02017R1151 — SV — 01.09.2023 — 004.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (EGT L 175 7.7.2017, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
L 175 |
708 |
7.7.2017 |
||
|
L 192 |
1 |
24.7.2017 |
||
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/1832 av den 5 november 2018 |
L 301 |
1 |
27.11.2018 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2020/49 av den 21 januari 2020 |
L 17 |
1 |
22.1.2020 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2023/443 av den 8 februari 2023 |
L 66 |
1 |
2.3.2023 |
|
Rättad genom:
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1151
av den 1 juni 2017
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008
(Text av betydelse för EES)
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs bestämmelser för genomförande av förordning (EG) nr 715/2007.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning ska definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 ( 1 ) gälla.
Dessutom gäller följande definitioner:
|
1. |
►M5
”fordonstyp med avseende på utsläpp” :
a)
inte skiljer sig åt med avseende på de kriterier som utgör en interpoleringsfamilj enligt definitionen i punkt 6.3.2 i FN-föreskrift nr 154 ( 2 ),
b)
omfattas av ett enda CO2-interpoleringsområde i den mening som avses i punkt 2.3.2 i bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 eller punkt 4.5.1 i bilaga B8 till FN-föreskrift nr 154, ▼B
c)
inte skiljer sig åt med avseende på sådana egenskaper som har en icke försumbar inverkan på avgasutsläpp, såsom, men inte begränsat till,
—
typer av utsläppsbegränsande anordningar och deras ordningsföljd (t.ex. trevägskatalysator, oxideringskatalysator, NOx-fälla, SCR, mager NOx-katalysator, partikelfälla eller kombinationer av dessa i en enda enhet),
—
avgasåterföring (förekomst, intern/extern, kyld/inte kyld, lågt/högt/samlat tryck).
|
|
2. |
EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp : EU-typgodkännande av fordon med avseende på avgasutsläpp, vevhusutsläpp, avdunstningsutsläpp och bränsleförbrukning. |
|
3. |
vägmätare : ett instrument som för föraren visar den totala sträcka som fordonet har kört sedan det tillverkades. |
|
4. |
starthjälp : anordning som underlättar start av motorn utan att öka bränsleinblandningen, t. ex. genom glödstift eller ändrad insprutningstidpunkt. |
|
5. |
slagvolym :
a)
För kolvmotorer: motorns nominella slagvolym.
b)
För rotationskolvmotorer (Wankelmotorer): motorns dubbla nominella slagvolym. |
|
6. |
periodiskt regenererande system : avgasutsläppsbegränsande anordning (t.ex. katalysator, partikelfälla) som kräver en periodisk regenereringsprocess. |
|
7. |
ersättande utsläppsbegränsande originalanordning : utsläppsbegränsande anordning eller uppsättning utsläppsbegränsande anordningar vars typ anges i tillägg 4 till bilaga I till den här förordningen men som säljs som separata tekniska enheter av den som innehar typgodkännandet för fordonet. |
|
8. |
typ av utsläppsbegränsande anordning :
a)
Substratens antal, typ, struktur och material. ▼B
b)
Varje substrats typ av aktivitet.
c)
Volym, förhållande mellan frontytan och längden på substraten.
d)
Innehåll av katalysatormaterial.
e)
Förhållandet mellan olika katalysatormaterial.
f)
Celltäthet.
g)
Dimensioner och form.
h)
Termiskt skydd. ▼M5
i)
Lämplig reagens (i tillämpliga fall). ▼B |
|
9. |
enbränslefordon : fordon som är konstruerat för att huvudsakligen drivas med en typ av bränsle. |
|
10. |
gasdrivet enbränslefordon : enbränslefordon som främst är konstruerat för permanent drift med motorgas, naturgas/biometan eller vätgas men som också kan ha ett system för drift med bensin för nödlägen eller endast vid start och där bensintankens nominella kapacitet inte överstiger 15 liter. |
|
11. |
tvåbränslefordon : fordon med två separata bränslelagringssystem som är konstruerat för att primärt drivas större delen av tiden med endast ett bränsle i taget. |
|
12. |
gasdrivet tvåbränslefordon : tvåbränslefordon vars två bränslen är bensin (i bensinläge) och antingen motorgas, naturgas/biometan eller vätgas. |
|
13. |
flexbränslefordon : fordon med ett bränslelagringssystem som kan drivas med olika blandningar av två eller flera bränslen. |
|
14. |
etanoldrivet flexbränslefordon : flexbränslefordon som kan drivas med bensin eller med en blandning av bensin och etanol i ett förhållande på upp till 85 % etanolblandning (E85). |
|
15. |
biodieseldrivet flexbränslefordon : flexbränslefordon som kan drivas med mineralisk diesel eller med en blandning av mineralisk diesel och biodiesel. |
|
16. |
hybridelfordon (HEV) : hybridfordon där en av omvandlarna av framdrivningsenergin utgörs av en elmaskin. |
|
17. |
korrekt underhållet och använt : för ett provfordon, att fordonet uppfyller de kriterier för att godta ett valt fordon som fastställs i tillägg 1 till bilaga II. |
|
18. |
utsläppsbegränsande system : i sammanhang med OBD-systemet den elektroniska motorstyrningskontrollen och varje utsläppsrelaterad komponent i avgas- eller avdunstningssystemet som förser kontrollen med indata eller som tar emot utdata från kontrollen. |
|
19. |
felindikator : lampa eller ljudsignal som gör fordonets förare uppmärksam på att en utsläppsrelaterad komponent som är knuten till OBD-systemet eller själva OBD-systemet inte fungerar. |
|
20. |
fel : att en utsläppsrelaterad komponent eller ett utsläppsrelaterat system inte fungerar så att utsläpp som överskrider tröskelvärdena i tabell 4A i punkt 6.8.2 i FN-föreskrift nr 154 kunde ha uppstått, eller att OBD-systemet inte uppfyller de grundläggande övervakningskraven i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154. |
|
21. |
sekundär luft : luft som förs in i avgassystemet med hjälp av en pump eller insugningsventil eller någon annan anordning för att bidra till oxideringen av kolväten och koldioxid i avgasflödet. |
|
22. |
körcykel : i samband med OBD-system, en sekvens bestående av motorns start, ett körningsmoment under vilket ett eventuellt fel skulle upptäckas samt avstängning av motorn. |
▼M5 —————
|
23a. |
tredje part : tredje part som uppfyller kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/163 ( 3 ). |
|
24. |
brist : i samband med OBD-system, att upp till två skilda övervakade komponenter eller system tillfälligt eller ständigt uppvisar en driftskarakteristik som menligt påverkar den annars effektiva OBD-övervakningen av dessa komponenter eller system eller inte uppfyller alla övriga detaljerade OBD-krav. |
|
25. |
försämrad ersättande utsläppsbegränsande anordning : utsläppsbegränsande anordning enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EG) nr 715/2007 som har åldrats eller på konstgjord väg försämrats i sådan utsträckning att den uppfyller kraven i punkt 1 i tillägg 1 till bilaga C4 till FN-föreskrift nr 154. |
|
26. |
OBD-information från fordon : information knuten till ett system för omborddiagnos rörande alla elektroniska system i fordonet. |
|
27. |
reagens : medel, utom bränsle, som förvaras ombord på fordonet och som tillförs systemet för avgasefterbehandling när en signal sänds från avgasreningssystemet. |
|
28. |
vikt i körklart skick : vikten på fordonet med dess bränsletankar fyllda till minst 90 %, inklusive förarens vikt, liksom vikten av bränsle och vätskor, monterat med standardutrustning i enlighet med tillverkarens specifikationer och, när dessa är monterade, vikten på karosseri, hytt, koppling och reservhjul samt verktyg. |
|
29. |
feltändning i motorn : utebliven förbränning i cylindern på en gnisttändningsmotor beroende på avsaknad av gnista, feldosering av bränsle, otillräcklig kompression eller någon annan orsak. |
|
30. |
kallstartssystem eller -anordning : system som tillfälligt ökar bränslehalten i motorns luft/bränsleblandning och därigenom underlättar motorstart. |
|
31. |
kraftuttagsenhet : motordrivet uttag för drift av extra utrustning som är monterad på fordonet. |
|
32. |
tillverkare av små serier :
a)
inte tillhör en grupp anslutna tillverkare, eller
b)
tillhör en grupp anslutna tillverkare vars globala årsproduktion är mindre än 10 000 enheter under det år som föregår det år typgodkännande beviljas, eller
c)
tillhör en grupp av anslutna tillverkare men driver egna produktionsanläggningar och har eget konstruktionskontor. |
|
32a. |
egen produktionsanläggning : tillverknings- eller monteringsanläggning som används av tillverkaren för tillverkning eller montering av nya fordon för denne tillverkare, inklusive, i förekommande fall, fordon som är avsedda för export. |
|
32b. |
eget konstruktionscentrum : en enhet där hela fordonet konstrueras och utvecklas, och som kontrolleras och används av tillverkaren. |
|
32c. |
tillverkare av ultrasmå serier : tillverkare av små serier enligt definitionen i punkt 32 som har mindre än 1 000 registreringar i unionen under året före det år typgodkännande beviljas. |
▼M2 —————
|
33. |
fordon med endast förbränningsmotorer : fordon där samtliga framdrivningsenergiomvandlare är förbränningsmotorer. |
|
34. |
fordon med endast eldrift (PEV) : fordon försett med ett framdrivningssystem som innehåller enbart elmaskiner som omvandlare av framdrivningsenergi och enbart uppladdningsbara system för lagring av elenergi som lagringssystem för framdrivningsenergi. |
|
35. |
bränslecell : energiomvandlare som omvandlar kemisk energi till elenergi eller vice versa. |
|
36. |
bränslecellsfordon (FCV) : fordon försett med ett framdrivningssystem som innehåller enbart bränsleceller och elmaskiner som framdrivningsenergiomvandlare. |
|
37. |
nettoeffekt : effekt som erhålls på en provbänk i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid motsvarande motorvarvtal med hjälpaggregat vid provning i enlighet med bilaga XX (Mätning av nettoeffekt och högsta motoreffekt under 30 minuter vid elektrisk kraftöverföring), och som uppmäts under de atmosfäriska förhållanden som gäller för referensändamål. |
|
38. |
nominell motoreffekt (Prated) : motorns högsta nettoeffekt i kW mätt i enlighet med kraven i bilaga XX. |
|
39. |
högsta motoreffekt under 30 minuter : den högsta nettoeffekten för en elektrisk kraftöverföring med likspänning enligt punkt 5.3.2 i Uneceföreskrifter nr 85 ( 4 ). |
|
40. |
kallstart : i fråga om prestanda under drift för OBD-övervakare, kylvätsketemperatur eller motsvarande temperatur vid motorstart på högst 35 °C och högst 7 °C högre än omgivningstemperaturen (om tillgängligt). |
|
41. |
utsläpp vid verklig körning (RDE) : utsläpp från ett fordon under normala användningsförhållanden. |
|
42. |
ombordsystem för utsläppsmätning (Pems) : ett ombordsystem för utsläppsmätning som uppfyller kraven i tillägg 1 till bilaga IIIA. |
|
43. |
grundstrategi för avgasrening (BES) : en avgasreningsstrategi som är aktiv under fordonets hela driftsområde avseende varvtal och belastning, såvida inte en hjälpstrategi för avgasrening är aktiverad. |
|
44. |
hjälpstrategi för avgasrening (AES) : en avgasreningsstrategi som aktiveras och ersätter eller ändrar grundstrategin för avgasrening i ett särskilt syfte och under särskilda miljö- eller driftsförhållanden, och som bara är i funktion så länge som dessa förehållanden föreligger. |
|
45. |
bränsletanksystem : anordningar för lagring av bränsle som inbegriper bränsletank, påfyllningsrör, tanklock och bränslepump om den är monterad i eller på bränsletanken. |
|
46. |
permeabilitetsfaktor (PF) : faktor som fastställs på grundval av kolväteförlusterna under en viss tid och som används för att fastställa de slutliga avdunstningsutsläppen. |
|
47. |
icke-metallisk enskiktstank : bränsletank av icke-metalliskt material i ett skikt, inklusive fluorerade/sulfonerade material. |
|
48. |
flerskiktstank : bränsletank med minst två olika skiktade material, varav det ena är ett barriärmaterial mot kolväten. |
|
49. |
tröghetskategori : en kategori av fordonets provningsvikter som motsvarar en ekvivalent tröghet enligt tabell A4a/3 i bilaga 4a till Uneces föreskrifter nr 83 när provningsvikten är inställd på samma vikt som referensvikten. |
Artikel 3
Krav för typgodkännande
I alla hänvisningar till FN-föreskrift nr 154 ska endast de EU-relaterade krav som kännetecknas av nivå 1A gälla. Hänvisningar i FN-föreskrift nr 154 till ”kriterieutsläpp” ska betraktas som hänvisningar till ”förorenande utsläpp” i den här förordningen.
Utsläppsprovningarna för trafikduglighet i bilaga IV och provningarna av bränsleförbrukning och CO2-utsläpp i bilaga XXI ska krävas för erhållande av EG-typgodkännande med avseende på utsläpp enligt denna punkt.
Godkännandemyndigheten ska underrätta kommissionen om omständigheterna kring varje typgodkännande som beviljas enligt denna punkt.
Detta ska inbegripa att säkerställa att de slangar med fogar och anslutningar som ingår i utsläppskontrollsystemen är konstruerade på ett sätt som överensstämmer med originalkonstruktionens syfte.
Gasdrivna tvåbränslefordon ska provas med bensin och antingen motorgas eller naturgas/biometan. Provningarna för motorgas eller naturgas/biometan ska utföras rörande variationer i motorgasens eller naturgasens/biometanens sammansättning, enligt bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 för förorenande utsläpp, och med det bränsle som används för mätningen av nettoeffekt i enlighet med bilaga XX till denna förordning.
Vid högt tomgångsvarvtal får kolmonoxidhalten inte överskrida 0,2 volymprocent, där motorvarvtalet är minst 2 000 min–1 och lambda är 1 ± 0,03 eller i överensstämmelse med tillverkarens specifikationer.
▼M5 —————
Dessutom ska tillverkaren förse godkännandemyndigheten med information om avgasåterföringssystemets (EGR) driftstrategi, inbegripet dess drift vid låga temperaturer.
Denna information ska även innehålla en redogörelse för eventuell inverkan på utsläppen.
▼M5 —————
På kommissionens begäran ska godkännandemyndigheten lämna information om vilka prestanda NOx-efterbehandlingsanordningar och EGR-system uppvisar vid låga temperaturer.
Typgodkännande i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 får endast utfärdas om fordonet utgör en del av en validerad Pems-provningsfamilj i enlighet med punkt 3.3 i bilaga IIIA.
Kraven i bilaga IIIA ska inte tillämpas på typgodkännanden avseende utsläpp enligt förordning (EG) nr 715/2007 som beviljats tillverkare av ultrasmå serier.
Artikel 4
Krav för typgodkännande avseende OBD-system
OBD-systemets felindikator får också aktiveras under denna provning vid utsläppsnivåer under de OBD-tröskelvärden som anges i tabell 4A i punkt 6.8.2 i FN-föreskrift nr 154.
Artikel 4a
Krav för typgodkännande avseende anordningar för övervakning av förbrukning av bränsle och/eller elenergi
Tillverkaren ska säkerställa att följande fordon av kategorierna M1, N1 och N2 är utrustade med en anordning för att fastställa, lagra och tillhandahålla uppgifter om den mängd bränsle och/eller elenergi som används för att driva fordonet:
Fordon med endast förbränningsmotorer och icke externt laddbara hybridelfordon som uteslutande drivs med mineraldiesel, biodiesel, bensin, etanol eller någon kombination av dessa bränslen.
Externt laddbara hybridelfordon som drivs med el och något av de bränslen som anges i punkt 1.
Anordningen för att övervaka förbrukningen av bränsle och/eller elenergi ska överensstämma med kraven i bilaga XXII.
Artikel 5
Ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp
Dessutom ska tillverkaren tillhandahålla följande information:
När det gäller fordon som har motorer med gnisttändning, en försäkran från tillverkaren om den minsta andel feltändningar av det totala antalet tändningar som antingen skulle medföra att utsläppen överstiger de OBD-tröskelvärden som anges i tabell 4A i punkt 6.8.2 i FN-föreskrift nr 154, om denna andel förekom från början av en typ 1-provning som valts för visning i enlighet med bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154, eller skulle kunna leda till att en eller flera avgaskatalysatorer överhettas innan irreversibel skada vållas.
Detaljerade skriftliga upplysningar med en fullständig beskrivning av OBD-systemets funktionella driftsegenskaper, inbegripet en förteckning över alla relevanta delar av fordonets utsläppsreglerande system som övervakas med OBD-systemet.
En beskrivning av den felindikator som OBD-systemet utnyttjar för att informera fordonets förare om förekomsten av ett fel.
En försäkran från tillverkaren om att OBD-systemet uppfyller bestämmelserna i avsnitt 1 i tillägg 1 till bilaga XI beträffande prestanda under drift vid alla rimligen förutsebara körförhållanden.
En plan som beskriver detaljerade tekniska kriterier och motivering för att öka täljaren och nämnaren för varje övervakare som ska uppfylla kraven i punkterna 7.2 och 7.3 i tillägg 1 till bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154, liksom för att avaktivera täljare, nämnare och den allmänna nämnaren under de förhållanden som anges i punkt 7.7 i tillägg 1 till bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154.
En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av de utsläppsbegränsande systemen, inbegripet den dator som ansvarar för utsläppskontroll och den vägmätare som registrerar tillryggalagda körsträckor enligt kraven i bilagorna XI och XVI.
Om tillämpligt, de närmare uppgifter om fordonsfamiljen som avses i punkt 6.8.1 i FN-föreskrift nr 154.
I förekommande fall kopior av andra typgodkännanden, tillsammans med de uppgifter som är relevanta för att utvidga godkännanden och fastställa försämringsfaktorer.
När det gäller punkt 3 d och e får godkännandemyndigheterna inte godkänna ett fordon om de upplysningar som tillverkaren lämnat inte är lämpliga för uppfyllande av kraven i avsnitt 1 i tillägg 1 till bilaga XI.
Punkterna 7.2, 7.3 och 7.7 i tillägg 1 till bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 ska tillämpas under alla rimligen förutsebara körförhållanden.
◄
Vid bedömningen av huruvida kraven i dessa punkter är uppfyllda ska godkännandemyndigheterna ta hänsyn till teknikens utvecklingsnivå.
För fordon som godkänts med tecknen EB och EC enligt definitionen i tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I ska tillverkaren införa en indikator (AES-flagga eller AES-timer) för att indikera när ett fordon körs i AES-läge i stället för BES-läge. Indikatorn ska vara tillgänglig via standarddiagnosanslutningens seriella port på begäran av ett generiskt avsökningsverktyg. Den AES som används ska kunna identifieras via det formella dokumentationsmaterialet.
Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska identifieras och dateras av godkännandemyndigheten och bevaras av den myndigheten i minst tio år efter det att godkännandet har beviljats.
På tillverkarens begäran ska godkännandemyndigheten genomföra en preliminär bedömning av AES för nya fordonstyper. I detta fall ska den relevanta dokumentationen lämnas till typgodkännandemyndigheten mellan 2 och 12 månader innan typgodkännandeförfarandet påbörjas.
Godkännandemyndigheten ska göra en preliminär bedömning på grundval av det utvidgade dokumentationsmaterial enligt beskrivningen i led b i tillägg 3a till bilaga I som tillhandahålls av tillverkaren. Godkännandemyndigheten ska göra bedömningen i enlighet med den metod som beskrivs i tillägg 3b till bilaga I. Godkännandemyndigheten får avvika från denna metod i vederbörligen motiverade undantagsfall.
Den preliminära bedömningen av AES för nya fordonstyper ska förbli giltig för typgodkännanden under en period av 18 månader. Denna period får förlängas med ytterligare 12 månader om tillverkaren förser godkännandemyndigheten med bevis för att ingen ny teknik har blivit tillgänglig på marknaden som skulle kunna ändra den preliminära bedömningen av AES.
Godkännandemyndigheten får testa hur en AES fungerar.
En förteckning över de AES som bedömts som icke godtagbara av typgodkännandemyndigheter ska årligen sammanställas av forumet för informationsutbyte om verkställighet och av kommissionen göras tillgänglig för allmänheten senast i slutet av mars påföljande år, om det fanns AES som bedömdes som icke godtagbara.
Tillverkaren ska dessutom förse godkännandemyndigheterna med ett formellt dokumentationsmaterial, i enlighet med tillägg 3a till bilaga I, med information om AES/BES som skulle göra det möjligt för en oberoende provare att identifiera om de uppmätta utsläppen kan hänföras till en AES- eller BES-strategi eller potentiellt beror på en manipulationsanordning. Det formella dokumentationsmaterialet ska på begäran göras tillgängligt för alla typgodkännandemyndigheter, tekniska tjänster, marknadskontrollmyndigheter, tredje parter och kommissionen.
Fordon av kategori M1 eller N1 ska godkännas med emissionsangivelserna EA, EB eller EC i enlighet med tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I, med beaktande av de användningsfaktorer som fastställts i enlighet med de värden som anges i tabell A8 tillägg 5/1 punkt 3.2 i bilaga XXI.
▼M1 —————
När den elektroniska plattformen för överensstämmelse i drift är klar ska tillverkaren också ladda upp alla nödvändiga uppgifter till plattformen för alla sina fordon. Informationen i insynsförteckningarna ska begränsas till den information som krävs i enlighet med tillägg 5 till bilaga II.
Artikel 6
Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga IV till förordning (EU) 2020/683 ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 6 till bilaga I.
En godkännandemyndighet får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.
Godkännandemyndigheten ska anmäla ett beslut att bevilja ett sådant typgodkännande till alla godkännandemyndigheter i övriga medlemsstater, i enlighet med kraven i artikel 27 i förordning (EU) 2018/858.
Artikel 7
Ändringar av typgodkännanden
Artiklarna 27, 33 och 34 i förordning (EU) 2018/858 ska tillämpas på alla ändringar av typgodkännanden som beviljats i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007.
På tillverkarens begäran ska de bestämmelser som avses i avsnitt 3 i bilaga I tillämpas enbart på fordon av samma typ utan att ytterligare provning krävs.
Artikel 8
Produktionsöverensstämmelse
De bestämmelser som anges i avsnitt 4 i bilaga I till den här förordningen och den relevanta statistiska metoden i tillägg 2 till FN-föreskrift nr 154 ska tillämpas.
Artikel 9
Överensstämmelse i drift
Kraven för kontroll av överensstämmelsen ska tillämpas till och med 5 år efter det att det sista intyget om överensstämmelse eller intyget om enskilt godkännande utfärdas för fordon i familjen avseende överensstämmelse i drift.
Efter det meddelandet och med förbehåll för bestämmelserna i artikel 54.5 i förordning (EU) 2018/858, ska den beviljande godkännandemyndigheten underrätta tillverkaren om att en familj avseende överensstämmelse i drift inte uppfyller kraven för överensstämmelse i drift och att de förfaranden som beskrivs i punkterna 6 och 7 i bilaga II ska följas.
Om den beviljande godkännandemyndigheten fastställer att någon överenskommelse inte kan nås med den typgodkännandemyndighet som har fastställt att en familj avseende överensstämmelse i drift inte uppfyller kraven för överensstämmelse i drift, ska förfarandet i artikel 54.5 i förordning (EU) 2018/858 inledas.
Utöver punkterna 1–7 ska följande gälla för fordon som typgodkänts enligt bilaga II:
Fordon som lämnats in för etappvis typgodkännande, enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/858, ska kontrolleras för överensstämmelse i drift i enlighet med bestämmelserna för etappvis typgodkännande i punkt 5.10.6 i bilaga II till den här förordningen.
Likbilar i enlighet med tillägg 1 till del III i bilaga II till förordning (EU) 2018/858, bepansrade fordon enligt definitionen i tillägg 2 till del III i bilaga II till förordning (EU) 2018/858 och rullstolsanpassade fordon enligt definitionen i tillägg 3 till del III i bilaga II till förordning (EU) 2018/858 ska inte omfattas av bestämmelserna i denna artikel. Samtliga övriga fordon avsedda för särskilda ändamål enligt respektive definition i tillägg 4 till del III i bilaga II till förordning (EU) 2018/858 ska kontrolleras för överensstämmelse i drift i enlighet med reglerna för etappvis typgodkännande i bilaga II till den här förordningen.
Artikel 10
Utsläppsbegränsande anordningar
Katalysatorer och partikelfilter ska betraktas som utsläppsbegränsande anordningar vid tillämpningen av den här förordningen.
De tillämpliga kraven ska anses vara uppfyllda om de ersättande utsläppsbegränsande anordningarna har godkänts i enlighet med FN-föreskrift nr 103 ( 7 ).
Den identifikationsmärkning som avses i punkt 3 ska omfatta följande:
Fordonstillverkarens eller motortillverkarens namn eller varumärke.
Fabrikat och artikelnummer som identifierar den utsläppsbegränsande anordningen i original i enlighet med den information som avses i punkt 3.2.12.2 i tillägg 3 till bilaga I.
Artikel 11
Ansökan om EG-typgodkännande av en typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning som en separat teknisk enhet
Ansökan ska utformas i enlighet med mallen för informationsdokument i tillägg 1 till bilaga XIII.
Förutom de krav som anges i punkt 1 ska tillverkaren till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningen lämna följande:
Ett eller flera fordon av en typ som godkänts enligt denna förordning och som har utrustats med en ny utsläppsbegränsande anordning i original.
Ett exemplar av typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning.
Ytterligare ett exemplar av typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning, om anordningen är avsedd att monteras i ett fordon som är utrustat med ett OBD-system.
Provfordonen ska uppfylla kraven i avsnitt 2.3 i bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154.
Provfordonen ska uppfylla samtliga följande krav:
De får inte ha några defekter i sina utsläppsbegränsande system.
Kraftigt slitna eller felfungerande utsläppsrelaterade originaldelar ska repareras eller bytas ut.
Provfordonen ska vara riktigt avstämda och inställda enligt tillverkarens specifikationer innan utsläppsprovningen genomförs.
Artikel 12
Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning som en separat teknisk enhet
Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning samma nummer.
Samma typgodkännandenummer får omfatta användningen av typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning i ett antal olika fordonstyper.
▼M5 —————
Artikel 15
Övergångsbestämmelser
Med verkan från och med den 1 september 2019 ska de nationella myndigheterna, av skäl som hänför sig till utsläpp eller bränsleförbrukning, vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya fordonstyper som inte uppfyller kraven i bilaga VI. På tillverkarens begäran, och till och med den 31 augusti 2019, får det förfarande för provning av avdunstningsutsläpp som anges i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83 eller det förfarande för provning av avdunstningsutsläpp som anges i bilaga VI i förordning (EG) nr 692/2008 fortfarande användas för typgodkännande enligt denna förordning.
För nya fordon som registreras före den 1 september 2019 får, på tillverkarens begäran, det förfarande för provning av avdunstningsutsläpp som fastställs i bilaga 7 till Uneceföreskrifter 83 tillämpas i stället för förfarandet enligt bilaga VI till denna förordning i syfte att bestämma fordonets avdunstningsutsläpp.
Med undantag för fordon som är godkända för avdunstningsutsläpp enligt förfarandet i bilaga VI till förordning (EG) nr 692/2008, ska med verkan från och med den 1 september 2019 de nationella myndigheterna förbjuda registrering, försäljning och ibruktagande av nya fordon som inte uppfyller kraven i bilaga VI till denna förordning.
Fram till tre år efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007 vad gäller nya fordonstyper och fyra år efter de datum som anges i artikel 10.5 i den förordningen vad gäller nya fordon ska följande bestämmelser gälla:
Kraven i punkt 2.1 i bilaga IIIA, med undantag av kraven avseende partikelantal, ska inte tillämpas.
Kraven i bilaga IIIA förutom punkt 2.1, inbegripet kraven när det gäller de RDE-provningar som ska utföras och de data som ska registreras och göras tillgängliga, ska endast tillämpas vid nya typgodkännanden som beviljats i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 från och med den 27 juli 2017.
Kraven i bilaga IIIA ska inte tillämpas på typgodkännanden som beviljas tillverkare av fordon i små serier.
▼M3 —————
Om ett fordon har typgodkänts i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 715/2007 och dess genomförandelagstiftning före den 1 september 2017, för fordon av kategori M och kategori N1 klass I, eller före den 1 september 2018 för fordon av kategori N1 klass II och III och kategori N2, ska det inte betraktas som tillhörande en ny typ vid tillämpningen av första stycket. Detsamma ska också gälla om nya typer skapas utifrån den ursprungliga typen beroende på tillämpningen av den nya definitionen av typ i artikel 2.1 i denna förordning. I dessa fall ska tillämpningen av detta stycke anges i avsnitt II.5 Anmärkningar i EG-typgodkännandeintyget som fastställs i tillägg 4 till bilaga I till förordning (EU) 2017/1151, inklusive en hänvisning till det föregående typgodkännandet.
Fram till 8 år efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007 ska
typ 1/I-provningar som genomförts i enlighet med bilaga III till förordning (EG) nr 692/2008 fram till 3 år efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007 erkännas av godkännandemyndigheten i syfte att åstadkomma försämrade eller defekta komponenter för att simulera fel för bedömning av kraven i bilaga XI till den här förordningen,
när det gäller fordon i en WLTP-interpoleringsfamilj som uppfyller bestämmelserna om utökning i punkt 3.1.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008, förfaranden som utförs i enlighet med avsnitt 3.13 i bilaga III till förordning (EG) nr 692/2008 fram till 3 år efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007 godkännas av godkännandemyndigheten för att uppfylla kraven i tillägg 1 till underbilaga 6 till bilaga XXI till den här förordningen,
demonstrationsprovningar av hållbarhet, om den första typ 1/I-provningen genomfördes och avslutades i enlighet med bilaga VII till förordning (EG) nr 692/2008 fram till 3 år efter de datum som anges i artikel 10.4 i förordning (EG) nr 715/2007, erkännas av godkännandemyndigheterna som ekvivalenta för att uppfylla kraven i bilaga VII till den här förordningen.
Vid tillämpningen av denna punkt ska möjligheten att använda provningsresultat från förfaranden som genomförs och avslutas i enlighet med förordning (EG) nr 692/2008 endast gälla de fordon i en WLTP-interpoleringsfamilj som uppfyller bestämmelserna om utökning i punkt 3.3.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008.
Med verkan från och med den 1 januari 2021 när det gäller fordon som avses i artikel 4a av kategorierna M1 och N1, klass I, och från och med den 1 januari 2022 när det gäller fordon som avses i artikel 4a av kategori N1, klasserna II och III, ska de nationella myndigheterna förbjuda registrering, försäljning och ibruktagande av nya fordon som inte uppfyller kraven i den artikeln.
För alla fordon som registreras mellan den 1 januari och den 31 augusti 2019 inom ramen för nya typgodkännanden som beviljats under samma period och om de uppgifter som anges i bilaga IX till direktiv 2007/46/EG, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2018/1832 ännu inte inkluderas i intyget om överensstämmelse ska tillverkaren göra dessa uppgifter tillgängliga kostnadsfritt inom 5 arbetsdagar efter begäran från ett ackrediterat laboratorium eller teknisk tjänst för provning enligt bilaga II.
Artikel 16
Ändringar av direktiv 2007/46/EG
Direktiv 2007/46/EG ska ändras i enlighet med bilaga XVIII till denna förordning.
Artikel 17
Ändringar av förordning (EG) nr 692/2008
Förordning (EG) nr 692/2008 ska ändras på följande sätt:
Artikel 6.1 ska ersättas med följande:
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 6 till bilaga I till denna förordning.
En godkännandemyndighet får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.
Kraven i förordning (EG) nr 715/2007 ska anses vara uppfyllda om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Kraven i artikel 3.10 i den här förordningen är uppfyllda.
Kraven i artikel 13 i den här förordningen är uppfyllda.
Fordonet har godkänts enligt Uneceföreskrifter nr 83, ändringsserie 07; Uneceföreskrifter nr 85 och dess supplement; Uneceföreskrifter nr 101, revision 3 (innefattar ändringsserie 01 och dess supplement) och, för fordon med kompressionständning, Uneceföreskrifter nr 24, del III, ändringsserie 03.
Kraven i artikel 5.11 och 5.12 är uppfyllda.”
Följande artikel ska läggas till som artikel 16a:
”Artikel 16a
Övergångsbestämmelser
Med verkan från den 1 september 2017 när det gäller fordon av kategorierna M1, M2 och fordon av kategori N1, klass I, och från den 1 september 2018 när det gäller fordon av kategori N1, klasserna II och III, och fordon av kategori N2 ska denna förordning endast tillämpas för att bedöma följande krav för fordon som typgodkänts enligt denna förordning före de datumen:
Produktionsöverensstämmelse i enlighet med artikel 8.
Överensstämmelse i drift i enlighet med artikel 9.
Tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet i enlighet med artikel 13.
Denna förordning ska också gälla för tillämpningen av det korrelationsförfarande som anges i kommissionens genomförandeförordningar (EU) 2017/1152 ( *1 ) och (EU) 2017/1153 ( *2 ).
Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga XVII till denna förordning.
Artikel 18
Ändringar av kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 ( 10 )
I förordning (EU) nr 1230/2012 ska artikel 2.5 ersättas med följande:
|
”5. |
tilläggsutrustningens vikt : den högsta vikten av de kombinationer av utrustning som kan monteras på fordonet i tillägg till standardutrustningen, i enlighet med tillverkarens specifikationer.” |
▼M3 —————
Artikel 19
Upphävande
Förordning (EG) nr 692/2008 ska upphöra att gälla den 1 januari 2022.
Artikel 20
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
|
BILAGA I |
Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande |
|
Tillägg 1 |
— |
|
Tillägg 2 |
— |
|
Tillägg 3 |
Mall för informationsdokument |
|
Tillägg 3a |
Dokumentationsmaterial |
|
Tillägg 3b |
Metod för bedömning av AES |
|
Tillägg 4 |
Mall för EG-typgodkännandeintyg |
|
Tillägg 5 |
— |
|
Tillägg 6 |
Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg |
|
Tillägg 7 |
Tillverkarens intyg om överensstämmelse med krav på OBD-prestanda i drift |
|
Tillägg 8a |
Provningsrapporter |
|
Tillägg 8b |
Provningsrapport för vägmotstånd |
|
Tillägg 8c |
Mall för provningsformulär |
|
Tillägg 8d |
Rapport om provning av avdunstningsutsläpp |
|
BILAGA II |
Metod för bestämning av överensstämmelse i drift |
|
Tillägg 1 |
Kriterier för urval av fordon och beslut om underkända fordon |
|
Tillägg 2 |
Regler för utförande av typ 4-provningar under provning av överensstämmelse i drift |
|
Tillägg 3 |
ISC-inspektionsrapport |
|
Tillägg 4 |
Årlig ISC-rapport från den beviljande typgodkännandemyndigheten |
|
Tillägg 5 |
Insynsförteckning |
|
BILAGA IIIA |
Kontroll av utsläpp vid verklig körning (RDE) |
|
Tillägg 1 |
Reserverad |
|
Tillägg 2 |
Reserverad |
|
Tillägg 3 |
Reserverad |
|
Tillägg 4 |
Förfarande för provning av fordonsutsläpp med ett ombordsystem för utsläppsmätning (Pems) |
|
Tillägg 5 |
Specifikationer för och kalibrering av Pems-komponenter och signaler |
|
Tillägg 6 |
Validering av Pems och icke-spårbart avgasmassflöde |
|
Tillägg 7 |
Bestämning av momentana utsläpp |
|
Tillägg 8 |
Bedömning av total trippgiltighet med hjälp av metoden med fönster med glidande medelvärden |
|
Tillägg 9 |
Bedömning av överskott eller avsaknad av trippdynamik |
|
Tillägg 10 |
Förfarande för att fastställa den sammanlagda positiva höjdökningen under en Pems-tripp |
|
Tillägg 11 |
Beräkning av slutliga RDE-utsläppsresultat |
|
Tillägg 12 |
Tillverkarens RDE-intyg om överensstämmelse |
|
BILAGA IV |
Utsläppsuppgifter som krävs vid typgodkännande för trafiksäkerhet |
|
Tillägg 1 |
Mätning av kolmonoxidutsläpp vid tomgångsvarvtal (typ 2-provning) |
|
Tillägg 2 |
Mätning av röktäthet |
|
BILAGA V |
Kontroll av vevhusgasutsläpp (typ 3-provning) |
|
BILAGA VI |
Bestämning av avdunstningsutsläpp (typ 4-provning) |
|
BILAGA VII |
Kontroll av de utsläppsbegränsande anordningarnas hållbarhet (typ 5-provning) |
|
BILAGA VIII |
Kontroll av genomsnittliga avgasutsläpp vid låga omgivningstemperaturer (typ 6-provning) |
|
BILAGA IX |
Specifikationer för referensbränslen |
|
BILAGA X |
– |
|
BILAGA XI |
Omborddiagnos (OBD) för motorfordon |
|
Tillägg 1 |
Prestanda under drift |
|
BILAGA XII |
Typgodkännande av fordon utrustade med miljöinnovationer och fastställande av CO2-utsläpp och bränsleförbrukning för fordon som lämnats in för etappvis typgodkännande eller enskilt godkännande |
|
BILAGA XIII |
EG-typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som separat teknisk enhet |
|
Tillägg 1 |
Mall för informationsdokument |
|
Tillägg 2 |
Mall för EG-typgodkännandeintyg |
|
Tillägg 3 |
Exempel på EG-typgodkännandemärken |
|
BILAGA XIV |
— |
|
BILAGA XV |
— |
|
BILAGA XVI |
Krav för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser |
|
BILAGA XVII |
Ändringar av förordning (EG) nr 692/2008 |
|
BILAGA XVIII |
Ändringar av direktiv 2007/46/EG |
|
BILAGA XIX |
Ändringar av förordning (EU) nr 1230/2012 |
|
BILAGA XX |
Mätning av nettoeffekt och högsta effekt under 30 minuter vid elektrisk kraftöverföring |
|
BILAGA XXI |
Förfaranden för typ 1-utsläppsprovning |
|
BILAGA XXII |
Anordningar för övervakning av förbrukningen av bränsle och/eller elenergi ombord på fordonet |
BILAGA I
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE
1. KOMPLETTERANDE KRAV FÖR BEVILJANDE AV EG-TYPGODKÄNNANDE
1.1 Kompletterande krav för gasdrivna en- och tvåbränslefordon
1.1.1 De ytterligare kraven för beviljande av typgodkännande av gasdrivna en- och tvåbränslefordon ska vara de som anges i punkt 5.9 i FN-föreskrift nr 154. Hänvisningen till informationsdokumentet i punkt 5.9.1 i FN-föreskrift nr 154 ska betraktas som en hänvisning till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning.
1.2 Kompletterande krav för flexbränslefordon
De kompletterande kraven för beviljande av typgodkännande av flexbränslefordon ska vara de som anges i punkt 4.9 i Uneces föreskrifter nr 83.
2. YTTERLIGARE TEKNISKA KRAV OCH PROVNINGAR
2.1 Tillverkare av fordon i små serier
2.1.1 Förteckning över rättsakter som avses i artikel 3.3.
|
Rättsakt |
Krav |
|
California Code of Regulations, avdelning 13, paragraferna 1961(a) och 1961(b)(1)(C)(1), tillämpliga på fordon av årsmodell 2001 och senare, 1968,1, 1968,2, 1968,5, 1976 och 1975, offentliggjorda av Barclay’s Publishing. |
Typgodkännandet ska ha beviljats enligt de kaliforniska föreskrifter som är tillämpliga på den senaste årsmodellen av lätt fordon. |
2.2 Inlopp till bränsletankar
2.2.1 Kraven på inlopp till bränsletankar ska vara de som anges i punkterna 6.1.5 och 6.1.6 i FN-föreskrift nr 154.
2.3 Bestämmelser om säkerhet för elektroniska system
2.3.1 Kraven på säkerhet för elektroniska system i punkt 6.1.7 i FN-föreskrift nr 154 ska uppfyllas. Vid typgodkännande och/eller genom marknadskontroll kan det testas hur effektivt dessa metoder skyddar de utsläppsbegränsande systemen.
2.3.2 Tillverkare ska på ett effektivt sätt förhindra omprogrammering av vägmätarställningar i nätet ombord, i alla styrenheter för framdrivningssystemet samt i sändaren för fjärrdatautbyte i förekommande fall. Tillverkarna ska inkludera systematiska strategier mot manipulation och skrivskydda funktioner för att skydda vägmätarställningens integritet. Godkännandemyndigheten ska godkänna metoder som ger en tillräcklig skyddsnivå mot manipulering. Vid typgodkännande och/eller genom marknadskontroll kan det testas hur effektivt dessa metoder skyddar vägmätaren.
2.4 Tillämpliga provningar
2.4.1 I figur I.2.4 visas de provningar som krävs för typgodkännande av ett fordon. De specifika provningsförfarandena beskrivs i bilagorna II, IIIA, IV, V, VI, VII, VIII, XI, XVI, XX, XXI och XXII.
Figur I.2.4
Tillämplighet av provningskrav för typgodkännande och utökningar
|
Fordonskategori |
Fordon med kompressionständning, inklusive hybridfordon |
Fordon med endast eldrift |
Vätgasfordon med bränsleceller |
|||||||||
|
|
Enbränslefordon |
Tvåbränslefordon (3) |
Flexbränslefordon (3) |
Enbränslefordon |
|
|
||||||
|
Referensbränsle |
Bensin |
Motorgas |
Naturgas/biometan |
Vätgas (förbränningsmotor) |
Bensin |
Bensin |
Bensin |
Bensin |
Diesel |
Bensin |
— |
Vätgas (bränslecell) |
|
Motorgas |
Naturgas/biometan |
Vätgas (förbränningsmotor) (4) |
Etanol (E85) |
|||||||||
|
Typ 1-provning (7) |
Ja |
Ja (5) |
Ja (5) |
Ja (4) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja |
Ja |
— |
— |
|
ATCT (14 °C-provning) |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja (4) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja |
Ja |
— |
— |
|
Gasformiga föroreningar, RDE (Typ 1A-provning) |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja (4) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja |
Ja |
— |
— |
|
Partikelantal, RDE (Typ 1A-provning) |
Ja |
— |
— |
— |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (båda bränslena) |
Ja |
Ja |
— |
— |
|
Tomgångsutsläpp (Typ 2-provning) |
Ja |
Ja |
Ja |
— |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (endast bensin) |
Ja (båda bränslena) |
— |
— |
— |
— |
|
Vevhusutsläpp (Typ 3-provning) |
Ja |
Ja |
Ja |
— |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
— |
— |
— |
— |
|
Avdunstningsutsläpp (Typ 4-provning) |
Ja |
— |
— |
— |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
— |
Ja |
— |
— |
|
Hållbarhet (Typ 5-provning) |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja |
Ja |
— |
— |
|
Utsläpp vid låga temperaturer (Typ 6-provning) |
Ja |
— |
— |
— |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (endast bensin) |
Ja (båda bränslena) |
— |
— |
— |
— |
|
Överensstämmelse i drift |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja (som vid typgodkännande) |
Ja (som vid typgodkännande) |
Ja (som vid typgodkännande) |
Ja (som vid typgodkännande) |
Ja |
Ja |
— |
— |
|
Omborddiagnos |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
— |
— |
|
CO2-utsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja (båda bränslena) |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
|
Röktäthet |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ja (8) |
— |
— |
— |
|
Motoreffekt |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
Ja |
|
OBFCM-anordning |
Ja |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ja (båda bränslena) |
Ja |
Ja |
— |
— |
|
(1)
Särskilda provningsförfaranden för vätgasfordon och biodieseldrivna flexbränslefordon kommer att fastställas senare.
(2)
Gränsvärden för partikelmassa och partikelantal och respektive mätförfaranden är endast tillämpliga för fordon med motorer med direktinsprutning.
(3)
Om ett tvåbränslefordon kombineras med ett flexbränslefordon är båda provningskraven tillämpliga.
(4)
Endast NOx-utsläpp ska fastställas om fordonet drivs med vätgas.
(5)
Gränsvärden för partikelmassa och partikelantal och respektive mätförfaranden är inte tillämpliga.
(6)
RDE-provningen av partikelantal gäller endast fordon för vilka Euro 6-utsläppsgränser för partikelantal anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.
(7)
För de uppmätta komponenternas tillämplighet på bränslen och fordonsteknik och därmed mätförfaranden, se utsläppsgränserna i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.
(8)
En faktisk provning krävs eventuellt inte. Se FN-föreskrift nr 24 för mer information. |
||||||||||||
3. UTÖKNINGAR AV TYPGODKÄNNANDEN
3.1 Utökningar för avgasutsläpp (typ 1- och typ 2-provningar och OBFCM)
3.1.1 Typgodkännandet ska utökas till fordon som uppfyller kraven i punkt 7.4 i FN-föreskrift nr 154. Utsläppen av föroreningar ska ligga inom de gränsvärden som fastställs i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.
3.2 Utökningar för avdunstningsutsläpp (typ 4-provning)
3.2.1 För provningar som utförts i enlighet med bilaga 6 till FN-föreskrift nr 83 (NEDC 1 dag) eller bilagan till förordning (EU) 2017/1221 (NEDC 2 dagar) ska typgodkännandet utökas till fordon som är utrustade med ett kontrollsystem för avdunstningsutsläpp som uppfyller följande villkor:
3.2.1.1 Den grundläggande principen för bränsletillförsel/lufttillförsel är densamma.
3.2.1.2 Bränsletankens form är identisk och materialet i bränsletanken och slangarna för flytande bränsle är tekniskt ekvivalenta.
3.2.1.3 Det med avseende på tvärsnitt och ungefärlig slanglängd ogynnsammaste fordonet ska provas. Huruvida icke identiska ångseparatorer/vätskeseparatorer ska godtas avgörs av den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna.
3.2.1.4 Bränsletankens volym avviker inte med mer än ±10 %.
3.2.1.5 Inställningen av bränsletankens tryckbegränsningsventil är densamma.
3.2.1.6 Metoden för lagring av bränsleånga är densamma, dvs. separatorns form och volym, lagringsmedium, luftrenare (om sådan används för begränsning av avdunstningsutsläpp) osv.
3.2.1.7 Metoden för att rena den lagrade ångan är densamma (t. ex. luftflöde, startpunkt eller renad volym under konditioneringscykeln).
3.2.1.8 Metoden för försegling och avluftning av bränsletillförselsystemet är identisk.
3.2.2 För provningar som utförts i enlighet med bilaga VI (WLTP 2 dagar) ska typgodkännandet utökas till fordon som ingår i en godkänd avdunstningsutsläppsfamilj enligt definitionen i punkt 6.6.3 i FN-föreskrift nr 154.
3.3 Utökningar för de utsläppsbegränsande anordningarnas hållbarhet (typ 5-provning)
3.3.1 Försämringsfaktorerna ska utökas till olika fordon och fordonstyper, förutsatt att kraven i punkt 7.6 i FN-föreskrift nr 154 uppfylls.
3.4 Utökningar för omborddiagnos
3.4.1 Typgodkännandet ska utökas till fordon som ingår i en godkänd OBD-familj enligt definitionen i punkt 6.8.1 i FN-föreskrift nr 154.
3.5 Utökningar för provning vid låg temperatur (typ 6-provning)
3.5.1 Fordon med olika referensvikter
3.5.1.1 Typgodkännandet får endast utökas till fordon vilkas referensvikt är sådan att den ekvivalenta tröghet som ska användas är de närmaste två större eller varje mindre.
3.5.1.2 För fordon av kategori N får godkännandet endast utökas till fordon med en lägre referensvikt, om utsläppen från det redan godkända fordonet ligger inom de föreskrivna gränsvärdena för det fordon som ansökan om utökning av godkännandet avser.
3.5.2 Fordon med olika totala utväxlingsförhållanden
3.5.2.1 Typgodkännandet får utökas till fordon med olika utväxlingsförhållanden endast om vissa villkor är uppfyllda.
3.5.2.2 För att avgöra huruvida typgodkännandet kan utökas ska förhållandet
bestämmas för var och en av de utväxlingsförhållanden som används i typ 6-provningen, där, vid ett motorvarvtal av 1 000 min–1, V1 är den godkända fordonstypens hastighet och V2 är hastigheten för den fordonstyp för vilken utökning av godkännandet begärs.
3.5.2.3 Om E ≤ 8 % för varje utväxlingsförhållande ska utökningen beviljas utan att typ 6-provningen behöver upprepas.
3.5.2.4 Om E > 8 % för minst ett utväxlingsförhållande och E ≤ 13 % för varje utväxlingsförhållande ska typ 6-provningen upprepas. Provningarna får utföras i ett laboratorium som tillverkaren väljer, förutsatt att den tekniska tjänsten medger detta. Provningsrapporten ska sändas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna.
3.5.3 Fordon med olika referensvikter och utväxlingsförhållanden
Typgodkännandet ska utökas till fordon med olika referensvikter och utväxlingsförhållanden förutsatt att samtliga villkor i punkterna 3.5.1 och 3.5.2 är uppfyllda.
4. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
4.1. Inledning
4.1.1 Varje fordon som tillverkas i enlighet med ett typgodkännande enligt denna förordning ska tillverkas så att det överensstämmer med kraven för typgodkännande i denna förordning. Tillverkaren ska införa lämpliga rutiner och dokumenterade kontrollplaner och med bestämda mellanrum som anges i denna förordning utföra nödvändiga provningar av utsläpp, OBFCM och OBD för att kontrollera fortsatt överensstämmelse med den godkända typen. Godkännandemyndigheten ska kontrollera och godkänna tillverkarens rutiner och kontrollplaner och utföra kontroller och genomföra provningar av utsläpp, OBFCM och OBD med bestämda mellanrum, som anges i denna förordning, i tillverkarens lokaler, inklusive tillverknings- och provningsanläggningar, som en del av de kontroller för produktionsöverenstämmelse och fortsatt överensstämmelse som beskrivs i bilaga IV till förordning (EU) 2018/858.
4.1.2 Tillverkaren ska kontrollera produktionsöverensstämmelsen genom provning av utsläppen av förorenande ämnen (som anges i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007), utsläppen av koldioxid (tillsammans med mätning av förbrukningen av elenergi och, i förekommande fall, övervakning av OBFCM-anordningens noggrannhet), vevhusutsläppen, avdunstningsutsläppen och OBD-systemet i enlighet med de provningsförfaranden som beskrivs i bilagorna V, VI, XI, XXI och XXII. Kontrollen ska därför omfatta provningar av typerna 1, 3 och 4 samt provningarna för OBFCM och OBD, enligt beskrivningen i avsnitt 2.4.
Typgodkännandemyndigheten ska bevara all dokumentation som rör provningsresultaten för produktionsöverensstämmelsen i minst 5 år och göra den tillgänglig för kommissionen på begäran.
De särskilda förfarandena för produktionsöverensstämmelse anges i punkterna 8 och 9 och i tilläggen 1–4 till FN-föreskrift nr 154, med följande undantag:
Tabell 8/1 i punkt 8.1.2 i FN-föreskrift nr 154 ska ersättas med följande:
Tabell 8/1
Typ 1 Tillämpliga typ 1-krav för produktionsöverensstämmelse för de olika fordonstyperna
|
Typ av fordon |
Förorenande utsläpp |
CO2-utsläpp |
Elenergiförbrukning |
OBFCM-noggrannhet |
|
Endast förbränningsmotor |
Ja |
Ja |
Ej tillämpligt |
Ja |
|
Ej externt laddbart hybridelfordon |
Ja |
Ja |
Ej tillämpligt |
Ja |
|
Externt laddbart hybridelfordon |
Ja: Laddningstömmande (CD) (1) och laddningsbevarande (CS) |
: Endast CS |
Ja: Endast CD |
Ja: CS |
|
Fordon med endast eldrift |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ja |
Ej tillämpligt |
|
Ej externt laddbart bränslecellshybridfordon |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
|
Externt laddbart bränslecellshybridfordon |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Undantagna |
Ej tillämpligt |
|
(1)
Endast om förbränningsmotorn används under en giltig laddningstömmande typ 1-provning för kontroll av produktionsöverensstämmelse. |
||||
Beräkningen av de ytterligare värden som krävs för att kontrollera produktionsöverensstämmelse avseende elenergiförbrukning för fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon fastställs i tillägg 8 till bilaga B8 till FN-föreskrift nr 154.
4.1.8 Vid bristande överensstämmelse ska artikel 51 i förordning (EU) 2018/858 tillämpas.
4.2.6 Fordon utrustade med miljöinnovationer
4.2.6.1 Om en fordonstyp är utrustad med en eller flera miljöinnovationer i den mening som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2019/631 ( 11 ) för fordon av kategori M1 eller N1 ska produktionsöverensstämmelsen avseende miljöinnovationerna visas genom kontroll av förekomsten av de korrekta berörda miljöinnovationerna.
4.5. Kontroll av fordonets överensstämmelse vid typ 3-provning
4.5.1. Om en kontroll av typ 3-provningen ska göras, ska den utföras i enlighet med följande krav:
4.5.1.1 När godkännandemyndigheten bedömer att produktionskvaliteten förefaller vara bristfällig ska ett slumpmässigt utvalt fordon ur familjen genomgå de provningar som beskrivs i bilaga V.
4.5.1.2 Produktionen ska anses överensstämma om fordonet uppfyller kraven för de provningar som beskrivs i bilaga V.
4.5.1.3 Om det provade fordonet inte uppfyller kraven i avsnitt 4.5.1.1 ska ett ytterligare urval av fyra fordon slumpmässigt tas från samma familj och genomgå de provningar som beskrivs i bilaga V. Provningarna får utföras på fordon som har körts högst 15 000 km utan ändringar.
4.5.1.4 Produktionen ska anses överensstämma om minst tre fordon uppfyller kraven vid de provningar som beskrivs i bilaga V.
4.6 Kontroll av fordonets överensstämmelse vid typ 4-provning
4.6.1 Om en kontroll av typ 4-provningen ska göras, ska den utföras i enlighet med följande krav:
När godkännandemyndigheten bedömer att produktionskvaliteten förefaller vara bristfällig ska ett slumpmässigt utvalt fordon ur familjen genomgå de provningar som beskrivs i bilaga VI, eller åtminstone punkt 7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83.
Produktionen ska anses överensstämma om detta fordon uppfyller kraven vid de provningar som beskrivs i bilaga VI eller punkt 7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83, beroende på vilken provning som utförts.
Om det provade fordonet inte uppfyller kraven i avsnitt 4.6.1.1 ska ett ytterligare urval av fyra fordon slumpmässigt tas från samma familj och genomgå de provningar som beskrivs i bilaga VI, eller åtminstone punkt 7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83. Provningarna får utföras på fordon som har körts högst 15 000 km utan ändringar.
Produktionen ska anses överensstämma om minst tre fordon uppfyller kraven vid de provningar som beskrivs i bilaga VI eller punkt 7 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 83, beroende på vilken provning som utförts.
4.7 Kontroll av fordonets överensstämmelse med avseende på omborddiagnos (OBD)
4.7.1 Om en kontroll av omborddiagnossystemets prestanda ska göras, ska den utföras i enlighet med följande krav:
När godkännandemyndigheten bedömer att produktionskvaliteten förefaller vara bristfällig ska ett slumpmässigt utvalt fordon ur familjen genomgå de provningar som beskrivs i tillägg 1 till bilaga XI.
Produktionen ska anses överensstämma om fordonet uppfyller kraven för de provningar som beskrivs i tillägg 1 till bilaga XI.
Om det provade fordonet inte uppfyller kraven i avsnitt 4.7.1.1 ska ett ytterligare urval av fyra fordon slumpmässigt tas från samma familj och genomgå de provningar som beskrivs i tillägg 1 till bilaga XI. Provningarna får utföras på fordon som har körts högst 15 000 km utan ändringar.
Produktionen ska anses överensstämma om minst tre fordon uppfyller kraven för de provningar som beskrivs i tillägg 1 till bilaga XI.
▼M5 —————
Tillägg 3
MALL
INFORMATIONSDOKUMENT nr …
RÖRANDE EG-TYPGODKÄNNANDE AV ETT FORDON MED AVSEENDE PÅ UTSLÄPP
Följande upplysningar ska, där så är tillämpligt, lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Alla ritningar ska lämnas i lämplig skala med tillräcklig detaljgrad i formatet A4 eller vikt till formatet A4. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.
Om systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna har elektroniska kontroller, ska information om deras prestanda tillhandahållas.
|
0. |
ALLMÄNT |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.1 |
Fabrikat (tillverkarens handelsnamn): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.1 |
Eventuella handelsbeteckningar: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.2.1 |
Tillåtna parametervärden för etappvis typgodkännande att använda grundfordonets värden för utsläpp, förbrukning och/eller räckvidd (ange område i förekommande fall): Det slutliga fordonets faktiska vikt (i kg): … Det slutliga fordonets högsta tekniskt tillåtna lastade vikt (i kg): … Det slutliga fordonets frontarea (i cm2): … Rullmotstånd (kg/t): … Tvärsnittsarea på frontgrillens luftintag (i cm2): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3 |
Familjeidentifierare: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.1 |
Interpoleringsfamilj: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.2 |
ATCT-familjer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.3 |
Pems-familj: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.4 |
Vägmotståndsfamilj: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.4.1 |
Vägmotståndsfamilj för VH: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.4.2 |
Vägmotståndsfamilj för VL: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.4.3 |
Vägmotståndsfamiljer som är tillämpliga i interpoleringsfamiljen: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.5 |
Vägmotståndsmatrisfamiljer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.6 |
Familjer av periodiskt regenererande system: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.7 |
Familjer för avdunstningsprov: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.8 |
OBD-familjer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.9 |
Hållbarhetsfamiljer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.10 |
ER-familjer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.11 |
Familjer med gasdrivna fordon: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.12 |
– |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.3.13 |
Familj för korrektionsfaktorn KCO2: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.2.4 |
andra familjer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.4 |
Fordonskategori (c): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.5 |
Tillverkarens namn och adress: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.8 |
Namn på och adress till monteringsanläggningar: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
0.9 |
Namn på och adress till tillverkarens eventuella ombud: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. |
ALLMÄNNA UPPGIFTER OM FORDONETS KONSTRUKTION |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.1 |
Foton och/eller ritningar av ett representativt/en representativ fordon/komponent/separat teknisk enhet (1): |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3.3 |
Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. |
VIKTER OCH MÅTT (f) (g) (7) (i kg och mm) (Hänvisa till ritning i tillämpliga fall) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.6 |
Vikt i körklart skick (h) a) maximum och minimum för varje variant: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.6.3 |
Rotationsmassa: 3 % av summan av vikten i körklart skick och 25 kg eller värde, per axel (kg): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.8 |
Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt enligt tillverkarens uppgifter (i) (3): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. |
FRAMDRIVNINGSENERGIOMVANDLARE (k) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.1 |
Tillverkare av framdrivningsenergiomvandlarna: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.1.1 |
Tillverkarens kod (enligt märkning på framdrivningsenergiomvandlaren eller annan identifiering): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2 |
Förbränningsmotor |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.1 |
Funktionssätt: gnisttändning/kompressionständning/dubbelbränsle (1) Cykel: fyrtakt/tvåtakt/rotation (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.2 |
Antal cylindrar och cylinderarrangemang: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.2.1 |
Cylinderdiameter (1): … mm |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.2.2 |
Slaglängd (1): … mm |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.2.3 |
Tändningsföljd: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.3 |
Slagvolym (m): … cm3 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.4 |
Volymkompressionsförhållande (2): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.5 |
Ritningar av förbränningskammare, kolvtopp och, för motorer med gnisttändning, kolvringar: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.6 |
Normalt tomgångsvarvtal (2): … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.6.1 |
Förhöjt tomgångsvarvtal (2): … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.8 |
Motorns nominella effekt (n): … kW vid … min–1 (enligt tillverkaren) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.9 |
Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkarens uppgift: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.10 |
Maximalt nettovridmoment (n): … Nm vid … min–1 (enligt tillverkaren) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.1.11 |
Korrektionsfaktorn för kompensation av omgivningsförhållanden är inställd på 1 i enlighet med punkt 5.4.3 i bilaga 5 till FN-föreskrift nr 85: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.2 |
Bränsle |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.2.1 |
Diesel/bensin/motorgas/naturgas eller biometan/etanol (E 85)/biodiesel/väte (1) (6) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.2.1.1 |
RON, blyfri: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.2.4 |
Fordonets bränsletyp: enbränsle, tvåbränsle, flexbränsle (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.2.5 |
Största mängd biobränsle som kan godtas i bränslet (tillverkarens angivna värde): … volymprocent |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4 |
Bränslematning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.1 |
Med förgasare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2 |
Genom bränsleinsprutning (endast kompressionständning eller dubbelbränsle): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.1 |
Systembeskrivning (common rail/enhetsinsprutare/fördelarpump osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.2 |
Funktionssätt: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3 |
Insprutningspump/matningspump |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.3.3 |
Maximal insprutad bränslemängd (1) (2): … mm3/takt eller cykel vid ett motorvarvtal av … min–1, alternativt karakteristikdiagram: … (Om systemet har laddtrycksreglering, uppge karakteristisk bränsleförsörjning och laddtryck i förhållande till motorvarvtalet) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.4 |
Motorvarvtalsbegränsning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.4.2.1 |
Varvtal då begränsningen inleds vid belastning: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.4.2.2 |
Högsta varvtal vid obelastad motor: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.6 |
Insprutare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.6.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.6.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.8 |
Hjälpstartanordning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.8.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.8.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.8.3 |
Systembeskrivning: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9 |
Elektroniskt styrd insprutning: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.2 |
Typer: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3 |
Beskrivning av systemet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3.1 |
Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3.1.1 |
Styrenhetens programvaruversion: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3.2 |
Bränsleregulatorns fabrikat och typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3.3 |
Luftflödesgivarens fabrikat och typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3.4 |
Bränslefördelarens fabrikat och typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3.5 |
Spjällhusets fabrikat och typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3.6 |
Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3.7 |
Lufttemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.2.9.3.8 |
Lufttryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3 |
Med bränsleinsprutning (endast gnisttändning): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.1 |
Funktionssätt: enpunkts-/flerpunkts-/direktinsprutning/annan (ange vilken) (1): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.2 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.3 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4 |
Systembeskrivning (för system utan kontinuerlig insprutning ska motsvarande uppgifter anges): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.1 |
Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.1.1 |
Styrenhetens programvaruversion: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.3 |
Luftflödesgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.8 |
Spjällhusets fabrikat och typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.9 |
Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.10 |
Lufttemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.4.11 |
Lufttryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.5 |
Insprutare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.5.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.5.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.7 |
Kallstartsystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.7.1 |
Driftssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.3.7.2 |
Funktionsgränser/funktionsinställningar (1) (2): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.4 |
Matningspump |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.4.1 |
Tryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.4.2 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.4.4.3 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5 |
Elsystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5.1 |
Märkspänning: … V, positiv/negativ jord (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5.2 |
Generator |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5.2.1 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.5.2.2 |
Nominell uteffekt: … VA |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6 |
Tändningssystem (endast för motorer med gnisttändning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.3 |
Funktionssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.6 |
Tändstift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.6.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.6.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.6.3 |
Gnistgap: … mm |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.7 |
Tändspolar |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.7.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.6.7.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7 |
Kylsystem: vätska/luft (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.1 |
Nominell inställning för motorns temperaturkontrollmekanism: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2 |
Vätska |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.1 |
Typ av vätska: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.2 |
Cirkulationspumpar: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.3 |
Egenskaper: … eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.3.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.3.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.4 |
Utväxlingsförhållanden: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.2.5 |
Beskrivning av fläkten och dess drivmekanism: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3 |
Luft |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.1 |
Fläkt: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.2 |
Egenskaper: … eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.2.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.2.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.7.3.3 |
Utväxlingsförhållanden: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8 |
Insugningssystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.1 |
Överladdare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.1.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.1.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.1.3 |
Systembeskrivning (t.ex. maximalt laddtryck: … kPa, eventuell övertrycksventil): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.2 |
Laddluftkylare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.2.1 |
Typ: luft-luft/luft-vatten (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.3 |
Insugningsundertryck vid nominellt motorvarvtal och en belastning av 100 % (endast kompressionständningsmotorer) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4 |
Beskrivning och ritningar av insugningsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, ytterligare luftintag osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.1 |
Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.2 |
Luftfilter, ritningar: … eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.2.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.2.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.3 |
Inloppsljuddämpare, ritningar: … eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.3.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.8.4.3.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9 |
Avgassystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9.1 |
Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenröret: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9.2 |
Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.9.3 |
Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning (endast för motorer med kompressionständning): … kPa |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.10 |
Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.11 |
Ventilinställning eller motsvarande uppgifter |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.11.1 |
Ventilernas största lyftning, öppnings- och stängningsvinklar eller uppgifter om inställning för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkter. För system med variabla ventiltider, minimi- och maximitid: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.11.2 |
Referens- och/eller inställningsområden (1): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12 |
Åtgärder mot luftföroreningar |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.1 |
Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2 |
Utsläppsbegränsande anordningar (som inte omfattas av någon annan rubrik) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1 |
Katalysator |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.1 |
Antal katalysatorer och katalysatorelement (ange uppgifterna nedan för varje separat enhet): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.2 |
Katalysatorernas dimensioner, form och volym: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.3 |
Typ av katalys: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.4 |
Totalt ädelmetallinnehåll: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.5 |
Relativ koncentration: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.6 |
Substrat (struktur och material): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.7 |
Celltäthet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.8 |
Typ av katalysatorhölje: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.9 |
Katalysatorernas placering (plats och referensavstånd i avgassystemet): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.10 |
Värmesköld: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.11 |
Normalt drifttemperaturintervall: … °C |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.12 |
Katalysatorns fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.1.13 |
Delens identifieringsnummer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2 |
Givare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.1 |
Syregivare och/eller lambdasonder: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.1.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.1.2 |
Placering: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.1.3 |
Reglerområde: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.1.4 |
Typ eller funktionssätt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.1.5 |
Delens identifieringsnummer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.2 |
NOx-givare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.2.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.2.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.2.3 |
Placering |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.3 |
Partikelgivare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.3.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.3.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.2.3.3 |
Placering: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.3 |
Luftinsprutning: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.3.1 |
Typ (pulserande luft, luftpump osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.4 |
Avgasåterföring (EGR): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.4.1 |
Egenskaper (fabrikat, typ, flöde, högt tryck/lågt tryck/samlat tryck osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.4.2 |
Vattenkylt system (ska anges för varje EGR-system, t.ex. lågt tryck/högt tryck/samlat tryck): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5 |
System för begränsningar av avdunstningsutsläpp (endast för bensin- och etanolmotorer): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.1 |
Detaljerad beskrivning av anordningarna: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.2 |
Ritning över systemet för begränsningar av avdunstningsutsläpp: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.3 |
Ritning över kolbehållaren: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.4 |
Torrt kol, vikt: … g |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.5 |
Schematisk ritning av bränsletanken (endast bensin- och etanolmotorer): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.5.1 |
Bränsletanksystemets kapacitet, material och konstruktion: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.5.2 |
Beskrivning av ångslangens material, bränsleledningens material och bränslesystemets anslutningsteknik: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.5.3 |
Förslutet tanksystem: ja/nej |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.5.4 |
Beskrivning av inställningen av bränsletankens tryckbegränsningsventil (luftintag och tryckbegränsning): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.5.5 |
Beskrivning av systemet för urluftningskontroll: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.6 |
Beskrivning och skiss av värmeskölden mellan tanken och avgassystemet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.5.7 |
Permeabilitetsfaktor: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6 |
Partikelfälla: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6.1 |
Partikelfällans mått, form och volym: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6.2 |
Partikelfällans konstruktion: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6.3 |
Placering (referensavstånd i avgasledningen): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6.4 |
Partikelfällans fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.6.5 |
Delens identifieringsnummer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7 |
System för omborddiagnos (OBD-system): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.1 |
Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikatorn: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.2 |
Förteckning över alla komponenter som övervakas av OBD-systemet och deras syfte: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3 |
Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1 |
Gnisttändningsmotorer |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1.1 |
Övervakning av katalysator: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1.2 |
Upptäckt av feltändning: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1.3 |
Övervakning av syregivare: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.1.4 |
Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2 |
Motorer med kompressionständning: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2.1 |
Övervakning av katalysator: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2.2 |
Övervakning av partikelfälla: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2.3 |
Övervakning av det elektroniska bränsleinsprutningssystemet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.3.2.5 |
Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.4 |
Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.5 |
Förteckning över alla OBD-utkoder och format som används (med förklaring av var och en): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.6 |
Följande ytterligare uppgifter ska lämnas av fordonstillverkaren för att det ska vara möjligt att tillverka OBD-kompatibla ersättnings- eller servicedelar samt diagnosverktyg och provningsutrustning. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.6.1 |
En beskrivning av typ och antal konditioneringscykler eller alternativa konditioneringsmetoder som använts vid det ursprungliga typgodkännandet av fordonet och anledningen till att de användes. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.6.2 |
En beskrivning av typ av OBD-demonstrationscykel som använts vid det ursprungliga typgodkännandet av fordonet för den komponent som övervakas av OBD-systemet. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.6.3 |
Ett uttömmande dokument som beskriver alla avkända komponenter samt strategin för feldetektering och aktivering av felindikatorn (fast antal körcykler eller statistisk metod), inklusive en förteckning över relevanta sekundära avkänningsparametrar för varje komponent som övervakas med OBD-systemet. En förteckning över OBD-systemets utkoder och format (med en förklaring av var och en) som har samband med enskilda utsläppsrelaterade komponenter i framdrivningssystemet och enskilda icke-utsläppsrelaterade komponenter, där övervakningen av komponenten används för att avgöra om felindikeringen ska aktiveras, inklusive en uttömmande förklaring av de uppgifter som ges i service $05 Test ID $21 till FF och de uppgifter som ges i service $06. När det gäller fordonstyper som använder en kommunikationslänk i enlighet med ISO 15765-4 ”Road vehicles – Diagnostic communication over Controller Area Network (CAN) – Part 4: Requirements for emissions-related systems”, ska en uttömmande förklaring av de uppgifter som ges i service $06 Test ID $00 till FF tillhandahållas för varje ID-stödd OBD-övervakare. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.6.4 |
De uppgifter som krävs ovan får anges genom att fylla i en tabell enligt nedan. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.7.6.4.1 |
Lätta fordon
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.8 |
Andra system: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.8.2 |
Motiveringssystem för föraren |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.8.2.3 |
Typ av motiveringssystem: ingen motoromstart efter nedräkning/ingen start efter bränslepåfyllning/tankningsspärr/prestandabegränsning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.8.2.4 |
Beskrivning av motiveringssystemet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.8.2.5 |
Motsvarande fordonets genomsnittliga räckvidd med full bränsletank: … km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.10 |
Periodiskt regenererande system (ange nedanstående uppgifter för varje enskild enhet) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.10.1 |
Beskrivning och/eller ritning av regenereringsmetoden eller regenereringssystemet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.10.2 |
Antal driftcykler av typ 1, eller motsvarande provningsbänkcykler, mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar under förhållanden som motsvarar en provning av typ 1 (avståndet ”D”): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.10.2.1 |
Tillämplig cykel av typ 1 (ange det tillämpliga förfarandet: Bilaga XXI eller FN-föreskrift nr 83): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.10.2.2 |
Antalet fullständiga tillämpliga provningscykler som krävs för regenerering (avståndet ”d”): |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.10.3 |
Beskrivning av den metod som används för att fastställa antalet cykler mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.10.4 |
Parametrar för att bestämma den belastningsnivå som krävs innan regenerering inträffar (dvs. temperatur, tryck osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.10.5 |
Beskrivning av den metod som används för att belasta systemet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11 |
Katalysatorsystem som använder förbrukningsbart reagens (ange uppgifterna nedan för varje separat enhet): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.1 |
Typ och koncentration av det reagens som behövs: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.2 |
Normalintervall för reagensets temperatur under drift: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.3 |
Internationell standard: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.4 |
Frekvens för påfyllning av reagens: kontinuerligt/vid service (om tillämpligt): |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.5 |
Reagensindikator (beskrivning och placering): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.6 |
Reagensbehållare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.6.1 |
Kapacitet: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.6.2 |
Värmesystem: ja/nej |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.6.2.1 |
Beskrivning eller ritning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.7 |
Styrenhet för reagensen: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.7.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.7.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.8 |
Reagensinsprutare (fabrikat, typ och placering): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.11.9 |
Reagenskvalitetsgivare (fabrikat, typ och placering): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.12.2.12 |
Vatteninsprutning: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.13 |
Röktäthet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.13.1 |
Absorptionskoefficientsymbolens placering (endast för motorer med kompressionständning): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.14 |
Närmare upplysningar om eventuella anordningar som påverkar bränsleekonomin (som inte omfattas av andra rubriker). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15 |
LPG-bränslesystem: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.1 |
Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 (r) eller förordning (EU) 2019/2144 (s): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.2 |
Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning vid tillförsel av motorgas |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.2.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.2.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.2.3 |
Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.3 |
Ytterligare dokumentation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.3.1 |
Beskrivning av katalysatorskyddet vid övergång från bensin till motorgas, och vice versa: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.3.2 |
Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.15.3.3 |
Ritning över symbolen: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16 |
NG-bränslesystem: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.1 |
Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 eller förordning (EU) 2019/2144: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.2 |
Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för naturgastillförsel |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.2.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.2.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.2.3 |
Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.3 |
Ytterligare dokumentation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.3.1 |
Beskrivning av katalysatorskyddet vid övergång från bensin till naturgas, och vice versa: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.3.2 |
Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.16.3.3 |
Ritning över symbolen: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18 |
Vätgasbränslesystem: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18.1 |
EG-typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 79/2009 eller förordning (EU) 2019/2144: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18.2 |
Den elektroniska motorstyrningens kontrollenhet för tillförsel av vätgas |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18.2.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18.2.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18.2.3 |
Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18.3 |
Ytterligare dokumentation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18.3.1 |
Beskrivning av katalysatorskyddet vid övergång från bensin till vätgas, och vice versa: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18.3.2 |
Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.18.3.3 |
Ritning över symbolen: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19 |
H2NG-bränslesystem: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19.1 |
Andel väte i bränslet (det maximiinnehåll som tillverkaren angett): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19.2 |
Nummer på det EU-typgodkännandeintyg som utfärdats i enlighet med FN-föreskrift nr 110: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19.3 |
Kontrollenhet för elektronisk motorstyrning för H2NG-tillförsel |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19.3.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19.3.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19.3.3 |
Utsläppsrelaterade inställningsalternativ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19.4 |
Ytterligare dokumentation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19.4.2 |
Systemutformning (elektriska anslutningar, vakuumanslutningar, utjämningsslangar osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.19.4.3 |
Ritning över symbolen: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20 |
Värmelagringsinformation |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.1 |
Aktiv värmelagringsanordning: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.1.1 |
Entalpi: … (J) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2 |
Isoleringsmaterial: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.1 |
Isoleringsmaterial: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.2 |
Nominell isoleringsvolym: … (t) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.3 |
Nominell isoleringsvikt: … (t) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.4 |
Isoleringens placering: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.5 |
Värsta scenario med avseende på nedkylning av fordon: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.5.1 |
(Ej värsta scenario) Minsta stabiliseringstid, tsoak_ATCT (h): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.5.2 |
(Ej värsta scenario) Plats för temperaturmätning av motorn: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.6 |
Enskild interpoleringsfamilj inom scenariot för ATCT-familjen: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.7 |
Värsta scenario med avseende på isolering: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2.20.2.7.1 |
Beskrivning av de värden som uppmätts för ATCT-referensfordonet avseende isolering: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3 |
Elektriskt framdrivningssystem (endast för fordon med endast eldrift) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1 |
Allmän beskrivning av eldrift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.3 |
Användning (1): Centralmotor/flera motorer (antal): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.4 |
Transmissionskonstruktion: parallell/transaxiell/annat, ange närmare: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.5 |
Provningsspänning: … V |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.6 |
Nominellt motorvarvtal: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.7 |
Högsta motorvarvtal: … min–1 eller som standard: reducering av utgående axel/växellådans varvtal (ilagd växel anges): … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.9 |
Maximal effekt: … kW |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.10 |
Maximal effekt under 30 min: … kW |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.1.11 |
Flexibelt intervall (där P > 90 % av maximal effekt): varvtal i början av intervallet: … min–1 varvtal i slutet av intervallet: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2 |
Uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.1 |
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets handelsnamn och varumärke: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.2 |
Slag av elektrokemisk koppling: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.3 |
Nominell spänning: … V |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.4 |
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets högsta effekt under 30 min (konstant energiurladdning): … kW |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.5 |
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets prestanda vid 2 h urladdning (konstant energi eller konstant strömstyrka) (1): |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.5.1 |
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets energi: … kWh |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.5.2 |
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets kapacitet: … Ah på 2 h |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.5.3 |
Urladdningsspänningens slutvärde: … V |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.6 |
Angivande av det urladdningsslut som medför nödtvunget stopp för fordonet (1): .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.7 |
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets vikt: .......................... kg |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.8 |
Antal celler: …… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.9 |
Det uppladdningsbara elenergilagringssystemets placering: ………… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.10 |
Typ av kylmedel: luft/vätska (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.11 |
Batterihanteringssystemets styrenhet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.11.1 |
Fabrikat: ……….. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.11.2 |
Typ: ……. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.2.11.3 |
Identifieringsnummer: ….. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.3 |
Elmotor |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.3.1 |
Funktionssätt: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.3.1.1 |
likström/växelström (1)/antal faser: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.3.1.2 |
separat/seriell/kombinerad excitering (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.3.1.3 |
synkron/asynkron (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.3.1.4 |
lindad rotor/med permanenta magneter/med hus (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.3.1.5 |
antal poler i motorn: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.3.2 |
Tröghetsmassa: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.4 |
Effektregulator |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.4.1 |
Fabrikat: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.4.2 |
Typ: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.4.2.1 |
Identifieringsnummer: ….. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.4.3 |
Reglerprincip: vektoriell/öppen krets/sluten/annan (ange närmare) (1): .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.4.4 |
Maximal effektiv strömstyrka som överförts till motorn (2): .......................... A under .......................... s |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.4.5 |
Spänningsintervall: .......................... V till .......................... V |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5 |
Kylsystem: Motor: vätska/luft (1) Styrenhet: vätska/luft (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.1 |
Vätskekylningsutrustningens egenskaper: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.1.1 |
Typ av vätska .......................... cirkulationspumpar: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.1.2 |
Pumpens egenskaper eller fabrikat och typer: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.1.3 |
Termostat: inställning: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.1.4 |
Kylare: ritningar eller fabrikat och typer: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.1.5 |
Säkerhetsventil: tryckinställning: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.1.6 |
Fläkt: egenskaper eller fabrikat och typer: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.1.7 |
Fläktkanal: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.2 |
Egenskaper för luftkylningsutrustning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.2.1 |
Ventilator: egenskaper eller fabrikat och typer: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.2.2 |
Standardventilationskanaler: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.2.3 |
Temperaturregleringssystem: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.2.4 |
Kort beskrivning: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.2.5 |
Luftfilter: .......................... fabrikat: .......................... typer: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.3 |
Temperaturer som tillverkaren godkänner (max): |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.3.1 |
Motorutlopp: .......................... °C |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.3.2 |
styrenhetens inlopp: .......................... °C |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.3.3 |
vid motorns referenspunkter: .......................... °C |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.5.3.4 |
vid styrenhetens referenspunkter: .......................... °C |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.6 |
Isoleringskategori: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.7 |
IP-kod (International protection code): .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.8 |
Smörjsystemets arbetssätt: (1) Lager: friktion/kula Smörjmedel: fett/olja Tätning: ja/nej Cirkulation: med/utan |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.9 |
Laddare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.9.1 |
Laddare: i fordonet/extern (1) för en extern enhet, ange laddare (varumärke, modell): .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.9.2 |
Beskrivning av laddningens normalprofil: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.9.3 |
Specifikation av elnät: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.9.3.1 |
Typ av kraftnät: enfas/trefas (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.9.3.2 |
Spänning: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.9.4 |
Viloperiod som rekommenderas mellan urladdningens avslutning och uppladdningens inledning: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.9.5 |
Teoretisk varaktighet för en fullständig uppladdning: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10 |
Elenergiomvandlare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.1 |
Elenergiomvandlare mellan elmotorn och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.1.1 |
Fabrikat: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.1.2 |
Typ: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.1.3 |
Angiven nominell effekt: .......................... W |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.2 |
Elenergiomvandlare mellan det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift och lågspänningsströmförsörjningsenheten |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.2.1 |
Fabrikat: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.2.2 |
Typ: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.2.3 |
Angiven nominell effekt: .......................... W |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.3 |
Elenergiomvandlare mellan laddningskontakten och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.3.1 |
Fabrikat: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.3.2 |
Typ: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3.10.3.3 |
Angiven nominell effekt: .......................... W |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4 |
Kombinationer av framdrivningsenergiomvandlare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.1 |
Hybridelfordon: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.2 |
Hybridelfordonets kategori: externt laddbart/icke externt laddbart: (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.3 |
Omkopplare för driftsläge: med/utan (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.3.1 |
Valbara lägen |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.3.1.1 |
Endast eldrift: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.3.1.2 |
Endast bränsledrift: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.3.1.3 |
Hybridlägen: ja/nej (1) (om ja, kort beskrivning): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4 |
Beskrivning av energilagringsanordningen: (REESS, kondensator, svänghjul/generator) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.3 |
Identifieringsnummer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.4 |
Slag av elektrokemisk koppling: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.5 |
Energi: … (för REESS: spänning och kapacitet Ah i 2 h, för kondensator: J, …) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.6 |
Laddare: ombord/extern/utan (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.7 |
Typ av kylmedel: luft/vätska (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.8 |
Batterihanteringssystemets styrenhet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.8.1 |
Fabrikat: ……….. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.8.2 |
Typ: ……. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.4.8.3 |
Identifieringsnummer: ….. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5 |
Elmotor (varje typ av elmotor beskrivs separat) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5.3 |
Primär användning: drivmotor/generator (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5.3.1 |
Vid användning som drivmotor: en motor/flera motorer (antal) (1): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5.4 |
Maximal effekt: … kW |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5.5 |
Funktionssätt |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5.5.5.1 |
Likström/växelström/antal faser: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5.5.2 |
Separat/seriell/kombinerad excitering (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.5.5.3 |
Synkron/asynkron (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.6 |
Styrenhet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.6.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.6.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.6.3 |
Identifieringsnummer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.7 |
Effektregulator |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.7.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.7.2 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.7.3 |
Identifieringsnummer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.9 |
Tillverkarens rekommendation för förkonditionering: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.10 |
Bränslecellshybridfordon: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.10.1 |
Typ av bränslecell |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.10.1.2 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.10.1.3 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.10.1.4 |
Nominell spänning (V): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.10.1.5 |
Typ av kylmedel: luft/vätska (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.10.2 |
Systembeskrivning (bränslecellens funktionsprincip, ritning, osv.): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11 |
Elenergiomvandlare |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.1 |
Elenergiomvandlare mellan elmotorn och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.1.1 |
Fabrikat: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.1.2 |
Typ: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.1.3 |
Angiven nominell effekt: .......................... W |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.2 |
Elenergiomvandlare mellan det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift och lågspänningsströmförsörjningsenheten |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.2.1 |
Fabrikat: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.2.2 |
Typ: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.2.3 |
Angiven nominell effekt: .......................... W |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.3 |
Elenergiomvandlare mellan laddningskontakten och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet för drift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.3.1 |
Fabrikat: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.3.2 |
Typ: .......................... |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.4.11.3.3 |
Angiven nominell effekt: .......................... W |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5 |
Tillverkarens angivna värden för bestämning av koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning/elförbrukning /elektrisk räckvidd och uppgifter om miljöinnovationer (om tillämpligt) (o) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7 |
Tillverkarens angivna värden |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.1 |
Parametrar för provningsfordon
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.1.1 |
Bränsle som använts för typ 1-provningen och valts ut för mätningen av nettoeffekten i enlighet med bilaga XX till denna förordning (endast för fordon som drivs med motorgas eller naturgas): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2 |
Kombinerade CO2-utsläpp |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.1 |
CO2-utsläpp för fordon med endast förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.1.0 |
Lägsta och högsta CO2-värden inom interpoleringsfamiljen: … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.1.1 |
Fordon Hög: … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.1.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.1.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall): … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.2 |
Laddningsbevarande CO2-utsläpp för externt laddbara hybridelfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.2.1 |
Laddningsbevarande CO2-utsläpp för Fordon Hög: g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.2.2 |
Laddningsbevarande CO2-utsläpp för Fordon Låg (i tillämpliga fall): g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.2.3 |
Laddningsbevarande CO2-utsläpp för Fordon Medel (i tillämpliga fall): g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.3 |
Laddningstömmande CO2-utsläpp och viktade CO2-utsläpp för externt laddbara hybridelfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.3.1 |
Laddningstömmande CO2-utsläpp för Fordon Hög: … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.3.2 |
Laddningstömmande CO2-utsläpp för Fordon Låg (i tillämpliga fall): … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.3.3 |
Laddningstömmande CO2-utsläpp för Fordon Medel (i tillämpliga fall): … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.2.3.4 |
Lägsta och högsta viktade CO2-värden inom OVC-interpoleringsfamiljen: … g/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.3 |
Elektrisk räckvidd för elfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.3.1 |
Räckvidd vid endast eldrift för fordon med endast eldrift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.3.1.1 |
Fordon Hög: … km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.3.1.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.3.2 |
Helt elektrisk räckvidd (AER) för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (beroende på vad som är tillämpligt) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.3.2.1 |
Fordon Hög: … km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.3.2.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.3.2.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall): … km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.4 |
Bränsleförbrukning (FCCS) för bränslecellshybridfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.4.1 |
Laddningsbevarande bränsleförbrukning för ej externt laddbara bränslecellshybridfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (beroende på vad som är tillämpligt) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.4.1.1 |
Fordon Hög: … kg/100 km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.4.1.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … kg/100 km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.4.1.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall): … kg/100 km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.4.2 |
Laddningstömmande bränsleförbrukning för externt laddbara bränslecellshybridfordon (beroende på vad som är tillämpligt) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.4.2.1 |
Fordon Hög: … kg/100 km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.4.2.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … kg/100 km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.5 |
Elenergiförbrukning för elfordon |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.5.1 |
Kombinerad elenergiförbrukning (ECWLTC) för fordon med endast eldrift |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.5.1.1 |
Fordon Hög: … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.5.1.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.5.2 |
Användningsfaktorviktad laddningstömmande elförbrukning ECAC,CD (kombinerad) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.5.2.1 |
Fordon Hög: … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.5.2.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall): … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.7.5.2.3 |
Fordon Medel (i tillämpliga fall): … Wh/km |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.8 |
Fordon utrustat med en miljöinnovation i den mening som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2019/631 för fordon av kategori M1 eller N1: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.8.1 |
Typ/variant/version av jämförelsefordonet i den mening som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 725/2011 för fordon av kategori M1 eller artikel 5 av förordning (EU) nr 427/2014 för fordon av kategori N1 (om tillämpligt): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.8.2 |
Samverkan mellan olika miljöinnovationer: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.5.8.3 |
Uppgifter om utsläpp vid användning av miljöinnovationer (upprepa tabellen för varje provat referensbränsle) (w1)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6 |
Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1 |
Kylsystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1.1 |
Vätskekylning Högsta temperatur vid utlopp: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1.2 |
Luftkylning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1.2.1 |
Referenspunkt: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.1.2.2 |
Högsta temperatur vid referenspunkten: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.2 |
Högsta utloppstemperatur hos intagets laddluftkylare: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.3 |
Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets eller turboladdarens utloppsfläns: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.4 |
Bränsletemperatur Minimum: … K – maximum: … K Vid insprutningspumpens inlopp i fråga om dieselmotorer, vid tryckregulatorns slutsteg i fråga om gasdrivna motorer. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.6.5 |
Smörjmedelstemperatur Minimum: … K – maximum: … K |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8 |
Smörjsystem |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.1 |
Beskrivning av systemet |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.1.1 |
Smörjmedelsbehållarens placering: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.1.2 |
Matningssystem (med pump/insprutning i insuget/blandning med bränsle etc.) (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.2 |
Smörjmedelspump |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.2.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.2.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.3 |
Blandning med bränsle |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.3.1 |
Andel (%): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.4 |
Oljekylare: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.4.1 |
Ritningar: … eller |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.4.1.1 |
Fabrikat: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.4.1.2 |
Typer: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.8.5 |
Smörjmedlets specifikation: …W… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. |
KRAFTÖVERFÖRING (p) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.3 |
Motorsvänghjulets tröghetsmoment: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.3.1 |
Ytterligare tröghetsmoment utan växel ilagd: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.4 |
Koppling |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.4.1 |
Typ: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.4.2 |
Maximal vridmomentsomvandling: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.5 |
Växellåda |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.5.1 |
Typ (manuell/automat/CVT (kontinuerligt varierbar utväxling)) (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.5.1.4 |
Nominellt vridmoment: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.5.1.5 |
Antal kopplingar: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6 |
Utväxlingsförhållanden
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1 |
Växling (inte tillämpligt för fordon med automatisk transmission) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.1 |
Växel 1 undantagen: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.2 |
n_95_high för varje växel: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.3 |
nmin_drive |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.3.1 |
1:a växeln: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.3.2 |
Från 1:a till 2:a växeln: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.3.3 |
2:a växeln till stillastående: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.3.4 |
2:a växeln: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.3.5 |
3:e växeln och högre: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.4 |
n_min_drive_set för accelerationsfaser/konstanthastighetsfaser (n_min_drive_up): … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.5 |
n_min_drive_set för retardationsfaser (nmin_drive_down): |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.6 |
Inledande tidsperiod |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.6.1 |
t_start_phase: … s |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.6.2 |
n_min_drive_start: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.6.3 |
n_min_drive_up_start: … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.7 |
Användning av ASM: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.6.1.7.1 |
ASM-värden: … vid … min–1 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.7 |
Fordonets högsta konstruktiva hastighet (km/h) (q): … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.12 |
Smörjmedel, växellåda: …W… |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6. |
HJULUPPHÄNGNING |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6 |
Däck och hjul |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1 |
Däck/hjulkombinationer |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1.1 |
Axlar |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1.1.1 |
Axel 1: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1.1.1.1 |
Däckdimensionsbeteckning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1.1.2 |
Axel 2: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.1.1.2.1 |
Däckdimensionsbeteckning etc. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.2 |
Rullningsradiernas över och nedre gränser |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.2.1 |
Axel 1: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.2.2 |
Axel 2: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.6.3 |
Däcktryck enligt fordonstillverkarens rekommendationer: … kPa |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9. |
KAROSSERI |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
9.1 |
Karosserityp angiven med koderna enligt definitionen i del C i bilaga I till förordning (EU) 2018/858: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12. |
ÖVRIGT |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10 |
Anordningar eller system med förarvalbara lägen som påverkar CO2-utsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning och/eller kriterieutsläpp och som inte har något dominerande läge: ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.1 |
Laddningsbevarande provning (i tillämpliga fall) (ange för varje anordning eller system) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.1.0 |
Dominerande läge under laddningsbevarande driftsförhållanden (CS-förhållanden): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.1.0.1 |
Dominerande läge under laddningsbevarande driftsförhållanden (CS-förhållanden): … (i tillämpliga fall) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.1.1 |
Bästa tänkbara läge: … (i tillämpliga fall) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.1.2 |
Sämsta tänkbara läge: … (i tillämpliga fall) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.1.3 |
Läge som gör det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln: … (om det inte finns något dominerande läge under CS-förhållanden och endast ett läge kan följa referensprovningscykeln) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.2 |
Laddningstömmande provning (i tillämpliga fall) (ange för varje anordning eller system) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.2.0 |
Dominerande läge under laddningstömmande driftsförhållanden (CD-förhållanden): ja/nej (1) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.2.0.1 |
Dominerande läge under laddningstömmande driftsförhållanden (CD-förhållanden): … (i tillämpliga fall) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.2.1 |
Mest energiförbrukande läge: … (i tillämpliga fall) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.2.2 |
Läge som gör det möjligt för fordonet att följa referensprovningscykeln: … (om det inte finns något dominerande läge under CD-förhållanden och endast ett läge kan följa referensprovningscykeln) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.3 |
Typ 1-provning (i förekommande fall) (ange för varje anordning eller system) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.3.1 |
Bästa tänkbara läge: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
12.10.3.2 |
Sämsta tänkbara läge: … |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förklaringar
(1) Stryk det som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).
