►B

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 3/2014

av den 24 oktober 2013

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller krav på fordons funktionssäkerhet för typgodkännande av två- eller trehjuliga fordon och fyrhjulingar

(Text av betydelse för EES)

(EGT L 007 10.1.2014, s. 1)

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/1824 av den 14 juli 2016

  L 279

1

15.10.2016

►C1

Rättelse, EGT L 123, 16.5.2017, s.  50 (2016/1824)

►C2

Rättelse, EGT L 144, 8.6.2018, s.  7 (2016/1824)

1.

ljudsignalanordning : en anordning som avger en akustisk signal avsedd att varna för förekomsten av ett fordon eller ett fordons manöver i en farlig trafiksituation, som består av en eller flera ljudutsläppsmynningar som utlöses av en enda kraftkälla eller som består av flera komponenter som var och en avger en akustisk signal och som fungerar samtidigt som ett resultat av aktiveringen av ett manöverorgan.

2.

typ av elektrisk ljudsignalanordning : ljudsignalanordningar som inte väsentligen skiljer sig åt sinsemellan, särskilt vad avser följande aspekter: varumärke eller firmanamn, funktionssätt, typ av energiförsörjning (likström, växelström, tryckluft), form på ytterhöljet, form och dimensioner på membranet/membranen, form eller typ av mynning/ar för ljudutsläpp, nominella ljudfrekvenser, nominell matarspänning och vad avser varningsanordningar med direkt tillförsel av tryckluft från en yttre källa, det nominella funktionstrycket.

3.

typ av mekanisk ljudsignalanordning : ljudsignalanordningar som inte väsentligen skiljer sig åt sinsemellan, särskilt vad avser följande aspekter: varumärke eller firmanamn, funktionssätt, typ av aktivering, klockans yttre form och storlek samt invändig konstruktion.

4.

fordonstyp med avseende på ljudsignalen : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som antalet ljudsignalanordningar som är monterade på fordonet, typ/er av ljudsignalanordning/ar som är monterade på fordonet, de monteringssätt som använts för att anbringa ljudsignalanordningen/arna på fordonet, ljudsignalanordningens/arnas plats och riktning på fordonet, hårdheten på de konstruktionsdelar där ljudsignalanordningen/arna är monterad/e samt form och material som använts för den karossdel som utgör del av fordonet som kan påverka nivån på de ljud som avges av signalanordningen/arna och som kan dölja dess ljud.

5.

karosseri : motorfordonets ytterkonstruktion bestående av kofångare, dörrar, stolpar, sidoväggar, tak, golv, främre mellanvägg, bakre mellanvägg och/eller andra ytterpaneler.

6.

fordonstyp med avseende på bromsning : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som totalvikt, viktfördelning mellan axlarna, fordonets högsta konstruktionshastighet, däcksstorlek och hjulmått samt konstruktionsegenskaper för bromssystemet och dess delar.

7.

fordonstyp med avseende på elsäkerhet : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som placering av ledande delar och komponenter i hela det elsystem som är installerat i fordonet, installation av den elektriska framdrivningen och den galvaniskt anslutna högspänningskretsen, den elektriska framdrivningens samt de galvaniskt anslutna högspänningskomponenternas slag och typ.

8.

möjligt aktivt körläge : körläge med fordonet där tillämpning av den elektriska positionssensorn för acceleration, aktivering av motsvarande manöverdon eller frigörning av bromssystemet får den elektriska drivanordningen att förflytta fordonet.

9.

barriär : del som skyddar mot direkt kontakt med spänningsförande delar från varje åtkomstriktning.

10.

ledande anslutning : anslutning med hjälp av anslutningsdon till en extern energikälla, när det uppladdningsbara elenergilagringssystemet laddas.

11.

uppladdningsbart elenergilagringssystem (REESS) : uppladdningsbart system för lagring av elektrisk energi som tillhandahåller energi för den elektriska framdrivningen.

12.

anslutningssystem för laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet : den elektriska krets som används för laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet från en extern elektrisk energikälla, inbegripet fordonets intag.

13.

direkt kontakt : människors kontakt med spänningsförande delar.

14.

elektriskt chassi : en uppsättning elektriskt sammankopplade, ledande delar, vars potential används som referens.

15.

elektrisk krets : en uppsättning sammankopplade, spänningsförande delar som är konstruerad för att vara elektriskt energiförande under normal drift.

16.

omvandlingssystem för elektrisk energi : ett system som alstrar och tillhandahåller elektrisk energi för den elektriska framdrivningen.

17.

elektrisk framdrivning : elektrisk krets som inbegriper framdrivningsmotor/er, och det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, omvandlingssystemet för elektrisk energi, elektroniska omvandlare, tillhörande kablage och anslutningsdon samt anslutningssystem för laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet.

18.

elektronisk omvandlare : anordning som kan reglera eller omvandla elektrisk effekt för elektrisk framdrivning.

19.

inneslutning : del som omsluter de inre enheterna och skyddar mot direkt kontakt från varje åtkomstriktning.

20.

exponerad ledande del : ledande del som kan beröras enligt villkoren i skyddsklass IPXXB, och som blir spänningsförande om isoleringen upphör att fungera.

21.

extern elektrisk energikälla : en källa till elektrisk energi med växelström eller likström utanför fordonet.

22.

högspänning : klassificering av en elektrisk komponent eller krets om dess driftspänning är > 60 V och ≤ 1 500  V likspänning eller > 30 V och ≤ 1 000  V växelspänning enligt kvadratiskt medelvärde.

23.

högspänningskrets : den elektriska krets, inbegripet anslutningssystemet för laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, som arbetar med högspänning.

24.

indirekt kontakt : människors kontakt med exponerade ledande delar.

25.

spänningsförande delar : ledande delar som är avsedda att vid normal användning vara elektriskt energiförande.

26.

bagageutrymme : utrymme i fordonet avsett för bagage, begränsat av tak, motorhuv, bagagelucka eller bakdörr, golv, sidoväggar samt barriär och inneslutning för skydd av framdrivningen från direkt kontakt med spänningsförande delar. Det skiljs från passagerarutrymmet av den främre eller bakre mellanväggen.

27.

ombordsystem för övervakning av isoleringsmotstånd : anordning som övervakar isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit.

28.

framdrivningsbatteri av öppen typ : batteri av vätsketyp som kräver påfyllning med vatten och som avger vätgas som släpps ut i atmosfären.

