02011R0582 — SV — 01.01.2021 — 012.002

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 582/2011

av den 25 maj 2011

om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG

(Text av betydelse för EES)

(EGT L 167 25.6.2011, s. 1)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 64/2012 av den 23 januari 2012	L 28	1	31.1.2012
►M2	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 519/2013 av den 21 februari 2013	L 158	74	10.6.2013
►M3	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 136/2014 av den 11 februari 2014	L 43	12	13.2.2014
►M4	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 133/2014 av den 31 januari 2014	L 47	1	18.2.2014
►M5	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 627/2014 av den 12 juni 2014	L 174	28	13.6.2014
►M6	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2016/1718 av den 20 september 2016	L 259	1	27.9.2016
►M7	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1347 av den 13 juli 2017	L 192	1	24.7.2017
►M8	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/2400 av den 12 december 2017	L 349	1	29.12.2017
►M9	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/932 av den 29 juni 2018	L 165	32	2.7.2018
►M10	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/1939 av den 7 november 2019	L 303	1	25.11.2019
M11	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2020/1181 av den 7 augusti 2020	L 263	1	12.8.2020

Rättad genom:

►C1	Rättelse, EGT L 012, 15.1.2021, s. 3 (2019/1939)

▼B

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 582/2011

av den 25 maj 2011

(Text av betydelse för EES)

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser för tillämpning av artiklarna 4, 5, 6 och 12 i förordning (EG) nr 595/2009.

Dessutom ändras förordning (EG) nr 595/2009 och direktiv 2007/46/EG.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	motorsystem : motorn, avgasreningssystemet och kommunikationsgränssnittet (hårdvara och meddelanden) mellan motorns elektroniska styrenhet(er) (nedan kallad ECU) och andra eventuella styrdon för drivaggregat och fordonssystem.

2.	driftsackumuleringsplan : åldringscykel och driftsackumuleringsintervall för att fastställa försämringsfaktorerna för en familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem.

3.	motorfamilj : en tillverkares sammanföring av motorer, vilka genom sin konstruktion, enligt definitionen i avsnitt 6 i bilaga I, har liknande avgasutsläppsvärden. Alla motorer i motorfamiljen måste hålla sig inom gränsvärdena för utsläpp.

4.	motortyp : en kategori motorer som inte skiljer sig åt i fråga om de väsentliga motoregenskaperna enligt i tillägg 4 till bilaga I.

5.	fordonstyp med avseende på utsläpp ►M10 ————— ◄ : en grupp av fordon som inte skiljer sig åt i fråga omde väsentliga motor- och fordonsegenskaperna egenskaperna enligt i tillägg 4 till bilaga I.

6.	deNO x-system : system för selektiv katalytisk reduktion (nedan kallat SCR-system), NOx-adsorbator, passiv och aktiv mager NOx-katalysator, eller annat system för efterbehandling av avgaser som syftar till att minska kväveoxidutsläppen (NOx).

7.	system för efterbehandling av avgaser : katalysator (oxidationskatalysator, trevägskatalysator eller annan katalysator), partikelfilter, deNOx-system, kombinerat system med deNOx-katalysator och partikelfilter eller någon annan form av utsläppsbegränsande anordning som är monterad nedströms motorn.

omborddiagnossystem

(nedan kallat

OBD-system

) :

ett system ombord på ett fordon eller en motor som kan

upptäcka felfunktioner som påverkar motorsystemets utsläppsprestanda,

indikera deras förekomst med hjälp av ett varningssystem, och

identifiera felfunktionernas sannolika läge med hjälp av information lagrad i ett dataminne och överföra den informationen utanför fordonet/motorn.

▼M4

kvalificerad försämrad komponent eller kvalificerat försämrat system : en komponent eller ett system som avsiktligt har försämrats, t.ex. genom påskyndat åldrande eller genom manipulering på ett kontrollerat sätt, och som har godkänts av godkännandemyndigheten enligt bestämmelserna i bilaga 9B till Uneces föreskrifter nr 49 för användning vid demonstration av OBD-prestanda hos motorsystemet.

▼B

10.	ECU : ett motorsystems elektroniska styrenhet.

11.	diagnosfelkod : en numerisk eller alfanumerisk beteckning som identifierar eller tilldelar en felfunktion.

12.	bärbart system för utsläppsmätning (nedan kallat PEMS-mätsystem) : ett PEMS-mätsystem som uppfyller kraven i tillägg 2 till bilaga II.

13.	felfunktionsindikator : en indikator som är en del av varningssystemet och som tydligt underrättar fordonets förare om en felfunktion.

14.	åldringscykel : den fordons- eller motordrift (hastighet, belastning, effekt) som ska utföras under driftsackumuleringsintervallet.

15.

kritiska utsläppsrelaterade komponenter : följande komponenter som är konstruerade främst för utsläppsbegränsning: alla system för efterbehandling av avgaser, motorns ECU med tillhörande sensorer och ställdon samt systemet för avgasåterföring (nedan kallat EGR-system) med alla tillhörande filter, kylare, reglerventiler och rördelar.

16.	kritiskt utsläppsrelaterat underhåll : underhåll som ska utföras på kritiska utsläppsrelaterade komponenter.

17.	utsläppsrelaterat underhåll : underhåll som väsentligen påverkar utsläpp eller som troligen påverkar utsläppsförsämringen hos fordonet eller motorn under normal användning i drift.

18.	familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem : motorer som en tillverkare sammanfört i en grupp av motorer som uppfyller definitionen av en motorfamilj och som dessutom har sammanförts i en undergrupp av motorer med samma slags system för efterbehandling av avgaser.

▼M4

19.	Wobbetal (undre Wobbetal Wl eller övre Wobbetal Wu ) : förhållandet mellan värmevärdet per volymenhet för en gas och kvadratroten av dess relativa densitet under samma referensförhållanden: Som också kan uttryckas som

20.

λ-skiftfaktor (nedan kallad Sλ) : ett uttryck som anges i avsnitt A.5.5.1. i tillägg 5 till bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49 och som beskriver den förmåga som motorn måste ha att anpassa sig till en ändring av luftöverskottsförhållande λ om motorn drivs med en gas vars sammansättning skiljer sig från ren metan.

▼B

21.	icke-utsläppsrelaterat underhåll : underhåll som inte väsentligen påverkar utsläpp och som inte har någon varaktig inverkan på utsläppsförsämringen hos fordonet eller motorn under normal användning i drift när underhållet har utförts.

22.	OBD-motorfamilj : en tillverkares sammanföring av motorsystem som har gemensamma metoder för övervakning och diagnos av utsläppsrelaterade felfunktioner.

23.	avsökningsverktyg : en extern provningsutrustning som används för standardiserad kommunikation från utanför fordonet med OBD-systemet enligt kraven i denna förordning.

24.	hjälpstrategi för avgasrening : en avgasreningsstrategi som aktiveras eller ändrar grundstrategin för avgasrening i ett särskilt syfte och under särskilda miljö- och/eller driftsförhållanden, och som bara är i funktion så länge som dessa förehållanden föreligger.

25.	grundstrategi för avgasrening : en avgasreningsstrategi som är aktiv under motorns hela arbetsvarvtals- och arbetsbelastningsområde såvida inte en hjälpstrategi är aktiverad.

26.	prestandakvot i drift : förhållandet mellan det antal gånger som de förhållanden vid vilka en övervakare eller grupp av övervakare bör ha upptäckt en felfunktion och antalet relevanta körcykler för den övervakaren eller gruppen av övervakare.

27.	motorstart : en motorstart består av tändning-på, igångdragning och start av förbränning och är slutförd när motorvarvtalet uppnår 150 min-1 lägre än normal tomgång för varm motor.

28.	driftssekvens : en sekvens bestående av en motorstart, en driftsperiod (av motorn), en motor avstängning och tiden till nästa start, då OBD-kontroll sker och eventuella funktionsfel kan upptäckas.

29.

övervakning av utsläppsgränsvärden

övervakning av felfunktion som leder till att OBD-gränsvärdena överskrids, och som består av antingen det ena eller båda av följande:

direkt mätning av utsläpp med utsläppssensor(er) i avgasröret och en modell för att korrelera de direkta utsläppen med den tillämpliga provningscykelns specifika utsläpp,

indikering av ökade utsläpp genom korrelation av datorns insignaler och utsignaler med provningscykelspecifika utsläpp.

30.	prestandaövervakning : övervakning av felfunktioner som består av funktionskontroller och övervakning av parametrar som inte är direkt korrelerade till utsläppsgränsvärden och som görs av komponenter eller system för att kontrollera att de drivs inom korrekt intervall.

31.

rationalitetsfel : en felfunktion där signalen från en enskild givare eller komponent skiljer sig från vad som förväntas i förhållande till signaler från andra givare eller komponenter i kontrollsystemet, inbegripet fall där alla enskilda utgående signaler och uppgifter från komponenter som uppmäts ligger inom det intervall som förknippas med normal drift hos den tillhörande givaren eller komponenten och där ingen av de enskilda givarna eller komponenterna indikerar något fel.

32.	övervakning av totalt funktionsfel : övervakning för att upptäcka en felfunktion som leder till total förlust av ett systems önskade funktion.

33.	felfunktion : ett fel i eller en försämring av ett motorsystem, inbegripet OBD-systemet, som rimligen kan förväntas leda till en ökning av någon av de reglerade föroreningar som motorsystemet avger eller en minskning av OBD-systemets effektivitet.

34.	allmän nämnare : en räknare som visar antalet gånger ett fordon har körts, med hänsyn till allmänna förhållanden.

35.	tändningscykelräknare : en räknare som visar antalet tändningscykler som fordonet har genomgått.

36.	körcykel : en sekvens bestående av en motorstart, en driftsperiod (av fordonet), en motoravstängning och tiden till nästa motorstart.

37.	grupp av övervakare : vid bedömning av prestanda i drift hos en OBD-motorfamilj, en uppsättning OBD-övervakare som används för att fastställa korrekt drift av avgasreningssystemet.

38.	nettoeffekt : den effekt som erhålls på en provbänk i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid motsvarande motorvarvtal med de hjälpaggregat som anges i bilaga XIV och under de omgivningsförhållanden som gäller för referensändamål.

39.	högsta nettoeffekt : nettoeffektens högsta värde mätt vid full motorbelastning.

40.	väggflödesdieselpartikelfilter : ett dieselpartikelfilter (nedan kallat DPF) där alla avgaser tvingas att flöda genom en vägg som filtrerar bort fasta emissioner.

41.	kontinuerlig regenerering : den regenereringsprocess i ett system för efterbehandling av avgaser som sker kontinuerligt eller åtminstone en gång per WHTC-varmstartsprovning.

▼M1

42.	kundanpassning : alla ändringar av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som görs på kundens uttryckliga begäran och som måste godkännas.

▼M10 —————

▼M1

44.	system för överföring : ett system enligt definitionen i artikel 3.23 i direktiv 2007/46/EG som förts över från en gammal typ av fordon till en ny typ av fordon.

▼M4

45.	dieselläge : en dubbelbränslemotors normala driftsläge under vilket motorn inte använder något gasformigt bränsle för något driftstillstånd hos motorn.

46.	dubbelbränslemotor : motorsystem som utformats för att samtidigt drivas med dieselbränsle och ett gasformigt bränsle, där båda bränslena mäts separat och den använda mängden av det ena bränslet jämfört med det andra varierar beroende på drift.

47.	dubbelbränsleläge : en dubbelbränslemotors normala driftsläge under vilket motorn samtidigt använder dieselbränsle och ett gasformigt bränsle vid vissa driftstillstånd hos motorn.

48.	dubbelbränslefordon : fordon som drivs av en dubbelbränslemotor och där bränslena som används av motorn tillhandahålls via separata lagringssystem ombord.

49.	serviceläge : ett särskilt driftsläge hos en dubbelbränslemotor som aktiveras i syfte att reparera fordonet eller att ta fordonet från trafiken när drift i dubbelbränsleläge inte är möjligt.

50.	gasenergiandel (GER) : i en dubbelbränslemotor, energiinnehållet i det gasformiga bränslet dividerat med energiinnehållet i bägge bränslena (diesel och gasformigt), uttryckt i procent, där bränslenas energiinnehåll definieras som det lägre värmevärdet.

51.	genomsnittlig gasandel : den genomsnittliga gasenergiandel som beräknats under en körcykel.

52.	dubbelbränslemotor typ 1A : en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som inte är lägre än 90 procent (GERWHTC ≥ 90 %), som vid tomgång inte uteslutande använder dieselbränsle och som inte har något dieselläge.

53.	dubbelbränslemotor typ 1B : en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som inte är lägre än 90 procent (GERWHTC ≥ 90 %), som vid tomgång inte uteslutande använder dieselbränsle i dubbelbränsleläge och som har ett dieselläge.

54.

dubbelbränslemotor typ 2A : en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel av mer än 10 procent men mindre än 90 procent (10 % < GERWHTC < 90 %) och som inte har något dieselläge, eller som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som inte är lägre än 90 procent (GERWHTC ≥ 90 %) men som vid tomgång uteslutande använder dieselbränsle och som inte har något dieselläge.

55.

dubbelbränslemotor typ 2B : en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel av mer än 10 procent men mindre än 90 procent (10 % < GERWHTC < 90 %) och som har ett dieselläge, eller som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som inte är lägre än 90 procent (GERWHTC ≥ 90 %) men som vid tomgång kan uteslutande använda dieselbränsle i dubbelbränsleläge och som har ett dieselläge.

56.	dubbelbränslemotor typ 3B : en dubbelbränslemotor som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som är högst 10 procent (GERWHTC ≤ 10 %) och som har ett dieselläge;

▼M10

57.	antal partikelformiga föroreningar : (PM-antal): totalt antal fasta partiklar som släpps ut i avgaserna, beräknat enligt de metoder för utspädning, provtagning och mätning som anges i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49 ( 1 )

▼M10 —————

▼B

Artikel 3

Krav för typgodkännande

▼M10

För att erhålla EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet, EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp eller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren, i enlighet med bestämmelserna i bilaga I, visa att fordonen eller motorsystemen eller motorfamiljerna genomgår de provningar och uppfyller de krav som anges i artiklarna 4 och 14 och i bilagorna III–VIII, X, XIII och XIV. Tillverkaren ska också se till att specifikationerna för referensbränslen i bilaga IX följs. För dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska tillverkaren även uppfylla kraven i bilaga XVIII.

För att erhålla EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp, eller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren även visa att kraven i artikel 6 och bilaga II till kommissionens förordning (EU) 2017/2400 ( 2 ) är uppfyllda för den berörda fordonsgruppen. Det kravet ska dock inte gälla om tillverkaren anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, släppas ut på marknaden eller tas i bruk i unionen från och med de datum som anges i artikel 24.1 a, 24.1 b eller 24.1 c i förordning (EU) 2017/2400 för respektive fordonsgrupp.

▼M10 —————

▼M10

För att erhålla ett EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp, eller ett EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren se till att de installationskrav som anges i avsnitt 4 i bilaga I följs, och när det är frågan om dubbelbränslefordon de ytterligare installationskrav som anges i avsnitt 6 i bilaga XVIII.

För att erhålla ett utökande av EU-typgodkännandet av ett fordon med avseende på utsläpp som typgodkänts enligt dessa föreskrifter och som har en referensvikt på över 2 380 kg men högst 2 610 kg, ska tillverkaren uppfylla de krav som anges i avsnitt 5 till bilaga VIII.

▼M4

Bestämmelserna om alternativt typgodkännande enligt punkt 2.4.1 i bilaga X och punkt 2.1 i bilaga XIII ska inte gälla för EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet. Dessa bestämmelser ska inte heller gälla för dubbelbränslemotorer eller dubbelbränslefordon.

Alla motorsystem och konstruktionselement som kan påverka utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar ska vara utformade, konstruerade, monterade och installerade så att motorn vid normal användning överensstämmer med bestämmelserna i förordning (EG) nr 595/2009 och bestämmelserna i den här förordningen. Tillverkaren ska också se till att de krav på utsläpp utanför cyklerna som anges i artikel 14 och bilaga VI i den här förordningen följs. När det gäller dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska bestämmelserna i bilaga XVIII också tillämpas.

▼M10

För att erhålla ett EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet eller ett EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren för att erhålla ett typgodkännande av generella bränsletyper, ett typgodkännande av särskilda bränsletyper eller ett typgodkännande av en specifik bränsletyp se till att de krav som anges i avsnitt 1 i bilaga I uppfylls.

▼B

För att erhålla EG-typgodkännande av en bensin- eller E85-driven motor ska tillverkaren se till att de särskilda krav på inloppen till bränsletankar för bensin- och E85-drivna fordon som fastställs i avsnitt 4.3 i bilaga I uppfylls.

För att erhålla EG-typgodkännande ska tillverkaren se till att de särskilda krav på säkerheten hos elektroniska system som fastställs i punkt 2.1 i bilaga X uppfylls.

Tillverkaren ska vidta tekniska åtgärder för att se till att utsläpp från avgasröret begränsas effektivt i enlighet med denna förordning under fordonets normala livslängd och under normala användningsförhållanden. Åtgärderna ska inbegripa ett säkerställande av att slangar, fogar och anslutningar som ingår i avgasreningssystemet är konstruerade på ett sätt som överensstämmer med originalkonstruktionens syfte.

10.

Tillverkaren ska se till att resultatet vid utsläppsprovningen uppfyller det tillämpliga gränsvärdet under de provningsförhållanden som anges i denna förordning.

11.

Tillverkaren ska fastställa de försämringsfaktorer som ska användas för att visa att gas- och partikelformiga utsläpp från en motorfamilj eller familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem inte överstiger de utsläppsgränser som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009 under de normala livslängder som anges i artikel 4.2 i den förordningen.

Förfaranden för att visa att ett motorsystem eller familj av motorer med liknande efterbehandlingssystem uppfyller kraven under de normala livslängderna anges i bilaga VII till denna förordning.

12.

För motorer med gnisttändning som omfattas av den provning som anges i bilaga IV ska högsta tillåtna kolmonoxidhalt i avgaserna vid normalt tomgångsvarvtal vara den som anges av fordonstillverkaren. Den högsta kolmonoxidhalten får dock inte överstiga 0,3 volymprocent.

Vid förhöjt tomgångsvarvtal får kolmonoxidhalten i avgaserna inte överstiga 0,2 volymprocent då motorvarvtalet är minst 2 000 min-1 och lambda är 1 ± 0,03 eller i enlighet med tillverkarens anvisningar.

13.

Vid slutet vevhus ska tillverkaren för den provning som anges i bilaga V se till att motorns ventilationssystem inte medger något utsläpp av vevhusavgaser i luften. Om vevhuset är öppet ska utsläppen mätas och läggas till utsläppen från avgasröret enligt bestämmelserna i bilaga V.

14.

Vid ansökan om typgodkännande ska tillverkaren lägga fram information för godkännandemyndigheten som visar att deNOx-systemets utsläppskontroll fungerar under alla för unionen normala förhållanden, särskilt vid låga temperaturer.

Tillverkaren ska dessutom förse godkännandemyndigheten med information om EGR-systemets driftstrategi, inbegripet dess drift vid låga omgivningstemperaturer.

Denna information ska även innehålla en redogörelse för eventuella effekter på utsläppen från systemets drift vid låga omgivningstemperaturer.

▼M1 —————

▼B

Artikel 4

Omborddiagnos (OBD)

Tillverkaren ska se till att alla motorsystem och fordon är utrustade med ett OBD-system.

OBD-systemet ska vara utformat, konstruerat och installerat på ett fordon i enlighet med bilaga X så att det kan identifiera, registrera och överföra information om de typer av försämring eller funktionsfel som anges i den bilagan under fordonets hela livslängd.

Tillverkaren ska se till att OBD-systemet uppfyller kraven i bilaga X, inklusive kraven för prestanda under drift under alla normala och rimligen förutsägbara körförhållanden som förekommer i unionen samt de normala användningsförhållanden som anges i bilaga X.

När det provas med en kvalificerad försämrad komponent ska OBD-systemets felfunktionsindikator aktiveras i enlighet med bilaga X. OBD-systemets felfunktionsindikator får också aktiveras vid utsläppsnivåer under de OBD-gränsvärden som anges i bilaga X.

Tillverkaren ska se till att de bestämmelser om prestanda under drift hos en OBD-motorfamilj som fastställs i bilaga X följs.

Uppgifter om prestanda under drift ska lagras och göras tillgängliga utan kryptering genom OBD-systemets standardprotokoll för överföring av information i enlighet med bestämmelserna i bilaga X.

Om tillverkaren så väljer får OBD-systemen, under en period på tre år efter de datum som anges i artikel 8.1 och 8.2 i förordning (EG) nr 595/2009, överensstämma med de alternativa bestämmelser som anges i bilaga X till denna förordning, med hänvisning till denna punkt.

▼M5

Fram till den 31 december 2015 när det gäller nya typer av fordon eller motorer och fram till den 31 december 2016 när det gäller alla nya fordon som säljs, registreras eller tas i bruk i unionen kan tillverkaren välja att tillämpa de alternativa bestämmelserna för övervakning av dieselpartikelfiltret enligt punkt 2.3.3.3 i bilaga X.

▼B

Artikel 5

▼M10

Ansökan om EU-typgodkännande av ett motorsystem eller motorfamilj som separat teknisk enhet med avseende på utsläpp

▼B

Tillverkaren ska lämna ansökan om EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet till godkännandemyndigheten.

Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I. För det syftet ska del 1 i det tillägget tillämpas.

▼M10

Tillsammans med ansökan ska tillverkaren tillhandahålla ett dokumentationsmaterial som ger en utförlig förklaring av alla konstruktionselement som påverkar utsläppen, motorsystemets strategi för avgasrening, den metod genom vilken motorsystemet styr de utsläppsvariabler som påverkar utsläppen, oavsett om det sker direkt eller indirekt, åtgärder som förhindrar manipulering, och en utförlig förklaring av det varnings- och motiveringssystem som krävs enligt avsnitten 4 och 5 i bilaga XIII. Dokumentationsmaterialet ska identifieras och dateras av godkännandemyndigheten och bevaras av den myndigheten i minst tio år efter det att godkännandet har beviljats.

Dokumentationsmaterialet ska bestå av följande delar:

Den information som anges i avsnitt 8 i bilaga I,

Dokumentationsmaterial om hjälpstrategin för avgasrening enligt beskrivningen i tillägg 11 till bilaga I till denna förordning, så att godkännandemyndigheterna kan bedöma om hjälpstrategin används korrekt.

På tillverkarens begäran ska godkännandemyndigheten genomföra en preliminär bedömning av hjälpstrategin för avgasrening för nya fordonstyper. I detta fall ska tillverkaren lämna utkastet till dokumentationsmaterial om hjälpstrategin för avgasrening till godkännandemyndigheten mellan 2 och 12 månader innan typgodkännandeförfarandet inleds.

Godkännandemyndigheten ska göra en preliminär bedömning på grundval av det utkast till dokumentationsmaterial om hjälpstrategin för avgasrening som tillverkaren tillhandahåller. Godkännandemyndigheten ska göra den preliminära bedömningen i enlighet med den metod som beskrivs i tillägg 2 till bilaga VI. Godkännandemyndigheten får avvika från denna metod i vederbörligen motiverade undantagsfall.

Den preliminära bedömningen av hjälpstrategier för avgasrening för nya fordonstyper ska förbli giltig för typgodkännanden under en period av 18 månader. Denna period får förlängas med ytterligare 12 månader om tillverkaren förser godkännandemyndigheten med bevis för att ingen ny teknik har blivit tillgänglig på marknaden som skulle kunna ändra den preliminära bedömningen av hjälpstrategin för avgasrening.

En förteckning över de hjälpstrategier för avgasrening som godkännandemyndigheterna bedömt som icke godtagbara ska årligen sammanställas av forumet för informationsutbyte om verkställighet och av kommissionen göras tillgänglig för allmänheten.

▼B

Utöver den information som avses i punkt 3 ska tillverkaren lämna följande information:

När det gäller motorer med gnisttändning, en försäkran från tillverkaren om den minsta andel feltändningar av det totala antalet tändningar som kan medföra att utsläppen överstiger de gränsvärden som anges i bilaga X, om denna andel feltändningar har förekommit från början av den utsläppsprovning som anges i bilaga III eller skulle kunna leda till en överhettning av en eller flera katalysatorer vilken i sin tur kan leda till irreparabla skador.

En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av den eller de datorer som kontrollerar utsläppen, inbegripet den anordning för uppdatering med hjälp av ett program eller kalibrering som tillverkaren har godkänt.

Dokumentation av OBD-systemet, i enlighet med de krav som anges i avsnitt 5 i bilaga X.

▼M10 —————

▼B

En försäkran om överensstämmelse för utsläpp utanför cyklerna med kraven i artikel 14 och avsnitt 9 i bilaga VI.

En försäkran om överensstämmelse för OBD-systemets prestanda under drift med kraven i tillägg 6 till bilaga X.

▼M10 —————

▼B

Den ursprungliga planen för provning under drift enligt punkt 2.4 i bilaga II.

I förekommande fall, kopior av andra typgodkännanden med relevanta uppgifter för att kunna utvidga godkännanden och fastställa försämringsfaktorer.

▼M4

I förekommande fall, den dokumentation som krävs för en korrekt installation av en motor som typgodkänts som separat teknisk enhet.

▼B

Tillverkaren ska till det tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna en motor eller, i tillämpliga fall, en huvudmotor som är representativ för den typ som ska godkännas.

Ändringar av ett systems, en komponents eller en separat teknisk enhets konstruktion efter typgodkännande ska inte automatiskt leda till att typgodkännandet förlorar sin giltighet, om inte de ursprungliga egenskaperna eller tekniska parametrarna ändras så att motorns eller det utsläppsbegränsande systemets funktion påverkas.

Artikel 6

▼M10

Administrativa bestämmelser om EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet med avseende på utsläpp

▼B

►M10 Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som en separat teknisk enhet och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i den tillämpliga genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 ( 3 ).

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i den genomförandeakten ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till den här förordningen. ◄

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan motortyp samma nummer.

▼M4

Som ett alternativ till det förfarande som anges i punkt 1 ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet om samtliga följande villkor är uppfyllda:

Ett typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet har redan beviljats enligt Uneces föreskrifter nr 49 när ansökan om EG-typgodkännande görs.

▼M10 —————

▼M4

Kraven i punkt 6.2 i bilaga X till den här förordningen är uppfyllda under den övergångsperiod som anges i artikel 4.7.

Alla övriga undantag som anges i punkterna 3.1 och 5.1 i bilaga VII till den här förordningen, punkterna 2.1 och 6.1 i bilaga X till den här förordningen, punkterna 2, 4.1, 5.1, 7.1, 8.1 och 10 i bilaga XIII till den här förordningen och punkt 1 i tillägg 6 till bilaga XIII till den här förordningen är tillämpliga.

▼M4

När ett EG-typgodkännande beviljas enligt punkterna 1 och 1a ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg med användning av den mall som anges i tillägg 5 till bilaga I.

▼B

Artikel 7

▼M10

Ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp

Tillverkaren ska lämna ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp till godkännandemyndigheten.

▼B

Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i del 2 i tillägg 4 till bilaga I. Ansökan ska åtföljas av en kopia av det EG-typgodkännandeintyg för motorsystemet eller motorfamiljen som separat teknisk enhet som utfärdats i enlighet med artikel 6.

Tillverkaren ska lämna dokumentation som ger en fullständig förklaring avseende komponenterna i det varnings- och motiveringssystem som finns ombord på fordonet och som krävs enligt bilaga XIII. Denna dokumentation ska lämnas i enlighet med artikel 5.3.

Utöver den information som avses i punkt 3 ska tillverkaren lämna följande information:

En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att förhindra manipulation och ändring av de styrenheter i fordonet som omfattas av denna förordning, inbegripet den anordning för uppdatering med hjälp av ett program eller kalibrering som tillverkaren har godkänt.

En beskrivning av de OBD-komponenter som finns i fordonet, i enlighet med kraven i avsnitt 5 i bilaga X.

▼M10 —————

▼B

I förekommande fall, kopior av andra typgodkännanden med relevanta uppgifter för att kunna utvidga godkännanden.

Artikel 8

▼M10

Administrativa bestämmelser för EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp

▼B

►M10 Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i den tillämpliga genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.3 i förordning (EU) 2018/858.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

▼M4

►M10 Som ett alternativ till det förfarande som anges i punkt 1 ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp om samtliga följande villkor är uppfyllda: ◄

Ett typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem har redan beviljats enligt Uneces föreskrifter nr 49 när ansökan om EG-typgodkännande görs.

▼M10 —————

▼M4

Kraven i punkt 6.2 i bilaga X till den här förordningen är uppfyllda under den övergångsperiod som anges i artikel 4.7.

▼M8

Alla övriga undantag som anges i punkt 3.1 i bilaga VII till den här förordningen, punkterna 2.1 och 6.1 i bilaga X till den här förordningen, punkterna 2.1, 4.1, 5.1, 7.1, 8.1 och 10.1 i bilaga XIII till den här förordningen och punkt 1.1 i tillägg 6 till bilaga XIII till den här förordningen är tillämpliga.

▼M8

Kraven i artikel 6 och bilaga II till förordning (EU) 2017/2400 är uppfyllda vad gäller den berörda fordonsgruppen, förutom i de fall då tillverkaren anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, säljas eller tas i bruk i unionen från och med de datum som anges i artikel 24.1 a, 24.1 b eller 24.1 c i den förordningen för respektive fordonsgrupp.

▼M4

När ett EG-typgodkännande beviljas enligt punkterna 1 och 1a ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg med användning av den mall som anges i tillägg 6 till bilaga I.

▼B

Artikel 9

▼M10

Ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp

Tillverkaren ska lämna ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp till godkännandemyndigheten.

▼B

Den ansökan som avses i punkt 1 ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I. För det syftet ska delarna 1 och 2 i det tillägget tillämpas.

Tillverkaren ska lämna dokumentation som ger en fullständig förklaring avseende alla konstruktionselement som påverkar utsläppen, motorsystemets strategi för avgasrening, den metod genom vilken motorsystemet kontrollerar de utsläppsvariabler som påverkar utsläppen, oavsett om detta görs direkt eller indirekt, samt en fullständig förklaring av det varnings- och motiveringssystem som krävs enligt bilaga XIII. Denna dokumentation ska lämnas i enlighet med artikel 5.3.

Utöver den information som avses i punkt 3 ska tillverkaren lämna den information som anges i artiklarna 5.4 a–i och 7.4 a–e.

Tillverkaren ska till det tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna en motor som är representativ för den typ som ska godkännas.

Artikel 10

▼M10

Administrativa bestämmelser för EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp

▼B

►M10 Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i den tillämpliga genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.3 i förordning (EU) 2018/858.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

▼M4

►M10 Som ett alternativ till det förfarande som anges i punkt 1 ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp om samtliga följande villkor är uppfyllda: ◄

Ett typgodkännande av ett fordon har redan beviljats enligt Uneces föreskrifter nr 49 när ansökan om EG-typgodkännande görs.

▼M10 —————

▼M4

Kraven i punkt 6.2 i bilaga X till den här förordningen är uppfyllda under den övergångsperiod som anges i artikel 4.7.

▼M8

Alla övriga undantag som anges i punkt 3.1 i bilaga VII till den här förordningen, punkterna 2.1 och 6.1 i bilaga X till den här förordningen, punkterna 2.1, 4.1, 5.1, 7.1, 8.1 och 10.1.1 i bilaga XIII till den här förordningen och punkt 1.1 i tillägg 6 till bilaga XIII till den här förordningen är tillämpliga.

▼M8

▼M4

När ett EG-typgodkännande beviljas enligt punkterna 1 och 1a ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg med användning av den mall som anges i tillägg 7 till bilaga I.

▼B

Artikel 11

Produktionsöverensstämmelse

Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen ska vidtas i enlighet med bestämmelserna i artikel 12 i direktiv 2007/46/EG.

Produktionsöverensstämmelsen ska kontrolleras på grundval av beskrivningen i de typgodkännandeintyg som anges i tilläggen 5, 6 och 7 till bilaga I, enligt vad som är tillämpligt.

Produktionsöverensstämmelse ska bedömas i enlighet med de särskilda villkor som fastställs i avsnitt 7 i bilaga I och de relevanta statistiska metoder som fastställs i tilläggen 1, 2 och 3 till den bilagan.

Artikel 12

Överensstämmelse i drift

Åtgärder för att se till att fordon eller motorsystem som typgodkänts enligt denna förordning eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG ( 4 ) uppfyller kraven för överensstämmelse i drift ska vidtas i enlighet med artikel 12 i direktiv 2007/46/EG samt enligt kraven i bilaga II till denna förordning när det gäller fordon och motorsystem som typgodkänts enligt denna förordning och bilaga XII till denna förordning när det gäller fordon och motorsystem som typgodkänts enligt direktiv 2005/55/EG.

De tekniska åtgärder som tillverkaren vidtar ska vara sådana att utsläpp från avgasröret begränsas effektivt under fordonets normala livslängd och under normala användningsförhållanden. Överensstämmelsen med bestämmelserna i denna förordning ska kontrolleras under den normala användningstiden för ett motorsystem installerat i ett fordon under normala användningsförhållanden enligt bilaga II till denna förordning.

Tillverkaren ska lämna en rapport om resultatet av provningen i drift till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet i enlighet med den första plan som lämnades i samband med typgodkännandet. Eventuella avvikelser från den första planen ska motiveras av tillverkaren och motiveringen ska godkännas av godkännandemyndigheten.

Om den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet inte godtar tillverkarens rapport enligt avsnitt 10 i bilaga II eller om tecken på bristande överensstämmelse i drift rapporteras, får myndigheten begära att tillverkaren utför en provning i verifierande syfte. Godkännandemyndigheten ska granska den rapport om verifieringsprovning som lämnas av tillverkaren.

Om den godkännandemyndighet som har beviljat det ursprungliga typgodkännandet inte godtar resultatet av provningarna i drift eller verifieringsprovningarna enligt de kriterier som anges i bilaga II eller på grundval av provning i drift som utförts av en medlemsstat, ska den begära att tillverkaren lämnar in en åtgärdsplan för att avhjälpa den bristande överensstämmelsen i enlighet med artikel 13 och avsnitt 9 i bilaga II.

