Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov

I denna förordning anges regler för hur de egna medel som avses i artikel 2.1 a, b och c i beslut 2014/335/EU, Euratom ska tillhandahållas kommissionen.

1. Vid tillämpningen av denna förordning ska unionens anspråk på traditionella egna medel enligt artikel 2.1 a i beslut 2014/335/EU, Euratom anses fastställda så snart som villkoren i tullföreskrifterna uppfyllts i fråga om bokföring av anspråksbeloppet och underrättelse till den betalningsskyldige om beloppet.

2. Fastställandet enligt punkt 1 ska anses ha skett dagen för bokföring enligt tullföreskrifterna.

När det gäller avgifter och andra anspråk inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden inom sockersektorn ska fastställandet enligt punkt 1 anses ha skett dagen för anmälan enligt föreskrifterna om sockersektorn.

Om denna anmälan inte uttryckligen föreskrivits, ska den berörda dagen anses vara när medlemsstaterna fastställer anspråken på de betalningsskyldiga, i förekommande fall i förskott eller som restlikvid.

3. Om tvister uppstår, får de behöriga administrativa myndigheterna, i syfte att fastställa anspråk enligt punkt 1, räkna ut anspråksbeloppet senast i samband med det första administrativa beslut som underrättar den betalningsskyldige om skulden, eller när ärendet anhängiggörs vid den rättsliga myndigheten, om detta anhängiggörande sker först.

Fastställandet enligt punkt 1 ska anses ha skett dagen för beslutet, eller dagen för den beräkning som ska göras efter anhängiggörandet vid den rättsliga myndigheten.

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de styrkande dokument som avser fastställandet och tillhandahållandet av egna medel bevaras för en period på minst tre kalenderår, från utgången av det år som dessa dokument avser.

De styrkande dokument som avser de statistiska förfaranden och beräkningsunderlag som avses i artikel 3 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 ska bevaras av medlemsstaterna till och med den 30 november det fjärde året efter budgetåret i fråga. De styrkande dokument som avser momsbaserade egna medel ska bevaras för samma period.

Om en granskning av de styrkande dokument som avses i första och andra stycket, genomförd enligt artikel 2.3 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 eller artikel 11 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 ( 1 ), visar att ett fastställande kan behöva rättas, ska dokumenten bevaras för en tillräckligt lång tid utöver fristen i första stycket för att möjliggöra att rättelsen genomförs och övervakas.

Om en tvist mellan en medlemsstat och kommissionen om huruvida medlemsstaten är skyldig att tillhandahålla ett visst belopp i egna medel löses genom överenskommelse mellan parterna eller genom beslut av Europeiska unionens domstol ska medlemsstaterna tillsända kommissionen de styrkande dokument som behövs för den finansiella uppföljningen senast två månader efter det att tvisten lösts.

Varje ändring av dessa beteckningar eller bestämmelser ska omedelbart meddelas kommissionen.

2. På begäran av en medlemsstat ska kommissionen meddela samtliga medlemsstater de uppgifter som avses i punkt 1.

Den enhetliga procentsats som avses i artikel 2.1 c i beslut 2014/335/EU, Euratom och som ska fastställas under budgetförfarandet, ska beräknas som en procentandel av summan av medlemsstaternas prognostiserade bruttonationalinkomst (BNI) på ett sådant sätt att den helt täcker den del av budgeten som inte finansieras av de inkomster som det hänvisas till i artikel 2.1 a och b i beslut 2014/335/EU, Euratom, finansiella bidrag till kompletterande program inom forskning och teknisk utveckling och övriga inkomster.

Denna procentsats ska anges i budgeten genom ett tal som ska anges med så många decimaler som behövs för att fullständigt fördela de BNI-baserade egna medlen mellan medlemsstaterna.

1. Räkenskaper över egna medel ska föras av respektive medlemsstats finansförvaltning eller ett offentligt organ med liknande funktioner (nedan kallad finansförvaltningen), eller av respektive medlemsstats nationella centralbank. Dessa räkenskaper ska delas upp på typ av medel.

2. För räkenskaperna över egna medel gäller att månadens bokföring får avslutas tidigast klockan 13 sista arbetsdagen i månaden för fastställandet.