29.

passagerarutrymme : utrymme för förare och passagerare, avgränsat av tak, golv, sidoväggar, dörrar, fönsterglas, främre mellanvägg och bakre mellanvägg, eller bakdörr, samt av barriärer och inneslutningar för skydd av framdrivningen från direkt kontakt med spänningsförande delar.

30.

skyddsklass : det skydd som ges av en barriär eller inneslutning vid kontakt med spänningsförande delar mot en provningssond, t.ex. ett ledat provningsfinger (IPXXB) eller en provningstråd (IPXXD).

31.

frånkopplingsdon : anordning för avaktivering av elektrisk krets för kontroll eller underhåll av elektriska komponenter som det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, bränslecellsstacken osv.

32.

fast isolator : isoleringsbeläggning på kablage som isolerar spänningsförande delar mot direkt kontakt från varje åtkomstriktning, höljen för isolering av anslutningsdons spänningsförande delar samt lack och färg med isolerande funktion.

33.

arbetsspänning : elkretsspänningens högsta effektivvärde som anges av fordonstillverkaren för varje separat och galvaniskt isolerad krets, och som vid öppen krets eller under normala driftförhållanden kan uppstå mellan vilka ledande delar som helst.

34.

fordonstyp med avseende på uthållighet : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som övergripande konstruktionsegenskaper samt tillverknings- och monteringsanläggningar för fordon och komponenter och deras förfaranden för kvalitetskontroll och kvalitetssäkring.

35.

fordonstyp med avseende på främre och bakre skydd : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som form och placering i fråga om konstruktioner, delar och komponenter i fordonets fram- och bakparti.

36.

projektion : måtten för en kant såsom den fastställts i enlighet med punkt 2 i bilaga 3 till Uneces föreskrifter nr 26 ( 1 ).

37.

golvlinje : linje såsom den definieras i punkt 2.4 i Uneces föreskrifter nr 26.

38.

fordonskonstruktion : fordonsdelar, inbegripet karosseri, komponenter, kofångare, fästen, kopplingsanordning, däck, hjul, hjulskydd och glas av material med en hårdhetsgrad på minst 60 Shore (A).

39.

fordonstyp med avseende på glas, vindrutetorkare, vindrutespolare samt avfrostnings- och avimningsanordningar : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som vindrutans och dess fästanordningars form, storlek, tjocklek och egenskaper, vindrutetorkarens och vindrutespolarens egenskaper samt avfrostnings- och avimningsanordningarnas egenskaper.

40.

vindrutetorkare : ett system som består av en anordning för att torka av vindrutans utvändiga yta, samt tillbehör och manöverorgan som är nödvändiga för att slå på och stänga av anordningen.

41.

torkarfält : det eller de områden på vindrutan som torkas av torkarbladet/bladen under torkarens normala användningsförhållanden.

42.

vindrutespolare : ett system som består av anordningar för att förvara vätska samt för att leda och spruta vätskan mot vindrutans utvändiga yta, samt manöverorgan som är nödvändiga för att slå på och stänga av anordningen.

43.

spolarens manöverorgan : den anordning som används för manuell på- och avslagning av vindrutespolaren.

44.

spolarpump : en anordning som leder vätska från spolarens vätskebehållare till vindrutans utvändiga yta.

45.

munstycke : en anordning som sprutar vätska på vindrutan.

46.

till brädden fylld spolare : en spolare som varit påslagen med normal funktion under en viss tid och där vätska letts genom pumpen och slangarna och kommit ut ur munstycket (munstyckena).

47.

rengjort område : det tidigare smutsiga område där det inte längre finns några spår av droppar och kvarvarande smuts efter det att det torkat helt.

48.

synfält A : provningsområde A enligt definitionen i punkt 2.2 i bilaga 18 till Uneces föreskrifter nr 43 ( 2 ).

49.

fordonets huvudströmbrytare : den anordning med vilken fordonets elektroniska ombordsystem ställs om från avstängt läge, vilket är fallet när fordonet är parkerat utan att föraren är närvarande, till normalt driftläge.

50.

typ av fordon med avseende på märkning av manöverorgan, kontrollampor och visare : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som manöverorganens, kontrollampornas och visarnas antal, placering och konstruktionsegenskaper, toleranserna hos hastighetsmätarens mätmekanism, hastighetsmätarens tekniska konstant, det hastighetsområde som visas, det totala transmissionsförhållandet till hastighetsmätaren, innefattande reducerväxel om sådan är monterad samt minsta och största däckstorleksbeteckningar.

51.

manöverorgan : fordonsdel eller komponent som direkt aktiveras av föraren och som ändrar fordonets tillstånd eller funktionssätt eller en del därav.

52.

kontrollampa : en optisk signal som anger att en anordning har igångsatts riktigt eller felaktigt, funktion eller tillstånd, eller ett funktionsfel.

53.

visare : en anordning som ger upplysning om den rätta funktionen eller tillståndet hos ett system eller del av ett system, t.ex. en vätskenivå eller vätsketemperatur.

54.

hastighetsmätare : anordning som för föraren anger fordonets hastighet vid en viss tidpunkt.

55.

vägmätare : anordning som anger ett fordons tillryggalagda sträcka.

56.

symbol : en bild med vilken ett manöverorgan, en kontrollampa eller en visare kan identifieras.

57.

gemensamt utrymme : särskilt område där mer än en kontrollampa, visare, symbol eller annan information kan visas.

58.

fordonstyp med avseende på montering av belysning : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som fordonets mått och yttre form samt de monterade belysnings- och ljussignalanordningarnas antal, placering och konstruktionsegenskaper.

59.

belysningsanordning : typgodkänd lykta eller typgodkänd reflektor.

60.

ljussignalanordning : belysningsanordning som kan användas för signalering.

61.

sepa|rat (belysningsanordning) : en belysningsanordning eller del av en anordning med en enda funktion och en enda ljusavgivande yta och en eller flera ljuskällor alternativt varje kombination av två separata eller grupperade belysningsanordningar, identiska eller inte, som har samma funktion, om de monteras så att projektionerna av belysningsanordningarnas ljusavgivande ytor på ett visst tvärplan upptar 60 % eller mer av den minsta rektangel som omskriver projektionerna av dessa ljusavgivande ytor.

62.

ljusavgivande yta i en belysningsanordning : hela eller en del av den yttre ytan på det ljusgenomsläppliga materialet som anges i komponentens typgodkännandedokumentation. Denna kan bestå helt eller delvis av den lysande ytan och kan även omfatta det område som helt omskrivs av belysningsanordningen.

