02019R0773 — SV — 28.09.2023 — 003.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/773

av den 16 maj 2019

om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av beslut 2012/757/EU

(Text av betydelse för EES)

(EGT L 139I 27.5.2019, s. 5)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/778 av den 12 juni 2020

  L 188

4

15.6.2020

►M2

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/2238 av den 15 december 2021

  L 450

57

16.12.2021

►M3

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1693 av den 10 augusti 2023

  L 222

1

8.9.2023


Rättad genom:

 C1

Rättelse, EGT L 316, 8.12.2022, s.  101 (2019/773)




▼B

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/773

av den 16 maj 2019

om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av beslut 2012/757/EU

(Text av betydelse för EES)



Artikel 1

I denna förordning fastställs den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSD:n) avseende delsystemet Drift och trafikledning i unionens järnvägssystem, i enlighet med bilagan.

Den TSD som anges i bilagan ska tillämpas på delsystemet Drift och trafikledning, som fastställs i punkt 2.5 i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797.

Artikel 2

Medlemsstaterna ska anmäla följande typer av avtal till kommissionen senast den 1 januari 2020, förutsatt att de inte redan har anmälts enligt kommissionens beslut 2006/920/EG ( 1 ), 2008/231/EG ( 2 ), 2011/314/EU ( 3 ) eller 2012/757/EU:

a) 

Sådana bilaterala eller multilaterala avtal mellan järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare eller säkerhetsmyndigheter som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

b) 

Sådana internationella avtal mellan en eller flera medlemsstater och minst ett tredjeland, eller mellan järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare i en eller flera medlemsstater och minst ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare i ett tredjeland, som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

Artikel 3

De villkor som ska uppfyllas vid kontroll av driftskompatibiliteten enligt artikel 13 i direktiv (EU) 2016/797 ska vara i enlighet med de nationella regler som gäller i medlemsstaten där driften äger rum, i följande situationer:

a) 

I de specifika situationer som avses i punkt 7.2 i bilagan till denna förordning.

b) 

Med avseende på de ämnen som förtecknas som öppna punkter och de områden för nationella regler som avses i tillägg I till den nämnda bilagan.

Artikel 4

Senast den 1 juli 2019 ska byrån offentliggöra en guide avseende tillämpningen av delsystemet Drift och trafikledning (nedan kallad tillämpningsguiden). Byrån ska hålla tillämpningsguiden uppdaterad.

Artikel 5

Beslut 2012/757/EU ska upphöra att gälla med verkan den 16 juni 2021.

Tilläggen A och C till bilagan till beslut 2012/757/EU får dock fortsätta att gälla till, som längst, den 16 juni 2024.

▼M3

Artikel 5a

Senast den 28 mars 2024 ska varje medlemsstat anmäla till kommissionen och byrån alla nationella regler som blir överflödiga när kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1693 ( 4 ) träder i kraft, tillsammans med en tidplan för hur reglerna ska dras tillbaka, om detta inte redan skett.

Artikel 5b

Senast den 28 juni 2024 ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ändra sina säkerhetsstyrningssystem så som definieras i artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798, i enlighet med de krav som fastställs i bilagan till den här förordningen. Om sådana ändringar begränsas till vad som är strikt nödvändigt för att tillämpa den här förordningen, i dess ändrade lydelse, ska de inte anses vara omfattande ändringar i säkerhetsregelverket, i den mening som avses i artikel 10.15 i direktiv (EU) 2016/798.

▼B

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 16 juni 2021.

Avsnitten 4.2.2.1.3.2 och 4.4 i bilagan ska dock tillämpas från och med den 16 juni 2019.

Avsnitt 4.2.2.5 och tillägg D1 till bilagan till denna förordning ska tillämpas från och med den 16 juni 2019 i de medlemsstater som inte har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797.

▼M1

Avsnitt 4.2.2.5 och tillägg D1 till bilagan till denna förordning ska tillämpas från och med den 16 juni 2020 i de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797, och som inte har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2a i direktiv (EU) 2016/797.

Avsnitt 4.2.2.5 och tillägg D1 till bilagan till denna förordning ska tillämpas från och med den 31 oktober 2020 i de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2a i direktiv (EU) 2016/797.

▼B

Tilläggen A och C till bilagan till denna förordning ska tillämpas, som senast, från och med den 16 juni 2024.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.




BILAGA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

Inledning

1.1

Tekniskt tillämpningsområde

1.2

Geografiskt tillämpningsområde

1.3

Innehåll

2.

Beskrivning av tillämpningsområdet

3.

Väsentliga krav

3.1

Överensstämmelse med väsentliga krav

3.2

Väsentliga krav – översikt

4.

Delsystemets egenskaper

4.1

Inledning

4.2

Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

4.2.1

Specifikationer som rör personal

4.2.1.1

Allmänna krav

4.2.1.2

Informationsutbyte mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, inklusive information för personal som utför säkerhetskritiska uppgifter

4.2.1.2.1

Regelbok

4.2.1.2.2

Linjebok

4.2.1.2.3

Tågföringsinformation för förare

4.2.1.2.4

Information till föraren i realtid under tågdrift

4.2.1.3

Används inte

4.2.1.4

Används inte

4.2.1.5

Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser

4.2.2

Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1

Tågs synlighet

4.2.2.1.1

Allmänt krav

4.2.2.1.2

Främre ände

4.2.2.1.3

Bakre ände

4.2.2.1.3.1

Persontåg

4.2.2.1.3.2

Godståg

4.2.2.2

Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1

Allmänt krav

4.2.2.2.2

Kontroll

4.2.2.3

Fordonsidentitet

4.2.2.4

Säkerhet för passagerare och last

4.2.2.4.1

Säkerhet för last

4.2.2.4.2

Säkerhet för passagerare

4.2.2.5

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.1

Ruttkompatibilitet

4.2.2.5.2

Tågsammansättning

4.2.2.6

Bromsning av tåg

4.2.2.6.1

Minimikrav på bromssystemet

4.2.2.6.2

Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet

4.2.2.7

Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1

Allmänt krav

4.2.2.7.2

Data före avgång

4.2.2.8

Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan

4.2.2.9

Förarens vaksamhet

4.2.3

Specifikationer som rör tågdrift, inklusive drift baserad på ERTMS

4.2.3.1

Tågplanering och körplan

4.2.3.2

Tågidentitet

4.2.3.2.1

Det operativa tågnumrets format

4.2.3.3

Tågets avgång

4.2.3.3.1

Kontroll och provning före avgång

4.2.3.3.2

Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

4.2.3.4

Trafikledning

4.2.3.4.1

Allmänna krav

4.2.3.4.2

Rapportering av tågets position

4.2.3.4.2.1

Data som krävs för rapportering av tågets position och planerad tid för överlämnande

4.2.3.4.3

Farligt gods

4.2.3.4.4

Driftskvalitet

4.2.3.5

Registrering av data

4.2.3.5.1

Registrering av övervakningsdata utanför tåget

4.2.3.5.2

Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

4.2.3.6

Driftstörning

4.2.3.6.1

Meddelande till andra användare

4.2.3.6.2

Meddelande till förare

4.2.3.6.3

Beredskapsplaner

4.2.3.7

Hantering av nödsituationer

4.2.3.8

Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

4.3

Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

4.3.1

Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

4.3.2

Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

4.3.3

Gränssnitt mot TSD:er som behandlar rullande materiel

4.3.3.1

Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon

4.3.3.2

Gränssnitt mot TSD Godsvagnar

4.3.4

Gränssnitt mot TSD Energi

4.3.5

Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

4.3.6

Gränssnitt mot TSD Buller

4.3.7

Gränssnitt mot förordning (EU) nr 1300/2014, TSD Tillgänglighet för funktionshindrade

4.4

Driftsregler

4.4.1

Europeiska unionens järnvägssystems driftsprinciper och driftsregler

4.4.2

Nationella regler

4.4.3

Godtagbara sätt att uppfylla kraven

4.4.4

Övergång från tillämpning av nationella regler till genomförandet av denna förordning

4.5

Underhållsregler

4.6

Yrkeskvalifikationer

4.6.1

Yrkeskompetens

4.6.2

Språklig kompetens

4.6.2.1

Principer

4.6.2.2

Kunskapsnivå

4.6.3

Inledande och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1

Grundläggande uppgifter

4.6.3.2

Analys och uppdatering av utbildningsbehov

4.6.4

Assisterande personal

4.7

Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1

Inledning

4.7.2

Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.2.1

Före anställning

4.7.2.1.1

Omfattning av den medicinska undersökningen

4.7.2.1.2

Psykologisk bedömning

4.7.2.2

Efter anställning

4.7.2.2.1

Frekvens för återkommande medicinska undersökningar

4.7.2.2.2

Omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

4.7.2.2.3

Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

4.7.3

Medicinska krav

4.7.3.1

Allmänna krav

4.7.3.2

Synkrav

4.7.3.3

Hörselkrav

4.8

Ytterligare information om infrastruktur och fordon

4.8.1

Infrastruktur

4.8.2

Rullande materiel

5.

Driftskompatibilitetskomponenter

5.1

Definition

5.2

Förteckning över komponenter

6.

Bedömning av komponenternas överensstämmelse och/eller lämplighet för användning samt kontroll av delsystemet

6.1

Driftskompatibilitetskomponenter

6.2

Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1

Principer

7.

Genomförande

7.1

Allmänna bestämmelser för genomförandet

7.1.1.

Särskilda övergångsregler för tillägg A och C

7.2

Specialfall

7.2.1

Inledning

7.2.2

Förteckning över specialfall

7.2.2.1

Permanent specialfall (P) för Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien

7.2.2.2

Permanent specialfall för Irland och Förenade kungariket för Nordirland

7.2.2.3

Temporärt specialfall (T1) för Irland och Förenade kungariket

7.2.2.4

Permanent specialfall (P) för Finland

Tillägg A Driftsprinciper och driftsregler för ERTMS – version 61.

Tillägg B Grundläggande driftsprinciper och gemensamma driftsregler

Tillägg C Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation

C1. Muntlig kommunikation

C2 Europeiska instruktioner

Tillägg D Ruttkompatibilitet och linjebok

Tillägg D1 Parametrar gällande fordonets och tågets kompatibilitet med den rutt som avses att trafikeras

Tillägg D2 Uppgifter som infrastrukturförvaltaren måste lämna till järnvägsföretagets linjebok

Tillägg D3 Teknisk information om markbaserad ERTMS som är relevant för driften och som infrastrukturförvaltaren ska tillhandahålla järnvägsföretaget

Tillägg E Språk- och kommunikationsnivå

Tillägg F Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”

Tillägg G Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att klargöra (iordningställa) ett tåg

Tillägg H Det europeiska fordonsnumret och tillhörande bokstavsmärkning på fordonskorgen

Tillägg I Förteckning över områden för vilka nationella regler får fortsätta gälla enligt artikel 8 i direktiv (EU) 2016/798

Tillägg J Ordlista

1.   INLEDNING

1.1    Tekniskt tillämpningsområde

Denna tekniska specifikation för driftskompatibilitet (TSD) behandlar delsystemet Drift och trafikledning, som ingår i förteckningen under punkt 1 i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797 och definieras i punkt 2.5 i samma bilaga.

1.2    Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna förordning är unionens järnvägsnät enligt specifikationen i avsnitt 1 i bilaga I till direktiv (EU) 2016/797, med undantag för de fall som avses i artikel 1.3 och 1.4 i direktiv (EU) 2016/797.

▼M3

1.3    Innehåll

I enlighet med artikel 4.3 i direktiv (EU) 2016/797 fastställs i denna TSD de väsentliga kraven för delsystemet Drift och trafikledning och de grundläggande driftsprinciperna och gemensamma driftsreglerna för unionens järnvägssystem. Dessutom fastställs kraven för gränssnitt mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag.

2.   BESKRIVNING AV TILLÄMPNINGSOMRÅDET

Denna TSD gäller unionens järnvägssystem, vilket omfattar både fordon och fasta installationer som överensstämmer med TSD:n och fordon och fasta installationer som inte överensstämmer med TSD:n.

TSD:n omfattar processer och förfaranden, samt fysiska delar hos fordon och fasta installationer som är av vikt för deras operativa funktion inom ramen för TSD:n, och även krav som gäller personal som utför säkerhetskritiska uppgifter.

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att alla krav i denna TSD blir en relevant del av järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem i enlighet med kraven i direktiv (EU) 2016/798.

▼B

3.   VÄSENTLIGA KRAV

3.1    Överensstämmelse med väsentliga krav

I enlighet med artikel 3 i direktiv (EU) 2016/797 ska unionens järnvägssystem, dess delsystem och dessas driftskompatibilitetskomponenter uppfylla de väsentliga krav som översiktligt anges i bilaga III till detta direktiv.

3.2    Väsentliga krav – översikt

▼M3 —————

▼B

I följande tabell sammanfattas sambandet mellan de väsentliga kraven i bilaga III till direktiv (EU) 2016/797 och denna förordning.



Punkt

Rubrik

Säkerhet

Tillförlitlighet och tillgänglighet

Hälsa

Miljöskydd

Teknisk kompatibilitet

Tillgänglighet

Väsentliga krav som är specifika för Drift och trafikledning

1.1.1.

1.1.2.

1.1.3.

1.1.4.

1.1.5.

1.2

1.3.1.

1.3.2.

1.4.1.

1.4.2.

1.4.3.

1.4.4.

1.4.5.

1.5

1.6.1.

1.6.2.

2.6.1.

2.6.2.

2.6.3.

2.6.4.

▼M3

4.2.1.2

Dokumentation för personal som utför säkerhetskritiska uppgifter

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

x

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.1.2.1

Regelbok

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

X

 

X

 

▼B

4.2.1.2.2.

Linjebok

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

▼M3 —————

▼M3

4.2.1.2.3

Tågföringsinformation för förare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.1.2.4

Information till föraren i realtid under tågdrift

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

▼M3 —————

▼B

4.2.1.5.

Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.2.1.

Tågs synlighet

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.1.1.

Allmänt krav

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.1.2.

Främre ände

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.1.3.

Bakre ände

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.2.

Tågs hörbarhet

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.2.1.

Allmänt krav

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.2.2.

Kontroll

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

4.2.2.3.

Fordonsidentitet

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.4.

Säkerhet för passagerare och last

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

4.2.2.5.

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

4.2.2.5.1.

Ruttkompatibilitet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

4.2.2.5.2.

Tågsammansättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

4.2.2.6.

Bromsning av tåg

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.6.1.

Minimikrav på bromssystemet

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.6.2.

Bromsprestanda

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.7.

Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.7.1.

Allmänt krav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.7.2.

Data före avgång

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.2.8.

Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

X

 

 

 

4.2.2.9.

Förarens vaksamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

▼M3

4.2.3.1

Tågplanering och körplan

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

▼B

4.2.3.2.

Tågidentitet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.3.3.

Tågets avgång

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.3.3.1.

Kontroll och provning före avgång

 

X

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.3.3.2.

Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

 

X

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

4.2.3.4.

Trafikledning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.3.4.1.

Allmänna krav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.3.4.2.

Rapportering av tågets position

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.3.4.2.1.

Data som krävs för rapportering av tågets position

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.3.4.2.2.

Planerad tid för överlämnande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.3.4.3.

Farligt gods

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

 

4.2.3.4.4.

Driftskvalitet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

4.2.3.5.

Registrering av data

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

▼M3

4.2.3.5.1

Registrering av övervakningsdata utanför tåget

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

4.2.3.5.2

Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

 

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

▼B

4.2.3.6.

Driftstörning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.3.6.1.

Meddelande till andra användare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

X

 

4.2.3.6.2.

Meddelande till förare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

4.2.3.6.3.

Beredskapsplaner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.3.7.

Hantering av nödsituationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.2.3.8.

Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

4.4

Driftsregler för ERTMS

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

 

 

4.6

Yrkeskvalifikationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

4.7

Villkor avseende hälsa och säkerhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

4.8

Ytterligare information om infrastruktur och fordon

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

4.8.1.

Infrastruktur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

4.8.2.

Fordon

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

 

 

4.   DELSYSTEMETS EGENSKAPER

▼M3

4.1    Inledning

I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU ( 5 ) är det infrastrukturförvaltarens övergripande ansvar att ange alla de tillämpliga parametrar och egenskaper hos infrastrukturen som ska användas av järnvägsföretaget för att kontrollera driftskompatibiliteten hos järnvägsföretagets tåg som trafikerar infrastrukturförvaltarens järnvägsnät, med beaktande av geografiska säregenheter för enskilda linjer och de funktionella och tekniska specifikationer som anges i detta avsnitt.

De grundläggande driftsprinciperna och gemensamma driftsreglerna som är tillämpliga på unionens järnvägsnät definieras i tillägg B.

4.2    Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

I de funktionella och tekniska specifikationerna för delsystemet Drift och trafikledning definieras specifikationer som säkerställer säker och effektiv drift och tillförlitlighet och tillgänglighet i unionens järnvägssystem, med fokus särskilt på specifikationer som rör

— 
personal som utför säkerhetskritiska uppgifter,
— 
tåg,
— 
tågdrift,
— 
harmoniserad drift baserad på ERTMS.

▼B

4.2.1    Specifikationer som rör personal

▼M3

4.2.1.1    Allmänna krav

Varje järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska i sina säkerhetsstyrningssystem, som inrättats i enlighet med bilagorna I och II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 ( 6 ), identifiera sina säkerhetskritiska uppgifter och säkerhetsrelaterade funktioner samt den personal som ansvarar för att utföra respektive upprätthålla dessa. Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska i sina förfaranden och krav för säkerhetsstyrningssystem definiera och beskriva kompetensen hos sin personal som utför säkerhetskritiska uppgifter, med undantag av de krav som fastställs i följande bestämmelser:

i) 

Krav på utbildning, lämplighet och behörighetsprövning för lokförare (behandlas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG ( 7 ).

ii) 

Krav som är relevanta för yrkeskvalifikationer och som är tillämpliga på annan personal som medföljer tåg än lokföraren (tillägg F till denna bilaga ska tillämpas).

iii) 

Krav som är relevanta för yrkeskvalifikationer och som är tillämpliga på annan personal som klargör (iordningställer) tåg än lokföraren (tillägg G till denna bilaga ska tillämpas).

Alla kvalifikationer som erhållits på grundval av de förfaranden och regler som definieras i järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem ska registreras i det berörda säkerhetsstyrningssystemet.

De handlingar som styrker utbildning, erfarenhet och yrkeskompetens ska på begäran överlämnas till berörd personal som utför säkerhetskritiska uppgifter.

En sådan kvalifikation ska göra det möjligt för den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter att utföra liknande uppgifter för ett annat järnvägsföretag eller en annan infrastrukturförvaltare, förutsatt att ytterligare utbildningsbehov avseende geografiska och tekniska specifikationer och järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem identifieras i enlighet med punkt 4.6.3.2 och att utbildningen slutförs på ett tillfredsställande sätt.

4.2.1.2    Informationsutbyte mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, inklusive information för personal som utför säkerhetskritiska uppgifter

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska planera, förbereda och utföra tågtrafik och instruera personalen i enlighet med informationen i regelboken och linjeboken.

Deras personal som utför säkerhetskritiska uppgifter ska utbildas och lokförarna behörighetsprövas, på grundval av den information som ges i regelboken och linjeboken, i enlighet med deras säkerhetsstyrningssystem.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska samarbeta för att utbyta information och följa en process för att upprätta och regelbundet uppdatera regelboken och linjeboken, beroende på vad som är lämpligt. Sådan information ska vara tillämplig vid normal drift, vid driftstörningar och i nödsituationer.

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med de järnvägsföretag som är verksamma på dess nät, fastställa lämpliga förfaranden för kommunikation i realtid och i nödsituationer som säkerställer att information som är relevant för verksamheten lämnas till järnvägsföretaget och/eller föraren så snart den finns tillgänglig.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska säkerställa att all infrastrukturinformation och alla regler som är relevanta för planering, förberedelse och utförande av tågtrafik utväxlas och spridas till personal som utför säkerhetskritiska uppgifter i enlighet med varje individs arbetsuppgifter, på infrastrukturförvaltarens respektive järnvägsföretagets samtliga arbetsspråk.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag får gruppera information från regelboken och linjeboken som stöd till individer i personalen och/eller enskilda delar av verksamheten.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska förse varje individ i sin respektive personal som utför säkerhetskritiska uppgifter, inklusive lokförare, med versioner av regelboken och linjeboken som omfattar information som är anpassad till vad som är nödvändigt för deras uppgifter. Detta ska omfatta gränssnittsinformation om personalen utför säkerhetskritiska uppgifter med ett direkt gränssnitt mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, särskilt för att säkerställa säkerhetsrelaterad kommunikation mellan personal som ger tillstånd för tåg-/växlingsrörelser och ombordpersonalen.

Framtida utveckling:

1. 

12 månader efter det att byrån har levererat uppdateringarna av RINF-applikationen i enlighet med artikel 6.1 i genomförandeförordning (EU) 2019/777, ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2023/1694 och infrastrukturförvaltarna har gjort uppgifterna tillgängliga via infrastrukturregistret (RINF) ska järnvägsföretagen basera sina linjeböcker på den information som finns i RINF.

2. 

12 månader efter punkt 1 ska infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag digitalisera regelboken och linjeboken.

3. 

Senast den 15 december 2025 ska byrån lämna en rekommendation om hur utbyte av realtidsinformation mellan infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags respektive personal kan digitaliseras på ett harmoniserat sätt, på grundval av tillägg C.

4.2.1.2.1    Regelbok

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska ansvara för sammanställningen av deras respektive regelbok som en integrerad del av sitt säkerhetsstyrningssystem för att instruera personal som utför säkerhetskritiska uppgifter om driftsregler som är tillämpliga på deras respektive roll.

Regelboken är en beskrivning av driftsregler och driftsförfaranden för ett järnvägsnät eller en del av nätet, och för fordon som används på järnvägsnätet eller dess del(ar) vid normal drift, vid driftstörningar och i nödsituationer. Den ska vara enhetlig för alla linjer som ett järnvägsföretag trafikerar och den ska vara enhetlig för alla linjer som förvaltas av en infrastrukturförvaltare.

Regelboken ska omfatta följande:

a) 

För ett järnvägsföretag:

i) 

EU:s gemensamma regler och förfaranden för säkerhet och drift i enlighet med tilläggen A, B, C och D.

ii) 

Kompletterande nationella regler som omfattar områden som definieras i tillägg I, inklusive infrastrukturförvaltarens instruktioner till järnvägsföretagen för deras verksamhet på förvaltarens infrastruktur och reglerna för hantering av gränssnitt mellan infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretagen; samtliga dessa regler måste kommuniceras till järnvägsföretagen i enlighet med infrastrukturförvaltarens gränssnittsförfaranden i säkerhetsstyrningssystemet.

iii) 

Järnvägsföretagets instruktioner till den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter, inklusive lokförare, som fastställs i dess säkerhetsstyrningssystem.

iv) 

Information som är relevant för de fordon och tåg som järnvägsföretaget använder i sin trafik.

v) 

Samtliga linjer som järnvägsföretaget trafikerar.

b) 

För en infrastrukturförvaltare:

i) 

EU:s gemensamma regler och förfaranden för säkerhet och drift i enlighet med tilläggen A, B, C och D.

ii) 

Kompletterande nationella regler som omfattar de områden som definieras i tillägg I, inklusive reglerna för att hantera gränssnitt mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag.

iii) 

Infrastrukturförvaltarens instruktioner till den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter som fastställs i dess säkerhetsstyrningssystem.

iv) 

Information som är relevant för de fordon som används av infrastrukturförvaltaren, i tillämpliga fall och när infrastrukturförvaltaren inte agerar som järnvägsföretag.

v) 

Samtliga linjer som infrastrukturförvaltaren förvaltar.

Regelboken ska innehålla förfaranden som, åtminstone, täcker in följande områden:

— 
Personalens säkerhet och trygghet.
— 
Signalering och trafikstyrning (system av klass A och klass B).
— 
Tågdrift, även vid driftstörning, relaterad till linjeegenskaper och fordonsegenskaper.
— 
Tillbud och olyckor, inklusive rapporteringssystem, plan för hantering av tillbud eller olyckor och de detaljerade åtgärder som ska vidtas i händelse av en olycka eller ett tillbud.
— 
Driftstörningar och nödsituationer.
— 
För järnvägsföretag: dragfordon och annan rullande materiel, inklusive all information som är relevant för drift av rullande materiel i vid normal drift och vid driftstörning (t.ex. när tåg behöver assistans). Denna dokumentation ska i dessa fall också ha fokus på det specifika gränssnittet mot infrastrukturförvaltarens personal.

Den ska ha två tillägg:

— 
Tillägg 1 Manual för kommunikationsförfaranden i enlighet med tillägg C1.
— 
Tillägg 2 Samling med europeiska och nationella instruktioner i enlighet med tillägg C2.

I förväg fastställda meddelanden och formulär ska finnas på, åtminstone, infrastrukturförvaltarens eller infrastrukturförvaltarnas arbetsspråk.

Om det språk som järnvägsföretaget har valt för regelboken inte är detsamma som det på vilket den relevanta informationen ursprungligen tillhandahölls, är det järnvägsföretagets ansvar att sörja för eventuell nödvändig översättning och/eller att tillhandahålla förklarande anmärkningar på ett annat språk.

4.2.1.2.2    Linjebok

Infrastrukturförvaltaren ska fastställa den infrastrukturinformation som omfattar dess järnvägsnät, att användas för eget bruk och av de järnvägsföretag som trafikerar detta nät. Infrastrukturförvaltaren ska förse varje järnvägsföretag med information för järnvägsföretaget linjebok enligt definitionen i tillägg D2, inklusive permanenta eller tillfälliga begränsningar och ändringar.

Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att informationen om infrastrukturen är fullständig och korrekt. Informationen ska hanteras i enlighet med punkt 4.4.3 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762.

Järnvägsföretaget ansvarar för att linjeboken sammanställs på ett fullständigt och korrekt sätt, genom att använda den information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna, i enlighet med punkt 4.4.3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762. Järnvägsföretaget ska säkerställa att linjeboken på ett korrekt sätt beskriver de driftsförhållanden som gäller till följd av linjens och fordonens egenskaper.

Infrastrukturförvaltaren ska informera järnvägsföretaget om alla ändringar av infrastrukturinformationen närhelst sådan information blir tillgänglig och påverkar tågdriften, inklusive permanenta eller tillfälliga begränsningar och ändringar.

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med de järnvägsföretag som är verksamma på dess nät, fastställa lämpliga förfaranden när ändringar av linjeboken inte överförs från infrastrukturförvaltaren till ett järnvägsföretag inom den överenskomna lämpliga tidsfrist som definieras i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem och återspeglas i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem, och i så fall ska infrastrukturförvaltaren även informera föraren direkt.

Järnvägsföretagets linjebok:

Med hjälp av den mottagna informationen ansvarar järnvägsföretaget för en fullständig och korrekt sammanställning av linjeboken, omfattande den infrastruktur som berörs av järnvägsföretagets tågdrift.
Järnvägsföretaget ska säkerställa att den linjeinformation som sammanställs i linjeboken består av en beskrivning av linjerna och tillhörande utrustning utmed banan för de linjer som föraren kommer att trafikera och som är relevanta för uppgiften att framföra tåget.
Linjeboken ska ha samma format för all infrastruktur som trafikeras med ett visst järnvägsföretags tåg.
Järnvägsföretaget ska, när det underrättas av infrastrukturförvaltaren om ändringar i infrastrukturinformationen, uppdatera linjeboken och kommunicera ändringen i enlighet med de förfaranden som anges i dess säkerhetsstyrningssystem, inklusive att instruera sina förare som påverkas av ändringen.

Infrastrukturförvaltarens linjebok:

Infrastrukturförvaltaren ska, i enlighet med sitt säkerhetsstyrningssystem, i sin linjebok sammanställa den infrastrukturinformation som ska spridas till den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter.
Infrastrukturförvaltaren ska uppdatera sin linjebok närhelst sådan information blir tillgänglig och påverkar uppgifterna för den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter, inklusive permanenta eller tillfälliga begränsningar och ändringar.

▼M3 —————

▼M3

4.2.1.2.3    Tågföringsinformation för förare

När järnvägsföretaget förser förarna med deras arbetsplaner ska det tillhandahålla information som krävs för normal drift av tåget, vilket åtminstone ska innefatta

— 
tågidentitet,
— 
dagar då tåget går i trafik (vid behov),
— 
uppehållsplatser och de aktiviteter som är förbundna med dessa platser,
— 
andra tidmätningspunkter,
— 
ankomst-/avgångs-/passeringstider för var och en av dessa platser.

Sådan tågföringsinformation måste uppdateras närhelst det är lämpligt före avgång och ska baseras på och komplettera informationen i regelboken och linjeboken. Informationen ska tillhandahållas lokförarna digitalt senast den 15 december 2026.

4.2.1.2.4    Information till föraren i realtid under tågdrift

Infrastrukturförvaltaren ska i realtid informera och instruera förare om sena driftsändringar som rör linjen eller relevant utrustning utmed banan, i enlighet med den kommunikationsmetod som fastställts mellan infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget i enlighet med tillägg C.

Realtidsinformation ska begränsas till situationer och ändringar som omfattas av punkterna 4.2.1.2.2 och 4.2.1.2.3, men som inte hanterats i enlighet med förfarandena i infrastrukturförvaltarens och järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem och som direkt påverkar förarens rutt.

För nödsituationer ska lämpliga alternativa kommunikationsmedel vara inrättade mellan infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget för att säkerställa att relevant information görs tillgänglig.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska, i händelse av omledningsvägar, ha ett förfarande för att i realtid kunna bekräfta fordonens kompatibilitet med linjen och förarnas lämplighet med avseende på linjekännedom.

4.2.1.3    Används inte

4.2.1.4    Används inte

▼B

4.2.1.5    Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser

Det språk som används för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag (enligt definitionen i tillägg G) och personal som ger körtillstånd för tågrörelser ska vara det eller de arbetsspråk (enligt definitionen i tillägg J) som används av infrastrukturförvaltaren för den berörda sträckan.

Principerna för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal och personal som ger körtillstånd för tågrörelser finns i tillägg C.

I enlighet med direktiv 2012/34/EU är det infrastrukturförvaltarens ansvar att offentliggöra vilket eller vilka arbetsspråk som används av dess personal inom ramen för den dagliga operativa driften.

Där lokal praxis kräver att ett andra språk också används, är det infrastrukturförvaltarens ansvar att bestämma de geografiska gränserna för dess användning.

4.2.2    Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1    Tågs synlighet

4.2.2.1.1    Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska säkerställa att tågen är försedda med utrustning som indikerar tågets främre respektive bakre ände.

4.2.2.1.2    Främre ände

Järnvägsföretaget ska säkerställa att ett annalkande tåg syns tydligt och känns igen som ett sådant genom förekomsten av tända vita frontstrålkastare och placeringen av dessa.

Den framåtvända främre änden av det första fordonet i ett tåg ska vara försedd med tre strålkastare som formar en likbent triangel, enligt nedanstående bild. Dessa strålkastare ska alltid vara tända när tåget körs från den änden.

image

Frontstrålkastarna ska optimera möjligheten att upptäcka tåget (positionslyktor) och ge tillräckligt god sikt för föraren (strålkastare) på natten och vid förhållanden med svagt ljus, och de får inte blända förare av mötande tåg.

Avståndet mellan strålkastarna, höjden över rälsöverkant, diametern, ljusintensiteten, dimensionerna och formen på ljuskäglan både i dagsljus och vid körning i mörker definieras i TSD Rullande materiel – Lok och passagerarfordon.

▼M3

För att få tillträde till de linjer som identifieras i infrastrukturregistret (RINF) där permissiv körning (permissive driving) används ska fordonsstrålkastarnas ljusintensitet, senast de datum som nämns nedan för harmonisering av slutsignalen enligt punkt 4.2.2.1.3.2, vara i enlighet med den nivå som fastställs för helljus i punkt 5 i avsnitt 4.2.7.1.1 i bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 ( 8 ) (TSD Lok och passagerarfordon).

▼B

4.2.2.1.3    Bakre ände

Järnvägsföretaget ska se till att tåget är försett med utrustning som indikerar dess bakre ände. Slutsignalen får bara visas från den bakre änden på det sista fordonet i ett tåg. Den ska visas enligt nedanstående bild.

image

4.2.2.1.3.1   Persontåg

Ett persontågs slutsignal ska bestå av två röda ljus med fast sken placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

4.2.2.1.3.2   Godståg

Ett godstågs slutsignal ska bestå av två reflekterande plattor placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln. Varje tåg som är försett med två röda ljus med fast sken ska också anses uppfylla detta krav.

Reflekterande plattor ska uppfylla kraven i tillägg E till TSD Godsvagnar och ha följande form, med vita trianglar på sidorna och röda trianglar upptill och nedtill:

image

Plattorna ska vara placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

Specialfall:

I Belgien, Frankrike, Italien, Portugal, Spanien och Förenade kungariket får anmälda nationella regler som kräver att godståg är försedda med två röda ljus med fast sken för att få köra på delar av järnvägsnätet fortsätta att gälla, när detta är motiverat av driftsrutiner och/eller nationella regler som anmälts före slutet av januari 2019.

▼M3 —————

▼B

Samarbete med grannländer

Under tiden ska de berörda medlemsstaterna, särskilt om järnvägsföretagen ber om det, göra en bedömning i syfte att godkänna användningen av två reflekterande plattor i en eller flera delar av deras järnvägsnät om resultatet av bedömningen är positivt och fastställa lämpliga förutsättningar, som ska grundas på en bedömning av riskerna och driftskraven. Denna bedömning bör slutföras inom 6 månader efter mottagandet av järnvägsföretagets begäran. Reflekterande plattor ska godkännas, om inte medlemsstaten vederbörligen kan motivera en vägran på grundval ett negativt utfall av bedömningen.

