den geografiska rörligheten skall omfatta byte av arbets- och vistelseort. Artikel 9 Likabehandling 1. En arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part får inte på den andra avtalsslutande partens territorium på grund av sin nationalitet behandlas annorlunda än inhemska arbetstagare i fråga om anställnings- och arbetsvillkor, särskilt vad avser lön, uppsägning och, om han skulle bli arbetslös, återinsättande i arbete eller återanställning. 2. Arbetstagaren och dennes familjemedlemmar i den mening som avses i artikel 3 i denna bilaga skall åtnjuta samma skattemässiga och sociala förmåner som inhemska arbetstagare och deras familjemedlemmar. 3. Arbetstagaren skall även, på samma grunder och på samma villkor som inhemska arbetstagare, beviljas tillträde till utbildning i yrkesskolor och omskolningscenter. 4. En klausul i ett kollektivt eller individuellt avtal eller någon annan kollektiv bestämmelse rörande rätt att söka anställning, anställning, lön och andra villkor för arbete eller avskedande skall vara ogiltig i den omfattning som det i denna föreskrivs eller medges diskriminerande villkor för utländska arbetstagare som är medborgare i de avtalsslutande parterna. 5. En arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part och som arbetar på den andra avtalsslutande partens territorium skall åtnjuta likabehandling vad avser medlemskap i fackföreningar och utövande av därmed sammanhängande rättigheter, inbegripet rätten att rösta och att inneha befattningar inom en fackförenings administration eller ledning. Han kan emellertid uteslutas från deltagande i ledningen för offentligrättsliga organ och från att inneha en offentlig tjänst. Dessutom skall arbetstagaren vara behörig att väljas till de organ som företräder arbetstagarna i företaget. Dessa bestämmelser skall inte påverka lagar eller förordningar i värdlandet enligt vilka arbetstagare från den andra avtalsslutande parten beviljas mer omfattande rättigheter. 6. En arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part och som arbetar på den andra avtalsslutande partens territorium skall, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 26 i denna bilaga, åtnjuta alla rättigheter och förmåner som beviljas inhemska arbetstagare i bostadsfrågor, inbegripet rätten att äga den bostad han behöver. Arbetstagaren får, med samma rätt som landets egna medborgare, anteckna sig på eventuella listor för bostadssökande i den region där han är anställd, och han skall åtnjuta de förmåner och den förtur som är förknippade därmed. Om arbetstagarens familj har stannat kvar i ursprungslandet skall den i detta hänseende anses vara bosatt i den region där arbetstagaren bor, förutsatt att ett motsvarande antagande gäller för inhemska arbetstagare. Artikel 10 Anställning inom offentlig förvaltning En medborgare från en avtalsslutande part som utövar förvärvsverksamhet som arbetstagare kan nekas rätt att inom den offentliga förvaltningen inneha en anställning som är förknippad med utövandet av offentlig myndighet och som rör skydd av statens eller andra offentliga organs allmänna intressen. Artikel 11 Samarbete rörande arbetsförmedling De avtalsslutande parterna skall samarbeta inom ramen för nätverket Eures (European Employment Services) vad gäller förmedling av arbetserbjudanden och platsansökningar, liksom vad gäller utbyte av information om läget på arbetsmarknaden och om levnads- och arbetsvillkoren. III. EGENFÖRETAGARE Artikel 12 Bestämmelser om vistelse 1. En medborgare i en avtalsslutande part som önskar etablera sig på en annan avtalsslutande parts territorium för att driva egen rörelse (nedan kallad "egenföretagare") skall få uppehållstillstånd för minst fem år räknat från tidpunkten för utfärdandet, förutsatt att han kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han etablerat sig eller önskar etablera sig i detta syfte. 2. Uppehållstillståndet skall automatiskt förlängas med minst fem år, förutsatt att egenföretagaren kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han driver egen rörelse. 3. För att utfärda uppehållstillstånd får de avtalsslutande parterna endast kräva att egenföretagaren visar upp följande handlingar: a) Den handling med stöd av vilken han reste in på territoriet. b) Det bevis som avses i punkterna 1 och 2. 4. Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium. 5. Avbrott i vistelsen som understiger sex månader i följd eller frånvaro på grund av militärtjänst skall inte påverka uppehållstillståndets giltighet. 6. Ett giltigt uppehållstillstånd får inte återkallas enbart på grund av att den person som avses i punkt 1 inte längre utövar förvärvsverksamhet därför att han på grund av sjukdom eller olycksfall är tillfälligt oförmögen att arbeta. Artikel 13 Gränsarbetare med egen rörelse 1. En gränsarbetare med egen rörelse är en medborgare i en avtalsslutande part som är bosatt på en avtalsslutande parts territorium och driver egen rörelse på den andra avtalsslutande partens territorium, och som i princip återvänder till sin bostad dagligen eller åtminstone en gång i veckan. 2. Gränsarbetare med egen rörelse skall inte behöva uppehållstillstånd. De behöriga myndigheterna i det berörda landet kan dock bevilja en gränsarbetare med egen rörelse ett särskilt tillstånd för minst fem år, förutsatt att han kan bevisa för behöriga nationella myndigheter att han driver eller önskar driva egen rörelse. Det särskilda tillståndet skall automatiskt förlängas med minst fem år, förutsatt att gränsarbetaren kan bevisa att han driver egen rörelse. 3. Det särskilda tillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium. Artikel 14 Yrkesmässig och geografisk rörlighet 1. Egenföretagare skall ha rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet på hela värdlandets territorium. 2. Den yrkesmässiga rörligheten skall omfatta byte av yrke samt övergång från egenföretagande till anställning. Den geografiska rörligheten skall omfatta byte av arbets- och vistelseort. Artikel 15 Likabehandling 1. Vad beträffar upptagande och utövande av förvärvsverksamhet som egenföretagare i värdlandet skall egenföretagaren komma i åtnjutande av en behandling som är minst lika förmånlig som den som beviljas landets egna medborgare. 2. Bestämmelserna i artikel 9 i denna bilaga skall också i tillämpliga delar gälla egenföretagare som avses i detta kapitel. Artikel 16 Utövande av offentlig myndighet En egenföretagare kan nekas rätt att utöva en verksamhet som, även tillfälligt, innebär utövande av offentlig myndighet. IV. TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER Artikel 17 Personer som tillhandahåller tjänster Vad gäller tillhandahållande av tjänster enligt artikel 5 i detta avtal skall följande vara förbjudet: a) Varje begränsning av ett gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster på en avtalsslutande parts territorium som varar högst 90 arbetsdagar per år. b) Varje begränsning av rätten till inresa och vistelse i de fall som avses i artikel 5.2 i detta avtal för i) medborgare i Europeiska gemenskapens medlemsstater eller i Schweiz vilka tillhandahåller tjänster och är etablerade på en avtalsslutande parts territorium annat än det territorium där mottagaren av tjänsterna är etablerad, ii) arbetstagare, oavsett nationalitet, hos någon som tillhandahåller tjänster, vilka är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden i en avtalsslutande part och är utstationerade för att på en annan avtalsslutande parts territorium tillhandahålla en tjänst; detta skall dock inte påverka tillämpningen av artikel 1. Artikel 18 Bestämmelserna i artikel 17 i denna bilaga skall tillämpas på bolag som bildats i enlighet med lagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska gemenskapen eller i enlighet med schweizisk rätt och vilka har sitt stadgeenliga säte, sin centrala förvaltning eller sin huvudverksamhet på en avtalsslutande parts territorium. Artikel 19 Den som tillhandahåller tjänster och har rätt eller har erhållit tillstånd därtill kan, för att tillhandahålla en tjänst, temporärt utöva sin verksamhet i det land där tjänsten tillhandahålls på samma villkor som i detta land gäller för dess egna medborgare i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga samt i bilagorna II och III. Artikel 20 1. De i artikel 17 b i denna bilaga avsedda personer som har rätt att tillhandahålla tjänster skall inte behöva uppehållstillstånd för vistelser som inte överstiger 90 dagar. De i artikel 1 avsedda handlingar med stöd av vilka dessa personer rest in på territoriet skall vara tillräckligt stöd för deras vistelse. 2. De i artikel 17 b i denna bilaga avsedda personer som har rätt att tillhandahålla en tjänst under mer än 90 dagar eller som har erhållit tillstånd att tillhandahålla en tjänst skall, till styrkande av denna rätt, erhålla ett uppehållstillstånd som är giltigt lika länge som tillhandahållandet av tjänsten varar. 3. Rätten till vistelse omfattar hela territoriet i Schweiz eller i den berörda medlemsstaten i Europeiska gemenskapen. 4. För att utfärda uppehållstillstånd får de avtalsslutande parterna endast kräva att de i artikel 17 b i denna bilaga avsedda personerna visar upp följande handlingar: a) Den handling med stöd av vilken de rest in på territoriet. b) Bevis för att de tillhandahåller eller önskar tillhandahålla tjänster. Artikel 21 1. Ett sådant tillhandahållande av tjänst som avses i artikel 17 a i denna bilaga får, oavsett om det rör sig om ett oavbrutet tillhandahållande eller om tillhandahållande vid flera tillfällen, inte överstiga 90 arbetsdagar per kalenderår. 2. Bestämmelserna i punkt 1 skall inte påverka tjänstetillhandahållarens rättsliga förpliktelser vad gäller hans garantiskyldighet gentemot tjänstemottagaren och inte heller fall av force majeure. Artikel 22 1. Från tillämpningen av artiklarna 17 och 19 i denna bilaga skall undantas sådan verksamhet som innebär delaktighet, även tillfälligt, i utövandet av offentlig myndighet i den berörda avtalsslutande parten. 2. Bestämmelserna i artiklarna 17 och 19 i denna bilaga, liksom de åtgärder som vidtagits med stöd av dessa, skall inte påverka tillämpligheten av de lagar och andra författningar som gäller tillämpning av arbets- och anställningsvillkor på arbetstagare som utstationerats i samband med tillhandahållande av tjänster. I enlighet med artikel 16 i detta avtal hänvisas till Europa-Parlamentets och Rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster(6) (EGT L 18, 21.1.1997, s. 19). 3. Bestämmelserna i artikel 17 a och i artikel 19 i denna bilaga skall inte påverka tillämpligheten av de lagar och andra författningar som, vid ikraftträdandet av detta avtal, gäller i de avtalsslutande parterna och som rör i) verksamheten vid förmedlingar för tillfälligt arbete eller för uthyrning av arbetskraft, eller ii) finansiella tjänster vilka får utövas på en avtalsslutande parts territorium endast med på förhand givet tillstånd och vars tillhandahållare är föremål för övervakning av myndigheterna i den avtalsslutande parten. 4. Bestämmelserna i artikel 17 a och artikel 19 i denna bilaga skall inte påverka tillämpligheten av de lagar och andra författningar som gäller i de avtalsslutande parterna och som rör tillhandahållande av tjänster för kortare tid än 90 arbetsdagar och som berättigas av ett angeläget allmänt intresse. Artikel 23 Personer som mottar tjänster 1. En sådan mottagare av tjänster som avses i artikel 5.3 i detta avtal skall inte behöva uppehållstillstånd för vistelse som inte överstiger tre månader. För längre vistelse skall den person som mottar tjänster erhålla ett uppehållstillstånd som gäller så länge som tjänsten tillhandahålls. Han kan uteslutas från det sociala stödsystemet under tiden för sin vistelse. 2. Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium. V. PERSONER SOM INTE UTÖVAR EKONOMISK FÖRVÄRVSVERKSAMHET Artikel 24 Bestämmelser om vistelse 1. En medborgare i en avtalsslutande part som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet i bosättningslandet och som inte har rätt till vistelse enligt några andra bestämmelser i detta avtal skall få uppehållstillstånd för minst fem år, förutsatt att han kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han och hans familjemedlemmar a) har tillräckliga tillgångar för att inte behöva utnyttja det sociala stödsystemet under vistelsen, och b) omfattas av en heltäckande sjukförsäkring(7). De avtalsslutande parterna får, då de anser detta nödvändigt, kräva omprövning av uppehållstillståndet vid utgången av de två första årens vistelse. 2. Tillgångarna skall anses vara tillräckliga om de överstiger den nivå under vilken landets egna medborgare, med hänsyn till deras och i tillämpliga fall deras familjemedlemmars personliga förhållanden, kan beviljas socialt bistånd. Om detta villkor inte kan tillämpas skall den sökandes tillgångar anses tillräckliga om de överstiger den lägsta folkpension som betalas ut av värdlandet. 3. Den som har haft en anställning på en avtalsslutande parts territorium i mindre än ett år får vistas där förutsatt att han uppfyller kraven i punkt 1 i denna artikel. Som sådana tillgångar som avses i punkt 1 a och punkt 2 i denna artikel skall anses arbetslöshetsersättning till vilken han är berättigad enligt nationell lag, i förekommande fall kompletterat med bestämmelserna i bilaga II. 4. En studerande, som inte med stöd av någon annan bestämmelse i detta avtal har rätt att vistas på den andra avtalsslutande partens territorium, skall beviljas uppehållstillstånd för utbildningsperioden eller för ett år om utbildningen varar längre än ett år, om den studerande genom en förklaring eller, i enlighet med den studerandes eget val, på ett annat likvärdigt sätt försäkrar för den behöriga nationella myndigheten att han förfogar över tillgångar som är tillräckliga för att han själv, hans maka och deras barn för vilka de är underhållsberättigade inte behöver utnyttja värdlandets sociala stödsystemet under vistelsen, samt under förutsättning att han är registrerad vid en godkänd utbildningsinstitution för att där huvudsakligen genomgå yrkesutbildning och att han omfattas av en heltäckande sjukförsäkring. Detta avtal omfattar varken tillträde till yrkesutbildning eller stöd till uppehället för de studerande som avses i denna artikel. 5. Uppehållstillståndet skall automatiskt förlängas med minst fem år, förutsatt att villkoren för uppehållstillstånd fortfarande är uppfyllda. Vad beträffar studerande skall uppehållstillståndet varje år förlängas med den återstående utbildningsperioden. 6. Avbrott i vistelsen som understiger sex månader i följd eller frånvaro på grund av militärtjänst skall inte påverka uppehållstillståndets giltighet. 7. Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium. 8. Rätten till vistelse skall kvarstå så länge som innehavarna av denna rätt uppfyller de villkor som anges i punkt 1. VI. FÖRVÄRV AV FAST EGENDOM Artikel 25 1. En medborgare i en avtalsslutande part som har uppehållstillstånd i värdlandet och där inrättar sin huvudsakliga bostad skall ha samma rättigheter som en medborgare i värdlandet vad gäller förvärv av fast egendom. Han kan när som helst inrätta sin huvudsakliga bostad i värdlandet i enlighet med nationella regler och oberoende av anställningens längd. Avresa från värdlandet medför ingen skyldighet till avyttrande. 