Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

AVTAL

mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

EUROPEISKA UNIONEN (nedan kallad unionen),

å ena sidan, och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET (nedan kallat Schweiz),

å andra sidan,

(nedan kallade parterna),

SOM ÄR MEDVETNA OM den globala utmaning som klimatförändringarna utgör och de internationella ansträngningar som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringarna,

SOM BEAKTAR de internationella åtagandena, särskilt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och dess Kyotoprotokoll, för att minska utsläppen av växthusgaser,

SOM BEAKTAR ATT Schweiz och unionen har samma mål att väsentligt minska utsläppen av växthusgaser till år 2020 och därefter,

SOM ÄR MEDVETNA OM att ändringar av unionens och Schweiz utsläppshandelssystem inför framtida handelsperioder kan göra det nödvändigt att se över detta avtal för att åtminstone bibehålla integriteten i parternas begränsningsåtaganden,

SOM ERKÄNNER ATT utsläppshandelssystem är ett effektivt verktyg för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser,

SOM BEAKTAR ATT sammankoppling av utsläppshandelssystem för att möjliggöra handel med utsläppsrätter mellan system kommer att bidra till att skapa en stabil internationell koldioxidmarknad och ytterligare stödja de ansträngningar för att minska utsläppen som görs av de parter som har sammankopplat sina system,

SOM BEAKTAR ATT sammankoppling av utsläppshandelssystem bör medföra att koldioxidläckage och snedvridning av konkurrensen mellan de sammankopplade systemen undviks och att de sammankopplade koldioxidmarknadernas korrekta funktion bör säkerställas,

SOM BEAKTAR unionens utsläppshandelssystem, upprättat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG i dess ändrade lydelse (nedan kallat direktiv 2003/87/EG), och Schweiz utsläppshandelssystem, upprättat genom koldioxidlagen och dess förordning,

SOM ERINRAR OM att Norge, Island och Lichtenstein deltar i unionens utsläppshandelssystem,

SOM BEAKTAR ATT sammankopplingen, beroende på tidpunkten för ratificering av detta avtal, bör vara i drift från och med den 1 januari 2019 eller från och med den 1 januari 2020 utan att det utgör hinder för att de grundläggande kriterierna börjar tillämpas tidigare av Schweiz eller unionen, eller för provisorisk tillämpning av detta avtal,

SOM ÄR MEDVETNA OM att sammankoppling av utsläppshandelssystem kräver tillgång till och utbyte av känsliga uppgifter mellan parterna och därmed lämpliga säkerhetsåtgärder,

SOM BEAKTAR ATT detta avtal inte påverkar de bestämmelser genom vilka parterna fastställer sina mål för att minska utsläpp av växthusgaser som inte omfattas av deras utsläppshandelssystem,

SOM ERKÄNNER ATT detta avtal inte påverkar några bilaterala avtal mellan Schweiz och Frankrike när det gäller den binationella statusen för EuroAirport Basel-Mulhouse-Freiburg såsom fastställs genom Convention franco-suisse du 4 juillet 1949 relative à la construction et à l'exploitation de l'aéroport de Bâle-Mulhouse, under förutsättning att det bilaterala avtalet uppfyller de grundläggande kriterier och tekniska bestämmelser som anges i detta avtal,

SOM ERKÄNNER ATT bestämmelserna i detta avtal har utformats med beaktande av de nära förbindelser och det särskilda förhållande som finns mellan Schweiz och unionen,

SOM VÄLKOMNAR det avtal som undertecknades vid den tjugoförsta partskonferensen för UNFCCC i Paris den 12 december 2015, och som erkänner att de redovisningsfrågor som avtalet leder till kommer att utredas i sinom tid,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom detta avtal sammankopplas unionens utsläppshandelssystem med Schweiz utsläppshandelssystem.

Artikel 2

Grundläggande kriterier

Parternas utsläppshandelssystem (nedan kallade utsläppshandelssystemen) ska uppfylla åtminstone de grundläggande kriterier som fastställs i bilaga I.

KAPITEL II

TEKNISKA BESTÄMMELSER

Artikel 3

Parternas register ska uppfylla de kriterier som anges i del C i bilaga I.

För att praktiskt genomföra sammankopplingen av unionens utsläppshandelssystem och Schweiz utsläppshandelssystem ska en direkt koppling mellan unionens transaktionsförteckning (EUTL) och den schweiziska kompletterande transaktionsförteckningen (SSTL) i det schweiziska registret upprättas, vilket kommer att möjliggöra överföring mellan registren av utsläppsrätter som har utfärdats i något av utsläppshandelssystemen.

Registerkopplingen ska bland annat

för Schweiz förvaltas av förvaltaren av det schweiziska registret och för unionen förvaltas av unionens centrala förvaltare,

drivas i enlighet med tillämpliga lagar inom respektive jurisdiktion,

stödjas av automatiska processer som integreras i både det schweiziska registret och unionens register för att möjliggöra transaktioner,

genomföras så att en konsekvent funktionalitet i möjligaste mån säkerställs för användare av det schweiziska registret och användare av unionens register.

Den schweiziska registerförvaltaren, unionens centrala förvaltare eller båda förvaltarna tillsammans får tillfälligt stänga registerkopplingen på grund av systemunderhåll, säkerhetsöverträdelser eller säkerhetsrisker i enlighet med tillämplig schweizisk lagstiftning och unionslagstiftning. Parterna ska i så god tid som möjligt informera om en tillfällig stängning av registerkopplingen på grund av systemunderhåll, säkerhetsöverträdelser eller säkerhetsrisker och ska göra den tillfälliga stängningen så kortvarig som möjligt.

Parterna ska agera snabbt och i nära samarbete och använda de åtgärder som står till buds inom respektive jurisdiktion för att förhindra bedrägerier och bevara marknadsintegriteten i de sammankopplade utsläppshandelssystemen. Inom ramen för de sammankopplade utsläppshandelssystemen ska den schweiziska registerförvaltaren, unionens centrala förvaltare och de nationella administratörerna från unionens medlemsstater arbeta tillsammans för att minimera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet som rör registren, hantera sådana händelser och skydda registerkopplingens integritet. De åtgärder som förvaltarna och administratörerna enas om för att hantera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet ska antas genom beslut av den gemensamma kommittén.

Den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare ska fastställa gemensamma driftsförfaranden för tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av kopplingen, och beakta prioriterade områden i nationell lagstiftning. De gemensamma driftsförfaranden som förvaltarna utarbetar ska träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

Den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare ska utarbeta tekniska standarder för sammankoppling baserade på principerna i bilaga II, och dessa ska beskriva de detaljerade kraven för att upprätta en robust och säker förbindelse mellan SSTL och EUTL. De tekniska standarder för sammankoppling som förvaltarna utarbetar ska träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

Frågor som måste lösas och som föranletts av genomförandet och driften av registerkopplingen ska lösas genom att den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare samråder i god tid och i enlighet med de fastställda gemensamma driftsförfarandena.

Artikel 4

Utsläppsrätter och redovisning

Utsläppsrätter som kan användas för fullgörande i en av parternas utsläppshandelssystem ska erkännas som giltiga för fullgörande i den andra partens utsläppshandelssystem.

Med utsläppsrätt avses en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period, som har utfärdats enligt unionens utsläppshandelssystem eller Schweiz utsläppshandelssystem och som är giltig endast för uppfyllande av de krav som fastställs i unionens utsläppshandelssystem eller Schweiz utsläppshandelssystem.

Befintliga begränsningar av användningen av särskilda utsläppsrätter i ett av utsläppshandelssystemen får tillämpas i det andra utsläppshandelssystemet.

Registerförvaltarna och kontoinnehavarna ska kunna identifiera i vilket utsläppshandelssystem som en utsläppsrätt har utfärdats på grundval av åtminstone landskoden i utsläppsrättens serienummer.

Varje part ska underrätta den andra parten minst en gång per år om sitt totala innehav av utsläppsrätter som utfärdats i det andra utsläppshandelssystemet och om antalet utsläppsrätter utfärdade i det andra utsläppshandelssystemet som har överlämnats för fullgörande eller som frivilligt har annullerats.

Parterna ska redovisa nettoflödena av utsläppsrätter i enlighet med de principer och regler för redovisning som godkänts enligt Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar efter att dessa har trätt i kraft. Denna mekanism ska fastställas i en bilaga till detta avtal som antas genom beslut av den gemensamma kommittén.

När Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod har trätt i kraft ska parterna enligt överenskomna tidsintervaller överföra eller förvärva ett tillräckligt antal tilldelade utsläppsenheter med giltighet för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, och vid uppsägning av avtalet i enlighet med artikel 16 redovisa nettoflödet av utsläppsrätter mellan parterna i den mån sådana rätter har överlämnats för fullgörande av verksamhetsutövare i utsläppshandelssystemet och i den mån sådana rätter rör utsläpp som omfattas av bilaga A till Kyotoprotokollet. Mekanismen för sådana transaktioner ska fastställas i en bilaga till detta avtal som antas genom beslut av den gemensamma kommittén. Den bilagan ska även innehålla en överenskommelse om förvaltningen av de intäkter som rör den första internationella överföringen av tilldelade utsläppsenheter.

Artikel 5

Auktionering

Parterna ska endast sälja utsläppsrätter genom auktionering.