Medlemsstaterna ska särskilt sträva efter att godkänna användning av reflekterande plattor på järnvägskorridorerna för gods i syfte att prioritera de nuvarande flaskhalsarna. Dessa delar och närmare uppgifter om eventuella villkor som hänför sig till dem ska registreras i infrastrukturregistret. Fram till dess att denna information är inlagd i infrastrukturregistret ska infrastrukturförvaltaren se till att informationen meddelas till järnvägsföretagen på andra lämpliga sätt. Infrastrukturförvaltaren ska identifiera de delar av linjerna där två röda ljus med fast sken krävs i infrastrukturregistret.

▼M2

Utfasning

Följande tidsfrister ska gälla för godkännande av godståg som är utrustade med två reflekterande plattor:

1. 

Från och med den 1 januari 2022 längs de järnvägskorridorer för godstransport som specificeras i enlighet med förordning (EU) nr 913/2010, med följande undantag på linjer där röda ljus med fast sken är ett driftskrav för att säkerställa säkerhet:

a) 

1 januari 2026 för Belgien och Frankrike.

b) 

1 januari 2025 för Portugal och Spanien.

2. 

Från och med den 1 januari 2026 inom hela Europeiska unionens järnvägsnät.

Medlemsstater som berörs av undantagen i punkt 1 a och b ska senast den 1 mars 2022 förse kommissionen med en detaljerad handlingsplan och exakta mål som säkerställer avskaffandet av kravet på röda ljus som slutsignal. Därefter ska dessa medlemsstater var sjätte månad lämna en rapport till kommissionen om de framsteg som har gjorts avseende användningen av reflekterande plattor i deras nät i syfte att uppnå harmonisering på unionsnivå av slutsignalerna senast den 1 januari 2026. Berörda parter ska tillhandahålla alla uppgifter som medlemsstaterna behöver för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet.

Kommissionen ska rapportera till den kommitté som avses i artikel 51 i direktiv (EU) 2016/797 om genomförandet av avsnitt 4.2.2.1.

▼B

4.2.2.2    Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1    Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska säkerställa att tågen är försedda med en ljudvarningsanordning som kan användas för att indikera att ett tåg närmar sig.

4.2.2.2.2    Kontroll

Det ska vara möjligt att aktivera ljudvarningsanordningen från alla förarpositioner.

4.2.2.3    Fordonsidentitet

Varje fordon ska ha ett unikt nummer som identifierar det i förhållande till alla andra järnvägsfordon. Detta nummer ska visas tydligt åtminstone på fordonets båda långsidor.

Det ska även vara möjligt att identifiera eventuella driftsrestriktioner som gäller för fordonet.

Ytterligare krav specificeras i tillägg H.

4.2.2.4    Säkerhet för passagerare och last

4.2.2.4.1    Säkerhet för last

Järnvägsföretaget ska se till att godsvagnar lastas på ett säkert sätt och att de förblir säkert lastade under hela resan.

4.2.2.4.2    Säkerhet för passagerare

Järnvägsföretaget ska säkerställa att transporten av passagerare sker på ett säkert sätt vid avgång och under resan.

4.2.2.5    Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.1    Ruttkompatibilitet

A) 

Järnvägsföretaget har ansvaret för att säkerställa att alla fordon i tåget är kompatibla med den avsedda rutten eller de avsedda rutterna.

Järnvägsföretaget ska ha en process i sitt säkerhetsstyrningssystem som ser till att alla fordon som används är godkända, registrerade och kompatibla med den avsedda rutten eller de avsedda rutterna, och i detta ska innefattas de krav som ska följas av järnvägsföretagets personal.

Processen gällande ruttkompatibilitet ska inte dubblera de processer som utförs som en del av fordonsgodkännandet enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 ( 9 ) för att säkerställa teknisk kompatibilitet mellan fordonet och järnvägsnätet eller järnvägsnäten. Parametrar i tillägg D1 som redan verifierats och kontrollerats under fordonsgodkännandet eller andra liknande förfaranden ska inte bedömas inom ramen för kontroll av ruttkompatibiliteten.

För fordon som godkänts enligt direktiv (EU) 2016/797 ska relevanta fordonsdata avseende de parametrar som anges i tillägg D1, som redan kontrollerats under godkännandeprocessen, som en del av

— 
det underlag som avses i artikel 21.3 i direktiv (EU) 2016/797, och
— 
det fordonsgodkännande som avses i artikel 21.10 i direktiv (EU) 2016/797,

tillhandahållas av den sökande som avses i artikel 2.22 i direktiv (EU) 2016/797 eller av fordonsinnehavaren till järnvägsföretaget på begäran, när sådan information inte finns tillgänglig i ERATV eller andra register för järnvägsfordon.

För fordon som godkänts före direktiv (EU) 2016/797 ska relevanta fordonsdata som rör de parametrar som förtecknas i tillägg D1 tillhandahållas järnvägsföretaget av innehavaren av dokumentationen rörande godkännande av fordonet eller av fordonsinnehavaren på begäran, om sådan information inte finns tillgänglig i ERATV eller andra register för järnvägsfordon.

Processerna gällande ruttkompatibilitet i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem ska innefatta följande kontroller, som kan utföras parallellt vid lämplig tidpunkt eller i valfri passande ordning:

— 
Varje fordon ska vara godkänt och registrerat.
— 
Varje fordon i tåget ska vara kompatibelt med rutten.
— 
Tågets sammansättning ska vara kompatibel med rutten och tågläget.
— 
Iordningställandet av tåget ska säkerställa att tåget är korrekt sammansatt och fullständigt.

▼M3

B) 

Infrastrukturförvaltaren ska tillhandahålla den information gällande ruttkompatibilitet som definieras i tillägg D1 via infrastrukturregistret (RINF).

I tillägg D1 fastställs alla parametrar som ska användas i järnvägsföretagets process före första användning av ett fordon eller en tågkonfiguration för att säkerställa att alla fordon i ett tåg är kompatibla med den rutt eller de rutter där tåget är planerat att köra, inklusive när så är lämpligt, omledningsvägar eller färdvägar till verkstäder. Ändringar gällande rutten och ändringar av infrastrukturens egenskaper måste tas i beaktande. När en parameter i tillägg D1 är harmoniserad på järnvägsnätsnivå för ett område för användning, kan överensstämmelse med denna parameter förutsättas för varje fordon som är godkänt för detta område för användning. Nationella regler eller ytterligare nationella krav för tillträde till järnvägsnät i fråga om ruttkompatibilitet anses i princip oförenliga med tillägg D1. Infrastrukturförvaltaren får inte kräva ytterligare tekniska kontroller för att uppnå ruttkompatibilitet utöver den förteckning som fastställs i tillägg D1.

Senast den 15 december 2026, och till dess att infrastrukturregistret (RINF) omfattar följande nya parametrar, nämligen:

a) 

Särskild kontroll för kombitransporter

1.1.1.1.3.4

Nummer för standardprofil för kombitransport med växelflak

1.1.1.1.3.9

Nummer för standardprofil för kombitransport med rullflak

1.1.1.1.3.8

Nummer för standardprofil för kombitransport med container

1.1.1.1.3.5

Nummer för standardprofil för kombitransport med påhängsvagnar

v)

(Linjens CT-kod)

b) 

Tågdetekteringssystem, påverkande enhet (influencing unit)

1.1.1.3.4

Tågdetekteringssystem definierade på grundval av frekvensband

1.1.1.3.4.2

Frekvensband för detektering

1.1.1.3.4.2.1

Högsta störström

1.1.1.3.4.2.2

Minsta ingående impedans

1.1.1.3.4.2.3.

Största magnetfält

c) 

1.1.1.3.2.11 Fordonsbaserad säker information om sammansättningens längd (safe consist length information) som är nödvändig för tillträde till linjen, samt SIL (Safety Integrity Level)

ska infrastrukturförvaltaren kostnadsfritt tillhandahålla denna information på andra sätt, så snart som möjligt och i elektroniskt format, till järnvägsföretag, behöriga sökande för begäran av tågläge och, när så är tillämpligt, den sökande som avses i artikel 2.22 i direktiv (EU) 2016/797.

Infrastrukturförvaltaren ska via infrastrukturregistret (RINF) informera järnvägsföretaget om ändringar av linjeegenskaper, närhelst information om sådana ändringar blir tillgänglig och påverkar tågtrafiken.

▼B

C) 

Ytterligare element rörande ruttkompatibilitet ska kontrolleras när detta är relevant, enligt följande:

— 
Transport av farligt gods i enlighet med punkt 4.2.3.4.3.
— 
tystare linje enligt vad som avses i TSD Buller,
— 
Specialtransport enligt tillägg I.
— 
Villkor för tillträde till underjordiska stationer för traktionssystem med diesel- eller annan förbränningsmotordrift enligt punkt 4.2.8.3 i TSD Lok och passagerarfordon.

▼M3

D) 

Specifika punkter avseende ruttkompatibilitet för kombitransporttåg:

— 
Ett kombitransporttåg som inte överskrider lastprofilen på något av linjens spår, och vars CT-kod inte överskrider linjens kodifiering som omfattar samtliga dess spår, ska anses vara en normal transport.
— 
Ett kombitransporttåg som överskrider lastprofilen, och för vilket CT-koden inte överskrider linjens kodifiering, ska anses vara en transport med specifika krav som avses i tillägg I. Sådana krav ska vara allmänt tillämpliga på alla tåg i denna kategori och inget ytterligare tillståndsförfarande mellan järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska behövas för att uppfylla kraven.
— 
Om CT-koden överskrider linjens kodifiering, eller om linjen inte är kodifierad, ska infrastrukturförvaltaren utfärda ett särskilt tillstånd (specialtransport), baserat på en utvärdering av genomförbarheten ur drifts- och teknikperspektiv.

Driftsförfaranden som är tillämpliga på kombitransporter ska överensstämma med de specifikationer som fastställs i punkt 3 i ERA:s tekniska dokument om kodifiering av kombitransporter (ERA/TD/2023–01/CCT v1.1 21/03/2023  ( 10 ).

▼B

4.2.2.5.2    Tågsammansättning

Kraven gällande tågsammansättningen ska beaktade följande element, i enlighet med det tilldelade tågläget:

a) 

Alla fordon som ingår i tåget inklusive deras laster

— 
ska vara kompatibla med alla krav som gäller för de rutter som tåget ska färdas på,
— 
ska kunna framföras i den högsta hastighet med vilken tåget ska framföras enligt körplan.
b) 

Alla fordon i tåget ska hålla sig inom sina specifika underhållsintervall under hela resan (med avseende på både tid och avstånd).

c) 

Tåget, bestående av fordon och deras laster, ska överensstämma med de tekniska och driftsmässiga begränsningar som gäller för den berörda sträckan och får inte överskrida den maximala längd som tillåts vid mellanliggande och mottagande stationer.

▼M3 —————

▼M3

Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att alla fordon som ingår i tågsammansättningen, inklusive deras laster, är tekniskt lämpade för den planerade resan och förblir så under hela färden.

▼B

Järnvägsföretaget kan behöva överväga ytterligare begränsningar till följd av typen av bromssystem eller drivsystem på ett visst tåg (se punkt 4.2.2.6).

▼M3

4.2.2.6    Bromsning av tåg

Järnvägsföretaget ska upprätta och införa bromskrav i enlighet med punkterna 4.2.2.6.1 och 4.2.2.6.2 och förvalta dessa i sitt säkerhetsstyrningssystem.

▼B

4.2.2.6.1    Minimikrav på bromssystemet

Alla fordon i ett tåg ska vara anslutna till det genomgående automatiska bromssystemet, enligt definitionen i TSD Lok och passagerarfordon och TSD Godsvagnar.

Det första och det sista fordonet (inklusive dragfordon) i varje tåg ska alltid ha den automatiska bromsen verksam.

Om ett tåg oavsiktligt skulle delas i två delar, ska båda delarna automatiskt bromsas till stillastående till följd av full bromsansättning.

4.2.2.6.2    Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet

▼M3

1) 

Infrastrukturförvaltaren ska förse järnvägsföretaget med alla relevanta linjeegenskaper för varje sträcka via infrastrukturregistret (RINF), enligt följande:

i) 

Signalavstånd (varning, stopp), inklusive relevanta säkerhetsmarginaler, som tillhandahålls genom respektive platser för ”stoppsignal” och ”varningssignal” som krävs i tillägg D2 via parametern 1.1.1.3.14.3.

ii) 

Lutningar.

iii) 

Största tillåtna hastigheter.

iv) 

Användningsvillkor för bromssystem som kan påverka infrastrukturen, såsom magnetbroms, regenerativ broms och virvelströmsbroms.

Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att den information som lämnas till järnvägsföretagen är fullständig och korrekt och ska via RINF informera järnvägsföretagen om ändringar av linjeegenskaper närhelst information om sådana ändringar blir tillgänglig och påverkar tågtrafiken.

▼B

2) 

Infrastrukturförvaltaren kan tillhandahålla följande information:

i) 

När det gäller tåg med en maximal hastighet på över 200 km/tim: retardationskurva och motsvarande tillsättningstid på horisontellt spår.

ii) 

När det gäller tågsätt eller odelbara tågsammansättningar med en maximal hastighet på 200 km/tim eller lägre: retardation (se punkt i ovan) eller bromstal.

iii) 

När det gäller övriga tåg (varierande sammansättningar av tåg vars maximala hastighet är 200 km/tim eller lägre): bromstal.

Om infrastrukturförvaltaren tillhandahåller ovannämnda information ska den göras tillgänglig för alla järnvägsföretag som har för avsikt att bedriva tågtrafik på dess nät, på ett icke-diskriminerande sätt.

Bromstabeller som redan används och som godtagits för befintliga linjer som inte överensstämmer med TSD:n på det datum då denna förordning träder i kraft ska också göras tillgängliga.

▼M3

3) 

Järnvägsföretaget ska på planeringsstadiet fastställa tågets bromsgrupp, bromsförmåga och motsvarande största tillåtna hastighet, med beaktande av följande:

i) 

De berörda linjeegenskaperna som anges i punkt 1 och, i förekommande fall, den information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren i enlighet med punkt 2.

ii) 

De marginaler avseende rullande materiel som härletts från bromssystemets tillförlitlighet och tillgänglighet.

Järnvägsföretaget ska dessutom säkerställa att varje tåg som är i drift uppnår, åtminstone, den nödvändiga bromsprestandan. Järnvägsföretaget måste i synnerhet fastställa regler som ska användas om ett tåg inte uppnår den bromsprestanda som krävs under drift. När så är fallet ska järnvägsföretaget omedelbart informera infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren får vidta lämpliga åtgärder för att minska påverkan på den totala trafiken på sitt nät.

▼B

4.2.2.7    Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1    Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska fastställa ett förfarande för att säkerställa att all säkerhetsrelaterad ombordutrustning är fullt fungerande och att tåget kan framföras på ett säkert sätt.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje ändring av tågets egenskaper som påverkar dess prestanda eller varje ändring som kan påverka tågets lämplighet för det tilldelade tågläget.

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska fastställa villkor och förfaranden för temporärt framförande av tåg i lägen med driftstörningar och hålla dessa villkor och förfaranden uppdaterade.

4.2.2.7.2    Data före avgång

Järnvägsföretaget ska säkerställa att följande data som krävs för säker och effektiv drift görs tillgängliga för infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna före tågets avgång:

— 
Tågidentiteten.
— 
Information om vilket järnvägsföretag som ansvarar för tåget.
— 
Tågets längd.
— 
Huruvida ett tåg medför passagerare eller djur trots att körplanen inte anger detta.
— 
Eventuella driftsrestriktioner, med angivelse av berört/berörda fordon (lastprofil, hastighetsbegränsningar etc.).
— 
Information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods.

Järnvägsföretaget ska underrätta infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna om ett tåg inte utnyttjar sitt tilldelade tågläge eller är inställt.

▼M3

4.2.2.8    Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan

Oavsett vad som definieras i fråga om ERTMS-drift i tillägg A ska föraren kunna observera signaler och tavlor utmed banan. Signaler och tavlor längs spåret samt alla andra typer av skyltar utmed banan som är säkerhetsrelaterade ska kunna observeras av föraren när så är tillämpligt.

Av den anledningen ska signaler, tavlor, skyltar och informationstavlor utmed banan vara utformade och placerade på ett sådant enhetligt sätt att detta underlättas. Faktorer som ska beaktas (se hänvisningar till TSD Trafikstyrning och signalering i punkt 4.3.2) är

i) 

att de är lämpligt placerade, så att tågets strålkastare gör att föraren kan läsa informationen,

ii) 

att lämplig och tillräckligt stark belysning finns där så krävs för att lysa upp informationen,

iii) 

att, i de fall reflextavlor används, de reflekterande egenskaperna hos materialet överensstämmer med tillämpliga specifikationer och att skyltarna är konstruerade så att tågets strålkastare gör att föraren lätt kan läsa informationen.

Förarhytter ska vara utformade på ett sådant enhetligt sätt att föraren lätt kan se den information som visas för honom eller henne (se hänvisningar till TSD Lok och passagerarfordon i punkt 4.3.3.1).

4.2.2.9    Förarens vaksamhet

Förarens agerande ombord ska övervakas för att automatiskt stoppa tåget när frånvaro av sådant agerande detekteras. Kraven avseende anordningar för att övervaka förarens agerande ombord specificeras i punkt 4.2.9.3.1 i TSD Lok och passagerarfordon.

4.2.3    Specifikationer som rör tågdrift, inklusive drift baserad på ERTMS

Utöver detta kapitel ska de grundläggande driftsprinciper och gemensamma driftsregler som fastställs i tillägg B tillämpas för tågdrift i unionens järnvägssystem.

De driftsprinciper och driftsregler för ERTMS som anges i tillägg A till denna TSD ska tillämpas om ERTMS införs.

4.2.3.1    Tågplanering och körplan

Infrastrukturförvaltaren ska, i enlighet med direktiv 2012/34/EU, informera om vilka data som måste tillhandahållas vid begäran av ett tågläge.

Varje tåg ska följa en körplan, överenskommen mellan infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget under processen för tilldelning av tåglägen, och infrastrukturförvaltaren ska vid utarbetandet av körplanen säkerställa punktlig tågdrift och bidra till en välfungerande tågtrafik.

▼B

4.2.3.2    Tågidentitet

Varje tåg ska identifieras med hjälp av ett operativt tågnummer. Det operativa tågnumret tilldelas av infrastrukturförvaltaren i samband med tilldelningen av ett tågläge och ska vara känt av järnvägsföretaget och alla infrastrukturförvaltare som ansvarar för driften av tåget. Det operativa tågnumret ska vara unikt för varje nät. Ändringar av det operativa tågnumret under färd bör undvikas.

4.2.3.2.1    Det operativa tågnumrets format

Det operativa tågnumrets format definieras i TSD Trafikstyrning och signalering (kommissionens förordning (EU) 2016/919 ( 11 ))

4.2.3.3    Tågets avgång

▼M3

4.2.3.3.1    Kontroll och provning före avgång

Järnvägsföretaget ska fastställa kontroller och prov som ska utföras för att säkerställa att alla tågavgångar sker på ett säkert sätt.

▼B

4.2.3.3.2    Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren när ett tåg är redo för tillträde till nätet.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje avvikelse som berör tåget eller dess drift och som skulle kunna påverka tågets framförande, före avgång och under färd.

4.2.3.4    Trafikledning

4.2.3.4.1    Allmänna krav

Trafikledningen ska säkerställa en säker, effektiv och punktlig drift av järnvägen, vilket innefattar effektiv återhämtning efter trafikstörningar.

Infrastrukturförvaltaren ska fastställa förfaranden och medel för

— 
den operativa tågledningen,
— 
operativa åtgärder för att upprätthålla bästa möjliga prestanda hos infrastrukturen i händelse av förseningar eller tillbud, såväl vid faktiska händelser som i förebyggande syfte, och
— 
tillhandahållande av information till järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen vid sådana händelser.

Ytterligare förfaranden som krävs av järnvägsföretaget och som rör gränssnittet mot infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna kan införas efter överenskommelse med infrastrukturförvaltaren.

4.2.3.4.2    Rapportering av tågets position

4.2.3.4.2.1   Data som krävs för rapportering av tågets position och planerad tid för överlämnande

Infrastrukturförvaltaren ska ansvara för följande:

a) 

Tillhandahålla medel för att i realtid registrera de tider vid vilka tåg avgår från, ankommer till eller passerar relevanta förutbestämda rapporteringspunkter på infrastrukturförvaltarens nät samt deltatidsvärden.

b) 

Ha en process som gör det möjligt att indikera den beräknade avvikelsen från körplanen, i antal minuter, för ett tågs överlämnande från en infrastrukturförvaltare till en annan. Denna ska inbegripa information om trafikstörningar (beskrivning av problem och problemets lokalisering).

c) 

Tillhandahålla sådana specifika data enligt kommissionens förordning (EU) nr 1305/2014 ( 12 ) (TSD Telematikapplikationer för godstrafik) och kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 ( 13 ) (TSD Telematikapplikationer för persontrafik) som krävs för rapportering av tågposition. Denna information ska innefatta

1) 

tågidentitet,

2) 

identitet för rapporteringspunkt,

3) 

linje som tåget framförs på,

4) 

tid enligt körplanen vid rapporteringspunkten,

5) 

faktisk tid vid rapporteringspunkten (och huruvida det rör sig om en avgångs-, ankomst- eller passeringstid – separata ankomst- och avgångstider ska anges i fråga om mellanliggande rapporteringspunkter där tåget gör uppehåll),

6) 

antal minuter som tåget är för tidigt eller för sent vid rapporteringspunkten,

7) 

initial förklaring till varje försening som överskrider 10 minuter eller när så krävs av andra skäl i systemet för resultatövervakning,

8) 

indikation om att en tågrapportering är försenad och antal minuter som rapporteringen är försenad,

9) 

tidigare tågidentitet eller tågidentiteter, i förekommande fall,

10) 

tåg som ställts in, för hela eller delar av färden.

4.2.3.4.3    Farligt gods

Järnvägsföretaget ska fastställa förfaranden för utförande av transporten av farligt gods.

Dessa förfaranden ska omfatta

— 
de bestämmelser som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG ( 14 ) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU ( 15 ), i tillämpliga fall
— 
upplysningar till föraren om förekomst och placering av farligt gods på tåget,
— 
information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods,
— 
beslut, i överenskommelse med infrastrukturförvaltaren, om kommunikationsvägar och planering av särskilda åtgärder i händelse av nödsituationer som rör godset.

4.2.3.4.4    Driftskvalitet

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska ha fastställda förfaranden för övervakning av driftseffektiviteten för all berörd trafik.

Övervakningsförfarandena ska vara utformade för analys av data och upptäckt av underliggande trender, både i fråga om mänskliga fel och systemfel. Resultaten av denna analys ska användas för att ta fram förbättringsåtgärder, i syfte att förhindra eller mildra effekterna av händelser som skulle kunna äventyra den effektiva driften av nätet.

I de fall då sådana förbättringsåtgärder skulle vara till nytta för hela nätet, och inbegripa andra infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, ska de, med förbehåll för affärshemligheter, meddelas i enlighet därmed.

Händelser som har lett till avsevärda driftstörningar ska analyseras så snart som möjligt av infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren ska, i de fall då detta är lämpligt och i synnerhet om någon i deras personal är berörd, bjuda in det eller de järnvägsföretag som berörts av händelsen att delta i analysen. Om resultatet av sådana analyser leder till rekommendationer om förbättringar av nätet i syfte att förhindra eller mildra effekterna av orsaker bakom olyckor/tillbud, ska dessa rekommendationer meddelas till alla relevanta infrastrukturförvaltare och berörda järnvägsföretag.

Dessa förfaranden ska dokumenteras och bli föremål för intern granskning.

4.2.3.5    Registrering av data

Data som rör framförandet av ett tåg ska registreras och lagras i följande syften:

— 
Som stöd för en systematisk säkerhetsövervakning med syftet att förebygga olyckor och tillbud.
— 
För att fastställa prestandan eller prestationen hos förare, tåg och infrastruktur under tiden fram till och, om så är tillämpligt, direkt efter en olycka eller ett tillbud, i syfte att kunna identifiera orsaker och motivera nya eller förändrade åtgärder för att undvika upprepning.
— 
För att registrera information rörande prestandan eller prestationen hos såväl lok/dragfordon som förare.

Det ska vara möjligt att hänföra registrerade data till

— 
datum och tidpunkt för registreringen,
— 
exakt geografisk plats för den registrerade händelsen,
— 
tågidentitet,
— 
förarens identitet.

De data som ska registreras avseende ETCS/GSM-R är de som definieras i TSD Trafikstyrning och signalering och som är relevanta med tanke på kraven i punkt 4.2.3.5.

Dessa data ska förseglas och lagras på ett säkert sätt och vara tillgängliga för behöriga organ, vilket innefattar utredningsorgan när de utför sina uppgifter i enlighet med artikel 22 i direktiv (EU) 2016/798.

4.2.3.5.1    Registrering av övervakningsdata utanför tåget

Infrastrukturförvaltaren ska registrera åtminstone följande data:

— 
Fel på utrustning utmed banan med koppling till tågrörelser (signaler, växlar etc.).
— 
Detektering av varmgång i axellager, om sådan utrustning finns monterad.
— 
Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan föraren och tågklarerare.

4.2.3.5.2    Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

Järnvägsföretaget ska registrera åtminstone följande data:

— 
Detektering av passage av signal till stopp eller ”slutpunkt för körtillstånd”.
— 
Aktivering av nödbromsen.
— 
Den hastighet som tåget framförs med.
— 
Varje avstängning eller förbikoppling av fordonsbaserade tågskyddssystem (signalsystem).
— 
Aktivering av ljudvarningsanordning.
— 
Aktivering av dörrkontroll (öppning, stängning), om sådan utrustning finns monterad.
— 
Detektering från ombordbaserade larmsystem som rör säker drift av tåget, om sådana finns monterade.
— 
Identitet på den förarhytt som dataregistreringen avser.

Ytterligare tekniska specifikationer gällande registreringsenheten fastställs i TSD Lok och passagerarfordon.

4.2.3.6    Driftstörning

4.2.3.6.1    Meddelande till andra användare

Infrastrukturförvaltaren ska tillsammans med järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen fastställa ett förfarande för att omedelbart informera varandra om varje situation som försämrar säkerheten hos, prestandan för och/eller tillgängligheten till järnvägsnät eller rullande materiel.

4.2.3.6.2    Meddelande till förare

Vid varje driftstörning som berör en infrastrukturförvaltares ansvarsområde ska infrastrukturförvaltaren ge formella instruktioner till förarna om vilka åtgärder de ska vidta för att på ett säkert sätt övervinna störningen.

4.2.3.6.3    Beredskapsplaner

Infrastrukturförvaltaren ska, tillsammans med alla järnvägsföretag som trafikerar dess infrastruktur och angränsande infrastrukturförvaltare om så är lämpligt, upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga beredskapsåtgärder samt fastställa ansvarsområden med utgångspunkt i kravet att minska alla negativa följder av driftstörningar.

Kraven i fråga om beredskapen inför och hanteringen av sådana händelser ska stå i proportion till störningens art och potentiella allvarlighet.

Dessa åtgärder, som åtminstone ska inbegripa planer för att återställa nätet till ”normal” status, kan även avse

— 
fel på rullande materiel (till exempel sådana fel som kan förorsaka avsevärda trafikstörningar eller förfaranden för bärgning av trasiga tåg),
— 
fel på infrastruktur (till exempel när fel har uppstått i strömförsörjningen eller de villkor under vilka tåg kan bli omdirigerade från det bokade tågläget),
— 
extrema väderförhållanden.

Infrastrukturförvaltaren ska sammanställa och uppdatera kontaktinformation avseende nyckelpersoner inom infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags personal som kan kontaktas i händelse av trafikstörningar som leder till driftstörningar. Denna information ska innehålla kontaktuppgifter som gäller såväl under som utanför kontorstid.

Järnvägsföretaget ska tillhandahålla denna information till infrastrukturförvaltaren samt underrätta infrastrukturförvaltaren om varje ändring av dessa kontaktuppgifter.

Infrastrukturförvaltaren ska meddela alla berörda järnvägsföretag om varje ändring i dess kontaktuppgifter.

4.2.3.7    Hantering av nödsituationer

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med

— 
alla järnvägsföretag som trafikerar infrastrukturförvaltarens infrastruktur eller, i förekommande fall, organ som företräder järnvägsföretag som trafikerar infrastrukturförvaltarens infrastruktur,
— 
angränsande infrastrukturförvaltare, när så är lämpligt,
— 
lokala myndigheter och organ som representerar larmtjänsten (inbegripet brandkår och räddningstjänst), på antingen lokal eller nationell nivå beroende på vad som är lämpligt,

fastställa, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga åtgärder för att hantera nödsituationer och återställa linjen till normala driftsförhållanden.

Sådana åtgärder ska normalt omfatta

— 
kollisioner och påkörningar,
— 
tågbränder,
— 
utrymning av tåg,
— 
olyckor i tunnlar,
— 
tillbud med farligt gods,
— 
urspårningar.

Järnvägsföretaget ska förse infrastrukturförvaltaren med all specifik information som är relevant för dessa situationer, särskilt i fråga om röjning och ispårning av dess fordon.

Dessutom ska järnvägsföretaget ha rutiner för att informera passagerare om säkerhetsrutiner och rutiner vid nödsituationer ombord.

4.2.3.8    Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

Järnvägsföretaget ska fastställa lämpliga förfaranden för att ge assistans till tågpersonalen i lägen med driftstörningar, i syfte att undvika eller minska förseningar orsakade av tekniska fel eller andra problem med den rullande materielen (till exempel kommunikationsvägar, åtgärder att vidta vid utrymning av ett tåg).

4.3    Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

Mot bakgrund av de väsentliga kraven i kapitel 3 i denna förordning gäller följande funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten:

4.3.1    Gränssnitt mot TSD Infrastruktur



Hänvisning till denna förordning

 

Hänvisning till TSD Infrastruktur

 

Parameter

Punkt

Parameter

Punkt

Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet

4.2.2.6.2.

Spårets longitudinella motståndsförmåga

4.2.6.2.

▼M3

Linjebok

4.2.1.2.2

Driftsregler

4.4

Driftstörning

4.2.3.6

▼B

Parametrar för fordonets och tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget är avsett att framföras på

Tillägg D1

Fastställa kompatibilitet mellan infrastruktur och rullande materiel efter godkännande av rullande materiel

7.6

4.3.2    Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering



Hänvisning till denna förordning

 

Hänvisning till TSD Trafikstyrning och signalering

 

Parameter

Punkt

Parameter

Punkt

▼M3

Regelbok

4.2.1.2.1

Driftsregler (normal drift och driftstörningar)

Förteckning över harmoniserade textindikationer och textmeddelanden som visas i förarpanelen för ETCS (DMI)

4.4

Tillägg E

Driftsregler

4.4

Teknisk information om markbaserad ERTMS som är relevant för driften

Tillägg D3

Krav på yttre signalinrättningars och signaltavlors synbarhet

4.2.2.8

Markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsobjekt

4.2.15

4.2.18

▼B

Bromsning av tåg

4.2.2.6.

Prestanda och karakteristika för tågbroms

4.2.2.

▼M3

Regelbok

4.2.1.2.1

Användning av sandningsutrustning

Fordonsbaserad flänssmörjning

Användning av kompositbromsblock

4.2.10

▼B

Det operativa tågnumrets format

4.2.3.2.1.

ETCS DMI (gränssnitt förare–maskin)

4.2.12.

GSM-R DMI (gränssnitt förare–maskin)

4.2.13.

Registrering av data

4.2.3.5.

Gränssnitt mot datainsamling för myndighetskontroll

4.2.14.

Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.

Hantering av krypteringsnycklar

4.2.8.

Parametrar för fordonets och tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget är avsett att framföras på

Tillägg D1

Kontroller av färdvägskompatibilitet före användning av godkända fordon

4.9

4.3.3    Gränssnitt mot TSD:er som behandlar rullande materiel

4.3.3.1    Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon



Hänvisning till denna förordning

 

Hänvisning till TSD Lok och passagerarfordon

 

Parametrar

Punkt

Parametrar

Punkt

Beredskapsplaner

4.2.3.6.3.

Räddningskoppel

4.2.2.2.4.

Drag- och stötinrättning

4.2.2.2.3.

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.

Parametern axellast

4.2.3.2.1.

Bromsning av tåg

4.2.2.6.

Bromsprestanda

4.2.4.5

Tågs synlighet

4.2.2.1.

Yttre belysning

4.2.7.1.

Tågs hörbarhet

4.2.2.2.

Tyfon (ljudvarningsanordning)

4.2.7.2.

Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan

4.2.2.8.

Sikt ut

4.2.9.1.3.

Frontrutans optiska egenskaper

4.2.9.2.2.

Inre belysning

4.2.9.1.8.

Förarens vaksamhet

4.2.2.9.

Förarövervakningsfunktion

4.2.9.3.1.

▼M3

Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

4.2.3.5

Tillägg I

Registreringsenhet

4.2.9.6

▼B

Hantering av nödsituationer

4.2.3.7.

Lyftschema och anvisningar

4.2.12.5.

Bärgningsrelaterade beskrivningar

4.2.12.6.

▼M3

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”

4.2.2.5

Tillägg F

Driftsdokumentation

4.2.12.4

▼B

Sandning

Tillägg B

Rullande materiels egenskaper för kompatibilitet med tågdetekteringssystem som är baserade på spårledningar – Begränsning av emissioner

4.2.3.3.1.1.