3. De anspråk som fastställs enligt artikel 2 ska, om inte annat följer av andra stycket i denna punkt, bokföras senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken anspråket fastställs.

Fastställda anspråk som inte är bokförda enligt första stycket på grund av att de inte har uppburits och ingen säkerhet har ställts, ska anges i särskilda räkenskaper inom den tid som fastställs i första stycket. Medlemsstaterna får använda detta förfarande när det har rests invändningar mot fastställda anspråk för vilka säkerhet har ställts och dessa anspråk kan komma att förändras när tvisten har lösts.

Momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel ska dock bokföras enligt första stycket på följande sätt, med beaktande av hur dessa medel påverkas av den korrigering som beviljats Förenade kungariket för budgetobalanser och den bruttominskning som beviljats Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige:

De anspråk i förhållande till avgifter och andra anspråk inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden inom sockersektorn, ska anges i räkenskaperna som avses i första stycket. Om dessa anspråk senare inte uppbärs inom angivna tidsfrister, får medlemsstaterna rätta införandet och undantagsvis föra in anspråken i de särskilda räkenskaperna.

Som stöd för den månatliga rapporten ska de berörda medlemsstaterna överlämna uppgifter och redogörelser om de avdrag som gjorts från de egna medlen på grundval av bestämmelser om områden med särskild status.

Medlemsstaterna ska varje år tillsammans med den sista kvartalsrapporten översända en beräkning av de totala anspråksbelopp som kommer att tas upp i de särskilda räkenskaperna per den 31 december det året och för vilka det bedöms vara osäkert om de går att uppbära.

Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare regler om månads- och kvartalsrapporterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 16 punkt 2.

Efter den 31 december det tredje året efter ett visst budgetår får inga rättelser göras av det totala belopp som tagits upp i de månatliga rapporterna som medlemsstaterna har översänt för det berörda budgetåret enligt artikel 6.4 första stycket utom på de punkter som antingen av kommissionen eller av den berörda medlemsstaten anmälts före utgången av denna tidsfrist.

De rättelser som genomförs enligt artikel 2.4 ska läggas till eller dras av från den totala summan av fastställda anspråk. De ska redovisas i de räkenskaper som avses i artikel 6.3 första och andra stycket och i de rapporter som avses i artikel 6.4 för den period som omfattar den dag då dessa rättelser görs.

1. I enlighet med förfarandet i artiklarna 10, 10a och 10b ska varje medlemsstat kreditera egna medel på det konto som i kommissionens namn har öppnats i medlemsstatens finansförvaltning eller nationella centralbank. Med förbehåll för den tillämpning av negativ ränta som avses i tredje stycket får detta konto endast debiteras på instruktion från kommissionen.

När negativ ränta tillämpas på det kontot ska den berörda medlemsstaten kreditera kontot med ett belopp som motsvarar beloppet av en sådan tillämplig negativ ränta, och detta ska ske senast den första arbetsdagen i den andra månaden efter tillämpningen av denna negativa ränta.

2. Medlemsstaterna eller deras nationella centralbanker ska till kommissionen översända följande i elektronisk form:

3. De krediterade beloppen ska bokföras i euro i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ( 2 ) (nedan kallad budgetförordningen) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 ( 3 ).

1. Efter avdrag för kostnader för uppbörd enligt artiklarna 2.3 och 10.3 i beslut 2014/335/EU, Euratom ska de traditionella egna medel som avses i artikel 2.1 a i det beslutet krediteras senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken anspråket fastställdes enligt artikel 2 i denna förordning.

För anspråk som redovisas i särskilda räkenskaper enligt artikel 6.3 andra stycket ska krediteringen dock ske senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken de belopp uppbars som motsvarar anspråken.

2. Vid behov får kommissionen uppmana medlemsstaterna att med en månad tidigarelägga krediteringen av andra medel än momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel, på grundval av information som medlemsstaterna har tillgång till den femtonde dagen i den månaden.

Varje tidigarelagd kreditering ska justeras påföljande månad i samband med den kreditering som avses i punkt 1. Denna justering ska innefatta en negativ kreditering som motsvarar beloppet av den tidigarelagda krediteringen.

