02014R0241 — SV — 09.05.2023 — 005.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

►M5  KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 241/2014

av den 7 januari 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder avseende krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för institut ◄

(Text av betydelse för EES)

(EGT L 074 14.3.2014, s. 8)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2015/488 av den 4 september 2014

  L 78

1

24.3.2015

►M2

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2015/850 av den 30 januari 2015

  L 135

1

2.6.2015

►M3

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2015/923 av den 11 mars 2015

  L 150

1

17.6.2015

►M4

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/2176 av den 12 november 2020

  L 433

27

22.12.2020

►M5

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2023/827 av den 11 oktober 2022

  L 104

1

19.4.2023


Rättad genom:

►C1

Rättelse, EGT L 075, 22.3.2016, s.  72 (241/2014)

►C2

Rättelse, EGT L 075, 22.3.2016, s.  73 (2015/488)




▼B

▼M5

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 241/2014

av den 7 januari 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder avseende krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för institut

▼B

(Text av betydelse för EES)



KAPITEL I

ALLMÄNT

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs regler för följande:

a) 

Innebörden av ”förutsebar” vid fastställandet av om förutsebara kostnader eller utdelningar har dragits av från kapitalbasen i enlighet med artikel 26.4 i förordning (EU) nr 575/2013.

b) 

De villkor enligt vilka behöriga myndigheter får fastställa att en typ av företag som erkänns enligt tillämplig nationell lag räknas som ett ömsesidigt bolag, en kooperativ sammanslutning, en sparbank eller liknande institut vid tillämpningen av artikel 27.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M5

c) 

Tillämpliga former och tillämplig art av indirekt finansiering av kapitalbasinstrument i enlighet med artikel 28.5 i förordning (EU) nr 575/2013 och kvalificerade skuldinstrument i enlighet med artikel 72b.7 a i den förordningen.

▼B

d) 

Arten av begränsningar av inlösen som krävs i enlighet med artikel 29.6 i förordning (EU) nr 575/2013, om det enligt tillämplig lagstiftning inte är tillåtet för institutet att vägra lösa in kapitalbasinstrument.

e) 

Ytterligare specificering av begreppet vinst vid försäljning i enlighet med artikel 32.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M4

f) 

Tillämpningen av avdrag från kärnprimärkapitalposter och andra avdrag för poster i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital i enlighet med artikel 36.2 och 36.4 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼B

g) 

De kriterier enligt vilka behöriga myndigheter i enlighet med artikel 41.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska tillåta att ett institut minskar tillgångsbeloppet i den förmånsbestämda pensionsplanen.

h) 

Formen och arten av incitament till inlösen, arten av eventuell uppskrivning av ett primärkapitaltillskottinstrument efter en tillfällig nedskrivning samt förfaranden och tidpunkter för utlösande händelser, egenskaper hos instrumenten som skulle kunna hindra rekapitalisering samt användning av specialföretag, i enlighet med artikel 52.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M5

ha) 

Former och art av incitament för inlösen vid tillämpning av villkoren i artikel 72b.2 första stycket g och artikel 72c.3 i förordning (EU) nr 575/2013, i enlighet med artikel 72b.7 b i den förordningen.

▼M5

i) 

Den försiktighet som krävs vid skattningar som används som alternativ till att beräkna de underliggande exponeringarna för indirekta innehav som uppkommer genom indexinnehav och innebörden av operativt betungande för institut när det gäller övervakningen av dessa underliggande exponeringar, i enlighet med artikel 76.4 a och b i förordning (EU) nr 575/2013.

▼B

j) 

Vissa detaljerade villkor som måste vara uppfyllda innan en tillsynsmyndighet lämnar tillstånd för att reducera kapitalbasen samt det berörda förfarandet enligt artikel 78.5 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M5

ja) 

Förfarandet, inbegripet tidsfrister och informationskrav, för beviljandet av tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument och processen för samarbete mellan den behöriga myndigheten och resolutionsmyndigheten i enlighet med artikel 78a.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M5

k) 

Villkoren för ett tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbas och kvalificerade skulder, i enlighet med artikel 79.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼B

l) 

De typer av tillgångar som i enlighet med artikel 83.2 i förordning (EU) nr 575/2013 kan hänföra sig till driften av ett specialföretag samt begreppen minimala och obetydliga för fastställandet av kvalificerande primärkapitaltillskott och supplementärkapital utgivet av ett specialföretag.

m) 

De detaljerade villkoren för justeringar av kapitalbasen i enlighet med införlivandebestämmelser, i enlighet med artikel 481.6 i förordning (EU) nr 575/2013.

n) 

Villkoren för poster i andra kapitalbaskategorier som är uteslutna från fortsatt tillämpning av äldre regler på kärnprimärkapital- eller primärkapitaltillskottposter, i enlighet med artikel 487.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M3

o) 

De villkor enligt vilka index ska kunna betraktas som breda marknadsindex enligt artikel 73.7 i förordning (EU) nr 575/2013.

p) 

Den beräkning på delgruppsnivå som krävs enligt artiklarna 84.2, 85 och 87 i förordning (EU) nr 575/2013, i enlighet med artikel 84.4 i den förordningen.

▼M5

Artikel 1a

Denna förordnings tillämpning på enheter som omfattas av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder och på kvalificerade skulder som avses i direktiv 2014/59/EU

Vid tillämpning av artiklarna 8, 9 och 20 samt kapitel IV avsnitt 2 i denna förordning ska de enheter som omfattas av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt artikel 45.1 i direktiv 2014/59/EU anses som ”institut”, och ”kvalificerade skulder” enligt artikel 45b och artikel 45f.2 a i det direktivet ska anses som ”kvalificerade skuldinstrument”.



▼M5

KAPITEL II

KATEGORIER AV KAPITALBAS OCH KVALIFICERADE SKULDER



AVSNITT 1

Kärnprimärkapital och kvalificerade skuldposter och skuldinstrument

▼B



Underavsnitt 1

Förutsebara utdelningar och avgifter

Artikel 2

Innebörden av ”förutsebar” i förutsebar utdelning enligt artikel 26.2 b i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Beloppet för förutsebara utdelningar som institut ska dra av från delårs- eller årsöverskott i enlighet med artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska fastställas enligt punkterna 2–4.
2.  
Om ett instituts ledningsorgan har fattat ett formellt beslut eller föreslagit ett beslut för institutets berörda organ om lämnade utdelningsbelopp, ska detta belopp dras av från motsvarande delårs- eller årsöverskott.
3.  
Om delårsutdelningar lämnas, ska det restvärde för delårsöverskott som uppkommer vid beräkningen enligt punkt 2 och som ska adderas till kärnprimärkapitalposterna minskas, med beaktande av bestämmelserna i punkterna 2 och 4, med beloppet för en eventuell förutsebar utdelning som kan förväntas komma att lämnas ur det resterande delårsöverskottet, tillsammans med de slutliga utdelningarna för hela budgetåret.
4.  
Innan ledningsorganet fattar ett formellt beslut eller föreslår ett beslut för det berörda organet om lämnande av utdelningar, ska det belopp som institutet ska dra av för förutsebara utdelningar från delårs- eller årsöverskott vara lika med delårs- eller årsöverskottet multiplicerat med kvoten för utdelningsbetalning.
5.  
Kvoten för utdelningsbetalning ska fastställas på grundval av den utdelningspolitik som ledningsorganet eller annat berört organ godkänt för den relevanta perioden.
6.  
Om utdelningspolitiken innehåller ett utdelningsintervall i stället för ett fast värde, ska den övre intervallnivån användas vid tillämpningen av punkt 2.
7.  

I avsaknad av en godkänd utdelningspolitik eller om det enligt den behöriga myndighetens uppfattning är troligt att institutet inte kommer att tillämpa sin utdelningspolitik, eller om denna politik inte är en försiktig grundval för fastställandet av avdragsbeloppet, ska kvoten för utdelningsbetalning grundas på det högsta värdet av följande:

a) 

De genomsnittliga kvoterna för utdelningsbetalning under de tre år som föregick året i fråga.

b) 

Kvoten för utdelningsbetalning för det år som föregick året i fråga.

8.  
Den behöriga myndigheten får tillåta att institutet justerar beräkningen av kvoten för utdelningsbetalning enligt beskrivningen i punkt 7 a och b för att utesluta extraordinära utdelningar som lämnats under perioden.
9.  
Det belopp för förutsebara utdelningar som ska dras av ska fastställas med beaktande av eventuella lagstadgade begränsningar av utdelningar, särskilt begränsningar som fastställts i enlighet med artikel 141 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU ( 1 ). Hela överskottbeloppet efter avdrag av förutsebara kostnader med hänsyn till sådana begränsningar får räknas in i kärnprimärkapitalposter, om villkoret i artikel 26.2 a i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllt. Om sådana begränsningar är tillämpliga ska de förutsebara utdelningarna dras av på grundval av den kapitalkonserveringsplan som den behöriga myndigheten godkänt i enlighet med artikel 142 i direktiv 2013/36/EU.
10.  
Beloppet för förutsebara utdelningar, som ska lämnas i en form som inte minskar kärnprimärkapitalposter, som utdelningar i form av aktier (s.k. scrip-dividends), får inte dras av från delårs- eller årsöverskott som ska räknas in i kärnprimärkapitalposter.

▼C1

11.  
Innan den behöriga myndigheten tillåter att institutet räknar in delårsöverskott eller årsöverskott i kärnprimärkapitalposter, ska den förvissa sig om att alla nödvändiga avdrag från delårs- eller årsöverskottet och alla avdrag som avser förutsebara utdelningar har gjorts, antingen enligt de tillämpliga redovisningsreglerna eller eventuella andra justeringar.

▼B

Artikel 3

Innebörden av ”förutsebar” i förutsebar kostnad enligt artikel 26.2 b i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

Beloppet för förutsebara kostnader som ska beaktas ska omfatta följande:

a) 

Skattebelopp.

b) 

Beloppet för eventuella förpliktelser eller omständigheter som uppkommer under den berörda rapporteringsperioden som troligen minskar institutets överskott varvid den behöriga myndigheten inte är förvissad om att alla nödvändiga värdejusteringar, exempelvis ytterligare värdejusteringar enligt artikel 34 i förordning (EU) nr 575/2013, eller avsättningar har gjorts.

2.  
Förutsebara kostnader som inte redan har beaktats i resultaträkningen ska föras till den delårsperiod under vilken de har uppkommit, så att varje delårsperiod får bära en rimlig andel av dessa kostnader. Betydande eller icke-återkommande händelser ska beaktas till fullo och utan dröjsmål i den delårsperiod under vilken de inträffar.

▼C1

3.  
Den behöriga myndigheten ska förvissa sig om att alla nödvändiga avdrag från delårs- eller årsöverskottet och alla avdrag som avser förutsebara kostnader har gjorts, antingen enligt de tillämpliga redovisningsreglerna eller eventuella andra justeringar, innan myndigheten tillåter att institutet räknar in delårsöverskott eller årsöverskott i kärnprimärkapitalposter.

▼B



Underavsnitt 2

Kooperativa sammanslutningar, sparbanker, ömsesidiga bolag och liknande institut

Artikel 4

Typ av företag som enligt tillämplig nationell lag erkänns som kooperativ sammanslutning enligt artikel 27.1 a ii i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Behöriga myndigheter får fastställa att en typ av företag som erkänns enligt tillämplig nationell lag räknas som en kooperativ sammanslutning vid tillämpningen av del två i förordning (EU) nr 575/2013 om villkoren i punkterna 2, 3 och 4 är uppfyllda.
2.  

För att erkännas som kooperativ sammanslutning enligt punkt 1 ska ett instituts rättsliga ställning motsvara någon av följande kategorier:

a) 

I Österrike: Institut som är registrerade som ”eingetragene Genossenschaft (e.Gen.)” eller ”registrierte Genossenschaft” i enlighet med ”Gesetz über Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaften (GenG)”.

b) 

I Belgien: Institut som är registrerade som ”société coopérative/coöperative vennostchap” och godkända vid tillämpning av kungligt lagdekret av den 8 januari 1962 om fastställande av villkor för tillämpning av nationella grupperingar av kooperativa sammanslutningar och kooperativa sammanslutningar.

c) 

I Cypern: Institut som är registrerade som ”Συνεργατικό Πιστωτικό Ίδρυμα ή ΣΠΙ” och inrättande i enlighet med lagen om kooperativa sammanslutningar från 1985.

d) 

I Tjeckien: Institut som är godkända som ”spořitelní a úvěrní družstvo” enligt ”zákon upravující činnost spořitelních a úvěrních družstev”.

e) 

I Danmark: Institut som är registrerade som ”andelskasser” eller ”sammenslutninger af andelskasser” enligt den danska lagen om finansiell verksamhet.

f) 

I Finland: Institut som är registrerade som något av följande:

1) 

”Osuuspankki” eller ”andelsbank” enligt ”laki osuuspankeista ja muista osuuskuntamuotoisista luottolaitoksista” eller ”lag om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform”.

2) 

”Muu osuuskuntamuotoinen luottolaitos” eller ”annat kreditinstitut i andelslagsform” enligt ”laki osuuspankeista ja muista osuuskuntamuotoisista luottolaitoksista” eller ”lag om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform”.

3) 

”Keskusyhteisö” eller ”centralinstitutet” enligt ”laki talletuspankkien yhteenliittymästä” eller ”lag om en sammanslutning av inlåningsbanker”.

g) 

I Frankrike: Institut som är registrerade som ”sociétés coopératives” enligt ”Loi no47–1775 du 10 septembre 1947 portant statut de la coopération” och godkända som ”banques mutualistes ou coopératives” enligt ”Code monétaire et financier, partie législative, Livre V, titre Ier, chapitre II”.

h) 

I Tyskland: Institut som är registrerade som ”eingetragene Genossenschaft (eG)” enligt ”Gesetz betreffend die Erwerbs- und Wirtschaftsgenossenschaften (Genossenschaftsgesetz –GenG)”.

i) 

I Grekland: Institut som är registrerade som ”Πιστωτικοί Συνεταιρισμοί” enligt lag 1667/1986 om kooperativ och som är verksamma som kreditinstitut får benämnas som ”Συνεταιριστική Τράπεζα” enligt lag 3601/2007 om banker.

j) 

I Ungern: Institut som är registrerade som ”Szövetkezeti hitelintézet” enligt lag CXII från 1996 om kreditinstitut och finansföretag.

k) 

I Italien: Institut som är registrerade som något av följande:

1) 

”Banche popolari” som avses i lagdekret nr 385 av den 1 september 1993.

2) 

”Banche di credito cooperativo” som avses i lagdekret nr 385 av den 1 september 1993.

3) 

”Banche di garanzia collettiva dei fidi” som avses i artikel 13 i lagdekret nr 269 av den 30 september 2003 nr 269, ändrat till lag nr 326 av den 24 november 2003.

▼M5

ka) 

I Litauen: Institut som är registrerade som ”Centrinė kredito unija” enligt ”Centrinių kredito unijų įstatymas”.

▼B

l) 

I Luxemburg: Institut som är registrerade som ”Sociétés coopératives” enligt definitionen i avsnitt VI i lag av den 10 augusti 1915 om rörelseidkande bolag.

m) 

I Nederländerna: Institut som är registrerade som ”coöperaties” eller ”onderlinge waarborgmaatschappijen” enligt avdelning 3 bok 2 i ”Rechtspersonen of the Burgerlijk wetboek”.

n) 

I Polen: Institut som är registrerade som ”bank spółdzielczy” enligt bestämmelserna i ”Prawo bankowe”.

o) 

I Portugal: Institut som är registrerade som ”Caixa de Crédito Agrícola Mútuo” eller som ”Caixa Central de Crédito Agrícola Mútuo” enligt ”Regime Jurídico do Crédito Agrícola Mútuo e das Cooperativas de Crédito Agrícola”, godkänt enligt lagdekret nr 24/91 av den 11 januari.

p) 

I Rumänien: Institut registrerade som ”Organizații cooperatiste de credit” enligt bestämmelserna i regeringens undantagsförordning nr 99/2006 om kreditinstitut och kapitalkrav, godkänd med ändringar och tillägg genom lag nr 227/2007.

q) 

I Spanien: Institut som är registrerade som ”Cooperativas de Crédito” enligt lag 13/1989 av den 26 maj om kreditkooperativ.

▼M5

r) 

I Sverige: Institut som är registrerade som ”medlemsbank” eller som ”kreditmarknadsförening” enligt lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

▼B

s) 

I Förenade kungariket: Institut som är registrerade som ”cooperative societies” enligt ”Industrial and Provident Societies Act 1965” och enligt ”Industrial and Provident Societies Act (Nordirland) 1969”.

3.  
För att erkännas som kooperativ sammanslutning enligt punkt 1, ska institutet med avseende på kärnprimärkapital och i enlighet med tillämplig nationell lag eller sina stadgar på juridisk personnivå endast kunna ge ut de kapitalinstrument som avses i artikel 29 i förordning (EU) nr 575/2013.
4.  
För att erkännas som kooperativ sammanslutning enligt punkt 1, ska innehavarna (som kan men inte måste vara medlemmar av institutet) av kärnprimärkapitalinstrumenten enligt punkt 3 ha möjlighet att utträda i enlighet med tillämplig nationell lag men även ha rätt att kräva att institutet återlöser dem, men med förbehåll för begränsningarna i nationell lag, bolagets stadgar, förordning (EU) nr 575/2013 och denna förordning. Detta får inte förhindra att institutet i enlighet med nationell lag till medlemmar och icke-medlemmar ger ut kärnprimärkapitalinstrument som uppfyller kraven i artikel 29 i förordning (EU) nr 575/2013 och som inte ger rätt att kräva att institutet återlöser kapitalinstrumentet.

Artikel 5

Typ av företag som enligt tillämplig nationell lag erkänns som sparbank enligt artikel 27.1 a iii i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Behöriga myndigheter får fastställa att en typ av företag som erkänns enligt tillämplig nationell lag räknas som en kooperativ sammanslutning vid tillämpningen av del två i förordning (EU) nr 575/2013, om samtliga villkor i punkterna 2, 3 och 4 är uppfyllda.
2.  

