”TILL LÄSAREN

Denna utgåva innehåller de konsoliderade versionerna av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt protokollen och bilagorna till dessa, i den lydelse de har efter de ändringar som infördes genom Lissabonfördraget, som undertecknades den 13 december 2007 i Lissabon och trädde i kraft den 1 december 2009. Utgåvan innehåller även de förklaringar som fogas till slutakten från den regeringskonferens som antog Lissabonfördraget.

Vidare har i denna utgåva beaktats den ändring som har gjorts genom protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, och den ändring som har gjorts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 741/2012 av den 11 augusti 2012 om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol och bilaga I till detta, samt de ändringar som har gjorts genom Europeiska rådets beslut 2010/718/EU och 2012/419/EU av den 29 oktober 2010 och den 11 juli 2012 om ändring av ön Saint-Barthélemys respektive Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen. Denna utgåva innehåller dessutom punkt 3 i artikel 136 i EUF-fördraget, vilken lades till genom Europeiska rådets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller en stabilitetsmekanism för de medlemsstater som har euron som valuta, efter att medlemsstaterna slutfört ratificeringsförfarandena. I övrigt innehåller denna utgåva de ändringar som infördes genom anslutningsakten för Republiken Kroatien samt protokollet om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget, vilket har ratificerats av alla medlemsstater. Denna utgåva innehåller även de ändringar som infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2422 av den 16 december 2015 om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol.

I denna utgåva har också beaktats de rättelser som godkändes till och med mars 2016.

Denna utgåva innehåller också Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, vilken proklamerades i Strasbourg den 12 december 2007 av Europaparlamentet, rådet och kommissionen (EUT C 303, 14.12.2007, s. 1). Denna text återger och anpassar den stadga som proklamerades den 7 december 2000 och ersätter densamma från och med den 1 december 2009, då Lissabonfördraget trädde i kraft. I enlighet med artikel 6.1 första stycket i fördraget om Europeiska unionen ska den år 2007 proklamerade stadgan ha samma rättsliga värde som fördragen.

Denna utgåva har tillkommit för dokumentationsändamål och Europeiska unionens institutioner ansvarar inte för den.”

”PROTOKOLL (nr 38)

OM DET IRLÄNDSKA FOLKETS ORO RÖRANDE LISSABONFÖRDRAGET

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM beslutet av stats- och regeringscheferna i Europeiska unionens 27 medlemsstater, församlade i Europeiska rådet den 18–19 juni 2009, om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget,

SOM ERINRAR OM uttalandet av stats- och regeringscheferna, församlade i Europeiska rådet den 18–19 juni 2009, att de vid tidpunkten för ingående av nästa anslutningsfördrag skulle fastställa bestämmelserna i det beslutet i ett protokoll som, i enlighet med deras respektive konstitutionella krav, ska fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

SOM NOTERAR de höga fördragsslutande parternas undertecknande av fördraget mellan de höga fördragsslutande parterna och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som ska fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

AVDELNING I

RÄTT TILL LIV, FAMILJ OCH UTBILDNING

Artikel 1

Ingenting av det i Lissabonfördraget som ger rättslig status åt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och inga av bestämmelserna i det fördraget på området frihet, säkerhet och rättvisa påverkar på något sätt omfattningen och tillämpligheten av skyddet för rätt till liv i artikel 40.3.1, 40.3.2 och 40.3.3, skyddet av familjen i artikel 41 och skyddet av rätten till utbildning i artiklarna 42, 44.2.4 och 44.2.5 i Irlands författning.

AVDELNING II

SKATTER

Artikel 2

Bestämmelserna i Lissabonfördraget innebär inte, för någon av medlemsstaterna, någon som helst förändring av omfattningen eller genomförandet av Europeiska unionens befogenheter när det gäller beskattning.

AVDELNING III

SÄKERHET OCH FÖRSVAR

Artikel 3

Unionens åtgärder i internationella sammanhang utgår från principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.

Unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik utgör en integrerande del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och tillförsäkrar unionen en operativ kapacitet att genomföra uppdrag utanför unionen för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten i enlighet med principerna i Förenta nationernas stadga.

Den påverkar inte de enskilda medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitik, inklusive Irlands, och inte heller de enskilda medlemsstaternas förpliktelser.

Lissabonfördraget påverkar eller förändrar inte Irlands traditionella politik av militär neutralitet.

Det kommer att ankomma på medlemsstaterna – inklusive Irland, i en anda av solidaritet och utan att åsidosätta sin traditionella politik av militär neutralitet – att fastställa vilken typ av stöd eller bistånd som ska tillhandahållas en medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller blivit utsatt för väpnat angrepp på sitt territorium.

Varje beslut om att övergå till ett gemensamt försvar kommer att kräva ett enhälligt beslut av Europeiska rådet. Det skulle bli en fråga för medlemsstaterna, inklusive Irland, att i enlighet med Lissabonfördragets bestämmelser och deras respektive konstitutionella krav besluta om huruvida ett gemensamt försvar ska antas eller inte.

Ingenting i denna avdelning påverkar eller föregriper någon medlemsstats ståndpunkt eller politik ifråga om säkerhet och försvar.

Det är också en fråga för varje medlemsstat att, i enlighet med Lissabonfördragets bestämmelser och inhemska rättsliga krav, besluta om huruvida den ska delta i ett permanent strukturerat samarbete eller i Europeiska försvarsbyrån.

I Lissabonfördraget föreskrivs inte skapandet av en europeisk armé eller uttagning till någon form av militärtjänst.

Lissabonfördraget påverkar inte Irlands eller någon annan medlemsstats rätt att fastställa arten och omfattningen av sina försvars- och säkerhetsutgifter och arten av sin försvarskapacitet.

Det kommer att vara en fråga för Irland eller varje annan medlemsstat att, i enlighet med inhemska rättsliga krav, besluta om huruvida de ska delta i någon militär operation eller inte.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 4

Detta protokoll ska förbli öppet för undertecknande av de höga fördragsslutande parterna till och med den 30 juni 2012.

Detta protokoll ska ratificeras av de höga fördragsslutande parterna, och av Republiken Kroatien om detta protokoll ännu inte har trätt i kraft den dag då Republiken Kroatien ansluter sig till Europeiska unionen, i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten ska deponeras hos Republiken Italiens regering.

Detta protokoll träder om möjligt i kraft den 30 juni 2013, förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats eller, om så inte är fallet, den första dagen i den månad som följer efter det att den sista medlemsstatens ratifikationsinstrument har deponerats.

Artikel 5

Detta protokoll, upprättat i ett enda original på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga, ska deponeras i arkiven hos Republiken Italiens regering, som ska överlämna en bestyrkt kopia till var och en av de övriga medlemsstaternas regeringar.

När Republiken Kroatien har blivit bunden av detta protokoll i enlighet med artikel 2 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning, ska den kroatiska versionen av detta protokoll, som är lika giltig i förhållande till de texter som avses i första stycket, också deponeras i arkiven hos Republiken Italiens regering, som ska överlämna en bestyrkt kopia till var och en av de övriga medlemsstaternas regeringar.”