Varje medlemsstat får utföra och rapportera sin egen övervakningsprovning, baserat på det förfarande för överensstämmelseprovning i drift som anges i bilaga II. Information om anskaffning, underhåll och tillverkarens medverkan i verksamheten ska registreras. Den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet ska på begäran av en godkännandemyndighet lämna den information om typgodkännandet som krävs för att utföra provning i enlighet med det förfarande som anges i bilaga II.

Om en medlemsstat visar att en motor- eller fordonstyp inte uppfyller de tillämpliga kraven i denna artikel och bilaga II ska den genom sin godkännandemyndighet utan dröjsmål meddela detta till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet i enlighet med kraven i artikel 30.3 i direktiv 2007/46/EG.

Efter det meddelandet och med förbehåll för artikel 30.6 i direktiv 2007/46/EG, ska godkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade det ursprungliga typgodkännandet snarast möjligt informera tillverkaren om att motor- eller fordonstypen inte uppfyller kraven i dessa bestämmelser.

Efter ett meddelande som avses i punkt 7 och i fall där tidigare provning i drift har visat överensstämmelse, får den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet begära att tillverkaren utför ytterligare verifieringsprovningar efter samråd med experter i den medlemsstat som rapporterade att fordonet inte uppfyllde kraven.

Om inga sådana provningsuppgifter är tillgängliga ska tillverkaren, senast 60 arbetsdagar efter mottagandet av det meddelande som avses i punkt 7, till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet lämna in en åtgärdsplan enligt artikel 13 eller utföra kompletterade överensstämmelseprovning i drift med ett likvärdigt fordon för att kontrollera om motor- eller fordonstypen uppfyller kraven eller inte. Om tillverkaren tillfredsställande kan visa för godkännandemyndigheten att ytterligare tid krävs för att utföra kompletterande provningar får en förlängd tidsfrist beviljas.

Experter i den medlemsstat som i enlighet med punkt 7 rapporterade den bristande överensstämmelsen hos motor- eller fordonstypen ska uppmanas att bevittna den kompletterande överensstämmelseprovning i drift som avses i punkt 8. Provningsresultatet ska dessutom rapporteras till denna medlemsstat och godkännandemyndigheterna.

Om denna överensstämmelseprovning eller verifieringsprovning bekräftar att motor- eller fordonstypen inte uppfyller kraven, ska godkännandemyndigheten begära att tillverkaren lämnar in en åtgärdsplan för att avhjälpa den bristande överensstämmelsen. Denna plan ska uppfylla bestämmelserna i artikel 13 och avsnitt 9 i bilaga II.

Om överensstämmelseprovningen i drift eller verifieringsprovningen visar överensstämmelse ska tillverkaren lämna en rapport till den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet. Rapporten ska lämnas av den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet till den medlemsstat som rapporterade att fordonstypen inte uppfyllde kraven och till godkännandemyndigheterna. Rapporten ska innehålla provningsresultatet enligt avsnitt 10 i bilaga II.

10.

Den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet ska hålla den medlemsstat som fastställde att motor- eller fordonstypen inte uppfyllde de tillämpliga kraven underrättad om utvecklingen och resultatet när det gäller diskussionerna med tillverkaren, verifieringsprovningen och åtgärderna.

Artikel 13

Korrigerande åtgärder

Tillverkaren ska på begäran av godkännandemyndigheten och efter provning i drift enligt artikel 12 lämna in en åtgärdsplan till godkännandemyndigheten senast 60 arbetsdagar efter mottagandet av meddelandet från godkännandemyndigheten. Om tillverkaren tillfredsställande kan visa för godkännandemyndigheten att ytterligare tid krävs för att undersöka skälen till den bristande överensstämmelsen för att lämna in en åtgärdsplan får en förlängd tidsfrist beviljas.

De korrigerande åtgärderna ska gälla alla motorer i drift som tillhör samma motorfamiljer eller OBD-motorfamiljer, samt även utvidgas till motorfamiljer och OBD-motorfamiljer som kan påverkas av samma fel. Behovet att ändra typgodkännandedokumenten ska bedömas av tillverkaren och resultatet ska rapporteras till godkännandemyndigheten.

Godkännandemyndigheten ska samråda med tillverkaren för att se till att en överenskommelse nås om en åtgärdsplan och om planens genomförande. Om den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet fastställer att ingen överenskommelse kan nås, ska det förfarande som anges i artikel 30.1 och 30.5 i direktiv 2007/46/EG inledas.

Godkännandemyndigheten ska senast 30 arbetsdagar efter det datum då den mottog åtgärdsplanen från tillverkaren godkänna eller avslå planen. Godkännandemyndigheten ska inom samma tidsfrist även meddela tillverkaren och medlemsstaterna sitt beslut att godkänna eller avslå åtgärdsplanen.

Tillverkaren ska vara ansvarig för genomförandet av den godkända åtgärdsplanen.

Tillverkaren ska föra ett register över alla motorsystem eller fordon som återkallats och reparerats eller ändrats samt den verkstad som utförde reparationen. Godkännandemyndigheten ska på begäran ha tillgång till dessa registeruppgifter under genomförandet och under fem år efter det att planens genomförande har slutförts.

Reparationer och ändringar som avses i punkt 6 ska registreras i ett intyg som tillverkaren ska lämna till motorns eller fordonets ägare.

Artikel 14

Krav på begränsning av utsläpp utanför cyklerna

Tillverkaren ska vidta alla åtgärder som krävs, enligt denna förordning och artikel 4 i förordning (EG) nr 595/2009, för att se till att utsläpp från avgasröret begränsas effektivt under fordonets normala livslängd och under alla normala användningsförhållanden.

Dessa åtgärder ska vidtas med beaktande av följande:

De allmänna kraven, inbegripet prestandakraven och förbudet mot manipulationsstrategier.

Kraven på effektiv begränsning av utsläpp från avgasröret inom de miljöförhållanden under vilka fordonet kan förväntas vara i drift och inom de driftsförhållanden som kan föreligga.

De krav som avser laboratorieprovning utanför cyklerna i samband med typgodkännande.

▼M1

Kraven i fråga om PEMS-demonstrationsprovning vid typgodkännandet och eventuella tilläggskrav avseende fordonsprovning under drift utanför cyklerna enligt denna förordning.

▼B

Kravet att tillverkaren ska lämna en försäkran om överensstämmelse med kraven på begränsning av utsläpp utanför cyklerna.

Tillverkaren ska uppfylla de särskilda krav och tillhörande provningsförfaranden som anges i bilaga VI.

▼M6 —————

▼B

Artikel 15

Utsläppsbegränsande anordningar

►M1 Tillverkaren ska se till att ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras i EG-typgodkända motorsystem eller fordon som omfattas av förordning (EG) nr 595/2009 är EG-typgodkända som separata tekniska enheter enligt kraven i denna artikel och i artiklarna 1a, 16 och 17. ◄

Katalytiska omvandlare, deNOx-anordningar och partikelfilter ska anses vara utsläppsbegränsande anordningar i den mening som avses i denna förordning.

Ersättande utsläppsbegränsande originalanordningar som tillhör den typ som omfattas av punkt 3.2.12 i tillägg 4 till bilaga I och är avsedda för montering i ett fordon som det relevanta typgodkännandedokumentet avser behöver inte uppfylla samtliga krav i bilaga XI, förutsatt att de uppfyller kraven i punkterna 2.1, 2.2 och 2.3 i den bilagan.

Tillverkaren ska se till att den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen är försedd med identifikationsmärkning.

Den identifikationsmärkning som avses i punkt 3 ska omfatta följande uppgifter:

Fordons- eller motortillverkarens namn eller varumärke.

Fabrikat och artikelnummer som identifierar den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen i enlighet med den information som avses i punkt 3.2.12.2. i tillägg 4 till bilaga I.

▼M6 —————

▼B

Artikel 16

Ansökan om EG-typgodkännande av en typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet

Tillverkaren ska lämna ansökan om EG-typgodkännande av en typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet till godkännandemyndigheten.

Ansökan ska utformas i enlighet med den mall för informationsdokument som anges i tillägg 1 till bilaga XI.

▼M10 —————

▼B

Tillverkaren ska till det tekniska organ som ansvarar för typgodkännandeprovningarna lämna följande:

Ett eller flera motorsystem av en typ som godkänts i enlighet med denna förordning och som är utrustad med en ny ursprunglig utsläppsbegränsande anordning.

Ett exemplar av typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning.

Ett extra exemplar av den ersättande typen av utsläppsbegränsande anordning, om den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd att monteras i ett fordon utrustat med ett OBD-system.

Vid tillämpningen av punkt 4 a ska provmotorerna väljas av sökanden med godkännandemyndighetens godkännande.

▼M4

Provningsförhållandena ska uppfylla de krav som anges i avsnitt 6 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

Provmotorerna ska uppfylla följande krav:

De får inte ha några fel i avgasreningssystemet.

Felfungerande eller kraftigt slitna utsläppsrelaterade originaldelar ska repareras eller bytas ut.

De ska vara riktigt avstämda och inställda enligt tillverkarens specifikationer innan utsläppsprovningen genomförs.

Vid tillämpningen av punkt 4 b och c ska provexemplaret vara tydligt och outplånligt märkt med sökandens firmanamn eller varumärke och handelsbeteckning.

Vid tillämpningen av punkt 4 c ska provexemplaret vara en kvalificerad försämrad komponent.

Artikel 17

Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet

Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EG-typgodkännande av en ersättande utsläppsbegränsande anordning som separat teknisk enhet och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG.

Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning samma nummer.

Samma typgodkännandenummer får omfatta användningen av den typen av ersättande utsläppsbegränsande anordning på flera olika fordons- eller motortyper.

Vid tillämpningen av punkt 1 ska godkännandemyndigheten utfärda ett EG-typgodkännandeintyg som upprättats i enlighet med den mall som anges i tillägg 2 till bilaga XI.

Om tillverkaren kan visa för godkännandemyndigheten att den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är av en typ som avses i punkt 3.2.12.2 i tillägg 4 till bilaga I, ska kontroll av överensstämmelse med de krav som anges i avsnitt 4 i bilaga XI inte vara nödvändig för att bevilja typgodkännande.

▼M6

Artikel 17a

Övergångsbestämmelser för vissa typgodkännanden och intyg om överensstämmelse

Med verkan från och med den 1 september 2018 ska de nationella myndigheterna av utsläppsrelaterade skäl vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya typer av fordon eller motorer som provats enligt förfaranden som inte uppfyller kraven i punkterna 4.2.2.2, 4.2.2.2.1, 4.2.2.2.2, 4.3.1.2, 4.3.1.2.1 och 4.3.1.2.2 i tillägg 1 till bilaga II.

Med verkan från och med den 1 september 2019 ska de nationella myndigheterna, i fråga om nya fordon som inte uppfyller kraven i punkterna 4.2.2.2, 4.2.2.2.1, 4.2.2.2.2, 4.3.1.2, 4.3.1.2.1 och 4.3.1.2.2 i tillägg 1 till bilaga II, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 26 i direktiv 2007/46/EG, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, försäljning och ibruktagande av sådana fordon.

Med verkan från och med den 1 september 2019 och utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift ska de nationella myndigheterna förbjuda försäljning eller användning av nya motorer som inte uppfyller kraven i punkterna 4.2.2.2, 4.2.2.2.1, 4.3.1.2 och 4.3.1.2.1 i tillägg 1 till bilaga II.

▼M10

Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska de nationella myndigheterna av utsläppsrelaterade skäl vägra att bevilja EU-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya typer av fordon eller motorer som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2019/1939 ( 5 ).

Genom undantag från första stycket ska nya typer av gnisttändningsmotorer, dubbelbränslemotorer av typ 1A och dubbelbränslemotorer av typ 1B (i dubbelbränsleläge), och fordon utrustade med sådana motorer, uppfylla den högsta tillåtna överensstämmelsefaktorn för PM-antal enligt punkt 6.3 i bilaga II med verkan från och med den 1 januari 2023. Från och med den 1 januari 2021 ska dock arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för partikelantal och CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor i anges i resultatet av PEMS-demonstrationsprovningen på typgodkännandeintyget med avseende på övervakning.

Med verkan från och med den 1 januari 2022 ska de nationella myndigheterna, i fråga om nya fordon som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon.

Genom undantag från första stycket ska de nationella myndigheterna, med verkan från och med den 1 januari 2024, i fråga om nya fordon utrustade med gnisttändningsmotorer, dubbelbränslemotorer av typ 1A och dubbelbränslemotorer av typ 1B (i dubbelbränsleläge) som inte uppfyller den högsta tillåtna överensstämmelsefaktorn för PM-antal enligt punkt 6.3 i bilaga II och kraven i den här förordningen i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2019/1939, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon. Från och med den 1 januari 2022 ska dock i övervakningssyfte arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för partikelantal och CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor anges i resultatet av PEMS-demonstrationsprovningen på typgodkännandeintyget.

Med verkan från och med den 1 januari 2022 och utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift ska de nationella myndigheterna av utsläppsrelaterade skäl förbjuda tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av nya motorer som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom förordning (EU) 2019/1939.

Genom undantag från tredje stycket ska de nationella myndigheterna, med verkan från och med den 1 januari 2024 och utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift, av utsläppsrelaterade skäl förbjuda tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av nya gnisttändningsmotorer, nya dubbelbränslemotorer av typ 1A och nya dubbelbränslemotorer av typ 1B (i dubbelbränsleläge) som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom förordning (EU) 2019/1939.

▼B

Artikel 18

Ändringar av förordning (EG) nr 595/2009

Förordning (EG) nr 595/2009 ska ändras i enlighet med bilaga XV till denna förordning.

Artikel 19

Ändringar av direktiv 2007/46/EG

Direktiv 2007/46/EG ska ändras i enlighet med bilaga XVI till denna förordning.

Artikel 20

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA I	Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande
Tillägg 1	Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är tillfredsställande
Tillägg 2	Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är otillfredsställande eller saknas
Tillägg 3	Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse på tillverkarens begäran
Tillägg 4	Mallar för informationsdokument
Tillägg 5	Mallar för EG-typgodkännandeintyg för en motortyp eller komponent som separat teknisk enhet
Tillägg 6	Mallar för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med en godkänd motor
Tillägg 7	Mallar för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med avseende på ett system
Tillägg 8	Exempel på EG-typgodkännandemärke
Tillägg 9	Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg
Tillägg 10	Förklaringar
Tillägg 11	Dokumentationsmaterial om hjälpstrategier för avgasrening
BILAGA II	Överensstämmelse för motorer eller fordon i drift
Tillägg 1	Provningsförfarande för utsläppsprovning av fordon med PEMS-mätsystem
Tillägg 2	Bärbar mätutrustning
Tillägg 3	Kalibrering av bärbar mätutrustning
Tillägg 4	Metod för kontroll av överensstämmelse hos ECU-vridmomentsignalen
BILAGA III	Kontroll av avgasutsläpp
BILAGA IV	Utsläppsuppgifter som krävs vid typgodkännande för trafikduglighet
BILAGA V	Kontroll av vevhusgasutsläpp
BILAGA VI	Krav för begränsning av utsläpp utanför cyklerna och utsläpp i drift
Tillägg 1	PEMS-demonstrationsprovning vid typgodkännandet
BILAGA VII	Kontroll av hållbarheten hos motorsystem
BILAGA VIII	Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
BILAGA IX	Specifikationer för referensbränslen
BILAGA X	Omborddiagnos (OBD)
Tillägg 5	Bedömning av OBD-systemets prestanda i drift under infasningsperioden
BILAGA XI	EG-typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som separata tekniska enheter
Tillägg 1	Mall för informationsdokument
Tillägg 2	Mall för EG-typgodkännandeintyg
Tillägg 3	Hållbarhetsförfarande för utvärdering av en ersättande utsläppsbegränsande anordnings prestanda
Tillägg 4	Sekvens för termisk åldring
Tillägg 5	Provningscykel för datainsamling med chassidynamometer eller vid provning på väg
Tillägg 6	Förfarande med dränering och vägning
Tillägg 7	Exempel på driftsackumuleringsplan inklusive termiska sekvenser, sekvenser av smörjmedelsförbrukning och sekvenser av regenerering
Tillägg 8	Flödesschema för utförandet av driftsackumuleringsplanen
BILAGA XII	Överensstämmelse i drift för motorer och fordon som typgodkänts enligt direktiv 2005/55/EG
BILAGA XIII	Krav för att säkerställa att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt
Tillägg 6	Demonstration av minsta godtagbara reagenskvalitet CDmin
BILAGA XIV	Mätning av nettomotoreffekt
BILAGA XV	Ändringar av förordning (EG) nr 595/2009
BILAGA XVI	Ändringar av direktiv 2007/46/EG
BILAGA XVIII	Särskilda tekniska krav för dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon
Tillägg 1	Typer av dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon – Förteckning över huvudsakliga driftskrav

BILAGA I

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR EG-TYPGODKÄNNANDE

1. KRAV PÅ BRÄNSLETYP

1.1 Krav för typgodkännande för generella bränsletyper

Typgodkännande för generella bränsletyper ska beviljas enligt de krav som anges i punkterna 1.1.1–1.1.6.1.

▼M4

1.1.1 Huvudmotorn ska uppfylla kraven i denna förordning vid användning av lämpliga referensbränslen enligt specifikationerna i bilaga IX. Särskilda krav ska gälla motorer som drivs med naturgas/biometan, inklusive dubbelbränslemotorer, enligt punkt 1.1.3.

▼M6

1.1.2 ►M9 Om det enligt tillverkaren är tillåtet för motorfamiljen att drivas med marknadsbränslen som inte överensstämmer med vare sig Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG ( 6 ) eller CEN-standarden EN 228:2012 när det gäller blyfri bensin eller CEN-standarden EN 590:2013 när det gäller diesel, till exempel FAME B100 (CEN-standarden EN 14214), FAME-dieselblandningarna B20/B30 (CEN-standarden EN 16709), paraffinskt bränsle (CEN-standarden EN 15940) eller andra, ska tillverkaren utöver kraven i punkt 1.1.1 även uppfylla följande krav: ◄

Ange vilka bränslen som motorfamiljen kan drivas med i punkt 3.2.2.2.1 i det informationsdokument som fastställs i del 1 av tillägg 4, antingen genom hänvisning till en officiell standard eller till en produktspecifikation för ett visst märke av marknadsbränsle som inte uppfyller någon officiell standard, exempelvis de som nämns i punkt 1.1.2. Tillverkaren ska också intyga att OBD-systemets funktion inte påverkas av användningen av det angivna bränslet.

▼M9

a1)

Bestämma korrektionsfaktorn för effekt för varje bränsle som deklarerats enligt punkt 5.2.7, om tillämpligt.

▼M6

Visa att huvudmotorn uppfyller de krav som anges i bilaga III och i tillägg 1 till bilaga VI till denna förordning vid användning av de angivna bränslena. Godkännandemyndigheten får kräva att demonstrationskraven utökas med de krav som anges i bilagorna VII och X.

Kunna uppfylla de krav på överensstämmelse i drift som anges i bilaga II vid användning av de angivna bränslena, inklusive eventuella blandningar av de angivna bränslena och de marknadsbränslen som omfattas av direktiv 98/70/EG och de relevanta CEN-standarderna.

På begäran av tillverkaren ska de krav som fastställs i denna punkt tillämpas på bränslen som används för militära ändamål.

Vid tillämpningen av led a i första stycket ska, om utsläppsprovningarna utförs för att visa överensstämmelse med kraven i denna förordning, en analysrapport av provningsbränslet bifogas provningsrapporten och omfatta åtminstone de parametrar som anges i bränsletillverkarens formella specifikation.

▼M4

1.1.3 För motorer som drivs med naturgas/biometan, inklusive dubbelbränslemotorer, ska tillverkaren visa att huvudmotorerna kan anpassa sig till alla sammansättningar av naturgas/biometan som kan förekomma på marknaden. Denna demonstration ska utföras enligt detta avsnitt samt i fråga om dubbelbränslemotorer även enligt de ytterligare bestämmelser om bränsleanpassning som anges i punkt 6.4 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

För motorer som drivs med komprimerad naturgas (CNG)/biometan finns det normalt två slags bränslen, gas med högt värmevärde (H-gas) och gas med lågt värmevärde (L-gas), men med en betydande spridning inom bägge typerna. De skiljer sig signifikant åt i fråga om energiinnehållet uttryckt som Wobbetal samt i fråga om sin λ-skiftfaktor (Sλ). Naturgas med en λ-skiftfaktor på 0,89–1,08 (0,89 ≤ Sλ ≤ 1,08) anses vara H-typ, medan naturgas med en λ-skiftfaktor på 1,08–1,19 (1,08 ≤ Sλ ≤ 1,19) anses vara av L-typ. Referensbränslenas sammansättning återspeglar λ-skiftfaktorns (Sλ) hela område.

Huvudmotorn ska uppfylla kraven i denna förordning vid användning av referensbränslena GR (bränsle 1) och G25 (bränsle 2), enligt specifikationerna i bilaga IX, utan någon manuell ändring av motorns bränslesystem mellan de två provningarna (automatisk anpassning krävs). Efter bränslebytet får en WHTC-varmstartscykel köras utan mätningar. Därefter ska motorn kylas ned i enlighet med punkt 7.6.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

I fråga om flytande naturgas/biometan (LNG) ska huvudmotorn uppfylla kraven i denna förordning vid användning av referensbränslena GR (bränsle 1) och G20 (bränsle 2), enligt specifikationerna i bilaga IX, utan någon manuell ändring av motorns bränslesystem mellan de två provningarna (automatisk anpassning krävs). Efter bränslebytet får en WHTC-varmstartscykel köras utan mätningar. Därefter ska motorn kylas ned i enlighet med punkt 7.6.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

1.1.3.1 På tillverkarens begäran får motorn provas med ett tredje bränsle (bränsle 3) om l-skiftfaktorn (Sl) ligger mellan 0,89 (den nedre gränsen för GR) och 1,19 (den övre gränsen för G25), t.ex. om bränsle 3 är ett marknadsbränsle. Resultatet av denna provning får användas som underlag för bedömning av produktionsöverensstämmelsen.

▼M4

1.1.4 För motorer som drivs med CNG och som ställs om för drift på H-gas eller L-gas med hjälp av en omkopplare, varvid anpassningen till variationerna inom de båda respektive gastyperna sker automatiskt, ska huvudmotorn för varje omkopplarläge provas med lämpligt referensbränsle enligt specifikationerna i bilaga IX. Bränslena är GR (bränsle 1) och G23 (bränsle 3) för H-gas och G25 (bränsle 2) och G23 (bränsle 3) för L-gas. Huvudmotorn ska uppfylla kraven i den här förordningen i båda omkopplarlägena utan ändring av motorns bränsleinställning mellan de två provningarna i respektive omkopplarläge. Efter bränslebytet får en WHTC-varmstartscykel köras utan mätningar. Därefter ska motorn kylas ned i enlighet med punkt 7.6.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

1.1.4.1 På tillverkarens begäran kan motorn provas med ett bränsle 3 i stället för G23 (bränsle 3) om l-skiftfaktorn (Sl) ligger mellan 0,89 (den nedre gränsen för GR) och 1,19 (den övre gränsen för G25), t.ex. om bränsle 3 är ett marknadsbränsle. Resultatet av denna provning får användas som underlag för bedömning av produktionsöverensstämmelsen.

▼M6

1.1.5 För motorer som drivs med naturgas/biometan ska förhållandet r mellan utsläppsresultaten bestämmas för varje förorening på följande sätt:

eller

och

▼M4

1.1.6 För motorgasdrivna motorer ska tillverkaren visa att huvudmotorn kan anpassa sig till alla bränslesammansättningar som kan förekomma på marknaden.

För motorgas finns det variationer i C3/C4-sammansättningen. Dessa variationer återspeglas i referensbränslena. Huvudmotorn ska uppfylla utsläppskraven på referensbränslena A och B enligt specifikationerna i bilaga IX utan ändring av motorns bränsleinställning mellan de två provningarna. Efter bränslebytet får en WHTC-varmstartscykel köras utan mätningar. Därefter ska motorn kylas ned i enlighet med punkt 7.6.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

1.1.6.1 Förhållandet ”r” mellan utsläppsresultaten ska bestämmas för varje förorening på följande sätt:

▼M4

1.2 Krav för typgodkännande för särskilda bränsletyper avseende motorer som drivs med naturgas/biometan eller motorgas, inklusive dubbelbränslemotorer

Typgodkännande för särskilda bränsletyper ska beviljas enligt de krav som anges i punkterna 1.2.1–1.2.2.2.

1.2.1 Typgodkännande av avgasutsläpp från en motor som drivs med CNG och som är konstruerad för drift med gas av H-typ eller L-typ.

Huvudmotorn ska provas för respektive gastyp med användning av tillämpligt referensbränsle enligt specifikationerna i bilaga IX. Bränslena är GR (bränsle 1) och G23 (bränsle 3) för H-gas och G25 (bränsle 2) och G23 (bränsle 3) för L-gas. Huvudmotorn ska uppfylla kraven i den här förordningen utan ändring av motorns bränsleinställning mellan de två provningarna. Efter bränslebytet får en WHTC-varmstartscykel köras utan mätningar. Därefter ska motorn kylas ned i enlighet med punkt 7.6.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

1.2.1.1 På tillverkarens begäran kan motorn provas med ett bränsle 3 i stället för G23 (bränsle 3) om l-skiftfaktorn (Sl) ligger mellan 0,89 (den nedre gränsen för GR) och 1,19 (den övre gränsen för G25), t.ex. om bränsle 3 är ett marknadsbränsle. Resultatet av denna provning får användas som underlag för bedömning av produktionsöverensstämmelsen.

1.2.1.2 Förhållandet ”r” mellan utsläppsresultaten ska bestämmas för varje förorening på följande sätt:

eller

och

1.2.1.3 Vid leveransen till kunden ska motorn vara märkt enligt specifikationerna i avsnitt 3.3, med uppgift om vilken gastyp motorn är godkänd för.

▼M4

1.2.2 Typgodkännande av avgasutsläpp från en motor som drivs med naturgas/biometan eller motorgas och som är konstruerad för drift med bränsle med en viss sammansättning.

Huvudmotorn ska uppfylla utsläppskraven med användning av referensbränslena GR och G25 för CNG, referensbränslena GR och G20 för LNG eller referensbränslena A och B för motorgas, enligt specifikationerna i bilaga IX. Mellan provningarna får fininställning av bränslesystemet göras. Fininställningen består i en omkalibrering av bränslesystemets databas, dock utan att reglersystemets grundläggande inriktning eller databasens grundstruktur ändras på något sätt. Vid behov får delar som är direkt förknippade med bränsleflödets storlek, t.ex. insprutningsmunstycken, bytas ut.

1.2.2.1 I fråga om CNG får på tillverkarens begäran motorn provas med referensbränslena GR och G23 eller med referensbränslena G25 och G23; i så fall kommer typgodkännandet enbart att gälla för H-gas respektive L-gas.

1.2.2.2 Vid leveransen till kunden ska motorn vara märkt enligt specifikationerna i punkt 3.3, med uppgift om vilken bränslesammansättning motorn har kalibrerats för.

▼M4

1.3. Krav för bränslespecifikt typgodkännande

1.3.1 Ett bränslespecifikt typgodkännande kan utfärdas för motorer som drivs med LNG, inklusive dubbelbränslemotorer, märkta med ett godkännandemärke som innehåller bokstäverna ”LNG20” enligt punkt 3.1 i denna bilaga.

1.3.2 Tillverkaren kan endast ansöka om ett bränslespecifikt typgodkännande i fråga om motorer som kalibrerats för en specifik LNG-sammansättning med en λ-skiftfaktor som inte avviker med mer än 3 % från λ-skiftfaktorn för det G20-bränsle som anges i bilaga IX, och vars etaninnehåll inte överstiger 1,5 %.

1.3.3 I fråga om en dubbelbränslemotorfamilj där motorerna kalibrerats för en specifik LNG-sammansättning med en λ-skiftfaktor som inte avviker med mer än 3 % från λ-skiftfaktorn för det G20-bränsle som anges i bilaga IX, och vars etaninnehåll inte överstiger 1,5 %, ska grundmotorn bara provas med referensbränslet G20, enligt specifikationerna i bilaga IX.

▼B

2. TYPGODKÄNNANDE AV AVGASUTSLÄPP FÖR MOTOR SOM INGÅR I EN MOTORFAMILJ

2.1 Med undantag av det fall som anges i punkt 2.2 ska, utan att någon ytterligare provning krävs, typgodkännandet av en huvudmotor utsträckas till att omfatta alla motorer i motorfamiljen för alla bränslesammansättningar som ligger inom det område som huvudmotorn godkänts för (för motorer som beskrivs i punkt 1.2.2) eller för samma bränsletyp som huvudmotorn typgodkänts för (för motorer som beskrivs i punkt 1.1 eller 1.2).

2.2 Om det tekniska organet fastställer att den huvudmotor som valts ut för ansökan inte är helt representativ för motorfamiljen enligt definitionen i del 1 i tillägg 4, får en alternativ och vid behov ytterligare en referensmotor väljas ut av det tekniska organet och provas.

3. MÄRKNING AV MOTORER

▼M6

3.1	►M10 När det gäller motorer som typgodkänts som separat teknisk enhet eller ett fordon som typgodkänts med avseende på utsläpp ska motorn vara märkt med följande uppgifter: ◄ a) Motortillverkarens varumärke eller firmanamn. b) Tillverkarens handelsbeteckning på motorn.

▼M4

3.2

Varje motortyp som godkänts enligt denna förordning som separat teknisk enhet ska vara märkt med ett EG-typgodkännandemärke. Detta märke ska bestå av följande:

▼B

3.2.1

En rektangel som omger den gemena bokstaven ”e” följd av sifferbeteckningen för den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännandet för den separata tekniska enheten, enligt följande:

1	för Tyskland,

2	för Frankrike,

3	för Italien,

4	för Nederländerna,

5	för Sverige,

6	för Belgien,

7	för Ungern,

8	för Tjeckien,

9	för Spanien,

11	för Förenade kungariket,

12	för Österrike,

13	för Luxemburg,

17	för Finland,

18	för Danmark,

19	för Rumänien,

20	för Polen,

21	för Portugal,

23	för Grekland,

24	för Irland,

▼M2

25	för Kroatien,

▼B

26	för Slovenien,

27	för Slovakien,

29	för Estland,

32	för Lettland,

34	för Bulgarien,

36	för Litauen,

49	för Cypern,

50	för Malta.

▼M6

3.2.1.1

För motorer som drivs med naturgas/biometan ska någon av följande märkningar placeras efter EG-typgodkännandemärket:

H på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av H-typ.

L på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av L-typ.

HL på motorer som godkänts och kalibrerats för både gas av H-typ och gas av L-typ.

Ht på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av H-typ med bestämd sammansättning och som kan ställas om till en annan gas av H-typ med bestämd sammansättning genom fininställning av motorns bränslesystem.

Lt på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av L-typ med bestämd sammansättning och som kan ställas om till en annan gas av L-typ med bestämd sammansättning genom fininställning av motorns bränslesystem.

HLt på motorer som godkänts och kalibrerats för gas av H- eller L-typ med bestämd sammansättning och som kan ställas om till en annan gas av H- eller L-typ med bestämd sammansättning genom fininställning av motorns bränslesystem.

CNGfr i alla övriga fall där motorn drivs med CNG/biometan och är konstruerad för en särskild bränslesammansättning.

LNGfr i de fall där motorn drivs med LNG och är konstruerad för en särskild bränslesammansättning.

LPGfr i de fall där motorn drivs med LPG och är konstruerad för en särskild bränslesammansättning.

LNG20 i de fall där motorn godkänts och kalibrerats för en specifik LNG-sammansättning med en λ-skiftfaktor som inte avviker med mer än 3 % från λ-skiftfaktorn för den G20-gas som anges i bilaga IX, och vars etaninnehåll inte överstiger 1,5 %.

LNG i de fall där motorn godkänts och kalibrerats för någon annan LNG-sammansättning.

3.2.1.2

För dubbelbränslemotorer ska godkännandemärket innehålla ett antal tecken efter den nationella symbolen i syfte att visa för vilken typ av dubbelbränslemotor och för vilken gastyp godkännandet beviljats. Serien av tecken kommer att bestå av två tecken som anger typen av dubbelbränslemotor enligt definitionen i artikel 2, följt av den eller de bokstäver som anges i punkt 3.2.1.1 och betecknar den naturgas/biometansammansättning som används av motorn. De två tecken som anger typ av dubbelbränslemotor enligt definitionen i artikel 2 är följande:

1A för dubbelbränslemotorer av typ 1A.

1B för dubbelbränslemotorer av typ 1B.

2A för dubbelbränslemotorer av typ 2A.

2B för dubbelbränslemotorer av typ 2B.

3B för dubbelbränslemotorer av typ 3B.

3.2.1.3

För dieseldrivna motorer med kompressionständning ska godkännandemärket innehålla bokstaven D efter den nationella symbolen.

3.2.1.4

För etanoldrivna (ED95) motorer med kompressionständning ska godkännandemärket innehålla bokstäverna ED efter den nationella symbolen.

3.2.1.5

För etanoldrivna (E85) motorer med gnisttändning ska godkännandemärket innehålla märkningen E85 efter den nationella symbolen.

3.2.1.6

För bensindrivna motorer med gnisttändning ska godkännandemärket innehålla bokstaven P efter den nationella symbolen.

▼M4

3.2.2

3.2.3

EG-typgodkännandemärket ska vara fäst på motorn på sådant sätt att det är outplånligt och tydligt läsbart. Det ska vara synligt när motorn är installerad i fordonet och vara fäst på en del av motorn som är nödvändig för dess normala drift och som normalt inte behöver bytas ut under motorns livslängd.