För att erkännas som sparbank enligt punkt 1, ska ett instituts rättsliga ställning motsvara någon av följande kategorier:

a) 

I Österrike: Institut som är registrerade som ”Sparkasse” enligt paragraf 1.1 i ”Bundesgesetz über die Ordnung des Sparkassenwesens (Sparkassengesetz – SpG)”.

b) 

I Danmark: Institut som är registrerade som ”Sparekasser” enligt den danska lagen om finansverksamhet.

c) 

I Finland: Institut som är registrerade som ”Säästöpankki” eller ”Sparbank” enligt ”Säästöpankkilaki” eller ”Sparbankslag”.

d) 

I Tyskland: Institut som är registrerade som ”Sparkasse” enligt följande:

1) 

”Sparkassengesetz für Baden-Württemberg (SpG)”

2) 

”Gesetz über die öffentlichen Sparkassen (Sparkassengesetz – SpkG)” i Bayern.

3) 

”Gesetz über die Berliner Sparkasse und die Umwandlung der Landesbank Berlin – Girozentrale – in eine Aktiengesellschaft (Berliner Sparkassengesetz – SpkG)”.

4) 

”Brandenburgisches Sparkassengesetz (BbgSpkG)”.

5) 

”Sparkassengesetz für öffentlich-rechtliche Sparkassen im Lande Bremen (Bremisches Sparkassengesetz)”.

6) 

”Hessisches Sparkassengesetz”.

7) 

”Sparkassengesetz des Landes Mecklenburg-Vorpommern (SpkG)”.

8) 

”Niedersächsisches Sparkassengesetz (NSpG)”.

9) 

”Sparkassengesetz Nordrhein-Westfalen (Sparkassengesetz – SpkG)”.

10) 

”Sparkassengesetz (SpkG) für Rheinland-Pfalz”.

11) 

”Saarländisches Sparkassengesetz (SSpG)”.

12) 

”Gesetz über die öffentlich-rechtlichen Kreditinstitute im Freistaat Sachsen und die Sachsen-Finanzgruppe”.

13) 

”Sparkassengesetz des Landes Sachsen-Anhalt (SpkG-LSA)”.

14) 

”Sparkassengesetz für das Land Schleswig-Holstein (Sparkassengesetz – SpkG)”.

15) 

”Thüringer Sparkassengesetz (ThürSpkG)”.

e) 

I Spanien: Institut som är registrerade som ”Cajas de Ahorros” enligt ”Real Decreto-Ley 2532/1929, de 21 de noviembre, sobre Régimen del Ahorro Popular”.

f) 

I Sverige: Institut som är registrerade som ”sparbank” enligt sparbankslagen (1987:619).

3.  
För att erkännas som sparbank enligt punkt 1, ska institutet med avseende på kärnprimärkapital och i enlighet med tillämplig nationell lag eller sina stadgar på juridisk personnivå endast kunna ge ut de kapitalinstrument som avses i artikel 29 i förordning (EU) nr 575/2013.
4.  
För att erkännas som sparbank enligt punkt 1, får summan av kapital, reserver och delårs- eller årsöverskott enligt tillämplig nationell lag inte delas ut till innehavare av kärnprimärkapitalinstrument. Detta villkor ska anses vara uppfyllt även om institutet ger ut kärnprimärkapitalinstrument som ger innehavarna rätt till en del av överskottet och reserverna från den löpande verksamheten, om detta är tillåtet enligt tillämplig nationell lag, förutsatt att denna del står i proportion till deras bidrag till kapitalet och reserverna eller, om det är tillåtet enligt nationell lag, i enlighet med en alternativ ordning. Institutet får ge ut kärnprimärkapitalinstrument som i händelse av obestånd eller likvidation ger innehavaren en rätt till reserver som inte behöver stå i proportion till bidraget till kapital och reserver, under förutsättning att villkoren i artikel 29.4 och 29.5 i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda.

Artikel 6

Typ av företag som enligt tillämplig nationell lag erkänns som ömsesidigt bolag enligt artikel 27.1 a i i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Behöriga myndigheter får fastställa att en typ av företag som erkänns enligt tillämplig nationell lag räknas som ett ömsesidigt bolag vid tillämpningen av del två i förordning (EU) nr 575/2013, om villkoren i punkterna 2, 3 och 4 är uppfyllda.
2.  

För att erkännas som ömsesidigt bolag enligt punkt 1, ska ett instituts rättsliga ställning motsvara någon av följande kategorier:

a) 

I Danmark: Föreningar (”Foreninger”) eller fonder (”Fonde”) som härrör från ombildningen av försäkringsbolag (”Forsikringsselskaber”), bostadslåneinstitut (”Realkreditinstitutter”), sparbanker (”Sparekasser”), kooperativa sparbanker (”Andelskasser”) och sammanslutningar av kooperativa sparbanker (”Sammenslutninger af andelskasser”) till aktiebolag i enlighet med den danska lagen om finansverksamhet.

b) 

I Irland: Institut som registrerats som ”building societies” enligt ”Building Societies Act 1989”.

c) 

I Förenade kungariket: Institut som är registrerade som ”building societies” enligt ”Building Societies Act 1986”; institut som är registrerade som ”savings bank” enligt ”Savings Bank (Scotland) Act 1819”.

3.  
För att erkännas som ömsesidigt bolag enligt punkt 1, ska institutet i enlighet med tillämplig nationell lag eller sina stadgar på juridisk personnivå endast kunna ge ut de kapitalinstrument som avses i artikel 29 i förordning (EU) nr 575/2013.
4.  
För att erkännas som ömsesidigt bolag enligt punkt 1, ska hela beloppet eller ett delbelopp av summan av kapital eller reserver ägas av institutets medlemmar, som inte under ordinarie verksamhet får direkt del av reserverna, framför allt inte genom lämnande av utdelningar. Dessa villkor anses uppfyllda även om institutet ger ut kärnprimärkapitalinstrument som ger rätt till överskott och reserver, om detta är tillåtet enligt tillämplig nationell lag.

Artikel 7

Typ av företag som enligt tillämplig nationell lag erkänns som ett liknande institut enligt artikel 27.1 a iv i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Behöriga myndigheter får fastställa att en typ av företag som erkänns enligt tillämplig nationell lag räknas som ett institut som liknar kooperativ, ömsesidiga bolag och sparbanker vid tillämpningen av del två i förordning (EU) nr 575/2013, om samtliga villkor i punkterna 2, 3 och 4 är uppfyllda.
2.  

För att erkännas som ett institut som liknar kooperativ, ömsesidiga bolag och sparbanker enligt punkt 1, ska ett instituts rättsliga ställning motsvara någon av följande kategorier:

a) 

I Österrike: ”Pfandbriefstelle der österreichischen Landes-Hypothekenbanken” enligt ”Bundesgesetz über die Pfandbriefstelle der österreichischen Landes-Hypothekenbanken (Pfandbriefstelle-Gesetz – PfBrStG)”.

b) 

I Finland: Institut som är registrerade som ”Hypoteekkiyhdistys” eller ”Hypoteksförening” enligt ”Laki hypoteekkiyhdistyksistä” eller ”Lag om hypoteksföreningar”.

3.  
För att erkännas som ett institut som liknar kooperativ, ömsesidiga bolag och sparbanker enligt punkt 1, ska institutet i enlighet med nationell lag eller bolagets stadgar på juridisk personnivå endast kunna ge ut de kapitalinstrument som avses i artikel 29 i förordning (EU) nr 575/2013.
4.  

För att erkännas som ett institut som liknar kooperativ, ömsesidiga bolag och sparbanker enligt punkt 1, ska även ett eller flera av följande villkor vara uppfyllda:

a) 

Om innehavarna (som kan men inte behöver vara medlemmar av institutet) av de kärnprimärkapitalinstrument som avses i punkt 3 har möjlighet att utträda i enlighet med tillämplig nationell lag, kan de också ha rätt att kräva att institutet ska återlösa kapitalinstrumentet, men endast med förbehåll för begränsningarna i nationell lag, bolagets stadgar, förordning (EU) nr 575/2013 och denna förordning. Detta får inte förhindra att institutet i enlighet med nationell lag till medlemmar och icke-medlemmar ger ut kärnprimärkapitalinstrument som uppfyller kraven i artikel 29 i förordning (EU) nr 575/2013 och som inte ger rätt att kräva att institutet återlöser kapitalinstrumentet.

b) 

Summan av kapital, reserver och delårs- eller årsöverskott får enligt tillämplig nationell lag inte delas ut till innehavare av kärnprimärkapitalinstrument. Det villkoret anses vara uppfyllt även om institutet ger ut kärnprimärkapitalinstrument som ger innehavarna rätt till en del av överskottet och reserverna från den löpande verksamheten, om detta är tillåtet enligt tillämplig nationell lag, förutsatt att den delen står i proportion till deras bidrag till kapitalet och reserverna eller, om det är tillåtet enligt nationell lag, i enlighet med en alternativ ordning. Institutet får ge ut kärnprimärkapitalinstrument som i händelse av obestånd eller likvidation ger innehavaren rätt till reserver som inte behöver stå i proportion till bidraget till kapital och reserver, under förutsättning att villkoren i artikel 29.4 och 29.5 i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda.

c) 

Hela beloppet eller ett delbelopp av summan av kapital och reserver ägs av institutets medlemmar, som inte under ordinarie verksamhet får direkt del av reserverna, framför allt inte genom lämnande av utdelningar.

▼M2

Artikel 7a

Flerfaldiga utdelningar som utgör en illa avvägd broms på kapitalbasen

1.  

Utdelningar på kärnprimärkapitalinstrument som avses i artikel 28 i förordning (EU) nr 575/2013 ska anses inte utgöra en illa avvägd broms på kapital när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

Utdelningsmultipeln är en multipel av den utdelning som betalas på instrument med rösträtt och inte ett i förväg fastställt fast belopp.

b) 

Utdelningsmultipeln är fastställd i ett avtal eller inom ramen för institutets stadgar.

c) 

Utdelningsmultipeln kan inte justeras.

d) 

Samma utdelningsmultipel gäller för samtliga instrument med utdelningsmultipel.

e) 

Utdelningsbeloppet på ett instrument med utdelningsmultipel motsvarar inte mer än 125 % av utdelningsbeloppet på ett kärnprimärkapitalinstrument med rösträtt.

Detta uttrycks i följande formel:

image

där

k betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument utan utdelningsmultipel,
l betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument med utdelningsmultipel.
f) 

Det totala utdelningsbeloppet på samtliga kärnprimärkapitalinstrument under en ettårsperiod överskrider inte 105 % av det belopp som skulle ha utbetalats om instrumenten med färre eller inga rösträtter alls hade fått samma utdelning som instrumenten med rösträtt.

Detta uttrycks i följande formel:

image

där

k betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument utan utdelningsmultipel,
l betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument med utdelningsmultipel,
X betecknar antalet instrument med rösträtt,
Y betecknar antalet instrument utan rösträtt.

Formeln ska tillämpas på basis av ett år.

2.  
När villkoret i punkt 1 f inte är uppfyllt ska enbart den mängd instrument som har en utdelningsmultipel som överskrider den i det ledet angivna tröskeln anses leda till en illa avvägd broms på kapital.
3.  
Om något av villkoren i punkt 1 a–e inte uppfylls ska samtliga kvarvarande instrument med utdelningsmultipel anses leda till en illa avvägd broms på kapital.

Artikel 7b

Preferensutdelningar till följd av preferensrätter till betalning av utdelning

1.  
I fråga om kärnprimärkapitalinstrument som avses i artikel 28 i förordning (EU) nr 575/2013 ska en utdelning på ett sådant instrument anses vara förmånlig i förhållande till andra kärnprimärkapitalinstrument när det finns differentierade utdelningsnivåer, såvida inte villkoren i artikel 7a i denna förordning är uppfyllda.
2.  

I fråga om kärnprimärkapitalinstrument med färre eller inga rösträtter alls vilka getts ut av sådana institut som avses i artikel 27 i förordning (EU) nr 575/2013 ska utdelningar, i de fall de utgör en multipel av utdelningen på instrument med rösträtt och denna flerfaldiga utdelning fastställs i avtal eller stadgar, inte anses vara förmånliga när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

Utdelningsmultipeln är en multipel av den utdelning som betalas på instrument med rösträtt och inte ett i förväg fastställt fast belopp.

b) 

Utdelningsmultipeln är fastställd i ett avtal eller inom ramen för institutets stadgar.

c) 

Utdelningsmultipeln kan inte justeras.

d) 

Samma utdelningsmultipel gäller för samtliga instrument med utdelningsmultipel.

e) 

Utdelningsbeloppet på ett instrument med utdelningsmultipel motsvarar inte mer än 125 % av utdelningsbeloppet på ett kärnprimärkapitalinstrument med rösträtt.

Detta uttrycks i följande formel:

image

där

k betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument utan utdelningsmultipel,
l betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument med utdelningsmultipel.
f) 

Det totala utdelningsbeloppet på samtliga kärnprimärkapitalinstrument under en ettårsperiod överskrider inte 105 % av det belopp som skulle ha utbetalats om instrumenten med färre eller inga rösträtter alls hade fått samma utdelning som instrumenten med rösträtt.

Detta uttrycks i följande formel:

image

där

k betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument utan utdelningsmultipel,
l betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument med utdelningsmultipel.
X betecknar antalet instrument med rösträtt,
Y betecknar antalet instrument utan rösträtt.

Formeln ska tillämpas på basis av ett år.

3.  
När villkoret i punkt 2 f inte är uppfyllt ska enbart den mängd instrument som har en utdelningsmultipel som överskrider den i det ledet angivna tröskeln inte anses kunna medräknas i kärnprimärkapital.
4.  
Om något av villkoren i punkt 2 a–e inte uppfylls ska samtliga kvarvarande instrument med utdelningsmultipel anses inte kunna medräknas i kärnprimärkapital.
5.  

Vid tillämpning av punkt 2 och när utdelningar på kärnprimärkapitalinstrument, i fråga om instrument med eller utan rösträtt, uttrycks med hänvisning till förvärvspriset vid utgivningen av instrumentet, ska formlerna anpassas enligt följande när det gäller det eller de instrument som uttrycks med hänvisning till förvärvspriset vid utgivningen:

a) 

l betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument utan utdelningsmultipel dividerat med förvärvspriset vid utgivningen av det instrumentet.

b) 

k betecknar utdelningsbeloppet på ett instrument med utdelningsmultipel dividerat med förvärvspriset vid utgivningen av det instrumentet.

6.  
I fråga om kärnprimärkapitalinstrument med färre eller inga rösträtter alls vilka getts ut av sådana institut som avses i artikel 27 i förordning (EU) nr 575/2013 och när utdelningen inte utgör en multipel av utdelningen på instrumenten med rösträtt, ska utdelningar inte anses vara förmånliga när något av villkoren i punkt 7 och båda villkoren i punkt 8 är uppfyllda.
7.  

Vid tillämpning av punkt 6 ska ett av följande villkor a eller b gälla:

a) 

Både kriterium i och ii uppfylls:

i) 

Instrument med färre eller inga rösträtter alls får bara tecknas och innehas av innehavare av instrument med rösträtt.

ii) 

Antalet rösträtter för varje enskild innehavare är begränsat.

b) 

För utdelningar på de instrument med rösträtt som getts ut av instituten gäller en övre gräns som anges i tillämplig nationell lagstiftning.

8.  

Vid tillämpning av punkt 6 ska båda följande villkor gälla:

a) 

Institutet visar att den genomsnittliga utdelningen på instrument med rösträtt under de föregående fem åren har varit låg i förhållande till andra jämförbara instrument.

b) 

Institutet visar att utdelningsnivån i förhållande till vinsten är låg, i de fall en utdelningsnivå beräknas i enlighet med artikel 7c. En utdelningsnivå på under 30 % ska anses vara låg.

9.  

Vid tillämpning av punkt 7 a ska rösträtten för varje enskild innehavare anses vara begränsad i följande fall:

a) 

När varje innehavare har blott en rösträtt, oavsett antalet instrument med rösträtt som innehas av en innehavare.

b) 

När en övre gräns gäller för antalet rösträtter, oavsett antalet instrument med rösträtt som innehas av en innehavare.

c) 

När det antal instrument med rösträtt som en innehavare kan inneha är begränsat i enlighet med institutets stadgar eller tillämplig nationell lagstiftning.

10.  
Vid tillämpning av denna artikel ska ettårsperioden anses löpa ut på dagen för institutets senaste årsredovisning.
11.  

Instituten ska åtminstone i följande situationer bedöma uppfyllandet av villkoren i punkterna 7 och 8 och informera den behöriga myndigheten om resultaten av bedömningen:

a) 

Varje gång ett beslut om ett utdelningsbelopp på kärnprimärkapitalinstrument fattas.

b) 

Varje gång en ny kategori av kärnprimärkapitalinstrument med färre eller inga rösträtter alls ges ut.

12.  
När villkoret i punkt 8 b inte är uppfyllt ska enbart den mängd instrument utan rösträtt för vilka utdelningen överskrider den i det ledet angivna tröskeln anses utgöra instrument med preferensutdelning.
13.  
När villkoret i punkt 8 a inte är uppfyllt ska utdelningar på samtliga kvarvarande instrument utan rösträtt anses vara förmånliga, såvida de inte uppfyller villkoren i punkt 2.
14.  
När inget av villkoren i punkt 7 är uppfyllt ska utdelningar på samtliga kvarvarande instrument utan rösträtt anses vara förmånliga, såvida de inte uppfyller villkoren i punkt 2.
15.  

När nedanstående villkor är uppfyllda får undantag beviljas från tillämpningen av villkoret i punkt 7 a i eller villkoret i punkt 8 b, eller i tillämpliga fall båda villkoren:

a) 

När ett institut överträder eller, bland annat till följd av en ekonomisk situation som snabbt försämras, sannolikt inom en nära framtid kommer att överträda något av villkoren i förordning (EU) nr 575/2013.

b) 

När den behöriga myndigheten har krävt att ett institut snabbt ska höja sitt kärnprimärkapital inom en angiven period och har bedömt att institutet inte kan rätta till eller undvika den överträdelse som avses i led a inom den angivna perioden, utan att tillämpa det undantag som avses i denna punkt.

Artikel 7c

Beräkning av utdelningsnivån i förhållande till vinsten enligt artikel 7b.8 b

1.  