63.

lysande yta i en belysningsanordning : yta såsom den definieras i punkt 2.7 i Uneces föreskrifter nr 53 ( 3 ).

64.

oberoende (belysningsanordning) : belysningsanordning med skild lysande yta, skild ljuskälla och skilt lykthus.

65.

grupperade (belysningsanordningar) : belysningsanordningar som har skilda lysande ytor och skilda ljuskällor, men gemensamt lamphus.

66.

kombinerade (belysningsanordningar) : belysningsanordningar som har skilda lysande ytor, men gemensam ljuskälla och gemensamt lamphus.

67.

inbördes sammanbyggda (belysningsanordningar) : belysningsanordningar som har skilda ljuskällor eller en enda ljuskälla som fungerar under olika förhållanden (t.ex. optiska, mekaniska eller elektriska skillnader), helt eller delvis gemensamma lysande ytor och gemensamt lykthus.

68.

helljusstrålkastare : anordning som används för att belysa vägen över en lång sträcka framför fordonet (helljus).

69.

halvljusstrålkastare : anordning som används för att belysa vägen framför fordonet utan att orsaka onödig bländning eller onödigt obehag för mötande förare eller andra trafikanter (halvljus).

70.

främre positionslykta : anordning som används för att ange fordonets närvaro när det iakttas framifrån.

71.

varsellykta : lykta som är riktad framåt och som används för att göra fordonet lättare synligt när det körs under dagtid.

72.

främre dimlykta : anordning som används för att förbättra belysningen av vägen vid dimma, snöfall, kraftiga regn eller dammoln.

73.

körriktningsvisare : anordning som används för att visa för andra trafikanter att föraren har för avsikt att ändra färdriktning åt höger eller vänster.

74.

varningsljus : den samtidiga användningen av fordonets samtliga körriktningsvisare för att fästa uppmärksamheten på att fordonet tillfälligt utgör en särskild fara för andra trafikanter.

75.

bromslykta : anordning som används för att visa andra trafikanter bakom fordonet att fordonets förare använder färdbromsen.

76.

bakre positionslykta : anordning som används för att ange fordonets närvaro när det iakttas bakifrån.

77.

bakre dimlykta : anordning som används för att göra fordonet mer synligt bakifrån vid dimma, snöfall, kraftiga regn eller dammoln.

78.

backlykta : anordning som används för att belysa vägen bakom fordonet och för att varna andra trafikanter för att fordonet backar eller är på väg att backa.

79.

lykta för bakre registreringsskylt : anordning som används för att belysa det utrymme som är avsett för bakre registreringsskylten och som består av ett eller flera optiska element.

80.

reflektor : anordning som används för att visa på närvaron av ett fordon genom att återkasta ljus från en ljuskälla som inte är ansluten till fordonet, när iakttagaren befinner sig nära ljuskällan, med undantag för reflekterande registreringsskyltar eller skyltar med högsta tillåtna hastighet.

81.

bakre reflektor : reflektor som används för att ange fordonets närvaro när det iakttas bakifrån.

82.

sidoreflektor : reflektor som används för att ange fordonets närvaro när det iakttas från sidan.

83.

sidomarkeringslykta : anordning som används för att ange fordonets närvaro när det iakttas från sidan.

84.

referensaxel : en anordnings karakteristiska axel, vilken anges i komponentens typgodkännandedokumentation för användning som riktningsreferens (H = 0°, V = 0°) för områdesvinklar vid fotometriska mätningar och vid montering av lyktan på fordonet.

85.

referenscentrum : skärningspunkten mellan referensaxeln och den ljusavgivande ytan. Referenscentrum anges av belysningsanordningens tillverkare.

86.

geometrisk synbarhet : de vinklar som bestämmer det kvadratiska område inom vilket belysningsanordningens ljusavgivande yta ska vara fullt synlig när de relevanta vinklarna (α vertikala och β horisontella) uppmäts vid den synliga ytans ytterkontur och lyktan betraktas på avstånd. Skulle det emellertid inom detta område finnas hinder som delvis döljer den ljusavgivande ytan, kan detta godtas om bevis kan föreläggas om att de fotometriska värden som föreskrivs för typgodkännande av belysningsanordningen som komponent är uppfyllda.

87.

fordonets symmetrilängdplan : fordonets symmetriplan, eller om fordonet inte är symmetriskt, ett vertikalt längsgående plan som går igenom mittpunkten på fordonsaxlarna.

88.

funktionskontroll : en visuell signal, ljudsignal eller annan motsvarande signal som visar att en belysningsanordning har tänts samt om den fungerar korrekt eller inte.

89.

kontrollampa : signal som visar att en anordning har slagits på, men inte om denna anordning fungerar korrekt eller inte.

90.

fordonstyp med avseende på sikt bakåt : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som fordonets mått och yttre form samt antalet monterade anordningar för indirekt sikt och deras placering och konstruktionsegenskaper.

91.

fordonstyp med avseende på överrullningsskydd : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som den fordonskonstruktion som har till huvudsakligt syfte att minska eller undvika risken för att fordonets förare och passagerare får allvarliga skador om fordonet voltar i samband med normalt bruk.

92.

fritt utrymme : det utrymme som upptas av en provdocka som motsvarar en man i 50:e percentilen, bestående av en människoliknande testenhet av Hybrid III-typ i normal sittställning på samtliga sittplatser.

93.

fordonstyp med avseende på säkerhetsbälten och förankring av säkerhetsbälten : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som grundläggande fordonskonstruktion och konstruktionsegenskaper samt i fråga om förankring av säkerhetsbälten och monterade säkerhetsbältens antal, placering och utformning.

94.

inställningssystem : den anordning som gör det möjligt att ställa in sätets delar för att erhålla en sittposition som är anpassad till användarens kroppsbyggnad, inbegripet inställningar i längdled, höjdled och/eller vinkelinställningar.

95.

spärrsystem : inställnings- och fastlåsningssystem, inbegripet ett fällbart ryggstöd monterat på sätena framför andra säten som gör det möjligt för passagerare att komma in till och ut från sådana baksäten när det inte finns några dörrar vid den bakre sätesraden.

96.

sadel : sittplats där föraren eller passageraren sitter grensle.

97.

säte : sittplats som inte är en sadel och som är utrustat med ett ryggstöd som ger stöd åt förarens eller passagerarens rygg.