(2) Ange toleransen.
(3) Fyll i högsta och lägsta värden för varje variant.
(6) –
(7) Tilläggsutrustning som påverkar fordonets mått ska specificeras.
(c) Klassificeras enligt definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) 2018/858.
(f) I de fall det finns en version med vanlig hytt och en annan med sovhytt, ska båda uppsättningarna av vikter och mått anges.
(g) ISO-standard 612: 1978 – Bilar – Mått för bilar och släpfordon – Terminologi.
(h) Förarens vikt antas vara 75 kg.
Vätskesystemen (förutom de för spillvatten som måste förbli tomma) fylls till 100 % av den kapacitet som anges av tillverkaren.
De uppgifter som avses i punkterna 2.6 b och 2.6.1 b behöver inte lämnas för fordon av kategorierna N2, N3, M2, M3, O3 och O4.
(i) För släpfordon eller påhängsvagnar, och för fordon som är kopplade till ett släpfordon eller en påhängsvagn som utövar en betydande vertikal belastning på kopplingsanordningen eller vändskivan, är denna belastning, dividerad med standardvärdet för tyngdacceleration, inkluderad i den högsta tekniskt tillåtna vikten.
(k) Upprepa uppgifterna i fråga om fordon som kan drivas med bensin, diesel e.d. eller även i kombination med ett annat bränsle.
I fråga om icke-konventionella motorer eller system ska tillverkaren tillhandahålla uppgifter som motsvarar dem som anges här.
(l) Siffran ska avrundas till närmaste tiondels millimeter.
(m) Detta värde ska beräknas (π = 3,1416) och avrundas till närmaste cm3.
(n) Fastställs i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 715/2007 eller förordning (EG) nr 595/2009, beroende på vad som är tillämpligt.
(o) Fastställs i enlighet med kraven i rådets direktiv 80/1268/EEG (EGT L 375, 31.12.1980, s. 36).
(p) De specificerade uppgifterna ska anges för alla föreslagna varianter.
(q) För släpfordon: den högsta tillåtna hastigheten enligt tillverkaren.
(r) EUT L 200, 31.7.2009, s. 1.
(s) EUT L 325, 16.12.2019, s. 1.
(t) Nominell isoleringsvolym och nominell isoleringsvikt ska avrundas till två decimaler. En tolerans på ±10 procent ska tillämpas för isoleringsvolym och isoleringsvikt. Ska inte dokumenteras om ”nej” anges i punkt 3.2.20.2.5 eller 3.2.20.2.7.
(w) Miljöinnovationer.
(w1) Utöka vid behov tabellen med ytterligare en rad för varje miljöinnovation.
(w2) Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.
(w3) Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.
(w4) Om med typgodkännandemyndighetens godkännande en modelleringsmetod tillämpas i stället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden.
(w5) Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp.
Tillägg 3a
DOKUMENTATIONSMATERIAL
Formellt dokumentationsmaterial
Tillverkaren får använda ett formellt dokumentationsmaterial för flera typgodkännanden avseende utsläpp. Det formella dokumentationsmaterialet ska innehålla följande information:
|
Punkt |
Förklaring |
|
1. Typgodkännandenummer för utsläpp |
Förteckning över de typgodkännandenummer för utsläpp som omfattas av denna förklaring om BES-AES: inklusive referens för typgodkännande, referens för programvara, kalibreringsnummer, kontrollsummor för varje version och varje relevant kontrollenhet, exempelvis för motor och efterbehandling |
|
Metod för avläsning av programvaru- och kalibreringsversion |
T.ex. förklaring av scanverktyg |
|
2. Grundstrategier för avgasrening (BES) |
|
|
BES x |
Beskrivning av strategi x |
|
BES y |
Beskrivning av strategi y |
|
3. Hjälpstrategier för avgasrening (AES) |
|
|
Presentation av AES |
Hierarkiska förhållanden mellan olika AES: vilken AES som har företräde om det finns fler än en |
|
AES x |
— Beskrivning och motivering — Uppmätta och/eller modellerade parametrar för aktivering av AES — Andra parametrar som används för att aktivera AES — Ökning av förorenande ämnen och CO2 vid användning av AES jämfört med BES |
|
AES y |
Som ovan. |
Utvidgat dokumentationsmaterial
Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska innehålla följande information om alla AES:
En försäkran från tillverkaren om att fordonet inte innehåller någon manipulationsanordning som inte omfattas av något av undantagen i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 715/2007.
En beskrivning av motorn och de utsläppsbegränsande strategier och anordningar, antingen programvara eller hårdvara, som används och eventuella förhållanden under vilka strategierna och anordningarna inte kommer att fungera som de gör under provningen för typgodkännande.
En förklaring av de programvaruversioner som används för att styra dessa AES/BES, inklusive lämpliga kontrollsummor eller referensvärden för dessa programvaruversioner och anvisningar till myndigheten om hur den läser kontrollsummorna eller referensvärdena. Förklaringen ska uppdateras och skickas till den typgodkännandemyndighet som innehar det utvidgade dokumentationsmaterialet varje gång en ny programvaruversion införs som påverkar AES/BES. Tillverkaren får begära att använda ett alternativ till en kontrollsumma så länge den ger likvärdig spårbarhet av programvaruversionsändringar.
Detaljerad teknisk motivering av alla AES för att skatta effekten med och utan AES, och information om
varför någon av de undantagsklausuler från förbudet mot manipulationsanordningar i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 715/2007 är tillämpliga,
vilka hårdvaruelement som måste skyddas av AES, i förekommande fall,
bevis för plötsliga och irreparabla motorskador som inte kan förhindras genom regelbundet underhåll och som hade uppstått utan användning av en AES, i förekommande fall,
en motiverad förklaring av varför det finns ett behov att använda en AES vid start av motorn, i förekommande fall.
en beskrivning av bränslesystemets kontrollprincip, tidsstrategier och omkopplingspunkter under alla driftssätt,
en beskrivning av de hierarkiska relationerna mellan olika AES (dvs. när mer än en AES kan vara aktiv samtidigt, en indikation om vilken AES som är primär, den metod med vilken strategierna samverkar, inbegripet dataflödesdiagram och beslutsprinciper samt hur denna hierarki säkerställer att utsläpp från alla AES styrs till lägsta praktiskt möjliga nivå),
en förteckning över parametrar som mäts och/eller beräknas av AES, tillsammans med syftet med varje parameter som mäts och/eller beräknas och hur var och en av dessa parametrar har samband med motorskada; inklusive beräkningsmetoden och hur väl dessa beräknade parametrar motsvarar den verkliga situationen för de parametrar som ska styras och den eventuella tolerans eller säkerhetsfaktor som ingår i analysen,
en förteckning över de motorparametrar/utsläppsbegränsningsparametrar som moduleras som en funktion av de uppmätta eller beräknade parametrarna och variationsvidden för modulering för varje motorparameter/utsläppsbegränsningsparameter; tillsammans med förhållandet mellan motorparametrar/utsläppsbegränsningsparametrar och de uppmätta eller beräknade parametrarna,
en utvärdering av hur AES kommer att begränsa utsläpp vid verklig körning till lägsta praktiskt möjliga nivå, inklusive en detaljerad analys av den förväntade ökningen av de totala utsläppen av reglerade föroreningar och koldioxid genom användning av AES, jämfört med BES.
Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska vara begränsat till 100 sidor och omfatta alla väsentliga uppgifter som typgodkännandemyndigheten behöver för att bedöma AES. Materialet får vid behov kompletteras med bilagor och andra bifogade dokument som innehåller ytterligare kompletterande uppgifter. Tillverkaren ska skicka en ny version av det utvidgade dokumentationsmaterialet till typgodkännandemyndigheten varje gång det sker en ändring av AES. Den nya versionen ska vara begränsad till ändringarna och deras effekt. Den nya versionen av AES ska utvärderas och godkännas av typgodkännandemyndigheten.
Det utvidgade dokumentationsmaterialet ska ha följande struktur:
Utvidgat dokumentationsmaterial för ansökan nr YYY/OEM om en AES i enlighet med förordning (EU) 2017/1151
|
Delar |
Punkt |
Titel |
Förklaring |
|
Introduktions dokument |
|
Introduktionsbrev till typgodkännandemyndigheten |
Referens till dokumentet med version, datum för utfärdande, underskrift av relevant person i tillverkarens organisation |
|
|
Tabell över versioner |
Ändringarnas omfattning i varje version: och vilken del som har ändrats |
|
|
|
Beskrivning av berörda (utsläpps)typer |
|
|
|
|
Tabell över åtföljande dokument |
Förteckning över alla åtföljande dokument |
|
|
|
Korshänvisningar |
Länk till led a–i i tillägg 3a (var varje krav i förordningen kan hittas) |
|
|
|
Försäkran om avsaknad av manipulationsanordningar |
+ underskrift |
|
|
Huvuddokument |
0. |
Akronymer/förkortningar |
|
|
1. |
ALLMÄN BESKRIVNING |
|
|
|
1.1 |
Allmän presentation av motorn |
Beskrivning av de viktigaste egenskaperna: slagvolym, efterbehandling, … |
|
|
1.2 |
Allmän uppbyggnad av systemet |
Blockdiagram över systemet: förteckning över givare och manöverdon, förklaring av motorns allmänna funktioner |
|
|
1.3 |
Avläsning av programvaru- och kalibreringsversion |
T.ex. förklaring av scanverktyg |
|
|
2. |
Grundstrategier för avgasrening (BES) |
|
|
|
2.x |
BES x |
Beskrivning av strategi x |
|
|
2.y |
BES y |
Beskrivning av strategi y |
|
|
3. |
Hjälpstrategier för avgasrening (AES) |
|
|
|
3.0 |
Presentation av AES |
Hierarkiska förhållanden mellan olika AES: beskrivning och motivering (t.ex. säkerhet, tillförlitlighet etc.) |
|
|
3.x |
AES x |
3.x.1 Motivering av AES 3.x.2 Uppmätta och/eller modellerade parametrar för karakterisering av AES 3.x.3 AES åtgärdsläge – Använda parametrar 3.x.4 AES effekt på föroreningar och CO2 |
|
|
3.y |
AES y |
3.y.1 3.y.2 etc. |
|
|
Begränsningen på 100 sidor slutar här |
|||
|
Bilaga |
|
Förteckning över typer som omfattas av denna BES-AES: inklusive referens för typgodkännande, referens för programvara, kalibreringsnummer, kontrollsummor för varje version och varje styrenhet (motor och/eller efterbehandling i förekommande fall) |
|
|
Åtföljande dokument |
|
Teknisk anmärkning för motivering av AES no xxx |
Riskbedömning eller motivering genom provning eller exempel på plötslig skada, i förekommande fall |
|
|
Teknisk anmärkning för motivering av AES no yyy |
|
|
|
|
Provningsrapport för kvantifiering av effekterna av specifik AES |
Provningsrapport för alla specifika provningar som utförts för att motivera AES, uppgifter om provningsförhållanden, beskrivning av fordonet, datum för provningen, effekter på utsläpp/CO2 med eller utan aktivering av AES |
|
Tillägg 3b
Metod för bedömning av AES
Typgodkännandemyndighetens bedömning av AES-strategin ska åtminstone omfatta följande kontroller:
Den ökning av utsläppen som AES medför ska hållas på lägsta möjliga nivå:
Ökningen av de totala utsläppen vid användning av AES ska hållas på lägsta möjliga nivå vid normal användning av fordonen under hela deras livslängd.
Om en teknik eller konstruktion som möjliggör en bättre utsläppsbegränsning finns tillgänglig på marknaden vid tidpunkten för den preliminära bedömningen av AES ska den användas utan omotiverad modulering.
Om risken för plötslig och irreparabel skada på framdrivningsenergiomvandlaren och kraftöverföringen, enligt definitionen i den ömsesidiga resolutionen nr 2 (M.R.2) i 1958 och 1998 års överenskommelser som innehåller Uneces definitioner av framdrivningssystem till fordon ( 12 ), används för att motivera en AES-strategi ska denna risk visas och dokumenteras på lämpligt sätt, inbegripet med följande information:
Bevis på katastrofal (dvs. plötslig och irreparabel) motorskada ska tillhandahållas av tillverkaren tillsammans med en riskbedömning som innefattar en utvärdering av sannolikheten för att risken inträffar och svårighetsgraden av de möjliga konsekvenserna, inbegripet resultaten av de provningar som utförts i detta syfte.
Om en teknik eller konstruktion som eliminerar eller minskar denna risk finns tillgänglig på marknaden vid tidpunkten för ansökan om AES ska den användas så långt det är tekniskt möjligt (dvs. utan omotiverad modulering).
Hållbarheten och det långsiktiga skyddet av motorn eller komponenterna i det utsläppsbegränsande systemet när det gäller slitage och funktionsfel ska inte anses vara ett giltigt skäl att bevilja undantag från förbudet mot manipulationsanordningar.
En lämplig teknisk beskrivning ska dokumentera varför det är nödvändigt att använda en AES för säker drift av fordonet.
Bevis på en ökad risk för den säkra driften av fordonet bör tillhandahållas av tillverkaren tillsammans med en riskbedömning som innefattar en utvärdering av sannolikheten för att risken inträffar och svårighetsgraden av de möjliga konsekvenserna, inbegripet resultaten av de provningar som utförts i detta syfte.
Om en annan teknik eller konstruktion som gör det möjligt att minska säkerhetsrisken finns tillgänglig på marknaden vid tidpunkten för ansökan om AES ska den användas så långt det är tekniskt möjligt (dvs. utan omotiverad modulering).
En lämplig teknisk beskrivning ska dokumentera varför det är nödvändigt att använda en AES vid start av motorn.
Bevis på behovet att använda en AES vid start av motorn ska tillhandahållas av tillverkaren tillsammans med en riskbedömning som innefattar en utvärdering av sannolikheten för att risken inträffar och svårighetsgraden av de möjliga konsekvenserna, inbegripet resultaten av de provningar som utförts i detta syfte.
Om en annan teknik eller konstruktion som möjliggör förbättrad utsläppsbegränsning vid start av motorn finns tillgänglig på marknaden vid tidpunkten för ansökan om AES ska den användas så långt det är tekniskt möjligt.
▼M3 —————
Tillägg 4
MALL FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG
(Maximiformat: A4 (210 × 297 mm))
EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG
Myndighetens stämpel
Meddelande om
EG-typgodkännandenummer: …
Skäl till utökningen: …
AVSNITT I
0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn): …
0.2 Typ: …
0.2.1 Eventuella handelsbeteckningar: …
0.3 Metod för identifiering av typ, om sådan märkning finns på fordonet (4):
0.3.1 Märkningens placering: …
0.4 Fordonskategori (5)
0.4.2 Grundfordon (5a) (1): ja/nej (1)
0.5 Tillverkarens namn och adress: …
0.8 Namn på och adress till monteringsanläggningar: …
0.9 Namn på och adress till tillverkarens eventuella ombud: …
AVSNITT II
0. Identifierare av interpoleringsfamiljen enligt definitionen i punkt 6.2.6 i FN-föreskrift nr 154
1. Ytterligare information (i förekommande fall): (se addendum)
2. Teknisk tjänst som ansvarar för att utföra provningarna: …
3. Typ 1-provningsrapportens datum: …
4. Typ 1-provningsrapportens nummer: …
5. Eventuella anmärkningar: (se avsnitt 3 i addendumet)
6. Ort: …
7. Datum: …
8. Underskrift: …
|
Bilagor |
Informationspaket (6) Provningsrapporter |
Addendum till EG-typgodkännandeintyg nr …
om typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och tillgång till information om reparation och underhåll av fordonet i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007
Korshänvisningar till uppgifterna i provningsrapporten eller informationsdokument bör undvikas vid ifyllandet av typgodkännandeintyget.
0. INTERPOLERINGSFAMILJENS IDENTIFIERARE ENLIGT DEFINITIONEN I PUNKT 5.0 I BILAGA XXI TILL FÖRORDNING (EU) 2017/1151
|
0.1 |
Identifierare: … |
|
0.2 |
Grundfordonets identifierare (5a) (1): … |
1. KOMPLETTERANDE INFORMATION
1.1 Fordonets vikt i körklart skick:
VL (1): …
VH: …
1.2. Maxvikt:
VL (1): …
VH: …
1.3 Referensvikt:
VL (1): …
VH: …
1.4 Antal säten …
1.6 Typ av karosseri
1.6.1 för M1, M2: sedan, halvkombi, stationsvagn, kupé, cabriolet, fordon avsett för flera ändamål ( 13 )
1.6.2 för N1, N2: lastbil, skåpbil (13)
1.7 Drivhjul: främre/bakre/fyrhjulsdrift (13)
1.8 Fordon med endast eldrift: ja/nej (13)
1.9 Hybridelfordon: ja/nej (13)
1.9.1 Kategori av hybridelfordon: externt laddbart/ej externt laddbart/bränslecell (13)
1.9.2 Omkopplare för driftläge: med/utan (13)
1.10 Identifikation av motorn
1.10.1 Motorvolym
1.10.2 Bränsletillförselsystem: direkt insprutning/indirekt insprutning (13)
1.10.3 Bränsle som rekommenderas av tillverkaren
1.10.4.1 Största effekt: kW vid min–1
1.10.4.2 Högsta vridmoment: Nm vid min–1
1.10.5 Överladdare: ja/nej (13)
1.10.6 Tändsystem: kompressionständning/gnisttändning (13)
1.11 Framdrivningssystem (för fordon med endast eldrift eller hybridelfordon) (13)
1.11.1 Maximal nettoeffekt: … kW, vid: … till … min–1
1.11.2 Högsta motoreffekt under 30 minuter: … kW
1.11.3 Maximalt nettovridmoment: … Nm, vid… min–1
1.12 Drivbatteri (för fordon med endast eldrift eller hybridelfordon)
1.12.1 Nominell spänning: …… V
1.12.2 Kapacitet (2 h urladdning): Ah
1.13 Kraftöverföring: …, …
1.13.1 Typ av växellåda: manuell/automatisk/variabel transmission (13)
1.13.2 Antal utväxlingsförhållanden
1.13.3 Totala utväxlingsförhållanden (inkl. däckens rullomkrets med belastning): (fordonshastighet (km/h)) / (motorvarvtal (1 000 (min–1))
|
Första växeln … |
Sjätte växeln … |
|
Andra växeln … |
Sjunde växeln … |
|
Tredje växeln … |
Åttonde växeln … |
|
Fjärde växeln … |
Överväxel … |
|
Femte växeln … |
|
1.13.4 Slutligt utväxlingsförhållande
1.14 Däck …, …, …
Typ: radial/bias/… ( 14 )
Dimensioner …
Rullningsomkrets med belastning
Rullningsomkrets för de däck som använts vid provningen av typ 1
2. PROVNINGSRESULTAT
2.1 Provningsresultat: utsläpp från avgasrör
Klassificering av utsläpp: ……
Resultat från provning av typ 1, om tillämpligt
Typgodkännandenummer, om annat än huvudfordon (1): …
Provning 1
|
Typ 1, resultat |
CO (mg/km) |
THC (mg/km) |
NMHC (mg/km) |
NOx (mg/km) |
THC + NOx (mg/km) |
PM (mg/km) |
PN (#.1011/km) |
|
Uppmätt (8) (9) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ki × (8) (10) |
|
|
|
|
(11) |
|
|
|
Ki + (8) (10) |
|
|
|
|
(11) |
|
|
|
Medelvärde beräknat med Ki (M × Ki eller M + Ki) (9) |
|
|
|
|
(12) |
|
|
|
DF (+) (8) (10) |
|
|
|
|
|
|
|
|
DF (×) (8) (10) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Slutligt medelvärde beräknat med Ki och DF (13) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärde |
|
|
|
|
|
|
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Upprepa tabellen för provning 1 med de andra provningsresultaten.
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Upprepa tabellen för provning 1 med de tredje provningsresultaten.
Upprepa provning 1, provning 2 (i tillämpliga fall) och provning 3 (i tillämpliga fall) för Fordon Låg (i tillämpliga fall) och Fordon Medel (i tillämpliga fall).
ATCT-provning
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Kombinerad |
|
ATCT (14 °C) MCO2,Treg |
|
|
Typ 1 (23 °C) MCO2,23° |
|
|
Korrektionsfaktor för familjen (FCF) |
|
|
ATCT-provningsresultat |
CO (mg/km) |
THC (mg/km) |
NMHC (mg/km) |
NOx (mg/km) |
THC + NOx (mg/km) |
PM (mg/km) |
PN (#.1011/km) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärden |
|
|
|
|
|
|
|
|
(1)
I tillämpliga fall.
(2)
Avrundas till två decimaler. |
|||||||
Skillnaden mellan kylvätskans sluttemperatur och den genomsnittliga temperaturen i stabiliseringsområdet under de senaste 3 timmarna ΔT_ATCT (°C) för referensfordonet: …
Den minsta stabiliseringstiden tsoak_ATCT (s): …
Temperaturgivarens placering: …
ATCT-familjens identifierare:
Typ 2: (inklusive uppgifter som krävs för provning av trafikvärdighet)
|
Provning |
CO-värde (vol-%) |
Lambda (1) |
Motorvarvtal (min–1) |
Motoroljetemperatur (°C) |
|
Tomgångsprovning vid lågt varvtal |
|
Ej tillämpligt |
|
|
|
Tomgångsprovning vid högt varvtal |
|
|
|
|
Typ 3: …
Typ 4: … g/provning,
provningsförfarande i enlighet med bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 83 (NEDC 1 dag)/bilagan till förordning (EU) 2017/1221 (NEDC 2 dagar)/bilaga VI till förordning (EU) 2017/1151 (WLTP 2 dagar)(1).
Typ 5:
|
Typ 6 |
CO (g/km) |
THC (g/km) |
|
Uppmätt värde |
|
|
|
Gränsvärde |
|
|
2.1.1 För tvåbränslefordon ska tabellen för provning av typ 1 upprepas för varje bränsle. För flexbränslefordon när provningen av typ 1 ska utföras på varje bränsle enligt figur I.2.4 i bilaga I och för fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan (antingen enbränsle eller tvåbränsle) ska tabellen upprepas för varje referensgas som används vid provningen, och en ytterligare tabell ska visa de sämsta uppmätta resultaten. I enlighet med avsnitt 3.1.4 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 83 ska det om tillämpligt anges om resultaten är uppmätta eller beräknade.
2.1.2 Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikatorn …
2.1.3 Förteckning över alla komponenter som övervakas av OBD-systemet och deras funktion …
2.1.4 Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för …
2.1.4.1 Upptäckt av feltändning ( 15 ): …
2.1.4.2 Övervakning av katalysator (15) …
2.1.4.3 Övervakning av syregivare (15) …
2.1.4.4 Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet (15) …
2.1.4.5 Övervakning av katalysator ( 16 ): …
2.1.4.6 Övervakning av partikelfälla (16) …
2.1.4.7 Övervakning av det elektroniska bränslesystemets aktuator (16) …
2.1.4.8 Andra komponenter som övervakas av OBD-systemet …
2.1.5 Kriterier för aktivering av felindikatorn (fast antal körcykler eller statistisk metod) …
2.1.6 Förteckning över alla OBD-utkoder och format som används (med en förklaring av samtliga) …
2.2 Ej tilldelad
2.3 Katalysatorer: ja/nej (13)
2.3.1 Originalkatalysatorer provade med avseende på alla relevanta krav i denna förordning: ja/nej (13)
2.4 Resultat av röktäthetsprovning (13)
|
2.4.1 |
Vid konstanta varvtal: Se den tekniska tjänstens provningsrapport nr … |
|
2.4.2 |
Provningar med fri acceleration 2.4.2.1 Uppmätt värde på absorptionskoefficient: … m–1 2.4.2.2 Korrigerat värde på absorptionskoefficient: … m–1 2.4.2.3 Absorptionskoefficientsymbolens placering på fordonet: … |
2.5 Provningsresultat för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
2.5.1 Fordon med endast förbränningsmotor och icke externt laddbart hybridelfordon
|
2.5.1.0 |
Lägsta och högsta CO2-värden inom interpoleringsfamiljen |
|
2.5.1.1 |
Fordon Hög
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.5.1.2 |
Fordon Låg (i tillämpliga fall)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.5.1.3 |
Fordon M för icke externt laddbara hybridelfordon (i tillämpliga fall) ▼M3 ————— 2.5.1.3.1 Energibehov under cykel: … J 2.5.1.3.2 Vägmotståndskoefficienter
2.5.1.3.3 CO2-massutsläpp (ange värden för varje provat referensbränsle, för faserna: de uppmätta värdena, för kombinationen: se punkterna 1.2.3.8 och 1.2.3.9 i underbilaga 6 till bilaga XXI)
2.5.1.3.4 Bränsleförbrukning (ange värden för varje provat referensbränsle, för faserna: de uppmätta värdena, för kombinationen: se punkterna 1.2.3.8 och 1.2.3.9 i underbilaga 6 till bilaga XXI)
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.5.1.4 |
För fordon som drivs med förbränningsmotor och som är försedda med periodiskt regenererade system enligt definitionen i artikel 2.6 i denna förordning ska provningsresultaten justeras med faktorn Ki enligt tillägg 1 till underbilaga 6 till bilaga XXI. 2.5.1.4.1 Information om regenereringsstrategi för CO2 -utsläpp och bränsleförbrukning D = antalet driftcykler mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar: … d = antalet driftcykler som krävs för regenerering: … Tillämplig cykel av typ 1 (underbilaga 4 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 eller Uneces föreskrifter nr 83) (1): …
Upprepa 2.5.1 vid provning av grundfordon. |
2.5.2 Fordon med endast eldrift (13)
2.5.2.1 Elenergiförbrukning
2.5.2.1.1 Fordon Hög
|
2.5.2.1.1.1 |
Energibehov under cykel: … J |
|
2.5.2.1.1.2 |
Vägmotståndskoefficienter
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
2.5.2.1.1.3 |
Total tid utanför toleransen för cykelns utförande: … s |
2.5.2.1.2 Fordon Låg (i tillämpliga fall)
|
2.5.2.1.2.1 |
Energibehov under cykel: … J |
|
2.5.2.1.2.2 |
Vägmotståndskoefficienter
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
2.5.2.1.2.3 |
Total tid utanför toleransen för cykelns utförande: … s |
2.5.2.2 Räckvidd för endast eldrift (PER)
2.5.2.2.1 Fordon Hög
|
PER (km) |
Provning |
Stad |
Kombinerad |
|
Uppmätt räckvidd för endast eldrift |
1 |
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
medelvärde |
|
|
|
|
Angivet värde |
— |
|
|
2.5.2.2.2 Fordon Låg (i tillämpliga fall)
|
PER (km) |
Provning |
Stad |
Kombinerad |
|
Uppmätt räckvidd för endast eldrift |
1 |
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
medelvärde |
|
|
|
|
Angivet värde |
— |
|
|
|
2.5.3 |
Externt laddbart hybridelfordon 2.5.3.1 Laddningsbevarande CO2-massutsläpp 2.5.3.1.1 Fordon Hög
2.5.3.1.2 Fordon Låg (i tillämpliga fall)
2.5.3.1.3 Fordon Medel (i tillämpliga fall)
2.5.3.2 Laddningstömmande CO2-massutsläpp Fordon Hög
Fordon Låg (i tillämpliga fall)
Fordon Medel (i tillämpliga fall)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.5.4 |
Bränslecellsfordon (FCV)
Upprepa 2.5.4 vid provning av grundfordon. |
|
2.5.5 |
Anordning för övervakning av förbrukning av bränsle och/eller elenergi: ja/ej tillämpligt … |
2.6 Miljöinnovationernas provningsresultat ( 18 ) ( 19 )
|
Beslut om godkännande av miljöinnovationen (20) |
Miljöinnovationens kod (21) |
Cykel av typ 1/I (22) |
1. Koldioxidutsläpp från jämförelsefordonet (g/km) |
2. Koldioxidutsläpp från fordonet med miljöinnovation (g/km) |
3. Jämförelsefordonets koldioxidutsläpp under en provcykel av typ 1 (23) |
4. Miljöinnovationsfordonets koldioxidutsläpp under en provcykel av typ 1 |
5. Användningsfaktor (UF), dvs. andelen i tid som tekniken används under normala driftsförhållanden |
Minskning av koldioxidutsläpp ((1 - 2) - (3 - 4)) * 5 |
|
xxx/201x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa minskning av koldioxidutsläpp under NEDC (g/km) (24) |
|
||||||
|
|
Summa minskning av koldioxidutsläpp under WLTP (g/km) (25) |
|
||||||
|
2.6.1 |
Allmän kod för miljöinnovationerna ( 20 ): … |
3. INFORMATION OM FORDONSREPARATION
3.1 Adress till webbplatsen för tillgång till reparations- och underhållsinformation …
3.1.1 Dag den är tillgänglig från (senast sex månader efter dagen för typgodkännandet) …
3.2 Villkor och förutsättningar för tillgång (tillgångens längd, pris för tillgång per timme, dag, månad, år eller per transaktion) till webbplatsen enligt punkt 3.1 …
3.3 Det format i vilket information om reparation och underhåll av fordon lämnas via den webbplats som avses i punkt 3.1 …
3.4 Tillverkarens intyg om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon ingett den …
4. MÄTNING AV EFFEKT
Största nettomotoreffekt hos förbränningsmotor, nettoeffekt och största motoreffekt under 30 minuter för elektrisk transmission
4.1 Nettoeffekt hos förbränningsmotor
4.1.1 Motorvarvtal (min–1) …
4.1.2 Uppmätt bränsleflöde (g/h) …
4.1.3 Uppmätt vridmoment (Nm) …
4.1.4 Uppmätt effekt (kW) …
4.1.5 Barometertryck (kPa) …
4.1.6 Vattenångtryck (kPa) …
4.1.7 Inloppsluftens temperatur (K) …
4.1.8 Korrektionsfaktor för effekt, om tillämpligt …
4.1.9 Korrigerad effekt (kW) …
4.1.10 Hjälpkraftseffekt (kW) …
4.1.11 Nettoeffekt (kW) …
4.1.12 Nettovridmoment (Nm) …
4.1.13 Korrigerad specifik bränsleförbrukning (g/kWh) …
4.2 Elektrisk kraftöverföring
4.2.1 Deklarerade uppgifter
|
4.2.2 |
Maximal nettoeffekt: … kW, vid… min–1 |
|
4.2.3 |
Maximalt nettovridmoment: … Nm, vid… min–1 |
|
4.2.4 |
Maximalt nettovridmoment vid noll motorvarvtal: … Nm |
|
4.2.5 |
Maximal effekt under 30 minuter: … kW |
|
4.2.6 |
Väsentliga egenskaper hos den elektriska kraftöverföringen |
|
4.2.7 |
Provningsspänning (likspänning): …… V |
|
4.2.8 |
Funktionssätt … |
|
4.2.9 |
Kylsystem |
|
4.2.10. |
Motor: vätska/luft (13) |
|
4.2.11. |
Variator: vätska/luft (13) |
5. ANMÄRKNINGAR …
Förklarande anmärkningar
(2) EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.
(3) EUT L 175, 7.7.2017, s. 1.
(4) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna information, ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC??123??).
(5) Enligt definitionen i avsnitt A i bilaga II.
(5a) Enligt definitionen i artikel 3.18 i direktiv 2007/46/EG.
(6) Enligt definitionen i artikel 3.39 i direktiv 2007/46/EG.
(8) I tillämpliga fall.
(9) Avrunda till 2 decimaler.
(10) Avrunda till 4 decimaler.
(11) Ej tillämpligt.
(12) Medelvärde beräknat genom addition av medelvärden (M.Ki) beräknade för THC och NOx.
(13) Avrunda till 1 decimal mer än gränsvärdet.
(14) Ange det tillämpliga förfarandet.
(20) Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.
(21) Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.
(22) Tillämplig cykel av typ 1: bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83.
(23) Om en modelleringsmetod tillämpas istället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden.
(24) Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp under typ I enligt Uneces föreskrifter nr 83.
(25) Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp under typ I enligt underbilaga 4 till bilaga XXI i denna förordning.
Tillägg till addendumet till typgodkännandeintyget
Övergångsperiod (korrelation)
(Övergångsbestämmelse)
1. CO2 -utsläpp fastställda i enlighet med punkt 3.2 i bilaga I till genomförandeförordningarna (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153
1.1 Co2mpas-version
1.2 Fordon Hög
1.2.1 Koldioxidmassutsläpp (ange för varje provat referensbränsle)
|
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Stadskörning |
Landsvägskörning |
Kombinerad |
|
MCO2,NEDC_H,co2mpas |
|
|
|
1.3 Fordon Låg (i tillämpliga fall)
1.3.1 Koldioxidmassutsläpp (ange för varje provat referensbränsle)
|
Koldioxidutsläpp (g/km) |
Stadskörning |
Landsvägskörning |
Kombinerad |
|
MCO2,NEDC_L,co2mpas |
|
|
|
2. Provningsresultat för koldioxidutsläpp (i förekommande fall)
2.1 Fordon Hög
2.1.1 CO2-massutsläpp (för varje provat referensbränsle) för fordon med endast förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Stadskörning |
Landsvägskörning |
Kombinerad |
|
MCO2,NEDC_H,test |
|
|
|
2.1.2 OVC-provningsresultat
2.1.2.1 CO2-massutsläpp för externt laddbara hybridelfordon
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Kombinerad |
|
MCO2,NEDC_H,test,condition A |
|
|
MCO2,NEDC_H,test,condition B |
|
|
MCO2,NEDC_H,test,weighted |
|
2.2 Fordon Låg (i tillämpliga fall)
2.2.1 CO2-massutsläpp (för varje provat referensbränsle) för fordon med endast förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Stadskörning |
Landsvägskörning |
Kombinerad |
|
MCO2,NEDC_L,test |
|
|
|
2.2.2 OVC-provningsresultat
2.2.2.1 CO2-massutsläpp för externt laddbara hybridelfordon
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Kombinerad |
|
MCO2,NEDC_L,test,condition A |
|
|
MCO2,NEDC_L,test,condition B |
|
|
MCO2,NEDC_L,test,weighted |
|
3. Avvikelse- och kontrollfaktorer (fastställda i enlighet med punkt 3.2.8 i genomförandeförordningarna (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153)
|
Avvikelsefaktor (i förekommande fall) |
|
|
Kontrollfaktor (i förekommande fall) |
1 eller 0 |
|
Hashkod för identifiering av den fullständiga korrelationsrapporten (punkt 3.1.1.2 i bilaga I till genomförandeförordningarna (EU) 2017/1152 och (EU) 2017/1153 |
|
4. Slutliga NEDC-värden för CO2 och bränsleförbrukning
4.1 Slutliga NEDC-värden (för varje provat referensbränsle) för fordon med endast förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon
|
|
|
Stadskörning |
Landsvägskörning |
Kombinerad |
|
CO2-utsläpp (g/km) |
MCO2,NEDC_L, final |
|
|
|
|
MCO2,NEDC_H, final |
|
|
|
|
|
Bränsleförbrukning (l/100km) |
FCNEDC_L, final |
|
|
|
|
FCNEDC_H, final |
|
|
|
4.2 Slutliga NEDC-värden (för varje provat referensbränsle) för externt laddbara hybridelfordon
|
4.2.1 |
CO2-utsläpp (g/km): se punkterna 2.1.2.1 och 2.2.2.1. |
|
4.2.2 |
Elenergiförbrukning (Wh/km): se punkterna 2.1.2.2 och 2.2.2.2. |
|
4.2.3 |
Bränsleförbrukning (l/100 km)
|
▼M5 —————
Tillägg 6
Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg
|
1. |
Den tredje delen av ett EG-typgodkännandenummer som utfärdats i enlighet med artikel 6.1 ska bestå av numret på genomföranderättsakten eller den senaste ändringsrättsakten som är tillämplig på EG-typgodkännandet. Detta nummer ska åtföljas av en eller flera tecken som betecknar olika kategorier i enlighet med tabell 1.
Tabell 1
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. |
EXEMPEL PÅ NUMMER PÅ TYPGODKÄNNANDEINTYG 2.1 Nedan anges ett exempel på ett typgodkännande av en lätt Euro 6-personbil enligt utsläppsstandard Euro 6d och OBD-standard Euro 6–2, angivet med tecknen AJ enligt tabell 1. Godkännandet beviljades enligt förordning (EG) nr 715/2007 och dess genomförandeförordning (EU) 2017/1151. Det är det 17: e godkännandet av detta slag som utfärdats av Luxemburg, angivet med koden e13, utan utökning. De fjärde och femte delarna av godkännandenumret är därför 0017 respektive 00. e13*715/2007*2017/1151AJ*0017*00 2.2 Detta andra exempel visar ett typgodkännande av ett lätt Euro 6-nyttofordon av kategori N1 klass II enligt utsläppsstandard Euro 6d-TEMP och OBD-standard Euro 6–2, angivet med tecknen AH enligt tabell 1. Godkännandet beviljades enligt förordning (EG) nr 715/2007 och dess tillämpningslagstiftning (i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2018/1832). Det är det första godkännandet av detta slag som utfärdats av Rumänien, angivet med koden e19, utan utökning. De fjärde och femte delarna av godkännandenumret är därför 0001 respektive 00. e19*715/2007*2018/1832AH*0001*00 2.3 Detta tredje exempel visar ett typgodkännande av en lätt Euro 6-personbil enligt utsläppsstandard Euro 6e och OBD-standard Euro 6–2, angivet med tecknen EA enligt tabell 1. Godkännandet beviljades enligt förordning (EG) nr 715/2007 och dess tillämpningslagstiftning (i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen (EU) 2023/443). Det är den andra utökningen av det sjunde godkännandet av detta slag som utfärdats av Nederländerna, angivet med koden e4. De fjärde och femte delarna av godkännandenumret är därför 00007 respektive 02. e4*715/2007*2023/443A*00007*02 |
Tillägg 7
Tillägg 8a
PROVNINGSRAPPORTER
En provningsrapport är den rapport som utfärdas av den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas utförande enligt denna förordning.
DEL I
Följande information, i tillämpliga fall, är de minimiuppgifter som krävs för typ 1-provning.
Rapportnummer
|
SÖKANDE |
|
|
|
|
Tillverkare |
|
|
|
|
ÄRENDE |
… |
||
|
Vägmotståndsfamiljens identifierare |
: |
|
|
|
Interpoleringsfamiljens identifierare |
: |
|
|
|
Fordon som ska provas |
|||
|
|
Fabrikat |
: |
|
|
|
Interpoleringsfamiljens identifierare |
: |
|
|
SLUTSATS |
Det fordon som provats uppfyller de krav som nämns i ärenderaden. |
||
|
ORT |
DD/MM/ÅÅÅÅ |
Allmänna anmärkningar:
Om det finns flera alternativ (hänvisningar) ska det som provats beskrivas i provningsrapporten.
Om inte, kan en enda hänvisning till informationsdokumentet i början av rapporten vara tillräcklig.
Varje teknisk tjänst får inkludera vissa ytterligare uppgifter.
Bokstäver ingår i de avsnitt av provningsrapporten som avser specifika fordonstyper enligt följande:
Specifikt för fordon med gnisttändningsmotor.
Specifikt för fordon med kompressionständningsmotor.
1. BESKRIVNING AV PROVADE FORDON: HÖG, LÅG och MEDEL (i tillämpliga fall)
1.1 Allmänt
|
Fordonsnummer |
: |
prototypnummer och VIN |
|
Kategori |
: |
|
|
Karosseri |
: |
|
|
Drivhjul |
: |
|
1.1.1 Framdrivningssystemets konstruktion
|
Framdrivningssystemets konstruktion |
: |
endast förbränningsmotor, hybrid, el eller bränslecell |
1.1.2 FÖRBRÄNNINGSMOTOR (i tillämpliga fall)
Om fler än en förbränningsmotor, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
: |
|
|
|
|
|
|
|
Funktionssätt |
: |
tvåtakt/fyrtakt |
|||||
|
Antal cylindrar och deras placering |
: |
|
|
|
|
|
|
|
Motorns slagvolym (cm3) |
: |
|
|
|
|
|
|
|
Motorvarvtal vid tomgång (min–1) |
: |
|
|
+ |
|||
|
Förhöjt tomgångsvarvtal (min–1) (a) |
: |
|
|
+ |
|||
|
Motorns nominella effekt |
: |
|
kW |
vid |
|
rpm (varv per minut) |
|
|
Maximalt nettovridmoment |
: |
|
Nm |
vid |
|
rpm (varv per minut) |
|
|
Motorsmörjmedel |
: |
fabrikat och typ |
|||||
|
Kylsystem |
: |
Typ: luft/vatten/olja |
|||||
|
Isolering |
: |
material, mängd, placering, nominell volym och nominell vikt (1) |
|||||
|
(1)
En tolerans på ±10 procent tillåts för volym och vikt. |
|||||||
1.1.3 PROVNINGSBRÄNSLE för typ 1-provning (i tillämpliga fall)
Om fler än ett provningsbränsle, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
Bensin E10 – Diesel B7 – LPG – NG – … |
|
Densitet vid 15 °C |
: |
|
|
Svavelhalt |
: |
Endast för diesel B7 och bensin E10 |
|
Partinummer |
: |
|
|
Willans-faktorer (för förbränningsmotorer) för CO2-utsläpp (gCO2/MJ) |
: |
|
1.1.4 BRÄNSLETILLFÖRSELSYSTEM (i tillämpliga fall)
Om fler än ett bränsletillförselsystem, upprepa punkten
|
Direktinsprutning |
: |
ja/nej eller beskrivning |
|
Fordonets bränsletyp |
: |
enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle |
|
Styrenhet |
: |
|
|
Delhänvisning |
: |
samma som informationsdokument |
|
Provad programvara |
: |
läst via scanverktyg, t.ex. |
|
Luftflödesmätare |
: |
|
|
Spjällhus |
: |
|
|
Tryckgivare |
: |
|
|
Insprutningspump |
: |
|
|
Insprutare |
: |
|
1.1.5 INSUGNINGSSYSTEM (i tillämpliga fall)
Om fler än ett insugningssystem, upprepa punkten
|
Överladdare |
: |
ja/nej fabrikat och typ (1) |
|
Laddluftkylare |
: |
ja/nej typ (luft/luft, luft/vatten) (1) |
|
Luftfilter (element) (1) |
: |
fabrikat och typ |
|
Insugningsljuddämpare (1) |
: |
fabrikat och typ |
1.1.6 AVGASSYSTEM OCH ANTI-AVDUNSTNINGSSYSTEM (i tillämpliga fall)
Om fler än ett, upprepa punkten
|
Första katalysator |
: |
fabrikat och hänvisning (1) princip: trevägs/oxidation/NOx-fälla/NOx-lagringssystem/SCR … |
|
Andra katalysator |
: |
fabrikat och hänvisning (1) princip: trevägs/oxidation/NOx-fälla/NOx-lagringssystem/SCR … |
|
Partikelfälla |
: |
med/utan/ej tillämpligt katalyserad: ja/nej fabrikat och hänvisning (1) |
|
Hänvisning till och placering av syregivare |
: |
före katalysator/efter katalysator |
|
Luftinsprutning |
: |
med/utan/ej tillämpligt |
|
Vatteninsprutning |
: |
med/utan/ej tillämpligt |
|
EGR |
: |
med/utan/ej tillämpligt kyld/inte kyld högt tryck/lågt tryck |
|
System för att begränsa utsläpp genom avdunstning |
: |
med/utan/ej tillämpligt |
|
Hänvisning till och placering av NOx-givare |
: |
före/efter |
|
Allmän beskrivning (1) |
: |
|
1.1.7 VÄRMELAGRINGSANORDNING (i tillämpliga fall)
Om fler än ett värmelagringssystem, upprepa punkten
|
Värmelagringsanordning |
: |
ja/nej |
|
Värmekapacitet (lagrad entalpi J) |
: |
|
|
Tid för värmeutstrålning (s) |
: |
|
1.1.8 KRAFTÖVERFÖRINGAR (i tillämpliga fall)
Om fler än en kraftöverföring, upprepa punkten
|
Växellåda |
: |
manuell/automatisk/kontinuerligt variabel |
|
Växlingsförfarande |
||
|
Dominerande läge (1) |
: |
ja/nej normal/kör/miljö/... |
|
Bästa tänkbara läge för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall) |
: |
|
|
Sämsta tänkbara läge för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall) |
: |
|
|
Högsta läge för elenergiförbrukning (i tillämpliga fall) |
: |
|
|
Styrenhet |
: |
|
|
Smörjmedel, växellåda |
: |
fabrikat och typ |
|
Däck |
||
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Dimensioner främre/bakre |
: |
|
|
Dynamisk omkrets (m) |
: |
|
|
Däcktryck (kPa) |
: |
|
|
(1)
För externt laddbara hybridelfordon, ange för laddningsbevarande och för laddningstömmande driftsförhållanden. |
||
Utväxlingsförhållanden (R.T.), primära förhållanden (R.P.) och (fordonshastighet (km/h))/(motorvarvtal (1 000 (min–1)) (V1 000 ) för var och en av utväxlingarna (R.B.).
|
R.B. |
R.P. |
R.T. |
V1 000 |
|
1:a |
1/1 |
|
|
|
2:a |
1/1 |
|
|
|
3:e |
1/1 |
|
|
|
4:e |
1/1 |
|
|
|
5:e |
1/1 |
|
|
|
… |
|
|
|
|
|
|
|
|
1.1.9 ELMOTOR (i tillämpliga fall)
Om fler än en elmotor, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Toppeffekt (kW) |
: |
|
1.1.10 UPPLADDNINGSBART ELENERGILAGRINGSSYSTEM FÖR DRIFT (i tillämpliga fall)
Om fler än ett uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Kapacitet (Ah) |
: |
|
|
Nominell spänning (V) |
: |
|
1.1.11 BRÄNSLECELL (i tillämpliga fall)
Om fler än en bränslecell, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Maximal effekt (kW) |
: |
|
|
Nominell spänning (V) |
: |
|
1.1.12 KRAFTELEKTRONIK (i tillämpliga fall)
Mer än en kraftelektronik kan förekomma (framdrivningsomvandlare, lågspänningssystem eller laddare)
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Effekt (kW) |
: |
|
1.2 Fordon Hög beskrivning
1.2.1 VIKT
|
Provningsvikt för Fordon Hög (kg) |
: |
|
1.2.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR
|
f0 (N) |
: |
|
|
f1 (N/(km/h)) |
: |
|
|
f2 (N/(km/h)2) |
: |
|
|
Energibehov under cykel (J) |
: |
|
|
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd |
: |
|
|
Vägmotståndsfamiljens identifierare |
: |
|
1.2.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL
|
Cykel (utan minskning) |
: |
Klass 1/2/3a/3b |
|
Förhållandet märkeffekt/vikt i körklart skick (PMR) (W/kg) |
: |
(i tillämpliga fall) |
|
Förfarande med begränsad hastighet använt vid mätning |
: |
ja/nej |
|
Fordonets högsta hastighet (km/h) |
: |
|
|
Minskning (i tillämpliga fall) |
: |
ja/nej |
|
Minskningsfaktor fdsc |
: |
|
|
Cykelavstånd (m) |
: |
|
|
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande) |
: |
i tillämpliga fall |
1.2.4 VÄXLINGSPUNKT (i tillämpliga fall)
|
Version växlingsberäkning |
|
(ange den tillämpliga ändringen av förordning (EU) 2017/1151) |
|
Växling |
: |
Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, x,xxxx |
|
nmin drive |
||
|
1:a växeln |
: |
… min–1 |
|
1:a växeln till 2:a växeln |
: |
… min–1 |
|
2:a växeln till stillastående |
: |
… min–1 |
|
2:a växeln |
: |
… min–1 |
|
3:e växeln och högre |
: |
… min–1 |
|
Växel 1 undantagen |
: |
ja/nej |
|
n_95_high för varje växel |
: |
… min–1 |
|
n_min_drive_set för accelerationsfaser/konstanthastighetsfaser (n_min_drive_up) |
: |
… min–1 |
|
n_min_drive_set för retardationsfaser (nmin_drive_down) |
: |
… min–1 |
|
t_start_phase |
: |
… s |
|
n_min_drive_start |
: |
… min–1 |
|
n_min_drive_up_start |
: |
… min–1 |
|
användning av ASM |
: |
ja/nej |
|
ASM-värden |
: |
|
1.3 Fordon Låg beskrivning (i tillämpliga fall)
1.3.1 VIKT
|
Provningsvikt för Fordon Låg (kg) |
: |
|
1.3.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR
|
f0 (N) |
: |
|
|
f1 (N/(km/h)) |
: |
|
|
f2 (N/(km/h)2) |
: |
|
|
Energibehov under cykel (J) |
: |
|
|
Δ(CD × Af)LH (m2) |
: |
|
|
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd |
: |
|
|
Vägmotståndsfamiljens identifierare |
: |
|
1.3.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL
|
Cykel (utan minskning) |
: |
Klass 1/2/3a/3b |
|
Förhållandet märkeffekt/vikt i körklart skick – 75 kg (PMR) (W/kg) |
: |
(i tillämpliga fall) |
|
Förfarande med begränsad hastighet använt vid mätning |
: |
ja/nej |
|
Fordonets högsta hastighet |
: |
|
|
Minskning (i tillämpliga fall) |
: |
ja/nej |
|
Minskningsfaktor fdsc |
: |
|
|
Cykelavstånd (m) |
: |
|
|
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande) |
: |
i tillämpliga fall |
1.3.4 VÄXLINGSPUNKT (i tillämpliga fall)
|
Växling |
: |
Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, x,xxxx |
1.4 Fordon Medel beskrivning (i tillämpliga fall)
1.4.1 VIKT
|
Provningsvikt för Fordon Medel (kg) |
: |
|
1.4.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR
|
f0 (N) |
: |
|
|
f1 (N/(km/h)) |
: |
|
|
f2 (N/(km/h)2) |
: |
|
|
Energibehov under cykel (J) |
: |
|
|
Δ(CD × Af)LH (m2) |
: |
|
|
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd |
: |
|
|
Vägmotståndsfamiljens identifierare |
: |
|
1.4.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL
|
Cykel (utan minskning) |
: |
Klass 1/2/3a/3b |
|
Förhållandet märkeffekt/vikt i körklart skick – 75 kg (PMR) (W/kg) |
: |
(i tillämpliga fall) |
|
Förfarande med begränsad hastighet använt vid mätning |
: |
ja/nej |
|
Fordonets högsta hastighet |
: |
|
|
Minskning (i tillämpliga fall) |
: |
ja/nej |
|
Minskningsfaktor fdsc |
: |
|
|
Cykelavstånd (m) |
: |
|
|
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande) |
: |
i tillämpliga fall |
1.4.4 VÄXLINGSPUNKT (i tillämpliga fall)
|
Växling |
: |
Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, x,xxxx |
2. PROVNINGSRESULTAT
2.1 Typ 1-provning
|
Inställningsmetod för chassidynamometer |
: |
fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel |
|
Dynamometer i tvåhjuls-/fyrhjulsdriftsläge |
: |
tvåhjulsdrift/fyrhjulsdrift |
|
För tvåhjulsdrift, roterade axeln som inte är drivande |
: |
ja/nej/ej tillämpligt |
|
Dynamometer, driftsätt |
|
ja/nej |
|
Avstannande |
: |
ja/nej |
|
Ytterligare förkonditionering |
: |
ja/nej beskrivning |
|
Försämringsfaktorer |
: |
tilldelad/provad |
2.1.1 Fordon Hög
|
Provningsdatum |
: |
(dag/månad/år) |
||
|
Provningsplats |
: |
Chassidynamometer, plats, land |
||
|
Den undre kantens höjd över marken för kylfläkten (cm) |
: |
|
|
|
|
Placering i sidled av fläktens centrum (om ändras på begäran av tillverkaren) |
: |
I fordonets mittlinje/... |
||
|
Avstånd från fordonets front (cm) |
: |
|
|
|
|
IWR: Värdering av tröghetsarbete (%) |
: |
x,x |
||
|
RMSSE: Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten (km/h) |
: |
x,xx |
||
|
Beskrivning av körcykelns godkända avvikelse |
: |
Fordon med endast eldrift före avbrytningskriterier eller Gaspedal helt nedtryckt i botten |
||
2.1.1.1 Förorenande utsläpp (i tillämpliga fall)
2.1.1.1.1 Förorenande utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning
För varje förarvalbart läge som provas ska nedanstående punkter upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, i tillämpliga fall)
Provning 1
|
Föroreningar |
CO |
THC (a) |
NMHC (a) |
NOx |
THC + NOx (b) |
Partikelmassa |
Partikelantal |
|
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(#.1011/km) |
|
|
Uppmätta värden |
|
|
|
|
|
|
|
|
Regenereringsfaktorer (Ki) (2) Additiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
Regenereringsfaktorer (Ki) (2) Multiplikativ |
|
|
|
|
|
|
|
|
Försämringsfaktorer (DF) additiv |
|
|
|
|
|
|
|
|
Försämringsfaktorer (DF) multiplikativ |
|
|
|
|
|
|
|
|
Slutliga värden |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärden |
|
|
|
|
|
|
|
|
(2) Se rapporter för Ki-familjen |
: |
|
|
Typ 1/I utförd för fastställande av Ki |
: |
I enlighet med bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154 eller FN-föreskrift nr 83 (1) |
|
Regenereringsfamiljens identifierare |
: |
|
|
(1)
Ange i förekommande fall. |
||
Provning 2 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 1)/föroreningar (90 % av gränsvärdena)/båda
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 2)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
2.1.1.1.2 Förorenande utsläpp från externt laddbara hybridelfordon vid laddningstömmande typ 1-provning
Provning 1
Gränsvärdena för förorenande utsläpp måste följas, och följande punkt måste upprepas för varje provningscykel.
|
Föroreningar |
CO |
THC (a) |
NMHC (a) |
NOx |
THC + NOx (b) |
Partikelmassa |
Partikelantal |
|
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(#.1011/km) |
|
|
Uppmätta värden för en enda cykel |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärden för en enda cykel |
|
|
|
|
|
|
|
Provning 2 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 1)/föroreningar (90 % av gränsvärdena)/båda
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 i tillämpliga fall: med anledning av CO2 (dCO2 2)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
2.1.1.1.3 ANVÄNDNINGSFAKTORVIKTADE FÖRORENANDE UTSLÄPP FRÅN EXTERNT LADDBARA HYBRIDELFORDON
|
Föroreningar |
CO |
THC (a) |
NMHC (a) |
NOx |
THC + NOx (b) |
Partikelmassa |
Partikelantal |
|
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(#.1011/km) |
|
|
Beräknade värden |
|
|
|
|
|
|
|
2.1.1.2 CO2-utsläpp (i tillämpliga fall)
2.1.1.2.1 CO2-utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning
För varje förarvalbart läge som provas måste nedanstående punkter upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, i tillämpliga fall)
Provning 1
|
CO2-utsläpp |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
|
Uppmätt värde MCO2,p,1/ MCO2,c,2 |
|
|
|
|
|
|
Värde korrigerat för hastighet och sträcka MCO2,p,2b / MCO2,c,2b |
|
|
|
|
|
|
RCB-korrektionskoefficient: (5) |
|
|
|
|
|
|
MCO2,p,3 / MCO2,c,3 |
|
|
|
|
|
|
Regenereringsfaktorer (Ki) Additiv |
|
||||
|
Regenereringsfaktorer (Ki) Multiplikativ |
|
||||
|
MCO2,c,4 |
— |
|
|||
|
AFKi = MCO2,c,3 / MCO2,c,4 |
— |
|
|||
|
MCO2,p,4 / MCO2,c,4 |
|
|
|
|
— |
|
ATCT-korrigering (FCF) (4) |
|
|
|
|
|
|
Tillfälliga värden MCO2,p,5 / MCO2,c,5 |
|
|
|
|
|
|
Angivet värde |
— |
— |
— |
— |
|
|
dCO2 1 * angivet värde |
— |
— |
— |
— |
|
|
(4) FCF: familjekorrektionsfaktor för att korrigera för representativa regionala temperaturförhållanden (ATCT) |
||
|
Se rapporter för ATCT-familjen |
: |
|
|
ATCT-familjens identifierare |
: |
|
|
(5) Korrigering i den mening som avses i bilaga B6 tillägg 2 till FN-föreskrift nr 154 för fordon med endast förbränningsmotor och i bilaga B8 tillägg 2 till FN-föreskrift nr 154 för hybridelfordon (KCO2 ). |
||
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Slutsats
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
|
Genomsnitt MCO2,p,6 / MCO2,c,6 |
|
|
|
|
|
|
Anpassning MCO2,p,7 / MCO2,c,7 |
|
|
|
|
|
|
Slutliga värden MCO2,p,H / MCO2,c,H |
|
|
|
|
|
Information för produktionsöverensstämmelse för externt laddbara hybridelfordon
|
|
Kombinerad |
|
CO2-utsläpp (g/km) MCO2,CS,COP |
|
|
AFCO2,CS |
|
2.1.1.2.2 CO2-utsläpp från externt laddbara hybridelfordon vid laddningstömmande typ 1-provning
Provning 1
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Kombinerad |
|
Beräknat värde MCO2,CD |
|
|
Angivet värde |
|
|
dCO2 1 |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Slutsats
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Kombinerad |
|
Genomsnitt MCO2,CD |
|
|
Slutligt värde MCO2,CD |
|
2.1.1.2.3 Användningsfaktorviktade CO2-utsläpp från externt laddbara hybridelfordon
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Kombinerad |
|
Beräknat värde MCO2,weighted |
|
2.1.1.3 BRÄNSLEFÖRBRUKNING (I FÖREKOMMANDE FALL)
2.1.1.3.1 Bränsleförbrukning för fordon med endast en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning
För varje förarvalbart läge som provas måste nedanstående punkter upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, i tillämpliga fall)
|
Bränsleförbrukning (l/100 km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
|
Slutliga värden FCp,H / FCc,H (1) |
|
|
|
|
|
|
(1)
Beräknade från anpassade CO2-värden. |
|||||
A-Ombordsystem för övervakning av förbrukningen av bränsle och/eller energi för fordon som avses i artikel 4a
a) Tillgång till uppgifter
De parametrar som förtecknas i punkt 3 i bilaga XXII är tillgängliga: ja/ej tillämpligt
b) Noggrannhet (i tillämpliga fall)
|
Fuel_ConsumedWLTP (liter) (2) |
Fordon HÖG – Provning 1 |
x,xxx |
|
Fordon HÖG – Provning 2 (i tillämpliga fall) |
x,xxx |
|
|
Fordon HÖG – Provning 3 (i tillämpliga fall) |
x,xxx |
|
|
Fordon LÅG – Provning 1 (i tillämpliga fall) |
x,xxx |
|
|
Fordon LÅG – Provning 2 (i tillämpliga fall) |
x,xxx |
|
|
Fordon LÅG – Provning 3 (i tillämpliga fall) |
x,xxx |
|
|
Totalt |
x,xxx |
|
|
Fuel_ConsumedOBFCM (liter) (3) |
Fordon HÖG – Provning 1 |
x,xxx (1) |
|
Fordon HÖG – Provning 2 (i tillämpliga fall) |
x,xxx (1) |
|
|
Fordon HÖG – Provning 3 (i tillämpliga fall) |
x,xxx (1) |
|
|
Fordon LÅG – Provning 1 (i tillämpliga fall) |
x,xxx (1) |
|
|
Fordon LÅG – Provning 2 (i tillämpliga fall) |
x,xxx (1) |
|
|
Fordon LÅG – Provning 3 (i tillämpliga fall) |
x,xxx (1) |
|
|
Totalt |
x,xxx (1) |
|
|
Noggrannhet (4) |
x,xxx |
|
|
(1)
Om OBFCM-signalen endast kan avläsas till två decimaler ska den tredje decimalen anges som 0.