Vid tillämpning av artikel 7b.8 b ska institut beräkna utdelningsnivån i förhållande till vinsten i enlighet med antingen led a eller led b. Institutet ska använda den valda metoden på ett konsekvent sätt över tiden.

a) 

Summan av utdelningar på samtliga kärnprimärkapitalinstrument under de föregående fem åren, dividerad med summan av vinster under de föregående fem åren.

b) 

För enbart perioden från och med dagen för tillämpning av denna förordning till och med den 31 december 2017:

i) 

Under 2014 summan av utdelningar på samtliga kärnprimärkapitalinstrument under den föregående ettårsperioden, dividerad med summan av vinster under den föregående ettårsperioden.

ii) 

Under 2015 summan av utdelningar på samtliga kärnprimärkapitalinstrument under de föregående två åren, dividerad med summan av vinster under de föregående två åren.

iii) 

Under 2016 summan av utdelningar på samtliga kärnprimärkapitalinstrument under de föregående tre åren, dividerad med summan av vinster under de föregående tre åren.

iv) 

Under 2017 summan av utdelningar på samtliga kärnprimärkapitalinstrument under de föregående fyra åren, dividerad med summan av vinster under de föregående fyra åren.

2.  
Vid tillämpning av punkt 1 ska med vinster avses det belopp som rapporteras i rad 670 i mall nr 2 i bilaga III till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 rörande instituts tillsynsrapportering enligt förordning (EU) nr 575/2013 ( 2 ) eller, i tillämpliga fall, det belopp som rapporteras i rad 670 i mall nr 2 i bilaga IV till samma förordning.

Artikel 7d

Preferensutdelningar när det gäller ordningsföljden för betalning av utdelningar

Vid tillämpning av artikel 28 i förordning (EU) nr 575/2013 ska en utdelning på ett kärnprimärkapitalinstrument anses vara förmånlig i förhållande till andra kärnprimärkapitalinstrument och när det gäller ordningsföljden för betalning av utdelningar när minst ett av följande villkor uppfylls:

a) 

Utdelningar beslutas vid olika tidpunkter.

b) 

Utdelningar utbetalas vid olika tidpunkter.

c) 

Utgivare är skyldiga att betala utdelning på en typ av kärnprimärkapitalinstrument innan de betalar utdelning på en annan typ av kärnprimärkapitalinstrument.

d) 

Utdelning utbetalas på vissa kärnprimärkapitalinstrument men inte på andra, såvida inte villkoret i artikel 7b.7 a är uppfyllt.

▼B



Underavsnitt 3

Indirekt finansiering

▼M5

Artikel 8

Indirekt finansiering av kapitalinstrument enligt artikel 28.1 b, artikel 52.1 c och artikel 63 c, och av skulder enligt artikel 72b.2 c, i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Indirekt finansiering av kapitalinstrument enligt artikel 28.1 b, artikel 52.1 c och artikel 63 c, och av skulder enligt artikel 72b.2 c, i förordning (EU) nr 575/2013 ska anses vara finansiering som inte är direkt.
2.  
Vid tillämpning av punkt 1 ska direkt finansiering avse situationer då ett institut har beviljat en investerare ett lån eller annan finansiering i någon form som används för förvärv av äganderätt till institutets kapitalinstrument eller skulder.
3.  

Direkt finansiering ska också inbegripa finansiering för andra ändamål än förvärv av äganderätten till ett instituts kapitalinstrument eller skulder som beviljas en fysisk eller juridisk person som har ett kvalificerat innehav i institutet i den mening som avses i artikel 4.1.36 i förordning (EU) nr 575/2013, eller som betraktas som närstående part i den mening som avses i definitionerna i punkt 9 av Internationell redovisningsstandard (IAS) 24 Upplysningar om närstående, som i unionen tillämpas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 ( 3 ), med beaktande av eventuella ytterligare riktlinjer som fastställts av den behöriga myndigheten för kapitalinstrument eller av resolutionsmyndigheten i samråd med den behöriga myndigheten för skulder, om institutet inte kan visa att det uppfyller samtliga följande kriterier:

a) 

Transaktionen genomförs på liknande villkor som andra transaktioner med tredje part.

b) 

Den fysiska eller juridiska personen eller den närstående parten behöver inte förlita sig till utdelningar eller till försäljning av de kapitalinstrument eller skulder som innehas för att bära kostnaderna för ränta och återbetalning av finansieringen.

Artikel 9

Tillämpliga former och tillämplig art av indirekt finansiering av kapitalinstrument enligt artikel 28.1 b, artikel 52.1 c och artikel 63 c, och av skulder enligt artikel 72b.2 c, i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

De tillämpliga formerna och den tillämpliga arten av indirekt finansiering av förvärvet av äganderätt till ett instituts kapitalinstrument och skulder ska inbegripa följande:

a) 

Finansiering vid utgivandet eller därefter av en investerares förvärv av äganderätten till ett instituts kapitalinstrument eller skulder som genomförs av enheter som institutet har direkt eller indirekt kontroll över eller av enheter som omfattas av något av följande:

i) 

Räckvidden av institutets sammanställda redovisning eller konsolidering under tillsyn.

ii) 

Räckvidden av den sammanställda balansräkning eller utvidgade aggregerade beräkning, likvärdig med sammanställd redovisning enligt artikel 49.3 a iv i förordning (EU) nr 575/2013, som upprättats av det institutionella skyddssystem eller nätverk av institut som är underställt ett centralt organ som inte är organiserat som en grupp och som institutet tillhör.

iii) 

Räckvidden av den extra tillsynen över institutet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG ( 4 ).

b) 

Finansiering vid utgivandet eller därefter av en investerares förvärv av äganderätten till ett instituts kapitalinstrument eller skulder som genomförs av externa enheter som skyddas av en garanti eller av användningen av ett kreditderivat eller som säkras på något annat sätt så att kreditrisken överförs till institutet eller till enheter som institutet har direkt eller indirekt kontroll över eller till enheter som omfattas av något av följande:

i) 

Räckvidden av institutets sammanställda redovisning eller konsolidering under tillsyn.

ii) 

Räckvidden av den sammanställda balansräkning eller utvidgade aggregerade beräkning, likvärdig med sammanställd redovisning enligt artikel 49.3 a iv i förordning (EU) nr 575/2013, som upprättats av det institutionella skyddssystem eller nätverk av institut som är underställt ett centralt organ som inte är organiserat som en grupp och som institutet tillhör.

iii) 

Räckvidden av den extra tillsynen över institutet i enlighet med direktiv 2002/87/EG.

c) 

Finansiering av en låntagare som överlåter finansieringen till den slutliga investeraren för förvärvet av äganderätten till ett instituts kapitalinstrument eller skulder, vid utgivandet eller därefter.

2.  

För att det ska anses vara indirekt finansiering i enlighet med punkt 1 måste även följande villkor i tillämpliga fall vara uppfyllda:

a) 

Investeraren omfattas inte av något av följande:

i) 

Räckvidden av institutets sammanställda redovisning eller konsolidering under tillsyn.

ii) 

Räckvidden av den sammanställda balansräkning eller utvidgade aggregerade beräkning, likvärdig med sammanställd redovisning enligt artikel 49.3 a iv i förordning (EU) nr 575/2013, som upprättats av det institutionella skyddssystem eller nätverk av institut som är underställt ett centralt organ som inte är organiserat som en grupp och som institutet tillhör.

iii) 

Räckvidden av den extra tillsynen över institutet i enlighet med direktiv 2002/87/EG.

b) 

Den externa enheten omfattas inte av något av följande:

i) 

Räckvidden av institutets sammanställda redovisning eller konsolidering under tillsyn.

ii) 

Räckvidden av den sammanställda balansräkning eller utvidgade aggregerade beräkning, likvärdig med sammanställd redovisning enligt artikel 49.3 a iv i förordning (EU) nr 575/2013, som upprättats av det institutionella skyddssystem eller nätverk av institut som är underställt ett centralt organ som inte är organiserat som en grupp och som institutet tillhör.

iii) 

Räckvidden av den extra tillsynen över institutet i enlighet med direktiv 2002/87/EG.

Vid tillämpning av led a ii ska en investerare anses omfattas av utvidgad aggregerad beräkning, om det berörda kapitalinstrumentet eller den berörda skulden omfattas av sammanställd redovisning eller utvidgad aggregerad beräkning enligt artikel 49.3 a iv i förordning (EU) nr 575/2013, så att flerfaldig användning av kapitalbas- eller kvalificerade skuldposter och skapande av kapitalbas eller kvalificerade skulder mellan medlemmarna av det institutionella skyddssystemet förhindras. Om ett tillstånd inte har beviljats av behöriga myndigheter enligt artikel 49.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ska villkoret anses vara uppfyllt om både de enheter som avses i punkt 1 a och institutet är medlemmar av samma institutionella skyddssystem och enheterna drar av medlen för förvärv av äganderätten till institutets kapitalinstrument eller skulder i enlighet med artikel 36.1 f–i, artikel 56 a–d och artikel 66 a–d, för kapitalinstrument, och i enlighet med artikel 72e a–d, i förordning (EU) nr 575/2013, för skulder, enligt vad som är tillämpligt.

2a.  
De tillämpliga formerna och den tillämpliga arten av indirekt finansiering av förvärvet av äganderätten till ett instituts kapitalinstrument och skulder ska inbegripa koncernintern cirkulär finansiering.

I detta sammanhang avses med koncernintern cirkulär finansiering följande:

a) 

Situationer då ett institut har beviljat ett lån eller annan finansiering oavsett form åt en av de enheter som avses i punkt 1 a via en annan enhet som avses i punkt 1 a, som används för förvärv av äganderätten till institutets kapitalinstrument eller skulder.

b) 

Finansiering som beviljas en av de enheter som avses i punkt 1 a för andra ändamål än förvärv av äganderätten till ett instituts kapitalinstrument eller skulder via en annan enhet som avses i punkt 1 a, förutsatt, med beaktande av eventuella ytterligare riktlinjer som fastställts av den behöriga myndigheten för kapitalinstrument eller av resolutionsmyndigheten i samråd med den behöriga myndigheten för skulder, att institutet inte kan visa att det uppfyller samtliga följande kriterier:

i) 

Transaktionen genomförs på liknande villkor som andra transaktioner med tredje part.

ii) 

Investeraren behöver inte förlita sig till utdelningar eller till försäljning av de kapitalinstrument eller skulder som innehas för att bära kostnaderna för ränta och återbetalning av finansieringen.

3.  
Vid bedömningen av om förvärvet av äganderätten till ett kapitalinstrument eller en skuld involverar direkt eller indirekt finansiering enligt artikel 8, ska det berörda beloppet bedömas netto efter enskilt bedömda nedskrivningar.
4.  
För att undvika kvalificering som direkt eller indirekt finansiering enligt artikel 8 och om lånet eller den andra formen av finansiering eller garantier beviljas en fysisk eller juridisk person som har ett kvalificerat innehav i institutet eller som betraktas som närstående part i den mening som avses i artikel 8.3, ska institutet fortlöpande säkerställa att det inte har tillhandahållit lånet eller den andra formen av finansiering eller garantier för ändamålet att direkt eller indirekt förvärva äganderätten till detta instituts kapitalinstrument eller skulder. Om lånet eller den andra formen av finansiering eller garantier beviljas parter av annat slag, ska institutet utföra denna kontroll så gott det går.
5.  

I fråga om ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar och liknande institut där en kund enligt nationell lag eller institutets stadgar är skyldig att teckna kapitalinstrument för att få ett lån, ska det lånet inte betraktas som en direkt eller indirekt finansiering om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

Den behöriga myndigheten anser att teckningsbeloppet är oväsentligt.

b) 

Lånets ändamål är inte att förvärva äganderätten till kapitalinstrument eller skulder i det institut som tillhandahåller lånet.

c) 

Teckningen av ett eller flera av institutets kapitalinstrument är nödvändig för att mottagaren av lånet ska bli medlem i ett ömsesidigt bolag, en kooperativ sammanslutning eller ett liknande institut.

▼B



Underavsnitt 4

Begränsningar av inlösen av kapitalinstrument

Artikel 10

Begränsningar av inlösen av kapitalinstrument som ges ut av ömsesidiga bolag, sparbanker, kooperativa sammanslutningar och liknande institut i enlighet med artikel 29.2 b i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 78.3 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Ett institut får ge ut kärnprimärkapitalinstrument med möjlighet till inlösen endast om denna möjlighet fastställts i tillämplig nationell lagstiftning.
2.  
Institutets möjlighet att begränsa inlösen enligt de bestämmelser om kapitalinstrument som avses i artikel 29.2 b och artikel 78.3 b i förordning (EU) nr 575/2013, ska inbegripa både rätten att skjuta upp inlösen och rätten att begränsa det belopp som ska lösas in. Institutet ska kunna skjuta upp inlösen eller begränsa det belopp som ska lösas in under en obegränsad period i enlighet med punkt 3.
3.  

Institutet ska fastställa omfattningen av inlösensbegränsningarna i instrumentens bestämmelserna med utgångspunkt från institutets rådande tillsynssituation med avseende på bland annat följande:

a) 

Institutets totala finansiella ställning, likviditet och solvens.

b) 

Kärnprimärkapitalets, primärkapitalets och det totala kapitalets storlek i förhållande till den totala riskvägda exponeringen beräknad i enlighet med kraven i artikel 92.1 a i förordning (EU) nr 575/2013, det särskilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104.1 a i direktiv 2013/36/EU och det kombinerade buffertkrav som avses i artikel 128.6 i det direktivet.

Artikel 11

Begränsningar av inlösen av kapitalinstrument som ges ut av ömsesidiga bolag, sparbanker, kooperativa sammanslutningar och liknande institut i enlighet med artikel 29.2 b i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 78.3 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Begränsningar av inlösen enligt de avtals- eller lagbestämmelser som reglerar instrumenten får inte förhindra att den behöriga myndigheten ytterligare begränsar inlösen av instrumenten på lämpligt sätt i enlighet med artikel 78 i förordning (EU) nr 575/2013.
2.  
De behöriga myndigheterna ska bedöma grunderna för inlösensbegränsningar i de avtals- och lagbestämmelser som reglerar instrumentet. De ska kräva att instituten ändrar motsvarande avtalsbestämmelser, om de inte är förvissade om att grunderna för begränsningarna är tillbörliga. Om instrumenten regleras av nationell lagstiftning i avsaknad av avtalsbestämmelser, ska lagstiftningen göra det möjligt för institutet att begränsa inlösen enligt artikel 10.1–3 för att instrumenten ska räknas som kärnprimärkapital.
3.  
Varje beslut om att begränsa inlösen ska institutet dokumentera internt och rapportera skriftligen till den behöriga myndigheten, inbegripet skälen till att en inlösen helt eller delvis har vägrats eller skjutits upp, utifrån kriterierna i punkt 3.
4.  
Om flera beslut om att begränsa inlösen fattas under samma tidsperiod, får instituten dokumentera dessa beslut i en enda uppsättning dokument.



AVSNITT 2

Försiktighetsmarginaler

Artikel 12

Begreppet vinst vid försäljning i enlighet med artikel 32.1 a i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Med begreppet vinst vid försäljning enligt artikel 32.1 a i förordning (EU) nr 575/2013 ska avses varje redovisad försäljningsvinst för institutet som bokförs som en ökning av någon kapitalbaskategori och som hör till framtida marginalintäkter från en försäljning av värdepapperiserade tillgångar när dessa avförs från institutets balansräkning i samband med en värdepapperiseringstransaktion.

▼C1

2.  

Den redovisade vinsten vid försäljning ska beräknas som skillnaden mellan a och b med tillämpning av relevanta redovisningsregler:

▼B

a) 

Nettovärdet av tillgångar som erhållits inklusive eventuell ny erhållen tillgång minus eventuell annan lämnad tillgång eller eventuell ny övertagen skuld.

b) 

Det bokförda värdet av värdepapperiserade tillgångar eller av den del som avförs från balansräkningen.

▼M5

3.  
Med redovisad vinst vid försäljning som hör till framtida marginalintäkter avses i detta sammanhang förväntad framtida ”överskottsmarginal” definierad som det belopp som inflyter i form av räntor och kreditavgifter eller andra intäkter från de värdepapperiserade exponeringarna minskat med finansieringsutgifter och omkostnader.

▼B



AVSNITT 3

Avdrag från poster i kärnprimärkapital

Artikel 13

Avdrag för förluster under innevarande räkenskapsår i enlighet med artikel 36.1 a i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
För beräkningen av sitt kärnprimärkapital under året ska institutet, oberoende av om det avslutar sina konton för finansiella transaktioner i slutet av varje delårsperiod, sammanställa sin resultaträkning och dra av eventuella uppkomna förluster från kärnprimärkapitalposter när dessa inträffar.
2.  
För fastställandet av ett instituts resultaträkning i enlighet med punkt 1 ska intäkter och kostnader beräknas enligt samma förfarande och enligt samma redovisningsstandarder som för redovisningsrapporten vid årets slut. Intäkter och kostnader ska uppskattas försiktigt och tillskrivas den delårsperiod då de uppkom, så att varje delårsperiod bär en rimlig del av förutsedda årsintäkter och årskostnader. Betydande eller icke-återkommande händelser ska beaktas till fullo och utan dröjsmål i den delårsperiod under vilken de inträffar.

▼C1

3.  
Om förluster för det innevarande räkenskapsåret redan dragits av från kärnprimärkapitalposter till följd av en delårs- eller helårsrapport, krävs inte något avdrag. Med redovisningsrapport avses vid tillämpningen av denna artikel att resultatet har beräknats efter avslutande av delårs- eller årsräkenskaperna i enlighet med de redovisningsregler som institutet omfattas av enligt förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och rådets direktiv 86/635/EEG ( 5 ) om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansinstitut.

▼B

4.  
Punkterna 1–3 ska tillämpas på samma sätt på vinster och förluster som ingår i ackumulerat övrigt totalresultat.

▼M4

Artikel 13a

Avdrag för programvarutillgångar som klassificeras som immateriella tillgångar för redovisningsändamål vid tillämpning av artikel 36.1 b i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Programvarutillgångar som är immateriella tillgångar enligt definitionen i artikel 4.1.115 i förordning (EU) nr 575/2013 ska dras av från kärnprimärkapitalposter i enlighet med punkterna 5–8 i denna artikel. Det belopp som ska dras av ska fastställas på grundval av den ackumulerade avskrivning för tillsynsändamål som beräknats i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.
2.  

