02011R1233 — SV — 28.02.2023 — 004.002


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1233/2011

av den 16 november 2011

om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter och om upphävande av rådets beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG

(EGT L 326 8.12.2011, s. 45)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

 M1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 727/2013 av den 14 mars 2013

  L 207

1

2.8.2013

 M2

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/155 av den 29 september 2015

  L 36

1

11.2.2016

►M3

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/179 av den 25 september 2017

  L 37

1

9.2.2018

►M4

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2023/262 av den 7 september 2022

  L 38

1

8.2.2023


Rättad genom:

 C1

Rättelse, EGT L 066, 2.3.2023, s.  238  (262/2023)




▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1233/2011

av den 16 november 2011

om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter och om upphävande av rådets beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG



Artikel 1

Tillämpning av consensusöverenskommelsen

De riktlinjer som anges i consensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter (consensusöverenskommelsen) ska tillämpas i unionen. Texten till consensusöverenskommelsen bifogas denna förordning.

Artikel 2

Delegering av befogenhet

Kommissionen ska anta delegerade akter enligt artikel 3 för att ändra bilaga II till följd av ändringar av riktlinjerna som parterna i consensusöverenskommelsen kommit överens om.

Om det, i fråga om ändringar i bilaga II till följd av ändringar av riktlinjerna som parterna i consensusöverenskommelsen kommit överens om, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 4 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

Artikel 3

Delegeringens utövande

1.  
Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  
Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 9 december 2011.
3.  
Den delegering av befogenhet som avses i artikel 2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  
Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5.  
En delegerad akt som antas enligt artikel 2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 4

Skyndsamt förfarande

1.  
Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge inga invändningar görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.
2.  
Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 3.5. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten utan dröjsmål efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om invändning.

Artikel 5

Insyn och rapportering

De insyns- och rapporteringsåtgärder som ska vidtas i unionen beskrivs i bilaga I.

Artikel 6

Upphävande

Beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.




BILAGA I

1. Utan att det påverkar befogenheterna för de institutioner i medlemsstaterna som utövar tillsyn över nationella exportkreditprogram, ska varje medlemsstat överlämna en årlig verksamhetsrapport till kommissionen så att insynen ökar på unionsnivå. Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell lagstiftning rapportera om tillgångar och skulder, utbetalda fordringar och återkrav, nya åtaganden, exponeringar och premier. När ansvarsförbindelser kan uppstå från verksamhet med statsstödda exportkrediter ska denna verksamhet rapporteras inom ramen för den årliga verksamhetsrapporten.

2. I den årliga verksamhetsrapporten ska medlemsstaterna beskriva hur miljörisker, som kan medföra andra relevanta risker, beaktas i deras exportkreditinstituts verksamhet med statsstödda exportkrediter.

3. Kommissionen ska på grundval av denna information utarbeta en årlig översikt för Europaparlamentet, inbegripet en utvärdering av exportkreditinstituts efterlevnad av unionens mål och förpliktelser.

4. Kommissionen ska i enlighet med sina befogenheter översända en årlig rapport till Europaparlamentet om de förhandlingar som förts, i de fall där kommissionen har förhandlingsmandat i olika internationella samarbetsfora, i syfte att etablera globala standarder när det gäller statsstödda exportkrediter.

Den första rapporteringsperioden enligt denna förordning ska täcka år 2011.

▼M3




BILAGA II

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BILAGA

KAPITEL I: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.

SYFTE

2.

STATUS

3.

DELTAGANDE

4.

INFORMATION TILL ICKE-PARTER

5.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

6.

SEKTORSÖVERENSKOMMELSER

7.

PROJEKTFINANSIERING

8.

UTTRÄDE

9.

ÖVERVAKNING

KAPITEL II: FINANSIELLA VILLKOR FÖR EXPORTKREDITER

10.

KONTANTBETALNING, MAXIMALT STATSSTÖD OCH LOKALA KOSTNADER

11.

KLASSIFICERING AV LÄNDER FÖR FASTSTÄLLANDE AV LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

12.

LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

13.

ÅTERBETALNINGSTID FÖR ANDRA KRAFTVERK ÄN KÄRNKRAFTVERK

14.

ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

15.

RÄNTESATSER, PREMIESATSER OCH ANDRA AVGIFTER

16.

EXPORTKREDITERS GILTIGHETSPERIOD

17.

ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER

18.

MATCHNING

19.

FASTA MINIMIRÄNTESATSER VID STATLIGT FINANSIERINGSSTÖD

20.

KONSTRUKTION AV CIRR

21.

GILTIGHETSTID FÖR CIRR

22.

TILLÄMPNING AV CIRR

23.

KREDITRISKPREMIE

24.

MINIMIPREMIESATSER FÖR KREDITRISK

25.

KLASSIFICERING AV LÄNDER I RISKKATEGORIER

26.

BEDÖMNING AV RISK PÅ STAT

27.

KLASSIFICERING AV KÖPARE I RISKKATEGORIER

28.

KLASSIFICERING AV MULTILATERALA OCH REGIONALA INSTITUTIONER

29.

STATSSTÖDD EXPORTKREDITTÄCKNING: TÄCKNINGSGRAD OCH KVALITET

30.

METODER FÖR LANDRISKMINIMERING

31.

KREDITFÖRSTÄRKNINGAR FÖR KÖPARRISKEN

32.

ÖVERSYN AV GILTIGHETSTIDEN FÖR MINIMIPREMIESATSERNA FÖR KREDITRISK

KAPITEL III: BESTÄMMELSER OM BUNDET BISTÅND

33.

ALLMÄNNA PRINCIPER

34.

FORMER FÖR BUNDET BISTÅND

35.

KOMBINERAD FINANSIERING

36.

LÄNDERS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISTÅND

37.

PROJEKTS BISTÅNDSBERÄTTIGANDE

38.

MINIMIFÖRMÅNLIGHETSGRAD

39.

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA OM LÄNDERS ELLER PROJEKTS BISTÅNDSBERÄTTIGANDE

40.

BERÄKNING AV FÖRMÅNLIGHETSGRADEN FÖR BUNDET BISTÅND

41.

GILTIGHETSPERIOD FÖR BUNDET BISTÅND

42.

MATCHNING

KAPITEL IV: FÖRFARANDEN

AVSNITT 1: GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR EXPORTKREDITER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND

43.

ANMÄLNINGAR

44.

INFORMATION OM STATSSTÖD

45.

MATCHNINGSFÖRFARANDEN

46.

SÄRSKILT SAMRÅD

AVSNITT 2: FÖRFARANDEN FÖR EXPORTKREDITER

47.

FÖRHANDSANMÄLAN MED ÖVERLÄGGNINGAR

48.

FÖRHANDSANMÄLAN

AVSNITT 3: FÖRFARANDEN FÖR HANDELSRELATERAT BISTÅND

49.

FÖRHANDSANMÄLAN

50.

OMEDELBAR ANMÄLAN

AVSNITT 4: SAMRÅDSFÖRFARANDEN FÖR BUNDET BISTÅND

51.

SAMRÅDENS SYFTE

52.

SAMRÅDENS OMFATTNING OCH TIDSFRISTER

53.

SAMRÅDENS RESULTAT

AVSNITT 5: INFORMATIONSUTBYTE OM EXPORTKREDITER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND

54.

KONTAKTPUNKTER

55.

FÖRFRÅGNINGARNAS OMFATTNING

56.

SVARENS OMFATTNING

57.

MUNTLIGT SAMRÅD

58.

FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGAR SAMT INNEHÅLLET I DESSA

59.

REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAM HÅLLNING

60.

GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

61.

OENIGHET OM GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

62.

TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGARS IKRAFTTRÄDANDE

63.

GEMENSAMMA HÅLLNINGARS GILTIGHET

AVSNITT 6: PRAKTISKA BESTÄMMELSER FÖR MEDDELANDE AV MINIMIRÄNTESATSER (CIRR)

64.

MEDDELANDE AV MINIMIRÄNTESATSER

65.

TIDPUNKT FÖR RÄNTESATSERNAS IKRAFTTRÄDANDE

66.

OMEDELBARA FÖRÄNDRINGAR AV RÄNTESATSER

AVSNITT 7: ÖVERSYN

67.

REGELBUNDEN ÖVERSYN AV CONSENSUSÖVERENSKOMMELSEN

68.

ÖVERSYN AV MINIMIRÄNTESATSER

69.

ÖVERSYN AV MINIMIPREMIESATSER OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR

BILAGA I: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR FARTYG

BILAGA II: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR KÄRNKRAFTVERK

BILAGA III: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR CIVILA LUFTFARTYG

BILAGA IV: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR, BEGRÄNSNING AV OCH ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR SAMT VATTENPROJEKT

BILAGA V: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR JÄRNVÄGSINFRASTRUKTUR

BILAGA VI: SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR KOLELDADE KRAFTPRODUKTIONSPROJEKT

BILAGA VII: VILLKOR FÖR PROJEKTFINANSIERINGSTRANSAKTIONER

BILAGA VIII: UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS I ANMÄLNINGARNA

BILAGA IX: BERÄKNING AV MINIMIPREMIESATSER

BILAGA X: MARKNADSRIKTVÄRDEN FÖR TRANSAKTIONER I LÄNDER I KATEGORI 0

BILAGA XI: KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNINGEN AV EN ÅTERBETALNINGSGARANTI FRÅN TREDJE PART OCH KLASSIFICERINGEN AV EN MULTILATERAL ELLER REGIONAL INSTITUTION

BILAGA XII: KVALITATIVA BESKRIVNINGAR AV KÖPARRISKKATEGORIER

BILAGA XIII: KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV METODER FÖR MINIMERING AV LANDRISKEN SAMT KREDITFÖRSTÄRKNINGAR FÖR KÖPARRISKEN

BILAGA XIV: CHECKLISTA FÖR UTVECKLINGSKVALITET

BILAGA XV: FÖRTECKNING ÖVER DEFINITIONER

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.   SYFTE

a) 

Det huvudsakliga syftet med överenskommelsen om statsstödda exportkrediter, i detta dokument kallad consensusöverenskommelsen, är att tillhandahålla en ram för en ordnad användning av statsstödda exportkrediter.

b) 

Consensusöverenskommelsen syftar till att skapa lika villkor för statsstöd såsom det definieras i artikel 5 a och därmed uppmuntra konkurrens mellan exportörerna på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris snarare än de förmånligaste finansiella villkoren för statsstöd.

2.   STATUS

Consensusöverenskommelsen, som utarbetats inom ramen för OECD, trädde ursprungligen i kraft i april 1978 och gäller tills vidare. Consensusöverenskommelsen är ett gentlemen's agreement mellan parterna. den är inte en OECD-akt ( 1 ), även om den får administrativt stöd av OECD:s sekretariat (nedan kallat sekretariatet).

3.   DELTAGANDE

Parter i consensusöverenskommelsen är Australien, Kanada, Europeiska unionen, Japan, Korea, Nya Zeeland, Norge, Schweiz och Förenta staterna. Andra länder kan, oavsett om de är medlemmar i OECD eller inte, bli parter efter inbjudan från de nuvarande parterna.

4.   INFORMATION TILL ICKE-PARTER

a) 

Parterna förbinder sig att utbyta information med icke-parter om anmälningar rörande statsstöd enligt artikel 5 a.

b) 

Varje part ska i en konkurrenssituation på ömsesidig grund besvara förfrågningar från en icke-part rörande de finansiella villkoren för dess statsstöd, på samma sätt som den skulle göra vid en förfrågan från en part.

5.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Consensusöverenskommelsen ska tillämpas på allt statsstöd, som tillhandahålls av en regering eller på dess vägnar, för export av varor eller tjänster, och på finansiell leasing, med en återbetalningstid på minst två år.

a) 

Statsstöd kan ges i följande former:

1. 

Exportkreditgaranti eller försäkring (ren risktäckning).

2. 

Statligt finansieringsstöd i form av

— 
direkt kredit/finansiering och refinansiering eller
— 
räntestöd.
3. 

Olika kombinationer av dessa stöd.

b) 

Consensusöverenskommelsen ska tillämpas på bundet bistånd; de förfaranden som anges i kapitel IV ska även tillämpas på handelsrelaterat obundet bistånd.

c) 

Consensusöverenskommelsen ska inte tillämpas på export av militär utrustning och jordbruksprodukter.

d) 

Statsstöd får inte beviljas om det klart kan bevisas att kontraktet har upprättats med en köpare i ett land som inte utgör varornas slutliga destination, huvudsakligen med syftet att få längre återbetalningstid.

6.   SEKTORSÖVERENSKOMMELSER

a) 

Följande sektorsöverenskommelser är en del av consensusöverenskommelsen:

— 
Fartyg (bilaga I)
— 
Kärnkraftverk (bilaga II)
— 
Civila luftfartyg (bilaga III)
— 
Förnybara energikällor, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt vattenprojekt (bilaga IV)
— 
Järnvägsinfrastruktur (bilaga V)
— 
Koleldade kraftproduktionsprojekt (bilaga VI).
b) 

En part i antingen bilaga I, II, IV eller V kan tillämpa sina villkor för statsstöd till export av varor och/eller tjänster som omfattas av relevanta sektorsöverenskommelser. Om en sektorsöverenskommelse inte innehåller någon bestämmelse som motsvarar en bestämmelse i consensusöverenskommelsen ska parterna i sektorsöverenskommelsen tillämpa consensusöverenskommelsens bestämmelse.

c) 

Vad gäller export av varor och/eller tjänster som omfattas av bilaga III ska de parter som även är parter i den sektorsöverenskommelsen tillämpa sektorsöverenskommelsens bestämmelser.

d) 

Vad gäller export av varor och/eller tjänster som omfattas av bilaga IV ska motsvarande bestämmelser i den bilagan tillämpas i stället för consensusöverenskommelsens bestämmelser. Om bilaga VI inte innehåller någon bestämmelse som motsvarar en bestämmelse i consensusöverenskommelsen ska parterna i den sektorsöverenskommelsen tillämpa consensusöverenskommelsens bestämmelser.

7.   PROJEKTFINANSIERING

a) 

Parterna kan tillämpa de villkor som anges i bilaga VII på export av varor och/eller tjänster när det gäller transaktioner som uppfyller kriterierna i tillägg 1 till bilaga VII.

b) 

Punkt a ovan ska tillämpas på export av varor och tjänster som omfattas av sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för kärnkraftverk, sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för förnybara energikällor, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt vattenprojekt, sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för järnvägsinfrastruktur och sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för koleldade kraftproduktionsprojekt.

c) 

Punkt a ska inte tillämpas på export av varor och tjänster som omfattas av sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för civila luftfartyg eller sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för fartyg.

8.   UTTRÄDE

En part kan utträda ur denna överenskommelse genom att skriftligen anmäla detta till sekretariatet med hjälp av omedelbar textkommunikation, t.ex. OECD:s informationssystem på internet (OLIS). Utträdet träder i kraft 180 kalenderdagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan.

9.   ÖVERVAKNING

Sekretariatet ska övervaka genomförandet av consensusöverenskommelsen.

KAPITEL II

FINANSIELLA VILLKOR FÖR EXPORTKREDITER

De finansiella villkoren för exportkrediter utgörs av alla bestämmelser i detta kapitel, vilka ska läsas jämförda med varandra.

I consensusöverenskommelsen fastställs begränsningar i fråga om villkoren för exportkrediter som åtnjuter statsstöd. Parterna erkänner att mer restriktiva finansiella villkor än de som anges i consensusöverenskommelsen traditionellt sett gäller för viss handel eller vissa industrisektorer. Parterna ska fortsätta tillämpa dessa traditionella finansiella villkor, särskilt principen om att återbetalningstiden inte får överskrida varornas livslängd.

10.   KONTANTBETALNING, MAXIMALT STATSSTÖD OCH LOKALA KOSTNADER

a) 

Parterna ska kräva att köpare av varor och tjänster som beviljas statsstöd gör kontantbetalningar motsvarande minst 15 % av exportkontraktsvärdet vid eller före kredittidens början såsom denna definieras i bilaga XV. För bedömning av kontantbetalningar kan exportkontraktsvärdet sänkas i motsvarande grad om transaktionen innehåller varor och tjänster från ett tredjeland för vilka inget statsstöd ges. Finansiering/försäkring på 100 % av premien är tillåten. Premien kan antingen ingå i exportkontraktsvärdet eller inte. Innehållna garantibelopp som betalas efter kredittidens början ska inte anses vara kontantbetalningar i detta sammanhang.

b) 

Statsstöd för sådana kontantbetalningar får endast ges i form av försäkring och garantier mot ordinära förkreditrisker.

c) 

Med undantag för punkterna b och d ska parterna bevilja statsstöd för högst 85 % av exportkontraktsvärdet, inklusive leveranser från tredjeland men exklusive lokala kostnader.

d) 

Parterna får ge statsstöd till lokala kostnader under förutsättning att följande villkor uppfylls:

1. 

Statsstöd till lokala kostnader ska inte överstiga 30 % av exportkontraktsvärdet.

2. 

Det ska inte ges på villkor som är mer förmånliga eller mindre restriktiva än villkoren för den export som de lokala kostnaderna hänför sig till.

3. 

Om statsstödet till lokala kostnader överskrider 15 % av exportkontraktsvärdet, ska detta statsstöd förhandsanmälas i enlighet med artikel 48 och det ska i denna anmälan anges vilken typ av lokala kostnader som stödet omfattar.

11.   KLASSIFICERING AV LÄNDER FÖR FASTSTÄLLANDE AV LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

a) 

Länder i kategori I är höginkomstländer ( 2 ) inom OECD. Alla övriga länder tillhör kategori II.

b) 

Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

1. 

Klassificeringen inom ramen för denna consensusöverenskommelse ska bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer.

2. 

Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita ska Världsbanken ombes att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet ska klassificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat.

3. 

Om ett land i enlighet med artikel 11 a omklassificeras ska den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångspunkt i Världsbankens uppgifter.

4. 

Om Världsbanken ändrar siffror ska inom ramen för denna consensusöverenskommelse ingen hänsyn tas till dessa ändringar. Ett lands klassificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning, och parterna ska i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller brister i siffrorna som konstateras under det kalenderår då sekretariatet först lämnade siffrorna.

c) 

Ett land byter kategori först efter att ha tillhört samma kategori enligt Världsbankens lista två år i följd.

12.   LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 ska den längsta återbetalningstiden variera beroende på bestämmelselandets klassificering enligt kriterierna i artikel 11.

a) 

För länder i kategori I ska den längsta återbetalningstiden vara fem år, med möjlighet att godkänna upp till åtta och ett halvt år när förfarandena för förhandsanmälan enligt artikel 48 följs.

b) 

För länder i kategori II ska den längsta återbetalningstiden vara tio år.

c) 

I fråga om kontrakt som avser mer än ett bestämmelseland bör parterna i enlighet med förfarandena i artiklarna 58–63 försöka nå en gemensam hållning beträffande lämpliga villkor.

13.   ÅTERBETALNINGSTID FÖR ANDRA KRAFTVERK ÄN KÄRNKRAFTVERK

a) 

För andra kraftverk än kärnkraftverk som inte omfattas av bilaga VI ska den längsta återbetalningstiden vara tolv år. Om en part avser att bevilja stöd med längre återbetalningstid än den som anges i artikel 12, ska denna part lämna en förhandsanmälan i enlighet med förfarandet i artikel 48.

b) 

Med andra kraftverk än kärnkraftverk avses kompletta kraftstationer som inte drivs med kärnkraft eller delar därav. De omfattar alla komponenter och tjänster (inbegripet utbildning av personal), allt material och all utrustning som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av en sådan station som inte drivs med kärnkraft. Häri ingår inte sådana poster som köparen i allmänhet ansvarar för, t.ex. kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar, ställverk och vattenförsörjning utanför kraftverkets anläggningsgräns, samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, byggnadstillstånd, tillstånd för laddning av bränsle), dock med följande undantag:

1. 

I det fall köparen av ett ställverk är identisk med köparen av kraftverket ska den längsta återbetalningstiden för det ursprungliga ställverket vara densamma som för kraftverket som inte drivs med kärnkraft (dvs. tolv år).

2. 

Den längsta tillåtna återbetalningstiden för ställverk, transformatorer och kraftledningar med en lägsta spänning på 100 kV ska vara densamma som för kraftverket som inte drivs med kärnkraft.

14.   ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) 

Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska ske i lika stora amorteringar.

b) 

Återbetalning av ett kapitalbelopp och betalning av ränta ska ske med högst sex månaders intervall och den första återbetalningen av kapitalbelopp och ränta ska ske senast sex månader efter kredittidens början.

c) 

För exportkrediter som tillhandahålls som stöd för leasingtransaktioner kan lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination tillämpas i stället för lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet enligt punkt a.

d) 

I välgrundade undantagsfall kan exportkrediter tillhandahållas på andra villkor än dem som anges i punkterna a–c ovan. Sådant stöd ska förklaras av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som finns tillgänglig enligt en återbetalningsplan för lika stora, halvårsvisa betalningar och ska överensstämma med följande kriterier:

1. 

Ingen enda återbetalning av kapitalbelopp eller serie av återbetalningar av kapitalbelopp inom en sexmånadersperiod får överskrida 25 % av kreditens kapitalbelopp.

2. 

Återbetalning av ett kapitalbelopp ska ske med högst tolv månaders intervall. Den första återbetalningen av kapitalbeloppet ska ske senast tolv månader efter kredittidens början och minst 2 % av kreditens kapitalbelopp ska ha betalats tillbaka tolv månader efter kredittidens början.

3. 

Ränta ska betalas med högst tolv månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början.

4. 

Den högsta genomsnittliga vägda återbetalningsperioden får inte överstiga följande tidsgränser:

— 
För transaktioner med statliga köpare (eller med en statlig återbetalningsgaranti), fyra och ett halvt år för transaktioner i länder i kategori I och fem år och ett kvartal för länder i kategori II
— 
För transaktioner med icke-statliga köpare (och utan statlig återbetalningsgaranti), fem år för länder i kategori I och sex år för länder i kategori II.
— 
Trots vad som sägs i de två föregående strecksatserna, för transaktioner där stöd till andra kraftverk än kärnkraftverk ingår enligt artikel 13, sex år och ett kvartal.
5. 

En part ska i enlighet med artikel 48 lämna en förhandsanmälan där skälen till att stödet inte tillhandahålls enligt punkterna a–c.

e) 

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

15.   RÄNTESATSER, PREMIESATSER OCH ANDRA AVGIFTER

a) 

Med ränta avses inte något av följande:

1. 

Premiebetalningar och andra avgifter för försäkring av eller garanti för leverantörskrediter eller finansiella krediter.

2. 

Andra betalningar i form av bankavgifter eller provisioner i samband med exportkrediten, utom årsvisa eller halvårsvisa bankavgifter som betalas under hela återbetalningstiden.

3. 

Innehållen skatt enligt importlandets bestämmelser.

b) 

Om statsstöd ges i form av direkt kredit/finansiering eller refinansiering kan premien antingen läggas till räntans nominella värde eller utgöras av en separat avgift; bägge komponenterna ska specificeras separat för parterna.

16.   EXPORTKREDITERS GILTIGHETSPERIOD

De finansiella villkoren för en enskild exportkredit eller en kreditram, med undantag för den giltighetstid för marknadsreferensräntor (CIRR) som anges i artikel 21, ska inte fastställas för en period som överskrider sex månader före det slutgiltiga åtagandet.

17.   ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER

Consensusöverenskommelsen ska inte hindra exportkreditinstitut eller finansinstitut från att bevilja mindre restriktiva finansiella villkor än de som anges i consensusöverenskommelsen, om detta sker efter det att kontraktet tecknats (när exportkreditavtalet och därtill hörande dokument redan trätt i kraft) och avsikten endast är att undvika eller minimera förluster till följd av händelser som skulle kunna ge upphov till utebliven betalning eller ersättningsanspråk.

18.   MATCHNING

Med hänsyn till sina internationella åtaganden och i överensstämmelse med konsensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 45 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller ett land som är en icke-part. Finansiella villkor som erbjuds i enlighet med denna artikel anses överensstämma med bestämmelserna i kapitlen I och II samt, i tillämpliga fall, även bilagorna I, II, III, IV, V, VI och VII.

19.   FASTA MINIMIRÄNTESATSER VID STATLIGT FINANSIERINGSSTÖD

a) 

Parter som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta ska tillämpa relevanta marknadsreferensräntor (CIRR) som minimiräntesatser. CIRR är räntesatser som fastställs enligt följande principer:

1. 

CIRR bör vara representativa för kommersiella utlåningsräntor till slutkund på den berörda valutans hemmamarknad.

2. 

CIRR bör nära motsvara räntesatsen för inhemska låntagare med hög kreditvärdighet.

3. 

CIRR bör baseras på upplåningskostnaden för finansiering till fast ränta.

4. 

CIRR bör inte leda till en snedvridning av de inhemska konkurrensvillkoren.

5. 

CIRR bör nära motsvara en räntesats som är tillgänglig för utländska låntagare med hög kreditvärdighet.

b) 

Det statliga finansieringsstödet ska varken helt eller delvis uppväga eller kompensera den lämpliga kreditriskpremie för risken för utebliven betalning som ska tas ut i enlighet med artikel 23.

20.   KONSTRUKTION AV CIRR

a) 

Varje part som önskar fastställa en CIRR ska för sin nationella valuta inledningsvis välja något av följande två basräntesystem:

1. 

Avkastningen på treåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på högst fem år, avkastningen på femåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på mer än fem men högst åtta och ett halvt år samt avkastningen på sjuåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på mer än åtta och ett halvt år.

2. 

Avkastningen på femåriga statsobligationer för samtliga löptider.

Parterna kan komma överens om eventuella undantag från basräntesystemet.

b) 

CIRR ska fastställas till parternas respektive basräntesatser plus en fast marginal på 100 baspunkter, om inte parterna har enats om något annat.

c) 

Övriga parter ska använda den CIRR som fastställts för en viss valuta om de erbjuder finansiering i den valutan.

d) 

En part får med sex månaders varsel och efter samråd med övriga parter byta basräntesystem.

e) 

En part eller icke-part får begära att CIRR fastställs för en icke-parts valuta. I samråd med den berörda icke-parten kan parten eller sekretariatet på icke-partens vägnar lägga fram ett förslag till konstruktion av CIRR i den valutan med hjälp av de förfaranden för gemensamma hållningar som anges i artiklarna 58–63.

21.   GILTIGHETSTID FÖR CIRR

Den ränta som ska tillämpas på en transaktion ska fastställas för en period på högst 120 dagar. Om villkoren för det statliga finansieringsstödet fastställs före kontraktsdagen ska CIRR höjas med 20 baspunkter.

22.   TILLÄMPNING AV CIRR

a) 

När statligt finansieringsstöd ges till lån med rörlig ränta ska det under hela löptiden vara förbjudet för banker och andra finansinstitut att erbjuda ett val mellan den lägsta av antingen CIRR (vid tidpunkten för det ursprungliga kontraktet) och den kortfristiga marknadsräntan.

b) 

Om en låntagare frivilligt i förtid helt eller delvis återbetalar ett lån ska låntagaren kompensera den statliga institution som tillhandahållit det statliga finansieringsstödet för alla kostnader och förluster till följd av den förtida återbetalningen, inbegripet den statliga institutionens kostnader för att ersätta den del av kassainflödet till fast ränta som bortfaller till följd av den förtida återbetalningen.

23.   KREDITRISKPREMIE

Parterna ska utöver ränta ta ut en premie för att täcka risken för utebliven återbetalning av en exportkredit. De premiesatser som tas ut av parterna ska vara riskbaserade, konvergera och kunna täcka driftskostnader och förluster på lång sikt.

24.   MINIMIPREMIESATSER FÖR KREDITRISK

Parterna ska ta ut premier som inte ligger under den tillämpliga minimipremiesatsen (MPR) för kreditrisken.

a) 

Minimipremiesatsen ska fastställas på grundval av följande faktorer:

— 
Tillämpliglandriskklassificering.
— 
Riskperiodens längd (dvs. riskhorisont eller HOR).
— 
Vilken köparriskkategori som gäldenären har valt.
— 
Politisk och handelsrelaterad risktäckningsgrad och kvalitet på den statsstödda exportkreditprodukten.
— 
Eventuella metoder för landriskminimering.
— 
Eventuella kreditförstärkningar för köparrisken.
b) 

Minimipremiesatserna ska uttryckas i procent av kreditens kapitalbelopp som om premien i sin helhet skulle tas ut när krediten utnyttjas för första gången. En förklaring av den matematiska formel som använts för beräkningen av minimipremiesatser anges i bilaga IX.

c) 

Oavsett bestämmelseland ska de premiesatser som tas ut av parterna för marknadsriktvärdestransaktioner, dvs. transaktioner med gäldenärer/garanter (dvs. kreditriskenheter) i ett land i kategori 0, ett höginkomstland inom OECD och ett höginkomstland inom euroområdet ( 3 ), fastställas i varje enskilt fall. För att säkerställa att de premiesatser som tas ut för transaktioner som involverar gäldenärer, och garanter där så är lämpligt, i sådana länder inte underskrider priserna på den privata marknaden ska parterna tillämpa följande förfaranden genom att använda överenskomna regler för att omräkna riktvärdesprissättning till premie:

1. 

Om en part tillhandahåller statsstöd som en del av ett syndikerat lånepaket som är strukturerat som antingen en tillgångssäkrad transaktion ( 4 ) eller en projektfinansieringstransaktion ( 5 )

— 
får den totala kostnaden för den del som får statsstöd inte vara lägre än den totala kostnad som tas ut av den eller de kommersiella parterna i syndikatet,
— 
får den premie som tas ut för ren risktäckning inte vara lägre än det omräknade likvärdiga belopp som tas ut av den eller de kommersiella parterna.

För att ett lånepaket ska få kallas syndikerat måste följande villkor uppfyllas:

— 
Minst 25 % ( 6 ) av syndikatslånet är kommersiella lån/garantier, utan något bilateralt eller multilateralt stöd (t.ex. exportkreditinstitut, institution för utvecklingsfinansiering, internationellt finansinstitut eller multilateral utvecklingsbank) ( 7 ), där alla parter som deltar i finansieringen är likställda (pari passu) vad gäller alla finansiella villkor, inklusive säkerhetspaket.
— 
Transaktionens finansiella villkor överensstämmer till fullo med consensusöverenskommelsen, ändrad genom dessa bestämmelser om marknadsriktvärdesprissättning vid syndikerade lånetransaktioner.
2. 

För alla andra marknadsriktvärdestransaktioner ska följande förfaranden gälla:

— 
Med hänsyn till tillgången på marknadsinformation och den underliggande transaktionens egenskaper ska parterna fastställa vilken premiesats som ska tillämpas med hjälp av riktmärkning gentemot en eller flera av de marknadsriktvärden som anges i bilaga X och välja det eller de riktvärden som anses vara mest lämpliga för transaktionen i fråga.
— 
Trots vad som sägs i ovanstående punkt ska parterna ta ut en premiesats som är lägre än motsvarande premie som fastställts av modellen med ett ”through the cycle”-marknadsriktvärde (through the cycle benchmark, TCMB), baserat på transaktionens riskklassificering och totala löptid (vägd genomsnittlig livslängd för hela transaktionen), om inte marknadsriktvärdet har härletts från en namnspecifik eller närstående enhets i) sekundärmarknadsobligation eller ii) kreditswapp. En part som tar ut en premiesats som är lägre än motsvarande premie fastställd av TCMB-modellen, baserat på det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets ( 8 ) värdering av det namnspecifika marknadsriktvärdet ( 9 ), ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48. Den premie som tas ut får dock inte understiga motsvarande lägsta försäkringstekniska premie.
— 
Vid fastställandet av premiesatsen ska en part bestämma en riskvärdering för den slutliga gäldenären/garanten, också om gäldenären/garanten värderas av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut. En part får ange en värdering som är en grad bättre (på det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets skala) än den som tillhandahålls av det ackrediterade kreditvärderingsinstitutet. Om det inte finns någon värdering av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut får riskklassificeringen inte vara mer än två grader högre (fördelaktigare) än ett kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg på staten för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist. Parterna ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48 i följande fall:
— 
Om en part klassificerar en gäldenär/garant som bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut.
— 
Om det inte finns något kreditbetyg från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut och en part klassificerar en transaktion som CC2 eller bättre, eller en värderingskod likvärdig med AAA till A-, eller likvärdig med eller bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på staten för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist.
d) 

På länderna med den högsta risken i kategori 7 ska man i princip tillämpa premiesatser som är högre än de minimipremiesatser som fastställts för denna kategori; dessa premiesatser ska fastställas av den part som lämnar statsstöd.

e) 

Vid beräkningen av minimipremiesatsen för en transaktion ska den tillämpliga landriskklassificeringen vara klassificeringen av gäldenärens land och den tillämpliga köparriskklassificeringen vara gäldenärens klassificering ( 10 ), såvida inte något av följande föreligger:

— 
Säkerhet i form av en rättsligt giltig och verkställbar oåterkallelig och ovillkorad on-demand garanti för hela återbetalningsåtagandet under kreditens hela giltighetstid som ställts av en tredje part som är kreditvärdig för den skuld som garantin avser. Vid en tredjepartsgaranti får en part välja att tillämpa landriskklassificeringen av det land där garanten är etablerad och garantens köparriskkategori ( 11 ).
— 
En multilateral eller regional institution i enlighet med artikel 28 är antingen låntagare eller garant för transaktionen, varvid den tillämpliga landriskklassificeringen och köparriskkategorin kan vara den som tillämpas för den berörda multilaterala eller regionala institutionen.
f) 

Kriterierna och villkoren för tredjepartsgaranti enligt de situationer som beskrivs i första och andra strecksatserna i punkt e ovan anges i bilaga XI.

g) 

Vid beräkningen av minimipremiesats ska riskhorisonten vara lika med halva utbetalningsperioden jämte hela återbetalningsperioden, varvid återbetalningen av exportkrediten förutsätts följa det normala mönstret, dvs. halvårsvisa lika stora amorteringar jämte upplupen ränta som börjar betalas sex månader från och med kredittidens början. Vad gäller exportkrediter som inte följer det normala mönstret beräknas återbetalningsperioden (uttryckt i lika stora halvårsvisa amorteringar) enligt följande formel: återbetalningsperiod = (genomsnittlig vägd återbetalningsperiod – 0,25) / 0,5.

h) 

Parter som väljer att tillämpa en minimipremiesats med avseende på en tredjepartsgarant som finns i ett annat land än gäldenären ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 47. Parter som väljer att tillämpa en minimipremiesats med avseende på en multilateral eller regional institution som är garant ska lämna förhandsanmälan om detta i enlighet med artikel 48.

25.   KLASSIFICERING AV LÄNDER I RISKKATEGORIER

Med undantag av höginkomstländer inom OECD och höginkomstländer inom euroområdet ska länder klassificeras på grundval av sannolikheten för att de kommer att kunna betala räntor och amorteringar på sina externa skulder (dvs. landkreditrisk).

a) 

Landkreditrisken består av följande fem beståndsdelar:

— 
Allmän betalningsinställelse som förordnas av regeringen i gäldenärens/garantens land eller av ett ombud i det land genom vilket återbetalning sker.
— 
Politiska händelser eller ekonomiska svårigheter som uppstår utanför den anmälande partens land eller rättsliga eller administrativa åtgärder som vidtas utanför den anmälande partens land, vilka förhindrar eller försenar överföringen av medel för betalning av krediten.
— 
Lagstiftning som antagits i gäldenärens/garantens land och i vilken fastställs att återbetalning i lokal valuta gäller som betalning av skulden, trots att sådana betalningar, när de räknats om till valutan för krediten, på grund av valutakursförändringar inte längre täcker skuldbeloppet på dagen för överföringen av medlen.
— 
Alla andra åtgärder som vidtas eller beslut som fattas av regeringen i ett annat land och som förhindrar återbetalning av en kredit.
— 
Force majeure som uppstår utanför den anmälande partens land, t.ex. krig (även inbördeskrig), expropriation, revolution, upplopp, oroligheter, cykloner, översvämningar, jordbävningar, vulkanutbrott, flodvågor och kärnkraftsolyckor.
b) 

Länderna klassificeras i åtta riskkategorier (0–7). Minimipremiesatser har fastställts för kategorierna 1–7 men inte för kategori 0, eftersom landrisken anses vara försumbar för länderna i denna kategori. Kreditrisken för transaktioner i länder i kategori 0 gäller i första hand gäldenärs-/garantrisken.

c) 

Klassificeringen av länderna ( 12 ) görs enligt metoden för klassificering av länder i riskkategorier, vilken omfattar följande:

— 
Den kvantitativa landriskmodellen (nedan kallad modellen) leder till en kvantitativ bedömning av landkreditrisken och är för varje land baserad på tre grupper av riskindikatorer, parternas erfarenhet av landets betalningsförmåga, den finansiella och den ekonomiska situationen. Den metod som används i modellen omfattar olika steg, bl.a. bedömning av de tre grupperna av riskindikatorer och en sammanställning och flexibel vägning av dessa grupper av riskindikatorer.
— 
En kvalitativ bedömning av resultatet av modellen för varje land för att integrera den politiska risken och andra riskfaktorer som helt eller delvis faller utanför modellen. Detta kan leda till att den kvantitativa bedömningen, där så är lämpligt, justeras så att den slutliga bedömningen av landkreditrisken återspeglas.
d) 

Klassificeringar av länder i riskkategorier ska kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för klassificering av länder i riskkategorier ska omedelbart meddelas av sekretariatet. När ett land omklassificeras i en lägre eller högre riskkategori ska parterna senast fem arbetsdagar efter det att omklassificeringen meddelats av sekretariatet ta ut premiesatser motsvarande minst de minimipremiesatser som gäller för den nya riskkategorin.

e) 

Riskklassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.

26.   BEDÖMNING AV RISK PÅ STAT

a) 

För samtliga länder som klassificeras med hjälp av metoden för klassificering av länder i riskkategorier enligt artikel 25 d ska risken på staten bedömas i syfte att fastställa vilka stater och statliga institutioner som undantagsvis

— 
inte är gäldenär med lägst risk i landet, och
— 
har en betydligt högre kreditrisk än landrisk.
b) 

Vilka stater och statliga institutioner som uppfyller kriterierna i punkt a ovan ska fastställas med hjälp av den metod för bedömning av risken på stat som parterna har utarbetat och enats om.

c) 

Förteckningen över de stater och statliga institutioner som har fastställts uppfylla kriterierna i punkt a ovan ska kontinuerligt övervakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för bedömning av risken på stat ska omedelbart meddelas av sekretariatet.

d) 

Förteckningen över de stater och statliga institutioner som har fastställts enligt punkt b ovan ska offentliggöras av sekretariatet.

27.   KLASSIFICERING AV KÖPARE I RISKKATEGORIER

Gäldenärer och, i förekommande fall, garanter i länder som är klassificerade i landriskkategori 1–7 ska klassificeras i någon av de köparriskkategorier som har fastställts för gäldenärens/garantens land ( 13 ). Den matris över köparriskkategorier som gäldenärer och garanter ska klassificeras i anges i bilaga IX. Kvalitativa beskrivningar av köparriskkategorierna anges i bilaga XII.

a) 

Köparriskklassificeringarna ska baseras på det kreditbetyg förgäldenärens/garantens prioriterade osäkrade skulder som har fastställts av parten.

b) 

Trots vad som sägs i punkt a ovan får transaktioner som beviljas stöd enligt villkoren i bilaga VII samt transaktioner med ett kreditvärde på högst 5 miljoner SDR klassificeras på transaktionsbasis, dvs. efter tillämpning av eventuella kreditförstärkningar för köparrisken. Oavsett hur dessa transaktioner klassificeras berättigar de emellertid inte till några avdrag i fråga om tillämpning av kreditförstärkningar för köparrisken.

c) 

Statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategori SOV/CC0.

d) 

Undantagsvis kan icke-statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategorin ”bättre än risk på stat” (SOV+) ( 14 ) om

— 
gäldenären/garanten har ett kreditbetyg i utländsk valuta från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut som är högre än kreditbetyget i utländsk valuta (från samma kreditvärderingsinstitut) för respektive stat, eller
— 
gäldenären/garanten är belägen i ett land där risken på stat har fastställts ligga betydligt högre än landrisken.
e) 

Parterna ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48 för transaktioner

— 
med en icke-statlig gäldenär/garant där den premie som tas ut understiger den premie som har fastställts genom köparriskkategori CC1, dvs. CC0 eller SOV+,
— 
med en icke-statlig gäldenär/garant som har ett kreditvärde över 5 miljoner SDR, om en part bedömer en köparriskvärdering för en icke-statlig gäldenär/garant som har värderats av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, och den bedömda köparriskvärderingen är bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering ( 15 ).
f) 

Om det föreligger konkurrens om en viss transaktion och konkurrerande parter har klassificerat gäldenären/garanten i olika köparriskkategorier, ska de konkurrerande parterna försöka komma överens om en gemensam klassificering av köparrisken. Om det inte nås någon överenskommelse om en gemensam klassificering, ska den eller de parter som har klassificerat gäldenären/garanten i en högre köparriskkategori inte hindras från att tillämpa den lägre köparriskkategorin.

28.   KLASSIFICERING AV MULTILATERALA OCH REGIONALA INSTITUTIONER

Multilaterala och regionala institutioner ska klassificeras i en av åtta landriskkategorier (0–7) ( 16 ) och ses över när så är lämpligt; dessa klassificeringar ska offentliggöras av sekretariatet.

29.   STATSSTÖDD EXPORTKREDITTÄCKNING: TÄCKNINGSGRAD OCH KVALITET

Minimipremiesatserna har differentierats i syfte att ta hänsyn till kvalitetsskillnader mellan olika exportkreditprodukter och den täckningsgrad som parterna tillhandahåller enligt bilaga IX. Differentieringen utgår från exportörens perspektiv (med sikte på att neutralisera den konkurrensverkan som uppstår på grund av kvalitetsskillnaderna mellan de produkter som exportören/finansinstitutet erbjuds).

a) 

En exportkreditprodukts kvalitet är avhängig huruvida den är en försäkring, garanti eller direkt kredit/finansiering. En försäkringsprodukts kvalitet är avhängig huruvida räntan är täckt under karenstiden (dvs. karenstiden för skadereglering, alltså den period som förflyter mellan förfallodagen för gäldenärens betalning och den dag då försäkringsgivaren är skyldig att ersätta exportören/finansinstitutet) utan premiepåslag.

b) 

Alla befintliga exportkreditprodukter som tillhandahålls av parterna ska klassificeras i någon av följande tre produktkategorier:

— 
Produkt under standardnivån, dvs. försäkring utan täckning av räntan under karenstiden för skadereglering och försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering med ett lämpligt premiepåslag.
— 
Standardprodukt, dvs. försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering utan premiepåslag samt direkt kredit/finansiering.
— 
Produkt över standardnivån, dvs. garantier.

30.   METODER FÖR LANDRISKMINIMERING

a) 

Parterna får tillämpa följande metoder för landriskminimering, vars närmare tillämpning anges i bilaga XIII:

— 
Utlandsbaserad framtida betalningsflödesstruktur i kombination med utlandsbaserat spärrkonto.
— 
Finansiering i lokal valuta
b) 

Parter som tillämpar en minimipremiesats som avspeglar användningen av landriskminimering ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 47.

c) 

Ingen landriskminimering ska tillämpas på marknadsriktvärdestransaktioner.

31.   KREDITFÖRSTÄRKNINGAR FÖR KÖPARRISKEN

a) 

Parterna får tillämpa följande kreditförstärkningar för köparrisken, som gör det möjligt att tillämpa en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0:

— 
Överlåtelse av kontraktsintäkter eller kontraktsfordringar
— 
Tillgångsbaserad säkerhet
— 
Säkerhet i form av fasta tillgångar
— 
Spärrkonto
b) 

Definitionen av kreditförstärkningar för köparrisken och maximivärden för kreditförstärkningsfaktorn för både gäldenärer i kategorierna 1–7 och marknadsriktvärdesgäldenärer anges i bilaga XIII.

c) 

Kreditförstärkningar för köparrisken kan användas separat eller i kombination med följande begränsningar:

— 
Den maximala kreditförstärkningsfaktor som kan uppnås genom kreditförstärkningar för köprisken är 0,35 för transaktioner avseende kategorierna 1–7 och 0,25 för marknadsriktvärdestransaktioner
— 
”Tillgångsbaserad säkerhet” och ”säkerhet i form av fasta tillgångar” får inte användas samtidigt i en transaktion.
— 
I transaktioner avseende kategorierna 1–7 där den tillämpliga landriskklassificeringen har förbättrats med hjälp av ”utlandsbaserad framtida betalningsflödesstruktur i kombination med utlandsbaserat spärrkonto”, får inga kreditförstärkningar för köparrisken tillämpas.
d) 

Parterna ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 48 för transaktioner med en icke-statlig gäldenär/garant som har en kredit över 5 miljoner SDR där kreditförstärkningar för köparrisken resulterar i tillämpning av en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0, eller närhelst kreditförstärkningar för köparrisken används i en marknadsriktvärdestransaktion som resulterar i en prissättning under motsvarande TCMB-minimipremiesats.

32.   ÖVERSYN AV GILTIGHETSTIDEN FÖR MINIMIPREMIESATSERNA FÖR KREDITRISK

a) 

För att bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, och vid behov möjliggöra justeringar uppåt eller nedåt, ska instrument för uppföljning av premier användas parallellt för övervakning och justering av minimipremiesatserna.

b) 

Instrumenten för uppföljning av premier ska bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, varvid hänsyn tas till såväl den faktiska erfarenheten hos de institut som tillhandahåller statsstödda exportkrediter som till privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.

c) 

En omfattande översyn av samtliga aspekter av reglerna i consensusöverenskommelsen i fråga om premier, med särskild tonvikt på marknadsriktvärdesprissättningsregler, ska genomföras senast den 31 december 2018.

KAPITEL III

BESTÄMMELSER OM BUNDET BISTÅND

33.   ALLMÄNNA PRINCIPER

a) 

Parterna har enats om att bestämmelser i fråga om exportkrediter och bundet bistånd bör komplettera varandra. Bestämmelserna för exportkrediter bör baseras på öppen konkurrens och marknadskrafternas fria spel. Bestämmelserna för bundet bistånd bör bidra till att utländska medel tillhandahålls de länder, sektorer eller projekt som har ringa eller ingen tillgång till marknadsfinansiering. Bestämmelserna för bundet bistånd bör säkerställa bästa möjliga kostnads-nyttoförhållande, minimera snedvridning av handeln och bidra till att medlen används effektivt i utvecklingssyfte.

b) 

Consensusöverenskommelsens bestämmelser om bundet bistånd ska inte tillämpas på multilaterala eller regionala institutioners biståndsprogram.

c) 

Dessa principer påverkar inte uppfattningen inom OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) när det gäller kvaliteten på bundet och obundet bistånd.

d) 

En part får begära ytterligare information om bundenhetsgraden hos alla former av bistånd. Om det råder tvivel om huruvida en finansieringspraxis omfattas av den definition av bundet bistånd som anges i bilaga XV ska givarlandet lägga fram bevis till stöd för varje påstående om att detta bistånd i själva verket är obundet i enlighet med definitionen i bilaga XV.

34.   FORMER FÖR BUNDET BISTÅND

Bundet bistånd kan ges i någon av följande former:

a) 

Offentligt utvecklingsbistånd i form av lån enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987).

b) 

Offentligt utvecklingsgåvobistånd enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987).

c) 

Andra offentliga flöden, inbegripet gåvobistånd och lån men inte statsstödda exportkrediter som är förenliga med consensusöverenskommelsen.

d) 

En kombination, t.ex. en blandning, rättslig eller faktisk, som kontrolleras av givaren, långivaren eller låntagaren och där minst två av ovanstående och/eller nedanstående finansieringskomponenter ingår:

1. 

En exportkredit som får statligt stöd genom direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd, garanti eller försäkring och som omfattas av consensusöverenskommelsen.

2. 

Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsmässiga eller liknande villkor, eller kontantbetalningar av köparen.

35.   KOMBINERAD FINANSIERING

a) 

Kombinerad finansiering kan genomföras i olika former, t.ex. blandade krediter, blandad finansiering, samfinansiering, parallell finansiering eller enskilda integrerade transaktioner. Deras främsta kännetecken är följande:

— 
Det finns en rättslig eller faktisk bindning mellan subventionerade och icke-subventionerade komponenter.
— 
Antingen en enskild del av eller hela finansieringspaketet utgör i själva verket bundet bistånd.
— 
Tillgången till subventionerade medel är beroende av att de därtill knutna icke-subventionerade komponenterna godtas av mottagaren.
b) 

Huruvida en kombination eller bindning är faktisk bestäms av bl.a. följande faktorer:

— 
Informella överenskommelser mellan mottagaren och givarmyndigheten.
— 
Givarens avsikt att underlätta godtagandet av ett finansieringspaket genom användning av offentligt utvecklingsbistånd.
— 
Faktisk bindning av hela finansieringspaketet till inköp i givarlandet.
— 
Det offentliga utvecklingsbiståndets bundenhetsgrad och gällande bestämmelser i anbudet eller kontraktet för varje finansieringstransaktion.
— 
Något annat förfarande som konstaterats av DAC eller parterna, genom vilket en faktisk koppling finns mellan åtminstone två av finansieringskomponenterna.
c) 

Fastställandet av en faktisk kombination eller bindning ska inte hindras av

— 
uppdelning av kontrakt genom särskild anmälan om delar av ett och samma kontrakt,
— 
uppdelning av kontrakt som finansieras i flera etapper,
— 
underlåtenhet att anmäla inbördes avhängiga delar av ett kontrakt och/eller
— 
underlåtenhet att anmäla till följd av att en del av finansieringspaketet är obundet.