2. En medborgare i en avtalsslutande part som har uppehållstillstånd men inte inrättar sin huvudsakliga bostad i värdlandet har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller förvärv av fast egendom som används vid utövandet av ekonomisk förvärvsverksamhet. Han kan också tillåtas förvärva en andra bostad eller en fritidsbostad. För denna kategori medborgare skall detta avtal inte påverka gällande regler om rena kapitalplaceringar och handel med obebyggda fastigheter och med bostäder. 3. En gränsarbetare skall ha samma rättigheter som landets medborgare vad gäller förvärv av fast egendom som används vid utövandet av ekonomisk förvärvsverksamhet samt av en andra bostad. Dessa rättigheter föranleder ingen skyldighet till avyttrande när han lämnar värdlandet. Han kan också tillåtas förvärva en fritidsbostad. För denna kategori medborgare skall detta avtal inte påverka gällande regler i värdlandet om renodlad kapitalplacering och handel med obebyggda fastigheter och med bostäder. VII. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER SAMT AVTALETS FRAMTIDA UTVECKLING Artikel 26 Allmänt 1. När de begränsningar som avses i artikel 10 i detta avtal tillämpas skall bestämmelserna i det här kapitlet komplettera respektive ersätta övriga bestämmelser i denna bilaga. 2. När de begränsningar som avses i artikel 10 i detta avtal tillämpas skall det för utövande av ekonomisk förvärvsverksamhet krävas att ett uppehållstillstånd och/eller arbetstillstånd utfärdas. Artikel 27 Bestämmelser om arbetstagares vistelse 1. Uppehållstillstånd för en arbetstagaren som har ett anställningsavtal med kortare varaktighet än ett år skall förlängas till en total varaktighet på mindre än tolv månader, under förutsättning att arbetstagaren kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han kan utöva ekonomisk förvärvsverksamhet. Ett nytt uppehållstillstånd skall utfärdas under förutsättning att arbetstagaren kan bevisa att han kan utöva ekonomisk förvärvsverksamhet och att de kvantitativa begränsningar som fastställs i artikel 10 i detta avtal inte uppnåtts. Arbetstagaren är inte skyldig att lämna landet mellan två anställningsavtal i enlighet med artikel 24 i denna bilaga. 2. Under den period som avses i artikel 10.2 i detta avtal kan en avtalsslutande part för utfärdande av ett första uppehållstillstånd kräva ett skriftligt avtal eller ett erbjudande om avtal. 3. a) Personer som tidigare haft tillfällig anställning på värdlandets territorium i minst 30 månader skall automatiskt ha rätt att ta anställning med obegränsad varaktighe(8) En eventuell inskränkning av antalet utlovade uppehållstillstånd kan inte anföras gentemot dessa personer. b) Personer som tidigare haft säsongsanställning på värdlandets territorium i totalt minst 50 månader under de senaste 15 åren och som inte uppfyller villkoren för uppehållstillstånd enligt a i denna punkt skall automatiskt ha rätt att ta anställning med obegränsad varaktighet. Artikel 28 Gränsarbetare 1. En gränsarbetare är en medborgare i en avtalsslutande part som är fast bosatt i gränsområdena i antingen Schweiz eller dess grannländer och är anställd i den andra avtalsslutande partens gränsområden, och som i princip återvänder till sin huvudsakliga bostad dagligen eller åtminstone en gång i veckan. Med gränsområden avses i detta avtal de områden som definieras i de avtal om rörlighet över gränserna som slutits mellan Schweiz och dess grannländer. 2. Det särskilda tillståndet skall gälla samtliga gränsområden i det utfärdande landet. Artikel 29 Arbetstagares rätt att återvända 1. En arbetstagare som vid detta avtals ikraftträdande har haft uppehållstillstånd med minst ett års varaktighet och som har lämnat värdlandet skall ha rätt att få företräde inom kvoten för uppehållstillstånd inom sex år efter sin avresa, under förutsättning att han kan bevisa att han kan utöva ekonomisk förvärvsverksamhet. 2. En gränsarbetare skall ha rätt att få nytt särskilt tillstånd inom sex år efter det att den tidigare förvärvsverksamheten, som skall ha pågått i tre år utan avbrott, avslutats, med förbehåll för en kontroll av löne- och arbetsvillkoren om han är anställd under de två år som följer på ikraftträdandet av detta avtal och under förutsättning att han kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han kan utöva ekonomisk förvärvsverksamhet. 3. Ungdomar som lämnat en avtalsslutande parts territorium efter att ha vistats där i minst fem år före 21 års ålder skall ha rätt att inom fyra år återvända dit och utöva ekonomisk förvärvsverksamhet där. Artikel 30 Geografisk och yrkesmässig rörlighet för arbetstagare 1. En arbetstagare som har uppehållstillstånd för minst ett år skall, under de tolv månader som följer på anställningens början, ha rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet. En övergång från anställning till egenföretagande är möjlig med beaktande av bestämmelserna i artikel 10 i detta avtal. 2. Särskilda tillstånd som utfärdas till gränsarbetare skall ge rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet inom gränsområdena i Schweiz eller dess grannländer. Artikel 31 Bestämmelser om egenföretagares vistelse En medborgare i en avtalsslutande part som önskar etablera sig på en annan avtalsslutande parts territorium för att driva egen rörelse (nedan kallad "egenföretagare") skall få uppehållstillstånd för sex månader. Han skall få uppehållstillstånd för minst fem år, förutsatt att han före utgången av sexmånadersperioden för de behöriga nationella myndigheterna kan bevisa att han driver egen rörelse. Denna sexmånadersperiod kan vid behov förlängas med högst två månader om han har en realistisk möjlighet att bevisa detta. Artikel 32 Gränsarbetare med egen rörelse 1. En gränsarbetare med egen rörelse är en medborgare i en avtalsslutande part som är fast bosatt i gränsområdena antingen i Schweiz eller dess grannländer och driver egen rörelse i den andra avtalsslutande partens gränsområden, och som i princip återvänder till sin huvudsakliga bostad dagligen eller åtminstone en gång i veckan. Med gränsområden avses i detta avtal de områden som definieras i de avtal om rörlighet över gränserna som slutits mellan Schweiz och dess grannländer. 2. En medborgare i en avtalsslutande part som såsom gränsarbetare önskar driva egen rörelse i gränsområdena i Schweiz eller dess grannländer skall få särskilt tillstånd som utfärdas i förväg för sex månader. Han skall få särskilt tillstånd för minst fem år, förutsatt att han före utgången av sexmånadersperioden kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han driver egen rörelse. Denna sexmånadersperiod kan vid behov förlängas med högst två månader om han har en realistisk möjlighet att bevisa detta. 3. Det särskilda tillståndet skall gälla samtliga gränsområden i det utfärdande landet. Artikel 33 Egenföretagares rätt att återvända 1. En egenföretagare som har haft uppehållstillstånd med minst fem års varaktighet och som har lämnat värdlandet skall ha rätt till ett nytt uppehållstillstånd inom sex år efter sin avresa, under förutsättning att han redan arbetat i värdlandet i tre år utan avbrott och att han kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han kan utöva ekonomisk förvärvsverksamhet. 2. En gränsarbetare med egen rörelse skall ha rätt till ett nytt särskilt tillstånd inom sex år efter det att den tidigare förvärvsverksamheten, som pågått i fyra år utan avbrott, avslutats, under förutsättning att han kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han kan utöva ekonomisk förvärvsverksamhet. 3. Ungdomar som lämnat en avtalsslutande parts territorium efter att ha varit bosatta där i minst fem år före 21 års ålder skall ha rätt att inom fyra år återvända dit och utöva ekonomisk förvärvsverksamhet där. Artikel 34 Geografisk och yrkesmässig rörlighet för egenföretagare Särskilda tillstånd som utfärdas för gränsarbetare med egen rörelse skall medföra rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet inom gränsområdena i Schweiz eller dess grannländer. Uppehållstillstånd (för gränsarbetare: särskilda tillstånd) som utfärdas i förväg för sex månader skall ge rätt endast till geografisk rörlighet. (1) I den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande. (2) I den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande. (3) I den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande. (4) I den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande. (5) I den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande. (6) I den lydelse som gäller vid avtalets ikraftträdande. (7) I Schweiz skall sjukförsäkring för personer som inte bosätter sig i landet även omfatta vårdåtgärder vid olycksfall och moderskap. (8) Dessa personer berörs varken av företräde för inhemska arbetstagare eller kontroll av att arbets- och lönevillkoren inom branschen och på orten följs. BILAGA II SAMORDNINGEN AV SOCIALFÖRSÄKRINGSSYSTEMEN Artikel 1 1. De avtalsslutande parterna är överens om att på området samordning av socialförsäkringssystemen sinsemellan tillämpa de gemenskapsrättssakter som det hänvisas till, i den lydelse dessa har den dag då avtalet undertecknas och så som dessa har ändrats i avsnitt A i denna bilaga eller därmed likvärdiga regler. 2. När begreppet "medlemsstat(er)" förekommer i de rättsakter som det hänvisas till i avsnitt A i denna bilaga avses utöver de stater som omfattas av gemenskapsrättsakterna i fråga även Schweiz. Artikel 2 1. Vid tillämpningen av denna bilaga skall de avtalsslutande parterna beakta de gemenskapsrättsakter som det hänvisas till och så som de ändrats i avsnitt B i denna bilaga. 2. Vid tillämpningen av denna bilaga skall de avtalsslutande parterna notera de gemenskapsrättsakter som det hänvisas till i avsnitt C i denna bilaga. Artikel 3 1. Det system som rör arbetslöshetsförsäkringen för de arbetstagare inom gemenskapen som innehar ett schweiziskt uppehållstillstånd som gäller för mindre än ett år återfinns i ett protokoll till denna bilaga. 2. Protokollet utgör en integrerad del av denna bilaga. AVSNITT A: RÄTTSAKTER TILL VILKA DET HÄNVISAS 1. 371 R 1408(1): Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Uppdaterad genom: 397 R 118: Rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT L 28, 30.1.1997, s. 1) om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och av förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71. 397 R 1290: Rådets förordning (EG) nr 1290/97 av den 27 juni 1997 (EGT L 176, 4.7.1998, s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och av förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71. 398 R 1223: Rådets förordning (EG) nr 1223/98 av den 4 juni 1998 (EGT L 168,13.6.1998, s. 1) om ändring av förordning (EEG nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71. 398 R 1606: Rådets förordning (EG) nr 1606/98 av 29 juni 1998 (EGT L 209, 25.7.1998, s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/710 för att utvidga den till att omfatta de särskilda systemen för offentligt anställda. 399 R 307: Rådets förordning (EG) nr 307/1999 av den 8 februari 1999 (EGT L 38, 12.2.1999, s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71, till att även omfatta studerande. I detta avtal skall förordningen anpassas på följande sätt: a) Artikel 95 a är inte tillämplig. b) Artikel 95 b är inte tillämplig. c) Bilaga I avsnitt 1 skall kompletteras med följande text: Schweiz Om en schweizisk institution är behörig institution för att bevilja sjukvårdsförmåner enligt avdelning III kapitel 1 i förordningen, skall följande definitioner gälla enligt artikel 1 a ii i förordningen: Anställd: en person som är anställd enligt den schweiziska federala lagen om ålders- och efterlevandeförsäkring. Egenföretagare: en person som är egenföretagare enligt den schweiziska federala lagen om ålders- och efterlevandeförsäkring. d) Bilaga I avsnitt 2 skall kompletteras med följande text: Schweiz "Vid fastställande av rätt till vårdförmåner enligt avdelning III kapitel 1 i förordningen avses med 'familjemedlem' make eller maka och barn under 18 år samt barn under 25 år som går i skolan, studerar eller går en lärlingsutbildning." e) Bilaga II avsnitt 1 skall kompletteras med följande text: Schweiz Familjebidrag till egenföretagare enligt tillämplig kantonal lagstiftning (Grisons, Luzern och St. Gallen). f) Bilaga II avsnitt 2 skall kompletteras med följande text: Schweiz Bidrag vid barns födelse och bidrag vid adoption enligt kantonal lagstiftning när det gäller familjeförmåner (Freiburg, Genève, Jura, Luzern, Neuchâtel, Schaffhausen, Schwyz, Solothurn, Uri, Valais, Vaud). g) Bilaga II avsnitt 3 skall kompletteras med följande text: Schweiz Ingen. h) Bilaga II a skall kompletteras med följande text: Schweiz a) Tilläggsförmåner (den federala lagen om tilläggsförmåner av den 19 mars 1965) och liknande förmåner som föreskrivs i kantonal lagstiftning. b) Pension i särskilt svåra fall (cas pénibles) från invaliditetsförsäkringen (artikel 28.1 a i den federala lagen om invaliditetsförsäkring av den 19 juni 1959 i den ändrade versionen av den 7 oktober 1994). c) Icke-avgiftsfinansierade blandade förmåner vid arbetslöshet enligt kantonal lagstiftning. i) Bilaga III del A skall kompletteras med följande text: Tyskland - Schweiz a) När det gäller konventionen om social trygghet av den 25 februari 1964 ändrad genom tilläggskonventionerna nr 1 av den 9 september 1975 och nr 2 av den 2 mars 1989: i) artikel 4.2, när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer bosatta i tredje land, ii) punkt 9 b stycke 1 punkterna 2-4 i slutprotokollet, iii) punkt 9 e stycke 1 b meningarna 1, 2 och 4 i slutprotokollet. b) När det gäller avtalet om arbetslöshetsförsäkring av den 20 oktober 1982, ändrat genom tilläggsprotokollet av den 22 december 1992: i) artikel 7.1, ii) artikel 8.5. Tyskland (kommunen Büsingen) bidrar med ett belopp som motsvarar storleken på det kantonala bidraget enligt schweizisk lagstiftning till den faktiska kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder för de arbetstagare som omfattas av denna bestämmelse. Österrike - Schweiz Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 15 november 1967, ändrad genom tilläggskonventionerna nr 1 av den 17 maj 1973, nr 2 av den 30 november 1977, nr 3 av den 14 december 1987 och nr 4 av den 11 december 1996 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Belgien - Schweiz a) Artikel 3.1 i konventionen om social trygghet av den 24 september 1975 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. b) Punkt 4 i slutprotokollet för denna konvention när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Danmark - Schweiz Artikel 6 i konventionen om social trygghet av den 5 januari 1983, ändrad genom tilläggskonventionerna nr 1 av den 18 september 1985 och nr 2 av den 11 april 1996, när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Spanien - Schweiz a) Artikel 2 i konventionen om social trygghet av den 13 oktober 1969, ändrad genom tilläggskonventionen av den 11 juni 1982 