Instituten ska beräkna beloppet för den ackumulerade avskrivningen för tillsynsändamål av de programvarutillgångar som avses i punkt 1 genom att multiplicera det belopp som erhålls genom den beräkning som avses i led a med antalet dagar som avses i led b enligt följande:

a) 

Det belopp till vilket programvarutillgången ursprungligen togs upp i institutets balansräkning enligt de tillämpliga redovisningsreglerna, dividerat med den lägsta summan av

i) 

antalet dagar i programvarutillgångens nyttjandeperiod enligt uppskattning för redovisningsändamål, eller

ii) 

tre år, uttryckt i dagar, med början från den dag som avses i punkt 3.

b) 

Antalet dagar som har gått sedan den dag som avses i punkt 3, under förutsättning att detta inte överstiger den period som avses i led a i denna punkt.

3.  
Den ackumulerade avskrivning för tillsynsändamål som avses i punkt 1 ska beräknas från den dag när programvarutillgången finns tillgänglig för användning och börjar skrivas av för redovisningsändamål.
4.  
Genom undantag från punkt 3, om en programvarutillgång har förvärvats från ett annat företag, inbegripet en enhet som inte ingår i den finansiella sektorn, som är del av samma grupp som institutet, ska den ackumulerade avskrivning för tillsynsändamål som avses i punkt 1 beräknas från den dag när programvarutillgången började skrivas av i det företagets balansräkning enligt de tillämpliga redovisningsreglerna.
5.  

Instituten ska göra avdrag från kärnprimärkapitalposter med det belopp som utgör skillnaden, om denna är positiv, mellan beloppet i led a och beloppet i led b:

a) 

Den ackumulerade avskrivningen för tillsynsändamål av en programvarutillgång beräknad i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.

b) 

Summan av den ackumulerade avskrivningen och eventuella ackumulerade nedskrivningar av den programvarutillgången som tagits upp i institutets balansräkning enligt de tillämpliga redovisningsreglerna.

6.  
Genom undantag från punkt 5 ska instituten, fram till den dag när programvarutillgången finns tillgänglig för användning och börjar skrivas av för redovisningsändamål, göra avdrag från kärnprimärkapitalposter med hela det belopp till vilket programvarutillgången tas upp i institutets balansräkning enligt de tillämpliga redovisningsreglerna.
7.  
De avskrivningar för tillsynsändamål och de avdrag som fastställs i denna artikel ska göras separat för varje programvarutillgång.
8.  
Institutens investeringar i underhåll, förbättring eller uppgradering av befintliga programvarutillgångar ska hanteras som andra tillgångar än de tillhörande programvarutillgångarna, under förutsättning att investeringarna tas upp som en immateriell tillgång i institutets balansräkning enligt de tillämpliga redovisningsreglerna.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 ska den ackumulerade avskrivningen för tillsynsändamål av dessa investeringar i underhåll, förbättring eller uppgradering av befintliga programvarutillgångar beräknas från den dag när de börjar skrivas av enligt de tillämpliga redovisningsreglerna.

Den ackumulerade avskrivningen för tillsynsändamål av tillhörande befintliga programvarutillgångar ska fortsätta att beräknas från dagen för deras egen inledande avskrivning för redovisningsändamål och fram till slutet av den period för avskrivning för tillsynsändamål som fastställts i enlighet med led a i punkt 2.

▼B

Artikel 14

Avdrag för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 36.1 c i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Avdragen för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 36.1 c i förordning (EU) nr 575/2013 ska göras enligt punkterna 2 och 3.
2.  
Avräkningen mellan uppskjutna skattefordringar och tillhörande uppskjutna skatteskulder ska ske separat för varje skattesubjekt. Tillhörande uppskjutna skatteskulder ska begränsas till sådana som uppkommer genom skattelagstiftningen i samma jurisdiktion som de uppskjutna skattefordringarna. Vid beräkningen av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på gruppnivå ska ett skattesubjekt omfatta samtliga enheter som ingår i samma koncern som betraktas som en skattemässig enhet eller skattemässig konsolidering eller som lämnar en konsoliderad självdeklaration enligt tillämplig nationell lag.
3.  

Det belopp för tillhörande uppskjutna skatteskulder som får avräknas mot uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet ska motsvara skillnaden mellan beloppet i a och beloppet i b:

▼C1

a) 

Beloppet för uppskjutna skatteskulder som redovisas enligt tillämpliga redovisningsregler.

▼B

b) 

Beloppet för tillhörande uppskjutna skatteskulder avseende immateriella tillgångar och förmånsbestämda pensionsplaner.

Artikel 15

Avdrag för förmånsbestämda pensionsfondstillgångar i enlighet med artiklarna 36.1 e och 41.1 b i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Den behöriga myndigheten får endast bevilja det förhandstillstånd som avses i artikel 41.1 b i förordning (EU) nr 575/2013, om den obegränsade möjligheten att använda förmånsbestämda pensionsfondstillgångar medför omedelbar och oinskränkt åtkomst till tillgångarna, exempelvis när användningen av tillgångarna inte hindras av en begränsning av något slag och det inte finns några krav från tredje part på tillgångarna.
2.  
Oinskränkt åtkomst till tillgångarna torde föreligga om institutet inte är skyldigt att begära och ta emot uttryckligt tillstånd från pensionsfondens förvaltare eller pensionsmottagarna varje gång överskottsmedel i planen används.

▼M3

Artikel 15a

Indirekta innehav enligt artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

Vid tillämpning av artiklarna 15c, 15d, 15e och 15i i denna förordning ska begreppet förmedlande enhet i artikel 4.1.114 i förordning (EU) nr 575/2013 omfatta följande enheter som innehar kapitalinstrument utgivna av enheter i den finansiella sektorn:

a) 

Företag för kollektiva investeringar.

b) 

Pensionsfonder som inte utgör förmånsbestämda pensionsfonder.

c) 

Förmånsbestämda pensionsfonder, om instituten bär investeringsrisken och om de förmånsbestämda pensionsfonderna inte är oberoende av sina medverkande institut.

d) 

Enheter som direkt eller indirekt kontrolleras av eller som är under väsentligt inflytande av något av följande:

1) 

Institutet eller dess dotterföretag.

2) 

Institutets moderföretag eller dotterföretag till detta moderföretag.

3) 

Institutets finansiella moderholdingföretag eller dotterföretag till detta finansiella moderholdingföretag.

4) 

Institutets moderholdingföretag med blandad verksamhet eller dotterföretag till detta moderholdingföretag med blandad verksamhet.

5) 

Institutets blandade finansiella moderholdingföretag eller dotterföretag till detta blandade finansiella moderholdingföretag.

e) 

Enheter som gemensamt, direkt eller indirekt, kontrolleras av eller är under väsentligt inflytande av ett institut, flera institut eller ett nätverk av institut som ingår i samma institutionella skyddssystem, eller av ett institutionellt skyddssystem eller nätverk av institut som är underställt ett centralt organ och inte är organiserat som en grupp, till vilket institutet tillhör.

f) 

Specialföretag.

g) 

Enheter vars verksamhet går ut på att inneha finansiella instrument som ges ut av enheter i den finansiella sektorn.

h) 

Varje enhet som enligt den behöriga myndighetens uppfattning används i avsikt att kringgå reglerna om avdrag av indirekta och syntetiska innehav.

2.  

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 h ska ”förmedlande enheter” enligt artikel 4.1.114 i förordning (EU) nr 575/2013 inte innefatta följande:

a) 

Holdingföretag, institut och försäkrings- och återförsäkringsföretag med blandad verksamhet.

b) 

Enheter som enligt tillämplig nationell lagstiftning omfattas av kraven i förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2013/36/EU.

c) 

Enheter i den finansiella sektorn som inte avses i led a och som står under tillsyn och från sitt lagstadgade kapital måste dra av direkta och indirekta innehav av sina egna kapitalinstrument och innehav av kapitalinstrument utgivna av andra enheter i den finansiella sektorn.

3.  

Vid tillämpning av punkt 1 c ska en förmånsbestämd pensionsfond anses vara oberoende av sitt medverkande institut om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

Den förmånsbestämda pensionsfonden är rättsligt åtskild från det medverkande institutet och dess ledning är oberoende.

b) 

Den förmånsbestämda pensionsfondens stadgar, stiftelseurkund eller interna regler har godkänts av en oberoende tillsynsmyndighet, eller reglerna om bildande och drift av den förmånsbestämda pensionsfonden har fastställts i den berörda medlemsstatens gällande nationella lagstiftning.

c) 

Den förmånsbestämda pensionsfondens förvaltare eller administrativa personal har en skyldighet enligt gällande nationell lagstiftning att agera opartiskt i pensionsförmånstagarnas bästa intresse och ej i det medverkande institutets intresse, att förvalta den förmånsbestämda pensionsfondens tillgångar försiktigt och att följa de begränsningar som anges i pensionsfondens stadgar, stiftelseurkund och interna regler eller de lagstiftnings- eller tillsynsmässiga ramar som beskrivs i led b.

d) 

De stadgar eller den stiftelseurkund eller de regler om bildande och drift av den förmånsbestämda pensionsfonden som avses i led b innehåller begränsningar av de investeringar som det förmånsbestämda pensionssystemet kan göra i kapitalbasinstrument utgivna av det medverkande institutet.

4.  
När en förmånsbestämd pensionsfond som avses i punkt 1 c innehar kapitalbasinstrument utgivna av det medverkande institutet ska det institutet betrakta det innehavet som ett indirekt innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument, egna primärkapitaltillskott eller egna supplementärkapitalinstrument. Det belopp som ska dras av från det medverkande institutets poster i kärnprimärkapitalet, primärkapitaltillskottet eller supplementärkapitalet ska beräknas i enlighet med artikel 15c.

Artikel 15b

Syntetiska innehav enligt artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

Följande finansiella produkter ska betraktas som syntetiska innehav av kapitalinstrument enligt artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013:

a) 

Derivatinstrument som har kapitalinstrument utgivna av en enhet i den finansiella sektorn som underliggande tillgång eller där enheten i den finansiella sektorn är referensenhet.

b) 

Garantier eller kreditriskskydd som tillhandahålls en tredje part i samband med den tredje partens investeringar i ett kapitalinstrument utgivet av en enhet i den finansiella sektorn.

2.  

De finansiella produkter som föreskrivs i punkt 1 ska innefatta följande:

a) 

Investeringar i totalavkastningsswappar för ett kapitalinstrument utgivet av en enhet i den finansiella sektorn.

b) 

Köpoptioner som institutet köpt på ett kapitalinstrument utgivet av en enhet i den finansiella sektorn.

c) 

Säljoptioner som institutet sålt på ett kapitalinstrument utgivet av en enhet i den finansiella sektorn eller andra befintliga eller villkorade kontraktsförpliktelser som institutet har att köpa sina egna kapitalbasinstrument.

d) 

Investeringar i terminskontrakt avseende ett kapitalinstrument utgivet av en enhet i den finansiella sektorn.

Artikel 15c

Beräkning av indirekta innehav enligt artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013

Den summa av indirekta innehav som ska dras av från kärnprimärkapitalposter i enlighet med artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013 ska beräknas på något av följande sätt:

a) 

Enligt den standardmetod som beskrivs i artikel 15d.

b) 

Om institutet på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visar att den metod som beskrivs i artikel 15d är orimligt betungande, enligt den strukturbaserade metod som beskrivs i artikel 15e. Instituten får inte använda den strukturbaserade metoden enligt artikel 15e för att beräkna summan av avdrag i fråga om investeringar i sådana förmedlande enheter som avses i artikel 15a.1 d och e.

Artikel 15d

Standardmetod för beräkning av indirekta innehav enligt artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

Den summa av indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument som ska dras av i enlighet med artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013 ska beräknas enligt följande:

a) 

Om alla investerares exponeringar mot den förmedlande enheten är likställda ska summan motsvara finansieringsprocentandelen multiplicerad med den summa av kärnprimärkapitalinstrument utgivna av enheten i den finansiella sektorn som innehas av den förmedlande enheten.

b) 

Om alla investerares exponeringar mot den förmedlande enheten inte är likställda ska summan motsvara finansieringsprocentandelen multiplicerad med den lägre av följande summor:

i) 

Summan av kärnprimärkapitalinstrument utgivna av enheten i den finansiella sektorn som innehas av den förmedlande enheten.

ii) 

Institutets exponering mot den förmedlande enheten tillsammans med all annan finansiering som tillhandahålls den förmedlande enheten och är likställd med institutets exponering.

2.  
Beräkningsmetoden enligt punkt 1 b ska användas för varje tranch av finansieringen som är likställd med den finansiering som institutet tillhandahåller.
3.  
Finansieringsprocentandelen enligt punkt 1 ska motsvara institutets exponering mot den förmedlande enheten dividerad med summan av institutets exponering mot den förmedlande enheten och alla andra exponeringar mot denna förmedlande enhet som är likställda med institutets exponering.
4.  
Beräkningen enligt punkt 1 ska göras separat för varje förmedlande enhets innehav i en enhet i den finansiella sektorn.
5.  

När investeringar i kärnprimärkapitalinstrument utgivna av en enhet i den finansiella sektorn innehas indirekt genom efterföljande eller flera förmedlande enheter ska finansieringsprocentandelen enligt punkt 1 fastställas genom att nedanstående belopp i led a divideras med beloppet i led b:

a) 

Resultatet av att de finansieringsbelopp som institutet tillhandahåller förmedlande enheter multipliceras med de finansieringsbelopp som dessa förmedlande enheter tillhandahåller dessa efterföljande förmedlande enheter och med finansieringsbelopp som dessa efterföljande förmedlande enheter tillhandahåller enheten i den finansiella sektorn.

b) 

Resultatet av att beloppen för kapitalinstrument eller, i tillämpliga fall, andra instrument utgivna av varje förmedlande enhet multipliceras med varandra.

6.  
Den finansieringsprocentandel som avses i punkt 5 ska beräknas separat för varje innehav i en enhet i den finansiella sektorn som förmedlande enheter har och för varje tranch av finansiering som likställs med den finansiering som institutet och de efterföljande förmedlande enheterna tillhandahåller.

Artikel 15e

Strukturbaserad metod för beräkning av indirekta innehav enligt artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Den summa som ska dras av från kärnprimärkapitalposter enligt artikel 36.1 f i förordning (EU) nr 575/2013 ska motsvara finansieringsprocentandelen enligt artikel 15d.3 i den här förordningen multiplicerad med summan av de kärnprimärkapitalinstrument utgivna av institutet som den förmedlande enheten innehar.
2.  
Den summa som ska dras av från kärnprimärkapitalposter enligt artikel 36.1 h och i i förordning (EU) nr 575/2013 ska motsvara finansieringsprocentandelen enligt artikel 15d.3 i den här förordningen multiplicerad med totalsumman av de kärnprimärkapitalinstrument utgivna av enheter i den finansiella sektorn som den förmedlande enheten innehar.
3.  
Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska ett institut separat per förmedlande enhet beräkna totalsumman av de kärnprimärkapitalinstrument utgivna av institutet som den förmedlande enheten innehar och totalsumman av de kärnprimärkapitalinstrument utgivna av andra enheter i den finansiella sektorn som den förmedlande enheten innehar.
4.  
Institutet ska betrakta den summa av innehav i kärnprimärkapitalinstrument utgivna av enheter i den finansiella sektorn vilken beräknas i enlighet med punkt 2 i denna artikel som ett väsentligt innehav enligt artikel 43 i förordning (EU) nr 575/2013 och dra av summan i enlighet med artikel 36.1 i i den förordningen.
5.  
När investeringar i kärnprimärkapitalinstrument innehas indirekt genom efterföljande eller flera förmedlande enheter ska artikel 15d.5 och 15d.6 tillämpas.
6.  
Om ett institut inte kan fastställa totalsumman av den förmedlande enhetens innehav av kärnprimärkapitalinstrument utgivna av institutet eller kärnprimärkapitalinstrument utgivna av enheter i den finansiella sektorn, ska institutet skatta de summor som det inte kan fastställa genom att använda de maximala summor som den förmedlande enheten kan inneha på grundval av sitt investeringsmandat.
7.  
Om institutet utifrån investeringsmandatet inte kan fastställa den maximala summan av den förmedlande enhetens innehav av kärnprimärkapitalinstrument utgivna av institutet eller kärnprimärkapitalinstrument utgivna av enheter i den finansiella sektorn, ska institutet betrakta det finansieringskapital som det innehar i den förmedlande enheten som en investering i sina egna kärnprimärkapitalinstrument och dra av det i enlighet med artikel 36.1 f i förordning (EU) nr 575/2013.
8.  

Genom undantag från punkt 7 ska institutet betrakta det finansieringskapital som det innehar i den förmedlande enheten som ett icke-väsentligt innehav och dra av det i enlighet med artikel 36.1 h i förordning (EU) nr 575/2013, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

Finansieringskapitalet motsvarar mindre än 0,25 % av institutets kärnprimärkapital.

b) 

Finansieringskapitalet understiger 10 miljoner euro.

c) 

Institutet kan inte rimligen fastställa de summor av dess egna kärnprimärkapitalinstrument som den förmedlande enheten innehar.

9.  
Om finansieringen av den förmedlande enheten utgörs av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar får institutet förlita sig på att sådana tredje parter som avses i artikel 132.5 i förordning (EU) nr 575/2013, på de villkor som anges i den artikeln, beräknar och rapporterar de totalsummor som avses i punkt 6 i den här artikeln.

Artikel 15f

Beräkning av syntetiska innehav enligt artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

Följande summa av syntetiska innehav ska dras av från kärnprimärkapitalposter i enlighet med artikel 36.1 f, h och i i förordning (EU) nr 575/2013:

a) 

För innehav i handelslagret:

i) 

Vid optioner: deltaekvivalenten av summan av de relevanta instrumenten beräknad i enlighet med del tre avdelning IV i förordning (EU) nr 575/2013.

ii) 

Vid andra syntetiska innehav: det nominella eller, i tillämpliga fall, det teoretiska beloppet.

b) 

För innehav utanför handelslagret:

i) 

Vid köpoptioner: det aktuella marknadsvärdet.

ii) 

Vid andra syntetiska innehav: det nominella eller, i tillämpliga fall, det teoretiska beloppet.

2.  
Ett institut ska dra av sådana syntetiska innehav som avses i punkt 1 från och med den dag då kontraktet mellan institutet och motparten undertecknas.