36.   LÄNDERS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISTÅND

a) 

Inget bundet bistånd ska ges till länder vars BNI per capita enligt Världsbankens uppgifter ligger över den övre gränsen för lägre medelinkomstländer. Världsbanken gör årligen en ny beräkning av detta tröskelvärde ( 17 ). Ett land omklassificeras först efter det att dess kategori enligt Världsbanken varit oförändrad två år i följd.

b) 

Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

1. 

Klassificeringen inom ramen för denna consensusöverenskommelse ska bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer. Klassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.

2. 

Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita ska Världsbanken ombes att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet ska klassificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat.

3. 

Om ett lands berättigande till bundet bistånd ändras i enlighet med punkt a ovan ska den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångspunkt i Världsbankens uppgifter. Innan den dag då nya klassificeringen trätt i kraft får ingen bunden biståndsfinansiering till ett land som nyligen klassats som stödberättigat anmälas. Efter den dagen får ingen bunden biståndsfinansiering till ett nyligen uppgraderat land anmälas; dock får enskilda transaktioner som omfattas av en tidigare beviljad kreditram anmälas fram till dess att kreditramen löper ut (vilket ska ske inom ett år efter ikraftträdandet).

4. 

Om Världsbanken ändrar siffror ska inom ramen för denna consensusöverenskommelse ingen hänsyn tas till dessa ändringar. Ett lands klassificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning enligt tillämpliga förfaranden i artiklarna 58–63 och parterna ska i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller brister i siffrorna som konstateras under det kalenderår då sekretariatet först lämnade siffrorna.

37.   PROJEKTS BISTÅNDSBERÄTTIGANDE

a) 

Bundet bistånd ska inte omfatta offentliga eller privata projekt som normalt skulle vara kommersiellt bärkraftiga om de finansierades på marknadens eller consensusöverenskommelsens villkor.

b) 

De främsta kriterierna (s.k. nyckeltest) för om ett projekt är stödberättigat är

— 
att projektet inte är ekonomiskt bärkraftigt, dvs. projektet saknar förutsättningar att med en lämplig prissättning enligt marknadsprinciper generera en avkastning som är tillräcklig för att täcka projektets driftskostnader och förränta det investerade kapitalet (första nyckeltestet), eller
— 
att det, på grundval av uppgifter från övriga parter, är rimligt att anta att det är osannolikt att projektet kan finansieras på marknadsmässiga villkor eller consensusöverenskommelsens villkor (andra nyckeltestet). När det gäller projekt till ett värde som överstiger 50 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) ska särskild vikt fästas vid den förväntade tillgången på finansiering på marknadsmässiga villkor eller consensusöverenskommelsens villkor när man tar ställning till om det är rimligt att bevilja sådant bistånd.
c) 

Nyckeltesten enligt b är avsedda att beskriva hur ett projekt bör värderas för att det ska kunna bestämmas om det bör finansieras med sådant bistånd eller med exportkrediter på marknadsmässiga villkor eller consensusöverenskommelsens villkor. Genom samrådsförfarandet enligt artiklarna 51–53 förväntas med tiden ett erfarenhetsmaterial samlas som ger mer exakt vägledning, för såväl exportkredit- som biståndsorgan, om gränsen mellan de båda projektkategorierna.

38.   MINIMIFÖRMÅNLIGHETSGRAD

Parterna ska inte tillhandahålla bundet bistånd som har en förmånlighetsgrad under 35 %, eller 50 % om mottagarlandet är bland de minst utvecklade länderna, frånsett följande undantag, vilka även är undantagna från det anmälningsförfarande som anges i artiklarna 49 a och 50 a:

a) 

Tekniskt stöd: bundet bistånd där det offentliga utvecklingsbiståndet endast består av tekniskt samarbete som har ett värde under 3 % av transaktionens sammanlagda värde eller en miljon SDR, varvid det lägsta värdet ska gälla.

b) 

Små projekt: kapitalprojekt på under 1 miljon SDR som finansieras helt genom utvecklingsgåvobistånd.

39.   UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA OM LÄNDERS ELLER PROJEKTS BISTÅNDSBERÄTTIGANDE

a) 

Bestämmelserna i artiklarna 36 och 37 ska inte tillämpas på bundet bistånd med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 35.

b) 

Bestämmelserna i artikel 37 ska inte tillämpas på bundet bistånd med ett värde av mindre än 2 miljoner SDR, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 35.

c) 

Bundet bistånd till de minst utvecklade länderna enligt FN:s definition ska inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 36 och 37.

d) 

Parterna ska i positiv anda överväga ett snabbt förfarande för det bundna biståndet mot bakgrund av de särskilda omständigheterna.

— 
En kärnkraftsolycka eller större industriolycka som orsakar allvarlig gränsöverskridande förorening där en part som påverkas av denna önskar bevilja bundet bistånd för att eliminera eller mildra dess effekter.
— 
Det finns en väsentlig risk att en sådan olycka kan inträffa, där alla parter som potentiellt kan påverkas önskar bevilja bundet stöd för att undvika den.
e) 

Trots artiklarna 36 och 37 får en part undantagsvis tillhandahålla stöd genom att använda sig av någon av följande möjligheter:

— 
De förfaranden för en gemensam hållning som definieras i bilaga XV och beskrivs i artiklarna 58–63.
— 
Motivering ur biståndssynpunkt med stöd av en betydande andel av parterna i enlighet med artiklarna 51 och 52.
— 
En skrivelse till OECD:s generalsekreterare i enlighet med förfarandet i artikel 53, vilket parterna förväntar sig ska vara ovanligt och sällan förekommande.

40.   BERÄKNING AV FÖRMÅNLIGHETSGRADEN FÖR BUNDET BISTÅND

Förmånlighetsgraden för bundet bistånd ska beräknas i enlighet med den beräkningsmetod för gåvodelen som används av DAC, med följande undantag:

a) 

Det diskonto som används för att beräkna ett låns förmånlighetsgrad i en given valuta, dvs. det differentierade diskontot, får ändras årligen den 15 januari och beräknas på följande sätt:

— 
Den genomsnittliga CIRR + marginal
Marginalen (M) varierar med återbetalningstiden (R) enligt följande:



R

M

under 15 år

0,75

15 år eller mer, men mindre än 20 år

1,00

20 år eller mer, men mindre än 30 år

1,15

30 år eller mer

1,25

— 
För alla valutor beräknas genomsnittlig CIRR som genomsnittet av de gällande månatliga CIRR under sexmånadersperioden mellan den 15 augusti föregående år och den 14 februari innevarande år. Den beräknade satsen, inklusive marginalen, avrundas till närmaste 10 baspunkter. Om det finns mer än en CIRR för den berörda valutan ska den CIRR som har längst löptid enligt artikel 20 a användas för denna beräkning.
b) 

Bastidpunkten för beräkningen av förmånlighetsgraden ska vara kredittidens början enligt bilaga XV.

c) 

Vid beräkning av den sammanlagda förmånlighetsgraden i ett kombinerat finansieringspaket ska förmånlighetsgraden anses vara noll för följande krediter, medel och betalningar:

— 
Exportkrediter som är förenliga med consensusöverenskommelsen.
— 
Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsränta eller till en räntesats som ligger nära marknadsräntan.
— 
Andra offentliga medel med en förmånlighetsgrad som är lägre än den lägsta tillåtna nivån enligt artikel 38, med undantag av matchningsfall.
— 
Kontantbetalningar av köparen.

Betalningar vid eller före kredittidens början som inte anses vara kontantbetalningar ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden.

d) 

Diskonto vid matchning: Vid matchning av bistånd avses med identisk matchning en matchning till en identisk förmånlighetsgrad som beräknats med gällande diskonto vid tidpunkten för matchningen.

e) 

Lokala kostnader och inköp i tredjeland ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden endast om de finansieras av givarlandet.

f) 

Ett finansieringspakets sammanlagda förmånlighetsgrad ska bestämmas genom att varje paketkomponents nominella värde multipliceras med förmånlighetsgraden för varje komponent varefter resultaten adderas och denna totalsumma divideras med komponenternas sammanlagda nominella värde.

g) 

Diskontot för ett givet biståndslån ska vara det diskonto som gäller vid tidpunkten för anmälan. Vid omedelbar anmälan ska diskontot emellertid vara det som gäller vid den tidpunkt då villkoren för biståndslånet fastställs. En ändring av diskontot under ett låns löptid ska inte förändra lånets förmånlighetsgrad.

h) 

Om valutan ändras innan kontraktet ingås ska anmälan revideras. Det diskonto som används för att beräkna förmånlighetsgraden ska vara gällande diskonto vid tidpunkten för revisionen. Ingen revision är nödvändig om den alternativa valutan och alla uppgifter som krävs för beräkningen av förmånlighetsgraden framgår av den ursprungliga anmälan.

i) 

Trots vad som sägs i punkt g ovan ska diskontot, vid beräkning av förmånlighetsgraden i enskilda transaktioner som initieras inom ramen för en biståndskreditram, vara det som ursprungligen anmäldes för kreditramen.

41.   GILTIGHETSPERIOD FÖR BUNDET BISTÅND

a) 

Parterna ska inte fastställa villkor för bundet bistånd för en period som överskrider två år, oavsett om biståndet hänför sig till finansiering av enskilda transaktioner eller till ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse. När det gäller ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för undertecknandet, vilket ska anmälas i enlighet med artikel 50; en förlängning av en kreditram ska anmälas som om den vore en ny transaktion med en not som förklarar att det gäller en förlängning och att den förnyas på de villkor som ges vid tidpunkten för anmälan om förlängning. Vad beträffar enskilda transaktioner, även sådana som anmälts inom ramen för ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för anmälan av åtagandet i enlighet med antingen artikel 49 eller artikel 50.

b) 

När ett land för första gången upphör att vara berättigat till lån från Världsbanken med en löptid på sjutton år, ska giltighetstiden hos befintliga och nya protokoll och kreditramar avseende bundet bistånd som anmälts begränsas till ett år efter tidpunkten för den potentiella omklassificeringen i enlighet med förfarandet i artikel 36 b.

c) 

Förnyelse av sådana protokoll och kreditramar kan endast ske på villkor som överensstämmer med bestämmelserna i artiklarna 36 och 37 i consensusöverenskommelsen till följd av

— 
omklassificering av länder, och
— 
en ändring av consensusöverenskommelsens bestämmelser.

Under dessa förhållanden kan befintliga villkor bibehållas trots en ändring av diskontot enligt artikel 40.

42.   MATCHNING

Med hänsyn till sina internationella åtaganden och i överensstämmelse med consensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 45 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller ett land som är en icke-part.

KAPITEL IV

FÖRFARANDEN

AVSNITT 1

Gemensamma bestämmelser för exportkrediter och handelsrelaterat bistånd

43.   ANMÄLNINGAR

De anmälningar som krävs enligt förfarandena i consensusöverenskommelsen ska lämnas i enlighet med bilaga VIII och innehålla de uppgifter som anges där, och en kopia ska lämnas till sekretariatet.

44.   INFORMATION OM STATSSTÖD

a) 

Så snart en part förpliktar sig att bevilja det statsstöd som anmälts i enlighet med förfarandena i artiklarna 47–50 ska de övriga parterna underrättas om detta genom att referensnumret för anmälan anges på relevant rapporteringsformulär.

b) 

En part ska genom ett informationsutbyte i enlighet med artiklarna 55–57 underrätta övriga parter om de kreditvillkor som den avser att bevilja stöd för i fråga om en viss transaktion och kan begära motsvarande information från de andra parterna.

45.   MATCHNINGSFÖRFARANDEN

a) 

Innan en part matchar de finansiella villkor som en part eller icke-part antas erbjuda enligt artiklarna 18 och 42, ska parten dels göra alla rimliga ansträngningar, bl.a. genom muntligt samråd enligt artikel 57 när så är lämpligt, för att kontrollera om statsstöd beviljas på dessa villkor, dels uppfylla följande villkor:

1. 

En part ska till alla övriga parter anmäla de villkor på vilka den avser att bevilja stöd enligt samma anmälningsförfarande som är tillämpligt för de matchade villkoren. Om det är fråga om matchning av en icke-part ska den matchande parten följa samma anmälningsförfarande som hade varit tillämpligt om de matchade villkoren hade erbjudits av en part.

2. 

Trots vad som sägs i punkt 1 ovan ska den matchande parten anmäla sin avsikt att matcha så snart som möjligt, i sådana fall då åtagandet måste hållas tillbaka enligt det tillämpliga anmälningsförfarandet tills efter slutdagen för erbjudande.

3. 

Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska alla övriga parter omedelbart underrättas.

b) 

En part som har för avsikt att erbjuda identiska finansiella villkor som de som anmälts enligt artiklarna 47 och 48 får göra detta efter utgången av den föreskrivna tidsfristen. Parten ska anmäla sin avsikt så snart som möjligt.

46.   SÄRSKILT SAMRÅD

a) 

Om en part har rimliga skäl att anta att de finansiella villkor som erbjuds av en annan part (den initierande parten) är mer generösa än de som anges i consensusöverenskommelsen ska denna part underrätta sekretariatet härom. Sekretariatet ska omedelbart offentliggöra denna information.

b) 

Den initierande parten ska klargöra vilka finansiella villkor som gäller för dess erbjudande inom två arbetsdagar efter det att sekretariatet offentliggjort informationen.

c) 

Efter den initierande partens klargörande får varje part som så önskar begära att sekretariatet anordnar ett särskilt samråd mellan parterna inom fem arbetsdagar för att diskutera frågan.

d) 

Så länge det inte föreligger något resultat av det särskilda samrådet mellan parterna träder inte de finansiella villkor som omfattas av statsstöd i kraft.

AVSNITT 2

Förfaranden för exportkrediter

47.   FÖRHANDSANMÄLAN MED ÖVERLÄGGNINGAR

a) 

En part ska underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande i enlighet med bilaga VIII, om

— 
tillämplig landriskklassificering och köparriskkategori som används för att beräkna minimipremiesatsen är den som gäller för en tredjepartsgarant som är belägen utanför gäldenärens land, [dvs. som har fastställts i enlighet med artikel 24 e första strecksatsen],
— 
tillämplig minimipremiesats har minskat till följd av tillämpningen av en metod för minimering av landrisk som anges i artikel 30, eller om
— 
den har för avsikt att bevilja stöd i enlighet med artikel 10 a 2 eller artikel 10 d i bilaga IV,
— 
den har för avsikt att bevilja stöd i enlighet med artikel 5 a i bilaga V.
b) 

Om någon annan part begär överläggningar under denna period ska den initierande parten vänta i ytterligare tio kalenderdagar.

c) 

En part ska underrätta alla övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet i enlighet med artikel 69. Parterna ska dokumentera sina erfarenheter av de premiesatser som anmälts i enlighet med punkt a.

48.   FÖRHANDSANMÄLAN

a) 

I enlighet med bilaga VIII ska en part minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås till alla övriga parter anmäla sin avsikt att

1. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 10 d 3,

2. 

bevilja stöd med en återbetalningstid på mer än fem år till ett land i kategori I,

3. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 13 a,

4. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 14 d,

5. 

tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 24 c 1 vid deltagande som en del av ett syndikerat lånepaket,

6. 

tillämpa en premiesats som är lägre än motsvarande premie fastställd av TCMB-modellen, i överensstämmelse med tredje strecksatsen i artikel 24 c 2,

7. 

tillhandahålla stöd vid marknadsriktvärdestransaktioner, om en part klassificerar en gäldenär/garant som bättre än den bästa värdering som gjorts av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, eller om det inte finns något kreditbetyg från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, om en part klassificerar en transaktion som CC2 eller bättre, eller en värderingskod likvärdig med AAA till A-, eller likvärdig med eller bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på staten för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist,

8. 

tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 24 e andra strecksatsen, varvid den tillämpliga landriskklassificering och köparriskkategori som används för att beräkna minimipremiesatsen har fastställts genom att en klassificerad multilateral eller regional institution är gäldenär eller garant,

9. 

tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 27 e, varvid den valda köparriskkategorin som används för att beräkna minimipremiesatsen för en transaktion

— 
med en icke-statlig gäldenär/garant är lägre CC1 (dvs. CC0 eller SOV+),
— 
med en icke-statlig gäldenär/garant som har en kredit som överstiger 5 miljoner SDR är bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering,
10. 

tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 31 a för en transaktion med en icke-statlig gäldenär/garant som har en kredit som överstiger 5 miljoner SDR, varvid kreditförstärkningar för köparrisken resulterar i tillämpningen av en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0, eller närhelst kreditförstärkningar för köparrisken används i en marknadsriktvärdestransaktion som resulterar i en prissättning under motsvarande TCMB-minimipremiesats,

11. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 8 a i bilaga II,

12. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 10 a 1 i bilaga IV,

13. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 5 b i bilaga V.

14. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 4 a i bilaga VI.

b) 

En initierande part som ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd till en sådan transaktion ska omedelbart underrätta alla övriga parter.

AVSNITT 3

Förfaranden för handelsrelaterat bistånd

49.   FÖRHANDSANMÄLAN

a) 

En part ska lämna förhandsanmälan i enlighet med bilaga VIII om den har för avsikt att bevilja statsstöd för

— 
handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %,
— 
handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av mindre än 2 miljoner SDR och med en gåvodel (enligt DAC:s definition) på mindre än 50 %,
— 
handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %, eller
— 
handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av mindre än 2 miljoner SDR och en förmånlighetsgrad på mindre än 50 %, utom i de fall som anges i artikel 38 a och b,
— 
bundet bistånd i enlighet med artikel 39 d.
b) 

Förhandsanmälan ska lämnas senast 30 arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först.

c) 

Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska alla övriga parter omedelbart underrättas.

d) 

Bestämmelserna i denna artikel ska tillämpas på bundet bistånd som ingår i ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 35.

50.   OMEDELBAR ANMÄLAN

a) 

En part ska omedelbart, dvs. inom två arbetsdagar efter åtagandet, i enlighet med bilaga VIII till alla övriga parter anmäla om statsstöd för bundet bistånd tillhandahålls till ett värde av

— 
minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, eller
— 
mindre än 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 50 %, utom i de fall som anges i artikel 38 a och b.
b) 

En part ska också omedelbart anmäla till alla övriga parter när ett biståndsprotokoll, en kreditram eller en liknande överenskommelse undertecknas.

c) 

Ingen förhandsanmälan behöver lämnas om en part avser att matcha finansiella villkor som omfattas av en omedelbar anmälan.

AVSNITT 4

Samrådsförfaranden för bundet bistånd

51.   SAMRÅDENS SYFTE

a) 

En part som önskar uppgifter om eventuella handelsmotiv för bundet bistånd får begära att en grundlig bedömning av biståndets kvalitet (se bilaga XIV) läggs fram.

b) 

En part får dessutom begära samråd med övriga parter i enlighet med artikel 52. Samrådet kan äga rum i form av muntligt samråd enligt artikel 57 för att dryfta

— 
i första hand om biståndserbjudandet uppfyller kraven i artiklarna 36 och 37, och
— 
vid behov, om ett biståndserbjudande är berättigat även om kraven i artiklarna 36 och 37 inte är uppfyllda.

52.   SAMRÅDENS OMFATTNING OCH TIDSFRISTER

a) 

Under samrådet kan en part bl.a. begära följande information:

— 
En detaljerad genomförbarhetsstudie/projektutvärdering.
— 
Huruvida det finns ett konkurrerande anbud med icke-subventionerad finansiering eller biståndsfinansiering.
— 
Projektets utsikter att generera eller spara utländsk valuta.
— 
Om samarbete förekommer med multilaterala organisationer, t.ex. Världsbanken.
— 
Om det förekommer ett internationellt anbudsförfarande (ICB), särskilt om givarlandets leverantör har lämnat det lägsta anbudet.
— 
Miljöeffekter.
— 
Deltagande av privata företag.
— 
Tidpunkt för anmälningarna om subventionerade krediter eller biståndskrediter (t.ex. sex månader före anbudstidens utgång eller dagen för ingående av åtagandet).
b) 

Samrådet ska avslutas och sekretariatet ska underrätta samtliga parter om svaren på båda frågorna i artikel 51 minst tio arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först. Om enighet inte kan nås mellan de samrådande parterna ska sekretariatet ge andra parter tillfälle att yttra sig inom fem arbetsdagar. Det ska rapportera dessa synpunkter till den anmälande parten, som bör ompröva sitt erbjudande om det visar sig att det inte föreligger betydande stöd för biståndserbjudandet.

53.   SAMRÅDENS RESULTAT

a) 

En givare som önskar fortsätta ett projekt trots frånvaro av betydande stöd ska lämna en förhandsanmälan om sina avsikter till övriga parter senast 60 kalenderdagar efter det att samrådet avslutats, dvs. ordförandens slutsats godkänts. Givaren ska också i en skrivelse till OECD:s generalsekreterare sammanfatta resultatet av samrådet och förklara de övergripande, icke handelsrelaterade nationella intressen som ligger bakom den planerade åtgärden. Parterna förväntar sig att sådana situationer ska vara ovanliga och sällan förekommande.

b) 

Givaren ska omedelbart anmäla till parterna att en skrivelse har sänts till OECD:s generalsekreterare, och en kopia av denna ska bifogas anmälan. Varken givaren eller någon annan part får göra ett åtagande avseende bundet bistånd före utgången av en period på tio arbetsdagar efter det att anmälan till parterna lämnats. Vad beträffar projekt för vilka konkurrerande kommersiella anbud identifierades under samrådsprocessen ska tiodagarsperioden förlängas till femton dagar.

c) 

Sekretariatet ska övervaka utvecklingen och resultaten av samrådet.

AVSNITT 5

Informationsutbyte om exportkrediter och handelsrelaterat bistånd

54.   KONTAKTPUNKTER

All kommunikation ska ske mellan de angivna kontaktpunkterna i varje land via omedelbar textkommunikation, t.ex. OLIS (OECD Online Information System), och vara konfidentiell.

55.   FÖRFRÅGNINGARNAS OMFATTNING

a) 

En part får fråga en annan part hur den parten ställer sig i fråga om ett tredjeland, en institution i ett tredjeland eller en viss affärsmetod.

b) 

En part som har mottagit en ansökan om statsstöd får vända sig till en annan part med en förfrågan och ange de mest förmånliga kreditvillkor på vilka den skulle vara beredd att bevilja stöd.

c) 

Om en förfrågan riktar sig till mer än en part ska den innehålla en förteckning över adressaterna.

d) 

En kopia av alla förfrågningar ska sändas till sekretariatet.

56.   SVARENS OMFATTNING

a) 

Den part som mottar en förfrågan ska svara inom sju kalenderdagar och lämna så mycket information som möjligt. Parten ska i sitt svar göra en så god uppskattning som möjligt av det troliga beslutet i frågan. Vid behov ska ett fullständigt svar följa snarast möjligt. En kopia ska sändas till de övriga adressaterna i förfrågan och till sekretariatet.

b) 

Svaret på en förfrågan kan senare bli ogiltigt, t.ex. om

— 
en ansökan görs, ändras eller dras tillbaka, eller
— 
andra villkor övervägs.

I så fall ska ett svar genast skickas, med kopior till de övriga adressaterna och till sekretariatet.

57.   MUNTLIGT SAMRÅD

a) 

En part ska samtycka till en begäran om muntligt samråd inom tio arbetsdagar.

b) 

Parter och icke-parter ska underrättas om en begäran om muntligt samråd. Samrådet ska äga rum så snart som möjligt efter utgången av tiodagarsperioden.

c) 

Ordföranden i consensusgruppen ska samordna alla eventuella uppföljningsåtgärder med sekretariatet, t.ex. en gemensam hållning. Sekretariatet ska omgående underrätta samtliga parter om resultatet av samrådet.

58.   FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGAR SAMT INNEHÅLLET I DESSA

a) 

Förslag till gemensamma hållningar ska sändas till sekretariatet. Sekretariatet ska sända ett förslag till en gemensam hållning till samtliga parter och, om det gäller bundet bistånd, samtliga DAC:s kontaktpunkter. Initiativtagarens identitet ska inte avslöjas i registret över gemensamma hållningar på OLIS (OECD Online Information System) anslagstavla. Sekretariatet får emellertid på begäran muntligen avslöja initiativtagarens identitet för en part eller en DAC-medlem. Sekretariatet ska föra ett register över sådana förfrågningar.

b) 

Förslaget ska vara daterat och innehålla följande uppgifter:

— 
Referensnummer åtföljt av ”Gemensam hållning” (Common line).
— 
Namnet på det importerande landet och köparen.
— 
Beteckning på eller en så noggrann beskrivning av projektet som möjligt så att det kan identifieras.
— 
De villkor som förutses av det initiativtagande landet.
— 
Förslaget till gemensam hållning.
— 
Nationalitet och namn på kända konkurrerande anbudsgivare.
— 
Slutdatum för kommersiella och finansiella anbud och, om möjligt, anbudsnummer.
— 
Andra relevanta uppgifter, inbegripet skäl för att föreslå en gemensam hållning, tillgång på undersökningar av projektet eller särskilda omständigheter.
c) 

Ett förslag till gemensam hållning som läggs fram i enlighet med artikel 36 b 4 ska sändas till sekretariatet med kopior till övriga parter. Den part som lägger fram förslaget till gemensam hållning ska ge en uttömmande redogörelse för skälen till att ett land inte bör klassificeras i enlighet med det förfarande som anges i artikel 36 b.

d) 

Sekretariatet ska offentliggöra den överenskomna gemensamma hållningen.

59.   REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAM HÅLLNING

a) 

Parterna bör reagera på ett förslag till gemensam hållning snarast möjligt och under alla omständigheter inom tjugo kalenderdagar.

b) 

En reaktion kan bestå i en begäran om ytterligare information, godkännande, avvisande, ett förslag till ändring av den gemensamma hållningen eller ett alternativt förslag till gemensam hållning.

c) 

En part som säger sig inte kunna uttrycka någon ståndpunkt eftersom en exportör eller myndigheterna i det mottagande landet inte har tagit kontakt i fråga om bistånd till projektet ska anses ha godtagit förslaget till gemensam hållning.

60.   GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

a) 

Efter en period på tjugo kalenderdagar ska sekretariatet underrätta samtliga parter om läget beträffande förslaget till gemensam hållning. Om ingen part har avvisat förslaget men inte alla parter har godkänt det ska det vara möjligt att under ytterligare åtta kalenderdagar godkänna eller avvisa förslaget.

b) 

Efter denna ytterligare period ska varje part som inte uttryckligen har avvisat förslaget anses ha godkänt den gemensamma hållningen. Varje part, inbegripet initiativtagaren, får dock ställa som villkor för sitt godkännande att en eller flera andra parter uttryckligen godkänner förslaget.

c) 

Om en part inte godkänner en eller flera beståndsdelar av en gemensam hållning innebär detta ett underförstått godkännande av alla andra beståndsdelar. Ett sådant delgodkännande kan föranleda andra parter att ändra inställning till den gemensamma hållningen. Samtliga parter har rätt att erbjuda eller matcha villkor som inte omfattas av en gemensam hållning.

d) 

En gemensam hållning som inte godkänts kan tas upp till ny prövning i enlighet med förfarandena i artiklarna 58 och 59. Under dessa förhållanden är parterna inte bundna av sitt ursprungliga beslut.

61.   OENIGHET OM GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

Om initiativtagaren och den part som har föreslagit en ändring eller ett alternativ inte kan enas om en gemensam hållning inom den andra perioden på åtta kalenderdagar får denna period förlängas efter ömsesidig överenskommelse. Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om denna förlängning.

62.   TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGARS IKRAFTTRÄDANDE

Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om att den gemensamma hållningen antingen kommer att träda i kraft eller har avvisats. Den gemensamma hållningen träder i kraft tre kalenderdagar därefter. Sekretariatet ska ombesörja att det på OLIS finns en aktuell förteckning tillgänglig över alla gemensamma hållningar som har godkänts eller som inte har avgjorts.

63.   GEMENSAMMA HÅLLNINGARS GILTIGHET

a) 

En gemensam hållning som godkänts ska gälla i två år från ikraftträdandet, om inte sekretariatet underrättas om att den inte längre är av intresse och detta godkänts av samtliga parter. En gemensam hållning ska gälla i ytterligare två år om en part inom fjorton kalenderdagar innan den ursprungligen skulle löpa ut ansöker om en förlängning. Ytterligare förlängningar kan godkännas genom samma förfarande. En gemensam hållning som godkänts i enlighet med artikel 36 b 4 ska gälla till dess att Världsbankens uppgifter för påföljande år finns tillgängliga.

b) 

Sekretariatet ska övervaka läget beträffande gemensamma hållningar och hålla parterna underrättade genom uppdatering av förteckningen på OLIS över läget beträffande giltiga gemensamma hållningar. Sekretariatet ska följaktligen bl.a.

— 
lägga till nya gemensamma hållningar som godkänts av parterna,
— 
uppdatera uppgifterna om sista giltighetsdag när en part begär förlängning,
— 
stryka gemensamma hållningar vilkas giltighetstid har löpt ut,
— 
en gång i kvartalet ge ut en förteckning över gemensamma hållningar som löper ut under påföljande kvartal.

AVSNITT 6

Praktiska bestämmelser för meddelande av minimiräntesatser (CIRR)

64.   MEDDELANDE AV MINIMIRÄNTESATSER

a) 

CIRR för valutor som beslutas enligt bestämmelserna i artikel 20 ska via omedelbar textkommunikation översändas till sekretariatet minst en gång varje månad för vidarebefordran till samtliga parter.

b) 

Denna anmälan ska vara sekretariatet tillhanda senast fem dagar efter utgången av den månad som uppgifterna avser. Sekretariatet ska därefter genast underrätta alla parter om tillämpliga räntor och offentliggöra dessa.

65.   TIDPUNKT FÖR RÄNTESATSERNAS IKRAFTTRÄDANDE

En eventuell ändring av CIRR ska träda i kraft den femtonde dagen efter månadens utgång.

66.   OMEDELBARA FÖRÄNDRINGAR AV RÄNTESATSER

Om marknadsutvecklingen kräver anmälan om en ändring av CIRR under loppet av en månad ska den ändrade räntesatsen börja tillämpas tio dagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan om ändringen.

AVSNITT 7

Översyn

67.   REGELBUNDEN ÖVERSYN AV CONSENSUSÖVERENSKOMMELSEN

a) 

Parterna ska regelbundet se över hur consensusöverenskommelsen fungerar. Vid översynen ska parterna bland annat granska anmälningsförfaranden, tillämpningen av det differentierade diskontosystemet samt dess sätt att fungera, bestämmelser om och förfaranden för bundet bistånd, matchningsfrågor, tidigare ingångna åtaganden och möjligheten till att utöka antalet parter i consensusöverenskommelsen.

b) 

Denna översyn ska grundas på information om parternas erfarenheter och förslag till förbättringar av consensusöverenskommelsens sätt att fungera. Parterna ska ta hänsyn till consensusöverenskommelsens mål och den rådande ekonomiska och monetära situationen. Den information och de förslag som parterna önskar lägga fram för denna översyn ska vara sekretariatet till handa senast 45 kalenderdagar före översynen.

68.   ÖVERSYN AV MINIMIRÄNTESATSER

a) 

Parterna ska regelbundet se över systemet för fastställande av CIRR i syfte att säkerställa att de anmälda räntesatserna avspeglar de aktuella marknadsvillkoren och uppfyller de mål som eftersträvas vid fastställandet av räntorna. En sådan översyn ska också omfatta den marginal som ska läggas till vid tillämpning av dessa räntesatser.

b) 

Varje part får till ordföranden i consensusgruppen överlämna en välgrundad begäran om en extra ordinarie översyn, om parten i fråga anser att CIRR för en eller flera valutor inte längre avspeglar rådande marknadsvillkor.

69.   ÖVERSYN AV MINIMIPREMIESATSER OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR

Parterna ska regelbundet övervaka och se över alla aspekter av reglerna och förfarandena i fråga om premier. Denna översyn ska omfatta följande:

a) 

Metoden för landriskklassificering samt metoden för bedömningen av risken på stat med sikte på att pröva deras giltighet mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts.

b) 

Nivån på minimipremiesatserna för att säkerställa att de fortsätter att vara ett tillförlitligt mått på kreditrisken, varvid hänsyn tas till såväl den faktiska erfarenheten hos de institut som tillhandahåller statsstödda exportkrediter som till privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.

c) 

Differentiering av minimipremiesatserna i syfte att ta hänsyn till skillnader i kvalitet mellan olika exportkreditprodukter och täckningsgrad.

d) 

Erfarenheterna rörande tillämpningen av minimering av landrisk respektive kreditförstärkningar för köparrisken samt att dessa metoder fortsätter att ha en giltig och lämplig specifik inverkan på minimipremiesatserna.




BILAGA I

SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR FARTYG

KAPITEL I

SEKTORSÖVERENSKOMMELSENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.   DELTAGANDE

Parter i sektorsöverenskommelsen är Australien, Europeiska unionen, Japan, Korea, Nya Zeeland och Norge.

2.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

I denna sektorsöverenskommelse, som kompletterar consensusöverenskommelsen, anges särskilda riktlinjer för statsstödda exportkrediter avseende exportkontrakt som omfattar följande:

a) 

Nya havsgående fartyg på minst 100 bruttoregisterton som används för transport av varor eller personer, eller för att utföra en specialiserad tjänst (t.ex. fiskefartyg, fiskefabriksfartyg, isbrytare eller mudderverk, som har sådana framdrivnings- och styrsystem att de i sig är varaktigt fullt navigerbara på öppet hav), bogserfartyg på minst 365 Kw och ej färdigställda fartygsskrov som flyter och är rörliga. Sektorsöverenskommelsen omfattar inte militärfartyg. Flytdockor och rörliga offshoreanläggningar omfattas inte av sektorsöverenskommelsen, men om det uppstår problem gällande exportkrediter för sådana anläggningar kan parterna i sektorsöverenskommelsen (nedan kallade parterna), efter övervägande av en motiverad begäran från någon part, besluta att de ska omfattas.

b) 

Ombyggnad av fartyg. Med ombyggnad av fartyg avses varje ombyggnad av havsgående fartyg på mer än 1 000  bruttoregisterton, förutsatt att ombyggnaden innebär genomgripande förändringar av fartygets lastkapacitet, skrov eller framdrivningssystem.

c) 
1. 

Fartyg av svävartyp omfattas inte av sektorsöverenskommelsen, men parterna får bevilja exportkrediter för svävare på villkor likvärdiga med dem som anges i sektorsöverenskommelsen. De förbinder sig att tillämpa denna möjlighet med måtta och att inte bevilja sådana kreditvillkor för svävare i fall där det kan slås fast att ingen konkurrens råder på de villkor som anges i sektorsöverenskommelsen.

2. 

I sektorsöverenskommelsen avses med svävare en amfibiefarkost på minst 100 ton som är utformad att bäras av luft som drivs ut från farkosten och formar en luftkudde mellan marken eller vattenytan och farkosten innanför en flexibel kjol runt farkosten, och som kan framdrivas och styras med hjälp av propellrar eller riktade luftutsläpp drivna av fläktar eller liknande anordningar.

3. 

Parterna är eniga om att beviljandet av exportkrediter på villkor likvärdiga med dem som anges i denna sektorsöverenskommelse bör begränsas till svävare som används i sjötrafik och alltså inte på land, utom för att nå terminalanläggningar som är belägna högst en kilometer från vattnet.

KAPITEL II

BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER OCH BUNDET BISTÅND

3.   LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

Längsta återbetalningstid, oavsett landets klassificering, är tolv år efter leverans.

4.   KONTANTBETALNING

Parterna ska kräva en kontantbetalning på minst 20 % av kontraktspriset vid leverans.

5.   ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) 

Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska ske i lika stora, regelbundna amorteringar med normalt sex månaders och högst tolv månaders intervall.

b) 

Ränta ska betalas med högst sex månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början.

c) 

För exportkrediter som tillhandahålls som stöd för leasingtransaktioner kan lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination tillämpas i stället för lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet enligt punkt a.

d) 

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

e) 

En part i denna sektorsöverenskommelse som avser att tillämpa andra villkor för betalningen av ränta än dem som anges i punkt b ska i enlighet med bilaga VIII till consensusöverenskommelsen lämna förhandsanmälan minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås.

6.   MINIMIPREMIE

Bestämmelserna om minimipremiesatser i consensusöverenskommelsen ska inte tillämpas förrän de setts över ytterligare av parterna i denna sektorsöverenskommelse.

7.   PROJEKTFINANSIERING

Bestämmelserna i artikel 7 i och bilaga VII till consensusöverenskommelsen ska inte tillämpas förrän de setts över ytterligare av parterna i denna sektorsöverenskommelse.

8.   BISTÅND

En part som önskar tillhandahålla bistånd ska, utöver vad som föreskrivs i consensusöverenskommelsen, bekräfta att fartyget inte förs under ett öppet register under återbetalningstiden, att det på ett tillfredsställande sätt försäkrats att den slutliga ägaren är bosatt i mottagarlandet, inte är ett vilande dotterbolag till ett utländskt bolag och har förbundit sig att inte sälja fartyget utan de inhemska myndigheternas tillstånd.

KAPITEL III

FÖRFARANDEN

9.   ANMÄLNINGAR

Med tanke på öppenheten ska varje part, utöver vad som föreskrivs i consensusöverenskommelsen och i det rapporteringssystem för kreditgivare (Creditor Reporting System) som tillämpas av Världsbanken, Bernunionen och OECD, årligen lämna uppgifter om sitt system för beviljande av statsstöd och om hur denna sektorsöverenskommelse, inbegripet befintliga system, genomförs.

10.   ÖVERSYN

a) 

Sektorsöverenskommelsen ska ses över årligen eller på begäran av någon part inom ramen för OECD:s arbetsgrupp för varvsindustri, och en rapport ska läggas fram för parterna i consensusöverenskommelsen.

b) 

För att underlätta konsekvens och enhetlighet mellan consensusöverenskommelsen och denna sektorsöverenskommelse ska parterna i sektorsöverenskommelsen och consensusöverenskommelsen samråda och samordna sina insatser på lämpligt sätt, med beaktande av varvsindustrins karaktär.

c) 

Om parterna i consensusöverenskommelsen beslutar att ändra denna, ska parterna i denna sektorsöverenskommelse (nedan kallade parterna) granska detta beslut och överväga dess relevans för sektorsöverenskommelsen. I avvaktan på detta övervägande ska ändringarna av consensusöverenskommelsen inte tillämpas på denna sektorsöverenskommelse. Om parterna godtar ändringarna av consensusöverenskommelsen, ska de skriftligen underrätta parterna i consensusöverenskommelsen om detta. Om parterna inte godtar ändringarna av consensusöverenskommelsen vad avser deras tillämpning på varvsindustrin, ska de meddela parterna i consensusöverenskommelsen sina invändningar och inleda samråd med dem i syfte att nå en lösning. Om enighet inte kan nås mellan de två grupperna ska parternas hållning i fråga om tillämpningen av ändringarna på varvsindustrin gälla.




Tillägg

Åtaganden för det framtida arbetet

Utöver vad som sägs om det framtida arbetet i consensusöverenskommelsen är parterna i denna sektorsöverenskommelse eniga om följande:

a) 

Att utarbeta en illustrativ förteckning över fartygstyper som i allmänhet anses som icke kommersiellt bärkraftiga, med beaktande av bestämmelserna om bundet bistånd i consensusöverenskommelsen.

b) 

Att se över bestämmelserna i consensusöverenskommelsen om minimipremiesatser i syfte att införliva dem med denna sektorsöverenskommelse.

c) 

Att med hänsyn till hur relevanta internationella förhandlingar utvecklas diskutera införlivandet av andra bestämmelser om minimiräntesatser, inbegripet en särskild CIRR och rörliga räntor.

d) 

Att se över möjligheten av att tillämpa consensusöverenskommelsens bestämmelser på denna sektorsöverenskommelse när det gäller projektfinansiering.

e) 

Att diskutera om

— 
datumet för den första amorteringen av kapitalbeloppet,
— 
konceptet genomsnittlig vägd återbetalningsperiod

kan tillämpas i förhållande till den återbetalningsprofil som anges i artikel 5 i denna sektorsöverenskommelse.

▼M4




BILAGA II

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

1.   SYFTE

1. Det huvudsakliga syftet med överenskommelsen om statsstödda exportkrediter, i detta dokument kallad konsensusöverenskommelsen, är att tillhandahålla en ram för en ordnad användning av statsstödda exportkrediter.

2. Konsensusöverenskommelsen syftar till att skapa lika villkor för statsstöd såsom det definieras i artikel 5 a och därmed uppmuntra konkurrens mellan exportörerna på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris snarare än de förmånligaste finansiella villkoren för statsstöd.

2.   STATUS

Konsensusöverenskommelsen, som utarbetats inom ramen för OECD, trädde ursprungligen i kraft i april 1978 och gäller tills vidare. Konsensusöverenskommelsen är ett gentlemen’s agreement mellan parterna; den är inte en OECD-akt ( 18 ), även om den får administrativt stöd av OECD:s sekretariat (sekretariatet).

3.   DELTAGANDE

Parter i konsensusöverenskommelsen är Australien, Europeiska unionen, Förenade kungariket, Förenta staterna, Japan, Kanada, Korea, Norge, Nya Zeeland, Schweiz och Turkiet. Andra länder kan, oavsett om de är medlemmar i OECD eller inte, bli parter efter inbjudan från de nuvarande parterna.

4.   INFORMATION TILL ICKE-PARTER

a) 

Parterna förbinder sig att utbyta information med icke-parter om anmälningar rörande statsstöd enligt artikel 5 a.

b) 

Varje part ska i en konkurrenssituation på ömsesidig grund besvara förfrågningar från en icke-part rörande de finansiella villkoren för dess statsstöd, på samma sätt som den skulle göra vid en förfrågan från en part.

5.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Konsensusöverenskommelsen ska tillämpas på allt statsstöd, som tillhandahålls av en regering eller på dess vägnar, för export av varor och/eller tjänster, och på finansiell leasing, med en återbetalningstid på minst två år.

a) 

Statsstöd kan ges i följande former:

1. 

Exportkreditgaranti eller försäkring (ren risktäckning).

2. 

Statligt finansieringsstöd i form av

— 
direkt kredit/finansiering och refinansiering eller
— 
räntestöd.
3. 

Olika kombinationer av dessa stöd.

b) 

Konsensusöverenskommelsen ska tillämpas på bundet bistånd; de förfaranden som anges i kapitel IV ska även tillämpas på handelsrelaterat obundet bistånd.

c) 

Konsensusöverenskommelsen ska inte tillämpas på export av militär utrustning och jordbruksprodukter.

d) 

Statsstöd får inte beviljas om det klart kan bevisas att kontraktet har upprättats med en köpare i ett land som inte utgör varornas slutliga destination, huvudsakligen med syftet att få längre återbetalningstid.

6.   FÖRBUD MOT STÖD INOM RAMEN FÖR KONSENSUSÖVERENSKOMMELSEN

Parterna ska inte tillhandahålla statsstödda exportkrediter eller bundet bistånd till följande:

a) 

Export av nya koleldade elproduktionsanläggningar, eller delar därav, vilket innefattar alla komponenter, all utrustning, allt materiel och alla tjänster (inbegripet utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av sådana kraftverk. Att lägga till en ny koleldad elproduktionsenhet till en befintlig anläggning ska betraktas som en ny koleldad elproduktionsanläggning.

b) 

Exportleverans av utrustning till befintliga koleldade elproduktionsanläggningar, såvida inte samtliga följande villkor är uppfyllda:

i) 

Syftet med den levererade utrustningen är att minska luftföroreningar, vattenföroreningar eller koldioxidutsläpp.

ii) 

Den levererade utrustningen leder varken till en förlängning av anläggningens användbara livstid eller till en kapacitetsökning.

c) 

Förbuden i punkterna a och b är inte tillämpliga på koleldade elproduktionsanläggningar med anordningar för effektiv avskiljning, lagring och användning av koldioxid eller ombyggnad av befintliga koleldade elproduktionsanläggningar för att installera anordningar för avskiljning, lagring och användning av koldioxid, enligt vad som anges i projektkategori A i tillägg II till bilaga IV.

d) 

Parterna är överens om att, om någon av parterna så begär, göra en översyn av teknik, som kan komma att utvecklas i framtiden, för minskning av koldioxidutsläpp som inte sker genom avskiljning, lagring och användning av koldioxid, i syfte att göra undantag från punkterna a och b ovan. Parterna ska enhälligt besluta om ett införande av eventuella framtida undantag.

e) 

Denna artikel ska ses över senast den 31 december 2022, i syfte att bidra till det gemensamma målet att hantera klimatförändringarna, med beaktande av följande:

i) 

Den mest aktuella informationen på det klimatvetenskapliga området och konsekvenserna härav för de beslut som fattas globalt om infrastrukturinvesteringar när det gäller att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå.

ii) 

Statsstödda exportkrediter eller bundet bistånd till andra kolrelaterade projekt.

iii) 

Tillgången till teknik för avskiljning, lagring och användning av koldioxid.

iv) 

Tillgången till teknik för minskning av koldioxidutsläpp som inte sker genom avskiljning, lagring och användning av koldioxid.

7.   SEKTORSÖVERENSKOMMELSER

a) 

Följande sektorsöverenskommelser är en del av konsensusöverenskommelsen:

— 
Fartyg (bilaga I)
— 
Kärnkraftverk (bilaga II)
— 
Civila luftfartyg (bilaga III)
— 
Förnybara energikällor, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt vattenprojekt (bilaga IV)
— 
Järnvägsinfrastruktur (bilaga V)
b) 

En part i antingen bilaga I, II, IV eller V kan tillämpa bestämmelserna om statsstöd i respektive sektorsöverenskommelse på export av varor och/eller tjänster som omfattas av den relevanta sektorsöverenskommelsen. Om en sektorsöverenskommelse inte innehåller någon bestämmelse som motsvarar en bestämmelse i konsensusöverenskommelsen ska parterna i sektorsöverenskommelsen tillämpa konsensusöverenskommelsens bestämmelse.

c) 

Vad gäller export av varor och/eller tjänster som omfattas av bilaga III ska de parter som även är parter i den sektorsöverenskommelsen tillämpa sektorsöverenskommelsens bestämmelser.

8.   PROJEKTFINANSIERING

a) 

Parterna kan tillämpa de villkor som anges i bilaga VI på export av varor och/eller tjänster när det gäller transaktioner som uppfyller kriterierna i tillägg 1 till bilaga VI.

b) 

Punkt a ovan ska tillämpas på export av varor och tjänster som omfattas av sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för kärnkraftverk, sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för förnybara energikällor, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt vattenprojekt och sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för järnvägsinfrastruktur.

c) 

Punkt a ska inte tillämpas på export av varor och tjänster som omfattas av sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för civila luftfartyg eller sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för fartyg.

9.   FRÅNTRÄDE

En part kan frånträda denna överenskommelse genom att skriftligen anmäla detta till sekretariatet med hjälp av omedelbar textkommunikation, t.ex. det e-postsystem som sekretariatet upprätthåller för att underlätta kommunikationen mellan parterna och sekretariatet. Frånträdet träder i kraft 180 kalenderdagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan.

10.   ÖVERVAKNING

Sekretariatet ska övervaka genomförandet av konsensusöverenskommelsen.

KAPITEL II

Finansiella villkor för exportkrediter

De finansiella villkoren för exportkrediter utgörs av alla bestämmelser i detta kapitel, vilka ska läsas jämförda med varandra. I konsensusöverenskommelsen fastställs begränsningar i fråga om villkoren för exportkrediter som åtnjuter statsstöd. Parterna erkänner att mer restriktiva finansiella villkor än de som anges i konsensusöverenskommelsen traditionellt sett gäller för viss handel eller vissa industrisektorer. Parterna ska fortsätta tillämpa dessa traditionella finansiella villkor, särskilt principen om att återbetalningstiden inte får överskrida varornas livslängd.

11.   KLASSIFICERING AV LÄNDER FÖR FASTSTÄLLANDE AV LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID OCH STÖD TILL LOKALA KOSTNADER

a) 

Länder i kategori I är höginkomstländer ( 19 ) inom OECD. Alla övriga länder tillhör kategori II.

b) 

Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

1. 

Klassificeringen inom ramen för denna konsensusöverenskommelse ska bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer.