Verksamhetsutövare i endera av utsläppshandelssystemen ska ha rätt att ansöka om tillstånd att lägga bud i auktioner av utsläppsrätter. Verksamhetsutövare i endera av utsläppshandelssystemen ska ges tillträde till dessa auktioner på ett icke-diskriminerande sätt. För att säkerställa auktionernas integritet får rätten att ansöka om tillstånd att delta i auktionerna endast utökas till att omfatta de övriga kategorier av deltagare som regleras av någon av parternas lagstiftning eller som har särskilt tillstånd att delta i auktioner.

Auktionering ska ske på ett öppet, tydligt och icke-diskriminerande sätt och i enlighet med de kriterier som anges i del D i bilaga I.

KAPITEL III

LUFTFART

Artikel 6

Införande av luftfartsverksamhet

Parterna ska föra in luftfartsverksamhet i sina respektive utsläppshandelssystem i enlighet med de grundläggande kriterier som anges i del B i bilaga I. Införandet av luftfartsverksamhet i Schweiz utsläppshandelssystem ska återspegla samma principer som i unionens utsläppshandelssystem, särskilt i fråga om tillämpningsområde, utsläppstak och regler för fördelning.

Artikel 7

Översyn av detta avtal i händelse av ändringar som rör luftfartsverksamhet

I händelse av ändringar som rör luftfartsverksamhet i unionens utsläppshandelssystem ska den gemensamma kommittén göra en översyn av del B i bilaga I i enlighet med artikel 13.2.

Den gemensamma kommittén ska under alla omständigheter sammanträda före utgången av 2018 för att göra en översyn av de relevanta bestämmelser i detta avtal som rör omfattningen av tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet i enlighet med artikel 13.2.

KAPITEL IV

KÄNSLIGA UPPGIFTER OCH SÄKERHET

Artikel 8

Känsliga uppgifter

Med känsliga uppgifter avses uppgifter och material i muntligt, visuellt, elektroniskt eller magnetiskt format eller i dokumentformat, inbegripet utrustning och teknik, som har tillhandahållits av eller utbytts mellan parterna i samband med detta avtal, och i) som om de röjs i olika hög grad skulle kunna skada Schweiz, unionens eller en eller flera av EU-medlemsstaternas intressen, ii) som kräver skydd mot obehörigt röjande i en av parternas säkerhetsintressen, och iii) som markerats som känsliga av en av parterna.

Varje part ska, utan att det påverkar parternas respektive lagar och förordningar, skydda känsliga uppgifter, i synnerhet mot obehörigt röjande eller integritetsförlust, i enlighet med de säkerhetskrav, känslighetsnivåer och hanteringsanvisningar som anges i bilagorna II, III respektive IV. Med hantering avses skapande, behandling, lagring, överföring eller förstöring av känsliga uppgifter eller av några av de andra uppgifter som sådana innefattar.

Artikel 9

Känslighetsnivåer

Varje part är ensamt ansvarig för att markera uppgifter som den lämnar som känsliga och för att sänka eller ta bort känslighetsnivån hos uppgifter som den lämnar. Om känsliga uppgifter lämnas gemensamt av parterna ska parterna tillsammans enas om markering och känslighetsnivå, liksom om sänkning eller borttagning av känslighetsnivån.

Känsliga uppgifter ska markeras som ETS KRITISK, ETS KÄNSLIG eller ETS BEGRÄNSAD i enlighet med de känslighetsnivåer som anges i bilaga III.

Upphovsmannen till de känsliga uppgifterna från den tillhandahållande parten ska sänka känslighetsnivån till en lägre nivå så snart uppgifterna inte längre kräver en hög grad av skydd, och ta bort känslighetsstatusen så snart uppgifterna inte längre kräver skydd mot obehörigt röjande eller integritetsförlust.

Den tillhandahållande parten ska underrätta den mottagande parten om nya känsliga uppgifter och känslighetsnivå för dessa, samt om eventuella sänkningar av känslighetsnivån eller borttagning av känslighetsstatusen.

En gemensam förteckning över känsliga uppgifter ska upprättas och underhållas av parterna.

KAPITEL V

RÄTTSUTVECKLING

Artikel 10

Rättsutveckling

Detta avtal påverkar inte någon av parternas rätt att ändra eller anta lagstiftning som är relevant för detta avtal, inbegripet rätten att anta strängare skyddsåtgärder.

När en part utarbetar lagstiftning inom ett område som är relevant för avtalet ska den skriftligt och i god tid underrätta den andra parten. För detta ändamål ska en process för regelbundet utbyte av information och samråd upprättas av den gemensamma kommittén.

I samband med en underrättelse enligt punkt 2 får endera parten begära ett utbyte av synpunkter om underrättelsen i den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 13.4, särskilt för att bedöma om lagstiftningen direkt skulle påverka de kriterier som anges i bilaga I.

När en part antar ett förslag till lagstiftning som är relevant för detta avtal ska en kopia av det lämnas till den andra partens företrädare i den gemensamma kommittén.

När en lag som är relevant för detta avtal antas av en av parterna ska en kopia av den lämnas till den andra partens företrädare i den gemensamma kommittén.

Om den gemensamma kommittén drar slutsatsen att rättsakten direkt påverkar de kriterier som anges i bilaga I ska den fatta beslut om en motsvarande ändring av den berörda delen av bilaga I. Ett sådant beslut ska fattas inom sex månader från den tidpunkt då ärendet hänsköts till den gemensamma kommittén.

Om ett beslut om ändring av bilaga I inte kan fattas inom den period som anges i punkt 6 ska den gemensamma kommittén, inom åtta månader från hänskjutandet av ärendet, pröva alla ytterligare möjligheter att upprätthålla detta avtals funktion och fatta alla de beslut som krävs i detta syfte.

Artikel 11

Samordning

Samordning mellan parterna ska ske inom de områden som är relevanta för detta avtal, och, särskilt i fråga om de kriterier som anges i bilagorna, för att säkerställa att detta avtal genomförs på ett korrekt sätt och att integriteten i parternas utsläppshandelssystem upprätthålls, samt för att undvika koldioxidläckage och otillbörlig snedvridning av konkurrensen mellan de sammankopplade utsläppshandelssystemen.

Sådan samordning ska framför allt ske genom formellt och informellt utbyte eller tillhandahållande av uppgifter och, på en parts begäran, genom samråd i den gemensamma kommittén.

KAPITEL VI

GEMENSAM KOMMITTÉ

Artikel 12

Den gemensamma kommitténs sammansättning och uppgifter

En gemensam kommitté bestående av företrädare för parterna inrättas.

Endera parten får begära att sammanträde tillkallas. Den gemensamma kommittén ska sammanträda inom 30 dagar efter en sådan begäran.

Beslut som fattas av den gemensamma kommittén i de fall som fastställs i detta avtal ska, när besluten träder i kraft, vara bindande för parterna, som ska vidta de steg som krävs för att säkerställa att de genomförs och tillämpas.

Den gemensamma kommittén ska själv anta sin arbetsordning. Beslut som fattas av den gemensamma kommittén ska godkännas av båda parter.

Den gemensamma kommittén får fatta beslut om att inrätta underkommittéer och arbetsgrupper som kan bistå den vid fullgörandet av dess uppgifter.

Artikel 13

Den gemensamma kommitténs uppgifter

Den gemensamma kommittén ska handlägga detta avtal och säkerställa att det genomförs på ett korrekt sätt.

Den gemensamma kommittén får besluta att anta en ny bilaga eller ändra en befintlig bilaga till detta avtal.

Den gemensamma kommittén ska diskutera ändringar av artiklarna i detta avtal som föreslås av en av parterna. Om den gemensamma kommittén enas om förslaget ska den lämna förslaget till parterna så att det kan antas enligt deras respektive interna förfaranden.

Efter en begäran enligt artikel 10.3 ska den gemensamma kommittén ordna ett utbyte av synpunkter om föreslagen lagstiftning, särskilt om huruvida lagstiftningen skulle leda till att respektive parts utsläppshandelssystem inte längre uppfyller de kriterier som anges i bilagorna.

Vid ett upphävande eller före underrättelse om uppsägning av detta avtal i enlighet med artiklarna 15 och 16 ska den gemensamma kommittén ordna ett utbyte av synpunkter och sträva efter att nå enighet så att upphävandet avslutas eller uppsägningen förhindras.

Den gemensamma kommittén ska sträva efter att lösa de tvister som parterna hänskjuter till den enligt artikel 14.

Den gemensamma kommittén ska regelbundet se över detta avtal mot bakgrund av större förändringar inom respektive utsläppshandelssystem, inbegripet vid marknadstillsyn eller när en ny handelsperiod inleds, i synnerhet för att säkerställa att kopplingen inte undergräver någon av parternas nationella utsläppsminskningsmål eller integriteten och den korrekta funktionen hos deras koldioxidmarknader.

Den gemensamma kommitténs uppgifter är begränsade till de som anges i detta avtal.

KAPITEL VII

TVISTLÖSNING

Artikel 14

Tvistlösning

Parterna ska hänskjuta de tvister om tolkning och tillämpning av detta avtal som uppstår mellan dem till den gemensamma kommittén för lösning.

Om den gemensamma kommittén inte lyckas lösa tvisten inom sex månader efter att tvisten hänskjutits till kommittén ska tvisten, på begäran av endera parten, hänskjutas till Permanenta skiljedomstolen för lösning i enlighet med Permanenta skiljedomstolens bestämmelser från 2012.