Artikel 15g

Beräkning av väsentliga innehav enligt artikel 36.1 i i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Vid tillämpning av artikel 36.1 i i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten – för att enligt artikel 43 a i den förordningen avgöra om de äger mer än 10 % av de kärnprimärkapitalinstrument som har getts ut av en enhet i den finansiella sektorn – summera bruttovärdena av sina långa positioner i direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument utgivna av denna enhet, som avses i artikel 15a.1 d–h i den här förordningen.
2.  
Den behöriga myndigheten ska ta hänsyn till indirekta och syntetiska innehav för att avgöra om villkoren i artikel 43 b och c i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda.

Artikel 15h

Innehav av primärkapitaltillskott och supplementärkapital

Metoden enligt artiklarna 15a–15f ska i tillämpliga delar gälla för innehav av primärkapitaltillskott, vid tillämpningen av artikel 56 a, c och d i förordning (EU) nr 575/2013, och för innehav av supplementärkapital, vid tillämpningen av artikel 66 a, c och d i den förordningen, varvid hänvisningar till kärnprimärkapital ska anses avse primärkapitaltillskott respektive supplementärkapital.

Artikel 15i

Ordningsföljd för och maximalt belopp av avdrag av indirekta innehav av kapitalbasinstrument utgivna av enheter i den finansiella sektorn

1.  
Med förbehåll för de begränsningar som anges i punkt 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt, ska man i de fall den förmedlande enheten innehar kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument utgivna av enheter i den finansiella sektorn först dra av kärnprimärkapitalinstrumenten, sedan primärkapitaltillskottet och till sist supplementärkapitalinstrumenten.
2.  
När den förmedlande enheten innehar kapitalbasinstrument utgivna av institut ska instituten vid tillämpning av punkt 1 på respektive typ av innehav först dra av innehavet av sina egna kapitalbasinstrument.
3.  

När ett institut indirekt innehar kapitalinstrument utgivna av enheter i den finansiella sektorn får den summa som ska dras av från institutets kapitalbas inte vara högre än den lägsta av följande summor:

a) 

Den totala finansiering som institutet tillhandahåller den förmedlande enheten.

b) 

Den summa av kapitalbasinstrument som den förmedlande enheten innehar i enheten i den finansiella sektorn.

Artikel 15j

Goodwill

Vid avdrag enligt artikel 36.1 h i förordning (EU) nr 575/2013 kan instituten välja att inte identifiera goodwill separat när de fastställer den summa som ska dras av enligt artikel 46 i den förordningen.

▼B

Artikel 16

Avdrag för förutsebara skattepålagor i enlighet med artiklarna 36.1 l och 56 f i förordning (EU) nr 575/2013

▼C1

1.  
Om institutet tillämpar redovisningsregler och redovisningsprinciper som föreskriver full redovisning av innevarande och uppskjutna skatteskulder avseende transaktioner och andra händelser som redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen, får institutet anse att förutsebara skattepålagor redan har beaktats. Den behöriga myndigheten ska förvissa sig om att alla nödvändiga avdrag har gjort, antingen enligt tillämpliga redovisningsstandarder eller enligt andra justeringar.

▼B

2.  
Om institutet beräknar sitt kärnprimärkapital på grundval av redovisningar som utarbetats i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002, anses villkoret i punkt 1 vara uppfyllt.
3.  
Om villkoret i punkt 1 inte är uppfyllt, ska institutet minska sina kärnprimärkapitalposter med det uppskattade belopp för innevarande och uppskjutna skattepålagor som ännu inte redovisats i balansräkningen och resultaträkningen avseende transaktioner och andra händelser som redovisats i balansräkningen eller resultaträkningen. Innevarande och uppskjutna skattepålagors beräknade belopp ska fastställas med en metod som är likvärdig med den metod som föreskrivs i förordning (EG) nr 1606/2002. Uppskjutna skattepålagor beräknade belopp får inte nettas mot uppskjutna skattefordringar som inte är upptagna i redovisningen.



AVSNITT 4

Andra avdrag för poster i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital

Artikel 17

Andra avdrag för kapitalinstrument i finansinstitut i enlighet med artikel 36.3 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

Innehav av kapitalinstrument i finansinstitut enligt definitionen i artikel 4.26 i förordning (EU) nr 575/2013 ska dras av i enlighet med följande beräkningar:

a) 

Från kärnprimärkapitalposter ska utan några begränsningar alla instrument dras av som kvalificeras som kapital enligt den bolagsrätt som gäller för det finansinstitut som gav ut dem och, om finansinstitutet omfattas av solvenskrav, som ingår i den högsta kvalitetsnivån av lagstadgad kapitalbas.

b) 

Alla instrument som betraktas som kapital enligt den bolagsrätt som gäller för utgivaren och, om finansinstitutet inte är föremål för solvenskrav, som är eviga, absorberar den främsta och proportionellt största andelen av förluster när de inträffar, som prioriteras efter alla andra fordringar i händelse av insolvens och likvidation och inte har några preferensutdelningar eller förutbestämda utdelningar, ska dras av från kärnprimärkapitalposter.

c) 

Eventuella efterställda instrument som absorberar förluster på löpande basis, inklusive rätt att ställa in kupongbetalningar, ska dras av från primärkapitaltillskottsposter. Om dessa efterställda instruments belopp överskrider primärkapitaltillskottsbeloppet, ska det överskjutande beloppet dras av från kärnprimärkapitalet.

d) 

Alla andra efterställda instrument ska dras av från supplementärkapitalposter. Om dessa efterställda instruments belopp överskrider supplementärkapitalet, ska det överskjutande beloppet dras av från primärkapitaltillskottsposter. Om primärkapitaltillskottet är otillräckligt, ska återstående överskjutande belopp dras av från kärnprimärkapitalposter.

e) 

Eventuella andra instrument som ingår i finansinstitutets kapitalbas enligt tillämplig tillsynsordning, eller eventuella andra instrument för vilka institutet inte kan visa att villkoren i a, b, c eller d är tillämpliga, ska dras av från kärnprimärkapitalposter.

2.  
I de fall som avses i punkt 3, ska instituten tillämpa avdragen enligt förordning (EU) nr 575/2013 för innehav i kapitalinstrument på grundval av motsvarande avdragsmetod. Vid tillämpningen av denna punkt ska motsvarande avdragsmetod innebära en metod där avdraget tillämpas på samma kapitalkomponent som kapitalet skulle kvalificeras för om det gavs ut av institutet självt.
3.  

De avdrag som avses i punkt 1 får inte tillämpas i följande fall:

a) 

Om finansinstitutet godkänts av och är föremål för tillsyn av en behörig myndighet och omfattas av tillsynskrav som är likvärdiga med dem som tillämpas på institut enligt förordning (EU) nr 575/2013. Detta tillvägagångssätt ska tillämpas på finansinstitut från tredjeland endast om en likvärdighetsbedömning av tillsynsordningen i det berörda tredjelandet har genomförts i enlighet med den förordningen och det har konstaterats att den tillsynsordningen minst motsvarar den tillsynsordning som tillämpas i unionen.

b) 

Om finansinstitutet är ett institut för elektroniska pengar i den mening som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG ( 6 ) och inte åtnjuter valfria undantag enligt artikel 9 i det direktivet.

c) 

Om finansinstitutet är ett betalningsinstitut i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG ( 7 ) och inte omfattas av ett undantag enligt artikel 26 i det direktivet.

d) 

Om det finansiella institutet är en förvaltare av en alternativ investeringsfond i den mening som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU ( 8 ) eller ett förvaltningsbolag i den mening som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG ( 9 ).

Artikel 18

Kapitalinstrument i försäkringsföretag och återförsäkringsföretag i tredjeland i enlighet med artikel 36.3 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

Innehav av kapitalinstrument i försäkringsföretag och återförsäkringsföretag i tredjeland som omfattas av en solvensordning som antingen har bedömts som icke-likvärdig den som föreskrivs i avdelning I kapitel VI i direktiv 2009/138/EG och i enlighet med förfarandet i artikel 227 i det direktivet, eller som inte har bedömts alls, ska dras av på följande sätt:

a) 

Alla instrument som kvalificeras som kapital enligt den bolagsrätt som gäller för de försäkringsföretag och återförsäkringsföretag i tredjeland som gav ut dem och som ingår i den högsta kvalitetsnivån av lagstadgad kapitalbas utan några begränsningar enligt tredjelandets ordning ska dras av från kärnprimärkapitalposter.

b) 

Eventuella efterställda instrument som absorberar förluster på löpande basis, inklusive rätt att ställa in kupongbetalningar, ska dras av från primärkapitaltillskottposter. Om dessa efterställda instruments belopp överskrider primärkapitaltillskottet, ska det överskjutande beloppet dras av från kärnprimärkapitalposter.

c) 

Alla andra efterställda instrument ska dras av från supplementärkapitalposter. Om dessa efterställda instruments belopp överskrider supplementärkapitalet, ska det överskjutande beloppet dras av från primärkapitaltillskottposter. Om detta överskjutande belopp överskrider primärkapitaltillskottet, ska det återstående överskjutande beloppet dras av från kärnprimärkapitalposter.

d) 

För försäkringsföretag och återförsäkringsföretag i tredjeland som omfattas av tillsynsmässiga solvenskrav, ska från kärnprimärkapitalposter eventuella andra instrument dras av som ingår i landets försäkringsföretags och återförsäkringsföretags kapitalbas enligt tillämplig solvensordning, eller eventuella andra instrument för vilka institutet inte kan visa att villkoren i a, b, c eller d är tillämpliga.

2.  
Om tredjelandet vars solvensordning, inklusive bestämmelser om kapitalbasen, har bedömts som likvärdig den som föreskrivs i avdelning I kapitel VI i direktiv 2009/138/EG och i enlighet med förfarandet i artikel 227 i det direktivet, ska innehav av kapitalinstrument i tredjelandets försäkrings- eller återförsäkringsföretag behandlas som innehav av kapitalinstrument i försäkrings- eller återförsäkringsföretag som auktoriserats i enlighet med artikel 14 i direktiv 2009/138/EG.
3.  
I de fall som avses i punkt 2 i denna artikel, ska institut för innehav av försäkringsposter i kapitalbasen tillämpa avdragen i artiklarna 44 b, 58 b och 68 b i förordning (EU) nr 575/2013, enligt vad som är tillämpligt.

Artikel 19

Kapitalinstrument i företag som är undantagna från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 36.3 i förordning (EU) nr 575/2013

Innehav av kapitalinstrument i företag som är undantagna från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 4 i det direktivet ska dras av på följande sätt:

a) 

Alla instrument som kvalificeras som kapital enligt den bolagsrätt som gäller för det företag som gav ut dem och som ingår i den högsta kvalitetsnivån av lagstadgad kapitalbas utan några begränsningar ska dras av från kärnprimärkapitalet.

b) 

Eventuella efterställda instrument som absorberar förluster på löpande basis, inklusive rätt att ställa in kupongbetalningar, ska dras av från primärkapitaltillskottposter. Om dessa efterställda instruments belopp överskrider primärkapitaltillskottet, ska det överskjutande beloppet dras av från kärnprimärkapitalposter.

c) 

Alla andra efterställda instrument ska dras av från supplementärkapitalposter. Om dessa efterställda instruments belopp överskrider supplementärkapitalet, ska det överskjutande beloppet dras av från primärkapitaltillskottposter. Om detta belopp överskrider primärkapitaltillskottet, ska det återstående överskjutande beloppet dras av från kärnprimärkapitalposter.

d) 

Eventuella andra instrument som ingår i finansinstitutets kapitalbas enligt tillämplig solvensordning, eller eventuella andra instrument för vilka institutet inte kan visa att villkoren i a, b, c eller d är tillämpliga, ska dras av från kärnprimärkapitalet.



▼M5

KAPITEL III

PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT OCH SUPPLEMENTÄRKAPITAL OCH KVALIFICERADE SKULDER

▼B



AVSNITT 1

Form och art av incitament till inlösen

▼M5

Artikel 20

Former och art av incitament till inlösen enligt artikel 52.1 g, artikel 63 h, artikel 72b.2 g och artikel 72c.3 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Med incitament till inlösen avses alla funktioner som på utgivningsdagen inger en förväntan om att kapitalinstrumentet eller skulden troligen kommer att lösas in.
2.  

De incitament som avses i punkt 1 ska omfatta följande former:

a) 

En köpoption kombinerad med en ökning av instrumentets eller skuldens räntemarginaler, om köpoptionen inte utnyttjas.

b) 

En köpoption kombinerad med ett krav eller en investeringsoption om att konvertera instrumentet eller skulden till ett kärnprimärkapitalinstrument, om köpoptionen inte utnyttjas.

c) 

En köpoption kombinerad med en förändring av referensräntan, om räntemarginalen över den andra referensräntan är större än förskottsbetalningen minus swapräntan.

d) 

En köpoption kombinerad med en ökning av inlösenbeloppet i framtiden.

e) 

En försäljningsoption kombinerad med en ökning av instrumentets eller skuldens räntemarginal eller en ändring av referensräntan om räntemarginalen över den andra referensräntan är större än förskottsbetalningen minus swapräntan, om instrumentet eller skulden inte säljs.

f) 

En marknadsföring av instrumentet eller skulden som är sådan att den låter investerare förstå att instrumentet kommer att köpas.

▼B



AVSNITT 2

Konvertering eller nedskrivning av kapitalbeloppet

Artikel 21

Arten av uppskrivningen av kapitalbeloppet efter en nedskrivning i enlighet med artiklarna 52.1 n och 52.2 c ii i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Nedskrivningen av kapitalbeloppet ska tillämpas proportionellt för alla innehavare av primärkapitaltillskottinstrument som inbegriper en liknande nedskrivningsmekanism och en identisk utlösningsnivå.
2.  

Om nedskrivningen ska betraktas som tillfällig måste alla följande villkor vara uppfyllda:

a) 

Alla utdelningar som ska betalas efter en nedskrivning ska baseras på det reducerade kapitalbeloppet.

b) 

Uppskrivningar ska baseras på institutets vinster efter det att institutet har fattat ett formellt beslut som bekräftar den slutliga vinsten.

c) 

Varje uppskrivning av instrumentet eller kupongbetalningar för det minskade kapitalbeloppet ska ske efter institutets eget val med förbehåll för de begränsningar som följer av punkterna d–f och institutet är inte skyldigt att genomföra eller påskynda en uppskrivning under vissa omständigheter.

d) 

En uppskrivning ska genomföras proportionellt mellan liknande primärkapitaltillskottinstrument som har varit föremål för en nedskrivning.

e) 

Det maximibelopp som ska tillföras summan av instrumentets uppskrivningar, tillsammans med kupongbetalningar för det reducerade kapitalbeloppet, ska vara lika med institutets vinst multiplicerad med det belopp som erhålls genom att dividera det belopp som fastställts i punkt 1 med det belopp som fastställts i punkt 2:

1) 

Summan av det nominella beloppet före nedskrivning för institutets samtliga primärkapitaltillskottinstrument som har varit föremål för en nedskrivning.

2) 

Institutets totala kärnprimärkapital.

f) 

Summan av alla uppskrivningsbelopp och kupongbetalningar för det reducerade kapitalbeloppet ska behandlas som en betalning som leder till en minskning av kärnprimärkapitalet och ska tillsammans med andra utdelningar för kärnprimärkapitalinstrument omfattas av begränsningarna för det högsta utdelningsbara beloppet enligt artikel 141.2 i direktiv 2013/36/EU så som det införlivats i nationell rätt.

3.  
Vid tillämpningen av 2 e ska beräkningen göras vid den tidpunkt då uppskrivningen genomförs.

Artikel 22

Förfaranden och tidpunkt för fastställande av att en utlösande händelse har inträffat i enlighet med artikel 52.1 n i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Om institutet har fastställt att kärnprimärkapitalkvoten har fallit under den nivå som aktiverar konvertering eller nedskrivning av instrumentet till den nivå där de krav som föreskrivs i avdelning II del ett i förordning (EU) nr 575/2013 blir tillämpliga, ska institutets ledningsorgan eller annat berört organ i institutet utan dröjsmål fastställa att en utlösande händelse har inträffat och att det föreligger en oåterkallelig skyldighet att skriva ned eller konvertera instrumentet.
2.  
Det belopp som ska skrivas ned eller konverteras ska fastställas så snart som möjligt och inom högst en månad från den tidpunkt då det fastställts att den utlösande händelsen har inträffat enligt punkt 1.
3.  
Den behöriga myndigheten får kräva att den maximala tidsfristen på en månad enligt punkt 2 minskas i de fall då myndigheten bedömer att det belopp som ska konverteras eller skrivas ned har fastställts med tillräcklig säkerhet och myndigheten anser att det krävs en omedelbar konvertering eller nedskrivning.
4.  
Om det krävs en oberoende granskning av det belopp som ska skrivas ned eller konverteras enligt de bestämmelser som reglerar primärkapitaltillskottinstrumentet, eller om den behöriga myndigheten kräver en oberoende granskning för att fastställa det belopp som ska skrivas ned eller konverteras, ska ledningsorganet eller annan behörigt organ för institutet se till att detta sker omedelbart. Den oberoende granskningen ska genomföras så snart som möjligt och inte förhindra att institutet skriver ned eller konverterar primärkapitaltillskottinstrumentet och uppfyller kraven i punkterna 2 och 3.



AVSNITT 3

Egenskaper hos instrument som kan hindra rekapitalisering

Artikel 23

Egenskaper hos instrument som kan hindra rekapitalisering i enlighet med artikel 52.1 o i förordning (EU) nr 575/2013

Egenskaper som kan hindra rekapitalisering av ett institut ska inbegripa bestämmelser som kräver att institutet ersätter befintliga innehavare av kapitalinstrument, om ett nytt kapitalinstrument ges ut.