(2)
I enlighet med bilaga XXII.
(3)
I enlighet med bilaga XXII.
(4)
I enlighet med bilaga XXII. |
||
2.1.1.3.2 Bränsleförbrukning för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon vid laddningstömmande typ 1-provning
Provning 1
|
Bränsleförbrukning (l/100 km eller kg/100 km) |
Kombinerad |
|
Beräknat värde FCCD |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Slutsats
|
Bränsleförbrukning (l/100 km eller kg/100 km) |
Kombinerad |
|
Genomsnitt FCCD |
|
|
Slutligt värde FCCD |
|
2.1.1.3.3 Användningsfaktorviktad bränsleförbrukning för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon
|
Bränsleförbrukning (l/100 km eller kg/100 km) |
Kombinerad |
|
Beräknat värde FCweighted |
|
2.1.1.3.4 Bränsleförbrukning för icke externt laddbara bränslecellshybridfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon vid laddningsbevarande typ 1-provning
För varje förarvalbart läge som provas måste nedanstående punkter upprepas (dominerande läge eller bästa tänkbara och sämsta tänkbara läge, i tillämpliga fall)
|
Bränsleförbrukning (kg/100 km) |
Kombinerad |
|
Uppmätta värden |
|
|
RCB-korrektionskoefficient |
|
|
Slutliga värden FCc |
|
2.1.1.4 RÄCKVIDDER (I TILLÄMPLIGA FALL)
2.1.1.4.1 Räckvidder för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (i tillämpliga fall)
2.1.1.4.1.1 Helt elektrisk räckvidd (AER)
Provning 1
|
AER (km) |
Stad |
Kombinerad |
|
Uppmätta/beräknade värden AER |
|
|
|
Angivet värde |
— |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Slutsats
|
AER (km) |
Stad |
Kombinerad |
|
Genomsnitt AER (i tillämpliga fall) |
|
|
|
Slutliga värden AER |
|
|
2.1.1.4.1.2 Likvärdig helt elektrisk räckvidd (EAER)
|
EAER (km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Stad |
Kombinerad |
|
Slutliga värden EAER |
|
|
|
|
|
|
2.1.1.4.1.3 Faktisk laddningstömmande räckvidd
|
RCDA (km) |
Kombinerad |
|
Slutligt värde RCDA |
|
2.1.1.4.1.4 Räckvidd för laddningstömmande cykel
Provning 1
|
RCDC (km) |
Kombinerad |
|
Slutligt värde RCDC |
|
|
Indexnummer för övergångscykeln |
|
|
REEC av bekräftningscykel (%) |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
2.1.1.4.2 Räckvidd för fordon med endast eldrift – räckvidd vid endast eldrift (PER) (i tillämpliga fall)
Provning 1
|
PER (km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Stad |
Kombinerad |
|
Beräknat värde PER |
|
|
|
|
|
|
|
Angivet värde |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Slutsats
|
PER (km) |
Stad |
Kombinerad |
|
Genomsnitt PER |
|
|
|
Slutliga värden PER |
|
|
2.1.1.5 ELFÖRBRUKNING (I TILLÄMPLIGA FALL)
2.1.1.5.1 Elförbrukning för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (i tillämpliga fall)
2.1.1.5.1.1 Uppladdad elenergi (EAC)
|
EAC (Wh) |
|
2.1.1.5.1.2 Elförbrukning (EC)
|
EC (Wh/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Stad |
Kombinerad |
|
Slutliga värden EC |
|
|
|
|
|
|
2.1.1.5.1.3 Användningsfaktorviktad laddningstömmande elförbrukning
Provning 1
|
ECAC,CD (Wh/km) |
Kombinerad |
|
Beräknat värde ECAC,CD |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Slutsats (i tillämpliga fall)
|
ECAC,CD (Wh/km) |
Kombinerad |
|
Genomsnitt ECAC,CD |
|
|
Slutligt värde |
|
2.1.1.5.1.4 Användningsfaktorviktad elförbrukning
Provning 1
|
ECAC,weighted (Wh) |
Kombinerad |
|
Beräknat värde ECAC,weighted |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Slutsats (i tillämpliga fall)
|
ECAC,weighted (Wh/km) |
Kombinerad |
|
Genomsnitt ECAC,weighted |
|
|
Slutligt värde |
|
2.1.1.5.1.5 Information för COP
|
|
Kombinerad |
|
Elförbrukning (Wh/km) ECDC,CD,COP |
|
|
AFEC,AC,CD |
|
2.1.1.5.2 Elförbrukning för fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)
Provning 1
|
EC (Wh/km) |
Stad |
Kombinerad |
|
Beräknade värden EC |
|
|
|
Angivet värde |
— |
|
Provning 2 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
Provning 3 (i tillämpliga fall)
Registrera provningsresultat i enlighet med tabellen för provning 1
|
EC (Wh/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Stad |
Kombinerad |
|
Genomsnitt EC |
|
|
|
|
|
|
|
Slutliga värden EC |
|
|
|
|
|
|
Information för COP
|
|
Kombinerad |
|
Elförbrukning (Wh/km) ECDC,COP |
|
|
AFEC |
|
2.1.2 FORDON LÅG (I TILLÄMPLIGA FALL)
Upprepa punkt 2.1.1.
2.1.3 FORDON MEDEL (I TILLÄMPLIGA FALL)
Upprepa punkt 2.1.1.
2.1.4 SLUTLIGA KRITERIER FÖR UTSLÄPPSVÄRDEN (I TILLÄMPLIGA FALL)
|
Föroreningar |
CO |
THC (a) |
NMHC (a) |
NOx |
THC + NOx (b) |
PM |
PN |
|
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(#.1011/km) |
|
|
Högsta värden (1) |
|
|
|
|
|
|
|
|
(1)
Ange för varje förorening det högsta bland de genomsnittliga provningsresultaten för VH, VL (i tillämpliga fall) och VM (i tillämpliga fall). |
|||||||
2.2 Typ 2a-provning
Utsläppsuppgifter som krävs för provning av trafiksäkerhet inkluderade
|
Provning |
CO (vol-%) |
Lambda (1) |
Motorvarvtal (min–1) |
Oljetemperatur (°C) |
|
Tomgång |
|
— |
|
|
|
Tomgång vid högt varvtal |
|
|
|
|
|
(1)
Stryk det som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig). |
||||
2.3 Typ 3a-provning
Utsläpp av vevhusgaser i atmosfären: inga
2.4 Typ 4a-provning
|
Familjens identifierare |
: |
|
|
Se rapporter |
: |
|
2.5 Typ 5-provning
|
Familjens identifierare |
: |
|
|
Se rapporter för hållbarhetsfamiljen |
: |
|
|
Typ 1/I-cykel för kriterier för utsläppsprovning |
: |
I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B4 eller FN-föreskrift nr 83 (1) |
|
(1)
Ange i förekommande fall. |
||
2.6 RDE-provning (typ 1a)
|
RDE-familjens nummer |
: |
MSxxxx |
|
Se rapporter för familjen |
: |
|
2.7 Typ 6-provning (a)
|
Familjens identifierare |
|
|
|
Provningsdatum |
: |
(dag/månad/år) |
|
Provningsplats |
: |
|
|
Metod för inställning av chassidynamometer |
: |
avstannande (vägmotståndsreferens) |
|
Tröghetsmassa (kg) |
: |
|
|
Om avvikelser från fordonet i typ 1-provningen |
: |
|
|
Däck |
: |
|
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Dimensioner främre/bakre |
: |
|
|
Dynamisk omkrets (m) |
: |
|
|
Däcktryck (kPa) |
: |
|
|
Föroreningar |
CO (g/km) |
HC (g/km) |
|
|
Provning |
1 |
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
Medelvärde |
|
|
|
|
Gränsvärde |
|
|
|
2.8 OBD-system
|
Familjens identifierare |
: |
|
|
Se rapporter för familjen |
: |
|
2.9 Provning av röktäthet (b)
2.9.1 PROVNING MED KONSTANT HASTIGHET
|
Se rapporter för familjen |
: |
|
2.9.2 PROVNING MED FRI ACCELERATION
|
Uppmätt absorptionsvärde (m–1) |
: |
|
|
Korrigerat absorptionsvärde (m–1) |
: |
|
2.10 Motoreffekt
|
Se rapporter eller godkännandenummer |
: |
|
2.11 Temperaturinformation rörande Fordon Hög (VH)
|
Värsta scenario med avseende på fordonsisolering |
: |
ja/nej (1) |
|
Värsta scenario med avseende på nedkylning av fordon |
: |
ja/nej (12) |
|
ATCT-familjen består av en enskild interpoleringsfamilj |
: |
ja/nej (12) |
|
Kylmedelstemperatur vid slutet av stabiliseringstiden (°C) |
: |
|
|
Genomsnittlig temperatur i stabiliseringsområdet under de senaste tre timmarna (°C) |
: |
|
|
Skillnaden mellan kylmedlets sluttemperatur och den genomsnittliga temperaturen i stabiliseringsområdet under de senaste tre timmarna ΔT_ATCT (°C) |
: |
|
|
Minsta stabiliseringstid tsoak_ATCT (s) |
: |
|
|
Temperaturgivarens placering |
: |
|
|
Uppmätt motortemperatur |
: |
olja/kylmedel |
|
(1)
Om ”ja” är de sex sista raderna inte tillämpliga. |
||
2.12 System för efterbehandling av avgaser där ett reagensmedel används
|
Familjens identifierare |
: |
|
|
Se rapporter för familjen |
: |
|
DEL II
Följande information, i tillämpliga fall, är de minimiuppgifter som krävs för ATCT-provning.
Rapportnummer
|
SÖKANDE |
|
|
|
|
|
Tillverkare |
|
|
|
|
|
ÄRENDE |
… |
|||
|
Vägmotståndsfamiljens identifierare |
: |
|
||
|
Interpoleringsfamiljens identifierare |
: |
|
||
|
ATCT-identifierare |
: |
|
||
|
Fordon som ska provas |
||||
|
|
Fabrikat |
: |
|
|
|
|
Interpoleringsfamiljens identifierare |
: |
|
|
|
SLUTSATS |
Det fordon som provats uppfyller de krav som nämns i ärenderaden. |
|||
|
ORT |
DD/MM/ÅÅÅÅ |
Allmänna anmärkningar:
Om det finns flera alternativ (hänvisningar) ska det som provats beskrivas i provningsrapporten.
Om inte, kan en enda hänvisning till informationsdokumentet i början av rapporten vara tillräcklig.
Varje teknisk tjänst får inkludera vissa ytterligare uppgifter.
Bokstäver ingår i de avsnitt av provningsrapporten som avser specifika fordonstyper enligt följande:
Specifikt för fordon med gnisttändningsmotor.
Specifikt för fordon med kompressionständningsmotor.
1. BESKRIVNING AV DET PROVADE FORDONET
1.1 ALLMÄNT
|
Fordonsnummer |
: |
prototypnummer och VIN |
|
Kategori |
: |
|
|
Karosseri |
: |
|
|
Drivhjul |
: |
|
1.1.1 Framdrivningssystemets konstruktion
|
Framdrivningssystemets konstruktion |
: |
endast förbränningsmotor, hybrid, el eller bränslecell |
1.1.2 FÖRBRÄNNINGSMOTOR (i tillämpliga fall)
Om fler än en förbränningsmotor, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
|
|
|
|
|
Typ |
: |
|
|
|
|
|
|
|
Funktionssätt |
: |
tvåtakt/fyrtakt |
|||||
|
Antal cylindrar och deras placering |
: |
… |
|||||
|
Motorns slagvolym (cm3) |
: |
|
|
|
|
|
|
|
Motorvarvtal vid tomgång (min–1) |
: |
|
|
± |
|||
|
Förhöjt tomgångsvarvtal (min–1) (a) |
: |
|
|
± |
|||
|
Motorns nominella effekt |
: |
|
kW |
vid |
|
rpm (varv per minut) |
|
|
Maximalt nettovridmoment |
: |
|
Nm |
vid |
|
rpm (varv per minut) |
|
|
Motorsmörjmedel |
: |
fabrikat och typ |
|||||
|
Kylsystem |
: |
Typ: luft/vatten/olja |
|||||
|
Isolering |
: |
material, mängd, placering, nominell volym och nominell vikt (1) |
|||||
|
(1)
En tolerans på ±10 procent tillåts för volym och vikt. |
|||||||
1.1.3 PROVNINGSBRÄNSLE för typ 1-provning (i tillämpliga fall)
Om fler än ett provningsbränsle, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
Bensin E10 – Diesel B7 – LPG – NG – … |
|
Densitet vid 15 °C |
: |
|
|
Svavelhalt |
: |
Endast för diesel och bensin |
|
Bilaga IX |
: |
|
|
Partinummer |
: |
|
|
Willans-faktorer (för förbränningsmotorer) för CO2-utsläpp (gCO2/MJ) |
: |
|
|
Direktinsprutning |
: |
ja/nej eller beskrivning |
|
Fordonets bränsletyp |
: |
enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle |
|
Styrenhet |
|
|
|
Delhänvisning |
: |
samma som informationsdokument |
|
Provad programvara |
: |
läst via scanverktyg, t.ex. |
|
Luftflödesmätare |
: |
|
|
Spjällhus |
: |
|
|
Tryckgivare |
: |
|
|
Insprutningspump |
: |
|
|
Insprutare |
: |
|
1.1.4 BRÄNSLETILLFÖRSELSYSTEM (i tillämpliga fall)
Om fler än ett bränsletillförselsystem, upprepa punkten
1.1.5 INSUGNINGSSYSTEM (i tillämpliga fall)
Om fler än ett insugningssystem, upprepa punkten
|
Överladdare |
: |
ja/nej fabrikat och typ (1) |
|
Laddluftkylare |
: |
ja/nej typ (luft/luft, luft/vatten) (1) |
|
Luftfilter (element) (1) |
: |
fabrikat och typ |
|
Insugningsljuddämpare (1) |
: |
fabrikat och typ |
1.1.6 AVGASSYSTEM OCH ANTI-AVDUNSTNINGSSYSTEM (i tillämpliga fall)
Om fler än ett, upprepa punkten
|
Första katalysator |
: |
fabrikat och hänvisning (1) princip: trevägs/oxidation/NOx-fälla/NOx-lagringssystem/SCR … |
|
Andra katalysator |
: |
fabrikat och hänvisning (1) princip: trevägs/oxidation/NOx-fälla/NOx-lagringssystem/SCR … |
|
Partikelfälla |
: |
med/utan/ej tillämpligt katalyserad: ja/nej fabrikat och hänvisning (1) |
|
Hänvisning till och placering av syregivare |
: |
före katalysator/efter katalysator |
|
Luftinsprutning |
: |
med/utan/ej tillämpligt |
|
EGR |
: |
med/utan/ej tillämpligt kyld/inte kyld högt tryck/lågt tryck |
|
System för att begränsa utsläpp genom avdunstning |
: |
med/utan/ej tillämpligt |
|
Hänvisning till och placering av NOx-givare |
: |
före/efter |
|
Allmän beskrivning (1) |
: |
|
1.1.7 VÄRMELAGRINGSANORDNING (i tillämpliga fall)
Om fler än ett värmelagringssystem, upprepa punkten
|
Värmelagringsanordning |
: |
ja/nej |
|
Värmekapacitet (lagrad entalpi J) |
: |
|
|
Tid för värmeutstrålning (s) |
: |
|
1.1.8 KRAFTÖVERFÖRING (i tillämpliga fall)
Om fler än en kraftöverföring, upprepa punkten
|
Växellåda |
: |
manuell/automatisk/kontinuerligt variabel |
|
Växlingsförfarande |
||
|
Dominerande läge |
: |
ja/nej normal/kör/miljö/... |
|
Bästa tänkbara läge för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall) |
: |
|
|
Sämsta tänkbara läge för CO2-utsläpp och bränsleförbrukning (i förekommande fall) |
: |
|
|
Styrenhet |
: |
|
|
Smörjmedel, växellåda |
: |
fabrikat och typ |
|
Däck |
||
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Dimensioner främre/bakre |
: |
|
|
Dynamisk omkrets (m) |
: |
|
|
Däcktryck (kPa) |
: |
|
Utväxlingsförhållanden (R.T.), primära förhållanden (R.P.) och (fordonshastighet (km/h))/(motorvarvtal (1 000 (min–1)) (V1000) för var och en av utväxlingarna (R.B.).
|
R.B. |
R.P. |
R.T. |
V1000 |
|
1:a |
1/1 |
|
|
|
2:a |
1/1 |
|
|
|
3:e |
1/1 |
|
|
|
4:e |
1/1 |
|
|
|
5:e |
1/1 |
|
|
|
… |
|
|
|
|
|
|
|
|
1.1.9 ELMOTOR (i tillämpliga fall)
Om fler än en elmotor, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Toppeffekt (kW) |
: |
|
1.1.10 UPPLADDNINGSBART ELENERGILAGRINGSSYSTEM FÖR DRIFT (i tillämpliga fall)
Om fler än ett uppladdningsbart elenergilagringssystem för drift, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Kapacitet (Ah) |
: |
|
|
Nominell spänning (V) |
: |
|
1.1.11 –
1.1.12 KRAFTELEKTRONIK (i tillämpliga fall)
Mer än en kraftelektronik kan förekomma (framdrivningsomvandlare, lågspänningssystem eller laddare)
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Effekt (kW) |
: |
|
1.2 FORDONSBESKRIVNING
1.2.1 VIKT
|
Provningsvikt för Fordon Hög (kg) |
: |
|
1.2.2 VÄGMOTSTÅNDSPARAMETRAR
|
f0 (N) |
: |
|
|
f1 (N/(km/h)) |
: |
|
|
f2 (N/(km/h)2) |
: |
|
|
f2_TReg (N/(km/h)2) |
: |
|
|
Energibehov under cykel (J) |
: |
|
|
Hänvisning till provningsrapport för vägmotstånd |
: |
|
|
Vägmotståndsfamiljens identifierare |
: |
|
1.2.3 URVALSPARAMETRAR FÖR CYKEL
|
Cykel (utan minskning) |
: |
Klass 1/2/3a/3b |
|
Förhållandet märkeffekt/vikt i körklart skick – 75 kg (PMR) (W/kg) |
: |
(i tillämpliga fall) |
|
Förfarande med begränsad hastighet använt vid mätning |
: |
ja/nej |
|
Fordonets högsta hastighet (km/h) |
: |
|
|
Minskning (i tillämpliga fall) |
: |
ja/nej |
|
Minskningsfaktor fdsc |
: |
|
|
Cykelavstånd (m) |
: |
|
|
Konstant hastighet (vid förkortat provningsförfarande) |
: |
i tillämpliga fall |
1.2.4 VÄXLINGSPUNKT (I TILLÄMPLIGA FALL)
|
Version växlingsberäkning |
|
(ange den tillämpliga ändringen av förordning (EU) 2017/1151) |
|
Växling |
: |
Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, avrundat till fyra decimaler |
|
nmin drive |
|
|
|
1:a växeln |
: |
… min–1 |
|
1:a växeln till 2:a växeln |
: |
… min–1 |
|
2:a växeln till stillastående |
: |
… min–1 |
|
2:a växeln |
: |
… min–1 |
|
3:e växeln och högre |
: |
… min–1 |
|
Växel 1 undantagen |
: |
ja/nej |
|
n_95_high för varje växel |
: |
… min–1 |
|
n_min_drive_set för accelerationsfaser/konstanthastighetsfaser (n_min_drive_up) |
: |
… min–1 |
|
n_min_drive_set för retardationsfaser (nmin_drive_down) |
: |
… min–1 |
|
t_start_phase |
: |
… s |
|
n_min_drive_start |
: |
… min–1 |
|
n_min_drive_up_start |
: |
… min–1 |
|
användning av ASM |
: |
ja/nej |
|
ASM-värden |
: |
|
2. PROVNINGSRESULTAT
|
Inställningsmetod för chassidynamometer |
: |
fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel |
|
Dynamometer i tvåhjuls-/fyrhjulsdriftsläge |
: |
tvåhjulsdrift/fyrhjulsdrift |
|
För tvåhjulsdrift, roterade axeln som inte är drivande |
: |
ja/nej/ej tillämpligt |
|
Dynamometer, driftsätt |
|
ja/nej |
|
Avstannande |
: |
ja/nej |
2.1 PROVNING VID 14 °C
|
Provningsdatum |
: |
(dag/månad/år) |
||
|
Provningsplats |
: |
|
|
|
|
Den undre kantens höjd över marken för kylfläkten (cm) |
: |
|
|
|
|
Placering i sidled av fläktens centrum (om ändras på begäran av tillverkaren) |
: |
I fordonets mittlinje/... |
||
|
Avstånd från fordonets front (cm) |
: |
|
|
|
|
IWR: Värdering av tröghetsarbete (%) |
: |
x,x |
||
|
RMSSE: Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten (km/h) |
: |
x,xx |
||
|
Beskrivning av körcykelns godkända avvikelse |
: |
Gaspedal helt nedtryckt i botten |
||
2.1.1 Förorenande utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande provning
|
Föroreningar |
CO |
THC (a) |
NMHC (a) |
NOx |
THC + NOx (b) |
Partikelmassa |
Partikelantal |
|
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(#.1011/km) |
|
|
Uppmätta värden |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärden |
|
|
|
|
|
|
|
2.1.2 CO2-utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande provning
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
|
Uppmätt värde MCO2,p,1 / MCO2,c,2 |
|
|
|
|
|
|
Värde korrigerat för hastighet och sträcka MCO2,p,2b / MCO2,c,2b |
|
|
|
|
|
|
RCB-korrektionskoefficient (1) |
|
|
|
|
|
|
MCO2,p,3 / MCO2,c,3 |
|
|
|
|
|
|
(1)
Korrigering i den mening som avses i bilaga B6 tillägg 2 till FN-föreskrift nr 154 för fordon med endast förbränningsmotor, KCO2 för hybridelfordon. |
|||||
2.2 PROVNING VID 23 °C
Uppge information eller hänvisa till rapporten för typ 1-provningen
|
Provningsdatum |
: |
(dag/månad/år) |
||
|
Provningsplats |
: |
|
|
|
|
Den undre kantens höjd över marken för kylfläkten (cm) |
: |
|
|
|
|
Placering i sidled av fläktens centrum (om ändras på begäran av tillverkaren) |
: |
I fordonets mittlinje/... |
||
|
Avstånd från fordonets front (cm) |
: |
|
|
|
|
IWR: Värdering av tröghetsarbete (%) |
: |
x,x |
||
|
RMSSE: Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten (km/h) |
: |
x,xx |
||
|
Beskrivning av körcykelns godkända avvikelse |
: |
Gaspedal helt nedtryckt i botten |
||
2.2.1 Förorenande utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande provning
|
Föroreningar |
CO |
THC (a) |
NMHC (a) |
NOx |
THC + NOx (b) |
Partikelmassa |
Partikelantal |
|
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(mg/km) |
(#.1011/km) |
|
|
Slutliga värden |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gränsvärden |
|
|
|
|
|
|
|
2.2.2 CO2-utsläpp från fordon med minst en förbränningsmotor, från icke externt laddbara hybridelfordon och från externt laddbara hybridelfordon vid laddningsbevarande provning
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Låg |
Medel |
Hög |
Extra hög |
Kombinerad |
|
Uppmätt värde MCO2,p,1 / MCO2,c,2 |
|
|
|
|
|
|
Värde korrigerat för hastighet och sträcka MCO2,p,2b / MCO2,c,2b |
|
|
|
|
|
|
RCB-korrektionskoefficient (1) |
|
|
|
|
|
|
MCO2,p,3 / MCO2,c,3 |
|
|
|
|
|
|
(1)
Korrigering i den mening som avses i tillägg 2 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 för fordon med endast förbränningsmotor och hybridelfordon (KCO2 ). |
|||||
2.3 SLUTSATS
|
CO2-utsläpp (g/km) |
Kombinerad |
|
ATCT (14 °C) MCO2,Treg |
|
|
Typ 1 (23 °C) MCO2,23 o |
|
|
Korrektionsfaktor för familjen (FCF) |
|
2.4 TEMPERATURINFORMATION FÖR REFERENSFORDONET EFTER PROVNINGEN VID 23 °C
|
Värsta scenario med avseende på fordonsisolering |
: |
ja/nej (1) |
|
Värsta scenario med avseende på nedkylning av fordon |
: |
ja/nej (15) |
|
ATCT-familjen består av en enskild interpoleringsfamilj |
: |
ja/nej (15) |
|
Kylmedelstemperatur vid slutet av stabiliseringstiden (°C) |
: |
|
|
Genomsnittlig temperatur i stabiliseringsområdet under de senaste tre timmarna (°C) |
: |
|
|
Skillnaden mellan kylmedlets sluttemperatur och den genomsnittliga temperaturen i stabiliseringsområdet under de senaste tre timmarna ΔT_ATCT (°C) |
: |
|
|
Minsta stabiliseringstid tsoak_ATCT (s) |
: |
|
|
Temperaturgivarens placering |
: |
|
|
Uppmätt motortemperatur |
: |
olja/kylmedel |
|
(1)
Om ”ja” är de sex sista raderna inte tillämpliga. |
||
Tillägg 8b
Provningsrapport för vägmotstånd
Följande information, i tillämpliga fall, är de minimiuppgifter som krävs för vägmotståndsprovning.
Rapportnummer
|
SÖKANDE |
|
|
|
|
Tillverkare |
|
|
|
|
ÄRENDE |
Bestämning av fordonets vägmotstånd/… |
||
|
Vägmotståndsfamiljens identifierare |
: |
|
|
|
Fordon som ska provas |
|||
|
|
Fabrikat |
: |
|
|
|
Typ |
: |
|
|
SLUTSATS |
Det fordon som provats uppfyller de krav som nämns i ärenderaden. |
||
|
ORT |
DD/MM/ÅÅÅÅ |
1. BERÖRDA FORDON
|
Berörda fabrikat |
: |
|
|
Berörda typer |
: |
|
|
Handelsbeteckning |
: |
|
|
Högsta hastighet (km/h) |
: |
|
|
Drivaxlar |
: |
|
2. BESKRIVNING AV PROVADE FORDON
Om ingen interpolering används: det mest ogynnsamma fordonet (avseende energibehov) ska beskrivas
2.1 Vindtunnelmetod
|
Kombination med |
: |
dynamometer med platta band/chassidynamometer |
2.1.1 Allmänt
|
|
Vindtunnel |
Dynamometer |
||
|
|
HR |
LR |
HR |
LR |
|
Fabrikat |
|
|
|
|
|
Typ |
|
|
|
|
|
Version |
|
|
|
|
|
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel av klass 3 (kJ) |
|
|
|
|
|
Avvikelse från serieproduktion |
— |
— |
|
|
|
Körsträcka (km) |
— |
— |
|
|
Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Version |
: |
|
|
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel (kJ) |
: |
|
|
Avvikelse från serieproduktion |
: |
|
|
Körsträcka (km) |
: |
|
2.1.2 Vikter
|
|
|
Dynamometer |
|
|
HR |
LR |
|
Provningsvikt (kg) |
|
|
|
Genomsnittlig vikt mav (kg) |
|
|
|
Värde för mr (kg per axel) |
|
|
|
Fordon av kategori M: andel av fordonets vikt i körklart skick på den främre axeln (%) |
|
|
|
Fordon av kategori N: viktfördelning (kg eller %) |
|
|
Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):
|
Provningsvikt (kg) |
: |
|
|
Genomsnittlig vikt mav (kg) |
: |
(genomsnitt före och efter provningen) |
|
Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt |
: |
|
|
Skattat aritmetiskt medelvärde av vikten på tilläggsutrustning |
: |
|
|
Fordon av kategori M: andel av fordonets vikt i körklart skick på den främre axeln (%) |
: |
|
|
Fordon av kategori N: viktfördelning (kg eller %) |
: |
|
2.1.3 Däck
|
|
Vindtunnel |
Dynamometer |
||
|
|
HR |
LR |
HR |
LR |
|
Storleksbeteckning |
|
|
|
|
|
Fabrikat |
|
|
|
|
|
Typ |
|
|
|
|
|
Rullmotstånd |
||||
|
Fram (kg/t) |
– |
– |
|
|
|
Bak (kg/t) |
– |
– |
|
|
|
Däcktryck |
||||
|
Fram (kPa) |
– |
– |
|
|
|
Bak (kPa) |
– |
– |
|
|
Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):
|
Storleksbeteckning |
||
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Rullmotstånd |
||
|
Fram (kg/t) |
: |
|
|
Bak (kg/t) |
: |
|
|
Däcktryck |
||
|
Fram (kPa) |
: |
|
|
Bak (kPa) |
: |
|
2.1.4 Karosseri
|
|
Vindtunnel |
|
|
|
HR |
LR |
|
Typ |
AA/AB/AC/AD/AE/AF BA/BB/BC/BD |
|
|
Version |
|
|
|
Aerodynamiska anordningar |
||
|
Rörliga aerodynamiska karossdelar |
ja/nej och i förekommande fall förteckning |
|
|
Förteckning över installerade aerodynamiska alternativ |
|
|
|
Delta (CD × Af)LH jämfört med HR (m2) |
— |
|
Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):
|
Beskrivning av karossens form |
: |
Stryk fältet (om ingen representativ karossform från ett komplett fordon kan fastställas) |
|
Frontarea Afr (m2) |
: |
|
2.2 PÅ VÄG
2.2.1 Allmänt
|
|
HR |
LR |
|
Fabrikat |
|
|
|
Typ |
|
|
|
Version |
|
|
|
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel av klass 3 (kJ) |
|
|
|
Avvikelse från serieproduktion |
|
|
|
Körsträcka |
|
|
Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Version |
: |
|
|
Energibehov under en fullständig WLTC-cykel (kJ) |
: |
|
|
Avvikelse från serieproduktion |
: |
|
|
Körsträcka (km) |
: |
|
2.2.2 Vikter
|
|
HR |
LR |
|
Provningsvikt (kg) |
|
|
|
Genomsnittlig vikt mav (kg) |
|
|
|
Värde för mr (kg per axel) |
|
|
|
Fordon av kategori M: andel av fordonets vikt i körklart skick på den främre axeln (%) |
|
|
|
Fordon av kategori N: viktfördelning (kg eller %) |
|
|
Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):
|
Provningsvikt (kg) |
: |
|
|
Genomsnittlig vikt mav (kg) |
: |
(genomsnitt före och efter provningen) |
|
Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt |
: |
|
|
Skattat aritmetiskt medelvärde av vikten på tilläggsutrustning |
: |
|
|
Fordon av kategori M: andel av fordonets vikt i körklart skick på den främre axeln (%) |
|
|
|
Fordon av kategori N: viktfördelning (kg eller %) |
|
|
2.2.3 Däck
|
|
HR |
LR |
|
Storleksbeteckning |
|
|
|
Fabrikat |
|
|
|
Typ |
|
|
|
Rullmotstånd |
||
|
Fram (kg/t) |
|
|
|
Bak (kg/t) |
|
|
|
Däcktryck |
||
|
Fram (kPa) |
|
|
|
Bak (kPa) |
|
|
Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):
|
Storleksbeteckning |
: |
|
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Rullmotstånd |
||
|
Fram (kg/t) |
: |
|
|
Bak (kg/t) |
: |
|
|
Däcktryck |
||
|
Fram (kPa) |
: |
|
|
Bak (kPa) |
: |
|
2.2.4 Karosseri
|
|
HR |
LR |
|
Typ |
AA/AB/AC/AD/AE/AF BA/BB/BC/BD |
|
|
Version |
|
|
|
Aerodynamiska anordningar |
||
|
Rörliga aerodynamiska karossdelar |
ja/nej och i förekommande fall förteckning |
|
|
Förteckning över installerade aerodynamiska alternativ |
|
|
|
Delta (CD × Af)LH jämfört med HR (m2) |
— |
|
Eller följande (om provningen avser en vägmotståndsmatrisfamilj):
|
Beskrivning av karossens form |
: |
Stryk fältet (om ingen representativ karossform från ett komplett fordon kan fastställas) |
|
Frontarea Afr (m2) |
: |
|
2.3 FRAMDRIVNINGSSYSTEM
2.3.1 Fordon Hög
|
Motorkod |
: |
|
||
|
Kraftöverföringstyp |
: |
manuell/automatisk/CVT |
||
|
Kraftöverföringsmodell (tillverkarens koder) |
: |
(nominellt vridmoment och antal kopplingar → som ska inkluderas i informationsdokumentet) |
||
|
Kraftöverföringsmodeller som omfattas (tillverkarens koder) |
: |
|
|
|
|
Motorvarvtal dividerat med fordonets hastighet |
: |
Växel |
Utväxlingsförhållande |
N/V-förhållande |
|
1:a |
1/.. |
|
||
|
2:a |
1/.. |
|
||
|
3:e |
1/.. |
|
||
|
4:e |
1/.. |
|
||
|
5:e |
1/.. |
|
||
|
6:e |
1/.. |
|
||
|
.. |
|
|
||
|
.. |
|
|
||
|
Elmotorer kopplade i position N |
: |
ej tillämpligt (ingen elmotor eller inget avstannande läge) |
||
|
Antal och typ av elmotorer |
: |
konstruktionstyp: asynkron/synkron … |
||
|
Typ av kylmedel |
: |
luft, vätska, … |
||
2.3.2 Fordon Låg
Upprepa punkt 2.3.1 med uppgifter för Fordon Låg
2.4 PROVNINGSRESULTAT
2.4.1 Fordon Hög
|
Provningsdatum |
: |
dd/mm/åååå (vindtunnel) dd/mm/åååå (dynamometer) eller dd/mm/åååå (på väg) |
PÅ VÄG
|
Provningsmetod |
: |
avstannande eller metod med vridmomentmätare |
|
Anläggning (namn/adress/hänvisning till bana) |
: |
|
|
Avstannande |
: |
ja/nej |
|
Hjulinställning |
: |
värden för inåt- och utåtlutning |
|
Markfrigång (1) |
: |
|
|
Fordonshöjd (2) |
: |
|
|
Kraftöverföringens smörjmedel |
: |
|
|
Hjullagersmörjmedel |
: |
|
|
Bromsjustering för att undvika icke-representativt skadligt motstånd |
: |
|
|
Maximal referenshastighet (km/h) |
: |
|
|
Anemometri |
: |
stationär eller ombord: inverkan av anemometri (CD × A) och om den korrigerats. |
|
Antal delningar |
: |
|
|
Vind |
: |
genomsnitt, toppar och riktning i förhållande till provningsbanans riktning |
|
Lufttryck |
: |
|
|
Temperatur (medelvärde) |
: |
|
|
Vindkorrigering |
: |
ja/nej |
|
Justering av däcktryck |
: |
ja/nej |
|
Icke korrigerade resultat |
: |
Vridmomentsmetod: c0 = c1 = c2 = Avstannande metod: f0 f1 f2 |
|
Slutliga resultat |
|
Vridmomentsmetod: c0 = c1 = c2 = och f0 = f1 = f2 = Avstannande metod: f0 = f1 = f2 = |
|
(1)
Enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858 bilaga I tillägg 1 punkt 4.2.
(2)
Det mått som definieras i punkt 6.3 i standarden ISO 612:1978. |
||
eller
VINDTUNNELMETOD
|
Anläggning (namn/adress/hänvisning till dynamometer) |
: |
|
|
|
Godkännande av anläggningarna |
: |
rapporthänvisning och datum |
|
|
Dynamometer |
|||
|
Typ av dynamometer |
: |
dynamometer med platta band eller chassidynamometer |
|
|
Metod |
: |
stabiliserad hastighet eller retardationsmetod |
|
|
Uppvärmning |
: |
uppvärmning genom dynamometer eller genom körning av fordonet |
|
|
Korrigering av rullkurva |
: |
(för chassidynamometern, i tillämpliga fall) |
|
|
Inställningsmetod för chassidynamometer |
: |
fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel |
|
|
Uppmätt koefficient för aerodynamiskt motstånd multiplicerad med den främre ytan |
: |
Hastighet (km/h) |
CD × A (m2) |
|
… |
… |
||
|
… |
… |
||
|
Resultat |
: |
f0 = f1 = f2 = |
|
eller
VÄGMOTSTÅNDSMATRIS PÅ VÄG
|
Provningsmetod |
: |
avstannande eller metod med vridmomentmätare |
|
Anläggning (namn/adress/hänvisning till bana) |
: |
|
|
Avstannande |
: |
ja/nej |
|
Hjulinställning |
: |
värden för inåt- och utåtlutning |
|
Markfrigång (1) |
: |
|
|
Fordonshöjd (2) |
: |
|
|
Kraftöverföringens smörjmedel |
: |
|
|
Hjullagersmörjmedel |
: |
|
|
Bromsjustering för att undvika icke-representativt skadligt motstånd |
: |
|
|
Maximal referenshastighet (km/h) |
: |
|
|
Anemometri |
: |
stationär eller ombord: inverkan av anemometri (CD × A) och om den korrigerats. |
|
Antal delningar |
: |
|
|
Vind |
: |
genomsnitt, toppar och riktning i förhållande till provningsbanans riktning |
|
Lufttryck |
: |
|
|
Temperatur (medelvärde) |
: |
|
|
Vindkorrigering |
: |
ja/nej |
|
Justering av däcktryck |
: |
ja/nej |
|
Icke korrigerade resultat |
: |
Vridmomentsmetod: c0r = c1r = c2r = Avstannande metod: f0r = f1r = f2r = |
|
Slutliga resultat |
|
Vridmomentsmetod: c0r = c1r = c2r = och f0r (beräknat för fordon HM) = f2r (beräknat för fordon HM) = f0r (beräknat för fordon LM) = f2r (beräknat för fordon LM) = Avstannande metod: f0r (beräknat för fordon HM) = f2r (beräknat för fordon HM) = f0r (beräknat för fordon LM) = f2r (beräknat för fordon LM) = |
|
(1)
Enligt definitionen i förordning (EU) 2018/858 bilaga I tillägg 1 punkt 4.2.
(2)
Det mått som definieras i punkt 6.3 i standarden ISO 612:1978. |
||
eller
VÄGMOTSTÅNDSMATRIS VINDTUNNELMETOD
|
Anläggning (namn/adress/hänvisning till dynamometer) |
: |
|
|
|
Godkännande av anläggningarna |
: |
rapporthänvisning och datum |
|
|
Dynamometer |
|||
|
Typ av dynamometer |
: |
dynamometer med platta band eller chassidynamometer |
|
|
Metod |
: |
stabiliserad hastighet eller retardationsmetod |
|
|
Uppvärmning |
: |
uppvärmning genom dynamometer eller genom körning av fordonet |
|
|
Korrigering av rullkurva |
: |
(för chassidynamometern, i tillämpliga fall) |
|
|
Inställningsmetod för chassidynamometer |
: |
fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel |
|
|
Uppmätt koefficient för aerodynamiskt motstånd multiplicerad med den främre ytan |
: |
Hastighet (km/h) |
CD × A (m2) |
|
… |
… |
||
|
… |
… |
||
|
Resultat |
: |
f0r = f1r = f2r = f0r (beräknat för fordon HM) = f2r (beräknat för fordon HM) = f0r (beräknat för fordon LM) = f2r (beräknat för fordon LM) = |
|
2.4.2 Fordon Låg
Upprepa punkt 2.4.1 med uppgifter för Fordon Låg.
Tillägg 8c
Mall för provningsformulär
Provningsformuläret ska omfatta de provningsuppgifter som registreras, men som inte inkluderas i en provningsrapport.
Provningsformulären ska behållas av den tekniska tjänsten eller tillverkaren under minst 10 år.
Följande information, i tillämpliga fall, är de minimiuppgifter som krävs för provningsformulär.
|
Information från bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154 |
|||
|
Koefficienterna c0, c1 och c2 |
: |
c0 = c1 = c2 = |
|
|
Tider för avstannande som uppmätts på chassidynamometern |
: |
Referenshastighet (km/h) |
Tid för avstannande (s) |
|
130 |
|
||
|
120 |
|
||
|
110 |
|
||
|
100 |
|
||
|
90 |
|
||
|
80 |
|
||
|
70 |
|
||
|
60 |
|
||
|
50 |
|
||
|
40 |
|
||
|
30 |
|
||
|
20 |
|
||
|
Ytterligare vikt får placeras på eller i fordonet för att eliminera däckslirning |
: |
Vikt (kg) på/i fordonet |
|
|
Tiderna för avstannande efter genomförandet av förfarandet för avstannande av fordonet |
: |
Referenshastighet (km/h) |
Tid för avstannande (s) |
|
130 |
|
||
|
120 |
|
||
|
110 |
|
||
|
100 |
|
||
|
90 |
|
||
|
80 |
|
||
|
70 |
|
||
|
60 |
|
||
|
50 |
|
||
|
40 |
|
||
|
30 |
|
||
|
20 |
|
||
|
Information från bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154 |
|||
|
NOx-omvandlarens verkningsgrad Angivna koncentrationer a, b, c, d och koncentrationen när NOx-analysatorn är i NO-läge så att kalibreringsgasen inte leds genom omvandlaren. |
: |
a = b = c = d = Koncentration i NO-läge = |
|
|
Information från bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 |
|||
|
Fordonets faktiskt tillryggalagda körsträcka |
: |
|
|
|
Fordon med manuell transmission som inte kan följa cykelns spår: Avvikelser från körcykeln |
: |
|
|
|
Körspårindex: |
|
|
|
|
Följande index ska beräknas i enlighet med standarden SAE J2951 (reviderad i januari 2014): |
: : |
|
|
|
IWR: Värdering av tröghetsarbete |
: |
|
|
|
RMSSE: Fel för det kvadratiska medelvärdet av hastigheten |
: : : |
|
|
|
Vägning av partikelprovtagningsfilter |
|
|
|
|
Filter före provningen |
: |
|
|
|
Filter efter provningen |
: |
|
|
|
Referensfilter |
: |
|
|
|
Innehållet i var och en av de föreningar som mäts efter stabiliseringen av mätanordningen |
: |
|
|
|
Bestämning av regenereringsfaktor |
|
|
|
|
Antalet cykler D mellan två WLTC där regenerering inträffar |
: |
|
|
|
Antal cykler under vilka utsläppsmätningar görs n |
: |
|
|
|
Mätning av massutsläpp M′sij för varje förening i under varje cykel j |
: |
|
|
|
Bestämning av regenereringsfaktor Antalet tillämpliga provcykler d som mäts för fullständig regenerering |
: |
|
|
|
Bestämning av regenereringsfaktor |
|
|
|
|
Msi |
: |
|
|
|
Mpi |
: |
|
|
|
Ki |
: |
|
|
|
Information från bilaga B6a till FN-föreskrift nr 154 |
|||
|
ATCT Lufttemperaturen och fuktigheten i provkammaren mäts vid fordonets kylfläktsutlopp med en frekvens av minst 0,1 Hz. |
: |
Temperaturinställningspunkt = Treg Faktisk temperatur ± 3 °C vid början av provningen ± 5 °C under provningen |
|
|
Temperaturen i stabiliseringsområdet mäts kontinuerligt med en frekvens av minst 0,033 Hz. |
: |
Temperaturinställningspunkt = Treg Faktisk temperatur ± 3 °C vid början av provningen ± 5 °C under provningen |
|
|
Tidpunkten för överföringen från förkonditioneringen till stabiliseringsområdet |
: |
≤ 10 minuter |
|
|
Tiden mellan slutet på typ 1-provningen och nedkylningsförfarandet |
: |
≤ 10 minuter |
|
|
Den uppmätta stabiliseringstiden ska registreras i alla relevanta provningsformulär. |
: |
Tid mellan mätning av sluttemperaturen och slutet av typ 1-provningen vid 23 °C |
|
|
Information från bilaga C3 till FN-föreskrift nr 154 |
|||
|
Dygnsprovning Omgivningstemperatur under dygnsprovningens två cykler (registrerad minst varje minut) |
: |
|
|
|
Fyllning av kolbehållare för kolväteförlust Omgivningstemperatur under den första 11-timmarsprofilen (registrerad minst var 10:e minut) |
: |
|
|
Tillägg 8d
Rapport om provning av avdunstningsutsläpp
Följande information, i tillämpliga fall, är de minimiuppgifter som krävs för provning av avdunstningsutsläpp.
RAPPORTNUMMER
|
SÖKANDE |
|
||
|
Tillverkare |
|
||
|
ÄRENDE |
… |
||
|
Avdunstningsfamiljens identifierare |
: |
|
|
|
Fordon som ska provas |
|||
|
|
Fabrikat |
: |
|
|
SLUTSATS |
Det fordon som provats uppfyller de krav som nämns i ärenderaden. |
||
|
ORT |
DD/MM/ÅÅÅÅ |
Varje teknisk tjänst får lägga till kompletterande uppgifter.
1. BESKRIVNING AV PROVADE FORDON HÖG
|
Fordonsnummer |
: |
prototypnummer och VIN |
|
Kategori |
: |
|
1.1 Framdrivningssystemets konstruktion
|
Framdrivningssystemets konstruktion |
: |
förbränningsmotor, hybrid, el eller bränslecell |
1.2 Förbränningsmotor
Om fler än en förbränningsmotor, upprepa punkten
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
|
|
Funktionssätt |
: |
tvåtakt/fyrtakt |
|
Antal cylindrar och deras placering |
: |
|
|
Motorns slagvolym (cm3) |
: |
|
|
Överladdare |
: |
ja/nej |
|
Direktinsprutning |
: |
ja/nej eller beskrivning |
|
Fordonets bränsletyp |
: |
enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle |
|
Motorsmörjmedel |
: |
Fabrikat och typ |
|
Kylsystem |
: |
Typ: luft/vatten/olja |
1.4 Bränslesystem
|
Insprutningspump |
: |
|
|
Insprutare |
: |
|
|
Bränsletank |
||
|
Skikt |
: |
enskikt/flerskikt |
|
Bränsletankens material |
: |
metall / … |
|
Material i andra delar av bränslesystemet |
: |
… |
|
Förslutet |
: |
ja/nej |
|
Nominell tankvolym (l) |
: |
|
|
Behållare |
||
|
Fabrikat och typ |
: |
|
|
Typ av aktivt kol |
: |
|
|
Kolets volym (l) |
: |
|
|
Kolets vikt (g) |
: |
|
|
Angivet BWC (g) |
: |
xx,x |
2. PROVNINGSRESULTAT
2.1 Provbänksåldring av kolbehållare
|
Provningsdatum |
: |
(dag/månad/år) |
|
Provningsplats |
: |
|
|
Provningsrapport om åldring av kolbehållare |
: |
|
|
Fyllningshastighet |
: |
|
|
Bränslespecifikation |
||
|
Fabrikat |
: |
|
|
Typ |
: |
namn på referensbränsle … |
|
Densitet vid 15 °C (kg/m3) |
: |
|
|
Etanolhalt (%) |
: |
|
|
Partinummer |
: |
|
2.2 Bestämning av permeabilitetsfaktorn (PF)
|
Provningsdatum |
: |
(dag/månad/år) |
|
Provningsplats |
: |
|
|
Provningsrapport för permeabilitetsfaktorn |
: |
|
|
HC mätt under vecka 3, HC3W (mg/24h) |
: |
xxx |
|
HC mätt under vecka 20, HC20W (mg/24h) |
: |
xxx |
|
Permeabilitetsfaktor, PF (mg/24h) |
: |
xxx |
För flerskiktstankar eller tankar av metall
|
Alternativ permeabilitetsfaktor, PF (mg/24h) |
: |
ja/nej |
2.3 Avdunstningsprovning
|
Provningsdatum |
: |
(dag/månad/år) |
|
Provningsplats |
: |
|
|
Inställningsmetod för chassidynamometer |
: |
fast/iterativ/alternativ med egen uppvärmningscykel |
|
Dynamometer, driftsätt |
|
ja/nej |
|
Avstannande |
: |
ja/nej |
2.3.1 Vikt
|
Provningsvikt för Fordon Hög (kg) |
: |
|
2.3.2 Vägmotståndsparametrar
|
f0 (N) |
: |
|
|
f1 (N/(km/h)) |
: |
|
|
f2 (N/(km/h)2) |
: |
|
2.3.3 Cykel och växlingspunkt (i tillämpliga fall)
|
Cykel (utan minskning) |
: |
Klass 1 / 2 / 3 |
|
|
Växling |
: |
Genomsnittlig växel för v ≥ 1 km/h, avrundat till fyra decimaler |
|
2.3.4 Fordon
|
Provningsfordon |
: |
VH eller beskrivning |
|
Körsträcka (km) |
: |
|
|
Ålder (veckor) |
: |
|
2.3.5 Provningsförfarande och resultat
|
Provningsförfarande |
: |
kontinuerlig (förslutna bränsletanksystem)/kontinuerlig (icke-förslutna bränsletanksystem)/fristående (förslutna bränsletanksystem) |
|
Beskrivning av stabiliseringsperioder (tid och temperatur) |
: |
|
|
Belastningsvärde för kolväteförlust (g) |
: |
xx,x (i tillämpliga fall) |
|
Avdunstningsprovning |
Värmeavdunstning, MHS |
1:a 24h dygnsprovning, MD1 |
2:a 24h dygnsprovning, MD2 |
|
Medeltemperatur (°C) |
|
— |
— |
|
Avdunstningsutsläpp (g/prov) |
x,xxx |
x,xxx |
x,xxx |
|
Slutliga resultat, MHS+MD1+MD2+(2xPF) (g/prov) |
x,xx |
||
|
▼M5 ————— |
|||
|
2.3.6 |
Visade förfaranden för alternativ provning av produktionsöverensstämmelse i tillämpliga fall:
|
BILAGA II
Metod för bestämning av överensstämmelse I drift
1. INLEDNING
I denna bilaga fastställs metoden för bestämning av överensstämmelse i drift (ISC) för kontroll av efterlevnaden av utsläppsgränserna för utsläpp från avgasrör (inbegripet vid låg temperatur) och utsläpp genom avdunstning under fordonets normala livslängd.
2. PROCESSBESKRIVNING
Figur 1
Illustration av förfarandet för överensstämmelse hos fordon i drift (där GTAA avser den beviljande typgodkännandemyndigheten, OEM avser tillverkaren, och där för andra aktörer TAA avser andra typgodkännandemyndigheter än den som beviljar det relevanta typgodkännandet, TS avser tekniska tjänster och EC avser kommissionen och de tredje parter som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) nr 2022/163).
3. DEFINITION AV ISC-FAMILJ
En ISC-familj ska bestå av följande fordon:
För utsläpp från avgasrör (typ 1-, typ 1a- och typ 6-provningar) används de fordon som omfattas av Pems-provningsfamiljen enligt beskrivningen i punkt 3.3 i bilaga IIIA.
För utsläpp genom avdunstning (typ 4-provning) används de fordon som ingår i familjen för avdunstningsutsläpp enligt beskrivningen i punkt 6.6.3 i FN-föreskrift nr 154.
4. INSAMLING AV INFORMATION OCH INLEDANDE RISKBEDÖMNING
Den beviljande typgodkännandemyndigheten och andra aktörer ska samla in all relevant information om möjlig bristande efterlevnad vad gäller utsläpp som kan vara relevant för beslut om vilka ISC-familjer som ska kontrolleras under ett visst år. De ska i synnerhet ta hänsyn till information om fordonstyper med höga utsläpp under verkliga körförhållanden. Denna information ska samlas in med lämpliga metoder, vilka får omfatta fjärranalys, förenklade ombordsystem för utsläppsövervakning (Sems) och provning med ombordsystem för utsläppsmätning (Pems). Antalet och betydelsen av de överskridanden som observeras under en sådan provning får användas för att prioritera ISC-provningen.
Som en del av den information som tillhandahålls för ISC-kontrollerna ska varje tillverkare lämna in en rapport till den beviljande typgodkännandemyndigheten om utsläppsrelaterade garantianspråk och eventuella utsläppsrelaterade garantireparationer som utförts eller registrerats vid ett servicetillfälle, i enlighet med ett format som avtalats mellan den beviljande typgodkännandemyndigheten och tillverkaren vid typgodkännandet. Informationen ska innehålla detaljerade uppgifter om förekomsten och typen av fel hos utsläppsrelaterade komponenter och system per ISC-familj. ISC-rapporterna ska lämnas in minst en gång per år för varje ISC-familj under hela den period under vilken kontroller av överensstämmelse i drift ska utföras i enlighet med artikel 9.3. ISC-rapporterna ska på begäran göras tillgängliga.
På grundval av den information som avses i första och andra stycket ska den beviljande typgodkännandemyndigheten göra en inledande bedömning av risken för att en ISC-familj inte uppfyller reglerna för överensstämmelse i drift och utifrån denna bedömning fatta beslut om vilka familjer som ska provas och vilka typer av provningar som ska utföras enligt ISC-bestämmelserna. Den beviljande typgodkännandemyndigheten får även göra ett slumpvist urval av vilka ISC-familjer som ska provas.
Andra aktörer ska beakta den information som samlats in i enlighet med första stycket för att prioritera provning. De andra aktörerna får även göra ett slumpvist urval av vilka ISC-familjer som ska provas.
5. ISC-PROVNING
Tillverkaren ska utföra ISC-provningar av utsläpp från avgasrör som åtminstone omfattar typ 1-provningen för alla ISC-familjer. Tillverkaren får även utföra typ 1a-, typ 4- och typ 6-provningar för alla eller delar av ISC-familjerna. Tillverkaren ska till den beviljande typgodkännandemyndigheten rapportera alla resultat av ISC-provningen med hjälp av den elektroniska plattform för överensstämmelse i drift som beskrivs i punkt 5.9, eller med en annan lämplig metod om det inte är möjligt.
Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska kontrollera ett lämpligt antal ISC-familjer varje år i enlighet med punkt 5.4. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska ange alla resultat av ISC-provningen i den elektroniska plattform för överensstämmelse i drift som beskrivs i punkt 5.9.
Andra aktörer får utföra kontroller av ett obegränsat antal ISC-familjer varje år. De andra aktörerna ska till den beviljande typgodkännandemyndigheten rapportera alla resultat av ISC-provningen med hjälp av den elektroniska plattform för överensstämmelse i drift som beskrivs i punkt 5.9, eller med en annan lämplig metod om det inte är möjligt.
5.1 Kvalitetssäkring av provningen
Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska utföra en årlig revision av de ISC-kontroller som har utförts av tillverkaren. Den beviljande typgodkännandemyndigheten får även utföra en revision av de ISC-kontroller som har utförts av tredje parter. Revisionen ska baseras på den information som tillhandahållits av tillverkarna, eller av tredje parter, och som åtminstone ska omfatta den detaljerade ISC-rapporten i enlighet med tillägg 3. Den beviljande typgodkännandemyndigheten får kräva att tillverkarna eller de tredje parterna tillhandahåller ytterligare information.
5.2 Offentliggörande av provningsresultat
Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska meddela resultaten av bedömningen av överensstämmelse och de korrigerande åtgärderna för en viss ISC-familj till de andra aktörer som tillhandahöll provningsresultat för den berörda familjen så snart de blir tillgängliga.
Resultatet av provningarna, inklusive de detaljerade uppgifterna för alla fordon som provats, får inte offentliggöras förrän den beviljande typgodkännandemyndigheten har offentliggjort den årliga rapporten eller resultaten av ett enskilt ISC-förfarande eller efter att det statistiska förfarandet har avslutats (se punkt 5.10) utan resultat. Om resultaten av de ISC-provningar som utförts av andra aktörer offentliggörs ska de åtföljas av en hänvisning till den årliga rapporten av den beviljande typgodkännandemyndighet som inkluderade dem.
5.3 Typer av provningar
ISC-provning ska endast utföras på fordon som har valts ut i enlighet med tillägg 1.
ISC-provning med typ 1-provningen ska utföras i enlighet med bilaga XXI.
ISC-provning med typ 1a-provning ska utföras i enlighet med bilaga IIIA, typ 4-provningar ska utföras i enlighet med tillägg 2 till denna bilaga och typ 6-provningar ska utföras i enlighet med bilaga VIII.
5.4 Frekvens och omfattning av ISC-provningen
Den tidsperiod som förlöper mellan det att tillverkaren inleder två kontroller av överensstämmelse i drift för en viss ISC-familj får inte överstiga 24 månader.
Frekvensen av den ISC-provning som utförs av den beviljande typgodkännandemyndigheten ska baseras på en metod för riskbedömning som är förenlig med den internationella standarden ISO 31000:2018 – Riskhantering – Vägledning, och som ska omfatta resultaten av den inledande bedömning som gjorts enligt punkt 4.
Varje beviljande typgodkännandemyndighet ska utföra både typ 1- och typ 1a-provningarna på minst 5 % av ISC-familjerna per tillverkare och år eller minst två ISC-familjer per tillverkare och år i tillämpliga fall. Kravet avseende provning av minst 5 % eller minst två ISC-familjer per tillverkare och år ska inte gälla tillverkare av små serier. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska säkerställa största möjliga täckning av ISC-familjer och fordon av olika åldrar i en viss familj för överensstämmelse i drift för att säkerställa att bestämmelserna i artikel 9.3 uppfylls. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska slutföra det statistiska förfarande som den har påbörjat för varje ISC-familj inom 12 månader.
ISC-provningar med typ 4- eller typ 6-provningar ska inte ha några minimikrav när det gäller frekvensen.
5.5 Finansiering av ISC-provning av de beviljande typgodkännandemyndigheterna
Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska säkerställa att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för provning av överensstämmelse i drift. Utan att det påverkar den nationella lagstiftningen ska dessa kostnader ersättas med avgifter som den beviljande typgodkännandemyndigheten kan ta ut av tillverkaren. Sådana avgifter ska täcka ISC-provning av upp till 5 % av familjerna för överensstämmelse i drift per tillverkare och år eller minst två ISC-familjer per tillverkare och år.
5.6 Provningsplan
Innan den beviljande typgodkännandemyndigheten inleder en provning i samband med en ISC-provning ska myndigheten utarbeta en provningsplan. När det gäller typ 1a-provning ska denna plan omfatta provningar för att kontrollera överensstämmelsen i drift under ett brett urval av förhållanden i enlighet med bilaga IIIA.
5.7 Urval av fordon för ISC-provning
Den information som samlas in ska vara tillräckligt omfattande för att säkerställa att fordonens prestanda i drift kan bedömas för fordon som underhålls och används på korrekt sätt. Tabellerna i tillägg 1 ska användas för att besluta huruvida fordonet kan väljas ut för ISC-provning. Under kontrollen mot tabellerna i tillägg 1 kan det framkomma att vissa fordon är defekta och att de inte ska ingå i ISC-provningen om det finns bevis för att delar av det utsläppsbegränsande systemet varit skadade.
Samma fordon får användas för att utföra och sammanställa rapporter från fler än en typ av provning (typ 1, typ 1a, typ 4, typ 6), men endast den första giltiga provningen av varje typ ska beaktas för det statistiska förfarandet.
5.7.1 Allmänna krav
Fordonet ska tillhöra en ISC-familj enligt beskrivningen i punkt 3 och uppfylla de kontroller som fastställs i tabellen i tillägg 1. Det ska vara registrerat i unionen och ha körts i unionen under minst 90 % av dess körtid. Utsläppsprovningen får göras i en annan geografisk region än den där fordonen valdes ut. Vid ISC-provning som utförs av tillverkaren med den beviljande typgodkännandemyndighetens samtycke får fordon som är registrerade i ett land utanför EU provas om de tillhör samma ISC-familj och åtföljs av ett intyg om överensstämmelse.
De utvalda fordonen ska åtföljas av ett underhållsregister som visar att fordonet har genomgått underhåll på korrekt sätt, att service har genomförts i enlighet med tillverkarens rekommendationer och att enbart originaldelar har använts vid byte av utsläppsrelaterade delar.
Fordon som visar tecken på skadligt bruk, felaktig användning som kan påverka dess utsläppsprestanda, manipulering eller förhållanden som kan leda till osäker drift ska undantas från ISC-provningen.
Fordonet får inte ha genomgått några aerodynamiska förändringar som inte kan avlägsnas för provningen.
Ett fordon ska undantas från ISC-provning om den information som lagrats i fordonets dator visar att fordonet körts efter det att en felkod visats och att en reparation inte utförts i enlighet med tillverkarens specifikationer.
Ett fordon ska undantas från ISC-provning om bränslet från fordonets tank inte uppfyller de tillämpliga standarder som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG ( 21 ) eller om det finns belägg för att fordonet har tankats med fel typ av bränsle.
5.7.2 Undersökning och underhåll av fordonet
Diagnos av eventuella fel och allt normalt underhåll som krävs i enlighet med tillägg 1 ska utföras på fordon som har godtagits för provning, antingen före eller efter det att ISC-provningen påbörjats.
Följande kontroller ska utföras: OBD-kontroller (utförda före eller efter provningen), visuella kontroller av tända felindikeringslampor, kontroller av att luftfilter, alla drivremmar, alla vätskenivåer, kylarlock och tanklock, alla vakuum- och bränsleslangar och alla elektriska kablar till efterbehandlingssystemet är hela. kontroll av att tändningen, bränslemätaren och delarna i den utsläppsbegränsande anordningen inte är felaktigt inställda och/eller manipulerade.
Om fordonet har högst 800 km kvar till en planerad underhållsservice ska denna service utföras.
Spolarvätskan ska tömmas ut och ersättas med varmt vatten innan en typ 4-provning påbörjas.
Ett bränsleprov ska samlas in och förvaras i enlighet med kraven i bilaga IIIA för ytterligare analys om provningen misslyckas.
Alla fel ska registreras. Om felet gäller de utsläppsbegränsande anordningarna ska fordonet rapporteras som defekt och inte användas mer under provningen, men felet ska beaktas vid den bedömning av överensstämmelse som ska utföras i enlighet med punkt 6.1.
5.8 Provstorlek
Om tillverkare tillämpar det statistiska förfarande som fastställs i punkt 5.10 för typ 1-provningen ska antalet stickprov fastställas på grundval av den årliga försäljningsvolymen av en familj i drift i unionen enligt beskrivningen i följande tabell:
Tabell 1
Antal stickprov för ISC-provning med typ 1-provningar
|
EU-registreringar av fordon per kalenderår under provperioden |
Antal stickprov (för typ 1-provning) |
|
upp till 100 000 |
1 |
|
100 001 till 200 000 |
2 |
|
över 200 000 |
3 |
Varje stickprov ska omfatta tillräckligt många fordonstyper för att säkerställa att minst 20 % av Pems-familjens totala antal registreringar i Europa under det föregående året täcks. Om samma Pems-familj delas mellan fler varumärken ska alla märken provas. Om en familj kräver att mer än ett stickprov provas ska fordonen i det andra och tredje stickprovet utgöra fordon som använts i andra omgivningsförhållanden och/eller typiska användningsförhållanden än fordonen i det första stickprovet.
5.9 Användning av den elektroniska plattformen för överensstämmelse i drift och tillgång till uppgifter som krävs för provningen
Kommissionen ska inrätta en elektronisk plattform för att underlätta utbytet av uppgifter mellan tillverkarna och andra aktörer å ena sidan och den beviljande typgodkännandemyndigheten å andra sidan samt för att underbygga beslut om godkännande eller underkännande av stickprovet.
Tillverkaren ska sammanställa det provningsinsynspaket som avses i artikel 5.12 i det format som anges i tabellerna 1 och 2 i tillägg 5 och i tabell 2 i denna punkt och skicka det till den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännandet för utsläpp. Tabell 2 i tillägg 5 ska användas för att möjliggöra ett urval av fordon från samma familj för provning och vid sidan av tabell 1 i tillägg 5 tillhandahålla tillräcklig information för de fordon som ska provas.
När den elektroniska plattform som avses i det första stycket blir tillgänglig ska den typgodkännandemyndighet som beviljar typgodkännandet för utsläpp överföra informationen i tabellerna 1 och 2 i tillägg 5 till denna plattform inom 5 arbetsdagar efter mottagandet.
All information som ingår i tabellerna 1 och 2 i tillägg 5 ska vara tillgänglig för allmänheten i elektronisk form utan kostnad.
Följande information ska också ingå i provningsinsynspaketet och ska tillhandahållas av tillverkaren utan kostnad inom 5 arbetsdagar efter det att en begäran inkommit från andra aktörer.
Tabell 2
Känsliga uppgifter
|
ID |
Invärde |
Beskrivning |
|
1. |
Särskilt förfarande för ombyggnad av fordon (fyrhjulsdrift till tvåhjulsdrift) för provning med dynamometer i förekommande fall |
I enlighet med punkt 2.4.2.4 i bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 |
|
2. |
Anvisningar för dynamometerläge, i förekommande fall |
Hur dynamometerläge aktiveras på samma sätt som under TA-provningarna |
|
3. |
Avstannande läge som använts under TA-provningarna |
Om fordonet har anvisningar för avstannande läge ska det finnas information om hur det aktiveras |
|
4. |
Förfarande för urladdning av batteri (externt laddbara hybridelfordon, fordon med endast eldrift) |
OEM-förfarande för att ladda ur batteriet för att förbereda externt laddbara hybridelfordon inför laddningsbevarande provningar och fordon med endast eldrift för att ladda batteriet |
|
5. |
Förfarande för att avaktivera alla hjälpaggregat |
Om de används under TA-provningen |
|
6. |
Förfarande för mätning av ström och spänning i alla uppladdningsbara elenergilagringssystem med hjälp av extern utrustning |
I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B8 tillägg 3 För att mäta ström och spänning oberoende av omborddata tillhandahåller originaltillverkaren förfaranden, en beskrivning av ström- och spänningsanslutningspunkter och en förteckning över anordningar som används för mätning av ström och spänning under typgodkännandet. |
5.10 Statistiskt förfarande
5.10.1 Allmänt
Verifieringen av överensstämmelse i drift ska baseras på en statistisk metod som följer de allmänna principerna för sekvensprovtagning för inspektion av egenskaper. Den minsta stickprovsstorleken för ett godkänt resultat är tre fordon, och den största kumulativa stickprovsstorleken är tio fordon för typ- 1 och typ 1a-provningarna.
För typ 4- och typ 6-provningarna får en förenklad metod användas, där stickprovet ska bestå av tre fordon och provningen betraktas som underkänd om alla de tre fordonen underkänns och godkänd om alla de tre fordonen blir godkända. I de fall där två av tre fordon godkänns eller underkänns får typgodkännandemyndigheten besluta att genomföra ytterligare provningar eller gå vidare med bedömningen av överensstämmelse i enlighet med punkt 6.1.
Provningsresultaten får inte multipliceras med försämringsfaktorer.
För fordon som har ett angivet maximalt RDE-värde i punkt 48.2 i intyget om överensstämmelse, så som beskrivs i bilaga VIII till förordning (EU) 2020/683, som är lägre än de utsläppsgränser som fastställs i tabell 2 i bilaga I till förordning (EU) nr 715/2007, ska överensstämmelsen kontrolleras gentemot dessa angivna maximala RDE-värden. Om stickprovet inte uppfyller de angivna maximala RDE-värdena ska den beviljande typgodkännandemyndigheten kräva att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder.
Innan den första ISC-provningen utförs ska tillverkaren eller andra aktörer meddela avsikten att genomföra en provning av överensstämmelse i drift av en viss fordonsfamilj till den beviljande typgodkännandemyndigheten. När den beviljande typgodkännandemyndigheten tagit emot detta meddelande ska den öppna en ny statistisk mapp för behandling av resultaten av varje relevant kombination av följande parametrar för den berörda parten eller gruppen av parter: fordonsfamilj, typ av utsläppsprovning och förorening. Separata statistiska förfaranden ska inledas för varje relevant kombination av dessa parametrar.
Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska i varje statistisk mapp endast föra in de resultat som tillhandahållits av den relevanta parten. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska föra ett register över antalet provningar som har utförts, antalet underkända och godkända provningar samt andra uppgifter som är nödvändiga som stöd till det statistiska förfarandet.
Eftersom fler än ett statistiskt förfarande kan vara öppet samtidigt för en viss kombination av provningstyp och fordonsfamilj får en part endast kunna tillhandahålla provningsresultat till ett öppet statistiskt förfarande för en viss kombination av provningstyp och fordonsfamilj. Varje provning ska endast rapporteras en gång, och alla provningar (giltiga, ej giltiga, underkända eller godkända etc.) ska rapporteras.
Varje statistiskt förfarande för en ISC-provning ska vara öppet fram till dess att ett resultat har uppnåtts när det statistiska förfarandet leder fram till ett beslut om godkännande eller underkännande av stickprovet i enlighet med punkt 5.10.5. Om ett resultat inte har uppnåtts inom 12 månader efter det att en statistisk mapp öppnades ska den beviljande typgodkännandemyndigheten emellertid stänga den statistiska mappen såvida den inte beslutar att slutföra provningen för den aktuella statistiska mappen inom de efterföljande 6 månaderna.
De funktioner som beskrivs ovan ska utföras direkt på den elektroniska plattformen så snart de relevanta funktionerna finns tillgängliga.
5.10.2 Sammanslagning av ISC-resultat
Provningsresultat från andra aktörer får slås samman till ett gemensamt statistiskt förfarande. En sammanslagning av provningsresultaten kräver ett skriftligt medgivande från alla berörda parter som tillhandahåller provningsresultat till en grupp av resultat och en anmälan till typgodkännandemyndigheterna och till den elektroniska plattformen när den finns tillgänglig, innan provningen påbörjas. En av parterna ska utses som ledare av gruppen och vara ansvarig för rapportering av uppgifter och kommunikation med den beviljande typgodkännandemyndigheten.
5.10.3 Godkännande/Underkännande/Ogiltigt resultat av en enskild provning
En ISC-utsläppsprovning ska betraktas som godkänd för en eller flera föroreningar om utsläppsresultatet är lika med eller lägre än den utsläppsgräns som fastställs i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 för den typen av provning.
En utsläppsprovning ska betraktas som underkänd för en eller flera föroreningar om utsläppsresultatet är högre än motsvarande utsläppsgräns för den typen av provning. Varje underkänd provning ska öka f-värdet (se punkt 5.10.5) med 1 för den aktuella statistiska beräkningen.
En ISC-utsläppsprovning ska betraktas som ogiltig om den inte uppfyller de provningskrav som avses i punkt 5.3. Ogiltiga provningsresultat ska uteslutas från det statistiska förfarandet och provningen ska upprepas med samma fordon för att få en giltig provning.
Resultaten av alla ISC-provningar ska skickas in till den beviljande typgodkännandemyndigheten inom tio arbetsdagar från slutförandet av varje provning av ett enskilt fordon. Provningsresultaten ska åtföljas av en övergripande provningsrapport i slutet av provningarna. Resultaten ska införlivas i stickprovet i den kronologiska ordning de utfördes.
Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska införliva alla giltiga utsläppsresultat i det relevanta öppna statistiska förfarandet fram till dess att ett underkänt eller godkänt resultat har uppnåtts för urvalet i enlighet med punkt 5.10.5.
5.10.4 Behandling av avvikande resultat
Förekomsten av avvikande resultat i det statistiska förfarandet för stickprovet kan leda till ett underkänt resultat i enlighet med de förfaranden som beskrivs nedan:
Avvikande resultat ska klassificeras som svaga, mellanliggande eller extrema.
Ett resultat av en utsläppsprovning ska betraktas som ett svagt avvikande resultat om det är högre än den tillämpliga utsläppsgränsen men mindre än 1,3 gånger den tillämpliga utsläppsgränsen. Förekomsten av ett svagt avvikande resultat räknas endast i antalet underkända resultat i punkt 5.10.5.
Ett resultat av en utsläppsprovning ska betraktas som ett mellanliggande avvikande resultat om det är lika med eller högre än 1,3 gånger den tillämpliga utsläppsgränsen. Förekomsten av två sådana avvikande resultat i ett stickprov ska leda till ett underkännande av provet.
Ett utsläppsresultat ska betraktas som ett extremt avvikande resultat om det är lika med eller högre än 2,5 gånger den tillämpliga utsläppsgränsen. Förekomsten av ett sådant avvikande resultat i ett stickprov ska leda till ett underkännande av provet. I sådana fall ska fordonets registreringsnummer meddelas till tillverkaren och till den beviljande typgodkännandemyndigheten. Fordonsägarna ska informeras om denna möjlighet före provningen.
5.10.5 Beslut om godkännande/underkännande av ett stickprov
Som grund för beslutet om godkännande/underkännande av ett stickprov används ”p” som beteckning för antalet godkända resultat (passed) och ”f” för antalet underkända resultat (failed). Varje godkänt provningsresultat ska öka p-värdet med 1, och varje underkänt provningsresultat ska öka f-värdet med 1 för det relevanta öppna statistiska förfarandet.
När giltiga resultat av en utsläppsprovning införlivas i ett öppet statistiskt förfarande ska typgodkännandemyndigheten
Beslutet beror på den kumulativa stickprovsstorleken n, antalet godkända och underkända resultat, p respektive f, såväl som antalet mellanliggande och/eller extrema avvikande resultat i stickprovet. För att kunna fatta beslut om ett godkännande eller underkännande av ett ISC-stickprov ska den beviljande typgodkännandemyndigheten använda beslutsdiagrammet i figur 2 för fordon som baseras på typer som godkänts från och med den 1 januari 2020 och beslutsdiagrammet i figur 2.a för fordon som baseras på typer som godkänts till och med den 31 december 2019. I diagrammen anges vilket beslut som ska fattas för en viss kumulativ stickprovsstorlek n och antalet underkända resultat f.