98.

ryggstöd : konstruktionselement bakom sittplatsens R-punkt som har en höjd av mer än 450 mm uppmätt från det vertikala plan som går genom R-punkten och som en sittande person helt kan luta ryggen mot.

99.

provdocka som motsvarar en man i 50:e percentilen : en fysisk människoliknande testenhet med fastställda mått och fastställd vikt eller en virtuell modell, som i båda fallen motsvarar kroppen för en genomsnittsman.

100.

faktisk förankring av säkerhetsbälten : en punkt i fordonets eller sätets konstruktion eller någon annan del av fordonet i vilken en säkerhetsbältesenhet ska monteras fysiskt.

101.

effektiv förankring av säkerhetsbälten : en klart fastställd punkt i fordonet som har tillräckligt fasta egenskaper för att kunna ändra styrning, bana och riktning för ett säkerhetsbälte buret av förare eller passagerare och som omfattar den punkt som är närmast den del av bältet som har faktisk och direkt kontakt med bäraren.

102.

främre sittplats : separat sittplats längst fram, som kan grupperas i en rad med flera andra sittplatser.

103.

bakre sittplats : separat sittplats som är placerad helt och hållet bakom en främre sittplats och som kan grupperas i en rad med flera andra sittplatser.

104.

bålreferenslinje : den bållinje som har bestämts av fordonstillverkaren för varje sittplats och som har fastställts i enlighet med bilaga 3 till Uneces föreskrifter nr 17 ( 4 ).

105.

bålvinkel : vinkeln mellan vertikallinjen och bållinjen.

106.

konstruktionsläge : det läge som en anordning, t.ex. ett säte, kan ställas in i så att samtliga relevanta inställningar i så hög grad som möjligt motsvarar ett visst angivet läge.

107.

Isofix : system för montering av fasthållningsanordningar för barn i de fordon där det finns två fasta förankringar i fordonet, två motsvarande fasta fästen på fasthållningsanordningen och en funktion för att begränsa rotationen kring axeln hos fasthållningsanordningen.

108.

fordonstyp med avseende på sittplatser : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som sätenas eller sadlarnas form, placering och antal.

109.

provdocka som motsvarar en vuxen kvinna i 5:e percentilen : en fysisk människoliknande testenhet med fastställda mått och fastställd vikt eller en virtuell modell, som i båda fallen motsvarar kroppen för en mindre kvinna.

110.

fordonstyp med avseende på styrbarhet, kurvtagningsförmåga och vändbarhet : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som konstruktionsegenskaperna för styrmekanism, anordning för backning och låsdifferential, om sådana anordningar är monterade i fordonet.

111.

vändcirkel : den cirkel som innesluter fordonets samtliga på marken projicerade punkter, med undantag för yttre backspeglar, när fordonet körs i en cirkelformad bana.

112.

onormala vibrationer : vibrationer som skiljer sig avsevärt från normala och konstanta vibrationer och som kännetecknas av en eller flera oavsiktliga kraftiga ökningar av vibrationsamplituden och som leder till ökade styrkrafter som inte är konstanta eller förutsägbara till sin natur.

113.

fordonstyp med avseende på montering av däck : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som de däcktyper, minsta och största däckstorleksbeteckningar, hjulmått och inpressningsdjup samt hastighets- och belastningsklasser som är lämpliga för montering, samt de monterade hjulskyddens egenskaper.

114.

hjulets inpressningsdjup : avståndet mellan anläggningsytan mot navet och fälgens mittlinje.

115.

reservenhet för tillfälligt bruk : enhet med ett däck som skiljer sig från däck avsedda att monteras på ett fordon för normala körförhållanden, men endast avsedd för tillfällig användning under begränsade körförhållanden.

116.

största belastningsklass : den vikt som ett däck kan bära när det används enligt de krav för användning som däcktillverkaren angett, uttryckt som belastningsindextal.

117.

belastningsindex : ett tal knutet till däckets största belastningsklass enligt definitionen i punkt 2.26 i Uneces föreskrifter nr 75 ( 5 ), punkt 2.28 i Uneces föreskrifter nr 30 ( 6 ), punkt 2.27 i Uneces föreskrifter nr 54 ( 7 ) och punkt 2.28 i Uneces föreskrifter nr 106 ( 8 ).

118.

symbol för hastighetskategori : symbol enligt definitionen i punkt 2.28 i Uneces föreskrifter nr 75, punkt 2.29 i Uneces föreskrifter nr 30, punkt 2.28 i Uneces föreskrifter nr 54 och punkt 2.29 i Uneces föreskrifter nr 106.

119.

fordonstyp med avseende på skylt med fordonets högsta tillåtna hastighet och dess placering på fordonet : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som fordonets högsta konstruktionshastighet samt material, riktning och konstruktionsegenskaper för skylten med fordonets högsta tillåtna hastighet.

120.

nästan jämn yta : yta av ett fast material med en krökningsradie på minst 5 000  mm.

121.

fordonstyp med avseende på inredning och dörrar : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som konstruktionsegenskaperna för fordonets inredning samt sätenas och dörrarnas antal och placering.

122.

instrumentpanelens nivå : den linje som bestäms av vertikala tangenters kontaktpunkter med instrumentpanelen eller vid den nivå där det horisontella planet sammanfaller med R-punkten för förarens sittplats om denna ligger högre än en tangerande kontaktpunkt i fråga.

123.

nåbara kanter : kanter som kan nås genom provningsutrustningens yta och som kan bestå av konstruktioner, delar eller komponenter var som helst i fordonet, däribland golvet i passagerarutrymmet, sidor, dörrar, fönster, tak, takstolpar, takbågar, solskydd, instrumentpanel, styrinrättning, säten, nackstöd, säkerhetsbälten, spakar, vred, höljen, fack och lyktor.

124.

dörr : varje konstruktion eller material som måste öppnas, flyttas, vikas, säras med hjälp av blixtlås, skjutas undan eller på något annat sätt manövreras för att en person ska kunna gå in i eller ut ur fordonet.

125.

dörrens mittpunkt : den dimensionella placering i ett vertikalplan parallellt med fordonets symmetrilängdplan som sammanfaller med dörrens tyngdpunkt.

126.

fordonstyp med avseende på högsta kontinuerlig märkeffekt eller nettoeffekt och/eller konstruktionsbestämd hastighetsbegränsning : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som den/de elektriska motorns/motorernas och/eller motorns högsta kontinuerliga uteffekt, fordonets konstruktionsbestämda hastighetsbegränsning samt konstruktionsegenskaper för de anordningar och metoder som används för att effektivt begränsa fordonets högsta möjliga hastighet och/eller uteffekt.