AVSNITT 4

Användning av specialföretag för indirekt utgivning av kapitalbasinstrument

Artikel 24

Användning av specialföretag för indirekt utgivning av kapitalbasinstrument i enlighet med artiklarna 52.1 p och 63 n i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Om institutet eller en enhet inom gruppen enligt kapitel 2 avdelning II i del ett av förordning (EU) nr 575/2013 ger ut ett kapitalinstrument som tecknas av ett specialföretag, får detta kapitalinstrument inte på institutnivå eller på den ovannämnda enhetens nivå redovisas som kapital av en högre kvalitet än den lägsta kvalitet av det kapital som ges ut till specialföretaget och det kapital som specialföretaget ger ut till tredje part. Detta krav ska gälla på grupp- och delgruppsnivåer och enskilda nivåer vid tillämpningen av tillsynskraven.
2.  
Rättigheterna för innehavare av instrument som ges ut av ett specialföretag får inte vara mer förmånliga än om instrumentet hade getts ut direkt av institutet eller av en enhet i gruppen enligt kapitel 2 avdelning II i del ett av förordning (EU) nr 575/2013.

▼M3

Artikel 24a

Utdelning på kapitalbasinstrument – breda marknadsindex

1.  

Ett ränteindex ska anses vara ett brett marknadsindex om det uppfyller samtliga följande villkor:

a) 

Det används för att fastställa räntor för interbanklån i en eller flera valutor.

b) 

Det används i tillämpliga fall som referensränta för de skuldebrev med rörlig ränta som institutet har emitterat i samma valuta.

c) 

Det beräknas som genomsnittsränta av ett organ som är oberoende av de institut som ingår i indexet (nedan kallat panel).

d) 

Varje ränta som fastställs inom ramen för indexet bygger på noteringar från en panel bestående av institut som är verksamma på interbankmarknaden i fråga.

e) 

Panelen enligt led c har en sammansättning som är tillräckligt representativ för instituten i medlemsstaten.

2.  

Panelen ska anses vara tillräckligt representativ enligt punkt 1 e om endera av följande situationer föreligger:

a) 

Minst sex olika deltagare i panelen enligt punkt 1 c har lämnat ett bidrag innan någon notering diskonteras för att fastställa räntan.

b) 

Samtliga följande villkor är uppfyllda:

i) 

Minst fyra olika deltagare i panelen enligt punkt 1 c har lämnat ett bidrag innan någon notering diskonteras för att fastställa räntan.

ii) 

Deltagarna i panelen enligt punkt 1 c utgör minst 60 % av den berörda marknaden.

3.  
Den berörda marknaden enligt punkt 2 b ii ska vara summan av de faktiskt bidragande paneldeltagarnas tillgångar och skulder i inhemsk valuta dividerade med summan av tillgångar och skulder hos kreditinstitut i den relevanta medlemsstaten i inhemsk valuta, inklusive filialer som är etablerade i samma medlemsstat och penningmarknadsfonder i medlemsstaten.
4.  
Ett aktieindex ska anses vara ett brett marknadsindex om det är diversifierat på lämpligt sätt i enlighet med artikel 344 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼B



KAPITEL IV

ALLMÄNNA KRAV



AVSNITT 1

Indirekta innehav som uppkommer genom indexinnehav

▼M5

Artikel 25

Försiktighetsmarginal som krävs vid skattningar för beräkning av exponeringar som används som alternativ till underliggande exponeringar i enlighet med artikel 76.2 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

En skattning ska anses vara tillräckligt försiktig, om något av följande villkor är uppfyllt:

a) 

Om investeringsmandatet för indexet specificerar att ett kapitalbasinstrument i en enhet inom finanssektorn eller ett kvalificerat skuldinstrument i ett institut som ingår i indexet inte får överskrida en maximal procentandel av indexet, använder institutet den procentandelen som en skattning av det värde av innehavet som dras av från dess poster i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital, såsom tillämpligt i enlighet med artikel 17.2, eller från kärnprimärkapitalposter i situationer där institutet inte kan fastställa innehavets exakta art, eller, när det gäller ett institut som omfattas av kraven i artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013, dess kvalificerade skuldposter.

b) 

Om institutet inte kan fastställa den maximala procentandelen enligt led a och om indexet, enligt investeringsmandatet eller annan relevant information, inkluderar kapitalbasinstrument i enheter inom finanssektorn eller instituts kvalificerade skuldinstrument, drar institutet av indexinnehavens hela belopp från sina kärnprimärkapital-, primärkapitaltillskotts- eller supplementärkapitalposter, såsom tillämpligt i enlighet med artikel 17.2, eller från kärnprimärkapitalposter i situationer där institutet inte kan fastställa innehavets exakta art, eller, när det gäller ett institut som omfattas av kraven i artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013, dess kvalificerade skuldposter.

2.  

Vid tillämpning av punkt 1 gäller följande:

a) 

Ett indirekt innehav som uppkommer genom ett indexinnehav ska bestå av den andel av indexet som investerats i kärnprimärkapital-, primärkapitaltillskotts- och supplementärkapitalinstrument i de enheter inom finanssektorn och i instituts kvalificerade skuldinstrument som ingår i indexet.

b) 

Ett index inkluderar indexfonder, aktie- eller obligationsindex eller varje annat system där det underliggande instrumentet är ett kapitalbasinstrument som getts ut av en enhet inom finanssektorn eller ett kvalificerat skuldinstrument som getts ut av ett institut.

▼B

Artikel 26

Innebörden av operativt betungande enligt artikel 76.3 i förordning (EU) nr 575/2013

▼M5

1.  
Vid tillämpning av artikel 76.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska med operativt betungande avses situationer då genomlysningsmetoder för innehav av kapitalinstrument i enheter inom finanssektorn eller innehav av kvalificerade skuldinstrument i institut på fortlöpande basis är omotiverade enligt de behöriga myndigheternas bedömning. Vid sin bedömning av arten av operativt betungande situationer ska de behöriga myndigheterna beakta dessa positioners låga väsentlighet och den korta innehavsperioden. En innehavsperiod av kort varaktighet ska kräva att institutet kan styrka att indexet har stark likviditet.

▼B

2.  

Vid tillämpningen av punkt 1 ska en position anses ha låg väsentlighet, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

Den enskilda nettoexponering som uppkommer genom indexinnehav, värderad före genomlysning, överskrider inte 2 % av kärnprimärkapitalposterna med beräkningen i artikel 46.1 a i förordning (EU) nr 575/2013.

b) 

Den totala nettoexponering som uppkommer genom indexinnehav, värderad före genomlysning, överskrider inte 5 % av kärnprimärkapitalposterna med beräkningen i artikel 46.1 a i förordning (EU) nr 575/2013.

c) 

Summan av den totala nettoexponering som uppkommer genom indexinnehav, värderad före genomlysning, och av alla andra innehav som ska dras av enligt artikel 36.1 h i förordning (EU) nr 575/2013 överskrider inte 10 % av kärnprimärkapitalposterna med beräkningen i artikel 46.1 a i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M5



AVSNITT 2

Tillstånd för reducering av kapitalbas och kvalificerade skulder



Underavsnitt 1

Tillstånd från tillsynsmyndighet för att reducera kapitalbasen

Artikel 27

Innebörden av hållbar för institutets inkomstkapacitet i enlighet med artikel 78.1 a och artikel 78.4 d i förordning (EU) nr 575/2013

Med hållbar för institutets inkomstkapacitet i enlighet med artikel 78.1 a och artikel 78.4 d i förordning (EU) nr 575/2013 avses att institutets lönsamhet, enligt den behöriga myndighetens bedömning, fortsätter att vara sund eller inte uppvisar någon negativ förändring efter det att instrumenten eller relaterade överkursfonder enligt artikel 77.1 i den förordningen ersatts med kapitalbasinstrument av lika eller högre kvalitet, på den dagen och i den förutsebara framtiden. Vid sin bedömning ska den behöriga myndigheten beakta institutets lönsamhet i stressituationer.

Artikel 28

Processkrav, inbegripet gränser och förfaranden för ett instituts ansökan om att reducera kapitalbas i enlighet med artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Inlösen, reducering och återköp av kapitalbasinstrument får inte tillkännages innehavare av instrumenten innan institutet har fått förhandstillstånd från den behöriga myndigheten.
2.  
Om det föreligger tillräcklig visshet om att de åtgärder som förtecknas i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013 förväntas ske och förhandstillstånd har inhämtats från den behöriga myndigheten, ska institutet dra av motsvarande belopp av kapitalbasinstrument som ska lösas in, reduceras eller återköpas eller beloppen för relaterade överkursfonder som ska reduceras eller delas ut, såsom tillämpligt, från motsvarande delar av den egna kapitalbasen innan inlösen, reducering, återköp eller utdelning faktiskt sker. Tillräcklig visshet anses föreligga i synnerhet om institutet offentligt har tillkännagett sin avsikt att lösa in, reducera eller återköpa ett kapitalbasinstrument.
3.  
När det gäller ett allmänt förhandstillstånd som avses i artikel 78.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 ska det förutbestämda belopp för vilket den behöriga myndigheten har gett sitt tillstånd dras av från motsvarande delar av institutets kapitalbas från den tidpunkt då tillståndet har beviljats.
4.  
Vid ansökan om ett förhandstillstånd, inbegripet ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013, för åtgärder som förtecknas i artikel 77.1 i den förordningen och där de relaterade kapitalbasinstrumenten köps för att överföras till institutets anställda som en del av deras ersättning, ska instituten meddela sina behöriga myndigheter att dessa instrument köps in för detta specifika ändamål. Genom undantag från punkterna 2 och 3 ska dessa instrument dras av från motsvarande delar av institutets kapitalbas, under den tid de innehas av institutet. Ett avdrag krävs inte längre om kostnaderna för en åtgärd enligt denna punkt redan ingår i kapitalbasen till följd av en delårs- eller årsredovisningsrapport.
5.  
Den behöriga myndigheten ska bevilja ett annat förhandstillstånd än det allmänna förhandstillstånd som avses i artikel 78.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 för en angiven tidsperiod som krävs för att utföra någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 77.1 i den förordningen, som inte får överstiga ett år.
6.  
Vid tillämpningen av tillsynskraven ska punkterna 1–5 i förekommande fall gälla på grupp- och delgruppsnivåer och enskilda nivåer.

Artikel 29

Ett instituts inlämning av en ansökan om reducering av kapitalbas i enlighet med artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Ett institut ska lämna in en ansökan om förhandstillstånd, inbegripet det allmänna förhandstillstånd som avses i artikel 78.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013, till den behöriga myndigheten innan det genomför någon åtgärd som avses i artikel 77.1 i den förordningen.
2.  
Vid tillämpningen av tillsynskraven ska punkt 1 i förekommande fall gälla på grupp- och delgruppsnivåer och enskilda nivåer.

Artikel 30

Innehåll i ansökan som institutet ska lämna in i enlighet med artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

Den ansökan som avses i artikel 29 ska åtföljas av samtliga följande uppgifter:

a) 

En välgrundad förklaring till varför någon av de åtgärder som avses i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013 genomförs.

b) 

Information om huruvida det begärda tillståndet grundar sig på artikel 78.1 första stycket a eller b i förordning (EU) nr 575/2013 eller på artikel 78.1 andra stycket i den förordningen.

c) 

När institutet avser att köpa, lösa in eller återköpa primärkapitaltillskotts- och supplementärkapitalinstrument eller relaterade överkursfonder under de fem år som följer på deras utgivningsdag i enlighet med artikel 78.4 i förordning (EU) nr 575/2013, hur villkoren i den artikeln uppfylls.

d) 

Aktuell och framåtblickande information omfattande minst en treårsperiod om de belopp och procentsatser som motsvarar följande krav för kapitalbas och kvalificerade skulder:

i) 

Det kärnprimärkapitalkrav som fastställs i artikel 92.1 a i förordning (EU) nr 575/2013, det primärkapitalkrav som fastställs i artikel 92.1 b i den förordningen och det kapitalbaskrav som fastställs i artikel 92.1 c i den förordningen.

ii) 

För att motverka andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet, det ytterligare kärnprimärkapitalkrav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU, i tillämpliga fall, det primärkapitaltillskottskrav som avses i artikel 104a i det direktivet, i tillämpliga fall, och det krav på ytterligare kapitalbas som fastställs i artikel 104a i det direktivet, i tillämpliga fall.

iii) 

Det kombinerade buffertkrav som avses i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU.

iv) 

Det krav på bruttosoliditetsgrad som fastställs i artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 och i tillämpliga fall eventuella justeringar i enlighet med artikel 429a.7 i den förordningen.

v) 

För att motverka risken för alltför låg bruttosoliditet, det ytterligare kärnprimärkapitalkrav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU, i tillämpliga fall, och det primärkapitaltillskottskrav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU, i tillämpliga fall.

vi) 

Det primärkapitalbuffertkrav avseende bruttosoliditetsgrad i globala systemviktiga institut som fastställs i artikel 92.1a i förordning (EU) nr 575/2013, i tillämpliga fall.

vii) 

De riskbaserade krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som anges i artikel 92a.1 a eller artikel 92b i förordning (EU) nr 575/2013, i tillämpliga fall, och de icke-riskbaserade krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som anges i artikel 92a.1 b eller artikel 92b i den förordningen, i tillämpliga fall.

viii) 

Det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som avses i artikel 45.1 i direktiv 2014/59/EU, såsom krävs i enlighet med artiklarna 45e och 45f i det direktivet, beroende på vad som är tillämpligt, och beräknat som beloppet av kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som procentandel av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp, beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, och beloppet för kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som procentandel av den relevanta enhetens totala exponeringsmått, beräknat i enlighet med artiklarna 429.4 och 429a i förordning (EU) nr 575/2013.

e) 

Aktuell och framåtblickande information om nivån på och sammansättningen av kapitalbasen och nivån på och sammansättningen av den kapitalbas och de kvalificerade skulder som innehas för att säkerställa efterlevnad av de krav som avses i led d i–d viii, före och efter genomförandet av en åtgärd som förtecknas i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

f) 

Institutets sammanfattande bedömning av effekterna av de åtgärder som institutet har planerat att genomföra i enlighet med artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013, och alla sådana åtgärder som institutet dessutom planerar att genomföra inom en treårsperiod för att efterleva de krav som avses i punkt 1 d i–d viii.

g) 

Om institutet avser att ersätta kapitalbasinstrument eller relaterade överkursfonder i enlighet med artikel 78.1 a eller artikel 78.4 d i förordning (EU) nr 575/2013:

i) 

Upplysningar om den återstående löptiden för de ersatta kapitalbasinstrumenten, i förekommande fall, och löptiden för de kapitalbasinstrument som ersätter dem.

ii) 

Rangordningen i insolvenshierarkin för de ersatta kapitalbasinstrumenten och för de kapitalbasinstrument som ersätter dem.

iii) 

Kostnaden för de kapitalbasinstrument som ersätter de instrument eller överkursfonder som avses i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

iv) 

Den planerade tidpunkten för utgivandet av de kapitalbasinstrument som ersätter de instrument eller överkursfonder som avses i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

v) 

Inverkan på institutets lönsamhet i enlighet med artikel 78.1 a eller artikel 78.4 d i förordning (EU) nr 575/2013.

h) 

En utvärdering av de risker som institutet är eller kan komma att bli exponerat för och huruvida nivån på kapitalbas och kvalificerade skulder säkerställer tillräcklig täckning av dessa risker, inklusive resultaten av stresstest av huvudrisker som visar potentiella förluster.

i) 

Täckning vad gäller kapitalbas av den tillämpliga riktlinjen om den föreslagna nivån på och sammansättningen av ytterligare kapitalbas som den behöriga myndigheten har meddelat enligt artikel 104b.3 i direktiv 2013/36/EU, före och efter genomförandet av åtgärder som förtecknas i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013 och omfattande en treårsperiod.

j) 

Andra upplysningar som den behöriga myndigheten anser sig behöva för att kunna bevilja tillstånd i enlighet med artikel 78 i förordning (EU) nr 575/2013.

Vid tillämpning av led e ska upplysningarna omfatta minst en treårsperiod och ska, när det gäller skulder, innehålla specifikationer av följande belopp, beroende på vad som är tillämpligt:

a) 

Skulder som räknas som kvalificerade skuldinstrument i enlighet med artikel 72b.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

b) 

Skulder som enligt resolutionsmyndigheten får räknas som kvalificerade skuldinstrument i enlighet med artikel 72b.3 eller artikel 72b.4 i förordning (EU) nr 575/2013.

c) 

Skulder som räknas med i resolutionsenheters belopp av kapitalbas och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 45b.1 i direktiv 2014/59/EU.

d) 

Skulder som hänför sig till skuldinstrument med inbäddade derivat och som räknas med i beloppet av kapitalbas och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 45b.2 i direktiv 2014/59/EU.

e) 

Skulder som emitterats av ett dotterföretag och som uppfyller kraven för att inkluderas i de samlade kvalificerade skuldinstrumenten hos ett institut som omfattas av artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 i enlighet med artikel 88a i den förordningen eller hos en resolutionsenhet i enlighet med artikel 45b.3 i direktiv 2014/59/EU.

f) 

Kvalificerade skuldinstrument som beaktas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för institut som är större dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU i enlighet med artikel 92b.3 i förordning (EU) nr 575/2013 och för att uppfylla minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för enheter som själva inte utgör resolutionsenheter i enlighet med artikel 45f.2 a i direktiv 2014/59/EU.

2.  
Den behöriga myndigheten ska göra undantag från inlämnandet av en del av de upplysningar som förtecknas i punkt 1, om den försäkrat sig om att den redan har dessa.
3.  
Vid tillämpningen av kraven ska punkterna 1 och 2 i förekommande fall gälla på enskild nivå, gruppnivå och delgruppsnivå.

Artikel 30a

Ytterligare upplysningar som ska lämnas in med en ansökan om ett allmänt förhandstillstånd för åtgärder som förtecknas i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Om ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 begärs för en åtgärd enligt artikel 77.1 a i den förordningen, ska ansökan specificera beloppet för varje relevant kärnprimärkapitalutgivning som omfattas av denna ansökan.
2.  

Om ett allmänt förhandstillstånd begärs för en åtgärd enligt artikel 77.1 c i förordning (EU) nr 575/2013, ska institutet i ansökan ange samtliga följande uppgifter:

a) 

Beloppet för varje relevant utestående utgivning som omfattas av begäran.

b) 

Det totala bokförda värdet av kvarvarande instrument i varje relevant del av kapitalbasen.