Vid upphävande eller uppsägning av detta avtal ska tvistlösningsmekanismen fortsätta att tillämpas för de tvister som avses punkt 1 som uppstod under tillämpningen av detta avtal.

KAPITEL VIII

UPPHÄVANDE OCH UPPSÄGNING

Artikel 15

Upphävande av artikel 4.1

En part får, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16, upphäva tillämpningen av artikel 4.1 i detta avtal under följande omständigheter:

Om parten anser att den andra parten inte uppfyller, helt eller delvis, de skyldigheter som fastställs i artiklarna 2, 3.1, 4.1, 5.3, 6, 8.2, 10.2, 10.4–10.5 och 18.2.

Om parten blir underrättad av den andra parten skriftligen om dess avsikt att sammankoppla sitt utsläppshandelssystem med ett utsläppshandelssystem tillhörande en tredje part i enlighet med artikel 18.

Om parten blir underrättad av den andra parten skriftligen om dess avsikt att säga upp avtalet i enlighet med artikel 16.

En part ska underrätta den andra parten om sitt beslut att upphäva artikel 4.1 i detta avtal skriftligen, tillsammans med en motivering till upphävandet. Beslutet att upphäva artikel 4.1 i detta avtal ska offentliggöras omedelbart efter att den andra parten har underrättats.

Upphävandet av artikel 4.1 i detta avtal ska gälla tillfälligt. Om artikel 4.1 upphävs enligt punkt 1 a i denna artikel ska upphävandet avslutas när tvisten löses i enlighet med artikel 14. Om artikel 4.1 upphävs enligt punkt 1 b eller punkt 1 c i denna artikel ska upphävandet gälla under en begränsad tidsperiod på tre månader. Parten får besluta att förkorta eller förlänga upphävandets varaktighet.

Under upphävandet kan utsläppsrätter inte överlämnas för fullgörande i ett annat utsläppshandelssystem än det som de härrör från. Alla andra transaktioner är tillåtna.

Om inget utbyte av synpunkter i den gemensamma kommittén har begärts i enlighet med artikel 10.3 från dess att förslaget till lagstiftning lämnats till dess att den tidsfrist som anges i artikel 10.6 har löpt ut, eller om ett sådant utbyte har ägt rum och den gemensamma kommittén har dragit slutsatsen att den nya lagstiftningen inte direkt påverkar kriterierna, får en part inte upphäva tillämpningen av artikel 4.1 på grund av att den andra parten inte längre fullgör sina skyldigheter att uppfylla de kriterier som anges i bilaga I.

Artikel 16

Uppsägning

En part får säga upp detta avtal när som helst genom att underrätta den andra parten om sitt beslut skriftligen och efter samråd i den gemensamma kommittén. Uppsägningen ska träda i kraft sex månader efter att den andra parten har underrättats. Beslutet ska offentliggöras efter att den andra parten har underrättats.

Om en parts utsläppshandelssystem inte förlängs eller om det avskaffas ska detta avtal automatiskt upphöra den sista dag som det ifrågavarande utsläppshandelssystemet är i drift.

I fall av uppsägning ska parterna enas om fortsatt användning och lagring av de uppgifter som redan har kommunicerats mellan dem, med undantag för uppgifter i respektive register. Om ingen överenskommelse nås har båda parterna rätt att begära att de uppgifter som har kommunicerats ska raderas.

KAPITEL IX

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

Genomförande

Parterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att skyldigheterna enligt detta avtal uppfylls, inbegripet beslut av den gemensamma kommittén.

Parterna ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra att målen i detta avtal uppnås.

Artikel 18

Sammankoppling med tredje part

Parterna får förhandla med en tredje part i syfte att sammankoppla sina respektive utsläppshandelssystem.

Om en part förhandlar om sammankoppling med en tredje part ska den underrätta den andra parten om detta och regelbundet informera parten om läget i förhandlingarna.

Innan en sammankoppling av en av parterna med en tredje part äger rum ska den andra parten besluta om huruvida den godtar det andra avtalet om sammankoppling eller säger upp detta avtal. Om parten godtar det andra avtalet om sammankoppling avslutas upphävandet av artikel 4.1.

Vid en sammankoppling med en tredje part får bestämmelserna i detta avtal revideras.

Artikel 19

Bilagor

Bilagorna till detta avtal är en integrerad del av avtalet.

Artikel 20

Språk

Detta avtal ska upprättas i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, kroatiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.

Artikel 21

Ratificering och ikraftträdande

Oberoende av vad som sägs i artikel 16 ska detta avtal ingås på obestämd tid.

Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av parterna enligt deras respektive interna förfaranden.

Parterna ska utväxla sina ratifikations- eller godkännandeinstrument endast när de anser att samtliga villkor för sammankoppling som anges i detta avtal är uppfyllda.

Detta avtal träder i kraft den 1 januari året efter parternas utväxling av ratifikations- eller godkännandeinstrument.

Ikraftträdandet av artikel 4.6 ska vara avhängigt ikraftträdandet för båda parter av Dohaändringen till Kyotoprotokollet, antagen vid det åttonde mötet mellan parterna (beslut 1/CMP.8, den andra åtagandeperioden).

Artikel 22

Provisorisk tillämpning

Före avtalets ikraftträdande ska artiklarna 11–13 tillämpas provisoriskt från och med dagen för undertecknandet av detta avtal.

Съставено в Берн на двадесет и трети ноември две хиляди и седемнадесета година.

Hecho en Berna el veintitrés de noviembre del año dos mil diecisiete.

V Bernu dne dvacátého třetího listopadu dva tisíce sedmnáct.

Udfærdiget i Bern, den treogtyvende november to tusind og sytten.

Geschehen zu Bern am dreiundzwanzigsten November zweitausendsiebzehn.

Kahe tuhande seitsmeteistkümnenda aasta novembrikuu kahekümne kolmandal päeval Bernis.

Έγινε στη Βέρνη, στις είκοσι τρεις Νοεμβρίου δύο χιλιάδες δεκαεπτά.

Done at Bern on the twenty third day of November in the year two thousand and seventeen.

Fait à Berne, le vingt-trois novembre deux mille dix-sept.

Sastavljeno u Bernu dvadeset trećeg studenoga dvije tisuće sedamnaeste.

Fatto a Berna addì ventitré novembre duemiladiciassette.

Bernē, divi tūkstoši septiņpadsmitā gada divdesmit trešajā novembrī.

Sudarytas Berne du tūkstančiai septynioliktų metų lapkričio dvidešimt trečią dieną.

Kelt Bernben, a kétezer-tizenhetedik év november havának huszonharmadik napján.

Magħmul f'Bern fit-tlieta u għoxrin jum ta' Novembru tas-sena elfejn u sbatax.

Gedaan te Bern, drieëntwintig november tweeduizend zeventien.

Sporządzono w Bernie w dniu dwudziestego trzeciego listopada dwa tysiące siedemnastego roku.

Feito em Berna aos vinte e três dias do mês de novembro de dois mil e dezassete.

Întocmit la Berna la douăzeci și trei noiembrie două mii șaptesprezece.

V Berne dvadsiateho tretieho novembra dvetisíc sedemnásť.

V Bernu, triindvajsetega novembra dva tisoč sedemnajst.

Tehty Bernissä kahdentenakymmenentenäkolmantena päivänä marraskuuta vuonna kaksituhattaseitsemäntoista.

Utfärdat i Bern den tjugotredje november tjugohundrasjutton.

За Европейския съюз

Рог la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Europsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