Parametrar för fordonets och tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget är avsett att framföras på

Tillägg D1

Kontroller av färdvägskompatibilitet före användning av godkända fordon

4.9

4.3.3.2    Gränssnitt mot TSD Godsvagnar



Hänvisning till denna förordning

 

Hänvisning till TSD Godsvagnar

 

Parametrar

Punkt

Parametrar

Punkt

Bakre ände

4.2.2.1.3.

Fastsättningsanordningar för slutsignal

4.2.6.3.

Godståg

4.2.2.1.3.2.

Slutsignal

Tillägg E

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.

Fordonsprofiler

4.2.3.1.

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.

Kompatibilitet med linjers bärförmåga

4.2.3. 2

Beredskapsplaner

4.2.3.6.3.

Enhetens hållfasthet – Lyftning och uppallning

4.2.2.2.

Bromsning av tåg

4.2.2.6.

Broms

4.2.4.

Parametrar för fordonets och tågets kompatibilitet på den sträcka som tåget är avsett att framföras på

Tillägg D1

Kontroller av färdvägskompatibilitet före användning av godkända fordon

4.9

4.3.4    Gränssnitt mot TSD Energi

▼M3



Hänvisning till denna förordning

Hänvisning till TSD Energi

Parameter

Punkt

Parameter

Punkt

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5

Maximalt strömuttag per tåg

4.2.4.1

Linjebok

4.2.1.2.2

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5

Skiljande sektioner

Fas

4.2.15

Linjebok

4.2.1.2.2

System

4.2.16

Parametrar för fordonets och tågets ruttkompatibilitet för den linje som tåget är avsett att framföras på

Tillägg D1

Kontroller av ruttkompatibilitet före användning av godkända fordon

7.3.5

▼B

4.3.5    Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar



Hänvisning till denna förordning

 

Hänvisning till TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

 

Parametrar

Punkt

Parametrar

Punkt

Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.

Bestämmelser för nödsituationer

4.4.1.

Tågets avgång

4.2.3.3.

Driftstörning

4.2.3.6.

Hantering av nödsituationer

4.2.3.7.

Räddningsplan för tunnlar

4.4.2.

Övningar

4.4.3.

Bestämmelser om säkerhet ombord och information om nödsituationer till passagerare

4.4.5.

Yrkeskompetens

4.6.1.

Särskild kompetens rörande tunnlar hos tågpersonal och annan personal

4.6.1.

4.3.6    Gränssnitt mot TSD Buller



Hänvisning till denna förordning

 

Hänvisning till TSD Buller

 

Parametrar

Punkt

Parametrar

Punkt

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.

Ytterligare bestämmelser för tillämpningen av denna TSD på befintliga godsvagnar

7.2.2.

▼M3

Tågplanering och körplan

4.2.3.1

Tystare sträckor

Tillägg D

▼B

Beredskapsplaner

4.2.3.6.3.

Särskilda regler för trafik med godsvagnar på tystare sträckor vid driftstörningar

4.4.1.

4.3.7    Gränssnitt mot förordning (EU) nr 1300/2014 ( 16 ), TSD Tillgänglighet för funktionshindrade



Hänvisning till denna förordning

 

Hänvisning till TSD Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet

 

Parametrar

Punkt

Parametrar

Punkt

Yrkeskompetens

4.6.1.

Delsystemet Infrastruktur

4.4.1.

►M3  Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg” ◄

Tillägg F

Yrkeskompetens

4.6.1.

Delsystemet Rullande materiel

4.4.2.

►M3  Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg” ◄

Tillägg F

Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.

Delsystemet Rullande materiel

4.4.2.

4.4    Driftsregler

4.4.1    Europeiska unionens järnvägssystems driftsprinciper och driftsregler

De driftsprinciper och driftsregler som ska tillämpas inom hela Europeiska unionens järnvägssystem specificeras i tilläggen A (ERTMS Operativa principer och regler) och B (Gemensamma driftsprinciper och driftsregler).

4.4.2    Nationella regler

Nationella regler är inte förenliga med denna TSD, med undantag för tillägg I som förtecknar områden för vilka det inte finns några driftsprinciper och driftsregler och som även fortsättningsvis kan få omfattas av nationella regler. I enlighet med beslut (EU) 2017/1474 ska byrån i samarbete med den eller de berörda medlemsstaterna samarbeta för att bedöma förteckningen över öppna punkter i syfte att

a) 

ytterligare harmonisera kraven i denna förordning genom detaljerade bestämmelser eller genom godtagbara sätt att uppfylla kraven,

b) 

underlätta sådana nationella reglers integrering i järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas säkerhetsstyrningssystem, eller

c) 

bekräfta behovet av nationella regler.

4.4.3    Godtagbara sätt att uppfylla kraven

Byrån får genom tekniska yttranden fastställa godtagbara sätt att uppfylla kraven, som ska antas säkerställa överensstämmelse med särskilda krav i denna förordning och säkerställa säkerheten i enlighet med direktiv (EU) 2016/798.

Kommissionen, medlemsstaterna eller berörda parter får begära att byrån fastställer godtagbara sätt att uppfylla kraven i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 ( 17 ). Byrån ska samråda med medlemsstaterna och berörda parter och lägga fram det tekniska utlåtandet för den kommitté som avses i artikel 51 i direktiv (EU) 2016/797 innan det antas.

▼M3 —————

▼B

4.4.4    Övergång från tillämpning av nationella regler till genomförandet av denna förordning

Under övergången från tillämpning av nationella regler till genomförandet av denna förordning ska järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna se över sina säkerhetsstyrningssystem för att säkerställa fortsättning av säker drift. Vid behov ska de uppdatera sina säkerhetsstyrningssystem.

I en situation av brist ska förfarandet i artikel 6 i direktiv (EU) 2016/797 tillämpas.

4.5    Underhållsregler

Inte tillämpligt.

4.6    Yrkeskvalifikationer

4.6.1    Yrkeskompetens

Järnvägsföretagets och infrastrukturförvaltarens personal ska ha tillbörlig yrkeskompetens för att utföra alla nödvändiga säkerhetskritiska uppgifter under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer. I sådan kompetens innefattas yrkeskunskaper och förmåga att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

▼M3

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska definiera sina egna riskbaserade kompetensstyrningssystem inom sina processer i säkerhetsstyrningssystemen, i enlighet med bilaga I och bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762.

I tilläggen F och G definieras de yrkeskvalifikationer som är relevanta för kompetensstyrningssystemet.

▼B

4.6.2    Språklig kompetens

4.6.2.1    Principer

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska säkerställa att berörd personal har den kompetens som krävs för att använda de kommunikationsprotokoll och -principer som anges i tillägg C.

I de fall det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren inte är det språk som vanligen används av järnvägsföretagets personal, ska lämplig utbildning i språk och kommunikation utgöra en kritisk del av järnvägsföretagets övergripande kompetensstyrningssystem.

De personer i järnvägsföretagets personal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltarens personal i säkerhetskritiska frågor, antingen under normala förhållanden, vid driftstörningar eller i nödsituationer, ska ha tillräckligt goda kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

4.6.2.2    Kunskapsnivå

Av säkerhetsskäl krävs en viss nivå i fråga om kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk, enligt följande:

a) 

Som ett minimikrav ska föraren klara av att

— 
sända och förstå alla de meddelanden som anges i tillägg C,
— 
kommunicera effektivt under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer,

▼M3

— 
fylla i de formulär som krävs i samband med användning av samlingen med europeiska och nationella instruktioner.

▼B

b) 

Övrig tågpersonal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltaren i säkerhetskritiska frågor, ska som ett minimikrav klara av att sända och förstå information som beskriver tåget och dess driftstatus.

Kunskapsnivån för personal som medföljer tåget och som inte är förare ska åtminstone ligga på nivå 2 enligt beskrivningen i tillägg E.

4.6.3    Inledande och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1    Grundläggande uppgifter

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa ett förfarande för bedömning av personalen, för att uppfylla kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 ( 18 ) ►M3   eller kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010  ◄ .

4.6.3.2    Analys och uppdatering av utbildningsbehov

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska genomföra en analys av utbildningsbehoven för sin berörda personal och fastställa ett förfarande för att se över och uppdatera personalens individuella utbildningsbehov, för att uppfylla kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 ►M3   eller kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 ◄ .

I denna analys ska såväl omfattning som komplexitet anges och hänsyn tas till de risker som är förknippade med drift av tåg, dragfordon och rullande materiel. Järnvägsföretaget ska fastställa det förfarande genom vilket ombordpersonalens kännedom om de sträckor som trafikeras uppnås och upprätthålls. Detta förfarande ska

— 
bygga på den information om sträckorna som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, och
— 
vara samstämmigt med det förfarande som beskrivs i punkt 4.2.1.

För de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg” och ”iordningställa ett tåg” finns de krav som ska beaktas i tillägg F respektive tillägg G. Dessa krav ska på lämpligt sätt införas som en del av personalens utbildning.

Beroende på vilken typ av trafik som ett järnvägsföretag räknar med att bedriva, eller egenskaperna hos det nät som drivs av en infrastrukturförvaltare, är det möjligt att vissa av de krav som avses i tilläggen F och G inte är tillämpliga. Analysen av utbildningsbehov ska även dokumentera de krav som inte anses tillämpliga och anledningarna till detta.

4.6.4    Assisterande personal

Järnvägsföretaget ska se till att assisterande personal (till exempel catering- och städpersonal) som inte ingår i tågpersonalen, utöver sin grundläggande utbildning har fått den övning som krävs för att följa den fullt utbildade tågpersonalens anvisningar.

4.7    Villkor avseende hälsa och säkerhet

▼M3

4.7.1    Inledning

Den personal som identifieras i punkt 4.2.1.1 och som utför säkerhetskritiska uppgifter, enligt vad som specificeras i ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares säkerhetstyrningssystem, ska vara lämplig, för att säkerställa att övergripande drifts- och säkerhetsstandarder uppfylls.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa och dokumentera den process som de inför för att uppfylla de medicinska, psykologiska och hälsorelaterade kraven för sin personal inom ramen för sitt säkerhetsstyrningssystem, i enlighet med den delegerade förordningen (EU) 2018/762 om gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem.

Medicinska undersökningar enligt punkterna 4.7.2 och 4.7.3 angående personalens individuella lämplighet ska utföras av en person som är etablerad som läkare eller psykolog och är behörig att utföra sådana undersökningar. Resultaten måste godtas av varje infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag som bevis på personalens eller den potentiella personalens lämplighet.

En sådan undersökning ska göra det möjligt för den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter att utföra liknande uppgifter för ett annat järnvägsföretag eller en annan infrastrukturförvaltare, med förbehåll för identifierade ytterligare medicinska, psykologiska och hälsorelaterade krav i järnvägsföretagets respektive infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem och förutsatt att personalen eller den potentiella personalen uppvisar tillfredsställande lämplighet.

De lämplighetskrav som fastställs i punkterna 4.7.2 och 4.7.3 är tillämpliga på följande:

— 
Personal som medföljer tåg, dock inte lokföraren.
— 
Personal som utför uppgiften att klargöra (iordningställa) tåg.
— 
Personal som utför uppgiften att ge avgångssignal och körtillstånd för tågrörelser.

4.7.1.1    Gränsvärden för alkohol, droger och psykotropa läkemedel

Personal får inte utföra säkerhetskritiska uppgifter då uppmärksamheten är nedsatt på grund av substanser som alkohol, droger eller psykotropa läkemedel. Därför ska järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ha etablerade förfaranden för att kontrollera risken för att personal kommer till arbetet under påverkan av sådana substanser eller att de konsumerar sådana substanser på arbetet.

Europeiska regler, eller nationella regler i den medlemsstat där tågtrafiken bedrivs, är tillämpliga när det gäller gränsvärden för tillåtna mängder av ovan nämnda substanser.

▼B

4.7.2    Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.2.1    Före anställning

▼M3

4.7.2.1.1    Omfattning av den medicinska undersökningen

▼B

Den medicinska undersökningen ska omfatta följande:

— 
Allmän medicinsk undersökning.
— 
Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).
— 
Analys av urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.
— 
Screening för att upptäcka drogmissbruk.

4.7.2.1.2    Psykologisk bedömning

Syftet med den psykologiska bedömningen är att stödja järnvägsföretaget i rekryteringen och hanteringen av personal som har de kognitiva, psykomotoriska, beteendemässiga och personlighetsmässiga egenskaper som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt.

Vid fastställandet av innehållet i den psykologiska bedömningen ska hänsyn tas till ►M3   åtminstone ◄ följande kriterier, vilka hänför sig till de krav som ställs för olika säkerhetsfunktioner:

a) 

Kognitiv förmåga:

— 
Uppmärksamhet och koncentration.
— 
Minne.
— 
Perceptionsförmåga.
— 
Slutledningsförmåga.
— 
Kommunikation.
b) 

Psykomotorisk förmåga:

— 
Reaktionshastighet.
— 
Rörelsekoordination.
c) 

Beteende och personlighet:

— 
Emotionell självkontroll.
— 
Beteendemässig stabilitet.
— 
Självständighet.
— 
Samvetsgrannhet.

Om något av dessa kriterier utelämnas ska detta beslut motiveras och dokumenteras av en psykolog.

Sökande ska styrka sin psykologiska lämplighet genom att genomgå en undersökning utförd av eller under överinseende av (detta beslutas av medlemsstaten) en psykolog eller en läkare.

4.7.2.2    Efter anställning

4.7.2.2.1    Frekvens för återkommande medicinska undersökningar

Åtminstone en systematisk medicinsk undersökning ska göras

— 
vart femte år för personal upp till 40 års ålder,
— 
vart tredje år för personal mellan 41 och 62 års ålder,
— 
varje år för personal över 62 års ålder.

Läkaren ska fastställa att undersökningarna ska ske oftare om hälsostatusen hos en person i personalen så kräver.

▼M3

4.7.2.2.2    Omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

▼B

Om arbetstagaren uppfyller kriterierna vid den undersökning som utförs före påbörjad anställning, ska de återkommande specialiserade undersökningarna ►M3   åtminstone ◄ omfatta följande:

— 
Allmän medicinsk undersökning.
— 
Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).
— 
Analys av urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.
— 
Screening för att upptäcka drogmissbruk, om detta indikeras kliniskt.

4.7.2.2.3    Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

Utöver de återkommande medicinska undersökningarna ska ytterligare en specifik medicinsk undersökning och/eller psykologisk bedömning genomföras om det finns rimliga skäl att tvivla på den medicinska eller psykologiska lämpligheten hos en anställd eller om det finns rimlig misstanke om användning av droger eller alkohol över de tillåtna gränserna. Detta bör i synnerhet vara fallet efter ett tillbud eller en olycka som orsakats av mänskligt fel från personens sida.

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska införa system för att säkerställa att sådana ytterligare undersökningar och bedömningar genomförs när så är lämpligt.

4.7.3    Medicinska krav

4.7.3.1    Allmänna krav

Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd, eller stå under sådan medicinsk behandling, som sannolikt kan orsaka något av följande:

— 
Plötslig medvetandeförlust.
— 
Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration.
— 
Plötslig förlust av funktionsförmåga.
— 
Nedsatt balans eller koordination.
— 
Betydande begränsning av rörligheten.

Följande syn- och hörselkrav ska vara uppfyllda:

4.7.3.2    Synkrav

— 
Avståndssynskärpa med eller utan korrektion: 0,8 (höger öga + vänster öga – enligt separata mätningar); minst 0,3 för det sämsta ögat.
— 
Största tillåtna korrektion: översynthet +5/närsynthet – 8. Läkaren får i undantagsfall tillåta värden utanför detta intervall, efter att ha konsulterat en ögonspecialist.
— 
Seende på när- och mellanavstånd: tillräckligt, antingen med eller utan korrektion.
— 
Kontaktlinser är tillåtna.
— 
Normalt färgseende: påvisat genom användning av erkänt test, t.ex. Ishihara, vid behov kompletterat med annat erkänt test.
— 
Synfält: normalt (ingen avvikelse som påverkar den uppgift som ska utföras).
— 
Syn på båda ögonen: effektiv.
— 
Binokulärseende: effektivt.
— 
Kontrastkänslighet: bra.
— 
Frånvaro av progressiv ögonsjukdom.
— 
Linsimplantat, keratotomi och keratektomi tillåts endast under förutsättning att kontroll genomförs årligen eller med en frekvens som fastställs av läkaren.

4.7.3.3    Hörselkrav

Tillfredsställande hörsel, bekräftat av ett audiogram, vilket innebär följande:

— 
Tillräckligt god hörsel för att kunna föra ett samtal per telefon och för att kunna höra varningssignaler och radiomeddelanden.
— 
Hörapparat får användas,

4.8    Ytterligare information om infrastruktur och fordon

▼M3

4.8.1    Infrastruktur

Kraven gällande data om infrastrukturen med avseende på delsystemet Drift och trafikledning, som ska göras tillgängliga för järnvägsföretag genom RINF, anges i tillägg D.

Infrastrukturförvaltaren ska via RINF informera järnvägsföretaget om ändringar av data som rör infrastruktur, närhelst information om sådana ändringar blir tillgänglig och påverkar tågtrafiken. Infrastrukturförvaltaren ansvarar för att data är korrekta.

Förutsatt att byrån har genomfört de nödvändiga anpassningarna av RINF-applikationen ska infrastrukturförvaltaren fram till den 15 december 2026 kostnadsfritt tillhandahålla denna information på andra sätt, så snart som möjligt och i elektroniskt format, till järnvägsföretag, behöriga sökande för begäran av tågläge och, när så är tillämpligt, den sökande som avses i artikel 2.22 i direktiv (EU) 2016/797.

▼B

4.8.2    Rullande materiel

Följande data om rullande materiel ska göras tillgängliga för infrastrukturförvaltare:

— 
Huruvida fordonet är konstruerat av material som kan vara farliga i händelse av olycka eller brand (till exempel asbest); fordonsinnehavaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta.
— 
Fordonets totallängd, inklusive eventuella buffertar; järnvägsföretaget ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

5.   DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1    Definition

I artikel 2.7 i direktiv (EU) 2016/797 definieras termen driftskompatibilitetskomponenter.

5.2    Förteckning över komponenter

För delsystemet Drift och trafikledning finns det inga driftskompatibilitetskomponenter.

6.   BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.1    Driftskompatibilitetskomponenter

Eftersom det än så länge inte specificeras några driftskompatibilitetskomponenter i denna förordning diskuteras inga bedömningsförfaranden.

6.2    Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1    Principer

Delsystemet Drift och trafikledning är ett funktionellt delsystem, enligt bilaga II till direktiv (EU) 2016/797.

▼M3

I enlighet med artiklarna 9 och 10 i direktiv (EU) 2016/798 ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare styrka att deras säkerhetsstyrningssystem uppfyller kraven i denna förordning när de ansöker om ett nytt eller ändrat säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/763 ( 19 ).

Enligt de gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 ska de nationella säkerhetsmyndigheterna inrätta ett inspektionssystem för tillsyn och övervakning av att säkerhetsstyrningssystemet efterlevs i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/761 ( 20 ), inklusive alla TSD:er. Inga krav i denna förordning kräver en separat bedömning av ett anmält organ.

▼B

Krav i denna förordning som avser strukturella delsystem och förtecknas i gränssnitten (punkt 4.3) bedöms inom ramen för relevanta strukturella TSD:er.

7.   GENOMFÖRANDE

▼M3

7.1    Allmänna bestämmelser för genomförandet

I enlighet med artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798 och artikel 5b i denna förordning ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare säkerställa att denna förordning efterlevs inom ramen för deras säkerhetsstyrningssystem, vilket inrättats i enlighet med den delegerade förordningen (EU) 2018/762.

7.1.1    Särskilda övergångsregler för tillägg A och C

Infrastrukturförvaltare får, i samordning med järnvägsföretag som trafikerar deras järnvägsnät och i enlighet med punkt 5.1.1 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762, senarelägga genomförandet av tilläggen A och C till senast den 16 december 2025. Detta gäller under förutsättning att byrån och den berörda nationella säkerhetsmyndigheten senast den 16 juni 2024 får följande:

a) 

Ett åtagande om genomförande som utfärdats av infrastrukturförvaltarens ledning.

b) 

En genomförandeplan, inklusive utbildningsprogram, från infrastrukturförvaltaren, med fastställda tidsfrister för tillämpningen av de ändrade driftsförfaranden som är nödvändiga och, om så är relevant, för införandet av de respektive it-verktyg som är lämpliga.

Järnvägsföretag ska tillhandahålla utbildning för förare och relevant personal som arbetar med tågdrift i enlighet med tilläggen A och C senast den 16 december 2025 eller ett tidigare datum som fastställs av infrastrukturförvaltaren.

▼B

7.2    Specialfall

7.2.1    Inledning

Följande särskilda bestämmelser gäller i nedanstående specialfall.

Specialfallen kan delas in i två kategorier, enligt följande:

a) 

Bestämmelserna tillämpas antingen permanent (”P”-fall) eller temporärt (”T”-fall).

b) 

När det gäller temporära fall ska medlemsstaterna uppfylla kraven för delsystemet i fråga senast 2024 (fall ”T1”).

7.2.2    Förteckning över specialfall

▼M3

7.2.2.1    Permanent specialfall (P) för Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 får godståg som enbart trafikerar järnvägsnätet med spårvidden 1 520 mm i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien använda följande slutsignal:

image

Den reflekterande skivan ska ha en diameter på 185 mm med en röd cirkel vars diameter ska vara 140 mm. Om det är motiverat av driftpraxis får den reflekterande skivan ersättas med en reflekterande platta i enlighet med tillägg E till TSD Godsvagnar.

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.1 får persontåg som enbart trafikerar järnvägsnätet med spårvidden 1 520 mm i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien som slutsignal använda tre röda ljus med fast sken och följande placering:

image

Detta specialfall förhindrar inte tillträde till deras järnvägsnät för rullande materiel som överensstämmer med TSD:n.

▼B

7.2.2.2    Permanent specialfall för Irland och Förenade kungariket för Nordirland

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 ska tåg som enbart trafikerar järnvägsnät med spårvidden 1 600 mm i Irland och Nordirland använda två röda ljus med fast sken som bakre slutsignal.

7.2.2.3    Temporärt specialfall (T1) för Irland och Förenade kungariket

För genomförandet av punkt 4.2.3.2.1 använder Irland och Förenade kungariket alfanumeriska tågnummer i de befintliga systemen. Medlemsstaterna fastställer krav och tidsplan för övergången från alfanumeriska operativa tågnummer till numeriska operativa tågnummer i målsystemet.

7.2.2.4    Permanent specialfall (P) för Finland

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 och genomförandet av den gemensamma driftsregeln 5 i tillägg B använder Finland inte någon slutsignalsanordning för godståg. Den utrustning för att indikera den bakre änden av godståg som anges i punkt 4.2.2.1.3.2 godtas också i Finland.

▼M3




Tillägg A

Driftsprinciper och driftsregler för ERTMS – version 61.

1.   AVSIKTLIGT UTELÄMNAD

2.   AVSIKTLIGT UTELÄMNAD

3.   INLEDNING

3.1    Dokumentets syfte och uppbyggnad

I detta tillägg fastställs principer och harmoniserade regler för ERTMS-drift.

Strukturen för varje regel är

i) 

rubrik,

ii) 

vid behov, situationer där regeln gäller, visade inom en ram och med tillämpliga ETCS-nivåer angivna; ibland beskrivs situationen för vissa specifika delaspekter av regeln,

iii) 

själva regeln.

Hänvisningar till ETCS nivå 1 i detta tillägg gäller båda tillämpningarna, med eller utan yttre signalinrättningar, om inte annat anges.

Hänvisningar till ETCS nivå 2 i detta tillägg gäller båda tillämpningarna, med eller utan yttre signalinrättningar, om inte annat anges.

De europeiska instruktioner som det hänvisas till i detta tillägg förtecknas i tillägg C2 till denna TSD.

Alla formuleringar om personer avser både kvinnor och män i lika hög grad.

Del A är avsiktligt utelämnad.

Del B innehåller de olika tågdriftskategorierna för ETCS.

Del C innehåller en förteckning med hänvisningar till icke-harmoniserade regler. I vissa situationer rör ett förfarande inte ERTMS, och det är därför beroende av icke-harmoniserade regler.

Beskrivningen av de tekniska funktionerna för ETCS och GSM-R finns i motsvarande systemkravspecifikation.

Endast information som visas i förarpanelen och som kräver någon åtgärd från föraren tas upp i reglerna.

OMFATTNING OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Detta tillägg är fullt tillämpligt på tåg som är utrustade med fordonsbaserade ETCS-enheter som överensstämmer med de gemensamma specifikationsuppsättningarna i genomförandeförordning (EU) 2023/1695 och som är i drift med systemversion X.Y upp till och med 2.2. Det är också tillämpligt på fordonsbaserade enheter som överensstämmer med specifikationsuppsättning #2 eller specifikationsuppsättning #3, och till stor del tillämpligt på fordonsbaserade ETCS-enheter som uppfyller specifikationsuppsättning #1 i förordning (EU) 2016/919, förutsatt att den förarpanel som används överensstämmer med specifikationen ERA_ERTMS_015560.

Omfattningen är följande:

i) 

Tillämpning av ETCS-nivå 0.

ii) 

Tillämpning av ETCS-nivå 1, med eller utan yttre signalinrättningar eller radioburen hastighetshöjning.

iii) 

Tillämpning av ETCS-nivå 2, med eller utan yttre signalinrättningar.

iv) 

Nivåskifte mellan ETCS-nivå 0, 1 och 2.

v) 

Tillämpning av ETCS-nivå NTC.

vi) 

Nivåskifte till/från ETCS-nivå NTC.

vii) 

GSM-R.

System av klass B (även när de används via förarpanelen för ETCS) omfattas inte.

Reglerna har utvecklats oberoende av andra eventuella befintliga trafikstyrningssystem, inklusive där linjerna är utrustade med ETCS på nivå 1 eller 2.

När ETCS på nivå 1 eller nivå 2 införs på linjer som är utrustade med andra trafikstyrningssystem är det nödvändigt att bedöma tillämpligheten för dessa regler och vid behov komplettera dem med icke-harmoniserade regler. Detta inbegriper de linjer som är utrustade med både ETCS-nivå 1 och ETCS-nivå 2.

Driftsregler för talradio via GSM-R är tillämpliga på linjer som är utrustade med GSM-R, oberoende av vilket trafikstyrningssystem som används. Omvänt är driftsregler för ETCS tillämpliga på linjer som är utrustade med ETCS, oberoende av vilket talradiosystem som används.

Reglernas tillämplighet beror vidare på de tekniska lösningar som antagits för ERTMS som markbaserat delsystem. I detta sammanhang kanske vissa regler inte är tillämpliga om de relevanta markbaserade funktionerna inte har införts (t.ex. när spåregenskaper inte överförs eller förfarandet för plankorsningar inte är infört), men när en regel behöver tillämpas så görs det alltid på det sätt som beskrivs i detta tillägg.

Alla åtgärder som rör föraren förutsätter att föraren är fysiskt närvarande i förarhytten, med undantag när föraren måste undersöka ett tekniskt fel i ett stillastående tåg eller få instruktioner från tågklareraren via en fast telefon utmed banan, eller på begäran av tågklareraren eller i enlighet med icke-harmoniserade regler.

I hela detta tillägg antas den fordonsbaserade ETCS-enheten vara tillslagen om inget annat anges. Förarplatsen i den aktiva förarhytten antas vara aktiverad om inget annat anges.

En slutpunkt för körtillstånd (EOA, End of Authority) kan identifieras fysiskt med hjälp av en ETCS-signalpunktstavla (ETCS Stop Marker) eller en ETCS-positionstavla (ETCS Location Marker). EOA kan också identifieras med en yttre signalinrättning eller en annan signaltavla som innebär stopp. Under vissa omständigheter kan EOA också finnas vid tågets främre ände.

4.   REFERENSER, TERMER OCH FÖRKORTNINGAR

4.1    (Används inte)

4.2    Termer och förkortningar



Tabell 1

Termer *

Term

Definition

Kvittering (Acknowledgement)

Bekräftelse från föraren på en begäran från fordonsbaserad ETCS att föraren har mottagit information som måste beaktas.

Tillämplig största tillåtna hastighet (i driftläge SR)

Största tillåtna hastighet, som är den lägsta av följande:

— Största tillåtna hastighet för driftläge SR.

— Tågets största tillåtna hastighet.

— Enligt körplan/linjebok.

— Tillfälliga hastighetsnedsättningar (förmedlade på annat sätt än genom europeisk instruktion 1, 2, 5, 6, 7 eller 8).

— Europeisk instruktion.

ERTMS-körtillstånd för tåg

Tillstånd att framföra ett tåg, lämnat i form av

— en yttre signalinrättning som visar körsignal,

— ett MA,

— en europeisk instruktion,

— 

— för att starta efter förberedelse av en rörelse,

— för att passera EOA, eller

— för att fortsätta efter nödstopp.

Gränsövergång

Plats där tåg passerar från ett järnvägsnät i en medlemsstat till ett järnvägsnät i en annan medlemsstat.

Avregistrering

Avslutande av tillfällig sammankoppling av telefonnummer och tågnummer. Detta kan initieras av den som använder en GSM-R-enhet, av automatiska system eller av nätmyndigheten. Avregistreringen innebär att det avregistrerade tågnumret kan återanvändas.

Förarpanel (DMI, Driver Machine Interface)

Utrustning i tåg som möjliggör kommunikation mellan fordonsbaserad ETCS och föraren.

Nödbackningsområde

Område där backning i driftläge RV kan ske.

Nödstoppskommando

ETCS-kommando om att bromsa ett tåg med maximal bromskraft tills det är stillastående.

ETCS-positionstavla

Harmoniserad signaltavla för markbaserad ETCS som definieras i EN 16494:2015 () och som används för att identifiera en potentiell EOA, t.ex. slutpunkten för en blocksträcka.

Fordonsbaserad ETCS

Den del av ETCS som installeras i ett järnvägsfordon.

ETCS-signalpunktstavla

Harmoniserad signaltavla för markbaserad ETCS som definieras i EN 16494:2015 och som används för att

— identifiera en potentiell EOA och

— ange den plats där en förare måste stanna tåget, om inget MA finns.

Tågdriftskategori för ETCS

Uppsättning egenskaper ur teknik- och/eller driftperspektiv hos ett tåg, för vilken en specifik ETCS-hastighetsprofil gäller.

Funktionsnummer

(GSM-R)

Fullständigt nummer som används i schemat för funktionell adressering för att identifiera en slutanvändare eller ett system utifrån funktion eller roll snarare än genom en specifik del av en radioutrustning eller ett användarabonnemang.

Funktionsnummer kan uppdelas i två kategorier:

— Funktionell adressering (processen att adressera ett anrop med hjälp av ett specifikt nummer, som representerar en användares funktion snarare än ett nummer som identifierar fordonsbaserad GSM-R-utrustning).

— Positionsberoende samtalsstyrning (location dependent addressing; processen att anropa en viss funktion – oftast en tågklarerare – baserat på användarens nuvarande plats – oftast ett tåg).

GSM-R-läge

Status för fordonsbaserad GSM-R som har funktioner för

— tågrörelse eller

— växlingsrörelse.

GSM-R-nät

Radionät med GSM-R-funktioner.

GSM-R-nättavla

Harmoniserad yttre signaltavla för GSM-R, definierad i EN 16494:2015, som anger vilket nät som ska väljas.

Fordonsbaserad GSM-R

Den del av GSM-R som är installerad i ett järnvägsfordon.

Största tillåtna hastighet för driftläge RV (backning)

Största tillåtna hastighet för driftläge RV som anges av markbaserad ETCS.

Största tillåtna hastighet för driftläge SR (särskilt ansvar)

Största tillåtna hastighet för driftläge SR som anges av markbaserad ETCS.

Tekniskt körbesked (MA)

Tillstånd att framföra ett tåg eller ett växlingssätt till en specifik plats med övervakning av hastigheten.

Stoppförbudsområde

Ett område, definierat av infrastrukturförvaltaren, där det kan vara osäkert eller olämpligt att stanna ett tåg.

Hastighet för funktionen ”Passera” (EOA)

Största tillåtna hastighet när funktionen ”Passera” (EOA) är aktiverad.

Största tillåtna hastighet

Största tillåtna hastighet som ett tåg kan köras med utan ETCS-varning och/eller bromsingrepp.

Körsignal

Alla signalbilder som tillåter föraren att passera signalen.

Backning

Tågrörelse där föraren inte befinner sig i den främsta hytten i det främsta fordonet.

Radiokommunikation

Informationsutbyte mellan fordonsbaserad ETCS och RBC (radioblockcentral) eller enhet för radioburen hastighetshöjning.

Radioblockcentral (RBC)

Central enhet för markbaserad ETCS som kontrollerar tågrörelser på nivå 2.

Område med radioskugga

Ett fördefinierat område där det inte är möjligt att upprätta en tillförlitlig förbindelse för radiokommunikation.

Registrering

Tillfällig sammankoppling av telefonnummer och tågnummer.

Frisläppningshastighet

Största tillåtna hastighet för ett tåg när det närmar sig slutpunkten för sitt MA.

Återkallande av MA

Återkallande av ett tidigare givet MA (tekniskt körbesked).

Linjebok

Beskrivning av linjer och tillhörande utrustning utmed banan för de linjer som föraren ska trafikera och där beskrivningen är relevant för uppgiften att köra tåget.

Säkrande av fordon

Åtgärder som ska vidtas för att undvika att järnvägsfordon rör sig oavsiktligt.