2. 

Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita ska Världsbanken ombes att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet ska klassificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat.

3. 

Om ett land i enlighet med artikel 11 a omklassificeras ska den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångspunkt i Världsbankens uppgifter.

4. 

Om Världsbanken ändrar siffror ska inom ramen för denna konsensusöverenskommelse ingen hänsyn tas till dessa ändringar. Ett lands klassificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning, och parterna ska i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller brister i siffrorna som konstateras under det kalenderår då sekretariatet först lämnade siffrorna.

c) 

Ett land byter kategori först efter att ha tillhört samma kategori enligt Världsbankens lista två år i följd.

12.   KONTANTBETALNING, MAXIMALT STATSSTÖD OCH LOKALA KOSTNADER

a) 

Parterna ska kräva att köpare av varor och tjänster som beviljas statsstöd gör kontantbetalningar motsvarande minst 15 % av exportkontraktsvärdet vid eller före kredittidens början såsom denna definieras i bilaga XIV. För bedömning av kontantbetalningar kan exportkontraktsvärdet sänkas i motsvarande grad om transaktionen innehåller varor och tjänster från ett tredjeland för vilka inget statsstöd ges. Finansiering/försäkring på 100 % av premien är tillåten. Premien kan antingen ingå i exportkontraktsvärdet eller inte. Innehållna garantibelopp som betalas efter kredittidens början ska inte anses vara kontantbetalningar i detta sammanhang.

b) 

Statsstöd för sådana kontantbetalningar får endast ges i form av försäkring och garantier mot ordinära förkreditrisker.

c) 

Med undantag för punkterna b och d ska parterna bevilja statsstöd för högst 85 % av exportkontraktsvärdet, inklusive leveranser från tredjeland men exklusive lokala kostnader.

d) 

Parterna får ge statsstöd till lokala kostnader under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

1. 

Högsta statsstödsbeloppet till lokala kostnader ska inte överskrida följande:

— 
40 % av exportkontraktsvärdet för länder i kategori I.
— 
50 % av exportkontraktsvärdet för länder i kategori II.
2. 

Statsstöd till lokala kostnader ska inte ges på villkor som är mer förmånliga eller mindre restriktiva än villkoren för den export som de lokala kostnaderna hänför sig till.

3. 

Om statsstödet till lokala kostnader överskrider 15 % av exportkontraktsvärdet, ska detta statsstöd förhandsanmälas i enlighet med artikel 46 och det ska i denna anmälan anges vilken typ av lokala kostnader som stödet omfattar.

13.   LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 ska den längsta återbetalningstiden variera beroende på bestämmelselandets klassificering enligt kriterierna i artikel 11.

a) 

För länder i kategori II ska den längsta återbetalningstiden vara åtta och ett halvt år.

b) 

För länder i kategori II ska den längsta återbetalningstiden vara tio år.

c) 

I fråga om kontrakt som avser mer än ett bestämmelseland bör parterna i enlighet med förfarandena i artiklarna 56–61 försöka nå en gemensam hållning beträffande lämpliga villkor.

14.   ÅTERBETALNINGSTID FÖR ANDRA KRAFTVERK ÄN KÄRNKRAFTVERK

a) 

För andra kraftverk än kärnkraftverk ska den längsta återbetalningstiden vara tolv år. Om en part avser att bevilja stöd med längre återbetalningstid än den som anges i artikel 13, ska denna part lämna en förhandsanmälan i enlighet med förfarandet i artikel 46.

b) 

Med andra kraftverk än kärnkraftverk avses kompletta kraftstationer som inte drivs med kärnkraft eller delar därav. De omfattar alla komponenter och tjänster (inbegripet utbildning av personal), allt material och all utrustning som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av en sådan station som inte drivs med kärnkraft. Häri ingår inte sådana poster som köparen i allmänhet ansvarar för, t.ex. kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar, ställverk och vattenförsörjning utanför kraftverkets anläggningsgräns, samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, byggnadstillstånd, tillstånd för laddning av bränsle), dock med följande undantag:

1. 

I det fall köparen av ett ställverk är identisk med köparen av kraftverket ska den längsta återbetalningstiden för det ursprungliga ställverket vara densamma som för kraftverket som inte drivs med kärnkraft (dvs. tolv år).

2. 

Den längsta tillåtna återbetalningstiden för ställverk, transformatorer och kraftledningar med en lägsta spänning på 100 kV ska vara densamma som för kraftverket som inte drivs med kärnkraft.

15.   ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) 

Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska normalt sett ske i lika stora amorteringar eller, när så är lämpligt (t.ex. när stöd tillhandahålls för leasingtransaktioner eller för export av fristående maskiner eller utrustning), i lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination.

b) 

Återbetalning av ett kapitalbelopp och betalning av ränta ska ske med högst sex månaders intervall och den första återbetalningen av kapitalbelopp och ränta ska ske senast sex månader efter kredittidens början.

c) 

I välgrundade undantagsfall kan exportkrediter tillhandahållas på andra villkor än dem som anges i punkterna a och b ovan. Sådant stöd ska förklaras av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som finns tillgänglig enligt en återbetalningsplan för lika stora, halvårsvisa betalningar och ska överensstämma med följande kriterier:

1. 

Ingen enda återbetalning av kapitalbelopp eller serie av återbetalningar av kapitalbelopp inom en sexmånadersperiod får överskrida 25 % av kreditens kapitalbelopp.

2. 

Återbetalning av ett kapitalbelopp ska ske med högst tolv månaders intervall. Den första återbetalningen av kapitalbeloppet ska ske senast tolv månader efter kredittidens början och minst 2 % av kreditens kapitalbelopp ska ha betalats tillbaka tolv månader efter kredittidens början.

3. 

Ränta ska betalas med högst tolv månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början.

4. 

Den högsta genomsnittliga vägda återbetalningsperioden får inte överstiga följande tidsgränser:

— 
För transaktioner med statliga köpare (eller med en statlig återbetalningsgaranti), fyra och ett halvt år för transaktioner i länder i kategori I och fem år och ett kvartal för länder i kategori II
— 
För transaktioner med icke-statliga köpare (och utan statlig återbetalningsgaranti), fem år för länder i kategori I och sex år för länder i kategori II.
— 
Trots vad som sägs i de två föregående strecksatserna, för transaktioner där stöd till andra kraftverk än kärnkraftverk ingår enligt artikel 14, sex år och ett kvartal.
5. 

En part ska i enlighet med artikel 46 lämna en förhandsanmälan där skälen till att stödet inte tillhandahålls enligt punkterna a och b ovan.

d) 

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

16.   RÄNTESATSER, PREMIESATSER OCH ANDRA AVGIFTER

a) 

Med ränta avses inte något av följande:

1. 

Premiebetalningar och andra avgifter för försäkring av eller garanti för leverantörskrediter eller finansiella krediter.

2. 

Andra betalningar i form av bankavgifter eller provisioner i samband med exportkrediten, utom årsvisa eller halvårsvisa bankavgifter som betalas under hela återbetalningstiden.

3. 

Innehållen skatt enligt importlandets bestämmelser.

b) 

Om statsstöd ges i form av direkt kredit/finansiering eller refinansiering kan premien antingen läggas till räntesatsens nominella värde eller utgöras av en separat avgift; bägge komponenterna ska specificeras separat för parterna.

17.   EXPORTKREDITERS GILTIGHETSPERIOD

De finansiella villkoren för en enskild exportkredit eller en kreditram, med undantag för den giltighetstid för marknadsreferensräntor (CIRR) som anges i bilaga XV, ska inte fastställas för en period som överskrider sex månader före det slutgiltiga åtagandet.

18.   ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER

Konsensusöverenskommelsen ska inte hindra exportkreditinstitut eller finansinstitut från att bevilja mindre restriktiva finansiella villkor än de som anges i konsensusöverenskommelsen, om detta sker efter det att kontraktet tecknats (när exportkreditavtalet och därtill hörande dokument redan trätt i kraft) och avsikten endast är att undvika eller minimera förluster till följd av händelser som skulle kunna ge upphov till utebliven betalning eller ersättningsanspråk.

19.   MATCHNING

Med hänsyn till sina internationella åtaganden och i överensstämmelse med konsensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 43 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller ett land som är en icke-part. Finansiella villkor som erbjuds i enlighet med denna artikel anses överensstämma med bestämmelserna i kapitlen I och II samt, i tillämpliga fall, även bilagorna I, II, III, IV, V, VI och VI.

20.   FASTA MINIMIRÄNTESATSER VID STATLIGT FINANSIERINGSSTÖD

a) 

Parter som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta ska tillämpa relevanta marknadsreferensräntor (CIRR) som minimiräntesatser. CIRR är räntesatser som fastställs enligt följande principer:

1. 

CIRR bör vara representativa för kommersiella utlåningsräntor till slutkund på den berörda valutans hemmamarknad.

2. 

CIRR bör nära motsvara räntesatsen för inhemska låntagare med hög kreditvärdighet.

3. 

CIRR bör baseras på upplåningskostnaden för finansiering till fast ränta.

4. 

CIRR bör inte leda till en snedvridning av de inhemska konkurrensvillkoren.

5. 

CIRR bör nära motsvara en räntesats som är tillgänglig för utländska låntagare med hög kreditvärdighet.

b) 

Det statliga finansieringsstödet ska varken helt eller delvis uppväga eller kompensera den lämpliga kreditriskpremie för risken för utebliven betalning som ska tas ut i enlighet med artikel 22.

21.   KONSTRUKTION OCH TILLÄMPNING AV CIRR

CIRR för statligt finansieringsstöd enligt konsensusöverenskommelsen och dess bilagor, med undantag för sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för civila luftfartyg (bilaga III), ska fastställas och tillämpas i enlighet med bestämmelserna i bilaga XV.

22.   KREDITRISKPREMIE

Parterna ska utöver ränta ta ut en premie för att täcka risken för utebliven återbetalning av en exportkredit. De premiesatser som tas ut av parterna ska vara riskbaserade, konvergera och kunna täcka driftskostnader och förluster på lång sikt.

23.   MINIMIPREMIESATSER FÖR KREDITRISK

Parterna ska ta ut premier som inte ligger under den tillämpliga minimipremiesatsen (MPR) för kreditrisken.

a) 

Minimipremiesatsen ska fastställas på grundval av följande faktorer:

— 
Tillämplig landriskklassificering.
— 
Riskperiodens längd (dvs. riskhorisont eller HOR).
— 
Vilken köparriskkategori som gäldenären har valt.
— 
Politisk och handelsrelaterad risktäckningsgrad och kvalitet på den statsstödda exportkreditprodukten.
— 
Eventuella metoder för landriskminimering.
— 
Eventuella kreditförstärkningar för köparrisken.
b) 

Minimipremiesatserna ska uttryckas i procent av kreditens kapitalbelopp som om premien i sin helhet skulle tas ut när krediten utnyttjas för första gången. En förklaring av hur minimipremiesatserna ska beräknas, inbegripet den matematiska formeln, anges i bilaga VIII.

c) 

Oavsett bestämmelseland ska de premiesatser som tas ut av parterna för marknadsriktvärdestransaktioner, dvs. transaktioner med slutliga gäldenärer/garanter (dvs. kreditriskenheter) i ett land i kategori 0, ett höginkomstland inom OECD och ett höginkomstland inom euroområdet ( 20 ), eller som omfattar en multilateral eller regional institution som parterna är eniga om generellt är befriad från de bestämmelser om penningkontroll och kapitalöverföring som gäller i det land där den är belägen ( 21 ), fastställas i varje enskilt fall. För att säkerställa att de premiesatser som tas ut för transaktioner som involverar gäldenärer, och garanter där så är lämpligt, i sådana länder inte underskrider priserna på den privata marknaden ska parterna tillämpa följande förfaranden, varvid de ska använda sig av överenskomna regler för att omräkna riktvärdesprissättning till premie:

1. 

Om en part tillhandahåller statsstöd som en del av ett syndikerat lånepaket som är strukturerat som antingen en tillgångssäkrad transaktion ( 22 ) eller en projektfinansieringstransaktion ( 23 )

— 
får den totala kostnaden för den del som utgörs av direkt utlåning inte vara lägre än den totala kostnad som tas ut av den eller de kommersiella parterna i syndikatet,
— 
får den premie som tas ut för ren risktäckning inte vara lägre än den omräknade likvärdiga premiesats som tas ut av den eller de kommersiella parterna och inte heller lägre än den tillämpliga lägsta försäkringstekniska premiesatsen.

För att ett lånepaket ska få kallas syndikerat måste följande villkor vara uppfyllda:

— 
Minst 25 % ( 24 ) av syndikatslånet är kommersiella lån/garantier, utan något bilateralt eller multilateralt stöd (t.ex. exportkreditinstitut, institution för utvecklingsfinansiering, internationell finansieringsinstitution eller multilateral utvecklingsbank) ( 25 ), där alla parter som deltar i finansieringen är likställda (pari passu) vad gäller alla finansiella villkor, inklusive säkerhetspaket.
— 
Transaktionens finansiella villkor överensstämmer till fullo med konsensusöverenskommelsen, ändrad genom dessa bestämmelser om marknadsriktvärdesprissättning vid syndikerade låne-/garantitransaktioner.
2. 

För alla andra marknadsriktvärdestransaktioner ska följande förfaranden gälla:

— 
Med hänsyn till tillgången på marknadsinformation och den underliggande transaktionens egenskaper ska parterna fastställa vilken premiesats som ska tillämpas med hjälp av riktmärkning gentemot en eller flera av de marknadsriktvärden som anges i bilaga X och välja det eller de riktvärden som anses vara mest lämpliga för transaktionen i fråga.
— 
Trots vad som sägs i ovanstående punkt ska parterna inte ta ut en premiesats som är lägre än motsvarande premie som fastställts av modellen med ett ”through the cycle”-marknadsriktvärde (through the cycle benchmark, TCMB), baserat på transaktionens riskklassificering och totala löptid (vägd genomsnittlig livslängd för hela transaktionen), såvida inte marknadsriktvärdet har härletts från en namnspecifik eller närstående enhets i) sekundärmarknadsobligation eller ii) kreditswapp. En part som tar ut en premiesats som är lägre än motsvarande premie fastställd av TCMB-modellen, baserat på det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets ( 26 ) värdering av det namnspecifika marknadsriktvärdet ( 27 ), ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 46. Den premie som tas ut får dock inte understiga motsvarande lägsta försäkringstekniska premie.
— 
Vid fastställandet av premiesatsen ska en part bestämma en riskvärdering för den slutliga gäldenären/garanten, också om gäldenären/garanten värderas av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut. En part får ange en värdering som är en grad bättre (på det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets skala) än den som tillhandahålls av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut. Om det inte finns någon värdering av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut får riskklassificeringen inte vara mer än två grader högre (fördelaktigare) än ett kreditvärderingsinstituts kreditbetyg på staten för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist. Parterna ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 46 i följande fall:
— 
Om en part klassificerar en gäldenär/garant som bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut.
— 
Om det inte finns något kreditbetyg från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut och en part klassificerar en transaktion som CC2 eller bättre, eller tilldelar en värderingskod likvärdig med AAA till A-, eller likvärdig med eller bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på staten för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist.
d) 

På länderna med den högsta risken i kategori 7 ska man i princip tillämpa premiesatser som är högre än de minimipremiesatser som fastställts för denna kategori; dessa premiesatser ska fastställas av den part som lämnar statsstöd.

e) 

Vid beräkningen av minimipremiesatsen för en transaktion ska den tillämpliga landriskklassificeringen vara klassificeringen av gäldenärens land och den tillämpliga köparriskklassificeringen vara gäldenärens klassificering ( 28 ), såvida inte säkerhet i form av en rättsligt giltig och verkställbar oåterkallelig och ovillkorad on demand-garanti för hela återbetalningsåtagandet under kreditens hela giltighetstid har ställts av en tredje part som är kreditvärdig för den skuld som garantin avser. Vid en tredjepartsgaranti får en part välja att tillämpa landriskklassificeringen av det land där garanten är etablerad och garantens köparriskkategori ( 29 ).

f) 

Kriterierna och villkoren för tillämpning av tredjepartsgaranti enligt de situationer som beskrivs i första och andra strecksatserna i punkt e ovan anges i bilaga X.

g) 

Vid beräkningen av minimipremiesats ska riskhorisonten vara lika med halva utbetalningsperioden jämte hela återbetalningsperioden, varvid återbetalningen av exportkrediten förutsätts följa det normala mönstret, dvs. halvårsvisa lika stora amorteringar av kapitalbeloppet jämte upplupen ränta som börjar betalas sex månader från och med kredittidens början. Vad gäller exportkrediter som inte följer det normala mönstret beräknas den motsvarande återbetalningsperioden (uttryckt i lika stora halvårsvisa amorteringar) enligt följande formel: motsvarande återbetalningsperiod = (genomsnittlig vägd återbetalningsperiod – 0,25) / 0,5.

h) 

Parter som väljer att tillämpa en minimipremiesats med avseende på en tredjepartsgarant som finns i ett annat land än gäldenären ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 45.

24.   KLASSIFICERING AV LÄNDER I RISKKATEGORIER

Med undantag av höginkomstländer inom OECD och höginkomstländer inom euroområdet ska länder klassificeras på grundval av sannolikheten för att de kommer att kunna betala räntor och amorteringar på sina externa skulder (dvs. landkreditrisk).

a) 

Landkreditrisken består av följande fem beståndsdelar:

— 
Allmän betalningsinställelse som förordnas av regeringen i gäldenärens/garantens land eller av det organ i det berörda landet genom vilket återbetalning sker.
— 
Politiska händelser och/eller ekonomiska svårigheter som uppstår utanför den anmälande partens land eller rättsliga eller administrativa åtgärder som vidtas utanför den anmälande partens land, vilka förhindrar eller försenar överföringen av medel för betalning av krediten.
— 
Lagstiftning som antagits i gäldenärens/garantens land och i vilken fastställs att återbetalning i lokal valuta gäller som betalning av skulden, trots att sådana betalningar, när de räknats om till valutan för krediten, på grund av valutakursförändringar inte längre täcker skuldbeloppet på dagen för överföringen av medlen.
— 
Alla andra åtgärder som vidtas eller beslut som fattas av regeringen i ett annat land och som förhindrar återbetalning av en kredit.
— 
Force majeure som uppstår utanför den anmälande partens land, t.ex. krig (även inbördeskrig), expropriation, revolution, upplopp, oroligheter, cykloner, översvämningar, jordbävningar, vulkanutbrott, flodvågor och kärnkraftsolyckor.
b) 

Länderna klassificeras i åtta riskkategorier (0–7). Minimipremiesatser har fastställts för kategorierna 1–7 men inte för kategori 0, eftersom landrisken anses vara försumbar för länderna i denna kategori. Kreditrisken för transaktioner i länder i kategori 0 gäller i första hand gäldenärs-/garantrisken.

c) 

Klassificeringen av länderna ( 30 ) görs enligt metoden för klassificering av länder i riskkategorier, vilken omfattar följande:

— 
Modellen för landriskbedömning (modellen) leder till en kvantitativ bedömning av landkreditrisken och är för varje land baserad på tre grupper av riskindikatorer, dvs. parternas erfarenhet av landets betalningsförmåga, den finansiella situationen och den ekonomiska situationen. Den metod som används i modellen omfattar olika steg, bl.a. bedömning av de tre grupperna av riskindikatorer och en sammanställning och flexibel vägning av dessa grupper av riskindikatorer.
— 
En kvalitativ bedömning av resultatet av modellen för varje land för att integrera den politiska risken och/eller andra riskfaktorer som helt eller delvis faller utanför modellen. Detta kan leda till att den kvantitativa bedömningen, där så är lämpligt, justeras så att den slutliga bedömningen av landkreditrisken återspeglas.
d) 

Klassificeringar av länder i riskkategorier ska kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för klassificering av länder i riskkategorier ska omedelbart meddelas av sekretariatet. När ett land omklassificeras i en lägre eller högre landriskkategori ska parterna senast fem arbetsdagar efter det att omklassificeringen meddelats av sekretariatet ta ut premiesatser motsvarande minst de minimipremiesatser som gäller för den nya landriskkategorin.

e) 

Landriskklassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.

25.   BEDÖMNING AV RISK PÅ STAT

a) 

För samtliga länder som klassificeras med hjälp av metoden för klassificering av länder i riskkategorier enligt artikel 24 d ska risken på staten bedömas i syfte att fastställa vilka statliga enheter som undantagsvis

— 
inte är gäldenär med lägst risk i landet, och
— 
har en betydligt högre kreditrisk än landrisk.
b) 

Vilka statliga enheter som uppfyller kriterierna i punkt a ska fastställas med hjälp av den metod för bedömning av risken på stat som parterna har utarbetat och enats om.

c) 

Förteckningen över de statliga enheter som har fastställts uppfylla kriterierna i punkt a ska kontinuerligt övervakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för bedömning av risken på stat ska omedelbart meddelas av sekretariatet.

d) 

Förteckningen över de statliga enheter som har fastställts enligt punkt b ska offentliggöras av sekretariatet.

26.   KLASSIFICERING AV KÖPARE I RISKKATEGORIER

Gäldenärer och, i förekommande fall, garanter i länder som är klassificerade i landriskkategori 1–7 ska klassificeras i någon av de köparriskkategorier som har fastställts för gäldenärens/garantens land ( 31 ). Den matris över köparriskkategorier som gäldenärer och garanter ska klassificeras i anges i bilaga VIII. Kvalitativa beskrivningar av köparriskkategorierna anges i bilaga XI.

a) 

Köparriskklassificeringarna ska baseras på det kreditbetyg för gäldenärens/garantens prioriterade osäkrade skulder som har fastställts av parten.

b) 

Trots vad som sägs i punkt a får transaktioner som beviljas stöd enligt villkoren i bilaga VI samt transaktioner med ett kreditvärde på högst 5 miljoner SDR klassificeras på transaktionsbasis, dvs. efter tillämpning av eventuella kreditförstärkningar för köparrisken. Oavsett hur dessa transaktioner klassificeras berättigar de emellertid inte till några avdrag i fråga om tillämpning av kreditförstärkningar för köparrisken.

c) 

Statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategori SOV/CC0.

d) 

Undantagsvis kan icke-statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategorin ”bättre än risk på stat” (SOV+) om ( 32 )

— 
gäldenären/garanten har ett kreditbetyg i utländsk valuta från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut som är högre än kreditbetyget i utländsk valuta (från samma kreditvärderingsinstitut) för respektive stat, eller
— 
gäldenären/garanten är belägen i ett land där risken på stat har fastställts ligga betydligt högre än landrisken.
e) 

Parterna ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 46 för transaktioner

— 
med en icke-statlig gäldenär/garant där den premie som tas ut understiger den premie som har fastställts genom köparriskkategori CC1, dvs. CC0 eller SOV+,
— 
med en icke-statlig gäldenär/garant, om en part bedömer en köparriskvärdering för en icke-statlig gäldenär/garant som har värderats av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, och den bedömda köparriskvärderingen är bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering ( 33 ).
f) 

Om det föreligger konkurrens om en viss transaktion och konkurrerande parter har klassificerat gäldenären/garanten i olika köparriskkategorier, ska de konkurrerande parterna försöka komma överens om en gemensam klassificering av köparrisken. Om det inte nås någon överenskommelse om en gemensam klassificering, ska den eller de parter som har klassificerat gäldenären/garanten i en högre köparriskkategori inte hindras från att tillämpa den lägre köparriskkategorin.

27.   STATSSTÖDD EXPORTKREDITTÄCKNING: TÄCKNINGSGRAD OCH KVALITET

Minimipremiesatserna har differentierats i syfte att ta hänsyn till kvalitetsskillnader mellan olika exportkreditprodukter och den täckningsgrad som parterna tillhandahåller enligt bilaga VIII. Differentieringen utgår från exportörens perspektiv (med sikte på att neutralisera den konkurrensverkan som uppstår på grund av kvalitetsskillnaderna mellan de produkter som exportören/finansinstitutet erbjuds).

a) 

En exportkreditprodukts kvalitet är avhängig huruvida den är en försäkring, garanti eller direkt kredit/finansiering. En försäkringsprodukts kvalitet är avhängig huruvida räntan är täckt under karenstiden (dvs. karenstiden för skadereglering, alltså den period som förflyter mellan förfallodagen för gäldenärens betalning och den dag då försäkringsgivaren är skyldig att ersätta exportören/finansinstitutet) utan premiepåslag.

b) 

Alla befintliga exportkreditprodukter som tillhandahålls av parterna ska klassificeras i någon av följande tre produktkategorier:

— 
Produkt under standardnivån, dvs. försäkring utan täckning av räntan under karenstiden för skadereglering och försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering med ett lämpligt premiepåslag.
— 
Standardprodukt, dvs. försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering utan premiepåslag samt direkt kredit/finansiering.
— 
Produkt över standardnivån, dvs. garantier.

28.   METODER FÖR LANDRISKMINIMERING

a) 

Parterna får tillämpa följande metoder för landriskminimering, vars närmare tillämpning anges i bilaga XII:

— 
Utlandsbaserad framtida betalningsflödesstruktur i kombination med utlandsbaserat spärrkonto.
— 
Finansiering i lokal valuta.
b) 

Parter som tillämpar en minimipremiesats som avspeglar användningen av landriskminimering ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 45.

c) 

Ingen landriskminimering ska tillämpas på marknadsriktvärdestransaktioner.

29.   KREDITFÖRSTÄRKNINGAR FÖR KÖPARRISKEN

a) 

Parterna får tillämpa följande kreditförstärkningar för köparrisken, som gör det möjligt att tillämpa en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0:

— 
Överlåtelse av kontraktsintäkter eller kontraktsfordringar.
— 
Tillgångsbaserad säkerhet.
— 
Säkerhet i form av fasta tillgångar.
— 
Spärrkonto.
b) 

Definitionen av kreditförstärkningar för köparrisken och maximivärden för kreditförstärkningsfaktorn för både gäldenärer i kategorierna 1–7 och marknadsriktvärdesgäldenärer anges i bilaga XII.

c) 

Kreditförstärkningar för köparrisken kan användas separat eller i kombination med följande begränsningar:

— 
Den maximala kreditförstärkningsfaktor som kan uppnås genom kreditförstärkningar för köparrisken är 0,35 för transaktioner avseende kategorierna 1–7. För marknadsriktvärdestransaktioner kan ett avdrag på högst 25 % tillämpas på marknadsriktvärdes- minimipremiesatsen, men den premie som tas ut får inte vara lägre än den tillämpliga lägsta försäkringstekniska premiesatsen.
— 
”Tillgångsbaserad säkerhet” och ”säkerhet i form av fasta tillgångar” får inte användas samtidigt i en transaktion.
— 
I transaktioner avseende kategorierna 1–7 där den tillämpliga landriskklassificeringen har förbättrats med hjälp av ”utlandsbaserad framtida betalningsflödesstruktur i kombination med utlandsbaserat spärrkonto”, får inga kreditförstärkningar för köparrisken tillämpas.
d) 

Parterna ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 45 för transaktioner med en icke-statlig gäldenär/garant där kreditförstärkningar för köparrisken resulterar i tillämpning av en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0, eller närhelst kreditförstärkningar för köparrisken används i en marknadsriktvärdestransaktion som resulterar i en prissättning under motsvarande TCMB-minimipremiesats.

30.   ÖVERSYN AV GILTIGHETSTIDEN FÖR MINIMIPREMIESATSERNA FÖR KREDITRISK

a) 

För att bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, och vid behov möjliggöra justeringar uppåt eller nedåt, ska instrument för uppföljning av premier användas parallellt för övervakning och justering av minimipremiesatserna.

b) 

Instrumenten för uppföljning av premier ska bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga med avseende på både den faktiska erfarenheten hos de institut som tillhandahåller statsstödda exportkrediter och privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.

c) 

En omfattande översyn av samtliga aspekter av reglerna i konsensusöverenskommelsen i fråga om premier, med särskild tonvikt på marknadsriktvärdesprissättningsregler, ska genomföras senast den 31 december 2019 ( 34 ).

KAPITEL III

Bestämmelser om bundet bistånd

31.   ALLMÄNNA PRINCIPER

a) 

Parterna har enats om att bestämmelser i fråga om exportkrediter och bundet bistånd bör komplettera varandra. Bestämmelserna för exportkrediter bör baseras på öppen konkurrens och marknadskrafternas fria spel. Bestämmelserna för bundet bistånd bör möjliggöra att utländska medel tillhandahålls de länder, sektorer eller projekt som har ringa eller ingen tillgång till marknadsfinansiering. Bestämmelserna för bundet bistånd bör säkerställa bästa möjliga kostnads-nyttoförhållande, minimera snedvridning av handeln och bidra till att medlen används effektivt i utvecklingssyfte.

b) 

Konsensusöverenskommelsens bestämmelser om bundet bistånd ska inte tillämpas på multilaterala eller regionala institutioners biståndsprogram.

c) 

Dessa principer föregriper inte DAC:s (OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd) synpunkter när det gäller kvaliteten på bundet och obundet bistånd.

d) 

En part får begära ytterligare information om bundenhetsgraden hos alla former av bistånd. Om det råder tvivel om huruvida en finansieringspraxis omfattas av den definition av bundet bistånd som anges i bilaga XIV ska givarlandet lägga fram bevisning till stöd för varje påstående om att detta bistånd i själva verket är obundet i enlighet med definitionen i bilaga XIV.

32.   FORMER FÖR BUNDET BISTÅND

Bundet bistånd kan ges i någon av följande former:

a) 

Offentligt utvecklingsbistånd i form av lån enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987). (DAC:s vägledande principer för kombinerad finansiering och bundet och delvis obundet utvecklingsbistånd).

b) 

Offentligt utvecklingsbistånd i form av gåvobistånd enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987).

c) 

Andra offentliga flöden, inbegripet gåvobistånd och lån men inte statsstödda exportkrediter som är förenliga med konsensusöverenskommelsen.

d) 

En kombination, t.ex. en blandning, rättslig eller faktisk, som kontrolleras av givaren, långivaren eller låntagaren och där minst två av ovanstående och/eller nedanstående finansieringskomponenter ingår:

1. 

En exportkredit som får statligt stöd genom direkt kredit/finansiering, refinansiering, räntestöd, garanti eller försäkring och som omfattas av konsensusöverenskommelsen.

2. 

Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsmässiga eller liknande villkor, eller kontantbetalningar av köparen.

33.   KOMBINERAD FINANSIERING

a) 

Kombinerad finansiering kan genomföras i olika former, t.ex. blandade krediter, blandad finansiering, samfinansiering, parallell finansiering eller enskilda integrerade transaktioner. Deras främsta kännetecken är följande:

— 
Det finns en rättslig eller faktisk bindning mellan en subventionerad komponent och den icke-subventionerade komponenten.
— 
Antingen en enskild del av eller hela finansieringspaketet utgör i själva verket bundet bistånd.
— 
Tillgången till subventionerade medel är beroende av att de därtill knutna icke-subventionerade komponenterna godtas av mottagaren.
b) 

Huruvida en kombination eller bindning är faktisk bestäms av bl.a. följande faktorer:

— 
Förekomsten av informella överenskommelser mellan mottagaren och givarmyndigheten.
— 
Givarens avsikt att underlätta godtagandet av ett finansieringspaket genom användning av offentligt utvecklingsbistånd.
— 
Faktisk bindning av hela finansieringspaketet till inköp i givarlandet.
— 
Det offentliga utvecklingsbiståndets bundenhetsgrad och gällande bestämmelser i anbudet eller kontraktet för varje finansieringstransaktion.
— 
Något annat förfarande som konstaterats av DAC eller parterna, genom vilket en faktisk koppling finns mellan åtminstone två av finansieringskomponenterna.
c) 

Följande bruk hindrar inte att det kan fastställas att det förekommer en faktisk kombination eller bindning:

— 
Uppdelning av kontrakt genom särskild anmälan om delar av ett och samma kontrakt.
— 
Uppdelning av kontrakt som finansieras i flera etapper.
— 
Underlåtenhet att anmäla inbördes avhängiga delar av ett kontrakt.
— 
Underlåtenhet att anmäla till följd av att en del av finansieringspaketet är obundet.

34.   LÄNDERS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISTÅND

a) 

Inget bundet bistånd ska ges till länder vars BNI per capita enligt Världsbankens uppgifter ligger över den övre gränsen för lägre medelinkomstländer. Världsbanken gör årligen en ny beräkning av detta tröskelvärde ( 35 ). Ett land omklassificeras först efter det att dess kategori enligt Världsbanken varit oförändrad två år i följd.

b) 

Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

1. 

Klassificeringen inom ramen för denna konsensusöverenskommelse ska bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer. Klassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.

2. 

Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita ska Världsbanken ombes att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet ska klassificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat.

3. 

Om ett lands berättigande till bundet bistånd ändras i enlighet med punkt a ovan ska den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångspunkt i Världsbankens uppgifter. Innan den dag då nya klassificeringen trätt i kraft får ingen bunden biståndsfinansiering till ett land som nyligen klassats som stödberättigat anmälas. Därefter får ingen bunden biståndsfinansiering till ett nyligen uppgraderat land anmälas; dock får enskilda transaktioner som omfattas av en tidigare beviljad kreditram anmälas fram till dess att kreditramen löper ut (vilket ska ske inom ett år efter ikraftträdandet).

4. 

Om Världsbanken ändrar siffror ska ingen hänsyn tas till dessa ändringar inom ramen för denna konsensusöverenskommelse. Ett lands klassificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning enligt tillämpliga förfaranden i artiklarna 56–61 och parterna ska i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller brister i siffrorna som konstateras under det kalenderår då sekretariatet först lämnade siffrorna.

35.   PROJEKTS BISTÅNDSBERÄTTIGANDE

a) 

Bundet bistånd ska inte omfatta offentliga eller privata projekt som normalt skulle vara kommersiellt bärkraftiga om de finansierades på marknadens eller konsensusöverenskommelsens villkor.

b) 

De främsta kriterierna (s.k. nyckeltest) för om ett projekt är stödberättigat är

— 
att projektet inte är ekonomiskt bärkraftigt, dvs. projektet saknar förutsättningar att med en lämplig prissättning enligt marknadsprinciper generera ett kassaflöde som är tillräckligt för att täcka projektets driftskostnader och ge ersättning till sysselsatt kapital (första nyckeltestet), eller
— 
att det, på grundval av uppgifter från övriga parter, är rimligt att anta att det är osannolikt att projektet kan finansieras på marknadsmässiga villkor eller konsensusöverenskommelsens villkor (andra nyckeltestet). När det gäller projekt till ett värde som överstiger 50 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) ska särskild vikt fästas vid den förväntade tillgången på finansiering på marknadsmässiga villkor eller konsensusöverenskommelsens villkor när man tar ställning till om det är rimligt att bevilja sådant bistånd.
c) 

Nyckeltesten enligt punkt b är avsedda att beskriva hur ett projekt bör värderas för att det ska kunna bestämmas om det bör finansieras med sådant bistånd eller med exportkrediter på marknadsmässiga villkor eller konsensusöverenskommelsens villkor. Genom samrådsförfarandet enligt artiklarna 49–51 förväntas med tiden ett erfarenhetsmaterial samlas som ger mer exakt förhandsvägledning, för såväl exportkredit- som biståndsorgan, om gränsen mellan de båda projektkategorierna.

36.   MINIMIFÖRMÅNLIGHETSGRAD

Parterna ska inte tillhandahålla bundet bistånd som har en förmånlighetsgrad under 35 %, eller 50 % om mottagarlandet är bland de minst utvecklade länderna, frånsett följande undantag, vilka även är undantagna från det anmälningsförfarande som anges i artiklarna 47 a och 48 a:

a) 

Tekniskt bistånd: bundet bistånd där det offentliga utvecklingsbiståndet endast består av tekniskt samarbete som har ett värde av antingen mindre än 3 % av transaktionens sammanlagda värde eller en miljon SDR, varvid det lägsta värdet ska gälla.

b) 

Små projekt: kapitalprojekt på mindre än 1 miljon SDR som finansieras helt genom utvecklingsbistånd i form av gåvobistånd.

37.   UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA OM LÄNDERS ELLER PROJEKTS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISÅND

a) 

Bestämmelserna i artiklarna 34 och 35 ska inte tillämpas på bundet bistånd med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 33.

b) 

Bestämmelserna i artikel 35 ska inte tillämpas på bundet bistånd med ett värde av mindre än 2 miljoner SDR, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 33.

c) 

Bundet bistånd till de minst utvecklade länderna enligt FN:s definition ska inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 34 och 35.

d) 

Parterna ska i positiv anda överväga ett snabbt förfarande för det bundna biståndet mot bakgrund av de särskilda omständigheterna

— 
en kärnkraftsolycka eller större industriolycka som orsakar allvarlig gränsöverskridande förorening där en part som påverkas av denna önskar bevilja bundet bistånd för att eliminera eller mildra dess effekter,
— 
förekomsten av en väsentlig risk för att en sådan olycka ska inträffa, där alla parter som potentiellt kan påverkas önskar bevilja bundet stöd för att undvika den.
e) 

Trots artiklarna 34 och 35 får en part undantagsvis tillhandahålla stöd genom att använda sig av någon av följande möjligheter:

— 
De förfaranden för en gemensam hållning som definieras i bilaga XIV och beskrivs i artiklarna 56–61.
— 
Motivering ur biståndssynpunkt med stöd av en betydande andel av parterna i enlighet med artiklarna 49 och 50.
— 
En skrivelse till OECD:s generalsekreterare i enlighet med förfarandet i artikel 51, vilket parterna förväntar sig ska vara ovanligt och sällan förekommande.

38.   BERÄKNING AV FÖRMÅNLIGHETSGRADEN FÖR BUNDET BISTÅND

Förmånlighetsgraden för bundet bistånd ska beräknas i enlighet med den beräkningsmetod för gåvodelen som används av DAC, med följande undantag:

a) 

Det diskonto som används för att beräkna ett låns förmånlighetsgrad i en given valuta, dvs. det differentierade diskontot, får ändras årligen den 15 januari och beräknas på följande sätt:

— 
Den genomsnittliga CIRR + marginal
Marginalen (M) varierar med återbetalningstiden (R) enligt följande:



R

M

under 15 år

0,75

15 år eller mer, men mindre än 20 år

1,00

20 år eller mer, men mindre än 30 år

1,15

30 år eller mer

1,25

— 
För alla valutor beräknas genomsnittlig CIRR som genomsnittet av de gällande månatliga CIRR under sexmånadersperioden mellan den 15 augusti föregående år och den 14 februari innevarande år, såsom fastställts i enlighet med bestämmelserna i bilaga XV. Den beräknade satsen, inklusive marginalen, avrundas till närmaste 10 baspunkter. Om det finns mer än en CIRR för den berörda valutan ska den CIRR som har längst löptid enligt artikel 1 i bilaga XV användas för denna beräkning.
b) 

Bastidpunkten för beräkningen av förmånlighetsgraden ska vara kredittidens början enligt bilaga XIV.

c) 

Vid beräkning av den sammanlagda förmånlighetsgraden i ett kombinerat finansieringspaket ska förmånlighetsgraden anses vara noll för följande krediter, medel och betalningar:

— 
Exportkrediter som är förenliga med konsensusöverenskommelsen.
— 
Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsränta eller till en räntesats som ligger nära marknadsräntan.
— 
Andra offentliga medel med en förmånlighetsgrad som är lägre än den lägsta tillåtna nivån enligt artikel 36, med undantag av matchningsfall.
— 
Kontantbetalningar av köparen.

Betalningar vid eller före kredittidens början som inte anses vara kontantbetalningar ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden.

d) 

Diskonto vid matchning: Vid matchning av bistånd avses med identisk matchning en matchning till en identisk förmånlighetsgrad som beräknats med gällande diskonto vid tidpunkten för matchningen.

e) 

Lokala kostnader och inköp i tredjeland ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden endast om de finansieras av givarlandet.

f) 

Ett finansieringspakets sammanlagda förmånlighetsgrad ska bestämmas genom att varje paketkomponents nominella värde multipliceras med förmånlighetsgraden för varje komponent varefter resultaten adderas och denna totalsumma divideras med komponenternas sammanlagda nominella värde.

g) 

Diskontot för ett givet biståndslån ska vara det diskonto som gäller vid tidpunkten för anmälan. Vid omedelbar anmälan ska diskontot emellertid vara det som gäller vid den tidpunkt då villkoren för biståndslånet fastställts. En ändring av diskontot under ett låns löptid ska inte förändra lånets förmånlighetsgrad.

h) 

Om valutan ändras innan kontraktet ingås ska anmälan revideras. Det diskonto som används för att beräkna förmånlighetsgraden ska vara gällande diskonto vid tidpunkten för revisionen. Ingen revision är nödvändig om den alternativa valutan och alla uppgifter som krävs för beräkningen av förmånlighetsgraden framgår av den ursprungliga anmälan.

i) 

Trots vad som sägs i punkt g ska diskontot, vid beräkning av förmånlighetsgraden i enskilda transaktioner som initieras inom ramen för en biståndskreditram, vara det som ursprungligen anmäldes för kreditramen.

39.   GILTIGHETSPERIOD FÖR BUNDET BISTÅND

a) 

Parterna ska inte fastställa villkor för bundet bistånd för en period som överskrider två år, oavsett om biståndet hänför sig till finansiering av enskilda transaktioner eller till ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse. Vad beträffar ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för undertecknandet, vilket ska anmälas i enlighet med artikel 48; en förlängning av en kreditram ska anmälas som om den vore en ny transaktion med en not som förklarar att det gäller en förlängning och att den förnyas på de villkor som ges vid tidpunkten för anmälan om förlängning. Vad beträffar enskilda transaktioner, även sådana som anmälts inom ramen för ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för anmälan av åtagandet i enlighet med antingen artikel 47 eller artikel 48.

b) 

När ett land för första gången upphör att vara berättigat till lån från Världsbanken med en löptid på sjutton år, ska giltighetstiden hos befintliga och nya protokoll och kreditramar avseende bundet bistånd som anmälts begränsas till ett år efter tidpunkten för den potentiella omklassificeringen i enlighet med förfarandet i artikel 34 b.

c) 

Förnyelse av sådana protokoll och kreditramar kan endast ske på villkor som överensstämmer med bestämmelserna i artiklarna 34 och 35 i konsensusöverenskommelsen till följd av

— 
omklassificering av länder, och
— 
en ändring av konsensusöverenskommelsens bestämmelser.

Under dessa förhållanden kan befintliga villkor bibehållas trots en ändring av diskontot enligt artikel 38.

40.   MATCHNING

Med hänsyn till sina internationella åtaganden och i överensstämmelse med konsensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 43 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller ett land som är en icke-part.

KAPITEL IV

Förfaranden

Avsnitt 1

Gemensamma bestämmelser för exportkrediter och handelsrelaterat bistånd

41.   ANMÄLNINGAR

De anmälningar som krävs enligt förfarandena i konsensusöverenskommelsen ska lämnas i enlighet med bilaga VII och innehålla de uppgifter som anges där, och en kopia ska lämnas till sekretariatet.

42.   INFORMATION OM STATSSTÖD

a) 

Så snart en part förpliktar sig att bevilja det statsstöd som anmälts i enlighet med förfarandena i artiklarna 45–48 ska de övriga parterna underrättas om detta genom att referensnumret för anmälan anges på relevant rapporteringsformulär.

b) 

En part ska genom ett informationsutbyte i enlighet med artiklarna 53–55 underrätta övriga parter om de kreditvillkor som den avser att bevilja stöd för i fråga om en viss transaktion och kan begära motsvarande information från de andra parterna.

43.   MATCHNINGSFÖRFARANDEN

a) 

Innan en part matchar de finansiella villkor som en part eller icke-part antas erbjuda enligt artiklarna 17 och 40, ska parten dels göra alla rimliga ansträngningar, bl.a. genom muntligt samråd enligt artikel 55 när så är lämpligt, för att kontrollera om statsstöd beviljas på dessa villkor, dels uppfylla följande villkor:

1. 

En part ska till alla övriga parter anmäla de villkor på vilka den avser att bevilja stöd enligt samma anmälningsförfarande som är tillämpligt för de matchade villkoren. Om det är fråga om matchning av en icke-part ska den matchande parten följa samma anmälningsförfarande som hade varit tillämpligt om de matchade villkoren hade erbjudits av en part.

2. 

Trots vad som sägs i punkt 1 ska den matchande parten anmäla sin avsikt att matcha så snart som möjligt, i sådana fall då åtagandet måste hållas tillbaka enligt det tillämpliga anmälningsförfarandet tills efter slutdagen för erbjudande.

3. 

Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska den omedelbart underrätta alla övriga parter om detta.

b) 

En part som har för avsikt att erbjuda identiska finansiella villkor som de som anmälts enligt artiklarna 45 och 46 får göra detta efter utgången av den föreskrivna tidsfristen. Parten ska anmäla sin avsikt så snart som möjligt.

44.   SÄRSKILT SAMRÅD

a) 

Om en part har rimliga skäl att anta att de finansiella villkor som erbjuds av en annan part (den initierande parten) är mer generösa än de som anges i konsensusöverenskommelsen ska denna part underrätta sekretariatet härom. Sekretariatet ska omedelbart offentliggöra denna information.

b) 

Den initierande parten ska klargöra vilka finansiella villkor som gäller för dess erbjudande inom två arbetsdagar efter det att sekretariatet offentliggjort informationen.

c) 

Efter den initierande partens klargörande får varje part som så önskar begära att sekretariatet anordnar ett särskilt samråd mellan parterna inom fem arbetsdagar för att diskutera frågan.

d) 

Så länge det inte föreligger något resultat av det särskilda samrådet mellan parterna träder inte de finansiella villkor som omfattas av statsstöd i kraft.

Avsnitt 2

Förfaranden för exportkrediter

45.   FÖRHANDSANMÄLAN MED ÖVERLÄGGNINGAR

a) 

En part ska underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 2 miljoner SDR i enlighet med bilaga VII, om

— 
tillämplig landriskklassificering och köparriskkategori som används för att beräkna minimipremiesatsen är den som gäller för en tredjepartsgarant som är belägen utanför gäldenärens land, [dvs. som har fastställts i enlighet med artikel 23 e första strecksatsen],
— 
tillämplig minimipremiesats har minskat till följd av tillämpningen av en metod för minimering av landrisk som anges i artikel 28, eller om
— 
den har för avsikt att bevilja stöd i enlighet med artikel 7 a 2 i bilaga IV, eller
— 
den har för avsikt att bevilja stöd i enlighet med artikel 4 a i bilaga V.
b) 

Om någon annan part begär överläggningar under denna period ska den initierande parten vänta i ytterligare tio kalenderdagar.

c) 

En part ska underrätta alla övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet i enlighet med artikel 64. Parterna ska dokumentera sina erfarenheter av de premiesatser som anmälts i enlighet med punkt a.

46.   FÖRHANDSANMÄLAN

a) 

I enlighet med bilaga VII ska en part minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande med ett kreditvärde på över 2 miljoner SDR till alla övriga parter anmäla sin avsikt att

1. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 12 d 3,

2. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 14 a,

3. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 15 c,

4. 

tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 22 c 1 vid deltagande som en del av ett syndikerat lånepaket,

5. 

tillämpa en premiesats som är lägre än motsvarande premie fastställd av TCMB-modellen, i överensstämmelse med artikel 23 c 2 andra strecksatsen,

6. 

tillhandahålla stöd vid marknadsriktvärdestransaktioner, om en part klassificerar en gäldenär/garant som bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, eller om det inte finns något kreditbetyg från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut och en part klassificerar en transaktion som CC2 eller bättre, eller tilldelar en värderingskod likvärdig med AAA till A-, eller likvärdig med eller bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på staten för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist,

7. 

tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 26 e, varvid den valda köparriskkategori som används för att beräkna minimipremiesatsen för en transaktion

— 
med en icke-statlig gäldenär/garant är lägre CC1 (dvs. CC0 eller SOV+),
— 
med en icke-statlig gäldenär/garant är bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering,
8. 

tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 29 a för en transaktion med en icke-statlig gäldenär/garant, varvid kreditförstärkningar för köparrisken resulterar i tillämpningen av en kreditförstärkningsfaktor som överstiger 0, eller närhelst kreditförstärkningar för köparrisken används i en marknadsriktvärdestransaktion som resulterar i en prissättning under motsvarande TCMB-minimipremiesats,

9. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 6 a i bilaga II,

10. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 7 a 1 i bilaga IV,

11. 

bevilja stöd i enlighet med artikel 4 b i bilaga V.

b) 

En initierande part som ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd till en sådan transaktion ska omedelbart underrätta alla övriga parter om detta.