signatory

За Конфедерация Швейцария

Por la Confederación Suiza

Za Švýcarskou konfederaci

For Det Schweiziske Forbund

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft

Šveitsi Konföderatsiooni nimel

Για την Ελβετική Συνομοσπονδία

For the Swiss Confederation

Pour la Confédération suisse

Za Švicarsku Konfederaciju

Per la Confederazione Svizzera

Šveices Konfederācijas vārdā –

Šveicarijos Konfederacijos vardu

A Svájci Államszövetség részéről

Għall-Konfederazzjoni Svizzera

Voor de Zwitserse Bondsstaat

W imieniu Konfederacji Szwajcarskiej

Pela Confederação Suíça

Pentru Confederația Elvețiană

Za Švajčiarsku konfederáciu

Za Švicarsko konfederacijo

Sveitsin valaliiton puolesta

För Schweiziska edsförbundet

signatory

▼M4

BILAGA I

GRUNDLÄGGANDE KRITERIER

A. Grundläggande kriterier för fasta anläggningar

	Grundläggande kriterier	I EU:s utsläppshandelssystem	I Schweiz utsläppshandelssystem
1.	Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för anläggningar som utför de verksamheter och släpper ut de växthusgaser som förtecknas nedan.	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för anläggningar som utför de verksamheter och släpper ut de växthusgaser som förtecknas nedan.
2.	Utsläppshandelssystemet ska omfatta minst de verksamheter som anges i:	— Bilaga I till direktiv 2003/87/EG, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	— Artikel 40.1 i, och bilaga 6 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
3.	Utsläppshandelssystemet ska omfatta minst de växthusgaser som anges i:	— Bilaga II till direktiv 2003/87/EG, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	— Artikel 1.1 i koldioxidförordningen, i dess gällande lydelse den 1 januari 2022.
4.	Ett utsläppstak ska anges för utsläppshandelssystemet som är minst lika strängt som vad som anges i:	— Artiklarna 9 och 9a i direktiv 2003/87/EG, i deras gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande. Den linjära minskningsfaktorn på 1,74 % per år kommer att höjas till 2,2 % per år från och med 2021 och kommer att gälla för alla sektorer i enlighet med direktiv (EU) 2018/410, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	— Artikel 18.1 och 18.2 i koldioxidlagen — Artikel 45.1 i, och punkt 1 i bilaga 8 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022. Den linjära minskningsfaktorn är 2,2 % per år från och med 2021.
5.	Mekanism för marknadsstabilitet	År 2015 införde EU reserven för marknadsstabilitet (beslut (EU) 2015/1814), vars funktion förstärktes genom direktiv (EU) 2018/410. Enligt EU-lagstiftningen ska kommissionen senast den 15 maj varje år med början 2017 offentliggöra det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Denna siffra avgör om en del av de utsläppsrätter som ska auktioneras ut bör placeras i reserven eller frigöras från reserven.	— Artikel 19.5 i koldioxidlagen — Artikel 48.1a och 48.5 i, och punkt 2 i bilaga 8 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022. I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs en minskning av auktionsvolymen beroende på det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Dessutom annulleras de utsläppsrätter som inte tilldelats en auktion i slutet av handelsperioden.
6.	Nivån på marknadstillsynen av utsläppshandelssystemet ska vara minst lika hög som vad som anges i:	— Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU — Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 — Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG — Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv) — Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i deras gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	— Förbundslag om den schweiziska tillsynsmyndigheten för finansmarknaden av den 22 juni 2007 — Förbundslag om finansmarknadens infrastruktur och marknadsbeteende vid värdepappers- och derivathandel av den 19 juni 2015 — Förbundslag om finansinstitut av den 15 juni 2018 — Förbundslag om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism av den 10 oktober 1997, i deras gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande. I det schweiziska regelverket för finansmarknaden definieras inte utsläppsrätternas rättsliga natur. I synnerhet uppfyller utsläppsrätter inte kraven för värdepapper i lagen om infrastruktur för finansiella tjänster och kan därför inte handlas på reglerade handelsplatser. Eftersom utsläppsrätter inte uppfyller kraven för värdepapper, är det schweiziska regelverket för värdepapper inte tillämpligt på OTC-handel med utsläppsrätter på andrahandsmarknaderna. Derivatkontrakt uppfyller kraven för värdepapper enligt lagen om finansmarknadens infrastruktur. Detta innefattar även derivat som har utsläppsrätter som bakomliggande instrument. OTC-derivat som handlas mellan icke-finansiella motparter och finansiella motparter omfattas av bestämmelserna i lagen om finansmarknadens infrastruktur.
7.	Samarbete avseende marknadstillsyn	Parterna ska införa lämpliga samarbetsarrangemang för marknadstillsyn. Dessa samarbetsarrangemang ska avse utbyte av information och efterlevnad av skyldigheter som uppstår inom ramen för deras respektive system för marknadstillsyn. Parterna ska underrätta den gemensamma kommittén om sådana arrangemang.
8.	De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i:	I unionsrätten föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021.	I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021.
9.	De kvantitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i:	I unionsrätten föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021.	I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021.
10.	Gratis tilldelning ska beräknas på grundval av riktmärken och justeringsfaktorer. Utsläppsrätter som inte tilldelas gratis ska auktioneras eller ogiltigförklaras. Utsläppshandelssystemet ska för detta ändamål uppfylla åtminstone villkoren i följande bestämmelser:	— Artiklarna 10, 10a, 10b och 10c i direktiv 2003/87/EG — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447 av den 12 mars 2021 om fastställande av reviderade riktmärkesvärden för gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021–2025 i enlighet med artikel 10a.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, enligt vad som är tillämpligt under perioden 1 januari 2021– 31 december 2025 — Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 — Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG — Kommissionens delegerade beslut (EU) 2019/708 av den 15 februari 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller fastställandet av sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage, för perioden 2021–2030 — Alla sektorsövergripande korrigeringsfaktorer i EU:s utsläppshandelssystem under 2021–2025 eller 2026–2030 — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1842 av den 31 oktober 2019 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller ytterligare åtgärder i samband med justeringar av gratis tilldelning av utsläppsrätter på grund av förändringar av verksamhetsnivå, i deras gällande lydelse den 1 januari 2021.	— Artiklarna 18.3 och 19 i koldioxidlagen — Artikel 45.2–45.6 och artiklarna 46, 46a, 46b och 48 i, och bilaga 9 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022. Under perioden 2021–2025 överskrider gratistilldelningen inte nivåerna för gratis tilldelning till anläggningar i EU:s utsläppshandelssystem.
11.	I utsläppshandels-systemet ska sanktioner fastställas för de omständigheter och av den omfattning som anges i:	— Artikel 16 i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	— Artikel 21 i koldioxidlagen — Artikel 56 i koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
12.	Övervakning och rapportering i utsläppshandels-systemet ska vara minst lika strikt som vad som anges i:	— Artikel 14 i, och bilaga IV till, direktiv 2003/87/EG — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012, i deras gällande lydelse den 1 januari 2021.	— Artikel 20 i koldioxidlagen — Artiklarna 50–53 i, och punkt 1 i bilaga 16 och punkt 1 i bilaga 17 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
13.	Verifiering och ackreditering i utsläppshandels-systemet ska vara minst lika strikt som vad som anges i:	— Artikel 15 i, och bilaga V till, direktiv 2003/87/EG — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, i deras gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	— Artiklarna 51–54 i koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.