Två beslut är möjliga för ett statistiskt förfarande för en viss kombination av fordonsfamilj, typ av utsläppsprovning och förorening:
Beslutet ”stickprovet är godkänt” ska fattas om det tillämpliga beslutsdiagrammet i figur 2 eller figur 2.a ger resultatet ”GODKÄNT” för den aktuella kumulativa stickprovsstorleken n och antalet underkända resultat f.
Beslutet ”stickprovet är underkänt” ska fattas om minst ett av följande villkor har uppfyllts för en given kumulativ stickprovsstorlek n:
Om inget beslut kan fattas ska det statistiska förfarandet förbli öppet, och ytterligare resultat ska införlivas i förfarandet fram till dess att ett beslut kan fattas eller förfarandet har stängts i enlighet med punkt 5.10.1.
Figur 2
Beslutsdiagram för det statistiska förfarandet för fordon baserade på typer som godkänts från och med den 1 januari 2020 (där G = Godkänt, U = Underkänt och IB = Inget beslut)
Figur 2.a
Beslutsdiagram för det statistiska förfarandet för fordon som typgodkänts till och med den 31 december 2019
5.10.6 ISC-provning av färdigbyggda fordon och etappvis färdigbyggda fordon avsedda för särskilda ändamål
Tillverkaren av grundfordonet ska bestämma de tillåtna värdena för de parametrar som ingår i tabell 3. De tillåtna parametervärdena för varje familj ska registreras i informationsdokumentet för typgodkännande avseende utsläpp (se tillägg 3 till bilaga I) och i insynsförteckning 1 i tillägg 5. Tillverkaren av den sista etappen ska endast tillåtas att använda grundfordonets utsläppsvärden om det färdigbyggda fordonets värden ligger inom de tillåtna parametervärdena. Parametervärdena för varje slutligt fordon ska registreras i intyget om överensstämmelse.
Tabell 3
Tillåtna parametervärden för etappvis färdigbyggda fordon och etappvis färdigbyggda fordon avsedda för särskilda ändamål vid användning grundfordonets typgodkännande avseende utsläpp
|
Parametervärden |
Tillåtna värden från – till |
|
Det slutliga fordonets faktiska vikt (i kg) |
|
|
Det slutliga fordonets högsta tekniskt tillåtna lastade vikt (i kg) |
|
|
Det slutliga fordonets frontarea (i cm2) |
|
|
Rullmotstånd (kg/t) |
|
|
Beräknad frontarea på frontgrillens luftintag (i cm2) |
|
Om ett färdigbyggt fordon eller ett etappvis färdigbyggt fordon avsett för särskilda ändamål provas, och om provresultaten ligger under den tillämpliga utsläppsgränsen, ska fordonet betraktas som godkänt för ISC-familjen i enlighet med punkt 5.10.3.
Om resultatet av provningen av ett färdigbyggt fordon eller ett etappvis färdigbyggt fordon avsett för särskilda ändamål överstiger de tillämpliga utsläppsgränserna, men inte är högre än 1,3 gånger de tillämpliga utsläppsgränserna, ska den som utför provningen undersöka om fordonet uppfyller värdena i tabell 3. Om något av dessa värden inte är uppfyllda ska detta rapporteras till den beviljande typgodkännandemyndigheten. Om fordonet inte uppfyller dessa värden ska den beviljande typgodkännandemyndigheten undersöka orsakerna till den bristande överensstämmelsen och vidta lämpliga åtgärder avseende tillverkaren av det färdigbyggda fordonet eller det etappvis färdigbyggda fordonet för särskilda ändamål för att återställa överensstämmelsen, däribland återkallande av typgodkännandet. Om fordonet uppfyller värdena i tabell 3 ska det betraktas som ett flaggat fordon för familjen för överensstämmelse i drift i den mening som avses i punkt 6.1.
Om provningsresultatet överstiger 1,3 gånger de tillämpliga utsläppsgränserna ska det betraktas som underkänt för familjen för överensstämmelse i drift i den mening som avses i punkt 6.1, men inte som ett avvikande resultat för den relevanta ISC-familjen. Om det färdigbyggda fordonet eller det etappvis färdigbyggda fordonet för särskilda ändamål inte uppfyller värdena i tabell 3 ska detta rapporteras till den beviljande typgodkännandemyndigheten, som ska undersöka orsakerna till den bristande överensstämmelsen och vidta lämpliga åtgärder avseende tillverkaren av det färdigbyggda fordonet eller det etappvis färdigbyggda fordonet för särskilda ändamål för att återställa överensstämmelsen, däribland återkallande av typgodkännandet.
6. BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
6.1 Inom 10 arbetsdagar efter det att ISC-provningen av det stickprov som avses i punkt 5.10.5 har avslutats ska den beviljande typgodkännandemyndigheten påbörja detaljerade utredningar tillsammans med tillverkaren för att avgöra om ISC-familjen (eller en del av den) uppfyller ISC-bestämmelserna och huruvida det krävs korrigerande åtgärder. För etappvis färdigbyggda fordon eller fordon avsedda för särskilda ändamål ska den beviljande typgodkännandemyndigheten även genomföra detaljerade utredningar om det finns minst tre defekta fordon med samma fel eller fem flaggade fordon i samma ISC-familj i enlighet med punkt 5.10.6.
6.2 Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska säkerställa att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för bedömning av överensstämmelse. Utan att det påverkar den nationella lagstiftningen ska dessa kostnader ersättas med avgifter som den beviljande typgodkännandemyndigheten kan ta ut av tillverkaren. Sådana avgifter ska täcka all provning eller revision som behövs för att kunna göra en bedömning av överensstämmelse.
6.3 På begäran av tillverkaren får den beviljande typgodkännandemyndigheten utöka utredningen till andra av tillverkarens fordon i drift som tillhör andra ISC-familjer som sannolikt påverkas av samma defekter.
6.4 Den detaljerade utredningen får inte ta mer än 60 arbetsdagar efter det att utredningen påbörjats av den beviljande typgodkännandemyndigheten. Den beviljande typgodkännandemyndigheten får utföra kompletterande ISC-provningar som utformats för att fastställa varför vissa fordon blev underkända i de ursprungliga ISC-provningarna. De kompletterande provningarna ska utföras under förhållanden som är jämförbara med de ursprungliga underkända ISC-provningarna.
På begäran av den beviljande typgodkännandemyndigheten ska tillverkaren tillhandahålla ytterligare information om den möjliga orsaken till underkännandet, vilka delar av familjen som kan påverkas, huruvida andra familjer kan påverkas eller varför problemet som orsakade underkännandet vid de ursprungliga ISC-provningarna inte gäller fordonets överensstämmelse i drift, i tillämpliga fall. Tillverkaren ska ha möjlighet att bevisa att bestämmelserna för överensstämmelse i drift har uppfyllts.
6.5 Inom den tidsfrist som fastställs i punkt 6.4 ska den beviljande typgodkännandemyndigheten fatta beslut om överensstämmelse eller bristande överensstämmelse. Vid bristande överensstämmelse ska den beviljande typgodkännandemyndigheten fastställa korrigerande åtgärder för ISC-familjen i enlighet med punkt 7 och meddela detta till tillverkaren.
7. KORRIGERANDE ÅTGÄRDER
7.1 Tillverkaren ska utarbeta en plan med korrigerande åtgärder och skicka in den till den beviljande typgodkännandemyndigheten inom 45 arbetsdagar från det beslut om överensstämmelse eller bristande överensstämmelse som avses i punkt 6.5. Denna period får utökas med ytterligare 30 arbetsdagar om tillverkaren kan visa för den beviljande typgodkännandemyndigheten att ytterligare tid behövs för att utreda bristen på överensstämmelse.
7.2 De korrigerande åtgärder som begärs av den beviljande typgodkännandemyndigheten ska omfatta rimligt utformade och nödvändiga provningar av komponenter och fordon för att visa att de korrigerande åtgärderna är effektiva och varaktiga.
7.3 Tillverkaren ska ge planen för korrigerande åtgärder ett unikt namn eller nummer för identifiering. Planen med korrigerande åtgärder ska åtminstone omfatta följande:
En beskrivning av varje typ av fordonsutsläpp som ingår i planen för korrigerande åtgärder.
En beskrivning av de specifika modifikationer, inrättningar, reparationer, korrigeringar, justeringar eller andra ändringar som ska göras för att fordonen ska överensstämma med kraven, inbegripet en kort sammanfattning av de uppgifter och tekniska undersökningar som stöder tillverkarens beslut om vilka särskilda korrigerande åtgärder som ska vidtas.
En beskrivning av hur tillverkaren avser att informera fordonsägarna om de planerade korrigerande åtgärderna.
En beskrivning av det korrekta underhåll eller den korrekta användning som tillverkaren i förekommande fall ställer som villkor för berättigande till reparation enligt planen med korrigerande åtgärder och en redogörelse för behovet av ett sådant villkor.
En beskrivning av det förfarande som fordonsägarna ska följa för att den bristande överensstämmelsen ska åtgärdas. Beskrivningen ska innehålla ett datum efter vilket de korrigerande åtgärderna ska vidtas, den tid verkstaden beräknas behöva för reparationen och var den kan utföras.
Ett exempel på den information som överlämnats till fordonsägaren.
En kort beskrivning av det system som tillverkaren använder för att säkerställa tillräcklig tillgång till komponenter eller system för att utföra den korrigerande åtgärden, inbegripet information om när det finns tillräcklig tillgång till komponenter, programvara eller system som behövs för att påbörja tillämpningen av de korrigerande åtgärderna.
Ett exempel på alla instruktioner som ska sändas till de verkstäder som ska utföra reparationen.
En beskrivning av hur de föreslagna korrigerande åtgärderna påverkar utsläppen, bränsleförbrukningen, kördugligheten och säkerheten för varje typ av fordonsutsläpp som omfattas av planen med korrigerande åtgärder, inbegripet uppgifter och tekniska undersökningar som stöder dessa slutsatser.
Om planen för korrigerande åtgärder innehåller ett återkallande ska en beskrivning av metoden för att registrera reparationen lämnas till den beviljande typgodkännandemyndigheten. Om en etikett används ska ett exempel på denna också lämnas in.
Vid tillämpning av led d får tillverkaren inte införa några villkor för underhåll eller användning som inte bevisligen har samband med bristen på överensstämmelse och de korrigerande åtgärderna.
7.4 Reparationen ska utföras på ett lämpligt sätt och inom rimlig tid efter det att tillverkaren har tagit emot fordonet för reparation. Inom 15 arbetsdagar efter det att den beviljande typgodkännandemyndigheten har tagit emot den föreslagna planen med korrigerande åtgärder ska myndigheten godkänna planen eller kräva en ny plan i enlighet med punkt 7.5.
7.5 Om den beviljande typgodkännandemyndigheten inte godkänner planen med korrigerande åtgärder ska tillverkaren utarbeta en ny plan och skicka in den till myndigheten inom 20 arbetsdagar efter det att myndigheten meddelade sitt beslut.
7.6 Om den beviljande typgodkännandemyndigheten inte godkänner den andra plan som lämnats in av tillverkaren ska myndigheten vidta alla nödvändiga åtgärder, i enlighet med artikel 53 i förordning (EU) 2018/858, för att återställa överensstämmelsen, däribland återkallande av typgodkännandet vid behov.
7.7 Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska meddela sitt beslut om korrigerande åtgärder till samtliga medlemsstater och kommissionen inom 5 arbetsdagar.
7.8 De korrigerande åtgärderna ska gälla alla fordon i ISC-familjen (eller andra relevanta familjer som identifierats av tillverkaren i enlighet med punkt 6.2) som sannolikt påverkas av samma defekt. Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska besluta om det är nödvändigt att ändra typgodkännandet.
7.9 Det är tillverkarens ansvar att genomföra den godkända planen med korrigerande åtgärder i alla medlemsstater och att registrera varje fordon som tagits bort från marknaden eller återkallats och reparerats samt den verkstad som genomfört reparationen.
7.10 Tillverkaren ska förvara en kopia av kommunikationen med de kunder vars fordon berörs av planen med korrigerande åtgärder. Tillverkaren ska även upprätthålla ett register över återkallandet, med uppgifter om det totala antalet fordon som påverkats i varje medlemsstat och det totala antalet fordon som redan återkallats i varje medlemsstat, tillsammans med en förklaring av eventuella förseningar av tillämpningen av de korrigerande åtgärderna. Tillverkaren ska lämna in registret över de återkallade fordonen till den beviljande typgodkännandemyndigheten, till de typgodkännande myndigheterna i varje medlemsstat och till kommissionen varannan månad.
7.11 Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att den godkända planen med korrigerande åtgärder tillämpas inom två år för minst 90 % av alla berörda fordon som registrerats inom deras territorium.
7.12 Reparationen och ändringen eller monteringen av ny utrustning ska registreras i ett intyg som ska lämnas till fordonsägaren och som ska innehålla identifieringsnumret för kampanjen med korrigerande åtgärder.
8. ÅRLIG RAPPORT FRÅN DEN BEVILJANDE TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETEN
Den beviljande typgodkännandemyndigheten ska senast den 31 mars varje år offentliggöra en rapport med resultaten av alla slutförda ISC-undersökningar under föregående år på en kostnadsfri webbplats som är tillgänglig för allmänheten och som inte kräver att användaren måste uppge sin identitet eller registrera sig. Om det finns någon ISC-undersökning för föregående år som fortfarande är öppen vid detta datum ska den rapporteras så fort undersökningen har slutförts. Rapporten ska åtminstone innehålla de uppgifter som framgår av förteckningen i tillägg 4.
Tillägg 1
Kriterier för urval av fordon och beslut om underkända fordon
Fordonsundersökningen ska användas för att välja ut korrekt underhållna och använda fordon för provning i ISC. Fordon som uppfyller ett eller flera av uteslutningskriterierna nedan ska uteslutas från provningen eller på annat sätt repareras och sedan väljas ut.
Urval av fordon för provning av överensstämmelse i drift avseende utsläpp
|
|
|
|
|
Konfidentiellt |
|
Datum: |
|
|
x |
|
|
Utredarens namn: |
|
|
x |
|
|
Provningsställe: |
|
|
x |
|
|
Registreringsland (endast inom EU): |
|
x |
|
|
|
|
|
x = uteslutningskriterier |
X = kontrollerad och rapporterad |
|
|
Fordonsegenskaper |
|
|||
|
|
|
|
||
|
Registreringsnummer: |
|
x |
x |
|
|
Fordonets körsträcka och ålder: Fordonet måste uppfylla bestämmelserna om körsträcka och ålder i artikel 9, annars kan det inte väljas ut. Fordonets ålder räknas från och med datum för första registrering |
x |
|
|
|
|
Datum för första registrering: |
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VIN: |
|
x |
x |
|
|
Utsläppsklass och egenskaper: |
|
x |
|
|
|
Registreringsland: Fordonet måste vara registrerat inom EU |
x |
x |
|
|
|
Modell: |
|
x |
|
|
|
Motorkod: |
|
x |
|
|
|
Motorvolym (l): |
|
x |
|
|
|
Motoreffekt (kW): |
|
x |
|
|
|
Typ av växellåda (automatisk/manuell): |
|
x |
|
|
|
Drivaxel (framhjulsdrift/allhjulsdrift/bakhjulsdrift): |
|
x |
|
|
|
Däckstorlek (fram och bak om olika): |
|
x |
|
|
|
Ingår fordonet i en återkallnings- eller servicekampanj? Om ja: Vilken? Har reparationerna i kampanjen redan utförts? Reparationerna måste ha utförts innan ISC-provningen påbörjas. |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Intervju med fordonsägaren (Ägaren kommer endast att bli ombedd att besvara de viktigaste frågorna och kommer inte att känna till konsekvenserna av svaren) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ägarens namn (visas endast för det ackrediterade kontrollorganet eller laboratoriet/den tekniska tjänsten) |
|
|
x |
|
|
Kontaktuppgifter (adress/telefonnummer) (visas endast för det ackrediterade kontrollorganet eller laboratoriet/den tekniska tjänsten) |
|
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
Hur många ägare har fordonet haft? |
|
x |
|
|
|
Fungerade inte vägmätaren? Om ”ja” kan fordonet inte väljas |
x |
|
|
|
|
Användes fordonet som något av följande? |
|
|
|
|
|
Som visningsbil i en utställningshall? |
|
x |
|
|
|
Som taxi? |
|
x |
|
|
|
Som leveransfordon? |
|
x |
|
|
|
För tävlingskörning/motorsport? |
x |
|
|
|
|
Som hyrbil? |
|
x |
|
|
|
Har fordonet använts för att transportera tunga laster som överstiger tillverkarens specifikationer? Om ”ja” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
Har motorn eller fordonet genomgått någon omfattande reparation? |
|
x |
|
|
|
Har motorn eller fordonet genomgått någon otillåten omfattande reparation? Om ”ja” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
Har det förekommit någon otillåten ökning/fininställning av motorns effekt? Om ”ja” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
Har någon del av systemet för efterbehandling av utsläpp och/eller bränslesystemet ersatts? Användes originaldelar? Om originaldelar inte användes kan fordonet inte väljas. |
x |
x |
|
|
|
Har någon del av systemet för efterbehandling av utsläpp avlägsnats permanent? Om ”ja” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
Har någon otillåten anordning installerats (ureadödare, emulator etc.)? Om ”ja” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
Har fordonet varit inblandat i en allvarlig olycka? Skriv ner en förteckning över skador och efterföljande reparationer. |
|
x |
|
|
|
Har bilen tidigare använts med fel typ av bränsle (t.ex. bensin i stället för diesel)? Har bilen använts med bränsle av EU-kvalitet som inte finns tillgängligt kommersiellt (bränsle på svarta marknaden eller blandat bränsle?) Om ”ja” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
Har du använt någon luftuppfräschare, kupéspray, bromsrengörare eller någon annan källa till höga kolväteutsläpp kring fordonet under den senaste månaden? Om ”ja” kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning. |
x |
|
|
|
|
Har det förekommit något bensinläckage på insidan eller utsidan av fordonet under de senaste 3 månaderna? Om ”ja” kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning. |
x |
|
|
|
|
Har någon rökt i bilen under de senaste 12 månaderna? Om ”ja” kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning. |
x |
|
|
|
|
Har du använt rostskyddsmedel, klistermärken, tätningsskydd eller någon annan potentiell källa till flyktiga föreningar på bilen? Om ”ja” kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning. |
x |
|
|
|
|
Har bilen blivit omlackerad? Om ”ja” kan fordonet inte väljas för avdunstningsprovning. |
x |
|
|
|
|
Hur använder du oftast ditt fordon? |
|
|
|
|
|
% motorvägskörning |
|
x |
|
|
|
% landsvägskörning |
|
x |
|
|
|
% stadskörning |
|
x |
|
|
|
Har du kört fordonet i ett land utanför EU under mer än 10 % av användningstiden? Om ”ja” kan fordonet inte väljas. |
x |
— |
|
|
|
I vilket land tankade du fordonet de två senaste gångerna? Om fordonet tankades de två senaste gångerna i ett land som inte tillämpar EU:s bränslestandarder kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
Har du använt någon bränsletillsats som inte var godkänd av tillverkaren? Om ”ja” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
Har fordonet underhållits och använts i enlighet med tillverkarens anvisningar? Om ”nej” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
Fullständig service- och reparationshistorik, inbegripet eventuella ombyggnader Om fullständig dokumentation inte tillhandahålls kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Undersökning och underhåll av fordonet |
X = uteslutningskriterier/ F = defekt fordon |
X = kontrollerad och rapporterad |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
Bränsletank (full/tom) Är varningslampan för låg bränslenivå tänd? Om ”ja”, tanka före provningen. |
|
|
x |
|
2 |
Finns det några tända varningslampor på instrumentpanelen som indikerar att det har inträffat ett fel på fordonet eller systemet för efterbehandling av avgaser som inte kan lösas genom normalt underhåll (felindikeringslampa, servicelampa etc.)? Om ”ja” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
3 |
Tänds lampan för SCR-systemet när motorn startas? Om ”ja” bör AdBlue-tanken fyllas på eller fordonet repareras innan det används i provningen. |
x |
|
|
|
4 |
Visuell undersökning av avgassystemet Kontrollera om det finns läckor mellan avgasgrenröret och avgasrörets öppning. Kontrollera och dokumentera (med fotografier) Om skador eller läckor påträffas ska fordonet betraktas som defekt. |
F |
|
|
|
5 |
Relevanta komponenter i avgassystemet Kontrollera alla relevanta komponenter i avgassystemet och dokumentera eventuella skador (med fotografier). Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt. |
F |
|
|
|
6 |
Avdunstningssystem Trycksätt bränslesystemet (från sidan med behållaren), kontrollera om det finns läckor i en miljö med konstant omgivande temperatur och prova med flamjonisationsdetektor runt och i fordonet. Om provet med flamjonisationsdetektorn inte godkänns ska fordonet betraktas som defekt. |
F |
|
|
|
7 |
Bränsleprov Samla in ett bränsleprov från bränsletanken. |
|
|
x |
|
8 |
Luftfilter och oljefilter Kontrollera eventuella föroreningar och skador, och byt filter om de är skadade eller starkt förorenade eller om det återstår mindre än 800 km till nästa rekommenderade byte. |
|
|
x |
|
9 |
Spolarvätska (endast för avdunstningsprovning) Töm ut spolarvätskan och fyll behållaren med varmt vatten. |
|
|
x |
|
10 |
Hjul (fram och bak) Kontrollera om hjulen kan röra sig fritt eller om de blockeras av bromsen. Om ”nej” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
11 |
Däck (endast för avdunstningsprovning) Ta bort reservdäck och byt till stabiliserade däck om däcken har använts mindre än 15 000 km. Använd endast sommardäck eller allvädersdäck. |
|
|
x |
|
12 |
Drivremmar och kylarkåpa Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt. Dokumentera med fotografier. |
F |
|
|
|
13 |
Kontrollera vätskenivåer Kontrollera de högsta och lägsta nivåerna (motorolja, kylarvätska)/fyll på om nivån är under minimigränsen. |
|
|
x |
|
14 |
Tanklucka (endast för avdunstningsprovning) Kontrollera att överfyllnadsledningen innanför tankluckan är helt fritt från rester eller spola slangen med varmt vatten. |
|
|
x |
|
15 |
Vakuumslangar och elektriska kablar Kontrollera att alla slangar och kablar är hela. Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt. Dokumentera med fotografier. |
F |
|
|
|
16 |
Insprutningsventiler / kablar Kontrollera alla kablar och bränsleledningar. Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt. Dokumentera med fotografier. |
F |
|
|
|
17 |
Tändningskabel (bensin) Kontrollera tändstift, kablar etc. Byt ut skadade komponenter. |
|
|
x |
|
18 |
Avgasåterföring och katalysator, partikelfilter Kontrollera alla kablar, ledningar och givare. Om någon av komponenterna har manipulerats kan fordonet inte väljas. Om skador påträffas ska fordonet betraktas som defekt. Dokumentera med fotografier. |
x/F |
|
|
|
19 |
Säkerhetstillstånd Kontrollera att däcken, fordonets kaross, elsystemet och bromssystemet är i säkert skick för provningen och uppfyller trafikreglerna. Om ”nej” kan fordonet inte väljas. |
x |
|
|
|
20 |
Påhängsvagn Finns det elkablar för anslutning av påhängsvagnen i förekommande fall? |
|
|
x |
|
21 |
Aerodynamiska ändringar Kontrollera så att det inte har gjorts några aerodynamiska ändringar som inte kan avlägsnas före provningen (takbox, lasträcke, spoiler etc.) och att det inte saknas några aerodynamiska standardkomponenter (främre vindavvisare, luftspridare, luftdelare etc.). Om ”ja” kan fordonet inte väljas. Dokumentera med fotografier. |
x |
|
|
|
22 |
Kontrollera om det är mindre än 800 km körning till nästa schemalagda service, om ”ja” utför servicen. |
|
|
x |
|
23 |
Alla kontroller som kräver OBD-anslutningar ska utföras före och/eller efter avslutad provning |
|
|
|
|
24 |
Artikelnummer och kontrollsumma för kalibrering av framdrivningssystemets styrmodul |
|
|
x |
|
25 |
OBD-diagnos (före eller efter utsläppsprovningen) Läs diagnostiska felkoder och skriv ut felhistorik. |
|
|
x |
|
26 |
OBD-serviceläge 09 (före eller efter utsläppsprovningen) Läs serviceläge 09. Registrera informationen. |
|
|
x |
|
27 |
OBD läge 7 (före eller efter utsläppsprovningen) Läs serviceläge 07. Registrera informationen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkningar för: reparation/ersättning av komponenter/artikelnummer |
|||
Tillägg 2
Regler för utförande av typ 4-provningar under provning av överensstämmelse i drift
Typ 4-provningar av överensstämmelse i drift ska utföras i enlighet med bilaga VI (eller bilaga VI i förordning (EG) nr 692/2008 i tillämpliga fall), med följande undantag:
Tillägg 3
ISC-rapport
Följande uppgifter ska ingå i den detaljerade ISC-rapporten:
Provningsdatum
Unikt nummer på ISC-rapport
Datum för godkännande av tillverkarens behöriga ombud
Datum för vidarebefordran till GTAA eller uppladdning till den elektroniska plattformen
Tillverkarens namn och adress.
Namn, adress, telefon- och faxnummer och e-postadress till det ansvariga provningslaboratoriet.
Modellnamn på de fordon som ingår i provningsplanen.
I tillämpliga fall en förteckning över fordonstyper som omfattas av tillverkarens information, dvs. för avgasutsläpp, familjen i drift.
Typgodkännandenummer för fordonstyperna inom familjen, inklusive, i förekommande fall, numren för alla utökningar och korrigeringar /återkallanden (konstruktionsändringar).
Detaljerade uppgifter om utökningar/korrigeringar/återkallanden för typgodkännanden av de fordon som omfattas av tillverkarens information (på godkännandemyndighetens begäran).
Den tidsperiod inom vilken informationen samlades in.
Förfarandet för ISC-kontrollen, inbegripet följande (i förekommande fall):
Metoden för lokalisering av fordon.
Kriterier för urval och underkännande av fordon (inbegripet svaren på frågorna i tabellen i tillägg 1, inklusive fotografier).
Provningstyper och förfaranden som använts för programmet.
Det eller de geografiska områden där tillverkaren samlat in information.
Det antal stickprov och den provtagningsplan som använts.
Resultaten av ISC-förfarandet, inbegripet följande:
Identifiering av de fordon som ingår i programmet (oavsett om de provats eller inte), inbegripet tabellen i tillägg 1 utan de konfidentiella uppgifterna.
Provningsuppgifter för utsläpp från avgasrör:
Provningsuppgifter för avdunstningsutsläpp:
Tillägg 4
Årlig ISC-rapport från den beviljande typgodkännandemyndigheten
TITEL
A. Allmän översikt och de viktigaste slutsatserna
B. ISC-verksamheter som utförts av tillverkaren under det föregående året:
1) Tillverkarens insamling av information
2) ISC-provningar (inbegripet planeringen och urvalet av de provade familjerna och provningarnas slutliga resultat)
C. ISC-verksamheter som utförts av andra aktörer under det föregående året:
3) Insamling av information och riskbedömning
4) ISC-provningar (inbegripet planeringen och urvalet av de provade familjerna och provningarnas slutliga resultat)
D. ISC-verksamheter som utförts av den beviljande typgodkännandemyndigheten under det föregående året:
5) Insamling av information och riskbedömning
6) ISC-provningar (inbegripet planeringen och urvalet av de provade familjerna och provningarnas slutliga resultat)
7) Detaljutredningar
8) Korrigerande åtgärder
E. Bedömning av den förväntade årliga minskningen av utsläpp till följd av korrigerande åtgärder efter ISC-provningen
F. Gjorda erfarenheter (inbegripet för prestandan hos de instrument som använts)
G. Rapportering av andra ogiltiga provningar
Tillägg 5
Insynsförteckningar
Tabell 1
Insynsförteckning 1
|
ID |
Invärde |
Typ av uppgifter |
Enhet |
Beskrivning |
|
1 |
Typgodkännandenummer för utsläpp |
Text |
— |
I enlighet med bilaga I tillägg 6 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
1a |
Datum för typgodkännande av utsläpp |
Datum |
— |
Datumet för typgodkännande av utsläpp |
|
2 |
Interpoleringsfamiljens ID |
Text |
— |
I enlighet med bilaga I tillägg 4 avsnitt II punkt 0 (förordning (EU) 2017/1151) och i FN-föreskrift nr 154, bilaga A2, addendum till typgodkännandemeddelande 0.1: Identifierare av interpoleringsfamiljen enligt definitionen i punkt 6.2.2 i samma föreskrift |
|
5 |
ATCT-familjens ID |
Text |
— |
I enlighet med bilaga I tillägg 3 punkt 0.2.3.2 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
7 |
RL-familjens ID för fordon H eller RM-familjens ID |
Text |
— |
I enlighet med bilaga I tillägg 3 punkt 0.2.3.4.1 (för vägmotståndsmatrisfamilj punkt 0.2.3.5) (förordning (EU) 2017/1151) |
|
7a |
RL-familjens ID för fordon L (om relevant) |
Text |
— |
I enlighet med bilaga I tillägg 3 punkt 0.2.3.4.2 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
7b |
RL-familjens ID för fordon M (om relevant) |
Text |
— |
I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga A1 tillägg 1 punkt 1.4.2 Vägmotståndsparametrar |
|
13 |
Drivhjul på fordonet i familjen |
Lista (främre, bakre, fyrhjulsdrift) |
— |
Bilaga I, addendum till tillägg 4, punkt 1.7 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
14 |
Inställning av chassidynamometer under TA-provning |
Lista (enkel axel, dubbel axel) |
— |
I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B6 punkt 2.4.2.4. |
|
18 |
Förarvalbara inställningar som använts under typgodkännandeprovningarna (fordon med endast förbränningsmotor) eller för laddningsbevarande provning (icke externt laddbara hybridelfordon, externt laddbara hybridelfordon, icke externt laddbara bränslecellshybridfordon) |
Möjliga format: pdf, jpg. Filnamnet ska vara ett UUID som är unikt för förpackningen. |
— |
Ange och beskriv de lägen som använts vid typgodkännandet. Om det finns ett dominerande läge används endast en post. Alternativt behöver de bästa och sämsta tänkbara lägena beskrivas. Beskrivning av de lägen som måste användas för typgodkännandeprovningar i enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B6 punkt 2.6.6 |
|
19 |
Förarvalbara inställningar som använts under TA-provningarna för laddningstömmande provning (externt laddbara hybridelfordon) |
Möjliga format: pdf, jpg. Filnamnet ska vara ett UUID som är unikt för förpackningen. |
— |
Ange och beskriv de lägen som använts vid typgodkännandet. Om det finns ett dominerande läge används endast en post. Alternativt behöver de bästa och sämsta tänkbara lägena beskrivas. Beskrivning av de lägen som måste användas för typgodkännandeprovningar i enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B8 punkt 3.2.3 |
|
20 |
Tomgångsvarvtal för fordon med manuell transmission bränsle 1, bränsle 2 (om tillämpligt) |
Nummer |
rpm (varv per minut) |
Bilaga I tillägg 3 punkt 3.2.1.6 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
21 |
Antal växlar för fordon med manuell transmission |
Nummer |
— |
Bilaga I, addendum till tillägg 4 punkt 1.13.2 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
23 |
Provningsfordonets däckdimensioner fram/bak/mitten, för fordon med manuell transmission |
Text |
— |
Bilaga I tillägg 8a punkt 1.1.8 (förordning (EU) 2017/1151) Använd 1 för däckdimensioner för framhjul, 2 för bakhjul, 3 för mittenhjul (i tillämpliga fall) |
|
24 + 25 |
Effektkurva vid högsta belastning med extra säkerhetsmarginal (ASM) för fordon med manuell transmission, bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall) |
Tabellvärden |
rpm (varv/min) mot kW mot % |
Effektkurva vid högsta belastning över motorvarvtalsintervallet från nidle till nrated eller nmax, eller ndv(ngvmax) × vmax, beroende på vilket som är högst tillsammans med ASM (om det använts för beräkning av växling) från bilaga I tillägg 8a punkt 1.2.4 (förordning (EU) 2017/1151) Exempel på tabellvärden finns i FN-föreskrift nr 154 bilaga B2 tabell A2/1 |
|
26 |
Ytterligare information för beräkning av växling för fordon med manuell transmission, bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall) |
Se tabellen i exemplet |
Se tabellen i exemplet |
Bilaga I tillägg 8a punkt 1.2.4 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
29 |
ATCT FCF, bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall) |
Nummer |
— |
Ett värde för varje bränsle när det gäller tvåbränslefordon och flexbränslefordon. Matcha alltid bränsle 1 med dess ATCT FCF och bränsle 2 med dess ATCT FCF. I enlighet med FN-föreskrift nr 154, bilaga B6a, punkt 3.8.1. |
|
30a |
Additiva Ki-faktorer för fordon utrustade med periodiskt regenererande system |
Tabellvärden |
g/km för CO2, mg/km för övriga |
Tabell med definierade värden för CO, NOx, PM, THC (mg/km) och CO2 (g/km). Tom om multiplikativa Ki-faktorer tillhandahålls eller för fordon som inte har något periodiskt regenererande system. Bilaga I tillägg 8a punkt 2.1.1.1.1 för föroreningar och punkt 2.1.1.2.1 för CO2 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
30b |
Multiplikativa Ki-faktorer för fordon utrustade med periodiskt regenererande system |
Tabellvärden |
inga enheter |
Tabell med definierade värden för CO, NOx, PM, THC och CO2. Tom om additiva Ki-faktorer tillhandahålls eller för fordon som inte har något periodiskt regenererande system. Bilaga I tillägg 8a punkt 2.1.1.1.1 för föroreningar och punkt 2.1.1.2.1 för CO2 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
31a |
Additiva försämringsfaktorer (DF), bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall) |
Tabellvärden |
(mg/km förutom PN som är antal/km) |
Tabell med definierade försämringsfaktorer för varje förorening. 1. CO, PM, PN, NOx, NMHC och THC för enbränslebensinfordon och alla tvåbränslefordon och flexbränslefordon. 2. CO, NOx, NMHC och THC för enbränslefordon som drivs med motorgas och naturgas. 3. NOx för enbränslefordon som drivs med H2. 4. NOx, THC + NOX, CO, PM och PN för alla dieselfordon. 5. Tom om multiplikativa DF-faktorer tillhandahålls. Bilaga I tillägg 8a punkt 2.1.1.1.1 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
31b |
Multiplikativa försämringsfaktorer (DF), bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall) |
Tabellvärden |
inga enheter |
Tabell med definierade försämringsfaktorer för varje förorening. — CO, PM, PN, NOx, NMHC och THC för enbränslebensinfordon och alla tvåbränslefordon och flexbränslefordon. — CO, NOx, NMHC och THC för enbränslefordon som drivs med motorgas och naturgas. — NOx för enbränslefordon som drivs med H2. — NOx, THC + NOx, CO, PM och PN för alla dieselfordon. Tom om additiva DF-faktorer tillhandahålls. Bilaga I tillägg 8a punkt 2.1.1.1.1 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
32 |
Batterispänning för alla uppladdningsbara elenergilagringssystem |
Nummer |
V |
I enlighet med FN-föreskrift nr 154 bilaga B6 tillägg 2 punkt 4.1 (DIN EN 60050-482) |
|
33 |
Endast korrigeringskoefficient K för icke externt laddbara och externt laddbara hybridelfordon |
Tabell |
(g/km)/(Wh/km) |
För icke externt laddbara och externt laddbara hybridelfordon korrigering av CS CO2-utsläpp enligt definitionen i FN-föreskrift nr 154, bilaga B8, tillägg 2, punkt 2 |
|
42 |
Förekomst av regenerering |
Dokument: pdf eller jpg Filnamnet ska vara ett UUID som är unikt för förpackningen. |
|
Fordonstillverkarens beskrivning av hur man fastställer om en regenerering inträffade under provningen |
|
43 |
Slutförande av regenerering |
Dokument: pdf eller jpg Filnamnet ska vara ett UUID som är unikt för förpackningen. |
– |
Beskrivning av förfarandet för att slutföra regenereringen |
|
44a |
Indexnummer för övergångscykeln för VL |
Nummer |
– |
Endast för externt laddbara hybridelfordon. Antal CD-provningar som genomförts tills avbrytningskriteriet har uppnåtts. Bilaga I, tillägg 8a, punkt 2.1.1.4.1.4 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
|
För etappvis färdigbyggda fordon eller etappvis färdigbyggda fordon avsedda för särskilda ändamål |
|||
|
45 |
Tillåten slutlig fordonsvikt i körklart skick |
Nummer |
kg |
I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683 Från–till |
|
45a |
Tillåten slutlig faktisk fordonsvikt |
Nummer |
kg |
I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683 Från–till |
|
45b |
Tillåten högsta tekniskt tillåten lastad vikt (i kg) |
Nummer |
kg |
I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683 Från–till |
|
46 |
Tillåten frontarea för det slutliga fordonet |
Nummer |
cm2 |
I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683 Från–till |
|
47 |
Tillåtet rullmotstånd |
Nummer |
kg/t |
I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683 Från–till |
|
48 |
Tillåten beräknad frontarea på frontgrillens luftintag |
Nummer |
cm2 |
I enlighet med punkt 0.2.2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683 Från–till |
|
|
FÖR ALLA FORDON |
|||
|
49 |
Framdrivningstyp |
Lista (fordon med endast förbränningsmotor, externt laddbart hybridelfordon, icke externt laddbart hybridelfordon) |
— |
Framdrivningstyp enligt definitionen i bilaga IIIA punkt 3.3.1.2 a |
|
50 |
Tändningstyp |
Lista gnisttändning, kompressionständning |
— |
Tändningstyp i enlighet med punkt 3.2.1.1 i tillägg 3 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151) |
|
51 |
Bränsle, driftsläge |
Lista (enbränsle, tvåbränsle, flexbränsle) |
— |
Fordonets bränsletyp i enlighet med punkt 3.2.2.4 i tillägg 3 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151) |
|
52 |
Bränsletyp bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall) |
Lista (bensin, diesel, motorgas, naturgas/biometan, etanol (E85), vätgas) |
— |
Bränsletyp i enlighet med punkt 3.2.2.1 i tillägg 3 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151) När det gäller tvåbränslefordon och flexbränslefordon ska båda bränslena anges. |
|
53 |
Transmissionstyp |
Lista (manuell/automatisk/CVT) |
— |
Transmissionstyp i enlighet med punkt 4.5.1 i tillägg 3 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151) |
|
54 |
Motorns slagvolym |
Nummer |
cm3 |
Motorns slagvolym i enlighet med punkt 3.2.1.3 i tillägg 3 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151) |
|
55 |
Bränsletillförselmetod bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall) |
Lista (direkt/indirekt/direkt och indirekt) |
|
Bränsletillförselmetod som angiven av originaltillverkaren, punkt 1.10.2 i addendumet till tillägg 4 till bilaga I (förordning (EU) 2017/1151) |
Tabell 2
Insynsförteckning 2
|
Fält |
Typ av uppgifter |
Beskrivning |
|
TVV |
Text |
Unik identifierare för fordonets typ, variant och version punkterna 7.3 och 7.4 i del B i bilaga I (förordning (EU) 2018/858) |
|
Pems-familjens ID |
Text |
Bilaga IIIA punkt 3.5.2 |
|
Fabrikat |
Text |
Tillverkarens handelsbeteckning punkt 0.1 i bilaga I (förordning (EU) 2020/683) |
|
Handelsnamn |
Text |
Handelsnamn för fordonets typ, variant och version punkt 0.2.1 i bilaga I (förordning (EU) 2020/683) |
|
Annat namn |
Text |
Fritext |
|
Kategori och klass |
Lista (M1, N1 klass I, N1 klass II, N1 klass III, N2, N3, M2, M3) |
Fordonets kategori och klass 715/2007 bilaga I (klass) 2018/858 bilaga I (kategorier) |
|
Karosseri |
Lista (AA sedan, AB halvkombi, AC stationsvagn, AD kupé, AE cabriolet, AF fordon avsett för flera ändamål (multi-purpose vehicle), AG lastkombi, BA lastbil, BB skåpbil, BC dragfordon för påhängsvagn, BD dragfordon för släpvagn, BE pick-up, BX chassi med hytt eller chassi med kåpa) |
Typ av karosseri punkt 0.3.0.2 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683 |
|
Typgodkännandenummer för utsläpp |
Text |
bilaga IV till förordning (EU) 2020/683 |
|
WVTA-nummer |
Text |
Identifierare för helfordonstypgodkännande enligt definitionen i bilaga IV till förordning (EU) 2020/683 |
|
Avdunstnings-familjens ID |
Text |
I enlighet med bilaga I tillägg 3 punkt 0.2.3.7 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
Nominell motoreffekt bränsle 1, bränsle 2 (i tillämpliga fall) |
Nummer |
Bilaga I tillägg 3 punkt 3.2.1.8 (förordning (EU) 2017/1151) |
|
Tvilling-monterade hjul |
Ja/Nej |
Deklarerat av originaltillverkaren |
|
Bränsletank-volymer (diskreta värden) |
Nummer |
Bränsletankens eller bränsletankarnas volym punkt 3.2.3.1.1 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683 |
|
Försluten tank |
Ja/Nej |
punkt 3.2.12.2.5.5.3 i bilaga I till förordning (EU) 2020/683 |
|
WMI som används i detta WVTA + TVV |
Text |
Deklarerat av originaltillverkaren (ISO 3779) |
BILAGA III
Ej tilldelad
BILAGA IIIA
1. FÖRKORTNINGAR
Förkortningarna avser i allmänhet både singular- och pluralformerna av de förkortade termerna.
|
CLD |
— |
kemiluminiscensdetektor |
|
CVS |
— |
konstantvolymprovtagare |
|
DCT |
— |
växellåda med dubbelkoppling |
|
ECU |
— |
motorstyrenhet |
|
EFM |
— |
avgasmassflödesmätare |
|
FID |
— |
flamjoniseringsdetektor |
|
FS |
— |
fullt skalutslag |
|
GNSS |
— |
Global Navigation Satellite System (globalt satellitnavigeringssystem) |
|
HCLD |
— |
uppvärmd kemiluminiscensdetektor |
|
ICE |
— |
förbränningsmotor |
|
LPG |
— |
motorgas |
|
NDIR |
— |
icke-dispersiv infrarödanalysator |
|
NDUV |
— |
icke-dispersiv ultraviolettanalysator |
|
NG |
— |
naturgas |
|
NMC |
— |
icke-metanavskiljare |
|
NMC-FID |
— |
icke-metanavskiljare kombinerad med flamjoniseringsdetektor |
|
NMHC |
— |
icke-metankolväten |
|
OBD |
— |
omborddiagnos |
|
Pems |
— |
ombordsystem för utsläppsmätning |
|
RPA |
— |
relativ positiv acceleration |
|
SEE |
— |
skattningens standardfel |
|
THC |
— |
totala kolväten |
|
VIN |
— |
fordonets identifieringsnummer |
|
WLTC |
— |
globalt harmoniserad provcykel för lätta fordon |
2. DEFINITIONER
|
2.1. |
I denna bilaga gäller följande allmänna definitioner:
2.1.1.
fordonstyp med avseende på utsläpp vid verklig körning: grupp av fordon som inte skiljer sig åt med avseende på de kriterier som utgör en Pems-provningsfamilj enligt definitionen i punkt 3.3.1.
2.1.2.
angivet maximalt RDE: utsläppsvärden som måste vara lägre än de tillämpliga utsläppsgränserna, som tillverkaren får ange valfritt och som används för att kontrollera efterlevnaden av lägre utsläppsgränser. |
|
2.2. |
I denna bilaga gäller följande definitioner med avseende på provningsutrustning:
2.2.1.
noggrannhet: skillnaden mellan ett uppmätt värde och ett referensvärde, vilket kan spåras till en nationell eller internationell standard, och beskriver ett resultats korrekthet (figur 1).
2.2.2.
adapter: (inom ramen för denna bilaga) mekaniska delar som möjliggör anslutning av fordonet till en vanligt förekommande eller standardiserad mätanordning.
2.2.3.
analysator: varje mätanordning som inte är en del av fordonet utan som installerats för att fastställa koncentrationen eller mängden av gasformiga eller partikelformiga föroreningar.
2.2.4.
kalibrering: process för att ställa in ett mätsystems respons, så att systemets utdata överensstämmer med referenssignaler inom ett visst intervall.
2.2.5.
kalibreringsgas: gasblandning som används för att kalibrera gasanalysatorer.
2.2.6.
fördröjning: tidsskillnaden mellan ändring av den komponent som ska mätas vid referenspunkten och en systemrespons på 10 % av den slutliga avläsningen (t10), där provtagningssonden definieras som referenspunkt (figur 2).
2.2.7.
fullt skalutslag: det fulla mätområdet för en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor som utrustningens tillverkare anger, eller det största mätområdet som använts för en specifik provning.
2.2.8.
responsfaktorn för ett visst kolväte: förhållandet mellan avläsningen av en flamjonisationsdetektor (FID) och koncentrationen av kolvätet i fråga i referensgascylindern, uttryckt som ppmC1.
2.2.9.
omfattande underhåll: justering, reparation eller byte av en komponent eller modul som kan påverka mätnoggrannheten.
2.2.10.
brus: två gånger effektivvärdet av tio standardavvikelser som var och en beräknas från de nollresponser som uppmätts vid en konstant frekvens som är en multipel av 1,0 Hz under en period av 30 s.
2.2.11.
icke-metankolväten (NMHC): totala kolväten (THC) minus metan (CH4).
2.2.12.
precision: den grad i vilken upprepade mätningar under oförändrade förhållanden visar samma resultat (figur 1).
2.2.13.
avläsning: det numeriska värde som visas av en analysator, ett instrument för flödesmätning, en sensor eller någon annan mätanordning som används i samband med mätning av fordonsutsläpp.
2.2.14.
referensvärde: värde som kan spåras till en nationell eller internationell standard (figur 1).
2.2.15.
responstid (t90): tidsskillnaden mellan en ändring av den komponent som ska mätas vid referenspunkten och en systemreaktion på 90 % av den slutliga avläsningen (t90) där provtagningssonden definieras som referenspunkt, förutsatt att ändringen av den uppmätta komponenten är minst 60 % av fullt skalutslag och sker på mindre än 0,1 s. Systemets responstid består av systemets fördröjning och stigtid såsom visas i figur 2.
2.2.16.
stigtid: tidsskillnaden mellan en respons på 10 % och 90 % av den slutliga avläsningen (t10–t90) såsom visas i figur 2.
2.2.17.
sensor: varje mätanordning som inte är en del av själva fordonet utan installerad för att fastställa andra parametrar än koncentrationen av gasformiga eller partikelformiga föroreningar och avgasmassflödet.
2.2.18.
börvärde: målvärdet som ett styrsystem försöker nå.
2.2.19.
spänna: justera ett instrument så att det ger korrekt respons gentemot en kalibreringsstandard som motsvarar 75–100 % av det högsta värdet i instrumentets mätområde eller det förväntade användningsområdet.
2.2.20.
spännrespons: den genomsnittliga responsen på en spännsignal under ett intervall på minst 30 sekunder.
2.2.21.
spännresponsdrift: differensen mellan den genomsnittliga responsen på en spännsignal och den faktiska spännsignalen som mäts under en angiven tidsperiod efter det att en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor spänts noggrant.
2.2.22.
totala kolväten (THC): summan av alla flyktiga föreningar som går att mäta med en FID.
2.2.23.
spårbar: egenskapen att relatera en mätning eller avläsning genom en oavbruten kedja av jämförelser till en nationell eller internationell standard.
2.2.24.
omvandlingstid: skillnaden i tid mellan en förändring av koncentration eller flöde (t0) vid referenspunkten och en respons från systemet på 50 % av den slutliga avläsningen (t50) såsom visas i figur 2.
2.2.25.
typ av analysator eller analysatortyp: grupp av analysatorer som har samma tillverkare och tillämpar en identisk princip för att bestämma koncentrationen av en specifik gasformig beståndsdel eller antalet partiklar.
2.2.26.
typ av avgasmassflödesmätare: grupp av avgasmassflödesmätare som har samma tillverkare och har en liknande innerdiameter på röret samt fungerar enligt samma princip för bestämning av avgasmassflödet.
2.2.27.
kontroll: förfarandet att utvärdera om uppmätta eller beräknade utdata från en analysator, ett instrument för flödesmätning, en sensor, en signal eller en metod överensstämmer med en referenssignal eller ett referensvärde inom ett visst förbestämt gränsvärde eller flera förbestämda gränsvärden.
2.2.28.
nollkalibrering: kalibrering av en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor så att den ger en korrekt respons på en nollsignal.
2.2.29.
nollgas: gas som inte innehåller den komponent som analyseras och som används för att ställa in nollutslag i en analysator.
2.2.30.
nollrespons: den genomsnittliga responsen på en nollsignal under ett intervall på minst 30 sekunder.
2.2.31.
nollresponsdrift: skillnaden mellan den genomsnittliga responsen på en nollsignal och den faktiska nollsignal som mäts under en fastställd tid efter det att en analysator, ett instrument för flödesmätning eller en sensor har nollkalibrerats på ett korrekt sätt. Figur 1 Definition av noggrannhet, precision och referensvärde 
Figur 2 Definition av fördröjning, stigtid, omvandlingstid och responstid 
|
|
2.3. |
I denna bilaga gäller följande definitioner med avseende på fordonsegenskaper och förare:
2.3.1.
fordonets faktiska vikt: vikten i körklart skick plus vikten på den tilläggsutrustning som är monterad på det enskilda fordonet.
2.3.2.
hjälpanordningar: energiförbrukande, energiomvandlande, energilagrande eller energiförsörjande anordningar eller system som inte är kringutrustning och som monteras i fordonet för andra ändamål än att driva fordonet framåt och därför inte anses vara en del av framdrivningssystemet.
2.3.3.
vikt i körklart skick: fordonets vikt med bränsletankarna fyllda till minst 90 % av kapaciteten, inklusive förarens vikt och vikten på bränsle och vätskor, med standardutrustningen monterad enligt tillverkarens specifikationer och, i förekommande fall, vikten på karosseri, förarhytt, koppling, reservhjul och verktyg.
2.3.4.
fordonets högsta tillåtna provningsvikt: summan av fordonets faktiska vikt och 90 % av skillnaden mellan fordonets högsta tekniskt tillåtna lastade vikt och fordonets faktiska vikt (figur 3).
2.3.5.
vägmätare: instrument som för föraren visar den totala sträcka som fordonet har kört sedan det tillverkades.
2.3.6.
tilläggsutrustning: alla funktioner som inte ingår i den standardutrustning som monteras på ett fordon under tillverkarens ansvar och som kan beställas av kunden.
2.3.7.
förhållande effekt/provningsvikt: förhållandet mellan förbränningsmotorns nominella effekt och provningsvikten (dvs. fordonets faktiska vikt plus mätutrustningens vikt och vikten hos eventuella ytterligare passagerare och eventuell nyttolast).
2.3.8.
förhållande effekt/vikt: förhållandet märkeffekt–vikt i körklart skick.
2.3.9.
nominell motoreffekt (Prated): en motors högsta nettoeffekt i kW i enlighet med kraven i FN-föreskrift nr 85 ( 22 ).
2.3.10.
högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: den högsta vikten på ett fordon baserat på dess konstruktionsegenskaper och konstruktionsprestanda.
2.3.11.
OBD-information från fordon: information knuten till ett system för omborddiagnos rörande alla elektroniska system i fordonet.
Figur 3
2.3.12.
flexbränslefordon: fordon med ett bränslelagringssystem som kan drivas med olika blandningar av två eller flera bränslen.
2.3.13.
enbränslefordon: fordon som är konstruerat för att huvudsakligen drivas med en typ av bränsle.
2.3.14.
icke externt laddbart hybridelfordon (NOVC-HEV): hybridelfordon som inte kan laddas från en extern källa.
2.3.15.
externt laddbart hybridelfordon (OVC-HEV): hybridelfordon som kan laddas från en extern källa. |
|
2.4. |
I denna bilaga gäller följande definitioner med avseende på beräkningar
2.4.1.
determinationskoefficient (r 2):
där
2.4.2.
korrelationskoefficient (r):
där
2.4.3.
effektivvärde (xrms ): kvadratroten av det aritmetiska medelvärdet av kvadraterna av värden och definierat som
där
2.4.4.
regressionslinjens lutning (a 1)
där
2.4.5.
skattningens standardfel (SEE):
där
|
|
2.5. |
I denna bilaga gäller följande definitioner i övrigt
2.5.1.
kallstartsperiod: perioden från provningens början i enlighet med punkt 2.6.5 till den tidpunkt då fordonet har körts i 5 minuter. Om kylmedlets temperatur kan fastställas upphör kallstartsperioden när kylmedlet har nått minst 70 °C för första gången, men inte senare än 5 minuter efter det att provet påbörjades. Om det inte är möjligt att mäta kylmedlets temperatur får motorns oljetemperatur, på begäran av tillverkaren och efter godkännande av godkännandemyndigheten, användas i stället för kylmedlets temperatur.
2.5.2.
avaktiverad förbränningsmotor: förbränningsmotor för vilken något av följande villkor gäller:
—
Det registrerade motorvarvtalet är < 50 rpm.
—
Avgasmassflödet uppmäts till < 3 kg/h (när motorvarvtalet inte registreras).
2.5.3.
motorstyrenhet (ECU): den elektroniska enhet som kontrollerar flera olika manöverdon för att garantera motorns optimala prestanda.
2.5.4.
utökad faktor: faktor som tar hänsyn till den effekt som utökade temperatur- eller höjdförhållanden har på förorenande utsläpp.
2.5.5.
antal utsläppta partiklar (PN): det totala antalet fasta partiklar ( 23 ) som släpps ut via fordonets avgaser, som fastställts i enlighet med de metoder för utspädning, provtagning och mätning som anges i denna bilaga. |
|
2.6. |
I denna bilaga gäller följande definitioner med avseende på provningsförfarande
2.6.1.
Pems-kallstartstripp: tripp med den konditionering av fordonet före provningen som beskrivs i punkt 5.3.2.
2.6.2.
Pems-varmstartstripp: tripp utan den konditionering av fordonet före provningen som beskrivs i punkt 5.3.2, men med en varm motor med en kylmedelstemperatur som överstiger 70 °C. Om det inte är genomförbart att mäta kylmedlets temperatur får motorns oljetemperatur, på begäran av tillverkaren och efter godkännande av godkännandemyndigheten, användas i stället för kylmedlets temperatur.
2.6.3.
periodiskt regenererande system: anordning för begränsning av förorenande utsläpp (t.ex. katalysator, partikelfälla) som kräver en periodisk regenerering.
2.6.4.
reagens: medel, utom bränsle, som förvaras ombord på fordonet och som tillförs systemet för avgasefterbehandling när en signal sänds från avgasreningssystemet.
2.6.5.
provningens början: (figur 4) beroende på vad som inträffar först:
—
den första aktiveringen av förbränningsmotorn, eller
—
den första förflyttningen av fordonet i en hastighet som överstiger 1 km/h för externt laddbara och icke externt laddbara hybridelfordon.
Figur 4
2.6.6.
Provningens slut: (figur 5) det faktum att fordonets tripp har slutförts och beroende på vad som inträffar sist
—
när förbränningsmotorn slutligen har avaktiverats, eller
—
för externt laddbara och icke externt laddbara hybridelfordon som avslutar provningen med förbränningsmotorn avslagen, när fordonet har stannat och hastigheten är lägre än eller lika med 1 km/h.
Figur 5
2.6.7.
validering av Pems: förfarandet att på en chassidynamometer utvärdera om ett ombordsystem för utsläppsmätning installerats och fungerar korrekt inom angivna noggrannhetsgränser och att de mätningar av avgasmassflödet vilka erhållits från en eller flera icke-spårbara avgasmassflödesmätare eller som beräknats med hjälp av sensorer eller ECU-signaler är korrekta. |
3. ALLMÄNNA KRAV
3.1. Krav på överensstämmelse
För fordonstyper som godkänts i enlighet med denna bilaga får de slutliga RDE-utsläppsresultat som beräknats i enlighet med denna bilaga under varje möjlig RDE-provning som utförs i enlighet med kraven i denna bilaga inte överstiga relevanta Euro 6-utsläppsgränser i förordning (EG) nr 715/2007 bilaga I tabell 2. Tillverkaren ska bekräfta att kraven i denna förordning är uppfyllda genom att fylla i det intyg om överensstämmelse med RDE som anges i tillägg 12.
Tillverkaren får avge en försäkran om överensstämmelse med lägre utsläppsgränser genom att ange lägre värden (så kallat angivet maximalt RDE) för antingen NOx eller PN eller bådadera, i tillverkarens intyg om överensstämmelse med RDE i tillägg 12 och i intyget om överensstämmelse för varje fordon. Dessa angivna maximala RDE-värden ska användas i syfte att kontrollera bilars överensstämmelse i tillämpliga fall, inbegripet för provningar som utförs under överensstämmelsekontroller i drift.
RDE-prestanda ska demonstreras genom nödvändiga provningar i Pems-provningsfamiljen på väg av fordon som framförs under normala körmönster och förhållanden och med normala nyttolaster. De nödvändiga provningarna ska vara representativa för fordon som används på sina verkliga körsträckor med normal last. Kraven på utsläppsgränser ska vara uppfyllda för stadskörning och för den fullständiga Pems-trippen.
De RDE-provningar som krävs enligt denna bilaga ger en presumtion om överensstämmelse. Presumtionen om överensstämmelse får prövas genom ytterligare RDE-provningar. Verifieringen av att kraven är uppfyllda ska göras i enlighet med reglerna för överensstämmelse i drift.
3.2. Underlättande av Pems-provning
Medlemsstaterna ska se till att fordon kan provas med Pems på allmän väg i enlighet med förfarandena i deras egen nationella lagstiftning, samtidigt som lokal trafiklagstiftning och lokala säkerhetskrav respekteras.
Tillverkarna ska se till att fordon kan provas med Pems. Detta ska innefatta följande:
Att konstruera avgasrören så att det går lättare att ta prover från avgaserna, eller att tillhandahålla för avgasrören lämpliga anpassningsdon som myndigheterna kan använda vid provning.
Om avgasrörens konstruktion inte underlättar provtagning av avgaser ska tillverkaren även se till att oberoende parter kan köpa eller hyra anpassningsdon via ett nätverk för reservdelar eller serviceverktyg (t.ex. RMI-portalen), via auktoriserade återförsäljare eller via en kontaktpunkt på en angiven offentlig webbplats.
Att ge vägledning om hur man installerar Pems på fordon, tillgänglig online utan registrering eller inloggning.
Att ge tillgång till de ECU-signaler som är relevanta för denna bilaga i enlighet med tillägg 4 tabell A4/1.
Att genomföra det nödvändiga administrativa arbetet.
3.3. Urval av fordon för Pems-provning
Pems-provningar krävs inte för varje fordonstyp med avseende på utsläpp vid verklig körning. Fordonstillverkaren får i enlighet med kraven i punkt 3.3.1 sammanföra flera fordonstyper med avseende på utsläpp till en Pems-provningsfamilj som ska valideras i enlighet med kraven i punkt 3.4.
Symboler, parametrar och enheter
|
N |
— |
antal fordonstyper med avseende på utsläpp |
|
NT |
— |
minsta antal fordonstyper med avseende på utsläpp |
|
PMRH |
— |
högsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i Pems-provningsfamiljen |
|
PMRL |
— |
lägsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i Pems-provningsfamiljen |
|
V_eng_max |
— |
störst motorvolym av alla fordon i Pems-provningsfamiljen |
3.3.1. Skapande av en Pems-provningsfamilj
En Pems-provningsfamilj ska omfatta en tillverkares färdiga fordon med liknande egenskaper när det gäller utsläpp. Fordonstyper med avseende på utsläpp får ingå i en Pems-provningsfamilj endast så länge fordonen inom en Pems-provningsfamilj är identiska med avseende på egenskaperna i samtliga administrativa och tekniska kriterier nedan.
3.3.1.1. Administrativa kriterier
Den godkännandemyndighet som beviljar typgodkännande avseende utsläpp i enlighet med denna bilaga (myndigheten).
Den tillverkare som har beviljats typgodkännande avseende utsläpp i enlighet med denna bilaga (tillverkaren).
3.3.1.2. Tekniska kriterier
Framdrivningstyp (t.ex. förbränningsmotor, icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon).
Bränsletyp(er) (t.ex. bensin, diesel, motorgas och naturgas). Tvåbränsle- eller flexbränslefordon får grupperas med andra fordon med vilka de har ett av bränslena gemensamt.
Förbränningsprocess (t.ex. tvåtakts, fyrtakts).
Antal cylindrar.
Cylinderblockets utformning (t.ex radmotor, vinkelmotor, stjärnmotor, boxermotor, …).
Motorvolym.
Fordonstillverkaren ska ange ett V_eng_max-värde (största motorvolym av alla fordon i Pems-provningsfamiljen). Motorvolymerna hos fordonen i Pems-provningsfamiljen får inte avvika mer än – 22 % från V_eng_max om V_eng_max ≥ 1 500 cm3 och – 32 % från V_eng_max om V_eng_max < 1 500 cm3.
Bränsletillförselmetod (t.ex. indirekt, direkt eller kombinerad insprutning).
Typ av kylsystem (t.ex. luft, vatten, olja).
Lufttillförselmetod såsom icke överladdad eller överladdad, typ av överladdare (t.ex. externt driven, enkel eller multipel turbo, variabel geometri).
Typer av komponenter i systemet för avgasefterbehandling och deras sekvens (t.ex. trevägskatalysator, oxideringskatalysator, NOx-fälla, SCR, mager NOx-katalysator, partikelfälla).
Avgasåterföring (med eller utan, intern/extern, kyld/inte kyld, högt/lågt tryck).
3.3.1.3. Utökning av en Pems-provningsfamilj
En befintlig Pems-provningsfamilj får utökas genom att nya fordonstyper med avseende på utsläpp läggs till. Den utökade Pems-provningsfamiljen och dess validering ska också uppfylla kraven i punkterna 3.3 och 3.4. Detta kan kräva Pems-provning av ytterligare fordon för att validera den utökade Pems-provningsfamiljen enligt punkt 3.4.
3.3.1.4. Definition av alternativ Pems-provningsfamilj
Som ett alternativ till bestämmelserna i punkterna 3.3.1.1 och 3.3.1.2 får fordonstillverkaren definiera en Pems-provningsfamilj som är identisk med en enda fordonstyp med avseende på utsläpp eller en enda WLTP-interpoleringsfamilj. I detta fall behöver endast ett fordon från familjen provas med varmstart eller kallstart, efter myndighetens önskemål, och Pems-provningsfamiljen behöver inte valideras i enlighet med punkt 3.4.
3.4. Validering av en Pems-provningsfamilj
3.4.1. Allmänna krav för validering av en Pems-provningsfamilj
3.4.1.1. Fordonstillverkaren ska överlämna ett för Pems-provningsfamiljen representativt fordon till myndigheten. Fordonet ska genomgå en Pems-provning som utförs av en teknisk tjänst och som ska visa att det representativa fordonet uppfyller kraven i denna bilaga.
3.4.1.2. Myndigheten ska välja ut ytterligare fordon i enlighet med kraven i punkt 3.4.3 för Pems-provning som utförs av en teknisk tjänst och som ska visa att de utvalda fordonen uppfyller kraven i denna bilaga. De tekniska kriterierna för urvalet av ytterligare fordon enligt punkt 3.4.3 ska registreras tillsammans med provningsresultaten.
3.4.1.3. Efter överenskommelse med myndigheten kan en Pems-provning också utföras av en annan operatör och bevittnas av en teknisk tjänst, under förutsättning att en teknisk tjänst utför åtminstone de provningar av fordonen som föreskrivs i punkterna 3.4.3.2 och 3.4.3.6 och totalt minst 50 % av de Pems-provningar som föreskrivs för validering av Pems-provningsfamiljen. I ett sådant fall förblir den tekniska tjänsten ansvarig för att alla Pems-provningar som föreskrivs i denna bilaga utförs på ett korrekt sätt.
3.4.1.4. Resultaten från en Pems-provning av ett specifikt fordon får användas för validering av andra Pems-provningsfamiljer på följande villkor:
|
3.4.2. |
För varje validering anses det tillämpliga ansvaret ligga på tillverkaren av fordonen i respektive familj, oavsett om denna tillverkare deltog i Pems-provningen av den specifika fordonstypen med avseende på utsläpp eller inte. |
|
3.4.3. |
Urval av fordon för Pems-provning vid validering av en Pems-provningsfamilj Vid urvalet av fordon från en Pems-provningsfamilj ska det säkerställas att följande tekniska egenskaper som är relevanta för förorenande utsläpp omfattas av en Pems-provning. Ett visst fordon som valts ut för provning kan vara representativt för flera olika tekniska egenskaper. För validering av en Pems-provningsfamilj ska fordon väljas ut till Pems-provning enligt följande:
3.4.3.1.
För varje kombination av bränslen (t.ex. bensin-motorgas, bensin-naturgas, endast bensin) som används för drift av några fordon i Pems-provningsfamiljen, ska minst ett fordon som drivs av en sådan kombination av bränslen väljas ut för Pems-provning.
3.4.3.2.
Tillverkaren ska ange ett PMRH-värde (= högsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i Pems-provningsfamiljen) och ett PMRL-värde (= lägsta förhållande effekt/vikt av alla fordon i Pems-provningsfamiljen). Från en Pems-provningsfamilj ska minst en fordonskonfiguration som är representativ för det angivna PMRH-värdet och en fordonskonfiguration som är representativ för det angivna PMRL-värdet väljas ut för provning. Förhållandet effekt/vikt för ett fordon får inte avvika med mer än 5 % från det angivna PMRH-värdet eller PMRL-värdet för att fordonet ska anses som representativt för detta värde.
3.4.3.3.
Åtminstone ett fordon för varje transmissionstyp (t.ex. manuell, automatisk, DCT) som finns installerad i fordon från Pems-provningsfamiljen ska väljas ut för provning.
3.4.3.4.
Åtminstone ett fordon per konfiguration av drivaxlar ska väljas ut för provning om sådana fordon ingår i Pems-provningsfamiljen.
3.4.3.5.
För varje motorvolym som förekommer på ett fordon i Pems-provningsfamiljen ska minst ett representativt fordon provas.
3.4.3.6.
Åtminstone ett fordon i Pems-provningsfamiljen ska provas vid varmstartsprovning.
3.4.3.7.
Oavsett bestämmelserna i punkterna 3.4.3.1–3.4.3.6 ska åtminstone följande antal fordonstyper med avseende på utsläpp inom en viss Pems-provningsfamilj väljas ut för provning:
|
||||||||||||||||||||||||
3.5. Rapportering för typgodkännande
3.5.1. Fordonstillverkaren ska tillhandahålla en fullständig beskrivning av Pems-provningsfamiljen; beskrivningen ska omfatta de tekniska kriterier som beskrivs i punkt 3.3.1.2 och ska lämnas till myndigheten.
3.5.2. Tillverkaren ska tilldela Pems-provningsfamiljen ett unikt identifieringsnummer med formen MS-OEM-X-Y och meddela detta till myndigheten. MS är här numret för den medlemsstat som utfärdat EG-typgodkännandet ( 24 ), OEM är 3 tecken för tillverkaren, X är ett ordningsnummer som hänvisar till den ursprungliga Pems-provningsfamiljen och Y är en räknare för dess utökningar (startar med 0 för en Pems-provningsfamilj som ännu inte utökats).
3.5.3. Myndigheten och fordonstillverkaren ska föra en förteckning över de fordonstyper med avseende på utsläpp som ingår i en viss Pems-provningsfamilj på grundval av typgodkännandenumren för utsläpp. För varje utsläppstyp ska alla motsvarande kombinationer av typgodkännandenummer, typer, varianter och versioner av fordon enligt definitionen i avsnitten 0.10 och 0.2 i fordonets EG-intyg om överensstämmelse också anges.
3.5.4. Myndigheten och fordonstillverkaren ska föra en förteckning som omfattar de fordonstyper med avseende på utsläpp som valts ut för Pems-provning med syftet att validera en Pems-provningsfamilj i enlighet med punkt 3.4, och som också innehåller nödvändig information om hur urvalskriterierna i punkt 3.4.3 är uppfyllda. Förteckningen ska också ange om bestämmelserna i punkt 3.4.1.3 tillämpades vid en viss Pems-provning.
3.6. Krav på avrundning:
Avrundning av data är inte tillåten i den datautbytesfil som avses i tillägg 7 avsnitt 10. I förbehandlingsfilen får uppgifterna avrundas till den storleksordning som används i mätnoggrannheten för respektive parameter.
Det mellanliggande och slutliga utsläppsresultatet enligt beräkningen i tillägg 11 ska avrundas i ett steg till det antal decimaler som anges i tillämplig utsläppsstandard plus ytterligare en signifikant siffra. Föregående steg i beräkningarna får inte avrundas.
4. PRESTANDAKRAV FÖR INSTRUMENT
De instrument som används för RDE-provning ska uppfylla kraven i tillägg 5. På myndigheternas begäran ska den som utför provningen bevisa att de instrument som används uppfyller kraven i tillägg 5.
5. PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN
Endast RDE-provningar som uppfyller kraven i detta avsnitt ska godtas som giltiga. Provningar som utförs utanför de provningsförhållanden som anges i detta avsnitt ska betraktas som ogiltiga om inget annat anges.
5.1. Omgivningsförhållanden
Provningen ska genomföras under de omgivningsförhållanden som anges i detta avsnitt. Omgivningsförhållandena räknas som utökade om åtminstone något av temperatur- eller höjdförhållandena är utökat. Faktorn för de utökade förhållandena i punkt 7.5 ska tillämpas endast en gång även om båda förhållandena utökas under samma tidsperiod. Oavsett det inledande stycket i detta avsnitt ska provningen, om en del av provningen eller hela provningen utförs utanför utökade förhållanden, ogiltigförklaras endast när de slutliga resultat som beräknats i enlighet med tillägg 11 överstiger de tillämpliga utsläppsgränserna. Villkoren är som följer:
För typgodkännanden med beteckningen EA i enlighet med bilaga I tillägg 6 tabell 1:
|
Normala höjdförhållanden: |
höjden är högst 700 meter över havet. |
|
Utökade höjdförhållanden: |
höjden är högre än 700 meter över havet men högst 1 300 meter över havet. |
|
Normala temperaturförhållanden: |
över eller lika med 273,15 K (0 °C) men högst 303,15 K (30 °C). |
|
Utökade temperaturförhållanden: |
över eller lika med 266,15 K (-7 °C) men under 273,15 K (0 °C) eller högre än 303,15 K (30 °C) men högst 308,15 K (35 °C). |
För typgodkännanden med beteckningarna EB och EC i enlighet med bilaga I tillägg 6 tabell 1:
|
Normala höjdförhållanden: |
höjden är högst 700 meter över havet. |
|
Utökade höjdförhållanden: |
höjden är högre än 700 meter över havet men högst 1 300 meter över havet. |
|
Normala temperaturförhållanden: |
över eller lika med 273,15 K (0 °C) men högst 308,15 K (35 °C). |
|
Utökade temperaturförhållanden: |
över eller lika med 266,15 K (-7 °C) men under 273,15 K (0 °C) eller högre än 308,15 K (35 °C) men högst 311,15 K (38 °C). |
5.2. Trippens dynamiska förhållanden
De dynamiska förhållandena omfattar effekten av vägens lutning, motvind och kördynamik (acceleration, retardation) samt hjälpsystem på provfordonets energiförbrukning och utsläpp. Trippens giltighet med avseende på dynamiska förhållanden ska kontrolleras efter det att provningen är slutförd med hjälp av registrerade data. Kontrollen ska utföras i 2 steg:
5.3. Fordonets skick och drift
5.3.1. Fordonets skick
Fordonet, inbegripet utsläppsrelaterade komponenter, ska vara i gott tekniskt skick, inkört och ska ha körts minst 3 000 km före provningen. Körsträcka och ålder för det fordon som används för RDE-provning ska registreras.
Alla fordon, särskilt externt laddbara hybridelfordon, får provas med alla valbara inställningar, inklusive batteriladdningsläget. På grundval av teknisk bevisning som tillverkaren tillhandahåller och med den ansvariga myndighetens samtycke ska de särskilda förvarvalbara lägena för mycket speciella, begränsade ändamål inte beaktas (t.ex. underhållsläge, race-läge eller krypläge). Alla återstående lägen som används för körning får beaktas, och gränsvärdena för förorenande utsläpp ska vara uppfyllda i alla dessa lägen.
Modifieringar som påverkar fordonets aerodynamik är inte tillåtna, med undantag av installationen av Pems. Däckens typ och tryck ska stämma överens med fordonstillverkarens rekommendationer. Däcktrycket ska kontrolleras före prekonditioneringen och justeras till rekommenderade värden vid behov. Fordonet får inte köras med snökedjor.
Fordonet får inte provas med tomt startbatteri. Om det inte går att starta fordonet ska batteriet bytas ut enligt fordonstillverkarens rekommendationer.
Fordonets provningsvikt omfattar föraren, ett vittne till provningen (om tillämpligt), provningsutrustningen, inklusive system för montering och strömförsörjning, samt eventuell artificiell nyttolast. Provningsvikten ska ligga mellan fordonets faktiska vikt och fordonets högsta tillåtna provningsvikt vid provningens början och får inte öka under provningen.
De provade fordonen får inte köras med avsikten att generera ett godkänt eller underkänt provningsresultat på grund av extrem körning som inte motsvarar normala användningsförhållanden. Vid behov får kontrollen av normal körning baseras på expertutlåtanden som utarbetats av eller på uppdrag av den beviljande typgodkännandemyndigheten genom korskorrelation av flera signaler, vilka får omfatta avgasflöde, avgastemperatur, CO2, O2 etc. i kombination med fordonets hastighet, acceleration och GNSS-uppgifter samt eventuellt ytterligare fordonsparametrar som motorvarvtal, växlar, gaspedalens läge etc.
5.3.2. Fordonskonditionering för Pems-kallstartstripp
Innan RDE-provning ska fordonet förkonditioneras på följande sätt:
Fordonet ska köras på allmän väg, helst på samma körsträcka som den planerade RDE-provningen eller i minst 10 minuter per typ av körning (t.ex. stad, landsväg, motorväg) eller i 30 minuter med en lägsta medelhastighet på 30 km/h. Valideringsprovningen i laboratorium i enlighet med tillägg 6 i denna bilaga räknas också som förkonditionering. Fordonet ska sedan parkeras med dörrar och motorhuv stängda och stå med motorn avstängd i 6–72 timmar under normala eller utökade höjd- och temperaturförhållanden i enlighet med punkt 5.1. Exponering för extrema väderförhållanden (t.ex. kraftiga snöfall, storm, hagel) eller stora mängder av partiklar eller rök ska undvikas.