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. b) Punkt 17 i slutprotokollet till nämnda konvention. De som är försäkrade enligt den spanska försäkringen vid tillämpningen av denna bestämmelse är befriade från anslutning till den schweiziska sjukförsäkringen. Finland - Schweiz Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 28 juni 1985. Frankrike - Schweiz Artikel 3.1 i konventionen om social trygghet av den 3 juli 1975 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer bosatta i ett tredje land. Grekland - Schweiz Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 1 juni 1973 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer bosatta i ett tredje land. Italien - Schweiz a) Artikel 3 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 14 december 1962, ändrad genom tilläggskonventionen av den 18 december 1963, tilläggskonvention nr 1 av den 4 juli 1969, tilläggsprotokollet av den 25 februari 1974 och tilläggsöverenskommelse nr 2 av den 2 april 1980 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer bosatta i ett tredje land. b) Artikel 9.1 i nämnda konvention. Luxemburg - Schweiz Artikel 4.2 i konventionen om social trygghet av den 3 juni 1967 ändrad genom den tilläggskonventionen av den 26 mars 1976. Nederländerna - Schweiz Artikel 4 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 27 maj 1970. Portugal - Schweiz Artikel 3 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 11 september 1975 ändrad genom tillägget av den 11 maj 1994, när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer bosatta i ett tredje land. Förenade kungariket - Schweiz Artikel 3.1 och 3.2 i konventionen om social trygghet av den 21 februari 1968 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Sverige - Schweiz Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 20 oktober 1978. j) Bilaga III del B skall kompletteras med följande text: Tyskland - Schweiz a) När det gäller konventionen om social trygghet av den 25 februari 1964, ändrad genom tilläggskonventionerna nr 1 av den 9 september 1975 och nr 2 av den 2 mars 1989, artikel 4.2 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. b) När det gäller överenskommelsen om arbetslöshetsförsäkringen av den 20 oktober 1982, ändrad genom tilläggsprotokollet av den 22 december 1992: i) artikel 7.1, ii) artikel 8.5. Tyskland (Büsingen) bidrar med ett belopp som motsvarar storleken på det kantonala bidraget enligt schweizisk lagstiftning till den faktiska kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder för de arbetstagare som omfattas av denna bestämmelse. Österrike - Schweiz Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 15 november 1967 ändrad genom tilläggskonventionerna nr 1 av den 17 maj 1973, nr 2 av den 30 november 1977, nr 3 av den 14 december 1987 och nr 4 av den 11 december 1996, när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Belgien - Schweiz a) Artikel 3.1 i konventionen om social trygghet av den 24 september 1975 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. b) Punkt 4 i slutprotokollet till ovan nämnda konvention när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Danmark - Schweiz Artikel 6 i konventionen om social trygghet av den 5 januari 1983, ändrad genom tilläggskonventionerna nr 1 av den 18 september och nr 2 av den 11 april 1996 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Spanien - Schweiz a) Artikel 2 i konventionen om social trygghet av den 13 oktober 1969, ändrad genom tilläggskonventionen av den 11 juni 1982 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. b) Punkt 17 i slutprotokollet till nämnda konvention. De som är försäkrade enligt den spanska försäkringen vid tillämpningen av denna bestämmelse är befriade från anslutning till den schweiziska sjukförsäkringen. Finland - Schweiz Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 28 juni 1985. Frankrike - Schweiz Artikel 3.1 i konventionen om social trygghet av den 3 juli 1975 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Grekland - Schweiz Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 1 juni 1973 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Italien - Schweiz a) Artikel 3 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 14 december 1962, ändrad genom tilläggskonventionen av den 18 december 1963, tilläggsöverenskommelse nr 1 av den 4 juli 1969, tilläggsprotokollet av den 25 februari 1974 och tilläggsöverenskommelse nr 2 av den 2 april 1980, när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. b) Artikel 9.1 i nämnda konvention. Luxemburg - Schweiz Artikel 4.2 i konventionen om social trygghet av den 3 juni 1967, ändrad genom tilläggskonventionen av den 26 mars 1976. Nederländerna - Schweiz Artikel 4 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 27 maj 1970. Portugal - Schweiz Artikel 3 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 11 september 1975, ändrad genom tillägg av den 11 maj 1994 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Förenade kungariket - Schweiz Artikel 3.1 och 3.2 i konventionen om social trygghet av den 21 februari 1968 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land. Sverige - Schweiz Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 20 oktober 1978. k) Bilaga IV - del A skall kompletteras med följande text: Schweiz Ingen. l) Bilaga IV - del B skall kompletteras med följande text: Schweiz Ingen. m) Bilaga IV - del C skall kompletteras med följande text: Schweiz Alla ansökningar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension inom det allmänna systemet samt om ålderspension inom det företagsbaserade systemet. n) Bilaga IV - del D2 skall kompletteras med följande text: "Efterlevande- och invaliditetspensioner enligt den federala lagen om det företagsbaserade systemet för ålders-, efterlevande- och invaliditetspension av den 25 juni 1982." o) Bilaga VI skall kompletteras med följande text: 1. Artikel 2 i den federala lagen om ålders- och efterlevandeförsäkring samt artikel 1 i den federala lagen om invaliditetsförsäkring, som avser frivillig försäkring inom dessa försäkringsgrenar för schweiziska medborgare som är bosatta i en stat som inte omfattas av detta avtal, skall tillämpas på personer bosatta utanför Schweiz, som är medborgare i de andra stater som omfattas av avtalet samt på flyktingar och statslösa som är bosatta i dessa stater, då dessa personer anmäler sig till den frivilliga försäkringen senast ett år efter den dag då de upphörde att vara försäkrade inom den schweiziska ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkringen efter en försäkringsperiod på minst fem år. 2. Personer som upphör att vara försäkrade inom systemet för ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring efter en oavbruten försäkringsperiod på minst fem år, har rätt att fortsätta försäkringen med arbetsgivarens samtycke, om de är anställda i en stat som inte omfattas av detta avtal av en arbetsgivare i Schweiz och om de ansöker om detta inom sex månader efter den dag då de upphörde att vara försäkrade. 3. Obligatorisk försäkring i den schweiziska sjukförsäkringen och möjligheter till undantag a) Följande personer är obligatoriskt försäkrade i den schweiziska sjukförsäkringen: i) Personer som omfattas av schweizisk lagstiftning enligt avdelning II i förordningen. ii) Personer för vilka Schweiz är behörig stat när det gäller sjukförsäkring enligt artiklarna 28, 28 a eller 29 i förordningen. iii) Personer som uppbär arbetslöshetsersättning från den schweiziska försäkringen. iv) Personer som är familjemedlemmar till dessa personer eller en arbetstagare som är bosatt i Schweiz och som är försäkrad i den schweiziska sjukförsäkringen, när dessa familjemedlemmar inte är bosatta i något av följande länder: Danmark, Spanien, Portugal, Sverige eller Förenade kungariket. b) De personer som nämns under a kan genom ansökan undantas från den obligatoriska försäkringen om de är bosatta i ett av följande länder och kan styrka att de där har ett skydd i händelse av sjukdom: Tyskland, Österrike, Finland och Italien, samt, i de fall som avses under a i iii, Portugal. Denna ansökan skall lämnas in inom tre månader efter det att skyldighet att försäkra sig i Schweiz har uppkommit. Om ansökan lämnas in efter denna tidsfrist, gäller försäkringen från och med anslutningen. 4. De personer som är bosatta i Tyskland, Österrike, Belgien eller i Nederländerna men som är försäkrade i Schweiz för sjukvård omfattas vid vistelse i Schweiz av artikel 20, första och andra meningen i förordningen. I dessa fall kan den schweiziske försäkringsgivaren stå för alla fakturerade kostnader. 5. Med tillämpning av artiklarna 22, 22a, 22b, 22c, 25 och 31 i förordningen står den schweiziske försäkringsgivaren för alla fakturerade kostnader. 6. Återbetalning av de sjukförsäkringsförmåner som betalats ut av institutionen på bosättningsorten till de personer som avses i punkt 4 sker i enlighet med artikel 93 i förordning (EEG) nr 574/72. 7. De sjukförsäkringsperioder som fullgjorts i en annan stat som omfattas av avtalet beaktas för att minska eller öka en eventuell reserv i sjukförsäkringen vid moderskapsledighet eller sjukdom när en person försäkrar sig hos en schweizisk försäkringsgivare inom tre månader efter det att han utträtt ur den utländska försäkringen. 8. Alla arbetstagare och egenföretagare som inte längre omfattas av den schweiziska lagstiftningen om invaliditetsförsäkringar vid tillämpningen av avdelning III kapitel 3 i förordningen omfattas av denna försäkring när det gäller beviljande av allmän invaliditetspension a) i ett år efter det att de slutade arbeta innan invaliditeten uppkom, om de har tvingats upphöra med sin förvärvsverksamhet i Schweiz till följd av olycksfall eller sjukdom och om invaliditeten konstaterades i Schweiz. Vidare skall de fortsätta att betala avgifter till ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkringen som om de var bosatta i Schweiz, b) under den period som de får rehabilitering enligt invaliditetsförsäkringen efter det att de har upphört med sin förvärvsverksamhet. Under denna period skall de fortsätta att betala avgifter till ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkringen. c) i de fall punkterna a och b inte är tillämpliga och i) om de är försäkrade enligt lagstiftningen om ålders-, efterlevande- eller invaliditetsförsäkring i en annan stat som omfattas av avtalet vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffar enligt den schweiziska lagstiftningen om invaliditetsförsäkring, ii) om de har rätt till en pension från invaliditets- eller åldersförsäkringen i en annan stat som omfattas av avtalet eller om de uppbär en sådan pension, iii) om de är arbetsoförmögna enligt lagstiftningen i en annan stat som omfattas av avtalet och har rätt till kontantförmåner från sjuk- och olycksfallsförsäkringen i denna stat eller om de får en sådan förmån, iv) om de på grund av arbetslöshet har rätt till kontantförmåner från arbetslöshetsförsäkringen i en annan stat som omfattas av avtalet eller om de får en sådan förmån eller v) om de arbetar i Schweiz som gränsarbetare och under de senaste tre åren efter det att försäkringsfallet inträffade enligt schweizisk lagstiftning har betalat avgifter enligt denna lagstiftning i minst tolv månader. 9. Punkt 8a tillämpas på motsvarande sätt vid beviljandet av rehabiliteringsåtgärder från den schweiziska invaliditetsförsäkringen. p) Bilaga VII skall kompletteras med följande text: "Verksamhet som egenföretagare i Schweiz eller anställning i ett annat land som omfattas av detta avtal." 2. 372 R 0574: Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Uppdaterad genom: 397 R 118: Rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT L 28, 30.1.1997, s. 1) om ändring och uppdatering av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen samt av förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71. 397 R 1290: Rådets förordning (EG) nr 1290/97 av den 27 juni 1997 (EGT L 176, 4.7.1998, s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71. 398 R 1223: Rådets förordning (EG) nr 1223/98 av den 4 juni 1998 (EGT L 168, 13.6.1998 s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71. 398 R 1606: Rådets förordning (EG) nr 1606/98 av 29 juni 1998 (EGT L 209, 25.7.1998 s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/710 för att utvidga den till att omfatta de särskilda systemen för offentligt anställda. 399 R 307: Rådets förordning (EG) nr 307/1999 av den 8 februari 1999 (EGT nr L 38, 12.2.1999 s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71, till att även omfatta studerande. I detta avtal skall förordningen anpassas på följande sätt: a) Bilaga 1 skall kompletteras med följande text: Schweiz 1. Bundesamt für Sozialversicherung, Bern - Office fédéral des assurances sociales, Berne - Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Berna. 2. Bundesamt für Wirtschaft und Arbeit, Bern - Office fédéral du développement économique et de l'emploi, Berne - Ufficio federale dello sviluppo economico e del lavoro, Berna. b) Bilaga 2 skall kompletteras med följande text: Schweiz 1. Sjukdom och moderskap Versicherer - Assureur - Assicuratorer enligt den federala lagen om sjukförsäkring där den berörde personen är försäkrad. 2. Invaliditet a) Invaliditetsförsäkring: i) Personer som är bosatta i Schweiz: IV-Stelle - Office A1 - Ufficio A1 i bosättningskantonen. ii) Personer som inte är bosatta i Schweiz: IV-Stelle für Versicherte im Ausland, Genf - Office A1 pour les assurés à l'étranger, Genève - Ufficio A1 per gli assicurati all'estero, Ginevra. b) Företagsbaserade system: Pensionskassa till vilken den senaste arbetsgivaren är ansluten. 3. Ålderdom och dödsfall a) Ålders- och efterlevandeförsäkring: i) Personer som är bosatta i Schweiz: Ausgleichkasse - Caisse de compensation - Cassa di compensazione till vilken avgifter har betalats in i sista hand. ii) Personer som inte är bosatta i Schweiz: Schweizerische Ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genève - Cassa svizzera di compensazione, Ginevra. b) Företagsbaserade system: Pensionskassa till vilken den senaste arbetsgivaren är ansluten. 4. Olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar a) Arbetstagare: Olycksfallsförsäkringsorgan hos vilket arbetsgivaren är försäkrad. b) Egenföretagare: Olycksfallsförsäkringsorgan hos vilket den berörde är frivilligt försäkrad. 5. Arbetslöshet a) Vid hel arbetslöshet: Den arbetslöshetskassa som arbetstagaren har valt. b) Vid deltidsarbetslöshet: Den arbetslöshetskassa som arbetsgivaren har valt. 6. Familjeförmåner a) Federalt system: i) Arbetstagare: Kantonale Ausgleichkasse - Caisse cantonale de compensation - Cassa di compensazione till vilken arbetsgivaren är ansluten. ii) Egenföretagare: Kantonale Ausgleichkasse - Caisse cantonale de compensation - Cassa di compensazione i bosättningskantonen. b) Kantonala system: i) Arbetstagare: Familienausgleichkasse - Caisse de compensation familiale - Cassa di compensazione familiale till vilken arbetsgivaren är ansluten, eller arbetsgivaren. ii) Egenföretagare: Institution som väljs av kantonen. c) Bilaga 3 skall kompletteras med följande text: Schweiz 1. Sjukdom och moderskap Gemeinsame Einrichtung KVG, Solothurn - Institution commune LaMal, Soleure - Istituzione commune LaMal, Soletta. 