Utöver märkningen på motorn får EG-godkännandemärket också återfinnas via instrumentbrädan. Det ska då vara lätt tillgängligt för kontroll och uppgifter om tillgången till det ska inkluderas i fordonets bruksanvisning.

▼B

3.2.4

Tillägg 8 innehåller exempel på EG-typgodkännandemärket.

▼M4

3.3

Etiketter för naturgas/biometan- och motorgasdrivna motorer

Naturgas/biometan- och motorgasdrivna motorer som är typgodkända för en viss bränsletyp ska vara märkta med etiketter som innehåller de uppgifter som anges i punkt 3.3.1.

▼B

3.3.1

Följande uppgifter ska anges på etiketten:

Om punkt 1.2.1.3 är tillämplig ska texten lyda ”ENDAST FÖR DRIFT MED NATURGAS AV TYP H”. Om tillämpligt ska ”H” ersättas av ”L”.

Om punkt 1.2.2.2 är tillämplig ska texten lyda ”ENDAST FÖR DRIFT MED NATURGAS MED SAMMANSÄTTNINGEN …” eller ”ENDAST FÖR DRIFT MED MOTORGAS MED SAMMANSÄTTNINGEN …”. Alla uppgifter i den tillämpliga tabellen i bilaga IX ska anges tillsammans med uppgift om de enskilda beståndsdelar och gränser som motortillverkaren specificerat.

Bokstäverna och siffrorna ska vara minst 4 mm höga.

Om det inte finns plats för sådan märkning får i stället en förenklad kod användas. I detta fall ska en förklarande not som innehåller alla ovanstående uppgifter finnas lätt tillgänglig för den person som fyller på bränsletanken eller sköter underhåll eller reparationer av motorn och dess tillbehör samt för berörda myndigheter. Placering av och innehåll i denna förklarande not ska fastställas genom överenskommelse mellan tillverkaren och godkännandemyndigheten.

3.3.2

Egenskaper

Etiketterna ska vara hållbara under motorns hela livslängd. De ska vara tydligt läsbara och deras bokstäver och siffror ska vara outplånliga. Etiketterna ska dessutom fästas på ett sådant sätt att de sitter fast under motorns hela livslängd och inte kan avlägsnas utan att förstöras eller göras oläsliga.

3.3.3

Placering

Etiketterna ska fästas på en del av motorn som är nödvändig för dess normala drift och som normalt inte behöver bytas ut under motorns livslängd. De ska dessutom placeras så att de är väl synliga när motorn har ställts i ordning med alla de hjälpaggregat som är nödvändiga för motorns drift.

▼M10

3.4	Om ansökan gäller EU-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp eller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska den etikett som anges i avsnitt 3.3 även placeras nära bränslepåfyllningsöppningen.

▼B

4. INSTALLATION I FORDONET

4.1

Installationen av motorn i fordonet ska utföras på ett sådant sätt att det kan säkerställas att kraven för typgodkännande uppfylls. Följande egenskaper ska beaktas med avseende på typgodkännandet av motorn:

4.1.1

Inloppsundertrycket får inte överstiga det som anges för typgodkännande av motorn i del 1 i tillägg 4.

4.1.2

Avgasmottrycket får inte överstiga det som anges för typgodkännande av motorn i del 1 i tillägg 4.

4.1.3

Den effekt som förbrukas av hjälpaggregat som krävs för drift av motorn får inte överstiga den som anges för typgodkännande av motorn i del 1 i tillägg 4.

4.1.4

Egenskaperna hos systemet för efterbehandling av avgaser ska överensstämma med dem som anges för typgodkännande av motorn i del 1 i tillägg 4.

4.2

Installation av en typgodkänd motor i ett fordon

Vid installationen av en motor som typgodkänts som separat teknisk enhet i ett fordon ska dessutom följande krav uppfyllas:

Vad beträffar överensstämmelsen hos OBD-systemet ska installationen, enligt tillägg 1 till bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49, uppfylla tillverkarens installationskrav enligt specifikationerna i del 1 i tillägg 4.

▼M6

Vad beträffar överensstämmelsen hos det system som säkerställer att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt ska installationen, enligt tillägg 4 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49, uppfylla tillverkarens installationskrav som anges i del 1 av bilaga 1 till de föreskrifter.

▼M4

Vid installationen av en dubbelbränslemotor som typgodkänts som en separat teknisk enhet i ett fordon ska dessutom de särskilda installationskrav som anges i punkt 6 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49 och tillverkarens installationskrav som anges i avsnitt 7 i bilaga XVIII till den här förordningen uppfyllas.

▼B

4.3

Inlopp till bränsletankar för motorer som drivs med bensin eller E85

4.3.1 Bensin- eller E85-tankens påfyllningsöppning ska vara så utformad att tanken inte kan fyllas från en bränslepump med ett tankningsmunstycke vars ytterdiameter är 23,6 mm eller större.

4.3.2 Punkt 4.3.1 ska inte tillämpas på ett fordon som uppfyller bägge följande villkor:

Fordonet är konstruerat och tillverkat så att ingen anordning som konstruerats för att begränsa utsläppen av gasformiga föroreningar påverkas negativt av blyhaltig bensin.

Fordonet är iögonfallande, läsligt och outplånligt märkt med symbolen för blyfri bensin enligt kraven i ISO 2575:2004 på en plats som direkt kan ses av en person som fyller bränsletanken. Ytterligare märkning är tillåten.

4.3.3 Åtgärder ska vidtas för att förebygga alltför stora avdunstningsutsläpp och bränslespill som orsakas av att tanklocket saknas. Detta kan uppnås på något av följande sätt:

Ett tanklock som öppnas och stängs automatiskt och inte kan avlägsnas.

En konstruktion som hindrar alltför stora avdunstningsutsläpp om tanklock saknas.

För M1- eller N1-fordon, annan åtgärd som ger samma resultat. Det kan bland annat innebära ett fastgjort eller fastkedjat tanklock eller ett lock där samma nyckel ska användas som till fordonets tändning. I det senare fallet ska nyckeln endast kunna avlägsnas från tanklocket när detta är låst.

5. KRAV OCH PROVNINGAR FÖR PROVNING I DRIFT

5.1 Inledning

I detta avsnitt anges specifikationer och provningar för den elektroniska styrenhetens data vid typgodkännande som avser provning i drift.

5.2 Allmänna krav

▼M4

5.2.1 För provning i drift ska den beräknade belastningen (vridmoment som andel av maximalt vridmoment och maximalt tillgängligt vridmoment vid aktuellt motorvarvtal), motorvarvtalet, temperaturen i motorns kylmedel, den momentana bränsleförbrukningen och motorns maximala referensvridmoment som funktion av motorns varvtal göras tillgängligt av den elektroniska styrenheten i realtid och vid en frekvens på minst 1 Hz, som obligatoriskt informationsflöde.

▼B

5.2.2 Utgångsvridmomentet kan uppskattas av den elektroniska styrenheten med hjälp av inbyggda algoritmer för beräkning av det producerade inre vridmomentet och friktionsvridmomentet.

5.2.3 Det vridmoment i Nm som framgår av ovannämnda informationsflöde ska möjliggöra en direkt jämförelse med de värden som uppmäts när motoreffekten bestäms enligt bilaga XIV. Eventuella korrigeringar som gäller hjälpaggregat ska särskilt inkluderas i ovannämnda informationsflöde.

5.2.4 Tillgång till de uppgifter som krävs i punkt 5.2.1 ska ges i enlighet med de krav som anges i bilaga X och de standarder som anges i tillägg 6 till bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

5.2.5 Den genomsnittliga belastningen i Nm vid varje driftsförhållande, beräknad på grundval av den information som krävs enligt punkt 5.2.1, ska inte avvika från den genomsnittliga uppmätta belastningen vid det driftsförhållandet med mer än

7 % vid bestämning av motoreffekt enligt bilaga XIV,

▼M9

10 % vid genomförande av WHSC-provning enligt bilaga III, utom för lägena 1 och 13 (tomgångslägen).

▼B

Enligt FN/ECE:s föreskrifter nr 85 ( 7 ) får den faktiska högsta belastningen av motorn avvika från referensvärdet för högsta belastning med 5 % för att ge utrymme för variationer i tillverkningsprocessen. Denna tolerans beaktas i ovannämnda värden.

5.2.6 Extern tillgång till den information som krävs enligt punkt 5.2.1 ska inte påverka fordonets utsläpp eller prestanda.

▼M9

5.2.7 Om skillnaden mellan det uppmätta vridmoment som erhålls med ett deklarerat marknadsbränsle och det vridmoment som beräknas utifrån den information som krävs enligt punkt 5.2.1 överskrider något av de värden som anges i punkt 5.2.5, ska en korrektionsfaktor för effekt fastställas för motorfamiljen för varje ytterligare marknadsbränsle som tillåts av tillverkaren i enlighet med punkt 1.1.2. Korrektionsfaktorn ska beräknas som förhållandet mellan det genomsnittliga uppmätta högsta vridmomentet [Nm] för referensbränslet enligt bilaga IX, och det genomsnittliga uppmätta högsta vridmomentet [Nm] för det deklarerade marknadsbränslet.

▼B

5.3 Kontroll av tillgång till och överensstämmelse hos den ECU-information som krävs vid provning i drift

5.3.1 Tillgången till det informationsflöde som krävs enligt punkt 5.2.1 i enlighet med kraven i punkt 5.2.2 ska visas med hjälp av ett externt OBD-avsökningsverktyg enligt beskrivningen i bilaga X.

5.3.2 Om denna information inte kan tas fram korrekt med hjälp av ett avsökningsverktyg som fungerar korrekt, ska överensstämmelse för motorn inte anses föreligga.

▼M9

5.3.3 Överensstämmelsen med kravet i punkt 5.2.5 ska visas för huvudmotorn i en motorfamilj när motoreffekten bestäms i enlighet med bilaga XIV och när WHSC-provning utförs i enlighet med bilaga III och provning i laboratorium utanför cykeln vid typgodkännande utförs i enlighet med avsnitt 6 i bilaga VI.

5.3.3.1 Överensstämmelsen med kravet i punkt 5.2.5 ska visas för varje medlem i motorfamiljen när motoreffekten bestäms i enlighet med bilaga XIV.I detta syfte ska ytterligare mätningar göras vid flera delbelastningar och motorvarvtal (t.ex. vid WHSC-lägen och vid ytterligare slumpmässigt utvalda punkter).

▼M9

5.3.3.2 I tillämpliga fall ska korrektionsfaktorn för effekt för motorfamiljen, enligt punkt 5.2.7, fastställas för huvudmotorn i motorfamiljen.

▼M4

5.3.4 Om motorn vid provning inte uppfyller de krav på hjälpaggregat som anges i bilaga XIV, ska det uppmätta vridmomentet korrigeras i enlighet med den korrigeringsmetod som anges i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

5.3.5 Överensstämmelsen hos ECU-vridmomentsignalen ska anses föreligga om vridmomentsignalen ligger inom de toleranser som anges i punkt 5.2.5.

6. MOTORFAMILJ

▼M4

6.1 Parametrar för bestämning av en motorfamilj

En motorfamilj enligt en motortillverkares bestämning ska uppfylla kraven i punkt 5.2 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49, och, när det gäller dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon, i punkt 3.1 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

6.2 Val av huvudmotor

Motorfamiljens huvudmotor ska väljas i enlighet med kraven i punkt 5.2.4 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49 och, när det gäller dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon, i punkt 3.1.2 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

6.3 Parametrar för bestämning av en OBD-motorfamilj

OBD-motorfamiljen ska bestämmas av grundläggande konstruktionsparametrar som är gemensamma för motorsystemen i motorfamiljen enligt avsnitt 6.1 i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

▼M4

6.4 Utvidgning av en motorfamilj med ett nytt motorsystem

6.4.1 På tillverkarens begäran och efter godkännande från godkännandemyndigheten får ett nytt motorsystem tas upp som medlem i en godkänd motorfamilj om de kriterier som avses i punkt 6.1 är uppfyllda.

6.4.2 Om huvudmotorsystemets konstruktionselement överensstämmer med dem i det nya motorsystemet enligt punkt 6.2 eller, när det gäller dubbelbränslemotorer, enligt punkt 3.1.2 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49, ska huvudmotorsystemet förbli oförändrat och tillverkaren ska ändra det informationsdokument som anges i bilaga I.

6.4.3 Om det nya motorsystemet innehåller konstruktionselement som inte överensstämmer med huvudmotorsystemet enligt punkt 6.4.2, men är representativa för hela familjen ska det nya motorsystemet bli ny huvudmotor. I detta fall ska det visas att de nya konstruktionselementen uppfyller bestämmelserna i denna förordning och det informationsdokument som anges i bilaga I ska ändras.

▼B

7. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

7.1 Allmänna krav

Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse ska vidtas i enlighet med artikel 12 i direktiv 2007/46/EG. Produktionsöverensstämmelse ska kontrolleras på grundval av beskrivningen i de typgodkännandeintyg som anges i tillägg 4 till denna bilaga. Vid tillämpningen av tillägg 1, 2 eller 3 ska de uppmätta utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer vars produktionsöverensstämmelse kontrolleras justeras med hjälp av de försämringsfaktorer för den motorn som anges i addendumet till det EG-typgodkännandeintyg som beviljas enligt denna förordning.

Om godkännandemyndigheterna inte godtar tillverkarens kontrollförfarande ska bestämmelserna i bilaga X till direktiv 2007/46/EG vara tillämpliga.

Alla motorer som undergår provning ska slumpmässigt väljas ur serietillverkningen.

7.2 Utsläpp av föroreningar

7.2.1 Om utsläpp av föroreningar ska mätas och ett typgodkännande av en motor har utvidgats en eller flera gånger, ska provningarna utföras på de motorer som beskrivs i det informationsmaterial som rör den aktuella utvidgningen.

7.2.2 Överensstämmelse hos den motor som undergår utsläppsprovning

Efter det att motorn har lämnats över till myndigheterna för provning får tillverkaren inte genomföra någon justering av de utvalda motorerna.

7.2.2.1 Tre motorer ska slumpmässigt tas ut i produktionsserien av de berörda motorerna. Motorerna ska undergå provning med WHTC- och i tillämpliga fall WHSC-provcyklerna för kontroll av produktionsöverensstämmelsen. Gränsvärdena ska vara de som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

7.2.2.2 Om godkännandemyndigheten godtar den produktionsstandardavvikelse som tillverkaren uppgett enligt bilaga X till direktiv 2007/46/EG ska provningarna utföras i enlighet med tillägg 1 till denna bilaga.

Om godkännandemyndigheten inte godtar den produktionsstandardavvikelse som tillverkaren uppgett enligt bilaga X till direktiv 2007/46/EG ska provningarna utföras i enlighet med tillägg 2 till denna bilaga.

På tillverkarens begäran får provningarna utföras i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga.

7.2.2.3 På grundval av provningar av slumpmässigt uttagna motorer enligt punkt 7.2.2.2 ska produktionsserien av de berörda motorerna anses vara i överensstämmelse när värdena för alla föroreningar godkänts, och inte i överensstämmelse när värdena för en av föroreningarna underkänts, i enlighet med provningskriterierna i det tillämpliga tillägget.

Om en förorening godkänns får detta resultat inte ändras genom andra provningar som genomförs för andra föroreningar.

Om alla föroreningar inte godkänns och om ingen förorening underkänns ska en provning utföras på en annan motor (se figur 1).

Om inget beslut kan fattas får tillverkaren när som helst avbryta provningen. I så fall ska resultatet registreras som underkänt.

Figur 1
Flödesschema över provning av produktionsöverensstämmelse

7.2.3 Provningarna ska utföras på nytillverkade motorer.

7.2.3.1 På tillverkarens begäran får provningarna utföras på motorer som har körts in i högst 125 timmar. I så fall ska inkörningsförfarandet skötas av tillverkaren, som ska förbinda sig att inte vidta någon anpassning av dess motorer.

7.2.3.2 När tillverkaren begär inkörning i enlighet med punkt 7.2.3.1 får den utföras på någon av följande motorer:

Alla motorer som ska provas.

Den första motor som ska provas, för vilken en utvecklingskoefficient beräknas på följande sätt:

De förorenande utsläppen ska mätas både på den nytillverkade motorn och på den första motor som provas, innan den högsta tillåtna inkörningstiden på 125 timmar enligt punkt 7.2.3.1 har uppnåtts.

ii)

Utvecklingskoefficienten för utsläppsvärdena mellan de två provningarna ska beräknas för varje förorening enligt följande:

Utsläpp vid den andra provningen/Utsläpp vid den första provningen.

Utvecklingskoefficienten får vara mindre än 1.

De följande provmotorerna ska inte genomgå inkörningsförfarandet, men deras utsläppsvärden vid nytillverkning ska omräknas med hjälp av utvecklingskoefficienten.

I detta fall ska följande värden väljas:

För den först provade motorn, värdena från den andra provningen.

För övriga motorer, värdena vid nytillverkning multiplicerade med utvecklingskoefficienten.

▼M4

7.2.3.3 För motorer som drivs med diesel, etanol (ED95), bensin, E85, LNG20, LNG och motorgas, inklusive dubbelbränslemotorer, får alla dessa provningar utföras med tillämpliga marknadsbränslen. Om tillverkaren så begär får emellertid de referensbränslen som anges i bilaga IX användas. Detta innebär provningar enligt beskrivningen i avsnitt 1 i denna bilaga med minst två av referensbränslena för varje motorgas- eller LNG-motor, inklusive dubbelbränslemotorer.

7.2.3.4 För motorer som drivs med CNG, inklusive dubbelbränslemotorer, får alla dessa provningar utföras med marknadsbränsle på följande sätt:

För H-märkta motorer med ett marknadsbränsle av H-typ (0,89 ≤ Sλ ≤ 1,00).

För L-märkta motorer med ett marknadsbränsle av L-typ (1,00 ≤ Sλ ≤ 1,19).

För HL-märkta motorer med ett marknadsbränsle som spänner över λ-skiftfaktorns hela område (0,89 ≤ Sλ ≤ 1,19).

Om tillverkaren så begär får emellertid de referensbränslen som anges i bilaga IX användas. Detta innebär provningar enligt beskrivningen i avsnitt 1 i denna bilaga.

7.2.3.5 Bristande uppfyllnad av kraven hos gasmotorer och dubbelbränslemotorer

Om det uppstår en tvist på grund av att en gasmotor, inklusive en dubbelbränslemotor, inte uppfyller kraven med ett marknadsbränsle, ska provningarna utföras med varje referensbränsle med vilket huvudmotorn har provats, och med ett eventuellt ytterligare tredje bränsle enligt punkterna 1.1.4.1 och 1.2.1.1 som huvudmotorn kan ha provats med. I tillämpliga fall ska resultatet räknas om med hjälp av den tillämpliga faktorn ”r”, ”ra” eller ”rb” enligt punkterna 1.1.5, 1.1.6.1 och 1.2.1.2. Om r, ra eller rb är mindre än 1 ska ingen korrigering göras. Av både de uppmätta och i tillämpliga fall de beräknade resultaten ska det framgå att motorn uppfyller gränsvärdena med alla relevanta bränslen (till exempel, bränslena 1, 2 och 3 för naturgasmotorer och bränslena A och B för motorgasmotorer).

7.2.3.6 Provningar för produktionsöverensstämmelse av en gasmotor konstruerad för drift med ett bränsle med viss sammansättning i enlighet med avsnitt 1.2.2 i denna bilaga ska utföras med det bränsle som motorn har kalibrerats för.

▼B

7.3 Omborddiagnos (OBD)

▼M4

7.3.1 Om godkännandemyndigheten bedömer att produktionskvaliteten är bristfällig får den begära en verifiering av OBD-systemets produktionsöverensstämmelse. En sådan verifiering ska utföras på följande sätt:

En motor ska slumpmässigt väljas ur produktionsserien och undergå de provningar som beskrivs i bilaga 9B till Uneces föreskrifter nr 49. En dubbelbränslemotor ska köras i dubbelbränsleläge samt, i tillämpliga fall, i dieselläge. Provningarna får utföras på en motor som har körts in i högst 125 timmar.

7.3.2 Produktionsöverensstämmelse ska anses föreligga om motorn uppfyller kraven för de provningar som föreskrivs i bilaga 9B till Uneces föreskrifter nr 49 och när det gäller dubbelbränslemotorer uppfyller de ytterligare kraven i punkt 7 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

7.3.3 Om den utvalda motorn ur produktionsserien inte uppfyller kraven i punkt 7.3.2 ska ytterligare fyra slumpmässigt utvalda motorer ur produktionsserien genomgå de provningar som beskrivs i punkt 7.3.1.

▼B

7.3.4 Produktionsöverensstämmelse ska anses föreligga om åtminstone tre av de ytterligare fyra slumpmässigt utvalda motorerna uppfyller kraven för de provningar som beskrivs i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

7.4 Information från den elektroniska styrenheten som krävs vid provning i drift

7.4.1 Tillgången till det informationsflöde som krävs enligt punkt 5.2.1 i enlighet med kraven i punkt 5.2.2 ska visas med hjälp av ett externt OBD-avsökningsverktyg enligt beskrivningen i bilaga X.

7.4.2 Om denna information inte kan tas fram korrekt när avsökningsverktyget fungerar korrekt enligt bilaga X, ska produktionsöverensstämmelse för motorn inte anses föreligga.

7.4.3 ECU-vridmomentsignalens överensstämmelse med de krav som anges i punkterna 5.2.2 och 5.2.3 ska visas genom utförande av WHSC-provning enligt bilaga III.

▼M4

7.4.4 Om provningsutrustningen inte uppfyller de krav på hjälpaggregat som anges i bilaga XIV, ska det uppmätta vridmomentet korrigeras i enlighet med den korrigeringsmetod som anges i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

7.4.5 ECU-vridmomentsignalens överensstämmelse ska anses vara tillräcklig om det beräknade vridmomentet ligger inom de toleranser som anges i punkt 5.2.5.

7.4.6 Kontrollerna av tillgången till och överensstämmelsen hos den information från den elektroniska styrenheten som krävs för provning i drift ska regelbundet kontrolleras av tillverkaren för varje tillverkad motortyp inom varje tillverkad motorfamilj.

7.4.7 Resultatet av tillverkarens undersökningar ska på begäran göras tillgängligt för godkännandemyndigheten.

7.4.8 Tillverkaren ska på begäran av godkännandemyndigheten visa tillgängligheten och överensstämmelsen hos informationen från den elektroniska styrenheten vid serietillverkning, genom att utföra lämplig provning enligt punkterna 7.4.1–7.4.4 på ett urval motorer från samma motortyp. Provtagningsbestämmelserna, inklusive provtagningens omfattning och statistiska kriterier för godkännande och underkännande, ska vara de som anges i denna bilaga för kontroll av utsläppens överensstämmelse.

▼M10

8. DOKUMENTATION

8.1. Det dokumentationsmaterial som krävs enligt artiklarna 5, 7 och 9 och som ska göra det möjligt för godkännandemyndigheten att utvärdera utsläppsbegränsande strategier samt system ombord på fordonet och motorn för att se till att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt, samt det dokumentationsmaterial som krävs enligt bilagorna VI (utsläpp utanför cyklerna), X (omborddiagnos) och XVIII (dubbelbränslemotorer), ska omfatta följande information:

En fullständig beskrivning av det motiveringssystem som krävs enligt bilaga XIII, inklusive tillhörande övervakningsstrategier.

En beskrivning av de åtgärder för att förhindra manipulation som beaktas i artiklarna 5.4 b och 7.4 a.

▼B

Tillägg 1

Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är tillfredsställande

1. I detta tillägg beskrivs det förfarande som ska användas för kontroll av produktionsöverensstämmelse i fråga om utsläpp av föroreningar när tillverkarens produktionsstandardavvikelse är tillfredsställande. Det tillämpliga förfarandet ska vara det som anges i tillägg 1 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49, med nedanstående undantag.

▼M4

1.1

I punkt A.1.3 i tillägg 1 till Uneces föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till punkt 5.3 förstås som en hänvisning till tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

1.2

I punkt A.1.3 i tillägg 1 till Uneces föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till figur 1 i punkt 8.3 förstås som en hänvisning till figur 1 i bilaga I till denna förordning.

▼B

Tillägg 2

Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse när standardavvikelsen är otillfredsställande eller saknas

1. I detta tillägg beskrivs det förfarande som ska användas för kontroll av produktionsöverensstämmelse i fråga om utsläpp av föroreningar när tillverkarens produktionsstandardavvikelse är otillfredsställande eller saknas. Det tillämpliga förfarandet ska vara det som anges i tillägg 2 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49, med nedanstående undantag.

▼M4

1.1

I punkt A.2.3 i tillägg 2 till Uneces föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till punkt 5.3 förstås som en hänvisning till tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

▼B

Tillägg 3

Förfarande för kontroll av produktionsöverensstämmelse på tillverkarens begäran

1. I detta tillägg beskrivs det förfarande som ska användas för kontroll på tillverkarens begäran av produktionsöverensstämmelse för utsläpp av föroreningar. Det tillämpliga förfarandet ska vara det som anges i tillägg 3 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49, med nedanstående undantag.

▼M4

1.1

I punkt A.3.3 i tillägg 3 till Uneces föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till punkt 5.3 förstås som en hänvisning till tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

1.2

I punkt A.3.3 i tillägg 3 till Uneces föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till figur 1 i punkt 8.3 förstås som en hänvisning till figur 1 i bilaga I till denna förordning.

1.3

I punkt A.3.5 i tillägg 3 till Uneces föreskrifter nr 49 ska hänvisningen till punkt 8.3.2 förstås som en hänvisning till punkt 7.2.2 i denna bilaga.

▼B

Tillägg 4

Mallar för informationsdokument

▼M10

Gällande:

EU-typgodkännande av en motor eller en motorfamilj som separat teknisk enhet,

EU-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp,

EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp.

▼B

Följande uppgifter ska lämnas i tre exemplar och omfatta en innehållsförteckning. Eventuella ritningar ska tillhandahållas i lämplig skala och vara tillräckligt detaljerade i A4-format eller vikta till A4-format. Eventuella foton ska vara tillräckligt detaljerade.

Om de system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i detta tillägg har elektronisk styrning ska information lämnas om deras funktion.

Anmärkningar (för ifyllande av tabellen):

Bokstäverna A, B, C, D och E motsvarande motorer i en motorfamilj ska ersättas av namnen på de aktuella motorerna i motorfamiljen.

Om samma värde/beskrivning i fråga om en viss motoregenskap gäller för alla motorer i en motorfamilj ska cellerna motsvarande A–E sammanfogas.

Om motorfamiljen består av mer än 5 motorer får nya kolumner läggas till.

▼M10

Om ansökan gäller EU-typgodkännande av en motor eller en motorfamilj som separat teknisk enhet ska den allmänna delen och del 1 fyllas i.

Om ansökan gäller EU-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp ska den allmänna delen och del 2 fyllas i.

Om ansökan gäller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp ska den allmänna delen samt delarna 1 och 2 fyllas i.

▼B

Förklarande fotnoter finns i tillägg 10 till denna bilaga.

		Huvudmotor eller motortyp	Motorer i motorfamiljen
			A	B	C	D	E
0	ALLMÄNT
0.l	Fabrikat (tillverkarens varumärke)
0.2	Typ
▼M10
0.2.0.3	Motortyp som separat teknisk enhet/motorfamilj som separat teknisk enhet/fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp/fordon med avseende på utsläpp (1)
▼B
0.2.1	Varumärken (i förekommande fall)
0.3	Identifiering av typ, om sådan finns märkt på den separata tekniska enheten (b)
0.3.1	Märkningens placering
0.5	Tillverkarens namn och adress
0.7	För komponenter och separata tekniska enheter, EG-godkännandemärkets placering och fastsättningsmetod
0.8	Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar)
0.9	Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare

Del 1

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS (HUVUD)MOTORN OCH MOTORTYPERNA INOM EN MOTORFAMILJ

Del 2

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS FORDONETS KOMPONENTER OCH SYSTEM MED AVSEENDE PÅ AVGASUTSLÄPP

▼M10 —————

▼B

Tillägg till informationsdokument: Information om provningsförhållanden

FOTON OCH/ELLER RITNINGAR AV HUVUDMOTORN, MOTORTYPEN OCH I TILLÄMPLIGA FALL AV MOTORUTRYMMET.

UPPGE EVENTUELLA YTTERLIGARE BIFOGADE HANDLINGAR.

DATUM, AKT

DEL 1

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS (HUVUD)MOTORN OCH MOTORTYPERNA INOM EN MOTORFAMILJ

Huvudmotor eller motortyp

Motorer i motorfamiljen

3.2

Förbränningsmotor

3.2.1

Särskild motorinformation

▼M4

3.2.1.1

Funktionssätt: gnisttändning/kompressionständning/dubbelbränsle (1)

Cykel: fyrtakt/tvåtakt/rotation (1)

▼M4

3.2.1.1.1

Typ av dubbelbränslemotor: typ 1A/typ 1B/typ 2A/typ 2B/typ 3B (1) (d1)

3.2.1.1.2

Gasenergiandel under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln: …% (d1)

▼B

3.2.1.2

Antal cylindrar och cylinderarrangemang

3.2.1.2.1

Cylinderdiameter (l) mm

3.2.1.2.2

Slaglängd (l) mm

3.2.1.2.3

Tändningsföljd

3.2.1.3

Motorns slagvolym (m) cm3

3.2.1.4

Volymkompressionsförhållande (2)

3.2.1.5

Ritningar av förbränningskammare, kolvtopp och, för gnisttändningsmotorer, kolvringar

3.2.1.6

Normalt motortomgångsvarvtal (2) min-1

3.2.1.6.1

Förhöjt motortomgångsvarvtal (2) min-1

▼M4

3.2.1.6.2

Diesel vid tomgångskörning: ja/nej (1) (d1)

▼B

3.2.1.7

Kolmonoxidhalt i volym i avgaserna vid tomgång (2): … % enligt tillverkaren (endast för gnisttändningsmotorer)

3.2.1.8

Högsta nettomotoreffekt (n) …kW vid …min-1 (enligt tillverkaren)

3.2.1.9

Högsta tillåtna motorvarvtal enligt tillverkaren: min-1

3.2.1.10

Största nettovridmoment (n) … Nm vid … min-1 (enligt tillverkaren)

3.2.1.11

Tillverkarens hänvisningar till det dokumentationsmaterial som krävs enligt artiklarna 5, 7 och 9 i förordning (EU) nr 582/2011 och som gör det möjligt för godkännandemyndigheten att utvärdera utsläppsbegränsande strategier och system ombord på motorn för att se till att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

3.2.2

Bränsle

▼M4

3.2.2.2

Tunga fordon: diesel/bensin/motorgas/naturgas typ H/naturgas typ L/naturgas typ HL/etanol (ED95)/etanol (E85)/LNG/LNG20 (1) (6)

▼B

3.2.2.2.1

Bränslen som är kompatibla med motorn enligt tillverkarens uppgifter i enlighet med punkt 1.1.2 i bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 (enligt vad som är tillämpligt)

3.2.4

Bränslematning

▼M4

3.2.4.2

Genom bränsleinsprutning (endast kompressionständning eller dubbelbränsle): ja/nej (1)

▼B

3.2.4.2.1

Systembeskrivning

3.2.4.2.2

Funktionssätt: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)

3.2.4.2.3

Insprutningspump

3.2.4.2.3.1

Fabrikat

3.2.4.2.3.2

Typ(er)

3.2.4.2.3.3

Högsta bränsletillförsel (1), (2) … mm3/takt eller cykel vid ett motorvarvtal på … min-1, eller ett karakteristikdiagram

(Om systemet har laddtrycksreglering, uppge bränsleförsörjning och laddtryck som en funktion av motorvarvtalet)

3.2.4.2.3.4

Statisk insprutningstidpunkt (2)

3.2.4.2.3.5

Kurva för förinställd insprutning (2)

3.2.4.2.3.6

Kalibreringsförfarande: provbänk/motor (1)

3.2.4.2.4

Regulator

3.2.4.2.4.1

Typ

3.2.4.2.4.2

Brytpunkt

3.2.4.2.4.2.1

Varvtal då begränsningen inleds vid belastning: min-1

3.2.4.2.4.2.2

Högsta varvtal vid obelastad motor: min-1

3.2.4.2.4.2.3

Tomgångsvarvtal: min-1

3.2.4.2.5

Insprutningsrör

3.2.4.2.5.1

Längd: mm

3.2.4.2.5.2

Invändig diameter: mm

3.2.4.2.5.3

Common rail, fabrikat och typ

3.2.4.2.6

Insprutare

3.2.4.2.6.1

Fabrikat

3.2.4.2.6.2

Typ(er)

3.2.4.2.6.3

Öppningstryck (2): kPa eller karakteristikdiagram (2)

3.2.4.2.7

Kallstartsystem

3.2.4.2.7.1

Fabrikat

3.2.4.2.7.2

Typ(er)

3.2.4.2.7.3

Beskrivning

3.2.4.2.8

Extra starthjälp

3.2.4.2.8.1

Fabrikat

3.2.4.2.8.2

Typ(er)

3.2.4.2.8.3

Systembeskrivning

3.2.4.2.9

Elektroniskt styrd insprutning: ja/nej (1)

3.2.4.2.9.1

Fabrikat

3.2.4.2.9.2

Typ(er)

3.2.4.2.9.3

Systembeskrivning (för system utan kontinuerlig insprutning ska motsvarande uppgifter anges)

3.2.4.2.9.3.1

Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ

3.2.4.2.9.3.2

Bränsleregulatorns fabrikat och typ

3.2.4.2.9.3.3

Luftflödesavkännarens fabrikat och typ

3.2.4.2.9.3.4

Bränslefördelarens fabrikat och typ

3.2.4.2.9.3.5

Spjällhusets fabrikat och typ

3.2.4.2.9.3.6

Vattentemperaturavkännarens fabrikat och typ

3.2.4.2.9.3.7

Lufttemperaturavkännarens fabrikat och typ

3.2.4.2.9.3.8

Lufttrycksavkännarens fabrikat och typ

3.2.4.2.9.3.9

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran

3.2.4.3

Genom bränsleinsprutning (endast gnisttändning): ja/nej (1)

3.2.4.3.1

Funktionssätt: inloppsrör (enpunkts-/flerpunkts-/direktinsprutning (1)/annat (ange vilket))

3.2.4.3.2

Fabrikat

3.2.4.3.3

Typ(er)

3.2.4.3.4

Systembeskrivning (för system utan kontinuerlig insprutning ska motsvarande uppgifter anges)

3.2.4.3.4.1.