Växlingsrörelse

Sätt att flytta fordon utan tågdata, kontrollerat genom signalbesked för växling.

Tandem

Två eller flera dragfordon som är mekaniskt och pneumatiskt men inte elektriskt ihopkopplade i samma tåg, och som vart och ett kräver en egen förare.

Tillfällig hastighetsnedsättning

Sänkning av linjehastigheten under en begränsad tidsperiod.

Textmeddelande

Skriftlig information som visas i förarpanelen.

Tågdata

Information som beskriver egenskaper hos ett tåg.

Tågklargörare

Personal som ansvarar för att klargöra (iordningsställa) ett tåg.

Nivåskifte

Kontrollerad övergång mellan de olika ETCS-nivåerna.

Nivåskiftespunkt

Punkt där ett skifte mellan ETCS-nivåer sker.

Nödstopp

Tillsättning av nödbromsarna genom ETCS som kan upphävas först när tåget/växlingssättet är stillastående.

(1)   

EN 16494:2015: Järnvägar – Krav på tavlor för ERTMS Marksystem.



Tabell 2

Förkortningar*

Förkortning

 

AD

Driftläge för automatisk körning (Automatic Driving mode)

ATO

Automatiserad tågdrift (Automated Train Operation)

BMM

Stor metallmassa (Big Metal Mass)

BTM

Balisöverföringsmodul, vanligen benämnd ”BTM” (Balise Transmission Module)

DAS

Förarstödsystem (Driver Advisory System)

DMI

Förarpanel (Driver Machine Interface)

EOA

Slutpunkt för körtillstånd (End Of Authority)

ERTMS

Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (European Rail Traffic Management System)

ETCS

Europeiska tågkontrollsystemet (European Train Control System)

FS

Driftläge ”Full övervakning” (Full Supervision mode)

G

Bromskategori ”Godstågsbroms” (Goods train braking mode)

GSM-R

Globalt system för mobilkommunikation för järnväg (Global System for Mobile Communications – Railway)

IM

Infrastrukturförvaltare (Infrastructure Manager)

LS

Driftläge ”Begränsad övervakning” (Limited Supervision mode)

MA

Tekniskt körbesked (Movement Authority)

NL

Driftläge ”Assisterande” (Non-Leading mode).

NTC

Nationellt tågskyddssystem (National Train Control system)

OS

Driftläge ”På sikt” (On Sight mode)

P

Bromskategori ”Persontågsbroms” (Passenger train braking mode)

RBC

Radioblockcentral (Radio Block Centre)

REC

Nödanrop (Radio Emergency Call)

RU

Järnvägsföretag (Railway Undertaking)

RV

Driftläge ”Nödbackning” (Reversing mode)

SH

Driftläge ”Skiftning” (Shunting mode)

SL

Driftläge ”Passiv” (Sleeping mode)

SN

Driftläge ”Nationellt system” (National System)

SR

Driftläge ”Särskilt ansvar” (Staff Responsible)

STM

Särskild överföringsmodul, vanligen benämnd ”STM” (Specific Transmission Module)

TIMS

System för övervakning av tågintegritet (Train Integrity Monitoring System)

UN

Driftläge ”Outrustat” (Unfitted mode)

VBC

Virtuellt balishölje (Virtual Balise Cover)

*  För en fullständig förteckning över ERTMS-termer och ERTMS-förkortningar hänvisas till SUBSET 023 Glossary of Terms and Abbreviations i tillägg A till genomförandeförordning (EU) 2023/1695 (TSD Trafikstyrning och signalering).

5.   PRINCIPER

5.1    Principer för ETCS

5.1.1    Hyttsignalering

Föraren ska observera den information som visas i förarpanelen och reagera i enlighet med kraven i detta tillägg.

Föraren kan, beroende på installationen av markbaserad ETCS, åläggas att ta hänsyn till de harmoniserade signaltavlor som definieras i EN 16494:2015: Järnvägar – Krav på tavlor för ERTMS Marksystem, samt annan icke-harmoniserad markbaserad information.

5.1.2    Kännedom om systemnivå

Föraren och tågklareraren ska alltid agera enligt de ETCS-regler som gäller för den specifika systemnivån för ETCS.

När mer än en ETCS-nivå samexisterar ska tågklareraren förvissa sig om vilken ETCS-nivå som gäller för det berörda tåget innan någon instruktion utfärdas till föraren.

5.1.3    (Används inte)

5.1.4    (Används inte)

5.1.5    (Används inte)

5.1.6    Tillstånd att starta en rörelse i driftläge SR

Föraren ska få tillstånd av tågklareraren att starta en rörelse i driftläge SR i form av en europeisk instruktion 7, utom vid start av en rörelse på ETCS-nivå 1 eller 2 med yttre signalinrättningar.

5.1.7    Hastighetsnedsättningar i driftläge SR

Tågklareraren ska informera föraren av ett tåg som framförs i driftläge SR om alla hastighetsnedsättningar som är lägre än den största tillåtna hastigheten för driftläge SR genom en europeisk instruktion 1, 2, 5, 6, 7 eller 8, dock inte om föraren informeras genom ett särskilt dokument/datamedium om dessa hastighetsnedsättningar.

5.1.8    Tillstånd att passera EOA

Föraren ska inte ges tillstånd från tågklareraren att passera en EOA på annat sätt än i form av en europeisk instruktion 1 eller 7.

5.1.9    Nödstopp för tåg/växlingssätt

Efter att ett nödstopp har inträffat får föraren återstarta i den ursprungliga eller den motsatta riktningen endast om föraren har fått tillstånd från tågklareraren genom en europeisk instruktion 2.

5.1.10    ETCS-signalpunktstavla

Föraren ska stanna vid en ETCS-signalpunktstavla

i) 

som anger EOA för gällande MA, eller

ii) 

vid körning utan MA, såvida föraren inte har fått ett särskilt tillstånd från tågklareraren i form av en europeisk instruktion 1 eller 7.

5.1.11    ETCS-positionstavla

Föraren ska stanna vid en ETCS-positionstavla

i) 

som anger EOA för gällande MA, eller

ii) 

vid körning utan MA om föraren har fått en särskild order från tågklareraren.

5.2    (Används inte)

6.   DRIFTSREGLER FÖR ETCS

6.1    Starta fordonsbaserad ETCS

Föraren aktiverar fordonsbaserad ETCS.

Nivåer 0, 1, 2, NTC

6.1.1    Inmatning av data före färd

På begäran av fordonsbaserad ETCS ska föraren mata in, och vid behov åter mata in eller validera, föraridentitet, tågnummer, ETCS-nivå, identifierare för radionät och identifierare och telefonnummer för RBC.

Om följande textmeddelande visas:

”Registrering av radionät misslyckades”

ska föraren mata in identifierare för radionät.

6.1.2    Manuell ändring av data

Om en ändring krävs ska föraren mata in/ändra och validera

i) 

tågnummer,

ii) 

föraridentitet, vid stillastående eller, om det är tillåtet enligt det nationella värdet, under körning,

iii) 

ETCS-nivå, identifierare för radionät och identifierare och telefonnummer för RBC, vid stillastående.

6.2    Förbereda rörelse

Fordonsbaserad ETCS är i drift.

Nivåer 0, 1, 2, NTC

För ETCS nivå 2 ska föraren, om tåget avvisas, tillämpa regeln ”Åtgärda oväntade situationer vid förberedelse för tågrörelse” (avsnitt 6.40.2).

6.2.1    Dragfordonet ska framföras som tågrörelse

Föraren ska

i) 

tillämpa regeln ”Inmatning av tågdata vid klargöring av tåg” (avsnitt 6.4.1),

ii) 

välja Start.

Om kvittering (Ack[nowledgement]) för driftläge SR begärs ska föraren tillämpa regeln ”Dragfordonet ska framföras som tågrörelse och kvittering (Ack[nowledgement]) för driftläge SR begärs” (avsnitt 6.2.4).

För ETCS-nivå 2: Om kvittering (Ack[nowledgement]) för driftläge SH begärs ska föraren tillämpa regeln ”Åtgärda oväntade situationer vid förberedelse för tågrörelse” (avsnitt 6.40.1).

6.2.2    Dragfordonet ska framföras i driftläge SH

Föraren ska förbereda för skiftning (växling) och tillämpa regeln ”Utföra växlingsrörelser i driftläge SH” (avsnitt 6.3).

6.2.3    Dragfordonet ska framföras i driftläge NL

Föraren av det assisterande dragfordonet ska förbereda färd i tandem och tillämpa regeln ”Genomföra färd i tandem” (avsnitt 6.32).

6.2.4    Dragfordonet ska framföras som tågrörelse och kvittering (Ack[nowledgement]) för driftläge SR begärs

Nivåer: 1 utan yttre signalinrättningar, 2 utan yttre signalinrättningar

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren informera tågklareraren, få tillstånd att starta i driftläge SR i form av en europeisk instruktion 7 och kvittera detta.

Innan en förare får tillstånd att starta i driftläge SR ska tågklareraren, enligt icke-harmoniserade regler,

i) 

kontrollera att alla villkor för tågets färdväg är uppfyllda,

ii) 

kontrollera alla begränsningar och/eller instruktioner som är nödvändiga och ange dem i europeisk instruktion 7,

iii) 

kontrollera om det finns tillfälliga hastighetsnedsättningar som ska tas med i europeisk instruktion 7.

Om tåget står vid en ETCS-signalpunktstavla:

Tågklareraren ska ge föraren tillstånd att passera ETCS-signalpunktstavlan i form av en europeisk instruktion 7. Detta tillstånd är giltigt från denna ETCS-signalpunktstavla till nästa ETCS-signalpunktstavla. Om förhållandena tillåter det kan tågklareraren ge föraren tillstånd att passera även denna andra ETCS-signalpunktstavla med samma europeiska instruktion 7. Tillståndet är då giltigt fram till den ETCS-signalpunktstavla som följer efter den andra ETCS-signalpunktstavlan i färdriktningen.

Föraren ska

i) 

ta emot europeisk instruktion 7 från tågklareraren,

ii) 

kontrollera tillämplig största tillåtna hastighet,

iii) 

använda funktionen ”Passera”, såvida inte någon instruktion ges att inte använda den, för var och en av ETCS-signalpunktstavlorna som ska passeras, och vänta på följande symbol,

image

iv) 

starta tåget,

v) 

inte överskrida hastigheten för funktionen ”Passera” (EOA) så länge denna symbol visas.

Om tåget inte står vid en ETCS-signalpunktstavla:

Tågklareraren ska ge föraren tillstånd att starta i form av en europeisk instruktion 7. Detta tillstånd är giltigt från tågets nuvarande plats till den första ETCS-signalpunktstavlan i färdriktningen. Om förhållandena tillåter det kan tågklareraren ge föraren tillstånd att passera både denna och nästa ETCS-signalpunktstavla med samma europeiska instruktion 7. Detta tillstånd är då giltigt fram till den ETCS-signalpunktstavla som följer efter den sista ETCS-signalpunktstavlan som den europeiska instruktionen 7 ger tillstånd att passera.

Föraren ska

i) 

ta emot europeisk instruktion 7 från tågklareraren,

ii) 

kontrollera tillämplig största tillåtna hastighet,

iii) 

starta tåget,

iv) 

använda funktionen ”Passera”, såvida inte någon instruktion ges att inte använda den, när en ETCS-signalpunktstavla närmar sig och en europeisk instruktion 7 ger tillstånd att passera denna, och vänta på följande symbol,

image

v) 

starta tåget eller fortsätta körningen,

vi) 

inte överskrida hastigheten för funktionen ”Passera” (EOA) så länge denna symbol visas.

Det är möjligt att ge fler än en europeisk instruktion för passage av ett lika stort antal på varandra följande ETCS-signalpunktstavlor.

Om tågklareraren kan fastställa att spåret fram till slutpunkten för det tillstånd som ska utfärdas är hinderfritt får tågklareraren ge föraren undantag från körning med siktfart i driftläge SR.

Nivåer: 1 med yttre signalinrättningar, 2 med yttre signalinrättningar

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren tillämpa regeln ”Körning i driftläge SR” (avsnitt 6.14).

6.2.5    Dragfordonet ska framföras i driftläge SL

Föraren eller tågklargöraren ska säkerställa att alla förarplatser i varje assisterande dragfordon som är elektriskt anslutet till och fjärrstyrs från det främsta dragfordonet är och förblir avaktiverade så länge som detta dragfordon fjärrstyrs från det främsta dragfordonet.

6.3    Genomföra växlingsrörelse i driftläge SH

Rullande materiel ska framföras i driftläge SH.

Nivåer: 1, 2

6.3.1    Manuell övergång till driftläge SH

Föraren ska välja ”Skiftning” enligt icke-harmoniserade regler.

6.3.2    Automatisk övergång till driftläge SH

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren

i) 

först säkerställa att korrekt information finns tillgänglig om den rörelse som ska genomföras, och

ii) 

sedan kvittera (Ack[nowledge]).

6.3.3    Körning i driftläge SH

När följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.3.4    Bibehålla driftläge SH vid byte av hytt

När tillvägagångssättet vid växling kräver användning av olika förarhytter får föraren välja ”Behåll skiftning” innan förarplatsen avaktiveras.

6.3.5    Avsluta driftläge SH

När alla växlingsrörelser som ska genomföras i driftläge SH är avslutade ska föraren

i) 

välja ”Avsluta skiftning”,

ii) 

säkerställa att inget dragfordon fortfarande har status ”Behåll skiftning”.

6.3.6    SH ej beviljat

Nivå 2

När något av följande textmeddelanden visas

”SH nekad”

”SH-begäran misslyckades”

ska föraren informera tågklareraren om situationen.

Föraren och tågklareraren ska tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.3.7    Passage av en bestämd gränsplats för ett växlingsområde

När ett växlingssätt behöver passera en bestämd gränsplats för ett växlingsområde ska föraren och tågklareraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.4    Mata in tågdata

Tågdata måste matas in eller ändras.

Nivåer 0, 1, 2, NTC

6.4.1    Inmatning av tågdata vid klargöring av tåg

Föraren eller tågklargöraren ska mata in/ändra och bekräfta alla följande tågdata om dessa data inte är förkonfigurerade ombord eller mottagna från externa ETCS-källor:

i) 

Tågdriftskategori för ETCS.

ii) 

Tåglängd.

iii) 

Bromsprocent.

iv) 

Tågets största tillåtna hastighet.

v) 

Axellastkategori.

vi) 

Tågets utrustning för lufttätt system.

vii) 

Lastprofil.

viii) 

Ytterligare data för tillgängliga STM:er.

ix) 

Särskilda data för ATO, om så begärs.

Innan tågklargöraren bekräftar tågdata som är förkonfigurerade ombord eller som tagits emot från externa ETCS-källor och som kan ändras av föraren, ska tågklargöraren säkerställa att tågdata stämmer med tågsammansättningen.

6.4.2    Manuell ändring av tågdata

Efter varje ändring av tågets sammansättning och efter ett tekniskt problem som leder till en ändring av tågdata ska tågklargöraren eller föraren

i) 

fastställa nya tågdata,

ii) 

mata in nya tågdata,

iii) 

bekräfta nya tågdata.

6.4.3    Ändring av tågdata med hjälp av externa ETCS-källor

När följande textmeddelande visas i förarpanelen

”Tågdata ändrade”

a)    Om ändringen av tågdata medför tillsättning av broms:

Föraren ska vid stillastående

i) 

kvittera (Ack[nowledge]) bromsansättningen,

ii) 

ändra och/eller bekräfta tågdata om det begärs av det fordonsbaserade systemet,

iii) 

ta hänsyn till ändrade tågdata.

På ETCS-nivå 1, och på ETCS-nivå 2 om inget nytt MA tas emot, ska tågklareraren ge föraren tillstånd att passera EOA (regeln ”Ge tillstånd att passera EOA” – avsnitt 6.39).

b)    I alla andra fall

Föraren ska ta hänsyn till ändrade tågdata.

6.5    (Används inte)

6.6    (Används inte)

6.7    Aktivering av och körning på ETCS-nivå 0

6.7.1    Förvarning

Tåget närmar sig ett område med ETCS-nivå 0.

Nivåer 1, 2, NTC

Vid förvarning om skifte till ETCS-nivå 0 genom att följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.7.2    Kvittering (Ack[nowledgement])

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren kvittera (Ack[nowledge]).

6.7.3   Körning

Tåget körs i ett område med ETCS-nivå 0.

När följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.8    Aktivering av och körning på ETCS-nivå 1

6.8.1    Förvarning

Tåget närmar sig ett område med ETCS-nivå 1.

Nivåer 0, 2, NTC

Vid förvarning om skifte till ETCS-nivå 1 genom att följande symbol visas

image

ska föraren förbereda sig för att tillämpa regler för ETCS-nivå 1.

6.8.2    (Används inte)

6.8.3    Körning

Tåget körs i ett område med ETCS-nivå 1.

När följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa regler för ETCS-nivå 1.

6.9   Aktivering av och körning på ETCS-nivå 2

6.9.1   Förvarning

Tåget närmar sig ett område med ETCS-nivå 2.

Nivåer 0, 1, NTC

Vid förvarning om skifte till ETCS-nivå 2 genom att följande symbol visas

image

ska föraren förbereda sig för att tillämpa regler för ETCS-nivå 2.

6.9.2    (Används inte)

6.9.3    Körning

Tåget körs i ett område med ETCS-nivå 2.

När följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa regler för ETCS-nivå 2.

När tågklareraren begär en manuell bekräftelse av tågintegritet i förarpanelen ska föraren göra detta endast vid stillastående och i enlighet med järnvägsföretagets regler.

6.10    (Används inte)

6.11    Aktivering av och körning på ETCS-nivå NTC

6.11.1    Förvarning

Tåget närmar sig ett område med ETCS-nivå NTC.

Nivåer: 0, 1, 2

Vid förvarning om skifte till ETCS-nivå NTC genom att en symbol som anger namnet på tillämpligt NTC visas, t.ex.

image

ska föraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

Det finns en specifik symbol för varje NTC.

6.11.2    Kvittering (Ack[nowledgement])

När symbolen som anger tillämpligt NTC visas med en blinkande ram, t.ex.

image

ska föraren kvittera (Ack[nowledge]).

Det finns en specifik symbol för varje NTC.

6.11.3    Körning

Tåget körs i ett område med ETCS-nivå NTC.

När symbolen som anger inmatad NTC visas, t.ex.

image

ska föraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

Det finns en specifik symbol för varje NTC.

6.12    Körning i driftläge FS

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas

image

gäller att föraren

i) 

inte får överskrida den största tillåtna hastigheten,

ii) 

om DAS-information finns tillgänglig ombord, får

— 
följa den rekommenderade målhastigheten när den visas i förarpanelen,
— 
frirulla när image visas,
— 
iaktta uppehållsplatserna om sådana anges,
— 
begära att en uppehållsplats ska slopas om instruktion ges och detta alternativ finns tillgängligt i förarpanelen,
— 
manövrera dörrarna vid uppmaning att göra detta genom indikering i förarpanelen.

För ETCS-nivå 1 med yttre signalinrättningar: föraren har tillstånd att fortsätta utan nytt MA när den yttre signalinrättningen visar körsignal.

Om skärmen dessutom visar textmeddelandet

”Ingång till FS”

får föraren inte överskrida hastighetsnedsättningarna som gäller för den del av tåget som inte omfattas av FS MA.

6.13    Körning i driftläge OS

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren

i) 

kvittera (Ack[nowledge]),

ii) 

starta eller fortsätta att tillämpa regel 9 i tillägg B2.

När följande symbol visas

image

ska föraren

i) 

tillämpa regel 9 i tillägg B2 så länge denna symbol visas,

ii) 

inte överskrida den största tillåtna hastigheten.

Om skärmen dessutom visar textmeddelandet

”Ingång till OS”

får föraren inte överskrida hastighetsnedsättningarna som gäller för den del av tåget som inte omfattas av OS MA.

6.14   Körning i driftläge SR

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren

i) 

först få ERTMS-körtillstånd för tåg,

ii) 

kontrollera tillämplig största tillåtna hastighet,

iii) 

sedan kvittera (Ack[nowledge]).

När följande symbol visas

image

ska föraren

i) 

köra med siktfart, såvida inte en europeisk instruktion 1, 2 eller 7 medger undantag från körning med siktfart i driftläge SR,

ii) 

inte överskrida tillämplig största tillåtna hastighet,

iii) 

när det gäller ETCS-nivå 1 utan yttre signalinrättningar och ETCS-nivå 2 utan yttre signalinrättningar och tåget närmar sig nästa ETCS-signalpunktstavla, informera tågklareraren och tillämpa regeln ”Ge tillstånd att passera EOA” (avsnitt 6.39), såvida inte föraren redan har tillstånd att passera denna ETCS-signalpunktstavla genom en europeisk instruktion.

Det är möjligt att ge fler än en europeisk instruktion för passage av ett lika stort antal på varandra följande ETCS-signalpunktstavlor.

6.15    Körning i driftläge LS

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren kvittera (Ack[nowledge]) enligt icke-harmoniserade regler.

När följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.16    Körning i driftläge UN

Nivå 0

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren kvittera (Ack[nowledge]) enligt icke-harmoniserade regler.

När följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.17    Körning i driftläge SN

Nivå: NTC

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren kvittera (Ack[nowledge]) enligt icke-harmoniserade regler.

När följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.18    Närma sig EOA med indikering om frisläppningshastighet

Nivåer: 1, 2

När tåget närmar sig en EOA och en frisläppningshastighet visas i förarpanelen har föraren tillstånd att

i) 

närma sig en signal, en ETCS-signalpunktstavla, en ETCS-positionstavla eller en stoppbock som finns en kort sträcka bortom det EOA som anges i förarpanelen utan att överskrida frisläppningshastigheten och,

ii) 

när det gäller ETCS-nivå 1 med yttre signalinrättningar, fortsätta utan att överskrida frisläppningshastigheten när den yttre signalinrättningen visar körsignal.

6.19    Hantera förfrågan om hinderfritt spår

Tåget står stilla eller närmar sig en yttre signalinrättning, en ETCS-signalpunktstavla eller en ETCS-positionstavla.

Nivå 2

När följande symbol visas

image

får föraren bekräfta att spåret är hinderfritt om föraren kan förvissa sig om att spåravsnittet mellan tågets främre ände och nästa yttre signalinrättning, ETCS-signalpunktstavla eller ETCS-positionstavla är hinderfritt.

6.20    Passera ett avsnitt med sänkt(a) strömavtagare

Tåget närmar sig ett linjeavsnitt som ska passeras med sänkt(a) strömavtagare.

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image(*)

ska föraren sänka strömavtagaren/strömavtagarna, med hänsyn tagen till deras position.

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image(*)

ska föraren hålla strömavtagaren/strömavtagarna sänkt(a).

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image(*)

har föraren tillstånd att höja strömavtagaren/strömavtagarna, med hänsyn tagen till deras position.

(*) För signaltavlornas exakta mått och utformning måste EN 16494:2015 användas.

6.21    Ändra strömförsörjning

Ett tåg närmar sig ett linjeavsnitt där strömförsörjningen måste ändras.

Nivåer: 1, 2

När någon av följande symboler visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när någon av följande signaltavlor observeras

image

ska föraren ändra strömförsörjningen i enlighet med detta.

När någon av följande symboler visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när någon av följande signaltavlor observeras

image

ska föraren säkerställa att strömförsörjningen ändrats i enlighet med detta.

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image

informeras föraren om att tåget närmar sig en linje utan något traktionssystem.

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image

informeras föraren om att tåget når en linje utan något traktionssystem.

6.22    Passera ett avsnitt med öppen huvudbrytare

Tåget närmar sig ett linjeavsnitt där huvudbrytaren måste vara öppen.

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image(*)

ska föraren öppna huvudbrytaren, med beaktande av strömavtagarnas position eller, om infrastrukturförvaltaren tillåter det, hålla huvudbrytaren stängd och avstå från att använda någon dragkraft.

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image(*)

ska föraren hålla huvudbrytaren öppen eller, om infrastrukturförvaltaren tillåter det, fortsätta att avstå från att använda någon dragkraft.

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image(*)

har föraren tillstånd att stänga huvudbrytaren, med beaktande av strömavtagarnas position, och tillåtelse att på nytt använda dragkraft.

* För signaltavlornas exakta mått och utformning måste EN 16494:2015 användas.

6.23    Passera ett stoppförbudsområde

Tåget närmar sig ett stoppförbudsområde.

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas

image

underrättas föraren om ett kommande område där stopp ska undvikas.

När följande symbol visas

image

ska föraren undvika att stanna.

6.24    Passera ett avsnitt med förbud mot magnetskenbroms

Ett tåg närmar sig ett linjeavsnitt där magnetskenbromsen inte får användas.

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas

image

ska föraren lossa magnetskenbromsen om den är tillsatt, förutom i en nödsituation.

När följande symbol visas

image

får föraren inte använda magnetskenbromsen, förutom i en nödsituation.

6.25    Passera ett avsnitt med förbud mot virvelströmsbroms

Tåget närmar sig ett linjeavsnitt där virvelströmsbromsen inte får användas.

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas

image

ska föraren lossa virvelströmsbromsen om den är tillsatt, förutom i en nödsituation.

När följande symbol visas

image

får föraren inte använda virvelströmsbromsen, förutom i en nödsituation.

6.26    Passera ett avsnitt med förbud mot återmatande broms

Tåget närmar sig en ett linjeavsnitt där den återmatande bromsen inte får användas.

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas

image

ska föraren lossa den återmatande bromsen om den är tillsatt, förutom i en nödsituation.

När följande symbol visas

image

får föraren inte använda den återmatande bromsen, förutom i en nödsituation.

6.27    Passera ett avsnitt med tryckförsegling

Tåget närmar sig ett linjeavsnitt där luftintagen till klimatanläggningen ska vara stängda.

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas

image

ska föraren stänga luftintagen till klimatanläggningen.

När följande symbol visas

image

ska föraren hålla luftintagen till klimatanläggningen stängda.

När följande symbol visas

image

har föraren tillstånd att öppna luftintagen till klimatanläggningen.

6.28    Signalera med ljudvarningsanordning

Nivåer: 1, 2

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image

ska föraren aktivera ljudvarningsanordningen om detta inte förhindras av icke-harmoniserade regler.

6.29    Ändra adhesionsfaktor

Ett tåg befinner sig på ett linjeavsnitt där adhesionsfaktorn kan ändras.

Nivåer: 1, 2

Om det nationella värdet medger att föraren väljer ”Låg adhesion” kan föraren göra det när adhesionsförhållandena är dåliga eller när tågklareraren informerar om detta. Om tågklareraren inte informerar föraren innan föraren väljer ”Låg adhesion” ska föraren informera tågklareraren.

När en tågklarerare informeras om dåliga adhesionsförhållanden ska tågklareraren, om så är möjligt, aktivera ETCS-funktionen för dålig adhesion, och om detta inte är möjligt ska tågklareraren vidta de åtgärder som föreskrivs av infrastrukturförvaltaren tills normal drift är återställd.

När följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa järnvägsföretagets interna regler.

6.30    Passera ett område med radioskugga

Tåget befinner sig på ett linjeavsnitt utan radiotäckning.

Nivå 2

När följande symbol visas

image

får föraren fortsätta baserat på det för tillfället giltiga körtillståndet.

Om föraren når slutpunkten för körtillståndet och symbolen fortfarande visas ska föraren informera tågklareraren. Tågklareraren och föraren ska tillämpa regeln ”Ge tillstånd att passera EOA” (avsnitt 6.39).

6.31    (Används inte)

6.32    Genomföra färd i tandem

Ett assisterande dragfordon är kopplat till det främsta dragfordonet (eller till ett tåg som har ett främsta dragfordon).

Nivåer 0, 1, 2, NTC

6.32.1    Övergång till driftläge NL

Föraren av det assisterande dragfordonet ska välja ”Assisterande”.

När följande symbol visas i förarpanelen

image

ska föraren av det assisterande dragfordonet bekräfta för föraren av det främsta dragfordonet att det assisterande dragfordonet är i driftläge NL.

6.32.2    Genomföra färd i tandem

Båda förarna ska tillämpa järnvägsföretagets interna regler.

6.32.3    Avsluta driftläge NL

När tåget står stilla ska föraren av det assisterande dragfordonet

i) 

tillsätta bromsarna,

ii) 

bekräfta för föraren av det främsta dragfordonet att det assisterande dragfordonet inte längre är i driftläge NL.

6.33    Återkalla ERTMS-körtillstånd för tåg

Tågklareraren beslutar att ändra befintliga trafikarrangemang.

Nivåer: 1, 2

6.33.1    Åtgärder innan trafikarrangemang ändras

a) 

Om en avkortning av MA är möjlig i både fordonsbaserad och markbaserad ETCS:

Om det är möjligt på ETCS-nivå 2 ska tågklareraren återkalla MA genom ETCS-funktionen co-operative shortening of MA.

b) 

I alla andra fall:

I alla andra fall ska tågklareraren tillämpa icke-harmoniserade regler för att stoppa tåget om det inte redan står stilla.

När tåget står stilla och innan trafikarrangemang ändras ska tågklareraren ge föraren order att stå stilla i form av en europeisk instruktion 3 eller på annat sätt och, vid behov, att ta bort eventuellt MA som kvarstår ombord.

6.33.2    Återstarta tåg

För att återstarta tågen ska tågklareraren

i) 

utfärda ett ERTMS-körtillstånd för tåg,

ii) 

återkalla europeisk instruktion 3 om en sådan har utfärdats.

6.34    Vidta åtgärder i nödsituation

En nödsituation inträffar.

Nivåer: 1, 2

6.34.1    Skydda tåg

När någon i personalen upptäcker en nödsituation ska den personen tillämpa regel 14 i tillägg B2.

För att stoppa tåg på ETCS-nivå 2 får tågklareraren använda nödstoppskommandot. Nödstoppskommandot får inte återkallas förrän det är säkert att återstarta dessa tåg.

Tågklareraren får vid behov använda europeisk instruktion 3 för att de stoppade tågen ska förbli stillastående.

När följande textmeddelande visas:

”Nödstopp”

och tåget har nödstoppats ska föraren tillämpa regeln ”Åtgärder efter nödstopp” (avsnitt 6.41).

6.34.2    Återstarta tåg

Tågklareraren ska

i) 

besluta om det är möjligt att ge tillstånd till tågrörelse,

ii) 

besluta om huruvida instruktioner och/eller begränsningar för tågrörelse är nödvändiga,

iii) 

återkalla nödstoppskommandot om ett sådant har utfärdats,

iv) 

återkalla europeisk instruktion 3 om en sådan har utfärdats,

v) 

ge förarna tillstånd att återstarta.

För att återstarta tåg som inte har nödstoppats ska tågklareraren, och om instruktioner och/eller begränsningar är nödvändiga, utfärda en eller flera europeiska instruktioner. När det gäller ETCS-nivå 1 med yttre signalinrättningar ska föraren köra med siktfart fram till nästa yttre signalinrättning.

För att återstarta tåg som har nödstoppats ska tågklareraren och föraren tillämpa regeln ”Åtgärder efter nödstopp – återstart” (avsnitt 6.41.2).

6.34.3    Skydda och återstarta växlingsrörelser

Tågklareraren och föraren ska tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.35    Stanna på säker plats

Föraren behöver stanna tåget på en säker plats.

Nivåer: 1, 2

Föraren ska växla till indikering av säkra platser där tåget kan stanna.

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image

och föraren beslutar att stanna vid den indikerade säkra platsen, ska föraren ta hänsyn till den återstående sträcka som visas i förarpanelen eller sträckan fram till den signaltavla som markerar början av den säkra platsen.

När följande symbol visas

image

eller, vid körning utan MA eller om denna funktion inte stöds av markbaserad utrustning, när följande signaltavla observeras

image

och föraren beslutar att stanna vid den indikerade säkra platsen ska föraren stanna tåget och ta hänsyn till tåglängden.

När följande signaltavla observeras

image

informeras föraren om att slutet av den säkra platsen har nåtts.

6.36    Backning i driftläge RV

Ett tåg måste flyttas i motsatt riktning inom ett nödbackningsområde.

Nivåer: 1, 2

6.36.1    Förberedelse för rörelse i driftläge RV

När tåget är stillastående och följande symbol visas

image

ska föraren utlösa övergången till driftläge RV och samtidigt informera tågklareraren om så är möjligt och ta hänsyn till eventuella ytterligare instruktioner.

6.36.2    Backning

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren

i) 

kvittera (Ack[nowledge]),

ii) 

backa tåget, i förekommande fall enligt instruktioner från tågklareraren så snart följande symbol visas,

image

iii) 

inte överskrida den största tillåtna hastigheten för driftläge RV,

iv) 

inte överskrida den tillåtna körsträckan.

6.36.3    Överskridande av den tillåtna sträckan för driftläge RV

När följande textmeddelande visas med en blinkande ram:

”RV-distans överskriden”

ska föraren

i) 

rapportera till tågklareraren,

ii) 

kvittera (Ack[nowledge]) vid stillastående om den tillåtna sträckan för driftläge RV inte har förlängts,

iii) 

lossa bromsen.

6.36.4    Avsluta RV

Efter att tåget har avslutat sin backning och så snart det står stilla ska föraren rapportera till tågklareraren. Om ingen ytterligare rörelse i driftläge RV krävs ska föraren avaktivera förarplatsen för att avsluta driftläge RV.

6.37    Åtgärda oavsiktliga rörelser

Efter stillastående har tåget/växlingssättet oavsiktligt rört sig och fordonsbaserad ETCS har utlöst bromstillsättning.

