(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 1796/1999 ( 2 ) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) infördes en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål (nedan kallade stållinor) med ursprung i bl.a. Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina), Indien, Sydafrika och Ukraina. Dessa åtgärder kallas nedan de ursprungliga åtgärderna, och den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes genom den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 1601/2001 ( 3 ) infördes 2001 en slutgiltig antidumpningstull på mellan 9,7 % och 50,7 % på import av vissa linor och kablar av järn eller stål med ursprung i bl.a. Ryssland. Tullar på samma nivå infördes genom rådets förordning (EG) nr 1279/2007 ( 4 ), efter partiella interimsöversyner och översyner vid giltighetstidens utgång. Genom rådets förordning (EG) nr 760/2004 ( 5 ) utvidgades i april 2004 de ursprungliga åtgärderna till att även omfatta import av stållinor som avsänts från Moldavien, efter en undersökning av kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på stållinor med ursprung i Ukraina via Moldavien. Genom rådets förordning (EG) nr 1886/2004 ( 6 ), utvidgades vidare i oktober 2004 de ursprungliga åtgärderna beträffande Kina till att även omfatta import av stållinor som avsänts från Marocko.

(3)

Genom rådets förordning (EG) nr 1858/2005 ( 7 ) bibehölls de ursprungliga åtgärderna efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Dessa åtgärder kallas nedan de gällande åtgärderna, och undersökningen vid giltighetstidens utgång kallas nedan den senaste undersökningen. Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 400/2010 ( 8 ) utvidgades i maj 2010 de ursprungliga åtgärderna till att även omfatta import av stållinor som avsänts från Republiken Korea, efter en undersökning av kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på stållinor med ursprung i Kina via Republiken Korea.

(4)

Den 13 november 2010 tillkännagav kommissionen genom ett meddelande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) ( 9 ) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning att en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen skulle inledas beträffande de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av stållinor med ursprung i Kina, Sydafrika och Ukraina.

(5)

Översynen inleddes sedan en motiverad begäran lämnats av Liaison Committee of European Union Wire Rope Industries (Ewris) (nedan kallad sökanden), såsom företrädare för unionstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 60 %, av unionens sammanlagda tillverkning av stållinor. Begäran grundades på att det var sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(6)

I avsaknad av sådan bevisning när det gäller import med ursprung i Indien begärde sökanden ingen översyn vid giltighetstidens utgång avseende import med ursprung i Indien. De åtgärder som tillämpades på import med ursprung i Indien upphörde därför att gälla den 17 november 2010 ( 10 ).

(7)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkarna, importörerna, kända användare och deras intresseorganisationer, företrädarna för exportländerna, sökanden och de unionstillverkare som nämndes i begäran om att en undersökning skulle inledas. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(8)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen inledningsvis att den i enlighet med artikel 17 i grundförordningen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande, eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i Kina samt unionstillverkare och importörer berördes. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de parter som nämns ovan att ge sig till känna inom två veckor efter inledandet av förfarandet och till kommissionen lämna de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Eftersom bara en exporterande tillverkare i Kina lämnade de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande och var villig att samarbeta ytterligare med kommissionen beslutades att man inte skulle tillämpa något stickprovsförfarande för de exporterande tillverkarna i Kina, och att ett frågeformulär skulle sändas till den ovannämnda tillverkaren.

(10)

Tjugo unionstillverkare/producentgrupper lämnade de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande och var villiga att samarbeta ytterligare med kommissionen. På grundval av de upplysningar som lämnats av unionstillverkarna/producentgrupperna gjorde kommissionen ett urval på tre tillverkare/producentgrupper, som befanns vara representativa för unionsindustrin med avseende på produktionsvolym och försäljning av den likadana produkten i unionen.

(11)

Åtta importörer lämnade de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande och var villiga att samarbeta ytterligare med kommissionen. Eftersom bara två importörer faktiskt hade importerat den berörda produkten beslutade kommissionen dock att inte tillämpa något stickprovsförfarande och att sända ett frågeformulär till de ovannämnda importörerna.

(12)

Frågeformulär sändes därför till de tre unionstillverkare/producentgrupper som ingick i urvalet, till två importörer och till alla kända exporterande tillverkare i de tre berörda länderna.

(13)

Den exporterande tillverkare i Kina som besvarade stickprovsformuläret underlät därefter att besvara frågeformuläret. Inga exporterande tillverkare i Kina anses därför ha samarbetat vid undersökningen.

(14)

En exporterande tillverkare i Ukraina lämnade ett ofullständigt svar vid tidpunkten för inledande av undersökningen. Tillverkaren uppmanades att besvara ett frågeformulär, vilket dock inte skedde. Inga exporterande tillverkare i Ukraina anses därför ha samarbetat vid undersökningen.

(15)

En exporterande tillverkare i Sydafrika besvarade frågeformuläret.

(16)

Vidare besvarade de tre unionstillverkare/producentgrupper som ingick i urvalet, två importörer och en användare frågeformuläret.

(17)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

(18)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 oktober 2009–30 september 2010 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de tendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 fram till slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(19)

Den produkt som berörs (nedan kallad den berörda produkten) är samma produkt som i den ursprungliga och den senaste undersökningen, som ledde fram till införandet av de åtgärder som nu är i kraft, dvs. linor och kablar, inbegripet slutet tågvirke, av stål, dock ej linor och kablar av rostfritt stål, med ett största tvärsnitt av mer än 3 mm (i branschen ofta kallade stållinor). De klassificeras för närvarande enligt KN-numren ex 7312 10 81 , ex 7312 10 83 , ex 7312 10 85 , ex 7312 10 89 och ex 7312 10 98 .

(20)

I likhet med vad som fastställdes i den ursprungliga och den senaste undersökningen bekräftades det vid denna översyn att stållinor som tillverkas i Kina och Ukraina och exporteras till unionen har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden som stållinor som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Sydafrika och exporteras till unionen, stållinor som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i det jämförbara landet, Turkiet, och stållinor som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkarna. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(21)

En importör framförde ett argument som även togs upp i den senaste undersökningen av European Wire Rope Importers Association (EWRIA). Importören hävdade att den berörda produkten skiljer sig väsentligt från de produkter som tillverkas och säljs i unionen och att det bör göras åtskillnad mellan linor för allmänna respektive särskilda ändamål. Dessa argument behandlades ingående i den ursprungliga och den senaste förordningen genom vilka provisoriska respektive slutgiltiga åtgärder infördes för import av den berörda produkten. I mål T-369/08, EWRIA mot Europeiska kommissionen, ansåg dessutom tribunalen att kommissionen inte gjort någon uppenbart oriktig bedömning genom att inte skilja mellan linor för allmänna respektive särskilda ändamål i undersökningarna på grundval av tillgänglig bevisning ( 11 ).