Styrenhetens (ECU) fabrikat och typ

3.2.4.3.4.2

Bränsleregulatorns fabrikat och typ

3.2.4.3.4.3

Luftflödesavkännarens fabrikat och typ

3.2.4.3.4.4

Bränslefördelarens fabrikat och typ

3.2.4.3.4.5

Tryckregulatorns fabrikat och typ

3.2.4.3.4.6

Mikroströmställarens fabrikat och typ

3.2.4.3.4.7

Tomgångsjusterskruvens fabrikat och typ

3.2.4.3.4.8

Spjällhusets fabrikat och typ

3.2.4.3.4.9

Vattentemperaturavkännarens fabrikat och typ

3.2.4.3.4.10

Lufttemperaturavkännarens fabrikat och typ

3.2.4.3.4.11

Lufttrycksavkännarens fabrikat och typ

3.2.4.3.4.12

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran

3.2.4.3.5

Insprutare: öppningstryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2)

3.2.4.3.5.1

Fabrikat

3.2.4.3.5.2

Typ

3.2.4.3.6

Insprutningstidpunkt

3.2.4.3.7

Kallstartsystem

3.2.4.3.7.1

Funktionssätt

3.2.4.3.7.2

Funktionsgränser/-inställningar (1), (2)

3.2.4.4

Matarpump

3.2.4.4.1

Tryck (2): … kPa eller karakteristikdiagram (2)

3.2.5

Elsystem

3.2.5.1

Märkspänning: … V, positiv/negativ jord (1)

3.2.5.2

Generator

3.2.5.2.1

Typ

3.2.5.2.2

Nominell effekt: VA

3.2.6

Tändningssystem (endast för motorer med gnisttändning)

3.2.6.1

Fabrikat

3.2.6.2

Typ(er)

3.2.6.3

Funktionssätt

3.2.6.4

Tändningsförinställningskurva eller tändningsförinställningsdiagram (2)

3.2.6.5

Statisk tändningsinställning (2): … grader före ÖD (övre dödpunkt)

3.2.6.6

Tändstift

3.2.6.6.1

Fabrikat

3.2.6.6.2

Typ

3.2.6.6.

Gnistgap: … mm

3.2.6.7

Tändspole (tändspolar)

3.2.6.7.1

Fabrikat

3.2.6.7.2

Typ

3.2.7

Kylsystem: vätska/luft (1)

3.2.7.2

Vätska

3.2.7.2.1

Slag av vätska

3.2.7.2.2

Cirkulationspump(ar): ja/nej (1)

3.2.7.2.3

Egenskaper: … eller

3.2.7.2.3.1

Fabrikat

3.2.7.2.3.2

Typ(er)

3.2.7.2.4

Utväxlingsförhållande(n)

3.2.7.3

Luft

3.2.7.3.1

Fläkt: ja/nej (1)

3.2.7.3.2

Egenskaper … eller

3.2.7.3.2.1

Fabrikat

3.2.7.3.2.2

Typ(er)

3.2.7.3.3

Utväxlingsförhållande(n)

3.2.8

Inloppssystem

3.2.8.1

Överladdare: ja/nej (1)

3.2.8.1.1

Fabrikat

3.2.8.1.2

Typ(er)

3.2.8.1.3

Systembeskrivning (t.ex. högsta laddtryck … kPa, eventuell övertrycksventil)

3.2.8.2

Laddluftkylare: ja/nej (1)

3.2.8.2.1

Typ: luft-luft/luft-vatten (1)

3.2.8.3

Insugningsundertryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning (endast för motorer med kompressionständning)

3.2.8.3.1

Tillåtet minimum: … kPa

3.2.8.3.2

Tillåtet maximum: … kPa

3.2.8.4

Beskrivning och ritningar av inloppsrör med tillbehör (blandningskammare, uppvärmningsanordning, ytterligare luftintag osv.)

3.2.8.4.1

Beskrivning av insugningsrör (bifoga ritningar och/eller foton)

3.2.9

Avgassystem

3.2.9.1

Beskrivning och/eller ritning av avgasgrenrör

3.2.9.2

Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet

3.2.9.2.1

Beskrivning och/eller ritning av de komponenter i avgassystemet som ingår i motorsystemet

3.2.9.3

Högsta tillåtna avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning (endast för motorer med kompressionständning): … kPa (3)

▼M4 —————

▼M4

3.2.9.7.1

Godtagbar volym hos avgassystemet (fordon och motorsystem): … dm3

▼M4

3.2.9.7.2

Volym av avgassystemet som utgör en del av motorsystemet: … dm3

▼B

3.2.10

Minsta tvärsnittsarea för in- och utsugningskanaler

3.2.11

Ventilinställning eller motsvarande uppgifter

3.2.11.1

Maximal ventillyftning, öppnings- och slutningsvinklar eller tidsuppgifter för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkterna. För system för variabla ventiltider, minimi- och maximitid.

3.2.11.2

Referens- och/eller inställningsområden (3)

3.2.12

Åtgärder mot luftföroreningar

3.2.12.1.1

Anordning för återföring av vevhusgaser: ja/nej (2)

Om ja, beskrivning och ritningar: …

Om nej krävs överensstämmelse med bilaga V till förordning (EU) nr 582/2011

3.2.12.2

Ytterligare utsläppsbegränsande anordningar (om sådana finns och inte omfattas av någon annan rubrik)

3.2.12.2.1

Katalysator: ja/nej (1)

3.2.12.2.1.1

Antal katalysatorer och katalysatorelement (ange uppgifterna nedan för varje separat enhet)

3.2.12.2.1.2

Dimensioner, form och volym på katalysatorn/katalysatorerna

3.2.12.2.1.3

Typ av katalys

3.2.12.2.1.4

Totalt ädelmetallinnehåll

3.2.12.2.1.5

Relativ koncentration

3.2.12.2.1.6

Substrat (struktur och material)

3.2.12.2.1.7

Celltäthet

3.2.12.2.1.8

Typ av hölje på katalysatorn/katalysatorerna

3.2.12.2.1.9

Katalysatorns/katalysatorernas placering (placering och referensavstånd i avgasledningen)

3.2.12.2.1.10

Värmesköld: ja/nej (1)

3.2.12.2.1.11

Regenereringssystem/metod för avgasefterbehandlingssystem, beskrivning

3.2.12.2.1.11.5

Normalintervall för drifttemperatur: … K

3.2.12.2.1.11.6

Förbrukningsbart reagens: ja/nej (1)

3.2.12.2.1.11.7

Typ och koncentration av det reagens som behövs för katalysen

3.2.12.2.1.11.8

Normalintervall för reagensets temperatur under drift: K

3.2.12.2.1.11.9

International standard

3.2.12.2.1.11.10

Frekvens för påfyllning av reagens: kontinuerligt/service (1)

3.2.12.2.1.12

Katalysatorns fabrikat

3.2.12.2.1.13

Delens identifieringsnummer

3.2.12.2.2

Syreavkännare: ja/nej (1)

3.2.12.2.2.1

Fabrikat

3.2.12.2.2.2

Placering

3.2.12.2.2.3

Kontrollintervall

3.2.12.2.2.4

Typ

3.2.12.2.2.5

Delens identifieringsnummer

3.2.12.2.3

Luftinsprutning: ja/nej (1)

3.2.12.2.3.1

Typ (pulserande luft, luftpump osv.)

3.2.12.2.4

Avgasåterföring (EGR, exhaust gas recirculation): ja/nej (1)

3.2.12.2.4.1

Egenskaper (fabrikat, typ, flöde osv.)

3.2.12.2.6

Partikelfälla: ja/nej (1)

3.2.12.2.6.1

Partikelfällans dimensioner, form och volym

3.2.12.2.6.2

Partikelfällans konstruktion

3.2.12.2.6.3

Placering (referensavstånd i avgasledningen)

3.2.12.2.6.4

Regenereringsmetod/regenereringssystem, beskrivning och/eller ritning

3.2.12.2.6.5

Partikelfällans fabrikat

3.2.12.2.6.6

Delens identifieringsnummer

3.2.12.2.6.7

Normalintervall för drifttemperatur … (K) och tryckområde (kPa)

3.2.12.2.6.8

Vid periodisk regenerering

3.2.12.2.6.8.1.1

Antal WHTC-provcykler utan regenerering (n)

3.2.12.2.6.8.2.1

Antal WHTC-provcykler med regenerering (nR)

3.2.12.2.6.9

Andra system: ja/nej (1)

3.2.12.2.6.9.1

Beskrivning och drift

3.2.12.2.7

Omborddiagnossystem (OBD)

3.2.12.2.7.0.1

Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen

3.2.12.2.7.0.2

Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt)

OBD-motorfamilj 1: …

OBD-motorfamilj 2: …

osv.

3.2.12.2.7.0.3

Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör

3.2.12.2.7.0.4

Tillverkarens hänvisningar till den OBD-dokumentation som krävs enligt artiklarna 5.4 c och 9.4 i förordning (EU) nr 582/2011 och som anges i bilaga X till den förordningen med avseende på godkännande av OBD-system

3.2.12.2.7.0.5

I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation av ett OBD-utrustat motorsystem i ett fordon

3.2.12.2.7.2

Förteckning över och syfte med alla komponenter som övervakas av OBD-systemet (4)

3.2.12.2.7.3

Skriftlig beskrivning (allmänt funktionssätt) för

3.2.12.2.7.3.1

Gnisttändningsmotorer (4)

3.2.12.2.7.3.1.1

Övervakning av katalysator (4)

3.2.12.2.7.3.1.2

Upptäckt av feltändning (4)

3.2.12.2.7.3.1.3

Övervakning av syreavkännare (4)

3.2.12.2.7.3.1.4

Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet

3.2.12.2.7.3.2

Motorer med kompressionständning (4)

3.2.12.2.7.3.2.1

Övervakning av katalysator (4)

3.2.12.2.7.3.2.2

Övervakning av partikelfälla (4)

3.2.12.2.7.3.2.3

Övervakning av elektroniskt bränsleinsprutningssystem (4)

3.2.12.2.7.3.2.4

Övervakning av deNOx-system (4)

3.2.12.2.7.3.2.5

Övriga komponenter som övervakas av OBD-systemet (4)

3.2.12.2.7.4

Kriterier för aktivering av felindikering (fast antal körcykler eller statistisk metod) (4)

3.2.12.2.7.5

Förteckning över alla OBD-koder och -format som används (med förklaring av samtliga) (4)

3.2.12.2.7.6.5

Standardkommunikationsprotokoll för OBD (4)

3.2.12.2.7.7

Tillverkarens hänvisningar till den OBD-relaterade information som krävs enligt artiklarna 5.4 d och 9.4 i förordning (EU) nr 582/2011 med avseende på överensstämmelse med bestämmelserna om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation, eller

3.2.12.2.7.7.1

som ett alternativ till en hänvisning från tillverkaren enligt punkt 3.2.12.2.7.7, en hänvisning till bifogad handling till detta tillägg, som innehåller nedanstående tabell, ifylld enligt det exempel som ges.

Komponent – Felkod – Övervakningsstrategi – Felsökningskriterier – Kriterier för aktivering av felindikering – Sekundära parametrar – Förkonditionering – Demonstrationsprovning

Katalysator – PO420 – Signaler från syreavkännare 1 och 2 – Skillnad mellan signalerna från avkännare 1 och 2 – 3:e cykeln – Motorvarvtal, motorbelastning, A/F-läge, katalysatortemperatur – Två cykler av typ 1 – Typ 1

▼M4

3.2.12.2.7.8.0

Användning av alternativt godkännande enligt punkt 2.4.1 i bilaga X till förordning (EU) nr 582/2011: ja/nej (1)

▼M4

3.2.12.2.8

Andra system (beskrivning och funktion)

▼B

3.2.12.2.8.1

System för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

▼M4

3.2.12.2.8.2

Motiveringssystem för förare

▼M4

3.2.12.2.8.2.1

Motor med permanent avaktivering av motiveringssystemet för förare, för användning inom räddningstjänst eller i de fordon som anges i artikel 2.3 b i direktiv 2007/46/EG: ja/nej (1)

3.2.12.2.8.2.2

Aktivering av krypläge ”deaktivering efter omstart”/”deaktivering efter bränslepåfyllning”/”deaktivering efter parkering” (7) (1)

▼B

3.2.12.2.8.3

Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen som beaktats vid kontrollen av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

▼M4

3.2.12.2.8.3.1

Förteckning över de OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen som beaktats vid kontrollen av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt (om tillämpligt)

OBD-motorfamilj 1 …

OBD-motorfamilj 2 …

osv. …

3.2.12.2.8.3.2

Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör:

▼M4 —————

▼M4

3.2.12.2.8.5

Referensnummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör och som beaktats vid kontrollen av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

▼B

3.2.12.2.8.6

Lägsta koncentration av den aktiva beståndsdelen i reagenset som inte aktiverar varningssystemet (CDmin): volymprocent

3.2.12.2.8.7

I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation i ett fordon av systemen för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

▼M4

3.2.12.2.8.8.4

Användning av alternativt godkännande enligt punkt 2.1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 582/2011: ja/nej (1)

3.2.12.2.8.8.5

Uppvärmd/ouppvärmd reagensbehållare och doseringssystem (se punkt 2.4 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49)

▼M4

3.2.17

Särskild information om gasdrivna motorer och dubbelbränslemotorer till tunga fordon (ange motsvarande information när det rör sig om system som är uppbyggda på annat sätt) (om tillämpligt)

▼B

3.2.17.1

Bränsle: motorgas/naturgas typ H/naturgas typ L/naturgas typ HL (1)

3.2.17.2

Tryckregulator(er) eller förångare/tryckregulator(er) (1)

3.2.17.2.1

Fabrikat

3.2.17.2.2

Typ(er)

3.2.17.2.3

Antal tryckreduceringssteg

3.2.17.2.4

Tryck i slutsteget: minimum … kPa – maximum …kPa

3.2.17.2.5

Antal huvudinställningspunkter

3.2.17.2.6

Antal inställningspunkter för tomgång

3.2.17.2.7

Typgodkännandenummer

3.2.17.3

Bränslesystem: blandarenhet/gasinsprutning/vätskeinsprutning/direktinsprutning (1)

3.2.17.3.1

Reglering av bränsle-luftförhållandet

3.2.17.3.2

Systembeskrivning och/eller diagram och ritningar

3.2.17.3.3

Typgodkännandenummer

3.2.17.4

Blandarenhet

3.2.17.4.1

Antal

3.2.17.4.2

Fabrikat

3.2.17.4.3

Typ(er)

3.2.17.4.4

Placering

3.2.17.4.5

Inställningsmöjligheter

3.2.17.4.6

Typgodkännandenummer

3.2.17.5

Insprutning via inloppsgrenrör

3.2.17.5.1

Insprutning: enpunkts-/flerpunkts- (1)

3.2.17.5.2

Insprutning: kontinuerlig/simultan/sekventiell (1)

3.2.17.5.3

Insprutningsutrustning

3.2.17.5.3.1

Fabrikat

3.2.17.5.3.2

Typ(er)

3.2.17.5.3.3

Inställningsmöjligheter

3.2.17.5.3.4

Typgodkännandenummer

3.2.17.5.4

Matarpump (i tillämpliga fall)

3.2.17.5.4.1

Fabrikat

3.2.17.5.4.2

Typ(er)

3.2.17.5.4.3

Typgodkännandenummer

3.2.17.5.5

Insprutare

3.2.17.5.5.1

Fabrikat

3.2.17.5.5.2

Typ(er)

3.2.17.5.5.3

Typgodkännandenummer

3.2.17.6

Direktinsprutning

3.2.17.6.1

Insprutningspump/tryckregulator (1)

3.2.17.6.1.1

Fabrikat

3.2.17.6.1.2

Typ(er)

3.2.17.6.1.3

Insprutningstidpunkt

3.2.17.6.1.4

Typgodkännandenummer

3.2.17.6.2

Insprutare

3.2.17.6.2.1

Fabrikat

3.2.17.6.2.2

Typ(er)

3.2.17.6.2.3

Öppningstryck eller karakteristikdiagram (2)

3.2.17.6.2.4

Typgodkännandenummer

3.2.17.7

Elektronisk styrenhet (ECU)

3.2.17.7.1

Fabrikat

3.2.17.7.2

Typ(er)

3.2.17.7.3

Inställningsmöjligheter

3.2.17.7.4

Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran

3.2.17.8

Specifik utrustning för naturgas

3.2.17.8.1

Version 1 (gäller endast i fråga om typgodkännande av motorer för flera olika bränslesammansättningar)

3.2.17.8.1.0.1

Självanpassningsfunktion? ja/nej (1)

3.2.17.8.1.0.2

Kalibrering för en viss sammansättning av gas naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1)

Omvandling för en viss sammansättning av gas naturgas-Ht/naturgas-Lt/naturgas-HLt (1)

3.2.17.8.1.1

metan (CH4): … basvärde:	mol-%	min. …mol-%	max. mol-%
etan (C2H6): … basvärde:	mol-%	min. …mol-%	max. mol-%
propan (C3H8): … basvärde:	mol-%	min. …mol-%	max. mol-%
butan (C4H10): … basvärde:	mol-%	min. …mol-%	max. mol-%
C5/C5+: … basvärde:	mol-%	min. …mol-%	max. mol-%
syrgas (O2): … basvärde:	mol-%	min. …mol-%	max. mol-%
syrgas (N2, He etc.): … basvärde:	mol-%	min. …mol-%	max. mol-%

▼M4

3.2.17.9

Om tillämpligt, tillverkarens hänvisning till dokument för installation av dubbelbränslemotor i ett fordon (d1)

▼B

3.5.4

Koldioxidutsläpp för motorer i tunga fordon

▼M4

3.5.4.1

Koldioxidviktutsläpp WHSC-provning (d3): … g/kWh

3.5.4.2

Koldioxidviktutsläpp WHSC-provning i dieselläge (d2): … g/kWh

▼M4

3.5.4.3

Koldioxidviktutsläpp WHSC-provning i dubbelbränsleläge (d1): … g/kWh

3.5.4.4

Koldioxidviktutsläpp WHTC-provning (5) (d3): … g/kWh

3.5.4.5

Koldioxidviktutsläpp WHTC-provning i dieselläge (5) (d2): … g/kWh

3.5.4.6

Koldioxidviktutsläpp WHTC-provning i dubbelbränsleläge (5) (d1): … g/kWh

▼B

3.5.5

Bränsleförbrukning för motorer i tunga fordon

▼M4

3.5.5.1

Bränsleförbrukning WHSC-provning (d3): … g/kWh

3.5.5.2

Bränsleförbrukning WHSC-provning i dieselläge (d2): … g/kWh

▼M4

3.5.5.3

Bränsleförbrukning WHSC-provning i dubbelbränsleläge (d1): … g/kWh

3.5.5.4

Bränsleförbrukning WHTC-provning (5) (d3)… g/kWh

3.5.5.5

Bränsleförbrukning WHTC-provning i dieselläge (5) (d2): … g/kWh

3.5.5.6

Bränsleförbrukning WHTC-provning i dubbelbränsleläge (5) (d1): … g/kWh

▼B

3.6

Tillåtna temperaturer enligt tillverkaren

3.6.1

Kylsystem

3.6.1.1

Vätskekylning –

högsta temperatur vid motorns utlopp: … K

3.6.1.2

Luftkylning

3.6.1.2.1

Referenspunkt

3.6.1.2.2

Högsta temperatur vid referenspunkten: … K

3.6.2

Högsta utloppstemperatur hos laddluftkylare: … K

3.6.3

Högsta avgastemperatur vid den punkt i avgasröret/avgasrören som befinner sig vid avgasgrenrörets eller turboladdarens utloppsfläns(ar): … K

3.6.4

Bränsletemperatur –

minimum: K – maximum: K

Vid insprutningspumpens inlopp i fråga om dieselmotorer, vid tryckregulators slutsteg i fråga om gasdrivna motorer.

3.6.5

Smörjmedelstemperatur

Minimum: K – maximum: K

3.8

Smörjmedelssystem

3.8.1

Systembeskrivning

3.8.1.1

Smörjmedelsbehållarens placering

3.8.1.2

Matningssystem (med pump/insprutning i intag/blandning med bränsle osv.) (1)

3.8.2

Smörjpump

3.8.2.1

Fabrikat

3.8.2.2

Typ(er)

3.8.3

Blandning med bränsle

3.8.3.1

Procenttal

3.8.4

Oljekylare: ja/nej (1)

3.8.4.1

Ritning(ar)

3.8.4.1.1

Fabrikat

3.8.4.1.2

Typ(er)

DEL 2

VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS FORDONETS KOMPONENTER OCH SYSTEM MED AVSEENDE PÅ AVGASUTSLÄPP

		Huvudmotor eller motortyp	Motorer i motorfamiljen
			A	B	C	D	E
3.1	Motortillverkare
3.1.1	Tillverkarens motorkod (enligt märkning på motorn eller annan identifiering)
3.1.2	Godkännandenummer (i förekommande fall) med identifieringsmärkning för bränsle
3.2.2	Bränsle
3.2.2.3	Bränslepåfyllning: begränsad öppning/märkning
▼M4
3.2.2.4.1	Dubbelbränslefordon: ja/nej (1)
▼B
3.2.3	Bränsletank(ar)
3.2.3.1	Huvudbränsletank(ar)
3.2.3.1.1	Antal och kapacitet för varje tank
3.2.3.2	Extra bränsletank(ar)
3.2.3.2.1	Antal och kapacitet för varje tank
3.2.8	Inloppssystem
3.2.8.3.3	Inloppssystemets faktiska undertryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet: … kPa
3.2.8.4.2	Luftfilter, ritningar: … eller …
3.2.8.4.2.1	Fabrikat
3.2.8.4.2.2	Typ(er)
3.2.8.4.3	Inloppsljuddämpare, ritningar
3.2.8.4.3.1	Fabrikat
3.2.8.4.3.2	Typ(er)
3.2.9	Avgassystem
3.2.9.2	Beskrivning och/eller ritning av avgassystemet
3.2.9.2.2	Beskrivning och/eller ritning av de komponenter i avgassystemet som inte ingår i motorsystemet
3.2.9.3.1	Faktiskt avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet (endast för motorer med kompressionständning): … kPa
▼M4
3.2.9.7	Volym hos hela avgassystemet (fordons- och motorsystem): … dm3
3.2.9.7.1	Godtagbar volym hos avgassystemet (fordon och motorsystem): … dm3
▼B
3.2.12.2.7	Omborddiagnossystem (OBD)
▼M4 —————
▼M4
3.2.12.2.7.8	OBD-komponenter ombord på fordonet
3.2.12.2.7.8.0	Användning av alternativt godkännande enligt punkt 2.4.1 i bilaga X till förordning (EU) nr 582/2011: ja/nej (1)
3.2.12.2.7.8.1	Förteckning över OBD-komponenter ombord på fordonet
3.2.12.2.7.8.2	Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering (6)
3.2.12.2.7.8.3	Skriftlig beskrivning och/eller ritning av kommunikationsgränssnittet för OBD-system utanför fordonet (6)
▼M4
3.2.12.2.8	Andra system (beskrivning och funktion)
▼B
3.2.12.2.8.0	Alternativt godkännande enligt punkt 2.1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 582/2011 har använts: ja/nej
▼M4
3.2.12.2.8.1	System för att säkerställa att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt
3.2.12.2.8.2	Motiveringssystem för förare
▼M4
3.2.12.2.8.2.1	Motor med permanent avaktivering av motiveringssystemet för förare, för användning inom räddningstjänst eller i de fordon som anges i artikel 2.3 b i direktiv 2007/46/EG: ja/nej (1)
3.2.12.2.8.2.2	Aktivering av krypläge ”deaktivering efter omstart”/”deaktivering efter tankning”/”deaktivering efter parkering (7) (1)”
▼B
3.2.12.2.8.3	I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationsmaterialet med avseende på installation på fordonet av ett system för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt i en godkänd motor
▼M4 —————
▼M4
3.2.12.2.8.8	Komponenter ombord på fordonet som tillhör systemet för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt
3.2.12.2.8.8.1	Förteckning över komponenter ombord på fordonet som tillhör systemet för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt
3.2.12.2.8.8.2	I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationsmaterialet med avseende på installation på fordonet av ett system för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt i en godkänd motor
3.2.12.2.8.8.3	Skriftlig beskrivning och/eller ritning av varningssignalen (6)
3.2.12.2.8.8.4	Användning av alternativt godkännande enligt punkt 2.1 i bilaga XIII till förordning (EU) nr 582/2011: ja/nej (1)
3.2.12.2.8.8.5	Uppvärmd/ouppvärmd reagensbehållare och doseringssystem (se punkt 2.4 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49)

▼M10 —————

▼B

Tillägg

till informationsdokument

Information om provningsförhållanden

1. Tändstift

1.1 Fabrikat

1.2 Typ

1.3 Gnistgapinställning

2. Tändspole

2.1 Fabrikat

2.2 Typ

3. Smörjmedel som används

3.1 Fabrikat

3.2 Typ (ange andelen olja i blandningen om smörjmedel blandas i bränslet)

4. Motordriven utrustning

4.1 Den effekt som förbrukas av hjälpaggregaten/utrustningen behöver bara bestämmas om

hjälpaggregat/utrustning som krävs inte monterats på motorn, och/eller

hjälpaggregat/utrustning som inte krävs har monterats på motorn.

Anmärkning: Kraven för motordriven utrustning är inte samma för utsläppsprovning som för effektprovning.

4.2 Förteckning och identifieringsuppgifter

4.3 Upptagen effekt vid motorvarvtal som är specifika för utsläppsprovning

▼M4

Tabell 1

Utrustning	Tomgång	Lågt varvtal	Högt varvtal	Idealt varvtal (2)	n95h
Pa Hjälpaggregat/utrustning som krävs enligt tillägg 6 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49
Pb Hjälpaggregat/utrustning som inte krävs enligt tillägg 6 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49

▼B

5. Motorprestanda (enligt tillverkaren) (8)

▼M4

5.1 Provningsmotorvarvtal för utsläppsprovning enligt bilaga III till förordning (EU) nr 582/2011 (9) (d5)

▼B

Lågt varvtal (nlo) … rpm

Förhöjt varvtal (nhi) … rpm

Tomgång … rpm

Idealt varvtal … rpm

n95h … rpm

▼M4

5.2 Givna värden för effektprovning enligt bilaga XIV till förordning (EU) nr 582/2011 (d5)

▼B

5.2.1

Tomgång …rpm

5.2.2

Varvtal vid maximal effekt … rpm

5.2.3

Maximal effekt … kW

5.2.4

Varvtal vid maximalt vridmoment … rpm

5.2.5

Maximalt vridmoment … Nm

6. Dynamometerbelastning (om tillämpligt)

6.3 Inställning för fast belastning av dynamometern (om tillämpligt)

6.3.1

Alternativ dynamometerbelastningsmetod har använts (ja/nej)

6.3.2

Tröghetsmassa (kg):

6.3.3

Faktisk effekt som tas upp vid 80 km/h, inkl. fordonets körförlust på dynamometern (kW)

6.3.4

Faktisk effekt som tas upp vid 50 km/h, inkl. fordonets körförlust på dynamometern (kW)

6.4 Inställbar belastningskurva för dynamometern (om tillämpligt)

6.4.1

Avstanningsinformation från provbana

6.4.2

Däckens fabrikat och typ

6.4.3

Däckmått (främre/bakre)

6.4.4

Däcktryck (främre/bakre) (kPa)

6.4.5

Fordonsprovvikt, inklusive förare (kg)

6.4.6

Avstanningsdata från väg (om tillämpligt)

Tabell 2

Avstanningsdata från väg

V (km/h)	V2 (km/h)	V1 (km/h)	Korrigerad medelavstanningstid
120
100
80
60
40
20

6.4.7

Korrigerad medelvägeffekt (om tillämpligt)

Tabell 3

Korrigerad medelvägeffekt

V (km/h)	CP korrigerad (kW)
120
100
80
60
40
20

7. Provningsförhållanden för OBD-provning

7.1 Provcykel som använts för kontroll av OBD-systemet

7.2 Antal förkonditioneringscykler som använts före kontrollprovningar av OBD-systemet

Tillägg 5

Mall för EG-typgodkännandeintyg för en motortyp eller komponent som separat teknisk enhet

Förklarande fotnoter finns i tillägg 10 till denna bilaga.

Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Meddelande om

— EG-typgodkännande (1)

— utvidgning av EG-typgodkännande (1)

— avslag på ansökan om EG-typgodkännande (1)

— återkallande av EG-typgodkännande (1)

Typgodkännandemyndighetens stämpel

av en typ av komponent/separat teknisk enhet (1) i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 genomförd genom förordning (EU) nr 582/2011.

Förordning (EG) nr 595/2009 och förordning (EU) nr 582/2011 senast ändrade genom …

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn):

0.2 Typ:

0.3 Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på komponenten/den separata tekniska enheten (1) (a):

0.3.1

Märkningens placering:

0.4 Tillverkarens namn och adress:

0.5 För komponenter och separata tekniska enheter, EG-godkännandemärkets placering och fastsättningsmetod:

0.6 Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.7 Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1. Ytterligare information (om tillämpligt): se addendum

2. Tekniskt organ med ansvar för provningarnas utförande:

3. Provningsprotokollets datum:

4. Provningsprotokollets nummer:

5. Anmärkningar (om tillämpligt): se addendum

6. Ort:

7. Datum:

8. Underskrift:

Bilagor: Informationsmaterial.

Provningsprotokoll.

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

1. YTTERLIGARE INFORMATION

1.1

Uppgifter som ska lämnas för typgodkännande av ett fordon med en motor monterad:

1.1.1

Motorfabrikat (företagets namn):

1.1.2

Typ och handelsbeteckning (uppge eventuella varianter):

1.1.3

Tillverkarens beteckning enligt märkning på motorn:

1.1.4

Fordonskategori (om tillämpligt) (b):

▼M4

1.1.5

Motorkategori: diesel/bensin/motorgas/naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL/etanol (ED95)/etanol (E85)/LNG/LNG20 (1):

▼M4

1.1.5.1

Typ av dubbelbränslemotor: typ 1A/typ 1B/typ 2A/typ 2B/typ 3B (1) (d1):

▼B

1.1.6

Tillverkarens namn och adress:

1.1.7

Namn på och adress till tillverkarens behöriga företrädare (om tillämpligt):

1.2	Om den motor som avses i 1.1 har typgodkänts som separat teknisk enhet: 1.2.1 Typgodkännandenummer för motorn/motorfamiljen (1): 1.2.2 Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran för motorns elektroniska styrenhet (ECU):

1.3

Uppgifter som ska lämnas för typgodkännande av en motor/motorfamilj (1) som separat teknisk enhet (villkor som ska vara uppfyllda vid monteringen av motorn i fordonet):

1.3.1

Högsta och/eller lägsta inloppsundertryck:

1.3.2

Högsta tillåtna mottryck:

1.3.3

Avgassystemets volym:

1.3.4

Begränsningar i fråga om användningen (om tillämpligt):

▼M4

1.4

Motorns/huvudmotorns utsläppsnivåer (1)

Försämringsfaktor: beräknat värde/fast värde (1)

Ange värden för försämringsfaktorer och avgasutsläpp vid WHSC-provningar (om tillämpligt) och WHTC-provningar i tabellen nedan

▼B

1.4.1 WHSC-provning

▼M4

Tabell 4

WHSC-provning

WHSC-provning (om tillämpligt) (10)(d5)
Försämringsfaktor	CO	THC	NMHC (d4)	NOX	PM massa	NH3	PM antal
Mult/add (1)
Utsläpp	CO (mg/kWh)	THC (mg/kWh)	NMHC (d4) (mg/kWh)	NOx (mg/kWh)	PM massa (mg/kWh)	NH3 ppm	PM antal (antal/kWh)
Provningsresultat
Värde beräknat med försämringsfaktor
Koldioxidviktutsläpp: … g/kWh
Bränsleförbrukning: … g/kWh

▼B

1.4.2 WHTC-provning

▼M4

Tabell 5

WHTC-provning

WHTC-provning (10)(d5)
Försämringsfaktor	CO	THC	NMHC (d4)	CH4 (d4)	NOx	PM massa	NH3	PM antal
Mult/add (1)
Utsläpp	CO (mg/kWh)	THC (mg/kWh)	NMHC (d4) (mg/kWh)	CH4 (d4) (mg/kWh)	NOx (mg/kWh)	PM massa (mg/kWh)	NH3 ppm	PM antal (antal/kWh)
Kallstart
Varmstart utan regenerering
Varmstart med regenerering (1)
kr,u (mult/add) (1)
kr,d (mult/add) (1)
Viktat provresultat
Slutligt provresultat med försämringsfaktor
Koldioxidviktutsläpp: … g/kWh
Bränsleförbrukning: … g/kWh

▼B

1.4.3 Tomgångsprovning

Tabell 6

Tomgångsprovning

Provning

Kolmonoxidvärde

(volymprocent)

Lambda (1)

Motorvarvtal (min–1)

Oljetemperatur i motorn (°C)

Tomgångsprovning vid lågt varvtal

N/A

Tomgångsprovning vid högt varvtal

▼M1

1.4.4 PEMS-demonstrationsprovning

Tabell 6a

PEMS-demonstrationsprovning

Fordonstyp (t.ex. M3, N3 och tillämpning (t.ex. stelt eller ledat lastfordon, stadsbuss)
Fordonsbeskrivning (t.ex. fordonsmodell, prototyp)
▼M10
Godkänd/icke godkänd(7)	CO	THC	NMHC	CH4	NOx	PM-antal
Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor (11)
CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor (11)
▼M1
Uppgifter om körningen	Stadskörning		Landsvägskörning		Motorvägskörning
De delar av körningen som utgörs av stadskörning, landsvägskörning och motorvägskörning enligt punkt 4.5 i bilaga II till förordning (EU) nr 582/2011
De delar av körningen som utgörs av acceleration, deceleration, marschfart och stillastående enligt punkt 4.5.5 i bilaga II till förordning (EU) nr 582/2011
	Minimum			Maximum
Arbetsfönstrets genomsnittliga effekt (%)
CO2-massfönstrets varaktighet (s)
Arbetsfönster: procent giltiga fönster
CO2-massfönster: procent giltiga fönster
Bränsleförbrukningens överensstämmelsefaktor

▼B

1.5

Mätning av effekt

1.5.1 Motoreffekt uppmätt i provbänk

Tabell 7

Motoreffekt uppmätt i provbänk

Uppmätt motorvarvtal (rpm)
Uppmätt bränsleflöde (g/h)
Uppmätt vridmoment (Nm)
Uppmätt effekt (kW)
Barometertryck (kPa)
Vattenångtryck (kPa)
Insugningsluftens temperatur (K)
Korrektionsfaktor för effekt
Korrigerad effekt (kW)
Hjälpkraft (kW) (1)
Nettoeffekt (kW)
Nettovridmoment (Nm)
Korrigerad specifik bränsleförbrukning (g/kWh)

▼M9

1.5.2 Ytterligare uppgifter, i tillämpliga fall t ex korrektionsfaktor för effekt för varje deklarerat bränsle

▼B

Tillägg 6

Mall för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med en godkänd motor

Förklarande fotnoter finns i tillägg 10 till denna bilaga.

Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Meddelande om

— EG-typgodkännande (1)

— utvidgning av EG-typgodkännande (1)

— avslag på ansökan om EG-typgodkännande (1)

— återkallande av EG-typgodkännande (1)

Typgodkännandemyndighetens stämpel

av en fordonstyp med en godkänd motor i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 genomförd genom förordning (EU) nr 582/2011.

Förordning (EG) nr 595/2009 och förordning (EU) nr 582/2011 senast ändrade genom …

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn):

0.2 Typ:

0.3 Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på komponenten/den separata tekniska enheten (1) (a):

0.3.1 Märkningens placering:

0.4 Tillverkarens namn och adress:

0.5 För komponenter och separata tekniska enheter, EG-godkännandemärkets placering och fastsättningsmetod:

0.6 Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.7 Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1. Ytterligare information (om tillämpligt): se addendum

2. Tekniskt organ med ansvar för provningarnas utförande:

3. Provningsprotokollets datum:

4. Provningsprotokollets nummer:

5. Anmärkningar (om tillämpligt): se addendum

6. Ort:

7. Datum:

8. Underskrift:

Tillägg 7

Mall för EG-typgodkännandeintyg för en fordonstyp med avseende på ett system

Förklarande fotnoter finns i tillägg 10 till denna bilaga.

Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Meddelande om

— EG-typgodkännande (1)

— utvidgning av EG-typgodkännande (1)

— avslag på ansökan om EG-typgodkännande (1)

— återkallande av EG-typgodkännande (1)

Typgodkännandemyndighetens stämpel

av en fordonstyp med avseende på ett system i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 genomförd genom förordning (EU) nr 582/2011.

Förordning (EG) nr 595/2009 och förordning (EU) nr 582/2011 senast ändrade genom …

EG-typgodkännandenummer:

Skäl för utvidgning:

AVSNITT I

0.1 Fabrikat (tillverkarens handelsnamn):

0.2 Typ:

0.2.1 Handelsbeteckning(ar) (om tillgängligt):

0.3 Typidentifikationsmärkning, om sådan finns på fordonet (1) (a):

0.3.1 Märkningens placering:

0.4 Fordonskategori (b):

0.5 Tillverkarens namn och adress:

0.6 Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar):

0.7 Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare:

AVSNITT II

1. Ytterligare information (om tillämpligt): se addendum

2. Tekniskt organ med ansvar för provningarnas utförande:

3. Provningsprotokollets datum:

4. Provningsprotokollets nummer:

5. Anmärkningar (om tillämpligt): se addendum

6. Ort:

7. Datum:

8. Underskrift:

Bilagor: Informationsmaterial.

Provningsprotokoll.

Addendum

till EG-typgodkännandeintyg nr …

1. YTTERLIGARE INFORMATION

1.1

Uppgifter som ska lämnas för typgodkännande av ett fordon med en motor monterad:

1.1.1

Motorfabrikat (företagets namn):

1.1.2

Typ och handelsbeteckning (uppge eventuella varianter):

1.1.3

Tillverkarens beteckning enligt märkning på motorn:

1.1.4

Fordonskategori (om tillämpligt):

▼M4

1.1.5

Motorkategori: diesel/bensin/motorgas/naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL/etanol (ED95)/etanol (E85)/LNG/LNG20 (1):

▼M4

1.1.5.1

Typ av dubbelbränslemotor: typ 1A/typ 1B/typ 2A/typ 2B/typ 3B (1) (d1):

▼B

1.1.6

Tillverkarens namn och adress:

1.1.7

Namn på och adress till tillverkarens behöriga företrädare (om tillämpligt):

1.2.	Om den motor som avses i 1.1 har typgodkänts som separat teknisk enhet: 1.2.1 Typgodkännandenummer för motorn/motorfamiljen (1): 1.2.2 Identifieringsnummer för kalibrering av programvaran för motorns elektroniska styrenhet (ECU):

1.3

Uppgifter som ska lämnas för typgodkännande av en motor/motorfamilj (1) som separat teknisk enhet (villkor som ska vara uppfyllda vid monteringen av motorn i fordonet):

1.3.1

Högsta och/eller lägsta inloppsundertryck:

1.3.2

Högsta tillåtna mottryck:

1.3.3

Avgassystemets volym:

1.3.4

Begränsningar i fråga om användningen (om tillämpligt):

▼M4

1.4.

Motorns/huvudmotorns utsläppsnivåer (1):

Försämringsfaktor: beräknat värde/fast värde (1)

Ange värden för försämringsfaktorer och avgasutsläpp vid WHSC-provningar (om tillämpligt) och WHTC-provningar i tabellen nedan

▼B

1.4.1 WHSC-provning

▼M4

Tabell 4

WHSC-provning

WHSC-provning (om tillämpligt) (10)(d5)
Försämringsfaktor	CO	THC	NMHC (d4)	NOX	PM massa	NH3	PM antal
Mult/add (1)
Utsläpp	CO (mg/kWh)	THC (mg/kWh)	NMHC (d4) (mg/kWh)	NOx (mg/kWh)	PM massa ppm	NH3 (mg/kWh)	PM antal (antal/kWh)
Provningsresultat
Värde beräknat med försämringsfaktor
Koldioxidviktutsläpp: …g/kWh
Bränsleförbrukning: …g/kWh

▼B

1.4.2 WHTC-provning

▼M4

Tabell 5

WHTC-provning

WHTC-provning (10) (d5)
Försämringsfaktor	CO	THC	NMHC (d4)	CH4 (d4)	NOx	PM massa	NH3	PM antal
Mult/add (1)
Utsläpp	CO (mg/kWh)	THC (mg/kWh)	NMHC (d4) (mg/kWh)	CH4 (d4) (mg/kWh)	NOx (mg/kWh)	PM massa (mg/kWh)	NH3 ppm	PM antal (antal/kWh)
Kallstart
Varmstart utan regenerering
Varmstart med regenerering (1)
kr,u (mult/add) (1)
kr,d (mult/add) (1)
Viktat provresultat
Slutligt provresultat med försämringsfaktor
Koldioxidviktutsläpp:… g/kWh
Bränsleförbrukning: … g/kWh

▼B

1.4.3 Tomgångsprovning

Tabell 6

Tomgångsprovning

Provning

Kolmonoxidvärde

(volymprocent)

Lambda (1)

Motorvarvtal (min–1)

Oljetemperatur i motorn (°C)

Tomgångsprovning vid lågt varvtal

N/A

Tomgångsprovning vid högt varvtal

▼M1

1.4.4 PEMS-demonstrationsprovning

Tabell 6a

PEMS-demonstrationsprovning

Fordonstyp (t.ex. M3, N3 och tillämpning (t.ex. stelt eller ledat lastfordon, stadsbuss).
Fordonsbeskrivning (t.ex. fordonsmodell, prototyp)
▼M10
Godkänd/icke godkänd(7)	CO	THC	NMHC	CH4	NOx	PM-antal
Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor (11)
CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor (11)
▼M1
Uppgifter om körningen	Stadskörning		Landsvägskörning		Motorvägskörning
De delar av körningen som utgörs av stadskörning, landsvägskörning och motorvägskörning enligt punkt 4.5 i bilaga II till förordning (EU) nr 582/2011
De delar av körningen som utgörs av acceleration, deceleration, marschfart och stillastående enligt punkt 4.5.5 i bilaga II till förordning (EU) nr 582/2011
	Minimum			Maximum
Arbetsfönstrets genomsnittliga effekt (%)
CO2-massfönstrets varaktighet (s)
Arbetsfönster: procent giltiga fönster
CO2-massfönstret: procent giltiga fönster
Bränsleförbrukningens överensstämmelsefaktor

▼B

1.5

Mätning av effekt

1.5.1 Motoreffekt uppmätt i provbänk

Tabell 7

Motoreffekt uppmätt i provbänk

Uppmätt motorvarvtal (rpm)
Uppmätt bränsleflöde (g/h)
Uppmätt vridmoment (Nm)
Uppmätt effekt (kW)
Barometertryck (kPa)
Vattenångtryck (kPa)
Insugningsluftens temperatur (K)
Korrektionsfaktor för effekt
Korrigerad effekt (kW)
Hjälpkraft (kW) (1)
Nettoeffekt (kW)
Nettovridmoment (Nm)
Korrigerad specifik bränsleförbrukning (g/kWh)

▼M9

1.5.2 Ytterligare uppgifter, i tillämpliga fall t ex korrektionsfaktor för effekt för varje deklarerat bränsle

▼M4

Tillägg 8

Exempel på EG-typgodkännandemärke

Typgodkännandemärket i detta tillägg som anbringats på en motor som godkänts som separat teknisk enhet visar att typen ifråga är en dubbelbränslemotor av typ 2B, som är konstruerad för drift på både gas av H-typ och L-typ, och har godkänts i Belgien (e6) i enlighet med utsläppssteg C, i tillägg 9 till denna bilaga.

▼M7

Tillägg 9

Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg

Avsnitt 3 i ett EG-typgodkännandenummer som utfärdats i enlighet med artiklarna 6.1, 8.1 och 10.1 ska bestå av numret på den genomföranderättsakt eller den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig på EG-typgodkännandet. Numret ska följas av en bokstav som betecknar kraven på OBD-system och SCR-system i enlighet med tabell 1.

▼M10

Tabell 1

Bokstav	OBD-gränsvärde för NOx (1)	OBD-gränsvärde för PM (2)	OBD-gränsvärde för CO (3)	IUPR (4)	Reagenskvalitet	Ytterligare OBD-övervakare (5)	Effektgräns (6)	Kallstart och PM-antal	Tillämpningsdatum: nya typer	Tillämpningsdatum: alla fordon	Sista dagen för registrering
A (7) (8) B (8)	Raden Infasningsperiod i tabell 1 eller 2	Prestandaövervakning (9)	E.t.	Infasning (10)	Infasning (11)	E.t.	20 %	E.t.	31.12.2012	31.12.2013	31.8.2015 (7) 30.12.2016 (8)
B (12)	Raden Infasningsperiod i tabellerna 1 och 2	E.t.	Raden Infasningsperiod i tabell 2	E.t.	Infasning (11)	E.t.	20 %	E.t.	1.9.2014	1.9.2015	30.12.2016
C	Raden Allmänna krav i tabell 1 eller 2	Raden Allmänna krav i tabell 1	Raden Allmänna krav i tabell 2	Allmän (13)	Allmän (14)	Ja	20 %	E.t.	31.12.2015	31.12.2016	31.8.2019
D	Raden Allmänna krav i tabell 1 eller 2	Raden Allmänna krav i tabell 1	Raden Allmänna krav i tabell 2	Allmän (13)	Allmän (14)	Ja	10 %	E.t.	1.9.2018	1.9.2019	31.12.2021
E	Raden Allmänna krav i tabell 1 eller 2	Raden Allmänna krav i tabell 1	Raden Allmänna krav i tabell 2	Allmän (13)	Allmän (14)	Ja	10 %	Ja	1.1.2021 (15)	1.1.2022 (15)
(1) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för NOx i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompressionständning och dubbelbränsle och tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnisttändning. (2) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för PM i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompressionständning och dubbelbränsle. (3) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för CO i enlighet med tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnisttändning. (4) Specifikationer för prestandakvot i drift (IUPR) anges i bilaga X. Motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer omfattas inte av prestandakvot i drift (IUPR). (5) Ytterligare bestämmelser för övervakning enligt punkt 2.3.1.2 i bilaga 9A till Uneceföreskrifter nr 49. (6) Kraven för överensstämmelse i drift anges i tillägg 1 till bilaga II. (7) För motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer. (8) För motorer med kompressionständning och dubbelbränsle och fordon utrustade med sådana motorer. (9) Krav på prestandaövervakning i enlighet med punkt 2.1.1 i bilaga X. (10) Infasningskrav på prestandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avsnitt 6 i bilaga X. (11) Infasningskrav på reagenskvaliteten i enlighet med punkt 7.1 i bilaga XIII. (12) Gäller endast för motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer. (13) Allmänna krav på prestandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avsnitt 6 i bilaga X. (14) Allmänna krav på reagenskvaliteten i enlighet med punkt 7.1.1 i bilaga XIII. (15) Med beaktande av de övergångsbestämmelser som fastställs i artikel 17a. (16) Ej tillämpligt.

▼B

Tillägg 10

Förklaringar

(1) Stryk det som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig).

(2) Ange tolerans.

(3) Ange högsta och lägsta värde för varje variant.

(4) Ska dokumenteras vid en enda OBD-motorfamilj och om det inte redan dokumenterats i det dokumentationsmaterial som avses i rad 3.2.12.2.7.0.4.

▼M4

(5) Värde för kombinerad WHTC-provning, inklusive kallstarts- och varmstartsdel enligt bilaga VIII till denna förordning.

▼B

(6) Ska dokumenteras om det inte dokumenterats i den dokumentation som aves i punkt 3.2.12.2.7.1.1.

(7) Stryk det som inte är tillämpligt.

(8) Information om motorprestanda ska bara lämnas för huvudmotorn.

(9) Ange toleransen, som ska ligga inom ±3 % av de värden som getts av tillverkaren.

▼M4

(10) När det gäller motorer som omfattas av punkterna 1.1.3 och 1.1.6 i bilaga I till denna förordning, ska i tillämpliga fall uppgifterna upprepas för alla bränslen som testats.

▼M10

(11) CF final ska anges i tillämpliga fall.

▼B

(a) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är av betydelse för att beskriva de typer av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av detta informationsdokument, ska dessa tecken anges med symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC?123??).

(b) Klassificerat enligt definitionerna i avsnitt A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG.

▼M4

(d) Dubbelbränslemotorer.

(d1) När det gäller en dubbelbränslemotor eller ett dubbelbränslefordon.

(d2) När det gäller dubbelbränslemotorer av typerna 1B, 2B och 3B.

(d3) Med undantag för dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon.

(d4) I de fall som fastställs i tabell 1 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49 för dubbelbränslemotorer, och i bilaga I till förordning (EU) nr 595/2009 för gnisttändningsmotorer.

(d5) När det gäller dubbelbränslemotorer av typerna 1B, 2B och 3B ska uppgifterna upprepas i både dubbelbränsleläge och dieselläge.

▼B

(l) Detta värde ska avrundas till närmaste tiondels millimeter.

(m) Detta värde ska beräknas och avrundas till närmaste cm3.

(n) Fastställt i enlighet med kraven i bilaga XIV.

▼M10

Tillägg 11

Dokumentationsmaterial om hjälpstrategier för avgasrening

Dokumentationsmaterialet om hjälpstrategier för avgasrening ska innehålla följande:

Information om alla hjälpstrategier för avgasrening (även kallade hjälpstrategier):

en försäkran från tillverkaren om att det motorsystem eller den motorfamilj som typgodkänts som separat teknisk enhet, eller det fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp, eller en fordonstyp som godkänts med avseende på utsläpp, inte innehåller någon manipulationsstrategi,

en beskrivning av motorn och de utsläppsbegränsande strategier och anordningar, antingen programvara eller hårdvara, som används, och om eventuella förhållanden under vilka strategierna och anordningarna inte kommer att fungera som de gör under provningen för typgodkännande,

en förklaring av de programvaruversioner som används för att styra hjälp-/grundstrategin för avgasrening, inklusive lämpliga kontrollsummor för dessa programvaruversioner och anvisningar till myndigheten om hur den läser kontrollsummorna; förklaringen ska uppdateras och skickas till den godkännandemyndighet som innehar dokumentationsmaterialet varje gång det finns en ny programvaruversion som påverkar hjälpstrategin/grundstrategin för avgasrening,

en detaljerad teknisk motivering av alla hjälpstrategier för avgasrening, inbegripet en riskbedömning för att uppskatta risken med och utan hjälpstrategin, samt

i tillämpliga fall information om vilka hårdvaruelement som måste skyddas av hjälpstrategin,

ii)

i tillämpliga fall bevis för plötsliga och irreparabla motorskador som inte kan förhindras genom regelbundet underhåll och som skulle uppstå utan användning av en hjälpstrategi,

iii)

i tillämpliga fall en motiverad förklaring av varför det finns ett behov att använda en hjälpstrategi vid start eller uppvärmning av motorn,

en beskrivning av bränslekontrollsystemets logik, tidsstrategier och omkopplingspunkter under alla driftsformer,

en beskrivning av de hierarkiska relationerna mellan olika hjälpstrategier (dvs. när mer än en hjälpstrategi kan vara aktiv samtidigt), en indikation om vilken hjälpstrategi som är primär, den metod med vilken strategierna samverkar, inbegripet dataflödesdiagram och beslutsprinciper samt hur denna hierarki säkerställer att utsläpp från alla hjälpstrategier begränsas till den lägsta praktiskt möjliga nivån,

en förteckning över parametrar som mäts och/eller beräknas av hjälpstrategin, tillsammans med syftet med varje parameter som mäts och/eller beräknas och hur var och en av dessa parametrar har samband med motorskada; inklusive beräkningsmetoden och hur väl dessa beräknade parametrar motsvarar den verkliga situationen för de parametrar som ska styras och den eventuella tolerans eller säkerhetsfaktor som ingår i analysen,

en förteckning över de motorparametrar/utsläppsbegränsningsparametrar som moduleras som en funktion av de uppmätta eller beräknade parametrarna och variationsvidden för modulering för varje motorparameter/utsläppsbegränsningsparameter; tillsammans med förhållandet mellan motorparametrar/utsläppsbegränsningsparametrar och de uppmätta eller beräknade parametrarna,

en utvärdering av hur hjälpstrategin för avgasrening kommer att styra utsläpp vid verklig körning till lägsta praktiskt möjliga nivå, inklusive en detaljerad analys av den förväntade ökningen av de sammanlagda reglerade föroreningarna och koldioxidutsläpp genom användning av hjälpstrategin jämfört med grundstrategin.

Dokumentationsmaterialet om hjälpstrategin ska vara begränsat till 100 sidor och innefatta alla väsentliga uppgifter som godkännandemyndigheten behöver för att bedöma hjälpstrategin för avgasrening (enligt kraven i tillägg 2 till bilaga VI), motiveringssystemets effektivitet och åtgärderna för att förhindra manipulation. Materialet får vid behov kompletteras med bilagor och andra bifogade dokument som innehåller ytterligare kompletterande uppgifter. Tillverkaren ska skicka en ny version av dokumentationsmaterialet om hjälpstrategin till godkännandemyndigheten varje gång det sker en ändring i hjälpstrategin. Den nya versionen ska vara begränsad till ändringarna och deras effekt. Den nya versionen av hjälpstrategin för avgasrening ska utvärderas och godkännas av godkännandemyndigheten.

Dokumentationsmaterialet om hjälpstrategier för avgasrening ska ha följande struktur:

Dokumentationsmaterial om hjälpstrategier nr YYY/OEM

Delar	Avsnitt	Ämne	Förklaring
Introduktionsdokument		Introduktionsbrev till typgodkännandemyndigheten	Dokumentets referens med version, datum för utfärdande, underskrift av relevant person i tillverkarens organisation
		Tabell med versioner	Ändringarnas omfattning i varje version och vilken del som har ändrats
		Beskrivning av berörda (utsläpps)typer
		Tabell med bifogade dokument	Förteckning över alla bifogade dokument
		Korshänvisningar	Länk till led a–i i tillägg 11 (var varje krav i förordningen kan hittas)
		Avsaknad av försäkran om manipulationsanordningar	+ underskrift
Huvuddokument	0	Akronymer/förkortningar
	1	ALLMÄN BESKRIVNING
	1.1	Allmän presentation av motorn	Beskrivning av de viktigaste egenskaperna: slagvolym, efterbehandling ...
	1.2	Allmän uppbyggnad av systemet	Blockdiagram över systemet: förteckning över givare och manöverdon, förklaring av motorns allmänna funktioner
	1.3	Avläsning av programvaru- och kalibreringsversion	T.ex. förklaring av avsökningsverktyg
	2	Grundstrategier för avgasrening
	2.x	Grundstrategi x	Beskrivning av strategi x
	2.y	Grundstrategi y	Beskrivning av strategi y
	3	Hjälpstrategier för avgasrening
	3.0	Presentation av hjälpstrategierna	Hierarkiska förhållanden mellan hjälpstrategierna: beskrivning och motivering (säkerhet, tillförlitlighet osv.)
	3.x	Hjälpstrategi x	3.x.1 Motivering av hjälpstrategin 3.x.2 Uppmätta och/eller modellerade parametrar för karakterisering av hjälpstrategin 3.x.3 Hjälpstrategins åtgärdsläge – använda parametrar 3.x.4 Hjälpstrategins effekt på föroreningar och CO2
	3.y	Hjälpstrategi y	3.y.1 3.y.2 osv.
	4.	Beskrivning av motiveringssystemet, inbegripet tillhörande övervakningsstrategier
	5.	Beskrivning av åtgärderna för att förhindra manipulation
	Begränsningen på 100 sidor slutar här
	Bilaga		Förteckning över typer som omfattas av denna grundstrategi-hjälpstrategi: inklusive typgodkännandereferens, programvarureferens, kalibreringsnummer, kontrollsummor för varje version och varje elektronisk styrenhet (motor och/eller efterbehandling i förekommande fall)
Bifogade dokument		Teknisk anmärkning för hjälpstrategimotivering nr xxx	Riskbedömning eller motivering genom provning eller exempel på plötslig skada, i förekommande fall
		Teknisk anmärkning för hjälpstrategimotivering nr yyy
		Provningsrapport för specifik kvantifiering av hjälpstrategins effekter	Provningsrapport för alla specifika provningar som utförts för att motivera hjälpstrategin, uppgifter om provningsförhållanden, beskrivning av fordonet/datum för provningarna effekter av utsläpp/CO2 med/utan aktivering av hjälpstrategin

▼B

BILAGA II

ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR MOTORER ELLER FORDON I DRIFT

1. INLEDNING

1.1	I denna bilaga fastställs krav för kontroll och styrkande av överensstämmelse för motorer och fordon i drift.

2. FÖRFARANDE FÖR ÖVERENSSTÄMMELSEPROVNING I DRIFT

▼M6

2.1

Överensstämmelsen i drift hos fordon eller motorer i en motorfamilj ska visas genom provning på väg av fordon enligt normala körningsmönster, förhållanden och nyttolaster. Provningen av överensstämmelse i drift ska vara representativ för fordon som körs på deras verkliga körsträckor, med normal nyttolast och med fordonets vanliga yrkesförare. Om fordonet körs av en annan förare än det enskilda fordonets vanliga yrkesförare ska denna alternativa förare vara kvalificerad och utbildad för att köra fordon i den kategori som ska undergå provning.

▼B

2.2	Om de normala förhållandena i drift för ett visst fordon anses vara oförenliga med ett korrekt genomförande av provningarna får tillverkaren eller godkännandemyndigheten begära att alternativa körsträckor och nyttolaster används.

▼M6

2.3	Tillverkaren ska för godkännandemyndigheten visa att det fordon samt de körningsmönster och förhållanden som valts är representativa för motorfamiljen. De krav som anges i punkt 4.5 ska användas för att bestämma om körningsmönstren är godtagbara för överensstämmelseprovning i drift.

▼B

2.4	Tillverkaren ska rapportera tidsplan och provtagningsplan för överensstämmelseprovning i samband med det ursprungliga typgodkännandet av en ny motorfamilj.

2.5	Fordon som saknar ett kommunikationsgränssnitt som medger insamling av nödvändiga ECU-uppgifter enligt punkterna 5.2.1 och 5.2.2 i bilaga I, med otillräckliga uppgifter eller med ett dataprotokoll som inte är standardiserat, ska anses vara icke överensstämmande.

2.6	Fordon där insamlingen av ECU-uppgifter påverkar fordonets utsläpp eller prestanda ska anses vara icke överensstämmande.

▼M4

2.7

Dubbelbränslemotorer eller dubbelbränslefordon

2.7.1

Dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska uppfylla följande ytterligare krav:

2.7.1.1

En Pemsprovning ska utföras i dubbelbränsleläge.

2.7.1.2

När det gäller dubbelbränslemotorer av typerna 1B, 2B och 3B ska ytterligare en Pemsprovning utföras i dieselläge på samma motor och samma fordon omedelbart efter, eller före, Pemsprovningen i dubbelbränsleläge.

I så fall ska beslutet om godkännande eller underkännande av partiet enligt det statistiska förfarande som anges i denna bilaga, grundas på följande:

Ett enskilt fordon ska godkännas om både Pemsprovningen i dubbelbränsleläget och Pemsprovningen i dieselläget har godkänts.

Ett enskilt fordon ska underkännas om antingen Pemsprovningen i dubbelbränsleläget eller Pemsprovningen i dieselläget har underkänts.

▼B

3. VAL AV MOTOR ELLER FORDON

3.1

När typgodkännande har beviljats för en motorfamilj ska tillverkaren utföra provning i drift på denna motorfamilj senast 18 månader efter den första registreringen av ett fordon utrustat med en motor från den motorfamiljen. Vid etappvis typgodkännande ska med första registrering avses den första registreringen av ett färdigbyggt fordon.

Provningen ska regelbundet upprepas minst vartannat år för varje motorfamilj på fordon under deras livslängd enligt specifikationerna i artikel 4 i förordning (EG) nr 595/2009.

Provningen får på tillverkarens begäran upphöra fem år efter det att tillverkningen upphör.

3.1.1

Vid en minsta stickprovsstorlek på tre motorer ska sannolikheten för att ett parti godkänns med en andel felaktiga motorer eller fordon på 20 % sättas till 0,90 (producentens risk = 10 %), medan sannolikheten för att ett parti godkänns med en andel felaktiga fordon eller motorer på 60 % är 0,10 (konsumentens risk = 10 %).

3.1.2

Det statistiska provutfall som anger det kumulativa antalet icke-överensstämmande provningar vid den n:te provningen ska bestämmas för stickprovet.

3.1.3

Beslutet om godkännande eller underkännande av partiet ska fattas i enlighet med följande krav:

Om provutfallet är mindre än eller lika med det tröskelvärde för godkännande som anges för stickprovsstorleken i tabell 1, har godkännande uppnåtts för det aktuella partiet.

Om provutfallet är större än eller lika med det tröskelvärde för underkännande som anges för stickprovsstorleken i tabell 1, ska underkännande konstateras för det aktuella partiet.

I annat fall ska ytterligare en motor provas enligt denna bilaga, och beräkningen görs om på ett stickprov som är en enhet större.

I tabell 1 har värdena för godkännande och underkännande beräknats med hjälp av den internationella standarden ISO 8422/1991.

Tabell 1

Provtagningsplanens tröskelvärden för godkännande och underkännande

Minsta stickprovsstorlek: 3

Totalt antal provade motorer (stickprovsstorlek)	Tröskelvärde för godkännande	Tröskelvärde för underkännande
3	—	3
4	0	4
5	0	4
6	1	4
7	1	4
8	2	4
9	2	4
10	3	4

Godkännandemyndigheten ska godkänna de utvalda motor- och fordonskonfigurationerna innan provningsförfarandena inleds. Urvalet ska göras genom att de kriterier som använts för att välja ut de enskilda fordonen läggs fram för godkännandemyndigheten.

3.2	De utvalda motorerna och fordonen ska vara använda och registrerade i unionen. Fordonet ska ha varit i drift i minst 25 000 km.

3.3	För varje fordon som provas ska det finnas en underhållsjournal som visar att fordonet har undergått underhåll och service i enlighet med tillverkarens rekommendationer.

3.4

OBD-systemet ska kontrolleras med avseende på korrekt funktion hos motorn. Eventuella felfunktionsindikationer och redolägeskoder i OBD-minnet ska registreras och eventuella nödvändiga reparationer ska utföras.

För motorer som visar en felfunktion i klass C ska reparation före provning inte vara obligatorisk. Den diagnostiska felkoden ska inte raderas.

Motorer där en av de räknare som krävs enligt bestämmelserna i bilaga III inte står på”0” får inte provas. Detta ska rapporteras till godkännandemyndigheten.

3.5

Motorn eller fordonet får inte förete några tecken på felaktig användning (t.ex. överbelastning, fel bränsle eller någon annan form av felanvändning), eller andra faktorer (t.ex. manipulering) som kan påverka utsläppsprestandan. OBD-systemets felkod och den information om motorns körtimmar som lagras i datorn ska tas i beaktande.

3.6	Alla utsläppsbegränsande systemkomponenter i fordonet ska vara i överensstämmelse med dem som anges i de tillämpliga typgodkännandedokumenten.

3.7	Tillverkaren får enligt överenskommelse med godkännandemyndigheten utföra provning av överensstämmelse i drift på ett mindre antal motorer eller fordon än vad som anges i punkt 3.1, om antalet tillverkade motorer inom en motorfamilj är lägre än 500 enheter per år.

4. PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

▼M6

4.1 Fordonets nyttolast

Normal nyttolast är en nyttolast på mellan 10 och 100 % av den maximala nyttolasten.

Den maximala nyttolasten är skillnaden mellan fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last och fordonets vikt i körklart skick enligt bilaga I till direktiv 2007/46/EG.

▼M10

Om den juridiskt tillåtna max.tifimala fordonsvikten är lägre än fordonets tekniskt tillåtna lastade vikt får den juridiskt tillåtna maximala fordonsvikten användas för att bestämma fordonets nyttolast för provningen.

▼M6

För provning av överensstämmelse i drift får nyttolasten reproduceras och en konstgjord last användas.

Godkännandemyndigheterna får begära att prova ett fordon med vilken nyttolast som helst på mellan 10 och 100 % av fordonets maximala nyttolast. Om vikten av den PEMS-utrustning som behövs överskrider 10 % av fordonets maximala nyttolast får denna vikt betraktas som den minsta nyttolasten.

Fordon av kategori N3 ska, i förekommande fall, provas med en påhängsvagn.

▼B

4.2 Omgivningsförhållanden

Provningen ska utföras under omgivningsförhållanden som uppfyller följande villkor:

Atmosfärstryck högre än eller lika med 82,5 kPa.

Temperatur högre än eller lika med 266 K (– 7 °C) och lägre än eller lika med den temperatur som bestäms genom följande ekvation vid det angivna atmosfärstrycket:

T = – 0,4514 · (101,3 – pb) + 311

där

—

T är den omgivande luftens temperatur (K), och

—

pb är atmosfärstrycket (kPa).

4.3 Kylvätsketemperatur

Kylvätsketemperaturen ska motsvara den som anges i punkt 2.6.1 i tillägg 1.

4.4

Smörjoljan, bränslet och reagenset ska motsvara de specifikationer som anges av tillverkaren.

▼M6

4.4.1

Den smörjolja som används vid provningen ska vara en marknadsolja och uppfylla motortillverkarens specifikationer.

Oljeprover ska tas.

4.4.2

Bränsle

▼M9

Provningsbränslet ska vara ett marknadsbränsle som omfattas av direktiv 98/70/EG och relevanta CEN-standarder eller ett referensbränsle enligt specifikationerna i bilaga IX till denna förordning.

▼M6

4.4.2.1

Om tillverkaren i enlighet med avsnitt 1 i bilaga I till denna förordning har angett att kraven i denna förordning kan uppfyllas med de marknadsbränslen som anges i punkt 3.2.2.2.1 i det informationsdokument som fastställs i tillägg 4 till bilaga I till denna förordning, ska minst en provning utföras med vart och ett av de angivna marknadsbränslena.

▼M9

4.4.2.2

Bränsleprover ska tas.

▼M6

4.4.3

För system för efterbehandling av avgaser som använder ett reagens för att minska utsläppen, ska reagenset vara ett marknadsreagens och uppfylla motortillverkarens specifikationer. Ett prov av reagenset ska tas. Reagenset får inte vara fruset.

4.5

Krav på trippen

Andelar av körning ska uttryckas i procent av trippens totala varaktighet.

Trippen ska bestå av stadskörning, följd av landsvägs- och motorvägskörning enligt de andelar som anges i punkterna 4.5.1–4.5.4. Om en annan ordningsföljd är motiverad av praktiska skäl får en annan ordning följas efter överenskommelse med godkännandemyndigheten; provningen ska dock alltid börja med stadskörning.

I detta avsnitt avses med ungefär riktvärdet ± 5 %.

Delarna med stadskörning, landsvägskörning och motorvägskörning kan fastställas antingen på grundval av

—

geografiska koordinater (med hjälp av en karta), eller

—

metoden med första acceleration.

Om trippens sammansättning fastställs på grundval av geografiska koordinater får fordonets hastighet under en sammanlagd tid som är längre än 5 % av den totala varaktigheten för varje del av trippen, inte överstiga

—

50 km/tim under stadskörningen, och

—

75 km/tim under landsvägskörningen (90 km/tim för fordon av kategorierna M1 och N1).