Nivåer: 1, 2

När följande textmeddelande visas:

”Oavsiktlig rullning”

ska föraren säkra tåget/växlingssättet i enlighet med järnvägsföretagets interna regler och kvittera (Ack[nowledge]) bromsansättningen.

6.38    Hantera inkompatibel färdväg som detekteras av fordonsbaserat system

Nivåer: 1, 2

När något av följande textmeddelanden visas

”Inkompatibel färdväg – lastprofil”,

”Inkompatibel färdväg – traktionssystem”,

”Inkompatibel färdväg – axellastkategori”,

har en inkompatibel färdväg detekterats.

Föraren ska stanna tåget med driftbroms.

Föraren ska informera tågklareraren och följa alla instruktioner som ges.

6.39    Ge tillstånd att passera EOA

Förare måste ges tillstånd att passera en EOA.

Nivåer: 1, 2

Innan tågklareraren ger föraren tillstånd att passera EOA i form av en europeisk instruktion 1 ska tågklareraren, i enlighet med icke-harmoniserade regler

i) 

kontrollera att alla villkor för tågets färdväg är uppfyllda,

ii) 

kontrollera alla begränsningar och/eller instruktioner som är nödvändiga och ange dem i europeisk instruktion 1,

iii) 

kontrollera om det finns tillfälliga hastighetsnedsättningar som ska tas med i europeisk instruktion 1.

Om tågklareraren kan fastställa att spåret fram till slutpunkten för det tillstånd som ska utfärdas är hinderfritt får tågklareraren ge föraren undantag från körning med siktfart i driftläge SR.

Det är möjligt att ge fler än en europeisk instruktion för passage av ett lika stort antal på varandra följande ETCS-signalpunktstavlor.

För att passera EOA, ska föraren

iv) 

ta emot europeisk instruktion 1 från tågklareraren för denna EOA,

v) 

kontrollera tillämplig största tillåtna hastighet,

vi) 

använda funktionen ”Passera”, och

vii) 

när följande symbol visas

image

starta tåget eller fortsätta körningen,

inte överskrida hastigheten för funktionen ”Passera” (EOA) så länge denna symbol visas.

6.40    Åtgärda oväntade situationer vid förberedelse för tågrörelse

Nivå 2

6.40.1    Dragfordonet ska framföras som tågrörelse men kvittering (Ack[nowledgement]) för driftläge SH begärs

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren informera tågklareraren om situationen och sedan kvittera (Ack[nowledge]) och fortsätta i enlighet med instruktionerna från tågklareraren.

6.40.2    Tåget avvisas

När följande textmeddelande visas i förarpanelen

”Tåget avvisas”

ska föraren informera tågklareraren om situationen. Föraren och tågklareraren ska tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.41    Åtgärder efter nödstopp

Ett tåg eller ett växlingssätt nödstoppas.

Nivåer: 1, 2

6.41.1    Omedelbara åtgärder

När följande symbol visas

image

ska föraren anta att det föreligger en potentiellt farlig situation och vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika eller minska effekterna av denna situation. Detta kan innefatta att tåget/växlingssättet backas.

När följande symbol visas med en blinkande ram

image

ska föraren kvittera (Ack[nowledge]) och tillsätta bromsarna.

a)    Om omedelbar backning krävs i en nödsituation

När föraren beslutar eller instrueras av tågklareraren att backa tåget/växlingssättet i en nödsituation

och

när följande symbol visas

image

ska föraren backa tåget/växlingssättet enligt eventuella instruktioner från tågklareraren.

Så snart tåget/växlingssättet står stilla ska föraren informera tågklareraren om situationen.

b)    I alla andra fall

När följande symbol visas

image

ska föraren informera tågklareraren om situationen och följa eventuella instruktioner som ges.

6.41.2    Återstart

a)    I ursprunglig riktning

Innan tågklareraren ger föraren tillstånd att fortsätta efter nödstopp i form av en europeisk instruktion 2 ska tågklareraren, i enlighet med icke-harmoniserade regler

i) 

kontrollera att alla villkor för tågets färdväg är uppfyllda,

ii) 

kontrollera alla begränsningar och/eller instruktioner som är nödvändiga och ange dem i europeisk instruktion 2,

iii) 

kontrollera om det finns tillfälliga hastighetsnedsättningar som ska tas med i europeisk instruktion 2.

Om tågklareraren kan fastställa att spåret är hinderfritt fram till slutpunkten för körtillståndet får tågklareraren ge föraren undantag från körning med siktfart i driftläge SR.

För att fortsätta ska föraren

i) 

ta emot europeisk instruktion 2 med alla ytterligare instruktioner från tågklareraren,

ii) 

välja ”Start” eller ”Skiftning” beroende på vilken uppgift som ska utföras och följa de instruktioner som ges i europeisk instruktion 2,

iii) 

återstarta tåget/växlingsrörelsen.

Om följande textmeddelande visas för ETCS-nivå 2, i något steg av förfarandet,

”Kommunikationsfel”

ska föraren informera tågklareraren om situationen. Tågklareraren och föraren ska tillämpa regeln ”Ge tillstånd att passera EOA” (avsnitt 6.39). I detta fall ska europeisk instruktion 1 utfärdas av tågklareraren i stället för europeisk instruktion 2.

b)    I motsatt riktning

Tågklareraren ska genom att använda europeisk instruktion 3 ge föraren order att stå stilla och att avsluta färden i ETCS (End of Mission) i form av en europeisk instruktion 3, och att därefter återstarta i motsatt riktning i form av en europeisk instruktion 7.

Föraren ska avsluta färden i ETCS (End of Mission) och sedan tillämpa regeln ”Starta fordonsbaserad ETCS” (avsnitt 6.1) och regeln ”Förbereda rörelse” (avsnitt 6.2). Om föraren inte kör i den främsta hytten i färdriktningen ska föraren tillämpa järnvägsföretagets interna regler för att säkerställa säker körning.

6.41.3    Ingen rörelse krävs efter ett nödstopp

Om ett tåg eller ett växlingssätt inte behöver förflyttas efter ett nödstopp ska tågklareraren ge föraren order att stå stilla och att avsluta färden i ETCS (End of Mission) i form av en europeisk instruktion 3.

6.41.4    Nödstopp i driftläge SH vid passage av en bestämd gränsplats för ett växlingsområde

Nivåer: 1, 2

När ett växlingssätt får nödstopp vid passage av en bestämd gränsplats för ett växlingsområde ska föraren och tågklareraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.42    Hantera fel i markbaserad ETCS-utrustning

Det fordonsbaserade systemet får information om fel i markbaserad ETCS-utrustning.

Nivåer: 1, 2

När följande textmeddelande visas:

”Fel i markutrustning”

ska föraren informera tågklareraren om situationen.

6.43    Hantera inkompatibilitet mellan markbaserad ETCS och fordonsbaserad ETCS

En inkompatibilitet mellan markbaserad ETCS och fordonsbaserad ETCS detekteras av systemet och tåget nödstoppas.

Nivåer: 1, 2

När följande textmeddelande visas:

”Marksystem ej kompatibelt”

kan tåget inte fortsätta i ETCS-läge.

Föraren ska tillämpa regeln ”Åtgärder efter nödstopp” (avsnitt 6.41).

6.44    Hantera ej skyddad plankorsning

Tåget närmar sig en plankorsning som inte är skyddad.

Nivåer: 1, 2

6.44.1    För driftläge FS, OS eller LS

När följande symbol visas

image

ska föraren tillämpa regel 7 i tillägg B2.

6.44.2    För driftläge SR

När följande textmeddelande visas:

”Plankorsning ej skyddad”

ska föraren tillämpa regel 7 i tillägg B2.

6.45    Hantera balisläsningsfel

Ett balisläsningsfel inträffar och bromsarna utlöses av fordonsbaserad ETCS (tåget nödstoppas inte).

Nivåer: 1, 2

När följande textmeddelande visas:

”Balisläsningsfel”

och tåget inte nödstoppas ska föraren informera tågklareraren om situationen.

Om inget nytt MA tas emot när tåget står stilla ska tågklareraren ge föraren tillstånd att passera EOA genom att tillämpa regeln ”Ge tillstånd att passera EOA” (avsnitt 6.39).

Om situationen upprepas ska föraren och tågklareraren tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.46    Hantera misslyckat nivåskifte

Nivåskiftet sker men inget MA som är giltigt bortom nivåskiftespunkten tas emot ombord, eller nivåskiftet sker inte när nivåskiftespunkten passeras.

Nivåer: 1, 2

Nivåskiftespunkten för ETCS kan markeras med följande yttre signaltavla:

image(*)

(*) För signaltavlornas exakta mått och utformning måste EN 16494:2015 användas.

6.46.1    Efter nödstopp av tåg

Föraren och tågklareraren ska tillämpa regeln ”Åtgärder efter nödstopp” (avsnitt 6.41).

Efter att först ha valt ”Start” ska föraren

i) 

kontrollera vilken ETCS-nivå som ska väljas,

ii) 

ändra ETCS-nivån (regeln ”Manuell ändring av data”, avsnitt 6.1.2), och

därefter återstarta tåget.

Om den ETCS-nivå som ska väljas inte är tillgänglig ombord ska föraren och tågklareraren tillämpa regel 15 i tillägg B2.

6.46.2    För driftläge SR

Föraren ska

i) 

stanna tåget,

ii) 

tillämpa regeln ”I alla andra fall” (avsnitt 6.46.3).

6.46.3    I alla andra fall

Föraren ska

i) 

informera tågklareraren om situationen,

ii) 

vid stillastående kontrollera vilken ETCS-nivå som ska väljas,

iii) 

ändra ETCS-nivån (regeln ”Manuell ändring av data”, avsnitt 6.1.2), och

därefter återstarta tåget.

Om den ETCS-nivå som ska väljas inte är tillgänglig ombord ska föraren och tågklareraren tillämpa regel 15 i tillägg B2.

6.47    Hantera avsaknad av RBC-information

Ingen RBC-information har tagits emot i ett område som inte identifieras som ett område med radioskugga och bromsarna utlöses av fordonsbaserad ETCS (tåget nödstoppas inte).

Nivå 2

När följande textmeddelande visas:

”Kommunikationsfel”

ska föraren informera tågklareraren om situationen när tåget står stilla.

Om inget nytt MA tas emot när tåget står stilla ska tågklareraren ge föraren tillstånd att passera EOA genom att tillämpa regeln ”Ge tillstånd att passera EOA” (avsnitt 6.39).

6.48    Hantera fel i radiokommunikation

Ett fel inträffar i radiokommunikationen för ETCS.

Nivåer 0, 1, 2, NTC

När följande symbol visas

image

ska föraren kontrollera ETCS-nivå, identifierare för radionät och identifierare och telefonnummer för RBC, och korrigera dem vid behov (regeln ”Manuell ändring av data” (avsnitt 6.1.2)).

Om radiokommunikation med RBC fortfarande inte kan etableras ska föraren informera tågklareraren om situationen.

a)    För ETCS-nivå 2 vid förberedelse av rörelse och då dragfordonet ska framföras i driftläge SH

Föraren och tågklareraren ska tillämpa icke-harmoniserade regler.

b)    För ETCS-nivå 2 vid förberedelse av färd i tandem

Föraren av det assisterande dragfordonet ska informera föraren av det främsta dragfordonet om felet i radiokommunikationen. Båda förarna ska tillämpa järnvägsföretagets interna regler.

c)    I alla andra fall

Tågklareraren ska ge föraren tillstånd att passera EOA genom att tillämpa regeln ”Ge tillstånd att passera EOA” (avsnitt 6.39).

6.49   Hantera fel vid självtest

Nivåer 0, 1, 2, NTC

När information om fel i en ETCS-anordning visas ska föraren avaktivera det fordonsbaserade ETCS-systemet och sedan aktivera det igen för att utlösa ett nytt självtest. Om samma information visas igen ska föraren försöka lösa problemet med hjälp av tillämplig teknisk information. Om detta försök misslyckas eller inte kan genomföras ska föraren informera tågklareraren om situationen.

Föraren ska begära att dragfordonet byts ut.

Om dragfordonet måste flyttas ska föraren och tågklareraren tillämpa regel 15 i tillägg B2.

6.50    Hantera fel som påverkar fordonsbaserad radioutrustning

Nivåer 0, 1, 2, NTC

När ett fel i den fordonsbaserade radioutrustningen detekteras ska föraren informera tågklareraren om situationen.

6.50.1    Vid förberedelse av dragfordon

Nivå 2

Föraren ska begära att dragfordonet byts ut.

Om dragfordonet ska flyttas ska föraren informera tågklareraren, och tillämpa järnvägsföretagets regler och eventuella instruktioner från tågklareraren.

Om dragfordonet inte behöver flyttas ska föraren avaktivera det fordonsbaserade ETCS-systemet.

6.50.2    Vid körning

Nivåer: 1 med radioburen hastighetshöjning, 2

Föraren och tågklareraren ska tillämpa regel 15 i tillägg B2.

6.51    Hantera fel i förarpanel

Förarpanelen fungerar inte.

Nivåer 0, 1, 2, NTC

När förarpanelen inte fungerar ska föraren och tågklareraren tillämpa regel 15 i tillägg B2, såvida inte en annan förarpanel finns tillgänglig på förarplatsen.

6.52    Hantera systemfel

Nivåer 0, 1, 2, NTC

När följande symbol visas

image

Föraren ska försöka lösa problemet med hjälp av tillämplig teknisk information.

Om detta försök misslyckas eller inte kan genomföras ska föraren och tågklareraren tillämpa regel 15 i tillägg B2.

6.53    Hantera NTC-fel

Nivåer 0, 1, 2, NTC

När följande textmeddelande visas:

”Fel på [namn på NTC]”

ska föraren kvittera (Ack[nowledge]) och tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.54    Hantera VBC

Nivåer 0, 1, 2, NTC

Föraren och tågklareraren ska tillämpa icke-harmoniserade regler.

6.55    Körning i driftläge AD

Föraren kopplar in fordonsbaserad ATO.

Nivåer: 1, 2

6.55.1    Aktivering av ATO

När följande symbol visas kan föraren välja den för att aktivera automatiserad tågdrift:

image

När ATO är aktiverad visas följande symbol:

image

Körning med ATO

När följande symbol visas

image

gäller att föraren

i) 

ska aktivera ”slopa uppehållsplats” (skip stopping point) när detta krävs enligt körplanen eller någon annan instruktion,

ii) 

när tåget har stannat vid en uppehållsplats, manuellt får flytta tåget för att korrigera dess läge, framåt (när image visas) efter att ha meddelat alla passagerare, eller bakåt (när image visas, om tågklareraren ger sitt tillstånd och efter att ha meddelat alla passagerare om detta, tills image visas,

iii) 

ska manövrera öppning/stängning av dörrar efter uppmaning att göra detta genom respektive indikering i förarpanelen.

6.55.2    Avaktivering av ATO

Föraren kan avaktivera ATO genom att antingen

i) 

välja den knapp som är kopplad till den här ikonen:image,

ii) 

tillsätta bromsarna,

iii) 

koppla ur ATO,

iv) 

välja ”Pass stop”.

När ATO avaktiveras ska föraren observera den ikon som visar aktuellt driftläge och följa den regel som gäller för det aktiverade driftläget.

6.56    Hantera TIMS-fel

Nivå: 2, när tågintegritet måste bekräftas

När tågklargöraren eller föraren av ett tåg som är planerat att framföras i ett område med ETCS-nivå 2 där tågintegriteten måste bekräftas uppmärksammar att TIMS inte fungerar ska tågklargöraren eller föraren tillämpa regel 15 i tillägg B2.

6.57    Hantera nedsatt funktion hos distansmätare

Nivåer: 1, 2

När följande textmeddelande visas:

”Nedsatt funktion hos distansmätare”

ska föraren tillämpa regel 15 i tillägg B2.

7.   Driftsregler för talradio via GSM-R

7.1    Välja läge för GSM-R

Föraren behöver ändra GSM-R-läget.

När det läge för GSM-R som visas inte överensstämmer med den uppgift som ska utföras (tåg eller växlingsrörelse) ska föraren välja korrekt läge.

7.2    Mata in funktionsnummer

Föraren eller tågklargöraren genomför registrering.

Föraren eller tågklargöraren ska mata in funktionsnumret

i) 

så snart som möjligt före den första avgången,

ii) 

varje gång funktionsnumret ändras.

7.3    Välja GSM-R-nät vid gränsövergång

Tåget närmar sig en gränsövergång.

7.3.1    Blockering av automatiskt val av nät

När föraren närmar sig ett avsnitt i närheten av en gräns mellan olika radionät ska föraren blockera den (fordonsbaserade) funktionen för automatiskt val av nät i hyttradion, om denna är aktiverad, när detta anges i linjeboken.

7.3.2    Val av ett annat GSM-R-nät

När linjeboken eller GSM-R-nättavlan anger

image(*)

att föraren ska välja ett annat GSM-R-nät, ska föraren välja det indikerade GSM-R-nätet i hyttradion, såvida inte nätet väljs enligt ett kommando från markbaserad ETCS. Om föraren har ett pågående nödanrop får föraren inte göra ett manuellt val så länge anropet är aktivt.

(*) För signaltavlornas exakta mått och utformning måste EN 16494:2015 användas.

7.4    Genomföra avregistrering

Tåget måste avregistreras manuellt.

När färden slutförts eller på begäran av tågklareraren ska föraren genomföra avregistrering.

7.5    (Används inte)

7.6    Hantera fel vid självtest

När ett textmeddelande som visas anger fel vid självtest av GSM-R hyttradio (t.ex. ”Misslyckat självtest”) ska föraren informera tågklareraren om situationen.

Föraren och tågklareraren ska tillämpa regel 8 i tillägg B2.

7.7    Hantera saknat GSM-R-nät när tåget är i trafik

När ett textmeddelande som visas anger att det saknas GSM-R-nät (t.ex. ”Inget nät” eller ”GSM-R-signal saknas”) ska föraren och tågklareraren tillämpa regel 8.2 i tillägg B2.

7.8    (Används inte)

7.9    Hantera fel vid avregistrering

Om avregistrering inte är möjlig ska föraren informera tågklareraren om situationen, tillämpa järnvägsföretagets regler och följa de instruktioner som ges.

7.10    Vidta åtgärder om funktionsnummer inte är tillgängligt

När ett textmeddelande som visas anger att det inmatade funktionsnumret inte är tillgängligt (t.ex. ”Numret ej tillgängligt”) ska tågklargöraren eller föraren kontrollera numret och försöka registrera det igen med hjälp av rätt nummer.

Om registrering misslyckas igen ska föraren eller den som förbereder tåget informera tågklareraren om situationen, tillämpa järnvägsföretagets regler och följa de instruktioner som ges.

7.11    Vidta åtgärder om funktionsnummer redan används

När ett textmeddelande som visas anger att det inmatade funktionsnumret redan används (t.ex. ”Numret används redan” eller ”Numret redan tilldelat”) ska tågklargöraren eller föraren kontrollera numret och försöka registrera det igen med hjälp av rätt nummer.

Om det funktionsnummer som använts var korrekt ska föraren eller tågklargöraren ringa funktionsnumret och be den andra parten att avregistrera det aktuella numret, såvida detta inte hindras av icke-harmoniserade regler.

i) 

Om anropet lyckas och den andra parten avregistrerar det aktuella numret ska föraren eller tågklargöraren på nytt inleda registreringsförfarandet för funktionsnummer.

ii) 

Om anropet inte besvaras ska föraren eller tågklargöraren initiera en påtvingad avregistrering av det specifika funktionsnumret.

I alla andra fall ska föraren eller tågklargöraren informera tågklareraren om problemet och följa de instruktioner som ges.

7.12    Hantera fel vid registrering av funktionsnummer

Om det inte är möjligt att registrera funktionsnumret ska föraren eller tågklargöraren informera tågklareraren om situationen, tillämpa järnvägsföretagets regler och följa de instruktioner som ges.

7.13    Publikt GSM som primär kommunikationskanal (om detta alternativ finns tillgängligt i fordonsbaserad utrustning)

7.13.1    Övergång från GSM-R till publikt GSM

När föraren får instruktion om ett GSM-nät genom en signaltavla som indikerar att tåget når ett publikt GSM-nät, eller genom linjeboken, ska föraren välja det indikerade publika GSM-nätet, om det inte väljs automatiskt.

Föraren och tågklareraren ska tillämpa icke-harmoniserade regler.

7.13.2    Övergång från publikt GSM till GSM-R

När föraren får instruktion om ett GSM-R-nät genom en signaltavla som indikerar att tåget (åter) når ett GSM-R-nät, eller genom linjeboken, ska föraren välja det indikerade GSM-R-nätet, om det inte väljs automatiskt.

Om GSM-R-nätet inte är tillgängligt ska föraren tillämpa regel 8.2 i tillägg B2.

7.14    Publikt GSM som reservkommunikationskanal (om detta alternativ finns tillgängligt i fordonsbaserad utrustning)

7.14.1    Övergång från GSM-R till publikt GSM

När anslutningen till GSM-R-nätet förloras ska föraren välja ett alternativt offentligt GSM-nät om föraren har tillstånd att göra detta i enlighet med instruktioner som tågklareraren tidigare gett eller som anges i regelboken och/eller linjeboken, såvida inte den fordonsbaserade GSM-R-terminalen är konfigurerad för att göra ett automatiskt nätval.

Föraren och tågklareraren ska tillämpa icke-harmoniserade regler.

7.14.2    Övergång från publikt GSM till GSM-R

Efter instruktion från tågklareraren eller genom instruktioner i regeln och/eller linjeboken ska föraren manuellt välja det indikerade GSM-R-nätet i hyttradion, såvida inte den fordonsbaserade GSM-R-terminalen är konfigurerad för att göra ett automatiskt nätval.

8.   DEL A – AVSIKTLIGT UTELÄMNAD

9.   DEL B – FÖRTECKNING ÖVER TÅGDRIFTSKATEGORIER FÖR ETCS

Tågdriftskategorierna för ETCS förtecknas i tabellen nedan.



Märkning

Tågtyp

Bromskategori

Rälsförhöjningsbrist

PASS 1

Persontåg

P

80

PASS 2

130

PASS 3

150

TILT 1

Persontåg med korglutning

165

TILT 2

180

TILT 3

210

TILT 4

225

TILT 5

245

TILT 6

275

TILT 7

300

FP 1

Godståg

80

FP 2

100

FP 3

130

FP 4

150

FG 1

G

80

FG 2

100

FG 3

130

FG 4

150

10.   DEL C – TABELL MED HÄNVISNINGAR TILL ICKE-HARMONISERADE REGLER

I denna del förtecknas de icke-harmoniserade reglerna i tillägg A.

I tabellen anges också vilken enhet, dvs. infrastrukturförvaltare (IM, Infrastructure Manager) eller järnvägsföretag (RU, Railway Undertaking), som ansvarar för att fastställa eventuella ytterligare uppgifter om var och en av dessa regler i sina respektive säkerhetsstyrningssystem.



Referens

Ämne

Ansvarig

5.1.1

Förarens observation av linjen vid hyttsignalering

RU

6.2.4

6.39

6.41.2

Kontroll av färdvägens villkor

IM

6.2.4

6.39

6.41.2

Kontroll av nödvändiga begränsningar och/eller instruktioner för körning i driftläge SR

IM

6.2.4

6.39

6.41.2

Kontroll av hastighetsnedsättningar lägre än den största tillåtna hastigheten för driftläge SR

IM

6.3.1

Manuell övergång till driftläge SH

RU

6.3.3

Körning i driftläge SH

IM

6.3.6

Driftläge SH nekat av RBC eller misslyckad begäran om driftläge SH

IM

6.3.7

Passage av en bestämd gränsplats för ett växlingsområde

IM

6.7.1

Förvarning om skifte till ETCS-nivå 0

IM

6.7.3

Körning på ETCS-nivå 0

IM

6.11.1

Förvarning om skifte till ETCS-nivå NTC

IM

6.11.3

Körning på ETCS-nivå NTC

IM

6.15

Kvittering (Ack[nowledgement]) av driftläge LS

IM

6.15

Körning i driftläge LS

IM

6.16

Kvittering (Ack[nowledgement]) av driftläge UN

IM

6.16

Körning i driftläge UN

IM

6.17

Kvittering (Ack[nowledgement]) av driftläge SN

IM

6.17

Körning i driftläge SN

IM

6.28

Signalera med ljudvarningsanordning

IM

6.33.1

Återkalla ERTMS-körtillstånd för tåg

IM

6.34.3

Skydd och återstart av växlingsrörelser

IM

6.40.2

Tåget avvisas vid förberedelse av rörelse

IM

6.41.4

Nödstopp i driftläge SH

IM

6.45

Hantering av balisläsningsfel

IM

6.48 a)

Hantering av fel i radiokommunikation när driftläge SH begärs

IM

6.53

Hantering av NTC-fel

IM

6.54

Hantering av VBC

IM

7.11

Åtgärder att vidta om funktionsnumret redan används

IM

7.13.1

Övergång från GSM-R till publikt GSM

IM

7.14.1

Övergång från GSM-R till publikt GSM

IM




Tillägg B

Grundläggande driftsprinciper och gemensamma driftsregler

▼B

B1.    Grundläggande driftsprinciper

1.

Metoden för att ge körtillstånd för tågrörelser ska säkerställa att det upprätthålls ett säkert avstånd mellan tåg.

2.

Ett tåg får endast köras på en sträcka av linjen om tågsammansättningen är kompatibel med infrastrukturen,

3.

Innan ett tåg påbörjar eller fortsätter sin färd ska det säkerställas att passagerare, personal och gods transporteras på ett säkert sätt.

4.

Innan ett tåg får starta eller fortsätta sin rörelse ska det ha erhållit ett körtillstånd och all nödvändig information för att definiera villkoren för detta körtillstånd.

5.

Ett tåg ska förhindras från att färdas på en sträcka av linjen om det är känt eller misstänks att det inte skulle vara säkert för tåget att passera förrän åtgärder har vidtagits som låter tåget fortsätta med bevarad säkerhet.

6.

Ett tåg får inte fortsätta sin färd om tåget på något vis har befunnits osäkert, förrän åtgärder har vidtagits som låter tåget fortsätta med bevarad säkerhet.

B2.    Gemensamma driftsregler

I händelse av driftstörning ska beredskapsplanerna som anges i punkt 4.2.3.6.3 också beaktas.

1.   SANDNING

Om tåget är utrustat med sandningsutrustning som aktiveras manuellt får föraren utföra sandning när som helst, men ska undvika det när så är möjligt

— 
i områden med växlar och spårkorsningar,
— 
under bromsning vid hastigheter lägre än 20 km/tim,
— 
när tåget står stilla.

Följande undantag råder:

— 
Om det finns risk för OSPA (obehörig stoppsignalpassage) eller annat allvarligt tillbud och sandning skulle förbättra adhesionen.
— 
Vid start från stillastående.
— 
När så krävs för att prova sandningsutrustningen på dragfordonet.

2.   TÅGETS AVGÅNG

Vid utgångsstationen eller efter ett uppehåll enligt körplanen har föraren tillstånd för avgång när följande villkor är uppfyllda:

— 
Föraren har mottagit ett körtillstånd för tågrörelse.
— 
Tågets driftsvillkor är uppfyllda.
— 
Det är tid för avgång, utom när det är tillåtet att starta före avgångstiden enligt körplanen.

3.   INGET KÖRTILLSTÅND FÖR TÅGRÖRELSE VID DEN FÖRVÄNTADE TIDPUNKTEN

Om föraren inte har mottagit körtillstånd för tågrörelse vid den förväntade tidpunkten, och inte har någon information om anledningen, ska föraren informera tågklareraren.

4.   FRONTSTRÅLKASTARE HELT UR FUNKTION

Om föraren inte har någon frontstrålkastare på tåget som avger ljus gäller följande:

4.1    Vid god sikt

Föraren ska informera tågklareraren om felet. Tåget ska fortsätta med den högsta tillåtna hastigheten till närmaste plats där frontstrålkastaren kan repareras eller ersättas, eller där det berörda fordonet kan bytas ut. Under färden ska föraren använda tågets ljudvarningsanordning när så behövs eller enligt instruktion från tågklareraren.

4.2    I mörker eller vid dålig sikt

Föraren ska informera tågklareraren om felet. Så länge en flyttbar frontstrålkastare som avger vitt ljus är monterad på tågets främre ände ska tåget fortsätta med den högsta tillåtna hastighet som gäller vid detta fel till närmaste plats där frontstrålkastaren kan repareras eller ersättas, eller där det berörda fordonet kan bytas ut.

Om någon flyttbar frontstrålkastare inte finns tillgänglig får tåget inte fortsätta, såvida inte tågklareraren ger formella instruktioner att fortsätta till närmaste lämpliga plats så att linjen blir fri.

Under färden ska föraren använda tågets ljudvarningsanordning när så behövs eller enligt instruktion från tågklareraren.

5.   SLUTSIGNAL HELT UR FUNKTION ELLER SAKNAS

1) 

Om tågklareraren får kännedom om att tågets slutsignal är helt ur funktion eller saknas ska tågklareraren vidta åtgärder för att stoppa tåget på en lämplig plats och informera föraren.

2) 

Föraren ska då kontrollera att tåget är komplett och vid behov reparera eller ersätta tågets slutsignal.

3) 

Föraren ska rapportera till tågklareraren att tåget är klart att fortsätta. Om reparation inte är möjlig får tåget inte fortsätta, såvida inte tågklareraren och föraren kommer överens om särskilda åtgärder.

6.   FEL PÅ TÅGETS LJUDVARNINGSANORDNING

Om ljudvarningsanordningen inte fungerar ska föraren informera tågklareraren om felet. Tåget får inte överskrida den tillåtna hastigheten vid fel på en ljudvarningsanordning och ska fortsätta fram till närmaste plats där ljudvarningsanordningen kan repareras eller där det berörda fordonet kan bytas ut. Föraren ska vara beredd att stanna före passage av varje plankorsning där det krävs att ljudvarningsanordningen används och sedan fortsätta över plankorsningen först när det är säkert att göra detta. Om det är fel på en ljudvarningsanordning av flertonstyp men minst en ton fungerar får tåget fortsätta på normalt sätt.

7.   FEL PÅ PLANKORSNING

7.1    Stopp för passage av tåg genom plankorsning med fel

Om ett tekniskt fel som påverkar säkerheten när tåg ska passera en plankorsning har upptäckts, och så länge säker drift inte har återställts, ska normal passage av tåg genom plankorsningen förhindras.

7.2    Passage av tåg genom plankorsning med fel (om tillstånd finns för detta)

1) 

Om felets natur tillåter fortsatta tågrörelser ska föraren av varje enskilt tåg erhålla tillstånd att fortsätta och passera plankorsningen.

2) 

Efter att ha fått instruktioner att passera plankorsningen med fel ska föraren passera plankorsningen enligt instruktionerna. Om plankorsningen blockeras ska föraren vidta alla tänkbara åtgärder som behövs för att stanna.

3) 

När tåget närmar sig plankorsningen ska föraren använda ljudvarningsanordningen om så behövs eller om tågklareraren har gett formella instruktioner om detta. Om plankorsningen är fri från hinder ska föraren fortsätta och öka hastigheten så snart tågets främre ände har passerat plankorsningen.

8.   FEL PÅ RADIO FÖR TALKOMMUNIKATION

8.1    Fel på tågradio som upptäcks vid iordningställandet av tåget

Vid radiofel ombord ska ett tåg inte tillåtas att sättas i trafik på linjer där radio krävs.

8.2    Fel på radio för talkommunikation när tåget är i trafik

Alla feltyper

Om föraren får kännedom om att den primära radion för talkommunikation inte fungerar ska föraren informera tågklareraren så snart som möjligt, med användning av valfritt tillgängligt sätt.

Föraren ska sedan följa de instruktioner som ges av tågklareraren i fråga om tågets fortsatta rörelse.

Fel ombord på tåget

Ett tåg med fel på radion för talkommunikation får

— 
fortsätta gå i trafik om annat kommunikationsmedel tillhandahålls för kommunikation mellan föraren och tågklareraren, eller
— 
fortsätta till närmaste plats där radioutrustningen kan repareras eller där det berörda fordonet kan bytas ut, så vida inget annat kommunikationsmedel tillhandahållits för talkommunikation mellan föraren och tågklareraren.

9.   KÖRNING PÅ SIKT

När en förare måste köra på sikt ska föraren

— 
köra varsamt genom att kontrollera hastigheten med beaktande av sikten framåt längs linjen, så att det är möjligt att inom den fria synliga delen stanna före eventuella fordon, signaler som visar stopp eller hinder på infrastrukturen, och
— 
inte överskrida högsta hastighet för körning på sikt.

Detta gäller inte för oväntade hinder som kommer in i spårområdet inom stoppsträckan.

10.   HJÄLP TILL ETT TÅG MED FEL

1) 

Om ett tåg stannar till följd av ett fel ska föraren omedelbart informera tågklareraren om felet och om omständigheterna kring felet.

2) 

När det behövs ett hjälptåg ska föraren och tågklareraren åtminstone komma överens om följande:

— 
Vilken typ av hjälptåg som behövs.
— 
Om det finns krav på en viss riktning (främre eller bakre ände).
— 
Platsen där tåget med fel befinner sig.

Efter det att föraren har bett om hjälp får tåget inte flyttas, inte ens om felet har rättats till, förrän

— 
hjälptåget har anlänt, eller
— 
föraren och tågklareraren har kommit överens om alternativa åtgärder.
3) 

Tågklareraren ska inte tillåta hjälptåget att åka in på sträckan där tåget med fel finns, såvida inte tågklareraren har mottagit en bekräftelse att tåget med fel inte kommer att flyttas.