127.

fordonstyp med avseende på konstruktionsstyvhet : fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som konstruktionsegenskaper för mekaniska anslutningar, t.ex. svetsar och gängade anslutningar, samt fordonets ram, chassi och/eller karosseri och tillämpad förankringsmetod.

2.

Prestandakrav för monterade elektriska ljudsignalanordningar

1.1

Fordon som drivs med en eller flera elmotorer, inbegripet rena elfordon och hybridelfordon, ska uppfylla kraven i denna bilaga.

2.

Allmänna krav som rör skydd mot elstötar och elsäkerhet gällande högspänningskretsar under förhållanden då dessa inte är anslutna till någon extern energikälla med högspänning

2.1

Skyddet mot direkt kontakt med spänningsförande delar ska uppfylla kraven nedan. Skydden (fast isolator, barriär, inneslutning osv.) får inte kunna öppnas, tas isär eller avlägsnas utan användning av verktyg. Skyddet mot åtkomst av spänningsförande delar ska provas i enlighet med bestämmelserna i tillägg 3 – Skydd mot direkt kontakt med spänningsförande delar. 2.1.1 För skydd av spänningsförande delar inuti det inneslutna förar- och passagerarutrymmet samt bagageutrymmet ska skyddsklass IPXXD uppfyllas. 2.1.2 För skydd av spänningsförande delar i andra utrymmen än det inneslutna förar- och passagerarutrymmet eller bagageutrymmet ska skyddsklass IPXXB uppfyllas. 2.1.3 För skydd av spänningsförande delar i fordon som saknar ett inneslutet förar- och passagerarutrymme ska skyddsklass IPXXD uppfyllas av hela fordonet. 2.1.4 Anslutningsdon (inklusive fordonets intag) anses uppfylla kraven om —  de uppfyller skyddsklass IPXXB även när de tagits isär utan användning av verktyg, —  de är belägna under fordonsgolvet och försedda med en låsmekanism (t.ex. skruvlås, bajonettlås), —  de är försedda med en låsmekanism och andra komponenter först måste avlägsnas med hjälp av verktyg för att anslutningsdonen ska kunna tas isär, eller —  de spänningsförande delarnas spänning blir ≤ 60 V likspänning eller ≤ 30 V växelspänning (rms) inom 1 sekund efter det att anslutningsdonen har tagits isär. 2.1.5 Om ett frånkopplingsdon kan öppnas, tas isär eller avlägsnas utan hjälp av verktyg, ska skyddsklass IPXXB gälla under samtliga dessa förutsättningar. 2.1.6 Särskilda märkningskrav 2.1.6.1 Om ett uppladdningsbart elenergilagringssystem har hög spänningskapacitet, ska symbolen i figur 4-1 anbringas på eller nära det uppladdningsbara elenergilagringssystemet. Symbolens bakgrund ska vara gul, och bården och pilen ska vara svarta. Figur 4-1 Märkning av högspänningsutrustning 2.1.6.2 Symbolen ska dessutom anbringas på alla inneslutningar och barriärer som, om de avlägsnas, blottar spänningsförande delar av högspänningskretsar. Denna bestämmelse är valfri för anslutningsdon för högspänningskretsar och ska inte tillämpas i följande fall: —  Om barriärer eller inneslutningar inte kan fysiskt nås, öppnas eller avlägsnas, om inte andra fordonskomponenter avlägsnas med användning av verktyg. —  Om barriärer eller inneslutningar är belägna under fordonets golv. 2.1.6.3 Kablar för högspänningskretsar som inte är helt och hållet belägna inuti inneslutningar ska identifieras med ett ytterhölje med brandgul kulör.

3.

4.

4.1   Påslagning och avstängning av framdrivningssystemet

▼M1

▼B

4.2   Körning med reducerad effekt

4.2.1   Indikering av reducerad effekt

Om det elektriska framdrivningssystemet är utrustat med en metod för att automatiskt reducera fordonets framdrivningseffekt (t.ex. driftläge vid felfunktion i framdrivningen), ska betydande reduktioner indikeras för föraren.

4.2.2   Indikering av låg energinivå i det uppladdningsbara elenergilagringssystemet

Om laddningsnivån för det uppladdningsbara elenergilagringssystemet har en betydande inverkan på fordonets körprestanda (dvs. acceleration och körförmåga, något som ska utvärderas av den tekniska tjänsten tillsammans med fordonstillverkaren), ska en låg energinivå indikeras för föraren genom en tydlig anordning (dvs. en visuell signal eller ljudsignal). Den indikering som används med avseende på punkt 4.2.1 får inte användas för detta syfte.

▼M1

4.3   Backning

Det får inte vara möjligt att aktivera fordonets backkontrollfunktion på ett okontrollerat sätt när fordonet rör sig framåt, om en sådan aktivering kan orsaka en plötslig och kraftig retardation eller hjullåsning. Det får emellertid vara möjligt att aktivera fordonets backkontrollfunktion på ett sådant sätt att fordonet gradvis saktas ned.

▼B

4.4   Bestämning av vätgasutsläpp

1.

Krav för typgodkännande av en fordonstyp med avseende på uthållighetsprovning

1.

Monteringskrav

▼M1

▼B

2.

1.1

Alla fordon med en monterad vindruta av säkerhetsglas ska vara utrustade med en vindrutetorkare som fungerar när fordonets huvudströmbrytare har slagits på, utan att föraren behöver göra något annat än att ställa manöverorganet för på- och avslagning av vindrutetorkaren i läge ”på”.

1.2

Alla fordon med en monterad vindruta av säkerhetsglas ska vara utrustade med en vindrutespolare som fungerar när fordonets huvudströmbrytare har slagits på och som kan klara av de belastningar och tryck som uppstår när munstyckena är igentäppta och vindrutespolaren manövreras i enlighet med förfarandet i punkterna 2.2.1.1–2.2.1.1.2.

2.1

Provningsförhållanden för vindrutetorkare

2.2

Provningsförhållanden för vindrutespolare

1.1.1

Fordon i kategorierna L1e-B och L3e ska uppfylla samtliga relevanta krav i Uneces föreskrifter nr 60, med undantag för de krav som anges i bilaga 3 till de föreskrifterna. Kraven i punkterna 1.1.1.1 och 1.1.1.2 ska också beaktas.