(22)

Eftersom importören inte lämnade några nya uppgifter som visade att grundvalen för dessa ursprungliga slutsatser hade ändrats, bekräftas de slutsatser som dragits i den ursprungliga och den senaste förordningen.

(23)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes huruvida det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(24)

Ingen av de exporterande tillverkarna i Kina och Ukraina samarbetade till fullo. En exporterande tillverkare i Ukraina och en exporterande tillverkare i Kina gav sig till känna och ett frågeformulär avsett för exporterande tillverkare skickades till dem. Deras svar på frågeformuläret betraktades som ofullständigt och inkonsekvent, och inga kontrollbesök kunde göras på plats hos dem. De berörda företagen underrättades skriftligen om att det under dessa omständigheter skulle bli nödvändigt att använda sig av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. I Sydafrika inkom den enda kända exporterande tillverkaren med uppgifter om sin export till unionen under översynsperioden, som utgjorde all export från Sydafrika till unionen under den perioden.

(25)

Enligt Eurostats uppgifter uppgick den sammanlagda importen av stållinor från Kina, Sydafrika och Ukraina under översynsperioden till 4 833 ton, vilket motsvarar en andel av unionsmarknaden på 2,4 %. Vid den senaste undersökningen uppgick den sammanlagda importen från de berörda länderna till 3 915 ton, vilket motsvarar en andel av unionsmarknaden på 2,2 %.

(26)

I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen användes samma metoder som i den ursprungliga undersökningen om omständigheterna inte hade förändrats eller där uppgifterna fanns tillgängliga. Vid bristande samarbetsvilja, som i fallet med Kina och Ukraina, måste tillgängliga uppgifter användas enligt artikel 18 i grundförordningen.

(27)

Enligt Eurostats uppgifter uppgick den sammanlagda importen av stållinor från Kina under översynsperioden till 4 530 ton, vilket motsvarar en andel av unionsmarknaden på 2,2 %.

(28)

Eftersom Kina är en övergångsekonomi måste normalvärdet fastställas på grundval av uppgifter som erhållits i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(29)

I den senaste undersökningen användes Turkiet som jämförbart land för fastställande av normalvärdet. Vid den aktuella undersökningen föreslog sökanden att Turkiet återigen skulle användas. Ingen motsatte sig valet av jämförbart land.

(30)

Av undersökningen framkom att Turkiet hade en konkurrensutsatt marknad för stållinor, med tre inhemska tillverkare som tillgodoser ungefär 53 % av marknadsbehovet och med konkurrens från import från andra tredjeländer. I Turkiet tillämpas inga importtullar på den berörda produkten och det finns inga andra begränsningar för import av stållinor till landet. Slutligen var, såsom nämns i skäl 20, den produkt som tillverkades och såldes på den inhemska marknaden i Turkiet likadan som den produkt som exporterades till unionen av den kinesiska exporterande tillverkaren.

(31)

Därför dras slutsatsen att Turkiet utgör ett lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(32)

Normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet, dvs. på grundval av det pris som betalats eller skulle betalas av icke-närstående kunder på den inhemska marknaden i Turkiet. De uppgifter som lämnats av tillverkaren analyserades, och försäljningen konstaterades ha ägt rum vid normal handel och vara representativ.

(33)

Normalvärdet fastställdes sålunda som det vägda genomsnittliga försäljningspris på den inhemska marknaden som den samarbetsvilliga tillverkaren i Turkiet tagit ut av icke-närstående kunder.

(34)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte var samarbetsvilliga fastställdes exportpriset på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Upplysningar som inhämtats på grundval av artikel 14.6 i grundförordningen ansågs lämpligare för beräkningen av dumpningsmarginalen än uppgifterna från Eurostat, eftersom de relevanta KN-numren omfattar en bredare produktdefinition än den berörda produkt som definieras i skäl 19.

(35)

I syfte att göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset på nivån fritt fabrik och i samma handelsled togs hänsyn till olikheter som konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. Dessa justeringar gjordes för transport- och försäkringskostnader, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(36)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset till unionen. Det framgick av denna jämförelse att det förekom betydande dumpning på omkring 38 %.

(37)

Under översynsperioden uppgick enligt Eurostat den sammanlagda importen av stållinor från Sydafrika till 281 ton, vilket motsvarar en andel av unionsmarknaden på 0,1 %, dvs. en andel som motsvarar miniminivån. Denna import hänförde sig till 100 % till den enda kända exporterande tillverkaren.

(38)

Normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen på grundval av det pris som betalats eller skulle betalas på den inhemska marknaden i Sydafrika av icke-närstående kunder, eftersom denna försäljning konstaterats ske vid normal handel och vara representativ.

(39)

All exportförsäljning av den berörda produkten skedde direkt till oberoende kunder i unionen, och exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(40)

I syfte att göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset på nivån fritt fabrik och i samma handelsled togs hänsyn till olikheter som påstods och konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes för transport-, försäkrings- och kreditkostnader, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(41)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset till unionen per produkttyp. Denna jämförelse visade att det förekom dumpning på 17 %, vilket är lägre än den dumpningsmarginal på 38,6 % som konstaterades i den ursprungliga undersökningen.

(42)

Under översynsperioden uppgick enligt Eurostat den sammanlagda importen av stållinor från Ukraina till 22 ton, vilket motsvarar en andel av unionsmarknaden på 0,1 %, dvs. en andel som motsvarar miniminivån.

(43)

Normalvärdet fastställdes i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på grundval av uppgifterna i sökandens begäran om översyn och motsvarar det pris som betalades eller skulle betalas av icke-närstående kunder på den inhemska marknaden i Ukraina.

(44)

Eftersom de ukrainska tillverkarna inte var samarbetsvilliga fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 18 i grundförordningen på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter. Upplysningar som inhämtats på grundval av artikel 14.6 i grundförordningen ansågs lämpligast för beräkningen av dumpningsmarginalen, eftersom dessa uppgifter avser exakt den berörda produkt som definieras i skäl 19.