Innan provningen inleds ska fordon och utrustning kontrolleras för skador och förekomst av varningssignaler som kan indikera fel. Om ett fel upptäcks ska källan identifieras och felet åtgärdas, annars ska fordonet underkännas.
5.3.3. Hjälpanordningar
Systemet för luftkonditionering eller andra hjälpanordningar ska användas på ett sätt som motsvarar deras avsedda användning vid verklig körning på väg. All användning ska dokumenteras. Fordonets fönster ska vara stängda när luftkonditioneringen eller värmesystemet används.
5.3.4. Fordon utrustade med periodiskt regenererande system
5.3.4.1. Alla resultat ska korrigeras med de Ki-faktorer eller med de Ki-förskjutningar som tagits fram genom förfarandena i FN-föreskrift nr 154 ( 25 ) bilaga B6 tillägg 1 för typgodkännande av en fordonstyp med ett periodiskt regenererande system. Ki-faktorn eller Ki-förskjutningen ska tillämpas på de slutliga resultaten efter en utvärdering i enlighet med tillägg 11.
5.3.4.2. Om de slutliga utsläpp som beräknats i enlighet med tillägg 11 överstiger de tillämpliga utsläppsgränserna ska förekomsten av regenerering kontrolleras. Kontrollen av regenerering får grundas på expertbedömning genom korskorrelation av flera signaler, vilka får omfatta mätningar av avgastemperatur, PN, CO2 och O2 i kombination med fordonets hastighet och acceleration. Om fordonet har en funktion för igenkänning av regenerering ska den användas för att avgöra förekomsten av regenerering. Tillverkaren får ge råd om hur det går att känna igen om en regenerering har ägt rum om en sådan signal inte finns tillgänglig.
5.3.4.3. Om regenerering inträffade under provningen ska det slutliga utsläppsresultatet kontrolleras mot tillämpliga utsläppsgränser utan tillämpning av vare sig Ki-faktorn eller Ki-förskjutningen. Om de slutliga utsläppen överstiger utsläppsgränserna ska provningen betraktas som ogiltig och upprepas en gång. Regenereringen och stabiliseringen ska slutföras genom cirka 1 timmes körning innan den andra provningen påbörjas. Den andra provningen ska anses som giltig även om regenerering inträffar under den.
Även om de slutliga utsläppsresultaten understiger de tillämpliga utsläppsgränserna kan förekomsten av regenerering kontrolleras i enlighet med punkt 5.3.4.2. Om förekomsten av regenerering kan bevisas ska slutresultaten, efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten, beräknas utan tillämpning av vare sig Ki-faktorn eller Ki-förskjutningen.
5.4. Pems-driftskrav
Trippen ska väljas så att provningen genomförs utan avbrott och data kontinuerligt samlas in för att uppnå den minimivaraktighet för provningen som anges i punkt 6.3.
Den elektriska strömmen till Pems-utrustningen ska tas från en extern enhet för strömförsörjning och inte från en källa som direkt eller indirekt tar sin energi från provfordonets motor.
Installationen av Pems-utrustningen ska göras på ett sådant sätt att fordonets utsläpp eller prestanda eller båda påverkas i minsta möjliga utsträckning. Försiktighet bör iakttas så att både vikten av den installerade utrustningen och eventuella aerodynamiska förändringar av provfordonet minimeras.
I samband med typgodkännande ska en valideringsprovning i laboratorium utföras före en RDE-provning i enlighet med tillägg 6. För externt laddbara hybridelfordon ska provningen genomföras med fordonet i laddningsbevarande drift.
5.5. Smörjolja, bränsle och reagens
För provningar som utförs i samband med typgodkännande ska det bränsle som används för RDE-provning vara antingen det referensbränsle som avses i bilaga B3 till FN-föreskrift nr 154 eller inom de specifikationer som tillverkaren anger för kundens användning av fordonet. Den reagens (i tillämpliga fall) och det smörjmedel som används ska motsvara de specifikationer som tillverkaren rekommenderar eller anger.
För provningar som genomförs under ISC eller marknadskontroll kan det bränsle som används för RDE-provning vara ett valfritt bränsle som finns lagligt tillgängligt på marknaden ( 26 ) och uppfyller de specifikationer som tillverkaren anger för kundens användning av fordonet.
Om en RDE-provning leder till ett underkänt resultat ska stickprover av bränsle, smörjmedel och reagens (i tillämpliga fall) samlas in och förvaras under minst 1 år under förhållanden som säkerställer att stickprovet inte skadas. När stickproven har analyserats kan de bortskaffas.
6. PROVNINGSFÖRFARANDE
6.1. Hastighetsklasser
Stadskörning kännetecknas av fordonshastigheter på högst 60 km/h.
Landsvägskörning kännetecknas av fordonshastigheter högre än 60 km/h men högst 90 km/h. För de fordon som är utrustade med en anordning som permanent begränsar fordonshastigheten till 90 km/h, kännetecknas landsvägskörning av fordonshastigheter högre än 60 km/h men högst 80 km/h.
Motorvägskörning kännetecknas av fordonshastigheter på över 90 km/h.
För de fordon som är utrustade med en anordning som permanent begränsar fordonshastigheten till 100 km/h, kännetecknas motorvägskörning av fordonshastigheter högre än 90 km/h.
För de fordon som är utrustade med en anordning som permanent begränsar fordonshastigheten till 90 km/h, kännetecknas motorvägskörning av fordonshastigheter högre än 80 km/h.
6.1.1. Andra krav
Den genomsnittliga hastigheten (inklusive stopp) under stadskörningsklassen ska vara mellan 15 och 40 km/h.
Hastigheten under motorvägskörningen ska helt täcka intervallet mellan 90 och minst 110 km/h. Fordonets hastighet ska överstiga 100 km/h under minst 5 min.
För de fordon som är utrustade med en anordning som permanent begränsar fordonshastigheten till 100 km/h, ska hastigheten under motorvägskörningen helt täcka intervallet mellan 90 och 100 km/h. Fordonets hastighet ska överstiga 90 km/h under minst 5 min.
För de fordon som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h, ska hastigheten under motorvägskörningen helt täcka intervallet mellan 80 och 90 km/h. Fordonets hastighet ska överstiga 80 km/h under minst 5 min.
Om de lokala hastighetsbegränsningarna för det fordon som provas förhindrar efterlevnad av kraven i den här punkten, ska kraven i följande punkt gälla:
Hastigheten under motorvägskörningen ska helt täcka intervallet mellan X - 10 och X km/h. Fordonets hastighet ska överstiga X - 10 km/h under minst 5 min. X = den lokala hastighetsbegränsningen för provningsfordonet.
6.2. Andelar av sträckan i olika hastighetsklasser
För att uppfylla utvärderingens behov krävs följande fördelning av hastighetsklasserna i en RDE-tripp: Trippen ska bestå av ungefär 34 % stadskörning, 33 % landsvägskörning och 33 % motorvägskörning. Ungefär betyder ett intervall på ± 10 procentenheter omkring de angivna procentsatserna. Stadskörningen får dock aldrig vara mindre än 29 % av den totala trippen.
Andelarna av stads-, landsvägs- och motorvägskörning ska uttryckas i procent av den totala trippen.
Minimisträckan för varje hastighetsklass, stads-, landsvägs- eller motorvägskörning, ska vara 16 km.
6.3. RDE-provning som ska utföras
RDE-prestanda ska demonstreras genom provning på väg av fordon som framförs under normala körmönster och förhållanden och med normala nyttolaster. RDE-provningar ska utföras på asfalterade vägar (således är körning i terräng inte tillåten). En RDE-tripp ska genomföras för att visa överensstämmelse med utsläppskraven.
6.3.1. Trippen ska i princip omfatta körning i samtliga andelar av hastighetsklasser i punkt 6.2 och uppfylla övriga krav i punkterna 6.1.1 och 6.3 samt punkt 4.5.1 i tillägg 8 och avsnitt 4 i tillägg 9.
6.3.2. Den planerade RDE-trippen ska alltid inledas med stadskörning, följd av landsvägs- och motorvägskörning i enlighet med de andelar av hastighetsklasser som anges i punkt 6.2. Stads-, landsvägs- och motorvägskörningen ska utföras i följd, men får även omfatta en tripp som börjar och slutar vid samma punkt. Landsvägskörningen får avbrytas av korta perioder av stadskörning vid genomfart av tätorter. Motorvägskörningen får avbrytas av korta perioder av stads- eller landsvägskörning, t.ex. vid passage av vägtullstationer eller vägarbeten.
6.3.3. Fordonshastigheten får normalt inte överskrida 145 km/h. Denna maxhastighet får överskridas med en tolerans av 15 km/h under högst 3 % av tiden för motorvägskörningen. De lokala hastighetsbegränsningarna fortsätter att gälla under en Pems-provning, oaktat andra rättsliga konsekvenser. Överträdelser av de lokala hastighetsbegränsningarna gör inte i sig resultaten av en Pems-provning ogiltiga.
Stopp, definierat som en fordonshastighet av mindre än 1 km/h, ska stå för 6–30 % av tiden för stadskörning. Under stadskörningen får flera stopp på 10 s eller längre göras. Om stoppen under stadskörning utgör mer än 30 % eller om enskilda stopp överstiger 300 sekunder i följd, ska provningen ogiltigförklaras endast om utsläppsgränserna inte respekteras.
Trippen ska vara mellan 90 och 120 min.
En tripps start- och slutpunkt får inte skilja sig i höjd över havet med mer än 100 m. Dessutom ska andelen kumulativ positiv höjdökning under hela trippen och under stadskörningsdelen vara mindre än 1 200 m/100 km och fastställas enligt tillägg 10.
6.3.4. Den genomsnittliga hastigheten (inklusive stopp) under kallstartsperioden ska vara mellan 15 och 40 km/h. Den högsta hastigheten under kallstartsperioden får inte överstiga 60 km/h.
Vid provningens början ska fordonet röra sig inom 15 s. Fordonsstoppen under hela kallstartsperioden enligt definitionen i punkt 2.5.1 ska begränsas till minsta möjliga och får totalt inte överskrida 90 s.
6.4. Övriga krav på trippen
Om motorstopp inträffar under provningen får motorn startas om, men provtagningen och dataregistreringen får inte avbrytas. Om motorn stannar under provningen får provtagningen och dataregistreringen inte avbrytas.
Allmänt gäller att avgasmassflödet ska bestämmas genom en mätutrustning som fungerar oberoende av fordonet. Efter överenskommelse med myndigheten får fordonets ECU-data användas i detta syfte vid det inledande typgodkännandet,
Om godkännandemyndigheten inte godtar kvalitetskontrollen av uppgifterna eller valideringsresultaten från en Pems-provning som utförts i enlighet med tillägg 4 får godkännandemyndigheten betrakta provningen som ogiltig. I sådana fall ska provningsuppgifterna och skälen för att ogiltigförklara provningen registreras av godkännandemyndigheten.
För typgodkännande ska tillverkaren visa för godkännandemyndigheten att det fordon samt de körmönster, förhållanden och nyttolaster som valts är representativa för Pems-provningsfamiljen. Kraven på omgivningsförhållanden och nyttolast, enligt punkterna 5.1 respektive 5.3.1, ska användas för att på förhand bedöma om villkoren är godtagbara för RDE-provning.
Godkännandemyndigheten ska föreslå en provningstripp med stads-, landsvägs- och motorvägskörning som uppfyller kraven i punkt 6.2. Vid utformningen av trippen ska delarna med stads-, landsvägs- och motorvägskörning väljas utifrån en topografisk karta, i tillämpliga fall. Om insamlingen av ECU-data påverkar ett fordons utsläpp eller prestanda ska hela den Pems-provningsfamilj vilken fordonet tillhör anses vara icke överensstämmande.
För RDE-provningar som utförs i samband med typgodkännande får typgodkännandemyndigheten verifiera om provningens utformning och den använda utrustningen uppfyller kraven i tilläggen 4 och 5 genom en direkt kontroll eller en analys av stödjande bevis (t.ex. fotografier, register).
6.5. Överensstämmelse av programvara
Den programvara som används för att verifiera trippens giltighet och beräkna utsläppens överensstämmelse med bestämmelserna i punkterna 5 och 6 samt tilläggen 7, 8, 9, 10 och 11 ska valideras av en enhet som anges av medlemsstaten. Om en sådan programvara ingår i Pems-instrumentet ska ett intyg för valideringen tillhandahållas tillsammans med instrumentet.
7. ANALYS AV PROVNINGSDATA
7.1. Utvärdering av utsläpp och tripp
Provningen ska genomföras i enlighet med tillägg 4.
|
7.2. |
Trippens giltighet ska bedömas i ett förfarande med tre steg enligt följande: STEG A: Trippen uppfyller de allmänna kraven, randvillkoren, kraven på trippen och driftskraven samt de specifikationer för smörjolja, bränsle och reagenser som anges i avsnitten 5 och 6 samt tillägg 10.
STEG B: Trippen uppfyller de krav som fastställs i tillägg 9.
STEG C: Trippen uppfyller de krav som fastställs i tillägg 8.
De olika stegen i förfarandet beskrivs i detalj i figur 6. Om ett eller flera av kraven inte är uppfyllda ska trippen förklaras vara ogiltig. |
Figur 6
Bedömning av trippens giltighet – skiss (ytterligare detaljer för varje steg finns i motsvarande tillägg)
|
7.3. |
För att bevara dataintegriteten är det inte tillåtet att kombinera data från olika RDE-trippar i en och samma datauppsättning eller att ändra eller ta bort data från en RDE-tripp, förutom i de fall som uttryckligen nämns i denna bilaga. |
|
7.4. |
Utsläppsresultaten ska beräknas med hjälp av de metoder som anges i tilläggen 7 och 11. Beräkningarna av utsläppen ska utföras mellan provningens början och provningens slut. |
|
7.5. |
Den utökade faktorn för denna bilaga är 1,6. Om omgivningsförhållandena under ett visst tidsintervall är utökade i enlighet med punkt 5.1 ska de förorenande utsläppen under detta specifika tidsintervall, beräknade enligt tillägg 7, divideras med den utökade faktorn. Denna bestämmelse är inte tillämplig på utsläpp av koldioxid. |
|
7.6. |
Utsläpp av gasformiga föroreningar och antalet utsläppta partiklar under kallstartsperioden, enligt definitionen i punkt 2.6.1, ska ingå i den normala utvärderingen i enlighet med tilläggen 7 och 11. Om fordonet konditionerades de sista tre timmarna före provningen vid en genomsnittstemperatur som ligger inom det utökade intervallet i enlighet med punkt 5.1 ska bestämmelserna i punkt 7.5 tillämpas på de uppgifter som samlats in under kallstartsperioden, även om provningens omgivningsförhållanden inte faller inom det utökade temperaturintervallet. |
|
7.7. |
Rapportering av data
7.7.1. Allmänt Alla data i en enskild RDE-provning ska registreras i enlighet med de filer för datautbyte och datarapportering som tillhandahålls av kommissionen ( 27 ). 7.7.2. Rapportering och spridning av uppgifter från RDE-typgodkännandeprovning 7.7.2.1. Tillverkaren ska utarbeta en teknisk rapport och denna ska göras tillgänglig för godkännandemyndigheten. Den tekniska rapporten ska bestå av följande 4 delar:
i)
Datautbytesfilen.
ii)
Rapportfilen.
iii)
En beskrivning av fordonet och motorn i enlighet med förordning (EU) 2017/1151 bilaga I tillägg 4.
iv)
Visuellt material (fotografier och/eller videor) på provningsfordonets Pems-installation, i tillräcklig kvalitet och mängd så att det går att identifiera fordonet och bedöma om installationen av Pems-systemets huvudenhet, avgasflödesmätaren, GNSS-antennen och väderstationen följer instrumenttillverkarens rekommendationer och allmän god praxis vid Pems-provning. 7.7.2.2. Tillverkaren ska säkerställa att de uppgifter som förtecknas i punkt 7.7.2.2.1 finns att tillgå på en webbplats som är tillgänglig för allmänheten utan kostnad och utan att användaren behöver ange sin identitet eller registrera sig. Tillverkaren ska hålla kommissionen och typgodkännandemyndigheterna informerade om lokaliseringen av webbplatsen. 7.7.2.2.1. Webbplatsen ska ge möjlighet till en slumpmässig sökning i den underliggande databasen på grundval av ett eller flera av följande: Fabrikat, typ, variant, version, handelsnamn eller typgodkännandenummer enligt vad som anges i intyget om överensstämmelse i enlighet med bilaga IX till direktiv 2007/46/EG eller bilaga VIII till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683. De uppgifter som anges nedan ska göras tillgängliga för varje fordon i en sökning:
—
ID till den Pems-familj som det aktuella fordonet tillhör, i enlighet med insynsförteckning 2 som ingår i tabell 1 i tillägg 5 till bilaga II.
—
De angivna maximala RDE-värdena som anges i punkt 48.2 i intyget om överensstämmelse enligt beskrivningen i bilaga VIII till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683.
7.7.2.3. På begäran ska tillverkaren, utan kostnad och inom 10 dagar, tillhandahålla den tekniska rapport som avses i punkt 7.7.2.1 för tredje parter och kommissionen. Tillverkaren ska på begäran också tillhandahålla för andra parter den tekniska rapport som avses i punkt 7.7.2.1 mot en rimlig och proportionerlig avgift som inte avskräcker en part med ett berättigat intresse från att begära dessa uppgifter eller överskrider tillverkarens interna kostnader för att tillhandahålla de begärda uppgifterna. På begäran ska typgodkännandemyndigheten tillhandahålla för tredje parter eller kommissionen de uppgifter som anges i punkterna 7.7.2.1 och 7.7.2.2 utan kostnad och inom 10 dagar efter det att begäran tagits emot. Typgodkännandemyndigheten ska på begäran också tillhandahålla för andra parter de uppgifter som anges i punkterna 7.7.2.1 och 7.7.2.2 mot en rimlig och proportionerlig avgift som inte avskräcker en part med ett berättigat intresse från att begära dessa uppgifter eller överskrider myndighetens interna kostnader för att tillhandahålla de begärda uppgifterna. |
Tillägg 1
Reserverat
Tillägg 2
Reserverat
Tillägg 3
Reserverat
Tillägg 4
Förfarande för provning av fordonsutsläpp med ett ombordsystem för utsläppsmätning (Pems)
Förfarande för provning av fordonsutsläpp med ett ombordsystem för utsläppsmätning (Pems)
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs provningsförfarandet för att bestämma de förorenande utsläppen från personbilar och lätta nyttofordon med hjälp av PEMS.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
|
p e |
— |
vakuumtryck [kPa] |
|
qvs |
— |
volymflöde i systemet [l/min] |
|
ppmC1 |
— |
delar per miljon kolekvivalenter |
|
V s |
— |
systemets volym [l] |
3. ALLMÄNNA KRAV
3.1 Pems
Provningen ska utföras med en Pems-utrustning som består av de komponenter som anges i punkterna 3.1.1–3.1.5. Om tillämpligt kan en anslutning till fordonets ECU upprättas för att fastställa relevanta motor- och fordonsparametrar enligt punkt 3.2.
3.1.1 Analysatorer för bestämning av koncentrationen av föroreningar i avgaserna.
3.1.2 En eller flera instrument eller givare för att mäta eller bestämma avgasmassflödet.
3.1.3 En GNSS-mottagare för bestämning av fordonets position, höjd över havet och hastighet.
3.1.4 Om tillämpligt, sensorer och andra anordningar som inte är en del av fordonet, t.ex. för att mäta omgivningstemperatur, relativ fuktighet och lufttryck.
3.1.5 En energikälla till Pems-utrustningen som är oberoende av fordonet.
3.2 Provningsparametrar
De provningsparametrar som anges i tabell A4/1 ska mätas vid en konstant frekvens av 1,0 Hz eller högre och registreras och rapporteras i enlighet med kraven i tillägg 7 punkt 10 vid en provtagningsfrekvens av 1,0 Hz. Om parametrar för en elektronisk styrenhet samlas in får dessa erhållas vid en avsevärt högre frekvens, men registreringsfrekvensen ska vara 1,0 Hz. Pems-utrustningens analysatorer, instrumenten för flödesmätning och sensorerna ska uppfylla de krav som fastställs i tilläggen 5 och 6.
Tabell A4/1
Provningsparametrar
|
Parameter |
Rekommenderad enhet |
Källa (1) |
|
ppm C1 |
Analysator |
|
|
ppm C1 |
Analysator |
|
|
ppm C1 |
Analysator (4) |
|
|
ppm |
Analysator |
|
|
CO2-koncentration (2) |
ppm |
Analysator |
|
ppm |
Analysator (5) |
|
|
PN-koncentration (3) |
antal/m3 |
Analysator |
|
Avgasmassflöde |
kg/s |
Avgasmassflödesmätare, någon metod som beskrivs i punkt 7 i tillägg 5 |
|
Luftfuktighet |
% |
Sensor |
|
Omgivningstemperatur |
K |
Sensor |
|
Omgivningstryck |
kPa |
Sensor |
|
Fordonshastighet |
km/h |
Sensor, GNSS eller ECU (6) |
|
Fordonets latitud |
grad |
GNSS |
|
Fordonets longitud |
grad |
GNSS |
|
m |
GNSS eller givare |
|
|
Avgastemperatur (7) |
K |
Sensor |
|
Motorkylmedlets temperatur (7) |
K |
Givare eller ECU |
|
Motorvarvtal (7) |
rpm |
Givare eller ECU |
|
Motorvridmoment (7) |
Nm |
Givare eller ECU |
|
Vridmoment vid driven axel (7) (i tillämpliga fall) |
Nm |
Fälgmomentmätare |
|
Pedalposition (7) |
% |
Givare eller ECU |
|
Motorns bränsleflöde (9) (i tillämpliga fall) |
g/s |
Givare eller ECU |
|
Motorns inluftsflöde (9) (i tillämpliga fall) |
g/s |
Givare eller ECU |
|
Felstatus (7) |
— |
ECU |
|
Inluftsflödets temperatur |
K |
Givare eller ECU |
|
Regenereringsstatus (7) (i tillämpliga fall) |
— |
ECU |
|
Motoroljetemperatur (7) |
K |
Givare eller ECU |
|
Faktisk växel (7) |
# |
ECU |
|
Önskad växel (t.ex. växlingsindikator) (7) |
# |
ECU |
|
Andra fordonsdata (7) |
Ej fastställt |
ECU |
|
(1)
Flera parameterkällor får användas.
(2)
Ska mätas på våt bas eller korrigeras enligt beskrivningen i punkt 5.1 i tillägg 7.
(3)
Parametern är endast obligatorisk om mätning krävs för överensstämmelse med gränserna.
(4)
Får beräknas från koncentrationerna av THC och CH4 enligt punkt 6.2 i tillägg 7.
(5)
Får beräknas från uppmätta koncentrationer av NO och NO2.
(6)
Metoden ska väljas enligt punkt 4.7 i detta tillägg.
(7)
Ska endast fastställas om så är nödvändigt för att kontrollera fordonets status och driftsförhållanden.
(8)
Den rekommenderade källan är sensorn för omgivningstryck.
(9)
Ska endast fastställas om indirekta metoder används för att beräkna avgasmassflödet enligt beskrivningen i punkterna 7.2 och 7.4 i tillägg 7. |
||
3.4. Installation av Pems-utrustningen
3.4.1 Allmänt
Installationen av Pems-utrustningen ska följa Pems-tillverkarens anvisningar och lokala hälso- och säkerhetsföreskrifter. När Pems-utrustningen installeras i fordonet ska fordonet utrustas med utrustning för gasövervakning eller varningssystem för giftiga gaser (t.ex. kolmonoxid). Pems-utrustningen ska installeras så att elektromagnetisk störning samt exponering för stötar, vibrationer, damm och temperaturväxlingar minimeras under provningen. Pems-utrustningen ska installeras och drivas så att den är tät och värmeförlusten minimeras. Pems-utrustningen ska installeras och drivas så att inte avgasens sammansättning ändras eller avgasröret förlängs i onödan. För att undvika att partiklar genereras ska anslutningar vara värmestabila vid de avgastemperaturer som kan förväntas under provningen. Det rekommenderas att inte använda anslutningar av elastomer vid sammankopplingen av fordonets avgasutlopp och anslutningsröret. Om anslutningar av elastomer används ska de inte komma i kontakt med avgasen så att artefakter undviks. Om en provning utförs med anslutningar av elastomer och misslyckas ska provningen upprepas utan anslutningar av elastomer.
3.4.2 Tillåtet mottryck
Pems-provtagningssonderna ska installeras och drivas så att trycket vid avgasutloppet inte ökas i onödan på ett sätt som kan påverka mätningarnas representativitet. Det rekommenderas därför att endast en provtagningssond installeras på samma plan. Om det är tekniskt genomförbart ska varje eventuell förlängning för att underlätta provtagning eller sammankoppling med avgasmassflödesmätaren ha samma tvärsnittsarea som avgasröret eller större.
3.4.3 Avgasmassflödesmätare
Om en avgasmassflödesmätare används ska den vara fäst vid fordonets avgasrör i enlighet med rekommendationerna från mätarens tillverkare. Mätarens mätområde ska motsvara den variationsvidd av avgasmassflöde som förväntas under provningen. Avgasmassflödesmätaren bör väljas utifrån förutsättningen att den maximala förväntade flödeshastigheten under provningen når minst 75 % av, men inte överskrider, mätarens hela mätområde. Installationen av mätaren samt eventuella adaptrar eller skarvar för avgasröret får inte påverka driften av motorn eller systemet för efterbehandling av avgaser. Minst fyra rördiametrar eller 150 mm av rakt rör, beroende på vilket som är störst, ska finnas på ömse sidor om det flödeskännande elementet. Vid provning av en flercylindrig motor med avgasgrenrör rekommenderas att avgasmassflödesmätaren placeras nedströms den punkt där grenrören löper samman och att rörets tvärsnitt ökas så att det har samma eller större tvärsnittsarea vid provtagning. Om detta inte är möjligt får flera avgasmassflödesmätare användas vid mätningen av avgasflödet. Den stora variationen när det gäller former och dimensioner av avgasrör och av avgasmassflöden kan med vägledning av god teknisk sed kräva kompromisser vid urval och installation av avgasflödesmätare. Det är tillåtet att installera en avgasmassflödesmätare med en mindre diameter än avgasutloppets, eller den sammanlagda tvärsnittsarean av flera utlopp, under förutsättning att detta förbättrar mätnoggrannheten och inte har någon negativ inverkan på driften eller efterbehandlingen av avgaser i enlighet med punkt 3.4.2. Det rekommenderas att installationen av avgasmassflödesmätaren dokumenteras med fotografier.
3.4.4 Global Navigation Satellite System (GNSS)
GNSS-antennen bör monteras så högt som möjligt på fordonet så att en god mottagning av satellitsignalen säkerställs. Den monterade GNSS-antennen ska inverka så lite som möjligt på fordonets drift.
3.4.5 Anslutning till motorstyrenheten (ECU)
Om så önskas kan de relevanta fordons- och motorparametrar som anges i tabell A4/1 registreras med hjälp av en automatisk datainsamlare kopplad till motorstyrenheten eller fordonsnätverket i enlighet med nationella eller internationella standarder som ISO 15031-5, SAE J1979, OBD-II, EOBD eller WWH-OBD. I förekommande fall ska tillverkarna uppge beteckningar för att möjliggöra identifieringen av nödvändiga parametrar.
3.4.6 Sensorer och hjälpanordningar
Givare för fordonshastighet, temperaturgivare, termoelement för kylmedel eller andra mätanordningar som inte är en del av fordonet ska installeras för att mäta parametern i fråga på ett representativt, tillförlitligt och korrekt sätt utan att i onödan störa fordonets drift eller funktionen hos andra analysatorer, instrument för flödesmätning, givare och signaler. Givare och hjälputrustning ska försörjas med ström oberoende av fordonet. Det är tillåtet att försörja säkerhetsrelaterad belysning av fixturer och installationer av Pems-komponenter utanför fordonets hytt med ström från fordonets batteri.
3.5. Provtagning av utsläpp
Provtagningen av utsläpp ska vara representativ och utföras på platser med väl blandade avgaser där inverkan av omgivningsluften nedströms från provtagningspunkten är minimal. Om tillämpligt ska provtagningen av utsläpp ske nedströms avgasmassflödesmätaren, på ett avstånd av minst 150 mm från det flödeskännande elementet. Provtagningssonderna ska placeras minst 200 mm eller tre gånger avgasrörets innerdiameter, beroende på vilket som är störst, uppströms punkten där avgaserna lämnar Pems-utrustningen till omgivningen.
Om Pems-utrustningen matar tillbaka en del av provtagningsgasen till avgasflödet ska detta ske nedströms provtagningssonden på ett sätt som inte påverkar avgasens egenskaper vid provtagningspunkten. Om provtagningsledningens längd ändras ska systemets transporttider kontrolleras och vid behov korrigeras. Om fordonet har fler än ett avgasrör ska alla fungerande avgasrör anslutas före provtagning och mätning av avgasflödet.
Om motorn är utrustad med ett system för efterbehandling av avgaser, ska avgasprovet tas nedströms detta system. Vid provning av ett fordon med ett delat avgasgrenrör ska provtagningssondens inlopp placeras så långt nedströms att det säkerställs att provet är representativt för de genomsnittliga förorenande utsläppen från samtliga cylindrar. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av grenrör, t.ex. i en V-motor, ska provtagningssonden placeras nedströms den punkt där grenrören löper samman. Om detta inte är tekniskt möjligt får provtagning på flera punkter med väl blandade avgaser användas. I detta fall ska antalet provtagningssonder och deras placering i största möjliga utsträckning motsvara antalet avgasmassflödesmätare och deras placering. Om avgasflödena är ojämna ska proportionell provtagning eller provtagning med flera analysatorer övervägas.
Om partiklar mäts ska provet tas från mitten av avgasflödet. Om flera sonder används för provtagning av utsläpp bör provtagningssonden för partiklar placeras uppströms andra provtagningssonder. Partikelprovtagningssonden får inte påverka provtagningen av gasformiga föroreningar. Sondens typ och egenskaper samt dess montering ska dokumenteras i detalj (t.ex. L-typ eller 45°, innerdiameter, med eller utan kåpa, osv.).
Om kolväten mäts ska provtagningsledningen värmas upp till 463 ± 10 K (190 ± 10 °C). Vid mätning av andra gasformiga komponenter med eller utan kylning ska provtagningsledningen hålla minst 333 K (60 °C) för att undvika kondens och för att säkerställa en lämplig inträngningseffektivitet för de olika gaserna. I provtagningssystem med lågt tryck kan temperaturen sänkas på ett sätt som motsvarar tryckminskningen under förutsättning att provtagningssystemet säkerställer en inträngningseffektivitet på 95 % för alla reglerade gasformiga föroreningar. Om partiklarna genomgår provtagning och inte späds ut vid avgasröret, ska provtagningsledningen från provtagningspunkten för obehandlade avgaser till utspädningspunkten eller partikeldetektorn upphettas till minst 373 K (100 °C). Tiden som provet befinner sig i provtagningsledningen för partiklar innan det når den första utspädningen eller partikeldetektorn ska vara mindre än 3 s.
Alla delar av provtagningssystemet från avgasröret upp till partikeldetektorn som kommer i kontakt med obehandlade eller utspädda avgaser, ska vara utformade så att deposition av partiklarna minimeras. Samtliga delar ska vara tillverkade av antistatiskt material för att förhindra elektrostatiska effekter.
4. FÖRFARANDEN FÖRE PROVNING
4.1 Täthetskontroll av Pems
Efter det att varje installation av en Pems-utrustning i ett fordon slutförts ska minst en täthetskontroll genomföras enligt föreskrifter från utrustningens tillverkare eller på följande sätt. Provtagningssonden ska kopplas bort från avgassystemet och dess ände tillslutas. Analysatorns pump ska slås på. Efter en inledande period av stabilisering ska alla flödesmätare visa ungefär noll om det inte finns några läckor. Om så inte är fallet ska provtagningsledningen kontrolleras och felet rättas till.
Läckaget på vakuumsidan får inte överskrida 0,5 % av flödet vid drift för den del av systemet som kontrolleras. Flödena genom och förbi analysatorn får användas för uppskattning av de flöden som förekommer vid drift.
Alternativt får systemet tömmas på luft till ett tryck av minst 20 kPa vakuum (80 kPa absolutvärde). Efter en inledande period av stabilisering får tryckökningen Δp (kPa/min) i systemet inte överstiga:
där
|
pe |
är vakuumtrycket [Pa], |
|
Vs |
är systemets volym [l], |
|
qvs |
är systemets volymflöde [l/min]. |
En alternativ metod är att göra en stegvis förändring av koncentrationen vid början av provtagningsledningen genom att byta från nollgas till spänngas samtidigt som samma tryckförhållanden som under normal systemdrift bibehålls. Om avläsningen för en korrekt kalibrerad analysator efter tillräcklig tid är ≤ 99 % jämfört med den förändrade koncentrationen ska läckaget rättas till.
4.2 Start och stabilisering av Pems
Pems-utrustningen ska vara påslagen, uppvärmd och stabiliserad i enlighet med specifikationerna från utrustningens tillverkare tills viktiga funktionsparametrar (t.ex. tryck, temperaturer och flöden) har uppnått sina driftsinställningar innan provningen påbörjas. För att säkerställa att Pems-utrustningen fungerar korrekt får den hållas påslagen eller kan värmas upp och stabiliseras under konditioneringen av fordonet. Systemet ska vara fritt från fel och kritiska varningar.
4.3 Förberedelse av provtagningssystemet
Provtagningssystemet, som består av provtagningssonden och provtagningsledningar, ska förberedas för provning enligt instruktionen från Pems-utrustningens tillverkare. Det ska säkerställas att provtagningssystemet är rent och fritt från kondens.
4.4 Förberedelse av avgasmassflödesmätare
Vid användning för mätning av avgasmassflödet ska avgasmassflödesmätaren renas och förberedas för drift i enlighet med specifikationerna från tillverkaren av mätaren. I förekommande fall ska detta förfarande avlägsna kondens och avlagringar i ledningar och tillhörande mätanslutningar.
4.5 Kontroll och kalibrering av analysatorer för mätning av gasformiga utsläpp
Ändringar av analysatorernas noll- och spännkalibrering ska utföras med kalibreringsgaser som uppfyller kraven i punkt 5 i tillägg 5. Kalibreringsgaserna ska väljas för att matcha den variationsvidd av koncentrationer av föroreningar som förväntas under RDE-provningen. För att minimera analysatorns avdrift bör noll- och spännkalibrering av analysatorerna genomföras vid en omgivningstemperatur som ligger så nära som möjligt den omgivningstemperatur provningsutrustningen kommer befinna sig i under trippen.
4.6 Kontroll av analysator för mätning av partikelutsläpp
Analysatorns nollnivå ska registreras genom provtagning av HEPA-filtrerad omgivningsluft vid en lämplig provtagningspunkt, helst vid provtagningsledningens inlopp. Signalen ska registreras vid en konstant frekvens som är en multipel av 1,0 Hz i genomsnitt under en period av 2 minuter. Den slutliga koncentrationen ska ligga inom tillverkarens specifikationer, men får inte överstiga 5 000 partiklar per kubikcentimeter.
4.7 Bestämning av fordonshastighet
Fordonshastigheten ska bestämmas genom minst en av följande metoder:
Sensor (t.ex. optisk sensor eller mikrovågssensor): om fordonshastigheten bestäms genom en sensor ska hastighetsmätningarna uppfylla kraven i punkt 8 i tillägg 5; alternativt ska den totala trippsträcka som fastställs av sensorn jämföras med en referenssträcka från en digital vägnätskarta eller topografisk karta. Den totala trippsträcka som fastställs av sensorn får avvika med högst 4 % från referenssträckan.
ECU: om fordonshastigheten bestäms genom motorstyrenheten ska den totala trippsträckan valideras i enlighet med punkt 3 i tillägg 6 och motorstyrenhetens hastighetssignal vid behov justeras för att uppfylla kraven i punkt 3 i tillägg 6. Alternativt kan den totala trippsträcka som fastställs av motorstyrenheten jämföras med en referenssträcka från en digital vägnätskarta eller topografisk karta. Den totala trippsträcka som fastställs av motorstyrenheten får avvika med högst 4 % från referenssträckan.
GNSS: om fordonshastigheten bestäms genom GNSS ska den totala trippsträckan kontrolleras mot mätningar genom någon annan metod enligt punkt 6.5 i tillägg 4.
4.8 Kontroll av Pems-utrustningens inställningar
Det ska kontrolleras att alla givare och, i tillämpliga fall, motorstyrenheten är korrekt anslutna. Om motorparametrar avläses ska det säkerställas att motorstyrenheten rapporterar värden korrekt (t.ex. noll varvtal [rpm] när förbränningsmotorn är i ett läge där nyckeln är omvriden men motorn är av). Pems-utrustningen ska fungera fritt från fel och kritiska varningar.
5. UTSLÄPPSPROVNING
5.1 Provningsstart
Provtagning, mätning och registrering av parametrar ska påbörjas innan provningen påbörjas (i enlighet med punkt 2.6.5 i denna bilaga). Innan provningen påbörjas ska det bekräftas att alla nödvändiga parametrar registreras av den automatiska datainsamlaren.
För att underlätta tidsanpassning rekommenderas det att registrera de parametrar som ska tidsanpassas antingen i en enda anordning för dataregistrering eller med en synkroniserad tidsmärkning.
5.2 Provning
Provtagning, mätning och registrering av parametrar ska fortsätta under hela provningen på väg. Motorn får stanna och starta men provtagningen av utsläpp och registreringen av parametrar ska fortsätta. Upprepade motorstopp (dvs. oavsiktlig avstängning av motorn) bör undvikas under en RDE-tripp. Eventuella varningssignaler som tyder på fel i Pems-utrustningen ska dokumenteras och verifieras. Om någon felsignal visas under provningen ska provningen ogiltigförklaras. Registreringen av parametrar ska uppnå en datafullständighet på mer än 99 %. Mätning och registrering av data får avbrytas under mindre än 1 % av trippens totala varaktighet men högst för en sammanhängande period av 30 s, och enbart vid oavsiktlig signalförlust eller för underhåll av Pems-utrustningen. Avbrott får registreras direkt av Pems-utrustningen men det är inte tillåtet att införa avbrott i de registrerade parametrarna vid förbehandling, utbyte eller efterbehandling av data. Om automatisk nollställning genomförs ska den utföras gentemot en spårbar nollstandard liknande den som används för att nollställa analysatorn. Det rekommenderas starkt att underhåll av Pems-utrustningen inleds under perioder då fordonshastigheten är noll.
5.3 Provningsslut
Långvarig tomgång ska undvikas efter det att trippen har slutförts. Dataregistreringen ska fortsätta efter provningens slut (enligt definitionen i punkt 2.6.6) och till dess att provtagningssystemets responstid har löpt ut. För fordon med en signal som kan påvisa regenerering ska OBD-kontrollen utföras och dokumenteras direkt efter dataregistreringen och innan fordonet körs någon ytterligare sträcka.
6. FÖRFARANDE EFTER PROVNING
6.1 Kontroll av analysatorer för mätning av gasformiga utsläpp
Nollställning och spänning av analysatorer av gasformiga komponenter ska kontrolleras med kalibreringsgaser identiska med dem som används enligt punkt 4.5 för utvärdering av analysatorns noll- och spännresponsdrift jämfört med kalibreringen före provning. Det är tillåtet att nollställa analysatorn före kontroll av spännresponsdriften, om nollresponsdriften fastställdes vara inom det tillåtna området. Kontrollen efter provning av responsdrift ska slutföras så snart som möjligt efter provningen och innan Pems-utrustningen, eller enskilda analysatorer eller sensorer, stängts av eller övergått till icke-driftsläge. Skillnaden mellan resultaten före och efter provningen ska uppfylla de krav som anges i tabell A4/2.
Tabell A4/2
Tillåten responsdrift i analysatorn under en Pems-provning
|
Förorening |
Absolut nollresponsdrift |
Absolut spännresponsdrift (1) |
|
CO2 |
≤ 2 000 ppm per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 2 000 ppm per provning, beroende på vilket som är störst |
|
CO |
≤ 75 ppm per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 75 ppm per provning, beroende på vilket som är störst |
|
NOX |
≤ 3 ppm per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 3 ppm per provning, beroende på vilket som är störst |
|
CH4 |
≤ 10 ppm C1 per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppm C1 per provning, beroende på vilket som är störst |
|
THC |
≤ 10 ppm C1 per provning |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppm C1 per provning, beroende på vilket som är störst |
|
(1)
Om nollresponsdriften ligger inom det tillåtna området är det tillåtet att nollställa analysatorn före kontrollen av spännresponsdriften. |
||
Om skillnaden mellan resultaten före och efter provningen för nollresponsdriften och spännresponsdriften är högre än tillåtet ska alla provningsresultat vara ogiltiga och provningen upprepas.
6.2 Kontroll av analysator för mätning av partikelutsläpp
Analysatorns nollnivå ska registreras i enlighet med punkt 4.6.
6.3 Kontroll av mätning av utsläpp på väg
Den koncentration av spänngas som användes för kalibrering av analysatorerna i enlighet med punkt 4.5 vid provningens början ska täcka minst 90 % av de koncentrationsvärden som erhållits från 99 % av mätningarna av de giltiga delarna av utsläppsprovningen. Det är tillåtet att 1 % av det totala antalet mätningar som används för utvärderingen överstiger koncentrationen av den använda spänngasen med upp till en faktor av två. Om dessa villkor inte är uppfyllda ska provningen ogiltigförklaras.
6.4 Kontroll av enhetlighet vad gäller fordonets höjd över havet
Om höjden över havet endast har mätts med en GNSS ska enhetligheten av dess höjddata kontrolleras och vid behov korrigeras. Dataenhetligheten ska kontrolleras genom en jämförelse mellan latitud-, longitud- och höjddata från GNSS med den höjd över havet som anges i en digital terrängmodell eller en topografisk karta i lämplig skala. Mätningar som avviker med mer än 40 meter från den höjd över havet som anges i den topografiska kartan ska korrigeras manuellt. De ursprungliga och okorrigerade uppgifterna ska sparas och eventuella korrigerade uppgifter ska markeras.
Data för fordonets momentana höjd över havet ska kontrolleras med avseende på fullständighet. Dataluckor ska fyllas genom interpolering. Riktigheten av interpolerade data ska verifieras med hjälp av en topografisk karta. Det rekommenderas att korrigera interpolerade data om följande villkor gäller:
Korrigeringen av höjd över havet ska tillämpas så att:
där
|
h(t) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid datapunkten t [m över havet] |
|
hGNSS(t) |
— |
fordonets höjd över havet mätt med GNSS vid datapunkten t [m över havet] |
|
hmap(t) |
— |
fordonets höjd över havet enligt topografisk karta vid datapunkten t [m över havet] |
6.5 Kontroll av enhetlighet vad gäller fordonshastigheten enligt GNSS
Enhetligheten av fordonshastigheten enligt GNSS ska kontrolleras genom beräkning och jämförelse av den totala trippsträckan med referensmätningar från antingen en givare, en validerad ECU eller alternativt från en digital vägnätskarta eller topografisk karta. Det är obligatoriskt att korrigera GNSS-data för uppenbara fel, t.ex. genom användning av död räkning (skattning utifrån tidigare uppmätta värden), före kontrollen av enhetlighet. De ursprungliga och okorrigerade uppgifterna ska sparas och eventuella korrigerade uppgifter ska markeras. Mängden korrigerade data får inte överstiga en oavbruten tidsperiod av 120 s eller totalt 300 s. Den totala trippsträckan enligt korrigerade GNSS-data får avvika med högst 4 % från referenssträckan. Om GNSS-data inte uppfyller dessa krav och inga andra tillförlitliga hastighetsmätare finns tillgängliga ska provningen ogiltigförklaras.
6.6 Kontroll av enhetlighet vad gäller omgivningstemperaturen
Omgivningstemperaturdata ska kontrolleras med avseende på enhetlighet. Om det finns oenhetliga, avvikande värden ska de ersättas med medelvärdet av kringliggande värden. De ursprungliga och okorrigerade uppgifterna ska sparas och eventuella korrigerade uppgifter ska markeras.
Tillägg 5
Specifikationer för och kalibrering av Pems-komponenter och signaler
1. INLEDNING
I detta tillägg fastställs specifikationer för och kalibrering av Pems-komponenter och signaler.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
|
A |
— |
koncentration av outspädd CO2 [%] |
|
a 0 |
— |
regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln |
|
a 1 |
— |
regressionslinjens lutning |
|
B |
— |
koncentration av utspädd CO2 [%] |
|
C |
— |
koncentration av utspädd NO [ppm] |
|
c |
— |
analysatorns respons i syreinterferensprovet |
|
Cb |
|
uppmätt koncentration av utspädd NO via luftinblåsningsanordning |
|
c FS,b |
— |
fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg b [ppmC1] |
|
c FS,d |
— |
fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg d [ppmC1] |
|
c HC(w/NMC) |
— |
kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1] |
|
c HC(w/o NMC) |
— |
kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1] |
|
c m,b |
— |
uppmätt kolvätekoncentration i steg b [ppmC1] |
|
c m,d |
— |
uppmätt kolvätekoncentration i steg d [ppmC1] |
|
c ref,b |
— |
referenskolvätekoncentration i steg b [ppmC1] |
|
c ref,d |
— |
referenskolvätekoncentration i steg d [ppmC1] |
|
D |
— |
koncentration av outspädd NO [ppm] |
|
D e |
— |
förväntad koncentration av utspädd NO [ppm] |
|
E |
— |
absolut drifttryck [kPa] |
|
E CO2 |
— |
procent koldioxiddämpning |
|
E(dp) |
— |
Pems PN-analysatorns effektivitet |
|
E E |
— |
verkningsgrad för etan |
|
E H2O |
— |
procent vattendämpning |
|
E M |
— |
verkningsgrad för metan |
|
EO2 |
— |
syreinterferens |
|
F |
— |
vattentemperatur [K] |
|
G |
— |
mättat ångtryck [kPa] |
|
H |
— |
koncentration av vattenånga [%] |
|
H m |
— |
maximal koncentration av vattenånga [%] |
|
NOX,dry |
— |
fuktkorrigerad genomsnittlig koncentration av de stabiliserade NOX-mätningarna |
|
NOX,m |
— |
genomsnittlig koncentration av de stabiliserade NOX-mätningarna |
|
NOX,ref |
— |
genomsnittlig referenskoncentration av de stabiliserade NOX-mätningarna |
|
r 2 |
— |
determinationskoefficient |
|
t0 |
— |
tidpunkt för gasflödesbyte [s] |
|
t10 |
— |
tidpunkt för 10 % respons av slutlig avläsning |
|
t50 |
— |
tidpunkt för 50 % respons av slutlig avläsning |
|
t90 |
— |
tidpunkt för 90 % respons av slutlig avläsning |
|
tbd |
— |
ännu ej fastställt |
|
X |
— |
oberoende variabel eller referensvärde |
|
x min |
— |
minsta värde |
|
Y |
— |
beroende variabel eller uppmätt värde |
3. LINEARITETSKONTROLL
3.1 Allmänt
Noggrannhet och linearitet hos analysatorer, instrument för flödesmätning, sensorer och signaler ska vara spårbara till internationella eller nationella standarder. Alla sensorer eller signaler som inte är direkt spårbara (t.ex. förenklade instrument för flödesmätning) ska alternativt kalibreras mot laboratorieutrustning i form av en chassidynamometer som har kalibrerats mot internationella eller nationella standarder.
3.2 Linearitetskrav
Alla analysatorer, instrument för flödesmätning, sensorer och signaler ska uppfylla linearitetskraven i tabell A5/1. Om luftflödet, bränsleflödet, luft-bränsleförhållandet eller avgasmassflödet erhålls från motorstyrenheten ska det beräknade avgasmassflödet uppfylla de linearitetskrav som anges i tabell A5/1.
Tabell A5/1
Linearitetskrav på mätparametrar och mätsystem
|
Mätparameter/instrument |
|
Lutning a 1 |
Skattningens standardfel SEE |
Determinationskoefficient r 2 |
|
Bränsleflöde (1) |
≤ 1 % xmax |
0,98–1,02 |
≤ 2 % av xmax |
≥ 0,990 |
|
Luftflöde (15) |
≤ 1 % xmax |
0,98–1,02 |
≤ 2 % av xmax |
≥ 0,990 |
|
Avgasmassflöde |
≤ 2 % xmax |
0,97–1,03 |
≤ 3 % av xmax |
≥ 0,990 |
|
Gasanalysatorer |
≤ 0,5 % max |
0,99–1,01 |
≤ 1 % av xmax |
≥ 0,998 |
|
Vridmoment (2) |
≤ 1 % xmax |
0,98–1,02 |
≤ 2 % av xmax |
≥ 0,990 |
|
PN-analysatorer (3) |
≤ 5 % xmax |
0,85–1,15 (4) |
≤ 10 % av xmax |
≥ 0,950 |
|
(1)
Frivilligt för att fastställa avgasmassflöde.
(2)
Frivillig parameter.
(3)
Linearitetskontrollen ska verifieras med sotliknande partiklar, såsom dessa definieras i punkt 6.2.
(4)
Ska uppdateras på grundval av felfortplantnings- och spårbarhetsdiagram. |
||||
3.3 Kontrollfrekvens
Linearitetskraven enligt punkt 3.2 ska kontrolleras enligt följande:
För alla gasanalysatorer: minst var tolfte månad eller närhelst en systemreparation eller komponentbyte eller ändring genomförs på ett sätt som kan påverka kalibreringen.
För andra relevanta instrument, som PN-analysatorer, avgasmassflödesmätare och spårbart kalibrerade givare: när skador observeras, enligt kraven i interna granskningsförfaranden eller från instrumenttillverkaren, men inte mer än ett år före den faktiska provningen.
Linearitetskraven enligt punkt 3.2 för sensorer eller ECU-signaler som inte är direkt spårbara ska kontrolleras med en mätutrustning med spårbar kalibrering på chassidynamometern en gång för varje uppställning av Pems-utrustning och fordon.
3.4 Kontrollförfarande
3.4.1 Allmänna krav
De relevanta analysatorerna, instrumenten och givarna ska befinna sig under normala driftsförhållanden enligt tillverkarens rekommendationer. Analysatorerna, instrumenten och givarna ska drivas vid specificerade temperaturer, tryck och flöden.
3.4.2 Allmänt förfarande
Lineariteten ska kontrolleras för varje normalt driftsområde genom följande steg:
Analysatorn, instrumentet för flödesmätning eller givaren ska nollställas genom att en nollsignal påförs. För gasanalysatorer ska renad syntetisk luft eller kväve tillföras till analysatoranslutningen via en gasbana som är så direkt och kort som möjligt.
Analysatorn, instrumentet för flödesmätning eller givaren ska spännas genom att en spännsignal påförs. För gasanalysatorer ska en lämplig spänngas tillföras till analysatoranslutningen via en gasbana som är så direkt och kort som möjligt.
Nollställningsförfarandet enligt a ska upprepas.
Lineariteten ska kontrolleras genom att minst 10 ungefär jämnt utspridda och giltiga referensvärden (inklusive noll) tillförs. Referensvärdena ska med avseende på koncentrationen av komponenter, avgasmassflödet eller andra relevanta parametrar väljas för att motsvara den variationsvidd av värden som förväntas under utsläppsprovningen. För mätningar av avgasmassflöde kan referenspunkter under 5 % av det maximala kalibreringsvärdet uteslutas från linearitetskontrollen.
För gasanalysatorer ska kända gaskoncentrationer i enlighet med punkt 5 tillföras analysatoranslutningen. Tillräckligt med tid ska ges för signalstabilisering. För analysatorer av antalet partiklar ska koncentrationerna av partikelantal vara minst två gånger detektionsgränsen (enligt definitionen i punkt 6.2).
De värden som utvärderas och, vid behov, referensvärdena ska registreras vid en konstant frekvens som är en multipel av 1,0 Hz under en period på 30 s (60 s för analysatorer av antalet partiklar).
De aritmetiska medelvärdena under perioden på 30 s (eller 60 s) ska användas för beräkningen av parametrarna för linjär regression enligt minstakvadratmetoden, med den mest passande ekvationen av formen
där
y är mätsystemets faktiska värde,
a 1 är regressionslinjens lutning,
x är referensvärdet, och
a 0 är regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln.
Skattningens standardfel (SEE) för y med avseende på x samt determinationskoefficienten (r 2) ska beräknas för varje mätparameter och mätsystem.
Parametrarna för linjär regression ska uppfylla kraven i tabell A5/1.
3.4.3 Kraven för linearitetskontroll på en chassidynamometer
Icke spårbara instrument för flödesmätning, sensorer eller ECU-signaler som inte direkt kan kalibreras enligt spårbara standarder ska kalibreras på en chassidynamometer. Förfarandet ska i möjligaste mån följa kraven i FN-föreskrift nr 154. Vid behov ska det instrument eller den givare som ska kalibreras monteras på provfordonet och drivas i enlighet med kraven i tillägg 4. Kalibreringen ska i möjligaste mån följa kraven i punkt 3.4.2. Minst 10 lämpliga referensvärden ska väljas så att det säkerställs att minst 90 % av det högsta värde som förväntas under RDE-provningen omfattas.
Om ett icke spårbart instrument för flödesmätning, en sensor eller en ECU-signal för att bestämma avgasflödet ska kalibreras, ska en referensavgasmassflödesmätare med spårbar kalibrering eller en konstantvolymprovtagare fästas vid fordonets avgasrör. Det ska säkerställas att mätningen av fordonets avgaser görs på ett korrekt sätt av avgasmassflödesmätaren enligt punkt 3.4.3 i tillägg 4. Fordonet ska köras med konstant gas på en konstant växel och med konstant belastning av chassidynamometern.
4. ANALYSATORER FÖR MÄTNING AV GASFORMIGA KOMPONENTER
4.1 Tillåtna typer av analysatorer
4.1.1 Standardanalysatorer
De gasformiga komponenterna ska mätas med de analysatorer som anges i punkt 4.1.4 i bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154. Om en NDUV-analysator mäter både NO och NO2 krävs ingen NO2/NO-konverterare.
4.1.2 Alternativa analysatorer
En analysator som inte uppfyller konstruktionsspecifikationerna i punkt 4.1.1 är tillåten, förutsatt att den uppfyller kraven i punkt 4.2. Tillverkaren ska se till att den alternativa analysatorn uppnår likvärdiga eller högre mätprestanda jämfört med en standardanalysator för den variationsvidd av föroreningskoncentrationer och befintliga gaser som kan förväntas från fordon som drivs med tillåtna bränslen under normala och utökade förhållanden vid giltig RDE-provning enligt punkterna 5, 6 och 7 i detta tillägg. På begäran ska analysatorns tillverkare skriftligen lämna in kompletterande uppgifter, som visar att den alternativa analysatorns mätprestanda konsekvent och tillförlitligt överensstämmer med standardanalysatorernas mätprestanda. Dessa kompletterande uppgifter ska innehålla följande:
En beskrivning av den teoretiska principen för den alternativa analysatorn och dess tekniska komponenter.
En demonstration av överensstämmelse med respektive standardanalysator som anges i punkt 4.1.1 för den förväntade variationsvidden av föroreningskoncentrationer och omgivningsförhållanden under typgodkännandeprovningen enligt FN-föreskrift nr 154 samt en valideringsprovning som beskrivs i punkt 3 i tillägg 6 för fordon som är utrustade med en motor med gnisttändning och kompressionständning. Analysatorns tillverkare ska demonstrera likvärdighet inom de tillåtna toleranser som anges i punkt 3.3 i tillägg 6.
En demonstration av överensstämmelse med respektive standardanalysator som anges i punkt 4.1.1 med avseende på inverkan av atmosfäriskt tryck på analysatorns mätprestanda; syftet med demonstrationsprovningen är att fastställa responsen på en spänngas med en koncentration inom analysatorns mätområde för att kontrollera inverkan av atmosfäriskt tryck under normala och utökade höjdförhållanden enligt definitionen i punkt 5.2. En sådan provning kan genomföras i en höjdkammare för miljöprovningar.
En demonstration av överensstämmelse med respektive standardanalysator som anges i punkt 4.1.1 under minst tre provningar på väg som uppfyller kraven i detta tillägg.
En demonstration av att påverkan från vibrationer, accelerationer och omgivningstemperatur på analysatorns avläsning inte överstiger de bruskrav för analysatorer som anges i punkt 4.2.4.
Godkännandemyndigheter får begära ytterligare uppgifter för att ge belägg för likvärdighet eller vägra godkännande om mätningarna visar att en alternativ analysator inte är likvärdig med en standardanalysator.
4.2 Specifikationer för analysatorer
4.2.1 Allmänt
Utöver de linearitetskrav som anges för varje analysator i punkt 3, ska överensstämmelsen av analysatortyper med de specifikationer som anges i punkterna 4.2.2–4.2.8 demonstreras av analysatorns tillverkare. Analysatorerna ska ha ett mätområde och en responstid som är lämpliga för att med tillräcklig noggrannhet mäta koncentrationerna av komponenter i avgasen för den tillämpliga utsläppsstandarden under transienta och fortvariga förhållanden. Analysatorernas känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, temperaturväxlingar och lufttrycksförändringar samt elektromagnetiska interferenser och andra effekter av fordonets eller analysatorns drift ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt.
4.2.2 Noggrannhet
Noggrannheten, definierad som analysatoravläsningens avvikelse från referensvärdet, får inte överstiga 2 % av avläsningen eller 0,3 % av fullt skalutslag, beroende på vad som är störst.
4.2.3 Precision
Precisionen, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid 10 upprepade responser på en viss kalibrerings- eller spänngas, får inte överstiga 1 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för ett mätområde som är lika med eller över 155 ppm (eller ppmC1) och 2 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för ett mätområde under 155 ppm (eller ppmC1).
4.2.4 Brus
Brusnivån får inte överstiga 2 % av fullt skalutslag. Mellan var och en av de 10 mätperioderna ska det gå en period av 30 s under vilken analysatorn utsätts för en lämplig spänngas. Före varje provtagningsperiod och före varje spännperiod ska tillräcklig tid avsättas för att lufta ur analysatorn och provtagningsledningarna.
4.2.5 Nollresponsdrift
Nollresponsdriften, definierad som den genomsnittliga responsen på en nollgas under ett intervall på minst 30 s, ska uppfylla de specifikationer som anges i tabell A5/2.
4.2.6 Spännresponsdrift
Spännresponsdriften, definierad som den genomsnittliga responsen på en spänngas under ett intervall på minst 30 s, ska uppfylla de specifikationer som anges i tabell A5/2.
Tabell A5/2
Tillåtna noll- och spännresponsdrifter för analysatorer vid mätning av gasformiga komponenter under laboratorieförhållanden
|
Förorening |
Absolut nollresponsdrift |
Absolut spännresponsdrift |
|
CO2 |
≤ 1 000 ppm under 4 h |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 1 000 ppm under 4 h, beroende på vilket som är störst |
|
CO |
≤ 50 ppm under 4 h |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 50 ppm under 4 h, beroende på vilket som är störst |
|
PN |
5 000 partiklar per kubikcentimeter under 4 h |
Enligt tillverkarens specifikationer |
|
NOX |
≤ 3 ppm under 4 h |
≤ 2 % av avläst värde eller 3 ppm under 4 h, beroende på vilket som är störst |
|
CH4 |
≤ 10 ppm C1 |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppm C1 under 4 h, beroende på vilket som är störst |
|
THC |
≤ 10 ppm C1 |
≤ 2 % av avläst värde eller ≤ 10 ppm C1 under 4 h, beroende på vilket som är störst |
4.2.7 Stigtid
Stigtiden, definierad som tiden mellan 10 och 90 % respons i förhållande till den slutliga avläsningen (t 10–t 90, se punkt 4.4), får inte överstiga 3 s.
4.2.8 Gastorkning
Avgaserna får mätas våta eller torra. Om en gastorkanordning används ska den ha minimal inverkan på sammansättningen av de gaser som mäts. Kemiska torkar får inte användas.
4.3 Ytterligare krav
4.3.1 Allmänt
I punkterna 4.3.2–4.3.5 fastställs ytterligare prestandakrav för särskilda typer av analysatorer som endast gäller när analysatorn i fråga används för RDE-utsläppsmätningar.
4.3.2 Effektivitetsprovning av NOX-konverterare
Om en NOX-konverterare används, t.ex. för att omvandla NO2 till NO för analys med en kemiluminiscensanalysator, ska dess effektivitet provas enligt kraven i punkt 5.5 i bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154. NOX-konverterarens effektivitet ska kontrolleras högst en månad före utsläppsprovningen.
4.3.3 Justering av flamjoniseringsdetektorn (FID)
Optimering av detektorns respons
Om kolväten mäts ska flamjoniseringsdetektorn ställas in enligt instrumenttillverkarens anvisningar. En spänngas bestående av propan i luft eller av propan i kväve ska användas för att optimera responsen inom det vanligaste driftsområdet.
Responsfaktorer för kolväten
Vid mätning av kolväten ska flamjoniseringsdetektorns responsfaktor för kolväten kontrolleras i enlighet med bestämmelserna i punkt 5.4.3 i bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154 med användning av propan i luft eller propan i kväve som spänngas respektive renad syntetisk luft eller kväve som nollgas.
Kontroll av syreinterferens
Kontroll av syreinterferens ska utföras när en FID tas i bruk och efter perioder av omfattande underhåll. Ett mätområde ska väljas, inom vilket kontrollgaserna för syreinterferens ligger i den övre halvan. Ugnen ska vid provningen hålla föreskriven temperatur. Specifikationerna för kontrollgaserna för syreinterferens anges i punkt 5.3.
Följande förfarande ska tillämpas:
Analysatorn ska nollställas.
Analysatorn ska spännas med en 0 %-syreblandning för motorer med gnisttändning och en 21 %-syreblandning för motorer med kompressionständning.
Nollresponsen ska kontrolleras igen. Om den har ändrats med mer än 0,5 % av fullt skalutslag ska leden i och ii upprepas.
5 %- och 10 %-kontrollgaserna för syreinterferens ska tillföras.
Nollresponsen ska kontrolleras igen. Om det har ändrats med mer än ± 1 % av fullt skalutslag, ska provningen upprepas.
Syreinterferensen E O2 [%] ska beräknas för varje kontrollgas för syreinterferens som anges i led iv med formeln
där analysatorns respons är
där
|
c ref,b |
|
är referenskolvätekoncentration i steg ii [ppmC1] |
|
c ref,d |
|
är referenskolvätekoncentration i steg iv [ppmC1] |
|
c FS,b |
|
är fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg ii [ppmC1] |
|
c FS,d |
|
är fullt skalutslag för kolvätekoncentration i steg iv [ppmC1] |
|
c m,b |
|
är uppmätt kolvätekoncentration i steg ii [ppmC1] |
|
c m,d |
|
är uppmätt kolvätekoncentration i steg iv [ppmC1] |
Syreinterferensen E O2 ska vara mindre än ± 1,5 % för alla kontrollgaser för syreinterferens som krävs.
Om syreinterferensen E O2 är högre än ± 1,5 % får korrigering göras genom att luftflödet, bränsleflödet och provflödet stegvis justeras över eller under tillverkarens specifikationer.
Kontrollen av syreinterferens ska upprepas för varje ny inställning.
4.3.4 Icke-metanavskiljarens verkningsgrad för omvandling
Om kolväten analyseras, kan en icke-metanavskiljare användas för att avlägsna icke-metankolväten från gasprovet genom att oxidera alla kolväten utom metan. Teoretiskt är omvandlingen av metan 0 % och för de övriga kolvätena, som representeras av etan, 100 %. För en noggrann mätning av icke-metankolväten ska de två verkningsgraderna bestämmas och användas för beräkningen av utsläppen av icke-metankolväten (se punkt 6.2 i tillägg 7). Det är inte nödvändigt att fastställa verkningsgraden för omvandlingen av metan om en icke-metanavskiljare kombinerad med flamjonisationsdetektor kalibreras enligt metod b i punkt 6.2 i tillägg 7 genom att en kalibreringsgas av metan/luft förs genom icke-metanavskiljaren.
Verkningsgraden för omvandling av metan
Metankalibreringsgas ska föras genom flamjoniseringsdetektorn och förbi respektive genom icke-metanavskiljaren. De två koncentrationerna ska registreras. Verkningsgraden för metan ska bestämmas enligt formeln
där
|
c HC(w/NMC) |
|
är koncentrationen av kolväten med CH4 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
|
c HC(w/o NMC) |
|
är koncentrationen av kolväten med CH4 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1]. |
Verkningsgraden för omvandling av etan
Etankalibreringsgas ska föras genom flamjoniseringsdetektorn och förbi respektive genom icke-metanavskiljaren. De två koncentrationerna ska registreras. Verkningsgraden för etan ska bestämmas enligt formeln
där
|
c HC(w/NMC) |
|
är koncentrationen av kolväten med C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
|
c HC(w/o NMC) |
|
är koncentrationen av kolväten med C2H6 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1]. |
4.3.5 Interferenseffekter
Allmänt
Andra gaser än de som analyseras kan påverka analysatorns avläsning. En kontroll av interferenseffekter och av att analysatorerna fungerar korrekt ska utföras av analysatorns tillverkare före marknadsintroduktionen minst en gång för varje typ av analysator eller anordning som tas upp i punkt 4.3.5 b–f.
Kontroll av interferensen i en CO-analysator
Vatten och CO2 kan störa CO-analysatorns mätningar. Därför ska en CO2-spänngas med en koncentration av 80–100 % av fullt skalutslag inom det högsta driftsområdet för den CO2-analysator som används under provningen bubblas genom vatten vid rumstemperatur och analysatorns respons registreras. Analysatorns respons får inte vara större än 2 % av den medelkoncentration av CO som förväntas under en normal provning på väg eller ± 50 ppm, beroende på vad som är störst. Interferenskontrollen för H2O och CO2 kan utföras som separata förfaranden. Om de H2O- och CO2-nivåer som används för interferenskontrollen är högre än de högsta nivåer som förväntas vid provningen, ska varje observerad interferens viktas ned genom att den observerade interferensen multipliceras med kvoten mellan den högsta förväntade koncentrationen under provningen och den faktiska koncentration som användes under kontrollen. Separata interferenskontroller med koncentrationer av H2O som är lägre än de högsta nivåer som förväntas vid provningen får genomföras och den observerade H2O-interferensen ska viktas upp genom att den observerade interferensen multipliceras med kvoten mellan den högsta H2O-koncentration som förväntas vid provningen och den faktiska koncentration som användes under kontrollen. Summan av dessa två viktade interferensvärden ska uppfylla den tolerans som anges i denna punkt.
Kontroll av dämpningen i en NOx-analysator
De två gaser som är aktuella för CLD- och HCLD-analysatorer är CO2 och vattenånga. Dämpningsresponsen på dessa gaser är proportionell till gaskoncentrationen. En provning ska bestämma dämpningen vid de högsta koncentrationer som förväntas under provningen. Om CLD- och HCLD-analysatorerna använder algoritmer för dämpningskompensering vilka baseras på H2O- eller CO2-mätanalysatorer eller båda, ska dämpningen utvärderas när dessa analysatorer är aktiva och kompensationsalgoritmerna tillämpas.
Kontroll av CO2-dämpning
En CO2-spänngas med en koncentration av 80–100 % av det högsta driftsområdet ska föras genom NDIR-analysatorn. CO2-värdet ska registreras som A. CO2-spänngasen ska sedan spädas ut med cirka 50 % NO-spänngas och föras genom NDIR-analysatorn och CLD- eller HCLD-analysatorn. CO2-värdet och NO-värdet ska registreras som B respektive C. CO2-gasflödet ska därefter stängas av och endast NO-spänngasen ska föras genom CLD- eller HCLD-analysatorn. NO-värdet ska registreras som D. Dämpningen i procent ska beräknas enligt formeln
där
|
A |
|
är koncentrationen av outspädd CO2 mätt med NDIR [%], |
|
B |
|
är koncentrationen av utspädd CO2 mätt med NDIR [%], |
|
C |
|
är koncentrationen av utspädd NO mätt med CLD eller HCLD [ppm] och |
|
D |
|
är koncentrationen av outspädd NO mätt med CLD eller HCLD [ppm]. |
Alternativa metoder för utspädning och kvantifiering av CO2- och NO-spänngaser, såsom dynamisk blandning, får användas om godkännandemyndigheten medger detta.
Kontroll av vattendämpning
Denna kontroll gäller endast mätningar av gaskoncentrationer på våt bas. Vid beräkning av vattendämpning ska hänsyn tas till att NO-spänngasen späds ut med vattenånga och att koncentrationen av vattenånga i gasblandningen viktas efter de koncentrationer som förväntas under en utsläppsprovning. En NO-spänngas med en koncentration av 80–100 % av fullt skalutslag inom det normala driftsområdet ska föras genom CLD- eller HCLD-analysatorn. NO-värdet ska registreras som D. NO-spänngasen ska sedan bubblas genom vatten vid rumstemperatur och föras genom CLD- eller HCLD-analysatorn. NO-värdet ska registreras som Cb . Analysatorns absoluta drifttryck och vattentemperaturen ska bestämmas och noteras som E respektive F. Blandningens mättade ångtryck som motsvarar vattentemperaturen i luftinblåsningsanordningen F ska bestämmas och registreras som G. Koncentrationen av vattenånga, H [%], i gasblandningen ska beräknas enligt följande:
Den förväntade koncentrationen av spänngasen av utspädd NO-vattenånga ska registreras som D e efter att ha beräknats enligt följande:
Vad gäller dieselavgas ska den maximala koncentration av vattenånga i avgasen (i procent) som förväntas under provningen registreras som H m efter att ha skattats, med antagandet att bränslets H/C-förhållande är 1,8/1, utifrån den maximala koncentrationen av CO2 i avgasen A med formeln:
Vattendämpningen i procent ska beräknas enligt formeln
där
|
D e |
|
är den förväntade koncentrationen av utspädd NO [ppm], |
|
Cb |
|
är den uppmätta koncentrationen av utspädd NO [ppm], |
|
H m |
|
är den maximala koncentrationen av vattenånga [%] och |
|
H |
|
är den faktiska koncentrationen av vattenånga [%]. |
Största tillåtna dämpning
Den kombinerade CO2- och vattendämpningen får inte vara större än 2 % av fullt skalutslag.
Kontroll av dämpningen i en NDUV-analysator
Kolväten och vatten kan påverka NDUV-analysatorer med positiv interferens genom att åstadkomma en respons som liknar den från NOx. Tillverkaren av NDUV-analysatorn ska använda följande förfarande för att kontrollera att dämpningseffekterna är begränsade:
Analysatorn och kylaggregatet ska installeras i enlighet med tillverkarens driftsinstruktioner. Justeringar bör göras för att optimera analysatorns och kylaggregatets prestanda.
En nollkalibrering och spännkalibrering för de koncentrationer som förväntas under utsläppsprovningen ska genomföras på analysatorn.
En NO2-kalibreringsgas ska väljas som i så hög utsträckning som möjligt motsvarar den förväntade maximala NO2-koncentrationen under utsläppsprovningen.
NO2-kalibreringsgasen ska flöda över gasprovtagningssystemets sond till dess att analysatorns NOx-respons har stabiliserats.
Den genomsnittliga koncentrationen i de stabiliserade NOX-avläsningarna under en period av 30 s ska beräknas och registreras som NOX,ref.
Flödet av NO2-kalibreringsgas ska stängas av och provtagningssystemet mättas genom att det överflödas med utprodukten från en daggpunktsgenerator, där daggpunkten satts till 50 °C. Daggpunktsgeneratorns utprodukt ska provas i provtagningssystemet och kylaggregatet under minst 10 min till dess att kylaggregatet förväntas avlägsna en konstant volym vatten.
Efter det att led vi avslutats ska provtagningssystemet ska på nytt överflödas av den NO2-kalibreringsgas som användes för fastställandet av NOX,ref till dess att den totala NOX-responsen har stabiliserats.
Den genomsnittliga koncentrationen i de stabiliserade NOx-avläsningarna under en period av 30 s ska beräknas och registreras som NOX,m.
NOX,m ska korrigeras till NOX,dry på grundval av den kvarvarande vattenånga som har passerat genom kylaggregatet vid kylaggregatets utloppstemperatur och tryck.
Det beräknade NOX,dry ska uppgå till minst 95 % av NOX,ref.
Vattenavskiljare
En vattenavskiljare tar bort vatten som annars kan störa mätningen av NOx. För torra CLD-analysatorer ska det visas att vattenavskiljaren, vid den högsta förväntade koncentrationen av vattenånga H m, håller fuktigheten i CLD-analysatorn till ≤ 5 g vatten/kg torr luft (eller ungefär 0,8 % H2O), vilket är 100 % relativ luftfuktighet vid 3,9 °C och 101,3 kPa eller cirka 25 % relativ luftfuktighet vid 25 °C och 101,3 kPa. Överensstämmelse får demonstreras genom att temperaturen mäts vid utloppet av en termisk vattenavskiljare eller genom att fuktigheten mäts i en punkt direkt uppströms CLD-analysatorn. Fuktigheten i gasströmmen från CLD-analysatorn kan också mätas förutsatt att det enda flödet in i CLD-analysatorn är flödet från vattenavskiljaren.
NO2-penetration i vattenavskiljaren
Flytande vatten som kvarstannar i en olämpligt utformad vattenavskiljare kan avlägsna NO2 från provet. Om en vattenavskiljare används i kombination med en NDUV-analysator utan en NO2/NO-konverterare uppströms, kan därför vatten avlägsna NO2 från provet före NOx-mätningen. Vattenavskiljaren ska möjliggöra mätning av minst 95 % av den NO2 som ingår i en gas som är mättad med vattenånga och består av den högsta NO2-koncentration som förväntas under utsläppsprovningen.
4.4 Kontroll av analyssystemets responstid
Vid kontroll av responstiden ska inställningarna i analyssystemet vara exakt desamma som under utsläppsprovningen (dvs. tryck, flödesnivåer, analysatorernas filterinställningar och alla andra parametrar som påverkar responstiden). Responstiden ska fastställas genom gasbyte direkt vid provtagningssondens inlopp. Gasbytet ska ske på mindre än 0,1 s. De gaser som används för provningen ska orsaka en koncentrationsändring på minst 60 % av analysatorns fulla skalutslag.
Varje gaskomponents koncentrationsspår ska registreras.
För tidsanpassningen mellan analysatorn och avgasflödets signaler definieras omvandlingstiden som tiden mellan ändringen (t 0) till den tidpunkt då responsen uppnått 50 % av den slutliga avläsningen (t 50).
Systemets responstid ska vara ≤ 12 s med en stigtid på ≤ 3 s för alla komponenter och för samtliga mätområden som används. Om en icke-metanavskiljare används för mätning av icke-metankolväten får systemets responstid överstiga 12 s.