2. Invaliditet a) Invaliditetsförsäkring: Schweizerische ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genève - Cassa svizzeera di compensazione, Ginevra. b) Företagsbaserade system: Sicherheitsfonds - Fonds de garantie - Fondo di garanzia LPP. 3. Ålderdom och dödsfall a) Ålders- och efterlevandeförsäkring: Schweizerische ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genève - Cassa svizzeera di compensazione, Ginevra. b) Företagsbaserade system: Sicherheitsfonds - Fonds de garantie - Fondo di garanzia LPP. 4. Olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar: Schweizerische Unfallversicherungsanstalt, Luzern - Caisse nationale suisse d'assurance en cas d'accidents, Lucerne - Cassa nazionale svizzera di assicurazione contro gli incidenti, Lucerna. 5. Arbetslöshet a) Vid hel arbetslöshet: Den arbetslöshetskassa som arbetstagaren har valt. b) Vid deltidsarbetslöshet: Den arbetslöshetskassa som arbetsgivaren har valt. 6. Familjeförmåner Den institution som väljs av bosättnings- eller vistelsekantonen. d) Bilaga 4 skall kompletteras med följande text: Schweiz 1. Sjukdom och moderskap Gemeinsame Einrichtung KVG, Solothurn - Institution commune LaMal, Soleure - Istituzione commune LaMal, Soletta. 2. Invaliditet a) Invaliditetsförsäkring: Schweizerische Ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genève - Cassa svizzera di compensazione, Ginevra. b) Företagsbaserade system: Sicherheitsfonds - Fonds de garantie - Fondo di garanzia LPP. 3. Ålderdom och dödsfall a) Ålders- och efterlevandeförsäkring: Schweizerische Ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genève - Cassa svizzera di compensazione, Ginevra. b) Företagsbaserade system: Sicherheitsfonds - Fonds de garantie - Fondo di garanzia LPP. 4. Olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar Schweizerische Unfallversicherungsanstalt, Luzern - Caisse nationale suisse d'assurance en cas d'accidents, Lucerne - Cassa nazionale svizzera di assicurazione contro gli incidenti, Lucerna. 5. Arbetslöshet Bundesamt für Wirtschaft und Arbeit, Bern - Office fédéral du développement économique et de l'emploi, Berne - Ufficio federale dello sviluppo economico e del lavoro, Berna. 6. Familjeförmåner Bundesamt für Sozialversicherung, Bern - Office fédéral des assurances sociales, Berne - Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Berna. e) Bilaga 5 skall kompletteras med följande text: Schweiz Ingen. f) Bilaga 6 skall kompletteras med följande text: Schweiz Direkt utbetalning. g) Bilaga 7 skall kompletteras med följande text: Schweiz Schweizerische Nationalbank, Zürich - Banque nationale suisse, Zurich - Banca nazionale svizzera, Zurigo. h) Bilaga 8 skall kompletteras med följande text: Schweiz Ingen. i) Bilaga 9 skall kompletteras med följande text: Schweiz Den årliga genomsnittskostnaden för vårdförmåner beräknas med beaktande av de förmåner som beviljats av försäkringsgivarna i enlighet med den federala lagen om sjukförsäkring. j) Bilaga 10 skall kompletteras med följande text: Schweiz 1. Vid tillämpningen av artikel 11.1 i tillämpningsförordningen: a) När det gäller artikel 14.1 och artikel 14b.1 i förordningen: Ausgleichkasse der Alters-, Hinterlassenen- und Invalidenversicherung - Caisse de compensation de l'assurance-vieillesse, survivants et invalidité - Cassa di compensazione dell'assicurazione vecchiaia, superstiti e invalidità. b) När det gäller artikel 17: Bundesamt fûr Sozialversicherung, Bern - Office fédéral des assurances sociales, Berne - Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Berna. 2. Vid tillämpningen av artikel 11a.1 i tillämpningsförordningen: a) När det gäller artikel 14b.1 och artikel 14c.2 i förordningen: Ausgleichkasse der Alters-, Hinterlassenen- und Invalidenversicherung - Caisse de compensation de l'assurance-vieillesse, survivants et invalidité - Cassa di compensazione dell'assicurazione vecchiaia, superstiti e invalidità. b) När det gäller artikel 17 i förordningen: Bundesamt für Sozialversicherung, Bern - Office fédéral des assurances sociales, Berne - Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Berna. 3. Vid tillämpningen av artikel 12a i tillämpningsförordningen: Ausgleichkasse der Alters-, Hinterlassenen- und Invalidenversicherung - Caisse de compensation de l'assurance-vieillesse, survivants et invalidité - Cassa di compensazione dell'assicurazione vecchiaia, superstiti e invalidità. 4. Vid tillämpningen av artikel 13.2 och 13.3 och artikel 14.1 och 14.2 i tillämpningsförordningen: Eidgenössische Ausgleichkasse, Bern - Office fédéral des assurances sociales, Berne - Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Berna. 5. Vid tillämpningen av artikel 38.1, artikel 70.1, artikel 82.2 och artikel 86.2 i tillämpningsförordningen: Gemeindeverwaltung - Administration communale - Amministrazione communale på bosättningsorten. 6. Vid tillämpningen av artikel 80.2 och artikel 81 i tillämpningsförordningen: Bundesamt für Wirtschaft und Arbeit, Bern - Office fédéral du développement économique et de l'emploi, Berne - Ufficio federale dello sviluppo economico e del lavoro, Berna. 7. Vid tillämpningen av artikel 102.2 i tillämpningsförordningen: a) När det gäller artikel 36 i förordningen: Gemeinsame Einrichtung KVG, Solothurn - Institution commune LaMal, Soleure - Istituzione commune LaMal, Soletta. b) När det gäller artikel 63 i förordningen: Schweizerische Unfallsversicherungsanstalt, Luzern - Caisse nationale suisse d'assurance en cas d'accidents, Lucerne - Casse nazionale svizzera di assicurazione contro gli incidenti, Lucerna. c) När det gäller artikel 70 i förordningen: Bundesamt für Wirtschaft und Arbeit, Bern - Office fédéral du développement économique et de l'emploi, Berne - Ufficio federale dello sviluppo economico e del lavoro, Berna. 8. Vid tillämpningen av artikel 113.2 i tillämpningsförordningen: a) När det gäller artikel 20.1 i tillämpningsförordningen: Gemeinsame Einrichtung KVG, Solothurn - Institution commune LaMal, Soleure - Istituzione commune LaMal, Soletta. b) När det gäller artikel 62.1 i tillämpningsförordningen: Schweizerische Unfallsversicherungsanstalt, Luzern - Caisse nationale suisse d'assurance en cas d'accidents, Lucerne - Casse nazionale svizzera di assicurazione contro gli incidenti, Lucerna. k) Bilaga 11 skall kompletteras med följande text: Schweiz Ingen. 3. 398 L 49: Rådets direktiv 98/49 EG av den 29 juni 1998 (EGT L 209, 25.7.1998, s. 46) om skydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare som flyttar inom gemenskapen. AVSNITT B: RÄTTSAKTER SOM DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA SKALL BEAKTA 4.1. 373 Y 0919(02): Beslut nr 74 av den 22 februari 1973 om beviljande av vårdförmåner vid tillfällig vistelse med tillämpning av artikel 22.1 a i i förordning (EEG) nr 1408/71 och artikel 21 i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 75, 19.9.1973, s. 4). 4.2. 373 Y 0919(03): Beslut nr 75 av den 22 februari 1973 om behandling av ansökningar om omprövning enligt artikel 94.5 i förordning (EEG) nr 1408/71 som har lämnats in av personer med invaliditetspension (EGT C 75, 19.9.1973, s. 5). 4.3. 373 Y 0919(06): Beslut nr 78 av den 22 februari 1973 om tolkningen av artikel 7.1 a i förordning (EEG) nr 574/72 om förfarandet vid tillämpning av bestämmelserna om minskning eller innehållande av förmåner (EGT C 75, 19.9.1973, s. 8). 4.4. 373 Y 0919(07): Beslut nr 79 av den 22 februari 1973 om tolkningen av artikel 48.2 i förordning (EEG) nr 1408/71 om sammanläggning av försäkringsperioder och sammanläggning av perioder som behandlas som sådana vid sjukdom, ålderdom och dödsfall (EGT C 75, 19.9.1973, s. 9). 4.5. 373 Y 0919(09): Beslut nr 81 av den 22 februari 1973 om sammanläggning av försäkringsperioder som fullgjorts inom ett visst yrke enligt artikel 45.2 i förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 75, 19.9.1973, s. 11). 4.6. 373 Y 0919(11): Beslut nr 83 av den 22 februari 1973 om tolkningen av artikel 68.2 i förordning (EEG) nr 1408/71 och artikel 82 i förordning (EEG) nr 574/72 om ökning av förmåner vid arbetslöshet för beroende familjemedlemmar (EGT C 75, 19.9.1973, s. 14). 4.7. 373 Y 0919(13): Beslut nr 85 av den 22 februari 1973 om tolkningen av artikel 57.1 i förordning (EEG) nr 1408/71 och artikel 67.3 i förordning (EEG) nr 574/72 om fastställande av tillämplig lagstiftning och behörig institution för beviljande av förmåner vid arbetssjukdomar (EGT C 75, 19.9.1973, s. 17). 4.8. 373 Y 1113(02): Beslut nr 86 av den 24 september 1973 om arbetsordning för och sammansättning av Revisionskommittén vid Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare (EGT C 96, 13.11.1973, s. 2) ändrat genom: 395 D 0512: Beslut nr 159 av den 3 oktober 1995 (EGT L 294, 8.12.1995, s. 38). 4.9. 374 Y 0720(06): Beslut nr 89 av den 20 mars 1973 om tolkningen av artikel 16.1 och 2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om personer som är anställda på ambassader och konsulat (EGT nr C 86 20.7.1974, s. 7). 4.10. 374 Y 0720(07): Beslut nr 91 av den 12 juli 1973 om tolkningen av artikel 46.3 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om fastställande av förmåner som skall utges enligt punkt 1 i denna artikel (EGT C 86, 20.7.1974, s. 8). 4.11. 374 Y 0823(04): Beslut nr 95 av den 24 januari 1974 om tolkningen av artikel 46.2 i förordning (EEG) nr 1408/71 om proportionell beräkning av pensioner (EGT C 99, 23.8.1974, s. 5). 4.12. 374 Y 1017(03): Beslut nr 96 av den 15 mars 1974 om omräkning av rätt till förmåner vid tillämpning av artikel 49.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 126, 17.10.1974, s. 23). 4.13. 375 Y 0705(02): Beslut nr 99 av den 13 mars 1975 om tolkningen av artikel 107.1 i förordning (EEG) nr 574/72 när det gäller att räkna om gällande förmåner (EGT C 150, 5.7.1975, s. 2). 4.14. 375 Y 0705(03): Beslut nr 100 av den 23 januari 1975 om återbetalning av kontantförmåner som har utretts av institutionen på vistelse- eller bosättningsorten för den behöriga institutionens räkning och om hur denna utbetalning skall ske (EGT C 150, 5.7.1975, s. 3). 4.15. 376 Y 0526(03): Beslut nr 105 av den 19 december 1975 om tillämpning av artikel 50 i förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 117, 26.5.1976, s. 3). 4.16. 378 Y 0530(02): Beslut nr 109 av den 18 november 1977 om ändring av beslut nr 92 av den 22 november 1973 om begreppet kontantförmåner inom sjuk- och moderskapsförsäkringen i artikel 19.1 och 19.2, artikel 22, artikel 25.1, 25.3 och 25.4, artikel 26, artikel 28.1, artikel 28 a, artikel 29 och artikel 31 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 och fastställande av de belopp som skall återbetalas enligt artiklarna 93, 94 och 95 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 samt de förskott som skall utbetalas med tillämpning av artikel 102.4 i samma förordning (EGT C 125, 30.5.1978, s. 2). 4.17. 383 Y 0115: Beslut nr 115 av den 15 december 1982 om beviljande av protes, hjälpmedel eller andra kontantförmåner av stor vikt som avses i artikel 24.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 193, 20.7.1983, s. 7). 4.18. 383 Y 0117: Beslut nr 117 av den 7 juli 1982 om tillämpningen av artikel 50.1 a i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 (EGT C 238, 7.9.1983, s. 3), ändrad genom: 1 94 N: Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrat genom EGT L 1, 1.1.1995, s. 1). I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt: Punkt 2 i artikel 2 skall kompletteras med följande: Schweiz Schweizerische Ausgleichskasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genève - Cassa svizzera di compensazione, Ginevra. 4.19. 383 Y 1112(02): Beslut nr 118 av den 20 april 1983 om tillämpningen av artikel 50.1 b i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 (EGT C 306, 12.11.1983, s. 2), ändrat genom: 1 94 N: Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrad genom EGT L 1, 1.1.1995, s. 1). I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt: Punkt 4 i artikel 2 skall kompletteras med följande: Schweiz Schweizerische Ausgleichskasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genève - Cassa svizzera di compensazione, Ginevra. 4.20. 383 Y 1102(03): Beslut nr 119 av den 24 februari 1983 om tolkningen av artikel 76 och artikel 79.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 samt artikel 10.1 i förordning (EEG) nr 574/72 om sammanträffande av familjeförmåner och familjebidrag (EGT C 295, 2.11. 1983, s. 3). 4.21. 383 Y 0121: Beslut nr 121 av den 21 april 1983 om tolkningen av artikel 17.7 i förordning (EEG) nr 574/72 om proteser, hjälpmedel och andra vårdförmåner av stor vikt (EGT C 193, 20.7.1983, s. 10). 4.22. 386 Y 0126: Beslut nr 126 av den 17 oktober 1985 om tillämpningen av artiklarna 14.1 a, 14a.1 a och 14b.1 och 2 i förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 141, 7.6.1986, s. 3). 4.23. 387 D XXX: Beslut nr 132 av den 23 april 1987 om tolkningen av artikel 40.3 a ii i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 (EGT C 271, 9.10.1987, s. 3). 4.24. 387 D 284: Beslut nr 133 av den 2 juli 1987 om tillämpningen av artikel 17.7 och artikel 60.6 i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 284, 22.10.1987, s. 3, och EGT C 64, 9.3.1988, s. 13). 4.25. 388 D XXX: Beslut nr 134 av den 1 juli 1987 om tolkningen av artikel 45.2 i förordning (EEG) nr 1408/71 om sammanläggning av försäkringsperioder som fullgjorts inom ett yrke som omfattas av ett särskilt system i en eller flera medlemsstater (EGT C 64, 9.3.1988, s. 4). 4.26. 388 D XXX: Beslut nr 135 av den 1 juli 1987 om beviljande av de vårdförmåner som föreskrivs i artikel 17.7 och i artikel 60.6 i förordning (EEG) nr 574/72 och begreppen brådskande fall enligt artikel 20 i förordning (EEG) nr 1408/71 och mycket brådskande fall enligt artikel 17.7 och artikel 60.6 i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 281, 9.3.1988, s. 7), ändrat genom: 1 94 N: Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrad genom EGT L 1, 1.1.1995, s. 1). I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt: Artikel 2.2 skall kompletteras med följande: "800 schweiziska francs för den schweiziska bosättningsinstitutionen.". 4.27. 388 D 64: Beslut nr 136 av den 1 juli 1987 om tolkningen av artikel 45.1, 45.2 och 45.3 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om beaktande av fullgjorda försäkringsperioder enligt andra medlemsstaters lagstiftning för att erhålla, bibehålla eller återfå rätt till förmåner (EGT C 64, 9.3.1988, s. 7), ändrad genom: 1 94 N: Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrad genom EGT L 1, 1.1.1995, s. 1). I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt: Bilagan skall kompletteras med följande text: Schweiz Ingen. 4.28. 389 D 606: Beslut nr 137 av den 15 december 1988 om tillämpningen av artikel 15.3 i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 140, 6.6.1989, s. 3). 4.29. 