(45)

För att säkerställa en rättvis jämförelse justerades exportpriset för kostnader för sjötransport och försäkring i sökandens begäran om översyn i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Resultatet blev att en dumpningsmarginal på mer än 80 % fastställdes för översynsperioden.

(46)

Ingen av de 28 kända kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade.

(47)

De två sydafrikanska exporterande tillverkare som nämndes i begäran om översyn besvarade kommissionens frågor, men bara den med intresse av att exportera till unionen samarbetade genom att besvara ett frågeformulär. Det finns inga andra kända tillverkare i Sydafrika.

(48)

Vad beträffar Ukraina slutade den kända exporterande tillverkaren samarbeta, såsom förklaras i skäl 14. Inga andra tillverkare i Ukraina är kända.

(49)

I den ursprungliga undersökningen infördes en enda antidumpningstull på 60,4 % för alla kinesiska företag. Importen från Kina minskade väsentligt, från 11 484 ton under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (EU–15) till 1 942 ton under översynsperioden för den senaste undersökningen (EU–25), men ökade sedan till 4 530 ton under den aktuella översynsperioden. Det noteras emellertid att importen från Kina har ökat kontinuerligt sedan 2001. Kinas nuvarande marknadsandel är omkring 2,2 %.

(50)

För att kunna fastställa huruvida det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphävdes undersöktes de exporterande tillverkarnas prissättning på andra exportmarknader, exportpriser till unionen, produktionskapacitet och kringgående. Uppgifter om exportörernas importpriser fastställdes med hjälp av Eurostat, uppgifter om exportvolymer och priser på grundval av kinesisk statistik och uppgifter om kapacitet på grundval av upplysningar i begäran. Eurostats uppgifter konstaterades lämpa sig bäst för jämförelsen med kinesisk statistik, eftersom jämförelsen bara var möjlig för en bredare produktdefinition, såsom förklaras i nästa skäl.

(51)

De statistiska uppgifter som är tillgängliga i kinesiska offentliga databaser gäller en bredare produktdefinition än den berörda produkten. Någon meningsfull analys av de kvantiteter som exporterats till andra marknader kunde därför inte göras på grundval av dessa uppgifter. Den prisanalys för vilken den kinesiska databasen kunde användas baseras på rimliga uppskattningar med tanke på de liknande egenskaperna hos de andra produkter som eventuellt ingår i analysen.

(52)

På grundval av tillgängliga uppgifter enligt ovan konstaterades att priserna på exporten från Kina till andra exportmarknader i genomsnitt var betydligt lägre än priserna på exporten till unionen (omkring 30 % lägre, utan beaktande av de antidumpningstullar som betalades). Eftersom exportförsäljningen från Kina till unionen skedde till dumpade priser (se skäl 36) är detta en indikation på att exporten till andra tredjelandsmarknader troligen dumpades till ännu lägre priser än exporten till unionen. Det ansågs dessutom att prisnivån vid exportförsäljning till andra tredjeländer kan ses som en indikation på den troliga prisnivån vid exportförsäljning till unionen om åtgärderna upphävdes. På denna grundval, och mot bakgrund av de låga priserna till marknader i tredjeländer, drogs slutsatsen att det finns en betydande marginal för att sänka exportpriserna till unionen, vilket följaktligen också skulle öka dumpningen.

(53)

Det konstaterades också att unionsindustrins priser vid försäljning i unionen i genomsnitt var betydligt högre än den kinesiska exportörens priser vid export till marknader i andra tredjeländer. Den allmänt rådande prisnivån för den berörda produkten på unionsmarknaden gör unionen till en mycket attraktiv marknad, vilket gäller även för Kina. Den högre prisnivån på unionsmarknaden är ett incitament att öka exporten till unionen.

(54)

Såsom konstateras i skäl 36 skedde exportförsäljningen från Kina till unionen till väsentligt dumpade priser baserat på normalvärdet för det jämförbara landet. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla finns det inget skäl att anta att importen inte skulle äga rum till dumpade priser på ungefär samma nivå och i ökade kvantiteter.

(55)

På grundval av uppgifter i begäran om översyn, som dubbelkontrollerats mot offentligt tillgängliga uppgifter (dvs. uppgifter som företagen offentliggjort på sina webbplatser) uppskattades kapaciteten för alla exporterande tillverkare i Kina till 1 355 000 ton. Sökandens uppskattning av de kinesiska tillverkarnas kapacitetsutnyttjande är omkring 63 %, vilket innebär att det finns outnyttjad kapacitet på över 500 000 ton. Sökanden lämnade också uppgifter om ytterligare produktionsanläggningar som är under uppförande och om den inhemska marknadens storlek. De kinesiska tillverkarna har alltså betydande outnyttjad kapacitet, som med stor marginal överstiger både exportkvantiteten till unionen under översynsperioden och den totala förbrukningen i unionen. Det finns därför kapacitet att öka exportkvantiteterna till unionen betydligt, i synnerhet som det inte finns några indikationer på att marknader i tredjeländer eller den inhemska marknaden skulle kunna absorbera eventuell ytterligare tillverkning i sådana kvantiteter. Det bör i detta hänseende noteras att det med hänsyn till förekomsten av ett stort antal konkurrerande tillverkare är mycket osannolikt att den inhemska marknaden i Kina skulle kunna absorbera de väsentliga volymer som den outnyttjade kapaciteten representerar.

(56)

Det konstaterades att de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten från Kina hade kringgåtts genom att importen lastades om i Marocko 2004 och i Republiken Korea 2010. Det tyder på att försäljarna av kinesiska stållinor har ett klart intresse av unionsmarknaden och är ovilliga att konkurrera på denna marknad till icke-dumpade priser. Detta ansågs utgöra ytterligare en indikation på att den kinesiska exporten troligen skulle öka och komma in på unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna upphävdes.

(57)

Det finns två kända tillverkare i Sydafrika. Såsom förklaras ovan samarbetade en exporterande tillverkare i denna översyn.

(58)

Den andra kända tillverkaren visade inget intresse av att exportera till unionen och uppgav att man utnyttjade sin produktionskapacitet till fullo och sålde på den inhemska marknaden i Sydafrika.

(59)

Importen från Sydafrika har minskat betydligt sedan de ursprungliga åtgärderna infördes. Marknadsandelen för importen från Sydafrika (0,1 %) understeg miniminivån under översynsperioden och uppgick till sammanlagt 281 ton. Merparten av denna import var dessutom avsedd för offshoreanvändning, som utvecklats avsevärt sedan den senaste undersökningen, och tullklarerades inte i EU. Endast mindre kvantiteter av den berörda produkten övergick till fri omsättning i EU.