3.  
En ansökan om ett allmänt förhandstillstånd för en åtgärd enligt artikel 77.1 a–c i förordning (EU) nr 575/2013 får omfatta kapitalbasinstrument som ännu inte har emitterats, med förbehåll för att de upplysningar som avses i punkt 2 a och b, beroende på vad som är tillämpligt, specificeras och meddelas den behöriga myndigheten efter den berörda emissionen.
4.  
Vid tillämpningen av tillsynskraven ska punkterna 1, 2 och 3 gälla på grupp- och delgruppsnivåer och enskilda nivåer, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 30b

Upplysningar som ska lämnas in med en ansökan om förlängning av ett allmänt förhandstillstånd för åtgärder som förtecknas i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Innan ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 löper ut får ett institut lämna in en ansökan om förlängning för en period på upp till ytterligare ett år varje gång, förutsatt att institutet inte begär en ökning av det förutbestämda belopp som fastställdes när det allmänna förhandstillståndet beviljades och inte ändrar den motivering enligt artikel 30.1 a som angavs när det ursprungliga allmänna förhandstillståndet begärdes.
2.  
När institutet ansöker om förlängning av det allmänna förhandstillstånd som avses i punkt 1 ska det undantas från skyldigheten att lämna de upplysningar som avses i artikel 30.1 a–d, f, g och i.

Artikel 31

Tidpunkter för den ansökan som institutet ska lämna in och den behöriga myndighetens behandling i enlighet med artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
För ett annat förhandstillstånd än ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 ska institutet lämna in en fullständig ansökan och de upplysningar som avses i artikel 30 till den behöriga myndigheten minst fyra månader före den dag då någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013 kommer att tillkännages innehavarna av instrumenten.
2.  
För ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 ska institutet lämna in en fullständig ansökan och de upplysningar som avses i artiklarna 30 och 30a till den behöriga myndigheten minst fyra månader före den dag då någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013 kommer att genomföras.
3.  
Genom undantag från punkt 2 ska institutet, om det ansöker om förlängning av ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 30b, lämna in ansökan och de upplysningar som krävs enligt artiklarna 30, 30a och 30b till den behöriga myndigheten minst tre månader före utgången av den period för vilken det ursprungliga allmänna förhandstillståndet beviljades.
4.  
De behöriga myndigheterna får genom beslut i varje enskilt fall tillåta att institut under exceptionella omständigheter lämnar in den ansökan som avses i punkterna 1, 2 och 3 inom en kortare tidsfrist än den som anges i dessa punkter.
5.  
Den behöriga myndigheten ska behandla en ansökan antingen inom den tidsfrist som avses i punkterna 1, 2 och 3 eller den tidsfrist som avses i punkt 4. De behöriga myndigheterna ska beakta eventuell ny information som de tar emot under denna frist, om denna information är tillgänglig och om de anser att denna information är väsentlig. De behöriga myndigheterna ska behandla ansökan först när de har försäkrat sig om att institutet har gett dem alla de upplysningar som krävs enligt artikel 30 och, i tillämpliga fall, artiklarna 30a och 30b.

Artikel 32

Ansökningar om inlösen, reduceringar och återköp från ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar, sparbanker eller liknande institut i enlighet med artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
När det gäller ömsesidiga bolags, kooperativa sammanslutningars, sparbankers eller liknande instituts inlösen av kärnprimärkapitalinstrument, ska den behöriga myndigheten tillställas en ansökan enligt artikel 29.1 och 29.2 samt de upplysningar som avses i artikel 30.1 med samma frekvens som institutets behöriga organ använder för prövning av inlösen.
2.  

De behöriga myndigheterna får ge förhandstillstånd till en åtgärd som förtecknas i artikel 77.1 i förordning (EU) nr 575/2013 för ett visst förutbestämt belopp som ska lösas in, netto efter tecknade nya inbetalda kärnprimärkapitalinstrument, under en period på upp till ett år. Det förutbestämda beloppet får motsvara upp till 2 % av kärnprimärkapitalet, om myndigheterna har förvissat sig om att åtgärden inte kan hota institutets nuvarande eller framtida solvens.



Underavsnitt 2

Tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument

Artikel 32a

Innebörden av hållbar för institutets inkomstkapacitet i enlighet med artikel 78a.1 a i förordning (EU) nr 575/2013

Med hållbar för institutets inkomstkapacitet i enlighet med artikel 78a.1 a i förordning (EU) nr 575/2013 avses att institutets lönsamhet, enligt resolutionsmyndighetens bedömning, fortsätter att vara sund eller inte uppvisar någon negativ förändring efter det att de kvalificerade skuldinstrumenten ersatts med kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument av lika eller högre kvalitet, på den dagen och i den förutsebara framtiden. Vid sin bedömning ska resolutionsmyndigheten beakta institutets lönsamhet i stressituationer.

Artikel 32b

Processkrav, inbegripet gränser och förfaranden för ett instituts ansökan om att reducera kvalificerade skuldinstrument i enlighet med artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Köp, inlösen, återbetalning och återköp av kvalificerade skuldinstrument får inte tillkännages innehavare av dessa instrument innan institutet har fått förhandstillstånd från resolutionsmyndigheten.
2.  
Om det föreligger tillräcklig visshet om att de åtgärder som förtecknas i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013 förväntas ske och förhandstillstånd har inhämtats från resolutionsmyndigheten, ska institutet dra av de belopp som ska köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas från institutets kvalificerade skuldinstrument innan de faktiska köpen, återbetalningarna eller återköpen eller den faktiska inlösen inträffar. Tillräcklig visshet anses föreligga i synnerhet om institutet offentligt har tillkännagett sin avsikt att köpa, lösa in, återbetala eller återköpa ett kvalificerat skuldinstrument.
3.  
När det gäller ett allmänt förhandstillstånd som avses i artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 ska det förutbestämda belopp för vilket resolutionsmyndigheten har gett sitt tillstånd dras av från institutets kvalificerade skuldinstrument från och med den tidpunkt då tillståndet har beviljats.
4.  
Resolutionsmyndigheten ska bevilja ett annat förhandstillstånd än det allmänna förhandstillstånd som avses i artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 för en angiven tidsperiod som krävs för att genomföra någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 77.2 i den förordningen, som inte får överstiga ett år.
5.  
Om ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 begärs, får det förutbestämda belopp för vilket det allmänna förhandstillståndet beviljas inte överstiga 10 % av det totala beloppet för kvarvarande kvalificerade skuldinstrument.
6.  
Punkterna 1–5 ska gälla på gruppnivå, delgruppsnivå och enskild nivå vid tillämpningen av kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 32c

Ett instituts inlämning av en ansökan om att reducera kvalificerade skuldinstrument i enlighet med artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Ett institut ska lämna in en ansökan om förhandstillstånd, inbegripet det allmänna förhandstillstånd som avses i artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013, till resolutionsmyndigheten innan det genomför en åtgärd som avses i artikel 77.2 i den förordningen.
2.  
Punkt 1 ska gälla på enskild nivå, gruppnivå och delgruppsnivå vid tillämpningen av kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 32d

Innehåll i ansökan som institutet ska lämna in i enlighet med artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

Den ansökan som avses i artikel 32c ska åtföljas av följande:

a) 

En välgrundad förklaring till varför någon av de åtgärder som avses i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013 genomförs.

b) 

Upplysningar om huruvida det begärda tillståndet grundar sig på artikel 78a.1 första stycket a, b eller c i förordning (EU) nr 575/2013 eller på artikel 78a.1 andra stycket i den förordningen.

c) 

Aktuella och framåtblickande upplysningar omfattande minst en treårsperiod om följande krav för kapitalbas och kvalificerade skulder:

i) 

De riskbaserade krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som i tillämpliga fall anges i artikel 92a.1 a eller artikel 92b i förordning (EU) nr 575/2013 och de icke-riskbaserade krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som i tillämpliga fall anges i artikel 92a.1 b eller artikel 92b i den förordningen.

ii) 

Det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställs i artikel 45 i direktiv 2014/59/EU, beräknat i enlighet med artiklarna 45e och 45f i det direktivet, beroende på vad som är tillämpligt, beloppet av kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt i procent av den relevanta enhetens totala riskvägda exponeringsbelopp, beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, och beloppet för kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt i procent av den relevanta enhetens totala exponeringsmått, beräknat i enlighet med artiklarna 429.4 och 429a i förordning (EU) nr 575/2013.

iii) 

Det kombinerade buffertkrav som avses i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU.

d) 

Aktuella och framåtblickande upplysningar om nivån på och sammansättningen av den kapitalbas och de kvalificerade skulder som innehas för att säkerställa efterlevnad av de krav som avses i punkt 1 c i, c ii och c iii, före och efter genomförandet av den åtgärd som avses i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013. Upplysningarna ska omfatta minst en treårsperiod och ska, när det gäller kvalificerade skulder, innehålla specifikationer av följande belopp, beroende på vad som är tillämpligt:

i) 

Skulder som räknas som kvalificerade skuldinstrument i enlighet med artikel 72b.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

ii) 

Skulder som enligt resolutionsmyndigheten får räknas som kvalificerade skuldinstrument i enlighet med artikel 72b.3 eller artikel 72b.4 i förordning (EU) nr 575/2013.

iii) 

Skulder som räknas med i resolutionsenheters belopp av kapitalbas och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 45b.1 i direktiv 2014/59/EU.

iv) 

Skulder som hänför sig till skuldinstrument med inbäddade derivat och som räknas med i beloppet av kapitalbas och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 45b.2 i direktiv 2014/59/EU.

v) 

Skulder som emitterats av ett dotterföretag och som uppfyller kraven för att inkluderas i de samlade kvalificerade skuldinstrumenten hos ett institut som omfattas av artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 i enlighet med artikel 88a i den förordningen eller hos en resolutionsenhet i enlighet med artikel 45b.3 i direktiv 2014/59/EU.

vi) 

Kvalificerade skuldinstrument som beaktas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för institut som större dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU i enlighet med artikel 92b.3 i förordning (EU) nr 575/2013 och för att uppfylla minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för enheter som själva inte utgör resolutionsenheter i enlighet med artikel 45f.2 a i direktiv 2014/59/EU.

e) 

Institutets sammanfattande bedömning av effekterna av de åtgärder som institutet har planerat att genomföra i enlighet med artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013, och alla sådana åtgärder som institutet dessutom planerar att genomföra inom en treårsperiod för att efterleva de krav som avses i punkt 1 c i, c ii och c iii.

f) 

Följande upplysningar, i de fall institutet vill ersätta kvalificerade skuldinstrument i enlighet med artikel 78a.1 a i förordning (EU) nr 575/2013:

i) 

Den återstående löptiden för de ersatta kvalificerade skuldinstrumenten och löptiden för de kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument som ersätter dem.

ii) 

Rangordningen vid insolvens för de ersatta kvalificerade skuldinstrumenten och för de kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument som ersätter dem.

iii) 

Kostnaden för de kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument som ersätter de kvalificerade skuldinstrumenten.

iv) 

Planerad tidpunkt för emission av de kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument som ersätter de kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

v) 

Inverkan på institutets lönsamhet i enlighet med artikel 78a.1 a i förordning (EU) nr 575/2013.

g) 

En utvärdering av de risker som institutet är eller kan komma att bli exponerat för, i synnerhet huruvida nivån på kapitalbas och kvalificerade skulder säkerställer tillräcklig täckning av dessa risker, inklusive resultaten av stresstest av huvudrisker som visar potentiella förluster.

h) 

I de fall artikel 78a.1 c i förordning (EU) nr 575/2013 är tillämplig, belägg för att det är nödvändigt att helt eller delvis ersätta de kvalificerade skuldinstrumenten med kapitalbasinstrument för att kunna uppfylla kapitalbaskraven.

i) 

Andra upplysningar som resolutionsmyndigheten anser sig behöva för att kunna bevilja tillstånd i enlighet med artikel 78a i förordning (EU) nr 575/2013.

2.  
Resolutionsmyndigheten ska göra undantag från inlämnandet av en del av de upplysningar som förtecknas i punkt 1, om den försäkrat sig om att den redan har dessa.
3.  
Punkterna 1 och 2 ska gälla på enskild nivå, gruppnivå och delgruppsnivå vid tillämpningen av kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 32e

Ytterligare upplysningar som ska lämnas in med en ansökan om ett allmänt förhandstillstånd för åtgärder som förtecknas i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Om ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 begärs för en åtgärd enligt artikel 77.2 i den förordningen, ska institutet i ansökan ange det totala beloppet för kvarvarande kvalificerade skuldinstrument, inklusive det totala beloppet för kvarvarande kvalificerade skuldinstrument som uppfyller villkoren i artikel 88a i förordning (EU) nr 575/2013 eller artikel 45b.3 i direktiv 2014/59/EU.
2.  
En ansökan om ett allmänt förhandstillstånd för en åtgärd enligt artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013 får omfatta kvalificerade skuldinstrument som ännu inte har emitterats, med förbehåll för att det slutliga belopp som avses i punkt 1 specificeras och meddelas resolutionsmyndigheten efter den berörda emissionen.

Artikel 32f

Upplysningar som ska lämnas in med en ansökan om förlängning av ett allmänt förhandstillstånd för åtgärder som förtecknas i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Innan ett allmänt förhandstillstånd som beviljats enligt artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 löper ut får ett institut lämna in en ansökan om förlängning för en period på upp till ytterligare ett år varje gång, förutsatt att institutet inte begär en ökning av det förutbestämda belopp som fastställdes när det ursprungliga allmänna förhandstillståndet beviljades och inte ändrar den motivering enligt artikel 32d.1 a som angavs när det ursprungliga allmänna förhandstillståndet begärdes.
2.  
När institutet ansöker om förlängning av det allmänna förhandstillstånd som avses i punkt 1 ska det undantas från skyldigheten att lämna de upplysningar som avses i artikel 32d.1 a, b, c, e, f och h.

Artikel 32g

Tidpunkter för den ansökan som institutet ska lämna in och resolutionsmyndighetens behandling i enlighet med artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
För ett annat förhandstillstånd än ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 ska institutet lämna in en fullständig ansökan och de upplysningar som avses i artikel 32d till resolutionsmyndigheten minst fyra månader före den dag då någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013 kommer att tillkännages innehavarna av instrumenten.
2.  
För ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 ska institutet lämna in en fullständig ansökan och de upplysningar som avses i artiklarna 32d och 32e till resolutionsmyndigheten minst fyra månader före den dag då någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013 kommer att genomföras.
3.  
Genom undantag från punkt 2 ska institutet, om det ansöker om förlängning av ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 32f, lämna in en fullständig ansökan och de upplysningar som krävs enligt artiklarna 32d, 32e och 32f till resolutionsmyndigheten minst tre månader före utgången av den period för vilken det ursprungliga allmänna förhandstillståndet beviljades.
4.  
Resolutionsmyndigheterna får genom beslut i varje enskilt fall tillåta att institut under exceptionella omständigheter lämnar in den ansökan som avses i punkterna 1, 2 och 3 inom en kortare tidsfrist än den som anges i dessa punkter.
5.  
Resolutionsmyndigheten ska behandla en ansökan antingen inom den tidsfrist som avses i punkterna 1, 2 och 3 eller den tidsfrist som avses i punkt 4. Resolutionsmyndigheterna ska beakta eventuell ny information som de tar emot under denna frist, om denna information är tillgänglig och om de anser att denna information är väsentlig. Resolutionsmyndigheterna ska behandla ansökan först när de har försäkrat sig om att institutet har gett dem alla de upplysningar som krävs enligt artikel 32d och, i tillämpliga fall, artiklarna 32e och 32f.

Artikel 32h

Förenklade krav för institut för vilka resolutionsmyndigheten har fastställt det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som anges i artikel 45.1 i direktiv 2014/59/EU till en nivå som inte överstiger ett belopp som är tillräckligt för att absorbera förluster

1.  

Genom undantag från artiklarna 32d, 32e och 32f ska, om den ansökan som avses i artikel 32c lämnas in av ett institut för vilket resolutionsmyndigheten har fastställt minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt artikel 45.1 i direktiv 2014/59/EU till en nivå som inte överstiger ett belopp som är tillräckligt för att absorbera förluster i enlighet med artikel 45c.2 första stycket a i det direktivet, den ansökan åtföljas av samtliga följande upplysningar:

a) 

En välgrundad förklaring till varför någon av de åtgärder som avses i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013 genomförs.

b) 

Upplysningar om huruvida det begärda tillståndet grundar sig på artikel 78a.1 första stycket a, b eller c i förordning (EU) nr 575/2013 eller på artikel 78a.1 andra stycket i den förordningen.