B. Grundläggande kriterier för luftfart

	Grundläggande kriterier	För EU	För Schweiz
1.	Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan.	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan.
2.	Tillämpningsområde för luftfartsverksamhet och växthusgaser samt tillskrivning av flygningar och deras respektive utsläpp i enlighet med principen om avgående flygning enligt vad som anges i:	— Direktiv 2003/87/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2392 av den 13 december 2017 om tillfälligt undantag i fråga om flygningar till och från länder med vilka avtal inte har ingåtts i enlighet med artikel 25 i direktiv 2003/87/EG — Kommissionens delegerade beslut (EU) 2020/1071 av den 18 maj 2020 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller undantagande av inkommande flygningar från Schweiz från EU:s system för handel med utsläppsrätter — Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion, i deras gällande lydelse den 1 januari 2021. Från och med den 1 januari 2020 ska flygningar från flygplatser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (EES) territorium till flygplatser belägna på Schweiz territorium omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, medan flygningar från flygplatser belägna på Schweiz territorium till flygplatser inom EES territorium ska undantas från EU:s utsläppshandelssystem, enligt artikel 25a i direktiv 2003/87/EG.	1. Tillämpningsområdets omfattning Flygningar som ankommer till eller avgår från en flygplats belägen inom Schweiz territorium, med undantag för flygningar som avgår från en flygplats belägen inom EES territorium. Eventuella tillfälliga undantag i fråga om utsläppshandelssystemets omfattning, t.ex. undantag i den mening som avses i artikel 28a i direktiv 2003/87/EG, får tillämpas i Schweiz utsläppshandelssystem i enlighet med de som införts i EU:s utsläppshandelssystem. För luftfartsverksamhet ska endast utsläpp av koldioxid omfattas. 2. Begränsningar av tillämpningsområdet Det allmänna tillämpningsområde som anges i punkt 1 ska inte omfatta 1. flygningar som uteslutande genomförs vid officiella uppdrag för transport av en regerande monark och hans/hennes närmaste familj, statsöverhuvud, regeringschefer eller regeringsministrar, om detta styrks med en relevant uppgift i färdplanen, 2. flygningar för militära ändamål och flygningar i tull- eller polistjänst, 3. flygningar i samband med eftersökning och räddning och flygningar för brandbekämpning, humanitära flygningar och ambulansflygningar, 4. flygningar som uteslutande genomförs enligt visuellflygregler enligt definitionen i bilaga 2 till konventionen angående internationell civil luftfart av den 7 december 1944, 5. flygningar som avslutas vid samma flygplats som ett luftfartyg startade ifrån utan mellanlandningar, 6. skolflygningar som uteslutande genomförs för att erhålla eller behålla certifikat, eller klassificering när det gäller flygbesättning, om detta styrks genom vederbörlig anteckning i färdplanen, under förutsättning att flygningen inte används för passagerar- och/eller fraktbefordran eller för positionering eller överföringsflygningar, 7. flygningar som uteslutande genomförs i syfte att bedriva vetenskaplig forskning, 8. flygningar som uteslutande genomförs i syfte att kontrollera, testa eller certifiera luftfartyg eller luftburen eller markbaserad utrustning, 9. flygningar med luftfartyg vars maximala certifierade startmassa understiger 5 700 kg, 10. flygningar som genomförs av kommersiella luftfartygsoperatörer med en sammanlagd årlig utsläppsmängd på mindre än 10 000 ton för flygningar som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem, eller med färre än 243 flygningar per period under tre på varandra följande fyramånadersperioder inom tillämpningsområdet för det schweiziska utsläppshandelssystemet, om operatörerna inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, samt 11. flygningar som genomförs av icke-kommersiella luftfartygsoperatörer som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och med en sammanlagd årlig utsläppsmängd på mindre än 1 000 ton i enlighet med motsvarande undantag som tillämpas i EU:s utsläppshandelssystem, om operatörerna inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Dessa begränsningar av tillämpningsområdet anges i: — Artikel 16a i koldioxidlagen — Artiklarna 46d och 55.2 i, och bilaga 13 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
3.	Utbyte av relevanta uppgifter om hur begränsningarna av tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet tillämpas	De båda parterna ska samarbeta kring tillämpningen av begränsningarna av tillämpningsområdet för Schweiz utsläppshandelssystem och för EU:s utsläppshandelssystem i fråga om kommersiella och icke-kommersiella operatörer i enlighet med denna bilaga. I synnerhet ska båda parterna säkerställa att alla uppgifter som krävs för att korrekt identifiera de flygningar och luftfartygsoperatörer som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och av EU:s utsläppshandelssystem överförs i god tid.
4.	Utsläppstak (totalt antal utsläppsrätter som ska tilldelas luftfartygsoperatörer)	— Artikel 3c i direktiv 2003/87/EG, — i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande. — Enligt artikel 3c i direktiv 2003/87/EG tilldelades ursprungligen utsläppsrätter enligt följande: — — 15 % genom auktionering — 3 % genom avsättning i en särskild reserv — 82 % genom gratis tilldelning. Tilldelningarna ändrades genom förordning (EU) nr 421/2014, varigenom tilldelningen av gratis utsläppsrätter minskades i proportion till minskningen av skyldigheten att överlämna utsläppsrätter (artikel 28a.2 i direktiv 2003/87/EG). Genom förordning (EU) 2017/2392, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande, förlängdes detta tillvägagångssätt till 2023, och den linjära minskningsfaktorn på 2,2 % tillämpas från och med den 1 januari 2021.	Utsläppstaket ska ligga på en liknande nivå som i EU:s utsläppshandelssystem, särskilt med avseende på procentuell minskning mellan år och handelsperioder. De utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket ska tilldelas enligt följande: — 15 % ska auktioneras — 3 % ska avsättas i en särskild reserv — 82 % ska tilldelas gratis. Denna tilldelning får ses över i enlighet med artiklarna 6 och 7 i detta avtal. Fram till och med 2020 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket beräknas enligt bottom-up-metoden på grundval av de utsläppsrätter som ska tilldelas gratis i enlighet med ovanstående fördelning av tilldelningen. Eventuella tillfälliga undantag i fråga om utsläppshandelssystemets omfattning ska medföra krav på en motsvarande proportionell anpassning av den mängd som ska tilldelas. Från och med 2021 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket fastställas utifrån utsläppstaket 2020, med hänsyn tagen till en eventuell procentuell minskning i enlighet med EU:s utsläppshandelssystem. Detta föreskrivs i: — Artikel 18 i koldioxidlagen — Artikel 46e i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
5.	Tilldelning av utsläppsrätter för luftfart genom auktionering av utsläppsrätter	— Artiklarna 3d och 28a.3 i direktiv 2003/87/EG, i deras gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	Schweiziska utsläppsrätter ska auktioneras av behörig schweizisk myndighet. Schweiz har rätt till intäkterna från auktioneringen av schweiziska utsläppsrätter. Detta föreskrivs i: — Artikel 19a.2 och 19a.4 i koldioxidlagen — Artikel 48 i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
6.	Särskild reserv för vissa luftfartygsoperatörer	— Artikel 3f i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	Utsläppsrätter ska avsättas i en särskild reserv för nya deltagare och verksamheter under snabb tillväxt, men med undantag för att Schweiz fram till och med 2020 inte kommer att ha någon särskild reserv eftersom referensåret för insamling av uppgifter om den schweiziska luftfartsverksamheten kommer att vara 2018. Denna särskilda reserv föreskrivs i: — Artikel 18.3 i koldioxidlagen — Artikel 46e i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
7.	Riktmärke för gratis tilldelning av utsläppsrätter till luftfartygsoperatörer	— Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande. Det årliga riktmärket är 0,000642186914222035 utsläppsrätter per tonkilometer.	Riktmärket får inte vara högre än i EU:s utsläppshandelssystem. Det årliga riktmärket är 0,000642186914222035 utsläppsrätter per tonkilometer. Detta riktmärke föreskrivs i: — Artikel 46f.1 i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
8.	Gratis tilldelning av utsläppsrätter för luftfartygsoperatörer	— Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande. Enligt artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska justeringar av utfärdandet av utsläppsrätter göras som motsvarar de skyldigheter till rapportering och överlämnande av utsläppsrätter som följer av den faktiska tillämpningen av EU:s utsläppshandelssystem på flygningar mellan EES och Schweiz.	Antalet utsläppsrätter som tilldelas luftfartygsoperatörer gratis beräknas genom att multiplicera det antal tonkilometer som operatören rapporterade in för referensåret med gällande riktmärke. Denna gratis tilldelning föreskrivs i: — Artikel 19a.3 och 19a.4 i koldioxidlagen — Artikel 46f.1 och 46f.3 i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, — i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
9.	De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i:	I unionsrätten föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021.	I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021.
10.	Kvantitativa begränsningar för användning av internationella reduktionsenheter	I unionsrätten föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021.	I den schweiziska lagstiftningen föreskrivs inte någon rätt att använda internationella reduktionsenheter från och med 2021.
11.	Insamling av uppgifter om tonkilometer för referensår	— Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	Med undantag för vad som anges nedan ska insamling av nya uppgifter om tonkilometer göras vid samma tidpunkt och med samma metoder som vid insamling av uppgifter om tonkilometer för EU:s utsläppshandelssystem. Fram till en ny insamling av uppgifter om tonkilometer har genomförts ska referensåret för insamling av uppgifter om tonkilometer för schweizisk luftfartsverksamhet vara 2018, i enlighet med förordningen om insamling av uppgifter om tonkilometer och utarbetandet av övervakningsplaner för flygsträckor, i dess gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande. Detta föreskrivs i: — Artikel 19a.3 och 19a.4 i koldioxidlagen — Artikel 46f.1 i, och bilaga 15 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
12.	Övervakning och rapportering	— Artikel 14 i, och bilaga IV till, direktiv 2003/87/EG — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 — Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603 av den 18 juli 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller åtgärder som antagits av Internationella civila luftfartsorganisationen för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd, i deras gällande lydelse den 1 januari 2021.	Bestämmelserna om övervakning och rapportering ska vara lika strikta som bestämmelserna i EU:s utsläppshandelssystem. Detta föreskrivs i: — Artikel 20 i koldioxidlagen — Artiklarna 50–52 i, och bilagorna 16 och 17 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
13.	Verifiering och ackreditering	— Artikel 15 i, och bilaga V till, direktiv 2003/87/EG — Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, i deras gällande lydelse vid detta avtals ikraftträdande.	Bestämmelserna om verifiering och ackreditering ska vara lika strikta som bestämmelserna i EU:s utsläppshandelssystem. Detta föreskrivs i: — Artikel 52.4 och 52.5 i, och bilaga 18 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
14.	Administration	De kriterier som anges i artikel 18a i direktiv 2003/87/EG ska gälla. För detta ändamål och enligt artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska Schweiz betraktas som en administrerande medlemsstat i fråga om tillskrivandet av administrationen av luftfartygsoperatörer till Schweiz och medlemsstaterna i EU (EES). Enligt artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i EU (EES) ansvara för alla uppgifter som rör administration av luftfartygsoperatörer som tillskrivits dem, inbegripet uppgifterna som rör Schweiz utsläppshandelssystem (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrapporter som omfattar luftfartsverksamhet både i Schweiz och i EU, administration av luftfartygsoperatörer och konton, efterlevnad och tillsyn). Europeiska kommissionen och de behöriga myndigheterna i Schweiz ska bilateralt enas om överlämnande av relevant dokumentation och information. Europeiska kommissionen ska särskilt se till att Schweiz gratis tilldelning av EU-utsläppsrätter överförs till luftfartygsoperatörer som administreras av Schweiz. I fråga om ett bilateralt avtal om administrationen av flygningar som rör EuroAirport Basel-Mulhouse-Freiburg, och som inte innebär någon ändring av direktiv 2003/87/EG, ska Europeiska kommissionen på lämpligt sätt underlätta genomförandet av ett sådant avtal, under förutsättning att det inte innebär dubbelräkning.	Schweiz ska ansvara för administrationen av luftfartygsoperatörer — med en gällande operativ licens som beviljats av Schweiz, eller — med de största uppskattade tillskrivna utsläppen från luftfart i Schweiz enligt de sammankopplade utsläppshandelssystemen. De behöriga myndigheterna i Schweiz ska ansvara för alla uppgifter som rör administration av luftfartygsoperatörer som tillskrivits dem, inbegripet uppgifterna som rör EU:s utsläppshandelssystem (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrapporter som omfattar luftfartsverksamhet både i EU och i Schweiz, administration av luftfartygsoperatörer och konton, efterlevnad och tillsyn). De behöriga myndigheterna i Schweiz och Europeiska kommissionen ska bilateralt enas om överlämnande av relevant dokumentation och information. De behöriga myndigheterna i Schweiz ska i synnerhet till luftfartygsoperatörer som administreras av medlemsstaterna i EU (EES) överföra gratistilldelningen av schweiziska utsläppsrätter. Detta föreskrivs i: — Artikel 39.1a i koldioxidlagen — Artikel 46d i, och bilaga 14 till, koldioxidförordningen, i deras gällande lydelse den 1 januari 2022.
15.	Överlämnande	När de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i EU (EES) bedömer luftfartygsoperatörers efterlevnad på grundval av mängden överlämnade utsläppsrätter, ska de först beakta utsläpp som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och använda den återstående mängden överlämnade utsläppsrätter för att beakta utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.	När behöriga myndigheter i Schweiz bedömer luftfartygsoperatörers efterlevnad på grundval av mängden överlämnade utsläppsrätter, ska de först beakta utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och använda den återstående mängden överlämnade utsläppsrätter för att beakta utsläpp som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem. Detta föreskrivs i: — Artikel 55.2a i koldioxidförordningen, i dess gällande lydelse den 1 januari 2022.
16.	Rättslig efterlevnad	Parterna ska genomdriva bestämmelserna i respektive utsläppshandelssystem gentemot luftfartygsoperatörer som inte uppfyller skyldigheterna i respektive utsläppshandelssystem, oavsett om operatörerna administreras av en behörig myndighet i EU (EES) eller av en behörig myndighet i Schweiz, om ytterligare åtgärder krävs från den myndighet som administrerar operatören.
17.	Tillskrivning av administration av luftfartygsoperatörer	Enligt artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska den förteckning över luftfartygsoperatörer som Europeiska kommissionen offentliggör i enlighet med artikel 18a.3 i direktiv 2003/87/EG ange administrerande medlemsstat, inbegripet Schweiz, för varje luftfartygsoperatör. Luftfartygsoperatörer som tillskrivs Schweiz första gången efter detta avtals ikraftträdande ska administreras av Schweiz efter den 30 april det året och när den provisoriska registerkopplingen har tagits i drift. De båda parterna ska samarbeta om utbyte av relevant dokumentation och information. Tillskrivningen av en luftfartygsoperatör ska inte påverka vilket av de respektive utsläppshandelssystemen som operatören omfattas av (dvs. en operatör som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem men administreras av den behöriga myndigheten i Schweiz ska ha samma skyldigheter enligt EU:s utsläppshandelssystem vid sidan av skyldigheterna enligt Schweiz utsläppshandelssystem, och omvänt).
18.	Genomförande-bestämmelser	Eventuella ytterligare bestämmelser som behövs för att organisera arbetet och samarbetet i den gemensamma kontaktpunkten för kontoinnehavare inom luftfartssektorn ska utarbetas och antas av den gemensamma kommittén i enlighet med artiklarna 12, 13 och 22 i detta avtal efter det att detta avtal har undertecknats. Dessa bestämmelser ska tillämpas från och med tillämpningsdatumet för detta avtal.
19.	Bistånd från Eurocontrol	Med avseende på de delar av detta avtal som rör luftfart ska Europeiska kommissionen inbegripa Schweiz i det mandat som getts till Eurocontrol i fråga om EU:s utsläppshandelssystem.