(60)

För att fastställa huruvida dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphävdes undersöktes de uppgifter som den samarbetsvilliga exportören tillhandahållit om exportvolymer och exportpriser till unionen och tredjeländer, outnyttjad kapacitet och lager samt situationen på den inhemska marknaden i Sydafrika.

(61)

Den samarbetsvilliga exportören av den berörda produkten lämnade uppgifter om volymer och priser på andra exportmarknader än unionen. Den exporterande tillverkaren säljer en stor del av sin produktion på exportmarknader även om exportvolymerna minskade under skadeundersökningsperioden. Företagets exportverksamhet är främst inriktad på två specifika marknadssegment: linor för gruvdrift i djupschakt och utrustning för offshoreborrning.

(62)

Företagets exportpriser till tredjeländer var i jämförelse med exportpriserna till unionen inklusive den tillämpliga antidumpningstullen överlag betydligt högre alla år under skadeundersökningsperioden (30–70 %). Prisfördelen för exportören på andra marknader i tredjeländer jämfört med priserna på unionsmarknaden tyder på att exportören inte skulle exportera stora kvantiteter till unionsmarknaden i framtiden om åtgärderna upphävdes. I detta avseende ansågs det dessutom, såsom förklaras i skäl 61, att företagets exportverksamhet är inriktad på produkter som inte i första hand efterfrågas på unionsmarknaden.

(63)

Sedan den senaste undersökningen har den exporterande tillverkarens lager legat på en stabil nivå. Kapacitetsutnyttjandet (omkring 70–75 %) låg också på normala nivåer med tanke på de tekniska begränsningarna i produktionsprocessen. Den maximala tillgängliga outnyttjade kapaciteten ligger mellan 1 500 och 3 500 ton. Den exporterande tillverkaren har inga planer på att öka produktionskapaciteten i någon större utsträckning. Kapaciteten att öka exportkvantiteterna till unionen framstår som mycket begränsad, med tanke på att marknader i tredjeländer eller den inhemska marknaden skulle kunna absorbera eventuell ytterligare tillverkning.

(64)

Vidare noteras att tillverkningen främst går till den inhemska marknaden där vinsterna blir höga, och företaget har därför inget intresse av att exportera stora kvantiteter till unionen.

(65)

Eftersom den kända ukrainska exporterande tillverkaren inte samarbetade till fullo, såsom förklaras i skäl 14, grundades undersökningsresultaten på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Eftersom föga är känt om den ukrainska industrin baseras slutsatserna i det följande på de uppgifter som lämnades i sökandens begäran om översyn och på offentlig handelsstatistik. Det finns inga andra kända tillverkare i Ukraina, och övervägandena i det följande beträffande i synnerhet produktionskapacitet avser därför den kända exporterande tillverkaren.

(66)

I syfte att fastställa huruvida det är troligt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphävdes undersöktes exportpriserna till tredjeländer och till unionen, outnyttjad kapacitet och kringgående.

(67)

I avsaknad av andra mer tillförlitliga uppgifter användes de uppgifter om andra exportmarknader som lämnades i begäran om översyn och som baserades på offentlig statistik. En analys av de tillgängliga uppgifterna visade att de genomsnittliga exportpriserna till dessa länder var betydligt lägre än de genomsnittliga exportpriserna till unionen. Såsom redan förklarats när det gäller Kina och Sydafrika ansågs exportpriserna till andra tredjeländer utgöra en indikation på den troliga prisnivån för exportförsäljningen till unionen om åtgärderna skulle upphävas. Mot den bakgrunden drogs slutsatsen att det finns en betydande marginal för att sänka exportpriserna till unionen och att det är mycket troligt att det kommer att röra sig om dumpade priser.

(68)

Under de senaste åren har de två tidigare kända exporterande tillverkarna gått samman. Det ledde till att den produktionskapacitet som fastställdes vid den senaste undersökningen minskades. Enligt de uppgifter som lämnades i begäran om översyn och uppgifter från den kända exporterande tillverkaren är den uppskattade produktionskapaciteten i Ukraina mellan 35 000 och 40 000 ton, varav omkring 70 % faktiskt utnyttjas för tillverkning. Den outnyttjade kapaciteten, som uppgår till mellan 10 500 och 12 000 ton, tyder på att det i själva verket finns kapacitet att avsevärt öka exportkvantiteten till unionen. Den synbara förbrukningen i Ukraina, beräknad på grundval av den kända produktionen och statistiska uppgifter om import och export, tyder på att den inhemska marknaden inte kan absorbera eventuell ytterligare kapacitet. Ukraina har därför fortfarande större möjligheter än alla de andra berörda länderna att lägga om den outnyttjade kapaciteten till unionsmarknaden, i synnerhet som det inte finns några indikationer på att marknader i tredjeländer eller den inhemska marknaden skulle kunna absorbera eventuell ytterligare tillverkning.

(69)

Efter det att de gällande åtgärderna införts för import av stållinor från Ukraina konstaterades det att dessa åtgärder kringgicks genom import av stållinor från Moldavien. Det upptäckta kringgåendet betraktades som ytterligare en faktor som tydde på intresset för att komma in på unionsmarknaden och oförmågan att konkurrera på unionsmarknaden till icke-dumpade priser.

(70)

Fortsatt betydande dumpning konstaterades för Kina och Ukraina och i mindre utsträckning för Sydafrika, även om importvolymerna från Sydafrika och Ukraina var mycket små.