1. De momsbaserade och de BNI-baserade egna medlen ska, med beaktande av hur den korrigering som Förenade kungariket beviljats för budgetobalanser samt den bruttominskning som beviljats Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige påverkar dessa medel, krediteras den första arbetsdagen i varje månad med en tolftedel av de belopp som redovisas i budgeten, omräknade till nationell valuta enligt den växelkurs som gällde den sista noteringsdagen det kalenderår som föregår budgetåret och som offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.

2. För det särskilda syftet att enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 ( 4 ) betala utgifter för EGJF får kommissionen, med hänsyn till unionens likviditet, uppmana medlemsstaterna att med upp till två månader under det första kvartalet i budgetåret tidigarelägga en tolftedel, eller en del därav, av de belopp i budgeten som är uppförda som momsbaserade egna medel eller BNI-baserade egna medel, med beaktande av hur den korrigering som Förenade kungariket beviljats för budgetobalanser och den bruttominskning som Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige beviljats påverkar dessa medel.

Om inte annat följer av tredje stycket, får kommissionen för det särskilda syftet att enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 ( 5 ) betala utgifter för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, med hänsyn till unionens likviditet, uppmana medlemsstaterna att under budgetårets första sex månader tidigarelägga upp till ytterligare en halv tolftedel av de belopp i budgeten som är uppförda som momsbaserade egna medel eller BNI-baserade egna medel, med beaktande av hur den korrigering som Förenade kungariket beviljats för budgetobalanser och den bruttominskning som Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige beviljats påverkar dessa medel.

Det totala belopp som kommissionen enligt första och andra stycket får uppmana medlemsstaterna att tidigarelägga under samma månad får inte under några omständigheter överstiga ett belopp som motsvarar två ytterligare tolftedelar.

Efter de första sex månaderna får den begärda månatliga krediteringen inte överstiga en tolftedel av de momsbaserade egna medlen och de BNI-baserade egna medlen, och krediteringen får inte heller överstiga de belopp som tas upp i budgeten för detta syfte.

Kommissionen ska till medlemsstaterna senast två veckor i förväg anmäla den kreditering som begärs enligt första och andra stycket.

Kommissionen ska i god tid, och senast sex veckor innan en kreditering begärs enligt andra stycket, underrätta medlemsstaterna om sin avsikt att begära en sådan kreditering.

Punkt 4 rörande det belopp som ska krediteras i januari varje år och punkt 5, som ska tillämpas om budgeten inte är slutgiltigt antagen före början av budgetåret, ska tillämpas på dessa tidigarelagda krediteringar.

3. Varje förändring av den enhetliga procentsatsen för momsbaserade egna medel, av procentsatsen för BNI-baserade egna medel, av den korrigering som beviljas Förenade kungariket för budgetobalanser och av dess finansiering enligt artiklarna 4 och 5 i beslut 2014/335/EU, Euratom, samt av finansieringen av den bruttominskning som beviljats Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige, kräver att en ändringsbudget slutgiltigt antas, och ska medföra en justering av de tolftedelar som krediterats under budgetåret.

Dessa justeringar ska göras i samband med den första krediteringen efter det slutgiltiga antagandet av ändringsbudgeten om denna antas före den sextonde dagen i månaden. I övriga fall ska justeringarna göras i samband med den andra krediteringen efter det slutgiltiga antagandet. Med avvikelse från artikel 11 i budgetförordningen ska dessa justeringar redovisas det budgetår som omfattas av ändringsbudgeten i fråga.

4. Beräkningen av tolftedelarna för januari varje budgetår ska baseras på de belopp som föreskrivs i det budgetförslag som avses i artikel 314.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och ska räknas om till nationell valuta enligt de växelkurser som gällde den första noteringsdagen efter den 15 december det kalenderår som föregick budgetåret; justeringen ska ske i samband med krediteringen för följande månad.