2.  
Ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013 som beviljats efter en ansökan i enlighet med punkt 1 ska inte omfattas av den begränsning som anges i artikel 32b.5 i den här förordningen.
3.  
Genom undantag från artikel 32g ska de institut som avses i punkt 1 lämna in den ansökan som avses i artikel 32c till resolutionsmyndigheten minst tre månader före den dag då någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013 kommer att tillkännages innehavarna av instrumenten eller, om det gäller en ansökan om ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 78a.1 andra stycket i den förordningen, minst tre månader före den dag då någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013 kommer att genomföras.
4.  
Om resolutionsmyndigheten inte skriftligen motsätter sig den ansökan som avses i artikel 32c inom de tidsfrister som anges i punkt 3 ska tillståndet anses beviljat.
5.  
Denna artikel ska gälla på enskild nivå, gruppnivå och delgruppsnivå vid tillämpningen av kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 32i

Samarbetsprocess mellan den behöriga myndigheten och resolutionsmyndigheten vid beviljande av det tillstånd som avses i artikel 78a i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Om ett institut lämnar in en fullständig ansökan om förhandstillstånd, inbegripet det allmänna förhandstillstånd som avses i artikel 78a.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013, ska resolutionsmyndigheten utan dröjsmål vidarebefordra ansökan till den behöriga myndigheten, inbegripet de upplysningar som avses i artikel 32d och, i tillämpliga fall, artikel 32e, artikel 32f eller artikel 32h.
2.  
Samtidigt med vidarebefordran av de upplysningar som avses i punkt 1 ska resolutionsmyndigheten lämna en begäran till den behöriga myndigheten om samråd om den mottagna ansökan, vilket ska omfatta ömsesidigt utbyte av all annan information som är relevant för resolutionsmyndighetens eller den behöriga myndighetens bedömning av ansökan.
3.  
Den behöriga myndigheten och resolutionsmyndigheten ska komma överens om en lämplig tidsfrist för att besvara begäran om det samråd som avses i punkt 2, som inte får överstiga tre månader från mottagandet av begäran om samråd och som inte får överstiga två månader om samrådet gäller förlängning av ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 32f eller ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 32h. Resolutionsmyndigheten ska beakta de synpunkter som mottagits från den behöriga myndigheten innan den fattar ett beslut om tillståndet.
4.  
Om den behöriga myndighetens samtycke krävs i enlighet med artikel 78a.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 ska resolutionsmyndigheten inom två månader från den begäran om samråd som avses i punkt 2, eller inom en månad om samrådet gäller förlängning av ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 32f eller ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 32h, meddela den behöriga myndigheten den föreslagna marginal med vilken resolutionsmyndigheten, efter den åtgärd som avses i artikel 77.2 i den förordningen, anser att institutets kapitalbas och kvalificerade skulder måste överskrida dess krav.
5.  
Inom tre veckor eller, om samrådet gäller förlängning av ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 32f eller ett allmänt förhandstillstånd enligt artikel 32h, inom två veckor efter mottagandet av det meddelande som avses i punkt 4, ska den behöriga myndigheten översända sitt skriftliga samtycke till resolutionsmyndigheten. Om den behöriga myndigheten helt eller delvis invänder mot resolutionsmyndighetens marginal ska den informera resolutionsmyndigheten inom denna tidsfrist och ange sina skäl.
6.  
Genom undantag från punkt 3 ska den behöriga myndigheten, om dess samtycke krävs i enlighet med artikel 78a.1 b i förordning (EU) nr 575/2013, besvara begäran om det samråd som avses i punkt 2 samtidigt med översändandet av sitt skriftliga samtycke till den resolutionsmyndighet som avses i punkt 5.
7.  
Om den maximala tidsfristen för behandling av den ansökan som avses i punkt 1 är kortare än fyra månader i enlighet med artikel 32g.3 eller artikel 32g.4 ska resolutionsmyndigheten och den behöriga myndigheten, genom undantag från punkterna 3–6 och med beaktande av den maximala tidsfristen, komma överens om de tidsfrister som avses i punkterna 3, 4 och 5.
8.  
Resolutionsmyndigheten och den behöriga myndigheten ska sträva efter att nå den överenskommelse som avses i punkt 5 för att säkerställa att den ansökan som avses i punkt 1 under alla omständigheter behandlas inom den tidsfrist som avses i artikel 32g.1, 32g.2, 32g.3 eller 32g.4.
9.  
Resolutionsmyndigheten ska utan onödigt dröjsmål meddela den behöriga myndigheten det beslut som fattats om tillståndet. Resolutionsmyndigheten ska också informera den behöriga myndigheten om det allmänna förhandstillståndet återkallas i det fall ett institut överträder något av de kriterier som fastställts för detta tillstånd.



AVSNITT 3

Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbas och kvalificerade skulder

Artikel 33

Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbas och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 79.1 i förordning (EU) nr 575/2013

▼B

1.  
Ett tillfälligt undantag får inte överskrida den tidsrymd som förutsetts i planen om finansiellt bistånd. Undantaget får inte beviljas för en längre period än fem år.

▼M5

2.  
Undantaget ska tillämpas enbart för nya innehav av kapitalbasinstrument i en enhet inom finanssektorn som är föremål för det finansiella biståndet eller kvalificerade skuldinstrument i ett institut som är föremål för det finansiella biståndet.
3.  
Vid tillämpningen av ett tillfälligt undantag för avdrag från kapitalbas och kvalificerade skulder, beroende på vad som är tillämpligt, får en behörig myndighet bedöma att de innehav som avses i artikel 79.1 i förordning (EU) nr 575/2013 syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda en enhet inom finanssektorn eller ett institut, om åtgärden genomförs enligt en plan och har godkänts av den behöriga myndigheten samt om det i planen tydligt anges etapper, tidpunkter och mål samt interaktionen mellan innehaven och det finansiella biståndet.

▼B



KAPITEL V

MINORITETSINTRESSEN OCH PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT- OCH SUPPLEMENTÄRKAPITALINSTRUMENT UTGIVNA AV DOTTERFÖRETAG

Artikel 34

De typer av tillgångar som i enlighet med artikel 83.1 i förordning (EU) nr 575/2013 kan hänföra sig till driften av specialföretag samt innebörden av begreppen minimal och obetydlig avseende kvalificerande primärkapitaltillskott och supplementärkapital utgivet av specialföretag

1.  

Ett specialföretags tillgångar ska betraktas som minimala och obetydliga om båda de följande villkoren är uppfyllda:

a) 

De tillgångar i ett specialföretag som inte utgörs av investeringar i kapitalbasen i dess dotterföretag är begränsade till likvida medel avsedda för betalning av kuponger och inlösen av kapitalbasinstrument som löper ut.

b) 

Specialföretagets tillgångar utöver dem som anges i a uppgår till högst 0,5 % av specialföretagets genomsnittliga totala tillgångar under de senaste tre åren.

2.  

Vid tillämpningen av 1 b får den behöriga myndigheten tillåta att ett institut använder en högre procentsats förutsatt att båda de följande villkoren är uppfyllda:

a) 

Den högre procentsatsen är nödvändig endast för att täcka specialföretagets driftskostnader.

b) 

Motsvarande nominella belopp överstiger inte 500 000 euro.

▼M3

Artikel 34a

Minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet

1.  
För att specificera den beräkning på delgruppsnivå som krävs enligt artiklarna 84.2, 85.2 och 87.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska man beräkna ett dotterföretags kvalificerande minoritetsintressen enligt artikel 81 i den förordningen på det sätt som beskrivs i punkterna 2–4 i den här artikeln, om dotterföretaget i sin tur är moderföretag till en enhet som avses i artikel 81.1 i den förordningen.
2.  
Om en behörig myndighet utnyttjar sin valmöjlighet enligt artikel 9.1 i förordning (EU) nr 575/2013 ska man vid beräkningen enligt punkterna 3 och 4 i den här artikeln utgå från institutets situation så som den hade sett ut om myndigheten inte hade utnyttjat sin valmöjlighet.
3.  

Om dotterföretaget på grundval av sin konsoliderade situation uppfyller bestämmelserna i del tre i förordning (EU) nr 575/2013, ska följande gälla:

a) 

I dotterföretagets kärnprimärkapital på gruppnivå enligt artikel 84.1 a i förordning (EU) nr 575/2013 ska ingå de medräkningsbara minoritetsintressen som härrör från dotterföretagets egna dotterföretag och som beräknats enligt artikel 84 i samma förordning och de bestämmelser som anges i den här förordningen.

b) 

För beräkningen på delgruppsnivå ska det kärnprimärkapitalbelopp som krävs enligt artikel 84.1 a i i förordning (EU) nr 575/2013 motsvara det belopp som krävs för att dotterföretaget ska kunna uppfylla kärnprimärkapitalkraven på grundval av sin konsoliderade situation och som beräknas enligt artikel 84.1 a i den förordningen. De specifika kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU ska vara de som fastställs av den för dotterföretaget behöriga myndigheten.

c) 

Det konsoliderade kärnprimärkapitalbelopp som krävs enligt artikel 84.1 a ii i förordning (EU) nr 575/2013 ska motsvara dotterföretagets bidrag på grundval av dess konsoliderade situation till kärnprimärkapitalbaskraven för det institut för vilket de medräkningsbara minoritetsintressena beräknas på gruppnivå. Vid beräkningen av bidraget ska man utesluta alla gruppinterna transaktioner mellan de företag som omfattas av institutets konsolidering i stabilitetssyfte.

4.  
Vid konsolideringen enligt punkt 3 c ska dotterföretaget inte räkna med kapitalkrav som härrör från egna dotterföretag som inte omfattas av konsolideringen i stabilitetssyfte för det institut för vilket de medräkningsbara minoritetsintressena beräknas.
5.  
Om undantaget enligt artikel 84.3 i förordning (EU) nr 575/2013 gäller ett dotterföretag, får ett moderföretag till det dotterföretag som omfattas av undantaget i sitt kärnprimärkapital räkna med minoritetsintressen som härrör från det undantagna dotterföretagets egna dotterföretag, förutsatt att beräkningarna enligt artikel 84.1 i den förordningen och i den här förordningen har gjorts för varje sådant dotterföretag. Den summa av kärnprimärkapital som medräknas i kapitalbasen på nivån för moderföretaget får inte överskrida den summa som skulle ha medräknats om dotterföretaget inte hade beviljats något undantag.
6.  
När ett moderinstitut har ett förmedlande dotterföretag som inte avses i artikel 81.1 i förordning (EU) nr 575/2013 och detta förmedlande dotterföretag har dotterföretag som avses i samma artikel får moderinstitutet i sitt kärnprimärkapital medräkna summan av de minoritetsintressen som härrör från dessa dotterföretag, beräknad enligt artikel 84.1 i den förordningen. Moderinstitutet får emellertid inte i sitt kärnprimärkapital medräkna minoritetsintressen som härrör från förmedlande dotterföretag som inte avses i artikel 81.1 i den förordningen.
7.  
Den metod som anges i punkterna 2, 3 och 4 ska också tillämpas vid beräkningen av summan av kvalificerande primärkapitalinstrument enligt artikel 85 i förordning (EU) nr 575/2013 och av kvalificerande kapitalbas enligt artikel 87 i den förordningen, varvid hänvisningar till kärnprimärkapital ska anses avse primärkapital eller kapitalbas.

▼M1



KAPITEL Va

KAPITALBAS BASERAD PÅ FASTA OMKOSTNADER

Artikel 34b

Beräkning av godtagbart kapital motsvarande minst en fjärdedel av det föregående årets fasta omkostnader i enlighet med artikel 97.1 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
I detta kapitel avses med företag: ett företag som avses i punkt 2 c i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 575/2013 som tillhandahåller de investeringstjänster och utför den investeringsverksamhet som anges i punkterna 2 och 4 i avsnitt A i bilaga I till Europaparlamentets och rådet direktiv 2004/39/EG ( 10 ) eller ett värdepappersföretag.

▼C2

2.  

Vid tillämpning av artikel 97.1 i förordning (EU) nr 575/2013, ska företag beräkna sina fasta omkostnader för föregående år, utifrån uppgifter som följer av de tillämpliga redovisningsreglerna, genom att från de totala kostnaderna efter vinstutdelning till aktieägare i deras senaste reviderade finansiella rapporter eller, om reviderade finansiella rapporter inte finns att tillgå, i årsbokslut som godkänts av nationella tillsynsmyndigheter dra av följande poster:

▼M1

a) 

Helt diskretionära personalbonusar.

b) 

Anställdas, styrelseledamöters och delägares andelar i vinst, i den mån de är helt diskretionära.

c) 

Övriga vinstdispositioner och övrig rörlig ersättning, i den mån de är helt diskretionära.

d) 

Delad provision och obetalda arvoden som direkt sammanhänger med provisions- och arvodesfordringar, som ingår i totala intäkter, och i de fall betalningen av provisionen och de obetalda arvodena villkoras av det faktiska mottagandet av provisionen och arvodesfordran.

e) 

Arvoden, kurtage och andra avgifter som betalas till clearingorganisationer, börser och intermediära mäklare för att utföra, registrera eller avräkna transaktioner.

f) 

I tillämpliga fall arvoden till anknutna ombud enligt definitionen i punkt 25 i artikel 4 i direktiv 2004/39/EG.

g) 

Ränta som betalats till kunder på uppdragsgivares pengar.

h) 

Icke återkommande utgifter från extraordinär verksamhet.

3.  

Om fasta kostnader har åsamkats av andra tredje parter än ett anknutna ombud på företagets vägnar, och dessa fasta kostnader inte redan ingår i de totala kostnader som avses i punkt 2, ska företagen vidta någon av följande åtgärder:

a) 

Om en uppdelning av kostnaderna på dessa tredje parter finns att tillgå, ska företagen fastställa beloppet på de fasta kostnader som dessa tredje parter har åsamkat på deras vägnar och lägga till det beloppet till siffran som följer av punkt 2.

b) 

Om den uppdelning som avses i punkt a inte finns att tillgå, ska företagen fastställa det kostnadsbelopp som de tredje parterna åsamkat på deras vägnar enligt företagens affärsplaner och lägga till det beloppet till siffran som följer av punkt 2.

4.  
Om företaget använder sig av anknutna ombud, ska det lägga till ett belopp motsvarande 35 % av alla arvoden som avser anknutna ombud till siffran som följer av punkt 2.
5.  
Om företagets senaste reviderade finansiella rapporter inte avspeglar en tolvmånadersperiod ska företaget dividera resultatet av beräkningen i punkterna 2–4 med antalet månader som återspeglas i de finansiella rapporterna och därefter multipliceras resultatet med 12, för att få fram ett motsvarande årligt belopp.

Artikel 34c

Villkor för den behöriga myndighetens justering av kravet att hålla godtagbart kapital motsvarande minst en fjärdedel av det föregående årets fasta omkostnader i enlighet med artikel 97.2 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  

För företag som avses i andra stycket ska en förändring av ett företags verksamhet anses vara väsentlig om något av följande villkor är uppfyllt:

a) 

Förändringen av företagets verksamhet resulterar i en förändring med 20 % eller mer i företagets uppskattade fasta omkostnader.

b) 

Förändringen av företagets verksamhet resulterar i förändringar av kapitalbaskraven för företaget baserat på uppskattade fasta omkostnader på minst 2 miljoner euro.

De företag som avses i första stycket ska vara de som uppfyller ettdera av följande villkor:

a) 

Nuvarande kapitalbaskrav för dem baserat på fasta omkostnader uppgår till minst 125 000 euro.

b) 

Kapitalbaskraven för dem uppfyller båda följande villkor:

i) 

De uppgår till mindre än 125 000 euro, baserat på aktuella fasta omkostnader, och

ii) 

de uppgår till minst 150 000 euro, baserat på uppskattade fasta omkostnader.

2.  
För företag som avses i andra stycket ska en förändring av ett företags verksamhet anses vara väsentlig om förändringen i företagets verksamhet medför en hundraprocentig eller större förändring i företagets uppskattade fasta omkostnader.

De företag som avses i första stycket ska vara de som uppfyller båda följande villkor:

a) 

Kapitalbaskraven för dem baserat på aktuella fasta omkostnader uppgår till mindre än 125 000 euro.

b) 

Kapitalbaskraven för dem baserat på uppskattade fasta omkostnader uppgår till mindre än 150 000 euro.

Artikel 34d

Beräkningen av uppskattade fasta omkostnader om ett företag inte har avslutat verksamheten för ett år i enlighet med artikel 97.3 i förordning (EU) nr 575/2013

Om ett företag inte har avslutat verksamheten för ett år från den dag då verksamheten inleddes ska det, för beräkningen av poster i leden a–h i artikel 34b.2, använda de uppskattade fasta omkostnader som ingår i dess budget för de första tolv månadernas affärsverksamhet, såsom den lämnats in tillsammans med ansökan om tillstånd.

▼B



KAPITEL VI

FASTSTÄLLANDE AV ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR FÖRORDNING (EU) nr 575/2013 AVSEENDE KAPITALBASEN

Artikel 35

Ytterligare filter och avdrag i enlighet med artikel 481.1 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Justeringarna av poster i kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital enligt artikel 481 i förordning (EU) nr 575/2013 ska tillämpas i enlighet med punkterna 2–7.
2.  
Om dessa avdrag och filter enligt införlivandebestämmelserna i direktiv 2006/48/EG och direktiv 2006/49/EG härrör från poster i kapitalbasen enligt artikel 57 a–c i direktiv 2006/48/EG, ska justeringen användas som kärnprimärkapitalposter.
3.  
I andra fall än de som omfattas av punkt 1, och om dessa avdrag och filter enligt införlivandebestämmelserna i direktiv 2006/48/EG och direktiv 2006/49/EG har tillämpats på summan av de poster som avses i artikel 57 a–ca i direktiv 2006/48/EG, med beaktande av artikel 154 i det direktivet, ska justeringen avse primärkapitaltillskottposter.
4.  
Om primärkapitaltillskottsposters belopp är lägre än den berörda justeringen, ska restjusteringen avse kärnprimärkapitalposter.
5.  
I andra fall än de som omfattas av punkterna 1 och 2, och om dessa avdrag och filter enligt införlivandebestämmelserna i direktiv 2006/48/EG och direktiv 2006/49/EG har tillämpats på poster i kapitalbasen i den mening som avses i artikel 57 d–h eller summan av kapitalbaserna i direktiv 2006/48/EG och direktiv 2006/49/EG, ska justeringen avse supplementärkapitalposter.
6.  
Om supplementärkapitalposters belopp är lägre än den berörda justeringen, ska restjusteringen avse primärkapitaltillskottposter.
7.  
Om supplementärkapital- och primärkapitaltillskottposters belopp är lägre än den berörda justeringen, ska restjusteringen avse kärnprimärkapitalposter.

Artikel 36

Poster som är uteslutna från fortsatt tillämpning av äldre regler om kapitalinstrument som inte utgör statligt stöd inom kärnprimärkapital eller primärkapitaltillskott inom kapitalbasens andra kategorier i enlighet med artikel 487.1 och 487.2 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  
Om kapitalbasinstrument tillåts behandlas enligt artikel 487.1 och 487.2 i förordning (EU) nr 575/2013 under perioden 1 januari 2014–31 december 2021, får instrumenten hanteras på detta sätt antingen helt eller delvis. En sådan behandling får inte påverka beräkningen av gränsen enligt artikel 486.4 i förordning (EU) nr 575/2013.
2.  
Kapitalbasinstrument enligt punkt 1 får även behandlas som poster som avses i artikel 484.3 i förordning (EU) nr 575/2013, förutsatt att de är poster som avses i artikel 484.3 i den förordningen och förutsatt att beloppet inte längre överskrider de tillämpliga procentsatserna i artikel 486.2 i förordningen.
3.  
Kapitalbasinstrument enligt punkt 1 får även behandlas som poster som avses i artikel 484.4, förutsatt att de är poster som avses i artikel 484.3 eller artikel 484.4 i förordning (EU) nr 575/2013 och förutsatt att beloppet inte längre överskrider de tillämpliga procentsatserna i artikel 486.3 i den förordningen.

Artikel 37

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.



( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

( 2 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

( 4 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1).

( 5 ) Rådets direktiv av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut.

( 6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7).

( 7 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1).

( 8 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EG av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

( 9 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juni 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

( 10 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).