▼M1

▼B

1.1.2

Fordon i kategori L4e ska uppfylla samtliga relevanta krav i punkterna 1.1.1–1.1.1.2 för fordonskategori L3e.

1.1.3

Fordon i kategori L2e, L5e, L6e och L7e ska uppfylla kraven i punkt 2–2.2.1.6 alternativt relevanta krav i Uneces föreskrifter nr 121 ( 16 ), såsom föreskrivs för fordonskategori M1.

1.2.1

Fordon vars högsta konstruktionshastighet överstiger 25 km/tim ska vara utrustade med en hastighetsmätare såväl som en vägmätare.

1.2.2

2.1

Manöverorgan, kontrollampor och visare som är monterade på fordonet och som finns angivna i punkt 2.1.10 ska uppfylla kraven om placering, märkning, färg och belysning. För funktioner som det inte anges någon symbol för i denna förordning får tillverkaren använda en symbol i enlighet med lämplig ISO-standard 6727:2012 eller 2575:2010/ändring 1:2011. Om det inte finns någon ISO-symbol tillgänglig, får tillverkaren använda en egen symbol. En sådan symbol får emellertid inte kunna förväxlas med någon av de symboler som föreskrivits.

▼M1

▼B

2.1.10

Beteckning och märkning av symboler Figur 8-1 Helljusstrålkastare (helljus) (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: blå Figur 8-2 Halvljusstrålkastare (halvljus) (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: grön Figur 8-3 Körriktningsvisare (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: grön Anmärkning: Om det finns separata kontrollampor för höger och vänster körriktningsvisare, får de två pilarna också användas oberoende av varandra. Figur 8-4 Varningsljus (manöverorgan/kontrollampa) Två möjligheter: —  Identifieringssignal (figur 8-4), kontrollampans färg: röd eller —  samtidig funktion på båda körriktningsvisarnas kontrollampor (figur 8-3), förutsatt att de normalt fungerar oberoende av varandra (se anmärkning under figur 8-3). Figur 8-5 Manuell choke (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: gul Figur 8-6 Elektrisk ljudsignalanordning (manöverorgan) Anmärkning: Om det finns mer än en symbol på manöverorganet/manöverorganen, får tilläggssymbolen/erna speglas. Om manöverorganet är placerat direkt på en ratt, gäller inte kraven i punkt 2.1.1.1. Figur 8-7 Bränslenivå (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: gul Figur 8-8 Kylmedeltemperatur (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: röd Figur 8-9 Batteriladdning (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: röd Figur 8-10 Motorolja (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: röd Figur 8-11 Främre dimlykta (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: grön Figur 8-12 Bakre dimlykta (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: gul Figur 8-13 Fordonets huvudströmbrytare, motortändning, kompletterande motoravstängning (manöverorgan) Anmärkning: Läge ”av” – märkning krävs inte för strömbrytare som är fysiskt integrerade med skyddsanordningar för fordonsstyrningen (styrlås). Figur 8-14 Fordonets huvudströmbrytare, motortändning, kompletterande motoravstängning (manöverorgan) Anmärkning: Läge ”på” eller ”kör” – märkning krävs inte för strömbrytare som är fysiskt integrerade med skyddsanordningar för fordonsstyrningen (styrlås). Figur 8-15 Strömbrytare för belysning (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: grön Figur 8-16 Positionslyktor (manöverorgan/kontrollampa) Kontrollampans färg: grön Anmärkning: Om denna funktion inte har något separat manöverorgan eller någon separat kontrollampa, kan den identifieras genom den symbol som visas i figur 8-15. Figur 8-17 Parkeringslyktor (manöverorgan) Figur 8-18 Friläge (kontrollampa) Kontrollampans färg: grön Anmärkning: Växellådan ska vara i neutralläge. Figur 8-19 Elektrisk motorstartare (manöverorgan) Figur 8-20 Felfunktion i systemet för låsningsfria bromsar (kontrollampa) Kontrollampans färg: gul Figur 8-21 Felfunktionslampa (kontrollampa) Kontrollampans färg: gul Anmärkning: Ska användas för att ange fel i kraftöverföringen som kan påverka utsläppen. Förklarande anmärkningar: (1) De inramade ytorna kan vara fyllda. (2) Den mörka delen av denna symbol kan ersättas av dess silhuett.

2.1.11

Grundmallen i figur 8-22 ska användas. Figur 8-22 Utformning av grundmallen för symbolerna i punkt 2.1.10 Grundmallen omfattar 1.  en grundkvadrat med 50 mm sida; denna längd är lika med det nominella måttet ”a” för grundmallen, 2.  en grundcirkel med 56 mm diameter, med ungefär samma yta som grundkvadraten (1), 3.  en andra cirkel med 50 mm diameter, inskriven i grundkvadraten (1), 4.  en andra kvadrat, vars hörn tangerar grundcirkeln (2) och vars sidor är parallella med grundkvadratens sidor (1), 5.  och (6) två rektanglar med samma yta som grundkvadraten (1); de två rektanglarna är inbördes vinkelräta och skär de motstående sidorna i grundkvadraten symmetriskt, 7.  en tredje kvadrat, vars sidor går igenom skärningspunkterna mellan grundkvadrat (1) och grundcirkel (2) och bildar en vinkel på 45°, och som sålunda definierar grundmallens största horisontella och vertikala mått, 8.  en oregelbunden oktagon, som bildas av linjer som bildar en vinkel på 30° med sidorna i kvadraten (7). Grundmallen är lagd på ett 12,5 mm rutnät som sammanfaller med grundkvadraten (1).

2.2

Gemensamt utrymme för att visa olika typer av information

1.1

Fordon i kategorin L1e ska uppfylla samtliga relevanta krav i Uneces föreskrifter nr 74 ( 17 ). Kraven i punkterna 1.8–1.12 ska också beaktas.

1.2

Fordon i kategorin L2e ska uppfylla kraven i punkterna 1.10–2.5.

1.3

Fordon i kategorin L3e ska uppfylla samtliga relevanta krav i Uneces föreskrifter nr 53. Kraven i punkterna 1.8–1.12 ska också beaktas.

1.4

Fordon i kategorin L4e ska uppfylla kraven i punkterna 1.10–1.12 och 3–3.2.8.1.

1.5

Fordon i kategorin L5e ska uppfylla kraven i punkterna 1.10–2.5.