C. Grundläggande kriterier för register

Varje parts utsläppshandelssystem ska innehålla ett register och en transaktionsförteckning som ska uppfylla följande grundläggande kriterier i fråga om säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden och för att öppna och hantera konton:

Grundläggande kriterier för säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden

Registren och transaktionsförteckningarna ska innehålla skydd av sekretess, integritet, tillgänglighet och autenticitet för de uppgifter som lagras i systemet. För detta ändamål ska parterna genomföra följande säkerhetsmekanismer:

Grundläggande kriterier

För tillträde till konton ska en mekanism för tvåfaktorsautentisering krävas för alla användare som vill få tillträde till kontot.

En mekanism för transaktionssignaturer ska krävas både för att inleda och för att godkänna transaktioner. En verifieringskod ska skickas till användarna via en annan kanal.

Var och en av följande åtgärder ska inledas av en person och godkännas av en annan person (fyra ögon-principen):

— Alla åtgärder som vidtas av en administratör, såvida de inte utgör motiverade undantag som definieras i de tekniska standarderna för sammankoppling.

— Alla överföringar av enheter, såvida de inte kan motiveras av en alternativ åtgärd som ger samma grad av säkerhet.

Ett system med meddelanden som gör användare uppmärksamma på när åtgärder vidtas som påverkar deras konton och innehav.

En fördröjning på minst 24 timmar mellan inledningen av en överföring och utförandet av den ska tillämpas för alla användare i syfte att få information och stoppa misstänkta olagliga överföringar, såvida inte ett system med betrodda konton tillhandahåller samma säkerhetsnivå.

Den schweiziska förvaltaren och unionens centrala förvaltare ska vidta åtgärder för att underrätta användare om deras ansvar för säkerheten i sina system (t.ex. persondatorer, nätverk) och när det gäller hantering av uppgifter och användning av internet.

När det gäller efterlevnad, och om inte annat följer av parternas respektive lagar och andra författningar, får utsläppen endast omfattas av utsläppsrätter som utfärdats under samma period eller tidigare.

Grundläggande kriterier för att öppna och hantera konton

Grundläggande kriterier

Öppnande av ett verksamhetsutövarkonto/verksamhetsutövardepåkonto

Ansökan från verksamhetsutövaren eller den behöriga myndigheten om att öppna ett verksamhetsutövarkonto/verksamhetsutövardepåkonto ska skickas till den nationella administratören (den federala miljömyndigheten, FOEN, för Schweiz del). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera anläggningen och ett lämpligt anläggnings-id.

Öppnade av ett luftfartygsoperatörskonto/luftfartygsoperatörsdepåkonto

Varje luftfartygsoperatör som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem eller EU:s utsläppshandelssystem ska ha ett luftfartygsoperatörskonto/luftfartygsoperatörsdepåkonto. För luftfartygsoperatörer som administreras av den behöriga myndigheten i Schweiz ska kontot finnas i det schweiziska registret. Ansökan från luftfartygsoperatören eller ett behörigt ombud för luftfartygsoperatören ska skickas till den nationella administratören (FOEN, för Schweiz del) inom 30 arbetsdagar efter godkännandet av luftfartygsoperatörens övervakningsplan eller överföringen av den från en medlemsstat i EU (EES) till de schweiziska myndigheterna. Ansökan ska innehålla den eller de unika koderna för de luftfartyg som operatören använder och som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem eller av EU:s utsläppshandelssystem.

Öppnande av ett handelskonto/persondepåkonto

Ansökan om att öppna ett handelskonto/persondepåkonto ska skickas till den nationella administratören (FOEN, för Schweiz del). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera kontoinnehavaren/den sökande, och innehålla minst följande:

— För fysiska personer: identitetsbevis och kontaktuppgifter

— För juridiska personer:

—

— Utdrag ur handelsregistret, eller

— ett dokument som styrker registreringen av den rättsliga enheten och, i förekommande fall, det instrument genom vilket den rättsliga enheten inrättas

— Utdrag ur belastningsregistret för den fysiska personen eller, när så är lämpligt, om den sökande är en juridisk person, för dess verksamhetsledare.

Behöriga ombud/kontoombud

Det ska för varje konto finnas minst ett behörigt ombud/kontoombud som utses av den blivande kontoinnehavaren. De behöriga ombuden/kontoombuden ska inleda transaktioner och andra processer för kontoinnehavarens räkning. När ett behörigt ombud utses ska följande uppgifter om det behöriga ombudet/kontoombudet lämnas:

— Namn och kontaktuppgifter

— Handling som styrker identiteten

— Utdrag ur belastningsregistret

Kontroll av handlingar

Alla kopior av handlingar som lämnas som underlag för att öppna ett handelskonto/persondepåkonto eller för att utse ett behörigt ombud/kontoombud ska vara bestyrkta. När det gäller handlingar som utfärdats utanför den stat som begär en kopia ska kopian legaliseras, om inte annat föreskrivs i nationell rätt. Bestyrkanden eller legaliseringar får vid ansökningsdatum inte vara mer än tre månader gamla.

Avslag på ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett behörigt ombud/kontoombud

En nationell administratör (FOEN, för Schweiz del) får avslå en ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett behörigt ombud/kontoombud under förutsättning att avslaget är rimligt och kan motiveras. Avslaget måste motiveras av minst ett av följande skäl:

— Om de uppgifter och handlingar som lämnats är ofullständiga, inaktuella eller på annat sätt otillförlitliga eller felaktiga.

— Om det utsedda ombudet utreds eller under de senaste fem åren har fällts för bedrägeri som berör utsläppsrätter eller Kyotoenheter, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra allvarliga brott för vilka kontot kan vara ett instrument.

— Av skäl som anges i nationell rätt eller unionsrätt.

Regelbunden kontroll av kontouppgifter

Kontoinnehavarna ska rapportera ändringar av konto- eller användaruppgifter till den nationella administratören (FOEN, för Schweiz del) inom tio arbetsdagar, tillsammans med det underlag för uppgifterna som krävs av den nationella administratör som är ansvarig för att i god tid godkänna uppdateringen.

Den nationella administratören ska minst en gång vart tredje år kontrollera om de uppgifter som rör kontot fortfarande är fullständiga, aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga och ska be kontoinnehavaren att meddela eventuella ändringar. För verksamhetsutövarkonton/ verksamhetsutövardepåkonton, luftfartygsoperatörskonton/luftfartygsoperatörsdepåkonton och verifikatorer ska översynen äga rum minst en gång vart femte år.