(71)

För bedömningen av sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna upphävdes analyserades outnyttjad kapacitet och tillgängliga lager samt prissättnings- och exportstrategier på olika marknader. Av undersökningen framkom att det fanns betydande outnyttjad kapacitet och stora lager i Kina och i mindre utsträckning i Ukraina. I Sydafrika fanns varken betydande outnyttjad kapacitet eller onormala lager. Vidare konstaterades för Kinas och Ukrainas del att exportpriserna till andra tredjeländer överlag var lägre än exportpriserna till unionsmarknaden, och att unionsmarknaden därför förblev en attraktiv marknad för de exporterande tillverkarna i dessa länder. Den sydafrikanska exporten till andra länder skedde dock till betydligt högre prisnivåer än exporten till unionen och tycktes inte vara dumpad. Därför drogs slutsatsen att det var mycket troligt att exporten från Kina och Ukraina till tredjeländer skulle läggas om till unionen om exportörerna kunde få tillträde till unionsmarknaden utan antidumpningsåtgärder. Med tanke på den outnyttjade produktionskapaciteten var det också sannolikt att importen från dessa länder skulle komma att öka. En analys av prissättningsstrategierna visade dessutom att denna export från Ukraina och Kina med stor sannolikhet skulle ske till dumpade priser. Dessa slutsatser förstärktes av att det för både Kina och Ukraina konstaterades att de gällande åtgärderna hade kringgåtts genom import via andra länder, vilket visade att exportländerna inte kunde konkurrera på unionsmarknaden till rättvisa priser. Den sydafrikanska tillverkaren ansågs däremot kunna konkurrera med andra tillverkare, även unionstillverkarna, på marknader i andra tredjeländer till rättvisa priser. Mot den bakgrunden slås det för Kinas och Ukrainas del fast att dumpningen sannolikt skulle fortsätta och omfatta betydande kvantiteter om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Mot bakgrund av den minskade dumpningen sedan den ursprungliga undersökningen, det faktum att exporten till andra länder skedde till betydligt högre priser än till EU och den låga efterfrågan på sydafrikanska produkter som är att vänta anses det däremot inte sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och omfatta betydande kvantiteter när det gäller importen från Sydafrika.

(72)

Ukrainas regering lämnade synpunkter på ovanstående och framhöll att påståendet att den ukrainska tillverkaren skulle ledas över till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla är överdrivet och orimligt. Som stöd för sin ståndpunkt hävdade den ukrainska regeringen att de gällande åtgärderna hade medfört ett bortfall av kundkontakter i EU och till följd av detta att exporten till EU upphört samt att Ukrainas export nu i stället inriktas på Oberoende staters samvälde (OSS) och de asiatiska marknaderna. Den ukrainska regeringen lämnade dock inga synpunkter på unionsmarknadens attraktivitet till följd av den stora prisskillnaden på dessa marknader (se skäl 67), och undvek därmed att ta ställning till det faktum att det faktiskt är sannolikt att den ukrainska exporten skulle läggas om till unionen om åtgärderna upphävdes.

(73)

Efter meddelandet av uppgifter framhöll sökanden att den sydafrikanska tillverkarens minskade exportvolym till andra marknader förväntas leda till en ökad outnyttjad kapacitet som inte kommer att absorberas av hemmamarknaden och som därmed kommer att leda till en ökad import till unionen. Dessa argument kunde dock inte styrkas med någon bevisning. Däremot konstaterades det att den samarbetsvilliga exportörens minskade exportförsäljning under skadeundersökningsperioden mildrades av den inhemska försäljningen, som sjönk i mindre omfattning under samma period. Företagets sammanlagda försäljningsvolym ökade dessutom mellan 2009 och undersökningsperioden. Det finns därför inget som tyder på att sökandens argument skulle kunna vara berättigade.

(74)

Sökanden kritiserade vidare kommissionen för att inte ha beaktat den andra sydafrikanska tillverkarens bristande samarbetsvilja och att det faktum att detta företag inte tidigare haft någon export inte innebär att det inte kommer att exportera i framtiden. I detta sammanhang noteras att företaget inte hade någon export till unionen under skadeundersökningsperioden. Antidumpningsåtgärder är inget instrument för att förbjuda legitim export till unionen. Detta påstående måste därför avvisas.

(75)

I unionen tillverkas stållinor av över 25 tillverkare/producentgrupper, som utgör unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(76)

Såsom anges i skäl 10 valdes tre tillverkare/producentgrupper ut bland de följande 20 unionstillverkare som lämnade de begärda upplysningarna:

(77)

Det noteras att de tre unionstillverkare som ingick i urvalet stod för 40 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen under översynsperioden, medan de 20 ovannämnda unionstillverkarna stod för 96 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen under översynsperioden, vilket ansågs som representativt för hela tillverkningen i unionen.

(78)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden och uppgifter från Eurostat om all import till EU.

(79)

Förbrukningen i unionen minskade med 21 %, från 255 985 ton till 203 331 ton mellan 2007 och översynsperioden. Efter en liten ökning med 1 % 2008 minskade den framför allt betydligt, med 22 procentenheter, 2009 till följd av den ekonomiska nedgången, och låg kvar på ungefär samma nivå under översynsperioden.

(80)

I de tidigare undersökningarna gjordes en sammantagen bedömning av importen av stållinor med ursprung i Kina, Sydafrika och Ukraina i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen. Det undersöktes om en sammantagen bedömning var lämplig även i den aktuella undersökningen.

(81)

I detta avseende konstaterades det att den dumpningsmarginal som fastställts för importen från vart och ett av dessa länder översteg miniminivån. När det gäller kvantiteterna gjordes en framtidsanalys av de sannolika exportvolymerna från vart och ett av länderna, om åtgärderna skulle upphävas. Analysen visade att importen från Kina och Ukraina, men inte från Sydafrika, sannolikt skulle öka till nivåer betydligt över dem som nåddes under översynsperioden och definitivt överstiga den försumbara nivån, om åtgärderna skulle upphävas. I fråga om Sydafrika konstaterades att kapaciteten att öka exportkvantiteterna till unionen var mycket begränsad med tanke på den ringa outnyttjade kapaciteten och det faktum att marknader i tredjeländer eller den inhemska marknaden skulle kunna absorbera eventuell ytterligare tillverkning.

(82)

När det gäller konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna konstaterades att importen från Sydafrika inte direkt konkurrerade med importen från de två andra länderna. I detta avseende var priserna för de produkttyper som importerades från Sydafrika, såsom framgår av skälen 87 och 91, betydligt högre än priserna för importen från de två andra länderna. Dessa högre priser innebar att inget prisunderskridande kunde konstateras för importen från Sydafrika, medan ett betydande prisunderskridande konstaterades för importen från de två andra länderna.

(83)

När det gäller importen från de tre berörda länderna har undersökningen visat att importerade stållinor från dessa länder hade samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. De olika typerna av importerade stållinor var dessutom utbytbara med andra produkttyper som tillverkades i unionen, och de salufördes i unionen under samma period. Mot den bakgrunden ansågs det att de importerade stållinorna med ursprung i de berörda länderna konkurrerade med de stållinor som tillverkades i unionen.