Avsnitt 3

Förfaranden för handelsrelaterat bistånd

47.   FÖRHANDSANMÄLAN

a) 

En part ska lämna förhandsanmälan i enlighet med bilaga VII om den har för avsikt att bevilja statsstöd för

— 
handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %,
— 
handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av mindre än 2 miljoner SDR och med en gåvoandel (enligt DAC:s definition) på mindre än 50 %,
— 
handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %, eller
— 
handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av mindre än 2 miljoner SDR och en förmånlighetsgrad på mindre än 50 %, utom i de fall som anges i artikel 35 a och b,
— 
bundet bistånd i enlighet med artikel 37 d.
b) 

Förhandsanmälan ska lämnas senast 30 arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först.

c) 

Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska den omedelbart underrätta alla övriga parter om detta.

d) 

Bestämmelserna i denna artikel ska tillämpas på bundet bistånd som ingår i ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 33.

48.   OMEDELBAR ANMÄLAN

a) 

En part ska omedelbart, dvs. inom två arbetsdagar efter åtagandet, i enlighet med bilaga VII till alla övriga parter anmäla om statsstöd för bundet bistånd tillhandahålls till ett värde av

— 
minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, eller
— 
mindre än 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 50 %, utom i de fall som anges i artikel 36 a och b.
b) 

En part ska också omedelbart anmäla till alla övriga parter när ett biståndsprotokoll, en kreditram eller en liknande överenskommelse undertecknas.

c) 

Ingen förhandsanmälan behöver lämnas om en part avser att matcha finansiella villkor som omfattas av en omedelbar anmälan.

Avsnitt 4

Samrådsförfaranden för bundet bistånd

49.   SAMRÅDENS SYFTE

a) 

En part som önskar uppgifter om eventuella handelsmotiv för bundet bistånd får begära att en grundlig bedömning av biståndets kvalitet (se bilaga XIII) läggs fram.

b) 

En part får dessutom begära samråd med övriga parter i enlighet med artikel 50. Samrådet kan äga rum i form av muntligt samråd enligt artikel 55 för att dryfta

— 
i första hand om stöderbjudandet uppfyller kraven i artiklarna 34 och 35, och
— 
vid behov, om ett biståndserbjudande är berättigat även om kraven i artiklarna 34 och 35 inte är uppfyllda.

50.   SAMRÅDENS OMFATTNING OCH TIDSFRISTER

a) 

Under samrådet kan en part bl.a. begära följande information:

— 
En detaljerad genomförbarhetsstudie/projektutvärdering.
— 
Huruvida det finns ett konkurrerande anbud med icke-subventionerad finansiering eller biståndsfinansiering.
— 
Projektets utsikter att generera eller spara utländsk valuta.
— 
Om samarbete förekommer med multilaterala organisationer, såsom t.ex. Världsbanken.
— 
Om det förekommer ett internationellt anbudsförfarande (ICB), särskilt om givarlandets leverantör har lämnat det lägsta anbudet.
— 
Miljöeffekter.
— 
Deltagande av privata företag.
— 
Tidpunkt för anmälningarna om subventionerade krediter eller biståndskrediter (t.ex. sex månader före anbudstidens utgång eller dagen för ingående av åtagandet).
b) 

Samrådet ska avslutas och sekretariatet ska underrätta samtliga parter om svaren på båda frågorna i artikel 48 minst tio arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först. Om enighet inte kan nås mellan de samrådande parterna ska sekretariatet ge andra parter tillfälle att yttra sig inom fem arbetsdagar. Det ska rapportera dessa synpunkter till den anmälande parten, som bör ompröva sitt erbjudande om det visar sig att det inte föreligger betydande stöd för biståndserbjudandet.

51.   SAMRÅDENS RESULTAT

a) 

En givare som önskar fortsätta ett projekt trots frånvaro av betydande stöd ska lämna en förhandsanmälan om sina avsikter till övriga parter senast 60 kalenderdagar efter det att samrådet avslutats, dvs. ordförandens slutsats godkänts. Givaren ska också i en skrivelse till OECD:s generalsekreterare sammanfatta resultatet av samrådet och förklara de övergripande, icke handelsrelaterade nationella intressen som ligger bakom den planerade åtgärden. Parterna förväntar sig att sådana situationer ska vara ovanliga och sällan förekommande.

b) 

Givaren ska omedelbart anmäla till parterna att en skrivelse har sänts till OECD:s generalsekreterare, och en kopia av denna ska bifogas anmälan. Varken givaren eller någon annan part får göra ett åtagande avseende bundet bistånd före utgången av en period på tio arbetsdagar efter det att anmälan till parterna lämnats. Vad beträffar projekt för vilka konkurrerande kommersiella anbud identifierades under samrådsförfarandet ska tiodagarsperioden förlängas till 15 arbetsdagar.

c) 

Sekretariatet ska övervaka utvecklingen och resultaten av samrådet.

Avsnitt 5

Informationsutbyte om exportkrediter och handelsrelaterat bistånd

52.   KONTAKTPUNKTER

All kommunikation ska ske mellan de angivna kontaktpunkterna i varje land via omedelbar textkommunikation, t.ex. e-post, och vara konfidentiell.

53.   FÖRFRÅGNINGARNAS OMFATTNING

a) 

En part får fråga en annan part hur den parten ställer sig i fråga om ett tredjeland, en institution i ett tredjeland eller en viss affärsmetod.

b) 

En part som har mottagit en ansökan om statsstöd får vända sig till en annan part med en förfrågan och ange de mest förmånliga kreditvillkor på vilka den skulle vara beredd att bevilja stöd.

c) 

Om en förfrågan riktar sig till mer än en part ska den innehålla en förteckning över adressaterna.

d) 

En kopia av alla förfrågningar ska sändas till sekretariatet.

54.   SVARENS OMFATTNING

a) 

Den part som mottar en förfrågan ska svara inom sju kalenderdagar och lämna så mycket information som möjligt. Parten ska i sitt svar göra en så god uppskattning som möjligt av det troliga beslutet i frågan. Vid behov ska ett fullständigt svar följa snarast möjligt. En kopia ska sändas till de övriga adressaterna i förfrågan och till sekretariatet.

b) 

Svaret på en förfrågan kan senare bli ogiltigt, t.ex. om

— 
en ansökan görs, ändras eller dras tillbaka, eller
— 
andra villkor övervägs.

I så fall ska ett svar genast skickas, med kopior till de övriga adressaterna och till sekretariatet.

55.   MUNTLIGT SAMRÅD

a) 

En part ska samtycka till en begäran om muntligt samråd inom tio arbetsdagar.

b) 

Parter och icke-parter ska underrättas om en begäran om muntligt samråd. Samrådet ska äga rum så snart som möjligt efter utgången av tiodagarsperioden.

c) 

Ordföranden för parterna ska samordna alla eventuella nödvändiga uppföljningsåtgärder med sekretariatet, t.ex. en gemensam hållning. Sekretariatet ska omgående underrätta samtliga parter om resultatet av samrådet.

56.   FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGAR SAMT INNEHÅLLET I DESSA

a) 

Förslag till gemensam hållning ska sändas endast till sekretariatet. Sekretariatet ska sända ett förslag till en gemensam hållning till samtliga parter och, om det gäller bundet bistånd, samtliga DAC:s kontaktpunkter. Initiativtagarens identitet ska inte avslöjas i registret över gemensamma hållningar på den elektroniska anslagstavla som sekretariatet upprätthåller i OECD:s nätverksmiljö. Sekretariatet får emellertid på begäran muntligen avslöja initiativtagarens identitet för en part eller en DAC-medlem. Sekretariatet ska föra ett register över sådana förfrågningar.

b) 

Ett förslag till gemensam hållning ska vara daterat och innehålla följande uppgifter:

— 
Referensnummer åtföljt av ”Common line” (gemensam hållning).
— 
Namnet på det importerande landet och köparen.
— 
Beteckning på eller en så noggrann beskrivning av projektet som möjligt så att det kan identifieras.
— 
De villkor som förutses av det initiativtagande landet.
— 
Förslaget till gemensam hållning.
— 
Nationalitet och namn på kända konkurrerande anbudsgivare.
— 
Slutdatum för kommersiella och finansiella anbud och, om det är känt, anbudsnummer.
— 
Andra relevanta uppgifter, inbegripet skäl för att föreslå en gemensam hållning, tillgång på undersökningar av projektet och/eller särskilda omständigheter.
c) 

Ett förslag till gemensam hållning som läggs fram i enlighet med artikel 34 b 4 ska sändas till sekretariatet med kopior till övriga parter. Den part som lägger fram förslaget till gemensam hållning ska ge en uttömmande redogörelse för skälen till att den anser att ett land inte bör klassificeras i enlighet med det förfarande som anges i artikel 34 b.

d) 

Sekretariatet ska offentliggöra den överenskomna gemensamma hållningen.

57.   REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAM HÅLLNING

a) 

Reaktionerna ska ske inom 20 kalenderdagar, samtidigt som parterna dock uppmanas att reagera på ett förslag till gemensam hållning snarast möjligt.

b) 

En reaktion kan bestå i en begäran om ytterligare information, godkännande, avvisande, ett förslag till ändring av den gemensamma hållningen eller ett alternativt förslag till gemensam hållning.

c) 

En part som säger sig inte kunna uttrycka någon ståndpunkt eftersom en exportör eller myndigheterna i det mottagande landet inte har tagit kontakt i fråga om bistånd till projektet ska anses ha godtagit förslaget till gemensam hållning.

58.   GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

a) 

Efter en period på 20 kalenderdagar ska sekretariatet underrätta samtliga parter om läget beträffande förslaget till gemensam hållning. Om ingen part har avvisat förslaget men inte alla parter har godkänt det ska förslaget vara öppet under en period av ytterligare 8 kalenderdagar.

b) 

Efter denna ytterligare period ska varje part som inte uttryckligen har avvisat förslaget till gemensam hållning anses ha godkänt den gemensamma hållningen. Varje part, inbegripet initiativtagaren, får dock ställa som villkor för sitt godkännande av den gemensamma hållningen att en eller flera andra parter uttryckligen godkänner förslaget.

c) 

Om en part inte godkänner en eller flera beståndsdelar av en gemensam hållning innebär detta ett underförstått godkännande av alla andra beståndsdelar. Ett sådant delgodkännande kan föranleda andra parter att ändra inställning till den gemensamma hållningen. Samtliga parter har rätt att erbjuda eller matcha villkor som inte omfattas av en gemensam hållning.

d) 

En gemensam hållning som inte godkänts kan tas upp till ny prövning i enlighet med förfarandena i artiklarna 56 och 57. Under dessa förhållanden är parterna inte bundna av sitt ursprungliga beslut.

59.   OENIGHET OM GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

Om initiativtagaren och den part som har föreslagit en ändring eller ett alternativ inte kan enas om en gemensam hållning inom den andra perioden på åtta kalenderdagar får denna period förlängas efter ömsesidig överenskommelse. Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om denna förlängning.

60.   TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGARS IKRAFTTRÄDANDE

Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om att den gemensamma hållningen antingen kommer att träda i kraft eller har avvisats. Den gemensamma hållningen träder i kraft tre kalenderdagar därefter. Sekretariatet ska ombesörja att den elektroniska anslagstavlan finns en aktuell förteckning tillgänglig över alla gemensamma hållningar som har godkänts eller som inte har avgjorts.

61.   GEMENSAMMA HÅLLNINGARS GILTIGHETSTID

a) 

En gemensam hållning som godkänts ska gälla i 2 år från ikraftträdandet, om inte sekretariatet underrättas om att den inte längre är av intresse och att detta godkänts av samtliga parter. En gemensam hållning ska gälla i ytterligare 2 år om en part ansöker om förlängning inom 14 kalenderdagar innan den ursprungligen löper ut. Ytterligare förlängningar kan godkännas genom samma förfarande. En gemensam hållning som godkänts i enlighet med artikel 34 b 4 ska gälla till dess att Världsbankens uppgifter för påföljande år finns tillgängliga.

b) 

Sekretariatet ska övervaka läget beträffande gemensamma hållningar och hålla parterna underrättade genom uppdatering av förteckningen på den elektroniska anslagstavlan över ”läget beträffande giltiga gemensamma hållningar”. Sekretariatet ska följaktligen bl.a.

— 
lägga till nya gemensamma hållningar som godkänts av parterna,
— 
uppdatera uppgifterna om sista giltighetsdag när en part begär förlängning,
— 
stryka gemensamma hållningar som löpt ut,
— 
en gång i kvartalet ge ut en förteckning över gemensamma hållningar som löper ut under påföljande kvartal.

Avsnitt 6

Översyner

62.   REGELBUNDEN ÖVERSYN AV KONSENSUSÖVERENSKOMMELSEN

a) 

Parterna ska regelbundet se över hur konsensusöverenskommelsen fungerar. Vid översynen ska parterna bland annat granska anmälningsförfaranden, tillämpningen av det differentierade diskontosystemet samt dess sätt att fungera, bestämmelser om och förfaranden för bundet bistånd, matchningsfrågor, tidigare ingångna åtaganden och möjligheten till att utöka antalet parter i konsensusöverenskommelsen.

b) 

Denna översyn ska grundas på information om parternas erfarenheter och deras förslag till förbättringar av konsensusöverenskommelsens sätt att fungera. Parterna ska ta hänsyn till konsensusöverenskommelsens mål och den rådande ekonomiska och monetära situationen. Den information och de förslag som parterna önskar lägga fram för denna översyn ska vara sekretariatet till handa senast 45 kalenderdagar före översynen.

63.   ÖVERSYN AV MINIMIRÄNTESATSER

a) 

Parterna ska regelbundet se över systemet för fastställande av CIRR i syfte att säkerställa att de anmälda räntesatserna avspeglar de aktuella marknadsvillkoren och uppfyller de mål som eftersträvas vid fastställandet av räntorna. En sådan översyn ska också omfatta den marginal som ska läggas till vid tillämpning av dessa räntesatser.

b) 

Varje part får till ordföranden för parterna överlämna en välgrundad begäran om en extra ordinarie översyn, om parten i fråga anser att CIRR för en eller flera valutor inte längre avspeglar rådande marknadsvillkor.

64.   ÖVERSYN AV MINIMIPREMIESATSER OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR

Parterna ska regelbundet övervaka och se över alla aspekter av reglerna och förfarandena i fråga om premier. Denna översyn ska omfatta följande:

a) 

Metoden för landriskklassificering samt metoden för bedömningen av risken på stat med sikte på att pröva deras giltighet mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts.

b) 

Nivån på minimipremiesatserna för att säkerställa att de fortsätter att vara ett tillförlitligt mått på kreditrisken, varvid hänsyn tas till såväl den faktiska erfarenheten hos de institutioner som tillhandahåller statsstödda exportkrediter som till privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.

c) 

Differentiering av minimipremiesatserna i syfte att ta hänsyn till skillnader i kvalitet mellan olika exportkreditprodukter och täckningsgrad.

d) 

Erfarenheterna rörande tillämpningen av minimering av landrisk respektive kreditförstärkningar för köparrisken samt att dessa metoder fortsätter att ha en giltig och lämplig specifik inverkan på minimipremiesatserna.

65.   ÖVERSYN AV STATSSTÖD TILL LOKALA KOSTNADER

Parterna ska se över bestämmelserna om stöd till lokala kostnader senast den 20 april 2024.

▼M3




BILAGA III

SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR CIVILA LUFTFARTYG

DEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.   SYFTE

a) 

Syftet med denna sektorsöverenskommelse är att tillhandahålla en ram för en förutsebar, enhetlig och transparent användning av statsstödda exportkrediter för försäljning eller leasing av luftfartyg och andra varor och tjänster som anges i artikel 4 a nedan. Denna sektorsöverenskommelse syftar till att skapa lika villkor för sådana exportkrediter för att därmed uppmuntra konkurrens mellan exportörerna på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris snarare än de förmånligaste finansiella villkoren för statsstöd.

b) 

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de förmånligaste villkoren för att statsstödda exportkrediter ska få beviljas.

c) 

Syftet med denna sektorsöverenskommelse är att upprätta en balanserad jämvikt som på alla marknader

1. 

utjämnar konkurrerande finansiella villkor mellan parterna,

2. 

neutraliserar statsstödet mellan parterna som en faktor vid valet mellan konkurrerande varor och tjänster som anges i artikel 4 a nedan, och

3. 

förhindrar snedvridning av konkurrensen mellan parterna i denna sektorsöverenskommelse och andra finansieringskällor.

d) 

Parterna i denna sektorsöverenskommelse (nedan kallade parterna) bekräftar att bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse har utarbetats enbart med avseende på denna sektorsöverenskommelse och att de inte påverkar de andra delarna i consensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter (nedan kallad consensusöverenskommelsen) och hur dessa kan komma att utvecklas.

2.   STATUS

Denna sektorsöverenskommelse är ett gentlemen's agreement mellan parterna och utgör bilaga III till konsensusöverenskommelsen; den är en integrerad del av consensusöverenskommelsen och ersätter den sektorsöverenskommelse som trädde i kraft i juli 2007.

3.   DELTAGANDE

Parter är Australien, Brasilien, Kanada, Europeiska unionen, Japan, Korea, Nya Zeeland, Norge, Schweiz och Förenta staterna. Varje icke-part kan bli en part i enlighet med de förfaranden som anges i tillägg I.

4.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

a) 

Denna sektorsöverenskommelse ska tillämpas på allt statsstöd som tillhandahålls av en regering eller för dennas räkning, med en återbetalningstid på minst två år, för export av följande:

1. 

Nya civila luftfartyg och motorer som installeras i dessa, inklusive köparspecifik utrustning.

2. 

Begagnade, ombyggda och renoverade civila luftfartyg och motorer som installeras i dessa, vilket i samtliga fall inbegriper köparspecifik utrustning.

3. 

Reservmotorer.

4. 

Reservdelar till civila luftfartyg och motorer.

5. 

Underhålls- och serviceavtal för civila luftfartyg och motorer.

6. 

Ombyggnad, större modifieringar och renovering av civila luftfartyg.

7. 

Motorsatser.

b) 

Statsstöd kan ges i följande former:

1. 

Exportkreditgaranti eller försäkring (ren risktäckning).

2. 

Statligt finansieringsstöd i form av

— 
direkt kredit/finansiering och refinansiering eller
— 
räntestöd.

Olika kombinationer av dessa stöd.

c) 

Denna sektorsöverenskommelse ska inte tillämpas på statsstöd för

1. 

export av nya eller begagnade militära luftfartyg och relaterade varor och tjänster som anges i punkt a ovan, vilket inbegriper när de används för militära ändamål,

2. 

nya eller begagnade flygsimulatorer.

5.   INFORMATION TILL ICKE PARTER

Varje part ska i en konkurrenssituation på ömsesidig grund besvara förfrågningar från en icke-part rörande de finansiella villkoren för deras statsstöd, på samma sätt som den skulle göra vid en förfrågan från en part.

6.   BISTÅND

Parterna ska inte tillhandahålla stöd i form av bistånd, såvida detta inte ges för humanitära ändamål, genom ett förfarande för en gemensam hållning.

7.   ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER

Denna sektorsöverenskommelse ska inte hindra sina parter från att bevilja mindre restriktiva finansiella villkor än de som anges i sektorsöverenskommelsen, om detta sker efter det att exportkreditavtalet och därtill hörande dokument trätt i kraft och avsikten endast är att undvika eller minimera förluster till följd av händelser som skulle kunna ge upphov till utebliven betalning eller ersättningsanspråk. En part ska inom 20 arbetsdagar efter partens överenskommelse med köparen/låntagaren underrätta alla andra parter och OECD-sekretariatet (nedan kallat sekretariatet) om de ändrade finansiella villkoren. Denna anmälan ska innehålla uppgifter om de nya finansiella villkoren, inklusive en motivering, som anges med hjälp av rapporteringsformuläret i tillägg IV.

DEL 2

NYA LUFTFARTYG

KAPITEL I

Tillämpningsområde

8.   NYA LUFTFARTYG

a) 

I denna sektorsöverenskommelse avses med nytt luftfartyg:

1. 

ett luftfartyg, inklusive köparspecifik utrustning, och motorer som installeras i ett sådant luftfartyg som ägs av tillverkaren och som inte har levererats eller tidigare använts till det avsedda syftet passagerar- och/eller godstransporter, och

2. 

reservmotorer och reservdelar när de anses ingå i den ursprungliga luftfartygsordern i enlighet med bestämmelserna i artikel 20 a nedan.

b) 

Trots vad som sägs i punkt a ovan får en part ge stöd på villkor som särskilt gäller nya luftfartyg i fråga om transaktioner där, med den partens förhandskännedom, tillfälliga finansieringsavtal ingåtts till följd av statsstödets fördröjning. En sådan fördröjning får högst uppgå till 18 månader. I så fall ska återbetalningstiden och dagen för slutlig återbetalning vara desamma som om försäljningen eller leasingen av luftfartyget hade beviljats statsstöd från och med luftfartygets ursprungliga leveransdatum.

KAPITEL II

Finansiella villkor

De finansiella villkoren för exportkrediter utgörs av alla bestämmelser i detta kapitel, vilka ska läsas jämförda med varandra.

9.   STÖDBERÄTTIGANDE VALUTOR

De valutor som berättigar till statligt finansieringsstöd ska vara euro, japanska yen, pund sterling, US-dollar och andra helt konverterbara valutor för vilka det finns uppgifter tillgängliga för att konstruera de minimiräntesatser som anges i tillägg III.

10.   KONTANTBETALNING OCH MAXIMALT STATSSTÖD

a) 

För transaktioner med köpare/låntagare som klassificeras i riskkategori 1 (enligt tabell 1 i tillägg II) ska deltagarna

1. 

kräva en minsta kontantbetalning på 20 % av luftfartygets nettopris vid eller före kredittidens början,

2. 

inte bevilja statsstöd som överstiger 80 % av luftfartygets nettopris.

b) 

För transaktioner med köpare/låntagare som klassificeras i riskkategori 2–8 (enligt tabell 1 i tillägg II) ska deltagarna

1. 

kräva en minsta kontantbetalning på 15 % av luftfartygets nettopris vid eller före kredittidens början,

2. 

inte bevilja statsstöd som överstiger 85 % av luftfartygets nettopris.

c) 

En part som tillämpar artikel 8 b ovan ska reducera det högsta statsstödsbeloppet med de återbetalningar av kapitalbeloppet som ska betalas från kredittidens början för att säkerställa att det utestående beloppet vid utbetalningstidpunkten är detsamma som om en sådan statsstödd exportkredit hade beviljats vid leveranstidpunkten. Under sådana omständigheter ska parten ha mottagit en ansökan om statsstöd före leveransen.

11.   MINIMIPREMIESATSER

a) 

Parter som tillhandahåller statsstöd ska ta ut premier som inte ligger under den minimipremiesats som fastställts i enlighet med tillägg II för det statsstödda kreditbeloppet.

b) 

Parterna ska när så krävs använda sig av den överenskomna konverteringsmodellen för premiesatser för att omvandla mellan spreadar på årsbasis som beräknas på det utestående statsstödsbeloppet och olika förskottspremiesatser som beräknas på det ursprungliga statsstödsbeloppet.

12.   LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

a) 

För alla nya luftfartyg ska den längsta återbetalningstiden vara tolv år.

b) 

I undantagsfall och förutsatt att det görs en förhandsanmälan ska det vara tillåtet med en längsta återbetalningstid på upp till 15 år. I så fall ska ett påslag på 35 % göras på de minimipremiesatser som beräknas i enlighet med tillägg II.

c) 

Återbetalningstiden får inte förlängas genom att rättigheterna i säkerheten delas på pari passu-basis med kommersiella långivare för den statsstödda exportkrediten.

13.   ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) 

Parterna ska tillämpa en profil för återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta som anges i punkt 1 eller 2 nedan:

1. 

Återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta i kombination ska ske i lika stora amorteringar.

— 
Dessa amorteringar ska ske med högst tre månaders intervall med början senast tre månader efter kredittidens början.
— 
Alternativt ska amorteringarna ske med sex månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början, förutsatt att det görs en förhandsanmälan. I så fall ska ett påslag på 15 % göras på de minimipremiesatser som beräknas i enlighet med tillägg II.
— 
Vid en transaktion med rörlig ränta ska återbetalningsprofilen för kapitalbeloppet fastställas för hela återbetalningstiden, högst fem affärsdagar före utbetalningsdagen, på basis av den rörliga räntan eller swapräntan vid den tidpunkten.
2. 

Återbetalning av kapitalbelopp ska ske i lika stora amorteringar med ränta som betalas på ett minskande belopp:

— 
Amorteringarna ska ske med högst tre månaders intervall med början senast tre månader efter kredittidens början.
— 
Alternativt ska amorteringarna ske med sex månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början, förutsatt att det görs en förhandsanmälan. I så fall ska ett påslag på 15 % göras på de minimipremiesatser som beräknas i enlighet med tillägg II.
b) 

Trots vad som sägs i punkt a ovan får återbetalningen av kapitalbeloppet läggas upp så att den omfattar en slutbetalning av alla utestående belopp på ett visst datum, förutsatt att det görs en förhandsanmälan. I så fall ska återbetalningarna av kapitalbeloppet före slutbetalningen struktureras enligt punkt a ovan, baserat på en amorteringstid som inte överstiger den längsta tillåtna återbetalningstiden för de varor och tjänster som beviljas stöd.

c) 

Trots vad som sägs i punkt a ovan får återbetalningen av kapitalbeloppet struktureras på villkor som är mindre förmånliga för gäldenären.

d) 

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

14.   MINIMIRÄNTESATSER

a) 

Parter som beviljar statligt finansieringsstöd ska tillämpa en rörlig minimiräntesats eller också en fast minimiräntesats, i enlighet med bestämmelserna i tillägg III.

b) 

För jetluftfartyg med ett nettopris på minst 35 miljoner US-dollar ska statligt finansieringsstöd på CIRR-basis endast beviljas i undantagsfall. En part som har för avsikt att bevilja sådant stöd ska underrätta alla övriga parter minst 20 kalenderdagar före det slutliga åtagandet och ange vem köparen är.

c) 

Räntan omfattar inte premiebetalningar enligt artikel 11 ovan och avgifter enligt artikel 16 nedan.

15.   RÄNTESTÖD

Parter som beviljar räntestöd ska följa de finansiella villkoren för denna sektorsöverenskommelse och ska kräva att banker eller andra finansiella institut som är parter till räntestödstransaktionen endast ska ingå denna transaktion på villkor som i alla avseenden är förenliga med de finansiella villkoren för denna sektorsöverenskommelse.

16.   AVGIFTER

a) 

Med de begränsningar som gäller för premieperioden får parter som tillhandahåller statsstöd i form av ren risktäckning ta ut en premieavgift på den outnyttjade delen av statsstödet under premieperioden enligt följande:

1. 

För den första sexmånadsperioden av premietiden: 0 baspunkter per år.

2. 

För den andra sexmånadsperioden av premietiden: 12,5 baspunkter per år.

3. 

För den tredje och sista sexmånadsperioden av premietiden: 25 baspunkter per år.

b) 

Parter som tillhandahåller statsstöd i form av direktkredit/finansiering ska ta ut följande avgifter:

1. 

Uppläggningsavgift: 25 baspunkter på det utbetalade beloppet, som ska betalas vid varje utbetalning.

2. 

Limit- och premieavgift: 20 baspunkter per år på den outnyttjade delen av den statsstödda exportkredit som ska utbetalas under premieperioden, som ska betalas i efterskott.

3. 

Administrationsavgift: 5 baspunkter per år på det utestående statsstödsbeloppet som ska betalas i efterskott. Alternativt kan parterna välja att denna avgift ska betalas i förskott på det utbetalade beloppet i samband med varje utbetalning i enlighet med bestämmelserna i artikel 11 b ovan.

17.   SAMFINANSIERING

Trots vad som sägs i artiklarna 14 och 16 ovan gäller följande för samfinansiering där statsstödet tillhandahålls genom direkt kredit och ren risktäckning och där ren risktäckning motsvarar minst 35 % av statsstödsbeloppet: den part som tillhandahåller direkt kredit ska tillämpa samma finansiella villkor, inklusive avgifter, som finansinstitutet tillhandahåller för ren risktäckning, så att total kostnadsekvivalens upprättas mellan tillhandahållaren av ren risktäckning och den direkta långivaren. Under dessa omständigheter ska den part som beviljar sådant stöd rapportera de gällande finansiella villkoren, inklusive avgifter, i enlighet med det rapporteringsformulär som anges i tillägg IV.

DEL 3

BEGAGNADE LUFTFARTYG, RESERVMOTORER, RESERVDELAR, UNDERHÅLLS- OCH SERVICEAVTAL

KAPITEL I

Tillämpningsområde

18.   BEGAGNADE LUFTFARTYG OCH ANDRA VAROR OCH TJÄNSTER

Denna del av sektorsöverenskommelsen ska tillämpas på begagnade luftfartyg och reservmotorer, reservdelar, ombyggnad, större modifieringar, renovering, underhålls- och serviceavtal i samband med såväl nya som begagnade luftfartyg och motorsatser.

KAPITEL II

Finansiella villkor

Tillämpliga finansiella villkor, med undantag för längsta återbetalningstid, ska vara förenliga med bestämmelserna i del 2 i denna sektorsöverenskommelse.

19.   FÖRSÄLJNING AV BEGAGNADE LUFTFARTYG

a) 

Om inte annat följer av punkt b nedan ska den längsta återbetalningstiden för begagnade luftfartyg fastställas på grundval av luftfartygets ålder, i enlighet med följande tabell:



Luftfartygets ålder (år sedan ursprungligt tillverkningsdatum)

Längsta återbetalningstid för tillgångssäkrade eller statliga transaktioner (år)

Längsta återbetalningstid för transaktioner som varken är tillgångssäkrade eller statliga (år)

1

10

8,5

2

9

7,5

3

8

6,5

4

7

6

5–8

6

5,5

Över 8

5

5

b) 

Den längsta återbetalningstiden för luftfartyg som har byggts om, förutsatt att transaktionen uppfyller samtliga krav i artikel 19 i tillägg II och förutsatt att eventuellt statsstöd för sådan konvertering inte har beviljats i enlighet med artikel 21 a nedan, ska fastställas på grundval av den tidsperiod som förflutit sedan ombyggnadsdatumet samt luftfartygets ålder, i enlighet med följande tabell:



Längsta återbetalningstid för tillgångssäkrade ombyggda luftfartyg (år)

Tidsperiod sedan ombyggnadsdatum (år)

Luftfartygets ålder

(år sedan ursprungligt tillverkningsdatum)

1

2

3

4

5–8

Över 8

0 (nyligen ombyggt)

10

9

8

8

8

8

1

10

9

8

7

7

7

2

9

8

7

6

6

3 eller fler

8

7

6

5

20.   RESERVMOTORER OCH RESERVDELAR

a) 

Vid inköp eller beställning i samband med att motorer ska installeras på ett nytt luftfartyg får statsstödet till reservmotorer beviljas enligt samma villkor som för luftfartyget.

b) 

Vid inköp till nya luftfartyg får statsstödet till reservdelar beviljas enligt samma villkor som för luftfartyget upp till maximalt 5 % av nettopriset för det nya luftfartyget och de installerade motorerna; punkt d nedan ska tillämpas på statsstöd till reservdelar som överstiger femprocentsgränsen.

c) 

När reservmotorer inte köps in tillsammans med ett nytt luftfartyg ska den längsta återbetalningstiden vara åtta år. För reservmotorer vars värde per enhet är minst 10 miljoner US-dollar kan återbetalningstiden ökas till tio år, förutsatt att transaktionen uppfyller samtliga krav i artikel 19 i tillägg II.

d) 

När andra reservdelar inte köps in tillsammans med ett nytt luftfartyg ska den längsta återbetalningstiden vara

1. 

fem år om kontraktsvärdet är minst 5 miljoner US-dollar,

2. 

två år om kontraktsvärdet understiger 5 miljoner US-dollar.

21.   KONTRAKT SOM AVSER OMBYGGNAD/STÖRRE MODIFIERINGAR/RENOVERING

a) 

Om en transaktion för ombyggnad

1. 

värderas till 5 miljoner US-dollar eller mer gäller följande:

— 
Om den uppfyller samtliga krav i artikel 19 i tillägg II får en part erbjuda statsstöd med en återbetalningstid på högst åtta år.
— 
Om den inte uppfyller samtliga krav i artikel 19 i tillägg II får en part erbjuda statsstöd med en återbetalningstid på högst fem år.
2. 

värderas till under 5 miljoner US-dollar får en part erbjuda statsstöd med en återbetalningstid på högst två år.

b) 

Om en transaktion avser större modifieringar eller renovering får en part erbjuda statsstöd med en återbetalningstid på högst

1. 

fem år om kontraktsvärdet är minst 5 miljoner US-dollar,

2. 

två år om kontraktsvärdet understiger 5 miljoner US-dollar.

22.   UNDERHÅLLS- OCH SERVICEAVTAL

Parterna får erbjuda statsstöd med en återbetalningstid på högst tre år.

23.   MOTORSATSER

Parterna får erbjuda statsstöd med en återbetalningstid på högst fem år.

DEL 4

INSYNSFÖRFARANDEN

All kommunikation ska ske mellan de angivna kontaktpunkterna i varje parts land via omedelbar textkommunikation, t.ex. OLIS (OECD Online Information System). Om inget annat överenskommits ska parterna behandla all information som utbyts enligt denna del av sektorsöverenskommelsen som konfidentiell.

Avsnitt 1

Informationskrav

24.   INFORMATION OM STATSSTÖD

a) 

Inom en månad efter dagen för ett slutligt åtagande ska parten lämna den information som krävs enligt tillägg IV till alla övriga parter, med en kopia till sekretariatet.

b) 

För att fastställa marginalriktvärdet i enlighet med artikel 8 b i tillägg III ska information om -marginaler vad gäller ren risktäckning, såsom beskrivs i artikel 8 c och d i tillägg III, lämnas till sekretariatet senast fem dagar efter utgången av varje månad.

Avsnitt 2

Informationsutbyte

25.   BEGÄRAN OM UPPLYSNINGAR

a) 

En part får från en annan part begära upplysningar om användningen av dennes statsstödda exportkrediter till försäljning eller uthyrning av luftfartyg som omfattas av denna sektorsöverenskommelse.

b) 

En part som har mottagit en ansökan om statsstöd får vända sig till en annan part med en förfrågan och ange de mest förmånliga kreditvillkor på vilka den skulle vara beredd att bevilja stöd.

c) 

Den part som mottar en förfrågan ska svara inom sju kalenderdagar och lämna så mycket ömsesidig information som möjligt. Parten ska i sitt svar göra en så god uppskattning som möjligt av det troliga beslutet i frågan. Vid behov ska ett fullständigt svar följa snarast möjligt.

d) 

En kopia av alla förfrågningar och svar ska sändas till sekretariatet.

26.   MUNTLIGT SAMRÅD

a) 

I en konkurrenssituation får en part begära muntliga samråd med en eller flera parter.

b) 

En part ska samtycka till en sådan begäran inom tio arbetsdagar.

c) 

Samrådet ska äga rum så snart som möjligt efter utgången av tiodagarsperioden.

d) 

Ordföranden i consensusgruppen ska samordna alla eventuella uppföljningsåtgärder med sekretariatet. Sekretariatet ska omgående underrätta samtliga parter om resultatet av samrådet.

27.   SÄRSKILT SAMRÅD

a) 

Om en part (den initierande parten) har rimliga skäl att anta att de finansiella villkor som erbjuds av en annan part (den svarande parten) är mer generösa än de som anges i sektorsöverenskommelsen ska denna part underrätta sekretariatet härom. Sekretariatet ska omedelbart göra denna information tillgänglig för den svarande parten.

b) 

Den svarande parten ska klargöra vilka finansiella villkor som övervägs för statsstödet inom fem arbetsdagar efter det att sekretariatet meddelat informationen.

c) 

Efter den svarande partens klargörande får den initierande parten begära att sekretariatet anordnar ett särskilt samråd med den svarande parten inom fem arbetsdagar för att diskutera frågan.

d) 

Den svarande parten ska invänta resultatet av samrådet som ska fastställas samma dag som samrådet genomförs innan parten går vidare med transaktionen.

Avsnitt 3

Gemensamma hållningar

28.   FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGAR SAMT INNEHÅLLET I DESSA

a) 

Förslag till gemensamma hållningar ska sändas till sekretariatet. Initiativtagarens identitet ska inte avslöjas i registret över gemensamma hållningar på OLIS (OECD Online Information System). Sekretariatet får emellertid på begäran muntligen avslöja initiativtagarens identitet för en part. Sekretariatet ska föra ett register över sådana förfrågningar.

b) 

Förslaget ska vara daterat och innehålla följande uppgifter:

1. 

Referensnummer åtföljt av ”Gemensam hållning” (Common line).

2. 

Namnet på det importerande landet och köparen/låntagaren.

3. 

Beteckning på eller en så noggrann beskrivning av transaktionen som möjligt så att den kan identifieras.

4. 

Förslag till gemensam hållning för de mest generösa villkor enligt vilka stöd beviljas.

5. 

Nationalitet och namn på kända konkurrerande anbudsgivare.

6. 

Slutdatum för anbud och, om det är känt, anbudsnummer.

7. 

Andra relevanta uppgifter, inbegripet skäl för att föreslå en gemensam hållning eller, när så är lämpligt, särskilda omständigheter.

29.   REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAM HÅLLNING

a) 

Parterna bör reagera på ett förslag till gemensam hållning snarast möjligt och under alla omständigheter inom tjugo kalenderdagar.

b) 

En reaktion kan bestå i godkännande, avvisande, en begäran om ytterligare information, ett förslag till ändring av den gemensamma hållningen eller ett alternativt förslag till gemensam hållning.

c) 

En part som inte yttrar sig eller säger sig inte kunna uttrycka någon ståndpunkt ska anses ha godkänt förslaget till gemensam hållning.

30.   GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

a) 

Efter en period på tjugo kalenderdagar ska sekretariatet underrätta samtliga parter om läget beträffande förslaget till gemensam hållning. Om ingen part har avvisat förslaget men inte alla parter har godkänt det ska det vara möjligt att under ytterligare åtta kalenderdagar godkänna eller avvisa förslaget.

b) 

Efter denna ytterligare period ska varje part som inte uttryckligen har avvisat förslaget anses ha godkänt den gemensamma hållningen. Varje part, inbegripet initiativtagaren, får dock ställa som villkor för sitt godkännande att en eller flera andra parter uttryckligen godkänner förslaget.

c) 

Om en part inte godkänner en eller flera beståndsdelar av en gemensam hållning innebär detta ett underförstått godkännande av alla andra beståndsdelar.

31.   OENIGHET OM GEMENSAMMA HÅLLNINGAR

a) 

Om initiativtagaren och den part som har föreslagit en ändring eller ett alternativ inte kan enas om en gemensam hållning inom den andra period på åtta kalenderdagar som anges i artikel 30 ovan får denna period förlängas efter ömsesidig överenskommelse. Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om denna förlängning.

b) 

En gemensam hållning som inte godkänts kan tas upp till ny prövning i enlighet med förfarandena i artiklarna 28–30 ovan. Under dessa förhållanden är parterna inte bundna av sitt ursprungliga beslut.

32.   TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA HÅLLNINGARS IKRAFTTRÄDANDE

Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om att den gemensamma hållningen antingen kommer att träda i kraft eller har avvisats. Den överenskomna gemensamma hållningen träder i kraft tre kalenderdagar efter denna underrättelse.

33.   GEMENSAMMA HÅLLNINGARS GILTIGHET

a) 

Om inget annat har överenskommits ska en gemensam hållning som godkänts gälla i två år från ikraftträdandet, om inte sekretariatet underrättas om att den inte längre är av intresse och detta godtas av samtliga parter.

b) 

En gemensam hållning ska gälla i ytterligare två år om en part inom 14 kalenderdagar innan den ursprungligen skulle löpa ut ansöker om en förlängning och enighet kan nås. Ytterligare förlängningar kan godkännas genom samma förfarande.

c) 

Sekretariatet ska övervaka läget beträffande gemensamma hållningar och hålla parterna underrättade genom uppdatering av förteckningen på OLIS över läget beträffande giltiga gemensamma hållningar. Sekretariatet ska följaktligen bl.a. en gång i kvartalet ge ut en förteckning över gemensamma hållningar som löper ut under påföljande kvartal.

d) 

På begäran av en icke-part som tillverkar konkurrerande luftfartyg ska sekretariatet överlämna giltiga gemensamma hållningar till denna icke-part.

Avsnitt 4

Matchning

34.   MATCHNING

a) 

Med hänsyn till sina internationella åtaganden får en part matcha de finansiella villkor för statsstöd som erbjuds av en icke-part.

b) 

Vid matchning av icke-överensstämmande villkor som erbjuds av en icke-part gäller följande:

1. 

Den matchande parten ska göra sitt yttersta för att kontrollera dessa villkor.

2. 

Den matchande parten ska underrätta sekretariatet och alla övriga parter om vilka ansträngningar som har gjorts och vilka resultat de har gett samt om de villkor på vilka den avser att bevilja stöd minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås.

3. 

Om en konkurrerande part begär överläggningar under denna period på tio kalenderdagar ska den matchande parten avvakta ytterligare tio kalenderdagar innan han gör ett åtagande på dessa villkor.

c) 

Om en matchande part ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska den omedelbart underrätta alla övriga parter om detta.

DEL 5

ÖVERVAKNING OCH ÖVERSYN

35.   ÖVERVAKNING

a) 

Sekretariatet ska övervaka genomförandet av denna sektorsöverenskommelse och årligen rapportera till parterna om detta.

b) 

Varje transaktion som anses vara stödberättigad enligt artikel 39 a ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 24 a och tillägg IV.

c) 

Varje transaktion som anses vara stödberättigad enligt artikel 39 b ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 24 a och tillägg IV. Dessutom gäller följande:

1. 

Den rapporterande parten ska ange vilken koppling som finns mellan denna transaktion och övergångsförteckningen.

2. 

Övergångsförteckningarna ska övervakas på halvårsbasis. För detta ändamål ska sekretariatet träffa varje part i syfte att

— 
övervaka hur många av de bindande order som är registrerade i övergångsförteckningarna som har levererats,
— 
uppdatera leveransplanen för följande år när det gäller transaktioner som är registrerade i övergångsförteckningarna,
— 
identifiera order som är registrerade i övergångsförteckningarna och som av någon anledning inte har eller kommer att levereras till den köpare som anges i dessa övergångsförteckningar. Varje sådan order ska strykas från övergångsförteckningen och får inte på något sätt föras över till en annan köpare.

36.   ÖVERSYN

Parterna ska vid de tidpunkter som anges i punkterna a och b nedan se över förfarandena och bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse i förhållande till kriterierna.

a) 

Parterna ska genomföra översynen av denna sektorsöverenskommelse enligt följande:

1. 

Under kalenderåret 2019 och vart fjärde år därefter, i båda fallen med tre månaders varsel från sekretariatet.

2. 

På begäran av en part efter vederbörligt samråd, förutsett att sekretariatet har gett tre månaders varsel och den begärande parten lämnar en skriftlig förklaring om det bakomliggande syftet och målen med denna översyn samt en sammanfattning av de samråd som har föregått begäran.

3. 

Villkoren för att uppdatera minimipremiesatser och minimiräntesatser anges i tillägg II respektive III.

4. 

De avgifter som anges i artikel 16 ska ingå i översynerna.

b) 

I översynen enligt punkt a 1 ovan ska följande beaktas:

1. 

I vilken omfattning som syftet med denna sektorsöverenskommelse enligt artikel 1 ovan har uppnåtts och eventuella andra frågor som en part önskar ta upp till diskussion.

2. 

När det gäller de delar som behandlas i punkt b 1 ovan, om det är befogat att ändra någon aspekt av denna sektorsöverenskommelse.

c) 

Med tanke på hur viktig översynsförfarandet är för att säkerställa att villkoren i denna sektorsöverenskommelse fortsätter att tillgodose parternas behov, förbehåller sig varje part rätten att säga upp denna sektorsöverenskommelse i enlighet med artikel 40 nedan.

37.   FRAMTIDA ARBETE

Hänsyn ska tas till:

a) 

Granskningen av parternas metoder för att tillhandahålla statsstöd före kredittidens början.

b) 

Tillämpliga bestämmelser för indirekta lån.

c) 

En förlängning av den längsta återbetalningstiden enligt artikel 19 för begagnade luftfartyg som har genomgått omfattande renovering före försäljning.

d) 

En förlängning av den längsta återbetalningstiden enligt artikel 21 för större kontraktsvärden.

e) 

Tillämpliga bestämmelser för ”renovering” (artikel 21) och ”tjänster” (artikel 22).

f) 

Berättigandeförfarandet enligt Kapstadskonventionen.

g) 

Definitionen av ”berörd part”.

DEL 6

SLUTBESTÄMMELSER

38.   IKRAFTTRÄDANDE

Denna sektorsöverenskommelse träder i kraft den 1 februari 2011.

39.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Trots vad som sägs i artikel 38 ovan får parterna tillhandahålla statsstöd enligt följande villkor:

a) 

Parterna får tillhandahålla statsstöd enligt de villkor som fastställs i den sektorsöverenskommelse om luftfartyg som trädde i kraft den 1 juli 2007 (nedan kallad 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg eller SÖL i tabeller) om följande villkor är uppfyllda:

1. 

Varorna och tjänsterna ska omfattas av ett bindande kontrakt som har ingåtts senast den 31 december 2010.

2. 

Den fysiska leveransen av dessa varor och tjänster ska ske senast den 31 december 2012 för luftfartyg i kategori 1 enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg och senast den 31 december 2013 för luftfartyg i kategorierna 2 och 3 enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg.

3. 

För varje slutligt åtagande som anmäls ska en limitavgift på 20 baspunkter per år tas ut från och med dagen för det slutliga åtagandet eller den 31 januari 2011 (för luftfartyg i kategori 1 enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg)/den 30 juni 2011 (för luftfartyg i kategorierna 2 och 3 enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg), beroende på vilket datum som infaller först, fram till dess att luftfartyget har levererats. Denna limitavgift ska ersätta de avgifter som fastställs i artikel 17 a och 17 b 2 i 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg. Denna limitavgift ska tas ut utöver minimipremiesatsen.

b) 

Parterna får tillhandahålla statsstöd enligt de villkor som tillämpades innan denna sektorsöverenskommelse trädde i kraft, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

1. 

Varorna och tjänsterna ska omfattas av ett bindande kontrakt som har ingåtts senast den 31 december 2010.

2. 

För varje part är detta statsstöd begränsat till leveranser av 69 luftfartyg i kategori 1 och 92 luftfartyg i kategori 2 enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg.

3. 

För att kunna dra nytta av villkoren i denna punkt, ska de luftfartyg som anges i punkt b 2 ovan registreras i förteckningar (nedan kallade övergångsförteckningar). Parterna ska underrätta sekretariatet om dessa förteckningar innan denna sektorsöverenskommelse träder i kraft. Dessa övergångsförteckningar ska innehålla följande uppgifter:

— 
Luftfartygsmodeller och beteckningar.
— 
Preliminära leveransdatum.
— 
Köparnas identitet.
— 
Tillämpligt regelverk (antingen den sektorsöverenskommelse som föregick 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg eller 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg).
4. 

De uppgifter som anges i första, andra och fjärde strecksatsen ovan ska göras tillgängliga för samtliga parter, medan uppgifterna i tredje strecksatsen ovan enbart ska hanteras av sekretariatet och ordföranden.

5. 

För varje luftfartyg som är registrerat i övergångsförteckningarna gäller följande:

— 
Om statsstöd beviljas enligt den sektorsöverenskommelse som föregick 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg, ska en limitavgift på 35 baspunkter per år tas ut från och med dagen för det slutliga åtagandet eller den 31 mars 2011, beroende på vilket datum som infaller först, fram till dess att luftfartyget har levererats. Utöver detta ska minimipremiesatsen vara minst 3 % på förskottsbasis.
— 
Om statsstöd beviljas enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg, ska en limitavgift på 20 baspunkter per år tas ut från och med dagen för det slutliga åtagandet eller den 30 juni 2011, beroende på vilket datum som infaller först, fram till dess att luftfartyget har levererats.
— 
Den limitavgift som anges i de båda strecksatserna ovan ska ersätta de avgifter som fastställs i artikel 17 a och 17 b 2 i 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg. Denna limitavgift ska tas ut utöver minimipremiesatsen.
6. 

Parterna får tillhandahålla statsstödda exportkrediter enligt villkoren i den sektorsöverenskommelse som föregick 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg endast i fråga om leveranser av luftfartyg som beräknas ske senast den 31 december 2010, i enlighet med bindande kontrakt som har ingåtts senast den 30 april 2007 och som har anmälts till sekretariatet senast den 30 juni 2007.

c) 

Genomförandet av denna artikel ska övervakas i enlighet med artikel 35 b och c.

40.   UTTRÄDE

En part kan utträda ur denna sektorsöverenskommelse genom att anmäla detta till sekretariatet med hjälp av omedelbar textkommunikation, t.ex. OLIS. Utträdet träder i kraft sex månader efter det att sekretariatet mottagit anmälan. Utträdet påverkar inte ingångna avtal om enskilda transaktioner som har inletts innan utträdet träder i kraft.