389 D XXX: Beslut nr 138 av den 17 februari 1989 om tolkningen av artikel 22.1 c i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om organtransplantation eller andra kirurgiska ingrepp, som kräver test av biologiska prover, medan den berörda personen inte befinner sig i den medlemsstat där testerna utförs. 4.30. 390 D XXXX: Beslut nr 139 av den 30 juni 1989 om vilket datum som skall beaktas vid fastställande av kurser för sådan omräkning som avses i artikel 107 i förordning (EEG) nr 574/72 och som skall tillämpas vid beräkningen av vissa förmåner och avgifter (EGT C 94, 12.4.1990, s. 3). 4.31. 390 D XXX: Beslut nr 140 av den 17 oktober 1989 om den omräkningskurs som skall tillämpas av institutionen på bosättningsorten för en heltidsarbetslös gränsarbetares senaste löneinkomst som har erhållits i den behöriga staten (EGT C 94, 12.4.1990, s. 4). 4.32. 390 D XXX: Beslut nr 141 av den 17 oktober 1989 om ändring av beslut nr 127 av den 17 oktober 1985 om sammanställningen av de listor som föreskrivs i artikel 94.4 och 95.4 i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 94, 12.4. 1990, s. 5). 4.33. 390 D XXX: Beslut nr 142 av den 13 februari 1990 om tillämpningen av artiklarna 73, 74 och 75 i förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 80, 30.3.1990, s. 7). I detta avtal skall beslutet anpassas enligt följande: a) Punkt 1 är inte tillämplig. b) Punkt 3 är inte tillämplig. 4.34. 391 D 140: Beslut nr 144 av den 9 april 1990 om de nödvändiga standardblanketterma för tillämpningen av rådets förordningar (EEG) nr 1408/ 71 och (EEG) nr 574/72 (E 401-E 410 F) (EGT L 71, 18.3.1991, s. 1). 4.35. 391 D 425: Beslut nr 147 av den 11 oktober 1990 om tillämpningen av artikel 76 i förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 235, 23.8.1991, s. 21) ändrad genom: 395 D 2353: Beslut nr 155 av den 6 juli 1994 (E 401 till 411) (EGT L 209, 5.9.1995, s. 1). 4.36. 393 D 22: Beslut nr 148 av den 25 juni 1992 om användandet av intyget om tillämplig lagstiftning (blankett E 101) vid utlandsplaceringar som inte varar längre än tre månader (EGT L 22, 30.1.1993, s. 124). 4.37. 393 Y 825: Beslut nr 150 av den 26 juni 1992 om tillämpning av artikel 77, artikel 78 och artikel 79.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 och artikel 10.1 b ii i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 229, 25.8.1993, s. 5), ändrat genom: 1 94 N: Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrad genom EGT L 1, 1.1.1995, s. 1). I detta avtal skall beslutet anpassas enligt följande: Schweiz Schweizerische Ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genève - Cassa svizzera di compensazione, Ginevra.. 4.38. 394 D 602: Beslut nr 151 av den 22 april 1993 om tillämpningen av artikel 10 a i förordning (EEG) nr 1408/71 och artikel 2 i förordning (EEG) nr 1247/92 (EGT L 244, 19.9.1994, s. 1). I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt: Bilagan skall kompletteras med följande text: Schweiz 1. Invaliditet, ålderdom och dödsfall a) Invaliditetsförsäkring Schweizerische Ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genève - Cassa svizzera di compensazione, Ginevra. b) Företagsbaserat system Sicherheitsfonds - Fonds de garantie - Fondo di garanzia LPP. 2. Arbetslöshet Bundesamt für Wirtschaft und Arbeit, Bern - Office fédéral du développement économique et de l'emploi, Berne - Ufficio federale dello sviluppo econrmico e del lavoro, Berna. 3. Familjeförmåner Bundesamt für Sozialversicherung, Bern - Office fédéral des assurances sociales, Berne - Ufficio federale dell'assicurazioni sociali, Berna. 4.39. 394 D 604: Beslut nr 153 av den 7 oktober 1993 om de nödvändiga standardblanketterna för tillämpning av förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 (E 001, E 103-E 127) (EGT L 244, 19.9.1994, s. 22). 4.40. 394 D 605: Beslut nr 154 av den 8 februari 1994 om de nödvändiga standardblanketterna för tillämpning av rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 (E 301, E 302, E 303) (EGT L 244, 19.9.1994, s. 123). 4.41. 395 D 353: Beslut nr 155 av den 6 juli 1994 om de nödvändiga standardblanketterna för tillämpning av rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 (E 401-E 411) (EGT L 244, 5.9.1995, s. 1). 4.42. 395 D 0419: Beslut nr 156 av den 7 april 1995 om prioriteringsregler avseende rätt till sjuk- och moderskapsförsäkring (EGT L 249, 17.10.1995, s. 41). 4.43. 396 D 732: Beslut nr 158 av den 27 november 1995 om de nödvändiga standardblanketterna för tillämpning av rådet förordningar (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 i (E 201-E 215) (EGT L 336, 27.12.1996, s. 1). 4.44. 395 D 512: Beslut nr 159 av den 3 oktober 1995 om ändring av beslut nr 86 av den 24 september 1973 om arbetsordningen för och sammansättningen av Revisionskommittén vid Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare (EGT L 294, 8.12.1995, s. 38). 4.45. 396 D 172: Beslut nr 160 av den 28 november 1995 om tillämpningsområdet för artikel 71.1 b ii i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 beträffande rätten till förmåner vid arbetslöshet för andra arbetstagare än gränsarbetare vilka under sin senaste anställning var bosatta inom en annan medlemsstats territorium än den behöriga statens (EGT C 49, 28.2.1996, s. 31). 4.46. 396 D 249: Beslut nr 161 av den 15 februari 1996 om återbetalning av vårdkostnader av behörig institution i en medlemsstat vid vistelse i en annan medlemsstat enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 34.4 i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT L 83, 2.4.1996, s. 19). 4.47. 396 D 554: Beslut nr 162 av den 31 maj 1996 om tolkningen av artikel 14.1 och artikel 14b.1 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämplig lagstiftning beträffande arbetstagare som sänds till annan medlemsstat (EGT L 241, 21.9.1996, s. 28). 4.48. 396 D 555: Beslut nr 163 av den 31 maj 1996 om tolkningen av artikel 22.1 a i förordning (EEG) nr 1408/71 om personer som genomgår dialys- eller syrgasbehandling (EGT L 241, 21.9.1996, s. 31). 4.49. 397 D 533: Beslut nr 164 av den 27 november 1996 om de standardblanketter som behövs vid tillämpningen av förordningarna (EEG) nr 1408/ 71 och (EEG) nr 574/72 (E 101 och E 102) (EGT L 216, 8.8.1997, s. 85). 4.50. 397 D 0823: Beslut nr 165 av den 30 juni 1997 om de blanketter som behövs vid tillämpningen av förordningarna (EEG) nr 1408/ 71 och (EEG) nr 574/72 (E 128 och E 128B) (EGT L 341, 12.12.1997, s. 61). 4.51. 398 D 0441: Europeiska gemenskapernas administrativa kommission för social trygghet för migrerande arbetare: Beslut nr 166 av den 2 oktober 1997 om ändring av blanketterna E 106 och E 109 (EGT L 195, 11.7.1998 s. 25). 4.52. 398 D 0442: Europeiska gemenskapernas administrativa kommission för social trygghet för migrerande arbetare: Beslut nr 167 av den 2 december 1997 om ändring av beslut nr 146 av den 10 oktober 1990 om tolkningen av artikel 94.9 i förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 195, 11.7.1998 s. 35). 4.53. 398 D 0443: Europeiska gemenskapernas administrativa kommission för social trygghet för migrerande arbetare: Beslut nr 168 av den 11 juni 1998 om ändring av blanketterna E 121 och E 127 och om borttagande av blankett E 122 (EGT L 195, 11.7.1998, s. 37). 4.54. 398 D 0444: Europeiska gemenskapernas administrativa kommission för social trygghet för migrerande arbetare: Beslut nr 169 av den 11 juni 1998 när det gäller arbetsordning för och sammansättning av Tekniska kommissionen för databehandling vid Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare (EGT L 195, 11.7.1998, s. 46). 4.55. 398 D 0565: Beslut nr 170 av den 11 juni 1998 om revidering av beslut nr 141 av den 17 oktober 1989 om upprättandet av de listor som föreskrivs i artikel 94.4 och artikel 95.4 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972. (Text av betydelse för EES.) (EGT L 275, 10.10.1998, s. 40). AVSNITT C: RÄTTSAKTER SOM DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA SKALL NOTERA De avtalsslutande parterna skall notera innehållet i följande rättsakter: 5.1. Rekommendation nr 14 av den 23 januari 1975 om utfärdande av blankett E 111 till arbetstagare som har sänts ut för arbete utomlands (antagen av Administrativa kommissionen under dess 139:e möte den 23 januari 1975). 5.2. Rekommendation nr 15 av den 19 december 1980 om bestämmande av det språk på vilket de blanketter som behövs för tillämpningen av rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 och 574/72 skall utfärdas (antagen av Administrativa kommissionen under dess 176:e möte den 19 december 1980). 5.3. 385 X 0016: Rekommendation nr 16 av den 12 december 1984 om slutande av överenskommelser enligt artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 273, 24.10.1985, s. 3). 5.4. 385 X 0017: Rekommendation nr 17 av den 12 december 1984 om de statistiska uppgifter som årligen skall lämnas för upprättandet av Administrativa kommissionens rapporter (EGT C 273, 24.10.1985, s. 3). 5.5. 386 X 0028: Rekommendation nr 18 av den 28 februari 1986 om vilken lagstiftning som skall tillämpas på arbetslösa personer som är sysselsatta i deltidsarbete i en annan medlemsstat än bosättningsstaten (EGT C 284, 11.11.1986, s. 4). 5.6. 392 Y 19: Rekommendation nr 19 av den 24 november 1992 om förbättring av samarbetet mellan medlemsstaterna vid genomförandet av gemenskapslagstiftningen (EGT C 199, 23.7.1993, s. 11). 5.7. 396 X 592: Rekommendation nr 20 av den 31 maj 1996 om förbättring av handläggningen och betalningen av ömsesidiga fordringar (EGT L 259, 12.10.1996, s. 19). 5.8. 397 Y 0304(01): Rekommendation nr 21 av den 28 november 1996 om tillämpningen av artikel 60.1.a i förordning (EEG) nr 1408/71 på arbetslösa som följer sin make som är anställd i en annan medlemsstat än behörig medlemsstat (EGT C 67, 4.3.1997, s. 3). 5.9. 380 Y 0609(03): Uppdatering av medlemsstaternas förklaringar enligt artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. (EGT C 139, 9.6.1980, s. 1). 6.0. 381 Y 0613(01): Förklaringar av Grekland enligt artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. (EGT C 143, 13.6.1981, s 1). 6.1. 386 Y 0338(01): Uppdatering av medlemsstaternas förklaringar enligt artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. (EGT C 338, 31.12.1986, s. 1). 6.2. C/107/87/s. 1: Medlemsstaternas förklaringar enligt artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. (EGT C 107, 22.4.1987, s. 1). 6.3. C/323/80/s. 1: Anmälan till rådet från regeringarna i Tyskland och Luxemburg om slutandet av en konvention mellan dessa två regeringar om skilda frågor om social trygghet enligt artiklarna 8.2 och i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. (EGT C 323, 11.12.1980, s. 1). 6.4. L/90/87/s. 39: Frankrikes förklaring enligt artikel 1 j rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. (EGT L 90, 2.4.1987, s. 39). (1) N.B. Regelverket som det tillämpas av gemenskapens medlemsstater vid undertecknandet av detta avtal: Principerna för sammanläggning av rättigheter till arbetslöshetsersättning och utbetalning av ersättningar i det senaste anställningslandet oberoende av anställningens varaktighet. De personer som har en anställning som varar mindre än ett år i en medlemsstat kan vistas där efter det att anställningen har upphört för att söka arbete under rimlig tid, som kan vara sex månader och som gör det möjligt för dem att ta del av de platserbjudanden som motsvarar deras yrkeskvalifikationer och vid behov vidta åtgärder för att bli anställd. De kan även vistas där efter det att anställningen har upphört om de har, för egen del och för sina familjemedlemmars del, tillräckliga ekonomiska medel för att inte behöva ta kontakt med socialtjänsten under sin vistelse och en sjukförsäkring som täcker alla risker. Den arbetslöshetsersättning som de har rätt till enligt bestämmelserna i den nationella lagstiftningen, vid behov kompletterad med sammanläggningsreglerna, skall här anses som ekonomiska medel. Tillräckliga ekonomiska medel anses vara det belopp under vilket landets medborgare, med hänsyn till deras personliga situation och vid behov situationen för deras familjemedlemmar, kan erhålla socialbidrag. När detta villkor inte kan tillämpas, anses sökandes ekonomiska medel tillräckliga när de överstiger nivån för minimipension från den socialförsäkring som utbetalas av den mottagande staten. Säsongsarbetare har rätt till arbetslöshetsersättning i det senaste anställningslandet oberoende av årstid. De kan vistas där efter det att anställningen har upphört under förutsättning att de uppfyller villkoren i föregående stycke. Om de ställer sig till arbetsmarknadens förfogande i bosättningslandet, erhåller de arbetslöshetsersättning i det landet enligt bestämmelserna i artikel 71 i förordning (EEG) nr 1408/71. Gränsarbetare kan ställa sig till arbetsmarknadens förfogande i bosättningslandet eller, om de där har kvar personlig eller yrkesmässig anknytning och därigenom har bättre möjlighet att komma in på arbetsmarknaden i det senaste anställningslandet. De får rätt till arbetslöshetsersättning i det land där de ställer sig till arbetsmarknadens förfogande. TILLÄGGSPROTOKOLL till bilaga II till avtalet om fri rörlighet för personer Arbetslöshetsförsäkring 1. Följande bestämmelser skall tillämpas vad gäller arbetslöshetsförsäkring för arbetstagare med uppehållstillstånd med en giltighetstid på mindre än ett år: 1.1. Endast arbetstagare som har betalat avgift i Schweiz under den minimiperiod som krävs enligt den federala lagen om arbetslöshetsförsäkring och ersättning vid insolvens (loi fédérale sur l'assurance-chômage obligatoire et l'indemnité en cas d'insolvabilité - LACI(1), och som uppfyller övriga villkor för att få arbetslöshetsersättning, skall vara berättigade till sådan ersättning enligt de villkor som fastställs i lagen. 1.2. En del av de avgifter som har betalats in för arbetstagare som inte har varit försäkrade tillräckligt länge för att vara berättigade till arbetslöshetsersättning i Schweiz enligt 1.1 skall överföras till arbetstagarnas ursprungsstater enligt bestämmelserna i 1.3 som bidrag till kostnaderna för ersättning som utbetalas till dessa arbetstagare vid hel arbetslöshet. De är därför inte berättigade till någon ersättning vid hel arbetslöshet i Schweiz. De är dock berättigade till ersättning vid svåra väderförhållanden och om arbetsgivaren blir insolvent. Ersättning vid hel arbetslöshet skall utbetalas av ursprungsstaten, under förutsättning att de berörda arbetstagarna står till arbetsmarknadens förfogande. De försäkringsperioder som har fullgjorts i Schweiz skall beaktas på samma sätt som om de hade fullgjorts i ursprungsstaten. 1.3. Den del av de avgifter som har betalats in för arbetstagarna enligt 1.2 skall återbetalas varje år i enlighet med följande bestämmelser: a) Dessa arbetstagares totala inbetalningar skall beräknas per land på basis av antalet sysselsatta arbetstagare per år och genomsnittet av de inbetalningar som görs varje år för varje arbetstagare (arbetstagarens och arbetsgivarens inbetalningar). b) Av det belopp som beräknas på detta sätt skall en del, motsvarande arbetslöshetsersättningens procentandel av alla ersättningar som nämns i 1.2, överföras till ursprungsstaten, och en del skall innehållas av Schweiz som reserv för senare utbetalningar av förmåner(2). c) Schweiz skall varje år göra en sammanställning av överföringarna. Om ursprungsstaterna så önskar, skall Schweiz ange beräkningsunderlaget och storleken på de överförda beloppen. Ursprungsstaterna skall varje år meddela Schweiz antalet mottagare av arbetslöshetsersättning enligt 1.2. 