5. Om budgeten inte har antagits slutgiltigt senast två veckor före bokföringen för januari följande budgetår, ska medlemsstaterna den första arbetsdagen i varje månad, inklusive januari, kreditera en tolftedel av det i den senast slutgiltigt antagna budgeten upptagna beloppet av momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel, med beaktande av hur den korrigering som Förenade Kungariket beviljats för budgetobalanser och den bruttominskning som Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige beviljats påverkar dessa medel; justeringen ska ske den första dagen för kreditering efter det att budgeten slutgiltigt antagits, om den antagits före den sextonde dagen i månaden. I övriga fall ska justeringen göras den andra dagen för kreditering efter det att budgeten slutgiltigt antagits.

6. Finansieringen av den bruttominskning som beviljats Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige ska inte justeras i efterhand på grund av eventuella ändringar av BNI-uppgifterna i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003.

1. Varje medlemsstat ska på grundval av den årliga översikt över beräkningsunderlag för momsbaserade egna medel som föreskrivs i artikel 7.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 debiteras ett belopp som beräknats från de uppgifter som anges i den berörda översikten och som baseras på den enhetliga procentsats som beslutats för det budgetår som översikten gäller, och sedan krediteras de tolv inbetalningar som gjorts under detta budgetår; debiteringen ska ske året efter det att översikten skickats. Dock får en medlemsstats beräkningsunderlag för momsbaserade egna medel på vilket den procentsatsen tillämpas inte överskrida den procentsats av dess BNI som fastställs i artikel 2.1 b i beslut 2014/335/EU, Euratom enligt artikel 2.7 första stycket i det beslutet.

2. Eventuella korrigeringar av beräkningsunderlaget för momsbaserade egna medel enligt artikel 9.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 ska för varje berörd medlemsstat vars beräkningsunderlag, dessa korrigeringar medräknade, inte överskrider de procentsatser som fastställs i artiklarna 2.1 b och 10.2 i beslut 2014/335/EU, Euratom medföra följande justeringar av det saldo som fastställs enligt punkt 1 i den här artikeln:

De förändringar av BNI som avses i punkt 4 i den här artikeln ska också medföra en justering av saldot för varje medlemsstat vars beräkningsunderlag för de momsbaserade egna medlen – med de korrigeringar som avses i första stycket i den här punkten medräknade – begränsas till de procentsatser som fastställs i artiklarna 2.1 b och 10.2 i beslut 2014/335/EU, Euratom.

3. Utifrån sifferuppgifterna för total BNI till marknadspris samt dess komponenter från föregående år, lämnade av medlemsstaterna enligt artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003, ska varje medlemsstat under året efter det att sifferuppgifterna lämnats debiteras ett belopp som beräknas genom att den procentsats som antagits för det år som föregår det år då sifferuppgifterna lämnats tillämpas på medlemsstatens BNI och krediteras med de betalningar som gjorts det året.

4. Eventuella förändringar av BNI för tidigare budgetår enligt artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 ska, om inte annat följer av artikel 5 i den förordningen, för varje berörd medlemsstat medföra en justering av det saldo som fastställs enligt punkt 3 i den här artikeln. Efter den 30 november det fjärde året efter ett givet budgetår ska förändringar av BNI inte längre beaktas, såvida de inte avser punkter som har anmälts inom denna tid av kommissionen eller den berörda medlemsstaten.

5. Kommissionen ska för varje medlemsstat beräkna skillnaden mellan de belopp som följer av de justeringar som avses i punkterna 1–4, med undantag av särskilda justeringar enligt punkt 2 b och c, och det totala belopp som blir produkten av en multiplikation av de totala justeringarna och den procentandel som den berörda medlemsstatens BNI utgör av summan av samtliga medlemsstaters BNI, enligt de sifferuppgifter som per den 15 januari tillämpas på den gällande budgeten för det år som följer på det år då de uppgifter som legat till grund för justeringarna lämnades in (nedan kallat nettobeloppet).

Vid denna beräkning ska belopp räknas om mellan de nationella valutorna och euron på grundval av den växelkurs som gällde den sista noteringsdagen det kalenderår som föregick året för bokföringen, vilken offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien.

Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om de belopp som följer av denna beräkning före den 1 februari året efter det år då de uppgifter som legat till grund för justeringarna lämnades in. Varje medlemsstat ska kreditera det konto som avses i artikel 9.1 nettobeloppet den första arbetsdagen i juni samma år.

6. Transaktionerna i punkterna 1–5 i den här artikeln utgör inkomsttransaktioner för det budgetår då ska krediteras det konto som avses i artikel 9.1.