Avstängning av tillträdesrätt till konton

Vid överträdelse av en bestämmelse om register enligt artikel 3 i detta avtal eller utredning av en möjlig överträdelse av dessa bestämmelser får tillträdesrätten till konton stängas av.

Sekretess och utlämnande av uppgifter

Uppgifter i EUTL, SSTL, unionsregistret, det schweiziska registret och varje annat register för Kyotoprotokollet, inbegripet information om kontosaldon, genomförda transaktioner, den unika enhetskoden för utsläppsrätter och det unika numeriska värdet för serienummer för Kyotoenheter som finns där eller som berörs av en transaktion, ska vara sekretessbelagda.

Sådana sekretessbelagda uppgifter kan lämnas till berörda offentliga organ på deras begäran och på villkor att en sådan begäran tjänar ett legitimt syfte och är motiverad, nödvändig och proportionerlig för att upptäcka, utreda och beivra brott, för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål, för revision och finansiell tillsyn för att förhindra och bekämpa bedrägerier, penningtvätt, finansiering av terrorism, andra allvarliga brott, otillbörlig marknadsmissbruk eller andra överträdelser av unionsrätt eller nationell rätt, som begås av en EES-medlemsstat eller av Schweiz för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem och Schweiz utsläppshandelssystem fungerar väl.

D. Grundläggande kriterier för auktionsplattformar och auktionsverksamhet

Enheter som genomför auktioner i parternas utsläppshandelssystem ska uppfylla följande grundläggande kriterier och ska genomföra auktionerna i enlighet med dessa:

	Grundläggande kriterier
1.	Den enhet som genomför auktionen ska väljas ut genom en process som säkerställer transparens, proportionalitet, likabehandling, icke-diskriminering och konkurrens mellan olika potentiella auktionsplattformar på grundval av unionens eller nationell upphandlingslagstiftning.
2.	Den enhet som genomför auktionen ska vara auktoriserad för denna verksamhet och vidta nödvändiga skyddsåtgärder vid utförandet av verksamheten; i dessa skyddsåtgärder ingår bland annat arrangemang för att identifiera och hantera potentiella negativa följder av eventuella intressekonflikter, identifiera och hantera risker som marknaden utsätts för, ha transparenta och icke skönsmässiga regler och förfaranden för rättvis och korrekt auktionering, samt tillräckliga ekonomiska resurser för att auktioneringen ska fungera på ett korrekt sätt.
3.	För tillträde till auktioner ska minimikraven vad gäller lämpliga kundkontroller vara uppfyllda för att säkerställa att deltagare inte undergräver auktioneringsverksamheten.
4.	Auktioneringsförfarandet ska vara förutsägbart, framför allt vad gäller auktionernas tidsschema och ordningsföljd samt de beräknade volymer som ska göras tillgängliga. De viktigaste aspekterna av auktionsmetoden, däribland tidsschema, datum och beräknade försäljningsvolymer, ska offentliggöras på webbplatsen för den enhet som ansvarar för auktioneringen minst en månad innan auktionerna inleds. Även alla viktigare ändringar ska meddelas så långt i förväg som möjligt.
5.	Auktioneringen av utsläppsrätter ska genomföras med målsättningen att minimera eventuell påverkan på parternas respektive utsläppshandelssystem. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska säkerställa att auktionspriserna inte skiljer sig avsevärt från det relevanta priset för utsläppsrätter på sekundärmarknaden under auktioneringsperioden, vilket skulle tyda på brister i auktionerna. Den metod som avgör den skillnad som avses i föregående mening bör anmälas till de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över marknaden.
6.	All icke-konfidentiell information som är relevant för auktionerna, inbegripet all lagstiftning, vägledning och alla formulär, ska offentliggöras på ett öppet och transparent sätt. Resultatet av varje genomförd auktion ska offentliggöras så snart det är praktiskt möjligt och ska omfatta all relevant icke-konfidentiell information. Rapporter om resultatet av auktionerna ska offentliggöras minst en gång om året.
7.	Auktionering av utsläppsrätter ska genomföras enligt lämpliga regler och förfaranden för att minska risken för konkurrensbegränsande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med auktioner. Sådana regler och förfaranden ska i möjligaste mån inte vara mindre strikta än de som tillämpas för finansmarknader i respektive parts lagstiftning. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska särskilt ansvara för att åtgärder, förfaranden och processer införs som säkerställer auktionernas integritet. Enheten ska även övervaka marknadsaktörernas beteende och underrätta behöriga myndigheter i händelse av konkurrensbegränsande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt eller finansiering av terrorism.
8.	Den enhet som genomför auktionerna och auktioneringen av utsläppsrätter ska stå under ändamålsenlig tillsyn av behöriga myndigheter. Utsedda behöriga myndigheter ska ha nödvändiga rättsliga befogenheter och tekniska arrangemang för att utöva tillsyn av — organisation och uppförande hos de som driver auktionsplattformarna, — organisation och uppförande hos professionella mellanhänder som agerar för kunders räkning, — marknadsaktörers beteende och transaktioner, för att förhindra insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan, — marknadsaktörers transaktioner, för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Tillsynen ska i möjligaste mån inte vara mindre strikt än den som tillämpas för finansmarknader i respektive parts lagstiftning.

Schweiz ska sträva efter att använda sig av en privat enhet för auktionering av sina utsläppsrätter, i enlighet med bestämmelserna för offentlig upphandling.

Fram till dess att en sådan enhet har anlitats, och under förutsättning att antalet utsläppsrätter som ska auktioneras under ett år understiger ett fast gränsvärde, får Schweiz fortsätta att använda sig av nuvarande arrangemang för auktionering, dvs. de auktioner som genomförs av FOEN, enligt följande villkor:

Gränsvärdet ska vara 1 000 000 utsläppsrätter, inbegripet utsläppsrätter som ska auktioneras för luftfartsverksamhet.

Med undantag för kriterierna 1 och 2, samt den sista meningen i kriterium 5 och kriterierna 7 och 8, som endast gäller FOEN, ska de grundläggande kriterierna 1–8 gälla i möjligaste mån.

Det grundläggande kriteriet 3 ska gälla tillsammans med följande bestämmelse: tillstånd att lägga bud vid auktionering av schweiziska utsläppsrätter enligt de arrangemang för auktionering som tillämpades vid tidpunkten när detta avtal undertecknades ska garanteras för alla enheter inom EES som har tillstånd att lägga bud vid auktioner i unionen.

Schweiz får utse enheter som ansvarar för auktioner som äger rum i EES.

▼M5

BILAGA II

TEKNISKA STANDARDER FÖR SAMMANKOPPLING

För att praktiskt genomföra sammankopplingen av EU:s utsläppshandelssystem och Schweiz utsläppshandelssystem infördes en provisorisk lösning 2020. Från och med 2023 utvecklas registerkopplingen mellan de två utsläppshandelssystemen gradvis till en permanent registerkoppling som förväntas vara genomförd senast 2024 och som gör att de sammankopplade marknaderna kan utnyttja fördelarna med marknadslikviditet och genomförande av transaktioner mellan de två sammankopplade systemen på ett sätt som är likvärdigt med en marknad bestående av två system, där marknadsaktörerna kan att agera som om de handlade på en enda marknad och det enda förbehållet är parternas individuella bestämmelser.

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska följande specificeras:

—

Kommunikationslänkens arkitektur.

—

Kommunikation mellan SSTL och EUTL.

—

Säkerheten för överföring av uppgifter.

—

Förteckningen över funktioner (för transaktioner, avstämning m.m.).

—

Definitionen av transportskiktet.

—

Kraven för registrering av data.

—

Driftsarrangemangen (hjälpcentral, support).

—

Aktiveringsplanen och provningsförfarandet för kommunikationen.

—

Förfarandet för provning av säkerheten.

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska anges att förvaltare ska vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att SSTL, EUTL och kopplingen är i drift 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, och att driftsavbrotten i SSTL, EUTL och kopplingen begränsas till ett minimum.

De tekniska standarderna för sammankoppling ska ange ytterligare säkerhetskrav för det schweiziska registret, SSTL, unionsregistret och EUTL som ska dokumenteras i en säkerhetsplan. I de tekniska standarderna för sammankoppling ska följande specificeras:

—

Om det finns misstankar om att säkerheten i det schweiziska registret, SSTL, unionsregistret eller EUTL har äventyrats ska båda parter omedelbart underrätta varandra och stänga kopplingen mellan SSTL och EUTL.

—

Vid händelse av en säkerhetsöverträdelse ska parterna förbinda sig att omedelbart underrätta varandra. I den mån de tekniska uppgifterna finns tillgängliga ska en rapport som beskriver händelsen (datum, orsak, påverkan, åtgärder) utbytas mellan förvaltaren av det schweiziska registret och unionens centrala förvaltare inom 24 timmar efter det att en incident har identifierats som en säkerhetsöverträdelse.

Den provning av säkerheten som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling ska vara helt genomförd innan kommunikationslänken mellan SSTL och EUTL upprättas och när en ny version eller release (leveransversion) av SSTL eller EUTL krävs.

De tekniska standarderna för sammankoppling ska föreskriva två provmiljöer utöver produktionsmiljön: en provmiljö för utvecklare och en acceptansmiljö.