2. Överföring av gränsarbetares intjänade rättigheter inom arbetslöshetsförsäkringen i Schweiz, som regleras i respektive bilaterala överenskommelser, skall tillämpas även i fortsättningen. 3. Bestämmelserna i 1 och 2 skall tillämpas under en period på sju år från och med den dag då detta avtal träder i kraft. Om någon medlemsstat har svårigheter efter perioden på sju år med överföringssystemet eller Schweiz med totaliseringssystemet, kan en av de avtalsslutande parterna föra saken till den gemensamma kommittén. Handikappbidrag Handikappbidrag enligt den federala lagen om ålders- och efterlevandeförsäkring (loi fédérale sur l'assurance-vieillesse et survivants) och den federala lagen om invaliditetsförsäkring (loi fédérale sur l'assurance-invalidité) skall, genom den gemensamma kommitténs beslut, ingå i texten i bilaga II till avtalet om den fria rörligheten för personer och i bilaga IIa till förordning nr 1408/71, så snart ändringen av dessa lagar, som föreskriver att bidragen skall finansieras enbart av de offentliga myndigheterna, träder ikraft. Ålders-, efterlevande- och invaliditetspension inom det företagsbaserade systemet Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, skall den förmån som föreskrivs i den federala lagen om fri övergång inom företagsbaserade system för ålders-, efterlevande- och invaliditetspensioner (Loi fédérale sur le libre passage dans la prévoyance professionnelle vieillesse, survivants et invalidité) av den 17 december 1993 på begäran betalas ut till en anställd eller en egenföretagare som avser att lämna Schweiz för gott och som inte längre omfattas av schweizisk lag enligt bestämmelserna i avdelning II i förordningen, förutsatt att personen i fråga lämnar Schweiz inom fem år efter det att detta avtal trätt i kraft. (1) För närvarande 6 månader, eller 12 månader vid upprepad arbetslöshet. (2) Överförda intjänade rättigheter för arbetstagare som kommer att göra anspråk på sin rätt till arbetslöshetsersättning i Schweiz efter att ha gjort inbetalningar under minst sex månader - vid flera vistelser - inom loppet av två år. BILAGA III ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE AV YRKESBEHÖRIGHET (examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis) 1. De avtalsslutande parterna är överens om att på området ömsesidigt erkännande av yrkesbehörighet sinsemellan tillämpa de gemenskapsrättsakter som det hänvisas till, i den lydelse dessa har den dag då avtalet undertecknas och så som dessa har ändrats i avsnitt A i denna bilaga eller därmed likvärdiga regler. 2. Vid tillämpningen av denna bilaga skall de avtalsslutande parterna notera de gemenskapsakter som det hänvisas till i avsnitt B i denna bilaga. 3. När begreppet "medlemsstat(er)" förekommer i de akter som det hänvisas till i avsnitt A i denna bilaga avses utöver de stater som omfattas av gemenskapsrättsakterna i fråga även Schweiz. AVSNITT A - RÄTTSAKTER TILL VILKA DET HÄNVISAS A. Generell ordning 1. 389 L 0048: Rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (EGT L 19, 24.1.1989, s. 16). 2. 392 L 0051: Rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT L 209, 24.7.1992, s. 25), ändrat genom - 394 L 0038: Kommissionens direktiv 94/38/EG av den 26 juli 1994 om ändring av bilagorna C och D till rådets direktiv 92/51/EEG om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT L 217, 23.8.1994, s. 8), - 395 L 0043: Kommissionens direktiv 95/43/EG av den 20 juli 1995 om ändring av bilagorna C och D till rådets direktiv 92/51/EEG om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning som komplement till direktiv 89/48/EEG (EGT L 184, 3.8.1995, s. 21), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen, - 397 L 0038: Kommissionens direktiv 97/38/EEG av den 20 juni 1997 om ändring av bilaga C i rådets direktiv 92/51/EEG om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT L 184, 3.8.1997, s. 31). Upprättandet av de schweiziska förteckningarna avseende bilagorna C och D i direktiv 92/51/EEG skall genomföras inom ramen för tillämpningen av detta avtal. B. Juridiska yrken 3. 377 L 0249: Rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 78, 26.3.1977, s. 17), ändrat genom - 1 79 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 91), - 1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985, s. 160), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt. Artikel 1.2 skall kompletteras med följande text: "Schweiz: Avocat/Advokat, Rechtsanwalt, Anwalt, Fürsprecher, Fürsprech Avvocato" 4. 398 L 0005: Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (EGT L 77, 14.3.1998, s. 36). I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt Artikel 1.2 a skall kompletteras med följande text: "Schweiz: Avocat Advokat, Rechtsanwalt, Anwalt, Fürsprecher, Fürsprech Avvocato" C. Medicinska och paramedicinska yrken 5. 381 L 1057: Rådets direktiv 81/1057/EEG av den 14 december 1981 om komplettering av direktiv 75/362/EEG, 77/452/EEG, 78/686/EEG och 78/1026/EEG om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för läkare, sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare respektive veterinärer med avseende på förvärvade rättigheter (EGT L 385, 31.12.1981, s. 25). Läkare 6. 393 L 0016: Rådets direktiv 93/16/EEG av den 5 april 1993 om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis (EGT L 165, 7.7.1993, s. 1), ändrat genom - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen, - 398 L 0021: Kommissionens direktiv 98/21/EG av den 8 april 1998 om ändring av rådets direktiv 93/16/EEG om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis (EGT L 119, 22.4.1998, s. 15), - 398 L 0063: Kommissionens direktiv 98/63/EG av den 3 september 1998 om ändring av rådets direktiv 93/16/EEG om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis (EGT L 253, 15.9.1998, s. 24). a) Artikel 3 skall kompletteras med följande text: "i Schweiz: titulaire du diplôme fédéral de médecin Eidgenössisch diplomierter Arzt titolare di diploma federale di medico vars examensbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet.." b) Artikel 5.2 skall kompletteras med följande text: "i Schweiz: spécialiste Facharzt specialista vars behörighetetsbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet." c) Artikel 5.3 skall i nedan angivna strecksatser kompletteras med följande text: anestesi och intensivvård: "Schweiz: anasthésiologie Anästhesiologie anestesiologia." allmän kirurgi: "Schweiz: chirurgie Chirurgie chirurgia." neurokirurgi: "Schweiz: neurochirurgie Neurochirurgie neurochirurgia." obstetrik och gynekologi: "Schweiz: gynécologie et obstétrique Gynäkologie und Geburtshilfe ginecologia e obestricia." allmän internmedicin: "Schweiz: médecine interne Innere Medezin Medicina interna." oftalmologi: "Schweiz: opthalmologie Ophthalmologie oftalmologia." oto-rhino-laryngologi: "Schweiz: oto-rhino-laryngologie Oto-Rhino-Laryngologie otorinolaringoiatria." pediatrik: "Schweiz: pédiatrie Kinder- und Jugendmedizin pediatria." pneumonologi: "Schweiz: pneumologie Pneumologie pneumologia." urologi: "Schweiz: urologie Urologie urologia." ortopedi: "Schweiz: chirurgie orthopédique Orthopädische Chirurgie chirurgia ortopedica." patologisk anatomi: "Schweiz: pathologie Pathologie patologia." neurologi: "Schweiz: neurologie Neurologie neurologia." psykiatri: "Schweiz: psychiatrie et psychothérapie Psychiatire und Psychotherapie psichiatria e psicoterapia." d) Artikel 7.2 skall i nedan angivna strecksatser kompletteras med följande text: plastikkirurgi: "Schweiz: chirurgie plastique et reconstructive Plastische und Wiederherstellungs chirurgie chirurgia plastica e ricostruttiva." thoraxkirurgi: "Schweiz: chirurgie cardiaque et vasculaire thoracique Herz-thorakale Herz und Gefässchirurgie chirurgia del cuore e dei vasi toracici." barn- och ungdomskirurgi: "Schweiz: chirurgie pédiatrique Kinderchirurgie chirurgia pediatrica." kardiologi: "Schweiz: cardiologie Kardiologie cardiologia." medicinsk gastroenterologi och hepatologi: "Schweiz: gastro-entérologie Gastroenterologie gastroenterologia." reumatologi: "Schweiz: rhumatologie Rheumatologie reumatologia." hematologi: "Schweiz: hématologie Hämatologie ematologia." endocrinologi: "Schweiz: endocrinologie-diabétologie Endokrinologie-Diabetologie endocrinologia-diabetologia." rehabiliteringsmedicin "Schweiz: médecine physique et réadaption Physikalische Medezin und Rehabilitation medicina fisica e riabilitazione." hud- och könssjukdomar "Schweiz: dermatologie et vénéréologie Dermatologie und Venerologie dermatologia e venereologia." medicinsk radiologi: "Schweiz: radiologie médicale/radio-diagnostic Medizinische Radiologie/Radiodiagnostik radiologia medica/radiodiagnostica." onkologi: "Schweiz: radiologie médicale/radio-oncologie Medizinische Radiologie/Radio-Onkologie radiologia medica/radio-oncologia." tropikmedicin: "Schweiz: médicine tropicale Tropenmedizin medicina tropicale." barn- och ungdomspsykiatri: "Schweiz: psychiatrie et psychothérapie d'enfants et d'adolescents Kinder- und Jugendpsychiatrie und - psychotherapie psichiatria e psicoterapia infantile e dell'adolescenza." medicinska njursjukdomar (nefrologi): "Schweiz: néphrologie Nephrologie nefralogia." samhällsmedicin: "Schweiz: prévention et santé publique Prävention und Gesundheitswesen prevenzione e salute publica." yrkesmedicin- och miljömedicin: "Schweiz: médecine du travail Arbeitsmedizin medicina del lavoro." allergisjukdomar: "Schweiz: allergologie et immunologie clinique Allergoloige und klinische Immunologie allergologia e immunologia clinica." nukleärmedicin: "Schweiz: radiologie médicale/médicine nucléaire Medizinische Radiologie/Nuklearmedizin radiologia medica/medicina nucleare." käk- och ansiktskirurgi (grundutbildning för läkare och tandläkare): "Schweiz: chirurgie maxillo-faciale Kiefer- und Gesichtschirurgie chirurgia mascello-facciale." 6a. 96/C/216/03: Förteckning över benämningar på utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för allmänpraktiserande läkare, offentliggjord i enlighet med artikel 41 i direktiv 93/16/EEG (EGT C 216, 25.7.1996). Sjuksköterskor 7. 377 L 0452: Rådets direktiv 77/452/EEG av den 27 juni 1977 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård samt åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 176, 15.7.1977, s. 1), ändrat genom - 1 79 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 91), - 1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985, s. 160), - 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341, 23.11.1989, s. 19), - 389 L 0595: Rådets direktiv 89/595/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341, 23.11.1989, s. 30), - 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353, 17.12.1990, s. 73), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt. a) Artikel 1.2 skall kompletteras med följande text: "i Schweiz: infirmière, infirmier Krankenschwester, Krankenpfleger infermiera, infermiere." b) Artikel 3 skall kompletteras med följande text: "p) i Schweiz: infirmière diplômée en soins généraux, infirmier diplômé en soins généraux diplomierte Krankenschwester allgemeiner Krankenpflege, diplomierter Krankenpfleger in allgemeiner Krankenpflege infermiera diplomata in cure generali, infermiere diplomato in cure generali vars examensbevis utfärdats av den schweiziska hälsovårdsdirektörskonferensen (Schweizerische Sanitätsdirektoren-Konferenz)." 8. 377 L 0453: Rådets direktiv 77/453/EEG av den 27 juni 1977 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård (EGT L 176, 15.7.1977, s. 8), ändrat genom - 389 L 0595: Rådets direktiv 89/595/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341, 23.11.1989, s. 30). Tandläkare 9. 378 L 0686: Rådets direktiv 78/686/EEG av den 25 juli 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för tandläkare inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 233, 24.8.1978, s. 1), ändrat genom - 1 79 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 91), - 1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985, s. 160), - 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341, 23.11.1989, s. 19), - 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353, 17.12.1990, s. 73), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt. a) Artikel 1 skall kompletteras med följande text: "i Schweiz: médecin dentiste Zahnarzt medico-dentista" b) Artikel 3 skall kompletteras med följande text: "p) i Schweiz: titulaire du diplôme fédéral de médecin-dentiste eidgenössisch diplomierter Zahnarzt titolare di diploma federale di medico-dentista vars examensbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet." c) I artikel 5.1 skall nedan angivna strecksat införas: 1. Ortodontiolog "i Schweiz: diplôme fédéral d'orthodontiste Diplom als Kieferorthopäde diploma di ortodontista som utfärdats av det federala inrikesministeriet." 10. 378 L 0687: Rådets direktiv 78/687/EEG av den 25 juli 1978 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som tandläkare (EGT L 233, 24.8.1978, s. 10), ändrat genom - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. Veterinärer 11. 378 L 1026: Rådets direktiv 78/1026/EEG av den 18 december 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för veterinärer inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 362, 23.12.1978, s. 1), ändrat genom - 1 79 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 92), - 1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985, s. 160), - 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341, 23.11.1989, s. 19), - 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353, 17.12.1990, s. 73), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt. Artikel 3 skall kompletteras med följande text: "p) i Schweiz: titulaire du diplôme fédéral de vétérinaire eidgenössisch diplomierter Tierarzt titolare di diploma federale di veterinario vars examensbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet." 12. 378 L 1027: Rådets direktiv 78/1027/EEG av den 18 december 1978 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som veterinär (EGT L 362, 23.12.1978, s. 7), ändrat genom - 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341, 23.11.1989, s. 19). Barnmorskor 13. 380 L 0154: Rådets direktiv 80/154/EEG av den 21 januari 1980 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för barnmorskor inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 33, 11.2.1980, s. 1), ändrat genom - 380 L 1273: Rådets direktiv 80/1273/EEG av den 22 december 1980 (EGT L 375, 31.12.1980, s. 74), - 1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985, s. 161), - 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341, 23.11.1989, s. 19), - 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353, 17.12.1990, s. 73), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt. a) Artikel 1 skall kompletteras med följande text: "i Schweiz: sage-femme Hebamme levatrice." b) Artikel 1 skall kompletteras med följande text: "p) i Schweiz: sage-femme diplômée diplomierte Hebamme levatrice diplomata vars examensbevis utfärdats av den schweiziska hälsovårdsdirektörskonferensen (Schweizerische Sanitätsdirektoren-Konferenz)." 