När hjälptåget är redo att köra in på sträckan där tåget med fel finns ska tågklareraren informera föraren av hjälptåget åtminstone om följande:

— 
Platsen där tåget med fel befinner sig.
— 
Platsen dit tåget med fel ska flyttas.
4) 

Föraren av det sammanslagna tåget ska säkerställa följande:

— 
Att hjälptåget är ihopkopplat med tåget med fel.
— 
Att tågets bromsprestanda har kontrollerats, att den automatiska bromsen (om den är kompatibel) är ansluten och att ett bromsprov har genomförts.
5) 

När det sammanslagna tåget är redo att fortsätta ska föraren som framför färden kontakta tågklareraren och informera om eventuella begränsningar och därefter flytta tåget i enlighet med eventuella instruktioner som lämnas av tågklareraren.

▼M3

11.   TILLSTÅND ATT PASSERA SLUTPUNKT FÖR KÖRTILLSTÅND

Föraren av det berörda tåget ska ha tillstånd för att passera en EOA.

När tågklareraren ger tillstånd ska tågklareraren ge föraren eventuella instruktioner om rörelsen. Föraren ska tillämpa instruktionerna och får inte överskrida någon hastighetsnedsättning, om någon sådan gäller, förrän tåget når den plats där normal drift kan återupptas.

▼B

12.   AVVIKELSER I FRÅGA OM SIGNALERING UTMED BANAN

Vid upptäckt av någon av avvikelserna

— 
ingen signalbild visas där det borde finnas en,
— 
en oriktig signalbild visas i signalen,
— 
en oriktig signalbildssekvens tas emot när tåget närmar sig signalen, eller
— 
signalbilden är inte klart synlig,

ska föraren handla i enlighet med den mest restriktiva signalbild som skulle kunna visas med signalen.

I samtliga fall ska föraren rapportera till tågklareraren om den onormala signalbilden när den upptäcks.

13.   NÖDANROP

När föraren tar emot ett nödanrop ska föraren anta att det föreligger en farlig situation och vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika eller minska effekterna av denna situation.

Föraren ska dessutom

— 
omedelbart minska tågets hastighet till lämplig hastighet för körning på sikt, och
— 
köra på sikt, om inte andra instruktioner ges av tågklareraren, och
— 
följa instruktionerna från tågklareraren.

Förare som har beordrats att stanna ska inte starta igen utan tillstånd från tågklareraren. Övriga förare ska fortsätta att köra på sikt till dess att tågklareraren informerar dem om att körning på sikt inte längre är nödvändigt.

▼M3

Var och en som tar emot ett nödanrop ska lyssna, men inte ingripa i den pågående kommunikationen, utom för att tillhandahålla uppgifter som är relevanta för sammanhanget.

▼M3

14.   OMEDELBARA ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA FARA FÖR TÅG

All personal från järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare som får kännedom om en fara för tåg ska vidta omedelbara åtgärder för att stoppa de tåg som kan påverkas, larma tågklareraren samt vidta alla övriga åtgärder som är nödvändiga för att undvika skada eller förlust, och i synnerhet gäller följande:

1) 

En förare som får kännedom om en fara för sitt tåg ska stanna så snart det är säkert att göra detta, och omedelbart larma tågklareraren om faran genom ett nödanrop.

2) 

En tågklarerare som får kännedom om en fara ska larma alla förare som berörs genom ett nödanrop eller något annat tillgängligt medel.

▼B

15.   FEL PÅ UTRUSTNING OMBORD

Järnvägsföretaget ska fastställa de fall då ett fel på utrustning ombord påverkar tågets drift.

Järnvägsföretaget ska lämna nödvändig information till föraren och/eller tågpersonalen om vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av fel ombord som påverkar tågets drift.

▼M3

Om föraren får kännedom om ett fel i någon utrustning ombord som påverkar tågets drift ska föraren

— 
informera tågklareraren om situationen, platsen och de begränsningar som skulle gälla för tåget om det skulle tillåtas fortsätta sin färd,
— 
inte påbörja eller återuppta färden förrän tillstånd att göra detta har beviljats av tågklareraren.

▼M3

Om tågklareraren ger tillstånd för tåget att starta eller fortsätta färden ska föraren fortsätta i enlighet med de begränsningar som gäller för tåget.

▼B

Om tågklareraren inte ger tillstånd för tåget att påbörja eller återuppta färden ska föraren följa de instruktioner som ges av tågklareraren.

16.   SLUTPUNKT FÖR KÖRTILLSTÅND PASSERAD UTAN TILLÅTELSE

— 
Om föraren upptäcker att tåget har passerat en slutpunkt för körtillstånd utan tillåtelse ska föraren omedelbart stoppa tåget.
— 
Om tåget stoppas via ATP/TPS ska föraren vidta åtgärder för att stödja nödbromsningens funktion.
— 
Föraren ska informera tågklareraren om det inträffade.
— 
Om tågklareraren upptäcker att ett tåg har passerat en slutpunkt för körtillstånd utan tillåtelse ska tågklareraren vidta alla nödvändiga åtgärder för att stoppa tåget omedelbart.
— 
Föraren och tågklareraren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda alla rörelser

När tåget kan fortsätta ska föraren informera tågklareraren. Tågklareraren ska iordningställa eller kontrollera färdvägen för tågets fortsätta färd och utfärda alla instruktioner som behövs.

17.   FEL PÅ MARKBASERAD UTRUSTNING, INKLUSIVE KONTAKTLEDNINGEN

— 
Infrastrukturförvaltaren ska fastställa huruvida felet på den markbaserade utrustningen (vilket innefattar kontaktledningen) påverkar säkerheten och/eller effektiviteten i tågens drift.
— 
Infrastrukturförvaltaren ska förse föraren med nödvändiga instruktioner kring vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av ett sådant fel som avses i punkt 4.2.1.2.2.3 i denna förordning.
— 
Om föraren får kännedom om ett fel på någon markbaserad utrustning (inklusive kontaktledningen) som påverkar säkerheten och/eller effektiviteten i tågens drift, ska föraren informera tågklareraren om situationen så snart som möjligt och följa de instruktioner som lämnas av tågklareraren.

▼M3

18.   TILLTRÄDE TILL ETT UPPTAGET SPÅR PÅ EN STATION

— 
I händelse av oplanerat tillträde till ett upptaget spåravsnitt ska tågklareraren, innan körtillstånd ges för det upptagna spåravsnittet, säkerställa att de berörda förarna informeras om omständigheterna.
— 
I samtliga fall då ett tåg måste köra in på ett upptaget spåravsnitt ska tågklareraren, innan körtillstånd ges för det upptagna spåravsnittet, erhålla en bekräftelse att det tåg eller fordon som finns på spåravsnittet inte kommer att röra sig i riktning mot det tåg som kör in på det upptagna spåravsnittet.

▼B




Tillägg C

Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation

C1.    Muntlig kommunikation

1.    Tillämpningsområde och syfte

I detta tillägg fastställs regler för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, framför allt föraren, och tågklareraren och de syftar särskilt till att fastställa kommunikationens struktur, metoder och innehåll. Säkerhetsrelaterad kommunikation har företräde framför all annan kommunikation.

2.    Säkerhetsrelaterad kommunikation

2.1    Kommunikationsstruktur

Överföringen av säkerhetsrelaterade meddelanden ska vara kort och tydlig och, så långt det är möjligt, fri från förkortningar eller kortformer. För att säkerställa att ett meddelande förstås och att den nödvändiga åtgärden kan vidtas, ska den som lämnar meddelandet i sin kommunikation åtminstone

— 
ange sin exakta position,
— 
ange den funktion som han eller hon har och lämna information om den åtgärd som behöver vidtas.

Förare ska identifiera sig genom operativt tågnummer och position.

Tågklarerare ska identifiera sig genom driftledningsområde eller ställverkets plats.

2.2    Kommunikationsmetod

Den som lämnar meddelandet ska

— 
kontrollera att meddelandet tas emot och repeteras av mottagaren om så krävs; eftersom nödmeddelanden ska ge brådskande driftsinstruktioner med direkt koppling till järnvägens säkerhet, kan repetitionen av dessa meddelanden utelämnas,
— 
vid behov korrigera ett misstag som har gjorts i meddelandet,
— 
vid behov låta mottagaren veta hur avsändaren kan kontaktas.

För kommunikationen mellan tågklarerare och förare är det tågklarerarnas ansvar att säkerställa att de talar med föraren inom sitt driftledningsområde. Detta är särskilt viktigt när kommunikationen sker i områden där kommunikationsgränser överlappar varandra. Denna princip ska tillämpas även efter ett avbrott i överföringen.

2.3    Kommunikationens innehåll

Följande meddelanden ska användas för identifiering av de olika parterna:

— 
Av tågklarerare:

Tåg … [operativt tågnummer]

Detta är …. [driftledningsområde/ställverkets plats]

— 
Av förare:
Detta är tåg …. [operativt tågnummer] vid …. [position]

Följande terminologi ska användas i kommunikationen av samtliga parter:



Situation

Terminologi

Fras för att överlämna ordet till motparten

”Kom”

Fras för att bekräfta att ett sänt meddelande har tagits emot

”Uppfattat”

Fras för att få meddelandet upprepat om mottagningen är dålig eller meddelandet har varit svårt att uppfatta

”Repetera”

Fras för att fastställa att ett repeterat meddelande exakt överensstämmer med det avsända meddelandet

”Korrekt”

Fras för att ange att ett repeterat meddelande inte överensstämmer med det avsända meddelandet

”Fel (+ jag repeterar)”

Fras för att be den andra parten vänta medan det sker ett tillfälligt avbrott i kommunikationen, utan att förbindelsen bryts

”Vänta”

Fras för att låta motparten veta att förbindelsen kan komma att brytas men bör återupptas senare

”Jag ringer upp igen”

Fras för att ange att meddelandet är slut

”Klart slut”

Följande standardterminologi ska användas i kommunikationen av samtliga parter, utan översättning:



Situation

Standardterminologi

Fras för att ange att det har uppstått en nödsituation

”Mayday, mayday, mayday”

Denna fras ska inte översättas och behöver inte användas om tåget har en nödsamtalsfunktion (till exempel GSM-R).

▼M3

2.4    Ordlista med järnvägstermer

Järnvägsföretaget ska, när så är relevant, upprätta en ordlista med järnvägstermer för varje järnvägsnät som dess tåg trafikerar. Ordlistan ska innehålla vanligt förekommande termer på det språk som järnvägsföretaget har valt samt på det eller de arbetsspråk som används av den eller de infrastrukturförvaltare vars infrastruktur järnvägsföretaget trafikerar, och ska baseras på de termer som används av respektive infrastrukturförvaltare.

▼B

3.    Kommunikationsregler

Följande regler ska tillämpas, oavsett vilket kommunikationsmedel som används, för att säkerställa att säkerhetsrelaterad kommunikation uppfattas korrekt:

3.1    Det internationella bokstaveringsalfabetet

Det internationella bokstaveringsalfabetet ska användas

— 
för att identifiera bokstäver,
— 
för att bokstavera ord och namn på platser som är svåra att säga eller som kan missförstås,
— 
för att återge identiteten för signaler eller växlar.



A  Alpha

B  Bravo

C  Charlie

D  Delta

E  Echo

F  Foxtrot

G  Golf

H  Hotel

I  India

J  Juliet

K  Kilo

L  Lima

M  Mike

N  November

O  Oscar

P  Papa

Q  Québec

R  Romeo

S  Sierra

T  Tango

U  Uniform

V  Victor

W  Whisky

X  X-ray

Y  Yankee

Z  Zulu

3.2    Siffror

Uttryck med siffror ska läsas ut siffra för siffra, enligt följande:

0 = Nolla
1 = Ett
2 = Tvåa
3 = Trea
4 = Fyra
5 = Femma
6 = Sexa
7 = Sju
8 = Åtta
9 = Nia

▼M3

C2    Europeiska instruktioner

1.    Inledning

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska använda europeiska instruktioner i kommunikationen i följande fall:

1) 

Tillstånd att passera EOA (slutpunkt för körtillstånd).

2) 

Tillstånd att fortsätta efter nödstopp.

3) 

Skyldighet att stå stilla.

4) 

Återkallande av en instruktion.

5) 

Skyldighet att köra med nedsatt hastighet.

6) 

Skyldighet att köra med siktfart.

7) 

Tillstånd att starta efter förberedelse av en rörelse.

8) 

Tillstånd att passera plankorsning med felaktig vägskyddsanläggning.

9) 

Skyldighet att köra med begränsad strömförsörjning.

10–20) 

RESERVERADE

Numren 1–20 är reserverade för europeiska instruktioner.

För ETCS är det obligatoriskt att använda de europeiska instruktionerna 1–4 och 7, i enlighet med reglerna i tillägg A.

När tågklareraren behöver utfärda en driftsinstruktion för vilken det finns en europeisk instruktion ska tågklareraren använda denna europeiska instruktion. Om en driftsinstruktion gällande ett klass B-system kräver mer information än vad som ingår i de europeiska instruktionerna, kan en nationell instruktion användas i stället. I så fall kan infrastrukturförvaltaren fastställa dessa krav i sina nationella instruktioner.

Om de nationella instruktioner som utarbetas av de enskilda infrastrukturförvaltarna är numrerade ska numreringen starta från 21.

De nationella instruktionerna ska åtminstone ha samma innehåll som en europeisk instruktion.

▼B

2.    Innehåll

En driftsinstruktion ska åtminstone innehålla följande information:

— 
Plats varifrån den utfärdades (tågklarerarens position).
— 
Vilket datum den utfärdades (ej för muntlig instruktion).
— 
Vilket tåg/vilken ►M3  växlingssätt ◄ den gäller.
— 
Tydliga, exakta och entydiga instruktioner.
— 
En unik identitet som tillhandahålls av tågklareraren.

Därutöver kan en driftsinstruktion, beroende på omständigheterna, även ange följande:

— 
Vilket klockslag den utfärdades.
— 
Var tåget/ ►M3  växlingssätt ◄ finns eller på vilken plats instruktionen gäller.
— 
Förarens identitet.
— 
Utfärdarens identitet.
— 
Verifiering (underskrift eller elektronisk bekräftelse) av att instruktionen har tagits emot,

Om en driftsinstruktion har utfärdats för att skrivas ned, kan den endast upphävas av en europeisk instruktion nr 4 som uttryckligen hänvisar till den unika identiteten för instruktionen som ska upphävas.

▼M3

Genom undantag får en europeisk instruktion 3 också återkallas genom en europeisk instruktion 1, 2 eller 7 utan att det krävs en särskilt riktad europeisk instruktion 4.

▼B

3.    Leverans av driftsinstruktionen

▼M3

En driftsinstruktion utgörs av information som levereras digitalt, muntligt, fysiskt på papper eller som en muntlig instruktion som ska skrivas ned av föraren, alternativt genom andra säkra kommunikationsmetoder med samma informationsnivå.

▼B

I princip i de fall då en driftsinstruktion ska skrivas ned av föraren ska tåget vara stillastående. Järnvägsföretaget och den berörda infrastrukturförvaltaren får gemensamt genomföra en riskbedömning som skulle kunna fastställa på vilka villkor det är säkert att avvika från denna princip.

En driftsinstruktion ska levereras så nära det berörda området som möjligt.

En driftsinstruktion har företräde framför likartade indikationer som tillhandahålls genom signaler utmed banan och/eller DMI-gränssnittet. När gällande tillåten hastighet eller frisläppningshastighet är lägre än den högsta hastighet som föreskrivs av driftsinstruktionen ska dock den lägsta hastigheten användas.

En driftsinstruktion får inte utfärdas av tågklareraren förrän det operativa tågnumret har identifierats liksom, vid behov, tågets/ ►M3  växlingssätt ◄ position. Innan driftsinstruktionen tillämpas ska föraren kontrollera att driftsinstruktionen gäller förarens tåg/ ►M3  växlingssätt ◄ och förarens aktuella eller identifierade position.

4.    Medvetenhet om driftsinstruktionen

Järnvägsföretaget måste utforma en rutin för att säkerställa att föraren är medveten om en driftsinstruktion fram till dess att tåget har nått den plats där instruktionen ska tillämpas.

När driftsinstruktionen inte behöver utföras direkt efter mottagandet ska det vara möjligt för föraren att hämta fram driftsinstruktionen på nytt.

5.    Övervakning av behandlade driftsinstruktioner

Som en del av efterlevnaden av förordning (EU) 2018/762 och direktiv (EU) 2016/798 ska infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget övervaka processerna för leverans och tillämpning av driftsinstruktioner.

▼M3

6.    Europeiska instruktioner

Varje kryssruta, fält och indataalternativ för ett fält som ingår i en europeisk instruktion ska tilldelas en egen alfabetisk eller numerisk identifierare. Numrerade identifierare som ingår i mer än en europeisk instruktion ska tilldelas en identifierare som börjar med ”x” i stället för numret på den europeiska instruktionen. Detta ”x” får endast ersättas med numret på den europeiska instruktionen när denna instruktion förmedlas digitalt.

Även om innehållet och identifierarna måste användas och den alfabetiska och numeriska ordningsföljden för identifierarna måste respekteras, ska själva formatet endast vara vägledande.

Om en specifik kryssruta eller ett specifikt fält eller specifikt indataalternativ för ett fält inte ska användas i en medlemsstat eller på en infrastrukturförvaltares järnvägsnät finns det ingen skyldighet att visa denna kryssruta eller detta fält eller indataalternativ för ett fält i den europeiska instruktionen.

Inga kryssrutor, fält eller indataalternativ för fält får läggas till.

Ett enskilt fält får inte användas utanför tillämpningsområdet för den europeiska instruktion som det tillhör.

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget får lägga till vägledning om hur formulären med europeiska instruktioner ska fyllas i och läsas, under förutsättning att denna vägledning inte ingår i kommunikationsförfarandet.

image

image

image

image

image

image

image

image

image

7.    Kommunikation av en driftsinstruktion

Följande terminologi ska användas i kommunikationen av samtliga parter:



Situation

Terminologi

Inledning för att lämna en driftsinstruktion

”Förbered för instruktion … [driftinstruktionens benämning]”

Bekräftelse att en driftsinstruktion kan lämnas

”Redo för instruktion … [driftinstruktionens benämning]”

Återkallande av en driftsinstruktion

”Instruktion … [driftinstruktionens benämning] återkallas”

Om sändningen av meddelandet ska återupptas senare ska förfarandet tas om från början

”Sändningsfel”

När ett sändningsfel konstateras av avsändaren ska denne begära att meddelandet återkallas

”Fel (+ förbered för ny instruktion … [driftinstruktionens benämning]”

eller

”Fel (+ jag repeterar)”

Mottagaren repeterar meddelandet felaktigt

”Fel (+ jag repeterar)”

Svårighet att förstå: om någon av parterna inte förstår ett meddelande fullt ut ska meddelandet repeteras

”Repetera (+ tala långsamt)”

8.    Samling med europeiska och nationella instruktioner

Infrastrukturförvaltaren ansvarar för att upprätta samlingen med europeiska och nationella instruktioner på sina arbetsspråk.

Alla formulär för nationella instruktioner och europeiska instruktioner som ska användas ska samlas i ett dokument eller på ett datamedium med benämningen ”Samling med europeiska och nationella instruktioner”.

Formulärsamlingen ska användas både av föraren och av den personal som ger körtillstånd för tågrörelser. Den formulärsamling som används av föraren och den formulärsamling som används av den personal som ger körtillstånd för tågrörelser ska vara strukturerade och numrerade på samma sätt.

Formulärsamlingen ska bestå av två delar.

Den första delen ska åtminstone innehålla följande delar:

— 
Ett index med de europeiska instruktioner som används av infrastrukturförvaltarna.
— 
Ett index med de nationella driftsinstruktionerna.
— 
En förteckning över situationer där de olika driftsinstruktionerna ska tillämpas.
— 
Förmedlingssätt för respektive driftsinstruktion, inklusive huruvida den får skrivas ned av föraren medan tåget är i rörelse.
— 
En tabell med det internationella bokstaveringsalfabetet.

Den andra delen innehåller, på infrastrukturförvaltarens arbetsspråk, formulären för

— 
de europeiska instruktionerna,
— 
de nationella driftsinstruktionerna.

Dessa ska sammanställas av järnvägsföretaget för distribution till föraren. Järnvägsföretag som trafikerar mer än en infrastrukturförvaltares järnvägsnät ska förse föraren med

— 
de allmänna europeiska instruktionerna enligt beskrivningen i punkt 6 i tillägg C2, eller
— 
förenklade formulär med de europeiska instruktionerna som åtminstone innehåller de fält som används av infrastrukturförvaltarna av de järnvägsnät som järnvägsföretaget kommer att trafikera.

▼M3 —————

▼B




Tillägg D

Ruttkompatibilitet och linjebok

D1    Parametrar gällande fordonets och tågets kompatibilitet med den rutt som avses att trafikeras

Anmärkning:

1. Järnvägsföretaget kan, i enlighet med kraven i punkt 4.2.2.5.1, utföra kontroller av ruttkompatibilitet under tidigare stadier för vissa parametrar.

2. Alla parametrar ska kontrolleras på fordonsnivå: detta markeras med ett ”X” i kolumnen ”Fordonsnivå”. Vissa parametrar måste kontrolleras när tågsammansättningen ändras, enligt definitionen i avsnitt 4.2.2.5, dessa parametrar anges med ett ”X” i kolumnen ”Tågnivå”

▼M3

3. För att undvika dubbelarbete i fråga om testning med avseende på parametrarna ”trafiklaster och infrastrukturens bärförmåga” och ”tågdetekteringssystem” ska infrastrukturförvaltarna via parametern 1.1.1.5.1 eller 1.1.1.5.2 i infrastrukturregistret (RINF) tillhandahålla förteckningen över fordonstyper eller fordon som är kompatibla med den rutt för vilken de redan verifierat ruttkompatibilitet, i de fall då sådan information är tillgänglig.

▼B



Gränssnitt för kontroll av ruttkompatibilitet

Fordonsinformation (från ERATV, det tekniska underlaget eller annan lämplig informationskälla)

Färdvägsinformation i infrastrukturregistret (RINF) eller som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren fram till dess att infrastrukturregistret är färdigställt

Fordonsnivå

Tågnivå

Förfarande för att kontrollera fordonets och tågets kompatibilitet på den rutt som avses att trafikeras

▼M3

Trafiklaster och infrastrukturens bärförmåga

Statiska axellaster och projekterade vikter och vikter i drift i följande belastningsfall:

— Projekterad vikt enligt definitionen i förordning (EU) 1302/2014:

— 

— I driftsskick.

— Vid normal nyttolast.

— Vid extrem nyttolast.

— Om så är relevant, vikt i drift i enlighet med EN 15663: 2017- A1 2018:

— 

— I driftsskick.

— Vid normal nyttolast.

Högsta konstruktionshastighet.

Fordonets längd.

Axlarnas placering längs med enheten (axelavstånd).

EN-linjekategori.

För fordon som kan transportera en nyttolast av passagerare: EN-linjekategori för standardvärdet för nyttolast på ståplatser och – om så tillämpas – för varje särskilt värde för nyttolast på ståplatser, i enlighet med punkt 6.4 i EN 15528:2021.

Kontroll av statisk kompatibilitet för godsvagnar:

Tillåten nyttolast för olika linjekategorier enligt TSD Godsvagnar

1.1.1.1.2.4  Lastförmåga

1.1.1.1.2.4.1  Nationell klassificering i fråga om lastförmåga

1.1.1.1.2.4.2  Förenlighet hos konstruktioner med lastmodellen HSLM (High Speed Load Model)

1.1.1.1.2.4.3  Läge på järnväg för konstruktioner som kräver särskilda kontroller

1.1.1.1.2.4.4  Dokument med förfarande(n) för statiska och dynamiska kontroller av ruttkompatibilitet

x

x

Kontrollerna av fordons statiska kompatibilitet ska utföras i enlighet med punkt 7 i EN 15528:2021, och i enlighet med ytterligare förfaranden eller relevant information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren i infrastrukturregistret (RINF) enligt parameter 1.1.1.1.2.4.4.

För Förenade kungarikets järnvägsnät i Nordirland ska kontrollerna av fordons statiska kompatibilitet utföras enligt relevanta nationella regler i enlighet med punkt 4.2.7.4 (4) i bilagan till förordning (EU) nr1299/2014 (TSD Infrastruktur).

Alla krav som fastställs av infrastrukturförvaltaren och som avser nyttolast av passagerare, och som ska beaktas vid kontroll av ruttkompatibiliteten för fordon som kan transportera en nyttolast av passagerare, ska omfattas av förfaranden(a) eller ingå i relevant information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren via infrastrukturregistret (RINF) under parameter 1.1.1.1.2.4.4. Ett sådant förfarande kan ta hänsyn till åtgärder ur drift- eller teknikperspektiv som påverkar nyttolasten av passagerare på ståplatser.

Kontroll av tågs dynamiska kompatibilitet, vid behov i enlighet med den information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, ska utföras enligt förfarandena eller ingå i den relevanta information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren via infrastrukturregistret (RINF) under parameter 1.1.1.1.2.4.4.

▼B

Fordonsprofiler

Fordonsprofil:

— Referensprofiler för vilka fordonet har godkänts.

— Andra bedömda profiler.

1.1.1.1.3.1.1  Fordonsprofiler

1.2.1.0.3.4.  Fordonsprofiler

1.1.1.1.3.1.2.  Läge på järnväg för särskilda punkter som kräver särskilda kontroller

1.1.1.1.3.1.3  Dokument med tvärsnitt av de särskilda punkter som kräver särskilda kontroller

1.2.1.0.3.5.  Läge på järnväg för särskilda punkter som kräver särskilda kontroller

1.2.1.0.3.6.  Dokument med tvärsnitt av de särskilda punkter som kräver särskilda kontroller

X

X

Jämförelse mellan fordonet/tåget och den avsedda färdvägen gällande de angivna referensprofilerna.

För de specialfall som avses i punkt 7.3.2.2 i TSD Lok och passagerarfordon (förordning (EU) nr 1302/2014) och punkterna 7.7.17.2 och 7.7.17.9 i TSD Infrastruktur (förordning (EU) nr 1299/2014) kan ett särskilt förfarande för kontroll av ruttkompatibiliteten användas. När detta är aktuellt ska infrastrukturförvaltaren tillgängliggöra relevant information.

Infrastrukturförvaltaren ska identifiera specifika punkter som avviker från den angivna referensprofilen i infrastrukturregistrets parametrar 1.1.1.1.3.1.1 och 1.2.1.0.3.4.För dessa punkter ska infrastrukturregistret uppdateras på tillbörligt sätt (parametrarna 1.1.1.1.3.1.2., 1.1.1.1.3.1.3.).

Observera:

Ytterligare diskussion kan krävas mellan infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget för kontroll av dessa specifika punkter.

▼M3

Särskild kontroll för kombitransporter

Vagnkompatibilitetskod (WCC, Wagon Compatibility Code), vagnens korrigeringssiffra (WCD, Wagon Correction Digit) och tekniskt nummer för intermodal lastenhet (ILU Technical Number)

(WCC + tekniskt nummer för intermodal lastenhet) tillsammans med vagnens korrigeringssiffra = CT-kod

1.1.1.1.3.4  Nummer för standardprofil för kombitransport med växelflak

1.1.1.1.3.9  Nummer för standardprofil för kombitransport med rullflak

1.1.1.1.3.8  Nummer för standardprofil för kombitransport med container

1.1.1.1.3.5  Nummer för standardprofil för kombitransport med påhängsvagnar

(Linjens CT-kod)

 

X

Jämförelse i enlighet med specifikationen i punkt 3.1 i ERA:s tekniska dokument om kodifiering av kombitransporter (ERA/TD/2023–01/CCT) version 1.0 av den 6 mars 2023.

▼B

Vertikal radie

Minsta vertikala

— konvexa kurvradiekapacitet,

— konkava kurvradiekapacitet.

1.2.2.0.3.3.  Minsta vertikala kurvradie (avser sidospår)

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande den angivna minsta vertikala kurvradien.

▼M3

Tågdetekteringssystem

Information om huruvida fordonet har fordonsbaserad elektrisk eller elektronisk utrustning som skapar störström i rälen eller om huruvida fordonet har fordonsbaserad elektrisk eller elektronisk utrustning som skapar elektromagnetiska interferensfält nära axelräknaren.

Typ av tågdetekteringssystem för vilka fordonet har konstruerats och bedömts genom provningar som utförts i enlighet med ERA/ERTMS/033281.

1.1.1.3.7.1.1  Typ av tågdetekteringssystem

1.1.1.3.7.1.2  Typ av spårledningar eller axelräknare för vilka särskilda kontroller behövs

1.1.1.3.7.1.3  Dokument med förfarande(n) som rör den typ av tåg-detekteringssystem som deklareras i punkt 1.1.1.3.7.1.2

Specifikt för det franska järnvägsnätet:

1.1.1.3.7.1.4  Avsnitt med tågdetekteringsbegränsning

X

 

Kontroll krävs endast i följande fall:

— Om värdet för 1.1.1.3.7.1.1 är ”spårledning”: endast för fordon med fordonsbaserad elektrisk eller elektronisk utrustning som skapar störström i rälen.

— Om värdet för 1.1.1.3.7.1.1 är ”axelräknare”: endast för fordon med fordonsbaserad elektrisk eller elektronisk utrustning som skapar elektromagnetiska interferensfält nära axelräknaren.

— Om värdet för 1.1.1.3.7.1.1 är ”slinga”: ingen kontroll behövs.

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda rutten gällande den angivna typen av tågdetekteringssystem.

Anmärkning:

Vid fordonsgodkännandet verifieras, baserat på TSD:er och de dokument med specialfall som det hänvisas till i infrastrukturregistret (RINF) och som bygger på ERA/ERTMS/033281, den tekniska kompatibiliteten mellan fordonet och samtliga tågdetekteringssystem för samtliga järnvägsnät i området för användning.

I vederbörligen motiverade fall (t.ex. vid problem med att fordonet inte detekteras under drift) kan tester och/eller kontroller utföras efter fordonsgodkännandet, med deltagande av järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren.

Tågdetekteringssystem

Möjlighet att förhindra användning av smörjapparaten.

1.1.1.1.7.1  Användning av flänssmörjning

X

 

Verifiering av om det är tillåtet att använda flänssmörjning på den avsedda rutten.

Anmärkning:

Resultatet av kontrollen bör tas i beaktande i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem (till exempel genom att förhindra användning av flänssmörjning på banavsnitt).

Tågdetekteringssystem – påverkande enhet

Från det tekniska underlaget för varje fordon i tåget.

För varje band i den frekvenshantering som anges i den specifikation som det hänvisas till i tillägg J.2 index A till TSD Lok och passagerarfordon och i de specialfall eller tekniska dokument som avses i artikel 13 i TSD Trafikstyrning och signalering när de finns tillgängliga.

— Den högsta störströmmen (A) och tillämplig summeringsregel.

— Största magnetfält (dBμA/m), både strålningsfält och fält från returströmmen, och tillämplig summeringsregel.

— Minsta ingående impedans (ohm).

Andra parametrar som är jämförbara med parametrarna ovan och som finns angivna i de specialfall eller tekniska dokument som avses i artikel 13 i TSD Trafikstyrning och signalering när de finns tillgängliga.

1.1.1.3.4.2  Frekvensband för detektering

1.1.1.3.4.2.1  Högsta störström

1.1.1.3.4.2.2  Minsta ingående impedans

1.1.1.3.4.2.3  Största magnetfält

 

X

Kontroll av ruttkompatibilitet, tillämplig på

— persontåg bestående av ett eller flera lok och personvagnar,

— godståg där en eller flera godsvagnar har elektrisk eller elektronisk ombordutrustning som skapar störström i rälen eller elektromagnetiska interferensfält nära axelräknaren.

De resulterande emissionernas överensstämmelse på nivån för ”påverkande enhet” (definierad i punkt 3.2 i tillägg A index 77 i TSD Trafikstyrning och signalering) med maximala interferensvärden (gränsvärden för strömnivå och magnetfält) och minsta tillåtna impedans ska kontrolleras.

För varje frekvensband ska de resulterande emissionerna på nivån för ”påverkande enhet” beräknas på grundval av summeringsregler som anges i

— punkterna 3.2.1 och 3.2.2 i tillägg A index 77 för tågdetekteringssystem som överensstämmer med TSD Trafikstyrning och signalering,

— specialfall som hänvisar till tekniska dokument enligt artikel 13 i TSD Trafikstyrning och signalering för tågdetekteringssystem som inte överensstämmer med TSD:n. I väntan på anmälan av de specialfall som avses i artikel 13 i TSD Trafikstyrning och signalering gäller de anmälda nationella reglerna.

▼B

Varmgångsdetektering

Övervakning av axellagrens tillstånd (varmgångsdetektering).

1.1.1.1.7.4.  Förekomst av markbaserad varmgångsdetektor (HABD)

Specifikt för de franska, italienska och svenska näten.

1.1.1.1.7.5.  Markbaserad HABD överensstämmer med TSD: (J/N); vid nej:

— 

1.1.1.1.7.6.  Identifiering av markbaserad HABD

— 

1.1.1.1.7.7.  Generation av markbaserad HABD

— 

1.1.1.1.7.8.  Läge på järnväg för markbaserad HABD

— 

1.1.1.1.7.9.  Avläsningsriktning för markbaserad HABD

X

 

För befintligt fordon som inte är i överensstämmelse med TSD:n:

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande den angivna överensstämmelsen med funktionen för markbaserad varmgångsdetektering, när järnvägsnätet eller järnvägsnäten i användningsområdet innefattar mer än en ”typ” av markbaserad varmgångsdetektering. Om det i järnvägsnätet eller järnvägsnäten i användningsområdet bara finns en enda typ av markbaserad varmgångsdetektering behövs ingen kontroll av ruttkompatibiliteten.