Tillägg I

Deltagande i sektorsöverenskommelsen om luftfartyg

1. Parterna uppmuntrar icke-parter som utvecklar tillverkningskapacitet för civila luftfartyg att tillämpa bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse. I detta sammanhang uppmanar parterna icke-parterna att inleda en dialog om villkoren för att gå med i sektorsöverenskommelsen om luftfartyg.

2. Sekretariatet bör se till att en icke-part som är intresserad av att delta i denna sektorsöverenskommelse får fullständig information om villkoren för att bli part i denna sektorsöverenskommelse.

3. Icke-parten skulle därefter bjudas in av parterna för att delta i verksamheten enligt denna sektorsöverenskommelse samt närvara som observatör vid relevanta möten. En sådan inbjudan skulle gälla i högst två år och kunna förnyas en gång för en period av ytterligare två år. Under denna period ska icke-parten uppmanas att göra en översyn av sitt eget exportkreditsystem, framför allt när det gäller export av civila luftfartyg.

4. I slutet av den perioden ska icke-parten ange om den önskar blir part i denna sektorsöverenskommelse och följa dess bestämmelser. Vid en sådan bekräftelse ska icke-parten bidra på årsbasis till kostnaderna för att genomföra denna sektorsöverenskommelse.

5. Den berörda icke-parten ska betraktas som part 30 arbetsdagar efter den bekräftelse som avses i artikel 4 i detta tillägg.




Tillägg II

Minimipremiesatser

Detta tillägg anger de metoder som ska användas när prissättningen fastställs för statsstöd för en transaktion som omfattas av denna sektorsöverenskommelse. Avsnitt 1 anger riskklassificeringsförfarandet. Avsnitt 2 anger de minimipremiesatser som ska tas ut för nya och begagnade luftfartyg och avsnitt 3 anger de minimipremiesatser som ska tas ut för reservmotorer, reservdelar, ombyggnad/större modifieringar/renovering, underhålls- och servicekontrakt och motorsatser.

AVSNITT 1

Förfaranden för riskklassificering

1. Parterna har enats om en förteckning över riskklassificeringar (nedan kallad förteckningen) för köpare/låntagare. Dessa riskklassificeringar ska avspegla kreditvärderingen av köparnas/låntagarnas prioriterade osäkrade skulder med hjälp av en vanlig bedömningsskala som används av något av kreditvärderingsinstituten.

2. Riskklassificeringarna ska utföras av experter som har utsetts av parterna i förhållande till de riskkategorier som anges i tabell 1 i detta tillägg.

3. Förteckningen ska vara bindande i alla skeden av transaktionen (t.ex. kampanj och leverans), enligt bestämmelserna i artikel 15 i detta tillägg.

I.   UPPRÄTTANDE AV FÖRTECKNINGEN ÖVER RISKKLASSIFICERINGAR

4. Förteckningen ska upprättas och godkännas av parterna innan denna sektorsöverenskommelse träder i kraft. Den ska underhållas av sekretariatet och tillhandahållas till samtliga parter under konfidentiella former.

5. På begäran får sekretariatet under konfidentiella former underrätta en icke-part som tillverkar luftfartyg om riskklassificeringen av en köpare/låntagare. I så fall ska sekretariatet underrätta samtliga parter om denna begäran. En icke-part får när som helst inkomma till sekretariatet med förslag till tillägg i förteckningen. En icke-part som föreslår ett tillägg i förteckningen får delta i förfarandet för riskklassificeringen på samma sätt som om den hade varit en berörd part.

II.   UPPDATERING AV FÖRTECKNINGEN ÖVER RISKKLASSIFICERINGAR

6. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 15 i detta tillägg får förteckningen uppdateras på ad hoc-basis, antingen om en part på något sätt ger uttryck för att den avser att tillämpa en annan riskklassificering än den som anges i förteckningen eller också om en part behöver en riskklassificering för en köpare/låntagare som ännu inte finns med i förteckningen ( 36 ) ( 37 ).

7. Innan en part använder sig av en alternativ eller ny riskklassificering ska den sända en begäran till sekretariatet om att förteckningen ska uppdateras på grundval av en alternativ eller ny riskklassificering. Sekretariatet ska sända ut denna begäran till samtliga parter inom två arbetsdagar utan att röja identiteten på den part som har inkommit med begäran.

8. De berörda parterna får tio ( 38 ) arbetsdagar på sig för att antingen godkänna eller invända mot en föreslagen ändring av förteckningen. Underlåtenhet att svara inom denna period betraktas som ett godkännande av förslaget. Om det inte har inkommit några invändningar mot förslaget när denna tiodagarsperiod har löpt ut, ska den föreslagna ändringen i förteckningen anses vara godkänd. Sekretariatet ska ändra förteckningen i enlighet med detta och sända ut ett OLIS-meddelande inom fem arbetsdagar. Den reviderade förteckningen ska vara bindande från och med dagen för detta meddelande.

III.   FÖRFARANDE VID OENIGHET

9. Vid en invändning mot en föreslagen ändring av riskklassificeringen ska de berörda parterna göra sitt yttersta för att på expertnivå nå en överenskommelse om riskklassificeringen inom ytterligare en period av tio arbetsdagar efter det att de har underrättats om oenigheten. Alla medel som krävs för att nå enighet bör undersökas, om så krävs med sekretariatets hjälp (t.ex. telefonkonferenser eller muntliga samråd). Om de berörda parterna enas om en riskklassificering inom denna period på tio arbetsdagar, ska de underrätta sekretariatet om resultatet, varpå sekretariatet ska uppdatera förteckningen i enlighet med detta och sända ut ett OLIS-meddelande under de följande fem arbetsdagarna. Den modifierade förteckningen ska vara bindande räknat från dagen för det meddelandet.

10. Om experterna inte kan nå enighet inom tio arbetsdagar, ska frågan hänskjutas till parterna för att dessa ska besluta om en lämplig riskklassificering inom högst fem arbetsdagar.

11. Om någon slutlig överenskommelse inte nås, får en part vända sig till ett kreditvärderingsinstitut för att fastställa riskklassificeringen för köparen/låntagaren. I så fall ska ordföranden i consensusgruppen på parternas vägnar utfärda ett meddelande till köparen/låntagaren inom tio arbetsdagar. Detta meddelande ska innehålla de direktiv för samrådet om riskbedömningen som parterna har enats om. Den resulterande riskklassificeringen ska registreras i förteckningen och blir bindande omedelbart efter sekretariatets OLIS-meddelande för att slutföra uppdateringsförfarandet inom fem arbetsdagar.

12. Om inget annat har överenskommits ska kostnaden för att vända sig till ett kreditvärderingsinstitut i ett sådant fall bäras av den berörda köparen/låntagaren.

13. Under de förfaranden som anges i artiklarna 9–11 i detta tillägg ska den aktuella riskklassificeringen (om förteckningen innehåller en sådan) alltjämt gälla.

IV.   GILTIGHETSTID FÖR KLASSIFICERINGARNA

14. Gällande riskklassificeringar är de aktuella riskklassificeringar som är registrerade i den förteckning som förs av sekretariatet. Uppskattningar och åtaganden som rör premiesatser ska endast göras i enlighet med dessa riskklassificeringar.

15. Den längsta giltighetstiden för riskklassificeringar är tolv månader räknat från det datum då de registreras i förteckningen av sekretariatet med avseende på parternas tillhandahållande av uppskattningar och slutliga åtaganden om premiesatser. Giltighetstiden för en specifik transaktion kan förlängas med ytterligare 18 månader när ett åtagande eller slutligt åtagande har gjorts och premieavgifterna har tagits ut. Under giltighetstiden på tolv månader kan riskklassificeringarna komma att ses över om det uppstår väsentliga ändringar i köparens/låntagarens riskprofil, t.ex. att den värdering som ett kreditvärderingsinstitut har gjort ändras.

16. Sekretariatet ska avlägsna riskklassificeringen från den efterföljande uppdaterade förteckningen, om inte någon part minst 20 arbetsdagar innan giltighetstiden upphör har begärt att den ska uppdateras. Sekretariatet ska sända ut denna begäran om uppdatering till samtliga parter inom två arbetsdagar, utan att röja identiteten på den part som har inkommit med begäran, och de förfaranden som anges i artiklarna 9–11 i detta tillägg ska tillämpas.

V.   BEGÄRAN FRÅN KÖPARE/LÅNTAGARE OM RISKKLASSIFICERING

17. Om en köpare/låntagare på kampanjstadiet begär en uppskattning av sin riskklassificering och ännu inte finns med i förteckningen, får den köparen/låntagaren på egen bekostnad begära en ungefärlig riskklassificering från ett kreditvärderingsinstitut. Denna riskklassificering ska inte tas med i förteckningen, men får användas av parterna som underlag för deras egen riskbedömning.

AVSNITT 2

Minimipremiesatser för nya och begagnade luftfartyg

I.   FASTSTÄLLANDE AV MINIMIPREMIESATSER

18. I artiklarna 19–61 i detta tillägg fastställs de minimipremiesatser som motsvarar riskklassificeringen av en köpare/låntagare (eller om det rör sig om en annan enhet den huvudsakliga finansieringskällan för återbetalning av transaktionen).

19. Parterna får tillhandahålla statsstöd till minimipremiesatsen eller högre förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

a) 

Transaktionen är tillgångssäkrad och uppfyller samtliga nedanstående kriterier:

1. 

En säkerhetsrätt med första prioritet på eller i samband med luftfartyg och motorer.

2. 

Vid en leasingstruktur: överlåtelse och/eller en säkerhetsrätt med första prioritet i samband med leasingavgifterna.

3. 

Korsvisa obeståndsklausuler och korsställande av panter för samtliga luftfartyg och motorer som utgör rättslig egendom och ekonomiska fördelar för samma parter enligt den föreslagna finansieringen, när detta är möjligt inom ramen för det tillämpliga regelverket.

b) 

Transaktionen har utformats så att den åtminstone omfattar de riskdämpare som anges i tabell 1 nedan:



Tabell 1

Riskdämpare

SÖL-riskkategori

Riskvärderingar

Riskdämpare

TOTALT

Varav minst ”A”

1

AAA till BBB-

0

0

2

BB+ och BB

0

0

3

BB-

1

1

4

B+

2

1

5

B

2

1

6

B-

3

2

7

CCC

4

3

8

CC till C

4

3

20. När det gäller artikel 19 i detta tillägg gäller följande:

a) 

Parterna får välja mellan följande riskdämpare:

Riskdämpare i kategori ”A”:
1. 

Sänkt förskottsnivå: varje sänkning på fem procentenheter från den förskottsnivå som avses i artikel 10 a och b i denna sektorsöverenskommelse utgör en riskdämpare i kategori ”A”. I detta fall ska parten inte tillhandahålla någon form av statsstöd utöver det sänkta förskottet.

2. 

Rak amortering: återbetalning av kapitalbeloppet i lika stora amorteringar utgör en riskdämpare.

3. 

Kortare återbetalningstid: en återbetalningstid som inte överskrider tio år utgör en riskdämpare, oavsett den längsta tillåtna återbetalningstiden.

Riskdämpare i kategori ”B”:
1. 

Säkerhetsdeposition: varje säkerhetsdeposition till ett belopp som motsvarar en kvartalsåterbetalning av kapitalbelopp och ränta utgör en riskdämpare. Säkerhetsdepositionen kan vara i form av kontanter eller en standbyremburs.

2. 

Leasingbetalningar i förskott: leasingbetalningar till ett belopp som motsvarar en kvartalsåterbetalning av kapitalbelopp och ränta ska förskottsbetalas ett kvartal före varje återbetalningsdag.

3. 

Underhållsreserver med en form och ett belopp som avspeglar bästa marknadspraxis.

b) 

Förutsatt att det görs en förhandsanmälan kan högst en riskdämpare i kategori ”A” ersättas med ett påslag på 15 % på tillämplig minimipremiesats.

21. De minimipremiesatser som ska tillämpas på en transaktion kan fastställas före leverans, antingen vid åtagandet, det slutgiltiga åtagandet eller något annat datum som utgör startdatum för en tidsbestämd premieperiod. Slutgiltig förskottspremiesats, årlig spread eller den kombination av dessa som ska tillämpas på transaktionen ska överensstämma med den premieränta som fastställts på detta sätt och de obligatoriska riskdämpare som anges i artikel 19 b i detta tillägg från och med den dag då minimipremiesatserna fastställdes. Dessa villkor är tillämpliga under hela premieperioden och kan endast ses över efter det att den perioden löpt ut, varvid de minimipremiesatser och obligatoriska riskdämpare enligt den sektorsöverenskommelse för luftfartyg som då är gäller ska tillämpas och kan fastställas för en påföljande premieperiod.

22. Enligt artikel 11 i denna sektorsöverenskommelse omfattar de minimipremiesatser som ska tillämpas de lägsta riskbaserade satserna (risk-based rates, RBR) samt ett marknadsreflekterande påslag (market reflective surcharge, MRS) i enlighet med artiklarna 23–36 nedan.

23. Från och med att denna sektorsöverenskommelse träder i kraft är de riskbaserade satserna som följer:



Tabell 2

Riskbaserade satser (RBR)

SÖL-riskkategori

Spreadar (baspunkter)

Förskott (i %)

1

89

4,98

2

98

5,49

3

116

6,52

4

133

7,49

5

151

8,53

6

168

9,51

7

185

10,50

8

194

11,03

24. De riskbaserade satserna ska uppdateras och fastställas på årsbasis, baserat på ett 4 års glidande medelvärde av Moody's årliga LGD-värde (förlust vid fallissemang). Tillämpligt LGD-värde för fastställandet av de uppdaterade riskbaserade satserna baseras på prioriterade banklån med säkerhet i form av förstahandspant och ska beräknas enligt följande:



Tabell 3

LGD-tilldelning

4 års glidande medelvärde

Tänkbart LGD-värde

≥ 45 %

25 %

≥ 35 % < 45 %

23 %

≥ 30 % < 35 %

21 %

< 30 %

19 %

25. En RBR-justeringsfaktor ska fastställas enligt följande:

image

26. RBR-justeringsfaktorn ska multipliceras med de RBR-värden som fastställs i tabell 2 ovan för att beräkna de uppdaterade RBR-värdena.

27. Det första uppdateringsförfarandet kommer att äga rum under första kvartalet 2012 och de resulterande RBR-värdena börjar gälla från och med den 15 april 2012.

28. De resulterande RBR-värdena från de efterföljande uppdateringarna kommer att börja gälla från och med den 15 april varje år efter detta. Så snart RBR-värdena har fastställts inom ramen för den årliga uppdateringen ska sekretariatet omedelbart underrätta alla parter om de tillämpliga satserna och offentliggöra dem.

29. För varje riskkategori ska ett marknadsreflekterande påslag (MRS) beräknas enligt följande:

MRS = B * [(0,5 * MCS) – RBR]

där:

— 
B är en blandkoefficient som varierar från 0,7 till 0,35 beroende på varje riskkategori enligt tabell 4 nedan.
— 
MCS är ett 90 dagars glidande medelvärde av Moody's mediankreditspreadar (MCS) med en medellöptid på sju år.

30. Om riskkategorierna omfattar mer än en riskvärdering ska ett genomsnittsvärde räknas fram för spreadarna. I riskkategori 1 ska spreaden BBB– användas.

31. För MCS-spreadarna ska ett avdrag på 50 % göras för att väga in tillgångssäkerheterna. MCS-spreadarna med avdrag ska därefter justeras med en blandfaktor som sträcker sig från 70 % till 35 % enligt tabell 4 nedan, tillämpat på differensen mellan MCS-spreadarna med avdrag och RBR. För eventuella negativa spreadar som uppstår till följd av detta ska ingen nedsättning göras.



Tabell 4

Blandfaktor

Riskvärderingar

SÖL-riskkategori

Blandfaktor (%)

AAA

1

70

AA

1

70

A

1

70

BBB+

1

70

BBB

1

70

BBB–

1

70

BB+

2

65

BB

2

65

BB-

3

50

B+

4

45

B

5

40

B-

6

35

CCC

7

35

CC

8

35

C

8

35

32. MRS ska uppdateras kvartalsvis enligt följande:

— 
Den första uppdateringen ska äga rum under det första kvartalet 2011 och de resulterande MCS ska börja gälla från och med den 15 april 2011. Fram till och med den 15 april 2012 ska emellertid resultatet av de MRS-uppdateringar som ska tillämpas på riskkategori 1 endast börja gälla om de resulterar i en ökning av dessa MRS.
— 
De efterföljande uppdateringarna ska äga rum under det andra, tredje och fjärde kvartalet 2011 (osv.) och resulterande MCS ska börja gälla den 15 juli 2011, den 15 oktober 2011, den 15 januari 2012 osv.
— 
Efter varje uppdatering ska sekretariatet omedelbart underrätta samtliga parter om de tillämpliga MRS och de resulterande minimisatserna samt offentliggöra dem före den dag då dessa satser träder i kraft.

33. MRS ska endast tillämpas när den är positiv och överskrider 25 baspunkter.

34. Ökningen av minimipremiesatser till följd av MRS-uppdateringen får inte överskrida 10 % av de tidigare kvartalsvisa minimipremiesatserna. Minimipremiesatserna (som är ett resultat av de riskbaserade satserna och det marknadsreflekterande påslaget) för inte överskrida de riskbaserade satserna med mer än 100 %.

35. För att fastställa minimipremiesatserna

— 
ska följande formel användas:
Netto MPR = MPR * (1 + RTAS) * (1 + RFAS) * (1 + RMRS) * (1 – CTCD) * (1 + NABS) – CICD
där
— 
RTAS motsvarar påslaget för justering av återbetalningstiden enligt artikel 12 b i denna sektorsöverenskommelse,
— 
RFAS motsvarar påslaget för justering av återbetalningsfrekvensen enligt artikel 13 a 1 och 13 a 2 i denna sektorsöverenskommelse,
— 
RMRS motsvarar det påslag för att ersätta en riskdämpare som fastställs i artikel 20 b i detta tillägg,
— 
CTCD motsvarar den reduktion enligt Kapstadskonventionen som fastställs i artikel 38 i detta tillägg,
— 
NABS motsvarar det icke-tillgångssäkrade påslag som fastställs i artiklarna 57 a 4, 57 b och 59 b i detta tillägg, i tillämpliga fall,
— 
CICD motsvarar avdraget för den villkorliga försäkringstäckningen som fastställs i artikel 56 a i detta tillägg.
— 
Premien kan betalas antingen i förskott eller under kreditens löptid, som spreadar uttryckta i baspunkter per år, eller genom olika kombinationer av förskottssatser och spreadar. Förskottssatserna och spreadarna ska beräknas med hjälp av konverteringsmodellen för premiesatser, så att den premie som ska betalas för en viss transaktion har samma nettonuvärde oavsett om den betalas genom förskottssatser eller spreadar eller en kombination av dessa. När det gäller transaktioner där villkor har överenskommits eller fastslagits innan täckningen påbörjas och detta medför att den vägda medellöptiden sänks, får en förskottsavgift (beräknad med hjälp av konverteringsmodellen) tas ut. Den resulterande premien ska uppgå till samma belopp som den premie som spreadarna till nuvärde ger.

36. De tillämpliga minimipremiesatserna för den första ikraftträdandedagen för denna sektorsöverenskommelse (1 februari 2011) fastställs i tabell 5 nedan.



Tabell 5

Minimipremiesatser

(Tillgångssäkrade transaktioner med tolv års återbetalningstid)

Riskkategori

Riskklassificering

Minimipremiesatser

Spreadar per år (baspunkter)

Förskott (%)

1

AAA till BBB-

137

7,72

2

BB+ och BB

184

10,44

3

BB-

194

11,03

4

B+

208

11,85

5

B

234

13,38

6

B-

236

13,50

7

CCC

252

14,45

8

CC till C

257

14,74

II.   REDUKTIONER AV MINIMIPREMIESATSEN

37. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 38 i detta tillägg, ska en reduktion av de minimipremiesatser som fastställts i enlighet med underavsnitt I ovan tillåtas under följande förutsättningar:

a) 

Den tillgångssäkrade transaktionen avser luftfartsegendom i den mening som avses i Kapstadsprotokollet om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt.

b) 

Operatören till luftfartsobjektet (och låntagaren/köparen eller uthyraren, om det inte är samma person, om den part som tillhandahåller statsstödet anser att transaktionens upplägg motiverar detta) är belägen i en stat som vid den tidpunkt då utbetalningen genomförs för luftfartsegendomen står med i den förteckning över stater som uppfyller kraven för en reduktion av minimipremiesatserna (nedan kallad Kapstadsförteckningen), samt i tillämpliga fall i en territoriell enhet i denna stat som uppfyller kraven enligt artikel 40 i detta tillägg.

c) 

Transaktionen avser ett luftfartsobjekt registrerat i det internationella register som har upprättats enligt Kapstadskonventionen och det tillhörande luftfartsprotokollet (nedan kallad Kapstadskonventionen eller CTC).

38. Reduktionen av de minimipremiesatser som fastställs i enlighet med underavsnitt I ovan får inte överskrida 10 % av den tillämpliga minimipremiesatsen.

39. För att föras upp på Kapstadsförteckningen ska en stat

a) 

vara en fördragsslutande part i Kapstadskonventionen,

b) 

ha lämnat de kvalificerande förklaringar som anges i bilaga 1 till detta tillägg,

c) 

ha genomfört Kapstadskonventionen, inklusive de kvalificerande förklaringarna, i sina lagar och andra författningar så som krävs, på ett sådant sätt att de åtaganden som fastställs i Kapstadskonventionen har överförts till nationell lagstiftning på lämpligt sätt.

40. För att uppfylla kraven i artikel 37 i detta tillägg ska en territoriell enhet

a) 

vara en territoriell enhet som Kapstadskonventionen har utsträckts till,

b) 

vara en territoriell enhet som de kvalificerande förklaringarna enligt bilaga 1 till detta tillägg är tillämpliga på,

c) 

ha genomfört Kapstadskonventionen, inklusive de kvalificerande förklaringarna, i sina lagar och andra författningar så som krävs, på ett sådant sätt att de åtaganden som fastställs i Kapstadskonventionen har överförts till nationell lagstiftning på lämpligt sätt.

41. Innan denna sektorsöverenskommelse träder i kraft ska parterna lämna en inledande, överenskommen Kapstadsförteckning till sekretariatet. Uppdateringar av Kapstadsförteckningen ska göras i enlighet med artiklarna 42–54 i detta tillägg.

42. En part eller icke-part som tillhandahåller statsstöd till luftfartyg får föreslå sekretariatet att en stat ska läggas till i Kapstadsförteckningen. Ett sådant förslag ska för denna stat omfatta följande:

a) 

Alla relevanta uppgifter om det datum då Kapstadskonventionens ratificerings- eller anslutningsinstrument deponerades hos depositarien.

b) 

En kopia av de försäkringar som har gjorts av den stat som är föreslagen för Kapstadsförteckningen.

c) 

Alla relevanta uppgifter om det datum då Kapstadskonventionen och de kvalificerande förklaringarna trädde i kraft.

d) 

En analys av de åtgärder som har vidtagits av den stat som är föreslagen för Kapstadsförteckningen i syfte att genomföra Kapstadskonventionen, inklusive de kvalificerande förklaringarna, i sina lagar och andra författningar så som krävs för att säkerställa att de åtaganden som fastställs i Kapstadskonventionen har överförts till nationell lagstiftning på lämpligt sätt.

e) 

Ett ifyllt frågeformulär enligt den blankett som bifogas i bilaga 2 till detta tillägg (nedan kallat CTC-frågeformuläret), som har fyllts i av minst en advokatbyrå som har behörighet att ge juridisk rådgivning om det relevanta jurisdiktionsområdet för den stat som är föreslagen för Kapstadsförteckningen. Av det ifyllda CTC-frågeformuläret ska följande framgå:

i) 

Namn och kontorsadress(er) för den eller de advokatbyråer som har svarat.

ii) 

Advokatbyråns relevanta erfarenhet, vilket kan inbegripa erfarenhet av lagstiftnings- och konstitutionsförfaranden eftersom de avser genomförandet av internationella fördrag i staten, samt specifik erfarenhet av frågor som rör Kapstadskonventionen, inbegripet erfarenhet av rådgivning antingen åt en stat när det gäller genomförande och tillämpning av Kapstadskonventionen eller åt den privata sektorn alternativt erfarenhet av att genomdriva borgenärens rättigheter i den stat som är föreslagen för Kapstadsförteckningen.

iii) 

Huruvida advokatbyrån är involverad eller avser att bli involverad i några transaktioner som kan inbegripa en reduktion av minimipremiesatserna om den föreslagna staten förs upp i Kapstadsförteckningen ( 39 ).

iv) 

Datum för ifyllande av CTC-frågeformuläret.

43. Sekretariatet ska sända ut ett OLIS-meddelande med förslaget inom fem arbetsdagar.

44. Alla parter eller icke-parter som tillhandahåller statsstöd till luftfartyg får föreslå att en stat ska strykas ur Kapstadsförteckningen om de anser att denna stat har vidtagit åtgärder som är oförenliga med denna stats åtaganden enligt Kapstadskonventionen eller också har underlåtit att vidta åtgärder som krävs enligt dessa åtaganden. I sitt förslag om strykning ur Kapstadsförteckningen ska parten eller icke-parten ge en fullständig beskrivning av de omständigheter som har gett upphov till förslaget om strykning, t.ex. eventuella åtgärder som staten har vidtagit som är oförenliga med dess åtaganden enligt Kapstadskonventionen eller underlåtenhet att upprätthålla eller genomföra den lagstiftning som krävs för statens åtaganden enligt Kapstadskonventionen. Den part eller icke-part som inkommer med förslaget om strykning från Kapstadsförteckningen ska lämna den stödjande dokumentation som kan finnas tillgänglig, och sekretariatet ska sända ut ett OLIS-meddelande med detta förslag inom fem arbetsdagar.

45. Alla parter eller icke-parter som tillhandahåller statsstöd för luftfartyg får inkomma med förslag om att en stat som tidigare har strukits från Kapstadsförteckningen ska återinföras, om ett sådant återinförande är berättigat med hänsyn till senare korrigerande åtgärder eller händelser. Ett sådant förslag ska åtföljas av en beskrivning av de omständigheter som ledde till att staten ströks samt en rapport om de korrigerande åtgärder som vidtagits efter detta och som talar för ett återinförande. Sekretariatet ska sända ut ett OLIS-meddelande med detta förslag inom fem arbetsdagar.

46. Parterna kan godkänna eller invända mot ett förslag som har lagts fram enligt artiklarna 42–45 i detta tillägg inom 20 arbetsdagar räknat från det att förslaget lades fram (nedan kallad period 1).

47. Om det inte har gjorts några invändningar mot förslaget i slutet av period 1, och när det gäller artikel 44 i detta tillägg såvida förslaget inte dragits tillbaka av den föreslående parten eller icke-parten med bevis på korrigerande åtgärder eller händelser, ska den föreslagna uppdateringen av Kapstadsförteckningen anses ha godkänts av samtliga parter. Sekretariatet ska ändra Kapstadsförteckningen i enlighet med detta och sända ut ett OLIS-meddelande inom fem arbetsdagar. Den uppdaterade Kapstadsförteckningen ska träda i kraft från och med dagen för detta meddelande.

48. Vid en invändning mot den föreslagna uppdateringen av Kapstadsförteckningen ska den eller de invändande parterna inom period 1 lämna en skriftlig förklaring om skälet till invändningen. Sedan OECD-sekretariatet har sänt ut den skriftliga invändningen till samtliga parter ska de göra sitt yttersta för att nå en överenskommelse inom en period av ytterligare tio arbetsdagar (nedan kallad period 2).

49. Parterna ska underrätta sekretariatet om resultatet av sina överläggningar. Om en överenskommelse nås under period 2, ska sekretariatet vid behov uppdatera Kapstadsförteckningen i enlighet med detta och sända ut ett OLIS-meddelande under de följande fem arbetsdagarna. Den uppdaterade Kapstadsförteckningen ska träda i kraft från och med dagen för detta meddelande.

50. Om ingen enighet nås under period 2, ska ordföranden för sektorsgruppen (nedan kallad ordföranden) inom 20 arbetsdagar (nedan kallad period 3) omedelbart efter period 2 göra sitt yttersta för att verka för samförstånd mellan parterna. Om inget samförstånd har nåtts i slutet av period 3, ska en slutlig lösning uppnås genom följande förfaranden:

a) 

Ordföranden ska lämna en skriftlig rekommendation om den föreslagna uppdateringen av Kapstadsförteckningen. Ordförandens rekommendation ska avspegla majoritetsståndpunkten utifrån de åsikter som öppet har framförts av åtminstone de parter som tillhandahåller statsstöd till export av luftfartyg. I avsaknad av majoritetsståndpunkt ska ordförandens rekommendation grundas enbart på de åsikter som har framförts av parterna och ska i skriftlig form ange grunden för rekommendationen, inklusive vilka berättigandekriterier som inte är uppfyllda om berättigande saknas.

b) 

Ordförandens rekommendation får inte röja några uppgifter om parternas åsikter eller ståndpunkter i samband med det förfarande som fastställs i artiklarna 42–51 i detta tillägg.

c) 

Parterna ska godta ordförandens rekommendation.

51. Om parterna eller ordföranden har fastställt att en stat inte är berättigad att föras upp i Kapstadsförteckningen efter det att ett förslag har lämnats in i enlighet med artikel 42 i detta tillägg, får en part eller icke-part inkomma med ett annat förslag som innehåller en begäran om att parterna ska överväga statens berättigande. Den part eller icke-part som inkommer med förslaget ska ange skälen till att det ursprungligen fastställdes att staten var berättigad. Den part eller icke-part som inkommer med förslaget ska också erhålla och lämna ett uppdaterat CTC-frågeformulär. Detta nya förslag ska behandlas enligt det förfarande som anges i artiklarna 46–52 i detta tillägg.

52. Vid eventuella ändringar av förteckningen med godkända länder i enlighet med förfarandena i artikel 50 i detta tillägg, ska sekretariatet utfärda ett OLIS-meddelande med den uppdaterade Kapstadsförteckningen inom fem arbetsdagar efter en sådan ändring. Den uppdaterade Kapstadsförteckningen ska träda i kraft från och med dagen för detta meddelande.

53. Tillägg, strykning eller återinförande av en stat i Kapstadsförteckningen efter utbetalningen för ett luftfartyg ska inte påverka de minimipremiesatser som har fastställts för ett sådant luftfartyg.

54. När det gäller det förfarande som fastställs i artiklarna 42–52 i detta tillägg ska parterna inte röja några uppgifter om de åsikter eller ståndpunkter som har framförts.

55. Parterna ska övervaka genomförandet av artiklarna 42–54 i detta tillägg och se över det under första halvåret 2012, därefter årligen eller på en parts begäran.

56. Följande justeringar får tillämpas för nya och begagnade luftfartyg i fråga om tillämpliga minimipremiesatser:

a) 

Ett avdrag på fem baspunkter (spreadar per år) eller 0,29 % (förskott) på de tillämpliga minimipremiesatserna får tillämpas på statsstödda transaktioner i form av villkorlig försäkringstäckning.

b) 

Minimipremiesatser ska tillämpas på det täckta kapitalbeloppet.

III.   ICKE-TILLGÅNGSSÄKRADE TRANSAKTIONER

57. Trots vad som sägs i bestämmelserna i artikel 19 a i detta tillägg får parterna tillhandahålla statsstödda exportkrediter för icke-tillgångssäkrade transaktioner, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt:

a) 

För icke-statliga transaktioner:

1. 

Högsta värde på det exportkontrakt som får statsstöd är 15 miljoner US-dollar.

2. 

Längsta återbetalningstid ska vara tio år.

3. 

Ingen tredje part har en säkerhetsrätt i de tillgångar som finansieras.

4. 

Ett minimipåslag på 30 % ska tillämpas på de minimipremiesatser som fastställs i enlighet med underavsnitt I ovan.

b) 

När det gäller transaktioner med en statlig köpare eller som har enoåterkallelig och ovillkorad statlig garanti, ska ett minimipåslag enligt tabell 6 nedan tillämpas på de minimipremiesatser som anges i enlighet med underavsnitt I ovan.



Tabell 6

Riskkategori

Påslag (i %)

1

0

2

0

3

0

4

10

5

15

6

15

7

25

8

25

58. Bestämmelserna i artiklarna 37–53 i detta tillägg är inte tillämpliga på statsstödda exportkrediter som tillhandahålls enligt artikel 57 i detta tillägg.

AVSNITT 3

Minimipremiesatser för andra varor och tjänster än begagnade luftfartyg som omfattas av del 3 i denna sektorsöverenskommelse

59. När statsstöd tillhandahålls för alla andra varor och tjänster än begagnade luftfartyg som omfattas av del 3 i denna sektorsöverenskommelse ska minimipremiesatserna vara som följer:

a) 

För tillgångssäkrade transaktioner ska minimipremiesatserna vara lika med de gällande minimispreadar som har fastställts i enlighet med underavsnitt I ovan och när det gäller ren risktäckning omvandlas till förskottsavgifter med hjälp av konverteringsmodellen och lämplig löptid.

b) 

För icke-tillgångssäkrade transaktioner ska minimipremiesatserna vara lika med de gällande minimispreadar som har fastställts i enlighet med underavsnitt I ovan med ett påslag på 30 % och när det gäller pure cover omvandlas till förskottsavgifter med hjälp av konverteringsmodellen och lämplig löptid.

60. Bestämmelserna i artiklarna 37–53 i detta tillägg ska tillämpas på statsstöd för tillgångssäkrade reservmotorer som omfattas av artikel 20 a och c i denna sektorsöverenskommelse och stöd enligt artikel 21 a 1 första strecksatsen i denna sektorsöverenskommelse.

61. Bestämmelserna i artikel 56 i detta tillägg ska också tillämpas på statsstöd för alla övriga varor och tjänster än begagnade luftfartyg som omfattas av del 3 i denna sektorsöverenskommelse.




BILAGA 1

KVALIFICERANDE FÖRKLARINGAR

1. Vid tillämpning av avsnitt 2 i tillägg II ska begreppet ”kvalificerande förklaringar” och alla övriga hänvisningar till detta begrepp i denna sektorsöverenskommelse innebära att en fördragsslutande part i Kapstadskonventionen (nedan kallad fördragsslutande part):

a) 

har lämnat förklaringarna i artikel 2 i denna bilaga, och

b) 

inte har lämnat förklaringarna i artikel 3 i denna bilaga.

2. Vid tillämpningen av artikel 1 a i denna bilaga rör det sig om följande förklaringar:

a) 

Insolvens: Konventionsparten förklarar att den kommer att tillämpa alternativ A i dess helhet enligt artikel XI i luftfartsprotokollet för samtliga typer av insolvensförfaranden och att väntetiden enligt artikel XI.3 för detta alternativ ska uppgå till högst 60 kalenderdagar.

b) 

Avregistrering: Konventionsparten förklarar att den kommer att tillämpa artikel XIII i luftfartsprotokollet.

c) 

Val av tillämplig lag: Konventionsparten förklarar att den kommer att tillämpa artikel VIII i luftfartsprotokollet.

Samt minst en av följande förklaringar (gärna båda):

d) 

Metod för att vidta åtgärder: Konventionsparten förklarar i enlighet med artikel 54.2 i konventionen att de åtgärder som står till borgenärens förfogande enligt en bestämmelse i konventionen och vars verkställighet enligt dessa bestämmelser inte förutsätter en framställan hos domstol får vidtas utan domstolens samtycke (tillägget ”utan domstolsåtgärd och” rekommenderas (men är inget krav) före orden ”domstolens samtycke”).

e) 

Åtgärder i rätt tid: Konventionsparten förklarar att den kommer att tillämpa artikel X i luftfartsprotokollet i dess helhet (punkt 5 krävs inte, även om den rekommenderas) och att antalet arbetsdagar som ska användas för den tidsfrist som fastställs i artikel X.2 i luftfartsprotokollet ska gälla

1. 

de åtgärder som avses i artikel 13.1 a, b och c i konventionen (bevarande av ett luftfartsobjekt och dess värde, besittning, kontroll eller förvaring av ett luftfartsobjekt samt kvarhållande av ett luftfartsobjekt) och uppgå till högst tio kalenderdagar,

2. 

de åtgärder som avses i artikel 13.1 d och e i konventionen (leasing eller förvaltning av luftfartsobjekt, inkomster från objekt samt försäljning och fördelning av inkomsterna från försäljningen av luftfartsobjekt) och uppgå till högst 30 kalenderdagar.

3. De förklaringar som avses i artikel 1 b i denna bilaga är följande:

a) 

Interimistiska åtgärder: Konventionsparten får inte ha lämnat någon förklaring enligt artikel 55 i konventionen där undantag begärs från artikel 13 eller 43 i konventionen. Detta gäller emellertid under förutsättning att, om konventionsparten har lämnat de förklaringar som anges i artikel 2 d i denna bilaga, lämnande av en förklaring enligt artikel 55 i konventionen inte utgör hinder för att avdraget enligt Kapstadskonventionen tillämpas.

b) 

Romkonventionen: Konventionsparten får inte ha lämnat någon förklaring enligt artikel XXXII i luftfartsprotokollet där undantag begärs från artikel XXIV i luftfartsprotokollet.

c) 

Leasing som åtgärd: Konventionsparten får inte ha lämnat någon förklaring enligt artikel 54.1 i konventionen som förhindrar leasing som åtgärd.

4. När det gäller artikel XI i luftfartsprotokollet gäller för Europeiska unionens medlemsstater att den kvalificerande förklaring som anges i artikel 2 a i denna bilaga ska anses ha lämnats av en medlemsstat med avseende på den artikeln, om denna medlemsstats nationella lagstiftning har ändrats för att återge villkoren i alternativ A enligt artikel XI i luftfartsprotokollet (med en väntetid på högst 60 kalenderdagar). När det gäller de kvalificerande förklaringar som fastställs i artikel 2 c och e i denna bilaga, ska dessa anses vara uppfyllda för denna sektorsöverenskommelse, om Europeiska unionens eller de behöriga medlemsstaternas lagstiftning är till väsentliga delar likartad den som fastställs i de relevanta artiklarna i denna bilaga. När det gäller artikel 2 c i denna bilaga råder enighet om att Europeiska unionens lagstiftning (förordning (EG) nr 593/2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser) i huvudsak är likartad med artikel VIII i luftfartsprotokollet.




BILAGA 2

FRÅGEFORMULÄR FÖR KAPSTADSKONVENTIONEN

I.   INLEDANDE INFORMATION

Lämna följande uppgifter:

1. 

Namn och fullständig adress för den advokatbyrå som fyller i frågeformuläret.

2. 

Advokatbyråns relevanta erfarenhet, vilket kan inbegripa erfarenhet av lagstiftningsförfaranden och konstitutionella förfaranden i samband med genomförandet av internationella fördrag i staten, samt specifik erfarenhet av frågor som rör Kapstadskonventionen, inbegripet erfarenhet av rådgivning antingen åt en stat när det gäller genomförande och tillämpning av Kapstadskonventionen eller åt den privata sektorn alternativt erfarenhet av att genomdriva borgenärens rättigheter i den stat som är föreslagen för Kapstadsförteckningen.

3. 

Huruvida advokatbyrån är involverad eller avser att bli involverad i några transaktioner som kan inbegripa en reduktion av minimipremiesatserna om den föreslagna staten förs upp i Kapstadsförteckningen ( 40 ).

4. 

Datum då detta frågeformulär fylldes i.

II.   FRÅGOR

1.    Kvalificerande förklaringar

1.1 Har staten ( 41 ) lämnat var och en av de kvalificerande förklaringarna i enlighet med kraven i bilaga 1 till tillägg II i sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för civila luftfartyg (nedan kallad sektorsöverenskommelsen om luftfartyg) (var och en nedan kallad kvalificerande förklaring)? När det gäller ”Metod för att vidta åtgärder” [artikel 2 d] och ”Åtgärder i rätt tid” [artikel 2 e]: ange om en av dessa förklaringar har lämnats eller båda.

1.2 Beskriv om dessa förklaringar på något sätt kan avvika från de krav som avses i fråga 1.1.

1.3 Bekräfta att staten inte har lämnat någon av de förklaringar som anges i artikel 3 i bilaga 1 till tillägg II till sektorsöverenskommelsen om luftfartyg.

2.    Ratificering

2.1 Har staten ratificerat, godtagit, godkänt eller anslutit sig till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet (nedan kallad konventionen)? Ange ratificerings-/anslutningsdatum och beskriv kort statens anslutnings- eller ratificeringsprocess för konventionen.

2.2 Har konventionen och de lämnade kvalificerande förklaringarna vunnit laga kraft inom hela statens territorium utan ytterligare akter, genomförandelagstiftning eller antagande av ytterligare lagar och andra författningar?

2.3 Ge i så fall en kort förklaring av förfarandet som ger konventionen och de kvalificerande förklaringarna laga kraft.

3.    Den nationella och lokala lagstiftningens effekt

3.1 Beskriv och ange i tillämpliga fall genomförandelagstiftning och genomförandebestämmelser för konventionen och varje kvalificerande förklaring som staten har lämnat.

3.2 Skulle konventionen och de lämnade kvalificerande förklaringarna sedan de har överförts till nationell lagstiftning ( 42 ), upphäva eller ha prioritet framför motstridig nationell lagstiftning eller regelverk, beslut, rättspraxis eller lagstiftningspraxis som står i strid med detta? Om så är fallet, beskriv hur detta sker ( 43 ). I annat fall, lämna närmare information.

3.3 Finns det för närvarande några brister i genomförandet av konventionen och de kvalificerande förklaringarna? Om så är fallet, beskriv dem ( 44 ).

4.    Domstolsbeslut och administrativa beslut

4.1 Beskriv eventuella faktorer, inbegripet rättslig, regleringsmässig eller administrativ praxis, som skulle kunna förväntas leda till att domstolar, myndigheter eller administrativa organ inte kan ge konventionen och de kvalificerande förklaringarna full verkan och effekt ( 45 ) ( 46 ).

4.2 Har det enligt din kännedom förekommit att en borgenär har vidtagit någon rättslig eller administrativ åtgärd i enlighet med konventionen? Om så är fallet, beskriv åtgärden och ange om den gav resultat.

4.3 Har det enligt din kännedom efter ratificeringen/genomförandet förekommit att domstolarna i staten i något fall i strid med konventionen och de kvalificerande förklaringarna har motsatt sig att se till att en gäldenär eller garant uppfyller sina låneåtaganden?

4.4 Finns det enligt din kännedom några andra faktorer som kan inverka på om domstolar och administrativa organ kan förväntas agera på ett sätt som är förenligt med konventionen och de kvalificerande frågeformulären? Om så är fallet, ange på vilket sätt.




Tillägg III

Minimiräntesatser

Det statliga finansieringsstödet ska varken helt eller delvis uppväga eller kompensera den lämpliga premiesats för risken för utebliven betalning som tas ut i enlighet med tillägg II.

1.   RÖRLIG MINIMIRÄNTESATS

a) 

Den rörliga minimiräntesatsen ska, beroende på vad som är tillämpligt, vara Euribor, BBSY (Bank Bill Swap Rate), Libor (London Inter-Bank Offered Rate), som har sammanställts av de brittiska bankernas sammanslutning BBA med den valuta och löptid som motsvarar räntebetalningsfrekvensen på statsstödda exportkrediter, eller CDOR (Canadian Dealer Offered Rate). Till detta ska läggas ett marginalriktvärde som har beräknats i enlighet med artikel 8 i detta tillägg.

b) 

Mekanismen för att fastställa den rörliga räntan ska variera som följer, beroende på vilken återbetalningsprofil som har valts:

1. 

När återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta ska ske i kombination i lika stora amorteringar, ska man använda den Euribor/BBSY/Libor/CDOR som är relevant med hänsyn till relevant valuta och betalningsfrekvens och som gällde två affärsdagar före dagen för kreditutnyttjande för att beräkna hela betalningsplanen, som om det vore en fast ränta. Därefter fastställs återbetalningsplanen för kapitalbeloppet liksom den första räntebetalningen. Den andra räntebetalningen osv. ska beräknas baserad på den relevanta Euribor/BBSY/Libor/CDOR som gällde två affärsdagar före den tidigare betalningsdagen på det utestående kapitalbelopp som inledningsvis fastställdes.

2. 

När återbetalningen av kapitalbeloppet sker i lika stora amorteringar ska man använda den Euribor/BBSY/Libor/CDOR som är relevant med hänsyn till relevant valuta och betalningsfrekvens och som gällde två affärsdagar före dagen för kreditutnyttjande och före varje betalningsdatum för att beräkna den följande räntebetalningen på det utestående kapitalbeloppet.

c) 

När statligt finansieringsstöd beviljas till lån med rörlig ränta, kan köpare/låntagare ha möjlighet att byta från rörlig till fast ränta under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

1. 

Möjligheten är enbart begränsad till swapräntan.

2. 

Möjligheten att byta ges endast på begäran, endast en gång och ska rapporteras på vederbörligt sätt med en hänvisning till det rapporteringsformulär som inledningsvis sändes till sekretariatet enligt artikel 24 i denna överenskommelse.

2.   FAST MINIMIRÄNTESATS

Den fasta minimiräntesatsen ska vara något av följande:

a) 

Swapräntan för den relevant valutan för den statsstödda exportkrediten och med en löptid som motsvarar den interpolerade räntan för de två tillgängliga årsperioder som ligger närmast lånets medellöptid. Räntan ska fastställas två affärsdagar före dagen för varje kreditutnyttjande.

ELLER

b) 

Marknadsreferensräntan (CIRR) som har fastställts enligt bestämmelserna i artiklarna 3–7 i detta tillägg.

Till detta ska i båda fallen läggas ett marginalriktvärde som har beräknats i enlighet med artikel 8 f i detta tillägg.

3.   KONSTRUKTION AV CIRR

a) 

En CIRR fastställs för någon av de stödberättigande valutor som anges i artikel 9 i denna sektorsöverenskommelse och beräknas genom att en fast marginal på 120 baspunkter läggs till en av tre följande löptider (basräntorna):

1. 

Avkastningen på femåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på högst nio år.

2. 

Avkastningen på sjuåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på mer än nio men högst tolv år.

3. 

Avkastningen på nioåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på mer än tolv men högst 15 år.

b) 

CIRR ska beräknas månadsvis på grundval av data från föregående månad och anmälas till sekretariatet senast fem dagar efter månadens utgång. Sekretariatet ska därefter genast underrätta alla parter om tillämpliga räntor och offentliggöra dessa. CIRR ska träda i kraft den femtonde dagen i varje månad.

c) 

En part eller icke-part får begära att CIRR fastställs för en icke-parts valuta. I samråd med den berörda icke-parten kan en part eller sekretariatet på icke-partens vägnar lägga fram ett förslag till konstruktion av CIRR i den valutan med hjälp av de förfaranden för en gemensam hållning som anges i artiklarna 28–33 i denna sektorsöverenskommelse.

4.   GILTIGHETSTID FÖR CIRR

a) 

Varaktighet för CIRR: den CIRR som ska tillämpas på en transaktion ska inte gälla under en period som överskrider sex månader från det att den har valts (exportkontraktsdatum eller något tillämpningsdatum efter detta) fram till kreditavtalsdatumet. Om kreditavtalet inte undertecknas inom den tidsfristen och CIRR fastställs för ytterligare sex månader, ska den nya CIRR beviljas till den räntesats som gällde vid datumet för det nya fastställandet.

b) 

Efter kreditavtalsdatumet ska CIRR tillämpas för kreditutnyttjandeperioder på högst sex månader. Efter den första kreditutnyttjandeperioden på sex månader fastställs CIRR för nästa sexmånadersperiod. Den nya CIRR ska vara den som gäller den första dagen under den nya sexmånadersperioden och får inte understiga den CIRR som ursprungligen valdes (detta förfarande ska upprepas för varje efterföljande sexmånadersperiod med kreditutnyttjande).

5.   TILLÄMPNING AV MINIMIRÄNTESATSER

Enligt kreditavtalets bestämmelser får låntagaren inte ges möjlighet att byta från statsstödd finansiering med rörlig ränta till finansiering med förvald CIRR och ska heller inte tillåtas byta mellan en förvald CIRR och den kortfristiga marknadsränta som anges på varje räntebetalningsdag under lånets livslängd.

6.   FÖRTIDA ÅTERBETALNING AV LÅN MED FAST RÄNTESATS

Om en låntagare frivilligt i förtid helt eller delvis återbetalar ett lån med fast räntesats som fastställts i enlighet med artikel 2 i detta tillägg, eller en del av ett sådant lån, eller när den CIRR som tillämpas inom ramen för kreditavtalet ändras till rörlig ränta eller swapränta, ska låntagaren kompensera den institution som tillhandahållit det statliga finansieringsstödet för alla kostnader och förluster till följd av detta, inbegripet institutionens kostnader för att ersätta den del av kassainflödet till fast ränta som bortfaller till följd av den förtida återbetalningen.