14. 380 L 0155: Rådets direktiv 80/155/EEG av den 21 januari 1980 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om rätten att påbörja och utöva verksamhet som barnmorska (EGT L 33, 11.2.1980, s. 8), ändrat genom - 389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341, 23.11.1989, s. 19). Farmaceutisk verksamhet 15. 385 L 0432: Rådets direktiv 85/432/EEG av den 16 september 1985 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om viss farmaceutisk verksamhet (EGT L 253, 24.9.1985, s. 34). 16. 385 L 0433: Rådets direktiv 85/433/EEG av den 16 september 1985 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i farmaci inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten när det gäller viss farmaceutisk verksamhet (EGT L 253, 24.9.1985, s. 37), ändrat genom - 385 L 0584: Rådets direktiv 85/584/EEG av den 20 december 1985 (EGT L 372, 31.12.1985, s. 42), - 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353, 17.12.1990, s. 73), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt a) Artikel 4 skall kompletteras med följande text: "p) i Schweiz: titulaire du diplôme fédéral de pharmacien eidgenössisch diplomierter Apotheker titolare di diploma federale di farmacistavars examensbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet." D. Arkitektur 17. 385 L0 384: Rådets direktiv 85/384/EEG av den 10 juni 1985 om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, däribland åtgärder för att underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 223, 21.8.1985, s. 15), ändrat genom - 385 L 0614: Rådets direktiv 85/614/EEG av den 20 december 1985 (EGT L 376, 31.12.1985, s. 1), - 386 L 0017: Rådets direktiv 86/17/EEG av den 27 januari 1986 (EGT L 27, 1.2.1986, s. 71), - 390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353, 17.12.1990, s. 73), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt: a) Artikel 11 skall kompletteras med följande text: "i Schweiz: - Examensbevis utfärdade av Ecoles Polytechniques Fédérales Eidgenössische Technische Hochschulen Politecnici Federal: arch.dipl.EPF / dipl.Arch.ETH/ arch.dipl.PF, - Examensbevis utfärdade av Ecole d'architecture de l'Université de Genève: architecte diplômé EAUG, Utbildningsbevis från Fondation des registres suisses des ingénieurs, des architectes et des techniciens/Stiftung der Schweizerischen Register der Ingenieure, der Architekten und der Techniker/Fondazione dei Registri svizzeri degli ingegneri, degli architetti e dei tecnici (REG): architecte REG A/Architekt REG A/architetto REG A" b) Artikel 15 är inte tillämplig. 18. 98/C/217: Examensbevis, utbildningsbevis och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, som medlemsstaterna ömsesidigt erkänner (uppdatering av meddelande 96/C 205 av den 16.7.1996) (EGT C 217, 11.7.1998). E. Handel och agenturverksamhet Partihandel 19. 364 L 0222: Rådets direktiv 64/222/EEG av den 25 februari 1964 med detaljbestämmelser för övergångsåtgärder inom följande näringsområden: partihandel samt agenturverksamhet inom handel, industri och hantverk (EGT 56, 4.4.1964, s. 857/64). 20. 364 L 0223: Rådets direktiv 64/223/EEG av den 25 februari 1964 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster för verksamhet inom partihandel (EGT 56, 4.4.1964, s. 863/64). - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 84). Agenter inom handel, industri och hantverk 21. 364 L 0224: Rådets direktiv 64/224/EEG av den 25 februari 1964 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som agent vid affärstransaktioner i handel, industri och hantverk (EGT 56, 4.4.1964, s. 869/64), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 85), - 179 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 89), - 185 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985, s. 155), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt: a) Artikel 3 skall kompletteras med följande text: ">Plats för tabell>" Egenföretagare inom detaljhandel 22. 368 L 0363: Rådets direktiv 68/363/EEG av den 15 oktober 1968 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom detaljhandel (ur ISIC-grupp 612) (EGT L 260, 22.10.1968, s. 1), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 86). 23. 368 L 0364: Rådets direktiv 68/364/EEG av den 15 oktober 1968 med detaljbestämmelser om övergångsåtgärder för egenföretagare inom detaljhandeln (ur ISIC-grupp 612) (EGT L 260, 22.10.1968, s. 6). Egenföretagare inom partihandel med kol och agenturverksamhet inom kolhandel 24. 370 L 0522: Rådets direktiv 70/522/EEG av den 30 november 1970 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom partihandel med kol och agenturverksamhet inom kolhandel (ur ISIC-grupp 6112) (EGT L 267, 10.12.1970, s. 14), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 86). 25. 370 L 0523: Rådets direktiv 70/523/EEG av den 30 november 1970 om detaljerade övergångsbestämmelser för egenföretagare inom partihandeln med kol och agenturverksamhet inom kolhandeln (ur ISIC-grupp 6112) (EGT L 267, 10.12.1970, s. 18). Handel med och distribution av giftiga ämnen 26. 374 L 0556: Rådets direktiv 74/556/EEG av den 4 juni 1974 med detaljbestämmelser om övergångsåtgärder för olika former av verksamhet inom handel med och distribution av giftiga ämnen och verksamhet som medför yrkesmässig användning av dessa produkter inklusive verksamhet som agent (EGT L 307, 18.11.1974, s. 1). 26bis 374 L 0557: Rådets direktiv 74/557/EEG av den 4 juni 1974 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare och agent inom handel med och distribution av giftiga ämnen (EGT L 307, 18.11.1974, s. 5), ändrat genom - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt: Bilagan skall kompletteras med följande text: "Schweiz: - Alla giftiga produkter och ämnen som omfattas av artikel 2 i lagen om giftiga ämnen (RS 814.80) och särskilt de som förekommer i förteckningen över giftiga ämnen och produkter tillhörande klasserna 1, 2 och 3, i enlighet med artikel 3 i förordningen om giftiga ämnen (RS 814.801).." Handelsresande och hemförsäljare 27. 375 L 0369: Rådets direktiv 75/369/EEG av den 16 juni 1975 om åtgärder för att främja den faktiska etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som handelsresande och hemförsäljare, särskilt övergångsåtgärder för dessa former av verksamhet (EGT L 167, 30.6.1975, s. 29). Självständiga handelsagenter 28. 386 L 0653: Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter (EGT L 382, 31.12.1986, s. 17). F. Industri och hantverk Tillverknings- och processindustri 29. 364 L 0427: Rådets direktiv 64/427/EEG av den 7 juli 1964 med detaljbestämmelser om övergångsåtgärder för egenföretagare inom tillverknings- och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgrupperna 23-40 (industri och hantverk) (EGT 117, 23.7.1964, s. 1863/64), ändrat genom - 369 L 0077: Rådets direktiv 69/77/EEG av den 4 mars 1969 (EGT L 59, 10.3.1969, s. 8). I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt. Artikel 5.3 är inte tillämplig. 30. 364 L 0429: Rådets direktiv 64/429/EEG av den 7 juli 1964 om genomförande av etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster för egenföretagare i tillverknings- och processindustrin inom ISIC-huvudgrupperna 23-40 (industri och hantverk) (EGT 117, 23.7.1964, s. 1880/64), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 83). Gruv- och mineralnäring 31. 364 L 0428: Rådets direktiv 64/428/EEG av den 7 juli 1964 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom gruv- och mineralnäringen (ISIC-huvudgrupperna 11-19) (EGT 117, 23.7.1964, s. 1871/64), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 81). El, gas, vatten och sanitära tjänster 32. 366 L 0162: Rådets direktiv 66/162/EEG av den 28 februari 1966 om etableringsfriheten och friheten att etablera sig som egenföretagare inom sektorerna el-, gas-, vatten- och sanitära tjänster (ISIC de l5) (EGT 42, 8.3.1966, s. 584/66), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 82). Livsmedels- och dryckesvaruindustri 33. 368 L 0365: Rådets direktiv 68/365/EEG av den 15 oktober 1968 om etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin (ISIC-huvudgrupperna 20 och 21) (EGT L 260, 22.10.1968, s. 9), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 85). 34. 368 L 0366: Rådets direktiv 68/366/EEG av den 15 oktober 1968 med detaljbestämmelser om övergångsåtgärder för egenföretagare inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin (ISIC-huvudgrupperna 20 och 21) (EGT L 260, 22.10.1968, s. 12). I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt. Artikel 6.3 är inte tillämplig. Letande (prospektering och borrning) efter olja och naturgas 35. 369 L 0082: Rådets direktiv 69/82/EEG av den 13 mars 1969 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare i fråga om letande (prospektering och borrning) efter olja och naturgas (ur ISIC-huvudgrupp 13) (EGT L 68, 19.3.1969, s. 4), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 82). G. Stödtjänster till transport 36. 382 L 0470: Rådets direktiv 82/470/EEG av den 29 juni 1982 om åtgärder för att underlätta ett effektivt utövande av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom vissa tjänster som är förknippade med transporter och kommunikationer och resebyråer (ISIC-grupp 718) samt lagring och magasinering (ISIC-grupp 720) (EGT L 213, 21.7.1982, s. 1), ändrat genom - 1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985, s. 156), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta direktiv skall direktivet anpassas på följande sätt: a) Artikel 3 skall kompletteras med följande text: "Schweiz A. Expéditeur Spediteur Spedizioniere Déclarant de douane Zolldeklarant Dichiarante di dogana B. Agent de voyage Reisebürounternehmer Agente di viaggio C. Entrepositaire Lagerhalter Agente di deposito D. Expert en automobiles Automobilexperte Perito in automobili vérificateur des poids et mesures Eichmeister verificatore dei pesi e delle misure." H. Filmindustri 37. 363 L 0607: Rådets direktiv 63/607/EEG av den 15 oktober 1963 om genomförande av Allmänna handlingsprogrammet för upphävande av begränsningar av friheten att tillhandahålla tjänster inom filmindustrin (EGT 159, 2.11.1963). 38. 365 L 0264: Rådets andra direktiv 65/264/EEG av den 13 maj 1965 för genomförande av bestämmelserna i de allmänna handlingsprogrammen för upphävande av begränsningar av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster inom filmindustrin (EGT 85, 19.5.1965, s. 1437/65), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 14). 39. 368 L 0369: Rådets direktiv 68/369/EEG av den 15 oktober 1968 om att uppnå etableringsfrihet som egenföretagare inom filmdistribution (EGT L 260, 22.10.1968, s. 22), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 82). 40. 370 L 0451: Rådets direktiv 70/451/EEG av den 29 september 1970 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom filmproduktionen (EGT L 218, 3.10.1970, s. 37), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 88). I. Andra sektorer Företagstjänster inom handel med och förvaltning av fast egendom samt andra sektorer 41. 367 L 0043: Rådets direktiv 67/43/EEG av den 12 januari 1967 om att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom 1) handel med och förvaltning av fast egendom (exklusive 6401) (ur ISIC-grupp 640) 2) vissa tjänster som inte finns klassificerade på annat håll (ISIC-grupp 839) (EGT 10, 19.1.1967), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 82). - 179 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 89), - 185 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985, s. 156), - 95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen. I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt. a) Artikel 2.3 skall kompletteras med följande text: "I Schweiz: - courtier en immeubles Liegenschaftenmakler agente immobiliare - gestionnaire en immeubles Hausverwalter amministratore di stabili - régisseur et courtier en immeubles Immobilien-Treuhänder fiduciario immobiliare" Servicesektorn 42. 368 L 0367: Rådets direktiv 68/367/EEG av den 15 oktober 1968 om genomförande av etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom servicesektorn (ur ISIC-huvudgrupp 85); 1) Restauranger, kaféer, krogar och andra ställen där man äter och dricker (ISIC-grupp 852) 2) Hotell, pensionat, campingplatser och andra slag av husrum (ISIC-grupp 853) (EGT L 260, 29.10.1968, s. 16), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 86). 43. 368 L 0368: Rådets direktiv 68/368/EEG av den 15 oktober 1968 med detaljbestämmelser om övergångsåtgärder för egenföretagare inom servicesektorn (ur ISIC-huvudgrupp 85); 1) Restauranger, kaféer, krogar och andra ställen där man äter och dricker (ISIC-grupp 852) 2) Hotell, pensionat, campingplatser och andra slag av husrum (ISIC-grupp 853) (EGT L 260, 29.10.1968, s. 19). Diverse branscher 44. 375 L 0368: Rådets direktiv 75/368/EEG av den 16 juni 1975 om åtgärder för att främja det effektiva utövandet av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster inom diverse branscher (ur ISIC-huvudgrupperna 01-85), särskilt övergångsåtgärder för dessa verksamhetsformer (EGT L 167, 30.6.1975, s. 22). Frisörer 45. 382 L 0489: Rådets direktiv 82/489/EEG av den 19 ju1i 1982 om åtgärder som underlättar etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som hårfrisör (EGT L 218, 27.7.1982, s. 24). J. Jordbruk 46. 363 L 0261: Rådets direktiv 63/261/EEG av den 2 april 1963 med detaljbestämmelser för etableringsfrihet på jordbruksområdet inom en medlemsstats territorium för medborgare i andra medlemsstater som har varit anställda som lantarbetare i den medlemsstaten under en sammanhängande period av två år (EGT 62, 20.4.1963, s. 1323/63), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 14). 47. 363 L 0262: Rådets direktiv 63/262/EEG av den 2 april 1963 med detaljbestämmelser för etableringsfrihet på jordbruk som legat öde eller vars mark inte varit uppodlad på mer än två år (EGT 62, 20.4.1963, s. 1326/63), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 14). 48. 365 L 0001: Rådets direktiv 65/1/EEG av den 14 december 1964 med detaljbestämmelser för friheten att tillhandahålla tjänster inom jordbruk och trädgårdsodling (EGT 1, 8.1.1965, s 1/65), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 79). 49. 367 L 0530: Rådets direktiv 67/530/EEG av den 25 juli 1967 om frihet för de medborgare i en medlemsstat som har etablerat sig i en annan medlemsstat som jordbrukare att flytta från ett jordbruk till ett annat (EGT 190, 10.8.1967, s. 1), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 79). 50. 367 L 0531: Rådets direktiv 67/531/EEG av den 25 juli 1967 om tillämpning av medlemsstaternas lagar om jordbruksarrenden på jordbrukare som är medborgare i andra medlemsstater (EGT 190, 10.8.1967, s. 3), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 80). 51. 