(84)

Mot bakgrund av ovanstående ansågs kriterierna i artikel 3.4 i grundförordningen därför vara uppfyllda när det gäller Kina och Ukraina. Importen från dessa två länder bedömdes därför sammantaget. Eftersom kriterierna i artikel 3.4, särskilt konkurrensvillkoren mellan importerade produkter, inte var uppfyllda i fråga om Sydafrika bedömdes importen från det landet individuellt.

(85)

Importvolymen av den berörda produkten från Kina och Ukraina har enligt uppgifter från Eurostat minskat med 54 % under skadeundersökningsperioden. Under 2009 sågs en betydande nedgång med 43 procentenheter, som fortsatte under översynsperioden med ytterligare 13 procentenheter.

(86)

Marknadsandelen för importen från Kina och Ukraina minskade från 3,8 % till 2,2 % under skadeundersökningsperioden.

(87)

Importpriserna steg med 29 % under skadeundersökningsperioden. Efter att ha stigit med 11 % 2008 steg de ytterligare 2009 och var stabila under översynsperioden.

(88)

Eftersom de kinesiska och ukrainska exporterande tillverkarna inte samarbetade måste prisunderskridandet fastställas på grundval av importstatistik om varje KN-nummer, med hjälp av upplysningar som inhämtats på grundval av artikel 14.6 i grundförordningen. Under översynsperioden varierade prisunderskridandemarginalen för import av stållinor med ursprung i Kina och Ukraina, exklusive antidumpningstullen, mellan 47,4 % och 58,2 %.

(89)

Importvolymen av den berörda produkten från Sydafrika har enligt uppgifter från Eurostat minskat med 77 % under skadeundersökningsperioden. Under 2009 sågs en betydande nedgång med 94 procentenheter, som följdes av en liten ökning med 17 procentenheter under översynsperioden.

(90)

Marknadsandelen för importen från Sydafrika minskade från 0,5 % till 0,1 % under skadeundersökningsperioden.

(91)

Importpriserna ökade stadigt, med 52 %, under skadeundersökningsperioden.

(92)

Prisunderskridandet fastställdes med hjälp av den samarbetsvilliga sydafrikanska tillverkarens exportpriser, utan antidumpningstullen, och konstaterades vara negativt. Eftersom det inte fanns någon annan exporterande tillverkare i Sydafrika gäller denna slutsats även landet som helhet.

(93)

Såsom nämns i skäl 3 konstaterades det att de ursprungliga åtgärderna avseende Kina kringgicks via Rebubliken Korea (Sydkorea). Den antidumpningstull som införts på import med ursprung i Kina utvidgades därför till att även omfatta import av samma stållinor som avsänts från Sydkorea, med undantag av de stållinor som faktiskt tillverkats av elva sydkoreanska tillverkare.

(94)

Efter undersökningen om kringgående och utvidgningen av antidumpningstullen till att även omfatta import som avsänts från Sydkorea minskade importen avsevärt, och marknadsandelen sjönk från 18,7 % 2007 till 12,8 % under översynsperioden. Denna procentandel tycks motsvara andelen för de sydkoreanska tillverkare som faktiskt tillverkade produkten och beviljats undantag.

(95)

Importen med ursprung i eller som avsänts från Moldavien konstaterades vara nära noll under skadeundersökningsperioden. Ingen närmare analys bedömdes därför som nödvändig.

(96)

Importen med ursprung i eller som avsänts från Marocko minskade med 51 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen var under 0,5 % under skadeundersökningsperioden.

(97)

Importvolymen av vissa linor eller kablar av järn eller stål med ursprung i Ryssland, enligt definitionen i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1601/2001 ( 12 ), minskade med 41 % under skadeundersökningsperioden.

(98)

Marknadsandelen för importen från Ryssland minskade från 1,5 % 2007 till 1,1 % under översynsperioden.

(99)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins situation.

(100)

Eftersom ett urvalsförfarande använts när det gäller unionsindustrin bedömdes skadan både på grundval av uppgifter som inhämtats för hela unionsindustrin enligt definitionen i skäl 75 och på grundval av uppgifter som inhämtats för de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(101)

När ett urvalsförfarande används analyseras i enlighet med etablerad praxis vissa skadeindikatorer (tillverkning, kapacitet, produktivitet, lager, försäljning, marknadsandel, tillväxt och sysselsättning) för unionsindustrin som helhet, medan sådana skadeindikatorer som rör enskilda företags resultat, t.ex. priser, produktionskostnader, lönsamhet, löner, investeringar, avkastning på investeringar, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital undersöks på grundval av de uppgifter som inhämtats av de unionstillverkare som ingår i urvalet.

(102)

En av tillverkarna i Bridon-koncernen som ingick i urvalet, Bridon International Limited, förde sina räkenskaper i brittiska pund under skadeundersökningsperioden. Vissa skadeindikatorer påverkades därför av valutakursfluktuationer mellan det brittiska pundet och euron under skadeundersökningsperioden.

(103)

Unionsindustrins produktion minskade med 9 % mellan 2007 och översynsperioden, från 182 681 ton till 165 394 ton. Produktionsvolymen förblev oförändrad under 2008 för att sedan minska betydligt, med 13 %, 2009 till följd av den globala ekonomiska nedgången. Den återhämtade sig under översynsperioden och ökade med 4 procentenheter. Produktionsvolymen minskade mindre än förbrukningen på unionsmarknaden, vilket berodde på efterfrågan på marknader utanför EU.

(104)

Produktionskapaciteten minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Under 2009 minskade den med 10 % för att sedan öka med 4 procentenheter under översynsperioden. Eftersom produktionen relativt sett minskade mer än kapaciteten minskade kapacitetsutnyttjandet från 69 % 2007 till 66 % under översynsperioden.

(105)

Unionsindustrins utgående lager ökade 2008 och 2009 men minskade under översynsperioden till 2007 års nivå.

(106)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden minskade med 20 % mellan 2007 och översynsperioden. Efter att ha minskat med 5 % 2008 minskade försäljningsvolymen med ytterligare 24 procentenheter 2009 som en följd av den ekonomiska nedgången. Denna utveckling överensstämmer med utvecklingen för unionsmarknaden, som minskade med 21 % mellan 2007 och översynsperioden till följd av den ekonomiska nedgången.

(107)

Unionsindustrin lyckades behålla en oförändrad marknadsandel på 44 % mellan 2007 och översynsperioden. Under 2008 och 2009 minskade marknadsandelen dock till 41 % respektive 40 % av förbrukningen i unionen.