Om trippens sammansättning fastställs med hjälp av metoden med första acceleration, ska den första accelerationen över 55 km/tim (70 km/tim för fordon av kategorierna M1 och N1) indikera starten av landsvägskörningen och den första accelerationen över 75 km/tim (90 km/tim för fordon av kategorierna M1 och N1) indikera starten av motorvägskörningen.

Kriterierna för att skilja mellan stads-, landsvägs- och motorvägskörning ska bestämmas i samråd med godkännandemyndigheten före provningens början.

Genomsnittlig hastighet under stadskörning ska vara mellan 15 och 30 km/tim.

Genomsnittlig hastighet under landsvägskörning ska vara mellan 45 och 70 km/tim (60 och 90 km/tim för fordon av kategorierna M1 och N1).

Genomsnittlig hastighet under motorvägskörning ska vara över 70 km/tim (90 km/tim för fordon av kategorierna M1 och N1).

4.5.1

För fordon av kategorierna M1 och N1 ska trippen bestå av ungefär 34 % stadskörning, 33 % landsvägskörning och 33 % motorvägskörning.

4.5.2

För fordon av kategorierna N2, M2 och M3 ska trippen bestå av ungefär 45 % stadskörning, 25 % landsvägskörning och 30 % motorvägskörning. Fordon av kategorierna M2 och M3 av klass I, II eller A enligt definitionen i Uneces föreskrifter nr 107 ska provas med ungefär 70 % stadskörning och 30 % landsvägskörning.

▼M9

4.5.3

För fordon av kategori N3 ska trippen bestå av ungefär 30 % stadskörning, 25 % landsvägskörning och 45 % motorvägskörning.

▼M6

4.5.4

Vid bedömningen av trippens sammansättning ska andelens varaktighet beräknas från det ögonblick kylvätsketemperaturen har nått 343 K (70 °C) första gången eller när kylvätsketemperaturen är stabiliserad inom ± 2 K i 5 minuter, beroende på vad som inträffar först, men inte senare än 15 minuter efter motorstart. I enlighet med punkt 4.5 ska den tid som förflyter för att uppnå en kylvätsketemperatur av 343 K (70 °C) köras som stadskörning.

Artificiell uppvärmning av de utsläppsbegränsande systemen före provningen är förbjuden.

4.5.5

Följande fördelning av karakteristiska trippvärden från WHDC-databasen kan fungera som ytterligare vägledning för utvärderingen av trippen:

Acceleration: 26,9 % av tiden.

Deceleration: 22,6 % av tiden.

Marschfart: 38,1 % av tiden.

Stillastående (fordonets hastighet = 0): 12,4 % av tiden.

▼B

4.6

Driftskrav

4.6.1

Körningen ska väljas så att provningen genomförs utan avbrott och provtagningsdata kontinuerligt samlas in för att nå den minsta provningstid som anges i punkt 4.6.5.

▼M10

4.6.2

Utsläppsprovtagning och övrig dataprovtagning ska börja innan motorn startas. Kallstartsutsläpp ska inkluderas i utsläppsbedömningen, i enlighet med punkt 2.6.1 i tillägg 1.

▼B

4.6.3

Det ska inte vara tillåtet att kombinera uppgifter från olika körningar eller att ändra eller ta bort uppgifter från en körning.

4.6.4

Om motorn stannar får den startas om, men provtagningen ska inte avbrytas.

▼M9

4.6.5

Provningens varaktighet ska vara tillräcklig för att slutföra fyra till åtta gånger så mycket arbete som görs under WHTC eller för att producera fyra till åtta gånger CO2-referensmassan i kg/cykel från WHTC, beroende på vad som är tillämpligt.

▼M4

4.6.6

Den elektriska strömmen till Pemssystemet ska tas från en extern enhet för strömförsörjning och inte från en källa som direkt eller indirekt tar sin kraft från motorn under provningen, utom i de fall som anges i punkterna 4.6.6.1 och 4.6.6.2.

▼M4

4.6.6.1

Som ett alternativ till punkt 4.6.6 kan den elektriska strömmen till Pemssystemet tillhandahållas av fordonets interna elektriska system så länge provningsutrustningens elbehov inte ökar motorns effekt med mer än 1 % av dess högsta effekt och åtgärder vidtas för att förhindra en alltför stor urladdning av batteriet när motorn är avstängd eller går på tomgång.

4.6.6.2

Om tvister uppstår ska resultaten av mätningar som utförs med ett Pemssystem som drivs med en extern enhet för strömförsörjning ha företräde framför resultat som erhållits enligt den alternativa metoden i 4.6.6.1.

▼B

4.6.7

Installationen av PEMS-utrustningen får inte påverka fordonets utsläpp och/eller prestanda.

4.6.8

Det rekommenderas att fordonen används under normala trafikförhållanden dagtid.

4.6.9

Om godkännandemyndigheten anser att resultatet av kontrollen av uppgifternas enhetlighet enligt avsnitt 3.2 i tillägg 1 till denna bilaga inte är godtagbart får myndigheten ogiltigförklara provningen.

▼M6

4.6.10

Om en engångsregenerering av systemet för efterbehandling av partikelutsläpp inträffar under trippen eller om OBD-systemet drabbas av ett fel av klass A eller B under provningen får tillverkaren begära att trippen ogiltigförklaras.

▼B

5. ECU-INFORMATIONSFLÖDE

5.1

Kontroll av tillgång till och överensstämmelse hos det ECU-informationsflöde som krävs vid provning i drift.

5.1.1

Tillgången till det informationsflöde som avses i punkt 5.2 i bilaga I ska visas före provningen i drift.

5.1.1.1

Om den informationen inte kan återvinnas på ett korrekt sätt med hjälp av PEMS-mätsystemet ska tillgången till informationen i fråga visas genom användning av ett externt OBD-avsökningsverktyg enligt beskrivningen i bilaga X.

5.1.1.1.1

Om informationen inte kan återvinnas på ett korrekt sätt med hjälp av avsökningsverktyget ska PEMS-mätsystemet anses vara felaktigt, vilket innebär att provningen är ogiltig.

5.1.1.1.2

Om informationen inte kan återvinnas på ett korrekt sätt från två fordon med motorer från samma motorfamilj, trots att avsökningsverktyget fungerar korrekt, ska motorn anses vara icke överensstämmande.

▼M4

5.1.2

Vridmomentsignal

5.1.2.1

Överensstämmelsen hos den vridmomentsignal som med hjälp av Pemsutrustningen beräknats på grundval av det ECU-informationsflöde som krävs enligt punkt 5.2.1 i bilaga I ska kontrolleras vid full belastning.

▼M4

5.1.2.1.1

Den metod som ska användas för att kontrollera denna överensstämmelse beskrivs i tillägg 4.

▼M6

5.1.2.2

Överensstämmelsen hos den elektroniska styrenhetens vridmomentsignal ska anses vara tillräcklig om det beräknade vridmomentet ligger inom den tolerans för vridmomentet vid full belastning som anges i punkt 5.2.5 i bilaga I.

▼B

5.1.2.3

Om det beräknade vridmomentet inte ligger inom den tolerans för vridmomentet vid full belastning som anges i punkt 5.2.5 i bilaga I ska motorn inte anses uppfylla kraven för godkänt provningsresultat.

▼M4

5.1.2.4

Dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska dessutom uppfylla de krav och undantag som gäller den vridmomentskorrektion som anges i punkt 10.2.2 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

6. BEDÖMNING AV UTSLÄPP

6.1	Provningen ska utföras och provningsresultaten ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i tillägg 1 till denna bilaga.

6.2	Överensstämmelsefaktorerna ska beräknas och presenteras för metoden baserad på koldioxidvikt och för den arbetsbaserade metoden. Beslutet om godkännande/underkännande ska göras på grundval av resultatet av den arbetsbaserade metoden.

6.3

▼M10

Den slutliga överensstämmelsefaktorn för provningen (CFfinal) för varje förorening beräknad i enlighet med tillägg 1 får inte överstiga den högsta tillåtna överensstämmelsefaktorn för den föroreningen enligt tabell 2.

Tabell 2

Högsta tillåtna överensstämmelsefaktorer för överensstämmelseprovning avseende utsläpp i drift

Förorening	Högsta tillåtna överensstämmelsefaktor
CO	1,50
THC (1)	1,50
NMHC (2)	1,50
CH4 (2)	1,50
NOx	1,50
PM-antal	1,63 (3)
(1) För motorer med kompressionständning. (2) För motorer med gnisttändning. (3) Med beaktande av de övergångsbestämmelser som fastställs i artikel 17a.

▼M4

6.3.1

När det gäller dubbelbränslefordon av typerna 2A och 2B i dubbelbränsleläge, ska den utsläppsgräns som gäller för tillämpning av de överensstämmelsefaktorer som används vid en Pemsprovning fastställas på grundval av den faktiska gasenergiandel som beräknats från den bränsleförbrukning som mäts under provning på väg.

6.3.2

Som ett alternativ till punkt 6.3.1 och i avsaknad av ett tillförlitligt sätt att mäta gas- eller dieselbränsleförbrukningen under Pemsprovningen får tillverkaren använda den gasenergiandel, GERWHTC, som fastställs under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln.

▼B

7. UTVÄRDERING AV RESULTAT AV ÖVERENSSTÄMMELSEPROVNING I DRIFT

7.1

Godkännandemyndigheten ska på grundval av den rapport om överensstämmelse i drift som avses i avsnitt 10 vidta någon av följande åtgärder:

Besluta att provningen av överensstämmelse i drift för en motorsystemfamilj är tillfredsställande och inte vidta ytterligare åtgärder.

Besluta att de uppgifter som lämnats är otillräckliga för att fatta ett beslut och begära kompletterande information och provningsuppgifter från tillverkaren.

Besluta att provningen av överensstämmelse i drift för en motorsystemfamilj är otillfredsställande och vidta de åtgärder som avses i artikel 13 och i avsnitt 9 i denna bilaga.

8. VERIFIERINGSPROVNING AV FORDON

8.1	Verifieringsprovning utförs för att kontrollera att motorfamiljens avgasrening fungerar i drift.

8.2	Godkännandemyndigheterna kan utföra verifieringsprovning.

8.3	Verifieringsprovningen ska utföras som fordonsprovning enligt specifikationerna i punkterna 2.1 och 2.2. Representativa fordon ska väljas ut och användas under normala förhållanden samt provas enligt de förfaranden som anges i denna bilaga.

8.4	Ett provningsresultat får betraktas som otillfredsställande vid provningar som utförts på minst två representativa fordon med samma motorfamilj om värdet för någon reglerad förorening väsentligen överstiger det gränsvärde som bestäms i enlighet med avsnitt 6.

9. ÅTGÄRDSPLAN

9.1

Tillverkaren ska lämna en rapport till godkännandemyndigheten i den medlemsstat där de motorer eller fordon som omfattas av korrigerande åtgärder är registrerade eller används när korrigerande åtgärder planeras och lämna in rapporten när beslut att vidta åtgärder fattas. Rapporten ska innehålla en närmare redogörelse för de korrigerande åtgärderna och en beskrivning av de motorfamiljer som ska omfattas av dem. Tillverkaren ska lämna regelbundna rapporter till godkännandemyndigheten när de korrigerande åtgärderna har inletts.

9.2	Tillverkaren ska tillhandahålla en kopia av alla meddelanden som rör åtgärdsplanen, föra ett register över återkallandet och regelbundet förse godkännandemyndigheten med lägesrapporter.

9.3	Tillverkaren ska tilldela åtgärdsplanen ett unikt namn eller nummer för identifiering.

9.4

Tillverkaren ska lägga fram en åtgärdsplan som ska bestå av den information som anges i punkterna 9.4.1–9.4.11.

9.4.1

En beskrivning av varje typ av motorsystem som ingår i åtgärdsplanen.

9.4.2

En beskrivning av särskilda modifikationer, förändringar, reparationer, korrigeringar, justeringar och övriga ändringar som ska utföras för att motorerna ska överensstämma med kraven, inbegripet en kort sammanfattning av de uppgifter och tekniska undersökningar som stöder tillverkarens beslut om de särskilda åtgärder som ska vidtas för att avhjälpa den bristande överensstämmelsen.

9.4.3

En beskrivning av hur tillverkaren kommer att informera motorernas eller fordonens ägare om de korrigerande åtgärderna.

9.4.4

I förekommande fall en beskrivning av det korrekta underhåll eller den korrekta användning som tillverkaren ställer som villkor för berättigande till reparation enligt åtgärdsplanen samt en redogörelse för tillverkarens skäl för att ställa något sådant villkor. Inga villkor för underhåll eller användning får ställas om de inte bevisligen har samband med den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärderna.

9.4.5

En beskrivning av det förfarande som ska följas av motor- eller fordonsägarna för att åtgärda den bristande överensstämmelsen. Den ska innehålla ett datum efter vilket de korrigerande åtgärderna får vidtas, den tid verkstaden beräknas behöva för att utföra reparationerna och var de kan göras. Reparationen ska göras på ett ändamålsenligt sätt och inom rimlig tid efter det att fordonet inlämnats.

9.4.6

En kopia av den information som överlämnats till motor- eller fordonsägaren.

9.4.7

En kort beskrivning av det system som tillverkaren använder för att säkerställa tillräcklig tillgång till delar eller system för att utföra den korrigerande åtgärden. Det ska anges när det finns tillräcklig tillgång till delar eller system för att inleda verksamheten.

9.4.8

En kopia av alla instruktioner som ska sändas till de personer som ska utföra reparationen.

9.4.9

En beskrivning av hur de föreslagna åtgärderna påverkar utsläppen, bränslekonsumtionen, kördugligheten och säkerheten för varje motor- eller fordonstyp som omfattas av åtgärdsplanen med uppgifter och tekniska undersökningar m.m. som stöder dessa slutsatser.

9.4.10

Annan information, andra rapporter eller andra uppgifter som godkännandemyndigheten rimligtvis kan anse sig behöva för att utvärdera åtgärdsplanen.

9.4.11

När åtgärdsplanen omfattar ett återkallande ska en beskrivning av sättet att registrera reparationen lämnas in till godkännandemyndigheten. Om en etikett används ska ett exempel på denna inlämnas.

9.5	Tillverkaren får åläggas att utföra rimligt utformade och nödvändiga provningar på de delar och motorer som ingår i en föreslagen ändring, reparation eller modifikation för att visa ändringens, reparationens eller modifikationens avsedda verkan.

10. RAPPORTERINGSFÖRFARANDEN

10.1

En teknisk rapport ska lämnas till godkännandemyndigheten för varje provad motorfamilj. Rapporten ska visa verksamheten inom och resultaten av överensstämmelseprovningen i drift. Den ska innehålla minst följande uppgifter:

10.1.1 Allmänt

10.1.1.1 Tillverkarens namn och adress:

10.1.1.2 Adress(er) till monteringsanläggning(ar):

10.1.1.3 Namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress till tillverkarens företrädare:

10.1.1.4 Typ och handelsbeteckning (ange eventuella varianter):

10.1.1.5 Motorfamilj:

10.1.1.6 Huvudmotor:

10.1.1.7 Motorer som ingår i motorfamiljen:

10.1.1.8 Identifieringsmärkningskod (VIN) för de fordon som är utrustade med en motor som ingår i överensstämmelsekontrollen i drift.

10.1.1.9 Sätt och placering för typmärkningen, om sådan finns på fordonet:

10.1.1.10 Fordonskategori:

10.1.1.11 Motortyp: bensin, etanol (E85), diesel/naturgas/motorgas/etanol (ED95) (stryk det som inte är tillämpligt):

10.1.1.12 Nummer för typgodkännanden som gäller för motortyperna inom familjen i drift, inklusive i tillämpliga fall nummer för utvidgningar och korrigeringar enligt interna meddelanden/återkallanden (konstruktionsändringar):

10.1.1.13 Uppgifter om utvidgning av sådana typgodkännanden och korrigeringar enligt interna meddelanden/återkallanden avseende de motorer som omfattas av tillverkarens information.

10.1.1.14 Den tillverkningsperiod som omfattas av tillverkarens information (t.ex. ”fordon eller motorer som tillverkats under kalenderåret 2014”).

10.1.2. Val av motor/fordon

10.1.2.1. Metod för lokalisering av fordon eller motorer.

10.1.2.2. Urvalskriterier för fordon, motorer och familjer i drift.

10.1.2.3. Geografiska områden där tillverkaren har samlat in fordon.

10.1.3. Utrustning

10.1.3.1 PEMS-utrustning, märke och typ.

10.1.3.2 PEMS-kalibrering.

10.1.3.3 PEMS-strömförsörjning.

10.1.3.4 Programvara för beräkningar och version som använts (t.ex. EMROAD 4.0).

10.1.4 Provningsuppgifter

10.1.4.1 Datum och tid för provning.

10.1.4.2 Provningsställe, inklusive närmare beskrivning av provningssträckan.

10.1.4.3 Väder-/omgivningsförhållanden (t.ex. temperatur, fuktighet, höjd).

10.1.4.4 Tillryggalagt avstånd per fordon på provningssträckan.

10.1.4.5 Specifikationer för provningsbränslets egenskaper.

10.1.4.6 Specifikationer för reagens (om tillämpligt).

10.1.4.7 Specifikationer för smörjolja.

10.1.4.8 Provningsresultat för utsläpp enligt tillägg 1 till denna bilaga.

10.1.5 Motorinformation

10.1.5.1 Motorns bränsletyp (t.ex. diesel, etanol ED95, naturgas, motorgas, bensin, E85).

10.1.5.2 Motorns förbränningssystem (t.ex. kompressionständning eller gnisttändning).

10.1.5.3 Typgodkännandenummer.

10.1.5.4 Ombyggnad av motor.

10.1.5.5 Motortillverkare.

10.1.5.6 Motorns modell.

10.1.5.7 Motorns tillverkningsår och tillverkningsmånad.

10.1.5.8 Motorns identifieringsnummer.

10.1.5.9 Motorvolym (liter).

10.1.5.10 Antal cylindrar.

10.1.5.11 Motoreffekt: (kW @ rpm).

10.1.5.12 Motorns toppvridmoment: (Nm @ rpm).

10.1.5.13 Tomgångsvarvtal (rpm).

10.1.5.14 Vridmomentkurva vid full belastning tillhandahållen av tillverkaren är tillgänglig (ja/nej).

10.1.5.15 Referensnummer på vridmomentkurva vid full belastning tillhandahållen av tillverkaren.

10.1.5.16 DeNOx-system (t.ex. EGR, SCR).

10.1.5.17 Typ av katalytisk omvandlare.

10.1.5.18 Typ av partikelfälla.

10.1.5.19 Efterbehandlingssystem ändrat med avseende på typgodkännande? (ja/nej)

10.1.5.20 Motorns ECU-information (nummer på kalibreringsprogramvara)

10.1.6 Fordonsinformation

10.1.6.1 Fordonets ägare.

10.1.6.2 Fordonstyp (t.ex. M3, N3) och tillämpning (t.ex. stelt eller ledat lastfordon, stadsbuss).

10.1.6.3 Fordonstillverkare.

10.1.6.4 Fordonets identifieringsnummer.

10.1.6.5 Fordonets registreringsnummer och registreringsland.

10.1.6.6 Fordonets modell.

10.1.6.7 Fordonets tillverkningsår och tillverkningsmånad.

10.1.6.8 Transmissionstyp (t.ex. manuell, automatisk eller annan).

10.1.6.9 Antal växlar framåt.

10.1.6.10 Vägmätarställning vid provningsstart (km).

10.1.6.11 Fordonets bruttovikt (GVW) (kg).

10.1.6.12 Däckstorlek (ej obligatoriskt).

10.1.6.13 Avgasrörets diameter (mm) (ej obligatoriskt).

10.1.6.14 Antal axlar.

10.1.6.15 Bränsletankens (bränsletankarnas) volym (liter) (ej obligatoriskt).

10.1.6.16 Antal bränsletankar (ej obligatoriskt).

10.1.6.17 Reagensbehållarens (-behållarnas) volym (liter) (ej obligatoriskt).

10.1.6.18 Antal reagensbehållare (ej obligatoriskt).

10.1.7 Provningssträckans egenskaper

10.1.7.1 Vägmätarställning vid provningsstart (km).

10.1.7.2 Varaktighet (s).

10.1.7.3 Genomsnittliga omgivningsförhållanden (beräknat på grundval av momentana uppmätta uppgifter).

10.1.7.4 Omgivningsförhållanden enligt information från avkännare (typ och placering av avkännare).

10.1.7.5 Information om fordonets hastighet (t.ex. kumulativ hastighetsfördelning).

10.1.7.6 Andelar av körningens varaktighet som kännetecknas av stads-, landsvägs- och motorvägskörning i enlighet med punkt 4.5.

10.1.7.7 Andelar av körningens varaktighet som kännetecknas av acceleration, deceleration, marschfart och stillastående i enlighet med punkt 4.5.5.

10.1.8 Momentana uppmätta uppgifter

10.1.8.1 THC-koncentration (ppm).

10.1.8.2 CO-koncentration (ppm).

10.1.8.3 NOx-koncentration (ppm).

10.1.8.4 CO2-koncentration (ppm).

10.1.8.5 CH4-koncentration (ppm), endast för motorer med gnisttändning.

▼M10

10.1.8.5a PM-antalskoncentration [#/cm3].

▼B

10.1.8.6 Avgasflöde (kg/h).

10.1.8.7 Avgastemperatur (°C).

10.1.8.8 Omgivande lufttemperatur (°C).

10.1.8.9 Omgivningstryck (kPa).

10.1.8.10 Omgivningsfuktighet (g/kg) (ej obligatoriskt).

10.1.8.11 Motorns vridmoment (Nm).

10.1.8.12 Motorvarvtal (rpm).

10.1.8.13 Motorns bränsleflöde (g/s).

10.1.8.14 Motorns kylarvätsketemperatur (°C).

10.1.8.15 Fordonets hastighet över marken (km/h) från ECU och GPS.

10.1.8.16 Fordonets latitud (grad) (noggrannheten måste vara tillräcklig för att provningssträckan ska vara spårbar).

10.1.8.17 Fordonets longitud (grad)

10.1.9 Momentana beräknade uppgifter

10.1.9.1 THC-massa (g/s).

10.1.9.2 CO-massa (g/s).

10.1.9.3 NOx-massa (g/s).

10.1.9.4 CO2-massa (g/s).

10.1.9.5 CH4-massa (g/s), endast för motorer med gnisttändning.

▼M10

10.1.9.5a PM-antalsflöde [#/s].

▼B

10.1.9.6 Kumulerad THC-massa (g).

10.1.9.7 Kumulerad CO-massa (g).

10.1.9.8 Kumulerad NOx-massa (g).

10.1.9.9 Kumulerad CO2-massa (g).

10.1.9.10 Kumulerad CH4-massa (g), endast för motorer med gnisttändning.

▼M10

10.1.9.10a PM-antal [#].

▼B

10.1.9.11 Beräknat bränsleflöde (g/s).

10.1.9.12 Motoreffekt (kW).

10.1.9.13 Motorns arbete (kWh).

10.1.9.14 Arbetsfönstrets varaktighet (s).

10.1.9.15 Arbetsfönstrets genomsnittliga motoreffekt (%).

10.1.9.16 Arbetsfönstrets THC-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.9.17 Arbetsfönstrets CO-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.9.18 Arbetsfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.9.19 Arbetsfönstrets CH4-överensstämmelsefaktor (-), endast för motorer med gnisttändning.

▼M10

10.1.9.19a Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för PM-antal [-].

▼B

10.1.9.20 CO2-massfönstrets varaktighet (s).

10.1.9.21 CO2-massfönstrets THC-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.9.22 CO2-massfönstrets CO-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.9.23 CO2-massfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.9.24 CO2-massfönstrets CH4-överensstämmelsefaktor (-), endast för motorer med gnisttändning.

▼M10

10.1.9.24a CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor för PM-antal [-].

▼B

10.1.10 Genomsnittsberäknade och integrerade uppgifter

10.1.10.1 Genomsnittlig THC-koncentration (ppm) (ej obligatoriskt).

10.1.10.2 Genomsnittlig CO-koncentration (ppm) (ej obligatoriskt).

10.1.10.3 Genomsnittlig NOx-koncentration (ppm) (ej obligatoriskt).

10.1.10.4 Genomsnittlig CO2-koncentration (ppm) (ej obligatoriskt).

10.1.10.5 Genomsnittlig CH4-koncentration (ppm), endast för gasdrivna motorer (ej obligatoriskt).

10.1.10.6 Genomsnittligt avgasflöde (kg/h) (ej obligatoriskt).

10.1.10.7 Genomsnittlig avgastemperatur (°C) (ej obligatoriskt).

10.1.10.8 THC-utsläpp (g).

10.1.10.9 CO-utsläpp (g).

10.1.10.10 NOx-utsläpp (g).

10.1.10.11 CO2-utsläpp (g).

10.1.10.12 CH4-utsläpp (g), endast för gasdrivna motorer.

▼M10

10.1.10.12a PM-antal [#].

▼B

10.1.11 Resultat för godkännande/underkännande

10.1.11.1 Minsta, högsta och kumulativ 90 %-percentil för:

10.1.11.2 Arbetsfönstrets THC-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.11.3 Arbetsfönstrets CO-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.11.4 Arbetsfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.11.5 Arbetsfönstrets CH4-överensstämmelsefaktor (-), endast för motorer med gnisttändning.

▼M10

10.1.11.5a Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för PM-antal [-].

▼B

10.1.11.6 CO2-massfönstrets THC-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.11.7 CO2-massfönstrets CO-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.11.8 CO2-massfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor (-).

10.1.11.9 CO2-massfönstrets CH4-överensstämmelsefaktor (-), endast för motorer med gnisttändning.

▼M10

10.1.11.9a CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor för PM-antal [-].

▼B

10.1.11.10 Arbetsfönster: minsta och högsta genomsnittliga fönstereffekt (%).

10.1.11.11 CO2-massfönster: minsta och högsta genomsnittliga fönstervaraktighet (s).

10.1.11.12 Arbetsfönster: procent giltiga fönster.

10.1.11.13 CO2-massfönster: procent giltiga fönster.

10.1.12 Provningskontroller

10.1.12.1 THC-analysator, nollställnings-, spänn- och kontrollresultat, före och efter provning.

10.1.12.2 CO-analysator, nollställnings-, spänn- och kontrollresultat, före och efter provning.

10.1.12.3 NOx-analysator, nollställnings-, spänn- och kontrollresultat, före och efter provning.

10.1.12.4 CO2-analysator, nollställnings-, spänn- och kontrollresultat, före och efter provning.

▼M10

10.1.12.4a PM-antalsanalysator, nollställning, före och efter provning.

▼B

10.1.12.5 Resultat av kontrollen av uppgifternas enhetlighet enligt avsnitt 3.2 i tillägg 1 till denna bilaga.

▼M1

10.1.12.5.1 Resultaten av den linjära regression som beskrivs i punkt 3.2.1 i tillägg 1 till denna bilaga, inklusive regressionslinjens lutningskoefficient, m, förklaringsgraden, r2 och regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln, b.

10.1.12.5.2 Resultat av kontroll av överensstämmelse av den elektroniska styrenhetens data i enlighet med punkt 3.2.2 i tillägg 1 till den här bilagan.

10.1.12.5.3 Resultat av kontrollen av överensstämmelse av den bromsspecifika bränsleförbrukningen i enlighet med punkt 3.2.3 i tillägg 1 till den här bilagan, inklusive den beräknade bromsspecifika bränsleförbrukningen och förhållandet mellan den beräknade bromsspecifika bränsleförbrukningen från PEMS-mätningen och den angivna bromsspecifika bränsleförbrukningen för WHTC-provningen.

10.1.12.5.4 Resultat av kontroll av överensstämmelse av vägmätaren i enlighet med punkt 3.2.4 i tillägg 1 till den här bilagan.

10.1.12.5.5 Resultat av kontroll av överensstämmelse av omgivningstrycket i enlighet med punkt 3.2.5 i tillägg 1 till den här bilagan.

▼B

10.1.13.

En förteckning över eventuella ytterligare bilagor.

Tillägg 1

Provningsförfarande för utsläppsprovning av fordon med PEMS-mätsystem

▼M7

1. INLEDNING

▼M10

I detta tillägg beskrivs förfarandet för att bestämma förorenande utsläpp från mätningar på fordon på väg med hjälp av bärbara system för utsläppsmätning (Portable Emissions Measurement Systems, nedan kallade PEMS). De förorenande utsläpp som ska mätas från motorns avgaser omfattar följande komponenter: kolmonoxid, totala kolväten, kväveoxider samt PM-antal för motorer med kompressionständning och kolmonoxid, icke-metankolväten, metan, kväveoxider samt PM-antal för motorer med gnisttändning. Dessutom ska koldioxid mätas för att de beräkningsförfaranden som beskrivs i avsnitt 4 ska kunna utföras.

▼M7

För motorer som drivs med naturgas får tillverkaren, den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten välja att endast mäta utsläppet av totala kolväten (THC) i stället för att mäta utsläpp av metan och icke-metankolväten (NMHC). I detta fall ska gränsvärdet för utsläpp av totala kolväten vara samma som det som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009 för metanutsläpp. För beräkningen av överensstämmelsefaktorer enligt punkterna 4.2.3 och 4.3.2 i detta tillägg ska det tillämpliga gränsvärdet endast vara gränsvärdet för utsläpp av metan.

För motorer som drivs med andra gaser än naturgas får tillverkaren, den tekniska tjänsten eller godkännandemyndigheten välja att mäta utsläppet av totala kolväten (THC) i stället för att mäta utsläpp av icke-metankolväten (NMHC). I detta fall ska gränsvärdet för utsläpp av totala kolväten vara samma som det som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009 för utsläpp av icke-metankolväten. För beräkningen av överensstämmelsefaktorer enligt punkterna 4.2.3 och 4.3.2 i detta tillägg ska det tillämpliga gränsvärdet vara gränsvärdet för utsläpp av icke-metankolväten.

▼B

2. PROVNINGSFÖRFARANDE

2.1 Allmänna krav

Provningarna ska utföras med ett PEMS-mätsystem som består av följande delar:

▼M10

2.1.1

Gas- och PM-antalsanalysatorer för att mäta koncentrationerna av reglerade gasformiga föroreningar i avgasen.

▼B

2.1.2

En avgasmassflödesmätare baserad på ett genomsnittsberäknande pitotrör eller en likvärdig princip.

2.1.3

Ett GPS-system (Global Positioning System, nedan kallat GPS).

2.1.4

Avkännare för att mäta omgivningstemperatur och omgivningstryck.

2.1.5

En anslutning till fordonets ECU.

2.2 Provningsparametrar

▼M6

De parametrar som anges i tabell 1 ska mätas och registreras vid en konstant frekvens av 1,0 Hz eller högre. Ursprungliga rådata ska bevaras av tillverkaren och på begäran göras tillgängliga för godkännandemyndigheten och kommissionen.

▼C1

Tabell 1

Provningsparametrar

Parameter	Enhet	Källa
THC-koncentration (1)	ppm	Gasanalysator
CO-koncentration (1)	ppm	Gasanalysator
NOx-koncentration (1)	ppm	Gasanalysator
CO2-koncentration (1)	ppm	Gasanalysator
CH4-koncentration (1) (2)	ppm	Gasanalysator
PM-antalskoncentration	#/cm3	PM-antalsanalysator
Utspädningsinställning (om tillämpligt)	–	PM-antalsanalysator
Avgasflöde	kg/tim	Avgasflödesmätare
Avgastemperatur	K	Avgasflödesmätare
Omgivningstemperatur (3)	K	Givare
Omgivningstryck	kPa	Givare
Motorvridmoment (4)	Nm	ECU eller givare
Motorvarvtal	rpm (varv per minut)	ECU eller givare
Motorns bränsleflöde	g/s	ECU eller givare
Motorns kylvätsketemperatur	K	ECU eller givare
Motorns insugningsluftstemperatur (3)	K	Givare
Fordonets markhastighet	km/tim	ECU och GPS
Fordonets latitud	grad	GPS
Fordonets longitud	grad	GPS
(1) Uppmätt eller korrigerad till våt bas. (2) Endast gasdrivna motorer. (3) Använd givaren för omgivningstemperatur eller en givare för insugningsluftstemperaturen. (4) Det registrerade värdet ska vara antingen a) bromsande nettovridmoment enligt punkt 2.4.4 i detta tillägg eller b) bromsande nettovridmoment beräknat utifrån vridmomentvärdena enligt punkt 2.4.4 i detta tillägg.

▼M6

2.2.1 Datarapporteringsformat

Utsläppsvärden samt andra relevanta parametrar ska rapporteras och utbytas som datafiler i CSV-format. Parametervärden ska åtskiljas med ett kommatecken, ASCII-kod #h2C. Decimaltecknet för numeriska värden ska vara en punkt, ASCII-kod #h2E. Rader ska avslutas med retur, ASCII-kod #h0D. Skiljetecken för tusental ska inte användas.

▼B

2.3 Förberedelse av fordonet

Förberedelsen av fordonet ska omfatta följande moment:

Kontroll av OBD-systemet: eventuella problem ska så snart de lösts registreras och rapporteras till godkännandemyndigheten.

Byte av olja, bränsle och eventuellt reagens.

2.4 Installation av mätutrustningen

2.4.1 Huvudenhet

När detta är möjligt ska PEMS-utrustningen installeras på en plats där den utsätts för så liten inverkan som möjligt från följande faktorer:

Förändringar i omgivningstemperaturen.

Förändringar i omgivningstrycket.

Elektromagnetisk strålning.

Mekaniska stötar och vibrationer.

Kolväten i omgivningen – vid användning av en FID-analysator som använder omgivningsluft som brännarluft.

Installationen ska göras i enlighet med de anvisningar som utfärdas av PEMS-utrustningens tillverkare.