367 L 0532: Rådets direktiv 67/532/EEG av den 25 juli 1967 om friheten att bli medlem av jordbruks-kooperativ för medborgare i en medlemsstat som etablerat sig i en annan medlemsstat (EGT 190, 10.8.1967, s. 5), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 80). 52. 367 L 0654: Rådets direktiv 67/654/EEG av den 24 oktober 1967 med detaljbestämmelser för att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom skogsbruk och skogsavverkning (EGT 263, 30.10.1967, s. 6), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 80). 53. 368 L 0192: Rådets direktiv 68/192/EEG av den 5 april 1968 om friheten för jordbrukare som är medborgare i en medlemsstat och har etablerat sig i en annan medlemsstat att erhålla olika former av kredit (EGT L 93, 17.4.1968, s. 13), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 80). 54. 368 L 0415: Rådets direktiv 68/415/EEG av den 20 december 1968 om frihet för jordbrukare som är medborgare i en medlemsstat och har etablerat sig i en annan medlemsstat att erhålla olika former av stöd (EGT L 308, 23.12.1968, s. 17). 55. 371 L 0018: Rådets direktiv 71/18/EEG av den 16 december 1970 med detaljbestämmelser för att uppnå etableringsfrihet för egenföretagare som tillhandahåller tjänster inom jordbruk och trädgårdsodling (EGT L 8, 11.1.1971, s. 24), ändrat genom - 172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 80). K. Övrigt 56. 385 D 0368: Rådets beslut 85/368/EEG av den 16 juli 1985 om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG (EGT L 199, 31.7.1985, s. 56). AVSNITT B - RÄTTSAKTER SOM DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA SKALL NOTERA De avtalsslutande parterna skall notera innehållet i följande rättsakter: Allmänt 57. C/81/74/p.1: Kommissionens meddelande om bevis, försäkringar och intyg, gällande respektabilitet, frånvaro av tidigare konkurser, art och varaktighet i fråga om den yrkesverksamhet som utövats i ursprungslandet, i enlighet med de direktiv som rådet antog före den 1 juni 1973 på området etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster (EGT C 81, 13.7.1974, s. 1). 58. 374 Y 0820(01): Rådets resolution av den 6 juni 1974 om ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis (EGT C 98, 20.8.1974, s. 1). Generell ordning 59. 389 L 0048: Rådets och kommissionens yttrande om rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (EGT L 19, 24.1.1989, s. 23). Läkare 60. 375 X 0366: Rådets rekommendation 73/366/EEG av den 16 juni 1975 om medborgare i Storhertigdömet Luxemburg vilka innehar ett examensbevis för läkare som är utfärdat i tredje land (EGT L 167, 30.6.1975, s. 20). 61. 375 X 0367: Rådets rekommendation 73/367/EEG av den 16 juni 1975 om läkares kliniska utbildning (EGT L 167, 30.6.1975, s. 21). 62. 375 Y 0701(01): Rådets uttalanden i samband med antagandet av de texter som rör läkares etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen (EGT C 146, 1.7.1975, s. 1). 63. 386 X 0458: Rådets rekommendation 86/458/EEG av den 15 september 1986 om medborgare i Storhertigdömet Luxemburg vilka innehar ett examensbevis för allmänpraktiserande läkare som är utfärdat i tredje stat (EGT L 267, 19.9.1986, s. 30). 64. 389 X 0601: Kommissionens rekommendation 89/601/EEG av den 8 november 1989 om utbildning av vårdpersonal i cancersjukdomar (EGT L 346, 27.11.1989, s. 1). Tandläkare 65. 378 Y0 824(01): Rådets uttalande om direktivet om samordning av bestämmelser i lagar och andra författningar om verksamhet som tandläkare (EGT C 202, 24.8.1978, s. 1). Veterinärmedicin 66. 378 X 1029: Rådets rekommendation 78/1029/EEG av den 18 december 1978 om medborgare i Storhertigdömet Luxemburg vilka innehar ett examensbevis för veterinärer som är utfärdat i tredje land (EGT L 362, 23.12.1978, s. 12). 67. 378 Y 1223(01): Rådets uttalanden om direktiv 78/1026/EEG av den 18 december 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för veterinärer inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT C 308, 23.12.1978, s. 1). Apotekarutbildning 68. 385 X 0435: Rådets rekommendation 85/435/EEG av den 16 september 1985 om medborgare i Storhertigdömet Luxemburg vilka innehar ett examensbevis för apotekare som är utfärdat i tredje stat (EGT L 253, 24.9.1985, s. 45). Arkitektur 69. 385 X 0386: Rådets rekommendation 85/386/EEG av den 10 juni 1985 om innehavare av ett examensbevis för arkitekter som är utfärdat i tredje land (EGT L 223, 21.8.1985, s. 28). Partihandel 70. 365 X 0077: Kommissionens rekommendation 65/77/EEG till medlemsstaterna av den 12 januari 1965 om de intyg rörande utövandet av yrkesverksamhet i ursprungslandet som avses i artikel 4.2 i rådets direktiv 64/222/EEG (EGT 24, 11.2.1965, s. 413/65). Industri och hantverk 71. 365 X 0076: Kommissionens rekommendation 65/76/EEG till medlemsstaterna av den 12 januari 1965 om de intyg rörande utövandet av yrkesverksamhet i ursprungslandet som avses i artikel 4.2 i rådets direktiv 64/427/EEG (EGT 24, 11.2.1965, s. 410/65). 72. 369 X 0174: Kommissionens rekommendation 69/174/EEG till medlemsstaterna av den 22 maj 1969 om de intyg rörande utövandet av yrkesverksamhet i ursprungslandet som avses i artikel 5.2 i rådets direktiv 68/366/EEG (EGT L 146, 18.6.1969, s. 4). PROTOKOLL OM FRITIDSBOSTÄDER I DANMARK De avtalsslutande parterna är eniga om att protokoll nr 1 till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen om förvärv av fast egendom i Danmark också är tillämpligt på detta avtal när det gäller schweiziska medborgares förvärv av fritidsbostäder i Danmark. PROTOKOLL OM ÅLAND De avtalsslutande parterna är eniga om att protokoll nr 2 till Finlands anslutningsakt till Europeiska unionen om Åland också är tillämpligt på detta avtal. Slutakt De befullmäktigade ombuden för KONUNGARIKET BELGIEN KONUNGARIKET DANMARK FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND HELLENSKA REPUBLIKEN KONUNGARIKET SPANIEN FRANSKA REPUBLIKEN IRLAND ITALIENSKA REPUBLIKEN STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA REPUBLIKEN ÖSTERRIKE PORTUGISISKA REPUBLIKEN REPUBLIKEN FINLAND KONUNGARIKET SVERIGE FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND och EUROPEISKA GEMENSKAPEN, å ena sidan, och de befullmäktigade ombuden för SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, å andra sidan, har, vid ett möte den 21 juni 1999 i Luxemburg för att underteckna avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, antagit de gemensamma förklaringar som anges nedan och som bifogas denna slutakt: - Gemensam förklaring om allmän liberalisering av tillhandahållandet av tjänster. - Gemensam förklaring om pensionerna för pensionärer som varit anställda vid Europeiska gemenskapernas institutioner och som är bosatta i Schweiz. - Gemensam förklaring om avtalets tillämpning. Vidare har de befullmäktigade ombuden för medlemsstaterna och gemenskapen och de befullmäktigade ombuden för Schweiziska edsförbundet beaktat följande förklaringar som bifogas denna slutakt: - Förklaring av Schweiz om förlängning av avtalet. - Förklaring av Schweiz om invandrings- och asylpolitiken. - Förklaring av Schweiz om erkännande av utbildningsbevis för arkitekter. - Förklaring av EG och dess medlemsstater om artiklarna 1 och 17 i bilaga I. - Förklaring av Europeiska unionens råd om Schweiz' deltagande i kommittéer. Hecho en Luxemburgo, el ventiuno de junio de mil novecientos noventa y nueve. Udfærdiget i Luxembourg den enogtyvende juni nitten hundrede og nioghalvfems. Geschehen zu Luxemburg am einundzwanzigsten Juni neunzehnhundertneunundneunzig. Έγινε στο Λουξεμβούργο, στις είκοσι μία Ιουνίου χίλια εννιακόσια ενενήντα εννέα. Done at Luxembourg on the twenty-first day of June in the year one thousand nine hundred and ninety-nine. Fait à Luxembourg, le vingt-et-un juin mil neuf cent quatre-vingt dix-neuf. Fatto a Lussemburgo, addì ventuno giugno millenovecentonovantanove. Gedaan te Luxemburg, de eenentwintigste juni negentienhonderd negenennegentig. Feito em Luxemburgo, em vinte e um de Junho de mil novecentos e noventa e nove. Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäensimmäisenä päivänä kesäkuuta vuonna tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäyhdeksän. Som skedde i Luxemburg den tjugoförsta juni nittonhundranittionio. Pour le Royaume de Belgique/Voor het Koninkrijk België/Für das Königreich Belgien >PIC FILE= "L_2002114SV.006501.TIF"> Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale. Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brusselse Hoofdstedelijke Gewest. Diese Unterschrift verbindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flämische Gemeinschaft, die Französische Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flämische Region und die Region Brüssel-Hauptstadt. På Kongeriget Danmarks vegne >PIC FILE= "L_2002114SV.006502.TIF"> Für die Bundesrepublik Deutschland >PIC FILE= "L_2002114SV.006601.TIF"> Για την Ελληνική Δημοκρατία >PIC FILE= "L_2002114SV.006602.TIF"> Por el Reino de España >PIC FILE= "L_2002114SV.006603.TIF"> Pour la République française >PIC FILE= "L_2002114SV.006604.TIF"> Thar cheann Na hÉireann For Ireland >PIC FILE= "L_2002114SV.006605.TIF"> Per la Repubblica italiana >PIC FILE= "L_2002114SV.006701.TIF"> Pour le Grand-Duché de Luxembourg >PIC FILE= "L_2002114SV.006702.TIF"> Voor het Koninkrijk der Nederlanden >PIC FILE= "L_2002114SV.006703.TIF"> Für die Republik Österreich >PIC FILE= "L_2002114SV.006704.TIF"> Pela República Portuguesa >PIC FILE= "L_2002114SV.006705.TIF"> Suomen tasavallan puolesta För Republiken Finland >PIC FILE= "L_2002114SV.006801.TIF"> För Konungariket Sverige >PIC FILE= "L_2002114SV.006802.TIF"> For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland >PIC FILE= "L_2002114SV.006803.TIF"> Por la Comunidad Europea/For Det Europæiske Fællesskab/Für die Europäische Gemeinschaft/Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα/For the European Community/Pour la Communauté européenne/Per la Comunità europea/Voor de Europese Gemeenschap/Pela Comunidade Europeia/Euroopan yhteisön puolesta/På Europeiska gemenskapens vägnar >PIC FILE= "L_2002114SV.006804.TIF"> >PIC FILE= "L_2002114SV.006805.TIF"> Für der schweizerischen Eidgenossenschaft Pour la Confédération suisse Per la Confederazione svizzera >PIC FILE= "L_2002114SV.006901.TIF"> >PIC FILE= "L_2002114SV.006902.TIF"> GEMENSAM FÖRKLARING om allmän liberalisering av tillhandahållandet av tjänster De avtalsslutande parterna förbinder sig att så snart som möjligt inleda förhandlingar om en allmän liberalisering av tillhandahållandet av tjänster på grundval av gemenskapens regelverk. GEMENSAM FÖRKLARING om pensionerna för pensionärer som varit anställda vid Europeiska gemenskapernas institutioner och som är bosatta i Schweiz Europeiska gemenskapernas kommission och Schweiz förbinder sig att försöka nå en tillfredsställande lösning på problemet med dubbel beskattning av pensionerna för pensionärer som varit anställda vid Europeiska gemenskapernas institutioner och som är bosatta i Schweiz. GEMENSAM FÖRKLARING om avtalets tillämpning De avtalsslutande parterna kommer att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att gemenskapens regelverk skall kunna tillämpas på medborgare från den andra parten i enlighet med det avtal som ingåtts mellan parterna. GEMENSAM FÖRKLARING om ytterligare framtida förhandlingar Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet förklarar sin avsikt vara att inleda förhandlingar i syfte att ingå avtal på områden av gemensamt intresse, såsom uppdatering av protokoll 2 till frihandelsavtalet från 1972 och Schweiz' deltagande i vissa gemenskapsprogram för utbildning, ungdomsfrågor, medier, statistik och miljö. Dessa förhandlingar bör förberedas snarast efter det att de aktuella bilaterala förhandlingarna slutförts. FÖRKLARING AV SCHWEIZ om förlängning av avtalet Schweiz förklarar att landet på grundval av dess tillämpliga interna förfaranden kommer att ta ställning till en förlängning av avtalet under avtalets sjunde giltighetsår. FÖRKLARING AV SCHWEIZ om invandrings- och asylpolitiken Schweiz bekräftar sin avsikt att intensifiera samarbetet med EU och dess medlemsstater när det gäller invandrings- och asylpolitik. Mot bakgrund av detta är Schweiz berett att delta i EU:s system för samordning av asylansökningar och åtar sig att inleda förhandlingar för att en parallell konvention till Dublinkonventionen (konvention rörande bestämmandet av den ansvariga staten för prövningen av en ansökan om asyl som framställts i en av medlemsstaterna i de Europeiska gemenskaperna, undertecknad i Dublin den 15 juni 1990) skall kunna ingås. FÖRKLARING AV SCHWEIZ om erkännande av utbildningsbevis för arkitekter Schweiz kommer att föreslå för den gemensamma kommittén för den fria rörligheten av personer, direkt efter dess inrättande, att det i bilaga III till avtalet om fri rörlighet för personer införs sådana utbildningsbevis för arkitekter som utfärdats av schweiziska särskilda högskolor, i enlighet med bestämmelserna i direktiv 85/384/EEG av den 10 juni 1986. FÖRKLARING AV EG OCH DESS MEDLEMSSTATER om artiklarna 1 och 17 i bilaga I Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater förklarar att artiklarna 1 och 17 i bilaga I till avtalet inte skall påverka tillämpningen av gemenskapens regelverk om villkoren för utstationering av arbetstagare som är medborgare i tredje land i samband med gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster. FÖRKLARING om Schweiz' deltagande i kommittéer Rådet godtar att företrädare för Schweiz deltar som observatörer i följande kommittéers och expertgruppers möten när frågor som berör Schweiz behandlas: - Kommittéer rörande forskningsprogram, inbegripet Kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning (CREST). - Administrativa kommittén för social trygghet för migrerande arbetare. - Samordningsgruppen för ömsesidigt erkännande av examensbevis avseende högre utbildning. - De rådgivande kommittéerna rörande flyglinjer och konkurrensreglernas tillämpning på lufttransportområdet. Omröstningarna i kommittéerna kommer att äga rum utan de schweiziska företrädarnas närvaro. Vad gäller övriga kommittéer för områden som omfattas av dessa avtal och på vilka Schweiz antingen har införlivat gemenskapens regelverk eller tillämpar likvärdiga bestämmelser, kommer kommissionen att samråda med experter från Schweiz enligt förfarandet i artikel 100 i EES-avtalet. Information om ikraftträdandet av de sju avtalen med Schweiziska edsförbundet inom områdena fri rörlighet för personer, luft- och landtransporter, offentlig upphandling, vetenskapligt och tekniskt samarbete, ömsesidigt erkännande i samband med överensstämmelsebedömning och handel med jordbruksprodukter Eftersom den slutliga anmälan om fullföljande av erforderliga förfaranden för ikraftträdandet av de sju avtalen inom områdena fri rörlighet för personer, luft- och landtransporter, offentlig upphandling, vetenskapligt och tekniskt samarbete, ömsesidigt erkännande i samband med överensstämmelsebedömning och handel med jordbruksprodukter mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet å andra sidan, vilka undertecknades i Luxemburg den 21 juni 1999, gjordes den 17 april 2002 kommer dessa avtal att träda i kraft samtidigt den 1 juni 2002.