1. Om en medlemsstat enligt EUF-fördraget och protokoll 21 och 22 som fogas till detta inte deltar i finansieringen av en viss åtgärd eller politik som genomförs av unionen ska den medlemsstaten för varje budgetår som den inte deltar ha rätt till en justering, beräknad enligt punkt 2 i denna artikel, av de belopp som den har betalat in i egna medel.

2. Kommissionen ska beräkna justeringens storlek under det år som följer på det berörda budgetåret.

Beräkningen ska grundas på de uppgifter för budgetåret i fråga när det gäller

Justeringen ska beräknas genom att totalbeloppet för de berörda utgifterna, med undantag av de utgifter som finansieras av deltagande tredjeländer, multipliceras med den procentandel som den berörda medlemsstatens BNI utgör av summan av samtliga medlemsstaters BNI. Justeringen ska finansieras av de deltagande medlemsstaterna; varje medlemsstats andel av finansieringen ska beräknas genom att dess BNI divideras med summan av alla deltagande medlemsstaters BNI. Vid beräkningen av justeringen ska belopp i nationella valutor räknas om till euro, till den växelkurs som gällde den sista noteringsdagen det kalenderår som föregick budgetåret i fråga, vilken offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien.

Denna justering ska ske genom en enda operation varje berört budgetår och vara slutgiltig, även om BNI-uppgifterna senare skulle komma att revideras.

3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om beloppet för justeringen i så god tid att de kan kreditera det på det konto som avses i artikel 9.1 i denna förordning den första arbetsdagen i december.

1. En försening av en kreditering på det konto som avses i artikel 9.1 ska medföra att den berörda medlemsstaten ska betala ränta.

2. För momsbaserade och BNI-baserade egna medel ska ränta endast betalas i samband med förseningar av krediteringar av belopp

4. För de medlemsstater som deltar i Ekonomiska och monetära unionen ska räntesatsen vara den räntesats som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning och som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner den första dagen i den månad då förfallodagen infaller, eller 0 procent, beroende på vad som är högst, ökad med 2,5 procentenheter.

Denna räntesats ska ökas med 0,25 procentenheter för varje månad som krediteringen försenas.

Den sammanlagda ökning som följer av att första och andra styckena tillämpas får inte överstiga 16 procentenheter. Den höjda räntesatsen ska gälla för hela dröjsmålsperioden.

5. För de medlemsstater som inte deltar i Ekonomiska och monetära unionen ska räntesatsen vara den räntesats som centralbankerna tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner den första dagen i den aktuella månaden, eller 0 procent, beroende på vad som är högst, ökad med 2,5 procentenheter. För de medlemsstater som inte har tillgång till centralbankens räntesats, ska räntesatsen vara den mest likvärdiga räntesatsen som tillämpas på medlemsstatens penningmarknad den första dagen i den aktuella månaden, eller 0 procent, beroende på vad som är högst, ökad med 2,5 procentenheter.

Denna räntesats ska ökas med 0,25 procentenheter för varje månad som krediteringen försenas.

Den sammanlagda ökning som följer av att första och andra styckena tillämpas får inte överstiga 16 procentenheter. Den höjda räntan ska gälla för hela dröjsmålsperioden.

6. Artikel 9.2 och 9.3 ska i tillämpliga delar tillämpas på den betalning av ränta som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de belopp som motsvarar de enligt artikel 2 fastställda anspråken tillhandahålls kommissionen enligt denna förordning.

2. Medlemsstaterna ska fritas från skyldigheten att ställa belopp som motsvarar anspråk som fastställts enligt artikel 2 till kommissionens förfogande om de visar sig vara omöjliga att uppbära på grund av

Medlemsstaterna får befrias från skyldigheten att ställa belopp som motsvarar anspråk som fastställts enligt artikel 2 till kommissionens förfogande om dessa anspråk visar sig vara omöjliga att uppbära på grund av att bokföringen eller underrättelsen om tullskulden skjuts upp i syfte att inte inverka menligt på en brottsutredning som berör unionens ekonomiska intressen.

