02015R2192 — SV — 23.04.2017 — 001.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/2192

av den 10 november 2015

om fördelningen av fiskemöjligheterna i enlighet med protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien för en period om fyra år

(EGT L 315 1.12.2015, s. 72)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/719 av den 7 april 2017

  L 106

8

22.4.2017




▼B

RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/2192

av den 10 november 2015

om fördelningen av fiskemöjligheterna i enlighet med protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien för en period om fyra år



Artikel 1

1.  De fiskemöjligheter som fastställs i protokollet ska fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

a) Kategori 1 – Fartyg som fiskar efter kräftdjur utom languster och krabba:



Spanien:

4 150 ton

Italien:

600 ton

Portugal:

250 ton

Vid ett och samma tillfälle får maximalt 25 fartyg i denna kategori befinna sig i mauretanska vatten.

b) Kategori 2 – Bottentrålare (ej frysfartyg) och bottenlångrevsfartyg som fiskar efter senegalkummel:



Spanien:

6 000 ton

Vid ett och samma tillfälle får maximalt 6 fartyg i denna kategori befinna sig i mauretanska vatten.

c) Kategori 3 – Fartyg som fiskar efter andra demersala arter än senegalkummel, med andra redskap än trål:



Spanien:

3 000 ton

Vid ett och samma tillfälle får maximalt 6 fartyg i denna kategori befinna sig i mauretanska vatten.

d) Kategori 4 – Notfartyg för tonfisk:



Spanien:

17 årslicenser

Frankrike:

8 årslicenser

e) Kategori 5 – Spöfiskefartyg för tonfisk och ytlångrevsfartyg:



Spanien:

14 årslicenser

Frankrike:

1 årslicens

f) Kategori 6 – Frystrålare för pelagiskt fiske:



Tyskland:

12 560 ton

Frankrike:

2 615 ton

Lettland:

53 913 ton

Litauen:

57 642 ton

Nederländerna:

62 592 ton

Polen:

26 112 ton

Förenade kungariket:

8 531 ton

Irland:

8 535 ton

Under varje år av protokollets giltighetstid ska följande kvartalslicenser innehas av medlemsstaterna:



Tyskland:

4

Frankrike:

2

Lettland:

20

Litauen:

22

Nederländerna:

16

Polen:

8

Förenade kungariket:

2

Irland:

2

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen i den händelse att vissa licenser kan ställas till andra medlemsstaters förfogande.

Vid ett och samma tillfälle får maximalt 19 fartyg i denna kategori befinna sig i mauretanska vatten.

g) Kategori 7 – Fartyg för pelagiskt fiske, utan frysanläggning:



Irland:

15 000 ton

Om dessa fiskemöjligheter inte utnyttjas ska de överföras till kategori 6 i enlighet med fördelningsnyckeln för den kategorin. Irland ska, senast den 1 juli varje år under protokollets giltighetstid, meddela kommissionen huruvida fiskemöjligheter kan bli tillgängliga för andra medlemsstater.

▼M1

h) Kategori 2a – (Frys-)trålare som fiskar efter senegalkummel:



Spanien

Senegalkummel

3 500 ton

Vanlig bläckfisk

1 450 ton

Sepiabläckfiskar

600 ton

Vid ett och samma tillfälle får maximalt sex fartyg i denna kategori befinna sig i mauretanska vatten.

▼B

2.  Förordning (EG) nr 1006/2008 ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av partnerskapsavtalet.

3.  Om ansökningarna om fisketillstånd från de medlemsstater som avses i artikel 1 inte uttömmer de fiskemöjligheter som fastställs i protokollet ska kommissionen beakta ansökningar om fisketillstånd från alla övriga medlemsstater i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1006/2008.

4.  Den tidsfrist enligt artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1006/2008 inom vilken medlemsstaterna ska bekräfta att de inte till fullo utnyttjar de fiskemöjligheter som beviljas enligt partnerskapsavtalet ska vara tio arbetsdagar från det att kommissionen underrättar dem om att fiskemöjligheterna inte utnyttjas till fullo.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med dagen för undertecknande av protokollet.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.