5. GASER
5.1 Kalibrerings- och spänngaser för RDE-provningar
5.1.1 Allmänt
Lagringsbeständigheten för kalibrerings- och spänngaser ska beaktas. Rena såväl som blandade kalibrerings- och spänngaser ska uppfylla specifikationerna i bilaga B5 till FN-föreskrift nr 154.
5.1.2 NO2-kalibreringsgas
Dessutom är NO2-kalibreringsgas tillåten. NO2-kalibreringsgasens koncentration ska ligga inom 2 % av det angivna koncentrationsvärdet. Den mängd NO som ingår i NO2-kalibreringsgasen får inte överstiga 5 % av NO2-halten.
5.1.3 Blandningar med flera komponenter
Endast blandningar med flera komponenter som uppfyller kraven i punkt 5.1.1 ska användas. Dessa blandningar får innehålla två eller flera av komponenterna. Blandningar med flera komponenter som innehåller både NO och NO2 är undantagna från de renhetskrav för NO2 som fastställs i punkterna 5.1.1 och 5.1.2.
5.2 Gasdelare
Gasdelare (dvs. precisionsblandare som späder med renad N2 eller syntetisk luft) får användas för erhållande av kalibrerings- och spänngaser. Noggrannheten hos gasdelaren ska vara sådan att koncentrationen i de blandade kalibreringsgaserna kan bestämmas med en noggrannhet på ± 2 %. Kontrollen ska utföras vid 15–50 % av fullt skalutslag för varje kalibrering med gasdelare. Om den första kontrollen misslyckas får ytterligare en kontroll genomföras med hjälp av en annan kalibreringsgas.
Alternativt får gasdelaren kontrolleras med ett linjärt instrument, t.ex. med användning av NO-gas i kombination med en kemiluminiscensdetektor. Instrumentets spännvärde ska justeras med spänngasen kopplad direkt till instrumentet. Gasdelaren ska kontrolleras vid de inställningar som normalt används, och det nominella värdet ska jämföras med den koncentration som uppmätts med instrumentet. Skillnaden ska vid varje punkt ligga inom ± 1 % av den nominella koncentrationen.
5.3 Kontrollgaser för syreinterferens
Kontrollgaser för syreinterferens består av en blandning av propan, syre och kväve och ska innehålla propan till en koncentration på 350 ± 75 ppmC1. Koncentrationen ska bestämmas med gravimetrisk metod, dynamisk blandning eller kromatografisk analys av totala kolväten samt orenheter. Syrekoncentrationerna i kontrollgaserna för syreinterferens ska uppfylla kraven i tabell A5/3. Återstoden av kontrollgasen för syreinterferens ska bestå av renat kväve.
Tabell A5/3
Kontrollgaser för syreinterferens
|
|
Motortyp |
|
|
Kompressionständning |
Gnisttändning |
|
|
O2-koncentration |
21 ± 1 % |
10 ± 1 % |
|
10 ± 1 % |
5 ± 1 % |
|
|
5 ± 1 % |
0,5 ± 0,5 % |
|
6. ANALYSATORER FÖR MÄTNING AV UTSLÄPP AV (FASTA) PARTIKLAR
I denna punkt ska framtida krav på analysatorer för mätning av utsläpp av partikelantal fastställas, när mätningen av dessa blir obligatorisk.
6.1 Allmänt
PN-analysatorn ska bestå av en prekonditioneringsenhet och en partikeldetektor som räknar med 50 % effektivitet från cirka 23 nm. Det är tillåtet att partikeldetektorn också prekonditionerar aerosolen. Analysatorernas känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, temperaturväxlingar och lufttrycksförändringar samt elektromagnetiska interferenser och andra effekter av fordonets eller analysatorns drift ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt och ska klart anges av utrustningstillverkaren i det medföljande materialet. PN-analysatorn får endast användas inom de av tillverkaren angivna driftsparametrarna. I figur A5/1 visas ett exempel på uppställning av en PN-analysator.
Figur A5/1
Exempel på uppställning av en PN-analysator: Streckade linjer visar valfria delar. EFM = avgasmassflödesmätare, d = innerdiameter, PND = utspädningsanordning för partiklar
PN-analysatorn ska anslutas till provtagningspunkten via en provtagningssond som extraherar ett prov från centrumlinjen i avgasröret. Enligt vad som anges i punkt 3.5 i tillägg 4 ska, om partiklarna inte späds ut vid avgasröret, provtagningsledningen värmas upp till en temperatur på minst 373 K (100 °C) fram till PN-analysatorns första utspädningspunkt eller analysatorns partikeldetektor. Uppehållstiden i provtagningsledningen ska vara mindre än 3 s.
Alla delar som kommer i kontakt med avgasprovet ska alltid hållas vid en temperatur som förhindrar kondensering av alla ämnen i anordningen. Detta kan exempelvis uppnås genom uppvärmning vid en högre temperatur och utspädning av provet eller oxidering av (halv)flyktiga ämnen.
PN-analysatorn ska innefatta en uppvärmd sektion med en väggtemperatur ≥ 573 K. Enheten ska styra de uppvärmda stegen till konstanta nominella driftstemperaturer, med en tolerans av ± 10 K och indikera huruvida de uppvärmda stegen har korrekta driftstemperaturer. Lägre temperaturer kan godtas så länge effektiviteten för borttagning av de flyktiga partiklarna uppfyller kraven i punkt 6.4.
Tryck-, temperatur- och andra givare ska övervaka att instrumentet fungerar korrekt vid drift och utlösa en varning eller ett meddelande vid fel.
PN-analysatorns fördröjningstid ska vara ≤ 5 s.
PN-analysatorn (och/eller partikeldetektorn) ska ha en stigtid på ≤ 3,5 s.
Mätningar av partikelkoncentrationen ska rapporteras normaliserade till 273 K och 101,3 kPa. Om nödvändigt ska trycket och/eller temperaturen vid inloppet till detektorn mätas och rapporteras i syfte att normalisera partikelkoncentrationen.
PN-system som uppfyller kalibreringskraven i FN-föreskrift nr 154 uppfyller automatiskt kraven i detta tillägg.
6.2 Effektivitetskrav
Det fullständiga PN-analysatorsystemet inklusive provtagningsledningen ska uppfylla effektivitetskraven i tabell A5/3a.
Tabell A5/3a
Effektivitetskrav för PN-analysatorsystem (inklusive provtagningsledning)
|
dp [nm] |
Under 23 |
23 |
30 |
50 |
70 |
100 |
200 |
|
E(dp) PN-analysator |
Ännu ej fastställt |
0,2–0,6 |
0,3–1,2 |
0,6–1,3 |
0,7–1,3 |
0,7–1,3 |
0,5–2,0 |
Effektiviteten E(dp) definieras som förhållandet vid avläsningarna av PN-analysatorsystemet till mätningarna hos en referenskondenspartikelräknare (d50 % = 10 nm eller mindre, kontrollerad för linearitet och kalibrerad med en elektrometer) eller elektrometer av koncentrationen av antalet partiklar parallellt med monodispersiv aerosol med rörelsediametern dp och normaliserad vid samma temperatur- och tryckförhållanden.
Materialet bör vara termiskt stabil och sotliknande (t.ex. gnisttänd grafit eller sot från diffusionsflamma med termisk förbehandling). Om effektivitetskurvan mäts med en annan aerosol (t.ex. NaCl) måste korrelationen till den sotliknande kurvan lämnas i form av ett diagram som jämför de effektiviteter som erhålls med de båda aerosolerna. Skillnaderna i räkningseffektiviteter ska beaktas genom justering av de uppmätta effektiviteterna på grundval av det tillhandahållna diagrammet för att ge de sotliknande aerosoleffektiviteterna. Korrigeringen för multipelt laddade partiklar ska tillämpas och dokumenteras, men får inte överstiga 10 %. Dessa effektiviteter avser PN-analysatorerna med provtagningsledning. PN-analysatorn kan också kalibreras i delar (dvs. enheten för prekonditionering separat från partikeldetektorn) så länge det är bevisat att PN-analysatorn och provtagningsledningen tillsammans uppfyller kraven i tabell A5/3a. Den uppmätta signalen från detektorn ska vara > 2 gånger detektionsgränsen (definieras här som nollnivån + tre standardavvikelser).
6.3 Linearitetskrav
PN-analysatorn inklusive provtagningsledningen ska uppfylla linearitetskraven i punkt 3.2 i tillägg 5 med monodispersiva eller polydispersiva sotliknande partiklar. Partikelstorleken (rörelsediameter eller räknad mediandiameter) ska vara större än 45 nm. Referensinstrumentet ska vara en elektrometer eller en kondenspartikelräknare med d50 = 10 nm eller mindre, verifierad med avseende på linearitet, alternativt ett partikelantalsystem som uppfyller kraven i FN-föreskrift nr 154.
Skillnaderna mellan PN-analysatorn och referensinstrumentet på alla punkter som kontrollerats (förutom nollpunkten) ska dessutom ligga inom 15 % av deras medelvärde. Minst fem jämnt fördelade punkter (plus nollpunkten) ska kontrolleras. Den högsta kontrollerade koncentrationen ska vara > 90 % av PN-analysatorns nominella mätområde.
Om PN-analysatorn kalibreras i delar kan lineariteten kontrolleras endast för PN-detektorn, men effektiviteten av de övriga delarna och provtagningsledningen ska beaktas vid beräkning av lutning.
6.4 Effektivitet vid borttagning av flyktiga partiklar
Systemet ska avlägsna > 99 % av ≥ 30 nm tetrakontanpartiklar (CH3(CH2)38CH3), med en inloppskoncentration på ≥ 10 000 partiklar per kubikcentimeter vid minimiutspädning.
Systemet ska uppnå > 99 % effektivitet vid avlägsnande av tetrakontan med räknad mediandiameter > 50 nm och massa > 1 mg/m3.
Effektivitet vid borttagning av flyktiga partiklar med tetrakontan ska endast visas en gång per instrumentfamilj. Instrumenttillverkaren ska emellertid tillhandahålla intervaller för underhåll eller ersättning som säkerställer att borttagningseffektiviteten inte sjunker under de tekniska kraven. Om denna information inte tillhandahålls ska effektiviteten vid borttagning av flyktiga partiklar kontrolleras årligen för varje instrument.
7. INSTRUMENT FÖR MÄTNING AV AVGASMASSFLÖDE
7.1 Allmänt
Instrument eller signaler för mätning av avgasmassflödet ska ha ett mätområde och en responstid som är lämplig för den noggrannhet som krävs för mätning av avgasmassflödet under transienta och fortvariga förhållanden. Instrumentens och signalernas känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, temperaturväxlingar och lufttrycksförändringar samt elektromagnetiska interferenser och andra effekter av fordonets eller instrumentets drift ska vara på en nivå som eliminerar ytterligare fel.
7.2 Instrumentspecifikationer
Avgasmassflödet ska bestämmas med en direkt mätmetod genom något av följande instrument:
Pitotbaserade flödesanordningar.
Differentialtrycksutrustning, exempelvis flödesmunstycke (för närmare uppgifter se ISO 5167).
Ultraljudsflödesmätare.
Virvelflödesmätare.
Varje enskild avgasmassflödesmätare ska uppfylla de linearitetskrav som anges i punkt 3. Dessutom ska instrumenttillverkaren visa att varje typ av avgasmassflödesmätare överensstämmer med specifikationerna i punkterna 7.2.3–7.2.9.
Det är tillåtet att beräkna avgasmassflödet på grundval av mätningar av luftflöde och bränsleflöde med sensorer med spårbar kalibrering om dessa uppfyller linearitetskraven i punkt 3 och noggrannhetskraven i punkt 8 samt om det slutliga värdet för avgasmassflödet valideras i enlighet med punkt 4 i tillägg 6.
Dessutom är andra metoder att fastställa avgasmassflödet på grundval av icke spårbara instrument och signaler, som förenklade avgasmassflödesmätare eller ECU-signaler, tillåtna om det slutliga värdet för avgasmassflödet uppfyller linearitetskraven i punkt 3 och valideras i enlighet med punkt 4 i tillägg 6.
7.2.1 Standarder för kalibrering och kontroll
Avgasmassflödesmätarnas mätprestanda ska kontrolleras med luft eller avgas gentemot en spårbar standard som t.ex. en kalibrerad avgasmassflödesmätare eller en fullflödesutspädningstunnel.
7.2.2 Kontrollfrekvens
Avgasmassflödesmätarnas överensstämmelse med punkterna 7.2.3–7.2.9 ska kontrolleras högst ett år före den faktiska provningen.
7.2.3 Noggrannhet
Avgasmassflödesmätarens noggrannhet, definierad som avläsningens avvikelse från referensvärdet, får inte överstiga ± 3 % av avläsningen eller 0,3 % av fullt skalutslag, beroende på vad som är störst.
7.2.4 Precision
Precisionen, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid 10 upprepade responser på ett visst nominellt flöde ungefär i mitten av kalibreringsområdet, får inte överstiga ± 1 % av det maximala flöde för vilket mätaren har kalibrerats.
7.2.5 Brus
Brusnivån får inte överstiga 2 % av värdet för det maximala kalibrerade flödet. Mellan var och en av de 10 mätperioderna ska det gå en period av 30 s under vilken mätaren utsätts för det maximala kalibrerade flödet.
7.2.6 Nollresponsdrift
Nollresponsdriften definieras som den genomsnittliga responsen på ett nollflöde under ett intervall på minst 30 s. Nollresponsdriften kan kontrolleras på grundval av de rapporterade primära signalerna, t.ex. tryck. De primära signalernas drift under 4 h ska vara mindre än ± 2 % av det högsta värdet för den primära signal som registreras vid det flöde för vilket mätaren kalibrerades.
7.2.7 Spännresponsdrift
Spännresponsdriften definieras som den genomsnittliga responsen på ett spännflöde under ett intervall på minst 30 s. Spännresponsdriften kan kontrolleras på grundval av de rapporterade primära signalerna, t.ex. tryck. De primära signalernas drift under 4 h ska vara mindre än ± 2 % av det högsta värdet för den primära signal som registreras vid det flöde för vilket mätaren kalibrerades.
7.2.8 Stigtid
Stigtiden för avgasflödesinstrumenten och metoderna bör i största möjliga utsträckning motsvara stigtiden för gasanalysatorerna enligt punkt 4.2.7, men får inte överstiga 1 s.
7.2.9 Kontroll av responstid
Responstiden för avgasmassflödemätarna ska fastställas genom tillämpning av liknande parametrar som de som tillämpas vid utsläppsprovningen (dvs. tryck, flödesnivåer, filterinställningar och alla andra parametrar som påverkar responstiden). Responstiden ska fastställas genom gasbyte direkt vid avgasmassflödesmätarens inlopp. Gasflödesbytet ska ske så snabbt som möjligt, men starkt rekommenderat är snabbare än 0,1 s. Det gasflöde som används för provningen ska orsaka en ändring av flödesnivån på minst 60 % av avgasmassflödesmätarens fulla skalutslag. Gasflödet ska registreras. Fördröjningen definieras som tiden från gasflödesbytet (t 0) till dess att responsen uppnår 10 % (t 10) av den slutliga avläsningen. Stigtiden definieras som tiden mellan 10 % och 90 % respons i förhållande till den slutliga avläsningen (t 10–t 90). Responstiden (t 90) definieras som summan av fördröjningen och stigtiden. Avgasmassflödesmätarens responstid (t90 ) ska vara ≤ 3 s med en stigtid (t 10–t 90) på ≤ 1 s i enlighet med punkt 7.2.8.
8. GIVARE OCH HJÄLPUTRUSTNING
En sensor eller en hjälputrustning som används för fastställande av exempelvis temperatur, atmosfäriskt tryck, luftfuktighet, fordonshastighet, bränsleflöde eller inluftsflöde får inte ändra eller otillbörligt påverka prestanda hos fordonets motor eller system för efterbehandling av avgaser. Sensorernas och hjälputrustningens noggrannhet ska uppfylla kraven i tabell A5/4. Uppfyllelse av kraven i tabell A5/4 ska demonstreras i de intervall som anges av instrumenttillverkaren enligt kraven i interna granskningsförfaranden eller i enlighet med ISO 9000.
Tabell A5/4
Krav på noggrannhet för mätparametrar
|
Mätparameter |
Noggrannhet |
|
Bränsleflöde (1) |
± 1 % av avläsning (2) |
|
Luftflöde (3) |
± 2 % av avläsning |
|
Fordonshastighet (4) |
± 1,0 km/h absolutvärde |
|
Temperaturer ≤ 600 K |
± 2 K absolutvärde |
|
Temperaturer > 600 K |
± 0,4 % av avläsning i kelvin |
|
Omgivningstryck |
± 0,2 kPa absolutvärde |
|
Relativ luftfuktighet |
± 5 % absolutvärde |
|
Absolut luftfuktighet |
± 10 % av avläsning eller 1 gH2O/kg torr luft, beroende på vilket som är störst |
|
(1)
Frivilligt för att fastställa avgasmassflöde.
(2)
Noggrannheten ska vara 0,02 % av avläsningen om parametern används för beräkning av luftflödet och avgasmassflödet utifrån bränsleflödet enligt punkt 7 i tillägg 7.
(3)
Frivilligt för att fastställa avgasmassflöde.
(4)
Kravet gäller endast hastighetssensorn. Om fordonshastigheten används för att fastställa parametrar såsom acceleration, produkten av hastighet och positiv acceleration, eller RPA, ska hastighetssignalen ha en noggrannhet på 0,1 % över 3 km/h och en provtagningsfrekvens av 1 Hz. Detta krav på noggrannhet kan uppfyllas genom att använda signalen från en hastighetssensor för hjulrotation. |
|
Tillägg 6
Validering av Pems och icke-spårbart avgasmassflöde
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs kraven för att under transienta förhållanden validera att den installerade Pems-utrustningen fungerar samt att det avgasmassflöde som erhållits från icke-spårbara avgasmassflödesmätare eller beräknats från ECU-signaler är korrekt.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
|
a 0 |
— |
regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln |
|
a 1 |
— |
regressionslinjens lutning |
|
r 2 |
— |
determinationskoefficient |
|
x |
— |
referenssignalens faktiska värde |
|
y |
— |
det faktiska värdet av den signal som valideras |
3. FÖRFARANDE FÖR VALIDERING AV PEMS
3.1 Frekvens för validering av Pems
Det rekommenderas att den installerade Pems-utrustningen på ett fordon valideras genom jämförelse med laboratorieinstallerad utrustning i en provning på en chassidynamometer antingen före RDE-provningen eller efter slutförd provning. Valideringsprovningen är obligatorisk för provningar som utförs i samband med typgodkännande.
3.2 Förfarande för validering av Pems
3.2.1 Installation av Pems
Pems-utrustningen ska installeras och förberedas enligt kraven i tillägg 4. Installationen av Pems-utrustningen ska behållas oförändrad under tiden mellan valideringen och RDE-provningen.
3.2.2 Provningsförhållanden
Valideringsprovningen ska, så långt det är möjligt, utföras på en chassidynamometer under förhållanden för typgodkännande enligt kraven i FN-föreskrift nr 154. Det rekommenderas att det avgasflöde som under valideringen avleds av Pems-utrustningen förs tillbaka till konstantvolymprovtagaren. Om detta inte är möjligt ska resultaten från konstantvolymprovtagaren korrigeras för den avledda avgasmassan. Om avgasmassflödet valideras med en avgasmassflödesmätare rekommenderas det att mätningarna dubbelkontrolleras med hjälp av data från en sensor eller en elektrisk styrenhet.
3.2.3 Dataanalys
De totala distansspecifika utsläppen (g/km) som uppmätts med laboratorieutrustning ska beräknas i enlighet med FN-föreskrift nr 154. De utsläpp som uppmäts av Pems-utrustningen ska beräknas enligt tillägg 7, summeras för att ge den totala massan av föroreningar [g] och därefter divideras med provningsdistansen [km] enligt chassidynamometern. Den totala distansspecifika massan av föroreningar (g/km) enligt Pems-utrustningen och referenslaboratoriesystemet ska utvärderas gentemot kraven i punkt 3.3. För valideringen av mätningen av NOX-utsläpp ska fuktighetskorrigering tillämpas i enlighet med FN-föreskrift nr 154.
3.3 Tillåtna toleranser vid validering av Pems
Valideringsresultaten för Pems-utrustningen ska uppfylla de krav som anges i tabell A6/1. Om någon av de tillåtna toleranserna inte uppfylls ska korrigerande åtgärder vidtas och valideringen upprepas.
Tabell A6/1
Tillåtna toleranser
|
Parameter [enhet] |
Tillåten absolut tolerans |
|
Distans [km] (1) |
250 m från laboratoriereferensen |
|
THC (2) [mg/km] |
15 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
|
CH4 (3) [mg/km] |
15 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
|
NMHC (3) [mg/km] |
20 mg/km eller 20 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
|
PN (3) [#/km] |
8•1010 p/km eller 42 % av laboratoriereferensen (3), beroende på vilket som är störst |
|
CO (3) [mg/km] |
100 mg/km eller 15 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
|
CO2 [g/km] |
10 g/km eller 7,5 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
|
NOx (3) [mg/km] |
10 mg/km eller 12,5 % av laboratoriereferensen, beroende på vilket som är störst |
|
(1)
Endast tillämpligt om fordonshastigheten fastställs genom ECU. För att den tillåtna toleransen ska uppfyllas är det tillåtet att anpassa ECU-mätningarna av fordonshastigheten efter resultatet av valideringen.
(2)
Parametern är endast obligatorisk om mätning krävs för överensstämmelse med gränserna.
(3)
PMP-system. |
|
4. FÖRFARANDE FÖR VALIDERING AV AVGASMASSFLÖDE FASTSTÄLLT AV ICKE-SPÅRBARA INSTRUMENT OCH SENSORER
4.1 Valideringsfrekvens
Förutom att uppfylla de linearitetskrav som anges i punkt 3 i tillägg 5 under fortvarighetsförhållanden, ska lineariteten av icke-spårbara avgasmassflödesmätare eller det avgasmassflöde som beräknas från icke-spårbara sensorer eller ECU-signaler valideras under transienta förhållanden för varje provfordon gentemot en kalibrerad avgasmassflödesmätare eller konstantvolymprovtagaren.
4.2 Valideringsförfarande
Valideringen ska utföras på en chassidynamometer under förhållanden för typgodkännande på samma fordon som använts för RDE-provningen så långt det är tillämpligt. Som referens ska en flödesmätare med spårbar kalibrering användas. Omgivningstemperaturen kan vara vilken som helst inom den variationsvidd som anges i punkt 5.1 i denna bilaga. Installationen av avgasmassflödesmätaren och provningens utförande ska uppfylla kravet i punkt 3.4.3 i tillägg 4.
Följande beräkningar ska göras för att validera lineariteten:
Den signal som valideras och referenssignalen ska tidskorrigeras genom att kraven i punkt 3 i tillägg 7 i tillämpliga fall följs.
Punkter under 10 % av det maximala flödet ska undantas från ytterligare analys.
Vid en konstant frekvens på minst 1,0 Hz ska signalen som valideras och referenssignalen korreleras med hjälp av den bäst anpassade ekvationen med formen
där
|
y |
|
är det faktiska värdet av den signal som valideras, |
|
a 1 |
|
är regressionslinjens lutning, |
|
x |
|
är det faktiska värdet för referenssignalen och |
|
a 0 |
|
är regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln. |
Skattningens standardfel (SEE) för y med avseende på x samt determinationskoefficienten (r 2) ska beräknas för varje mätparameter och mätsystem.
Parametrarna för linjär regression ska uppfylla kraven i tabell A6/2.
4.3 Krav
Linearitetskraven som anges i tabell A6/2 ska uppfyllas. Om någon av de tillåtna toleranserna inte uppfylls ska korrigerande åtgärder vidtas och valideringen upprepas.
Tabell A6/2
Linearitetskrav för beräknade och uppmätta avgasmassflöden
|
Mätparameter/system |
a 0 |
Lutning a 1 |
Skattningens standardfel SEE |
Determinationskoefficient r 2 |
|
Avgasmassflöde |
0,0 ± 3,0 kg/h |
1,00 ± 0,075 |
≤ 10 % max |
≥ 0,90 |
Tillägg 7
Fastställande av momentana utsläpp
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs förfarandet för att fastställa den momentana massan och antalet utsläppta partiklar [g/s; #/s] efter tillämpning av reglerna för dataenhetlighet i tillägg 4. Den momentana massan och antalet utsläppta partiklar ska sedan användas för den efterföljande utvärderingen av en RDE-tripp och beräkningen av det mellanliggande och slutliga utsläppsresultatet som beskrivs i tillägg 11.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
|
α |
— |
molar vätekvot (H/C) |
|
β |
— |
molar kolkvot (C/C) |
|
γ |
— |
molar svavelkvot (S/C) |
|
δ |
— |
molar kvävekvot (N/C) |
|
Δtt,i |
— |
analysatorns omvandlingstid t [s] |
|
Δtt,m |
— |
avgasmassflödesmätarens omvandlingstid t [s] |
|
ε |
— |
molar syrekvot (O/C) |
|
ρ e |
— |
avgasens densitet |
|
ρ gas |
— |
densiteten av komponenten gas i avgasen |
|
λ |
— |
luftöverskottsförhållande |
|
λ i |
— |
momentant luftöverskottsförhållande |
|
A/F st |
— |
stökiometriskt luft-bränsleförhållande [kg/kg] |
|
c CH4 |
— |
metankoncentration |
|
c CO |
— |
koncentration av torr CO [%] |
|
c CO2 |
— |
koncentration av torr CO2 [%] |
|
c dry |
— |
torr koncentration av en förorening i ppm eller volymprocent |
|
c gas,i |
— |
momentan koncentration av komponenten gas i avgasen [ppm] |
|
c HCw |
— |
våt kolvätekoncentration [ppm] |
|
c HC(w/NMC) |
— |
kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1] |
|
c HC(w/oNMC) |
— |
kolvätekoncentration med CH4 eller C2H6 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1] |
|
c i,c |
— |
tidskorrigerad koncentration av komponenten i [ppm] |
|
c i,r |
— |
koncentration av komponenten i i avgasen [ppm] |
|
c NMHC |
— |
koncentration av icke-metankolväten |
|
c wet |
— |
våt koncentration av en förorening i ppm eller volymprocent |
|
E E |
— |
verkningsgrad för etan |
|
E M |
— |
verkningsgrad för metan |
|
H a |
— |
inloppsluftens fuktighet [g vatten/kg torr luft] |
|
i |
— |
mätningens nummer |
|
m gas,i |
— |
massan av komponenten gas i avgasen [g/s] |
|
q maw,i |
— |
momentant massflöde för inloppsluft [kg/s] |
|
q m,c |
— |
tidskorrigerat avgasmassflöde [kg/s] |
|
q mew,i |
— |
momentant avgasmassflöde [kg/s] |
|
q mf,i |
— |
momentant bränslemassflöde [kg/s] |
|
q m,r |
— |
obehandlat avgasmassflöde [kg/s] |
|
r |
— |
korrelationskoefficient |
|
r2 |
— |
determinationskoefficient |
|
r h |
— |
responsfaktor för kolväten |
|
u gas |
— |
u-värdet av komponenten gas i avgasen |
3. TIDSKORRIGERING AV PARAMETRAR
För en korrekt beräkning ska de distansspecifika utsläppen, de registrerade spåren av komponentkoncentrationer, avgasmassflödet, fordonshastigheten och andra fordonsdata tidskorrigeras. För att underlätta tidskorrigeringen ska data som är föremål för tidsanpassning registreras antingen i en enda anordning för dataregistrering eller med en synkroniserad tidsmärkning enligt punkt 5.1 i tillägg 4. Tidskorrigeringen och anpassningen av parametrar ska utföras i den följd som beskrivs i punkterna 3.1–3.3.
3.1 Tidskorrigering av komponentkoncentrationer
De registrerade spåren av alla komponentkoncentrationer ska tidskorrigeras genom invertering enligt omvandlingstiderna för respektive analysatorer. Omvandlingstiden för analysatorerna ska fastställas enligt punkt 4.4 i tillägg 5,
där
|
c i,c |
|
är den tidskorrigerade koncentrationen av komponent i som en funktion av tiden t, |
|
c i,r |
|
är den obehandlade koncentrationen av komponent i som en funktion av tiden t, och |
|
Δtt,i |
|
är omvandlingstiden t för den analysator som mäter komponent i. |
3.2 Tidskorrigering av avgasmassflöde
Det avgasmassflöde som uppmätts med en avgasflödesmätare ska tidskorrigeras genom invertering i enlighet med omvandlingstiden för avgasmassflödesmätaren. Omvandlingstiden för avgasmassflödesmätaren ska fastställas i enlighet med punkt 4.4 i tillägg 5,
där
|
q m,c |
|
är det tidskorrigerade avgasmassflödet som en funktion av tiden t, |
|
q m,r |
|
är det obehandlade avgasmassflödet som en funktion av tiden t, och |
|
Δtt,m |
|
är avgasmassflödesmätarens omvandlingstid t. |
Om avgasmassflödet fastställs med hjälp av ECU-data eller en sensor ska en ytterligare omvandlingstid beaktas och erhållas genom korrelation av det beräknade avgasmassflödet och det avgasmassflöde som uppmäts enligt punkt 4 i tillägg 6.
3.3 Tidsanpassning av fordonsdata
Andra data från en givare eller en ECU ska tidsanpassas genom korrelation med lämpliga utsläppsdata (t.ex. komponentkoncentrationer).
3.3.1 Fordonshastighet från olika källor
För att fordonshastigheten ska kunna tidsanpassas med avgasmassflödet är det först nödvändigt att fastställa ett giltigt hastighetsspår. Om fordonshastigheten erhålls från flera olika källor (t.ex. GNSS, givare eller ECU) ska hastigheten tidsanpassas genom korrelation.
3.3.2 Fordonshastighet med avgasmassflöde
Fordonshastigheten ska tidsanpassas med avgasmassflödet genom korrelation av avgasmassflödet och produkten av fordonets hastighet och positiva acceleration.
3.3.3 Ytterligare signaler
Tidsanpassningen av signaler vars värden förändras långsamt och inom en begränsad variationsvidd, t.ex. omgivningstemperatur, kan utelämnas.
4. UTSLÄPPSMÄTNINGAR UNDER STOPP AV FÖRBRÄNNINGSMOTORN
Eventuella mätningar av momentana utsläpp eller avgasflöden medan förbränningsmotorn är inaktiverad ska registreras i datautbytesfilen.
5. KORRIGERING AV UPPMÄTTA VÄRDEN
5.1 Korrigering för avdrift
|
cref,z |
|
är referenskoncentrationen i nollställningsgasen (vanligen noll) [ppm] |
|
cref,s |
|
är referenskoncentrationen i spänngasen [ppm] |
|
cpre,z |
|
är analysatorkoncentrationen av nollställningsgasen före provning [ppm] |
|
cpre,s |
|
är analysatorkoncentrationen av spänngasen före provning [ppm] |
|
cpost,z |
|
är analysatorkoncentrationen av nollställningsgasen efter provning [ppm] |
|
cpost,s |
|
är analysatorkoncentrationen av spänngasen efter provning [ppm] |
|
cgas |
|
är provningsgasens koncentration [ppm] |
5.2 Korrigering av torr/våt bas
Om utsläppen mäts på torr bas ska de uppmätta koncentrationerna omvandlas till våt bas enligt formeln
där
|
c wet |
|
är den våta koncentrationen av en förorening i ppm eller volymprocent, |
|
c dry |
|
är den torra koncentrationen av en förorening i ppm eller volymprocent och |
|
k w |
|
är korrektionsfaktorn för torr/våt bas. |
Beräkningen av k w ska göras med hjälp av ekvationen
där
där
|
H a |
|
är inloppsluftens fuktighet [g vatten/kg torr luft], |
|
c CO2 |
|
är koncentrationen av torr CO2 [%], |
|
c CO |
|
är koncentrationen av torr CO [%] och |
|
α |
|
är bränslets molara vätekvot (H/C). |
5.3 Korrigering av NOx för luftfuktighet och temperatur
NOx-utsläppen ska inte korrigeras för omgivningstemperatur och luftfuktighet.
5.4 Korrigering av negativa utsläppsresultat
Negativa momentana resultat får inte korrigeras.
6. FASTSTÄLLANDE AV MOMENTANA GASFORMIGA AVGASKOMPONENTER
6.1 Inledning
Komponenterna i den obehandlade avgasen ska mätas med de mät- och provtagningsanalysatorer som beskrivs i tillägg 5. De obehandlade koncentrationerna av de relevanta komponenterna ska mätas i enlighet med tillägg 4. Data ska tidskorrigeras och anpassas i enlighet med punkt 3.
6.2 Beräkning av NMHC- och CH4-koncentrationer
För metanmätning med hjälp av en icke-metanavskiljare kombinerad med flamjoniseringsdetektor beror beräkningen av icke-metankolväten på den kalibreringsgas/metod som används för noll- eller spännkalibrering. När en flamjoniseringsdetektor används för mätning av totala kolväten utan en icke-metanavskiljare ska den kalibreras med propan/luft eller propan/N2 på normalt sätt. För kalibreringen av en flamjoniseringsdetektor i serie med en icke-metanavskiljare är följande metoder tillåtna:
Kalibreringsgasen som består av propan/luft flödar förbi icke-metanavskiljaren.
Kalibreringsgasen som består av metan/luft flödar genom icke-metanavskiljaren.
Det rekommenderas starkt att metanflamjoniseringsdetektorn kalibreras med metan/luft genom icke-metanavskiljaren.
När metod a används ska koncentrationerna av CH4 och icke-metankolväten beräknas enligt formlerna
När metod b används ska koncentrationen av CH4 och icke-metankolväten beräknas enligt formlerna
där
|
c HC(w/oNMC) |
|
är kolvätekoncentrationen med CH4 eller C2H6 som passerar förbi icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
|
c HC(w/NMC) |
|
är kolvätekoncentrationen med CH4 eller C2H6 som flödar genom icke-metanavskiljaren [ppmC1], |
|
r h |
|
är responsfaktorn för kolväten enligt punkt 4.3.3 b i tillägg 5, |
|
E M |
|
är verkningsgraden för metan enligt punkt 4.3.4 a i tillägg 5, och |
|
E E |
|
är verkningsgraden för etan enligt punkt 4.3.4 b i tillägg 5. |
Om metanflamjoniseringsdetektorn kalibreras genom avskiljaren (metod b) är verkningsgraden noll för metanomvandlingen enligt punkt 4.3.4 a i tillägg 5. Den densitet som används för beräkningarna av massan av icke-metankolväten ska vara lika med densiteten av massan av totala kolväten vid 273,15 K och 101,325 kPa och bränsleberoende.
7. FASTSTÄLLANDE AV AVGASMASSFLÖDET
7.1 Inledning
Beräkningen av momentana massutsläpp enligt punkterna 8 och 9 kräver att avgasmassflödet fastställs. Avgasmassflödet ska fastställas genom en av de direkta mätmetoder som anges i punkt 7.2 i tillägg 5. Alternativt är det tillåtet att beräkna avgasmassflödet enligt beskrivningen i punkterna 7.2–7.4 i det här tillägget.
7.2 Beräkningsmetod med användning av luftmassflöde och bränslemassflöde
Det momentana avgasmassflödet kan beräknas ur luftmassflödet och bränslemassflödet enligt formeln
där
|
q mew,i |
|
är det momentana avgasmassflödet [kg/s], |
|
q maw,i |
|
är det momentana inluftsmassflödet [kg/s], |
|
q mf,i |
|
är det momentana bränslemassflödet [kg/s]. |
Om luftmassflödet och bränslemassflödet eller avgasmassflödet fastställs med hjälp av ECU-data, ska det beräknade momentana avgasmassflödet uppfylla de linearitetskrav som anges för avgasmassflöde i punkt 3 i tillägg 5 och de valideringskrav som anges i punkt 4.3 i tillägg 6.
7.3 Beräkningsmetod med användning av luftmassflöde och luft-bränsleförhållande
Det momentana avgasmassflödet kan beräknas ur luftmassflödet och luft-bränsleförhållandet enligt formeln
där
där
|
q maw,i |
|
är det momentana inluftsmassflödet [kg/s], |
|
A/F st |
|
är det stökiometriska luft-bränsleförhållandet [kg/kg], |
|
λ i |
|
är det momentana luftöverskottsförhållandet, |
|
c CO2 |
|
är koncentrationen av torr CO2 [%], |
|
c CO |
|
är koncentrationen av torr CO [ppm], |
|
c HCw |
|
är den våta koncentrationen av kolväten [ppm], |
|
α |
|
är den molara vätekvoten (H/C), |
|
β |
|
är den molara kolkvoten (C/C), |
|
γ |
|
är den molara svavelkvoten (S/C), |
|
δ |
|
är den molara kvävekvoten (N/C) och |
|
ε |
|
är den molara syrekvoten (O/C). |
Koefficienterna avser ett bränsle Cβ Hα Oε Nδ Sγ där β = 1 för kolbaserade bränslen. Koncentrationen av kolväteutsläpp är vanligtvis låg och får utelämnas vid beräkningen av λ i.
Om luftmassflödet och luft-bränsleförhållandet fastställs genom ECU-data ska det beräknade momentana avgasmassflödet uppfylla de linearitetskrav som anges för avgasmassflöde i punkt 3 i tillägg 5 och de valideringskrav som anges i punkt 4.3 i tillägg 6.
7.4 Beräkningsmetod med användning av bränslemassflöde och luft-bränsleförhållande
Det momentana avgasmassflödet kan beräknas med hjälp av bränsleflödet och luft-bränsleförhållandet (beräknat med A/Fst och λ i i enlighet med punkt 7.3) enligt följande formel:
Det beräknade momentana avgasmassflödet ska uppfylla de linearitetskrav som anges för avgasmassflöde i punkt 3 i tillägg 5 och de valideringskrav som anges i punkt 4.3 i tillägg 6.
8. BERÄKNING AV DE MOMENTANA MASSUTSLÄPPEN AV GASFORMIGA KOMPONENTER
De momentana massutsläppen [g/s] ska fastställas genom multiplikation av den momentana koncentrationen av föroreningen i fråga [ppm] med det momentana avgasmassflödet [kg/s], båda korrigerade och anpassade med avseende på omvandlingstiden, och respektive u-värde i tabell A7/1. Om mätningen görs på torr bas ska torr/våt-korrektionen enligt punkt 5.1 tillämpas på de momentana koncentrationerna av komponenterna, innan ytterligare beräkningar görs. I förekommande fall ska negativa momentana utsläpp införas i alla efterföljande utvärderingar av data. Parametervärdena ska införas i beräkningen av momentana utsläpp [g/s] enligt utdata från analysatorn, instrumentet för flödesmätning, givaren eller ECU. Följande ekvation ska tillämpas:
där
|
m gas,i |
|
är massan av komponenten gas i avgasen [g/s], |
|
u gas |
|
är förhållandet mellan densiteten av komponenten gas i avgasen och avgasens totala densitet enligt tabell A7/1, |
|
c gas,i |
|
är den uppmätta koncentrationen av komponenten gas i avgasen [ppm], |
|
q mew,i |
|
är det uppmätta avgasmassflödet [kg/s], |
|
gas |
|
är respektive komponent och |
|
i |
|
mätningens nummer. |
Tabell A7/1
Obehandlade u-värden för avgas som avspeglar förhållandet mellan densiteten hos avgaskomponenten eller föroreningen i [kg/m3] och densiteten hos avgasen [kg/m3]
|
Bränsle |
ρ e [kg/m3] |
Komponent eller förorening i |
|||||
|
NOx |
CO |
HC |
CO2 |
O2 |
CH4 |
||
|
ρ gas [kg/m3] |
|||||||
|
2,052 |
1,249 |
1,9630 |
1,4276 |
0,715 |
|||
|
Diesel (B0) |
1,2893 |
0,001593 |
0,000969 |
0,000480 |
0,001523 |
0,001108 |
0,000555 |
|
Diesel (B5) |
1,2893 |
0,001593 |
0,000969 |
0,000480 |
0,001523 |
0,001108 |
0,000555 |
|
Diesel (B7) |
1,2894 |
0,001593 |
0,000969 |
0,000480 |
0,001523 |
0,001108 |
0,000555 |
|
Etanol (ED95) |
1,2768 |
0,001609 |
0,000980 |
0,000780 |
0,001539 |
0,001119 |
0,000561 |
|
CNG (3) |
1,2661 |
0,001621 |
0,000987 |
0,000528 (4) |
0,001551 |
0,001128 |
0,000565 |
|
Propan |
1,2805 |
0,001603 |
0,000976 |
0,000512 |
0,001533 |
0,001115 |
0,000559 |
|
Butan |
1,2832 |
0,001600 |
0,000974 |
0,000505 |
0,001530 |
0,001113 |
0,000558 |
|
LPG (5) |
1,2811 |
0,001602 |
0,000976 |
0,000510 |
0,001533 |
0,001115 |
0,000559 |
|
Bensin (E0) |
1,2910 |
0,001591 |
0,000968 |
0,000480 |
0,001521 |
0,001106 |
0,000554 |
|
Bensin (E5) |
1,2897 |
0,001592 |
0,000969 |
0,000480 |
0,001523 |
0,001108 |
0,000555 |
|
Bensin (E10) |
1,2883 |
0,001594 |
0,000970 |
0,000481 |
0,001524 |
0,001109 |
0,000555 |
|
Etanol (E85) |
1,2797 |
0,001604 |
0,000977 |
0,000730 |
0,001534 |
0,001116 |
0,000559 |
|
(1)
Beroende på bränsle.
(2)
Vid λ = 2, torr luft, 273 K, 101,3 kPa.
(3)
u-värdenas noggrannhet inom 0,2 % för massfördelningen: C = 66–76 %; H = 22–25 %; N = 0–12 %.
(4)
NMHC på grundval av CH2,93 (för totala kolväten ska u gas-koefficienten för CH4 användas).
(5)
u-värdenas noggrannhet inom 0,2 % för massfördelningen: C3 = 70–90 %; C4 = 10–30 %.
(6)
u gas är en dimensionslös parameter. u gas-värdena omfattar enhetsomvandlingar för att säkerställa att de momentana utsläppen erhålls i den angivna fysiska enheten, dvs. g/s. |
|||||||
9. BERÄKNING AV DET MOMENTANA ANTALET UTSLÄPPTA PARTIKLAR
De momentana utsläppen av antalet partiklar [partiklar/s] ska fastställas genom multiplikation av den momentana koncentrationen av föroreningen i fråga [partiklar/cm3] med det momentana avgasmassflödet [kg/s], båda korrigerade och anpassade med avseende på omvandlingstiden och genom division med densiteten [kg/m3] i enlighet med tabell A7/1. I tillämpliga fall ska negativa momentana utsläpp införas i alla efterföljande utvärderingar av data. Alla signifikanta siffror från föregående resultat ska införas i beräkningen av momentana utsläpp. Följande ekvation ska användas:
där
|
PNi |
|
är partikelantalflödet [partiklar/s], |
|
cPN,i |
|
är den uppmätta koncentrationen av partikelantal [#/m3], normaliserad vid 0 °C, |
|
qmew,i |
|
är det uppmätta avgasmassflödet [kg/s], |
|
ρe |
|
är avgasernas densitet [kg/m3] vid 0 °C (tabell A7/1). |
10. DATAUTBYTE
Datautbyte: Data ska utbytas mellan mätsystemen och programvaran för datautvärdering genom en standardiserad datautbytesfil som tillhandahålls av kommissionen (6).
Eventuell förbehandling av data (t.ex. tidskorrigering enligt punkt 3, korrigering av fordonshastigheten enligt punkt 4.7 i tillägg 4 eller korrigering av GNSS-signalen för fordonshastighet enligt punkt 6.5 i tillägg 4) ska göras med mätsystemens kontrollprogramvara och avslutas innan datautbytesfilen genereras.
Tillägg 8
Bedömning av trippens totala giltighet med hjälp av metoden med fönster med glidande medelvärden
1. INLEDNING
Metoden med fönster med glidande medelvärden ska användas för att kontrollera den totala trippdynamiken. Provningen delas in i avsnitt (fönster), och den efterföljande analysen syftar till att fastställa huruvida trippen är giltig för tillämpning av RDE-provning. Fönstrens normalitet ska bedömas genom att jämföra deras distansspecifika CO2-utsläpp med en referenskurva som erhållits från fordonets CO2-utsläpp som uppmätts i enlighet med WLTP-provningen.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
Index i avser tidssteg.
Index j avser fönster.
Index k avser kategori (t = total, ls = låg hastighet, ms = medelhög hastighet, hs = hög hastighet) eller den typiska CO2-kurvan (cc).
|
a 1,b 1 |
- |
koefficienter för den typiska CO2-kurvan |
|
a 2,b 2 |
- |
koefficienter för den typiska CO2-kurvan |
|
M CO2 |
- |
CO2-massa (g) |
|
M CO2j |
- |
CO2-massa i fönster j (g) |
|
t i |
- |
total tid i steg i (s) |
|
t t |
- |
provningens varaktighet (s) |
|
v i |
- |
faktisk fordonshastighet i tidssteg i (km/h) |
|
|
- |
genomsnittlig fordonshastighet i fönster j (km/h) |
|
tol 1H |
- |
övre tolerans för fordonets typiska CO2-kurva (%) |
|
tol 1L |
- |
nedre tolerans för fordonets typiska CO2-kurva (%) |
3. FÖNSTER MED GLIDANDE MEDELVÄRDEN
3.1 Definition av fönster med glidande medelvärden
De momentana CO2-utsläpp som beräknats i enlighet med tillägg 7 ska integreras med hjälp av en metod med fönster med glidande medelvärden, baserad på en CO2-referensmassa.
Användningen av CO2-referensmassan visas i figur A8/2. Beräkningsprincipen är den följande: De distansspecifika CO2-massutsläppen vid RDE-provning beräknas inte för hela datauppsättningen, utan för delar av den fullständiga uppsättningen, där längden på delarna bestäms så att de alltid matchar samma fraktion av den CO2-massa som fordonet släpper ut under den tillämpliga WLTP-provningen (efter tillämpning av lämpliga korrigeringar, t.ex. ATCT, vid behov). Beräkningarna av fönstren med glidande medelvärden utförs med ett tidsintervall Δt som motsvarar datainsamlingsfrekvensen. Dessa delar som används för att beräkna fordonets CO2-utsläpp vid körning på väg och dess genomsnittshastighet betecknas som ”fönster med glidande medelvärden” i följande avsnitt. Den beräkning som beskrivs i denna punkt ska göras från den första datapunkten (och framåt) i enlighet med figur A8/1.
Följande data får inte beaktas vid beräkningen av CO2-massan, sträckan och fordonets genomsnittliga hastighet i fönstren med glidande medelvärden:
Den periodiska kontrollen av instrumenten och/eller efter kontroller av nollpunktsdrift.
Fordonets hastighet i förhållande till marken < 1 km/h.
Beräkningen ska påbörjas från det tillfälle då fordonets hastighet i förhållande till marken är högre än eller lika med 1 km/h och omfatta händelser under körningen då ingen CO2 släpps ut och då fordonets hastighet i förhållande till marken är högre än eller lika med 1 km/h.
Massutsläppen CO2,j ska fastställas genom integrering av de momentana utsläppen i g/s i enlighet med tillägg 7.
Figur A8/1
Fordonets hastighet kontra tid och fordonets genomsnittliga utsläpp kontra tid, med start från det första fönstret
Figur A8/2
Definition av CO2-massa baserat på fönster med glidande medelvärden
Varaktigheten (t 2,j – t 1,j ) för det j:te fönstret bestäms genom
M CO2 (t 2,j ) – M CO2 (t 1,j ) ≥ M CO2,ref
där
M CO2(t i,j ) är den CO2-massa som uppmätts mellan provningens start och tiden t i,j , (g),
M CO2,ref är CO2-referensmassan (halva den CO2-massa som fordonet släpper ut under den tillämpliga WLTP-provningen).
I samband med typgodkännande ska CO2-referensvärdet tas från WLTP-provningens CO2-värden för det enskilda fordonet, som erhållits i enlighet med FN-föreskrift nr 154, inklusive alla lämpliga korrigeringar.
För ISC-provning eller marknadskontroll ska CO2-referensmassan hämtas från intyget om överensstämmelse ( 28 ) för det enskilda fordonet. Värdet för externt laddbara hybridelfordon ska hämtas från den WLTP-provning som utförts med användning av det laddningsbevarande läget.
t 2,j ska väljas så att
M CO2 (t 2,j – Δt) – M CO2 (t 1,j ) < M CO2,ref ≤ M CO2 (t 2,j ) – M CO2 (t 1,j )
där Δt är dataprovtagningsperioden.
CO2-massorna
i fönstren beräknas genom integrering av de momentana utsläpp som beräknats enligt tillägg 7.
3.2 Beräkning av fönstrens parametrar
4. UTVÄRDERING AV FÖNSTER
4.1 Inledning
Provfordonets dynamiska referensförhållanden definieras utifrån fordonets CO2-utsläpp kontra den genomsnittliga hastighet som uppmäts vid typgodkännandet under WLTP-provningen och betecknas som fordonets typiska CO2-kurva.
|
4.2 |
Referenspunkter för den typiska CO2-kurvan I samband med typgodkännande ska värdena tas från WLTP-provningens CO2-värden för det enskilda fordonet, som erhållits i enlighet med FN-föreskrift nr 154, inklusive alla lämpliga korrigeringar. För ISC-provning eller marknadskontroll gäller att de distansspecifika CO2-utsläpp som ska beaktas i denna punkt för definition av referenskurvan ska hämtas från intyget om överensstämmelse för det enskilda fordonet. Referenspunkterna P1, P2 och P3 som krävs för att definiera fordonets typiska CO2-kurva ska fastställas enligt följande:
4.2.1
Punkt P1
4.2.2
Punkt P2
4.2.3
Punkt P3
|
|
4.3 |
Definition av den typiska CO2-kurvan
Med hjälp av de referenspunkter som definieras i punkt 4.2 beräknas CO2-utsläppen för den typiska kurvan som en funktion av den genomsnittliga hastigheten med användning av två linjära sektioner (P1, P2) och (P2, P3). Sektionen (P2, P3) är begränsad till 145 km/h på fordonets hastighetsaxel. Den typiska kurvan definieras av ekvationer enligt följande: För sektionen (P 1,P 2):
with:
and: För sektionen (P 2,P 3):
with:
and: Figur A8/3 Fordonets typiska CO2-kurva och toleranserna för fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon
Figur A8/4 Fordonets typiska CO2-kurva och toleranserna för externt laddbara hybridelfordon
|
|
4.4 |
Fönster för låg, medelhög och hög hastighet
4.4.1 Fönstren ska klassificeras i hastighetsklasserna låg, medelhög och hög efter genomsnittlig hastighet. 4.4.1.1 Fönster för låg hastighet
4.4.1.2 Fönster för medelhög hastighet
4.4.1.3 Fönster för hög hastighet
Figur A8/5 Fordonets typiska CO2-kurva: definitioner av låg, medelhög och hög hastighet (visas för fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon) med undantag av fordon av kategori N2 som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h
Figur A8/6 Fordonets typiska CO2-kurva: definitioner av låg, medelhög och hög hastighet (visas för externt laddbara hybridelfordon) med undantag av fordon som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h
4.5.1. Bedömning av trippens giltighet 4.5.1.1 Toleranser för fordonets typiska CO2-kurva De övre toleranserna för fordonets typiska CO2-kurva är tol 1H = 45 % för körning i låg hastighet och tol 1H = 40 % för körning i medelhög och hög hastighet. De nedre toleranserna för fordonets typiska CO2-kurva är tol 1L = 25 % för fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon och tol 1L = 100 % för externt laddbara hybridelfordon. 4.5.1.2 Bedömning av provningens giltighet Provningen är giltig om den omfattar minst 50 % av de fönster för låg, medelhög och hög hastighet som faller inom de toleranser som definierats för den typiska CO2-kurvan. Om minimikravet på 50 % mellan tol 1H och tol 1L inte är uppfyllt för icke externt laddbara och externt laddbara hybridelfordon får den övre positiva toleransen tol 1H ökas till dess att värdet tol 1H når 50 %. För externt laddbara hybridelfordon är provningen fortfarande giltig om inga fönster med glidande medelvärden beräknas till följd av att förbränningsmotorn inte startar. |
Tillägg 9
Bedömning av överskott eller avsaknad av trippdynamik
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs beräkningarna för att kontrollera trippdynamiken genom att fastställa överskottet eller avsaknaden av dynamik under en RDE-tripp.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
|
a |
— |
acceleration [m/s2] |
|
ai |
— |
acceleration i tidssteg i [m/s2] |
|
apos |
— |
positiv acceleration större än 0,1 m/s2 [m/s2] |
|
apos,i,k |
— |
positiv acceleration större än 0,1 m/s2 i tidssteg i med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m/s2] |
|
ares |
— |
accelerationsupplösning [m/s2] |
|
di |
— |
sträcka under tidssteg i [m] |
|
di,k |
— |
sträcka under tidssteg i med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m] |
|
index i |
— |
diskret tidssteg |
|
index j |
— |
diskret tidssteg med datauppsättningar med positiv acceleration |
|
index k |
— |
avser kategori (t = total, u = stad, r = landsväg, m = motorväg) |
|
Mk |
— |
antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning med positiv acceleration större än 0,1 m/s2 |
|
N k |
— |
totalt antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning och av den totala trippen |
|
RPAk |
— |
den relativa positiva accelerationen för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m/s2 eller kWs/(kg × km)] |
|
tk |
— |
varaktigheten av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning och av den totala trippen [s] |
|
v |
— |
fordonshastighet [km/h] |
|
vi |
— |
faktisk fordonshastighet i tidssteg i [km/h] |
|
vi,k |
— |
faktisk fordonshastighet i tidssteg i med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [km/h] |
|
(v × a)i |
— |
faktisk fordonshastighet per acceleration i tidssteg i [m2/s3 eller W/kg] |
|
(v × a)j,k |
— |
faktisk fordonshastighet per positiv acceleration större än 0,1 m/s2 i tidssteg j med beaktande av andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m2/s3 eller W/kg] |
|
(v × apos)k-[95] |
— |
95:e percentilen av produkten av fordonshastighet per positiv acceleration större än 0,1 m/s2 för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [m2/s3 eller W/kg] |
|
|
— |
genomsnittlig fordonshastighet för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning [km/h] |
3. TRIPPINDIKATORER
3.1 Beräkningar
3.1.1 Förbehandling av data
Dynamiska parametrar såsom acceleration, (v × aapos ) eller RPA ska fastställas med en hastighetssignal med en noggrannhet av 0,1 % för alla hastighetsvärden över 3 km/h och en provtagningsfrekvens av 1 Hz. I annat fall ska accelerationen fastställas med en noggrannhet av 0,01 m/s2 och en provtagningsfrekvens av 1 Hz. I detta fall krävs en separat hastighetssignal för (v × aapos ) med en noggrannhet av minst 0,1 km/h. Hastighetsspåret utgör grunden för ytterligare beräkningar och den indelning i klasser som beskrivs i punkterna 3.1.2 och 3.1.3.
3.1.2 Beräkning av sträcka, acceleration och (v × a)
Följande beräkningar ska utföras under hela den tidsperiod som hastighetsspåret bygger på från början till slutet av provningsuppgifterna.
Sträckan per dataprov ska beräknas enligt följande:
där
|
di |
|
är sträckan under tidssteg i [m], |
|
ν i |
|
är den faktiska fordonshastigheten i tidssteg i [km/h], och |
|
N t |
|
är det totala antalet prover. |
Accelerationen ska beräknas enligt följande:
där
|
ai |
|
är accelerationen i tidssteg i [m/s2]. För i = 1, är vi–1 = 0, för i = Nt, är vi+ 1 = 0. |
Produkten av fordonshastigheten per acceleration ska beräknas enligt följande:
där
|
(v × a)i |
|
är produkten av den faktiska fordonshastigheten per acceleration i tidssteg i [m2/s3 eller W/kg]. |
3.1.3 Indelning av resultaten i klasser
3.1.3.1 Indelning av resultaten i klasser
Efter beräkningen av ai och (v × a)i ska värdena vi , di , ai och (v × a)i rangordnas i stigande ordning efter fordonshastigheten.
Alla datauppsättningar med (vi ≤ 60 km/h) tillhör hastighetsklassen stadskörning, alla datauppsättningar med (60 km/h < vi ≤ 90 km/h) tillhör hastighetsklassen landsvägskörning och alla datauppsättningar med (vi > 90 km/h) tillhör hastighetsklassen motorvägskörning.
För fordon av kategori N2 som är utrustade med en anordning som begränsar fordonshastigheten till 90 km/h gäller att alla datauppsättningar med vi ≤ 60 km/h tillhör hastighetsklassen stadskörning, alla datauppsättningar med 60 km/h < vi ≤ 80 km/h tillhör hastighetsklassen landsvägskörning och alla datauppsättningar med vi > 80 km/h tillhör hastighetsklassen motorvägskörning.
Antalet datauppsättningar med accelerationsvärden ai > 0,1 m/s2 ska vara större än eller lika med 100 i varje hastighetsklass.
För varje hastighetsklass ska den genomsnittliga fordonshastigheten (
) beräknas enligt följande:
där
|
Nk |
|
är det totala antal prover av stads-, landsvägs- respektive motorvägskörning. |
3.1.4 Beräkning av (v × apos)k-[95] per hastighetsklass
Den 95:e percentilen av (v × apos)-värdena ska beräknas enligt följande:
(v × apos)i,k-värdena i varje hastighetsklass ska rangordnas i stigande ordning för alla datauppsättningar med ai,k > 0,1 m/s2 och det totala antalet av dessa prover Mk ska fastställas.
Percentilvärden ska sedan tilldelas (v × apos)i,k-värden med ai,k > 0,1 m/s2 enligt följande:
Det lägsta (v × apos)-värdet tilldelas percentilen 1/Mk , det andra lägsta 2/Mk , det tredje lägsta 3/Mk och det högsta värdet (Mk/Mk = 100 %.)
(v × apos)k-[95] är (v × apos)j,k-värdet, med j/Mk = 95 %. Om j/Mk = 95 % inte kan uppfyllas ska (v × apos)k-[95] beräknas genom linjär interpolering mellan de på varandra följande proven j och j+1 med j/Mk < 95 % och (j+1)/Mk > 95 %.
Den relativa positiva accelerationen per hastighetsklass ska beräknas enligt följande:
där
|
RPAk |
|
är den relativa positiva accelerationen för andelarna stads-, landsvägs- och motorvägskörning i [m/s2 eller kWs/(kg*km)], |
|
Mk |
|
är antal prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning med positiv acceleration, och |
|
Nk |
|
är det totala antalet prover av stads-, landsvägs- och motorvägskörning. |
4. BEDÖMNING AV TRIPPENS GILTIGHET
4.1.1 Bedömning av (v × apos)k-[95] per hastighetsklass (med v i [km/h])
Om
och
(v × apos)k-[95] > (0,136 ×
+ 14,44)
är uppfyllt, är trippen ogiltig.
Om
> 74,6 km/h och
(v × apos)k-[95] > (0,0742 ×
+ 18,966)
är uppfyllt, är trippen ogiltig.
På begäran av tillverkaren, och endast för de fordon av kategori N1 eller N2 där fordonets förhållande mellan effekt och provningsvikt är mindre än eller lika med 44 W/kg, gäller följande:
Om
≤ 74,6 km/h och
(v × apos)k-[95] > (0,136 ×
+ 14,44)
är uppfyllt, är trippen ogiltig.
Om
> 74,6 km/h och
(v × apos)k-[95] > (– 0,097 ×
+ 31,365)
är uppfyllt, är trippen ogiltig.
4.1.2 Bedömning av RPA per hastighetsklass
Om
≤ 94,05 km/h och
RPAk
< (– 0,0016
+ 0,1755)
är uppfyllt, är trippen ogiltig.
Om
> 94,05 km/h och RPAk
< 0,025 är uppfyllt är trippen ogiltig.
Tillägg 10
Förfarande för att fastställa den sammanlagda positiva höjdökningen under en Pems-tripp
1. INLEDNING
I detta tillägg beskrivs förfarandet för att fastställa den sammanlagda höjdökningen under en Pems-tripp.
2. SYMBOLER, PARAMETRAR OCH ENHETER
|
d(0) |
— |
sträcka vid trippens start [m] |
|
d |
— |
den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten [m] |
|
d 0 |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart före respektive vägpunkt d [m] |
|
d 1 |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart efter respektive vägpunkt d [m] |
|
d a |
— |
referensvägpunkt vid d(0) [m] |
|
d e |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med den sista diskreta vägpunkten [m] |
|
d i |
— |
momentan sträcka [m] |
|
d tot |
— |
total sträcka under provningen [m] |
|
h(0) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid trippens start [m över havet] |
|
h(t) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid punkten t [m över havet] |
|
h(d) |
— |
fordonets höjd över havet vid vägpunkten d [m över havet] |
|
h(t-1) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid punkten t-1 [m över havet] |
|
hcorr(0) |
— |
korrigerad höjd över havet omedelbart före respektive vägpunkt d [m över havet] |
|
hcorr(1) |
— |
korrigerad höjd över havet omedelbart efter respektive vägpunkt d [m över havet] |
|
hcorr(t) |
— |
fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t [m över havet] |
|
hcorr(t-1) |
— |
fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t-1 [m över havet] |
|
hGNSS,i |
— |
fordonets momentana höjd över havet mätt med GNSS [m över havet] |
|
hGNSS(t) |
— |
fordonets höjd över havet mätt med GNSS vid datapunkten t [m över havet] |
|
h int (d) |
— |
interpolerad höjd över havet vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
|
h int,sm,1 (d) |
— |
utjämnad och interpolerad höjd över havet, efter det att den första utjämningen utförts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
|
h map (t) |
— |
fordonets höjd över havet enligt topografisk karta vid datapunkten t [m över havet] |
|
roadgrade,1(d) |
— |
vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten d efter det att den första utjämningen utförts [m/m] |
|
roadgrade,2(d) |
— |
vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten d efter det att den andra utjämningen utförts [m/m] |
|
sin |
— |
trigonometrisk sinusfunktion |
|
t |
— |
tid som förflutit sedan provningens start [s] |
|
t0 |
— |
tid som förflutit vid mätningen omedelbart före respektive vägpunkt d [s] |
|
vi |
— |
momentan fordonshastighet [km/h] |
|
v(t) |
— |
fordonshastighet vid datapunkt t [km/h] |
3. ALLMÄNNA KRAV
Den sammanlagda positiva höjdökningen under en RDE-tripp ska fastställas utifrån tre parametrar: fordonets momentana höjd över havet hGNSS,i [m över havet] mätt med GNSS, den momentana fordonshastigheten v i [km/h] registrerad vid en frekvens av 1 Hz och den motsvarande tid t [s] som har förflutit sedan provningens start.
4. BERÄKNING AV SAMMANLAGD POSITIV HÖJDÖKNING
4.1 Allmänt
Den sammanlagda positiva höjdökningen under en RDE-tripp ska beräknas i ett förfarande med två steg, bestående av i) en korrigering av momentana data för fordonets höjd över havet och ii) en beräkning av den sammanlagda positiva höjdökningen.
4.2 Korrigering av data för fordonets momentana höjd över havet
Höjden över havet h(0) vid trippens start d(0) ska mätas med GNSS och uppgiftens korrekthet ska kontrolleras med hjälp av en topografisk karta. Avvikelsen får inte vara större än 40 m. Data för momentan höjd över havet h(t) ska korrigeras om följande villkor gäller:
Korrigeringen av höjd över havet ska tillämpas så att:
där
|
h(t) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid datapunkten t [m över havet] |
|
h(t-1) |
— |
fordonets höjd över havet efter bedömning och principgranskning av datakvaliteten vid datapunkten t-1 [m över havet] |
|
v(t) |
— |
fordonshastighet vid datapunkt t [km/h] |
|
hcorr(t) |
— |
fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t [m över havet] |
|
hcorr(t-1) |
— |
fordonets korrigerade momentana höjd över havet vid datapunkten t-1 [m över havet] |
När korrigeringen har slutförts har en giltig uppsättning data för höjd över havet etablerats. Denna datauppsättning ska användas för beräkningen av den sammanlagda positiva höjdökningen enligt följande punkt.
4.3 Slutlig beräkning av sammanlagd positiv höjdökning
4.3.1 Upprättandet av en enhetlig rumslig upplösning
Den sammanlagda höjdökningen ska beräknas utifrån data med en konstant rumslig upplösning av 1 m från och med den första mätningen vid trippens start d(0). De diskreta datapunkterna med en upplösning av 1 m betecknas som vägpunkter, och kännetecknas av ett visst värde d för sträckan (t.ex. 0, 1, 2, 3 m …) och motsvarande höjd över havet h(d) [m över havet].
Höjden över havet för varje diskret vägpunkt d ska beräknas genom interpolering av den momentana höjden över havet hcorr(t) enligt följande:
där
|
hint(d) |
— |
interpolerad höjd över havet vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
|
hcorr(0) |
— |
korrigerad höjd över havet omedelbart före respektive vägpunkt d [m över havet] |
|
hcorr(1) |
— |
korrigerad höjd över havet omedelbart efter respektive vägpunkt d [m över havet] |
|
d |
— |
den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m] |
|
d0 |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart före respektive vägpunkt d [m] |
|
d1 |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med mätningen omedelbart efter respektive vägpunkt d [m] |
4.3.2 Ytterligare datautjämning
De data för höjd över havet som erhållits för varje diskret vägpunkt ska utjämnas genom ett förfarande i två steg; d a och d e betecknar den första respektive sista datapunkten (figur A10/1). Den första utjämningen ska göras enligt följande:
där
|
roadgrade,1(d) |
— |
vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten efter det att den första utjämningen utförts [m/m] |
|
hint(d) |
— |
interpolerad höjd över havet vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
|
hint,sm,1(d) |
— |
utjämnad interpolerad höjd över havet, efter det att den första utjämningen utförts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
|
d |
— |
den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten [m] |
|
da |
— |
referensvägpunkt vid d(0) [m] |
|
de |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med den sista diskreta vägpunkten [m] |
Den andra utjämningen ska göras enligt följande:
där
|
roadgrade,2(d) |
— |
vägens utjämnade lutning vid den aktuella diskreta vägpunkten efter det att den andra utjämningen utförts [m/m] |
|
hint,sm,1(d) |
— |
utjämnad interpolerad höjd över havet, efter det att den första utjämningen utförts vid den aktuella diskreta vägpunkten d [m över havet] |
|
d |
— |
den sammanlagda sträcka som körts vid den aktuella diskreta vägpunkten [m] |
|
da |
— |
referensvägpunkt vid d(0) [m] |
|
de |
— |
den sammanlagda sträcka som körts till och med den sista diskreta vägpunkten [m] |
Figur A10/1
Illustration över förfarandet för att utjämna interpolerade signaler för höjd över havet
4.3.3 Beräkning av det slutliga resultatet
Den sammanlagda positiva höjdökningen under en total tripp ska beräknas genom att integrera alla positiva interpolerade och utjämnade väglutningar, dvs. roadgrade,2(d). Resultatet ska normaliseras med den totala provningssträckan d tot och uttryckas i meter kumulativ höjdökning per hundra kilometer körsträcka.
Fordonets hastighet vid vägpunkten vw ska sedan beräknas vid varje diskret 1 m-vägpunkt:
Den kumulativa positiva höjdökningen under stadskörningsdelen av trippen ska därefter beräknas på grundval av fordonets hastighet vid varje diskret vägpunkt. Alla datauppsättningar med vw ≤ 60 km/h hör till stadskörningsdelen av trippen. Alla positiva interpolerade och utjämnade väglutningar som motsvarar datauppsättningarna för stadskörning ska integreras.
Antalet 1 m-vägpunkter som motsvarar datauppsättningarna för stadskörning ska integreras och omvandlas till km för att definiera provningssträckan för stadskörning durban [km].
Den kumulativa positiva höjdökningen under stadskörningsdelen av trippen ska därefter beräknas genom att dividera höjdökningen under stadskörningen med provningssträckan för stadskörningen och uttryckas i meter kumulativ höjdökning per hundra kilometer körsträcka.
Tillägg 11
Beräkning av slutliga RDE-utsläppsresultat
1. I detta tillägg beskrivs förfarandet för att beräkna de slutliga förorenande utsläppen för en hel RDE-tripp och för delen med stadskörning under RDE-trippen.
2. Symboler, parametrar och enheter
Index k avser kategorin (t = total, u = stadskörning, 1–2 = de första två faserna i WLTP-provningen)
|
ICk |
är den andel av sträckan som förbränningsmotorn använts för ett externt laddbart hybridelfordon under RDE-trippen |
|
dICE,k |
är den sträcka som körts (km) med förbränningsmotorn igång för ett externt laddbart hybridelfordon under RDE-trippen |
|
dEV,k |
är den sträcka som körts (km) med förbränningsmotorn avstängd för ett externt laddbart hybridelfordon under RDE-trippen |
|
MRDE,k |
är den slutliga distansspecifika massan av gasformiga föroreningar (mg/km) eller antal partiklar (#/km) för RDE-trippen |
|
mRDE,k |
är den distansspecifika massan av gasformiga föroreningar (mg/km) eller antalet partiklar (#/km) som släppts ut under hela RDE-trippen och före eventuella korrigeringar i enlighet med detta tillägg |
|
|
är den distansspecifika massan av CO2 (g/km) som släppts ut under RDE-trippen |
|
|
är den distansspecifika massan av CO2 (g/km) som släppts ut under WLTC-cykeln |
|
|
är den distansspecifika massan av CO2 (g/km) som släppts ut under WLTC-cykeln för ett externt laddbart hybridelfordon som provats i laddningsbevarande läge |
|
rk |
är förhållandet mellan de CO2-utsläpp som uppmätts under RDE-provningen och WLTP-provningen |
|
RFk |
är den resultatutvärderingsfaktor som beräknats för RDE-trippen |
|
RFL1 |
är den första parametern i den funktion som använts för att beräkna resultatutvärderingsfaktorn |
|
RFL2 |
är den andra parametern i den funktion som använts för att beräkna resultatutvärderingsfaktorn |
3. Beräkning av mellanliggande RDE-utsläppsresultat
För de giltiga tripparna beräknas de mellanliggande RDE-resultaten enligt följande för fordon med förbränningsmotor, icke externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara hybridelfordon:
Eventuella mätningar av momentana utsläpp eller avgasflöden medan förbränningsmotorn är inaktiverad, i enlighet med punkt 2.5.2 i denna bilaga, ska anges som noll.
Eventuell korrigering av de momentana förorenande utsläppen för utökade förhållanden ska tillämpas i enlighet med punkterna 5.1, 7.5 och 7.6 i denna bilaga.
För hela RDE-trippen och för delen med stadskörning under RDE-trippen (k = t = total, k = u = stadskörning):
Värdena för parametrarna RFL1 och RFL2 i den funktion som används för att beräkna resultatutvärderingsfaktorn är följande:
RFL1 =1.30 och RFL2 =1.50
Resultatutvärderingsfaktorerna RFk (k = t = total, k = u = stadskörning) för RDE-provningen ska erhållas med hjälp av de funktioner som fastställs i punkt 3.1 för fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon och i punkt 3.2 för externt laddbara hybridelfordon. En grafisk illustration av metoden visas i figur A11/1, medan de matematiska formlerna finns i tabell A11/1:
Figur A11/1
Funktion för beräkning av resultatutvärderingsfaktorn
Tabell A11/1
Beräkning av resultatutvärderingsfaktorer
|
När: |
då är resultatutvärderingsfaktorn RFk: |
där |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3.1 Resultatutvärderingsfaktor för RDE-provning av fordon med förbränningsmotor och icke externt laddbara hybridelfordon
Värdet av resultatutvärderingsfaktorn för RDE-provning beror på förhållandet rk mellan de distansspecifika CO2-utsläpp som uppmätts under RDE-provningen och de distansspecifika CO2-utsläpp som släppts ut av fordonet under den WLTP-provning som utförts på fordonet inklusive alla lämpliga korrigeringar.
För utsläpp under stadskörning ska de relevanta faserna av WLTP-provningen vara
de första två WLTC-faserna, dvs. faserna med låg och medelhög hastighet för fordon med endast förbränningsmotor,
samtliga faser av WLTC-körcykeln för icke externt laddbara hybridelfordon.
3.2 Resultatutvärderingsfaktor för RDE-provning av externt laddbara hybridelfordon
Värdet av resultatutvärderingsfaktorn för RDE-provning beror på förhållandet rk mellan de distansspecifika CO2-utsläpp som uppmätts under RDE-provningen och de distansspecifika CO2-utsläpp som släppts ut av fordonet under den tillämpliga WLTP-provning som utförts i laddningsbevarande läge inklusive alla lämpliga korrigeringar. Förhållandet rk korrigeras genom ett förhållande som avspeglar användningen av förbränningsmotorn under RDE-trippen respektive under WLTP-provningen, som ska utföras i laddningsbevarande läge.
För antingen stadskörning eller körning under hela trippen:
där ICk är förhållandet mellan den sträcka som körts antingen under stadskörning eller under hela trippen med förbränningsmotorn aktiverad delat med stadskörningens eller hela trippens totala körsträcka:
Med bestämning av förbränningsmotorns drift i enlighet med punkt 2.5.2 i denna bilaga.
4. Slutliga RDE-utsläppsresultat med hänsyn till Pems-marginal
För att ta hänsyn till osäkerheten hos Pems-mätningar jämfört med mätningar som utförs i laboratorier med tillämplig WLTP-provning ska de mellanliggande beräknade utsläppsvärdena MRDE,k divideras med 1+marginpollutant, där marginpollutant definieras i tabell A11/2:
Pems-marginalen för varje förorening ska vara enligt följande:
Tabell A11/2
|
Förorening |
Massa av kväveoxider (NOx) |
Partikelantal (PN) |
Massa av koloxid (CO) |
Massa av totala kolväten (THC) |
Totala kolväten och kväveoxider (sammanlagd massa) (THC + NOx) |
|
Marginpollutant |
0,10 |
0,34 |
Ännu ej angivet |
Ännu ej angivet |
Ännu ej angivet |
Negativa slutliga resultat ska anges som noll.
Eventuella tillämpliga faktorer Ki ska tillämpas i enlighet med punkt 5.3.4 i denna bilaga.
Dessa värden ska betraktas som de slutliga RDE-utsläppsresultaten för NOx och PN.
Tillägg 12
Tillverkarens intyg om överensstämmelse med RDE
TILLVERKARENS INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAVEN PÅ UTSLÄPP VID VERKLIG KÖRNING
(Tillverkare): …………………………………………………………………..
(Tillverkarens adress): …………………………………………………………..
intygar att
de fordonstyper som förtecknas i bilagan till detta intyg överensstämmer med kraven i punkt 3.1 i bilaga IIIA till förordning (EU) 2017/1151 för samtliga giltiga RDE-provningar, vilka utförs i enlighet med kraven i samma bilaga.