Fastställda anspråk ska förklaras omöjliga att uppbära genom ett beslut av den behöriga administrativa myndigheten i vilket det konstateras att beloppen i fråga inte går att uppbära.

Fastställda anspråk ska anses omöjliga att uppbära senast fem år efter det att beloppet har fastställts i enlighet med artikel 2 eller, om administrativa eller rättsliga åtgärder vidtagits, från det att det slutliga avgörandet i ärendet har meddelats eller offentliggjorts.

Om en eller flera delbetalningar har erhållits ska den maximala perioden på fem år räknas från den senaste verkställda betalningen, i de fall denna betalning inte löst skulden helt.

De belopp som förklarats eller bedömts omöjliga att uppbära ska slutgiltigt avföras från de särskilda räkenskaper som avses i artikel 6.3 andra stycket. De ska också anges i en bilaga till den kvartalsrapport som avses i artikel 6.4 första stycket och, i förekommande fall, i den kvartalsredovisning som avses i artikel 5 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014.

3. Om beloppet av de fastställda anspråk som berörs överstiger 100 000 EUR ska medlemsstaterna senast tre månader efter det administrativa beslut som avses i punkt 2, eller enligt de tidsfrister som anges i samma punkt, förse kommissionen med en rapport över de fall där punkt 2 har tillämpats.

Denna rapport ska innehålla alla fakta som är nödvändiga för en fullständig granskning av de skäl som avses i punkt 2 a och b i denna artikel och som hindrat den berörda medlemsstaten från att tillhandahålla det berörda beloppet, samt uppgifter om vilka åtgärder medlemsstaten vidtagit för att uppbära det.

Rapporten ska upprättas på ett formulär som utformas av kommissionen. Kommissionen ska anta genomförandeakter för ovan nämnda ändamål. Dessa akter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 16 punkt 2.

4. Kommissionen ska lämna sina synpunkter till den berörda medlemsstaten senast sex månader efter mottagandet av det meddelande som avses i punkt 3.

Om kommissionen anser det nödvändigt att begära ytterligare upplysningar ska perioden på sex månader räknas från den dag då kommissionen mottagit dessa upplysningar.

1. Kommissionen får disponera över de belopp som krediterats på de konton som avses i artikel 9.1 i den utsträckning som är nödvändig för att täcka dess likviditetsbehov i samband med genomförande av budgeten.

2. Om likviditetsbehoven är större än tillgångarna på dessa konton får kommissionen överskrida kontona under förutsättning att anslag finns i budgeten och inom ramen för de egna medel som redovisas i budgeten. I detta fall ska kommissionen i förväg informera medlemsstaterna om eventuella kontoöverskridningar.

3. Endast i de fall när ett lån som beviljats eller som det ställts garanti för i enlighet med förordningar eller beslut som antagits av rådet, eller av Europaparlamentet och rådet, inte kan återbetalas, och när kommissionen inte kan vidta andra åtgärder enligt de finansiella villkoren för dessa lån i så god tid att unionen kan uppfylla sina juridiska skyldigheter mot långivarna, får bestämmelserna i punkterna 2 och 4, oavsett villkoren i punkt 2, provisoriskt tillämpas för att säkerställa betalning av räntor och amorteringar på unionens lån.

4. Med förbehåll för andra stycket ska skillnaden mellan totala tillgångar och likviditetsbehoven i största möjliga mån fördelas mellan medlemsstaterna i proportion till deras prognostiserade bidrag till budgetens inkomster.

Kommissionen ska vid täckandet av sina likviditetsbehov sträva efter att minska effekterna av medlemsstaternas skyldighet att kreditera negativa räntebelopp i enlighet med artikel 9.1 tredje stycket genom att i första hand utnyttja de belopp som krediterats de berörda kontona.

1. Medlemsstaterna eller deras nationella centralbanker ska verkställa kommissionens betalningsorder enligt kommissionens instruktioner högst tre arbetsdagar efter det att ordern tagits emot. Vad gäller transaktioner i likvida medel ska medlemsstaterna eller deras nationella centralbanker verkställa en order inom den tid som begärs av kommissionen som, utom i undantagsfall, ska meddela dem minst en dag innan ordern ska verkställas.