Observera:

För fordon som är i överensstämmelse med TSD: Kompatibiliteten med markbaserad varmgångsdetektering i järnvägsnätet eller järnvägsnäten inom ett användningsområde verifieras i godkännandefasen. Råder det specifika förhållanden i järnvägsnätet måste det omfattas av ett specialfall.

Köregenskaper

Kombination (eller kombinationer) av högsta hastighet och maximal rälsförhöjningsbrist som fordonet har godkänts för (baserat på den lastprofil som fordonet har bedömts för).

Rällutning.

1.1.1.1.4.2.  Rälsförhöjningsbrist

1.1.1.1.2.5.  Största tillåtna hastighet

1.1.1.1.4.3.  Rällutning

X

 

Jämförelse av kombinationen av högsta hastighet, maximal rälsförhöjningsbrist och rällutning (eller rällutningar) som fordonet har bedömts för med rälsförhöjningsbristen, hastigheten och rällutningen (eller rällutningarna) som anges i infrastrukturregistret eller i informationen som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren.

Om fordonsegenskaperna inte motsvarar infrastrukturegenskaperna och kompatibiliteten mellan fordonet och rutten jämförelse kan äventyrad ska infrastrukturförvaltaren tillhandahålla den exakta kombinationen av hastighet och rälsförhöjningsbrist för de specifika punkter där kompatibiliteten kan vara äventyrad inom en månad, kostnadsfritt och i ett elektroniskt format.

Observera:

Resultatet av kontrollen bör beaktas av järnvägsföretaget vid framtagningen av linjeboken. Driftsvillkor kan införas som ett resultat av denna kontroll (till exempel hastighetsbegränsning för ett banavsnitt).

Hjulpar

Spårvidd

1.1.1.1.4.1.  Nominell spårvidd

1.2.1.0.4.1.  Nominell spårvidd

X

 

Jämförelse av fordonets spårvidd med spårvidden för den avsedda färdvägen.

Hjulpar

Minsta hjuldiameter vid drift

1.1.1.1.5.2.  Minsta hjuldiameter för fasta dubbelspetsade korsningar

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande minsta hjuldiameter.

Hjulpar

Typ av anläggningar för byte av spårvidd som fordonet har konstruerats för.

1.2.0.0.0.5.  Geografiskt läge för trafikplats

1.2.0.0.0.4.1.  Typ av anläggning (eller typer av anläggningar) för byte av spårvidd

X

 

Jämförelse av typen av anläggning (eller typerna av anläggningar) för byte av spårvidd som fordonet har konstruerats för med den avsedda färdvägens typ av anläggning (eller typer av anläggningar) för byte av spårvidd.

Minsta kurva

Minsta horisontella kurvradiekapacitet.

1.1.1.1.3.7.  Minsta horisontella kurvradie

1.2.2.0.3.2.  Minsta horisontella kurvradie

X

X

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande minsta horisontella kurvradie

Bromsning

Nödbromsning och maximal driftbroms: stoppsträcka och maximal retardation för lastfallet ”projekterad massa vid normal nyttolast” vid fordonets högsta konstruktionshastighet.

För allmän drift (*1), i tillägg till ovanstående uppgifter: bromstal (lambda).

1.1.1.3.11.1.  Längsta begärda bromssträcka

1.1.1.1.3.6.  Lutningsprofil

1.1.1.1.2.5.  Största tillåtna hastighet

1.1.1.1.6.1.  Tågets högsta retardationskurva

1.1.1.3.11.2.  Tillgång till ytterligare information från infrastrukturförvaltaren, enligt definitionen i led 2 i punkt 4.2.2.6.2 (J/N)

Om ja:

1.1.1.3.11.3.  Hänvisning till dokument som ska anges i infrastrukturregistret

X

X

För fördefinierade tågsammansättningar (enligt punkt 2.2.1 i TSD Lok och passagerarfordon, förordning (EU) nr 1302/2014)

Jämförelse av den angivna stoppsträckan och den maximala tågretardationen för rullande materiel med den avsedda färdvägens egenskaper, för varje lastfall vid högsta konstruktionshastighet.

För allmän drift (*1) :

Inget särskilt föreslaget förfarande, ska omfattas av järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem.

Bromsning

Termisk kapacitet:

— Referensfall i TSD.

— Om inget referensfall anges, uttrycks den termiska kapaciteten i form av:

— 

— Hastighet.

— Lutning.

— Avstånd.

— Tid (om avstånd inte anges).

1.1.1.1.3.6.  Lutningsprofil

1.1.1.1.2.5.  Största tillåtna hastighet

X

 

Jämförelse av fordonsreferensfallet med den avsedda färdvägens egenskaper.

Anmärkning:

Infrastrukturregistret eller information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren anger platsen för förändringen i km; lutningens längd kan beräknas genom extrahering av data.

Bromsning

Maximal lutning vid vilken enheten hålls stillastående enbart med hjälp av parkeringsbromsen (om sådan är installerad på fordonet).

1.1.1.1.3.6.  Lutningsprofil

1.2.2.0.3.1.  Lutning för uppställningsspår

X

X

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande angiven största lutningsprofil.

Observera:

Resultatet av jämförelsen bör tas i beaktande i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem (till exempel genom användning av ytterligare åtgärder).

Magnetskenbroms

Möjlighet att förhindra användning av magnetskenbroms (endast om magnetskenbroms är monterad).

1.1.1.1.6.3.  Användning av magnetskenbromsar

1.1.1.1.6.5.  Dokument med villkoren för användning av magnetskenbromsar

X

 

Verifiering av om det är tillåtet att använda magnetskenbroms på den avsedda färdvägen.

Observera:

När magnetskenbroms tillåts ska infrastrukturförvaltaren ange villkoren för dess användning.

Resultatet av kontrollen bör tas i beaktande i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem (till exempel genom att förhindra användning av magnetskenbroms på banavsnitt).

Virvelströmsbroms

Möjlighet att förhindra användning av virvelströmsbroms (endast om virvelströmsbroms är monterad).

1.1.1.1.6.2.  Användning av virvelströmsbromsar

1.1.1.1.6.4.  Dokument med villkoren för användning av virvelströmsbromsar

X

 

Verifiering av om det är tillåtet att använda virvelströmsbroms på den avsedda färdvägen.

Observera:

När virvelströmsbroms tillåts ska infrastrukturförvaltaren ange villkoren för dess användning.

Resultatet av kontrollen bör tas i beaktande i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem (till exempel genom att förhindra användning av virvelströmsbroms på banavsnitt)

Väderförhållanden

Temperaturintervall

1.1.1.1.2.6.  Temperaturintervall

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande angivet temperaturintervall.

Observera:

Om de jämförda temperaturintervallen skiljer sig åt ska eventuella möjliga begränsningar beaktas i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem.

Väderförhållanden

Snö, is och hagel

1.1.1.1.2.8.  Förekomst av stränga klimatförhållanden

X

 

Jämförelse av fordonets angivna parametervärde för ”snö, is och hagel” (till exempel S1) med den avsedda färdvägens uppgifter för ”förekomst av stränga klimatförhållanden”.

Observera:

Eventuella möjliga begränsningar ska beaktas i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem. Diskussioner ska ske mellan järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren för att identifiera möjliga begränsningar.

▼M3

Spänningar och frekvenser

Energiförsörjningssystem:

— Nominell spänning och frekvens

— Typ av kontaktledningssystem

1.1.1.2.2.1.1  Typ av kontaktledningssystem

1.1.1.2.2.1.2  Energiförsörjningssystem (spänning och frekvens)

1.1.1.2.2.1.3  Högsta ej permanenta spänning (Umax2) i Frankrike för linjer som inte överensstämmer med värdena i tabell 1 i EN 50163:2004

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda rutten gällande den angivna spänningen för banmatningssystemet (nominell spänning och frekvens) och typen av kontaktledningssystem.

Anmärkning:  FörFrankrike, jämförelse av högsta ej permanenta spänning (Umax2) mellan fordonet och avsedda rutter där Umax2 inte överensstämmer med värdena i tabell 1 i EN 50163:2004.

▼B

Regenerativ broms

Möjlighet att förhindra användning av regenerativ broms (endast om regenerativ broms är monterad).

1.1.1.2.2.4.  Tillstånd för regenerativ bromsning

X

 

Verifiering av om det är tillåtet att använda regenerativ broms på den avsedda färdvägen eller under särskilda förhållanden.

Observera:

Resultatet av kontrollen bör tas i beaktande i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem (till exempel genom att förhindra användning av regenerativ broms på banavsnitt)

Strömbegränsning

Elektriska enheter med ström- eller effektbegränsningsfunktion.

1.1.1.2.5.1.  Ström- eller effektbegränsning ombord

X

 

Verifiering av om det för den avsedda färdvägen krävs att fordonet är försett med ström- eller effektbegränsning.

Observera:

Rullande materiel som överensstämmer med TSD:n och har en maximal effekt som överstiger 2 MW är försedd med ström- eller effektbegränsning.

Strömavtagare

Maximalt strömuttag per strömavtagare vid stillastående tåg för varje likströmssystem som fordonet är utrustat för.

1.1.1.2.2.3.  Maximalt strömuttag per strömavtagare vid stillastående tåg

1.2.2.0.6.1  Maximalt strömuttag per strömavtagare vid stillastående tåg

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande det angivna maximala strömuttaget per strömavtagare vid stillastående tåg, för varje enskilt likströmssystem.

Strömavtagare

Höjd för strömavtagarens samverkan med kontaktledningen (över rälsöverkant) för varje energiförsörjningssystem som fordonet är utrustat för.

1.1.1.2.2.5.  Kontakttrådens högsta höjd

1.1.1.2.2.6.  Kontakttrådens lägsta höjd

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande höjden för strömavtagarens samverkan med kontaktledningen, för varje enskilt energiförsörjningssystem.

Strömavtagare

Strömavtagartopp för varje energiförsörjningssystem som fordonet är utrustat för.

1.1.1.2.3.1.  Godkända strömavtagartoppar som överensstämmer med TSD

1.1.1.2.3.2.  Andra godkända strömavtagartoppar

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande strömavtagartoppens geometri (vilket innefattar isolerade eller oisolerade horn för 1 950 mm), för varje enskilt energiförsörjningssystem.

Strömavtagare

Material i kolslitskenor för strömavtagare som fordonet får utrustas med, för varje energiförsörjningssystem som fordonet är utrustat för.

1.1.1.2.3.4.  Tillåtet material för kolslitskena

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande materialet i strömavtagarnas kolslitskenor, för varje enskilt energiförsörjningssystem.

Strömavtagare

Kurva för medelkontaktkraft.

1.1.1.2.5.2.  Tillåten medelkontaktkraft

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande den genomsnittliga kontaktkraften.

För fordon som är i överensstämmelse med TSD-kraven och som är avsett att användas i andra TSD-överensstämmande linje (er): Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande den genomsnittliga kontaktkraften, för varje enskild spänning.

För befintligt fordon som inte är i överensstämmelse med TSD:n: jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande den genomsnittliga kontaktkraften, för varje enskild spänning.

Observera:

Ett fordon som är i överensstämmelse med TSD:n godkänns vid en genomsnittlig kontaktkraft som ligger inom de gränsvärden som definieras i tabell 6 i EN 50367:2012.

Strömavtagare

Antal strömavtagare i kontakt med kontaktledningen (för varje energiförsörjningssystem som fordonet är utrustat för).

Den kortaste sträckan mellan två strömavtagare som är i kontakt med kontaktledningen (för varje energiförsörjningssystem som fordonet är utrustat för, för enkeldrift och, om så är tillämpligt, multipeldrift) (endast om antalet höjda strömavtagare är större än ett).

Typ av kontaktledning som använts vid provningen av strömavtagningsprestandan (för varje energiförsörjningssystem som fordonet är utrustat för) (endast om antalet höjda strömavtagare är högre än en).

1.1.1.2.3.3.  Krav gällande antalet höjda strömavtagare och avståndet mellan dem vid den angivna hastigheten

X

X

För fördefinierade tågsammansättningar (enligt punkt 2.2.1 i TSD Lok och passagerarfordon, förordning (EU) nr 1302/2014)

För varje enskilt eneförsörjningssystem:

— Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande antalet strömavtagare som kan vara i kontakt med kontaktledningen.

— Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande det kortaste avstånd som måste finnas mellan två strömavtagare som är i kontakt med kontaktledningen.

För allmän drift (*1) :

Omfattas av järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem, med beaktande av de villkor som införts av infrastrukturförvaltaren i enlighet med infrastrukturregistret eller den information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren.

Observera:

Resultatet av jämförelsen av minimiavståndet mellan två höjda strömavtagare kan resultera i driftsmässiga begränsningar för fordonet som ska beaktas i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem (till exempel kan elektriska motorvagnståg med två höjda strömavtagare behöva sänka en strömavtagare).

Strömavtagare

Automatisk sänkanordning (ADD) installerad (för varje energiförsörjningssystem som fordonet är utrustat för).

1.1.1.2.5.3.  Krav på automatisk sänkanordning

X

 

Verifiering av om det för den avsedda färdvägen eller de avsedda färdvägarna krävs att fordonet är försett med en automatisk sänkanordning.

Specifikt för det franska järnvägsnätet: Fasskiljning

Avstånd mellan hytten och strömavtagaren vid motorvagnståg eller tågsätt

1.1.1.2.4.3  Avstånd mellan skylt och slutet på fasavskiljande sektion

 

x

Kontroll av om placeringen av skyltar som anger det ställe där föraren får höja strömavtagaren eller sluta huvudbrytare på nytt på avsedd(a) rutt(er) är kompatibel med avståndet mellan hytten och strömavtagaren för motorvagnståg eller tågsätt.

Om det inte finns någon kompatibilitet ska skylten flyttas och placeras tillräckligt långt bort för att säkerställa att föraren inte höjer strömavtagaren för tidigt.

Tunnel

Brandsäkerhetskategori.

1.1.1.1.8.10.  Krav på brandsäkerhetskategori för rullande materiel

1.1.1.1.8.11.  Krav på nationell brandsäkerhetskategori för rullande materiel

1.2.1.0.5.7.  Krav på brandsäkerhetskategori för rullande materiel

1.2.1.0.5.8.  Krav på nationell brandsäkerhetskategori för rullande materiel

1.2.2.0.5.7.  Krav på brandsäkerhetskategori för rullande materiel

1.2.2.0.5.8.  Krav på nationell brandsäkerhetskategori för rullande materiel

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande brandsäkerhetskategori.

Tåglängd

Tåglängd

1.2.2.0.2.1.  Användbar sidospårslängd

1.2.1.0.6.4.  Användbar plattformslängd

X

X

För fasta och fördefinierade tågsammansättningar (enligt punkt 2.2.1 i TSD Lok och passagerarfordon, förordning (EU) nr 1302/2014):

Jämförelse av enhetens eller enheternas längd (singel- eller multipeldrift) med den avsedda färdvägens sidospårs- och plattformslängder.

För allmän drift (*1) :

Verifiering av att tågsammansättningens längd överensstämmer med den avsedda färdvägens sidospårs- och plattformslängder.

Observera:

Resultatet av kontrollen bör tas i beaktande av järnvägsföretaget i dess säkerhetsstyrningssystem. Driftsvillkor kan införas som ett resultat av denna kontroll.

Plattformshöjd, samt på- och avstigning

Plattformshöjder som fordonet är konstruerat för.

1.2.1.0.6.5.  Plattformshöjd

X

 

Jämförelse mellan fordonet och den avsedda färdvägen gällande plattformshöjder.

Observera:

Resultatet av kontrollen bör tas i beaktande av järnvägsföretaget i dess säkerhetsstyrningssystem. Driftsvillkor kan införas som ett resultat av denna kontroll.

ETCS

ETCS-systemets kompatibilitet

1.1.1.3.2.9.  ETCS-systemets kompatibilitet

X

 

Kontroll av att värde för ETCS-systemskompatibilitet enligt infrastrukturregistret ingår i fordonsgodkännandet.

▼M3

ETCS

Hantering (utan förarens medverkan) av information om huruvida tågsammansättningen är intakt

1.1.1.3.2.8  Fordonsbaserad bekräftelse (utan förarens medverkan) av tågintegritet som krävs för tillträde till linje

X

X

Kontroll av att fordonet/tåget (utan förarens medverkan) kan bekräfta tågintegriteten om detta krävs av markbaserad utrustning.

▼M3

ETCS

Uppsättning av giltiga ETCS-systemversioner

1.1.1.3.2.10  ETCS M_version

X

 

Kontroll av att värdet för ETCS M_version i infrastrukturregistret (RINF) ligger inom intervallet för de driftgodkända systemversioner av ETCS som stöds av fordonet.

ETCS

Fordonsbaserad säker information om sammansättningens längd (safe consist length information) som är nödvändig för tillträde till linjen, samt SIL (Safety Integrity Level)

1.1.1.3.2.11  Fordonsbaserad säker information om sammansättningens längd (safe consist length information) som är nödvändig för tillträde till linjen, samt SIL (Safety Integrity Level)

X

X

Kontroll att fordonet/tåget kan tillhandahålla säker information om sammansättningens längd på minst den nivå som krävs i infrastrukturregistret (RINF).

▼B

GSM-R

Kompatibilitet hos radiosystem avseende tal

1.1.1.3.3.9.  Kompatibilitet hos radiosystem avseende tal

X

 

Kontroll av att värde för radiosystemskompatibilitet avseende tal enligt infrastrukturregistret ingår i fordonsgodkännandet.

GSM-R

Kompatibilitet hos radiosystem avseende data.

1.1.1.3.3.10.  Kompatibilitet hos radiosystem avseende data

X

 

Kontroll av att värde för radiosystemskompatibilitet avseende data enligt infrastrukturregistret ingår i fordonsgodkännandet.

▼M3

GSM-R

GSM-R-hemmanät för SIM-kort (tal)

1.1.1.3.3.5  GSM-R-nät som omfattas av ett roamingavtal

X

 

Kontroll av att SIM-kortets GSM-R-hemmanät finns i listan över GSM-R-nät med roamingavtal för alla punkter på rutten. Detta måste göras för alla SIM-kort i fordonet.

▼M3

GSM-R

GSM-R-hemmanät för SIM-kort (data)

1.1.1.3.3.5  GSM-R-nät som omfattas av ett roamingavtal

X

 

Kontroll av att SIM-kortets GSM-R-hemmanät finns i listan över GSM-R-nät med roamingavtal för alla punkter på rutten. Detta måste göras för alla SIM-kort i fordonet.

▼M3

GSM-R

SIM-kort för GSM-R (tal) med stöd för grupp-ID 555

1.1.1.3.3.4  Användning av grupp-ID 555 i GSM-R

X

 

Kontroll av att grupp-ID 555 används i markbaserad utrustning. Om detta inte konfigureras ombord bör alternativa driftsförfaranden fastställas med infrastrukturförvaltaren i förväg.

▼B

Klass B

Befintliga system för tågskydd av klass B.

1.1.1.3.5.3.  Befintliga system för tågskydd

X

 

Kontroll av namn och version för befintliga system för tågskydd av klass B.

Klass B

Befintliga radiosystem av klass B.

1.1.1.3.6.1.  Befintliga radiosystem

X

 

Kontroll av namn och version för befintliga system för tågskydd av klass B.

(*1)   

Anmärkning 1: Allmän drift: En enhet är konstruerad för allmän drift om den är avsedd att kopplas samman med en eller flera enheter i en tågsammansättning som inte har definierats på konstruktionsstadiet

(1)   

Kommissionens förordning (EU) nr 1299/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet Infrastruktur i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 1).

(2)   

Kommissionens förordning (EU) nr 1301/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 179).

▼M3

Tillägg D2

Uppgifter som infrastrukturförvaltaren måste lämna till järnvägsföretagets linjebok



Nummer

Linjeboksinformation

Linjeboksinformation i infrastrukturregistret (RINF)

Förklaring

1

Allmän information om infrastrukturförvaltaren

 

 

1.1

Kod för infrastrukturförvaltare

1.1.0.0.0.1 – Banavsnitt

1.1.1.1.8.1 – Banavsnitt, spår i tunnel

1.2.1.0.0.1 – Trafikplats, spår

1.2.1.0.5.1 – Trafikplats, spår i tunnel

1.2.1.0.6.1 – Plattform

1.2.2.0.0.1 – Sidospår

 

2

Kartor och diagram

 

 

2.1

Karta: Schematisk översikt inklusive följande:

 

 

2.1.1

Banavsnitt

1.1.1.0.1.1

Uppgifterna i RINF är geolokaliserade. En karta över ett banavsnitt genereras genom dess geolokalisering som överlagras i en karttjänst.

En beräknad rutt ger en karta med sammanhängande banavsnitt.

2.1.2

(Huvudsakliga) trafikplatser

1.2.0.0.0.5

Uppgifterna i RINF är geolokaliserade. En karta över en trafikplats genereras genom dess geolokalisering som överlagras i en karttjänst.

2.2

Ruttdiagram

 

En rutt definieras genom en förteckning över på varandra följande spår på banavsnitt med motsvarande trafikplatser, så att en trafikplats A förbinds med en trafikplats B.

2.2.1.1

Angivelse av linjens huvudspår

1.1.0.0.0.2

1.1.1.0.0.1

1.1.1.0.0.2

Nationell linjeidentitet är en egenskap hos varje banavsnitt.

Huvudspåret ges av spårets identitet och körriktningen: N (Normal), O (Opposite, dvs. motsatt) eller B (Both, dvs. båda).

2.2.1.2

Angivelse av avvikande huvudspår

1.2.0.0.0.4

 

2.2.1.3

Angivelse av skyddsväxlar

1.2.0.0.0.4

 

2.2.1.4

Angivelse av sidospår

1.2.2.0.0.2

Sidospår definieras som delar trafikplatser (geolokaliserade).

2.2.2

Viktigare platser (stationer, bangårdar, förgreningspunkter på linjen, godsterminaler) och deras position i förhållande till linjen

1.2.0.0.0.1

1.2.0.0.0.2

1.2.0.0.0.3

1.2.0.0.0.4

1.2.0.0.0.5

1.2.0.0.0.6

 

2.2.3

Plats, typ och namn för alla fasta signaler som är av betydelse för tåg

1.1.1.3.14 – Signal på banavsnitt

1.2.1.0.8 – Signal på trafikplats

Signal anges i förhållande till ett spår på ett banavsnitt eller en trafikplats.

2.3

Beskrivningar av stationer/bangårdar/depåer

 

Station, bangård och depå definieras i RINF som typer av trafikplats.

2.3.1

Unik trafikplatsidentitet (UOPID)

1.2.0.0.0.1

1.2.0.0.0.2

1.2.0.0.0.3

 

2.3.2

Typ av plats (passagerarterminal, godsterminal, bangård, depå)

1.2.0.0.0.4

 

2.3.3

Plats, typ och identitet för fasta signaler som skyddar farliga punkter

1.2.1.0.8.1

1.2.1.0.8.2

1.2.1.0.8.3

1.2.1.0.8.4

Signal anges i förhållande till en trafikplats.

2.3.4

Spåridentiteter och spårplan, inklusive växlar

1.2.1.0.0.2

1.2.0.0.0.7.1

1.2.0.0.0.7.2

Parametrar tillagda på schematisk översikt.

2.3.5

Plattformsidentiteter

1.2.1.0.6.2

 

2.3.6

Plattformarnas längd

1.2.1.0.6.4

 

2.3.7

Plattformarnas höjd

1.2.1.0.6.5

 

2.3.8

Plattformarnas krökning

1.2.1.0.6.8

 

2.3.9

Identitet för avvikande huvudspår

1.2.0.0.0.1

1.2.0.0.0.2

1.2.0.0.0.3

1.2.0.0.0.4

 

2.3.10

Fasta installationer för service av tåg (toalettömning, städning, vattenpåfyllning, tankning, sandpåfyllning, elförsörjning vid uppställning)

1.2.2.0.4.1

1.2.2.0.4.2

1.2.2.0.4.3

1.2.2.0.4.4

1.2.2.0.4.5

1.2.2.0.4.6

 

3

Specifik information om banavsnitt

 

 

3.1

Allmänna egenskaper

 

 

3.1.1

Banavsnitt, ändpunkt 1

1.1.0.0.0.3

 

3.1.2

Banavsnitt, ändpunkt 2

1.1.0.0.0.4

 

3.1.3

Avståndsindikationer utmed banan (frekvens, utseende och placering)

1.1.1.0.0.3

 

3.1.4

Största tillåtna hastighet för respektive spår

1.1.1.1.2.5

 

3.1.5

Avsiktligt utelämnad

 

 

3.1.6

Avsiktligt utelämnad

 

 

3.1.7

Kommunikationsmedel för att kommunicera med driftledningscentral vid normal drift, vid driftstörningar och i nödsituationer

1.1.1.3.3.1 – GSM-R-version

1.1.1.3.6.1 – Andra installerade radiosystem (befintliga radiosystem)

1.1.1.3.3.3 – Frivilliga GSM-R-funktioner

 

3.2

Särskilda tekniska egenskaper

 

 

3.2.1

Lutningsprofil

1.1.1.1.3.6

 

3.2.2

Platsangivelse för lutning

1.1.1.1.3.6

 

3.2.3

Tunnlar: platsangivelse, namn, längd, specifik information såsom förekomsten av gångbanor och utrymnings- och räddningsplatser samt platsangivelse för säkra platser där utrymning av passagerare får äga rum, brandsäkerhetskategori

1.1.1.1.8.2

1.1.1.1.8.3

1.1.1.1.8.4

1.1.1.1.8.7

1.1.1.1.8.10

1.1.1.1.8.11

1.1.1.1.8.12

1.1.1.1.8.12.1

1.1.1.1.8.13

1.1.1.1.8.13.1

 

3.2.4

Stoppförbudsområden: identifiering, plats, typ

1.1.1.3.14.1

1.1.1.3.14.2

1.1.1.3.14.3

1.1.1.3.14.5

Specifik typ av signal för ”stoppförbudsområde”, samt längden på stoppförbudsområdet

3.2.5

Industriella risker – platser där det är farligt för föraren att gå ut

1.1.0.0.1.1

 

3.2.6

Avsiktligt utelämnad

 

 

3.2.7

Typ av signalsystem och tillhörande driftsregler (dubbelspår, dubbelriktad trafik, vänster- eller högertrafik etc.)

1.1.1.3.2.1 – ETCS-nivå

1.1.1.3.2.2 – Basversion för ETCS

1.1.1.3.5.3 – Befintligt system för tågskydd

1.1.1.0.0.2 – Normal körriktning

1.1.0.0.1.3 – Driftsregler

Signalsystem som redan finns i RINF i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/777.

Regler för dubbelriktad trafik som redan definierats på spårnivå i RINF.

Parameter för regler för dubbelspår och vänster- och högertrafik, definierade på banavsnittsnivå.

3.2.8

Avsiktligt utelämnad

 

 

3.3

Delsystemet Energi

 

 

3.3.1

Energiförsörjningssystem (spänning och frekvens)

1.1.1.2.2.1.2

 

3.3.2

Maximalt strömuttag per tåg

1.1.1.2.2.2

 

3.3.3

Restriktioner relaterade till strömförbrukning hos specifika elektriska dragfordon

1.1.1.2.5.1

1.1.1.2.5.4

Ja/Nej som redan finns i RINF i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/777.

Parameter i parametergruppen ”Regler och begränsningar” för ett dokument som beskriver begränsningen.

3.3.4

Restriktioner i fråga om placeringen av dragfordon (ett eller flera) för överensstämmelse med kontaktledningens systemskiljande sektioner (strömavtagares placering)

1.1.1.2.5.5

Parameter i parametergruppen ”Regler och begränsningar”.

3.3.5

Platsangivelse för spänningslösa sektioner

1.1.1.2.4.1.2

 

3.3.6

Platsangivelse för områden som ska passeras med sänkta strömavtagare

1.1.1.2.4.1.2

 

3.3.7

Villkor som gäller i fråga om regenerativ bromsning

1.1.1.2.2.4.1

 

3.3.8

Maximalt strömuttag per strömavtagare vid stillastående tåg

1.1.1.2.2.3

 

3.4

Delsystemet Trafikstyrning och signalering

 

 

3.4.1

Behov av att ha mer än ett system aktivt samtidigt

1.1.1.3.10.1

1.1.1.3.10.2

1.2.1.1.9.1

1.2.1.1.9.2

 

3.4.2

Särskilda villkor för omkoppling mellan olika tågskydds-, styr- och varningssystem av klass B

1.1.1.3.8.1.1

1.2.1.1.7.1.1

 

3.4.3

Särskilda tekniska villkor som krävs för omkoppling mellan ERTMS/ETCS och system av klass B, platser som utgör gräns mellan ERTMS/ETCS och system av klass B

1.1.1.3.8.3

1.2.1.1.7.3

Platsen som utgör gräns kan härledas från det spår som är kopplat till ETCS och det angränsande spår som är kopplat till system av klass B.

3.4.4

Radionät-ID som används på sträckan och särskilda instruktioner (placering) för omkoppling mellan olika radiosystem

1.1.1.3.3.1 – GSM-R-version

1.2.1.1.2.1

1.1.1.3.6.1 – Andra installerade radiosystem (befintliga radiosystem)

1.2.1.1.5.1

1.1.1.3.8.2

1.1.1.3.8.2.1

1.2.1.1.7.2

1.2.1.1.7.2.1

Platsen för omkoppling kan härledas från det spår som är kopplat till ett radiosystem och det angränsande spår som är kopplat till ett annat radiosystem.

3.4.5

Tillåtelse att använda virvelströmsbroms

1.1.1.1.6.2

1.2.1.0.4.2

 

3.4.6

Tillåtelse att använda magnetskenbroms

1.1.1.1.6.3

1.2.1.0.4.3

 

3.4.7

Identifierare, telefonnummer och behörighetsområden (definierade genom fastställda platser som utgör gräns) för radioblockcentraler för ERTMS/ETCS som omfattar sträckan

1.1.1.3.2.17

1.2.1.1.1.17

Det område som omfattas av en radioblockcentral definieras genom samtliga spår på banavsnitt som är kopplade till samma ID eller telefonnummer.

3.4.8

Automatiseringsgrad för ATO och markbaserad systemversion

1.1.1.3.13.1

1.1.1.3.13.2

1.2.1.1.10.1

1.2.1.1.10.2

Parametrar i RINF som är kopplade till spår på banavsnitt.

3.4.9

Kommunikationssystem för ATO som stöds av markbaserad utrustning

1.1.1.3.13.3

1.2.1.1.10.3

 

3.4.10

Stor metallmassa (Big Metal Mass)

1.1.1.3.2.18

1.2.1.1.1.18

 

3.4.11

Tågintegritet, bekräftad av fordonsbaserad utrustning

1.1.1.3.2.8

1.2.1.1.1.8

 

3.5

Delsystemet Drift och trafikledning

 

 

3.5.1

Arbetsspråk

1.1.0.0.1.2

1.2.0.0.0.8

 

▼M3

Tillägg D3

Teknisk information om markbaserad ERTMS som är relevant för driften och som infrastrukturförvaltaren ska tillhandahålla järnvägsföretaget

Observera:

1. De uppgifter som lämnas här kompletterar kontrollen av ruttkompatibilitet, som antas vara redan utförd för ett tåg som är avsett att trafikera en rutt. Infrastrukturförvaltarna måste tillhandahålla den via RINF. Dessa parametrar kan offentliggöras i RINF-applikationen genom att använda en delmängd av gemensamma egenskaper (common characteristics subset) enligt definitionen i ERA Vocabulary och genomförandeförordning (EU) 2019/777, ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2023/1694.

2. Merparten av den information som anges nedan är inte synlig för föraren på annat sätt, eller kan endast uppfattas indirekt under vissa driftsförhållanden, vanligtvis genom observationer av hur systemet fungerar i vissa situationer.

3. I punkt 1.5 förtecknas den minimiuppsättning nationella värden avseende ETCS som ska göras tillgänglig för järnvägsföretagen. Infrastrukturförvaltare ska också på begäran tillhandahålla ett järnvägsföretag hela uppsättningen nationella värden.

4. De ERTMS-termer som nämns i tabellen definieras i ordlistan och systemkravspecifikationen i TSD Trafikstyrning och signalering (index 3 respektive 4 i tillägg A).

5. Informationen i detta tillägg kommer att öka förarnas kunskaper om de driftsförhållanden som de måste beakta i trafik enligt ERTMS i infrastrukturförvaltarens järnvägsnät. Den kan användas i förarutbildningen och integreras i järnvägsföretagens interna regler och förfaranden.



Nummer

Information

Förklaring

1

Särdrag avseende ETCS

 

1.1

Är markbaserat ETCS konstruerat för att överföra spåregenskaper, och i så fall vilka egenskaper?

Om den markbaserade utrustningen inte ger information om spåregenskaper måste föraren informeras om sådana egenskaper via alternativa metoder.

1.2

Omfattar markbaserat ETCS LX-förfarandet för plankorsning (Level Crossing) eller en likvärdig lösning?

Om den markbaserade utrustningen inte omfattar plankorsningar med fel (som normalt skyddas med hjälp av ett tekniskt system) måste förarna följa instruktioner från andra källor.

1.3

Den rälsförhöjningsbrist som används för att fastställa sträckans grundläggande statiska hastighetsprofil, och rälsförhöjningsbrist för andra tågkategorier för vilka markbaserad ETCS är konfigurerad för att tillhandahålla statiska hastighetsprofiler.

Väsentlig information för förare av tåg med en sämre (lägre) tolerans för rälsförhöjningsbrist än de för vilka markbaserad ETCS tillhandahåller statiska hastighetsprofiler.