Utfärdat i [......................... (ort)]
den [........................ (datum)]
[…]..........................................................[…]
..………………………………………
(Stämpel och underskrift från tillverkarens ombud)
Bilaga:
BILAGA IV
UTSLÄPPSUPPGIFTER SOM KRÄVS VID TYPGODKÄNNANDE FÖR TRAFIKDUGLIGHET
Tillägg 1
MÄTNING AV KOLMONOXIDUTSLÄPP VID TOMGÅNGSVARVTAL
(TYP 2-PROVNING)
1. INLEDNING
1.1 I detta tillägg beskrivs förfarandet för typ 2-provning för mätning av kolmonoxidutsläpp vid tomgångsvarvtal (normalt och högt).
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 De allmänna kraven ska vara de som anges i avsnitt 5.3.2 och punkterna 5.3.7.1–5.3.7.6 i Uneces föreskrifter nr 83, med det undantag som anges i avsnitt 2.2.
2.2 Den tabell som avses i punkt 5.3.7.5 i Uneces föreskrifter nr 83 ska förstås som tabellen för typ 2-provning i avsnitt 2.1 i addendumet till tillägg 4 till bilaga I till denna förordning.
3. TEKNISKA KRAV
3.1 De tekniska kraven ska vara de som anges i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i avsnitten 3.2 och 3.3.
3.2 De specifikationer för referensbränslen som anges i punkt 2.1 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till de berörda specifikationerna för referensbränslen i bilaga IX till denna förordning.
3.3 Hänvisningen till typ I-provningen i punkt 2.2.1 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till typ I-provningen i bilaga XXI till denna förordning.
Tillägg 2
MÄTNING AV RÖKTÄTHET
1. INLEDNING
1.1 I detta tillägg anges kraven för mätning av avgasutsläppens röktäthet.
2. SYMBOL SOM ANGER KORRIGERAD ABSORPTIONSKOEFFICIENT
2.1 En symbol för korrigerad absorptionskoefficient ska anbringas på varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som denna provning är tillämplig på. Symbolen ska vara en rektangel som omger ett tal som i m-1 uttrycker den korrigerade absorptionskoefficient som i samband med godkännandet erhållits vid provning med fri acceleration. Provningsmetoden anges i avsnitt 4.
2.2 Symbolen ska vara tydligt läsbar och outplånlig. Den ska anbringas på ett iögonenfallande och lätt tillgängligt ställe, som ska anges i addendumet till det typgodkännandeintyg som visas i tillägg 4 till bilaga I.
2.3 I figur IV.2.1 ges ett exempel på symbolen.
Figur IV.2.1
Märkningen ovan visar att den korrigerade absorptionskoefficienten är 1,30 m–1.
3. SPECIFIKATIONER OCH PROVNINGAR
3.1 Specifikationerna och provningarna ska vara de som anges i avsnitt 24 i del III i Uneces föreskrifter nr 24 ( 29 ), med undantag för de förfaranden som anges i avsnitt 3.2.
3.2 Hänvisningen till bilaga 2 i punkt 24.1 i Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som en hänvisning till tillägg 4 till bilaga I till denna förordning.
4. TEKNISKA KRAV
|
4.1 |
De tekniska kraven ska vara de som anges i bilagorna 4, 5, 7, 8, 9 och 10 till Uneces föreskrifter nr 24, med de undantag som anges i avsnitten 4.2, 4.3 och 4.4. |
|
4.2 |
Provning vid konstant varvtal längs hela belastningskurvan
4.2.1 Hänvisningarna till bilaga 1 i punkt 3.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som hänvisningar till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning. 4.2.2 Referensbränslet i punkt 3.2 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som en hänvisning till det referensbränsle i bilaga IX till denna förordning som är lämpligt för de utsläppsgränser med avseende på vilka fordonet typgodkänns. |
|
4.3 |
Provning med fri acceleration
4.3.1 Hänvisningarna till tabell 2 i bilaga 2 i punkt 2.2 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som hänvisningar till tabellen i punkt 2.4.2.1 i tillägg 4 till bilaga I till denna förordning. 4.3.2 Hänvisningarna till punkt 7.3 i bilaga 1 i punkt 2.3 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 24 ska betraktas som hänvisningar till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning. |
|
4.4 |
Unecemetod för mätning av nettoeffekten hos en motor med kompressionständning
4.4.1 Hänvisningarna i punkt 7 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 24 till ”tillägg till denna bilaga” och i punkterna 7 och 8 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 24 till ”bilaga 1” ska betraktas som hänvisningar till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning. |
BILAGA V
KONTROLL AV VEVHUSGASUTSLÄPP
(TYP 3-PROVNING)
1. INLEDNING
1.1 I denna bilaga beskrivs förfarandet för typ 3-provning för kontroll av vevhusgasutsläpp enligt avsnitt 5.3.3 i Uneces föreskrifter nr 83.
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 De allmänna kraven för genomförandet av typ 3-provningen ska vara de som anges i avsnitten 1 och 2 i bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i punkterna 2.2 och 2.3.
2.2 Hänvisningen till typ I-provningen i punkt 2.1 i bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till typ I-provningen i bilaga XXI till denna förordning.
2.3 De vägmotståndskoefficienter som ska tillämpas ska vara de för Fordon Låg (VL). Om VL saknas ska vägmotståndet för VH användas. I så fall definieras VH i enlighet med punkt 4.2.1.1.1 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154. Om interpoleringsmetoden används anges VL och VH i punkt 4.2.1.1.2 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154. Alternativt får tillverkaren välja att använda vägmotstånd som har fastställts i enlighet med bestämmelserna i tillägg 7a eller 7b till bilaga 4a till FN-föreskrift nr 83 för ett fordon i interpoleringsfamiljen.
3. TEKNISKA KRAV
3.1 De tekniska kraven ska vara de som anges i avsnitten 3–6 i bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 83, med det undantag som anges i punkt 3.2.
3.2 Hänvisningarna till typ I-provningen i punkt 3.2 i bilaga 6 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som hänvisningar till typ I-provningen i bilaga XXI till denna förordning.
BILAGA VI
BESTÄMNING AV AVDUNSTNINGSUTSLÄPP
(TYP 4-PROVNING)
1. Inledning
I denna bilaga beskrivs den metod som ska användas för att bestämma nivåerna av avdunstningsutsläpp från lätta fordon på ett repeterbart och reproducerbart sätt som är representativt för fordonsdrift under verkliga förhållanden.
2. ALLMÄNNA KRAV
De allmänna kraven för genomförandet av typ 4-provningen ska vara de som anges i punkt 6.6 i FN-föreskrift nr 154. Gränsvärdet ska vara det som anges i tabell 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.
3. TEKNISKA KRAV
De tekniska kraven för genomförandet av typ 4-provningen ska vara de som anges i bilaga C3 till FN-föreskrift nr 154.
▼M5 —————
BILAGA VII
KONTROLL AV DE UTSLÄPPSBEGRÄNSANDE ANORDNINGARNAS HÅLLBARHET
(TYP 5-PROVNING)
1. INLEDNING
1.1 I denna bilaga beskrivs provningar för att kontrollera hållbarheten hos föroreningsbegränsande anordningar i enlighet med beskrivningen i bilaga C4 till FN-föreskrift nr 154.
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 De allmänna kraven för genomförandet av typ 5-provningen ska vara de som anges i punkt 6.7 i FN-föreskrift nr 154.
▼M5 —————
|
3. |
De tekniska kraven för genomförandet av typ 5-provningen ska vara de som anges i bilaga C4 till FN-föreskrift nr 154. |
BILAGA VIII
KONTROLL AV GENOMSNITTLIGA AVGASUTSLÄPP VID LÅGA OMGIVNINGSTEMPERATURER
(TYP 6-PROVNING)
1. INLEDNING
1.1 I denna bilaga beskrivs nödvändig utrustning och förfarandet för typ 6-provning för kontroll av utsläpp vid låga temperaturer.
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 De allmänna kraven för typ 6-provningen ska vara de som anges i avsnitt 5.3.5 i FN-föreskrift nr 83, med de undantag som anges i punkterna 2.2 och 2.3.
2.2 De gränsvärden som det hänvisas till i punkt 5.3.5.2 i Uneces föreskrifter nr 83 rör gränsvärdena i tabell 4 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.
2.3 Punkt 5.3.5.1 i FN-föreskrift nr 83 ska ersättas med ”5.3.5.1 Denna provning ska utföras på alla fordon som avses i punkt 1 utom på sådana med kompressionständningsmotor”.
3. TEKNISKA KRAV
3.1 De tekniska kraven och specifikationerna ska vara de som anges i avsnitt 2–6 i bilaga 8 till Uneces föreskrifter nr 83, med det undantag som anges i avsnitt 3.2.
3.2 Hänvisningen till punkt 2 i bilaga 10 i punkt 3.4.1 i bilaga 8 till Uneces föreskrifter nr 83 ska betraktas som en hänvisning till avsnitt B i bilaga IX till denna förordning.
3.3 De vägmotståndskoefficienter som ska tillämpas ska vara de för Fordon Låg (VL). Om VL saknas ska vägmotståndet för Fordon Hög (VH) användas. I så fall ska VH anges i enlighet med punkt 4.2.1.1.1 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154. Om interpoleringsmetoden används ska VL och VH anges i enlighet med punkt 4.2.1.1.2 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154. Dynamometern ska justeras för att simulera driften av ett fordon på väg vid – 7 °C. En sådan justering får grundas på en bestämning av vägmotståndsprofilen vid – 7 °C. Alternativt får det fastställda färdmotståndet justeras för en minskning av tiden för avstannande med 10 %. Den tekniska tjänsten får godkänna att andra metoder används för att bestämma färdmotståndet.
BILAGA IX
SPECIFIKATIONER FÖR REFERENSBRÄNSLEN
A. REFERENSBRÄNSLEN
Specifikationerna för de referensbränslen som ska användas ska vara de som anges i bilaga B3 till FN-föreskrift nr 154.
B. REFERENSBRÄNSLEN FÖR PROVNING AV UTSLÄPP VID LÅGA OMGIVNINGSTEMPERATURER – TYP 6-PROVNING
Typ: Bensin (E10)
|
Parameter |
Enhet |
Gränsvärden (1) |
Provningsmetod |
|
|
Min. |
Max. |
|||
|
Oktantal (Research Octane Number, RON) (2) |
|
95,0 |
98,0 |
EN ISO 5164 |
|
Motoroktantal (Motor Octane Number, MON) (3) |
|
85,0 |
89,0 |
EN ISO 5163 |
|
Densitet vid 15 °C |
kg/m3 |
743,0 |
756,0 |
EN ISO 12185 |
|
Ångtryck (DVPE) |
kPa |
56,0 |
95,0 |
EN 13016-1 |
|
Vattenhalt |
|
max 0,05 % v/v Utseende vid -7 °C: klar och ljus |
EN 12937 |
|
|
Destillering: |
|
|
|
|
|
– Avdunstning vid 70 °C |
% v/v |
34,0 |
46,0 |
EN ISO 3405 |
|
– Avdunstning vid 100 °C |
% v/v |
54,0 |
62,0 |
EN ISO 3405 |
|
– Avdunstning vid 150 °C |
% v/v |
86,0 |
94,0 |
EN ISO 3405 |
|
– Slutkokpunkt |
°C |
170 |
195 |
EN ISO 3405 |
|
Restämne |
% v/v |
— |
2,0 |
EN ISO 3405 |
|
Kolväteanalys: |
|
|
|
|
|
– Olefiner |
% v/v |
6,0 |
13,0 |
EN 22854 |
|
– Aromatiska föreningar |
% v/v |
25,0 |
32,0 |
EN 22854 |
|
– Bensen (bensol) |
% v/v |
— |
1,00 |
EN 22854 EN 238 |
|
– Saturater |
% v/v |
Rapporteras |
EN 22854 |
|
|
Kol/väte-örhållande |
|
Rapporteras |
|
|
|
Kol/syre-förhållande |
|
Rapporteras |
|
|
|
Induktionsperiod (4) |
minuter |
480 |
— |
EN ISO 7536 |
|
Syrehalt (5) |
% m/m |
3,3 |
3,7 |
EN 22854 |
|
Bindemedel tvättat med lösningsmedel (Förekommande bindemedel) |
mg/100 ml |
— |
4 |
EN ISO 6246 |
|
Svavelhalt (6) |
mg/kg |
— |
10 |
EN ISO 20846 EN ISO 20884 |
|
Kopparkorrosion 3 h, 50 °C |
|
— |
klass 1 |
EN ISO 2160 |
|
Blyhalt |
mg/l |
— |
5 |
EN 237 |
|
Fosforhalt (7) |
mg/l |
— |
1,3 |
ASTM D 3231 |
|
Etanol (8) |
% v/v |
9,0 |
10,0 |
EN 22854 |
|
(1)
De värden som anges i specifikationerna är ”verkliga värden”. När gränsvärdena fastställts har villkoren i ISO 4259, Petroleum products - Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats, och vid fastställandet av ett minimivärde har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; vid fastställandet av ett maximi- och ett minimivärde är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av denna åtgärd, som krävs av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren icke desto mindre eftersträva ett nollvärde då det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specfikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.
(2)
En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.
(3)
En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.
(4)
Bränslet får innehålla de antioxidanter och metalldesaktivatorer som normalt används för att stabilisera strömmar av raffinaderigas men rengörings-/dispersionstillsatser och lösningsoljor får inte tillföras.
(5)
Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Etanol som används ska överensstämma med EN 15376.
(6)
Den faktiska svavelhalten i det bränsle som används i typ 6-provningen ska uppges.
(7)
Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly.
(8)
Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Etanol som används ska överensstämma med EN 15376. |
||||
(2) Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.
Typ: Etanol (E75)
|
Parameter |
Enhet |
Gränsvärden (1) |
Provningsmetod (2) |
|
|
Min. |
Max. |
|||
|
Oktantal (Research Octane Number, RON) |
|
95 |
— |
EN ISO 5164 |
|
Motoroktantal (Motor Octane Number, MON) |
|
85 |
— |
EN ISO 5163 |
|
Densitet vid 15 °C |
kg/m3 |
Rapporteras |
EN ISO 12185 |
|
|
Ångtryck |
kPa |
50 |
60 |
EN ISO 13016-1 (DVPE) |
|
mg/kg |
— |
10 |
EN ISO 20846 EN ISO 20884 |
|
|
Oxidationsstabilitet |
minuter |
360 |
— |
EN ISO 7536 |
|
Förekommande bindemedel (tvättat med lösningsmedel) |
mg/100 ml |
— |
4 |
EN ISO 6246 |
|
Utseende ska bestämmas vid omgivningstemperatur eller 15 °C beroende på vad som är högst |
|
Klar och ljus, synbart fri från suspergerade eller utfällda föroreningar |
Okulär besiktning |
|
|
Etanol och högre alkoholer (5) |
% (V/V) |
70 |
80 |
EN 1601 EN 13132 EN 14517 |
|
Högre alkoholer (C3 – C8) |
% (V/V) |
— |
2 |
|
|
Metanol |
|
— |
0,5 |
|
|
Bensin (6) |
% (V/V) |
Jämvikt |
EN 228 |
|
|
Fosfor |
mg/l |
0,30 (7) |
EN 15487 ASTM D 3231 |
|
|
Vattenhalt |
% (V/V) |
— |
0,3 |
ASTM E 1064 EN 15489 |
|
Halt av oorganiskt klor |
mg/l |
— |
1 |
ISO 6227 — EN 15492 |
|
pHe |
|
6,50 |
9 |
ASTM D 6423 EN 15490 |
|
Kopparremskorrosion (3 h vid 50 °C) |
Värde |
Klass 1 |
|
EN ISO 2160 |
|
Surhetsgrad (räknat som ättiksyra CH3COOH) |
% (m/m) |
|
0,005 |
ASTM D1613 EN 15491 |
|
mg/l |
|
40 |
||
|
Kol/väte-förhållande |
|
Rapporteras |
|
|
|
Kol/syre-förhållande |
|
Rapporteras |
|
|
|
(1)
De värden som anges i specifikationerna är ”verkliga värden”. När gränsvärdena fastställts har villkoren i ISO 4259, Petroleum products – Determination and application of precision data in relation to methods of test, tillämpats. När ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats. När ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Utan hinder av detta förfarande, som krävs av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde då det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränsvärden anges. Om ett klarläggande krävs huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationerna ska villkoren i ISO 4259 tillämpas.
(2)
Vid tvister ska förfarandena för tvistlösning och tolkning av resultat på grundval av provningsmetodernas precision i EN ISO 4259 användas.
(3)
Vid en nationell tvist om svavelhalt ska antingen EN ISO 20846 eller EN ISO 20884 åberopas på liknande sätt som hänvisningen i den nationella bilagan till EN 228.
(4)
Den faktiska svavelhalten i det bränsle som används i typ 6-provningen ska uppges.
(5)
Etanol som uppfyller kraven i EN 15376 är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras detta referensbränsle.
(6)
Halten blyfri bensin får bestämmas som 100 minus summan av procentsatserna för vatten och alkoholer.
(7)
Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly. |
||||
BILAGA X
Ej tilldelad
BILAGA XI
Omborddiagnos (obd) för motorfordon
1. INLEDNING
1.1 I denna bilaga beskrivs funktioner i omborddiagnossystem (OBD-system) som gäller begränsning av utsläpp från motorfordon.
2. ALLMÄNNA KRAV
De krav på OBD-system som anges i punkt 6.8 i FN-föreskrift nr 154 ska gälla för tillämpningen av denna bilaga.
3. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR BRISTER I OBD-SYSTEM
3.1 De administrativa bestämmelserna för brister i OBD-system enligt artikel 6.2 ska vara de som anges i avsnitt 4 i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 med nedanstående undantag.
3.2 Hänvisningen till ”OBD-gränsvärden” i punkt 4.2.2 i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 ska betraktas som en hänvisning till OBD-gränsvärdena i tabell 4A i punkt 6.8.2 i FN-föreskrift nr 154.
3.3 Andra stycket i punkt 4.6 i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 ska förstås enligt följande:
”Typgodkännandemyndigheten ska meddela sitt beslut om beviljande av en tid under vilken brister godtas i enlighet med artikel 6.2.”
4. TEKNISKA KRAV
De definitioner, krav och provningar för OBD-system som fastställs i punkterna 3.10, 4, 5.10, 6.8 och i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 ska gälla vid tillämpning av denna bilaga. Kraven på prestanda under drift anges i tillägg 1.
Tillägg 1
PRESTANDA UNDER DRIFT
1.1 Allmänna krav
De tekniska kraven och specifikationerna ska vara de som anges i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83, med de undantag och kompletterande krav som anges i punkterna 1.1.1–1.1.6.
1.1.1 Kraven i punkt 7.1.5 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska förstås enligt följande:
För nya typgodkännanden och nya fordon ska den övervakare som krävs enligt punkt 3.3.4.7 i bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ha ett IUPR större än eller lika med 0,1 fram till tre år efter de datum som anges i artikel 10.4 respektive 10.5 i förordning (EG) nr 715/2007.
1.1.2 Kraven i punkt 7.1.7 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska förstås enligt följande:
Tillverkaren ska för godkännandemyndigheten och, på begäran, för kommissionen visa att dessa statistiska villkor är uppfyllda för alla övervakare som i enlighet med punkt 7.6 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska rapporteras av OBD-systemet, senast 18 månader efter det att den första fordonstypen med IUPR i en OBD-familj släppts ut på marknaden, och därefter var 18:e månad. För detta ändamål ska det förfarande som beskrivs i bilaga II tillämpas för OBD-familjer med mer än 1 000 registreringar i unionen, och för vilka stickprov ska tas under provtagningsperioden, utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 7.1.9 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83.
Utöver kraven i bilaga II och oavsett resultatet av den överensstämmelsekontroll som beskrivs i avsnitt 2 i bilaga II, ska den myndighet som beviljar godkännandet kontrollera överensstämmelsen hos fordon i drift för IUPR som beskrivs i tillägg 1 till bilaga II för ett lämpligt antal slumpvis utvalda fall. Med för ett lämpligt antal slumpvis utvalda fall avses att denna åtgärd ska avskräcka från bristande överensstämmelse med kraven i avsnitt 3 i denna bilaga och från att manipulerade, falska eller missvisande uppgifter läggs fram vid överensstämmelsekontrollen. Om inga särskilda omständigheter som kan styrkas av typgodkännandemyndigheterna föreligger, ska slumpvisa överensstämmelsekontroller av fordon i drift på 5 % av de typgodkända OBD-familjerna anses vara tillräckligt för att kunna fastställa om kravet uppfylls. För detta ändamål får typgodkännandemyndigheterna enas med tillverkaren om att minska dubbelprovning av en given OBD-familj, så länge detta inte inverkar negativt på den avskräckande effekten hos typgodkännandemyndighetens egna kontroller av fordon i drift för bristande överensstämmelse med kraven i avsnitt 3 i denna bilaga. Uppgifter som samlats in av medlemsstaterna under tillsynsprogram får användas för kontroll av överensstämmelsen hos fordon i drift. På begäran ska typgodkännandemyndigheterna tillhandahålla kommissionen och andra typgodkännandemyndigheter uppgifter om genomförda fasta och slumpvisa överensstämmelsekontroller, inklusive uppgifter om vilken metod som använts för att fastställa vilka fall som ska underkastas slumpvisa överensstämmelsekontroller av fordon i drift.
1.1.3 Bristande överensstämmelse med kraven i punkt 7.1.6 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 som konstaterats vid kontroller enligt punkt 1.1.2 i detta tillägg eller punkt 7.1.9 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83, ska betraktas som en överträdelse och omfattas av de sanktioner som anges i artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2007. Denna hänvisning begränsar inte tillämpningen av sådana sanktioner på andra överträdelser av andra bestämmelser i förordning (EG) nr 715/2007 eller i denna förordning, som inte uttryckligen hänvisar till artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2007.
1.1.4 Punkt 7.6.1 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska ersättas med följande:
OBD-systemet ska, i enlighet med den standard som anges i punkt 6.5.3.2 a i bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154, rapportera tändningscykelräknaren och den allmänna nämnaren samt separata täljare och nämnare för följande övervakare, om de enligt denna bilaga ska finnas på fordonet:
Katalysatorer (varje uppsättning ska rapporteras separat).
Syregivare/avgasgivare, inklusive sekundära syregivare (varje givare ska rapporteras separat).
Avdunstningssystem.
System för avgasåterföring (EGR-system).
System för variabel ventilinställning (VVT-system).
Sekundära luftsystem.
Partikelfälla/partikelfilter.
System för NOx-efterbehandling (t.ex. NOx-absorbator eller NOx-reagens/katalysatorsystem).
Reglersystem för övertryck.”
1.1.5 Punkt 7.6.2 i tillägg 1 till bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska förstås enligt följande:
För enskilda komponenter eller system som har flera övervakare och som enligt denna punkt ska rapporteras (t.ex. får syregivaruppsättning 1 ha flera övervakare för givarsvar eller andra givaregenskaper), ska OBD-systemet separat registrera täljare och nämnare för var och en av de enskilda övervakarna och rapportera endast den täljare och nämnare för den enskilda övervakare som har den minsta numeriska kvoten. Om två eller flera enskilda övervakare har identiska kvoter ska motsvarande täljare och nämnare för den övervakare som har störst nämnare rapporteras för den specifika komponenten.”
1.1.6 Utöver kraven i punkt 7.6.2 i tillägg 1 bilaga 11 till FN-föreskrift nr 83 ska följande krav tillämpas:
”Täljare och nämnare för särskilda övervakare för komponenter eller system som används för kontinuerlig övervakning med avseende på fel orsakade av kortslutning eller öppna kretsar är undantagna från rapporteringskravet.
Med kontinuerlig avses i detta sammanhang att övervakningen alltid är aktiverad och att provtagning av den signal som används för övervakning sker minst två gånger per sekund och att ett resultat om huruvida ett fel föreligger eller inte måste föreligga inom 15 s.
Om provtagning av en insignalskomponent i kontrollsyfte sker mer sällan, får i stället komponentens signal utvärderas varje gång provtagning utförs.
Det är inte nödvändigt att aktivera en utsignalskomponent eller system enbart i syfte att övervaka den komponenten eller systemet.”
BILAGA XII
TYPGODKÄNNANDE AV FORDON UTRUSTADE MED MILJÖINNOVATIONER OCH FASTSTÄLLANDE AV CO2-UTSLÄPP OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING FÖR FORDON SOM LÄMNATS IN FÖR ETAPPVIS TYPGODKÄNNANDE ELLER ENSKILT GODKÄNNANDE
1. TYPGODKÄNNANDE AV FORDON UTRUSTADE MED MILJÖINNOVATIONER
1.1 Enligt artikel 11.1 i förordning (EU) nr 725/2011 för fordon av kategori M1 och artikel 11.1 i förordning (EU) nr 427/2014 för fordon av kategori N1, ska en tillverkare, som vill dra nytta av en minskning av sina genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp med hjälp av koldioxidminskningar från en eller flera miljöinnovationer monterade i ett fordon, till en godkännandemyndighet lämna in en ansökan om EG-typgodkännandeintyg för det fordon som är utrustat med miljöinnovationen.
1.2 I enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 725/2011 för fordon av kategori M1 eller artikel 10 i förordning (EU) nr 427/20104 för fordon av kategori N1 ska för typgodkännande minskningen av koldioxidutsläpp från fordonet som är utrustat med en miljöinnovation fastställas genom det förfarande och med den provningsmetod som anges i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.
1.3 Utförandet av de nödvändiga provningarna för att fastställa minskningar av koldioxidutsläpp som ett resultat av miljöinnovationer ska inte anses påvisa miljöinnovationernas överensstämmelse med de tekniska föreskrifterna i direktiv 2007/46/EG, om tillämpliga.
▼M3 —————
2. FASTSTÄLLANDE AV CO2-UTSLÄPP OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING FÖR FORDON SOM LÄMNATS IN FÖR ETAPPVIS TYPGODKÄNNANDE ELLER ENSKILT GODKÄNNANDE
2.1 Vid fastställande av CO2-utsläpp och bränsleförbrukning för ett fordon som lämnats in för etappvis typgodkännande enligt definitionen i artikel 3.8 i förordning (EU) 2018/858 ska förfarandena i bilaga XXI tillämpas. Enligt tillverkarens eget val, och oberoende av den högsta tekniskt tillåtna vikten inklusive last, får emellertid det alternativ som beskrivs i punkterna 2.2–2.6 användas om grundfordonet inte är färdigbyggt.
2.2 En vägmotståndsmatrisfamilj enligt definitionen i punkt 6.3.4 i FN-föreskrift nr 154 ska upprättas på grundval av parametrarna för ett representativt etappvis färdigbyggt fordon i enlighet med punkt 4.2.1.4 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154.
2.3 Tillverkaren av grundfordonet ska beräkna vägmotståndskoefficienterna för fordon HM och fordon LM i en vägmotståndsmatrisfamilj i enlighet med punkt 5 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154 och fastställa CO2-utsläppen och bränsleförbrukningen i en typ 1-provning för båda fordonen. Tillverkaren av grundfordonet ska, på grundval av parametrarna för färdigbyggda fordon, tillhandahålla ett beräkningsverktyg för fastställande av slutliga värden för bränsleförbrukning och CO2 i enlighet med bilaga B7 till FN-föreskrift nr 154.
2.4 Beräkningen av vägmotstånd och rullmotstånd för ett enskilt etappvis färdigbyggt fordon ska utföras i enlighet med punkt 5.1 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154.
2.5 De slutliga värdena för bränsleförbrukning och CO2 ska beräknas av tillverkaren av den sista etappen på grundval av parametrarna för det etappvis färdigbyggda fordonet enligt specifikationen i punkt 3.2.4 i bilaga B7 till FN-föreskrift nr 154 och med användning av det verktyg som tillhandahållits av tillverkaren av grundfordonet.
2.6 Tillverkaren av det etappvis färdigbyggda fordonet ska i intyget om överensstämmelse inkludera uppgifter för de etappvis färdigbyggda fordonen och lägga till uppgifter om grundfordonen i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683.
2.7. När det gäller etappvis färdigbyggda fordon som lämnats in för enskilt godkännande ska intyget om enskilt godkännande innehålla följande information:
De CO2-utsläpp som uppmätts i enlighet med den metod som fastställs i punkterna 2.1–2.6.
Det färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick.
Identifikationsnumret för grundfordonets typ, variant och version.
Typgodkännandenumret för grundfordonet, inklusive utökningsnummer.
Namn på och adress till tillverkaren av grundfordonet.
Grundfordonets vikt i körklart skick.
2.8 När det gäller etappvis typgodkännande eller enskilt godkännande av ett fordon där grundfordonet är ett färdigbyggt fordon med ett giltigt intyg om överensstämmelse ska tillverkaren av den sista etappen samråda med tillverkaren av grundfordonet för att fastställa det nya CO2-värdet i enlighet med CO2-interpoleringen med användning av lämpliga uppgifter från det färdigbyggda fordonet eller beräkna det nya CO2-värdet på grundval av parametrarna för det färdigbyggda fordonet enligt specifikationen i punkt 3.2.4 i bilaga B7 till FN-föreskrift nr 154 och med användning av det verktyg som tillhandahållits av tillverkaren av grundfordonet enligt punkt 2.3. Om verktyget inte finns tillgängligt eller om det inte är möjligt att göra en CO2-interpolering ska CO2-värdet för Fordon Hög från grundfordonet användas efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten.
BILAGA XIII
EG-TYPGODKÄNNANDE AV ERSÄTTANDE UTSLÄPPSBEGRÄNSANDE ANORDNINGAR SOM SEPARAT TEKNISK ENHET
1. INLEDNING
1.1 I denna bilaga finns kompletterande krav för typgodkännande av utsläppsbegränsande anordningar som separata tekniska enheter.
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 Märkning
Originalersättningsanordningar ska vara märkta med minst information om följande:
Fordonstillverkarens namn eller varumärke.
Fabrikat och artikelnummer som identifierar originalersättningsanordningen i enlighet med vad som nämns i punkt 2.3.
2.2 Dokumentation
Varje originalersättningsanordning ska åtföljas av information om följande:
Fordonstillverkarens namn eller varumärke.
Fabrikat och artikelnummer som identifierar originalersättningsanordningen i enlighet med vad som nämns i punkt 2.3.
Fordon för vilka originalersättningsanordningen tillhör en typ som omfattas av punkt 2.3 i addendumet till tillägg 4 till bilaga I, i förekommande fall, med en märkning som visar om originalersättningsanordningen är lämpad att monteras på fordon som är utrustat med OBD-system.
Monteringsanvisningar, om så erfordras.
Denna information ska finnas tillgänglig i produktkatalogen som distribueras till försäljningsställena av fordonstillverkaren.
|
2.3 |
Fordonstillverkaren ska till ansvarig teknisk tjänst och/eller godkännandemyndighet i elektronisk form överlämna sådan information som behövs för att skapa en koppling mellan delarnas nummer och typgodkännandedokumentationen. Denna information ska omfatta följande:
a)
Fordonets fabrikat och typ.
b)
Originalersättningsanordningens fabrikat och typ.
c)
Originalersättningsanordningens artikelnummer.
d)
Typgodkännandenummer för berörd fordonstyp. |
3. EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKNING FÖR SEPARAT TEKNISK ENHET
3.1 På varje ersättande utsläppsbegränsande anordning som överensstämmer med den typ som godkänts enligt denna förordning som en separat teknisk enhet ska det finnas ett EG-typgodkännandemärke.
3.2 Detta märke ska bestå av en rektangel som omger den gemena bokstaven e följd av det särskiljande numret för det land som beviljat EG-typgodkännandet i enlighet med det numreringssystem som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683.
EG-typgodkännandemärket ska också i närheten av rektangeln innehålla det grundläggande typgodkännandenummer som anges i avsnitt 4 av typgodkännandenumret enligt bilaga IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683, föregånget av de två siffror som betecknar löpnumret på den senaste större tekniska ändringen av förordning (EG) nr 715/2007 eller den här förordningen den dag då EG-typgodkännande för separat teknisk enhet beviljades. För den här förordningen är löpnumret 00.
3.3 EG-typgodkännandemärket ska anbringas på den ersättande utsläppsbegränsande anordningen så att det är tydligt läsbart och outplånligt. Det ska i möjligaste mån vara synligt när den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är monterad på fordonet.
3.4 I tillägg 3 till denna bilaga finns ett exempel på EG-typgodkännandemärkets utformning.
4. TEKNISKA KRAV
4.1 Kraven på typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar ska vara de som anges i avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 1031 med de undantag som anges i avsnitten 4.1.1–4.1.5.
4.1.1 Hänvisningen till ”provningscykel” i avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet.
4.1.2 Termen ”katalysator” som används i avsnitt 5 av FN-föreskrift nr 103 ska förstås som ”utsläppsbegränsande anordning”.
4.1.3 De reglerade föroreningar som det hänvisas till i avsnitt 5.2.3 i FN-föreskrift nr 103 ska ersättas med föroreningarna i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 för ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på fordon som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 715/2007.
4.1.4 För ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på fordon som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 715/2007 ska med hållbarhetskrav och därtill hörande försämringsfaktorer enligt avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 103 menas dem som anges i bilaga VII till den här förordningen.
4.2 För fordon med gnisttändningsmotorer ska, om utsläppen av NMHC som uppmätts under demonstrationsprovning av en ny originalkatalysator enligt punkt 5.2.1 i FN-föreskrift nr 103 är högre än de värden som uppmätts under typgodkännandet av fordon, differensen adderas till OBD-gränsvärdena. OBD-gränsvärdena anges i tabell 4A i FN-föreskrift nr 154.
4.3 De reviderade OBD-gränsvärdena ska tillämpas under provningarna av OBD-kompatibilitet enligt punkterna 5.5–5.5.5 i FN-föreskrift nr 103. Detta gäller i synnerhet när sådant överskridande som är tillåtet enligt punkt 1 i tillägg 1 till bilaga C5 till FN-föreskrift nr 154 tillämpas.
4.4 Krav på ersättningssystem med periodisk regenerering
4.4.1 Krav beträffande utsläpp
4.4.1.1 Fordon enligt artikel 11.3 som är försedda med ett ersättningssystem med periodisk regenerering av den typ som ansökan om godkännande avser ska provas på det sätt som anges i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 för att jämföra dess prestanda med samma fordon försedda med ett originalsystem med periodisk regenerering.
4.4.1.2 Hänvisningar till ”typ I-provning” och ”typ I-provningscykel” i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 och ”provningscykel” i avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet.
4.4.2 Fastställande av en utgångspunkt för jämförelsen
4.4.2.1 Fordonet ska förses med ett nytt originalsystem med periodisk regenerering. Systemets utsläppsprestanda ska fastställas enligt provningsförfarandet i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154.
4.4.2.1.1 Hänvisningar till ”typ I-provning” och ”typ I-provningscykel” i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 och ”provningscykel” i avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet.
4.4.2.2 När sökanden ansöker om godkännande av ersättningskomponenten ska godkännandemyndigheten för varje provat fordon på ett icke-diskriminerande sätt tillhandahålla den information som avses i punkt 3.2.12.2.10.2 i informationshandlingen i tillägg 3 till bilaga I till denna förordning.
4.4.3 Avgasprovning med ett ersättningssystem med periodisk regenerering
4.4.3.1 Provfordonets originalsystem med periodisk regenerering ska ersättas med ersättningssystemet. Systemets utsläppsprestanda ska fastställas enligt provningsförfarandet i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154.
4.4.3.1.1 Hänvisningar till ”typ I-provning” och ”typ I-provningscykel” i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 och ”provningscykel” i avsnitt 5 i FN-föreskrift nr 103 ska betraktas som samma typ I/1-provning och typ I/1-provningscykel som använts för det ursprungliga typgodkännandet av fordonet.
4.4.3.2 För bestämningen av ersättningssystemets D-faktor får vilken som helst av de provbänksmetoder som avses i tillägg 1 till bilaga B6 till FN-föreskrift nr 154 användas.
4.4.4 Andra krav
Kraven i punkterna 5.2.3, 5.3, 5.4 och 5.5 i FN-föreskrift nr 103 ska tillämpas på ersättningssystem med periodisk regenerering. I dessa punkter ska termen ”katalysator” förstås som ”system med periodisk regenerering”. Undantagen i punkterna i avsnitt 4.1 i denna bilaga ska också tillämpas på system med periodisk regenerering.
5. DOKUMENTATION
5.1 Varje ersättande utsläppsbegränsande anordning ska tydligt och outplånligt märkas med tillverkarens namn eller varumärke och åtföljas av följande upplysningar:
De fordon (med tillverkningsår) som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är godkänd för och, i förekommande fall, en märkning som visar om anordningen är lämplig att monteras på fordon som är utrustade med OBD-system.
Monteringsanvisningar, där så erfordras.
Denna information ska finnas tillgänglig i produktkatalogen som distribueras till försäljningsställena av fordonstillverkaren.
6. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
|
6.1 |
Åtgärder ska vidtas för att garantera produktionsöverensstämmelse enligt de bestämmelser som fastställs i artikel 12 i direktiv 2007/46/EG. |
|
6.2 |
Särskilda bestämmelser
6.2.1 De kontroller som nämns i punkt 2.2 i bilaga X till direktiv 2007/46/EG ska inkludera överensstämmelse med de egenskaper som definieras i artikel 2.8 i denna förordning. 6.2.2 Vid tillämpningen av artikel 12.2 i direktiv 2007/46/EG får provningar enligt avsnitt 4.4.1 i denna bilaga och avsnitt 5.2 i Uneces föreskrifter nr 103 (krav på utsläpp) utföras. I så fall får innehavaren av godkännandet begära att som ett alternativ få använda den ersättande utsläppsbegränsande anordning som användes under typgodkännandeprovningarna (eller ett annat exemplar som bevisligen överensstämmer med den godkända typen) som utgångspunkt för jämförelsen i stället för den utsläppsbegränsande anordning som ingick i originalutrustningen. De utsläppsvärden som mäts upp på det exemplar som kontrolleras får då i genomsnitt inte överstiga mätvärdena för det exemplar som används som referens med mer än 15 %. |
Tillägg 1
MALL
Informationsdokument nr …
om EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning
Följande upplysningar ska, där så är tillämpligt, lämnas i tre exemplar med innehållsförteckning. Ritningar som bifogas måste vara i en lämplig skala och vara tillräckligt detaljerade och i A4-format eller vikas till det formatet. Eventuella fotografier ska vara tillräckligt detaljerade.
Om systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna har elektroniska kontroller, ska information om deras prestanda tillhandahållas.
0. ALLMÄNT
0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) …
0.2 Typ …
0.2.1 Eventuella handelsbeteckningar …
0.5 Tillverkarens namn och adress …
Namn och adress till tillverkarens behöriga ombud, om sådan finns …
0.7 För komponenter och separata tekniska enheter, placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod …
0.8 Adresser till monteringsanläggningar …
1. BESKRIVNING AV ANORDNINGEN
1.1 Den ersättande utsläppsbegränsande anordningens fabrikat och typ …
1.2 Ritningar av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen, särskilt med angivande av de egenskaper som anges i artikel 2.8 i denna förordning …
1.3 Beskrivning av fordonstyper som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd för …
1.3.1 Nummer och/eller symboler som betecknar motor- och fordonstyp …
1.3.2 Är den ersättande utsläppsbegränsande anordningen avsedd att vara kompatibel med OBD-kraven: ja/nej ( 30 )
1.4 Beskrivning och ritningar som visar den ersättande utsläppsbegränsande anordningens placering i förhållande till motorns avgasgrenrör …
Tillägg 2
MALL FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG
(Maximiformat: A4 (210 mm × 297 mm))
EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG
Myndighetens stämpel
Meddelande om
av en typ av komponent/separat teknisk enhet ( 35 )
enligt förordning (EG) nr 715/2007, genomförd genom förordning (EU) 2017/1151.
Förordning (EG) nr 715/2007 eller förordning (EU) 2017/1151 senast ändrad genom …
EG-typgodkännandenummer …
Skäl till utökningen …
AVSNITT I
0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) …
0.2 Typ …
0.3 Identifiering av typ, om sådan finns märkt på komponenten/den separata tekniska enheten ( 36 ) …
0.3.1 Märkningens placering …
0.5 Tillverkarens namn och adress …
0.7 För komponenter och separata tekniska enheter, placering av EG-typgodkännandemärket och fastsättningsmetod …
0.8 Namn på och adresser till monteringsanläggningar …
0.9 Namn på och adress till tillverkarens ombud (om sådan finns) …
AVSNITT II
1. Kompletterande information
1.1 Den ersättande utsläppsbegränsande anordningens fabrikat och typ …
1.2 Fordonstyper för vilka denna typ av utsläppsbegränsande anordning är godkänd som ersättningsdel …
1.3 Typer av fordon som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen har provats på …
1.3.1 Har den ersättande utsläppsbegränsande anordningen visats vara kompatibel med OBD-kraven (Ja/Nej) ( 37 ) …
2. Teknisk tjänst som ansvarar för att utföra provningarna …
3. Provningsrapportens datum …
4. Provningsrapportens nummer …
5. Anmärkningar …
6. Ort …
7. Datum …
8. Underskrift …
|
Bilagor |
Informationspaket. |
Tillägg 3
Exempel på EG-typgodkännandemärken
(se punkt 3.2 i denna bilaga)
Godkännandemärket ovan fäst på en komponent i en ersättande utsläppsbegränsande anordning visar att typen i fråga har godkänts i Frankrike (e2) enligt denna förordning. Godkännandenumrets första två siffror (00) visar att delen godkänts enligt denna förordning. De följande fyra siffrorna (1234) är det basgodkännandenummer som tilldelats den ersättande utsläppsbegränsande anordningen i fråga av godkännandemyndigheten.
▼M5 —————
BILAGA XV
Ej tilldelad
BILAGA XVI
Krav för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser
1. INLEDNING
I denna bilaga fastställs kraven för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser för att minska utsläppen.
2. ALLMÄNNA KRAV
De allmänna kraven för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser ska vara de som anges i punkt 6.9 i FN-föreskrift nr 154.
3. TEKNISKA KRAV
De tekniska kraven för fordon som använder reagens i systemet för efterbehandling av avgaser ska vara de som anges i tillägg 6 till FN-föreskrift nr 154.
3.1 Hänvisningen till bilaga A1 i punkt 4.1 i tillägg 6 till FN-föreskrift nr 154 ska betraktas som hänvisning till tillägg 3 till bilaga I till denna förordning.
BILAGA XVII
ÄNDRINGAR AV FÖRORDNING (EG) NR 692/2008
1. Tillägg 3 till bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008 ska ändras på följande sätt:
Punkterna 3–3.1.1 ska ändras på följande sätt:
”3. FRAMDRIVNINGSENERGIOMVANDLARE (k)
3.1 Tillverkare av framdrivningsenergiomvandlarna …
3.1.1 Tillverkarens kod (som märkt på framdrivningsenergiomvandlaren eller andra identifieringsmetoder) …”
Punkt 3.2.1.8 ska ersättas med följande:
”3.2.1.8 Motorns nominella effekt (n) … kW, vid … min–1 (enligt uppgift från tillverkaren)”
Punkt 3.2.2.2 blir följande nya punkt 3.2.2.1.1:
”3.2.2.1.1 RON, blyfri: …”
Punkt 3.2.4.2.1 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.1 Systembeskrivning (common rail/enhetsinsprutare/fördelarpump osv.) …”
Punkt 3.2.4.2.3 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.3 Insprutningspump/matningspump”
Punkt 3.2.4.2.4 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.4 Motorvarvtalsbegränsning”
Punkt 3.2.4.2.9.3 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.9.3 Beskrivning av systemet”
Punkterna 3.2.4.2.9.3.6–3.2.4.2.9.3.8 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.9.3.6 Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …
3.2.4.2.9.3.7 Lufttemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …
3.2.4.2.9.3.8 Lufttryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …”
Punkt 3.2.4.3.4.3 ska ersättas med följande:
”3.2.4.3.4.3 Luftflödesgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …”
Punkterna 3.2.4.3.4.9–3.2.4.3.4.11 ska ersättas med följande:
”3.2.4.3.4.9 Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …
3.2.4.3.4.10 Lufttemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …
3.2.4.3.4.11 Lufttryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …”
Punkt 3.2.4.3.5 ska ersättas med följande:
”3.2.4.3.5 Insprutare”
Punkterna 3.2.12.2–3.2.12.2.1 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2 Utsläppsbegränsande anordningar (som inte omfattas av någon annan rubrik)
3.2.12.2.1 Katalysator”
Punkterna 3.2.12.2.1.11–3.2.12.2.1.11.10 ska utgå.
Punkterna 3.2.12.2.2–3.2.12.2.2.5 ska utgå och ersättas med följande:
”3.2.12.2.2 Givare
3.2.12.2.2.1 Syregivare: ja/nej (1)
3.2.12.2.2.1.1 Fabrikat …
3.2.12.2.2.1.2 Placering …
3.2.12.2.2.1.3 Reglerområde …
3.2.12.2.2.1.4 Typ eller funktionssätt …
3.2.12.2.2.1.5 Delens identifikationsnummer …”
Punkterna 3.2.12.2.4.1–3.2.12.2.4.2 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2.4.1 Egenskaper (fabrikat, typ, flöde, högtryck/lågtryck/samlat tryck osv.) …
3.2.12.2.4.2 Vattenkylt system (ska anges för varje EGR-system t.ex. lågt tryck/högt tryck/samlat tryck): ja/nej (1)”
Punkterna 3.2.12.2.5–3.2.12.2.5.6 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2.5 System för begränsningar av avdunstningsutsläpp (endast för bensin- och etanolmotorer): ja/nej (1)
3.2.12.2.5.1 Detaljerad beskrivning av anordningarna …
3.2.12.2.5.2 Ritning över systemet för begränsningar av avdunstningsutsläpp …
3.2.12.2.5.3 Ritning över kolbehållaren …
3.2.12.2.5.4 Massa torrt kol: … g
3.2.12.2.5.5 Schematisk ritning över bränsletanken med uppgifter om kapacitet och material (endast för bensin- och etanolmotorer) …
3.2.12.2.5.6 Beskrivning och skiss över värmeskölden mellan tanken och avgassystemet …”
Punkterna 3.2.12.2.6.4–3.2.12.2.6.4.4 ska utgå.
Punkterna 3.2.12.2.6.5 och 3.2.12.2.6.6 blir följande nya punkter:
”3.2.12.2.6.4 Partikelfällans fabrikat …
3.2.12.2.6.5 Delens identifikationsnummer …”
Punkt 3.2.12.2.8 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2.8 Andra system …”
Följande nya punkter ska läggas till som punkterna 3.2.12.2.10–3.2.12.2.11.8:
”3.2.12.2.10 Periodiskt regenererande system (ange nedanstående uppgifter för varje enskild enhet)
3.2.12.2.10.1 Beskrivning och/eller ritning av regenereringsmetoden eller regenereringssystemet …
3.2.12.2.10.2 Antalet körcykler av typ 1, eller motsvarande motorcykler i provningsbänk, mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar under samma förhållanden som under provning av typ 1 (avståndet D i figur A6.App1/1 i tillägg 1 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 eller figur A13/1 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83, enligt vad som är tillämpligt) …
3.2.12.2.10.2.1 Tillämplig cykel av typ 1 (Ange det tillämpliga förfarandet: bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83) …
3.2.12.2.10.3 Beskrivning av den metod som används för att fastställa antalet cykler mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar …
3.2.12.2.10.4 Parametrar för att bestämma den belastningsnivå som krävs innan regenerering inträffar (temperatur, tryck osv.) …
3.2.12.2.10.5 Beskrivning av den metod som används för att belasta systemet under det provningsförfarande som beskrivs i punkt 3.1 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83 …
3.2.12.2.11 Katalysatorsystem som använder förbrukningsbart reagens (ange uppgifterna nedan för varje separat enhet): ja/nej (1)
3.2.12.2.11.1 Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen …
3.2.12.2.11.2 Normalintervall för reagensets temperatur under drift …
3.2.12.2.11.3 Internationell standard …
3.2.12.2.11.4 Reagenspåfyllningens frekvens: kontinuerligt/vid service (om tillämpligt)
3.2.12.2.11.5 Reagensindikator (beskrivning och placering)
3.2.12.2.11.6 Reagensbehållare
3.2.12.2.11.6.1 Kapacitet …
3.2.12.2.11.6.2 Värmesystem: ja/nej (1)
3.2.12.2.11.6.2.1 Beskrivning eller ritning
3.2.12.2.11.7 Styrenhet för reagensen: ja/nej (1)
3.2.12.2.11.7.1 Fabrikat …
3.2.12.2.11.7.2 Typ …
3.2.12.2.11.8 Reagensinsprutare (fabrikat, typ och placering) …”
Punkt 3.2.15.1 ska ersättas med följande:
”3.2.15.1 Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1)”
Punkt 3.2.16.1 ska ersättas med följande:
”3.2.16.1 Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1)”
Punkt 3.3 ska ersättas med följande:
”3.3 Elmaskin”
Punkt 3.3.2 ska ersättas med följande:
”3.3.2 UPPLADDNINGSBART ELENERGILAGRINGSSYSTEM”
Punkt 3.4 ska ersättas med följande:
”3.4 Kombinationer av framdrivningsenergiomvandlare”
Punkt 3.4.4 ska ersättas med följande:
”3.4.4 Beskrivning av energilagringsanordningen: (uppladdningsbart energilagringssystem, kondensator, svänghjul/generator)”
Punkt 3.4.4.5 ska ersättas med följande:
”3.4.4.5 Energi … (för uppladdningsbart energilagringssystem: spänning och kapacitet Ah i 2 h, för kondensator: J …)”
Punkt 3.4.5 ska ersättas med följande:
”3.4.5 Elmaskin (varje typ av elmaskin beskrivs separat)”
Punkt 3.5 ska ersättas med följande:
”3.5 Tillverkarens angivna värden för bestämning av koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning/elförbrukning/elektrisk räckvidd och uppgifter om miljöinnovationer (om tillämpligt)(o)”
Punkt 4.4 ska ersättas med följande:
”4.4 Koppling”
Punkt 4.6 ska ersättas med följande:
”4.6 Utväxlingsförhållanden
|
Växel |
Intern utväxling (förhållande mellan motorns varvtal och varvtalet på växellådans utgående axel) |
Slutlig utväxling (förhållandet mellan varvtalet på växellådans utgående axel och de drivande hjulens varvtal) |
Totala utväxlingsförhållanden |
|
Maximivärde för CVT |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
… |
|
|
|
|
Minimivärde för CVT” |
|
|
|
Punkterna 6.6–6.6.3 ska ersättas med följande:
”6.6 Däck och hjul
6.6.1 Däck/hjulkombinationer
6.6.1.1 Axlar
6.6.1.1.1 Axel 1 …
6.6.1.1.1.1 Däckdimensionsbeteckning
6.6.1.1.2 Axel 2 …
6.6.1.1.2.1 Däckdimensionsbeteckning
etc.
6.6.2 Rullningsradiernas över och nedre gränser
6.6.2.1 Axel 1 …
6.6.2.2 Axel 2 …
etc.
6.6.3 Däcktryck enligt tillverkarens rekommendationer: … kPa”
Punkt 9.1 ska ersättas med följande:
”9.1 Karosserityp angiven med koderna enligt definitionen i del C i bilaga II till direktiv 2007/46/EG …”
2. I tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008 ska raderna ZD–ZL och ZX, ZY ändras på följande sätt:
|
”ZD |
Euro 6c |
Euro 6-2 |
M, N1 klass I |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2018 |
|
ZE |
Euro 6c |
Euro 6-2 |
N1 klass II |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2019 |
|
ZF |
Euro 6c |
Euro 6-2 |
N1 klass III, N2 |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2019 |
|
ZG |
Euro 6d-TEMP |
Euro 6-2 |
M, N1 klass I |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2018 |
|
ZH |
Euro 6d-TEMP |
Euro 6-2 |
N1 klass II |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2019 |
|
ZI |
Euro 6d-TEMP |
Euro 6-2 |
N1 klass III, N2 |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2019 |
|
ZJ |
Euro 6d |
Euro 6-2 |
M, N1 klass I |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2018 |
|
ZK |
Euro 6d |
Euro 6-2 |
N1 klass II |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2019 |
|
ZL |
Euro 6d |
Euro 6-2 |
N1 klass III, N2 |
Gnist., Komp. |
|
|
31.8.2019 |
|
ZX |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Alla fordon |
Batteri, helt elektriskt |
1.9.2009 |
1.1.2011 |
31.8.2019 |
|
ZY |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Alla fordon |
Batteri, helt elektriskt |
1.9.2009 |
1.1.2011 |
31.8.2019 |
|
ZZ |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Alla fordon som använder certifikat enligt punkt 2.1.1 i bilaga I |
Gnist., Komp. |
1.9.2009 |
1.1.2011 |
31.8.2019” |
BILAGA XVIII
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM BILAGORNA I, II, III, VIII OCH IX TILL DIREKTIV 2007/46/EG
Ändringar av bilaga I till direktiv 2007/46/EG
1. Bilaga I till direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:
Punkt 2.6.1 ska ersättas med följande:
”2.6.1 Viktens fördelning mellan axlarna och, för påhängsvagnar, släpvagnar med oledad dragstång eller släpkärror, vikten på kopplingen:
lägsta och högsta värde för varje variant …
vikt för varje version (en matris ska tillhandahållas) …”
Punkterna 3–3.1.1 ska ändras på följande sätt:
”3. FRAMDRIVNINGSENERGIOMVANDLARE (k)
3.1 Tillverkare av framdrivningsenergiomvandlarna …
3.1.1 Tillverkarens kod (som märkt på framdrivningsenergiomvandlaren eller andra identifieringsmetoder) …”
Punkt 3.2.1.8 ska ersättas med följande:
”3.2.1.8 Motorns nominella effekt (n) … kW, vid … min–1 (enligt uppgift från tillverkaren)”
Följande punkt ska läggas till som punkt 3.2.2.1.1:
”3.2.2.1.1 RON, blyfri: …”
Punkt 3.2.4.2.1 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.1 Systembeskrivning (common rail/enhetsinsprutare/fördelarpump osv.) …”
Punkt 3.2.4.2.3 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.3 Insprutningspump/matningspump”
Punkt 3.2.4.2.4 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.4 Motorvarvtalsbegränsning”
Punkt 3.2.4.2.9.3 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.9.3 Beskrivning av systemet”
Följande punkt ska läggas till som punkt 3.2.4.2.9.3.1.1:
”3.2.4.2.9.3.1.1 Styrenhetens programvaruversion …”
Punkterna 3.2.4.2.9.3.6–3.2.4.2.9.3.8 ska ersättas med följande:
”3.2.4.2.9.3.6 Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …
3.2.4.2.9.3.7 Lufttemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …
3.2.4.2.9.3.8 Lufttryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …”
Följande punkt ska läggas till som punkt 3.2.4.3.4.1.1:
”3.2.4.3.4.1.1 Styrenhetens programvaruversion …”
Punkt 3.2.4.3.4.3 ska ersättas med följande:
”3.2.4.3.4.3 Luftflödesgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …”
Punkterna 3.2.4.3.4.9–3.2.4.3.4.11 ska ersättas med följande:
”3.2.4.3.4.9 Vattentemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …
3.2.4.3.4.10 Lufttemperaturgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …
3.2.4.3.4.11 Lufttryckgivarens fabrikat och typ eller funktionssätt …”
Punkt 3.2.4.3.5 ska ersättas med följande:
”3.2.4.3.5 Insprutare”
Följande nya punkter ska läggas till som punkterna 3.2.4.4.2 och 3.2.4.4.3:
”3.2.4.4.2 Fabrikat …
3.2.4.4.3 Typer …”
Punkterna 3.2.12.2–3.2.12.2.1 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2 Utsläppsbegränsande anordningar (som inte omfattas av någon annan rubrik)
3.2.12.2.1 Katalysator”
Punkterna 3.2.12.2.1.11–3.2.12.2.1.11.10 ska utgå och ersättas med följande nya punkt:
”3.2.12.2.1.11 Intervall för normal drifttemperatur … °C”
Punkterna 3.2.12.2.2–3.2.12.2.2.5 ska utgå och ersättas med följande:
”3.2.12.2.2 Givare
3.2.12.2.2.1 Syregivare: ja/nej (1)
3.2.12.2.2.1.1 Fabrikat …
3.2.12.2.2.1.2 Placering …
3.2.12.2.2.1.3 Reglerområde …
3.2.12.2.2.1.4 Typ eller funktionssätt …
3.2.12.2.2.1.5 Delens identifikationsnummer …
3.2.12.2.2.2 NOx-givare: ja/nej (1)
3.2.12.2.2.2.1 Fabrikat …
3.2.12.2.2.2.2 Typ …
3.2.12.2.2.2.3 Placering …
3.2.12.2.2.3 Partikelgivare: ja/nej (1)
3.2.12.2.2.3.1 Fabrikat …
3.2.12.2.2.3.2 Typ …
3.2.12.2.2.3.3 Placering …”
Punkterna 3.2.12.2.4.1–3.2.12.2.4.2 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2.4.1 Egenskaper (fabrikat, typ, flöde, högtryck/lågtryck/samlat tryck osv.) …
3.2.12.2.4.2 Vattenkylt system (ska anges för varje EGR-system t.ex. lågt tryck/högt tryck/samlat tryck): ja/nej (1)”
Punkterna 3.2.12.2.5–3.2.12.2.5.6 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2.5 System för begränsningar av avdunstningsutsläpp (endast för bensin- och etanolmotorer): ja/nej (1)
3.2.12.2.5.1 Detaljerad beskrivning av anordningarna …
3.2.12.2.5.2 Ritning över systemet för begränsningar av avdunstningsutsläpp …
3.2.12.2.5.3 Ritning över kolbehållaren …
3.2.12.2.5.4 Massa torrt kol: … g
3.2.12.2.5.5 Schematisk ritning över bränsletanken med uppgifter om kapacitet och material (endast för bensin- och etanolmotorer) …
3.2.12.2.5.6 Beskrivning och skiss över värmeskölden mellan tanken och avgassystemet …”
Punkterna 3.2.12.2.6.4–3.2.12.2.6.4.4 ska utgå.
Punkterna 3.2.12.2.6.5 och 3.2.12.2.6.6 blir följande nya punkter:
”3.2.12.2.6.4 Partikelfällans fabrikat …
3.2.12.2.6.5 Delens identifikationsnummer …”
Punkterna 3.2.12.2.7–3.2.12.2.7.0.6 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2.7 System för omborddiagnos (OBD-system): ja/nej (1) …
3.2.12.2.7.0.1 (endast Euro VI) Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen
3.2.12.2.7.0.2 (endast Euro VI) Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt)
3.2.12.2.7.0.3 (endast Euro VI) Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör: …
3.2.12.2.7.0.4 (endast Euro VI) Tillverkarens hänvisningar till den OBD-dokumentation som krävs enligt artiklarna 5.4 c och 9.4 i förordning (EU) nr 582/2011 och som anges i bilaga X till den förordningen med avseende på godkännande av OBD-system
3.2.12.2.7.0.5 (endast Euro VI) I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation av ett OBD-utrustat motorsystem i ett fordon
3.2.12.2.7.0.6 (endast Euro VI) I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till det dokumentationsmaterial som avser installation i fordonet av en godkänd motors OBD-system”
I punkt 3.2.12.2.7.6.4.1 ska rubriken ersättas med ”Lätta fordon”.
Punkt 3.2.12.2.8 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2.8 Andra system …”
Följande nya punkter ska läggas till som punkterna 3.2.12.2.8.2.3–3.2.12.2.8.2.5:
”3.2.12.2.8.2.3 Typ av motiveringssystem: ingen motoromstart efter nedräkning/ingen start efter bränslepåfyllning/tankningsspärr/prestandabegränsning
3.2.12.2.8.2.4 Beskrivning av motiveringssystemet
3.2.12.2.8.2.5 Motsvarande fordonets genomsnittliga räckvidd med full bränsletank: … km”
Följande ny punkt ska läggas till som punkt 3.2.12.2.8.4:
”3.2.12.2.8.4 (endast Euro VI) Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt) …”
Följande nya punkter ska läggas till som punkterna 3.2.12.2.10–3.2.12.2.11.8:
”3.2.12.2.10 Periodiskt regenererande system (ange nedanstående uppgifter för varje enskild enhet)
3.2.12.2.10.1 Beskrivning och/eller ritning av regenereringsmetoden eller regenereringssystemet …
3.2.12.2.10.2 Antalet körcykler av typ 1, eller motsvarande motorcykler i provningsbänk, mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar under samma förhållanden som under provning av typ 1 (avståndet D i figur A6.App1/1 i tillägg 1 till underbilaga 6 till bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151 eller figur A13/1 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83, enligt vad som är tillämpligt) …
3.2.12.2.10.2.1 Tillämplig cykel av typ 1 (ange det tillämpliga förfarandet: bilaga XXI, underbilaga 4 eller Uneces föreskrifter nr 83) …
3.2.12.2.10.3 Beskrivning av den metod som används för att fastställa antalet cykler mellan två cykler där regenereringsfaser inträffar …
3.2.12.2.10.4 Parametrar för att bestämma den belastningsnivå som krävs innan regenerering inträffar (temperatur, tryck osv.) …
3.2.12.2.10.5 Beskrivning av den metod som används för att belasta systemet under det provningsförfarande som beskrivs i punkt 3.1 i bilaga 13 till Uneces föreskrifter nr 83 …
3.2.12.2.11 Katalysatorsystem som använder förbrukningsbart reagens (ange uppgifterna nedan för varje separat enhet): ja/nej (1)
3.2.12.2.11.1 Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen …
3.2.12.2.11.2 Normalintervall för reagensets temperatur under drift …
3.2.12.2.11.3 Internationell standard …
3.2.12.2.11.4 Reagenspåfyllningens frekvens: kontinuerligt/vid service (om tillämpligt)
3.2.12.2.11.5 Reagensindikator (beskrivning och placering) …
3.2.12.2.11.6 Reagensbehållare
3.2.12.2.11.6.1 Kapacitet …
3.2.12.2.11.6.2 Värmesystem: ja/nej
3.2.12.2.11.6.2.1 Beskrivning eller ritning …
3.2.12.2.11.7 Styrenhet för reagensen: ja/nej (1)
3.2.12.2.11.7.1 Fabrikat …
3.2.12.2.11.7.2 Typ …
3.2.12.2.11.8 Reagensinsprutare (fabrikat, typ och placering) …”
Punkt 3.2.15.1 ska ersättas med följande:
”3.2.15.1 Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1) …”
Punkt 3.2.16.1 ska ersättas med följande:
”3.2.16.1 Typgodkännandenummer enligt förordning (EG) nr 661/2009 (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1) …”
Följande nya punkter ska läggas till som punkterna 3.2.20–3.2.20.2.4:
”3.2.20 Värmelagringsinformation
3.2.20.1 Aktiv värmelagringsanordning: ja/nej
3.2.20.1.1 Entalpi: … (J)
3.2.20.2 Isoleringsmaterial
3.2.20.2.1 Isoleringsmaterial …
3.2.20.2.2 Isoleringsvolym …
3.2.20.2.3 Isoleringsvikt …
3.2.20.2.4 Isoleringens placering …”
Punkt 3.3 ska ersättas med följande:
”3.3 Elmaskin”
Punkt 3.3.2 ska ersättas med följande:
”3.3.2 UPPLADDNINGSBART ELENERGILAGRINGSSYSTEM”
Punkt 3.4 ska ersättas med följande:
”3.4 Kombinationer av framdrivningsenergiomvandlare”
Punkt 3.4.4 ska ersättas med följande:
”3.4.4 Beskrivning av energilagringsanordningen (uppladdningsbart energilagringssystem, kondensator, svänghjul/generator)”
Punkt 3.4.4.5 ska ersättas med följande:
”3.4.4.5 Energi … (för uppladdningsbart energilagringssystem: spänning och kapacitet Ah i 2 h, för kondensator: J …)”
Punkt 3.4.5 ska ersättas med följande:
”3.4.5 Elmaskin (varje typ av elmaskin beskrivs separat)”
Punkt 3.5 ska ersättas med följande:
”3.5 Tillverkarens angivna värden för bestämning av koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning/elförbrukning/elektrisk räckvidd och uppgifter om miljöinnovationer (om tillämpligt)(°)”
Följande nya punkter ska läggas till som punkterna 3.5.7–3.5.8.3:
”3.5.7 Tillverkarens angivna värden
3.5.7.1 Parametrar för provningsfordon
3.5.7.1.1 Fordon Hög
3.5.7.1.1.1 Energibehov under cykel … J
3.5.7.1.1.2 Vägmotståndskoefficienter
3.5.7.1.1.2.1 f0: … N
3.5.7.1.1.2.2 f1: … N/(km/h)
3.5.7.1.1.2.3 f2: … N/(km/h)2
3.5.7.1.2 Fordon Låg (i förekommande fall)
3.5.7.1.2.1 Energibehov under cykel … J
3.5.7.1.2.2 Vägmotståndskoefficienter
3.5.7.1.2.2.1 f0: … N
3.5.7.1.2.2.2 f1: … N/(km/h)
3.5.7.1.2.2.3 f2: … N/(km/h)2
3.5.7.1.3 Fordon Medel (i förekommande fall)
3.5.7.1.3.1 Energibehov under cykel … J
3.5.7.1.3.2 Vägmotståndskoefficienter
3.5.7.1.3.2.1 f0: … N
3.5.7.1.3.2.2 f1: … N/(km/h)
3.5.7.1.3.2.3 f2: … N/(km/h)2
3.5.7.2 Kombinerade koldioxidmassutsläpp
3.5.7.2.1 Koldioxidmassutsläpp för förbränningsmotor
3.5.7.2.1.1 Fordon Hög: … g/km
3.5.7.2.1.2 Fordon Låg (i förekommande fall): … g/km
3.5.7.2.2 Laddningsbevarande koldioxidmassutsläpp för externt laddbara hybridelfordon och icke-externt laddbara hybridelfordon
3.5.7.2.2.1 Fordon Hög: … g/km
3.5.7.2.2.2 Fordon Låg (i förekommande fall): … g/km
3.5.7.2.2.3 Fordon Medel (i förekommande fall): … g/km
3.5.7.2.3 Laddningstömmande koldioxidmassutsläpp för externt laddbara hybridelfordon
3.5.7.2.3.1 Fordon Hög: … g/km
3.5.7.2.3.2 Fordon Låg (i förekommande fall): … g/km
3.5.7.2.3.3 Fordon Medel (i förekommande fall): … g/km
3.5.7.3 Elektrisk räckvidd för elfordon
3.5.7.3.1 Räckvidd vid endast eldrift för fordon med endast eldrift
3.5.7.3.1.1 Fordon Hög: … km
3.5.7.3.1.2 Fordon Låg (i förekommande fall): … km
3.5.7.3.2 Helt elektrisk räckvidd för externt laddbara hybridelfordon
3.5.7.3.2.1 Fordon Hög: … km
3.5.7.3.2.2 Fordon Låg (i förekommande fall): … km
3.5.7.3.2.3 Fordon Medel (i förekommande fall): … km
3.5.7.4 Laddningsbevarande bränsleförbrukning (FCCS) för bränslecells- och vätgasfordon
3.5.7.4.1 Fordon Hög: … kg/100 km
3.5.7.4.2 Fordon Låg (i förekommande fall): … kg/100 km
3.5.7.4.3 Fordon Medel (i förekommande fall): … kg/100 km
3.5.7.5 Elenergiförbrukning för elfordon
3.5.7.5.1 Kombinerad elenergiförbrukning (ECWLTC) för fordon med endast eldrift
3.5.7.5.1.1 Fordon Hög: … Wh/km
3.5.7.5.1.2 Fordon Låg (i förekommande fall): … Wh/km
3.5.7.5.2 Användningsfaktorviktad laddningstömmande elförbrukning ECAC,CD (kombinerad)
3.5.7.5.2.1 Fordon Hög: … Wh/km
3.5.7.5.2.2 Fordon Låg (i förekommande fall): … Wh/km
3.5.7.5.2.3 Fordon Medel (i förekommande fall): … Wh/km
3.5.8 Fordon utrustat med en miljöinnovation i den mening som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 443/2009 för fordon av kategori M1 eller artikel 12 i förordning (EU) nr 510/2011 för fordon av kategori N1: ja/nej (1)
3.5.8.1 Typ/variant/version av jämförelsefordonet i den mening som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr 725/2011 för fordon av kategori M1 eller artikel 5 av förordning (EU) nr 427/2014 för fordon av kategori N1 (om tillämpligt) …
3.5.8.2 Samverkan mellan olika miljöinnovationer: ja/nej (1)
3.5.8.3 Uppgifter om utsläpp vid användning av miljöinnovationer (upprepa tabellen för varje provat referensbränsle) (w1)
|
Beslut om godkännande av miljöinnovationen (w2) |
Miljöinnovationens kod (w3) |
1. Koldioxidutsläpp från jämförelsefordonet (g/km) |
2. Koldioxidutsläpp från fordonet med miljöinnovation (g/km) |
3. Jämförelsefordonets koldioxidutsläpp under en provcykel av typ 1 (w4) |
4. Miljöinnovationsfordonets koldioxidutsläpp under en provcykel av typ 1 |
5. Användningsfaktor (UF), dvs. andelen i tid som tekniken används under normala driftsförhållanden |
Minskning av koldioxidutsläpp ((1 – 2) – (3 – 4))*5 |
|
xxxx/201x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa minskning av koldioxidutsläpp (g/km) (w5)” |
|
||||||
Punkt 4.4 ska ersättas med följande:
”4.4 Koppling …”
Följande nya punkter ska läggas till som punkterna 4.5.1.1–4.5.1.5:
”4.5.1.1 Dominerande läge: ja/nej (1)
4.5.1.2 Bästa läge (om ett dominerande läge finns) …
4.5.1.3 Sämsta läge (om ett dominerande läge finns) …
4.5.1.4 Nominellt vridmoment …
4.5.1.5 Antal kopplingar …”
Punkt 4.6 ska ersättas med följande:
”4.6 Utväxlingsförhållanden
|
Växel |
Intern utväxling (förhållande mellan motorns varvtal och varvtalet på växellådans utgående axel) |
Slutlig utväxling (förhållandet mellan varvtalet på växellådans utgående axel och de drivande hjulens varvtal) |
Totala utväxlingsförhållanden |
|
Maximivärde för CVT |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
… |
|
|
|
|
Minimivärde för CVT Backväxel” |
|
|
|
Punkterna 6.6–6.6.5 ska ersättas med följande:
”6.6 Däck och hjul
6.6.1 Däck/hjulkombinationer
6.6.1.1 Axlar
6.6.1.1.1 Axel 1 …
6.6.1.1.1.1 Däckdimensionsbeteckning …
6.6.1.1.1.2 Belastningsindex …
6.6.1.1.1.3 Symbol för hastighetskategori (r)
6.6.1.1.1.4 Hjulens fälgdimensioner …
6.6.1.1.1.5 Hjulens inpressningsdjup …
6.6.1.1.2 Axel 2 …
6.6.1.1.2.1 Däckdimensionsbeteckning …
6.6.1.1.2.2 Belastningsindex …
6.6.1.1.2.3 Hastighetskategorisymbol …
6.6.1.1.2.4 Hjulens fälgdimensioner …
6.6.1.1.2.5 Hjulens inpressningsdjup …
etc.
6.6.1.2 Reservhjul, i förekommande fall …
6.6.2 Rullningsradiernas över och nedre gränser
6.6.2.1 Axel 1 … mm
6.6.2.2 Axel 2 … mm
6.6.2.3 Axel 3 … mm
6.6.2.4 Axel 4 … mm
etc.
6.6.3 Däcktryck enligt tillverkarens rekommendationer: … kPa
6.6.4 Kombination kedja/däck/hjul för fram- och/eller bakaxel som tillverkaren rekommenderar för fordonstypen …
6.6.5 Kort beskrivning av eventuell nödreservenhet …”
Punkt 9.1 ska ersättas med följande:
”9.1 Karosserityp angiven med koderna enligt definitionen i del C i bilaga II till direktiv 2007/46/EG …”
Punkt 9.9.2.1 ska ersättas med följande:
”9.9.2.1 Typ och beskrivning av anordningen …”
Ändringar av bilaga II till direktiv 2007/46/EG
2. Bilaga II ska ändras på följande sätt:
I slutet av de två punkterna 1.3.1 och 3.3.1 i del B i bilaga II som fastställer kriterierna för fordonsversioner för fordon av kategorierna M1 och N1, ska följande text läggas till:
”Som ett alternativ till kriterierna h, i och j ska alla provningar för beräkning av koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning och elenergiförbrukning enligt bestämmelserna i underbilaga 6 till bilaga XXI i förordning (EU) 2017/1151 utföras gemensamt för de fordon som har sammanförts till en version.”
Följande text ska läggas till i slutet av punkt 3.3.1 i del B i bilaga II:
”k) Förekomsten av en unik uppsättning innovativ teknik enligt artikel 12 i förordning (EU) nr 510/2011 ( *3 ).
Ändringar av bilaga III till direktiv 2007/46/EG
3. Bilaga III till direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:
Punkterna 3–3.1.1 ska ändras på följande sätt:
”3. FRAMDRIVNINGSENERGIOMVANDLARE (k)
3.1 Tillverkare av framdrivningsenergiomvandlarna …
3.1.1 Tillverkarens kod (som märkt på framdrivningsenergiomvandlaren eller andra identifieringsmetoder) …”
Punkt 3.2.1.8 ska ersättas med följande:
”3.2.1.8 Motorns nominella effekt (n) … kW, vid … min–1 (enligt uppgift från tillverkaren)”
Punkterna 3.2.12.2–3.2.12.2.1 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2 Utsläppsbegränsande anordningar (som inte omfattas av någon annan rubrik)
3.2.12.2.1 Katalysator”
Punkt 3.2.12.2.1.11 ska utgå.
Punkterna 3.2.12.2.1.11.6 och 3.2.12.2.1.11.7 ska utgå.
Punkterna 3.2.12.2.2 ska utgå och ersättas med följande nya punkt:
”3.2.12.2.2.1 Syregivare: ja/nej (1)”
Punkt 3.2.12.2.5 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2.5 System för begränsningar av avdunstningsutsläpp (endast för bensin- och etanolmotorer): ja/nej (1)”
Punkt 3.2.12.2.8 ska ersättas med följande:
”3.2.12.2.8 Andra system”
Följande nya punkter ska läggas till som punkterna 3.2.12.2.10–3.2.12.2.10.1:
”3.2.12.2.10 Periodiskt regenererande system (ange nedanstående uppgifter för varje enskild enhet)
3.2.12.2.10.1 Beskrivning och/eller ritning av regenereringsmetoden eller regenereringssystemet …”
Följande nya punkt ska läggas till som punkt 3.2.12.2.11.1:
”3.2.12.2.11.1 Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen …”
Punkt 3.3 ska ersättas med följande:
”3.3 Elmaskin”
Punkt 3.3.2 ska ersättas med följande:
”3.3.2 UPPLADDNINGSBART ELENERGILAGRINGSSYSTEM”
Punkt 3.4 ska ersättas med följande:
”3.4 Kombinationer av framdrivningsenergiomvandlare”
Punkterna 3.5.4–3.5.5.6 ska utgå.