Parterna ska genom förvaltaren av det schweiziska registret och unionens centrala förvaltare tillhandahålla bevis för att en oberoende säkerhetsbedömning av systemen har gjorts under de föregående tolv månaderna i enlighet med de krav som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling. Provning av säkerheten och i synnerhet penetrationsprovning ska göras på alla nya större releaser av programvaran i enlighet med de säkerhetskrav som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling. Penetrationsprovningen får inte utföras av programvaruutvecklaren eller av en underleverantör till programvaruutvecklaren.

▼M3

BILAGA III

KÄNSLIGHETSNIVÅER OCH HANTERINGSANVISNINGAR

Parterna ska använda följande känslighetsnivåer för att identifiera känsliga uppgifter som hanteras och utbyts inom ramen för detta avtal:

I detta syfte ska de markeringar som fastställs i artikel 9.2 i detta avtal användas enligt följande:

—

”ETS Limited” ska i unionen användas som ”SENSITIVE: ETS Joint Procurement”, i Schweiz som ”LIMITED: ETS”

—

”ETS Sensitive” ska i unionen och Schweiz användas som ”SENSITIVE: ETS”

—

”ETS Critical” ska i unionen och Schweiz användas som ”SPECIAL HANDLING: ETS Critical”

Uppgifter som är markerade med ”SPECIAL HANDLING: ETS Critical” är känsligare än uppgifter som är markerade med ”SENSITIVE: ETS”, vilka i sin tur är känsligare än uppgifter som är markerade med ”SENSITIVE: ETS Joint Procurement” i unionen eller ”LIMITED: ETS” i Schweiz.

Parterna är eniga om att utarbeta hanteringsanvisningar baserade på unionens befintliga klassificeringspolicy för uppgifter i utsläppshandelssystemet och på Schweiz förordning om uppgiftsskydd och federala lag om dataskydd. Hanteringsanvisningarna ska lämnas till den gemensamma kommittén för godkännande. Efter godkännandet måste alla uppgifter hanteras efter sin känslighetsnivå i enlighet med hanteringsanvisningarna.

Om parterna gör olika bedömningar av känslighetsnivån ska den högre nivån användas.

Respektive parts lagstiftning ska innefatta likvärdiga grundläggande säkerhetskrav för följande steg i hanteringen, med beaktande av känslighetsnivåerna för utsläppshandelssystemet:

—

Skapande av dokument

—

Resurser

—

Känslighetsnivå

—

Lagring

—

Elektroniska dokument i nätverk

—

Elektroniska dokument i lokal miljö

—

Fysiska dokument

—

Elektronisk överföring

—

Telefon och mobiltelefon

—

Fax

—

E-post

—

Dataöverföring

—

Fysisk överföring

—

Muntlig

—

Personligt överlämnande

—

Postsystem

—

Användning

—

Bearbetning med it-program

—

Tryck/utskrift

—

Mångfaldigande

—

Avlägsnande från permanent placering

—

Informationshantering

—

Regelbunden utvärdering av klassificering och mottagare

—

Arkivering

—

Radering och förstöring

▼M4

BILAGA IV

DEFINITION AV KÄNSLIGHETSNIVÅER FÖR UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM

A.1 – Sekretess- och integritetsklassning

Med sekretess avses den konfidentiella karaktären hos uppgifter eller hos hela eller delar av ett informationssystem (såsom algoritmer, program och dokumentation) till vilka tillträdet är begränsat till godkända personer, organ och förfaranden.

Med integritet avses att informationssystemet och behandlade uppgifter endast kan ändras genom avsiktliga och legitima åtgärder, och att systemet kommer att producera det förväntade resultatet korrekt och fullständigt.

För varje uppgift i utsläppshandelssystemet som betraktas som känslig måste sekretessaspekten övervägas mot bakgrund av vilken den potentiella påverkan på verksamheten skulle vara om uppgiften röjdes, och integritetsaspekten måste övervägas mot bakgrund av vilken den potentiella påverkan på verksamheten skulle vara om uppgifterna oavsiktligt ändrades eller helt eller delvis förstördes.

Sekretessnivån för uppgifter och integritetsnivån för informationssystem ska klassas efter en bedömning baserad på kriterierna i avsnitt A.2. Dessa klassningar möjliggör en bedömning av uppgifternas övergripande känslighetsnivå med hjälp av mappningstabellen i avsnitt A.3.

A.2 – Sekretess- och integritetsklassning

A.2.1 – ”Låg klassning”

En låg klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla begränsad skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att

—

i begränsad utsträckning påverka politiska eller diplomatiska förbindelser,

—

vålla negativ lokal publicitet i fråga om parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,

—

vålla förlägenhet för enskilda personer,

—

påverka personalens arbetsmoral/produktivitet,

—

vålla begränsade ekonomiska förluster eller i begränsad utsträckning underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

—

i begränsad utsträckning påverka en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier,

—

i begränsad utsträckning påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

A.2.2 – ”Medelhög klassning”

En medelhög klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att

—

vålla förlägenhet i politiska eller diplomatiska förbindelser,

—

vålla skada för parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,

—

vålla obehag för enskilda personer,

—

vålla en betydande minskning av personalens arbetsmoral/produktivitet,

—

vålla förlägenhet för parterna eller andra institutioner i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra,

—

vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

—

påverka brottsutredningar,

—

bryta mot juridiska eller avtalsmässiga skyldigheter om sekretesskydd av uppgifter,

—

påverka utvecklingen eller genomförandet av parternas strategier,

—

påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

A.2.3 – ”Hög klassning” ( 1 )

En hög klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla katastrofal och/eller oacceptabel skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att

—

påverka diplomatiska förbindelser negativt,

—

vålla väsentligt obehag för enskilda personer,

—

försvåra upprätthållandet av den operativa effektiviteten eller säkerheten hos parterna eller andra medverkandes styrkor,

—

vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

—

bryta mot relevanta åtaganden om att upprätthålla sekretessen för uppgifter som tillhandahålls av tredje part,

—

bryta mot lagstadgade restriktioner om utlämnande av uppgifter,

—

skada brottsutredningar eller göra det lättare att begå brott,

—

vara till nackdel för parterna i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra,

—

hindra en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier,

—

undergräva en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

A.3 – Bedömning av känslighetsnivåer för uppgifter i utsläppshandelssystem

Utifrån klassningen av sekretess och integritet enligt avsnitt A.2 och i enlighet med känslighetsnivåerna enligt bilaga III till detta avtal, fastställs uppgifternas övergripande känslighetsnivå med hjälp av följande mappningstabell:

Sekretessklassning

Integritetsklassning

Låg

Medelhög

Hög

Låg

Markering EU:

KÄNSLIG: ETS Gemensam upphandling

Markering CH:

BEGRÄNSAD: ETS

Markering EU/CH:

KÄNSLIG: ETS

(eller (*1)

Markering EU:

KÄNSLIG: ETS Gemensam upphandling

Markering CH:

BEGRÄNSAD: ETS)

Markering EU/CH:

SPECIAL-HANTERING: ETS Kritisk

Medelhög

Markering EU/CH:

KÄNSLIG: ETS

(eller (*1)

Markering EU:

KÄNSLIG: ETS Gemensam upphandling

Markering CH:

BEGRÄNSAD: ETS)

Markering EU/CH:

KÄNSLIG: ETS

(eller (*1)

Markering EU/CH:

SPECIAL-HANTERING: ETS Kritisk)

Markering EU/CH:

SPECIAL-HANTERING: ETS Kritisk

Hög

Markering EU/CH:

SPECIALHANTERING:

ETS Kritisk

Markering EU/CH:

SPECIAL-HANTERING: ETS Kritisk

Markering EU/CH:

SPECIAL-HANTERING: ETS Kritisk

(*1)

Möjligt alternativ ska bedömas från fall till fall.

( 1 ) För tydlighetens skull avser formuleringen i denna punkt, A.2.3, endast ”känsliga uppgifter” i den mening som avses i artiklarna 8 och 9 i detta avtal, även om den är nästan identisk med den formulering som används för att definiera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2019/1962 av den 17 oktober 2019 om genomförandebestämmelser för hantering av uppgifter på säkerhetsskyddsklassificeringsnivån RESTREINT UE/EU RESTRICTED (EUT L 311, 2.12.2019, s. 21).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
M1	BESLUT nr 2/2019 AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOM AVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OM SAMMANKOPPLING AV DERAS UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM FÖR VÄXTHUSGASER av den 5 december 2019	L 314	68	29.9.2020
M2	BESLUT nr 2/2020 AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOM AVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OM SAMMANKOPPLING AV DERAS UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM FÖR VÄXTHUSGASER av den 5 november 2020	L 226	16	25.6.2021
►M3	BESLUT nr 1/2022 AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOM AVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OM SAMMANKOPPLING AV DERAS UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM FÖR VÄXTHUSGASER av den 9 december 2022	L 200	39	10.8.2023
►M4	BESLUT nr 1/2023 AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOMAVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OM SAMMANKOPPLING AV DERAS UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM FÖR VÄXTHUSGASER av den 15 november 2023	L 301	1	25.1.2024
►M5	BESLUT nr 1/2024 AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉ SOM INRÄTTATS GENOM AVTALET MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET OM SAMMANKOPPLING AV DERAS UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM FÖR VÄXTHUSGASER av den 4 december 2024	L 908	1	23.5.2025