1.6

Fordon i kategorin L6e ska uppfylla kraven i punkterna 1.10–2.5.

1.7

Fordon i kategorin L7e ska uppfylla kraven i punkterna 1.10–2.5.

1.8

Fordon i kategorin L1e-A får vara utrustade med reflekterande band på däcksidor eller fälgar för att ge ett visuellt intryck av cirklar av vitt ljus och göra sådana fordon lätta att känna igen.

1.9

Fordon i kategorierna L1e och L3e får vara utrustade med ytterligare reflekterande anordningar och material baktill och på sidan, förutsatt att de inte försämrar de obligatoriska belysnings- och ljussignalanordningarnas prestanda. I synnerhet bagageutrymmen och sadelväskor får vara utrustade med reflekterande material, förutsatt att dessa har samma färg som belysningsanordningarna på samma plats.

1.10

Inget fordon får vara utrustat med extra ljuskällor där det avgivna ljuset kan observeras antingen direkt eller indirekt under normala körförhållanden, annat än om de avser belysta manöverorgan, kontrollampor och visare eller passagerarutrymmet.

1.11

Inget fordon får vara utrustat med belysningsanordningar som visar eller ger intryck av rörelse eller utvidgat ljus på den synliga ytan eller någon strob- eller blixteffekt till följd av att det saknas en specifik formulering i respektive bestämmelse i komponenttypgodkännandet, om detta inte uttryckligen är tillåtet enligt dessa bestämmelser. Om den synliga ytan för en belysningsfunktion minskar i storlek till följd av att en annan belysningsfunktion med avvikande färg aktiveras, ska också den förstnämnda funktionens resterande synliga yta fortsätta att uppfylla de relevanta kraven på kolorimetriska värden och lämplig ljusstyrka (t.ex. vänster och höger sidobaklykta som består av en bakre positionslykta med två ringar av lysdioder, där ytterringen kan bli körriktningsvisare och innerringen fortsätter att vara en kombinerad bakre positionslykta och bromslykta). Alla driftlägen ska vederbörligen omfattas av komponenttypgodkännandet för belysningsanordningen.

1.12

När aktiveringen av automatiskt tända strålkastare eller varsellyktor är kopplad till att en motor ska vara i gång, ska detta för fordon med elektriska eller andra alternativa framdrivningssystem och fordon utrustade med ett automatiskt stopp/startsystem för framdrivningen tolkas som att det är kopplat till att huvudströmbrytaren är aktiverad med fordonet i normalt driftsläge.

2.1.1

Alla belysningsanordningar ska vara typgodkända och monteras i enlighet med komponenttillverkarens specifikationer samt vara monterade så att de under normala användningsförhållanden och oavsett vibrationer som de kan utsättas för behåller de egenskaper som föreskrivs och som möjliggör för fordonet att uppfylla kraven i denna bilaga. Det får i synnerhet inte vara möjligt att oavsiktligt rubba belysningsanordningarna.

2.1.2

Strålkastarna ska vara monterade så att deras inriktning enkelt kan ställas in.

2.1.3

Referensaxeln för belysningsanordningen då den är monterad på fordonet ska vara vinkelrät mot fordonets symmetrilängdplan i fråga om sidoreflektorer och parallell med detta plan i fråga om alla andra belysningsanordningar, med en tillåten tolerans på 3°.

2.1.4

Belysningsanordningarnas höjd och inställning ska kontrolleras med fordonets vikt i körklart skick, plus vikten för eventuella framdrivningsbatterier, när fordonet är placerat på en plan, horisontell yta, med det eller de styrda hjulen i position rakt framåt och däcktrycken justerade enligt tillverkarens fastställda värden.

2.1.5

I avsaknad av särskilda krav ska belysningsanordningar som bildar ett par

2.1.6

I avsaknad av särskilda instruktioner kan lyktor med olika funktioner vara separata lyktor, grupperade lyktor, kombinerade lyktor eller bilda flerfunktion i en anordning, under förutsättning att varje sådan lykta uppfyller de krav som gäller för den.

2.1.7

Den högsta höjden över marken ska mätas från den högsta punkten och den lägsta höjden från den lägsta punkten på den ljusavgivande ytan.

2.1.8

I avsaknad av särskilda krav får inga andra lyktor än körriktningsvisarna, varningsljuset och nödbromssignalen avge blinkande ljus.

2.1.9

Ingen röd lykta, med undantag för de bakersta sidomarkeringslyktorna, får ha en ljusavgivande yta som är synlig framåt och ingen vit lykta, med undantag för backlyktor, får ha en ljusavgivande yta som är synlig bakåt. Ingen interiör- eller instrumentklusterbelysning ska beaktas och kravet ska kontrolleras på följande sätt:

Figur 9-1

Direkt synlighet framåt för den ljusavgivande ytan på en lykta som avger rött ljus

Figur 9-2

Direkt synlighet bakåt för den ljusavgivande ytan på en lykta som avger vitt ljus

2.1.10

De elektriska kopplingarna ska vara sådana att de främre positionslyktorna, de bakre positionslyktorna och den bakre registreringsskyltlyktan endast kan tändas och släckas samtidigt.

2.1.11

Fordonen ska vara utrustade med antingen

2.1.12

I avsaknad av särskilda krav ska de elektriska kopplingarna vara sådana att helljusstrålkastarna, halvljusstrålkastarna och de främre dimlyktorna inte kan tändas förrän de lyktor som avses i punkt 2.1.10 också tänds. Detta krav gäller inte när helljusstrålkastare och/eller halvljusstrålkastare används för att avge en ljusvarningssignal med korta mellanrum.

2.1.13

2.1.14

Färgerna på det ljus som avges av belysningsanordningarna är följande:

2.2.1

Fordon i kategori L2e och L6e ska vara utrustade med följande belysningsanordningar:

2.2.2

Fordon i kategori L2e och L6e får dessutom vara utrustade med följande belysningsanordningar:

2.2.3

Inga andra belysnings- och ljussignalanordningar än de som anges i punkterna 2.2.1 och 2.2.2 får monteras på fordon i kategori L2e eller L6e.

2.2.4

Fordon i kategori L5e och L7e ska vara utrustade med följande belysningsanordningar:

2.2.5

Fordon i kategori L5e och L7e får dessutom vara utrustade med följande belysningsanordningar:

2.2.6

Inga andra belysnings- och ljussignalanordningar än de som anges i punkterna 2.2.4 och 2.2.5 får monteras på fordon i kategori L5e eller L7e.