Punkt 4.6 ska ersättas med följande:
”4.6 Utväxlingsförhållanden
|
Växel |
Intern utväxling (förhållande mellan motorns varvtal och varvtalet på växellådans utgående axel) |
Slutlig utväxling (förhållandet mellan varvtalet på växellådans utgående axel och de drivande hjulens varvtal) |
Totala utväxlingsförhållanden |
|
Maximivärde för CVT |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
… |
|
|
|
|
Minimivärde för CVT Backväxel” |
|
|
|
Punkt 6.6.1 ska ersättas med följande:
”6.6.1 Däck/hjulkombinationer”
Punkt 9.1 ska ersättas med följande:
”9.1 Karosserityp angiven med koderna enligt definitionen i del C i bilaga II till direktiv 2007/46/EG …”
Ändringar av bilaga VIII till direktiv 2007/46/EG
4. Bilaga VIII till direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:
”BILAGA VIII
PROVNINGSRESULTAT
(Ska fyllas i av typgodkännandemyndigheten och bifogas fordonets EG-typgodkännandeintyg)
I samtliga fall ska det tydligt anges för vilken variant och version som informationen gäller. En version får inte ha mer än ett resultat. Det är dock tillåtet med en kombination av flera resultat per version där det sämsta resultatet anges. I det senare fallet ska en anmärkning förklara att för punkter som är markerade med en asterisk (*) anges endast det sämsta resultatet.
1. Resultat av ljudnivåprovningen
Numret på den grundrättsakt och den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. I fråga om en rättsakt med två eller flera genomförandestadier, ange även vilket genomförandestadium som är aktuellt: …
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
Under körning (dB(A)/E) |
… |
… |
… |
|
Stillastående (dB(A)/E) |
… |
… |
… |
|
vid varvtal (min– 1) |
… |
… |
… |
2. Resultat av provningen av avgasutsläpp
2.1. Utsläpp från motorfordon provade enligt provningsförfarandet för lätta fordon
Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier. …
Bränslen ( 38 ) … (diesel, bensin, motorgas, naturgas, tvåbränsle: bensin/naturgas, motorgas, naturgas/biometan, flexbränsle: bensin/etanol)
2.1.1 Provning av typ 1 ( 39 ), ( 40 ) (utsläpp från fordon i provcykeln efter kallstart)
NEDC medelvärden, WLTP högsta värden
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
CO (mg/km) |
… |
… |
… |
|
THC (mg/km) |
… |
… |
… |
|
NMHC (mg/km) |
… |
… |
… |
|
NOx (mg/km) |
… |
… |
… |
|
THC + NOx (mg/km) |
… |
… |
… |
|
Partiklar (massa) (PM) (mg/km) |
… |
… |
… |
|
Antal partiklar (PN) (#/km)) (1) |
… |
… |
… |
Korrigering av omgivningstemperaturen (ATCT-provning)
|
ATCT-familj |
Interpoleringsfamilj |
Vägmotståndsmatrisfamilj |
|
… |
… |
… |
|
… |
… |
… |
Korrektionsfaktorer för familjen (FCF)
|
ATCT-familj |
FCF |
|
… |
… |
|
… |
… |
2.1.2 Typ 2-provning ( 41 ), ( 42 ) (utsläppsuppgifter som krävs vid typgodkännande för trafikduglighet)
Typ 2, tomgångsprovning, lågt varvtal
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
CO (volymprocent) |
… |
… |
… |
|
Motorvarvtal (min-1) |
… |
… |
… |
|
Oljetemperatur i motorn (°C) |
… |
… |
… |
Typ 2, tomgångsprovning, högt varvtal
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
CO (volymprocent) |
… |
… |
… |
|
Lambdavärde |
… |
… |
… |
|
Motorvarvtal (min-1) |
… |
… |
… |
|
Oljetemperatur i motorn (°C) |
… |
… |
… |
|
2.1.3 |
Typ 3-provning (utsläpp av vevhusgaser) … |
|
2.1.4 |
Typ 4-provning (utsläpp genom avdunstning): … g/provning |
|
2.1.5 |
Typ 5-provning (hållbarhet hos föroreningsbegränsande anordningar)
—
Tillryggalagd sträcka (km) (t.ex. 160 000 km) …
—
Försämringsfaktor DF: beräknad/fast (
43
)
—
Värden
|
|
2.1.6 |
Typ 6-provning (genomsnittliga utsläpp vid låg omgivningstemperatur):
|
|
2.1.7 |
OBD: ja/nej ( 44 ) |
2.2 Utsläpp från motorer provade enligt provningsförfarandet för tunga fordon.
Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier: …
Bränslen ( 45 ) …(diesel, bensin, motorgas, naturgas, etanol …)
2.2.1 Resultat av ESC-provningen ( 46 ), ( 47 ), ( 48 )
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
CO (mg/kWh) |
… |
… |
… |
|
THC (mg/kWh) |
… |
… |
… |
|
NOx (mg/kWh) |
… |
… |
… |
|
NH3 (ppm) (1) |
… |
… |
… |
|
Partiklar (massa) (mg/kWh) |
… |
… |
… |
|
Partiklar (antal) (#/kWh) (1) |
… |
… |
… |
2.2.2 Resultat av ELR-provningen ( 49 )
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
Rökvärde: … m-1 |
… |
… |
… |
2.2.3 Resultat av ETC-provningen ( 50 ), ( 51 )
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
CO (mg/kWh) |
… |
… |
… |
|
THC (mg/kWh) |
… |
… |
… |
|
NMHC (mg/kWh) (1) |
… |
… |
… |
|
CH4 (mg/kWh) (1) |
… |
… |
… |
|
NOx (mg/kWh) |
… |
… |
… |
|
NH3 (ppm) (1) |
… |
… |
… |
|
Partiklar (massa) (mg/kWh) |
… |
… |
… |
|
Partiklar (antal) (#/kWh) (1) |
… |
… |
… |
2.2.4 Tomgångsprovning ( 52 )
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
CO (volymprocent) |
… |
… |
… |
|
Lambdavärde (1) |
… |
… |
… |
|
Motorvarvtal (min-1) |
… |
… |
… |
|
Motoroljetemperatur (K) |
… |
… |
… |
2.3. Föroreningar från dieselmotorer
Ange den senaste ändringsrättsakt som gäller för godkännandet. Ange även genomförandestadium om det rör sig om en rättsakt med två eller fler genomförandestadier: …
2.3.1 Provresultat vid fullgasacceleration
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
Korrigerat värde för absorptionskoefficienten (m-1) |
… |
… |
… |
|
Normalt tomgångsvarvtal |
… |
… |
… |
|
Maximalt varvtal |
… |
… |
… |
|
Oljetemperatur (min./max.) |
… |
… |
… |
3. Resultat av provningen av koldioxidutsläpp, bränsle/elförbrukning och räckvidd vid eldrift
Numret på grundrättsakten och den senaste ändringsrättsakt som gäller godkännandet …
3.1. Förbränningsmotorer, inklusive icke externt laddbara hybridelfordon (NOVC) ( 53 ) ( 54 )
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
Koldioxidmassutsläpp (stadskörning) (g/km) |
… |
… |
… |
|
Koldioxidmassutsläpp (icke stadskörning) (g/km) |
… |
… |
… |
|
Koldioxidmassutsläpp (blandad körning) (g/km) |
… |
… |
… |
|
Bränsleförbrukning (stadskörning) (l/100 km) (1) |
… |
… |
… |
|
Bränsleförbrukning (icke stadskörning) (l/100 km) (2) |
… |
… |
… |
|
Bränsleförbrukning (blandad körning) (l/100 km) (3) |
… |
… |
… |
|
(1)
För fordon som drivs med naturgas eller en blandning av vätgas och naturgas ska enheten ”l/100 km” ersättas med ”m3/100 km” och för fordon som drivs med vätgas med ”kg/100 km”.
(2)
För fordon som drivs med naturgas eller en blandning av vätgas och naturgas ska enheten ”l/100 km” ersättas med ”m3/100 km” och för fordon som drivs med vätgas med ”kg/100 km”.
(3)
För fordon som drivs med naturgas eller en blandning av vätgas och naturgas ska enheten ”l/100 km” ersättas med ”m3/100 km” och för fordon som drivs med vätgas med ”kg/100 km”. |
|||
|
Identifierare - interpoleringsfamilj (1) |
Variant/version |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
(1)
Formatet för identifieraren för interpoleringsfamilj anges i punkt 5.0 i bilaga XXI till kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1). |
|
|
Identifierare - vägmotståndsmatrisfamilj (1) |
Variant/version |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
(1)
Formatet för identifieraren för vägmotståndsmatrisfamilj anges i punkt 5.0 i bilaga XXI till förordning (EU) 2017/1151. |
|
|
Resultat: |
Identifierare - interpoleringsfamilj |
Identifierare - vägmotståndsmatrisfamilj |
||
|
VH |
VM (i tillämpliga fall) |
VL (i tillämpliga fall) |
V representativt |
|
|
Koldioxidmassutsläpp LÅG fas (g/km) |
… |
… |
… |
|
|
Koldioxidmassutsläpp MEDEL fas (g/km) |
… |
… |
… |
|
|
Koldioxidmassutsläpp HÖG fas (g/km) |
… |
… |
… |
|
|
Koldioxidmassutsläpp EXTRA HÖG fas (g/km) |
… |
… |
… |
|
|
Koldioxidmassutsläpp (kombinerad) (g/km) |
… |
… |
… |
|
|
Bränsleförbrukning LÅG fas (l/100 km, m3/100 km, kg/100 km) |
… |
… |
… |
|
|
Bränsleförbrukning MEDEL fas (l/100 km, m3/100 km, kg/100 km) |
… |
… |
… |
|
|
Bränsleförbrukning HÖG fas (l/100 km, m3/100 km, kg/100 km) |
… |
… |
… |
|
|
Bränsleförbrukning EXTRA HÖG fas (l/100 km, m3/100 km, kg/100 km) |
… |
… |
… |
|
|
Bränsleförbrukning (kombinerad) (l/100 km, m3/100 km, kg/100 km) |
… |
… |
… |
|
|
f0 |
… |
… |
… |
|
|
f1 |
… |
… |
… |
|
|
f2 |
… |
… |
… |
|
|
RR |
… |
… |
… |
|
|
Delta Cd*A (för VL i förekommande fall jämfört med VH) |
… |
… |
… |
|
|
Provningsmassa |
… |
… |
… |
|
Upprepa för varje interpoleringsfamilj eller vägmotståndsmatrisfamilj.
3.2. Externt laddbara hybridelfordon (OVC) ( 55 )
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
Koldioxidmassutsläpp (villkor A, blandad körning) (g/km) |
… |
… |
… |
|
Koldioxidmassutsläpp (villkor B, blandad körning) (g/km) |
… |
… |
… |
|
Koldioxidmassutsläpp (viktade, blandad körning) (g/km) |
… |
… |
… |
|
Bränsleförbrukning (villkor A, blandad körning) (l/100 km) (g) |
… |
… |
… |
|
Bränsleförbrukning (villkor B, blandad körning) (l/100 km) (g) |
… |
… |
… |
|
Bränsleförbrukning (viktad, blandad körning) (l/100 km) (g) |
… |
… |
… |
|
Elförbrukning (villkor A, blandad körning) (Wh/km) |
… |
… |
… |
|
Elförbrukning (villkor B, blandad körning) (Wh/km) |
… |
… |
… |
|
Elförbrukning (viktad, blandad körning) (Wh/km) |
… |
… |
… |
|
Räckvidd vid endast eldrift (km) |
… |
… |
… |
|
Nummer - interpoleringsfamilj |
Variant/version |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
Identifierare - vägmotståndsmatrisfamilj |
Variant/version |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
Resultat: |
Identifierare - interpoleringsfamilj |
Identifierare - vägmotståndsmatrisfamilj |
||
|
VH |
VM (i tillämpliga fall) |
VL (i tillämpliga fall) |
V representativt |
|
|
CS Koldioxidmassutsläpp LÅG fas (g/km) |
… |
|
… |
|
|
CS Koldioxidmassutsläpp MEDEL fas (g/km) |
… |
|
… |
|
|
CS Koldioxidmassutsläpp HÖG fas (g/km) |
… |
|
… |
|
|
CS Koldioxidmassutsläpp EXTRA HÖG fas (g/km) |
… |
|
… |
|
|
CS Koldioxidmassutsläpp (kombinerad) (g/km) |
… |
|
… |
|
|
CD Koldioxidmassutsläpp (kombinerad) (g/km) |
|
|
|
|
|
Koldioxidmassutsläpp (viktade, blandad körning) (g/km) |
|
|
|
|
|
CS Bränsleförbrukning LÅG fas (l/100 km) |
… |
|
… |
|
|
CS Bränsleförbrukning MEDEL fas (l/100 km) |
… |
|
… |
|
|
CS Bränsleförbrukning HÖG fas (l/100 km) |
… |
|
… |
|
|
CS Bränsleförbrukning EXTRA HÖG fas (l/100 km) |
… |
|
… |
|
|
CS Bränsleförbrukning (blandad körning) (l/100 km) |
… |
|
… |
|
|
CD Bränsleförbrukning (blandad körning) (l/100 km) |
… |
|
… |
|
|
Bränsleförbrukning (viktad, blandad körning) (l/100 km) |
… |
|
… |
|
|
ECAC,weighted |
… |
|
… |
|
|
EAER (kombinerad) |
… |
|
… |
|
|
EAERcity |
… |
|
… |
|
|
f0 |
… |
|
… |
|
|
f1 |
… |
|
… |
|
|
f2 |
… |
|
… |
|
|
RR |
… |
|
… |
|
|
Delta Cd*A (för VL eller VM jämfört med VH) |
… |
|
… |
|
|
Provningsmassa |
… |
|
… |
|
|
Frontyta för det representativa fordonet (m2) |
|
|
|
|
Upprepa för varje interpoleringsfamilj.
3.3. Fordon med endast eldrift ( 56 )
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
Elförbrukning (Wh/km) |
… |
… |
… |
|
Räckvidd (km) |
… |
… |
… |
|
Nummer - interpoleringsfamilj |
Variant/version |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
Identifierare - vägmotståndsmatrisfamilj |
Variant/version |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
… |
… |
|
Resultat: |
Identifierare - interpoleringsfamilj |
Identifierare - matrisfamilj |
|
|
VH |
VL |
V representativt |
|
|
Elförbrukning (blandad körning) (Wh/km) |
… |
… |
|
|
Räckvidd vid endast eldrift (blandad körning) (km) |
… |
… |
|
|
Räckvidd vid endast eldrift (stadskörning) (km) |
… |
… |
|
|
f0 |
… |
… |
|
|
f1 |
… |
… |
|
|
f2 |
… |
… |
|
|
RR |
… |
… |
|
|
Delta Cd*A (för VL jämfört med VH) |
… |
… |
|
|
Provningsmassa |
… |
… |
|
|
Frontyta för det representativa fordonet (m2) |
|
|
|
3.4. Vätgasfordon med bränsleceller ( 57 )
|
Variant/version |
… |
… |
… |
|
Bränsleförbrukning (kg/100 km) |
… |
… |
… |
|
|
Variant/version |
Variant/version |
|
Bränsleförbrukning (blandad körning) (kg/100 km) |
… |
… |
|
f0 |
… |
… |
|
f1 |
… |
… |
|
f2 |
… |
… |
|
RR |
… |
… |
|
Provningsmassa |
… |
|
3.5 Rapporter från korrelationsverktyget i enlighet med genomförandeförordning (EG) 2017/1152
Upprepa för varje interpoleringsfamilj eller vägmotståndsmatrisfamilj.
Identifierare för interpoleringsfamilj eller vägmotståndsmatrisfamilj [Fotnot: ”typgodkännandenummer + sekvensnummer för interpoleringsfamilj”] …
VH-rapport …
VL-rapport (i tillämpliga fall) …
V representativt …
4. Resultat av provningarna för fordon utrustade med miljöinnovationer ( 58 ) ( 59 ) ( 60 )
Enligt föreskrifter nr 83 (om tillämpligt)
|
|
Variant/version |
|||||||
|
Beslut om godkännande av miljöinnovationen (1) |
Miljöinnovationens kod (2) |
Typ 1/I-cykel (NEDC/WLTP) |
1. Koldioxidutsläpp från jämförelsefordonet (g/km) |
2. Koldioxidutsläpp från fordonet med miljöinnovation (g/km) |
3. Koldioxidutsläpp från jämförelsefordonet under en provcykel av typ 1 (3) |
4. Koldioxidutsläpp från fordonet med miljöinnovation (under en provcykel av typ 1 (= 3.5.1.3 i bilaga I) |
5. Användningsfaktor (UF), dvs. andelen i tid som tekniken används under normala driftsförhållanden |
Minskning av koldioxidutsläpp ((1 – 2) – (3 – 4)) * 5 |
|
xxx/201x |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
|
Summa minskning av koldioxidutsläpp under NEDC (g/km) (4) |
… |
||||||
|
(1)
(h4) Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.
(2)
(h5) Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.
(3)
(h6) Om en modelleringsmetod tillämpas istället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden.
(4)
(h7) Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp under typ I enligt Uneces föreskrifter nr 83. |
||||||||
Enligt bilaga XXI i förordning (EU) 2017/1151 (om tillämpligt)
|
|
Variant/version |
|||||||
|
Beslut om godkännande av miljöinnovationen (1) |
Miljöinnovationens kod (2) |
Typ 1/I-cykel (NEDC/WLTP) |
1. Koldioxidutsläpp från jämförelsefordonet (g/km) |
2. Koldioxidutsläpp från fordonet med miljöinnovation (g/km) |
3. Koldioxidutsläpp från jämförelsefordonet under en provcykel av typ 1 (3) |
4. Koldioxidutsläpp från fordonet med miljöinnovation under en provcykel av typ 1 |
5. Användningsfaktor (UF), dvs. andelen i tid som tekniken används under normala driftsförhållanden |
Minskning av koldioxidutsläpp ((1 – 2) – (3 – 4)) * 5 |
|
xxx/201x |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
|
Summa minskning av koldioxidutsläpp under WLTP (g/km) (4) |
|
||||||
|
(1)
(h4) Nummer på kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.
(2)
(h5) Tilldelas i kommissionens beslut om godkännande av miljöinnovationen.
(3)
(h6) Om en modelleringsmetod tillämpas istället för en provcykel av typ 1 ska detta värde vara det som ges av modelleringsmetoden.
(4)
(h7) Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp under typ I enligt underbilaga 4 till bilaga XXI till förordning 2017/1151. |
||||||||
4.1. Allmän kod för miljöinnovationerna ( 61 )…
Förklaringar
(h) Miljöinnovationer.
Ändringar av bilaga IX till direktiv 2007/46/EG
5. Bilaga IX till direktiv 2007/46/EG ska ersättas med följande:
”BILAGA IX
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE
0. MÅL
Intyget om överensstämmelse är en försäkran som av fordonstillverkaren avges till köparen för att försäkra denne om att det fordon som förvärvats överensstämmer med den lagstiftning som gällde i Europeiska unionen vid tillverkn ingstillfället.
Intyget om överensstämmelse syftar också till att möjliggöra för behöriga myndigheter i medlemsstaterna att registrera fordon utan att behöva kräva att den sökande inkommer med ytterligare teknisk dokumentation.
Därför ska intyget om överensstämmelse innehålla följande:
Fordonets identifieringsnummer.
Fordonets exakta tekniska egenskaper (dvs. det är inte tillåtet att under de olika posterna ange någon variationsvidd för värden).
1. ALLMÄN BESKRIVNING
1.1 Intyget om överensstämmelse ska bestå av två delar.
SIDA 1, som består av tillverkarens försäkran om överensstämmelse. Samma mall är gemensam för alla fordonskategorier.
SIDA 2, som är en teknisk beskrivning av fordonets viktigaste egenskaper. Mallen för sida 2 anpassas till varje särskild fordonskategori.
1.2 Intyget om överensstämmelse ska upprättas i ett maximiformat av A4 (210 × 297 mm) eller vikt till ett maximiformat av A4.
1.3 Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avsnitt O b ska de värden och enheter som anges i den andra delen återfinnas i de relevanta rättsakternas typgodkännandedokumentation. I fråga om kontrollerna av tillverkningens överensstämmelse ska värdena verifieras enligt de metoder som fastställs i de relevanta rättsakterna. De toleranser som tillåts i dessa rättsakter ska beaktas.
2. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
2.1 Mall A för intyg om överensstämmelse (färdigbyggt fordon) ska täcka de fordon som kan användas på väg utan att någon ytterligare etapp för godkännande krävs.
2.2 Mall B för intyg om överensstämmelse (etappvis färdigbyggda fordon) ska täcka de fordon som genomgått ytterligare en etapp för godkännande.
Detta är det normala resultatet av den etappvisa godkännandeprocessen (t.ex. en buss som i en andra etapp av en tillverkare färdigbyggts på ett chassi som byggts av en fordonstillverkare).
De ytterligare funktioner som under den etappvisa processen tilläggs ska beskrivas kortfattat.
2.3 Mall C för intyg om överensstämmelse (icke färdigbyggda fordon) ska täcka de fordon som behöver ytterligare en etapp för godkännande (t.ex. lastvagnschassier).
Utom för dragbilar för påhängsvagnar ska de intyg om överensstämmelse som omfattar fordon med chassi med hytt som ingår av kategori N upprättas enligt mall C.
DEL I
FÄRDIGBYGGDA OCH ETAPPVIS FÄRDIGBYGGDA FORDON
MALL A1 – SIDA 1
FÄRDIGBYGGDA FORDON
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE
Sida 1
Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) …
0.2 Typ …
0.2.1 Handelsbeteckning …
0.4 Fordonskategori …
0.5 Tillverkarens företagsnamn och adress …
0.6 Placering och fästmetod för föreskrivna skyltar …
Placering av fordonsidentifieringsnumret …
0.9 Namn och adress för tillverkarens eventuella ombud …
0.10 Fordonsidentifieringsnummer …
i alla avseenden överensstämmer med den typ som beskrivs i det godkännande (… typgodkännandenummer inkl. utökningsnummer) som utfärdats den (… datum för utfärdande) och
att det varaktigt kan registreras i de medlemsstater med höger-/vänstertrafik ( 63 ) som tillämpar metersystemsenheter/brittiska enheter ( 64 ) för hastighetsmätaren och metersystemsenheter/brittiska enheter (64) för vägmätaren (i tillämpliga fall) ( 65 ).
|
(Ort) (Datum) … |
(Underskrift) … |
MALL A2 – SIDA 1
FÄRDIGBYGGDA FORDON SOM TYPGODKÄNTS I SMÅ SERIER
|
[År] |
[Löpnummer] |
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE
Sida 1
Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) …
0.2.1 Handelsbeteckning …
0.4 Fordonskategori …
0.5 Tillverkarens företagsnamn och adress …
0.6 Placering och fästmetod för föreskrivna skyltar …
Placering av fordonsidentifieringsnumret …
0.9 Namn och adress för tillverkarens eventuella ombud …
0.10 Fordonsidentifieringsnummer …
i alla avseenden överensstämmer med den typ som beskrivs i det godkännande (… typgodkännandenummer inkl. utökningsnummer) som utfärdats den (… datum för utfärdande) och
att det varaktigt kan registreras i de medlemsstater med höger-/vänstertrafik (63) som tillämpar metersystemsenheter/brittiska enheter (64) för hastighetsmätaren och metersystemsenheter/brittiska enheter (64) för vägmätaren (i tillämpliga fall) (65) .
|
(Ort) (Datum) … |
(Underskrift) … |
MALL B – SIDA 1
ETAPPVIS FÄRDIGBYGGDA FORDON
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE
Sida 1
Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) …
0.2 Typ …
0.2.1 Handelsbeteckning …
0.2.2 För etappvis godkända fordon, information om typgodkännande av grundfordonet/fordonet i föregående etapp (ange uppgifter för varje etapp):
Typgodkännandenummer, utökningsnummer …
0.4 Fordonskategori …
0.5 Tillverkarens företagsnamn och adress …
0.5.1 För etappvis godkända fordon, företagsnamn och adress för tillverkaren av grundfordonet/fordonet i föregående etapp.
0.6 Placering och fästmetod för föreskrivna skyltar …
Placering av fordonsidentifieringsnumret …
0.9 Namn och adress för tillverkarens eventuella ombud …
0.10 Fordonsidentifieringsnummer …
etappvis färdigbyggts och ändrats ( 66 ) enligt följande: … och
i alla avseenden överensstämmer med den typ som beskrivs i det godkännande (… typgodkännandenummer inkl. utökningsnummer) som utfärdats den (… datum för utfärdande) och
|
(Ort) (Datum) … |
(Underskrift) … |
Bilagor Intyg om överensstämmelse för varje föregående etapp.
SIDA 2
FORDONSKATEGORI M1
(färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) …, …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas ( 67 ): … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5. Längd: … mm
6. Bredd: … mm
7. Höjd: … mm
Vikter
13. Vikt i körklart skick: … kg
13.2 Fordonets faktiska vikt: … kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
Släpvagn med dragstång: … kg
Släpkärra: … kg
Obromsad släpvagn: … kg
19. Största tillåtna statiska vertikala belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Kategori av hybridelfordon: OVC-HEV/NOVC-HEV/OVC-FCHV/ NOVC-FCHV (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30. Spårvidd för axlar
… mm
… mm
… mm
35. Däck/hjul kombination/rullmotståndsklass (i tillämpliga fall) ( 70 ) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
Karosseri
38. Karosserikod ( 71 ) …
40. Fordonets färg ( 72 ) …
41. Dörrarnas utformning och antal …
42. Antal sittplatser (inkl. förarens) ( 73 ) …
42.1 Säten avsedda för användning endast när fordonet är stillastående …
42.3 Antal platser som är tillgängliga för rullstolsburna …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
47. Avgasutsläppsnivå ( 74 ) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande Typ I eller ESC (66)
CO … HC … NOx … HC + NO x: … Partiklar …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande Typ 1 (NEDC medelvärden, WLTP högsta värden) eller WHSC (Euro VI) (66)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): …
partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)
|
NEDC-värden |
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning vid utsläppsprovning enligt förordning (EG) nr 692/2008 |
|
Stadskörning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Icke stadskörning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Blandad körning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Viktad (1), blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km |
|
Avvikelsefaktor (i förekommande fall) |
|
|
|
Kontrollfaktor (i förekommande fall) |
1 eller 0 |
|
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon (i tillämpliga fall)
|
Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning (1)) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (66)
3.1 Allmän kod för miljöinnovationerna ( 79 ) …
3.2 Summan av minskningen av koldioxidutsläpp som följer av miljöinnovationerna ( 80 ) (upprepa för varje provat referensbränsle)
NEDC-minskning …g/km (i tillämpliga fall)
WLTP-minskning …g/km (i tillämpliga fall)
4. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt 1151/2017 (i tillämpliga fall)
|
WLTP-värden |
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning |
|
Låga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Medel (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Höga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Extra höga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Viktad, blandad (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
5. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon, enligt 1151/2017 (i tillämpliga fall)
5.1 Fordon med endast eldrift
|
Elenergiförbrukning |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
|
Elektrisk räckvidd, stadskörning |
|
… km |
5.2 Externt laddbara hybridelfordon
|
Elförbrukning (ECAC,weighted) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd (EAER) |
|
… km |
|
Elektrisk räckvidd, stadskörning (EAER stadskörning) |
|
… km |
Övrigt
51. För fordon avsedda för särskilda ändamål: beteckning i enlighet med avsnitt 5 i bilaga II …
52. Anmärkningar ( 81 ) …
Ytterligare kombinationer av däck och hjul: Tekniska parametrar (ingen hänvisning till RR)
SIDA 2
FORDONSKATEGORI M2
(färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering: …
2. Styrda axlar (antal, placering): …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) …, …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5. Längd: … mm
6. Bredd: … mm
7. Höjd: … mm
9. Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm
12. Bakre överhäng: … mm
Vikter
13. Vikt i körklart skick: … kg
13.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg osv.
13.2 Fordonets faktiska vikt: … kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
17. Avsedd högsta tillåtna vikt vid registrering/drift i nationell/internationell trafik (66) ( 82 )
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg osv.
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg osv.
17.4 Avsedd högsta tillåtna fordonskombinationsvikt vid registrering/drift: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
Släpvagn med dragstång: … kg
Släpkärra: … kg
Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Kategori av hybridelfordon: OVC-HEV/NOVC-HEV/OVC-FCHV/ NOVC-FCHV (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30. Spårvidd för axlar
… mm
… mm
… mm etc.
33. Drivaxel utrustad med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjul kombination/rullmotståndsklass (i tillämpliga fall) (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Karosseri
38. Karosserikod (71) …
39. Fordonsklass: klass I/klass II/klass III/klass A/klass B (66)
41. Dörrarnas utformning och antal …
42. Antal sittplatser (inkl. förarens) (73) …
42.1 Säten avsedda för användning endast när fordonet är stillastående …
42.3 Antal platser som är tillgängliga för rullstolsburna …
43. Antal ståplatser …
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande Typ I eller ESC (66)
CO: … HC: … NO x: … HC + NO x: … Partiklar …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande Typ 1 (NEDC medelvärden, WLTP högsta värden) eller WHSC (Euro VI) (66)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): …
partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)
|
NEDC-värden |
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning vid utsläppsprovning under NEDC enligt förordning (EG) nr 692/2008 |
|
Stadskörning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Icke stadskörning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Blandad körning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Viktad (1), blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km |
|
Avvikelsefaktor (i förekommande fall) |
|
|
|
Kontrollfaktor (i förekommande fall) |
1 eller 0 |
|
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon (i tillämpliga fall)
|
Elenergiförbrukning (viktad, blandad körning (1)) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (66)
3.1 Allmän kod för miljöinnovationerna (79) …
3.2 Summan av minskningen av koldioxidutsläpp som följer av miljöinnovationerna (80) (upprepa för varje provat referensbränsle)
3.2.1 NEDC-minskning …g/km (i tillämpliga fall)
3.2.2 WLTP-minskning …g/km (i tillämpliga fall)
4. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt förordning (EU) 2017/1151 (i tillämpliga fall)
|
WLTP-värden |
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning |
|
Låga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Medel (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Höga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Extra höga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Viktad, blandad (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
5. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon, enligt förordning (EU) 2017/1151 (i tillämpliga fall)
5.1 Fordon med endast eldrift
|
Elektrisk energiförbrukning |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
|
Elektrisk räckvidd, stadskörning |
|
… km |
5.2 Externt laddbara hybridelfordon
|
Elförbrukning (ECAC,weighted) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd (EAER) |
|
… km |
|
Elektrisk räckvidd, stadskörning (EAER stadskörning) |
|
… km |
Övrigt
51. För fordon avsedda för särskilda ändamål: beteckning i enlighet med avsnitt 5 i bilaga II …
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORI M3
(färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering: …
2. Styrda axlar (antal, placering) …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5. Längd: … mm
6. Bredd: … mm
7. Höjd: … mm
9. Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm
12. Bakre överhäng: … mm
Vikter
13. Vikt i körklart skick: … kg
13.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg osv.
13.2 Fordonets faktiska vikt: … kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.4 Avsedd högsta tillåtna fordonskombinationsvikt vid registrering/drift: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
18.1 Släpvagn med dragstång: … kg
18.3 Släpkärra: … kg
18.4 Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Hybridelfordon: ja/nej (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30.1 Spårvidd för varje styrd axel: … mm
30.2 Spårvidd för samtliga övriga axlar: … mm
32. Placering av belastningsbara axlar …
33. Drivaxel utrustad med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Karosseri
38. Karosserikod (71) …
39. Fordonsklass: klass I/klass II/klass III/klass A/klass B (66)
41. Dörrarnas utformning och antal …
42. Antal sittplatser (inkl. förarens) (73) …
42.1 Säten avsedda för användning endast när fordonet är stillastående …
42.2 Antal passagerarsittplatser: … (nedre däck) … (övre däck) (inkl. förarens)
42.3 Antal platser som är tillgängliga för rullstolsburna …
43. Antal ståplatser …
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande ESC
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande WHSC (EURO VI)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
Övrigt
51. För fordon avsedda för särskilda ändamål: beteckning i enlighet med avsnitt 5 i bilaga II …
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORI N1
(färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering: …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5. Längd: … mm
6. Bredd: … mm
7. Höjd: … mm
8. Maximi- och minimimått för vändskivan för släpvagnens dragfordon: … mm
9. Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm
11. Lastytans längd: … mm
Vikter
13. Vikt i körklart skick: … kg
13.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
13.2 Fordonets faktiska vikt: … kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
18.1 Släpvagn med dragstång: … kg
18.2 Påhängsvagn: … kg
18.3 Släpkärra: … kg
18.4 Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Kategori av hybridelfordon: OVC-HEV/NOVC-HEV/OVC-FCHV/ NOVC-FCHV (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30. Spårvidd för axlar
… mm
… mm
… mm
35. Däck/hjulkombination/rullmotståndsklass (i tillämpliga fall) (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Karosseri
38. Karosserikod (71) …
40. Fordonets färg (72) …
41. Dörrarnas utformning och antal …
42. Antal sittplatser (inkl. förarens) (73) …
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande Typ 1 eller ESC (66)
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande Typ 1 (NEDC medelvärden, WLTP högsta värden) eller WHSC (Euro VI) (66)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)
|
NEDC-värden |
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning vid utsläppsprovning enligt förordning (EG) nr 692/2008 |
|
Stadskörning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Icke stadskörning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Blandad körning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Viktad (1), blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km |
|
Avvikelsefaktor (i förekommande fall) |
|
|
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon (i tillämpliga fall)
|
Elenergiförbrukning (viktad, blandad (1)) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (66)
3.1 Allmän kod för miljöinnovationerna (79) …
3.2 Summan av minskningen av koldioxidutsläpp som följer av miljöinnovationerna (80) (upprepa för varje provat referensbränsle)
NEDC-minskning: … g/km (i förekommande fall)
WLTP-minskning: … g/km (i förekommande fall)
4. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt förordning (EU) 2017/1151 (om tillämplig)
|
WLTP-värden |
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning |
|
Låga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Medel (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Höga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Extra höga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Viktad, blandad (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
5. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon, enligt förordning (EU) 2017/1151 (i tillämpliga fall)
5.1 Fordon med endast eldrift (66) (i tillämpliga fall)
|
Elektrisk energiförbrukning |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
|
Elektrisk räckvidd, stadskörning |
|
… km |
5.2 Externt laddbara hybridelfordon (66) (i tillämpliga fall)
|
Elförbrukning (ECAC,weighted) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd (EAER) |
|
… km |
|
Elektrisk räckvidd, stadskörning (EAER stadskörning) |
|
… km |
Övrigt
50. Typgodkänt i enlighet med konstruktionskraven för att transportera farligt gods: ja/klasser: …/nej (74)
51. För fordon avsedda för särskilda ändamål: beteckning i enlighet med avsnitt 5 i bilaga II …
52. Anmärkningar (81) …
Förteckning över däck Tekniska parametrar (ingen hänvisning till RR)
SIDA 2
FORDONSKATEGORI N2
(färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
2. Styrda axlar (antal, placering) …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5. Längd: … mm
6. Bredd: … mm
7. Höjd: … mm
8. Maximi- och minimimått för vändskivan för släpvagnens dragfordon: … mm
9. Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm
11. Lastytans längd: … mm
12. Bakre överhäng: … mm
Vikter
13. Vikt i körklart skick: … kg
13.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
13.2 Fordonets faktiska vikt: … kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.4 Avsedd högsta tillåtna fordonskombinationsvikt vid registrering/drift: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
18.1 Släpvagn med dragstång: … kg
18.2 Påhängsvagn: … kg
18.3 Släpkärra: … kg
18.4 Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Kategori av hybridelfordon: OVC-HEV/NOVC-HEV/OVC-FCHV/ NOVC-FCHV (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
31. Placering av lyftaxel …
32. Placering av belastningsbara axlar …
33. Drivaxel utrustad med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination/rullmotståndsklass (i tillämpliga fall) (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Karosseri
38. Karosserikod (71) …
41. Dörrarnas utformning och antal …
42. Antal sittplatser (inkl. förarens) (73) …
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande Typ 1 eller ESC (66)
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande Typ 1 (NEDC medelvärden, WLTP högsta värden) eller WHSC (Euro VI) (66)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift (i tillämpliga fall)
|
NEDC-värden |
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning vid utsläppsprovning enligt förordning (EG) nr 692/2008 |
|
Stadskörning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Icke stadskörning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Blandad körning (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Viktad (1), blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km |
|
Avvikelsefaktor (i förekommande fall) |
|
|
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon (i tillämpliga fall)
|
Elenergiförbrukning (viktad, blandad (1)) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (66)
3.1 Allmän kod för miljöinnovationerna (79) …
3.2 Summan av minskningen av koldioxidutsläpp som följer av miljöinnovationerna (80) (upprepa för varje provat referensbränsle)
3.2.1 NEDC-minskning: … g/km (i förekommande fall)
3.2.2 WLTP-minskning: … g/km (i förekommande fall)
4. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt 1151/2017
|
WLTP-värden |
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning |
|
Låga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Medel (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Höga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Extra höga (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
|
Viktad, blandad (1): |
… g/km |
… l/100 km eller m3/100 km eller kg/100 km (1) |
5. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon, enligt 1151/2017 (i tillämpliga fall)
5.1 Fordon med endast eldrift (66) (i tillämpliga fall)
|
Elektrisk energiförbrukning |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
|
Elektrisk räckvidd, stadskörning |
|
… km |
5.2 Externt laddbara hybridelfordon (66) (i tillämpliga fall)
|
Elförbrukning (ECAC,weighted) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd (EAER) |
|
… km |
|
Elektrisk räckvidd, stadskörning (EAER stadskörning) |
|
… km |
Övrigt
50. Typgodkänt i enlighet med konstruktionskraven för att transportera farligt gods: ja/klasser: …/nej (74)
51. För fordon avsedda för särskilda ändamål: beteckning i enlighet med avsnitt 5 i bilaga II …
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORI N3
(färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
2. Styrda axlar (antal, placering) …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5. Längd: … mm
6. Bredd: … mm
7. Höjd: … mm
8. Maximi- och minimimått för vändskivan för släpvagnens dragfordon: … mm
9. Avstånd mellan fordonets front och kopplingsanordningens centrum: … mm
11. Lastytans längd: … mm
12. Bakre överhäng: … mm
Vikter
13. Vikt i körklart skick: … kg
13.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
13.2 Fordonets faktiska vikt: … kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.4 Avsedd högsta tillåtna fordonskombinationsvikt vid registrering/drift: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
Släpvagn med dragstång: … kg
Påhängsvagn: … kg
Släpkärra: … kg
Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Hybridelfordon: ja/nej (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
31. Placering av lyftaxel …
32. Placering av belastningsbara axlar …
33. Drivaxel utrustad med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Karosseri
38. Karosserikod (71) …
41. Dörrarnas utformning och antal …
42. Antal sittplatser (inkl. förarens) (73) …
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande ESC
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande WHSC (EURO VI)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
Övrigt
50. Typgodkänt i enlighet med konstruktionskraven för att transportera farligt gods: ja/klasser: …/nej (74)
51. För fordon avsedda för särskilda ändamål: beteckning i enlighet med avsnitt 5 i bilaga II …
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORIERNA O1 OCH O2
(färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5. Längd: … mm
6. Bredd: … mm
7. Höjd: … mm
10. Avstånd mellan kopplingsanordningens mittpunkt och fordonets bakkant: … mm
11. Lastytans längd: … mm
12. Bakre överhäng: … mm
Vikter
13. Vikt i körklart skick: … kg
13.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
13.2 Fordonets faktiska vikt: … kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
19. Största tekniskt tillåtna statiska belastning på en släpvagns eller släpkärras kopplingspunkt: … kg
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30.1 Spårvidd för varje styrd axel: … mm
30.2 Spårvidd för samtliga övriga axlar: … mm
31. Placering av lyftaxel …
32. Placering av belastningsbara axlar …
34. Axlar, utrustade med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
Karosseri
38. Karosserikod (71) …
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Övrigt
50. Typgodkänt i enlighet med konstruktionskraven för att transportera farligt gods: ja/klasser: …/nej (74)
51. För fordon avsedda för särskilda ändamål: beteckning i enlighet med avsnitt 5 i bilaga II …
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORIERNA O3 OCH O4
(färdigbyggda och etappvis färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
2. Styrda axlar (antal, placering) …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5. Längd: … mm
6. Bredd: … mm
7. Höjd: … mm
10. Avstånd mellan kopplingsanordningens mittpunkt och fordonets bakkant: … mm
11. Lastytans längd: … mm
12. Bakre överhäng: … mm
Vikter
13. Vikt i körklart skick: … kg
13.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
13.2 Fordonets faktiska vikt: … kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
19. Största tekniskt tillåtna statiska belastning på en släpvagns eller släpkärras kopplingspunkt: … kg
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
31. Placering av lyftaxel …
32. Placering av belastningsbara axlar …
34. Axlar, utrustade med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
Karosseri
38. Karosserikod (71) …
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …å
Övrigt
50. Typgodkänt i enlighet med konstruktionskraven för att transportera farligt gods: ja/klasser: …/nej (74)
51. För fordon avsedda för särskilda ändamål: beteckning i enlighet med avsnitt 5 i bilaga II …
52. Anmärkningar (81) …
DEL II
ICKE FÄRDIGBYGGDA FORDON
MALL C1 – SIDA 1
ICKE FÄRDIGBYGGDA FORDON
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE
Sida 1
Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) …
0.2 Typ …
Variant (62) …
Version (62) …
0.2.1 Handelsbeteckning …
0.2.2 För etappvis godkända fordon, information om typgodkännande av grundfordonet/fordonet i föregående etapp
(ange uppgifter för varje etapp):
Typ …
Variant (62) …
Version (62) …
Typgodkännandenummer, utökningsnummer …
0.4 Fordonskategori …
0.5 Tillverkarens företagsnamn och adress …
0.5.1 För etappvis godkända fordon, företagsnamn och adress för tillverkaren av grundfordonet/fordonet i föregående etapp …
0.6 Placering och fästmetod för föreskrivna skyltar …
Placering av fordonsidentifieringsnumret …
0.9 Namn och adress för tillverkarens eventuella ombud …
0.10 Fordonsidentifieringsnummer …
i alla avseenden överensstämmer med den typ som beskrivs i det godkännande (… typgodkännandenummer inkl. utökningsnummer) som utfärdats den (… datum för utfärdande) och
inte kan registreras varaktigt utan ytterligare godkännanden.
|
(Ort) (Datum) … |
(Underskrift) … |
MALL C2 – SIDA 1
ICKE FÄRDIGBYGGDA FORDON SOM TYPGODKÄNTS I SMÅ SERIER
|
[År] |
[Löpnummer] |
EG-INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE
Sida 1
Undertecknad [… (fullständigt namn och befattning)] intygar härmed att fordonet:
0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn) …
0.2 Typ …
Variant (62) …
Version (62) …
0.2.1 Handelsbeteckning …
0.4 Fordonskategori …
0.5 Tillverkarens företagsnamn och adress …
0.6 Placering och fästmetod för föreskrivna skyltar …
Placering av fordonsidentifieringsnumret …
0.9 Namn och adress för tillverkarens eventuella ombud …
0.10 Fordonsidentifieringsnummer …
i alla avseenden överensstämmer med den typ som beskrivs i det godkännande (… typgodkännandenummer inkl. utökningsnummer) som utfärdats den (… datum för utfärdande) och
inte kan registreras varaktigt utan ytterligare godkännanden.
|
(Ort) (Datum) … |
(Underskrift) … |
SIDA 2
FORDONSKATEGORI M1
(icke färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5.1 Största tillåtna längd: … mm
6.1 Största tillåtna bredd: … mm
7.1 Största tillåtna höjd: … mm
12.1 Största tillåtna bakre överhäng: … mm
Vikter
14. Det icke färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick: … kg
14.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
15. Fordonets lägsta vikt när det färdigbyggts: … kg
15.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
Släpvagn med dragstång: … kg
Släpkärra: … kg
Obromsad släpvagn: … kg
19. Största tillåtna statiska vertikala belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Hybridelfordon: ja/nej (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30. Spårvidd för axlar
… mm
… mm
… mm
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
Karosseri
41. Dörrarnas utformning och antal …
42. Antal sittplatser (inkl. förarens) (73) …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande Typ 1 eller ESC (66)
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande Typ 1 (NEDC medelvärden, WLTP högsta värden) eller WHSC (Euro VI) (66)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
49. Koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning/elenergiförbrukning (75)
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt förordning (EU) 2017/1151
|
|
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning |
|
Stadskörning: |
… g/km |
… l/100 km/m3/100 km (1) |
|
Icke stadskörning: |
… g/km |
… l/100 km/m3/100 km (1) |
|
Blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km/m3/100 km (1) |
|
Viktad, blandad |
… g/km |
… l/100 km |
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon
|
Elenergiförbrukning (viktad, blandad (1)) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
Övrigt
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORI M2
(icke färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
2. Styrda axlar (antal, placering) …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5.1 Största tillåtna längd: … mm
6.1 Största tillåtna bredd: … mm
7.1 Största tillåtna höjd: … mm
12.1 Största tillåtna bakre överhäng: … mm
Vikter
14. Det icke färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick: … kg
14.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg osv.
15. Fordonets lägsta vikt när det färdigbyggts: … kg
15.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.4 Avsedd högsta tillåtna fordonskombinationsvikt vid registrering/drift: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
18.1 Släpvagn med dragstång: … kg
18.3 Släpkärra: … kg
18.4 Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Hybridelfordon: ja/nej (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30. Spårvidd för axlar
… mm
… mm
… mm
33. Drivaxel utrustad med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45. Typer eller klasser av kopplingsanordningar som kan monteras: …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande Typ 1 eller ESC (66)
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande Typ 1 (NEDC medelvärden, WLTP högsta värden) eller WHSC (Euro VI) (66)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
Övrigt
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORI M3
(icke färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
2. Styrda axlar (antal, placering) …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5.1 Största tillåtna längd: … mm
6.1 Största tillåtna bredd: … mm
7.1 Största tillåtna höjd: … mm
12.1 Största tillåtna bakre överhäng: … mm
Vikter
14. Det icke färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick: … kg
14.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg osv.
15. Fordonets lägsta vikt när det färdigbyggts: … kg
15.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.4 Avsedd högsta tillåtna fordonskombinationsvikt vid registrering/drift: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
Släpvagn med dragstång: … kg
Släpkärra: … kg
Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Hybridelfordon: ja/nej (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30.1 Spårvidd för varje styrd axel: … mm
30.2 Spårvidd för samtliga övriga axlar: … mm
32. Placering av belastningsbara axlar …
33. Drivaxel utrustad med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45. Typer eller klasser av kopplingsanordningar som kan monteras …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande ESC
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande WHSC (EURO VI)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar: …
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
Övrigt
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORI N1
(icke färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5.1 Största tillåtna längd: … mm
6.1 Största tillåtna bredd: … mm
7.1 Största tillåtna höjd: … mm
8. Maximi- och minimimått för vändskivan för släpvagnens dragfordon: … mm
12.1 Största tillåtna bakre överhäng: … mm
Vikter
14. Det icke färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick: … kg
14.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg osv.
15. Fordonets lägsta vikt när det färdigbyggts: … kg
15.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
18.1 Släpvagn med dragstång: … kg
18.2 Påhängsvagn: … kg
18.3 Släpkärra: … kg
18.4 Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Hybridelfordon: ja/nej (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30. Spårvidd för axlar
… mm
… mm
… mm
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45. Typer eller klasser av kopplingsanordningar som kan monteras …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande Typ 1 eller ESC (66)
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande Typ 1 (NEDC medelvärden, WLTP högsta värden) eller WHSC (Euro VI) (66)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar:
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal):
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
49. Koldioxidutsläpp/bränsleförbrukning/elenergiförbrukning (75)
1. Alla framdrivningsssystem, utom fordon med endast eldrift, enligt förordning (EU) 2017/1151
|
|
Koldioxidutsläpp |
Bränsleförbrukning |
|
Stadskörning: |
… g/km |
… l/100 km/m3/100 km (1) |
|
Icke stadskörning: |
… g/km |
… l/100 km/m3/100 km (1) |
|
Blandad körning: |
… g/km |
… l/100 km/m3/100 km (1) |
|
Viktad, blandad |
… g/km |
… l/100 km |
2. Fordon med endast eldrift och externt laddbara hybridelfordon
|
Elenergiförbrukning (viktad, blandad (1)) |
|
… Wh/km |
|
Elektrisk räckvidd |
|
… km |
3. Fordon utrustat med miljöinnovationer: ja/nej (66)
3.1 Allmän kod för miljöinnovationerna (79) …
3.2 Summan av minskningen av koldioxidutsläpp som följer av miljöinnovationerna (80) (upprepa för varje provat referensbränsle) …
Övrigt
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORI N2
(icke färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
2. Styrda axlar (antal, placering) …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5.1 Största tillåtna längd: … mm
6.1 Största tillåtna bredd: … mm
8. Maximi- och minimimått för vändskivan för släpvagnens dragfordon: … mm
12.1 Största tillåtna bakre överhäng: … mm
Vikter
14. Det icke färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick: … kg
14.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg osv.
15. Fordonets lägsta vikt när det färdigbyggts: … kg
15.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.4 Avsedd högsta tillåtna fordonskombinationsvikt vid registrering/drift: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
Släpvagn med dragstång: … kg
Påhängsvagn: … kg
Släpkärra: … kg
Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Hybridelfordon: ja/nej (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
31. Placering av lyftaxel …
32. Placering av belastningsbara axlar …
33. Drivaxel utrustad med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45. Typer eller klasser av kopplingsanordningar som kan monteras …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande Typ 1 eller ESC (66)
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande Typ 1 (NEDC medelvärden, WLTP högsta värden) eller WHSC (Euro VI) (66)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar:
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
Övrigt
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORI N3
(icke-färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
2. Styrda axlar (antal, placering) …
3. Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar) … …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5.1 Största tillåtna längd: … mm
6.1 Största tillåtna bredd: … mm
8. Maximi- och minimimått för vändskivan för släpvagnens dragfordon: … mm
12.1 Största tillåtna bakre överhäng: … mm
Vikter
14. Det icke färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick: … kg
14.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg osv.
15. Fordonets lägsta vikt när det färdigbyggts: … kg
15.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
16.4 Kombinationens högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.4 Avsedd högsta tillåtna fordonskombinationsvikt vid registrering/drift: … kg
18. Största tekniskt tillåtna släpvagnsvikt i fråga om
18.1 Släpvagn med dragstång: … kg
18.2 Påhängsvagn: … kg
18.3 Släpkärra: … kg
18.4 Obromsad släpvagn: … kg
19. Högsta tekniskt tillåtna statiska belastning vid kopplingspunkten: … kg
Motor
20. Tillverkare av motorn …
21. Motorkod enligt märkningen på motorn …
22. Funktionssätt …
23. Endast eldrift: ja/nej (66)
23.1 Hybridelfordon: ja/nej (66)
24. Antal cylindrar och cylinderarrangemang …
25. Slagvolym: … cm3
26. Bränsle: diesel/bensin/LPG/CNG-biometan/LNG/etanol/biodiesel/vätgas (66)
26.1 Enbränsle/tvåbränsle/flexbränsle/dubbelbränsle (66)
26.2 (Endast dubbelbränsle) Typ 1A/Typ 1B/Typ 2A/Typ 2B/Typ 3B (66)
27. Största effekt
28. Växellåda (typ) …
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
31. Placering av lyftaxel …
32. Placering av belastningsbara axlar …
33. Drivaxel utrustad med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Bromsar
36. Släpvagnsbromskopplingar: mekaniska/elektriska/pneumatiska/hydrauliska (66)
37. Tryck i matningssystemet för släpfordonets bromssystem: … bar
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45. Typer eller klasser av kopplingsanordningar som kan monteras …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Miljöprestanda
46. Ljudnivå
Stillastående: … dB(A) vid motorvarvtal: … min–1
Under körning: … dB(A)
47. Avgasutsläppsnivå (74) Euro…
47.1 Parametrar för utsläppsprovning
47.1.1 Provningsvikt (kg) …
47.1.2 Frontyta, m2 …
47.1.3 Vägmotståndskoefficienter
47.1.3.0. f0, N:
47.1.3.1. f1, N/(km/h):
47.1.3.2. f2, N/(km/h)2
Nummer på grundrättsakten och på den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig …
1.1 Provningsförfarande ESC
CO: … HC: … NOx: … HC + NOx: … Partiklar: …
Röktäthet (ELR): … (m–1)
1.2 Provningsförfarande WHSC (EURO VI)
CO: … THC: … NMHC: … NOx: … THC + NOx: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
2.1 Provningsförfarande ETC (i tillämpliga fall)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … Partiklar:
2.2 Provningsförfarande WHTC (EURO VI)
CO: … NOx: … NMHC: … THC: … CH4: … NH3: … partiklar (massa): … partiklar (antal): …
48.1 Rökens korrigerade absorptionskoefficient: … (m–1)
Övrigt
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORIERNA O1 OCH O2
(icke färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5.1 Största tillåtna längd: … mm
6.1 Största tillåtna bredd: … mm
7.1 Största tillåtna höjd: … mm
10. Avstånd mellan kopplingsanordningens mittpunkt och fordonets bakkant: … mm
12.1 Största tillåtna bakre överhäng: … mm
Vikter
14. Det icke färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick: … kg
14.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
15. Fordonets lägsta vikt när det färdigbyggts: … kg
15.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
19.1 Största tekniskt tillåtna statiska belastning på en släpvagns eller släpkärras kopplingspunkt: … kg
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
30.1 Spårvidd för varje styrd axel: … mm
30.2 Spårvidd för samtliga övriga axlar: … mm
31. Placering av lyftaxel …
32. Placering av belastningsbara axlar …
34. Axlar, utrustade med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45. Typer eller klasser av kopplingsanordningar som kan monteras …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Övrigt
52. Anmärkningar (81) …
SIDA 2
FORDONSKATEGORIERNA O3 OCH O4
(icke färdigbyggda fordon)
Sida 2
Allmänna konstruktionsegenskaper
1. Antal axlar: … och hjul: …
1.1 Antal axlar med tvillingmonterade hjul och deras placering …
2. Styrda axlar (antal, placering): …
Huvudsakliga mått
4. Hjulbas (67) : … mm
4.1 Avstånd mellan varje axel
… mm
… mm
… mm
5.1 Största tillåtna längd: … mm
6.1 Största tillåtna bredd: … mm
7.1 Största tillåtna höjd: … mm
10. Avstånd mellan kopplingsanordningens mittpunkt och fordonets bakkant: … mm
12.1 Största tillåtna bakre överhäng: … mm
Vikter
14. Det icke färdigbyggda fordonets vikt i körklart skick: … kg
14.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg osv.
15. Fordonets lägsta vikt när det färdigbyggts: … kg
15.1 Fördelningen av denna vikt mellan axlarna:
… kg
… kg
… kg
16. Högsta tekniskt tillåtna vikter
16.1 Högsta tekniskt tillåtna lastade vikt: … kg
16.2 Tekniskt tillåten vikt på varje axel
… kg
… kg
… kg osv.
16.3 Tekniskt tillåten vikt på varje axelgrupp
… kg
… kg
… kg osv.
17.1 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt vid registrering/drift: … kg
17.2 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axel vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
17.3 Avsedd högsta tillåtna lastade vikt på varje axelgrupp vid registrering/drift
… kg
… kg
… kg
19.1 Största tekniskt tillåtna statiska belastning på en släpvagns eller släpkärras kopplingspunkt: … kg
Högsta hastighet
29. Högsta hastighet: … km/h
Axlar och hjulupphängning
31. Placering av lyftaxel …
32. Placering av belastningsbara axlar …
34. Axlar, utrustade med luftfjädring eller motsvarande: ja/nej (66)
35. Däck/hjulkombination (70) …
Kopplingsanordning
44. Godkännandenummer eller godkännandemärke för eventuell kopplingsanordning …
45. Typer eller klasser av kopplingsanordningar som kan monteras …
45.1 Karakteristiska värden (66) D: …/ V: …/ S: …/ U: …
Övrigt
52. Anmärkningar (81) …
Förklarande noter till bilaga IX
— —
(p) Miljöinnovationer.
BILAGA XIX
ÄNDRINGAR AV FÖRORDNING (EU) nr 1230/2012
Förordning (EU) nr 1230/2012 ska ändras på följande sätt:
Artikel 2.5 ska ersättas med följande:
”tilläggsutrustningens vikt: högsta vikt på de kombinationer av tilläggsutrustning som får monteras på fordonet i tillägg till standardutrustningen i enlighet med tillverkarens specifikationer.”
BILAGA XX
MÄTNING AV NETTOEFFEKT OCH HÖGSTA EFFEKT UNDER 30 MINUTER VID ELEKTRISK KRAFTÖVERFÖRING
1. INLEDNING
I denna bilaga anges krav för mätning av nettomotoreffekt, nettoeffekt och högsta effekt under 30 minuter vid elektrisk kraftöverföring.
Det senare gäller om den elektriska kraftöverföringen består av styrenheter och motorer som används som enda framdrivningssätt, åtminstone under en del av tiden.
2. ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER
|
2.1 |
De allmänna kraven för utförande av provningarna och tolkning av resultaten ska vara de som anges i punkt 5 i Uneces föreskrifter nr 85 ( 84 ), med de undantag som anges i denna bilaga. |
|
2.2 |
Provningsbränsle Punkterna 5.2.3.1, 5.2.3.2.1, 5.2.3.3.1 och 5.2.3.4 i Uneces föreskrifter nr 85 ska tolkas på följande sätt: Det bränsle som används ska vara det som är tillgängligt på marknaden. Vid tvister ska det lämpliga referensbränsle som anges i bilaga IX till denna förordning användas. |
|
2.3 |
Effektkorrektionsfaktorer Med avvikelse från punkt 5.1 i bilaga 5 till Uneces föreskrifter nr 85 ska korrektionsfaktorerna αa eller αd på tillverkarens begäran fastställas till 1 när en turboladdad motor är utrustad med ett system som gör det möjligt att kompensera omgivningstemperatur och höjd. |
BILAGA XXI
Förfaranden för typ 1-utsläppsprovning
1. INLEDNING
I denna bilaga beskrivs förfarandet för att bestämma nivåerna av utsläpp av gasformiga föreningar, partikelmassa, partikelantal, CO2-utsläpp, bränsleförbrukning, elenergiförbrukning samt räckvidd vid eldrift för lätta fordon.
2. ALLMÄNNA KRAV
2.1 De allmänna kraven för genomförandet av typ 1-provningen ska vara de som anges i FN-föreskrift nr 154.
2.2 De gränsvärden som det hänvisas till i tabell 1A i punkt 6.3.10 i FN-föreskrift nr 154 ska ersättas med gränsvärdena i tabell 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007.
3. TEKNISKA KRAV
De tekniska kraven för genomförandet av typ 1-provningen ska vara de som anges i punkt 6.3 och i bilagorna i del B i FN-föreskrift nr 154, med de undantag som anges i punkterna nedan.
3.1 Tabell A4/2 i punkt 4.2.2.1 i bilaga B4 till FN-föreskrift nr 154 ska lyda som följer:
|
Energieffektivitetsklass |
RRC-område för C1-däck |
RRC-område för C2-däck |
RRC-område för C3-däck |
|
A |
RRC ≤ 6,5 |
RRC ≤ 5,5 |
RRC ≤ 4,0 |
|
B |
6,6 ≤ RRC ≤ 7,7 |
5,6 ≤ RRC ≤ 6,7 |
4,1 ≤ RRC ≤ 5,0 |
|
C |
7,8 ≤ RRC ≤ 9,0 |
6,8 ≤ RRC ≤ 8,0 |
5,1 ≤ RRC ≤ 6,0 |
|
D |
9,1 ≤ RRC ≤ 10,5 |
8,1 ≤ RRC ≤ 9,0 |
6,1 ≤ RRC ≤ 7,0 |
|
E |
RRC ≥ 10,6 |
RRC ≥ 9,1 |
RRC ≥ 7,1 |
|
Energieffektivitetsklass |
RRC-värde som ska användas för interpolering av däck av klass C1 |
RRC-värde som ska användas för interpolering av däck av klass C2 |
RRC-värde som ska användas för interpolering av däck av klass C3 |
|
A |
RRC = 5,9 (1) |
RRC = 4,9 (1) |
RRC = 3,5 (1) |
|
B |
RRC = 7,1 |
RRC = 6,1 |
RRC = 4,5 |
|
C |
RRC = 8,4 |
RRC = 7,4 |
RRC = 5,5 |
|
D |
RRC = 9,8 |
RRC = 8,6 |
RRC = 6,5 |
|
E |
RRC = 11,3 |
RRC = 9,9 |
RRC = 7,5 |
|
(1)
Om det faktiska RRC-värdet är lägre än detta värde ska däckets faktiska rullmotstånd eller alla högre värden upp till det RRC-värde som anges här användas för interpolering. |
|||
3.2 Tillägg 5 i bilaga B8 till FN-föreskrift nr 154 ska lyda som följer:
Tillägg 5
Användningsfaktorer (UF) för externt laddbara hybridelfordon och externt laddbara bränslecellshybridfordon (beroende på vad som är tillämpligt)
1. Reserverad
2. För godkännande av externt laddbara hybridelfordon eller externt laddbara bränslecellshybridfordon av kategori M1 eller N1 med utsläppstecken EA, EB eller EC enligt tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I ska den fraktionerade användningsfaktorn UFj för viktningen av period j beräknas i enlighet med följande ekvation:
där
|
UFj |
är användningsfaktorn för period j, |
|
dj |
är den uppmätta körsträckan vid slutet av period j, i km, |
|
Ci |
är den i:te koefficienten (se tabell A8, tillägg 5/1), |
|
dnx |
dnea, dneb, dnec, är den normaliserade sträckan (se tabell A8, tillägg 5/1), |
|
k |
är antalet termer och koefficienter i exponenten, |
|
j |
är den berörda periodens nummer, |
|
i |
är den berörda termens/koefficientens nummer, |
|
|
är summan av beräknade användningsfaktorer fram till period (j – 1). |
Den normaliserade sträckan dnx ska ställas in i enlighet med tabell A8, tillägg 5/1, där värdet dneb ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 och värdet dnec från och med den 1 januari 2027.
Värdet dnec ska, när så är lämpligt, revideras senast den 31 december 2024 med beaktande av de uppgifter om bränsleförbrukning vid verklig körning som registrerats av anordningar för övervakning av bränsleförbrukning på externt laddbara hybridelfordon eller externt laddbara bränslecellshybridfordon och som gjorts tillgängliga i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2021/392.
Tabell A8.App5/1
Parametrar för bestämning av fraktionerade användningsfaktorer (i tillämpliga fall)
|
Parameter |
Värde |
|
dnea (1) |
800 km |
|
dneb (1) |
2 200 km |
|
dnec (1) |
4 260 km |
|
C1 |
26,25 |
|
C2 |
– 38,94 |
|
C3 |
– 631,05 |
|
C4 |
5 964,83 |
|
C5 |
-25 095 |
|
C6 |
60 380,2 |
|
C7 |
-87 517 |
|
C8 |
75 513,8 |
|
C9 |
-35 749 |
|
C10 |
7 154,94 |
|
(1)
Det värde som ska tillämpas ska vara det som motsvarar utsläppstecknen EA, EB och EC i enlighet med tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I. |
|
BILAGA XXII
Anordningar för övervakning av förbrukningen av bränsle och/eller elenergi ombord på fordonet
1. INLEDNING
I denna bilaga fastställs de definitioner och krav som är tillämpliga för anordningar för övervakning av förbrukningen av bränsle och/eller elenergi ombord på fordonet.
2. ALLMÄNNA KRAV
De allmänna kraven för OBFCM-anordningar ska vara de som anges i punkt 6.3.9 i FN-föreskrift nr 154.
3. TEKNISKA KRAV
De tekniska kraven för OBFCM-anordningar ska vara de som anges i tillägg 5 till FN-föreskrift nr 154.
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).
( 2 ) FN-föreskrift nr 154 – Enhetliga bestämmelser om godkännande av lätta personbilar och lätta nyttofordon med avseende på kriterieutsläpp, koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd (WLTP) (EUT L 290, 10.11.2022, s. 1)
( 3 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/163 av den 7 februari 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 vad gäller funktionskrav avseende marknadskontroll av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter (EUT L 27, 8.2.2022, s. 1).
( 4 ) EUT L 323, 7.11.2014, s. 52.
( 5 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/683 av den 15 april 2020 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 vad gäller de administrativa kraven för godkännande och marknadskontroll av motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 163, 26.5.2020, s. 1).
( 6 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/163 av den 7 februari 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 vad gäller funktionskrav avseende marknadskontroll av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter (EUT L 27, 8.2.2022, s. 1).
( 7 ) Föreskrifter nr 103 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av föroreningsbegränsande ersättningsanordningar till motordrivna fordon (EUT L 207, 10.8.2017, s. 30).
( 8 ) Kommissionens förordning (EU) 2018/1832 av den 5 november 2018 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG samt kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) 2017/1151 i syfte att förbättra förfaranden och provningar för typgodkännande avseende utsläpp av lätta personbilar och lätta nyttofordon, inbegripet sådana för överensstämmelse hos fordon i drift och utsläpp vid verklig körning, och införa anordningar för övervakning av förbrukning av bränsle och elenergi (EUT L 301, 27.11.2018, s. 1).
( 9 ) I enlighet med tillägg 6 till bilaga I.
( *1 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1152 av den 2 juni 2017 om fastställande av en metod för bestämning av de nödvändiga korrelationsparametrarna för att återspegla ändringen av det föreskrivna provningsförfarandet med avseende på lätta nyttofordon och om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 293/2012 (se sidan 644 i detta nummer av EUT).
( *2 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1153 av den 2 juni 2017 om fastställande av en metod för bestämning av de nödvändiga korrelationsparametrarna för att återspegla ändringen av det föreskrivna provningsförfarandet och om ändring av förordning (EU) nr 1014/2010 (se sidan 679 i detta nummer av EUT).”
( 10 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 av den 12 december 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 avseende krav för typgodkännande av vikter och mått för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 353, 21.12.2012, s. 31).
( 11 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 (EUT L 111, 25.4.2019, s. 13).
( 12 ) Dokumentet ECE/TRANS/WP.19/1121 återfinns på följande webbplats: https://ec.europa.eu/docsroom/documents/31821
( 13 ) Stryk vad som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).
( 14 ) Däcktyp enligt Uneces föreskrifter nr 117.
( 15 ) För fordon med gnisttändningsmotorer.
( 16 ) För fordon med motorer med kompressionständning.
( 17 ) Uppmätt under den kombinerade cykeln.
( 18 ) Upprepa tabellen för varje provat jämförelsebränsle.
( 19 ) Utöka tabellen vid behov med en rad för varje miljöinnovation.
( 20 ) Den allmänna koden för miljöinnovationerna ska bestå av följande delar åtskilda av mellanslag:
(Till exempel ska den allmänna koden för tre miljöinnovationer godkända kronologiskt som 10, 15 och 16 och monterade på ett fordon som certifierats av den tyska godkännandemyndigheten vara: e1 10 15 16.)
( 21 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).
( 22 ) Föreskrifter nr 85 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av förbränningsmotorer eller elektriska transmissioner avsedda för framdrivning av motorfordon i kategorierna M och N med avseende på mätning av nettoeffekt och största effekt under 30 min hos elektriska transmissioner (EUT L 323, 7.11.2014, s. 52).
( 23 ) Begreppet partikel används traditionellt för det ämne som framträder (uppmäts) i luften (suspenderat ämne), och begreppet partikelmassa för det deponerade ämnet.
( 24 ) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 29 för Estland, 32 för Lettland, 34 för Bulgarien, 36 för Litauen, 49 för Cypern, 50 för Malta.
( 25 ) FN-föreskrift nr 154 – Enhetliga bestämmelser om godkännande av lätta personbilar och lätta nyttofordon med avseende på kriterieutsläpp, koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning och elektrisk räckvidd (WLTP) [2022/2124] (EUT L 290, 10.11.2022, s. 1).
( 26 ) Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationerna för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar, och om upphävande av direktiv 93/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88).
( 27 ) Ska finnas tillgänglig på CIRCABC-länk: https://circabc.europa.eu/ui/group/f4243c55-615c-4b70-a4c8-1254b5eebf61/library/a0be83ba-89bd-4499-8189-2696362d2f72?p=1.
( 28 ) I enlighet med bilaga VIII till förordning (EU) 2020/638.
( 29 ) EUT L 326, 24.11.2006, s. 1.
( 30 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( 31 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( 32 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( 33 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( 34 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( 35 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( 36 ) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är relevanta för beskrivningen av det fordon, den komponent eller den separata tekniska enhet som omfattas av denna mall för den tekniska dokumentationen, ska dessa tecken ersättas av symbolen ”?” (t.ex. ABC??123??).
( 37 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( *3 ) EUT L 145, 31.5.2011, s. 1.”
( 38 ) I de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga ska dessa anges (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).
( 39 ) För tvåbränslefordon ska tabellen upprepas för varje bränsle.
( 40 ) För flexbränslefordon när provningen ska utföras på varje bränsle enligt figur I.2.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 1151/2016 och för fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan, antingen tvåbränsle eller enbränsle, ska tabellen upprepas för varje jämförelsegas som används vid provningen, och en ytterligare tabell ska visa de sämsta uppmätta resultaten. I enlighet med punkt 3.1.4 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 83 ska det om tillämpligt anges om resultaten är uppmätta eller beräknade.
( 41 ) För tvåbränslefordon ska tabellen upprepas för varje bränsle.
( 42 ) För flexbränslefordon när provningen ska utföras på varje bränsle enligt figur I.2.4 i bilaga I till förordning (EG) nr 1151 och för fordon som drivs med motorgas eller naturgas/biometan, antingen tvåbränsle eller enbränsle, ska tabellen upprepas för varje jämförelsegas som används vid provningen, och en ytterligare tabell ska visa de sämsta uppmätta resultaten. I enlighet med punkt 3.1.4 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 83 ska det om tillämpligt anges om resultaten är uppmätta eller beräknade.
( 43 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( 44 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( 45 ) I de fall begränsningar för bränslet är tillämpliga ska dessa anges (t.ex. L-område eller H-område för naturgas).
( 46 ) Om tillämpligt.
( 47 ) För Euro VI ska ESC förstås som WHSC och ETC som WHTC.
( 48 ) För Euro VI ska, om motorer drivna av komprimerad naturgas eller motorgas provas med olika referensbränslen, tabellen upprepas för varje provat referensbränsle.
( 49 ) Om tillämpligt.
( 50 ) För Euro VI ska ESC förstås som WHSC och ETC som WHTC.
( 51 ) För Euro VI ska, om motorer drivna av komprimerad naturgas eller motorgas provas med olika referensbränslen, tabellen upprepas för varje provat referensbränsle.
( 52 ) Om tillämpligt.
( 53 ) Om tillämpligt.
( 54 ) Upprepa tabellen för varje provat referensbränsle.
( 55 ) Om tillämpligt.
( 56 ) Om tillämpligt.
( 57 ) Om tillämpligt.
( 58 )
(h1) Upprepa tabellen för varje variant/version.
( 59 )
(h2) Upprepa tabellen för varje provat jämförelsebränsle.
( 60 )
(h3) Utöka tabellen vid behov med en rad för varje miljöinnovation.
( 61 )
(h8) Den allmänna koden för miljöinnovationen eller miljöinnovationerna ska bestå av följande delar åtskilda av mellanslag:
( 62 ) Identifieringskoden anges.
( 63 ) Ange om fordonet är avsett för användning i antingen höger- eller vänstertrafik eller i både höger- och vänstertrafik.
( 64 ) Ange om den monterade hastighetsmätaren och/eller vägmätaren använder metersystemsenheter eller både metersystemsenheter och brittiska enheter.
( 65 ) Detta yttrande får inte inskränka medlemsstaternas rätt att kräva tekniska anpassningar som gör det möjligt att registrera ett fordon i en annan medlemsstat än den för vilken det var avsett då körriktningen är på motsatta sidan av vägen.
( 66 ) Stryk det som inte är tillämpligt.
( 67 ) Posterna 4 och 4.1 ska ifyllas i enlighet med definitionerna 25 (hjulbas) respektive 26 (axelavstånd) i förordning (EU) nr 1230/2012.
( 68 ) För hybridelfordon anges båda effekterna.
( 69 ) Om det finns mer än en elmotor ska den sammanlagda effekten av alla motorer anges.”
( 70 ) Valfri utrustning under denna not kan tilläggas under”Anmärkningar”.
( 71 ) De koder som beskrivs i bilaga II C ska användas.
( 72 ) Endast följande grundfärger anges: vitt, gult, orange, rött, lila, blått, grönt, grått, brunt eller svart.
( 73 ) Utom säten som endast är avsedda att användas när fordonet är stillastående och antalet rullstolsplatser.
För bussar av fordonskategori M3 ska antalet besättningsmedlemmar ingå i passagerarantal.
( 74 ) Euro-nivånumret tilläggs samt den bokstav som motsvarar de bestämmelser som används för typgodkännande.
( 75 ) Upprepa för de olika bränslen som kan användas. Fordon som kan drivas med både bensin och gasformigt bränsle men vars bensinsystem endast installerats för nödfall eller start och vars bensintank inte rymmer mer än 15 l bensin kommer att betraktas som fordon som endast kan drivas med ett gasformigt bränsle.
( 76 ) Om det gäller Euro VI dubbelbränslemotorer eller dubbelbränslefordon, upprepa vid behov.
( 77 ) Endast utsläpp bedömda i enlighet med tillämpliga rättsakter ska anges.
( 78 ) Endast tillämpligt på fordon som godkänts enligt förordning (EG) nr 715/2007.
( 79 ) Den allmänna koden för miljöinnovationerna ska bestå av följande delar åtskilda av mellanslag:
( 80 ) Summan av alla enskilda miljöinnovationers minskning av koldioxidutsläpp.
( 81 ) Om fordonet är utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz i enlighet med kommissionens beslut 2005/50/EG (EUT L 21, 25.1.2005, s. 15) ska tillverkaren här ange: ”Fordon utrustat med kortdistansradarutrustning i frekvensbandet 24 GHz”.
( 82 ) Tillverkaren får fylla i dessa poster antingen för internationell eller nationell trafik eller för bådadera.
För nationell trafik ska koden för det land där fordonet är avsett att registreras anges. Koden ska vara i överensstämmelse med ISO-standarden 3166-1: 2006.
För internationell trafik ska hänvisning göras till direktivnumret (t.ex. ”96/53/EG” för rådets direktiv 96/53/EG).
( 83 ) För etappvis färdigbyggda fordon av kategori N1 som omfattas av förordning (EG) nr 715/2007.
= fordonets CO
= fordonets CO
= fordonets CO