2.4.2 Avgasflödesmätare

Avgasflödesmätaren ska vara fäst vid fordonets avgasrör. Mätarens avkännare ska placeras mellan två delar av rakt rör med en längd på minst 2 gånger mätarens diameter (uppströms och nedströms). Det rekommenderas att avgasflödesmätaren placeras efter fordonets ljuddämpare, för att begränsa effekten av avgasstötar på mätsignalerna.

2.4.3 GPS-system

Antennen ska monteras så högt som möjligt, utan risk för interferens från eventuella hinder under drift på väg.

▼M4

2.4.4 Anslutning till fordonets elektroniska styrenhet

En datalogg ska användas för att registrera de motorparametrar som anges i tabell 1. Dataloggen kan använda sig av fordonets CAN-buss för åtkomst till de ECU-data som fastställs i tabell 1 i tillägg 5 till bilaga 9B till Uneces föreskrifter nr 49 och som sänds på CAN enligt standardprotokoll som SAE J1939, SAE J1708 eller ISO 15765-4. Den kan beräkna bromsande nettovridmoment eller konvertera enheter.

▼B

2.4.5 Provtagning av gasformiga utsläpp

Provtagningsledningen ska vara uppvärmd i enlighet med specifikationerna i punkt 2.3 i tillägg 2 och korrekt isolerade vid anslutningspunkterna (provtagningssond och baksidan på huvudenheten), för att undvika förekomsten av kalla fläckar som kan leda till att provtagningssystemet kontamineras av kondenserade kolväten.

▼M4

Provtagningssonden ska installeras i avgasröret i enlighet med kraven i punkt 9.3.10 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

Om provtagningsledningens längd ändras ska systemets transporttider kontrolleras och vid behov korrigeras.

▼M10

2.4.6 Installation av PM-antalsanalysator

Installationen och driften av PEMS ska ske på så vis att systemet är tätt och värmeförlusten minimeras. För att undvika att partiklar genereras ska anslutningar vara värmestabila vid de avgastemperaturer som kan förväntas under provningen. Om anslutningar av elastomer används för att ansluta fordonets avgasutlopp och anslutningsröret får dessa anslutningsdon inte vara i kontakt med avgaserna, så att artefakter undviks vid hög motorbelastning.

2.4.7 Provtagning av PM-antal

Provtagningen av utsläpp ska vara representativ och utföras på platser med väl blandade avgaser där inverkan av omgivningsluften nedströms från provtagningspunkten är minimal. I tillämpliga fall ska provtagningen av utsläpp ske nedströms avgasmassflödesmätaren, på ett avstånd av minst 150 mm från det flödesavkännande elementet. Provtagningssonden ska vara monterad minst tre gånger avgasrörets inre diameter uppströms den punkt där avgaserna släpps ut i miljön. Provet av avgaserna ska tas från mitten av avgasströmmen. Om flera sonder används för provtagning av utsläpp ska partikelprovtagningssonden placeras uppströms andra provtagningssonder. Partikelprovtagningssonden får inte påverka provtagningen av gasformiga föroreningar. Sondens typ och specifikation samt monteringen av den ska dokumenteras i detalj, antingen i den tekniska tjänstens provningsrapport (vid provning i samband med typgodkännande) eller i fordonstillverkarens egen dokumentation (vid provning av överensstämmelse i drift).

Om det tas prover av partiklar som inte späds ut vid avgasröret, ska provtagningsledningen från provtagningspunkten för obehandlade avgaser till utspädningspunkten eller partikeldetektorn upphettas till minst 373 K (100 °C).

Alla delar av provtagningssystemet, från avgasröret fram till partikeldetektorn, som kommer i kontakt med obehandlade eller utspädda avgaser ska vara utformade på ett sätt som minimerar deposition av partiklar. Samtliga delar ska vara tillverkade av antistatiskt material för att förhindra elektrostatiska effekter.

▼B

2.5 Förfaranden före provning

2.5.1 Start och stabilisering av PEMS-instrumenten

Huvudenheterna ska värmas upp och stabiliseras enligt instrumenttillverkarens anvisningar till dess att tryck, temperaturer och flöden har nått sina fungerande inställningsvärden.

2.5.2 Rengöring av provtagningssystemet

För att förebygga kontaminering av systemet ska PEMS-instrumentens provtagningsledningar innan provtagning påbörjas rengöras enligt instrumenttillverkarens anvisningar.

▼M4

2.5.3 Kontroll och kalibrering av analysatorerna

Nollställnings- och spännkalibreringen samt linearitetskontrollerna av analysatorerna ska utföras med kalibreringsgaser som uppfyller kraven i punkt 9.3.3 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49. En linearitetskontroll ska ha utförts inom tre månader före den faktiska provningen.

▼B

2.5.4 Rengöring av avgasflödesmätaren

Avgasflödesmätaren ska rengöras vid tryckgivarens anslutningar i enlighet med instrumenttillverkarens anvisningar. Genom detta förfarande ska kondensering och dieselpartiklar avlägsnas från tryckledningarna och tillhörande flödesrör för tryckmätningsportarna.

▼M10

2.5.5 Kontrollera PM-antalsanalysatorn

PEMS-utrustningen ska fungera fritt från fel och kritiska varningar. Partikelanalysatorns nollnivå ska registreras genom provtagning av omgivningsluft som filtrerats med ett högeffektivt partikelluftfilter (HEPA-filter) provtagningsledningens inlopp under 12 timmar före provningsstart. Signalen ska registreras vid en konstant frekvens av minst 1,0 Hz i genomsnitt under en period av 2 min. Den slutliga absoluta koncentrationen ska ligga inom tillverkarens specifikationer, och får dessutom inte överstiga 5 000 partiklar per cm3.

▼B

2.6 Utsläppsprovning

▼M10

2.6.1 Provningsstart

Med provningsstart avses i provningsförfarandet den första tändningen av förbränningsmotorn.

Utsläppsprovtagning, mätning av avgasparametrar och registrering av motor- och omgivningsdata ska påbörjas före provningsstart. Artificiell uppvärmning av de utsläppsbegränsande systemen före provningsstart ska vara förbjudet.

Vid provningsstart får kylvätskans temperatur inte överstiga omgivningstemperaturen med mer än 5 °C, och får inte överstiga 303 K (30 °C). Datautvärderingen ska börja när kylvätskans temperatur för första gången har nått 303 K (30 °C) eller har varit stabil inom ± 2 K i 5 min, beroende på vad som inträffar först, men inte senare än 10 min efter motorstart.

▼M6

2.6.2 Provning

Utsläppsprovtagning, mätning av utsläppsparametrar och registrering av motor- och omgivningsuppgifter ska fortsätta under motorns normala användning. Motorn får stängas av och startas om, men utsläppsprovtagningen ska fortsätta under hela provningen.

Regelbundna nollkontroller av PEMS-utrustningens gasanalysatorer får utföras med 2 timmars mellanrum och resultaten får användas för att utföra en korrigering av nolldriften. De uppgifter som registreras under kontrollerna ska markeras och får inte användas för utsläppsberäkningarna.

Vid störningar av GPS-signalen under en sammanhängande period på mindre än 60 s får GPS-data beräknas på grundval av fordonshastigheten enligt den elektroniska styrenheten och en karta. Om den sammanlagda förlusten av GPS-signalen överskrider 3 % av trippens totala varaktighet ska trippen förklaras ogiltig.

▼M10

2.6.3 Provningsslut

Provningsslutet inträffar när fordonet har slutfört trippen och förbränningsmotorn har stängts av.

Förbränningsmotorn ska stängas av så snart som är praktiskt möjligt efter trippen. Dataregistreringen ska fortsätta till dess att provtagningssystemets responstid har förflutit.

▼B

2.7 Kontroll av mätningarna

▼M4

2.7.1 Kontroll av analysatorerna

Nollställnings-, spänn- och linearitetskontrollerna av analysatorerna enligt punkt 2.5.3 ska utföras med kalibreringsgaser som uppfyller kraven i punkt 9.3.3 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

2.7.2 Nollpunktsdrift

Nollpunktsreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en nollgas under ett intervall på minst 30 sekunder. Nollpunktsreaktionens drift ska vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används.

2.7.3 Spänndrift

Spännreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en spänngas under ett intervall på minst 30 sekunder. Spännreaktionens drift ska vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används.

2.7.4 Driftkontroll

Detta ska bara gälla om ingen korrigering av nollpunktsdriften gjordes under provningen.

Så snart det är praktiskt genomförbart, men senast 30 minuter efter provningens slutförande, ska de gasformiga analysatorområden som använts nollställas och spännas för att kontrollera deras drift jämfört med de resultat som erhölls före provning.

Följande bestämmelser ska gälla för analysatordrift:

▼M10

Om skillnaden mellan resultaten före och efter provningen är mindre än 2 % enligt specifikationerna i punkterna 2.7.2 och 2.7.3, får de uppmätta koncentrationerna användas utan korrigering eller ska, på tillverkarens begäran, korrigeras för drift enligt punkt 2.7.5.

▼B

Om skillnaden mellan resultaten före respektive efter provningen är lika med eller större än 2 % enligt specifikationerna i punkterna 2.7.2 och 2.7.3, ska provningen ogiltigförklaras eller de uppmätta koncentrationerna korrigeras för drift enligt punkt 2.7.5.

2.7.5 Driftkorrigering

▼M4

Om driftkorrigering tillämpas i enlighet med punkt 2.7.4 ska det korrigerade koncentrationsvärdet beräknas enligt punkt 8.6.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

Skillnaden mellan de okorrigerade och korrigerade bromsspecifika utsläppsvärdena ska ligga inom ±6 % av de okorrigerade bromsspecifika utsläppsvärdena. Om driften är större än 6 % ska provningen ogiltigförklaras. Om driftkorrigering tillämpas ska bara de driftkorrigerade utsläppsresultaten användas när utsläppen rapporteras.

▼M10

2.7.6 Kontrollera PM-antalsanalysatorn

Partikelanalysatorns nollnivå ska kontrolleras före provningsstart och efter provningsslut och registreras enligt kraven i punkt 2.5.5.

▼B

3. BERÄKNING AV UTSLÄPPEN

Det slutliga provningsresultatet ska avrundas i ett steg till det antal decimaler som anges i tillämplig utsläppsstandard plus ytterligare en signifikant siffra, i enlighet med ASTM E 29-06b. Ingen avrundning av mellanliggande värden som leder till de slutliga bromsspecifika utsläppsvärdena får förekomma.

3.1 Tidsanpassning av uppgifter

För att minimera den snedvridande effekten av tidsfördröjningen mellan de olika signalerna på beräkningen av massutsläpp ska de uppgifter som är relevanta för utsläppsberäkningen tidsanpassas enligt beskrivningen i punkterna 3.1.1–3.14.

▼M10

3.1.1 Data från analysatorer

Data från gasanalysatorerna ska anpassas korrekt med hjälp av förfarandet i punkt 9.3.5 i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49. Data från partikelanalysatorn ska vara tidanpassade med sin egen omvandlingstid, i enlighet med instrumenttillverkarens instruktioner.

3.1.2 Data från analysatorer och avgasflödesmätare

Data från gasanalysatorerna och PM-antalsanalysatorerna ska anpassas korrekt till avgasflödesmätarens data med hjälp av förfarandet i punkt 3.1.4.

3.1.3 PEMS- och motordata

Data från PEMS (gasanalysatorer, PM-antalsanalysator och avgasflödesmätare) ska anpassas korrekt till data från motorns elektroniska styrenhet med hjälp av förfarandet i punkt 3.1.4.

▼B

3.1.4 Förfarande för förbättrad tidsanpassning av PEMS-uppgifterna

De provningsuppgifter som anges i tabell 1 delas in i följande tre kategorier:

▼M10

Gasanalysatorer (THC-, CO-, CO2-, NOx-koncentrationer) och PM-antalsanalysator.

▼B

Avgasflödesmätare (avgasmassflöde och avgastemperatur).

Motor (vridmoment, varvtal, temperaturer, bränsleflöde, fordonshastighet från ECU).

Tidsanpassningen av varje kategori till de andra kategorierna ska kontrolleras genom den högsta korrelationskoefficienten mellan två serier av parametrar. Alla parametrar i en kategori ska flyttas för att maximera korrelationsfaktorn. Följande parametrar ska användas för att beräkna korrelationskoefficienterna:

För att tidsanpassa

kategorierna 1 och 2 (analysator- och avgasflödesmätaruppgifter) till kategori 3 (motoruppgifter): fordonets hastighet från GPS och ECU,

kategori 1 till kategori 2: CO2-koncentrationen och avgasmassan,

kategori 2 till kategori 3: CO2-koncentrationen och motorns bränsleflöde.

3.2 Kontroll av uppgifternas enhetlighet

▼M6

3.2.1 Analysatorer och avgasflödesmätaruppgifter

Uppgifternas enhetlighet (avgasmassflödet uppmätt med hjälp av avgasflödesmätare och gaskoncentrationer) ska kontrolleras med en korrelation mellan det uppmätta bränsleflödet från den elektroniska styrenheten och det bränsleflöde som beräknas enligt formeln i punkt 8.4.1.7 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49. En linjär regression ska användas för de uppmätta och beräknade värdena för bränsleflödet. Minsta kvadrat-metoden ska användas med bäst anpassade ekvation av formen

y = mx + b

där

—

y är det beräknade bränsleflödet [g/s],

—

m är regressionslinjens lutningskoefficient,

—

x är det uppmätta bränsleflödet [g/s], och

—

b är regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln.

Lutningskoefficienten (m) och determinationskoefficienten (r2) ska beräknas för varje regressionslinje. Denna analys bör göras i området från 15 % av det högsta värdet till det högsta värdet och vid en frekvens som är högre än eller lika med 1 Hz. För att en provning ska anses vara giltig ska följande två kriterier utvärderas:

Tabell 2

Toleranser

Regressionslinjens lutning, m	0,9–1,1 – rekommenderad
Determinationskoefficient r2	minst 0,90 – obligatorisk

▼B

3.2.2 Vridmomentsuppgifter från den elektroniska styrenheten

Vridmomentsuppgifterna från den elektroniska styrenheten ska kontrolleras genom en jämförelse mellan de högsta vridmomentsvärdena från den elektroniska styrenheten vid olika motorvarvtal och motsvarande värden på den officiella vridmomentkurvan vid full belastning enligt avsnitt 5 i bilaga II.

3.2.3 Bromsspecifik bränsleförbrukning

Den bromsspecifika bränsleförbrukningen ska kontrolleras med hjälp av följande faktorer:

▼M4

Bränsleförbrukningen beräknad på grundval av utsläppsuppgifterna (gasanalysatorkoncentrationer och avgasmassflödesuppgifter), enligt den formel som anges i punkt 8.4.1.6 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

Arbetet beräknat med hjälp av uppgifter från den elektroniska styrenheten (motorvridmoment och motorvarvtal).

3.2.4 Vägmätare

Det avstånd som anges av fordonets vägmätare ska jämföras med GPS-systemets uppgifter och kontrolleras.

3.2.5 Omgivningstryck

Omgivningstryckets värde ska jämföras med den höjd som anges i GPS-systemets uppgifter.

▼M4

3.3 Korrigering av torr/våt bas

Om koncentrationen mäts på torr bas ska den omvandlas till våt bas enligt den formel som anges i punkt 8.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

3.4 NOx-korrigering för fuktighet och temperatur

De NOx-koncentrationer som uppmäts av PEMS-mätsystemet ska inte korrigeras med hänsyn till omgivningsluftens temperatur och fuktighet.

▼M4

3.5 Beräkning av momentana gasformiga utsläpp

Massutsläppsvärdena ska bestämmas enligt beskrivningen i punkt 8.4.2.3 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M10

3.6 Beräkning av momentana PM-antalsutsläpp

De momentana utsläppen av PM-antal (PNi) [#/s] ska bestämmas genom att den momentana koncentrationen av PM-antal [#/cm3] multipliceras med det momentana avgasmassflödet [kg/s], båda korrigerade och anpassade utifrån omvandlingstiden, i enlighet med punkt 1.4.3 i bilaga 3. Alla negativa värden för momentana utsläpp ska föras in som noll i efterföljande datautvärderingar. Alla betydelsefulla siffror från mellanliggande resultat ska föras in i beräkningen av momentana utsläpp. Vid bestämningen av de momentana PM-antalsutsläppen ska följande formel användas:

där

PNi	är momentana PM-antalsutsläpp [#/s],

cPNi	är uppmätt PM-antalskoncentration [#/m3], normaliserad vid 273 K (0 °C) och inklusive interna utspädnings- och partikelförluster,

qmewi

är det uppmätta avgasmassflödet [kg/s],

ρe	är avgasernas densitet [kg/m3] vid 273 K (0 °C).

▼B

4. BESTÄMNING AV UTSLÄPP OCH ÖVERENSSTÄMMELSEFAKTORER

▼M6

4.1 Principen om fönster för genomsnittsberäkning

Utsläppen ska integreras med hjälp av en metod med fönster för beräkning av glidande medelvärden, som ska vara baserad på CO2-referensmassan eller referensarbetet. Beräkningsprincipen är den följande: Massutsläppen beräknas inte för hela uppsättningen uppgifter, utan för deluppsättningar av den fullständiga uppsättningen, där längden på deluppsättningarna bestäms så att de motsvarar motorns CO2-massa eller arbete uppmätt över den transienta referenslaboratoriecykeln. Beräkningarna av de glidande medelvärdena utförs med en tidsökning Δt som motsvarar provtagningsperioden. De deluppsättningar som används för att beräkna genomsnitten från utsläppsdata benämns fönster för genomsnittsberäkning i följande punkter.

Eventuella ogiltigförklarade data ska inte beaktas vid beräkningen av arbetet eller CO2-massan och utsläppen under fönstret för genomsnittsberäkning.

Följande data ska anses vara ogiltiga:

Nolldriftskontroll av instrumenten.

Data som inte omfattas av de förhållanden som anges i punkterna 4.2 och 4.3 i bilaga II.

Massutsläppen (mg/fönster) ska bestämmas enligt beskrivningen i punkt 8.4.2.3 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

Figur 1

Fordonets hastighet kontra tid och fordonets genomsnittliga utsläpp, med start från det första fönstret för genomsnittsberäkning, kontra tid

▼B

4.2 Metod baserad på arbete

Figur 2

Metod baserad på arbete

Varaktigheten (t 2,i – t 1,i ) för det i:te fönstret för genomsnittsberäkning bestäms genom

—

W(tj,i ) är motorns arbete uppmätt mellan starten och tiden tj,i , kWh;

—

Wref är motorns arbete för WHTC-cykeln (kWh),

—

t 2,i ska väljas så att

där Δt är provtagningsperioden, lika med 1 sekund eller mindre.

▼M10

4.2.1 Beräkning av specifika utsläpp

De specifika utsläppen e ([mg/kWh] eller [#/kWh]) ska beräknas för varje fönster och varje förorening enligt följande:

där

m	är massutsläppet av föroreningen [mg/fönster] eller PM-antalet [#/fönster]

W(t2,i) – W(t1,i)

är motorns arbete under det i:e medelvärdesfönstret [kWh].

▼M9

4.2.1.1 Beräkning av specifika utsläpp för ett deklarerat marknadsbränsle

Om en provning enligt denna bilaga utförs med ett marknadsbränsle som deklareras i del 1 punkt 3.2.2.2.1 i tillägg 4 till bilaga I ska de specifika utsläppen egas (mg/kWh) beräknas för varje fönster och varje förorening genom att de okorrigerade specifika utsläppen multipliceras med den korrektionsfaktor för effekt som bestäms enligt punkt 1.1.2 a1 i bilaga I.

▼M6

4.2.2 Val av giltiga fönster

4.2.2.1

Före de datum som anges i artikel 17a ska punkterna 4.2.2.1.1–4.2.2.1.4 tillämpas.

4.2.2.1.1

De giltiga fönstren är de fönster vars genomsnittliga effekt överstiger effektgränsen på 20 % av den högsta motoreffekten. Andelen giltiga fönster ska vara lika med eller större än 50 %.

4.2.2.1.2

Om andelen giltiga fönster är mindre än 50 % ska datautvärderingen upprepas med lägre effektgränser. Effektgränsen ska minskas stegvis med 1 % tills andelen giltiga fönster är lika med eller större än 50 %.

4.2.2.1.3

Den lägre gränsen får under alla förhållanden inte vara lägre än 15 %.

4.2.2.1.4

Provningen ska vara ogiltig om andelen giltiga fönster är mindre än 50 % vid en effektgräns på 15 %.

4.2.2.2

Från de datum som anges i artikel 17a ska punkterna 4.2.2.2.1–4.2.2.2.2 tillämpas.

4.2.2.2.1

De giltiga fönstren är de fönster vars genomsnittliga effekt överstiger effektgränsen på 10 % av den högsta motoreffekten.

▼M9

4.2.2.2.2

Provningen ska vara ogiltig om andelen giltiga fönster är mindre än 50 % eller om det inte finns några giltiga fönster när det gäller kväveoxider (NOx) kvar med endast stadskörning efter det att regeln om den 90:e percentilen har tillämpats.

▼M10

4.2.3 Beräkning av överensstämmelsefaktorer

Överensstämmelsefaktorerna ska beräknas för varje enskilt giltigt fönster och varje enskild förorening enligt följande:

där

e	är det bromsspecifika utsläppet av den gasformiga föroreningen [mg/kWh] eller [#/kWh],

L	är det tillämpliga gränsvärdet [mg/kWh] eller [#/kWh].

▼B

4.3 Metod baserad på CO2-massa

Figur 3

Metod baserad på CO2-massa

Varaktigheten (t2,i – t1,i ) för det i:te fönstret för genomsnittsberäkning bestäms genom

—

m CO2(tj,i ) är CO2-massan uppmätt mellan starten och tiden tj,i , kg;

—

m CO2,ref är CO2-massan bestämd för WHTC-cykeln (kg),

—

t 2,i ska väljas så att

där Δt är provtagningsperioden, lika med 1 sekund eller mindre.

CO2-massorna beräknas i fönstren genom integrering av de momentana utsläpp som beräknats enligt de krav som anges i punkt 3.5.

▼M6

4.3.1 Val av giltiga fönster

4.3.1.1

Före de datum som anges i artikel 17a ska punkterna 4.3.1.1.1–4.3.1.1.4 tillämpas.

4.3.1.1.1

De giltiga fönstren ska vara de fönster vars varaktighet inte överstiger den högsta varaktighet som beräknas med följande formel:

där

—

Dmax är den högsta varaktigheten för fönster, i s, och

—

Pmax är den högsta motoreffekten, i kW.

4.3.1.1.2

Om andelen giltiga fönster är lägre än 50 % ska datautvärderingen upprepas med längre varaktighet för fönstren. Detta uppnås genom att minska värdet 0,2 i formeln i punkt 4.3.1 stegvis med 0,01 tills andelen giltiga fönster är lika med eller större än 50 %.

4.3.1.1.3

Det sänkta värdet i ovanstående formel får under alla förhållanden inte vara mindre än 0,15.

4.3.1.1.4

Provningen är ogiltig om andelen giltiga fönster är lägre än 50 % vid den högsta varaktighet för fönster som beräknats i enlighet med punkterna 4.3.1.1, 4.3.1.1.2 och 4.3.1.1.3.

4.3.1.2

Från de datum som anges i artikel 17a ska punkterna 4.3.1.2.1–4.3.1.2.2 tillämpas.

4.3.1.2.1

De giltiga fönstren ska vara de fönster vars varaktighet inte överstiger den högsta varaktighet som beräknas med följande formel:

där

—

Dmax är den högsta varaktigheten för fönster, i s, och

—

Pmax är den högsta motoreffekten, i kW.

4.3.1.2.2

Provningen ska vara ogiltig om andelen giltiga fönster är mindre än 50 %.

▼M10

4.3.2 Beräkning av överensstämmelsefaktorer

Överensstämmelsefaktorerna ska beräknas för varje enskilt giltigt fönster och varje enskild förorening enligt följande:

där

m	är massutsläppet av den gasformiga föroreningen [mg/fönster], eller PM-antalet [#/fönster],

mCO2(t2,i) – mCO2(t1,i)

är CO2-massan under det i:e medelvärdesfönstret [kg],

mCO2,ref

är motorns CO2-massa som fastställts för WHTC-cykeln [kg],

mL	är massutsläppet av den gasformiga föroreningen eller PM-antalet motsvarande det tillämpliga gränsvärdet för WHTC-cykeln, i [mg] respektive [#].

▼M10

4.4. Beräkning av den slutliga överensstämmelsefaktorn för provningen

4.4.1. Den slutliga överensstämmelsefaktorn för provningen (CFfinal) för varje förorening ska beräknas enligt följande:

där

CFcold

är överensstämmelsefaktorn för kalldriftsperioden i provningen, som ska vara lika med den högsta överensstämmelsefaktorn för de fönster med glidande medelvärde som börjar under kylvätsketemperaturen 343 K (70 °C), som bestämts för den föroreningen i enlighet med de beräkningsförfaranden som anges i punkterna 4.1 och antingen 4.2 eller 4.3, beroende på vad som är tillämpligt,

CFwarm

är överensstämmelsefaktorn för varmdriftsperioden i provningen, som ska vara lika med den kumulativa 90:e percentilen för de överensstämmelsefaktorer som bestämts för den föroreningen i enlighet med de beräkningsförfaranden som anges i punkterna 4.1 och antingen 4.2 eller 4.3, beroende på vad som är tillämpligt, när datautvärderingen startar efter det att kylvätsketemperaturen för första gången har nått 343 K (70 °C).

▼B

Tillägg 2

Bärbar mätutrustning

▼M10

1. ALLMÄNT

Gasformiga utsläpp och PM-antal ska mätas i enlighet med det förfarande som anges i tillägg 1. I detta tillägg beskrivs egenskaperna hos den bärbara mätutrustning som ska användas för att utföra sådana mätprovningar.

▼B

2. MÄTUTRUSTNING

2.1 Allmänna specifikationer för gasanalysatorer

PEMS-utrustningens gasanalysatorer ska uppfylla de krav som anges i avsnitt 9.3.1 i bilaga 4B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

2.2 Teknik för gasanalysatorer

▼M4

Gaserna ska analyseras med hjälp av de tekniska metoder som anges i punkt 9.3.2 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

Analysatorn för kväveoxider kan även vara en icke-dispersiv ultraviolettanalysator (NDUV).

▼M4

2.3 Provtagning av gasformiga utsläpp

Provtagningssonderna ska uppfylla kraven i punkterna A.2.1.2 och A.2.1.3 i tillägg 2 till bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49. Provtagningsledningen ska värmas upp till 190 °C (± 10 °C).

2.4 Andra instrument

Mätinstrumenten ska uppfylla de krav som anges i tabell 7 och punkt 9.3.1 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M10

2.5 PM-antalsanalysatorer

2.5.1 Allmänt

2.5.1.1 PM-antalsanalysatorn ska bestå av en förkonditioneringsenhet och en partikeldetektor (se figur 1). Partikeldetektorn får även användas för förkonditionering av aerosolen. Analysatorns känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, variationer i temperatur och lufttryck, elektromagnetiska interferenser och annat som kan påverka fordonets eller analysatorns drift ska begränsas till minsta möjliga och tydligt anges i tillverkarens styrkande handlingar. PM-antalsanalysatorn ska uppfylla kraven i denna förordning och instrumenttillverkarens specifikationer.

Figur 1

Exempel på konfiguration av en PM-antalsanalysator:

(de streckade linjerna visar valfria delar)

EFM: avgasmassflödesmätare

d: innerdiameter

PND: utspädningsanordning för PM-antal

2.5.1.2 PM-antalsanalysatorn ska anslutas till provtagningspunkten via en provtagningssond som extraherar ett prov från centrumlinjen i avgasröret. Om partiklarna inte späds ut vid avgasröret ska provtagningsledningen upphettas till en temperatur på minst 373 K (100 °C) fram till PM-antalsanalysatorns punkt för den första utspädningen eller analysatorns partikeldetektor. Provets uppehållstid i partikelprovtagningsledningen ska vara mindre än 3 s till punkten för den första utspädningen eller till partikeldetektorn.

2.5.1.3 Alla delar som kommer i kontakt med avgasprovet ska alltid hållas vid en temperatur som förhindrar kondensering av alla ämnen i anordningen. Det kan uppnås genom exempelvis uppvärmning till en högre temperatur och utspädning av provet eller oxidering av (halv)flyktiga ämnen.

2.5.1.4 PM-antalsanalysatorn ska innefatta en uppvärmd sektion med en väggtemperatur ≥ 573 K (300 °C). Förkonditioneringsenheten ska styra de uppvärmda delarna till konstanta nominella driftstemperaturer, med en tolerans av ± 10 K, och indikera huruvida de uppvärmda stegen har korrekt driftstemperatur. Lägre temperaturer godtas så länge som effektiviteten vid borttagning av flyktiga partiklar uppfyller specifikationerna i punkt 2.5.4.

2.5.1.5 Tryck- och temperaturgivare och andra givare ska övervaka instrumentets funktion under drift och utlösa en varning eller ett meddelande vid fel.

2.5.1.6 Fördröjningen i PM-antalsanalysatorn ska vara < 5 s. Med fördröjning avses tidsskillnaden mellan en förändring i koncentrationen vid referenspunkten och en systemrespons på 10 % av den slutliga avläsningen.

2.5.1.7 PM-antalsanalysatorn (och/eller partikeldetektorn) ska ha en stigtid på < 3,5 s.

2.5.1.8 Mätningar av partikelkoncentration ska rapporteras normaliserade till 273 K (0 °C) och 101,3 kPa. Om det med utgångspunkt i god teknisk sed anses nödvändigt ska trycket och/eller temperaturen vid inloppet till detektorn mätas och rapporteras i syfte att normalisera partikelkoncentrationen.

2.5.1.9 PM-antalsanalysatorer som uppfyller kalibreringskraven i Uneceföreskrifter nr 83 eller 49 eller i globala tekniska föreskrifter nr 15 ska anses uppfylla kalibreringskraven i denna bilaga.

2.5.2 Effektivitetskrav

2.5.2.1 Det fullständiga PM-antalsanalysatorsystemet inklusive provtagningsledningen ska uppfylla effektivitetskraven i tabell 1:

Tabell 1

Effektivitetskrav på PM-antalsanalysatorsystemet (och provtagningsledningen)

dp [nm]	under 23	23	30	50	70	100	200
E(dp)	-- (*1)	0,2–0,6	0,3–1,2	0,6–1,3	0,7–1,3	0,7–1,3	0,5–2,0
(*1) Anges i ett senare skede.

2.5.2.2 Effektiviteten E(dp) är förhållandet mellan avläsningarna av PM-analysatorsystemet och en referenskondenspartikelräknare (d50 = 10 nm eller mindre, kontrollerad för linearitet och kalibrerad med en elektrometer) eller elektrometer av koncentrationen av antalet partiklar parallellt med monodispersiv aerosol med rörelsediametern dp och normaliserad vid samma temperatur- och tryckförhållanden. Materialet ska vara termiskt stabilt och sotliknande (t.ex. gnisttänd grafit eller sot från diffusionsflamma med termisk förbehandling). Om effektivitetskurvan mäts med en annan aerosol (t.ex. NaCl), ska korrelationen till den sotliknande kurvan anges i form av ett diagram där effektiviteten som erhålls med de båda provningsaerosolerna jämförs. Skillnaderna i räkningseffektivitet ska beaktas genom att de uppmätta effektiviteterna justeras med utgångspunkt i jämförelsediagrammet, så att de sotliknande aerosoleffektiviteterna erhålls. Eventuella korrigeringar för multipelt laddade partiklar ska tillämpas och dokumenteras, men får inte överstiga 10 %. De slutliga effektivitetsvärdena (t.ex. anpassade efter de olika typerna av material och multipla laddade partiklar) ska omfatta PM-antalsanalysatorn och provtagningsledningen. PM-antalsanalysatorn får även kalibreras i delar (dvs. förkonditioneringsenheten separat från partikeldetektorn) förutsatt att PM-antalsanalysatorn och provtagningsledningen tillsammans uppfyller kraven i tabell 1. Den uppmätta signalen från detektorn ska vara > 2 gånger detektionsgränsen (som här definieras som nollnivån + tre standardavvikelser).

2.5.3 Linearitetskrav

2.5.3.1 Linearitetskraven ska, i enlighet med interna revisionsförfaranden eller instrumenttillverkarens krav, kontrolleras när skador observeras och minst en gång under de 12 månader som föregår provningen.

2.5.3.2 PM-antalsanalysatorn och provtagningsledningen ska uppfylla linearitetskraven i tabell 2.

Tabell 2

Linearitetskrav på PM-antalsanalysatorn (och provtagningsledningen)

Mätparameter/instrument	\|χmin× (a1 - 1)+ a0\|	Lutning a1	Standardfel SEE	Determinationskoefficient r2
PM-antalsanalysator	≤ 5 % max	0,85–1,15	≤ 10 % max	≥ 0,950

2.5.3.3 PM-antalsanalysatorsystemet och provtagningsledningen ska uppfylla linearitetskraven i tabell 2 med monodispersiva eller polydispersiva sotliknande partiklar. Partikelstorleken (rörelsediameter eller räknad mediandiameter) ska vara större än 45 nm. Referensinstrumentet ska vara en elektrometer eller en kondenspartikelräknare med d50 = 10 nm eller mindre, verifierad avseende linearitet. Alternativt får referensinstrumentet vara ett partikelantalssystem som uppfyller kraven i Uneceföreskrifter nr 49.

2.5.3.4 Dessutom ska skillnaderna mellan PM-antalsanalysatorn och referensinstrumentet på alla de punkter som kontrollerats (utom nollpunkten) ligga inom 15 % av sitt medelvärde. Minst fem jämnt fördelade punkter (plus nollpunkten) ska kontrolleras. Den högsta kontrollerade koncentrationen ska vara PM-antalsanalysatorns högsta tillåtna koncentration.

Om PM-antalsanalysatorn kalibreras i delar får lineariteten kontrolleras endast för detektorn, men de övriga delarnas och provtagningsledningens effektivitet ska beaktas vid beräkningen av lutning.