1.4

Orsaker till att en radioblockcentral för ETCS kan neka ett tåg.

Förteckning över faktorer som är beroende av infrastrukturförvaltarens val av systemutformning.

1.5

Nationella värden avseende ETCS

Minimiuppsättning parametrar som ska meddelas järnvägsföretagen

1.5.1

D_NVROLL

Parameter som används av fordonsbaserad ETCS för att övervaka den sträcka som får tillryggaläggas inom ramen för frirullningsskyddet och backningsskyddet.

1.5.2

Q_NVEMRRLS

Parameter som anger huruvida tillsättning av nödbroms av andra skäl än nödstopp kan upphävas så snart orsakerna till tillsättningen har försvunnit eller efter det att tåget har stannat helt.

1.5.3

V_NVALLOWOVTRP

Största tillåtna hastighet vid val av funktionen ”Passera” (EOA).

1.5.4

V_NVSUPOVTRP

Nedsättning av största tillåtna hastighet som övervakas när funktionen ”Passera” (EOA) är aktiverad.

1.5.5

D_NVOVTRP

Maximalt avstånd vid användning av funktionen ”Passera” för att upphäva nödstopp.

1.5.6

T_NVOVTRP

Maximal tid vid användning av funktionen ”Passera” för att upphäva nödstopp.

1.5.7

D_NVPOTRP

Maximalt tillåtet avstånd för backning efter nödstopp.

1.5.8

T_NVCONTACT

Maximal tid utan ett säkert meddelande från radioblockcentral innan tåget reagerar.

1.5.9

M_NVCONTACT

Reaktion från fordonsbaserat system när T_NVCONTACT löper ut.

1.5.10

M_NVDERUN

Parameter som anger huruvida fordonsbaserad ETCS tillåter att ett förar-ID ändras under körning eller endast vid stillastående.

1.5.11

Q_NVDRIVER_ADHES

Parameter som anger huruvida föraren får ändra den adhesionsfaktor som används av fordonsbaserad ETCS för att beräkna bromskurvorna.

1.5.12

Q_NVSBTSMPERM

Tillstånd att använda driftbroms för övervakning av målhastighet

1.5.13

Nationella värden som används för bromsmodellen.

Uppsättning parametrar för trimning av bromskurvor som beräknats av fordonsbaserad ETCS för att matcha noggrannhet, prestanda och säkerhetsmarginaler som fastställts av infrastrukturförvaltaren.

2

Särdrag avseende GSM-R

 

2.1

Huruvida GSM-R-är nätet konfigurerat så att en annan förare kan tvinga fram avregistrering av ett funktionsnummer.

Denna funktion kommer att villkora de tillämpliga driftsreglerna för förare och tågklarerare när de hanterar hyttradio som är registrerade med fel nummer.

2.2

Särskilda begränsningar som införts av GSM-R-nätets operatör för fordonsbaserade ETCS-enheter som endast kan användas för kretskopplad förbindelse.

Dessa begränsningar är, i tillämpliga fall, avsedda att hantera det begränsade antalet kretskopplade radioförbindelser som kan hanteras samtidigt av en radioblockcentral.

▼B




Tillägg E

Språk- och kommunikationsnivå

Den muntliga färdigheten i ett visst språk kan delas in i fem nivåer:



Nivå

Beskrivning

5

— Kan anpassa sitt sätt att tala till alla typer av samtalspartner

— Kan lägga fram en åsikt

— Kan förhandla

— Kan övertyga

— Kan ge råd

4

— Kan hantera helt oförutsedda situationer

— Kan göra antaganden

— Kan uttrycka sin åsikt i en diskussion

3

— Kan hantera praktiska situationer som inbegriper vissa oförutsedda detaljer

— Kan beskriva

— Kan föra ett enkelt samtal

2

— Kan hantera enkla praktiska situationer

— Kan ställa frågor

— Kan svara på frågor

1

— Kan tala genom att använda memorerade fraser




Tillägg F

▼M3

Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”

▼B

1.    Allmänna krav

a) 

Detta tillägg, som ska läsas tillsammans med punkterna 4.6 och 4.7, innehåller en förteckning över de krav som anses relevanta för de uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg på järnvägsnätet.

b) 

Med uttrycket yrkeskvalifikationer avses i denna förordning de faktorer som är viktiga för att säkerställa att den operativa personalen är utbildad och kapabel att förstå och fullgöra sina uppgifter.

c) 

Regler och förfaranden gäller för de uppgifter som utförs och för den person som utför uppgifterna. Dessa uppgifter får utföras av vilken godkänd och kvalificerad person som helst, utan hänsyn till de benämningar, titlar eller grader som används i regler och förfaranden eller av det enskilda företaget.

2.    Yrkeskunskaper

Varje godkännande kräver ett avklarat initialt prov och åtgärder för fortlöpande bedömning och utbildning enligt beskrivningen i punkt 4.6.

2.1    Allmänna yrkeskunskaper

a) 

Principer för organisationens säkerhetsstyrningssystem som är av relevans för arbetsuppgiften.

b) 

Roller och ansvarsområden för de nyckelpersoner som är involverade i tågens drift.

c) 

Allmänna villkor som rör säkerhet för passagerare och/eller gods och personer på eller vid järnvägsspåren.

d) 

Villkor avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

e) 

Allmänna säkerhetsprinciper för järnvägssystemet.

f) 

Personalens säkerhet, inbegripet när de går av tåget på linjen.

2.2    Kunskap om driftsförfaranden och säkerhetssystem som är av relevans för arbetsuppgiften

a) 

Driftsförfaranden och säkerhetsregler.

b) 

Relevanta aspekter av system för trafikstyrning och signalering.

c) 

Formaliserat meddelandeförfarande, vilket innefattar användning av kommunikationsutrustning.

2.3    Kunskap om rullande materiel

a) 

Inre utrustning i passagerarfordon.

b) 

Tillbörlig kunskap om säkerhetskritiska arbetsuppgifter i fråga om förfaranden och gränssnitt för rullande materiel.

2.4    Linjekännedom

a) 

Relevanta driftsrutiner (till exempel rutiner för avgångssignalering) på enskilda platser (signalering och utrustning på trafikplatsen etc.)

b) 

Trafikplatser där passagerare kan gå av eller på tåget.

c) 

Lokala rutiner för drift och nödsituationer, som är specifika för sträckan/sträckorna.

2.5    Kunskap om passagerarsäkerhet

Utbildning om passagerarsäkerhet ska åtminstone omfatta följande:

a) 

Principer för att säkerställa passagerarnas säkerhet:

— 
Stöd till passagerare med nedsatt rörlighet.
— 
Identifiering av faror.
— 
Förfaranden som är tillämpliga vid personolyckor.
— 
Händelser med brand och/eller rök.
— 
Utrymning av passagerare.
b) 

Principer för kommunikation:

— 
Fastställande av vem som behöver kontaktas och kännedom om kommunikationsmetoder, särskilt för kommunikation med tågklareraren vid tillbud som kräver utrymning.
— 
Fastställande av orsaker/situationer och uppmärksammande av begäran att inleda kommunikation.
— 
Kommunikationsmetoder för att informera passagerare.
— 
Kommunikationsmetoder vid driftstörningar eller i nödsituationer.
c) 

Beteendemässiga färdigheter:

— 
Situationsmedvetenhet.
— 
Samvetsgrannhet.
— 
Kommunikation.
— 
Beslutsfattande och handling.

3.    Förmåga att omsätta kunskaperna i praktiken

Förmågan att tillämpa denna kunskap under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer förutsätter att personalen är fullt förtrogen med följande:

— 
Metoder och principer för tillämpning av aktuella regler och förfaranden.
— 
Rutiner för användning av utrustning utmed banan och rullande materiel, liksom all specifik säkerhetsutrustning.

Detta gäller särskilt följande:

a) 

Kontroller före avgång, inklusive bromsprov om så krävs och kontroll av att dörrstängningen fungerar korrekt.

b) 

Avgångsrutiner.

c) 

Driftstörning.

d) 

Bedömning av potentiella effekter av ett fel i passagerarutrymmen och agerande i enlighet med regler och förfaranden.

e) 

Skydds- och varningsåtgärder som krävs enligt regler och föreskrifter eller för att assistera föraren.

f) 

Kommunikation med infrastrukturförvaltarens personal i samband att föraren assisteras.

g) 

Rapportering av varje ovanlig händelse som rör tågets funktion, den rullande materielens skick och passagerarnas säkerhet. Om så krävs ska dessa rapporter lämnas i skriftlig form, på det språk som valts av järnvägsföretaget.




Tillägg G

▼M3

Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att klargöra (iordningställa) ett tåg

▼B

1.    Allmänna krav

▼M3

a) 

Detta tillägg, som ska läsas tillsammans med punkterna 4.6 och 4.7, innehåller en förteckning över de krav som anses relevanta för uppgiften att klargöra (iordningställa) ett tåg på järnvägsnätet.

▼B

b) 

Med uttrycket yrkeskvalifikationer avses i denna förordning de faktorer som är viktiga för att säkerställa att den operativa personalen är utbildad och kapabel att förstå och fullgöra alla delar av sina uppgifter.

c) 

Regler och förfaranden gäller för den uppgift som utförs och för den person som utför uppgiften. Dessa uppgifter får utföras av vilken godkänd och kvalificerad person som helst, utan hänsyn till de benämningar, titlar eller grader som används i regler och förfaranden eller av det enskilda företaget.

2.    Yrkeskunskaper

Varje godkännande kräver ett avklarat initialt prov och åtgärder för fortlöpande bedömning och utbildning enligt beskrivningen i punkt 4.6.

2.1    Allmänna yrkeskunskaper

a) 

Principer för organisationens säkerhetsstyrningssystem som är av relevans för arbetsuppgiften.

b) 

Roller och ansvarsområden för de nyckelpersoner som är involverade i tågens drift.

c) 

Allmänna villkor som rör säkerhet för passagerare och/eller gods, inbegripet transport av farligt gods och specialtransporter.

d) 

Förståelse för faror, och särskilt de risker som är förenade med järnvägsdrift och tågens strömförsörjning.

e) 

Villkor avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

f) 

Allmänna säkerhetsprinciper för järnvägssystemet.

g) 

Personers säkerhet när de uppehåller sig på eller invid järnvägslinjer.

h) 

Kommunikationsprinciper och formaliserade meddelandeförfaranden, vilket innefattar användning av kommunikationsutrustning.

2.2    Kunskap om driftsförfaranden och säkerhetssystem som är av relevans för arbetsuppgiften

a) 

Tågdrift under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer.

b) 

Driftsförfaranden för enskilda platser (signalering, utrustning vid stationer/depåer/bangårdar) och säkerhetsregler.

c) 

Lokala driftsrutiner.

2.3    Kunskaper om tågutrustning

a) 

Syfte med och användning av utrustning på godsvagnar och fordon.

b) 

Identifiering av behov av tekniska inspektioner och säkerställande att dessa utförs.

c) 

Tillbörlig kunskap om säkerhetskritiska arbetsuppgifter i fråga om förfaranden och gränssnitt för rullande materiel.

3.    Förmåga att omsätta kunskaperna i praktiken

Förmågan att tillämpa denna kunskap under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer förutsätter att personalen är fullt förtrogen med följande:

— 
Metoder och principer för tillämpning av aktuella regler och förfaranden.
— 
Rutiner för användning av utrustning utmed banan och rullande materiel, liksom all specifik säkerhetsutrustning.

Detta gäller särskilt följande:

▼M3

a) 

Tillämpning av regler för klargöring (iordningsställande) av tåg, tågsammansättning, bromsföreskrifter, lastningsregler etc. för att säkerställa att tåget är i körklart skick.

▼B

b) 

Kännedom om märkning och skyltar på fordon.

c) 

Processen för att fastställa och tillgängliggöra tågdata.

d) 

Kommunikation med tågpersonalen.

e) 

Kommunikation med den personal som ansvarar för styrningen av tågrörelser.

f) 

Driftstörningar, särskilt om de påverkar iordningställandet av tågen.

g) 

Skydds- och varningsåtgärder som krävs enligt regler och föreskrifter eller lokala procedurer och tekniska anpassningar på platsen i fråga.

h) 

Åtgärder som ska vidtas i händelse av tillbud som rör transport av farligt gods (om detta är tillämpligt).




Tillägg H

Det europeiska fordonsnumret och tillhörande bokstavsmärkning på fordonskorgen

1.   ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM DET EUROPEISKA FORDONSNUMRET

Det europeiska fordonsnumret (EVN) tilldelas i enlighet med tillägg 6 till bilaga II till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1614 ( 21 ).

EVN ska ändras i enlighet med punkt 3.2.2.8 i bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2018/1614.

Det europeiska fordonsnumret får ändras på fordonsinnehavarens begäran i enlighet med punkt 3.2.2.9 i bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2018/1614.

2.   ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNA MÄRKNINGAR

De versaler och siffror som ingår i märkningen som ska anbringas ska vara minst 80 mm höga, i ett sans serif-typsnitt av tryckkvalitet. En lägre höjd får endast användas i de fall då det inte finns någon annan möjlighet än att placera märkningen på rambalkarna.

Märkningen ska inte placeras högre än 2 meter över rälsöverkant.

Innehavaren kan lägga till en egen litteramärkning (som vanligen består av siffrorna i löpnumret kompletterat med en bokstavskod), med större teckenstorlek än det europeiska fordonsnumret, som kan vara användbar ur driftsynpunkt. Placeringen av den egna litteramärkningen väljs av innehavaren, men det ska alltid gå lätt att skilja det europeiska fordonsnumret från innehavarens egen litteramärkning.

3.   GODSVAGNAR

Märkningen ska skrivas på godsvagnens fordonskorg på följande sätt:



23.  TEN

80  D-RFC

7369 553–4

Zcs

31.  TEN

80  D-DB

0691 235–2

Tanoos

33.  TEN

84  NL-ACTS

4796 100–8

Slpss

I dessa exempel

står D och NL för medlemsstaten där godsvagnen är registrerad, i enlighet med del 4 i tillägg 6 till beslut 2018/1614/EU,
står RFC, DB och ACTS för fordonsinnehavarbeteckningen i enlighet med del 1 i tillägg 6 till beslut 2018/1614/EG.

För godsvagnar vars fordonskorgar inte har en tillräckligt stor yta för en märkning med denna utformning, särskilt när det gäller flakvagnar, ska märkningen utformas enligt följande:



01.87

3320 644–7

 

TEN

F-SNCF

Ks

Om en eller flera underlitteror med nationell innebörd finns påskrivna på en godsvagn, ska denna nationella märkning stå efter den internationella märkningen och åtskild från denna med ett bindestreck på följande sätt:



01.87

3320 644–7

 

TEN

F-SNCF

Ks-xy

4.   PERSONVAGNAR OCH MANÖVERVAGNAR

Numret ska anbringas på båda sidoväggarna av fordonet, på följande sätt:



F-SNCF

61 87 20 - 72 021 - 7

 

B10 tu

Märkningen för det land där fordonet är registrerat och för de tekniska egenskaperna placeras precis före, efter eller under det tolvsiffriga fordonsnumret.

I fråga om manövervagnar skrivs det europeiska fordonsnumret även inuti förarhytten.

5.   LOK, MOTORVAGNAR OCH SPECIALFORDON

Det europeiska fordonsnumret ska anbringas på båda sidoväggarna av dragfordonet, på följande sätt:

92 10 1108 062–6

Det europeiska fordonsnumret skrivs även inuti var och en av dragfordonens förarhytter.

6.   BOKSTAVSMÄRKNING FÖR DRIFTSKOMPATIBILITET

”TEN”: Fordon med ett godkännande som är giltigt för ett användningsområde som omfattar samtliga medlemsstater.

”PPV/PPW”: Fordon som uppfyller PPV/PPW- eller PGW-reglerna (inom OSJD-stater). (original: ”PPV/PP” ППВ (Правила пользования вагонами в международном сообщении); PGW: Правила Пользования Грузовыми Вагонами)

Fordon med ett godkännande som är giltigt för ett användningsområde som inte omfattar samtliga medlemsstater behöver en märkning som anger de medlemsstater som ingår i fordonets användningsområde. Märkningen ska överensstämma med en av följande ritningar, där D står för medlemsstaten som har beviljat det första godkännandet (Tyskland i exemplet) och F står för den andra medlemsstaten som har beviljat godkännande (Frankrike i exemplet). Medlemsstaterna kodas i enlighet med del 4 i tillägg 6 till beslut (EU) 2018/1614.

image

▼M3




Tillägg I

Förteckning över områden för vilka nationella regler får fortsätta gälla enligt artikel 8 i direktiv (EU) 2016/798

1.   OMRÅDEN FÖR NATIONELLA REGLER

a) 

Växling

— 
Undantaget är driftsregler för digitala automatkoppel (DAC).
— 
Nationella regler för växling inom ramen för ERTMS är begränsade till de områden som definieras i del C i tillägg A.
b) 

Signaleringsregler

— 
Operativa regler relaterade till nationellt signalsystem.
c) 

Största tillåtna hastigheter vid driftstörning, vilket innefattar körning med siktfart

d) 

Körning med varsamhet

e) 

Lokala driftsregler

— 
Regler av rent lokal karaktär som avser särskilda lokala förhållanden, när de inte nämns i infrastrukturregistret (RINF) i enlighet med artikel 14.11 i direktiv (EU) 2016/797.
f) 

Drift medan arbete pågår

g) 

Säker drift av provtåg

h) 

Tågs synlighet

— 
Främre ände (se punkt 4.2.2.1.2).
— 
Befintliga fordon som inte överensstämmer med TSD:n.
i) 

Hantering av nödsituationer och agerande vid nödsituationer(se 4.2.3.7)

— 
Den roll som spelas av lokala/nationella myndigheter och larmtjänsten, och deras kontaktuppgifter.
— 
Metoder och förfaranden i nödsituationer som inte omfattas av kraven i denna förordning, inklusive anmälan av olyckor och incidenter: nationella instruktioner om förfaranden för anmälningar till myndigheterna.
j) 

Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation

— 
Nationella driftsinstruktioner (se tillägg C2).
k) 

Krav på linjekännedom enligt det nationella införlivandet av direktiv 2007/59/EG

2.   FÖRTECKNING ÖVER ÖPPNA PUNKTER

a) 

Specialtransport

b) 

Specifika krav för trafik med kombitransporttåg som överskrider lastprofilen men inte överskrider linjens kodifiering

c) 

Tågföringsinformation för förare (se punkt 4.2.1.2.3)

— 
Ytterligare information.
d) 

Registrering av övervakningsdata utanför tåget (se punkt 4.2.3.5.1)

— 
Ytterligare information.
e) 

Registrering av övervakningsdata ombord på tåget (se punkt 4.2.3.5.2)

— 
Ytterligare information.
f) 

Yrkeskompetens (se punkterna 4.2.1.1 och 4.6)

— 
Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ge avgångssignal och körtillstånd för tågrörelser.
— 
Bevis på yrkeskompetens.
g) 

Villkor avseende hälsa och säkerhet (se punkt 4.7)

— 
Gränsvärden för alkohol, droger och psykotropa läkemedel (se 4.7.1).
h) 

Gemensamma driftsprinciper och driftsregler (se punkt 4.4 och tillägg B)

— 
Sandning – automatisk sandningsutrustning och rapport vid användning av sandningsutrustningen.
— 
Fel på vägskyddsanläggning i plankorsning – ytterligare information.
i) 

Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation

— 
Ytterligare begrepp (se tillägg C1).
j) 

Drift i långa tunnlar (se 4.3.5)

— 
Ytterligare information.

▼B




Tillägg J

Ordlista

Definitionerna i denna ordlista avser användningen av termer i denna förordning.

Vid tillämpningen av denna förordning ska definitionen i artikel 2 i direktiv (EU) 2016/797 och punkt 2.2 i TSD Rullande materiel – Lok och passagerarfordon tillämpas.



Term

Definition

Olycka

Enligt definitionen i artikel 3 i direktiv (EU) 2016/798.

Ge körtillstånd för tågrörelser

Att manövrera utrustning i signalställverk och driftledningscentraler så att tågrörelse medges. Detta inbegriper inte den personal som är anställd av ett järnvägsföretag och som ansvarar för hanteringen av resurser som tågpersonal eller rullande materiel.

▼M3

Kombitransporttåg

Ett kombitransporttåg är ett godståg som helt eller delvis består av godsvagnar lastade med intermodala lastenheter (t.ex. växelflak, påhängsvagnar, containrar, rullflak).

▼B

Kompetens

De kvalifikationer och den erfarenhet som är nödvändig för att på ett säkert och tillförlitligt sätt utföra en uppgift. Erfarenhet kan förvärvas som en del av upplärningsprocessen.

Farligt gods

Gods som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG (1) om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.

Driftstörning

Drift under påverkan av en oförutsedd händelse som förhindrar normalt upprätthållande av tågtrafiken.

Klarering

Se avgångssignalering.

Förare

Enligt definitionen i artikel 3 i direktiv 2007/59/EG.

▼M3

Nödanrop

Anrop som kopplas upp i vissa farliga situationer för att varna alla tåg/växlingssätt i ett bestämt område.

▼M3

Slutpunkt för körtillstånd (End Of Authority)

Plats till vilken ett tåg eller ett växlingssätt har tillstånd att fortsätta.

▼B

Slutpunkt för körtillstånd passerad utan tillåtelse

Med slutpunkt för körtillstånd passerad utan tillåtelse menas att ett tåg kör förbi en slutpunkt för körtillstånd, enligt följande:

— En stoppsignal utmed banan, eller en stopporder om inget ATP-system är i bruk.

— En slutpunkt för körtillstånd som tillhandahålls av ett ATP-system.

— En viss punkt som meddelats muntligen eller skriftligen i enlighet med föreskrifterna.

— Hindertavlor.

— Handsignaler.

Detta omfattar körtillstånd enligt beskrivningen i ETCS och tillstånd till rörelse enligt instruktioner/signalering.

Fall där ett fordon utan kopplat dragfordon eller ett oövervakat tåg kör förbi innefattas inte.

Europeisk instruktion

En harmoniserad driftsinstruktion som tillhandahåller ett likartat innehåll till förare inom hela Europeiska unionen, så att de kan agera på ett likartat sätt vid likartade situationer.

Utrymning

Utrymning av ett tåg är när alla passagerare instrueras att lämna tåget och bege sig ut på infrastrukturen under övervakning av ombordpersonal. Ombordpersonalen har först i enighet med tågklareraren eller annan ansvarig personal hos infrastrukturförvaltaren kommit fram till att det är säkert att göra detta.

Specialtransport

Ett fordon och/eller transporterad last som till följd av konstruktion/utformning, mått eller vikt inte uppfyller sträckans parametrar och kräver ett särskilt tillstånd för tågrörelsen och kan kräva särskilda villkor för hela eller delar av färden.

Villkor avseende hälsa och säkerhet

Inom ramen för denna förordning avses med detta endast de medicinska och psykologiska kvalifikationer som krävs för drift av relevanta delar av delsystemet.

Varmgång

När axelboxar och axellager överskrider den maximala drifttemperatur som de är konstruerade för.

Tillbud

Enligt definitionen i artikel 3 i direktiv (EU) 2016/798.

Tåglängd

Totallängd för alla fordon över buffertar, inklusive lok.

Sidotågväg

Spår som är anslutet till huvudspåret och som används för förbigång, möte och uppställning.

Nationell instruktion

En instruktion som definieras på nationell nivå eller av en infrastrukturförvaltare som omfattar situationer som är specifika för ett klass B-system eller för övergången mellan klass A- och klass B-system.

Arbetsspråk

Det eller de språk som används av en infrastrukturförvaltare i den operativa driften och som offentliggjorts i infrastrukturförvaltarens beskrivning av järnvägsnätet, för förmedling av drifts- eller säkerhetsrelaterade meddelanden mellan infrastrukturförvaltarens och järnvägsföretagets personal.

Driftsinstruktion

Formell information som utbyts mellan tågklareraren och föraren för att trygga/fortsätta järnvägsdriften i specifika situationer. Driftsinstruktioner finns både på nationell och europeisk nivå.

Passagerare

Person (annan än en anställd med specifika uppgifter på tåget) som reser med tåg eller befinner sig på järnvägsområdet före eller efter en tågresa.

Resultatövervakning

Systematisk observation och registrering av hur tågtrafiken och infrastrukturen fungerar, i syfte att få till stånd förbättringar i fråga om både tågtrafikens och infrastrukturens prestanda.

Kvalifikation

Fysisk och psykologisk lämplighet för uppgiften i kombination med den kunskap som krävs.

Realtid

Möjligheten att utbyta eller behandla information om angivna händelser (exempelvis ankomst till en station, passering av en station eller avgång från en station) under ett tågs färd, allt eftersom de sker.

Rapporteringspunkt

En punkt angiven i körplanen för ett tåg, där rapportering av ankomst-, avgångs- eller passeringstid krävs.

Sträcka

En viss del eller vissa delar av linjen.

▼M3

Säkerhetskritisk uppgift

Uppgift som påverkar järnvägssäkerheten och som utförs av personal som klargör, framför, kontrollerar eller på annat sätt medverkar i tågrörelser.

▼B

Uppehåll enligt körplan

Planerat uppehåll av kommersiella eller driftsrelaterade skäl.

▼M3

Växlingssätt

Ett dragfordon, med eller utan tillkopplade fordon, som är avsett att framföras under växlingsförhållanden utan tågdata.

▼B

Sidospår

Varje spår inom en trafikplats som inte används för operativ tilldelning av tågvägar.

▼M3

Tågklarerare

Personal som har ansvar för att lägga tåg-/växlingsvägar för tåg/växlingssätt och för att utfärda instruktioner till förare.

▼B

Personal

Anställda som arbetar för ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare, eller dessas underentreprenörer, och som utför sådana uppgifter som beskrivs i denna förordning.

Signal som visar stopp

Varje signalbild som inte tillåter föraren att passera signalen.

Stopplats

En plats angiven i körplanen för ett tåg där tåget ska stanna, vanligen för att utföra en viss åtgärd som att låta passagerare stiga på och av tåget.

Körplan

Dokument eller system som innehåller uppgifter om ett eller flera tågs planerade färd på en viss sträcka.

Tidmätningspunkt

En angiven plats i körplanen för ett tåg där en viss tid specificeras. Denna tid kan vara en ankomsttid, en avgångstid eller, om tåget inte ska göra uppehåll på platsen i fråga, en passeringstid.

Dragfordon

Ett motordrivet fordon som kan förflytta sig självt och andra fordon om de är kopplade till det motordrivna fordonet.

▼M3

Tåg

Ett tåg definieras som ett eller flera dragfordon, med eller utan tillkopplade järnvägsfordon och med tillgängliga tågdata, som går i trafik mellan två eller flera angivna platser enligt ett tilldelat tågläge och som identifieras med hjälp av ett unikt tågnummer.

▼M3

Tågsammansättning

Tågets sammansättning av fordon. Detta omfattar både fordonssammansättningen och fordonens specifika egenskaper.

▼B

Avgångssignalering

Indikation till den person som kör tåget att alla åtgärder som skulle vidtas vid trafikplatsen eller depån har fullgjorts och att utsedd personal har gett tåget körtillstånd.

Tågpersonal

Medlemmar i ett tågs ombordpersonal som har godkänts som kompetenta och utsetts av ett järnvägsföretag att utföra vissa angivna säkerhetsrelaterade uppgifter på tåget, till exempel föraren eller ombordansvarig.

▼M3

Klargöring av tåg

Process för att säkerställa att ett tåg är i fullgott skick för att sättas i trafik, att tågets utrustning fungerar korrekt och att tågsammansättningen uppfyller kraven för den sträcka eller de sträckor som tåget ska trafikera. Förberedelse av ett tåg innefattar även avkoppling av fordon, anslutning och frånkoppling av t.ex. rör, kablar, slangar och trådlösa tjänster, samt aktivering av och, vid behov, uppsättning av en slutsignal.

Klargöring av tåg innefattar även inställningar av bromskonfiguration och inspektioner, provningar och kontroller före avgång.

Anmärkning:  Framförande av ett fordon till eller från en tågsammansättning är en växlingsrörelse.

▼B

(1)   

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).



Förkortning

Förklaring

AC

Växelström (Alternating Current)

ATP

Automatisk tågkontroll (Automatic Train Protection)

CCS

Delsystemet Trafikstyrning och signalering

CEN

Europeiska standardiseringsorganisationen (Comité Européen de Normalisation)

COTIF

Fördraget om internationell järnvägstrafik (Convention relative aux Transports Internationaux Ferroviaires)

▼M3

CT

Kombitransport

▼B

dB

Decibel

DC

Likström (Direct Current)

DMI

Människa–maskin-gränssnitt (Driver Machine Interface)

EG

Europeiska gemenskapen

EKG

Elektrokardiogram

EIRENE

European Integrated Railway Radio Enhanced Network

EN

Europeisk standard (Euro-Norm)

ENE

Delsystemet Energi

▼M3

EOA

Slutpunkt för körtillstånd (End Of Authority)

▼B

ERA

Europeiska unionens järnvägsbyrå (European Railway Agency)

ERATV

Det europeiska registret över godkända typer av fordon

ERTMS

Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (European Rail Traffic Management System)

ETCS

Det europeiska tågskyddssystemet (European Train Control System)

EU

Europeiska unionen

FRS

Specifikationer av funktionskrav (Functional Requirement Specification)

GSM-R

Global System for Mobile Communications – Rail

▼M3

ILU

Intermodal lastenhet (Intermodal Loading Unit)

▼B

IM

Infrastrukturförvaltare (Infrastructure Manager)

INF

Delsystemet Infrastruktur

OPE

Delsystemet Drift och trafikledning (Traffic OPEration and Management))

OSJD (OSShD)

Organisation för järnvägssamarbete

PPV/PPW

Rysk förkortning för Pravila Polzovanija Vagonami v mezjdunarodnom soobsjtjenii = Regler för användning av järnvägsfordon i internationell trafik

RINF

Infrastrukturregistret (Register of Infrastructure)

RST

Delsystemet Rullande materiel

RU

Järnvägsföretag

▼M3

SIL

Ett mått på risknivå (Safety Integrity Level)

▼B

SMS

Säkerhetsstyrningssystem

OSPA

Obehörig stoppsignalpassage (SPAD – Signal Passed at Danger)

SRS

Specifikationer av systemkrav (System Requirement Specification)

TAF

Delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik

TEN

Transeuropeiskt nät

TPS

System för tågskydd

TSD

Teknisk specifikation för driftskompatibilitet

UIC

Internationella järnvägsunionen (Union Internationale des Chemins de fer)

TSD Lok och passagerarfordon

Kommissionens förordning (EU) 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem

TSD Trafikstyrning och signalering

Kommissionens förordning (EU) 2016/919 av den 27 maj 2016 m teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unionen

TSD Buller

Kommissionens förordning (EU) nr 1304/2014 av den 26 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Rullande materiel – buller”, om ändring av beslut 2008/232/EG och om upphävande av beslut 2011/229/EU

TSD Godsvagnar

Kommissionens förordning (EU) nr 321/2013 av den 13 mars 2013 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – godsvagnar i Europeiska unionens järnvägssystem och om upphävande av kommissionens beslut 2006/861/EG

TSD Tillgänglighet för funktionshindrade

Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet

TSD Energi

Kommissionens förordning (EU) nr 1301/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i unionens järnvägssystem

TSD Infrastruktur

Kommissionens förordning (EU) nr 1299/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet Infrastruktur i Europeiska unionens järnvägssystem

TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende ”säkerhet i järnvägstunnlar” i järnvägssystemet i Europeiska unionen



( 1 ) Kommissionens beslut 2006/920/EG av den 11 augusti 2006 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet ”drift och trafikledning” hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (EUT L 359, 18.12.2006, s. 1).

( 2 ) Kommissionens beslut 2008/231/EG av den 1 februari 2008 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet hos delsystemet Drift i det transeuropeiska järnvägssystem för höghastighetståg som avses i artikel 6.1 i rådets direktiv 96/48/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2002/734/EG av den 30 maj 2002 (EUT L 84, 26.3.2008, s. 1).

( 3 ) Kommissionens beslut 2011/314/EU av den 12 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik (EUT L 144, 31.5.2011, s. 1).

( 4 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1693 av den 10 augusti 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/773 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 222, 8.9.2023, s. 1).

( 5 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

( 6 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om upprättande av gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 26).

( 7 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen (EUT L 315, 3.12.2007, s. 51).

( 8 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 228).

( 9 ) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/545 av den 4 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang i processen för godkännande av järnvägsfordon och typer av järnvägsfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 90, 6.4.2018, s. 66).

( 10 ) ERA:s tekniska dokument om kodifiering av kombitransporter finns allmänt tillgängliga på ERA:s webbplats.

( 11 ) Kommissionens förordning (EU) 2016/919 av den 27 maj 2016 m teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 158, 15.6.2016, s. 1).

( 12 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1305/2014 av den 11 december 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 62/2006 (EUT L 356, 12.12.2014, s. 438).

( 13 ) Kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 av den 5 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik” i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 123, 12.5.2011, s. 11).

( 14 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

( 15 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).

( 16 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet, (EUT L 356, 12.12.2014, s. 110.

( 17 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 1).

( 18 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om upprättande av gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 26).

( 19 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/763 av den 9 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang för utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg till järnvägsföretag i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 49).

( 20 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/761 av den 16 februari 2018 om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn efter utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 16).

( 21 ) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1614 av den 25 oktober 2018 om specifikationer för de fordonsregister som avses i artikel 47 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 och om ändring och upphävande av kommissionens beslut 2007/756/EG (EUT L 268, 26.10.2018, s. 53).