2.2.7

Endast belysnings- och ljussignalanordningar som är typgodkända för fordonskategori L får monteras på fordonet. Belysnings- och ljussignalanordningar som är typgodkända för att monteras på fordon i kategorierna M1 eller N1 i enlighet med Uneces föreskrifter nr 48 får också monteras.

2.3.1.1

Antal:

2.3.1.2

Placering:

2.3.1.3

Position:

2.3.1.4

Geometrisk synbarhet

2.3.1.5

Riktning:

2.3.1.6

Elektriska kopplingar:

2.3.1.7

Kontrollampa:

2.3.1.8

Övriga krav:

2.3.2.1

Antal:

2.3.2.2

Placering:

2.3.2.3

Position:

2.3.2.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.2.5

Riktning:

2.3.2.6

Elektriska kopplingar:

2.3.2.7

Kontrollampa:

2.3.2.8

Övriga krav:

2.3.3.1

Antal:

2.3.3.2

Placering:

2.3.3.3

Position:

2.3.3.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.3.5

Riktning:

2.3.3.6

Elektriska kopplingar:

2.3.3.7

Kontrollampa:

2.3.4.1

Antal:

2.3.4.2

Placering:

2.3.4.3

Position:

2.3.4.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.4.5

Riktning:

2.3.4.6

Elektriska kopplingar:

2.3.4.7

Kontrollampa:

2.3.5.1

Antal:

2.3.5.2

Placering:

2.3.5.3

Position:

2.3.5.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.5.5

Riktning:

2.3.5.6

Elektriska kopplingar:

2.3.5.7

Kontrollampa:

2.3.6.1

Antal:

2.3.6.2

Placering:

2.3.6.3

Position:

2.3.6.4

Geometrisk synbarhet:

Figur 9-3

Geometrisk synbarhet för främre och bakre körriktningsvisare på höger sida

2.3.6.5

Riktning:

2.3.6.6

Elektriska kopplingar:

2.3.6.7

Funktionskontroll:

2.3.6.8

Övriga krav:

2.3.7.1

Antal:

2.3.7.2

Placering:

2.3.7.3

Position:

2.3.7.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.7.5

Riktning:

2.3.7.6

Elektriska kopplingar:

2.3.7.7

Kontrollampa:

2.3.7.8

Övriga krav:

2.3.8.1

Antal:

2.3.8.2

Placering:

2.3.8.3

Position:

2.3.8.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.8.5

Riktning:

2.3.8.6

Elektriska kopplingar:

2.3.8.7

Kontrollampa:

2.3.9.1

Antal:

2.3.9.2

Placering:

2.3.9.3

Position:

2.3.9.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.9.5

Riktning:

2.3.9.6

Elektriska kopplingar:

2.3.9.7

Kontrollampa:

2.3.9.8

Övriga krav:

2.3.10.1

Antal:

2.3.10.2

Placering:

2.3.10.3

Position:

2.3.10.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.10.5

Riktning:

2.3.10.6

Elektriska kopplingar:

2.3.10.7

Kontrollampa:

2.3.11.1

Antal:

2.3.11.2

Placering:

2.3.11.3

Position:

2.3.11.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.11.5

Riktning:

2.3.11.6

Elektriska kopplingar:

2.3.11.7

Kontrollampa:

2.3.11.8

Övriga krav:

2.3.12.1

Antal:

2.3.12.2

Placering och position:

2.3.12.3

Elektriska kopplingar:

2.3.12.4

Kontrollampa:

2.3.13.1

Antal:

2.3.13.2

Placering:

2.3.13.3

Position:

2.3.13.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.13.5

Riktning:

2.3.13.6

Övriga krav:

2.3.14.1

Antal:

2.3.14.2

Placering:

2.3.14.3

Position:

2.3.14.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.14.5

Riktning:

2.3.15.1

Antal:

2.3.15.2

Placering:

2.3.15.3

Position:

2.3.15.4

Geometrisk synbarhet:

2.3.15.5

Riktning:

2.3.15.6

Elektriska kopplingar:

2.3.15.7

Kontrollampa:

2.3.15.8

Övriga krav:

2.4

Som alternativ till kraven i punkterna 2–2.3.15.8 får fordon i kategorierna L2e, L5e, L6e och L7e uppfylla alla relevanta krav i Uneces föreskrifter nr 48 såsom föreskrivs för fordonskategori M1.

I så fall är det inte tillåtet att ersätta eller göra undantag från de särskilda kraven i Uneces föreskrifter nr 48 på grundval av skillnader i eller avsaknad av särskilda bestämmelser i denna bilaga (t.ex. montering av rengöringsanordningar för strålkastare eller en manuell nivåregleringsanordning för strålkastare).

2.5

På grund av variationsrikedomen när det gäller konstruktionen av fordon i kategorierna L2e, L5e, L6e och L7e får fordonstillverkaren i samförstånd med den tekniska tjänsten och typgodkännandemyndigheten välja att tillämpa alla relevanta krav i Uneces föreskrifter nr 53, såsom föreskrivs för fordon i kategori L3e, som alternativ till de krav som föreskrivs i punkterna 2–2.3.15.8. I så fall är det inte tillåtet att ersätta eller göra undantag från de särskilda kraven i Uneces föreskrifter nr 53 på grundval av skillnader i eller avsaknad av särskilda bestämmelser i denna bilaga och det ska endast godtas för fordon vars maximala bredd inte överskrider 1 300  mm och som tenderar att luta vid kurvtagning (t.ex. för en typ av fordon som ger ett allmänintryck av att vara en motorcykel, men som är utrustat med tre hjul, vilket gör att det klassificeras som ett fordon i kategorin L5e).

3.1

Om sidvagnen kan lossas från motorcykeln så att det är möjligt att använda motorcykeln utan sidvagnen, ska motorcykeln uppfylla kraven för solomotorcyklar i punkt 1.3 utöver kraven i punkterna 3.2–3.2.8.1. Kraven i punkt 1.9 får också beaktas.

3.2

När sidvagnen är ansluten till motorcykeln, antingen permanent eller så att den kopplas från, ska motorcykeln med sidvagnen uppfylla alla relevanta krav i Uneces föreskrifter nr 53 såsom föreskrivs för fordonskategori L3e samt de ytterligare bestämmelserna nedan.

3.2.1   Främre positionslyktor

3.2.2   Varsellyktor