7.   OMEDELBARA FÖRÄNDRINGAR AV RÄNTESATSER

Om marknadsutvecklingen kräver anmälan om en ändring av CIRR under loppet av en månad ska den ändrade räntesatsen börja tillämpas tio arbetsdagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan om ändringen.

8.   MARGINALRIKTVÄRDE

a) 

Ett tremånaders Libor-marginalriktvärde ska beräknas månadsvis, i enlighet med punkt b, med hjälp av uppgifter som har anmälts till sekretariatet i enlighet med punkt c, och ska träda i kraft den femtonde dagen varje månad. När marginalriktvärdet har beräknats ska sekretariatet underrätta parterna om det och se till att det offentliggörs.

b) 

Tremånaders Libor-marginalriktvärdet ska vara en räntesats som motsvarar genomsnittet av de lägsta 50 % av marginalerna över i) tremånaders Libor som tas ut för transaktioner med rörlig ränta, och ii) tremånaders Libor interpolerad genom byte från fast ränta till en motsvarande rörlig ränta som tas ut för transaktioner med fast ränta eller emissioner på kapitalmarknaden. I vartdera fallet ska de marginaler som ingår i de månatliga rapporter om riktvärden som lämnas av berörda parter vara de som hänför sig till de tre hela kalendermånader som föregår det ikraftträdandedatum som fastställs i punkt a ovan. De transaktioner/emissioner som används vid beräkningen av marginalriktvärdet ska uppfylla följande villkor:

1. 

Transaktioner, denominerade i US-dollar, med 100 % ovillkorlig garanti.

2. 

Statsstöd beviljat för luftfartyg som värderas till minst 35 miljoner US-dollar (eller motsvarande i en annan stödberättigande valuta).

c) 

Parterna ska rapportera en marginal så snart den är känd, och denna marginal kommer att kvarstå i partens rapport om marginalriktvärden i tre hela kalendermånader. När det gäller en enskild transaktion med flera prissättningstillfällen ska inga försök göras att matcha senare prissättningstillfällen till efterhandsanmälningar.

d) 

Parterna ska anmäla transaktioner från och med det datum då den långfristiga marginalen realiseras. För transaktioner inom bankuppdrag (inbegripet PEFCO (Private Export Funding Corporation)) är marginalens realiseringsdatum den dag då den första av följande händelser inträffar: i) partens utfärdande av ett slutligt åtagande, ii) fastställandet av marginalen efter åtagandet, iii) kreditutnyttjandet, och iv) fastställandet av den långfristiga marginalen efter kreditutnyttjandet. Om det sker flera kreditutnyttjanden inom ramen för samma bankuppdrag och med samma marginal, ska anmälan endast göras avseende det första luftfartyget. För lån som finansieras genom kapitalmarknadstransaktioner ska marginalens realiseringsdatum vara den dag då den långfristiga satsen fastställs, vilket normalt är obligationens emissionsdatum. Om det sker flera kreditutnyttjanden inom ramen för samma obligation och med samma marginal, ska anmälan endast göras avseende det första luftfartyget.

e) 

Tremånaders Libor-marginalriktvärdet ska tillämpas på transaktioner med rörlig ränta och ska fastställas i samband med det slutliga åtagandet.

f) 

För transaktioner med fast ränta ska det tillämpliga marginalriktvärdet fastställas genom byte från tremånaders Libor-marginalriktvärdet till en motsvarande spread över den tillämpliga fasta räntesatsen, i enlighet med artikel 2 i detta tillägg, dagen för det slutliga åtagandet, och den ska fastställas från och med detta datum.

g) 

Parterna ska övervaka marginalriktvärdet och se över marginalriktvärdesmekanismen på en parts begäran.




Tillägg IV

Rapporteringsformulär

a)    Grundinformation

1. Anmälande land.

2. Datum för anmälan.

3. Anmälande myndighets/organs namn.

4. Identifieringsnummer.

b)    Uppgifter om köparen/låntagaren/garanten

5. Köparens namn och land.

6. Låntagarens namn och land.

7. Garantens namn och land.

8. Köparens/låntagarens/garantens status (dvs. stat, privat bank, annan privat enhet).

9. Riskklassificering av köparen/låntagaren/garanten.

c)    Finansiella villkor

10. I vilken form som statsstödet tillhandahålls, t.ex. ren risktäckning, statligt finansieringsstöd.

11. Om statligt finansieringsstöd tillhandahålls, är det en direkt kredit/refinansiering/räntestöd.

12. Beskrivning av den transaktion som beviljats stöd, inklusive tillverkare, luftfartygsmodell och beteckning, uppgift om huruvida transaktionen omfattas av övergångsbestämmelserna i artikel 39 a eller 39 b i denna överenskommelse.

13. Dag för slutligt åtagande.

14. Kreditens valuta.

15. Kreditbelopp, enligt följande skala i miljoner US-dollar:



Kategori

Kreditbelopp

I

0–200

II

200–400

III

400–600

IV

600–900

V

900–1 200

VI

1 200 –1 500

VII

1 500 –2 000  (*1)

(*1)   

Ange antalet multipler av 300 miljoner US-dollar utöver 2 000 US-dollar.

16. Andel statsstöd.

17. Återbetalningstid.

18. Återbetalningsprofil och återbetalningsfrekvens – inklusive genomsnittlig vägd återbetalningsperiod i tillämpliga fall.

19. Tid som förflyter mellan kredittidens början och första återbetalningen av kapitalbeloppet.

20. Räntor:

— 
Lägsta räntesats som tillämpas
— 
Marginalriktvärde som tillämpas.

21. Sammanlagd premie som tas ut i form av

— 
förskottsavgifter (i procent av kreditbeloppet), eller
— 
spreadar (baspunkter per år över tillämpad räntesats).
— 
I tillämpliga fall: påslaget på 15 % som tillämpas i enlighet med artikel 20 b i tillägg II ska anges separat.

22. När det gäller direkt kredit/finansiering de avgifter som tas ut i form av:

— 
Uppläggningsavgift:
— 
Limit-/premieavgift.
— 
Administrationsavgift.

23. Premieperiod.

24. När det gäller ren risktäckning: premieavgifter.

25. Uppläggningsvillkor för transaktionen: riskdämpare/tillämpat premiepåslag

26. I tillämpliga fall: en uppgift om vilken inverkan Kapstadskonventionen har på den tillämpade premiesatsen.




Tillägg V

Förteckning över definitioner

Total kostnadsekvivalens : nettonuvärdet av premiesatser, räntekostnader och avgifter som tas ut för en direkt kredit som procentandel av det direkta kreditbeloppet är lika med nettonuvärdet av summan av premiesatser, räntekostnader och avgifter som tas ut för ren risktäckning som procentandel av kreditbeloppet med ren risktäckning.

Tillgångssäkrad : en transaktion som uppfyller villkoren i 19 a i tillägg II.

Köpare/låntagare : inbegriper (men är inte begränsat till) kommersiella enheter som flygbolag, uthyrare och statliga enheter (eller om det rör sig om en annan enhet den huvudsakliga finansieringskällan för återbetalning av transaktionen).

Köparspecifik utrustning : utrustning som tillhandahållits av köparen och installerats i luftfartyget under tillverknings-/renoveringsprocessen, vid eller före leverans, vilket framgår av försäljningsfakturan från tillverkaren.

Kapstadskonventionen : Kapstadskonventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker och det tillhörande protokollet om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt.

Åtagande : en förklaring, oavsett form, genom vilken mottagarlandet, köparen, låntagaren, exportören eller det finansiella institutet underrättas om beredskapen eller avsikten att bevilja statsstöd, vilket bland annat kan inbegripa brev om stödberättigande eller saluföring.

Gemensam hållning : en överenskommelse mellan parterna om att för en viss transaktion eller under särskilda omständigheter godkänna vissa specifika finansiella villkor för statsstöd. Bestämmelserna om en gemensam hållning ska ersätta bestämmelserna i sektorsöverenskommelsen endast i fråga om den transaktion eller under de omständigheter som anges i den gemensamma hållningen.

Villkorlig försäkringstäckning : statsstöd som vid inställelse av betalningar för fastställda risker resulterar i ersättning till mottagaren efter en viss karenstid; under denna karenstid har förmånstagaren inte rätt att få någon utbetalning från parten. Utbetalningar inom ramen för villkorlig försäkringstäckning görs med förbehåll för den underliggande dokumentationens och den underliggande transaktionens giltighet och undantag.

Ombyggnad : En större ändring av ett luftfartygs typkonstruktion genom ombyggnad till en annan typ av luftfartyg (inbegripet ombyggnad av ett passagerarluftfartyg till vattenbombare, fraktluftfartyg, sök- och räddningsluftfartyg, övervakningsluftfartyg eller affärsjetluftfartyg), med förbehåll för certifiering av den behöriga civila luftfartygsmyndigheten.

Klassificering av länder i riskkategorier : gällande landriskklassificering som har fastställts av parterna i consensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter och offentliggjorts på OECD:s webbplats.

Kreditvärderingsinstitut : ett av de internationellt erkända kreditvärderingsinstituten eller något annat kreditvärderingsinstitut som parterna kan godta.

Motorsatser : en uppsättning delar som införs i syfte att förbättra tillförlitlighet, hållbarhet och/eller flygprestanda med hjälp av den teknik som införs.

Exportkredit : en försäkring, en garanti eller ett finansieringsarrangemang som gör att en utländsk köpare av exporterade varor och/eller tjänster kan få uppskov med betalningen en tid. En exportkredit kan vara i form av en leverantörskredit som beviljas av exportören eller också i form av en köparkredit där exportörens bank eller ett annat finansinstitut fungerar som långivare till köparen (eller dennes bank).

Slutligt åtagande : ett slutligt åtagande föreligger när en part lagt fram exakta och fullständiga finansiella villkor, antingen genom ömsesidig överenskommelse eller genom en ensidig åtgärd.

Bindande kontrakt : ett avtal mellan tillverkaren och den person som är leveransmottagare för luftfartyget eller motorerna i egenskap av köpare, eller, i samband med ett sale-and-lease-back-avtal, i egenskap av förhyrare där leasingtiden uppgår till minst fem år, som fastställer ett bindande åtagande (exklusive åtaganden för alternativ som inte har utnyttjats), där underlåtelse att uppfylla avtalsvillkoren medför skadeståndsansvar.

Berörd part : en part som i) tillhandahåller statsstöd för skrov eller luftfartygsmotorer vilka helt eller delvis har tillverkats inom partens territorium, ii) har ett befintligt väsentligt kommersiellt intresse eller erfarenhet av den berörda köparen/låntagaren, eller iii) har tillfrågats av en tillverkare/exportör att tillhandahålla statsstöd till köparen/låntagaren i fråga.

Räntestöd : kan vara i form av ett arrangemang mellan å ena sidan en stat, eller en institution som handlar för eller på uppdrag av en stat, och å andra sidan banker eller andra finansinstitut, vilket gör att exportfinansiering kan tillhandahållas till fast ränta som uppgår till den relevanta fasta minimiräntesatsen eller högre.

Större modifieringar/renovering : omkonfigurering eller uppgradering av ett passagerar- eller fraktluftfartyg.

Nettopris : priset för en enhet som faktureras av tillverkaren eller leverantören, efter det att hänsyn tagits till alla prisavdrag och andra kontanta krediter minus alla andra krediter eller åtaganden som på något sätt kan knytas eller rimligen hänföras till detta, vilket anges i en bindande redogörelse från varje luftfartygs- och motortillverkare – motortillverkarens redogörelse krävs endast när detta är relevant enligt den aktuella formen av köpeavtal – eller, i förekommande fall, från tjänsteleverantören, och underbyggs genom den dokumentation som statsstödsleverantören kräver som bekräftelse av nettopriset. Importtullar och skatt (t.ex. mervärdesskatt) ingår inte i nettopriset.

Nya luftfartyg : Se artikel 8 a i denna sektorsöverenskommelse.

Icke-tillgångssäkrad : en transaktion som inte uppfyller beskrivningen i artikel 19 a i tillägg II.

Icke-statlig transaktion : en transaktion som inte uppfyller beskrivningen i artikel 57 b i tillägg II.

Premieperiod : om inte annat följer av artikel 37 b i tillägg II period då den premiesats och de därmed sammanhängande riskdämparna som tillhandahålls för en transaktion gäller. Denna period får inte överskrida 18 månader räknat från den dag den fastställts till den sista utbetalningen.

Konverteringsmodell för premiesatser : modell som har överenskommits av och tillhandahållits till parterna och som ska användas för denna sektorsöverenskommelse i syfte att omvandla förskottspremier till spreadar och vice versa, där den tillämpade ränte- och diskontonivån ska ligga på 4,6 %. Denna nivå ska regelbundet ses över av parterna.

Förhandsanmälan : en anmälan som görs minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås, med hjälp av rapporteringsformuläret i tillägg IV.

Ren risktäckning : statsstöd som tillhandahålls av en regering eller för dennas räkning och som endast gäller garanti eller försäkring av exportkredit, dvs. det ges inte statligt finansieringsstöd.

Återbetalningstid : den period som inleds vid kredittidens början och som upphör på den i kontraktet angivna dagen för slutlig återbetalning av kapitalbeloppet.

Statlig transaktion : en transaktion som uppfyller beskrivningen i artikel 57 b i tillägg II.

Kredittidens början : när det gäller försäljning av luftfartyg inklusive helikoptrar, reservmotorer och reservdelar, börjar kredittiden senast den dag då köparen fysiskt tar varorna i besittning eller senast på det vägda genomsnittliga datum då köparen fysiskt tar varorna i besittning. I fråga om tjänster ska kredittiden senast börja den dag då fakturorna överlämnas till kunden eller den dag kunden mottar tjänsten.

Swapränta : en fast ränta som motsvarar halvårsräntan för att byta rörliga räntebetalningar mot fasta räntebetalningar (på utbudssidan), som har offentliggjorts av en oberoende leverantör av marknadsindex, t.ex. Telerate, Bloomberg, Reuters eller motsvarande, kl. 11.00 New York-tid, två affärsdagar före dagen för kreditutnyttjande.

Genomsnittlig vägd återbetalningsperiod : den tid det tar att betala tillbaka hälften av kapitalbeloppet för en kredit. Detta beräknas som summan av tiden (räknad i år) mellan kredittidens början och varje återbetalning av kapital viktad efter andelen av kapitalet som återbetalas vid varje återbetalningsdatum.




BILAGA IV

SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR, BEGRÄNSNING AV OCH ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR SAMT VATTENPROJEKT

Syftet med denna sektorsöverenskommelse är att fastställa lämpliga finansiella villkor för projekt inom utvalda sektorer som bl.a. inom internationella initiativ har konstaterats bidra stort till att begränsa klimatförändringen, däribland projekt som rör förnybara energikällor, minskade växthusgasutsläpp och hög energieffektivitet, anpassning till klimatförändringen samt vattenprojekt. Parterna i denna sektorsöverenskommelse är införstådda med att de finansiella villkoren i sektorsöverenskommelsen, som utgör ett komplement till consensusöverenskommelsen, ska genomföras på ett sådant sätt att det är förenligt med consensusöverenskommelsens syfte.

KAPITEL I

SEKTORSÖVERENSKOMMELSENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR PROJEKT INOM RAMEN FÖR DE SEKTORER FÖR FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR SOM ÄR STÖDBERÄTTIGADE ENLIGT TILLÄGG I

a) 

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt inom de stödberättigade sektorer som anges i tillägg I till denna sektorsöverenskommelse för:

1. 

Export av kompletta anläggningar för förnybara energikällor eller delar därav, inbegripet alla komponenter, all utrustning, allt material och alla tjänster (inklusive utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av dessa anläggningar.

2. 

Modernisering av befintliga anläggningar för förnybara energikällor när anläggningens ekonomiska livslängd sannolikt kommer att förlängas med minst återbetalningsperioden. Om detta kriterium inte uppfylls, ska reglerna i consensusöverenskommelsen gälla.

b) 

Denna sektorsöverenskommelse är inte tillämplig på utgiftsposter utanför kraftproduktionsanläggningens gräns för vilka köparen normalt ansvarar, särskilt inte vattenförsörjning som inte är direkt kopplad till kraftproduktionsanläggningen, kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar och ställverk, samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, byggnadslov), förutom i följande fall:

1. 

När köparen av ställverket är densamma som köparen av kraftproduktionsanläggningen och kontraktet ingås för det ursprungliga ställverket för den kraftproduktionsanläggningen, ska villkoren för det ursprungliga ställverket inte överskrida de villkor som gäller för anläggningen för förnybara energikällor.

2. 

Villkoren för ställverk, transformatorer och kraftledningar med lägsta tröskelspänning på 60 kV som är belägna utanför anläggningsgränsen för kraftproduktionsanläggningen för förnybara energikällor ska inte vara mer generösa än de som gäller för kraftproduktionsanläggningen för förnybara energikällor.

2.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR PROJEKT INOM SEKTORER FÖR BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGEN SOM ÄR STÖDBERÄTTIGADE ENLIGT TILLÄGG II

a) 

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt inom de stödberättigade sektorer som anges i tillägg I till denna sektorsöverenskommelse. Förteckningen över sektorer samt i tillämpliga fall motsvarande teknikneutrala prestandakriterier som används för att fastställa om ett projekt är stödberättigat kan komma att ändras över tiden i enlighet med översynsbestämmelserna i artikel 12 i denna sektorsöverenskommelse.

b) 

Sådana kontrakt ska gälla export av kompletta projekt eller delar därav, inbegripet alla komponenter, all utrustning, allt material och alla tjänster (inklusive utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av ett identifierbart projekt, under följande förutsättningar:

1. 

Projektet ska resultera i låga eller inga koldioxidutsläpp eller koldioxidekvivalenter och/eller i hög energieffektivitet.

2. 

Projektet ska vara utformat så att det åtminstone uppfyller de prestandastandarder som anges i tillägg II.

3. 

De fastslagna villkoren ska endast utökas för att åtgärda specifika finansiella nackdelar för ett projekt och ska grundas på de enskilda finansiella behoven och de specifika marknadsvillkoren för varje projekt.

3.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR PROJEKT SOM RÖR ANPASSNING OCH SOM ÄR STÖDBERÄTTIGADE ENLIGT TILLÄGG III

a) 

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt för projekt som uppfyller de kriterier som anges i tillägg III i denna sektorsöverenskommelse.

b) 

Sådana kontrakt ska gälla export av kompletta projekt eller delar därav, inbegripet alla komponenter, all utrustning, allt material och alla tjänster (inklusive utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av ett identifierbart projekt, under följande förutsättningar:

1. 

De villkor som anges i tillägg III är uppfyllda.

2. 

De fastslagna villkoren ska endast utökas för att åtgärda specifika finansiella nackdelar för ett projekt och ska grundas på de enskilda finansiella behoven och de specifika marknadsvillkoren för varje projekt.

c) 

Denna sektorsöverenskommelse gäller modernisering av befintliga projekt för att beakta anpassningsaspekter i de fall då projektets livslängd sannolikt kommer att förlängas med minst återbetalningsperioden. Om detta kriterium inte uppfylls, ska reglerna i consensusöverenskommelsen gälla.

4.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR VATTENPROJEKT

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt för export av kompletta projekt eller delar därav som rör vattenförsörjning för mänsklig användning och avloppsreningsverk:

a) 

Infrastruktur för försörjningen av dricksvatten till kommuner, inklusive hushåll och småföretag, dvs. såväl vattenrening för att få dricksvatten som vattenledningsnät (inklusive läckagekontroll).

b) 

Anläggningar för uppsamling och rening av avloppsvatten, dvs. uppsamling och rening av avloppsvatten från hushåll och industrier, inklusive processer för återanvändning av vatten och rening av slam som har direkt anknytning till denna verksamhet.

c) 

Modernisering av sådana anläggningar när anläggningens ekonomiska livslängd sannolikt kommer att förlängas med minst återbetalningsperioden. Om detta kriterium inte uppfylls, ska consensusöverenskommelsens bestämmelser gälla.

KAPITEL II

BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER

5.   LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

a) 

För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt inom de sektorer som anges i tillägg I samt för vattenprojekt som anges i artikel 4 i denna sektorsöverenskommelse ska den längsta återbetalningstiden vara 18 år.

b) 

För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt till ett värde av minst 10 miljoner SDR i de projektkategorier som anges i tillägg II ska den längsta återbetalningstiden vara som följer:

1. 

För kontrakt i projektkategori A: 18 år.

2. 

För kontrakt i projektkategorierna B och C: 15 år.

c) 

För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt till ett värde av mindre än 10 miljoner SDR i de projektkategorier som anges i tillägg II ska den längsta återbetalningstiden vara som följer:

1. 

För länder i kategori I enligt definitionen i artikel 11 i consensusöverenskommelsen ska den längsta återbetalningstiden vara fem år, med möjlighet att godkänna upp till åtta och ett halvt år när förfarandena för förhandsanmälan enligt artikel 10 i denna sektorsöverenskommelse följs.

2. 

För länder i kategori II ska den längsta återbetalningstiden vara tio år.

3. 

Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 ovan ska den längsta återbetalningstiden för andra kraftverk än kärnkraftverk enligt definitionen i artikel 13 i consensusöverenskommelsen vara tolv år.

d) 

För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt till ett värde av minst 10 miljoner SDR för projekt som stöds i enlighet med tillägg III ska den längsta återbetalningstiden vara 15 år.

6.   ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) 

Parterna ska tillämpa en profil för återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta som anges i punkt 1 eller 2 nedan:

1. 

Återbetalning av kapitalbeloppet ska ske i lika stora amorteringar.

2. 

Återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta i kombination ska ske i lika stora amorteringar.

b) 

Återbetalning av ett kapitalbelopp och betalning av ränta ska ske med högst sex månaders intervall och den första återbetalningen av kapitalbelopp och ränta ska ske senast sex månader efter kredittidens början.

c) 

I välgrundade undantagsfall kan statsstöd tillhandahållas på andra villkor än dem som anges i punkterna a och b ovan. Sådant stöd ska förklaras av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som finns tillgänglig enligt en återbetalningsplan för lika stora, halvårsvisa betalningar och ska överensstämma med följande kriterier:

1. 

Ingen enda återbetalning av kapitalbelopp eller serie av återbetalningar av kapitalbelopp inom en sexmånadersperiod får överskrida 25 % av kreditens kapitalbelopp.

2. 

Återbetalning av ett kapitalbelopp ska ske med högst tolv månaders intervall. Den första återbetalningen av kapitalbeloppet ska ske senast 18 månader efter kredittidens början och minst 2 % av kreditens kapitalbelopp ska ha betalats tillbaka 18 månader efter kredittidens början.

3. 

Ränta ska betalas med högst tolv månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början.

4. 

Den högsta genomsnittliga vägda återbetalningsperioden får inte överstiga 60 % av maximala löptiden.

d) 

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

7.   MINIMIRÄNTESATSER

En part som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta ska tillämpa följande minimiräntesatser:



Återbetalningstid

(år)

Normala minimiräntesatser

Minimiräntesatser för projekt med långa byggnadstider, dvs.:

— Nya, stora vattenkraftsprojekt

— Projektkategori A enligt tillägg II

— Anpassningsprojekt enligt tillägg III

Statsobligationer

(år)

Marginal

(baspunkter)

Statsobligationer

(år)

Marginal

(baspunkter)

< 11

Gällande CIRR i enlighet med artikel 20 i consensusöverenskommelsen

11–12

7

100

7

100

13

7

120

8

120

14

8

120

9

120

15

8

120

9

120

16

9

120

10

125

17

9

120

10

130

18

10

120

10

130

8.   STÖDBERÄTTIGANDE VALUTOR

De valutor som berättigar till statligt finansieringsstöd ska vara helt konverterbara valutor för vilka det finns uppgifter tillgängliga för att konstruera de minimiräntesatser som anges i artikel 7 i denna sektorsöverenskommelse samt i artikel 20 i consensusöverenskommelsen när det gäller återbetalningstider som understiger elva år.

9.   LOKALA KOSTNADER:

a) 

För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt till ett värde av minst 10 miljoner SDR får statsstödet till lokala kostnader inte överskrida 30 % av exportkontraktsvärdet.

b) 

För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt till ett värde som understiger 10 miljoner SDR gäller följande:

1. 

När det gäller sektorer som anges i tillägg I till denna sektorsöverenskommelse får statsstödet till lokala kostnader inte överskrida 45 % av exportkontraktsvärdet.

2. 

När det gäller sektorer som anges i tillägg II samt vattenprojekt enligt definitionen i artikel 4 i denna sektorsöverenskommelse, får statsstödet till lokala kostnader inte överskrida 30 % av exportkontraktsvärdet.

c) 

Om statsstödet till lokala kostnader överskrider 15 % av exportkontraktsvärdet, ska detta statsstöd förhandsanmälas i enlighet med artikel 10 och det ska i denna anmälan anges vilken typ av lokala kostnader som stödet omfattar.

KAPITEL III

FÖRFARANDEN

10.   FÖRHANDSANMÄLAN

a) 

En part som avser att bevilja stöd i enlighet med bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse ska minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås lämna förhandsanmälan i enlighet med

1. 

artikel 48 i consensusöverenskommelsen, om stödet utökas enligt artikel 1, 2 eller 4 i denna sektorsöverenskommelse,

2. 

artikel 47 i consensusöverenskommelsen, om stödet utökas enligt artikel 3 i denna sektorsöverenskommelse.

b) 

När det gäller projekten i de projektkategorier som anges i tillägg II i denna sektorsöverenskommelse ska sådana förhandsanmälningar innehålla en mer utförlig projektbeskrivning som ska demonstrera hur projektet uppfyller stödkriterierna i enlighet med artikel 2 b i denna sektorsöverenskommelse.

c) 

För projekt som stöds i enlighet med tillägg III i denna sektorsöverenskommelse ska en sådan anmälan innehålla

1. 

en mer utförlig projektbeskrivning som ska demonstrera hur projektet uppfyller stödkriterierna i enlighet med artikel 3 b i denna sektorsöverenskommelse, och

2. 

tillgång till resultaten av den oberoende granskning av tredje part som krävs enligt tillägg III.

d) 

Trots vad som sägs i punkt a 1 ovan ska den anmälande parten, om den har för avsikt att bevilja stöd med en återbetalningstid som överskrider 15 år och/eller i enlighet med artikel 6 c i denna sektorsöverenskommelse, lämna förhandsanmälan minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås i enlighet med artikel 47 i consensusöverenskommelsen.

e) 

En part ska underrätta alla övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet.

KAPITEL IV

ÖVERVAKNING OCH ÖVERSYN

11.   FRAMTIDA ARBETE

Parterna enas om att granska följande frågor:

a) 

Riskpremier som anpassas till återbetalningstiden.

b) 

Villkor för att kraftverk för fossila bränslen ska uppnå låga utsläpp/hög energieffektivt, med en definition av CCS-beredskap.

c) 

Nollenergibyggnader.

d) 

Bränslecellprojekt.

12.   ÖVERVAKNING OCH ÖVERSYN

a) 

Sekretariatet ska årligen rapportera om genomförandet av denna sektorsöverenskommelse.

b) 

Parterna ska regelbundet, och senast vid utgången av 2017, se över tillämpningsområdet för denna sektorsöverenskommelse och dess övriga bestämmelser.

c) 

Tillägg II till denna sektorsöverenskommelse ska ses över med regelbundna intervall, inklusive på en parts begäran, för att bedöma om en projektkategori och/eller projekttyp bör läggas till eller tas bort eller om några tröskelvärden bör ändras i tillägget. Förslag till nya projektkategorier och/eller projekttyper ska underbyggas med information om hur projekten inom en sådan kategori/typ bör uppfylla kriterierna i artikel 2 b och ska följa de metoder som anges i tillägg IV till denna sektorsöverenskommelse.

d) 

Parterna ska senast den 30 juni 2018 genomföra en översyn av tillägg III till denna sektorsöverenskommelse i syfte att utvärdera internationella initiativ avseende anpassning, marknadsvillkor och det erfarenhetsmaterial som utvecklats genom anmälningsprocessen för att fastställa om definitioner, projektkriterier och villkor bör fortsätta att gälla och/eller ändras.

e) 

Efter den 31 december 2018 ska villkoren i samband med tillägg III upphöra att gälla, om inte parterna beslutar något annat.




Tillägg I

Sektorer för förnybara energikällor

Följande sektorer för förnybara energikällor ska vara stödberättigade när det gäller de finansiella villkor som anges i denna sektorsöverenskommelse, om deras effekter behandlas i enlighet med 2012 års rekommendation om gemensamma ståndpunkter till statsstödda exportkrediter samt tillbörlig aktsamhet när det gäller miljö och sociala frågor ( 47 ) (i dess lydelse enligt de senare ändringar som gjorts av medlemmarna i OECD:s arbetsgrupp för exportkrediter och kreditgarantier (ECG) och godkänts av OECD:s råd):

a) 

Vindenergi ( 48 ).

b) 

Geotermisk energi.

c) 

Tidvattenenergi och energi från tidvattenströmmar.

d) 

Vågenergi.

e) 

Osmosenergi.

f) 

Fotovoltaisk solenergi.

g) 

Termisk solenergi.

h) 

Termisk havsenergi.

i) 

Bioenergi: alla hållbara energiinstallationer för deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas eller bränsle som utvinns från biomassa. Med biomassa avses den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.

j) 

Vattenkraft.

k) 

Energieffektivitet i projekt avseende förnybara energikällor.




Tillägg II

Sektorer för begränsning av klimatförändringen



PROJEKTKATEGORI

DEFINITION

MOTIVERING

TILLÄMPADE STANDARDER

ÅTERBETALNINGSTID

PROJEKTKATEGORI A: AVSKILJNING OCH LAGRING AV KOLDIOXID

TYP 1:

Kraftverk för fossila bränslen med operativ avskiljning och lagring av koldioxid (CCS)

En process som består av separering av koldioxidströmmen från de utsläpp som produceras av genereringskällor i form av fossila bränslen, transport till en lagringsplats för en miljömässigt säker och permanent geologisk lagring av koldioxiden.

Att uppnå låga koldioxidutsläpp för energikällor i form av fossila bränslen.

Koldioxidintensiteten ska uppnå en nivå på högst 350 ton CO2 per GWh som släpps ut i atmosfären (1).

Eller

För alla projekt: En avskiljnings- och lagringsnivå som skulle minska anläggningens koldioxidutsläpp med minst 65 %.

Eller

Avskiljningsnivån måste vara minst 85 % av den koldioxid som släpps ut av utrustningen som ingår i ansökan om statsstödda exportkrediter. Dessa 85 % ska gälla vid normala driftsförhållanden.

18 år

TYP 2:

CCS-projekt i sig

En process som består av separering av koldioxid från industri eller energigenerering, transport till en lagringsplats, för en miljömässigt säker och permanent geologisk lagring av koldioxiden.

Att uppnå en betydande minskning av koldioxid- utsläppen från befintliga källor.

För samtliga projekt: En avskiljnings- och lagringsnivå som skulle minska koldioxidutsläppen från industri eller energigenerering med minst 65 %,

Eller

Avskiljningsnivån måste vara minst 85 % av den koldioxid som släpps ut av utrustningen som ingår i ansökan om statsstödda exportkrediter. Dessa 85 % ska gälla vid normala driftsförhållanden.

18 år

PROJEKTKATEGORI B: ERSÄTTNING AV FOSSILA BRÄNSLEN

TYP 1:

Avfall till energi

Enhet avsedd för att generera energi genom värmebehandling (inklusive förgasning) av en blandad ström av fast avfall.

Att kompensera för växthusgasutsläppen från användning av traditionell energi samt genom att minska framtida växthusgaser, t.ex. metan, som normalt skulle avges från avfallet.

När det gäller en ångcykel (eller ångpannan ånggenerator) ska ha en energiomvandlingseffektivitet på minst 75 % baserat på lägre värmevärde (LHV) (2).

Vid förgasning en gasgeneratorseffektivitet på minst 65 % LHV (3).

15 år

TYP 2:

Hybridkraftverk

Ett kraftverk som genererar elkraft från såväl en förnybar energikälla som en fossil bränslekälla.

För att uppfylla kravet om anläggningens tillgänglighet behövs det en genereringskälla i form av fossilt bränsle för de perioder när kraften från den förnybara energikällan inte är tillgänglig eller tillräcklig. Tack vare den fossila bränslekällan blir det möjligt att använda förnybar energi i hybridanläggningen, vilket resulterar i en betydande koldioxidminskning jämfört med en vanlig anläggning för fossila bränslen.

Modell 1:

Två olika genereringskällor: en förnybar energikälla och en fossil bränslekälla.

Projektet ska vara utformat så att minst 50 % av den beräknade totala energiproduktionen per år kommer från anläggningens förnybara energikälla.

Modell 2:

En enda genereringskälla som använder en kombination av förnybara och fossila bränslen. Projektet ska vara utformat så att minst 75 % av den producerade användbara energin kommer från den förnybara källan.

15 år

PROJEKTKATEGORI C: ENERGIEFFEKTIVITET

TYP 1:

Kraftvärmeprojekt

Samtidig generering av flera olika former av energi (elektrisk, mekanisk och termisk energi) inom ett enda integrerat system.

Kraftvärmeanläggningen ska producera elektrisk eller mekanisk energi samt värme till handel och industri och/eller bostäder.

Upp till två tredjedelar av den primärenergi som används för att generera elektricitet i konventionella värmeenergianläggningar går förlorade i form av värme. Kraftvärmegenerering kan därför vara ett effektivt alternativ för att minska mängden växthusgaser. Kraftvärme kan genereras med alla värmeanläggningar och bränslen (inklusive biomassa och solvärme) av kondenseringsanläggningar med en nominell effekt från några få kW till 1 000  MW (4).

Total effektivitet på minst 75 % baserat på värmevärdet (LHV) (5).

15 år

TYP 2:

Fjärrvärme och/eller fjärrkyla

Nätverk som transporterar/distribuerar värmeenergi från energiproducerande enhet till slutanvändning.

Att förbättra värmningseffektiviteten i fjärrsystem genom att bygga rörledningsnät för ånga och/eller varmvatten med avsevärd värmeeffektivitet, både genom att minimera förluster i rörledningar och omvandlingsenheter, och genom att öka utnyttjandegraden av spillvärme.

Fjärrkylsystem är en integrerande teknik som kan bidra stort till att minska utsläppen av koldioxid och luftföroreningar samt öka energitryggheten, t.ex. genom att ersätta individuella luftkonditioneringsaggregat.

Fjärrledningarnas värmekonduktivitet ska understiga 80 % av respektive värmekonduktivitet som krävs enligt Europastandard EN253:2009 (en översyn görs när denna standard uppdateras).

15 år

TYP 3:

Smarta nät

Integrerade, tekniskt avancerade elnät med förbättrad dynamisk förmåga att övervaka och kontrollera inflöde och utflöde hos alla ingående tekniska komponenter (t.ex. avseende elproduktion, nätövervakningslösningar, omriktare och system för högspänd likström (HVDC), flexibla system för överföring av växelström (FACTS), särskilda kraftsystem (SPS), överföring, distribution, lagring, elektroniska lösningar för smarta elnät, minskad förbrukning, mätning, distribuerade energiresurser).

IKT enligt internationella industristandarder såsom NIST-SGIP och Etsi-CEN-Cenelec.

Göra det möjligt för nätansvariga, systemansvariga för överföringssystem respektive distributionssystem, nätanvändare, ägare av lagringsanläggningar, mätningsansvariga, tillämpnings- och tjänsteleverantörer och ansvariga för elbörsplattformar att skapa ekonomiska, miljövänliga, balanserade och hållbara kraftsystem med minskade överföringsförluster och optimerad leveranskvalitet, säkerhet, nätstabilitet, tillförlitlighet, andel förnybar energi och kostnadseffektivitet genom att stödja avtal som främst handlar om export av toppmodern, innovativ teknik och tjänster.

Standarderna 1, 2 (a eller b) och 3 ska uppfyllas.

1.  Projektets totala kostnad omfattar minst 20 % för godkända uppgraderingar av informations- och kommunikationsteknik (IKT).

2a.  Projektet eller tillämpningen kommer att ge en minskning med uppskattningsvis minst 10 % av koldioxidutsläppen från fossila bränslen, eller

2b.  Påvisbara betydande utsläppsminskningar av koldioxid kommer att möjliggöras antingen genom

— minskade energiförluster i det elnät som berörs av tillämpningen eller projektet för smarta nät med minst 5 %, eller

— minskad total elförbrukning för laster som berörs av tillämpningen eller projektet för smarta nät med minst 5 %, eller

— intermittent inmatning av förnybar energi, inbegripet från lägre spänningsnivåer, på minst ytterligare 10 % av den totala energi som matas in i nätet där teknik för smart nät tillämpas.

3.  Före beviljande ska en oberoende kvalificerad tredje part se över projektet och utarbeta en rapport som beskriver egenskaperna hos den föreslagna smart nät-tillämpningen eller projektet och kontrollerar om projektet eller tillämpningen uppfyller standarderna 1 och 2 (a eller b). För projekt som använder standarden 2 b kommer den uppskattade utsläppsminskningen av koldioxid som projektet möjliggör att anges irapporten. Parterna kommer att få ta del av rapporten innan finansiellt stöd beviljas och detta beviljande förutsätter att det i rapporten bekräftas att den föreslagna smart nät-tillämpningen eller projektet kommer att uppfylla standarderna 1 och 2 (a eller b).

Uppfyllandet av standarderna kommer att mätas genom att man jämför de uppskattade utsläppen eller energianvändningen i ett område som betjänas av nätet i det fall den föreslagna tekniken för smart nät används med utsläppen eller energianvändningen i detta område i det fall den föreslagna tekniken för smart nät inte används.

Parterna ska se över dessa standarder senast den 30 juni 2017 i syfte att bedöma de projekt som finansieras enligt dessa standarder och vid behov även att fastställa om definitionerna, motiveringarna eller projektkriterierna bör fortsätta att tillämpas och/eller ändras.

15 år

(1)   

När det gäller en anläggning som drivs med naturgas beräknas koldioxidintensiteten ligga på en betydligt lägre nivå.

(2)   

Ångpannans (eller ånggeneratorns) energiomvandlingseffektivitet = (nettovärme som exporteras av ångan/värmen eller värmevärde [LHV] som bränslet ger) (× 100 %).

(3)   

Gasgeneratorseffektivitet = (gasens värmevärde per kg använt bränsle/genomsnittligt nettovärmevärde (LHV) för ett kg bränsle) (× 100 %).

(4)   

Den fjärde utvärderingsrapporten från FN:s forskningspanel i klimatfrågor (IPCC) Climate Change 2007, http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg3/en/ch4s4-3-5.html

(5)   

Den samlade systemeffektiviteten (ηo) för ett kraftvärmesystem utgörs av summan av nettoproduktionen av användbar energi (WE) och nettoproduktionen av användbar värme (ΣQTH) dividerat med den samlade bränslemängd som använts (QFUEL), enligt nedan:

image




Tillägg III

Kriterier för stödberättigande för projekt som rör anpassning till klimatförändringen

Ett projekt ska vara stödberättigat när det gäller de finansiella villkor som anges i denna sektorsöverenskommelse, om

a) 

anpassning till klimatförändringen är huvudsyftet med projektet och detta uttryckligen anges och förklaras i projektplanen och den stödjande dokumentationen såsom ett grundläggande inslag i projektets utformning,

b) 

projektförslaget inbegriper en analys och kartläggning av specifika och relevanta klimatförändringsrelaterade risker och sårbarheter och av hur de föreslagna åtgärderna eller den föreslagna tekniken direkt kommer att motverka dem,

c) 

en oberoende granskning av tredje part har utförts med avseende på projektet, antingen separat eller som en integrerad del av projektplanen, och som offentliggjorts t.ex. på den nationella myndighetens webbplats. Granskningen ska utvärdera de specifika och relevanta klimatförändringsrelaterade riskerna och sårbarheterna och hur de föreslagna åtgärderna inom projektet direkt kommer att motverka dem.

d) 

Projektets livslängd överskrider 15 år.




Tillägg IV

Metoder som ska tillämpas för att fastställa om sektorer är stödberättigade enligt artikel 2 i denna sektorsöverenskommelse

Parter som föreslår att en projektkategori eller projekttyp ska införas i tillägg II till denna sektorsöverenskommelse ska ge en ingående beskrivning av den projektkategori eller projekttyp som föreslås samt upplysa om hur dessa projekt uppfyller kriterierna i artikel 2 b i denna sektorsöverenskommelse. Det rör sig bl.a. om följande information:

a) 

En bedömning av hur denna projektkategori eller projekttyp direkt kan bidra till att begränsa klimatförändringen, inklusive en jämförelse av sektorns resultat, baserat på mätbara uppgifter i fråga om koldioxidutsläpp eller koldioxidekvivalenter och/eller hög energieffektivitet, med konventionella och senare tekniska metoder som används. En sådan jämförelse ska i samtliga fall baseras på kvantitativa mått, t.ex. en utsläppsminskning per producerad enhet.

b) 

En beskrivning av tekniska standarder samt prestandastandarder för den föreslagna projektkategorin eller projekttypen, inklusive upplysningar om eventuell befintlig bästa tillgängliga teknik som är av relevans. Där så är lämpligt ska denna beskrivning också förklara på vilket sätt tekniken utgör en förbättring i förhållande till befintlig bästa tillgängliga teknik.

c) 

En beskrivning av de finansiella hindren för den föreslagna projektkategorin eller projekttypen, inklusive eventuella finansiella behov och marknadsvillkor, med uppgift om vilka bestämmelser i denna sektorsöverenskommelse som förväntas möjliggöra att dessa projekt kan fortskrida.




Tillägg V

Förteckning över definitioner

Område som betjänas av nätet : ett system som består av synkroniserade elleverantörer och konsumenter sammankopplade via överförings- och distributionsledningar och som styrs av ett eller flera kontrollcentrum.

Bästa tillgängliga teknik

:

enligt definitionen i EU-direktiv 96/61/EG (artikel 2.1) avses med bästa tillgängliga teknik det effektivaste och mest avancerade stadium vad gäller utvecklingen av verksamheten och tillverkningsmetoderna som anger en given tekniks praktiska lämplighet för att i princip utgöra grunden för utsläppsgränsvärden och som har till syfte att hindra och, när detta inte är möjligt, generellt minska utsläpp och påverkan på miljön som helhet:

a) 

Med teknik avses både använd teknik och det sätt på vilket anläggningen utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas,

b) 

Med tillgänglig avses att tekniken ska ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta, oavsett om tekniken tillämpas eller produceras inom den berörda medlemsstaten, förutsatt att den berörda verksamhetsutövaren på rimliga villkor kan få tillgång till den,

c) 

Med bästa avses den teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög allmän skyddsnivå för miljön som helhet.

Växthusgaser : enligt definitionen bl.a. koldioxid, metan, kväveoxid, fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid.

Stort vattenkraftsprojekt : detta följer den definition som har fastställts av Internationella kommissionen för stora dammar (ICOLD). ICOLD definierar en stor damm som en damm med en höjd av minst 15 m från grunden. Dammar med en höjd av 5–15 m och en reservoarvolym överstigande 3 miljoner m3 klassificeras också som stora dammar.




BILAGA V

SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR JÄRNVÄGSINFRASTRUKTUR

Parterna i denna sektorsöverenskommelse är införstådda med att de finansiella villkoren i sektorsöverenskommelsen, som utgör ett komplement till consensusöverenskommelsen, ska genomföras på ett sådant sätt att det är förenligt med consensusöverenskommelsens syfte.

KAPITEL I

SEKTORSÖVERENSKOMMELSENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt för järnvägsinfrastruktur som är nödvändig för driften av tågen, inbegripet järnvägskontroll (t.ex. signalsystem och annan järnvägsrelaterad informationsteknik), elektrifiering, spår, rullande materiel och tillhörande byggnadsarbeten.

KAPITEL II

BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER

2.   LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

a) 

För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt inom tillämpningsområdet för denna sektorsöverenskommelse ska den längsta återbetalningstiden vara som följer:

1. 

För kontrakt i länder i kategori I (enligt definitionen i artikel 11 i consensusöverenskommelsen): 12 år.

2. 

För kontrakt i länder i kategori II (enligt definitionen i artikel 11 i konsensusöverenskommelsen): 14 år.

b) 

För att de återbetalningstider som anges i punkt a ovan ska gälla ska följande villkor vara uppfyllda:

1. 

Transaktionen ska avse ett totalt kontraktsvärde på över 10 miljoner SDR.

2. 

Återbetalningstiden ska inte överskrida den finansierade järnvägsinfrastrukturens livslängd.

3. 

För transaktioner i länder i kategori I ska transaktionen innebära/karaktäriseras av följande:

— 
Deltagande i ett lånesyndikat med privata finansinstitut som inte åtnjuter statsstödda exportkrediter, varvid
i) 

parten är en minoritetspartner och har jämlik status (pari passu) under lånets hela löptid, och

ii) 

det statsstödda exportkreditstöd som parterna tillhandahåller omfattar mindre än 50 % av syndikatet.

— 
Premiesatser för allt statsstöd som inte underskrider den finansiering som erbjuds på den privata marknaden och som står i proportion till motsvarande satser som tillämpas av andra privata finansinstitut som deltar i syndikatet.
c) 

En part får begära ett undantag från villkoret i punkt b 3 ovan genom en gemensam hållning i enlighet med artiklarna 58–63 i consensusöverenskommelsen. I sådana fall ska den part som föreslår en gemensam hållning avge, antingen i den föreslagna gemensamma hållningen eller i varje enskild transaktion som anmäls därefter, en uttömmande förklaring av stödet, inbegripet specifika uppgifter om prissättning, samt en motivering till behovet av att begära ett undantag från bestämmelserna i punkt b 3 ovan.

3.   ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH RÄNTA

Återbetalning av kapitalbelopp och ränta ska göras i enlighet med artikel 14 i consensusöverenskommelsen; dock ska den högsta genomsnittliga vägda återbetalningsperioden enligt artikel 14 d 4 i consensusöverenskommelsen vara följande:

a) 

För transaktioner i länder i kategori I, sex år och ett kvartal.

b) 

För transaktioner i länder i kategori II, sju år och ett kvartal

4.   FASTA MINIMIRÄNTESATSER

En part som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta ska tillämpa följande minimiräntesatser:

a) 

När återbetalningstiden är högst tolv år ska parten tillämpa de gällande marknadsreferensräntor (CIRR) som konstruerats i enlighet med artikel 20 i consensusöverenskommelsen.

b) 

När återbetalningstiden är över tolv år ska parten tillämpa de gällande marknadsreferensräntor (CIRR) som konstruerats i enlighet med artikel 20 i consensusöverenskommelsen, med ett påslag på 20 baspunkter för alla valutor.

KAPITEL III

FÖRFARANDEN

5.   FÖRHANDSANMÄLAN

a) 

En part ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 47 i consensusöverenskommelsen minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås, om den har för avsikt att bevilja stöd för en transaktion i ett land i kategori I. En sådan anmälan ska innehålla en uttömmande förklaring av statsstödet, inbegripet specifika uppgifter om prissättning.

b) 

En part ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48 i consensusöverenskommelsen minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås, om den har för avsikt att bevilja stöd för

1. 

en transaktion i ett land i kategori II, eller

2. 

en transaktion som stöds i enlighet med en gemensam hållning som lagts fram i enlighet med artikel 2 c i denna sektorsöverenskommelse. En sådan förhandsanmälan kan göras parallellt med förslaget till gemensam hållning och med förbehåll för att den gemensamma hållningen godkänns.

6.   GEMENSAMMA HÅLLNINGARS GILTIGHET

Trots vad som sägs i artikel 63 a i consensusöverenskommelsen ska alla överenskomna gemensamma hållningar upphöra att gälla den 31 december 2018, om parterna inte är överens om att förlänga denna sektorsöverenskommelse i enlighet med artikel 7 d i denna.

KAPITEL IV

ÖVERVAKNING OCH ÖVERSYN

7.   ÖVERVAKNING OCH ÖVERSYN

a) 

Sekretariatet ska årligen rapportera om genomförandet av denna sektorsöverenskommelse.

b) 

Efter den 31 december 2017, om inte annat följer av punkt c nedan, ska det krav om mindre än 50 % av syndikatet som anges i artikel 2 b 3 första strecksatsen led ii i denna sektorsöverenskommelse ersättas med ett krav om högst 35 % av syndikatet, om inte parterna beslutar något annat.

c) 

Parterna ska genomföra en översyn av denna sektorsöverenskommelse senast den 30 juni 2017 i syfte att bedöma marknadsvillkor och andra faktorer för att avgöra om villkoren bör fortsätta att gälla och/eller ändras.

d) 

Efter den 31 december 2017 ska villkoren i denna sektorsöverenskommelse upphöra att gälla, om inte parterna beslutar något annat.




BILAGA VI

SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR KOLELDADE KRAFTPRODUKTIONSPROJEKT

Parterna i denna sektorsöverenskommelse är införstådda med att de finansiella villkoren i sektorsöverenskommelsen, som utgör ett komplement till consensusöverenskommelsen, ska genomföras på ett sådant sätt att det är förenligt med consensusöverenskommelsens syfte.