2. Medlemsstaterna eller deras nationella centralbanker ska senast den andra arbetsdagen efter transaktionen och i elektronisk form tillsända kommissionen ett kontoutdrag där de berörda kontorörelserna framgår.

1. Kommissionen ska biträdas av den rådgivande kommitté för egna medel som avses i artikel 7 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Den räntesats som anges i artikel 11 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 i dess version före ikraftträdandet av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004 ( 6 ) ska även fortsättningsvis tillämpas vid beräkningen av dröjsmålsränta om förfallodagen infaller före den 1 december 2004.

1. Med förbehåll för punkt 2 ska förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2014.

2. Artikel 10.7a i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 ska upphöra att gälla med verkan från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

3. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

Denna förordning träder i kraft samma dag som beslut 2014/335/EU, Euratom träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000	(EGT L 130, 31.5.2000, s. 1)
Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004	(EUT L 352, 27.11.2004, s. 1)
Rådets förordning (EG, Euratom) nr 105/2009	(EUT L 36, 5.2.2009, s. 1)

Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000	Denna förordning
Artikel 1	—
—	Artikel 1
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 3 första, andra och tredje styckena	Artikel 3 första, andra och tredje styckena
—	Artikel 3 fjärde stycket
Artikel 4	Artikel 4
Artikel 5	Artikel 5
Artikel 6.1 och 6.2	Artikel 6.1 och 6.2
Artikel 6.3 a	Artikel 6.3 första stycket
Artikel 6.3 b	Artikel 6.3 andra stycket
Artikel 6.3 c	Artikel 6.3 tredje stycket
Artikel 6.3 d	Artikel 6.3 fjärde stycket
Artikel 6.4 första stycket a första meningen	Artikel 6.4 första stycket a
Artikel 6.4 första stycket a andra meningen	Artikel 6.4 andra stycket
Artikel 6.4 första stycket b första meningen	Artikel 6.4 första stycket b
Artikel 6.4 första stycket b andra meningen	Artikel 6.4 tredje stycket
Artikel 6.4 andra stycket	Artikel 6.4 fjärde stycket
Artikel 6.5	—
Artikel 7	Artikel 7
Artikel 8 första stycket	Artikel 8
Artikel 8 andra stycket	—
Artikel 9.1	Artikel 9.1
Artikel 9.1a	Artikel 9.2
Artikel 9.2	Artikel 9.3
Artikel 10.1, 10.2, 10.3, 10.4, 10.5, 10.6 och 10.7	Artikel 10.1, 10.2, 10.3, 10.4, 10.5, 10.6 och 10.7
Artikel 10.8	Artikel 10.8 första stycket
Artikel 10.9	Artikel 10.9
Artikel 10.10	—
Artikel 10a	Artikel 11
Artikel 11.1	Artikel 12.1 första stycket
—	Artikel 12.1 andra stycket
Artikel 11.2, 11.3 och 11.4	Artikel 12.2, 12.3 och 12.4
Artikel 12.1, 12.2, 12.3 och 12.4	Artikel 14
Artikel 12.5 första stycket	Artikel 15.1
Artikel 12.5 andra stycket	Artikel 15.2
Artikel 15	—
Artikel 16 första och andra styckena	—
Artikel 16 tredje stycket	Artikel 10.8 andra stycket
Artikel 17.1 och 17.2	Artikel 13.1 och 13.2
Artikel 17.3 första stycket	Artikel 13.3 första stycket
Artikel 17.3 andra stycket	—
Artikel 17.3 tredje stycket	Artikel 13.3 andra stycket
—	Artikel 13.3 tredje stycket
Artikel 17.4	Artikel 13.4
Artikel 17.5	—
Artikel 18	—
Artikel 19	—
Artikel 20	—
Artikel 21	—
—	Artikel 16
Artikel 21a	Artikel 17
Artikel 22	—
Artikel 23	—
—	Artikel 18
—	Artikel 19
Bilaga
	Bilaga I
—	Bilaga II

( 1 ) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt (EGT L 155, 7.6.1989, s. 9).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

( 3 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

( 6 ) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004 av den 16 november 2004 om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EUT L 352, 27.11.2004, s. 1).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) 2016/804 av den 17 maj 2016	L 132	85	21.5.2016