(108)

Mellan 2007 och översynsperioden, när förbrukningen i unionen minskade med 21 %, minskade unionsindustrins försäljningsvolym med bara 20 %. Unionsindustrin vann alltså en liten marknadsandel, medan importen från de berörda länderna förlorade nästan 2 procentenheter under samma period.

(109)

Sysselsättningsnivån inom unionsindustrin minskade med 12 % mellan 2007 och översynsperioden. Den största minskningen skedde 2009, då sysselsättningen föll med 8 procentenheter. Det visar att unionsindustrin kunde anpassa sig till den nya marknadssituationen.

(110)

Produktiviteten hos unionsindustrins anställda, mätt som resultat per heltidsekvivalent anställd och år, var instabil under skadeundersökningsperioden och ökade med 2 procentenheter 2008 för att sedan minska med 5 procentenheter 2009 och därefter öka med 6 procentenheter under översynsperioden.

(111)

Verkningarna för unionsindustrin av de stora faktiska dumpningsmarginalerna kan med hänsyn till den totala importvolymen från de berörda länderna och förekomsten av antidumpningstullar inte anses vara betydande.

(112)

Unionsindustrins försäljningspriser per enhet ökade med 11 % mellan 2007 och översynsperioden. Priserna ökade gradvis med 16 % fram till 2009 för att sedan sjunka med 5 procentenheter under översynsperioden. Denna prisutveckling hänger samman med att unionsindustrin kunde föra över order med höga priser som tagits emot före den ekonomiska nedgången till 2009. Den hänger också samman med att unionsindustrin successivt övergick till stållinor med större diameter, som betingar högre priser.

(113)

Den genomsnittliga lönen per heltidsekvivalent minskade med 12 % mellan 2007 och skadeundersökningsperioden. Det går dock inte att dra några meningsfulla slutsatser av tabellen nedan, eftersom lönen per anställd påverkades kraftigt av valutakursfluktuationer mellan det brittiska pundet och euron under skadeundersökningsperioden.

(114)

Investeringarna avseende stållinor minskade med 32 % under skadeundersökningsperioden men var ändå betydande och uppgick till 35 miljoner euro. Investeringarna avsåg främst stållinor med höga marginaler. De tillverkare som ingick i urvalet hade inga svårigheter att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden eftersom investeringarna vanligen kunde återbetalas inom några år.

(115)

De tillverkare som ingick i urvalet lyckades göra vinster under hela skadeundersökningsperioden. De vinster som nåddes mellan 2008 och översynsperioden låg över det vinstmål på 5 % som fastställts i den ursprungliga undersökningen. De resultat som nåddes av tillverkarna i urvalet förklaras främst av prisutvecklingen mellan 2007 och översynsperioden och av den ihållande globala efterfrågan för tillverkarna i urvalet, som gjorde det möjligt för dem att späda ut de fasta kostnaderna. Den minskade lönsamheten under översynsperioden förklaras av ett prisfall och en minskning av produktionsvolymen som påverkade produktionskostnaden negativt.

(116)

Avkastningen på investeringar, uttryckt som den totala vinst som genererades av tillverkningen av stållinor i procent av det bokförda nettovärdet av tillgångar med direkt och indirekt anknytning till tillverkningen av stållinor, följde i stort sett den ovan angivna lönsamhetsutvecklingen under hela skadeundersökningsperioden.

(117)

Kassaflödet förbättrades mellan 2007 och översynsperioden och följde den ovan angivna lönsamhetsutvecklingen under hela skadeundersökningsperioden.

(118)

De indikatorer som undersöks ovan visar visserligen att unionsindustrin drabbades av den ekonomiska nedgången i och med att försäljningsvolym, produktionsvolym, sysselsättning och investeringar sjönk, men de visar också att unionsindustrin anpassade sin produktionsutrustning för att bättre kunna anpassa sig till de nya ekonomiska förutsättningarna och kunna ta tillvara möjligheter på marknader i och utanför EU i segment där höga marginaler kan nås. Unionsindustrins förbättrade ekonomiska och finansiella situation efter införandet av antidumpningsåtgärder 1999 visar att åtgärderna är effektiva och att unionsindustrin återhämtade sig från effekterna av tidigare dumpning.

(119)

Ukrainas regering påpekade att den inte kunde förstå på vilket sätt avskaffandet av antidumpningstullar på importen från Ukraina skulle kunna skada unionsindustrin när dess skadeindikatorer oftast visade på positiva tendenser under den ekonomiska krisen, särskilt mellan 2009 och översynsperioden. Denna analys grundades dock på en begränsad tidsperiod och inte på hela skadeundersökningsperioden. Det bör noteras att denna period inte är representativ för den allmänna utvecklingen, som inleddes vid en tidpunkt då vinstmålet inte ens uppnåddes men som senare uppnåddes trots den ekonomiska kris som påverkade unionsindustrin och dess indikatorer i slutet av skadeundersökningsperioden. Den relativt positiva allmänna bild som unionsindustrin uppvisade (se skälen 112 och 115) förklaras å ena sidan av den stora orderingången i slutet av 2008 med effekter som var utspridda över 2009 samt av den ökade förbrukningen på marknader utanför EU, vilket bidrog till den allmänna positiva utvecklingen när det gäller de vinstrelaterade indikatorerna.

(120)

Trots att förbrukningen minskade med 21 % lyckades unionsindustrin behålla sin marknadsandel samtidigt som priserna ökade med 11 %, lagren låg kvar på en rimlig nivå och produktionsvolymen minskade mindre än förbrukningen. Unionsindustrin var lönsam under hela skadeundersökningsperioden. Mot denna bakgrund kan det konstateras att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden.

(121)

Såsom förklaras i skälen 55 och 68 har de exporterande tillverkarna i Kina och Ukraina potential att avsevärt öka sin exportvolym till unionen genom att utnyttja den outnyttjade kapaciteten. Den outnyttjade kapaciteten uppgår till över 500 000 ton, vilket motsvarar hela förbrukningen i unionen. Om åtgärderna upphävdes är det därför sannolikt att stora kvantiteter stållinor från Kina och Ukraina skulle komma in på unionsmarknaden för att ta tillbaka förlorade marknadsandelar och ytterligare öka marknadsandelen.