KAPITEL I

SEKTORSÖVERENSKOMMELSENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

a) 

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt för koleldade kraftproduktionsprojekt, i syfte att:

1. 

Exportera nya koleldade elproduktionsanläggningar, eller delar därav, för elnätet och för industriell användning, i anläggningar utan operativ avskiljning och lagring av koldioxid eller avskiljning och användarteknik, som innefattar alla komponenter, all utrustning, allt materiel och alla tjänster (inbegripet utbildning av personal) som direkt krävs för uppförande och idrifttagning av sådana anläggningar. Att lägga till en ny koleldad elproduktionsenhet till en befintlig anläggning ska betraktas som en ny koleldad elproduktionsanläggning.

2. 

Modernisera eller utrusta befintliga koleldade elproduktionsanläggningar, för nätet och för industriell användning.

b) 

Denna sektorsöverenskommelse är inte tillämplig på utgiftsposter utanför kraftproduktionsanläggningens gräns för vilka köparen normalt ansvarar, särskilt inte vattenförsörjning som inte är direkt kopplad till kraftproduktionsanläggningen, kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar och ställverk, samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, byggnadslov), förutom i följande fall:

1. 

När köparen av ställverket är densamma som köparen av kraftproduktionsanläggningen och kontraktet ingås för det ursprungliga ställverket för den kraftproduktionsanläggningen, ska villkoren för det ursprungliga ställverket inte överskrida de villkor som gäller för anläggningar för förnybara energikällor.

2. 

Villkoren för ställverk, transformatorer och kraftledningar med lägsta tröskelspänning på 100 kV som är belägna utanför anläggningsgränsen för den koleldade kraftproduktionsanläggningen ska inte vara mer generösa än de som gäller för den koleldade kraftproduktionsanläggningen.

c) 

Om en koleldad elproduktionsanläggning omfattas av tillämpningsområdet och uppfyller villkoren i tillägg II i sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för förnybara energikällor, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt vattenprojekt, ska de finansiella villkor som är tillämpliga på sådana projekt anges i nämnda sektorsöverenskommelse.

KAPITEL II

BESTÄMMELSER OM EXPORTKREDITER

2.   LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

a) 

För statsstödda exportkrediter i fråga om varor och tjänster som fattas av bestämmelserna i artikel 1a.1 i denna sektorsöverenskommelse ska den längsta återbetalningstiden vara som följer i tabell 1:



Tabell 1

Längsta återbetalningstid

STORLEK PÅ ANLÄGGNINGEN

(bruttokapacitet)

Anläggning > 500 MW

Anläggning ≥ 300 till 500 MW

Anläggning < 300 MW

Ultrasuperkritisk (dvs. med ett ångtryck > 240 bar och ≥ 593 °C ångtemperatur), ELLER

Utsläpp 750 g CO2/kWh

12 år (1)

12 år (1)

12 år (1)

Superkritisk (dvs. med ett ångtryck > 221 bar och ≥ 550 °C ångtemperatur), ELLER

Utsläpp mellan 750 and 850 g CO2/kWh

Ej berättigad

10 år, och endast i IDA-länder (1) (2) (3)

10 år, och endast IDA-länder (1) (2) (3)

Superkritisk (dvs. med ett ångtryck < 221 bar), ELLER

Utsläpp 850 g CO2/kWh

Ej berättigad

Ej berättigad

10 år, och endast i IDA-länder (1) (3)

(1)   

För de projektfinansieringstransaktioner som är berättigade till statsstöd är det tillåtet att förlänga återbetalningstiden med ytterligare två år om transaktionen överensstämmer med punkt d nedan, under förutsättning att den längsta återbetalningstid som anges i artikel 2 i bilaga VII inte överskrids.

(2)   

I syfte att avhjälpa energifattigdom kan ett tioårigt exportkreditstöd tillhandahållas i alla länder där den nationella elektrifieringen (enligt de mest aktuella uppgifterna från IEA:s databas World Energy Outlook Electricity Access database) rapporteras uppgå till högst 90 % vid den tidpunkt då den relevanta ifyllda ansökan om exportkredit mottogs.

(3)   

Exportkreditstöd kan tillhandahållas i länder som inte är IDA-länder när det gäller geografiskt isolerade områden där 1) den analys av alternativ som avses i artikel 4 b 1 i denna sektorsöverenskommelse visar att mindre koldioxidintensiva alternativ inte är bärkraftiga och 2) det befintliga nätets fysiska/geografiska egenskaper (bland annat dess möjlighet att kunna ansluta sig till ett större nät) gör att det föreslagna projektets verkningsgrad är att anse som bästa tillgängliga teknik. I de fall projektet inte är beläget på en fysisk ö ska den berörda parten inhämta alla de andra parternas samtycke genom ett förfarande för gemensam hållning i enlighet med artiklarna 58–63 i consensusöverenskommelsen.

b) 

Vid tillämpningen av tabell 1 ovan gäller följande:

1. 

Vad gäller stödberättigade superkritiska enheter får statsstödet endast omfatta två samlokaliserade enheter i en viss anläggning med en sammanlagd installerad bruttoeffekt på högst 500 MW, såvida den analys av alternativ som avses i artikel 4 b 1 i denna sektorsöverenskommelse inte omfattar en granskning av alternativet en större enhet med en högre verkningsgrad och då visar att detta inte är ett bärkraftigt alternativ. I sådant fall får statsstödet endast omfatta två enheter med en sammanlagd installerad bruttoeffekt på högst 600 MW.

2. 

Vad gäller stödberättigade superkritiska enheter får statsstödet endast omfatta två samlokaliserade enheter i en viss anläggning, såvida den analys av alternativ som avses i artikel 4 b 1 i denna sektorsöverenskommelse inte omfattar en granskning av alternativet att uppnå samma effekt genom en eller två större enheter och då visar att detta inte är ett bärkraftigt alternativ.

3. 

Med IDA-länder förstås länder som är berättigade att erhålla medel från Internationella utvecklingsfonden (IDA) (vilket inkluderar både länder med finansiering bara från IDA och länder med blandad finansiering) vid den tidpunkt då den relevanta ifyllda ansökan om exportkredit mottogs.

c) 

För statsstödda exportkrediter i fråga om varor och tjänster som fattas av bestämmelserna i artikel 1a.2 i denna sektorsöverenskommelse ska den längsta återbetalningstiden vara den som följer av artikel 12 i consensusöverenskommelsen.

d) 

Projektfinansieringstransaktioner är transaktioner avseende varor och tjänster som omfattas av denna sektorsöverenskommelse samt uppfyller de kriterier som anges i tillägg I till bilaga VII. När det gäller denna slags transaktioner ska en part som tillämpar den relevanta återbetalningstid som är tillåten enligt tabell 1 i denna sektorsöverenskommelse även tillämpa de andra villkor som anges i bilaga VII, såvida inte annat följer av artikel 3 i denna sektorsöverenskommelse.

3.   ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH RÄNTA

a) 

Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt b nedan ska återbetalning av kapitalbelopp och ränta ske i enlighet med

1. 

artikel 14 i consensusöverenskommelsen, eller

2. 

vad gäller transaktioner avseende varor och tjänster som omfattas av denna sektorsöverenskommelse samt uppfyller de kriterier som anges i tillägg I till bilaga VII, artikel 3 i den bilagan.

b) 

Den genomsnittliga vägda återbetalningsperioden får inte överstiga halva återbetalningsperioden och ett kvartal.

KAPITEL III

FÖRFARANDEN

4.   FÖRHANDSANMÄLAN

a) 

En part ska minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås i enlighet med artikel 48 i consensusöverenskommelsen anmäla sin avsikt att bevilja stöd i enlighet med bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse.

b) 

Denna anmälan ska:

1. 

Ange att det gjorts en utvärdering av mindre koldioxidintensiva alternativ och att det visat sig att dessa alternativ inte är bärkraftiga.

2. 

Innehålla en redogörelse för hur projektet är förenligt med värdlandets nationella energipolitik och politik för begränsning av klimatförändringar, som åtföljs av en riktad strategi för att utveckla förnybara energikällor och/eller förbättra energieffektiviteten.

3. 

För projekt som är berättigade enligt fotnot 2, en förklaring av hur det statstödda projektet bidrar till att avhjälpa energifattigdom.

c) 

En part som anmäler en transaktion under ”Projektfinansiering” i enlighet med artikel 2 d i denna sektorsöverenskommelse ska förutom de rapporteringskrav som anges ovan även rapportera den information som krävs enligt bilaga VII.

KAPITEL IV

ÖVERVAKNING, ÖVERSYN OCH REVISION

5.   ÖVERVAKNING

Sekretariatet ska årligen rapportera om genomförandet av denna sektorsöverenskommelse.

6.   ÖVERSYN OCH ÖVERVAKNING

a) 

Denna sektorsöverenskommelse ska ses över senast den 30 juni 2019 för att förstärka dess villkor ytterligare i en andra fas som ska börja senast den 1 januari 2021 i syfte att bidra till det gemensamma målet att hantera klimatförändringarna och fortsätta att gradvis minska statsstödet till koleldade kraftverk, bland annat för att minska användningen av mindre effektiva koleldade kraftverk.

b) 

Vid denna översyn ska hänsyn tas till följande:

1. 

Den mest aktuella informationen på det klimatvetenskapliga området och konsekvenserna härav för de beslut som fattas globalt om infrastrukturinvesteringar när det gäller att hålla fast vid målet om att begränsa den globala uppvärmningen till högst 2 °C över den förindustriella nivån.

2. 

Tekniska framsteg vad gäller koleldade kraftverk, bland annat integrerad förgasning med kombinerad cykel (IGCC).

3. 

Tillgång till teknik för avskiljning och lagring av koldioxid.

4. 

Utvecklingen av regelverket både i exporterande och köpande länder när det gäller koleldade kraftverk.

5. 

Utvecklingen av marknadsförhållandena i olika länder, bland annat vad gäller hur kommersiellt gångbara olika kolkraftverksteknologier är och vilka erfarenheter man har av dessa teknologier.

6. 

Utvecklingen av den politik och praxis länder utanför OECD har när det gäller exportkreditfinansiering, särskilt de viktigaste exportländerna av koleldade kraftverk, varvid hänsyn ska tas till att parterna kan spela en viktig roll för att uppmuntra länderna utanför OECD till deltagande inom detta område.

7. 

Hur denna sektorsöverenskommelse inverkat på energifattigdomen och den nationella elektrifieringen.

7.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Villkoren i denna sektorsöverenskommelse är tillämpliga på slutliga åtaganden för varor och tjänster som omfattas av denna sektorsöverenskommelse från och med den 1 januari 2017, med undantag för projekt för vilka en begäran om förslag utfärdades före den 1 januari 2017 på grundval av en komplett teknisk genomförbarhetsstudie och social konsekvensbedömning, och förutsatt att en ansökan om exportkreditstöd för ett sådant projekt inlämnats och behandlas skyndsamt.




BILAGA VII

VILLKOR FÖR PROJEKTFINANSIERINGSTRANSAKTIONER

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

a) 

I denna bilaga anges de villkor på vilka parterna kan bevilja stöd till projektfinansieringstransaktioner som uppfyller de berättigandekriterier som anges i tillägg 1.

b) 

När det inte finns några motsvarande bestämmelser i denna bilaga ska villkoren i consensusöverenskommelsen tillämpas.

KAPITEL II

FINANSIELLA VILLKOR  ( 49 )

2.   LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

Den längsta återbetalningstiden ska vara 14 år, med förbehåll för bestämmelserna i sektorsöverenskommelsen om exportkrediter för koleldade kraftproduktionsprojekt för projekt som faller inom dess tillämpningsområde.

3.   ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp får ske i olika stora amorteringar, och kapitalbeloppet och räntan får betalas med lägre frekvens än halvårsvisa amorteringar, om följande villkor uppfylls:

a) 

Ingen enda återbetalning av kapitalbelopp eller serie av återbetalningar av kapitalbelopp inom en sexmånadersperiod får överskrida 25 % av kreditens kapitalbelopp.

b) 

Den första återbetalningen av kapitalbeloppet ska ske senast 24 månader efter kredittidens början och minst 2 % av kreditens kapitalbelopp ska ha betalats tillbaka 24 månader efter kredittidens början.

c) 

Ränta ska betalas med högst tolv månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början.

d) 

Den genomsnittliga vägda återbetalningsperioden får inte överstiga sju år och ett kvartal.

e) 

Parten skall lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 5 i denna bilaga.

4.   FASTA MINIMIRÄNTESATSER

Om parterna beviljar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta gäller följande:

a) 

När återbetalningstiden är högst tolv år ska parten tillämpa de gällande marknadsreferensräntor (CIRR) som konstruerats i enlighet med artikel 20 i consensusöverenskommelsen.

b) 

När återbetalningstiden är över tolv år, ska för alla valutor ett påslag på 20 baspunkter göras på CIRR-satsen.

KAPITEL III

FÖRFARANDEN

5.   FÖRHANDSANMÄLAN FÖR PROJEKTFINANSIERINGSTRANSAKTIONER

En part ska till alla parter anmäla sin avsikt att tillhandahålla stöd enligt villkoren i denna bilaga minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås. Anmälan ska lämnas i enlighet med bilaga VIII i consensusöverenskommelsen. Om någon part begär en förklaring när det gäller de villkor som gäller under denna period, ska den anmälande parten vänta ytterligare tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås.




Tillägg 1

Berättigandekriterier för projektfinansieringstransaktioner

I.   GRUNDLÄGGANDE KRITERIER

Transaktionen innebär/karakteriseras av följande:

a) 

Finansiering av en viss ekonomisk enhet där långivaren accepterar att lånet kommer att återbetalas med medel från den ekonomiska enhetens betalningsflöde och intäkter och godkänner den ekonomiska enhetens tillgångar som säkerhet för lånet.

b) 

Finansiering av exporttransaktioner med ett (rättsligt och ekonomiskt) oberoende projektföretag, t.ex. ett företag med ett särskilt syfte, för investeringsprojekt som har egna intäkter.

c) 

Lämplig riskfördelning mellan projektparterna, t.ex. privata eller kreditvärdiga offentliga aktieägare, exportörer, borgenärer, avnämare, inbegripet tillräckligt med eget kapital.

d) 

Projektets betalningsflöde är tillräckligt under hela återbetalningsperioden för att täcka driftskostnader och ränte- och återbetalningar på kapital utifrån.

e) 

Projektets intäkter ska i första hand användas till driftskostnader och ränte- och återbetalningar på lån.

f) 

En icke-statlig köpare/låntagare utan statlig återbetalningsgaranti (gäller dock inte statlig fullgörandegaranti, t.ex. avsättningsavtal).

g) 

Tillgångsbaserade säkerheter för projektets intäkter/tillgångar, t.ex. överlåtelser av rättigheter, panter, intäktskonton.

h) 

Begränsad eller ingen möjlighet att begära insatser från aktieägarna från den privata sektorn/projektägare efter fullgörande.

II.   YTTERLIGARE KRITERIER FÖR PROJEKTFINANSIERINGSTRANSAKTIONER I HÖGINKOMSTLÄNDERNA INOM OECD

Transaktionen innebär/karakteriseras av följande:

a) 

Deltagande i ett lånesyndikat med privata finansinstitut som inte åtnjuter statsstödda exportkrediter, varvid

1. 

parten är en minoritetspartner och har jämlik status (pari passu) under lånets hela löptid, och

2. 

det statsstödda exportkreditstöd som parterna tillhandahåller omfattar mindre än 50 % av syndikatet.

b) 

Premiesatser för allt statsstöd som inte underskrider den finansiering som erbjuds på den privata marknaden och som står i proportion till motsvarande satser som tillämpas av andra privata finansinstitut som deltar i syndikatet.




BILAGA VIII

UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS I ANMÄLNINGARNA

De uppgifter som förtecknas i avsnitt I nedan ska tillhandahållas för alla anmälningar som görs enligt consensusöverenskommelsen (inklusive dess bilagor). Dessutom ska de uppgifter som anges i avsnitt II tillhandahållas, i förekommande fall, i enlighet med vilken särskild typ av anmälan det rör sig om.

I.   UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS I ALLA ANMÄLNINGAR

a)    Grundinformation

1. Anmälande land.

2. Datum för anmälan.

3. Anmälande myndighets/organs namn.

4. Referensnummer.

5. Ursprunglig anmälan eller ändring av tidigare anmälan (ändringens nummer i relevanta fall).

6. Tranchenummer (i relevanta fall).

7. Referensnummer för kreditramen (i relevanta fall).

8. Artiklar i consensusöverenskommelsen enligt vilka anmälan görs.

9. Referensnummer för anmälan som matchas (i relevanta fall).

10. Beskrivning av stöd som matchas (i relevanta fall).

11. Bestämmelseland.

b)    Uppgifter om köparen/låntagaren/garanten

1. Köparens land.

2. Köparens namn.

3. Uppgift om var köparen är belägen.

4. Köparens status.

5. Låntagarens land (om det inte är samma som för köparen).

6. Låntagarens namn (om det inte är samma som för köparen).

7. Uppgift om var låntagaren är belägen (om det inte är samma som för köparen).

8. Låntagarens status (om det inte är samma som för köparen).

9. Garantens land (i relevanta fall).

10. Garantens namn (i relevanta fall).

11. Uppgift om var garanten är belägen (i relevanta fall).

12. Garantens status (i relevanta fall).

c)    Uppgifter om varor och/eller tjänster som exporteras och projektet

1. Beskrivning av de varor och/eller tjänster som exporteras.

2. Beskrivning av projektet (i relevanta fall).

3. Uppgift om var projektet är beläget (i relevanta fall).

4. Slutdag för inlämning av anbud (i relevanta fall).

5. Dag då kreditramen upphör att gälla (i relevanta fall).

6. Värdet på kontrakt som får stöd, antingen det verkliga värdet (för alla kreditramar och projektfinansieringstransaktioner eller för alla individuella transaktioner på frivillig basis) eller enligt följande skala i miljoner SDR:



Kategori

Från

Till

I:

0

1

II:

1

2

III:

2

3

IV:

3

5

V:

5

7

VI:

7

10

VII:

10

20

VIII:

20

40

IX:

40

80

X:

80

120

XI:

120

160

XII:

160

200

XIII:

200

240

XIV:

240

280

XV:

280

 (*1)

(*1)   

Ange antalet multipler av 40 miljoner SDR utöver 280 miljoner SDR, t.ex. skulle 410 miljoner SDR anmälas som kategori XV + 3.

7. Kontraktets/kontraktens valuta.

d)    Finansiella villkor för den statsstödda exportkrediten

1. Kreditvärde: det verkliga värdet för anmälningar som omfattar kreditramar och projektfinansieringstransaktioner eller för alla individuella transaktioner på frivillig basis, eller enligt SDR-skalan.

2. Kreditens valuta.

3. Kontantbetalning (procentandel av det totala värdet av de kontrakt som får stöd).

4. Lokala kostnader (procentandel av det totala värdet av de kontrakt som får stöd).

5. Kredittidens början och hänvisning till tillämpligt stycke i artikel 10.

6. Återbetalningsperiodens längd.

7. Basräntesats.

8. Räntesats eller räntemarginal.

II.   YTTERLIGARE UPPGIFTER SOM I FÖREKOMMANDE FALL SKA TILLHANDAHÅLLAS FÖR ANMÄLNINGAR SOM GÖRS I RELATION TILL SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

a)    Artikel 14 d 5 i consensusöverenskommelsen

1. Återbetalningsprofil.

2. Återbetalningsfrekvens.

3. Tid som förflyter mellan kredittidens början och första återbetalningen av kapitalbeloppet.

4. Räntebelopp som kapitaliserats före kredittidens början.

5. Genomsnittlig vägd återbetalningsperiod.

6. Förklaring till att stöd inte tillhandahållits enligt artikel 14 a–c.

b)    Artiklarna 24, 27, 30 och 31 i consensusöverenskommelsen

1. Landriskklassificering för gäldenärens land.

2. Vilken köparriskkategori som gäldenären har valt.

3. Utbetalningsperiodens längd.

4. Täckningsgrad för politisk risk (landrisk).

5. Täckningsgrad för kommersiell risk (köparrisk).

6. Kvalitet på täckningsgrad (dvs. under standard, standard, över standard).

7. Minimipremiesats baserad på landriskklassificering för gäldenärens land utan någon tredjepartsgaranti, deltagande av en multilateral/regional institution, riskminimering och/eller kreditförstärkningar för köparrisken.

8. Tillämplig minimipremiesats.

9. Faktisk premiesats som tas ut (uttryckt i minimipremiesatsformat som en procentandel av kapitalbeloppet).

c)    Artikel 24 i consensusöverenskommelsen:

1. Ackrediterade kreditvärderingsinstituts kreditbetyg på gäldenären i utländsk valuta.

2. Ackrediterade kreditvärderingsinstituts kreditbetyg på staten i utländsk valuta.

3. Motsvarande TCMB-minimipremiesats för transaktionen, baserat på bästa tillgängliga kreditbetyg som getts av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på gäldenären/garanten i utländsk valuta.

4. Motsvarande TCMB-minimipremiesats baserat på bästa tillgängliga kreditbetyg som getts av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på staten i utländsk valuta, där den riskklassificering som föreslås för en gäldenär/garant är lika med eller större än det bästa tillgängliga kreditbetyg som getts av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på staten.

5. Vid klassificering av gäldenären/garanten som bättre än det bästa tillgängliga kreditbetyg som getts av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, eller som likvärdig med eller bättre än det bästa tillgängliga kreditbetyg som getts av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på staten ska klassificeringen motiveras i anmälan.

6. Vid prissättning av syndikerade lån/garantier, en detaljerad beskrivning av den metod som används för att härleda premien baserat på totalprissättningen.

7. Vid riktvärden för lån, en detaljerad beskrivning av den metod som används för att härleda premien baserat på totalprissättningen.

8. Vid namnspecifik obligations- eller kreditswappsprissättning, en detaljerad beskrivning av den metod som används för att härleda prissättningen, detaljerad information om varför prissättningen är relevant, inklusive huruvida prissättningen gäller den faktiska gäldenären eller en närstående enhet, och om det sistnämnda stämmer, beskriv hur kriterierna för en närstående enhet har uppfyllts.

d)    Artikel 27 e i consensusöverenskommelsen

1. Vilken köparriskkategori som gäldenären har valt.

2. Ackrediterade kreditvärderingsinstituts värdering(ar) i utländsk valuta.

3. Motivering till att köparriskkategorin är bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering.

e)    Artikel 30 i consensusöverenskommelsen

1. Uppgift om vilken metod för minimering av landrisk som används.

2. Bekräftelse på att de kriterier som anges i bilaga XIII är uppfyllda.

3. För metod 1: Tillämplig landriskklassificering till följd av att metoden används.

4. För metod 2:

— 
Vilken lokal valuta som används.
— 
Värdet för tillämpad lokal valutafaktor.

f)    Artikel 31 i consensusöverenskommelsen

1. Kreditförstärkning(ar) för köparrisken som tillämpas.

2. Kreditförstärkningsfaktor som tillämpas för varje kreditförstärkning.

3. Sammanlagd kreditförstärkningsfaktor som ska tillämpas.

g)    Artiklarna 49 och 50 i consensusöverenskommelsen

1. Form av bundet bistånd (dvs. utvecklingsbistånd eller blandade krediter vars proportioner fastställts på förhand eller kombinerade finansieringspaket).

2. Den sammanlagda förmånlighetsgraden hos finansieringen av det bundna och delvis obundna biståndet, beräknad enligt artikel 40.

3. Differentierat diskonto (DDR) som används vid beräkningen av förmånlighetsgraden.

4. Behandling av kontantbetalningar vid beräkning av förmånlighetsgraden.

5. Restriktioner i användningen av kreditramar.

h)    Artikel 5 e i bilaga I

1. Uppgift om

— 
datum för den första räntebetalningen, om den görs senare än sex månader efter kredittidens början,
— 
räntebetalningarnas frekvens, om de görs mer sällan än var sjätte månad.

i)    Artikel 8 i bilaga II

1. En mer utförlig beskrivning av exportkontraktet, dvs. nytt kärnkraftverk, modernisering av ett befintligt kärnkraftverk, tillhandahållande av kärnbränsle och anrikning eller hantering av använt bränsle.

2. Återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta enligt artikel 3 a 1, 3 a 2 eller 3 c i bilaga II.

3. Ange följande i de fall då statsstöd har beviljats i enlighet med artikel 3 c i bilaga II:

— 
Återbetalningsprofil.
— 
Återbetalningsfrekvens.
— 
Tid som förflyter mellan kredittidens början och första återbetalningen av kapitalbeloppet.
— 
Räntebelopp som kapitaliserats före kredittidens början.
— 
Genomsnittlig vägd återbetalningsperiod.
— 
Förklaring till att stöd inte tillhandahållits enligt artikel 3 a och b i bilaga II.

4. Tillämpad minimiräntesats i enlighet med artikel 4 i bilaga II.

j)    Artikel 10 i bilaga IV

1. En mer utförlig projektbeskrivning, som kan omfatta ett av följande alternativ.

— 
Nya anläggningar för förnybara energikällor och vattenkraft eller modernisering av en befintlig anläggning för förnybara energikällor och vattenkraft, inklusive den särskilda sektor som anges i tillägg I till bilaga IV.
— 
För vattenkraftsprojekt om det rör sig om ett nytt, stort vattenkraftsprojekt (enligt definitionen i tillägg IV i bilaga IV).
— 
För projekt i de projektkategorier som anges i tillägg II till bilaga IV ska det demonstreras hur projektet uppfyller stödkriterierna i enlighet med artikel 2 b i bilaga IV.
— 
För projekt som stöds i enlighet med tillägg III till bilaga IV:
— 
en mer utförlig projektbeskrivning som ska demonstrera hur projektet uppfyller stödkriterierna i enlighet med artikel 3 b respektive 3 c i bilaga IV, och
— 
tillgång till resultaten av den oberoende granskning av tredje part som krävs enligt tillägg III till bilaga IV.

2. Återbetalningsprofil för kapitalbelopp och betalning av ränta enligt artikel 6 a 1, 6 a 2 eller 6 c i bilaga IV.

3. Ange följande i de fall då statsstöd har beviljats i enlighet med artikel 6 c i bilaga IV:

— 
Återbetalningsprofil.
— 
Återbetalningsfrekvens.
— 
Tid som förflyter mellan kredittidens början och första återbetalningen av kapitalbeloppet.
— 
Räntebelopp som kapitaliserats före kredittidens början.
— 
Genomsnittlig vägd återbetalningsperiod.
— 
Förklaring till att stöd inte tillhandahållits enligt artikel 6 a och b i bilaga IV.

4. Tillämpad minimiräntesats i enlighet med artikel 7 i bilaga IV.

k)    Artikel 5 i bilaga V

1. Uttömmande förklaring av villkoren för det statsstöd som tillhandahålls, inbegripet av

— 
varför villkor för järnvägsinfrastruktur fastställs,
— 
hur den erbjudna återbetalningstiden inte överskrider den finansierade järnvägsinfrastrukturens livslängd.

2. För transaktioner i länder i kategori I:

— 
Totalt skuldsyndikatsbelopp för projektet, inklusive statliga och privata långivare.
— 
Totalt belopp för skuldsyndikatet från privata långivare.
— 
Procentandel av skuldsyndikatet som tillhandahålls av parterna.
— 
Bekräftelse av att parten deltar i ett lånesyndikat med privata finansinstitut som inte åtnjuter statsstödda exportkrediter, varvid i) parten är en minoritetspartner och har jämlik status (pari passu) under lånets hela löptid, och ii) det statsstödda exportkreditstöd som parterna tillhandahåller omfattar mindre än 50 % av syndikatet.
— 
Specifika uppgifter om prissättning för att förklara hur premiesatserna för allt statsstöd inte underskrider den finansiering som erbjuds på den privata marknaden och står i proportion till motsvarande satser som tillämpas av andra privata finansinstitut som deltar i syndikatet.

l)    Artikel 4 i bilaga VI

1. Ange att det gjorts en utvärdering av mindre koldioxidintensiva alternativ och att det visat sig att dessa alternativ inte är bärkraftiga.

2. Innehålla en redogörelse för hur projektet är förenligt med värdlandets nationella energipolitik och politik för begränsning av klimatförändringar, som åtföljs av en riktad strategi för att utveckla förnybara energikällor och/eller förbättra energieffektiviteten.

3. För projekt som är berättigade enligt fotnot 2 i bilaga VI, en förklaring av hur det statstödda projektet bidrar till att avhjälpa energifattigdom.

m)    Artikel 5 i bilaga VII

1. Redogörelse för varför projektfinansieringsvillkor fastställs.

2. Kontraktsvärde när det gäller kontrakt för nyckelfärdiga anläggningar, andel av underentreprenadkontrakt osv.

3. En mer utförlig projektbeskrivning.

4. Typ av täckning som tillhandahålls före kredittidens början.

5. Täckningsgrad för politisk risk före kredittidens början.

6. Täckningsgrad för kommersiell risk före kredittidens början.

7. Typ av täckning som tillhandahålls efter kredittidens början.

8. Täckningsgrad för politisk risk efter kredittidens början.

9. Täckningsgrad för kommersiell risk efter kredittidens början.

10. Byggnadstidens längd (i tillämpliga fall).

11. Utbetalningsperiodens längd.

12. Genomsnittlig vägd återbetalningsperiod.

13. Återbetalningsprofil.

14. Återbetalningsfrekvens.

15. Tid som förflyter mellan kredittidens början och första återbetalningen av kapitalbeloppet.

16. Procentandel av kapitalbeloppet som ska ha återbetalats fram till och med mitten av återbetalningsperioden.

17. Räntebelopp som kapitaliserats före kredittidens början.

18. Andra avgifter som exportkreditorganet mottar, t.ex. limitavgifter (frivilligt, förutom när det gäller transaktioner med köpare i höginkomstländer inom OECD).

19. Premienivå (frivilligt, förutom när det gäller projekt i höginkomstländer inom OECD).

20. Bekräftelse att (och, om så krävs, redogörelse för varför) transaktionen omfattar/karakteriseras av följande:

— 
Finansiering av en viss ekonomisk enhet där långivaren accepterar att lånet kommer att återbetalas med medel från den ekonomiska enhetens betalningsflöde och intäkter och godkänner den ekonomiska enhetens tillgångar som säkerhet för lånet.
— 
Finansiering av exporttransaktioner med ett (rättsligt och ekonomiskt) oberoende projektföretag, t.ex. ett företag med ett särskilt syfte, för investeringsprojekt som har egna intäkter.
— 
Lämplig riskfördelning mellan projektparterna, t.ex. privata eller kreditvärdiga offentliga aktieägare, exportörer, borgenärer, avnämare, inbegripet tillräckligt med eget kapital.
— 
Projektets betalningsflöde är tillräckligt under hela återbetalningsperioden för att täcka driftskostnader och ränte- och återbetalningar på kapital utifrån.
— 
Projektets intäkter ska i första hand användas till driftskostnader och ränte- och återbetalningar på lån.
— 
En icke-statlig köpare/låntagare utan statlig återbetalningsgaranti.
— 
Tillgångsbaserade säkerheter för projektets intäkter/tillgångar, t.ex. överlåtelser av rättigheter, panter, intäktskonton.
— 
Begränsad eller ingen möjlighet att begära insatser från aktieägarna från den privata sektorn/projektägare efter fullgörande.

n)    Artikel 5 i bilaga VII, för projekt i höginkomstländer inom OECD

1. Totalt skuldsyndikatsbelopp för projektet, inklusive statliga och privata långivare.

2. Totalt belopp för skuldsyndikatet från privata långivare.

3. Procentandel av skuldsyndikatet som tillhandahålls av parterna.

4. Bekräftelse av att följande gäller:

— 
När det gäller deltagande i ett lånesyndikat med privata finansinstitut som inte åtnjuter statsstödda exportkrediter är parten en minoritetspartner och har jämlik status (pari passu) under lånets hela löptid.
— 
Den premienivå som rapporteras under led m 19 ovan underskrider inte finansieringsmöjligheterna på den privata marknaden och står i proportion till motsvarande satser som tillämpas av andra privata finansinstitut som deltar i syndikatet.




BILAGA IX

BERÄKNING AV MINIMIPREMIESATSER

Formel för minimipremiesatsen

Den tillämpliga minimipremiesatsen (MPR) för en exportkredit som inbegriper en gäldenär/garant i ett land som är klassificerat i landriskkategori 1–7 beräknas med hjälp av följande formel:

MPR = {[(ai * HOR + bi) * max (PCC, PCP) / 0,95] * (1 – LCF) + [cin * PCC / 0,95 * HOR * (1 – CEF)]} * QPFi * PCFi * BTSF

där:

— 
ai = landriskkoefficienten i landriskkategori i (i = 1–7)
— 
cin = köparriskkoefficienten för köparkategori n (n = SOV+, SOV/CCO, CC1-CC5) i landriskkategori i (i = 1–7)
— 
bi = konstant för landkategori i riskkategori i (i = 1–7)
— 
HOR riskhorisonten,
— 
PCC täckningsgraden för den kommersiella risken (avseende köparen),
— 
PCP täckningsgraden för den politiska risken (avseende landet),
— 
CEF kreditförstärkningsfaktorn,
— 
QPFi = produktkvalitetsfaktorn i landriskkategori i (i = 1–7)
— 
PCFi = faktorn som uttrycker risktäckningsgraden i landriskkategori i (i = 1–7)
— 
BTSF faktorn för bättre risk än risk på stat,
— 
LCF den lokala valuta-faktorn.

Tillämplig landriskklassificering

Tillämplig landriskklassificering fastställs enligt artikel 24 e i consensusöverenskommelsen, som i sin tur fastställer den landriskkoefficient (ai) och den konstant (bi) som erhålls från följande tabell:



 

1

2

3

4

5

6

7

a

0,090

0,200

0,350

0,550

0,740

0,900

1,100

b

0,350

0,350

0,350

0,350

0,750

1,200

1,800

Val av lämplig köparriskkategori

Lämplig köparriskkategori väljs med hjälp av följande tabell, som anger de fastställda kombinationerna av land- och köparriskkategorier samt den fastslagna konkordansen mellan köparriskkategorierna CC1–CC5 och de klassificeringar som har gjorts av ackrediterade kreditvärderingsinstitut. Kvalitativa beskrivningar av varje köparriskkategori (SOV+ till CC5) har fastställts för att underlätta klassificeringen av gäldenärer (och garanter) och återfinns i bilaga XII.



Landriskkategori

1

2

3

4

5

6

7

SOV+

SOV+

SOV+

SOV+

SOV+

SOV+

SOV+

SOV / CC0

SOV / CC0

SOV / CC0

SOV / CC0

SOV / CC0

SOV / CC0

SOV / CC0

CC1

AAA till AA–

CC1

A+ till A–

CC1

BBB+ till BBB–

CC1

BB+ till BB

CC1

BB-

CC1

B+

CC1

B

CC2

A+ till A–

CC2

BBB+ till BBB–

CC2

BB+ till BB

CC2

BB-

CC2

B+

CC2

B

CC2

B-eller sämre

CC3

BBB+ till BBB–

CC3

BB+ till BB

CC3

BB-

CC3

B+

CC3

B

CC3

B-eller sämre

 

CC4

BB+ till BB

CC4

BB-

CC4

B+

CC4

B

CC4

B-eller sämre

 

 

CC5

BB– eller sämre

CC5

B+ eller sämre

CC5

B eller sämre

CC5

B-eller sämre

 

 

 

Den valda köparriskkategorin i kombination med tillämplig landriskkategori avgör köparriskkoefficienten (cin), som erhålls ur följande tabell:



Köparrisk

Kategori

Landriskkategori

1

2

3

4

5

6

7

SOV+

0,000

0,000

0,000

0,000

0,000

0,000

0,000

SOV / CC0

0,000

0,000

0,000

0,000

0,000

0,000

0,000

CC1

0,110

0,120

0,110

0,100

0,100

0,100

0,125

CC2

0,200

0,212

0,223

0,234

0,246

0,258

0,271

CC3

0,270

0,320

0,320

0,350

0,380

0,480

ej tillämpligt

CC4

0,405

0,459

0,495

0,540

0,621

ej tillämpligt

ej tillämpligt

CC5

0,630

0,675

0,720

0,810

ej tillämpligt

ej tillämpligt

ej tillämpligt

Riskhorisont (HOR)

Riskhorisonten (HOR) beräknas enligt följande:

För normala återbetalningsprofiler (dvs. lika stora halvårsvisa återbetalningar av kapitalbeloppet):
HOR = (längd på utbetalningsperioden period * 0,5) + längd på återbetalningsperioden
För onormala återbetalningsprofiler:
HOR = (längd på utbetalningsperioden * 0,5) + (genomsnittlig vägd återbetalningsperiod – 0,25) / 0,5

I de formler som anges ovan är tidmätningsenheten år.

Täckningsgrad för kommersiell risk (avseende köparen) (PCC) och politisk risk (avseende landet) (PCP)

Täckningsgraderna (PCC och PCP) uttrycks som ett decimalvärde (dvs. 95 % uttrycks som 0,95) i MPR-formeln.

Kreditförstärkningar för köparrisken

Värdet av kreditförstärkningsfaktorn (CEF) är 0 för varje transaktion som inte omfattas av kreditförstärkningar för köparrisken. Värdet av CEF för transaktioner som omfattas av kreditförstärkningar för köparrisken fastställs enligt bilaga XIII, med de begränsningar som anges i artikel 31 c i consensusöverenskommelsen och får inte överskrida 0,35.

Produktkvalitetsfaktor (QPF)

QPF erhålls ur följande tabell:



Produktkvalitet

Landriskkategori

1

2

3

4

5

6

7

under standard

0,9965

0,9935

0,9850

0,9825

0,9825

0,9800

0,9800

standard

1,0000

1,0000

1,0000

1,0000

1,0000

1,0000

1,0000

över standard

1,0035

1,0065

1,0150

1,0175

1,0175

1,0200

1,0200

Faktor som uttrycker risktäckningsgraden i procent (PCF)

PCF bestäms enligt följande:

När (max(PCC, PCP) ≤ 0,95, PCF = 1)
När (max(PCC, PCP) > 0,95, PCF = 1 + ((max(PCC, PCP) – 0,95)/0,05) * (koefficient för risktäckningsgrad))

Koefficienten för risktäckningsgraden erhålls ur följande tabell:



 

Landriskkategori

1

2

3

4

5

6

7

koefficient för risktäckningsgrad

0,00000

0,00337

0,00489

0,01639

0,03657

0,05878

0,08598

Faktorn för bättre risk än risk på stat (BTSF)

När en gäldenär klassificeras i köparriskkategorin ”bättre risk än risk på stat” (SOV+) är köparriskkategorin BTSF = 0,9, i övriga fall är BTSF = 1.

Lokal valutafaktor (LCF)

För en transaktion där landrisken minimeras med hjälp av den lokala valutan, får värdet av LCF inte överskrida 0,2. För alla övriga transaktioner uppgår LCF-värdet till 0.




BILAGA X

MARKNADSRIKTVÄRDEN FÖR TRANSAKTIONER I LÄNDER I KATEGORI 0

Andel av exportkrediter som inte täcks eller den del av ett syndikerat lån som inte täcks av exportkreditinstitutet

Det pris som privata banker/institutioner anger för den andel av den aktuella exportkrediten som inte täcks (eller ibland som den del av ett syndikerat lån som inte täcks av exportkreditinstitutet) får utgöra den bästa matchningen till exportkreditinstitutets täckning. Prissättningen på sådana andelar eller delar som inte täcks ska endast användas om de erbjuds på kommersiella villkor (detta skulle t.ex. utesluta andelar finansierade av internationella finansinstitut).

Namnspecifika företagsobligationer

Företagsobligationer avspeglar en namnspecifik kreditrisk. Här bör man vara uppmärksam på att matcha i förhållande till exportkreditinstitutets kontraktsegenskaper, t.ex. löptid, valutadenominering och eventuella kreditförstärkningar. Vid användning av företagsobligationer på primärmarknaden (dvs. total avkastning vid utfärdandet) eller företagsobligationer på sekundärmarknaden (dvs. optionsjusterad spread över den lämpliga kurvan, som normalt är den relevanta valutaswappkurvan), ska i första hand företagsobligationerna för gäldenären användas. Om sådana obligationer inte finns tillgängliga, får företagsobligationer på primär- eller sekundärmarknaden från närstående enheter användas.

Namnspecifika kreditswappar

Kreditswappar (CDS) är en form av skydd mot betalningsinställelse. Kreditswappsspreaden är det belopp som kreditswappsköparen betalar per period som en procentandel av det nominella kapitalbeloppet och uttrycks normalt i baspunkter. Kreditswappsköparen köper i själva verket en försäkring mot betalningsinställelse genom sina betalningar till kreditswappssäljaren under swappens löptid eller till dess att kredithändelsen inträffar. En kreditswappskurva för gäldenären bör användas i första hand. Om en sådan kurva inte finns tillgänglig, får kreditswappskurvor från närstående enheter användas.

Riktvärden för lån

Riktvärden för primärmarknadslån (dvs. prissättning vid utfärdande) eller riktvärden för sekundärmarknadslån (dvs. den löpande ränta på lånet som finansinstitutet förväntar sig när det som köper lånet från ett annat finansinstitut). Alla avgifter måste vara kända för riktvärdena för primärmarknadslån, så att den totala räntan kan beräknas. Om riktvärden för lån används ska i första hand de riktvärden som gäller för gäldenären användas. Om sådana inte finns tillgängliga, får riktvärden för lån från närstående enheter användas.

Riktvärden från marknadskurvor

Riktvärden från marknadskurvor avspeglar kreditrisken för en hel sektor eller köparkategori. Denna marknadsinformation kan vara relevant när namnspecifik information inte finns tillgänglig. Generellt sett är kvaliteten på den information som gäller dessa marknader avhängig av deras likviditet. Man bör hur som helst försöka hitta de marknadsinstrument som ger närmaste matchning i förhållande till exportkreditorganets kontraktsegenskaper, t.ex. datum, kreditvärdering, löptid och valutadenominering.




BILAGA XI

KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNINGEN AV EN ÅTERBETALNINGSGARANTI FRÅN TREDJE PART OCH KLASSIFICERINGEN AV EN MULTILATERAL ELLER REGIONAL INSTITUTION

SYFTE

I denna bilaga anges kriterier och villkor för tillämpningen av återbetalningsgarantier från tredje part, inklusive återbetalningsgarantin från en klassificerad multilateral eller regional institution, enligt artikel 24 e i consensusöverenskommelsen. Här anges även bedömningskriterierna för multilaterala eller regionala institutioner när det ska fastställas om en institution bör klassificeras i förening med artikel 28 i consensusöverenskommelsen.

ANSÖKAN

Fall 1: Garanti för det totala riskbeloppet

När säkerhet i form av en återbetalningsgaranti från en enhet ställs för det totala riskbeloppet (dvs. kapitalbelopp och ränta), får den landriskklassificering och köparriskkategori tillämpas som gäller för garanten när följande kriterier är uppfyllda:

— 
Garantin täcker kreditens hela giltighetstid.
— 
Garantin är en oåterkallelig och ovillkorad on demand-garanti.
— 
Garantin är rättsligt giltig och verkställbar i jurisdiktionsområdet för garantens land.
— 
Garanten är kreditvärdig för den skuld som garantin avser.
— 
Garanten omfattas av de bestämmelser om penningkontroll och kapitalöverföring som gäller i det land där denne är belägen.

För klassificerade multilaterala eller regionala institutioner som är garanter ska följande kriterier tillämpas:

— 
Garantin täcker kreditens hela giltighetstid.
— 
Garantin är en oåterkallelig och ovillkorad on demandgaranti.
— 
Garanten har ett rättsligt åtagande för det totala kreditbeloppet.
— 
Återbetalningarna görs direkt till borgenären.

Om garanten är ett dotterbolag eller moderbolag till den enhet för vilken garanti ställts ska parterna från fall till fall bestämma huruvida 1) dotterbolaget/moderbolaget är rättsligt och finansiellt oberoende och kan fullfölja sina betalningsskyldigheter, med tanke på förhållandet mellan dotterbolag och moderbolag och moderbolagets rättsliga skyldigheter, 2) dotterbolaget/moderbolaget kan påverkas av lokala händelser/bestämmelser eller statliga interventioner, och 3) huvudkontoret vid betalningsinställelse skulle ta på sig ansvaret för betalningar.

Fall 2: Garanti för ett begränsat belopp

När säkerheten i form av en återbetalningsgaranti från en enhet ställs för ett begränsat riskbelopp (dvs. kapitalbelopp och ränta) får den landriskklassificering och köparriskkategori tillämpas som gäller för garanten i fråga om den kredit som omfattas av garantin, förutsatt att alla övriga kriterier som anges i fall 1 är uppfyllda.

För den del för vilken garanti inte ställs ska gäldenärens landriskklassificering och köparriskkategori tillämpas.

Klassificering av multilaterala eller regionala institutioner

Multilaterala och regionala institutioner ska ha rätt till klassificering om institutionen i allmänhet är befriad från bestämmelser om penningkontroll och kapitalöverföring i det land där den är belägen. Sådana institutioner ska klassificeras i landriskkategorierna 0–7 från fall till fall på grundval av en riskbedömning för varje enskild institution och med beaktande av följande:

— 
Huruvida institutionen har stadgeenligt och finansiellt oberoende.
— 
Huruvida institutionens samtliga tillgångar är skyddade från att nationaliseras eller konfiskeras.
— 
Huruvida institutionen har full frihet att överföra och konvertera kapital.
— 
Huruvida institutionen är föremål för statliga ingripanden i det land där den är belägen.
— 
Huruvida institutionen är befriad från skatt.
— 
Huruvida samtliga dess medlemsländer har skyldighet att tillhandahålla ytterligare kapital för att fullgöra institutionens skyldigheter.

Vid bedömningen bör man även beakta institutionens tidigare betalningsmönster vid fall av betalningsinställelse för landkreditrisk i antingen det land där den är belägen eller i en gäldenärs land samt alla andra faktorer som kan anses relevanta vid bedömningen.

Förteckningen över klassificerade multilaterala och regionala institutioner är öppen och en part får nominera en institution för bedömning på grundval av ovannämnda överväganden. Parterna ska offentliggöra klassificeringar av multilaterala och regionala institutioner.




BILAGA XII

KVALITATIVA BESKRIVNINGAR AV KÖPARRISKKATEGORIER

Bättre än statsrisk (SOV+)

Detta är en klassificering som görs i undantagsfall. En enhet som får en sådan klassificering har en osedvanligt stark kreditprofil och skulle kunna förväntas fullgöra sina betalningsskyldigheter under en period då staten är svårt skuldtyngd eller till och med ställer in sina betalningar. Internationella kreditvärderingsinstitut kommer regelbundet med rapporter där de anger vilka företags- och motpartsvärderingar som överskrider kreditbetyget på stat i utländsk valuta. Frånsett i de fall när risken på stat har bedömts ligga betydligt högre än landrisken och detta har fastställts genom metoden för bedömningen av risken på stat, ska de parter som föreslår att en enhet ska klassificeras som bättre än risken på stat ange vilka värderingar som ligger till grund för deras rekommendation. För att klassificeras som bättre än risken på sin värdstat skulle en enhet förväntas visa upp flera eller normalt flertalet av följande egenskaper eller motsvarande:

— 
En stark kreditprofil.
— 
Betydande intäkter i utländsk valuta i förhållande till sin valutaskuldbörda.
— 
Produktionsanläggningar och kassagenereringsförmåga tack vare dotterbolag eller verksamheter utomlands, särskild sådana med hemvist i stater med hög värdering, t.ex. multinationella företag.
— 
En utländsk ägare eller strategisk partner som skulle kunna ge finansiellt stöd i avsaknad av en formell garanti.
— 
Historik som visar att enheten har förmånsbehandlats av staten, inklusive undantag från överförings- och konvertibilitetsbegränsningar respektive krav på att lämna ifrån sig exportintäkter samt förmånlig skattebehandling.
— 
Beviljade kreditramar från internationella banker med hög värdering, särskilt kreditramar utan någon material adverse change-klausul (även kallad MAC-klausul, dvs. en klausul om väsentlig negativ förändring) som gör att bankerna kan dra in beviljade åtaganden i händelse av statskris eller andra riskhändelser.
— 
Tillgångar utomlands, särskilt likvida medel, ofta som ett resultat av regler som tillåter exportörer att låta den kassabehållning som ska finnas tillhands för ränte- och återbetalningar på lån stå kvar utomlands.

Köparriskkategorin SOV+ är normalt sett inte tillämplig på:

— 
Offentligägda enheter och anläggningar, enheter under statsnivå som fackministerier, regionala myndigheter etc.
— 
Finansinstitut med hemvist i statens jurisdiktionsområde.
— 
Enheter som i första hand säljer till den inhemska marknaden i lokal valuta.