(122)

Såsom förklaras i skäl 88 konstaterades priserna på importen från Kina och Ukraina vara låga och underskrida priserna i EU. Dessa låga priser skulle med största sannolikt fortsätta att tillämpas. I Ukrainas fall skulle priserna till och med kunna sjunka ännu mer, såsom påpekas i skäl 67. Ett sådant prisbeteende i förening med den förmåga som exportörerna i dessa länder har att leverera betydande kvantiteter av den berörda produkten till unionsmarknaden skulle med all sannolikhet ge ett pristryck nedåt på unionsmarknaden, med förväntade negativa effekter för unionsindustrins ekonomiska situation som följd. Såsom visas ovan hänger unionsindustrins ekonomiska resultat nära samman med prisnivån på unionsmarknaden. Det är därför troligt att unionsindustrins ekonomiska situation skulle försämras om den utsattes för ökade importvolymer till dumpade priser från Kina och Ukraina, såsom konstaterades i den ursprungliga undersökningen. Mot denna bakgrund dras därför slutsatsen att skadan för unionsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna mot import med ursprung i Kina och Ukraina upphävdes.

(123)

Vad Sydafrika beträffar tycks den outnyttjade kapaciteten vara begränsad, såsom förklaras i skäl 63. Såsom förklaras i skäl 92 konstaterades att de sydafrikanska exportpriserna till EU inte underskred unionsindustrins priser. Eftersom de exporterade volymer som kom in på unionsmarknaden var så små jämfördes exportpriserna för sydafrikanska stållinor till de fem huvudsakliga marknaderna utanför EU också med unionsindustrins priser för varje produkttyp. Inte heller dessa priser befanns underskrida unionsindustrins priser.

(124)

Med tanke på den begränsade outnyttjade kapaciteten och frånvaron av prisunderskridande dras slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna avseende import med ursprung i Sydafrika med största sannolikhet inte skulle leda till att skadan för unionsindustrin återkom.

(125)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina och Ukraina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen. Det bör erinras om att det i de tidigare undersökningarna inte ansågs strida mot unionens intresse att vidta åtgärder. Eftersom den här undersökningen är en översyn där man analyserar en situation där antidumpningsåtgärder redan är i kraft är det dessutom möjligt att bedöma eventuella otillbörliga negativa effekter för de parter som berörs av de gällande antidumpningsåtgärderna.

(126)

Mot den bakgrunden undersöktes det om det, trots slutsatserna i fråga om sannolikheten för återkommande skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna mot import från Kina och Ukraina i detta särskilda fall.

(127)

Unionsindustrin har visat sig vara en strukturellt livskraftig industri. Detta bekräftades av den positiva utvecklingen för dess ekonomiska situation under skadeundersökningsperioden. Framför allt det faktum att unionsindustrin behöll sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden står i skarp kontrast till den situation som rådde innan åtgärder infördes 1999. Vidare konstateras att unionsindustrin förbättrade sin lönsamhet mellan 2007 och översynsperioden. Det erinras också om att kringgående konstaterats när det gäller importen från Marocko, Moldavien och Sydkorea. Om denna utveckling inte hade ägt rum kunde unionsindustrins situation ha varit ännu gynnsammare.

(128)

Det kan rimligen förväntas att unionsindustrin kommer att fortsätta att dra nytta av bibehållna åtgärder. Om åtgärderna mot import med ursprung i Kina och Ukraina inte bibehålls är det troligt att unionsindustrin på nytt kommer att börja lida skada av ökad import till dumpade priser från de länderna, och att dess ekonomiska situation kommer att försämras.

(129)

Det erinras om att det i de tidigare undersökningarna konstaterades att införandet av åtgärder inte skulle få några betydande effekter. Såsom anges i skäl 11 besvarade två importörer frågeformuläret och samarbetade till fullo i undersökningen. De uppgav att åtgärderna ledde till högre priser. Undersökningen visade dock att det fanns andra försörjningskällor och att priserna på importen från andra länder låg på ungefär samma nivåer som de kinesiska priserna.

(130)

Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på deras ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka importörerna i orimlig utsträckning.

(131)

Stållinor har en mängd användningsområden och ett stort antal användarindustrier kan därför beröras, t.ex. fiskeri, sjöfart/skeppsfart, olje- och gasindustri, gruvdrift, skogsbruk, linbanetransport, väg- och vattenbyggnadsarbeten, byggnadsverksamhet samt hissar. Ovanstående förteckning över användarindustrier är endast vägledande.

(132)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla kända användare. Såsom nämns i skäl 16 samarbetade bara en användare vid förfarandet. Användaren uppgav att man inte led skada av åtgärderna eftersom det fanns andra källor samt att stållinor inte stod för en betydande del av produktionskostnaderna. Eftersom kostnaden för stållinor hade försumbar inverkan på användarindustrierna och det fanns andra försörjningskällor drogs slutsatsen att de gällande åtgärderna inte har någon större effekt på användarindustrin.

(133)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte bibehålla de nuvarande antidumpningsåtgärderna.

(134)

Alla parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls för import av den berörda produkten med ursprung i Kina och Ukraina och upphävs för import med ursprung i Sydafrika. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter. Inga av de synpunkter som lämnades var av det slag att de ändrade på slutsatserna ovan.

(135)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av stållinor med ursprung i Kina och Ukraina bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. De åtgärder som tillämpas på import från Sydafrika bör däremot upphöra att gälla.

(136)

Såsom anges i skälen 2 och 3 har de gällande antidumpningstullarna på import av den berörda produkten från Ukraina och Kina utvidgats till att även omfatta import av stållinor som avsänts från Moldavien, Marocko och Republiken Korea, oavsett om de deklareras ha sitt ursprung i Moldavien, Marocko eller Republiken Korea eller inte. Den antidumpningstull som bör bibehållas på import av den berörda produkten, enligt vad som anges i skäl 2, bör även fortsatt vara utvidgad till att även omfatta import av stållinor som avsänts från Moldavien, Marocko och Republiken Korea, oavsett om de deklareras ha sitt ursprung i Moldavien, Marocko eller Republiken Korea eller inte. Den exporterande tillverkare i Marocko som undantogs från de åtgärder som utvidgades genom förordning (EG) nr 1886/2004 bör även vara befriad från de åtgärder som införs genom den här förordningen. De elva exporterande tillverkare i Sydkorea som undantogs från de åtgärder som utvidgades genom förordning (EG) nr 400/2010 bör även vara befriade från de åtgärder som införs genom den här förordningen.