Stat (SOV)

Statliga gäldenärer/garanter är enheter som har ett uttalat rättsligt mandat att ingå ett åtagande att genomföra ränte- och återbetalningar på lån för den suveräna statens räkning. Det rör sig normalt om finansministeriet eller centralbanken ( 50 ). En risk som betecknas som risk på stat ska uppfylla följande krav:

— 
Gäldenären/garanten har ett rättsligt mandat att ingå ett åtagande att genomföra återbetalningar på lån för statens räkning och har därigenom statens kreditvärdighet.
— 
Vid en omstrukturering av statsrisken skulle skulden i fråga ingå i omstruktureringen och betalningsåtagandena förvärvas av staten till följd av omstruktureringen.

Motsvarande statsrisk (CC0): Exceptionellt god kreditkvalitet

Kategorin ”motsvarande statsrisk” omfattar två grundläggande typer av gäldenärer/garanter:

— 
Offentliga enheter när en granskning av tillbörlig aktsamhet visar att köparen antingen underförstått har samma kreditvärdighet som staten eller också att sannolikheten för statslikviditet och solvensstöd är mycket hög, både i fråga om återbetalningsutsikterna och risken för betalningsinställelse. Icke-statliga offentliga enheter som motsvarar staten skulle även omfatta statligt ägda företag med en monopolställning eller näst intill monopolställning på verksamheten inom en sektor (t.ex. energi, olja eller gas).
— 
Bolagsenheter som har en exceptionellt stark kreditprofil och vars egenskaper både i fråga om betalningsinställelse och återbetalningsutsikter tyder på att risken skulle kunna anses motsvara risken på stat. Detta skulle kunna omfatta starka och säkra företag eller mycket viktiga banker där sannolikheten för statslikviditet och solvensstöd är hög.

Exceptionellt god kreditkvalitet innebär att risken för betalningsavbrott förväntas vara försumbar och att enheten har en exceptionellt stark återbetalningsförmåga, som sannolikt inte kommer att påverkas av några förutsebara händelser. Kreditkvaliteten avspeglas normalt genom att enhetens affärsrelaterade och finansiella profil uppvisar en kombination av vissa, om inte samtliga, följande egenskaper:

— 
Exceptionellt god till mycket god kassa- och intäktsgenerering.
— 
Exceptionellt goda till mycket goda likviditetsnivåer.
— 
Exceptionellt låg till mycket låg leverage.
— 
Utmärkt till mycket stark affärsprofil med beprövad och mycket stark ledningsförmåga.

Enheten kännetecknas också av en hög grad av öppenhet kring finansiella frågor och ägande, om det inte finns en mycket stor sannolikhet för stöd från ett moderbolag (eller en stat) med en köparriskklassificering som motsvarar eller överträffar klassificeringen för denna köparriskkategori.

Beroende på klassificeringen av det land där gäldenären/garanten har sin hemvist är det sannolikt att en gäldenär/garant som klassificeras i köparriskkategori CC0 skulle värderas mellan AAA (land i kategori 1) och B (land i kategori 7) av ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

Mycket god kreditkvalitet (CC1)

Risken för betalningsavbrott förväntas vara låg eller mycket låg. Gäldenären/garanten har mycket god återbetalningsförmåga och denna förmåga kommer sannolikt inte att påverkas av förutsebara händelser. Gäldenären/garanten har begränsad eller mycket begränsad mottaglighet för negativa effekter till följd av förändrade omständigheter och ekonomiska förhållanden. Kreditkvaliteten avspeglas normalt genom att enhetens affärsrelaterade och finansiella profil uppvisar en kombination av vissa, om inte samtliga, följande egenskaper:

— 
Mycket god till god kassa- och intäktsgenerering.
— 
Mycket goda till goda likviditetsnivåer.
— 
Mycket låg till låg leverage.
— 
Mycket stark affärsprofil med beprövad ledningsförmåga.

Enheten kännetecknas också av en hög grad av öppenhet kring finansiella frågor och ägande, om det inte finns en mycket stor sannolikhet för stöd från ett moderbolag (eller en stat) med en köparriskklassificering som motsvarar eller överträffar klassificeringen för denna köparriskkategori.

Beroende på klassificeringen av det land där gäldenären/garanten har sin hemvist är det sannolikt att en gäldenär/garant som klassificeras i köparriskkategori CC1 skulle värderas mellan AAA (land i kategori 1) och B (land i kategori 7) av ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

God till måttligt god kreditkvalitet, över genomsnittet (CC2)

Risken för betalningsavbrott förväntas vara låg. Gäldenären/garanten har en god till måttligt god återbetalningsförmåga och denna förmåga kommer sannolikt inte att påverkas av förutsebara händelser. Gäldenären/garanten har begränsad mottaglighet för negativa effekter till följd av förändrade omständigheter och ekonomiska förhållanden. Kreditkvaliteten avspeglas normalt genom att enhetens affärsrelaterade och finansiella profil uppvisar en kombination av vissa, om inte samtliga, följande egenskaper:

— 
God till måttligt god kassa- och intäktsgenerering.
— 
Goda till måttligt goda likviditetsnivåer.
— 
Låg till måttligt låg leverage.
— 
Måttligt stark affärsprofil med beprövad ledningsförmåga.

Enheten kännetecknas också av en hög grad av öppenhet kring finansiella frågor och ägande, om det inte finns en mycket stor sannolikhet för stöd från ett moderbolag (eller en stat) med en köparriskklassificering som motsvarar eller överträffar klassificeringen för denna köparriskkategori.

Beroende på klassificeringen av det land där gäldenären/garanten har sin hemvist är det sannolikt att en gäldenär/garant som klassificeras i köparriskkategori CC2 skulle värderas mellan A+ (land i kategori 1) och B– eller sämre (land i kategori 7) av ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

Måttlig kreditkvalitet, genomsnittlig (CC3)

Risken för betalningsavbrott förväntas vara måttlig eller måttligt låg. Gäldenären/garanten har en måttlig eller måttligt god återbetalningsförmåga. Det finns en möjlighet att kreditrisk utvecklas när gäldenären/garanten ställs inför betydande osäkerhetsmoment eller utsätts för negativa affärsvillkor eller finansiella eller ekonomiska villkor, vilket skulle kunna leda till bristande förmåga att betala i tid. Det kan emellertid finnas affärsalternativ eller finansiella alternativ som gör att de finansiella åtagandena kan fullgöras. Kreditkvaliteten avspeglas normalt genom att enhetens affärsrelaterade och finansiella profil uppvisar en kombination av vissa, om inte samtliga, följande egenskaper:

— 
Måttligt god till måttlig kassa- och intäktsgenerering.
— 
Måttligt goda till måttliga likviditetsnivåer.
— 
Måttligt låg till måttlig leverage.
— 
Måttlig affärsprofil med beprövad ledningsförmåga.

Enheten kännetecknas också av en adekvat grad av öppenhet kring finansiella frågor och ägande, om det inte finns en mycket stor sannolikhet för stöd från ett moderbolag (eller en stat) med en köparriskklassificering som motsvarar eller överträffar klassificeringen för denna köparriskkategori.

Beroende på klassificeringen av det land där gäldenären/garanten har sin hemvist är det sannolikt att en gäldenär/garant som klassificeras i köparriskkategori CC3 skulle värderas mellan BBB+ (land i kategori 1) och B– eller sämre (land i kategori 6) av ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

Måttligt svag kreditkvalitet, under genomsnittet (CC4)

Risken för betalningsavbrott förväntas vara måttligt låg. Gäldenären/garanten har en måttlig till måttligt svag återbetalningsförmåga. Det finns en möjlighet att kreditrisk utvecklas när gäldenären/garanten ställs inför betydande osäkerhetsmoment eller utsätts för negativa affärsvillkor eller finansiella eller ekonomiska villkor, vilket skulle kunna leda till bristande förmåga att betala i tid. Det kan emellertid finnas affärsalternativ eller finansiella alternativ som gör att de finansiella åtagandena kan fullgöras. Kreditkvaliteten avspeglas normalt genom att enhetens affärsrelaterade och finansiella profil uppvisar en kombination av vissa, om inte samtliga, följande egenskaper:

— 
Måttlig till måttligt svag kassa- och intäktsgenerering.
— 
Måttliga till måttligt svaga likviditetsnivåer.
— 
Måttlig till måttligt hög leverage.
— 
Måttligt svag affärsprofil med begränsad erfarenhet vad gäller ledningsförmåga.

Enheten kännetecknas också av en adekvat grad av öppenhet kring finansiella frågor och ägande, om det inte finns en mycket stor sannolikhet för stöd från ett moderbolag (eller en stat) med en köparriskklassificering som motsvarar eller överträffar klassificeringen för denna köparriskkategori.

Beroende på klassificeringen av det land där gäldenären/garanten har sin hemvist är det sannolikt att en gäldenär/garant som klassificeras i köparriskkategori CC4 skulle värderas mellan BB+ (land i kategori 1) och B– eller sämre (land i kategori 5) av ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

Svag kreditkvalitet (CC5)

Risken för betalningsavbrott förväntas vara hög till mycket hög. Gäldenären/garanten har en måttligt svag till svag återbetalningsförmåga. Gäldenären/garanten kan för närvarande fullgöra sina återbetalningar, men har fortfarande begränsad säkerhetsmarginal. Det är emellertid sannolikt att betalningsproblem uppkommer eftersom den fortsatta betalningsförmågan är beroende av fortsatta, gynnsamma affärsrelaterade och ekonomiska förhållanden. Negativa affärsrelaterade, finansiella eller ekonomiska förhållanden kommer sannolikt att inverka negativt på återbetalningsförmågan eller återbetalningsviljan. Kreditkvaliteten avspeglas normalt genom att enhetens affärsrelaterade och finansiella profil uppvisar en kombination av vissa, om inte samtliga, följande egenskaper:

— 
Måttligt svag till svag till mycket svag kassa- och intäktsgenerering.
— 
Måttligt svaga till svaga likviditetsnivåer.
— 
Måttligt hög till hög leverage.
— 
Svag affärsprofil med begränsad eller ingen erfarenhet vad gäller ledningsförmåga.

Enheten kännetecknas också av en låg grad av öppenhet kring finansiella frågor och ägande, om det inte finns en mycket stor sannolikhet för stöd från ett moderbolag (eller en stat) med en köparriskklassificering som motsvarar eller överträffar klassificeringen för denna köparriskkategori.

Beroende på klassificeringen av det land där gäldenären/garanten har sin hemvist är det sannolikt att en gäldenär/garant som klassificeras i köparriskkategori CC5 skulle värderas mellan BB– (land i kategori 1) och B– eller sämre (land i kategori 4) av ackrediterade kreditvärderingsinstitut.




BILAGA XIII

KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV METODER FÖR MINIMERING AV LANDRISKEN SAMT KREDITFÖRSTÄRKNINGAR FÖR KÖPARRISKEN

SYFTE

I denna bilaga anges närmare uppgifter om användningen av de metoder för landriskminimering som anges i artikel 30 a i consensusöverenskommelsen samt de kreditförstärkningar för köparrisken som anges i artikel 31 a i consensusöverenskommelsen; i detta inbegrips de kriterier, villkor och särskilda omständigheter som gäller för deras användning samt vilken inverkan det har på minimipremiesatserna.

METODER FÖR LANDRISKMINIMERING

1.    Utlandsbaserad framtida betalningsflödesstruktur i kombination med utlandsbaserat spärrkonto.

Definitioner:

Ett skriftligt dokument, såsom en överlåtelsehandling eller överenskommelse om frisläppande eller kapitalförvaltning, förseglat och överlämnat till en tredje part, dvs. en person som inte är part i instrumentet, som ska inneha detta dokument till dess att vissa villkor uppfyllts och därefter överlämna det till den andra parten för att det ska träda i kraft. Om följande kriterier är uppfyllda och med beaktande av därefter angivna ytterligare faktorer, kan denna metod användas för att minska eller undanröja överföringsriskerna, i synnerhet i de länder som klassificeras i de högre riskkategorierna.

Kriterier:

— 
Spärrkontot avser ett projekt genom vilket utländsk valuta intjänas och flödena till spärrkontot genereras av själva projektet eller andra utländska exportfordringar.
— 
Spärrkontot är utlandsbaserat, dvs. det är beläget utanför projektlandet och överföringsriskerna eller de andra landriskerna är mycket begränsade (dvs. ett höginkomstland inom OECD eller ett höginkomstland inom euroområdet).
— 
Spärrkontot finns i en förstklassig bank som vare sig direkt eller indirekt kontrolleras av intressen hos gäldenären eller gäldenärens land.
— 
Finansieringen av kontot är säkerställd genom långfristiga eller andra lämpliga kontrakt.
— 
De olika inkomstkällor för gäldenären (dvs. de som genereras av själva projektet eller de andra källorna) som flödar till kontot är i hårdvaluta och kan sammantagna rimligen förväntas räcka till för betalningen av skulden under kreditens hela giltighetstid, och kommer från en eller flera kreditvärdiga utländska kunder som är belägna i länder med bättre risk än det land där projektet är beläget (dvs. normalt höginkomstländer inom OECD eller höginkomstländer inom euroområdet).
— 
Gäldenären instruerar oåterkalleligen de utländska kunderna att betala in direkt på kontot (dvs. betalningarna vidarebefordras inte via ett konto som kontrolleras av gäldenären eller via dennes land).
— 
De medel som måste innehas på kontot motsvarar åtminstone sex månaders betalning på skulden. När flexibla återbetalningsvillkor tillämpas inom ramen för en struktur för projektfinansiering ska ett belopp motsvarande den faktiska sexmånadersbetalningen enligt dessa flexibla villkor innehas på kontot. Detta belopp får variera över tiden beroende på återbetalningsprofilen.
— 
Gäldenären har begränsad tillgång till kontot (dvs. först efter det att betalningar gjorts på skulden enligt kreditvillkoren).
— 
De inkomster som sätts in på kontot överlåts till utlånaren som direkt mottagare under kreditens hela giltighetstid.
— 
Kontot har öppnats i enlighet med alla tillämpliga rättsliga villkor som fastställts av lokala och andra berörda myndigheter.
— 
Spärrkontot och kontraktsvillkoren får inte underställas villkor, kunna återkallas eller endast gälla under en begränsad tid.

Ytterligare faktorer som ska beaktas:

Metoden får användas efter en bedömning från fall till fall av ovannämnda kriterier och med beaktande av bl.a. följande faktorer:

— 
Landet, gäldenären (dvs. offentlig eller privat), sektorn, sårbarheten i fråga om de berörda varorna eller tjänsterna, inbegripet deras tillgänglighet under kreditens hela giltighetstid, kunderna.
— 
De rättsliga miljöerna, t.ex. huruvida mekanismen är tillräckligt oberoende av inblandning från gäldenären eller dennes land.
— 
Den utsträckning i vilken metoden är föremål för statlig inblandning och förlängning eller statligt upphävande.
— 
Huruvida kontot är tillräckligt skyddat mot projektrelaterade risker.
— 
Det belopp som kommer att komma in på kontot och mekanismen för att upprätthålla tillräckliga flöden.
— 
Situationen när det gäller Parisklubben (t.ex. eventuellt undantag).
— 
Den potentiella inverkan av landrisk som inte utgör överföringsrisk.
— 
Skydd mot risker i det land där kontot är beläget.
— 
Kontrakten med kunderna, inklusive deras beskaffenhet och varaktighet.
— 
Det sammanlagda beloppet av förväntade utländska inkomster i förhållande till det totala kreditbeloppet.

Inverkan på minimipremiesatserna

Tillämpningen av denna metod för landriskminimering kan resultera i en kategoriförbättring i den landriskklassificering som ska tillämpas för transaktionen, med undantag för transaktioner i landriskkategori 1.

2.    Finansiering i lokal valuta

Definitioner:

Kontrakt och finansiering förhandlas fram i konverterbar och tillgänglig lokal valuta, som inte är hårdvaluta, och finansieringen är lokal vilket undanröjer eller minimerar överföringsrisken. De högst prioriterade skulderna i lokal valuta kommer i princip inte att påverkas av förekomsten av de två första landkreditriskerna.

Kriterier:

— 
Exportkreditorganets skyldigheter och utbetalningar av ersättningar eller betalningar till den direkta långivaren uttrycks/görs genomgående i lokal valuta.
— 
Exportkreditorganet är normalt inte utsatt för överföringsrisk.
— 
Vid en normal händelseutveckling kommer det inte att krävas att insättningar i lokal valuta konverteras till hårdvaluta.
— 
Låntagarens återbetalning i den egna valutan och i det egna landet utgör en giltig befrielse från skyldigheterna i samband med skulden.
— 
Om en låntagares inkomster är i lokal valuta är låntagaren skyddad mot ogynnsamma växelkursvariationer.
— 
Bestämmelser om överföring i låntagarens land inverkar inte på låntagarens återbetalningsskyldigheter, vilka förblir i lokal valuta.

Ytterligare faktorer som ska beaktas:

Denna metod tillämpas i selektiv omfattning i fråga om konverterbara och överförbara valutor där den grundläggande ekonomiska situationen är sund. Partens exportkreditorgan bör vara i stånd att fullgöra sin skyldighet att utbetala ersättningar uttryckta i den egna valutan för det fall att den lokala valutan skulle bli icke-överföringsbar eller icke-konverterbar efter det att exportkreditorganet tagit på sig en skyldighet. (En direkt långivare skulle dock vara utsatt för denna exponering.)

Inverkan på minimipremiesatserna

Tillämpningen av denna riskminimeringsmetod kan resultera i ett avdrag motsvarande högst 20 % av landkreditriskens andel av minimipremiesatsen (dvs. en lokal valutafaktor [LCF] med ett värde på högst 0,2).

KREDITFÖRSTÄRKNINGAR FÖR KÖPARRISKEN

Följande översikt innehåller definitioner av de kreditförstärkningar för köparrisken som får tillämpas samt deras maximala inverkan på de tillämpliga minimipremiesatserna genom kreditförstärkningsfaktorn (CEF) i MPR-formeln.



Kreditförstärkning

Definitioner

Maximal CEF (landriskkategori 1–7)

Maximal CEF (marknadsriktvärde)

Överlåtelse av kontraktsintäkter eller kontraktsfordringar

Om en låntagare har kontrakt med starka avnämare, utomlands eller på den lokala marknaden, ger en rättsligt verkställbar överlåtelse av kontraktet rätten att i låntagarens ställe verkställa låntagarens kontrakt och/eller fatta beslut i fråga om större kontrakt efter det att denna långivare har ställt in betalningarna för ett lån. Ett direkt avtal med en tredje part i en transaktion (ett lokalt statligt organ i en gruv- eller energitransaktion) gör att långivare kan kontakta staten för att söka gottgörelse för expropriering eller andra överträdelser av de avtalsförpliktelser som är kopplade till transaktionen.

Ett befintligt företag som bedriver verksamhet på en svår marknad eller inom en svår sektor kan ha fordringar som är knutna till försäljningen av produktionen från ett eller flera företag som bedriver verksamhet under mer stabila förhållanden. Dessa fordringar skulle normalt vara i hårdvaluta, men får inte omfattas av ett särskilt avtal. Överlåtelse av sådana fordringar skulle kunna ge säkerhet i form av tillgångar på låntagarens konto, vilket ger långivaren en företrädesrätt till det kassaflöde som genereras av låntagaren.

0,10

ej tillämpligt

Tillgångsbaserad säkerhet.

Tillgångsbaserad säkerhet.

1)  inteckning på mycket rörlig och värdefull egendom, och

2)  egendomen i sig utgör hela värdet.

En tillgångsbaserad säkerhet kan med relativ lätthet återförvärvas. Det kan t.ex. röra sig om ett lokomotiv, medicinsk utrustning eller byggnadsutrustning. När en sådan säkerhet värderas ska exportkreditorganet beakta hur pass enkelt det är att återfå säkerheten juridiskt sett. Värdet är med andra ord högre när säkerhetsrätten i tillgången tillvaratas inom ett etablerat rättsligt system och värdet är lägre när det är tveksamt om man kan återfå tillgången med rättsliga medel. Det exakta värdet på en tillgångsbaserad säkerhet fastställs av marknaden, med en relevant ”marknad” som är mer omfattande än den lokala marknaden eftersom tillgången kan flyttas till ett annat jurisdiktionsområde. OBS: Att använda sig av kreditförstärkning med tillgångsbaserad säkerhet ska tillämpas i fråga om köparrisken, i de fall då den tillgångsbaserade säkerheten innehas inom det land där transaktionen hör hemma.

0,25

0,15

Säkerhet i form av fasta tillgångar

En säkerhet i form av fasta tillgångar består oftast av komponentutrustning som kan begränsas genom sina fysiska egenskaper, t.ex. en turbin eller tillverkningsmaskiner som är integrerade i en monteringsbana. Syftet och värdet med säkerheten i form av fasta tillgångar är att ge exportkreditorganet mer leverage när det gäller användningen av tillgången för att kunna återhämta förluster vid betalningsinställelse. Värdet på en säkerhet i form av fasta tillgångar varierar beroende på ekonomiska, rättsliga, marknadsmässiga och andra faktorer.

0,15

0,10

Spärrkonto

Spärrkonton är konton med en reserv för återbetalningar på lån som tas som säkerhet för långivarna eller andra former av konton för likvida medel som tas som säkerhet för långivarna av en part som inte står under samma kontroll eller gemensamma ägande som köparen/gäldenären. Beloppet på spärrkontot måste sättas in eller spärras i förväg. Värdet på en sådan säkerhet är nästan alltid 100 % av det nominella beloppet på dessa konton för likvida medel. Sådana konton ger större kontroll över hur de likvida medlen används och säkerställer att återbetalningar på lån genomförs innan medlen används till diskretionära utgifter. OBS: Att använda sig av kreditförstärkning med spärrkonto ska tillämpas i fråga om köparrisken, i de fall då spärrkontot innehas inom det land där transaktionen hör hemma. En säkerhet i form av likvida medel minskar i betydande grad risken för betalningsinställelse för de betalningar som avses.

spärrat belopp i % av krediten upp till maximalt 0,10

spärrat belopp i % av krediten upp till maximalt 0,10




BILAGA XIV

CHECKLISTA FÖR UTVECKLINGSKVALITET

CHECKLISTA FÖR UTVECKLINGSKVALITET NÄR DET GÄLLER BISTÅNDSFINANSIERADE PROJEKT

För att säkerställa att projekt i utvecklingsländer som helt eller delvis finansieras med offentligt utvecklingsbistånd verkligen bidrar till utvecklingen har under senare år ett antal kriterier tagits fram av OECD:s biståndskommitté (DAC). Kriterierna återfinns huvudsakligen i följande texter:

— 
DAC Principles for Project Appraisal, 1988.
— 
DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance, 1987.
— 
Good Procurement Practices for Official Development Assistance, 1986.

PROJEKTETS ÖVERENSSTÄMMELSE MED MOTTAGARLANDETS SAMLADE INVESTERINGSPRIORITERINGAR (PROJEKTURVAL)

Ingår projektet i investeringsprogram och offentliga utgiftsprogram som redan godkänts av de centrala finans- och planeringsmyndigheterna i mottagarlandet?

(Ange strategidokument i vilka projektet omnämns, t.ex. mottagarlandets offentliga investeringsprogram.)

Samfinansieras projektet av ett internationellt institut för biståndsfinansiering?

Finns det uppgift om att projektet har övervägts och avvisats av ett internationellt institut för biståndsfinansiering eller av en annan DAC-medlem på grund av låg utvecklingsprioritet?

I fråga om ett projekt inom den privata sektorn, har det godkänts av regeringen i mottagarlandet?

Omfattas projektet av ett mellanstatligt avtal om ett större antal biståndsåtgärder i mottagarlandet från givarens sida?

FÖRBEREDELSE OCH UTVÄRDERING AV PROJEKT

Har projektet förberetts, utformats och utvärderats med användning av standarder och kriterier som i stort motsvarar DAC:s principer för projektutvärdering (PPA)? De relevanta principerna berör projektutvärdering med hänsyn till

a) 

ekonomiska aspekter (punkterna 30–38 i PPA),

b) 

tekniska aspekter (punkt 22 i PPA),

c) 

tekniska aspekter (punkt 23–29 i PPA).

I fråga om projekt som ger inkomster, särskilt om det rör sig om produkter för en konkurrensutsatt marknad, har subventionsdelen av biståndsfinansieringen kommit medlens slutanvändare till godo? (punkt 25 i PPA).

a) 

Institutionell utvärdering (punkterna 40–44 i PPA).

b) 

Analys av de sociala aspekterna och fördelningsfrågan (punkterna 47–57 i PPA).

c) 

Miljöutvärdering (punkterna 55–57 i PPA).

UPPHANDLINGSFÖRFARANDE

Vilket av följande upphandlingsförfaranden kommer att användas? (För definitioner, se de principer som förtecknas i Good Procurement Practices for ODA.)

a) 

Internationellt anbudsförfarande (Procurement Principle III och dess bilaga 2: Minimivillkor för effektiv internationell anbudsinfordran).

b) 

Nationellt anbudsförfarande (Procurement Principle IV).

c) 

Informell konkurrens eller direkta förhandlingar (Procurement Principles V A eller B).

Är avsikten att kontrollera priset och kvaliteten på leveranserna? (punkt 63 i PPA.)




BILAGA XV

FÖRTECKNING ÖVER DEFINITIONER

I denna consensusöverenskommelse tillämpas följande definitioner:

a)

Åtagande : en förklaring, oavsett form, genom vilken mottagarlandet, köparen, låntagaren, exportören eller det finansiella institutet underrättas om beredskapen eller avsikten att bevilja statsstöd.

b)

Gemensam hållning : en överenskommelse mellan parterna om att för en viss transaktion eller under särskilda omständigheter godkänna vissa specifika finansiella villkor för statsstöd Bestämmelserna i en gemensam hållning ska ersätta bestämmelserna i consensusöverenskommelsen endast i fråga om den transaktion eller under de omständigheter som anges i den gemensamma hållningen.

c)

Förmånlighetsgraden för bundet bistånd : vid gåvobistånd är förmånlighetsgraden 100 %. I fråga om lån motsvarar förmånlighetsgraden skillnaden mellan lånets nominella värde och det diskonterade dagsvärdet av framtida ränte- och kapitalbetalningar som ska göras av låntagaren. Denna skillnad uttrycks som en procentandel av lånets nominella värde.

d)

Avveckling : stängning eller nedmontering av kärnkraftverk.

e)

Exportkontraktsvärde : det sammanlagda belopp som av köparen eller för dennes räkning ska betalas för exporterade varor eller tjänster, exklusive lokala kostnader enligt definitionen nedan. Vid leasing ska den andel av leasingavgiften som motsvarar räntan undantas.

f)

Slutligt åtagande : i samband med en exportkredittransaktion (antingen i form av en enda transaktion eller i form av en kreditram) föreligger ett slutligt åtagande när en part lagt fast exakta och fullständiga finansiella villkor, antingen genom ömsesidig överenskommelse eller genom en ensidig åtgärd.

g)

Ursprunglig laddning av bränsle : den ursprungliga laddningen av bränsle får bestå av högst den ursprungligen installerade reaktorkärnan plus två därpå följande laddningar vilka tillsammans utgör upp till två tredjedelar av reaktorkärnans innehåll.

h)

Räntestöd : en överenskommelse mellan en regering och banker eller andra finansinstitut vilken möjliggör beviljande av exportfinansiering till fast ränta på eller ovan CIRR-nivån.

i)

Kreditram : ett arrangemang, oavsett form, för exportkrediter som omfattar en rad transaktioner, oavsett om dessa är knutna till ett visst projekt eller inte.

j)

Lokala kostnader : utgifter för varor och tjänster i köparens land som är nödvändiga antingen för fullgörandet av exportörens kontrakt eller för fullföljandet av det projekt i vilket exportörens kontrakt ingår. Provisioner som ska betalas till exportörens ombud i köparlandet ingår inte i lokala kostnader.

k)

Marknadsriktvärdestransaktioner : transaktioner som involverar slutliga gäldenärer/garanter i länder i kategori 0, höginkomstländer inom OECD och höginkomstländer inom euroområdet.

l)

Lägsta försäkringstekniska premie : den genomsnittliga andelen fallissemang på årsbasis (härledd ur de kumulativa andelar fallissemang som offentliggjorts av de viktigaste ackrediterade kreditvärderingsinstituten) för en viss kreditvärdering och total löptid (vägd genomsnittlig livslängd för hela transaktionen), justerad med en antagen förlust vid fallissemang och en belastningsfaktor avseende kostnader i enlighet med parternas överenskomna regler.

m)

Namnspecifik obligation eller kreditswapp : En namnspecifik obligation eller kreditswapp är begränsad till de marknadsriktvärdesinstrument som tillhör exakt samma gäldenär/garant i den transaktion som beviljas stöd.

n)

Ren risktäckning : statsstöd som tillhandahålls av en regering eller för dennas räkning och som endast gäller garanti eller försäkring av exportkredit, dvs. det ges inte statligt finansieringsstöd.

o)

Närstående enhet

:

Närstående enhet-referenser är riktvärdesinstrument avseende en närstående låntagare snarare än en exakt identisk låntagare i den transaktion som beviljas. I det fall då gäldenären inte har några börsnoterade obligationer eller kreditswappar, och det finns i gäldenärens organisationsstruktur ett moder-, dotter- eller systerbolag med namnspecifika obligationer eller kreditswappar på marknaden, kan med avseende på artikel 24 c de namnspecifika obligationerna eller kreditswapparna användas som om den hade utfärdats av gäldenären själv, om

1. 

moder-, dotter- eller systerföretaget har samma emittentvärdering enligt ackrediterat kreditvärderingsinstitut som gäldenären, eller

2. 

följande kriterier är uppfyllda:

i) 

Partens interna kreditvärdering av gäldenären/garanten motsvarar kreditvärderingsinstitutets värdering av den närstående enheten.

ii) 

Gäldenären/garanten är det viktigaste företaget i moderföretaget/holdingbolaget, är av central betydelse för och en integrerad del av den närstående enheten.

iii) 

Kreditvärderingsinstitutets värdering grundas på koncernens kärnverksamhet.

iv) 

Gäldenären/garanten svarar för en betydande del av koncernens vinst genom att antingen tillhandahålla en del av koncernens kärnprodukter/kärntjänster till kärnkunder eller äger och bedriver verksamhet med avseende på en stor del av moderbolagets tillgångar.

v) 

Det är svårt att tänka sig att koncernen skulle sälja gäldenären/garanten, och en sådan försäljning skulle påtagligt förändra koncernens övergripande struktur.

vi) 

Om gäldenären/garanten ställde in betalningarna, skulle detta utgöra en enorm anseenderisk för koncernen, som skulle skada varumärket och hota dess bärkraft.

vii) 

En hög nivå av integrering på lednings- och driftnivå föreligger, med kapital och medel som tillförs från moderbolaget eller ett finansieringsdotterbolag genom företagsinterna lån, och moderbolagets stöd ifrågasätts inte.

p)

Återbetalningstid : den period som inleds vid kredittidens början, såsom denna definieras i denna bilaga, och som upphör på den i kontraktet angivna dagen för slutlig återbetalning av kapitalbeloppet.

q)

Kredittidens början

:

1. 

Delar eller komponenter (mellanprodukter) inbegripet relaterade tjänster: i fråga om delar eller komponenter börjar kredittiden senast den dag då köparen faktiskt mottar varorna eller på det vägda genomsnittliga datumet för köparens mottagande av varorna (inklusive tjänster i tillämpliga fall) eller, i fråga om tjänster, på dagen för överlämning av fakturorna till kunden eller kundens mottagande av tjänsterna.

2. 

Halvkapitalvaror, inbegripet relaterade tjänster – maskiner eller utrustning, i allmänhet med ett relativt lågt värde per enhet, avsedda att användas i en industriell process eller för produktion eller kommersiell användning: när det gäller halvkapitalvaror börjar kredittiden senast den dag då köparen faktiskt mottar varorna eller på det vägda genomsnittliga datumet för köparens mottagande av varorna eller, om exportören ansvarar för idrifttagande, senast på dagen för idrifttagande eller, i fråga om tjänster, dagen för överlämning av fakturorna till kunden eller kundens mottagande av tjänsterna. När det gäller ett kontrakt för tillhandahållande av tjänster där tillhandahållaren ansvarar för idrifttagande börjar kredittiden senast på dagen för idrifttagande.

3. 

Kapitalvaror och tjänster i samband med ett projekt – maskiner eller utrustning med högt värde avsedda att användas i en industriell process eller för produktion eller kommersiell användning:

— 
När det gäller ett kontrakt för försäljning av kapitalvaror bestående av enskilda enheter som kan användas var för sig börjar kredittiden senast den dag då köparen fysiskt tar varorna besittning eller senast på det vägda genomsnittliga datum då köparen fysiskt tar varorna i besittning.
— 
I fråga om ett kontrakt för försäljning av kapitalutrustning för kompletta anläggningar eller fabriker där leverantören inte ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja den dag då köparen fysiskt ska ta hela den utrustning (exklusive reservdelar) som levereras enligt kontraktet i besittning.
— 
Om exportören ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja vid tidpunkten för idrifttagande.
— 
I fråga om tjänster ska kredittiden senast börja den dag då fakturorna överlämnas till kunden eller den dag kunden mottar tjänsten. När det gäller ett kontrakt för tillhandahållande av tjänster där tillhandahållaren ansvarar för idrifttagande börjar kredittiden senast på dagen för idrifttagande.
4. 

Kompletta anläggningar eller fabriker – kompletta produktionsenheter med högt värde som förutsätter användning av kapitalvaror:

— 
I fråga om ett kontrakt för försäljning av kapitalutrustning för kompletta anläggningar eller fabriker där leverantören inte ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja den dag då köparen fysiskt tar hela den utrustning (exklusive reservdelar) i besittning som levereras enligt kontraktet.
— 
Vid entreprenadkontrakt då entreprenören inte ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja den dag då byggnationen är avslutad.
— 
Vid kontrakt då leverantören eller entreprenören enligt kontraktet ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja den dag då denne har avslutat installationen eller byggnationen samt de preliminära proven för att säkerställa att anläggningen är klar att tas i bruk. Detta gäller oavsett om anläggningen i enlighet med kontraktet övergår till köparen vid denna tidpunkt och oavsett om leverantören eller entreprenören har fortsatta åtaganden, t.ex. i form av en garanti för effektiv drift eller utbildning av lokal personal.
— 
Om kontraktet innebär separat utförande av enskilda delar i ett projekt, ska kredittiden senast börja vid starttiden för varje enskild del eller den genomsnittliga tidpunkten för dessa starttider eller, om leverantören har ett kontrakt som inte omfattar hela projektet men en väsentlig del av det, starttiden för projektet som helhet.
— 
I fråga om tjänster ska kredittiden senast börja den dag då fakturorna överlämnas till kunden eller den dag kunden mottar tjänsten. När det gäller ett kontrakt för tillhandahållande av tjänster där tillhandahållaren ansvarar för idrifttagande börjar kredittiden senast på dagen för idrifttagande.

r)

Bundet bistånd :
bistånd som rättsligt eller i praktiken är bundet till inköp av varor eller tjänster från givarlandet eller från ett begränsat antal länder. Det omfattar lån, gåvobistånd och kombinerade finansieringspaket med en förmånlighetsgrad på över 0 %.
Denna definition ska tillämpas oavsett om bindningen består i ett formellt avtal eller någon form av informell överenskommelse mellan mottagaren och givarlandet eller om ett paket innehåller komponenter av de typer av stöd som anges i artikel 34 i consensusöverenskommelsen vilka inte fritt och oinskränkt kan användas till att finansiera inköp från mottagarlandet, praktiskt taget alla andra utvecklingsländer eller från parterna, eller om det gäller en praxis som DAC eller parterna anser som likvärdig med en sådan bindning.

s)

Obundet bistånd : bistånd i form av lån eller gåvobistånd som fritt och oinskränkt kan användas till att finansiera inköp från vilket land som helst.

t)

Den genomsnittliga vägda återbetalningsperioden : den tid det tar att betala tillbaka hälften av kapitalbeloppet av en kredit. Detta beräknas som tiden (räknad i år) mellan kredittidens början och varje återbetalning av kapitalbeloppet, viktad efter andelen av kapitalet som återbetalas vid varje återbetalningsdatum.



( 1 ) Enligt definitionen i artikel 5 i OECD-konventionen.

( 2 ) Enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita.

( 3 ) Ett lands ställning ses årligen över med avseende på 1) huruvida det är ett höginkomstland (enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita), 2) medlemskap i OECD, och 3) huruvida det tillhör euroområdet. Ett lands klassificering enligt artikel 25 c som ett höginkomstland inom OECD eller euroområdet, liksom ett upphävande av denna klassificering, träder i kraft först efter det att landets inkomstklassificering (höginkomstland eller annat) varit oförändrad två år i följd. En ändring av ett lands klassificering som höginkomstland inom OECD eller euroområdet, liksom ett upphävande av denna klassificering till följd av en ändring av medlemskapet i OECD eller tillhörigheten till euroområdet, träder i kraft omedelbart vid tiden för den årliga översynen av ländernas ställning.

( 4 ) För att en transaktion ska få kallas tillgångssäkrad måste det finnas en säkerhetsrätt med första prioritet i den tillgång som finansieras och, vid en leasingstruktur, överlåtelse och/eller en säkerhetsrätt med första prioritet i samband med leasingavgifterna.

( 5 ) För att en transaktion ska få kallas en projektfinansieringstransaktion måste den uppfylla de grundläggande kriterierna i tillägg 1 i bilaga VII till consensusöverenskommelsen.

( 6 ) Trots denna tröskel ska för transaktioner i de marknadsriktvärdesländer som tillämpar villkoren i bilaga V (järnvägar) eller bilaga VII (projektfinansiering) de relevanta minimireglerna om deltagande i kommersiella lån enligt dessa bilagor gälla.

( 7 ) Detta kriterium på en andel på 25 % kan uppfyllas då icke-kontantdelen av en transaktion som omfattar en enda bank, som tar emot exportkreditinstitutets täckning, inbegriper en andel utan täckning på minst 25 %. Sådana transaktioner måste uppfylla alla andra kriterier i punkt 1, inklusive pari passu-bestämmelserna i denna strecksats.

( 8 ) Om gäldenären/garanten värderas av fler än ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, är kreditvärderingsinstitutets värdering det bästa tillgängliga kreditbetyget i utländsk valuta på prioriterad osäkrad basis för gäldenären (eller garanten). Sekretariatet ska sammanställa och upprätthålla en förteckning över dessa ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

( 9 ) För den händelse att det relevanta namnspecifika marknadsprissättningsföretaget inte är värderat av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut ska den resulterande marknadsprissättningen anses ligga under motsvarande TCMB-värdering och omfattas av skyldigheten att lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48.

( 10 ) Premiesatserna för transaktioner med tredjepartsgaranti som lämnas av en gäldenär i ett höginkomstland inom OECD eller ett höginkomstland inom euroområdet omfattas av kraven i artikel 24 c.

( 11 ) Vid en tredjepartsgaranti ska tillämplig landriskklassificering och köparriskkategori avse samma enhet, dvs. antingen gäldenären eller garanten.

( 12 ) Av administrativa skäl kan vissa länder, som är berättigade till att klassificeras i någon av de åtta landriskkategorierna, inte vara klassificerade om de normalt sett inte får statsstödda exportkrediter. För sådana icke-klassificerade länder har parterna rätt att tillämpa den landriskklassificering som de anser vara lämplig.

( 13 ) Reglerna om klassificering av köpare bör tolkas som att de anger den förmånligaste klassificering som kan tillämpas, dvs. en statlig köpare kan klassificeras i en mindre förmånlig köparriskkategori.

( 14 ) Minimipremiesatserna för köparriskkategorin bättre än risk på stat (SOV+) är 10 % lägre än minimipremiesatserna för köparriskkategorin risk på stat (CC0).

( 15 ) Om den icke-statliga långivaren värderas av mer än ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, behöver detta endast anmälas om köparriskvärderingen är förmånligare än den förmånligaste av kreditvärderingsinstitutens värderingar.

( 16 ) När det gäller köparrisk ska klassificerade multilaterala och regionala institutioner klassificeras i köparriskkategori SOV/CC0.

( 17 ) På grundval av Världsbankens årliga översyn av sin länderklassificering kommer en bruttonationalinkomsttröskel (BNI) per capita att användas för klassificering av berättigande till bundet stöd. denna tröskel finns att tillgå på OECD:s webbplats (http://www.oecd.org/trade/exportcredits/classification.htm).

( 18 ) Enligt definitionen i artikel 5 i OECD-konventionen.

( 19 ) Enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita.

( 20 ) Ett lands ställning ses årligen över med avseende på 1) huruvida det är ett höginkomstland (enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita), 2) medlemskap i OECD, och 3) huruvida det tillhör euroområdet. Ett lands klassificering enligt artikel 23 c som ett höginkomstland inom OECD eller euroområdet, liksom ett upphävande av denna klassificering, träder i kraft först efter det att landets inkomstklassificering (höginkomstland eller annat) varit oförändrad två år i följd. En ändring av ett lands klassificering som höginkomstland inom OECD eller euroområdet, liksom ett upphävande av denna klassificering till följd av en ändring av medlemskapet i OECD eller tillhörigheten till euroområdet, träder i kraft omedelbart vid tiden för den årliga översynen av ländernas ställning.

( 21 ) Bedömningen av huruvida en multilateral eller regional institution generellt är befriad från de bestämmelser om penningkontroll och kapitalöverföring som gäller i det land där den är belägen ska grundas på de kriterier som anges i bilaga X. Parterna ska upprätthålla en förteckning över de institutioner som anses uppfylla kriterierna och därmed också omfattas av premiesatserna för transaktioner som omfattas av marknadsriktvärden.

( 22 ) För att en transaktion ska få kallas tillgångssäkrad måste det finnas en säkerhetsrätt med första prioritet i den tillgång som finansieras och, vid en leasingstruktur, överlåtelse och/eller en säkerhetsrätt med första prioritet i samband med leasingavgifterna.

( 23 ) För att en transaktion ska få kallas en projektfinansieringstransaktion måste den uppfylla de grundläggande kriterierna i tillägg 1 i bilaga VI till konsensusöverenskommelsen.

( 24 ) Trots denna tröskel ska för transaktioner i de marknadsriktvärdesländer som tillämpar villkoren i bilaga V (järnvägar) eller bilaga VI (projektfinansiering) de relevanta minimireglerna om deltagande i kommersiella lån enligt dessa bilagor gälla.

( 25 ) Detta kriterium på en andel på 25 % kan uppfyllas då icke-kontantdelen av en transaktion som omfattar en enda bank, som tar emot exportkreditinstitutets täckning, inbegriper en andel utan täckning på minst 25 %. Sådana transaktioner måste uppfylla alla andra kriterier i punkt 1, inklusive pari passu-bestämmelserna i denna strecksats.

( 26 ) Om gäldenären/garanten värderas av fler än ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, gäller som det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering det bästa tillgängliga kreditbetyget i utländsk valuta på prioriterad osäkrad basis för gäldenären (eller garanten). Sekretariatet ska sammanställa och upprätthålla en förteckning över dessa ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

( 27 ) Om den relevanta namnspecifika marknadsprissättningsenheten inte är värderad av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut ska den resulterande marknadsprissättningen anses ligga under motsvarande TCMB-värdering och omfattas av skyldigheten att lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 46.

( 28 ) Premiesatserna för transaktioner med tredjepartsgaranti som lämnas av en gäldenär i ett land i kategori 0, ett höginkomstland inom OECD, ett höginkomstland inom euroområdet eller av en multilateral eller regional institution som anses uppfylla de kriterier som anges i bilaga X, omfattas av kraven i artikel 23 c.

( 29 ) Vid en tredjepartsgaranti ska tillämplig landriskklassificering och köparriskkategori avse samma enhet, dvs. antingen gäldenären eller garanten.

( 30 ) Av administrativa skäl kan vissa länder, som är berättigade till att klassificeras i någon av de åtta landriskkategorierna, inte vara klassificerade om de normalt sett inte får statsstödda exportkrediter. För sådana icke-klassificerade länder har parterna rätt att tillämpa den landriskklassificering som de anser vara lämplig.

( 31 ) Reglerna om klassificering av köpare bör tolkas som att de anger den förmånligaste klassificering som kan tillämpas, dvs. en statlig köpare kan klassificeras i en mindre förmånlig köparriskkategori.

( 32 ) Minimipremiesatserna för köparriskkategorin bättre än risk på stat (SOV+) är 10 % lägre än minimipremiesatserna för köparriskkategorin risk på stat (CC0).

( 33 ) Om den icke-statliga långivaren värderas av mer än ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, behöver detta endast anmälas om köparriskvärderingen är förmånligare än den förmånligaste av kreditvärderingsinstitutens värderingar.

( 34 ) Denna översyn pågår för närvarande.

( 35 ) På grundval av Världsbankens årliga översyn av sin länderklassificering kommer en bruttonationalinkomsttröskel (BNI) per capita att användas för klassificering av berättigande till bundet bistånd. Denna tröskel finns att tillgå på OECD:s webbplats (https://www.oecd.org/trade/topics/export-credits/arrangement-and-sector-understandings/financing-terms-and-conditions/).

( 36 ) En förklaring ska lämnas om den föreslagna riskvärderingen för en köpare/låntagare överskrider risken för värdstaten.

( 37 ) För transaktioner med ett exportkontraktsvärde under 5 miljoner US-dollar ska en part som inte vill följa riskklassificeringsförfarandet enligt artiklarna 6–8 i detta tillägg tillämpa riskklassificering ”8” för den köpare/låntagare som transaktionen gäller och ska anmäla transaktionen i enlighet med artikel 24 a i denna sektorsöverenskommelse.

( 38 ) För transaktioner med ett exportkontraktsvärde som understiger 5 miljoner US-dollar ska en period på fem arbetsdagar tillämpas.

( 39 ) Tillsammans med information om en sådan involvering (med hänsyn till att vissa uppgifter kan behöva hållas konfidentiella).

( 40 ) Tillsammans med information om en sådan involvering (med hänsyn till att vissa uppgifter kan behöva hållas konfidentiella).

( 41 ) Med ”stat” avses i detta frågeformulär det land som föreslås läggas till i Kapstadskonventionens förteckning enligt avsnitt 2 punkt II i tillägg II till sektorsöverenskommelsen om luftfartyg. I tillämpliga fall ska dessa frågor besvaras även när det gäller lagstiftningen för statens särskilda ”territoriella enhet” där den relevanta operatören för ett luftfartyg (eller annat relevant organ enligt artikel 37 b i tillägg II) är belägen, och ”nationell lagstiftning” ska tolkas som att detta inbegriper en hänvisning till tillämplig lokal lagstiftning.

( 42 ) Med ”nationell lagstiftning” avses i detta frågeformulär all nationell lagstiftning i en stat, vilket bland annat omfattar konstitutionen med tillägg samt alla lagar och andra författningar på federal, statlig och regional nivå.

( 43 ) Detta kan t.ex. handla om att i) fördrag har företräde framför annan lagstiftning i enlighet med konstitutionell eller liknande ramlagstiftning i stat X, eller att ii) det krävs lagstiftning i stat X och att sådan lagstiftning har antagits med en uttrycklig angivelse om att Kapstadskonventionen ska ha företräde och/eller ersätter sådan annan lagstiftning, eller att iii) Kapstadskonventionen eller dess genomförandelagstiftning är a) mer specifik än annan lagstiftning (lex specialis derogat legi generali), och/eller b) är senare i tid än annan sådan lagstiftning (lex posterior derogat legi priori), och som följd av punkterna a och/eller b har företräde framför annan sådan lagstiftning.

( 44 ) Finns det t.ex. något skäl till att de rättigheter och åtgärder som beviljas borgenärer enligt konventionen, inklusive inom ramen för de kvalificerande förklaringarna, inte skulle a) anses vara effektiva eller b) i sig vara tillräckliga för att sådana rättigheter och åtgärder ska kunnat utövas på ett giltigt sätt i staten?

( 45 ) Ett exempel på en administrativ åtgärd som är relevant för denna fråga skulle kunna vara att staten underlår att införa de förfaranden eller att anslå de resurser som krävs för att en bestämmelse i konventionen eller en kvalificerande förklaring ska få effekt. Ett annat exempel skulle kunna vara att en stat underlåter att införa korrekta förfaranden i sitt luftfartygsregister för att registrera IDERA-tillstånd.

( 46 ) Ta upp eventuell rättspraxis/eventuella beslut som rör erkännande av borgenärers rättigheter, inklusive exportkreditinstitut, i förekommande fall.

( 47 ) Parterna är eniga om att 2012 års rekommendation även ska tillämpas på projekt som inte är berättigade till stöd för dessa finansiella villkor.

( 48 ) Den längsta återbetalningstiden för upphissningsriggar som används vid installation av vindturbiner ska vara tolv år.

( 49

( 50 ) Det vanligaste i det här fallet skulle vara en risk på centralbanken eller finansministeriet. För andra statliga enheter än finansministeriet ska granskningen av tillbörlig aktsamhet genomföras för att bekräfta att enheten har samma kreditvärdighet som staten.