2.5.4 Effektivitet vid borttagning av flyktiga partiklar

2.5.4.1 PM-antalsanalysatorsystemet ska avlägsna > 99 % av ≥ 30 nm tetrakontanpartiklar (CH3(CH2)38CH3) med en inloppskoncentration på ≥ 10 000 partiklar per cm3 vid minimiutspädningen.

2.5.4.2 PM-antalsanalysatorn ska dessutom uppnå en effektivitet på > 99 % i fråga om borttagning av polydispersiv alkan (dekan eller högre) eller smärgelolja med räknad mediandiameter > 50 nm och en inloppskoncentration på ≥ 5 × 106 partiklar per cm3 vid minimiutspädningen (motsvarande massa > 1 mg/m3).

2.5.4.3 Effektiviteten vid borttagning av flyktiga partiklar med tetrakontan och/eller polydispersiv alkan eller olja behöver endast visas en gång per PEMS-familj. En PEMS-familj betraktas som en grupp instrument med samma analysatorer, provkonditionering, termisk konditionering och programvarukompensationsalgoritmer. Instrumenttillverkaren ska ange intervall för underhåll eller utbyte som säkerställer att borttagningseffektiviteten inte sjunker till ett värde under de tekniska kraven. Om instrumenttillverkaren inte tillhandahåller sådan information ska effektiviteten vid borttagning av flyktiga partiklar kontrolleras årligen för varje instrument.

▼B

3. HJÄLPUTRUSTNING

▼M6

3.1 Avgasflödesmätarens anslutning till avgasröret

Installationen av avgasflödesmätaren får inte öka mottrycket med mer än det värde som rekommenderas av motortillverkaren eller öka avgasrörets längd med mer än 2 m. Liksom för alla komponenter i PEMS-utrustningen ska installationen av avgasflödesmätaren uppfylla lokala trafiksäkerhetsbestämmelser och försäkringskrav.

▼B

3.2 PEMS-utrustningens placering och monteringsutrustning

PEMS-utrustningen ska installeras enligt anvisningarna i avsnitt 2.4 i tillägg 1.

3.3 Elektrisk ström

PEMS-utrustningen ska drivas enligt den metod för strömförsörjning som beskrivs i punkt 4.6.6 i bilaga II.

Tillägg 3

Kalibrering av bärbar mätutrustning

1. KALIBRERING OCH KONTROLL AV UTRUSTNING

▼M4

1.1 Kalibreringsgaser

Pemsutrustningens gasanalysatorer ska kalibreras med gaser i enlighet med de krav som anges i punkt 9.3.3 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

1.2 Läckageprov

Läckageprovningar av Pemsutrustningen ska utföras i enlighet med de krav som anges i punkt 9.3.4 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

1.3 Kontroll av analyssystemets svarstid

Kontrollen av svarstiden hos Pemsutrustningens analyssystem ska utföras i enlighet med de krav som anges i punkt 9.3.5 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M10

1.4 Kalibrering och verifiering av PM-antalsanalysatorn

1.4.1 PEMS-läckageprovningen ska utföras i enlighet med de krav som anges i punkt 9.3.4 i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49 eller i enlighet med instrumenttillverkarens anvisningar.

1.4.2 Kontrollen av PM-antalsanalysatorns svarstid ska utföras i enlighet med kraven i punkt 9.3.5 i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49, med användning av partiklar om gaser inte kan användas.

1.4.3 Omvandlingstiden för PM-antalsanalysatorn och dess provtagningsledning ska bestämmas i enlighet med punkt A.8.1.3.7 i tillägg 8 till bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49. Med omvandlingstid menas tidsskillnaden mellan en förändring i koncentrationen vid referenspunkten och en systemrespons på 50 % av den slutliga avläsningen.

▼B

Tillägg 4

Metod för kontroll av överensstämmelse hos ecu-vridmomentsignalen

1. INLEDNING

Detta tillägg innehåller en översiktlig beskrivning av den metod som ska användas för att kontrollera överensstämmelsen hos ECU-vridmomentsignalen under PEMS-provning av överensstämmelse i drift.

En närmare beskrivning av det tillämpliga förfarandet ska ges av motortillverkaren och godkännas av godkännandemyndigheten.

2. METODEN FÖR ”HÖGSTA VRIDMOMENT”

2.1 Metoden för ”högsta vridmoment” handlar om att visa att en punkt på referenskurvan för det högsta vridmomentet som en funktion av motorvarvtalet har nåtts under fordonets provning.

▼M9

2.1.1 Om ett marknadsbränsle som deklareras i del 1 punkt 3.2.2.2.1 i tillägg 4 till bilaga I används för provningen, ska den elektroniska styrenhetens vridmomentsignal divideras med korrektionsfaktorn innan verifieringen med referenskurvan för det högsta vridmomentet utförs för detta marknadsbränsle.

▼M1

2.2 Om en punkt på referenskurvan för det högsta vridmomentet som en funktion av motorvarvtalet inte har nåtts under PEMS-provningen av utsläppsöverensstämmelse i drift, har tillverkaren rätt att ändra fordonets belastning och/eller provningssträckan enligt vad som krävs för att utföra den demonstrationen efter PEMS-provningen av utsläppsöverensstämmelse i drift.

▼M4

BILAGA III

KONTROLL AV AVGASUTSLÄPP

1. INLEDNING

1.1 I denna bilaga fastställs provningsförfarandet för kontroll av avgasutsläpp.

2. ALLMÄNNA KRAV

2.1 Kraven för provningarnas utförande och tolkningen av resultaten ska vara de som anges i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49, med användning av lämpliga referensbränslen enligt bilaga IX till den här förordningen.

2.2 När det gäller dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska de ytterligare krav och undantag vid genomförandet av en utsläppsprovning som anges i tillägg 4 till bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49 tillämpas.

2.3 För provning av motorer med gnisttändning med användning av ett system för utspädning av avgaser är det tillåtet att använda analysatorsystem som uppfyller de allmänna kraven och kalibreringsförfarandena i Uneces föreskrifter nr 83. I så fall ska bestämmelserna i punkt 9 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49 och tillägg 2 till samma bilaga inte vara tillämpliga.

De provningsförfaranden som anges i punkt 7 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49 och de utsläppsberäkningar som anges i punkt 8 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49 ska dock vara tillämpliga.

▼B

BILAGA IV

UTSLÄPPSUPPGIFTER SOM KRÄVS VID TYPGODKÄNNANDE FÖR TRAFIKDUGLIGHET

Mätning av kolmonoxidutsläpp vid tomgångsvarvtal

1. INLEDNING

▼M4

1.1 I denna bilaga fastställs förfarandet för mätning av kolmonoxidutsläpp vid tomgångsvarvtal (normala och förhöjda) för motorer med gnisttändning installerade i fordon i kategori M1 med en högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på 7,5 ton, samt i fordon av kategorierna M2 och N1.

▼M4

1.2 Denna bilaga är inte tillämplig på dubbelbränslemotorer eller dubbelbränslefordon.

▼B

2. ALLMÄNNA KRAV

2.1 De allmänna kraven ska vara de som anges i avsnitten 5.3.7.1–5.3.7.4 i FN/ECE:s föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i punkterna 2.2, 2.3 och 2.4.

2.2 De atomförhållanden som anges i avsnitt 5.3.7.3 ska förstås enligt följande:

Hcv = atomförhållande väte/kol	— för bensin (E10) 1,93 — för motorgas 2,525 — för naturgas/biometan 4,0 — för etanol (E85) 2,74
Ocv = atomförhållande syre/kol	— för bensin (E10) 0,032 — för motorgas 0,0 — för naturgas/biometan 0,0 — för etanol (E85) 0,385

2.3 Tabellen i punkt 1.4.3 i tillägg 5 till bilaga I till denna förordning ska fyllas i på grundval av de krav som anges i punkterna 2.2 och 2.4 i denna bilaga.

2.4 Tillverkaren ska bekräfta noggrannheten i det lambda-värde som vid typgodkännandet registrerades i punkt 2.1 i denna bilaga som representativt för typiska serieproducerade fordon inom 24 månader från det datum då typgodkännandet beviljades. En bedömning ska göras med utgångspunkt i undersökningar och studier av serieproducerade fordon.

3. TEKNISKA KRAV

3.1 De tekniska kraven ska vara de som fastställs i bilaga 5 till FN/ECE:s föreskrifter nr 83, med de undantag som anges i punkt 3.2.

3.2 De referensbränslen som anges i avsnitt 2.1 i bilaga 5 till FN/ECE:s föreskrifter nr 83 ska förstås som en hänvisning till de tillämpliga referensbränslespecifikationerna i bilaga IX till denna förordning.

BILAGA V

KONTROLL AV VEVHUSGASUTSLÄPP

1. INLEDNING

1.1	I denna bilaga fastställs bestämmelser och provningsförfaranden för kontroll av vevhusgasutsläpp.

2. ALLMÄNNA KRAV

2.1	Inga utsläpp från vevhuset ska släppas ut direkt i den omgivande atmosfären, med det undantag som anges i punkt 3.1.1.

3. SÄRSKILDA KRAV

▼M4

3.1

Punkterna 3.1.1 och 3.1.2 ska gälla för motorer med kompressionständning, dubbelbränslemotorer och motorer med gnisttändning som drivs med naturgas/biometan eller motorgas.

3.1.1

Motorer försedda med turboladdare, pumpar, fläktar eller laddningskompressorer för luftinsprutning får släppa ut utsläpp från vevhuset till den omgivande atmosfären om utsläppen adderas till avgasutsläppen (antingen fysiskt eller matematiskt) vid alla utsläppsprovningar enligt punkt 6.10 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

3.1.2

Vevhusutsläpp som leds in avgaserna uppströms eventuell avgasefterbehandling under all drift ska inte anses släppas ut direkt till den omgivande atmosfären.

3.2

Punkterna 3.2.1 och 3.2.2 ska gälla för motorer med gnisttändning som drivs med bensin eller E85.

▼M4

3.2.1

Trycket i vevhuset ska mätas över provcyklerna för utsläpp vid en lämplig plats. Det ska mätas vid mätstickans öppning med en böjd rörmanometer.

▼M4

3.2.1.1

Trycket i inloppsröret ska mätas med en noggrannhet av ± 1 kPa.

3.2.1.2

Trycket som uppmäts i vevhuset ska mätas med en noggrannhet av ± 0,01 kPa.

▼B

3.2.2

Överensstämmelse med punkt 2.1 ska anses föreligga om det uppmätta trycket i vevhuset, vid varje mätförhållande som anges i punkt 3.2.1, inte överstiger atmosfärtrycket vid mättillfället.

BILAGA VI

KRAV FÖR BEGRÄNSNING AV UTSLÄPP UTANFÖR CYKLERNA OCH UTSLÄPP I DRIFT

1. INLEDNING

1.1

I denna bilaga fastställs kraven för prestanda och ett förbud mot manipulationsstrategier för motorer och fordon som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning i syfte är att uppnå en effektiv begränsning av utsläppen inom en rad olika motordrifts- och omgivningsförhållanden som inträffar under normal fordonsanvändning. I denna bilaga fastställs även provningsförfarandena för provning av utsläpp utanför cyklerna under typgodkännande och vid faktisk användning av fordonet.

2. DEFINITIONER

De definitioner som anges i avsnitt 3 i bilaga 10 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 ska vara tillämpliga.

3. ALLMÄNNA KRAV

▼M4

3.1	De allmänna kraven ska vara de krav som anges i punkt 4 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M4

3.2

När det gäller dubbelbränslemotorer är anpassningsstrategier tillåtna under förutsättning att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

Motorn förblir alltid den dubbelbränsletyp som har deklarerats för typgodkännande.

När det gäller dubbelbränslemotorer av typ 2 överskrider den resulterande skillnaden mellan den högsta och den lägsta GERWHTC inom familjen aldrig den andel som anges i punkt 3.1.1 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

Dessa strategier deklareras och uppfyller kraven i denna bilaga.

▼B

4. PRESTANDAKRAV

▼M4

4.1

Prestandakraven ska vara de som anges i punkt 5 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkt 4.1.1 i denna förordning.

4.1.1 Punkt 5.1.2 a i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

Dess drift ingår till största delen i de tillämpliga typgodkännandeprovningarna, inklusive de provningsförfaranden utanför cyklerna som anges i punkt 6 i bilaga VI till denna förordning och de bestämmelser om överensstämmelse i drift som fastställs i artikel 12 i denna förordning.

▼M4 —————

▼B

5. OMGIVNINGS- OCH DRIFTSFÖRHÅLLANDEN

5.1	Omgivnings- och driftsförhållandena för denna bilaga ska vara de som anges i avsnitt 6 i bilaga 10 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

▼M4

6. PROVNING I LABORATORIUM UTANFÖR CYKLERNA OCH PROVNING AV FORDON I DRIFT VID TYPGODKÄNNANDE

6.1

Förfarandet för provning utanför cyklerna under typgodkännande ska följa provning i laboratorium utanför cyklerna och provning av fordon i drift vid typgodkännande enligt beskrivningen i punkt 7 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49, med det undantag som anges i punkt 6.1.1.

6.1.1 Första stycket i punkt 7.3 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

Provning i drift

”En Pemsdemonstrationsprovning ska utföras vid typgodkännandet genom provning av huvudmotorn i ett fordon genom förfarandet i tillägg 1 till den här bilagan.”

▼M4 —————

▼M4

6.2

Dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon

Den Pemsdemonstrationsprovning vid typgodkännandet som krävs i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49 ska ske genom provning av huvudmotorn i en dubbelbränslemotorfamilj vid drift i dubbelbränsleläge.

6.2.1. När det gäller dubbelbränslemotorer av typerna 1B, 2B och 3B ska ytterligare en Pemsprovning utföras i dieselläge på samma motor och samma fordon omedelbart efter, eller före, Pemsdemonstrationsprovningen i dubbelbränsleläge.

I dessa fall kan certifiering endast beviljas om både Pemsdemonstrationsprovningen i dubbelbränsleläge och Pemsdemonstrationsprovningen i dieselläge har godkänts.

6.3	Tilläggskrav med avseende på provning av fordon i drift kommer att fastställas i ett senare skede, i enlighet med artikel 14.3 i denna förordning.

▼M4

7. FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE FÖR UTSLÄPP UTANFÖR CYKLERNA

7.1

Försäkran om överensstämmelse för utsläpp utanför cyklerna ska upprättas enligt punkt 10 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49, med det undantag som anges i punkt 7.1.1.

7.1.1 Första stycket i punkt 10 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”Försäkran om överensstämmelse för utsläpp utanför cyklerna

I ansökan om typgodkännande ska tillverkaren tillhandahålla en försäkran om att motorfamiljen eller fordonet uppfyller de krav på begränsning av utsläpp utanför cyklerna som anges i denna förordning. Förutom denna försäkran ska överensstämmelsen med tillämpliga utsläppsgränsvärden och krav i drift kontrolleras genom ytterligare provningar.”

▼M6

8. DOKUMENTATION

Punkt 11 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

Godkännandemyndigheten ska begära att tillverkaren tillhandahåller ett dokumentationspaket. Detta ska beskriva motorsystemets alla konstruktionselement och avgasreningsstrategier och metoden för att kontrollera utsläppsvariablerna, oavsett om detta görs direkt eller indirekt.

Informationen ska innehålla en fullständig beskrivning av avgasreningsstrategin. Dessutom ska detta innehålla uppgifter om driften av alla hjälp- och grundstrategier för avgasrening, inklusive en beskrivning av de parametrar som ändras av varje hjälpstrategi och de randvillkor under vilka hjälpstrategin är aktiv samt en indikation om vilka hjälp- och grundstrategier som troligen är aktiva under förhållandena vid de provningsförfaranden som anges i denna bilaga.

Detta dokumentationspaket ska tillhandahållas i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 8 i bilaga I till denna förordning.

▼M10

Metoden för bedömning av hjälpstrategin för avgasrening beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga.

▼M4 —————

▼M1

Tillägg 1

PEMS-demonstrationsprovning vid typgodkännandet

1. INLEDNING

I det här tillägget beskrivs förfarandet för PEMS-demonstrationsprovning vid typgodkännande.

2. PROVFORDON

2.1	Egenskaperna hos det fordon som används för PEMS-demonstrationsprovningen ska vara representativa för den fordonskategori som är avsedd för installation av motorsystemet. Fordonet får vara en prototyp eller ett anpassat produktionsfordon.

2.2	Tillgängligheten och överensstämmelsen hos informationen om dataströmmen från den elektroniska styrenheten ska visas (t.ex. genom att man följer bestämmelserna i avsnitt 5 i bilaga II till denna förordning).

▼M6

2.3

Tillverkarna ska se till att fordon kan provas med PEMS-utrustning av en oberoende part på allmän väg genom att tillhandahålla lämpliga anpassningsdon till avgasrör, ge tillgång till signaler från den elektroniska styrenheten och utföra nödvändiga administrativa åtgärder. Tillverkaren får ta ut en rimlig avgift enligt vad som anges i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 715/2007.

▼M1

3. PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

▼M6

3.1 Fordonets nyttolast

För PEMS-demonstrationsprovningen får nyttolasten reproduceras och en konstgjord last användas.

▼M10

Fordonets nyttolast ska vara 50–60 % av fordonets maximala nyttolast. En avvikelse från det intervallet får överenskommas med godkännandemyndigheten. Skälet till en sådan avvikelse ska anges i provningsrapporten. De ytterligare krav som anges i bilaga II ska tillämpas.

▼M1

3.2 Omgivningsförhållanden

Provningen ska genomföras under de omgivningsförhållanden som beskrivs i punkt 4.2 i bilaga II.

3.3	Kylvätsketemperaturen ska motsvara den som anges i punkt 4.3 i bilaga II.

3.4	Bränsle, smörjmedel och reagens Bränslet, smörjoljan och reagensen för systemet för efterbehandling av avgaser ska uppfylla bestämmelserna i punkterna 4.4–4.4.3 i bilaga II.

3.5	Krav på körningen och driften Krav på körningen och driften ska vara de som beskrivs i punkterna 4.5–4.6.8 i bilaga II.

4. UTSLÄPPSBEDÖMNING

4.1	Provningen ska utföras och provningsresultaten beräknas i enlighet med avsnitt 6 i bilaga II.

5. RAPPORT

5.1

En teknisk rapport över PEMS-demonstrationsprovningen ska beskriva verksamheten och resultaten och innehålla minst följande information:

Allmän information enligt punkterna 10.1.1–10.1.1.14 i bilaga II.

Förklaring varför det/de fordon ( 8 ) som används för provningen kan anses vara representativa för den fordonskategori som är avsedd för motorsystemet.

Information om provningsutrustning och provningsuppgifter enligt beskrivningen i punkterna 10.1.3–10.1.4.8 i bilaga II.

Information om den provade motorn enligt beskrivningen i punkterna 10.1.5–10.1.5.20 i bilaga II.

Information om det fordon som använts vid provningen enligt beskrivningen i punkterna 10.1.6–10.1.6.18 i bilaga II.

Information om provningssträckans egenskaper enligt beskrivningen i punkterna 10.1.7–10.1.7.7 i bilaga II.

Information om momentana uppmätta uppgifter och beräknade uppgifter enligt beskrivningen i punkterna 10.1.8–10.1.9.24 i bilaga II.

Information om genomsnittsberäknade och integrerade uppgifter enligt beskrivningen i punkterna 10.1.10–10.1.10.12 i bilaga II.

Resultat för godkännande/underkännande enligt beskrivningen i punkterna 10.1.11–10.1.11.13 i bilaga II.

Information om provningskontroller enligt beskrivningen i punkterna 10.1.12–10.1.12.5 i bilaga II.

▼M10

Tillägg 2

Metod för bedömning av hjälpstrategin för avgasrening

För att kunna bedöma hjälpstrategin ska godkännandemyndigheten åtminstone kontrollera om kravet i detta tillägg är uppfyllda.

Den ökning av utsläppen som hjälpstrategin medför ska hållas på lägsta möjliga nivå:

Ökningen av de totala utsläppen vid användning av hjälpstrategin ska hållas på lägsta möjliga nivå vid normal användning av fordonen under hela deras livslängd.

Om en teknik eller konstruktion som möjliggör en bättre utsläppsbegränsning finns tillgänglig på marknaden vid tidpunkten för den preliminära bedömningen av hjälpstrategin ska den användas utan omotiverad modulering.

Om risk för plötslig och irreparabel motorskada används för att motivera en hjälpstrategi ska detta visas och dokumenteras på lämpligt sätt och omfatta följande:

Bevis på katastrofal (dvs. plötslig och irreparabel) motorskada ska tillhandahållas av tillverkaren tillsammans med en riskbedömning som innefattar en utvärdering av sannolikheten för att risken inträffar och svårighetsgraden av de möjliga konsekvenserna, inbegripet resultaten av de provningar som utförts i detta syfte.

Om en teknik eller konstruktion som eliminerar eller minskar denna risk finns tillgänglig på marknaden vid tidpunkten för ansökan om hjälpstrategin ska den användas så långt det är tekniskt möjligt (dvs. utan omotiverad modulering).

Hållbarheten hos motorn eller det utsläppsbegränsande systemets komponenter och det långsiktiga skyddet av dessa mot slitage och funktionsfel får inte anses vara ett giltigt skäl att godta en hjälpstrategi.

En lämplig teknisk beskrivning ska dokumentera varför det är nödvändigt att använda en hjälpstrategi för säker drift av fordonet:

Bevis på en ökad risk för den säkra driften av fordonet bör tillhandahållas av tillverkaren tillsammans med en riskbedömning som innefattar en utvärdering av sannolikheten för att risken inträffar och svårighetsgraden av de möjliga konsekvenserna, inbegripet resultaten av de provningar som utförts i detta syfte.

Om en annan teknik eller konstruktion som gör det möjligt att minska säkerhetsrisken finns tillgänglig på marknaden vid tidpunkten för ansökan om hjälpstrategin ska den användas så långt det är tekniskt möjligt (dvs. utan omotiverad modulering).

En lämplig teknisk beskrivning ska dokumentera varför det är nödvändigt att använda en hjälpstrategi för avgasrening vid start eller uppvärmning av motorn:

Bevis på behovet att använda en hjälpstrategi för avgasrening vid start av motorn ska tillhandahållas av tillverkaren tillsammans med en riskbedömning som innefattar en utvärdering av sannolikheten för att risken inträffar och svårighetsgraden av de möjliga konsekvenserna, inbegripet resultaten av de provningar som utförts i detta syfte.

Om en annan teknik eller konstruktion som möjliggör förbättrad utsläppsbegränsning vid start av motorn finns tillgänglig på marknaden vid tidpunkten för ansökan om hjälpstrategin ska den användas så långt det är tekniskt möjligt.

▼B

BILAGA VII

KONTROLL AV HÅLLBARHETEN HOS MOTORSYSTEM

1. INLEDNING

1.1

I denna bilaga fastställs de förfaranden som ska tillämpas för att välja ut de motorer som ska provas under en driftsackumuleringsplan för att fastställa försämringsfaktorer. Försämringsfaktorerna ska tillämpas i enlighet med kraven i punkt 3.6 i denna bilaga på de utsläpp som uppmäts i enlighet med bilaga III.

1.2	I denna bilaga beskrivs också utsläppsrelaterat och icke-utsläppsrelaterat underhåll som utförs på motorer som följer en driftsackumuleringsplan. Underhållet ska överensstämma med det underhåll som utförs på motorer i drift och meddelas ägarna till nya motorer och fordon.

▼M4

1.3	När det gäller dubbelbränslemotorer ska punkt 6.5 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49 också tillämpas.

▼B

2. URVAL AV MOTORER FÖR FASTSTÄLLANDE AV FÖRSÄMRINGSFAKTORER SOM PÅVERKAR MOTORNS LIVSLÄNGD

▼M4

2.1	Valet av motorer ska göras enligt punkt 2 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M4 —————

▼B

3. FASTSTÄLLANDE AV FÖRSÄMRINGSFAKTORER SOM PÅVERKAR MOTORNS LIVSLÄNGD

▼M4

3.1

Kraven för fastställande av försämringsfaktorer som påverkar motorns livslängd ska vara de som anges i punkt 3 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkterna 3.1.1–3.1.6.

▼M4

3.1.1

Punkt 3.2.1.3 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”3.2.1.3

De utsläppsvärden vid startpunkten och vid livslängdens slutpunkt som beräknas enligt punkt 3.5.2 ska uppfylla de gränsvärden som anges i tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009, men enskilda utsläppsresultat från provningspunkterna får överstiga de gränsvärdena.”

3.1.2

Punkt 3.2.1.9 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”3.2.1.9 Driftsackumuleringsplanen kan förkortas genom påskyndat åldrande på grundval av bränsleförbrukningen. Detta ska baseras på förhållandet mellan den typiska bränsleförbrukningen i drift och bränsleförbrukningen under åldringscykeln. Driftsackumuleringsplanen får inte minskas med mer än 30 procent, även om bränsleförbrukningen under åldringscykeln överstiger den typiska bränsleförbrukningen i drift med mer än 30 procent.”

3.1.3

Punkt 3.5.1 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”3.5.1

För varje förorening som uppmätts vid WHTC- och WHSC-varmstartsprovningarna och vid varje provningspunkt under driftsackumuleringsplanen ska en bäst anpassad linjär regressionsanalys utföras på grundval av alla provningsresultat. Resultaten från varje provning för varje enskild förorening ska uttryckas med samma antal decimaler som gränsvärdet för den föroreningen uttrycks med, enligt tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009, med tillägg av en decimal. Om det i enlighet med punkt 3.2.1.4 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49 har överenskommits att endast en provcykel (WHTC- eller WHSC-varmstartsprovning) ska genomföras vid varje provningspunkt och att den andra provcykeln (WHTC- eller WHSC-varmstartsprovning) endast ska köras i början och slutet av driftsackumuleringsplanen, ska regressionsanalysen bara utföras på grundval av provningsresultaten från den provcykel som körts vid varje provningspunkt.

På tillverkarens begäran och efter samtycke från godkännandemyndigheten ska en icke-linjär regression vara tillåten.”

3.1.4

Punkt 3.7.1 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”3.7.1

Motorerna ska uppfylla respektive gränsvärde för varje förorening, enligt tabellen i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009, efter tillämpning av försämringsfaktorerna på provningsresultaten enligt mätning i enlighet med bilaga III (egas, ePM). Beroende på typen av försämringsfaktor ska följande bestämmelser gälla:

Multiplikativ: (egas eller ePM) * försämringsfaktor ≤ gränsvärde

Additiv: (egas eller ePM) + försämringsfaktor ≤ gränsvärde”

3.1.5

Punkt 3.8.1 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”3.8.1.

Produktionsöverensstämmelsen för utsläpp ska kontrolleras på grundval av de krav som anges i avsnitt 7 i bilaga I till denna förordning.”

3.1.6

Punkt 3.8.3 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

3.8.3

För typgodkännande ska bara de försämringsfaktorer som anges i punkt 3.5 eller 3.6 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49 registreras i punkterna 1.4.1 och 1.4.2 i addendumet till tillägg 5 och i punkterna 1.4.1 och 1.4.2 i addendumet till tillägg 7 till bilaga I till denna förordning.

▼M4

3.2	Användande av marknadsbränslen är tillåtet för att utföra driftsackumuleringsplanen. Ett referensbränsle ska användas för att utföra utsläppsprovet. ▼M4 —————

▼M4

4. UNDERHÅLL

Kraven på underhåll ska vara de som anges i punkt 4 i bilaga 7 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

4.1 Utsläppsrelaterat planerat underhåll

▼M4 —————

▼B

BILAGA VIII

KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING

1. INLEDNING

1.1	I denna bilaga fastställs bestämmelser och provningsförfaranden för rapportering av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning.

2. ALLMÄNNA KRAV

▼M4

2.1	De allmänna kraven ska vara de som anges i punkt 2 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M4 —————

▼B

3. FASTSTÄLLANDE AV KOLDIOXIDUTSLÄPP

▼M4

3.1

Kraven för fastställande av koldioxidutsläppen ska vara de som anges i punkt 3 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 49, med det undantag som anges i punkt 3.1.1.

3.1.1

Punkt 3.1 och tillägg 1 till bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 49 ska inte tillämpas på dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon. I stället ska punkt 10.3 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49, som innehåller ytterligare dubbelbränslespecifika krav för fastställande av koldioxidutsläpp, tillämpas.

▼M4 —————

▼B

4. FASTSTÄLLANDE AV BRÄNSLEFÖRBRUKNING

▼M4

4.1	Kraven för fastställande av bränsleförbrukning ska vara de som anges i punkt 4 i bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M4 —————

▼M4

Bestämmelser för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för utvidgning av ett EG-typgodkännande av ett fordon som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning med en referensvikt över 2 380 kg men högst 2 610 kg.

5.1

De bestämmelser för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för utvidgning av ett typgodkännande av ett fordon som typgodkänts enligt denna förordning med en referensvikt över 2 380 kg men högst 2 610 kg, ska vara de som anges i tillägg 1 till bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som föreskrivs i punkterna 5.1.1 och 5.1.2 i denna förordning.

5.1.1

Punkt A.1.1.1 i tillägg 1 till bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”A.1.1.1

I detta tillägg fastställs bestämmelser och provningsförfaranden för rapportering av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för utvidgning av ett EG-typgodkännande av ett fordon som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning till ett fordon med en referensvikt över 2 380 kg men högst 2 610 kg.”

▼M10

5.1.2.

Punkt A.1.2.1 i tillägg 1 till bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”A.1.2.1

För att beviljas en utökning av ett EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på dess motor som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009 och dessa föreskrifter till ett fordon med en referensvikt på över 2 380 kg men högst 2 610 kg, ska tillverkaren uppfylla kraven avseende mätning av CO2-utsläpp och bränsleförbrukning som fastställs genom de förfaranden för utsläppsprovningar av typ 1 som anges i underbilaga 6 till bilaga XXI till kommissionens förordning (EU) 2017/1151, med endast hastighetskurv- och RCB-korrigering. Utsläppen av CO2 ska bestämmas i enlighet med tabell A6/2 utan beaktande av provningsresultaten för kriterieutsläpp, där fordonet under provningen inte får använda någon hjälpstrategi för avgasrening och ska betraktas som VH. De provningsrapporter som anges i tillägg 8a del I fram till och med punkt 2.1 och i tillägg 8b i bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2017/1151 ska lämnas in till typgodkännandemyndigheterna tillsammans med resultaten för förorenande utsläpp.

Tillverkaren ska till typgodkännandemyndigheten lämna en undertecknad försäkran om att alla varianter och versioner för vilka denna utökning begärs överensstämmer med utsläppskraven för typgodkännande i förordning (EG) nr 595/2009 och att provningen av typ 1 utförts i enlighet med föregående punkt.

Befintliga EU-typgodkännanden av ett fordon med en referensvikt på över 2 380 kg men högst 2 610 kg, med avseende på dess motor som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009, får förlängas senast den dag då dessa föreskrifter börjar tillämpas.

För särskilda motorer med kompressionständning som drivs med etanol (ED95) ska en fast kol-väte-syrekvot användas för beräkning av bränsleförbrukningsvärden, vilken ska vara C1H2,92O0,46”

▼M4

5.2	Utvidgning av ett typgodkännande enligt detta avsnitt är inte möjligt för dubbelbränslefordon.

▼M4 —————

▼B

BILAGA IX

SPECIFIKATIONER FÖR REFERENSBRÄNSLEN

▼M4

Tekniska uppgifter om bränslen för provning av motorer med kompressionständning och dubbelbränslemotorer

▼M3

Typ: Diesel (B7)

Parameter	Enhet	Gränsvärden (1)		Provningsmetod
Parameter	Enhet	Minimum	Maximum	Provningsmetod
Cetanindex		46,0		EN ISO 4264
Cetantal (2)		52,0	56,0	EN ISO 5165
Densitet vid 15 °C	kg/m3	833,0	837,0	EN ISO 12185
Destillering:
— 50 %-punkten	°C	245,0	—	EN ISO 3405
— 95 %-punkten	°C	345,0	360,0	EN ISO 3405
— slutlig kokpunkt	°C	—	370,0	EN ISO 3405
Flampunkt	°C	55	—	EN ISO 2719
Grumlingspunkt	°C	—	–10	EN 23015
Viskositet vid 40 °C	mm2/s	2,30	3,30	EN ISO 3104
Polycykliska aromatiska kolväten	% m/m	2,0	4,0	EN 12916
Svavelhalt	mg/kg	—	10,0	EN ISO 20846 EN ISO 20884
Kopparkorrosion 3h vid 50 °C		—	Klass 1	EN ISO 2160
Koksrester enligt Conradson (10 % DR)	% m/m	—	0,20	EN ISO 10370
Askhalt	% m/m	—	0,010	EN ISO 6245
Föroreningar totalt	mg/kg	—	24	EN 12662
Vattenhalt	mg/kg	—	200	EN ISO 12937
Syratal	mg KOH/g	—	0,10	EN ISO 6618
Smörjförmåga (HFRR-test smörjbarhetsgräns vid 60 °C)	μm	—	400	EN ISO 12156
Oxidationsstabilitet vid 110 °C (3)	h	20,0		EN 15751
Fettsyrametylester FAME (4)	% v/v	6,0	7,0	EN 14078
(1) De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats. När ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats. När ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, bör bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas. (2) Intervallet för cetantalet överensstämmer inte med kraven på ett minimiintervall för 4R. Vid en tvist mellan bränsleleverantören och bränsleanvändaren kan emellertid villkoren i ISO 4259 användas för att lösa sådana tvister, förutsatt att upprepade mätningar av ett tillräckligt antal för att nå erforderlig precision utförs snarare än enstaka bestämningar. (3) Även om oxidationsstabiliteten kontrolleras är det troligt att livslängden är begränsad. Leverantören ska rådfrågas om lagringsförhållanden och livslängd. (4) FAME-halten ska uppfylla specifikationerna i EN 14214.

▼B

Typ: Etanol för särskilda motorer med kompressionständning (ED95) (1)

Parameter	Enhet	Gränsvärden (2)		Provningsmetod (3)
		Minimum	Maximum	Provningsmetod (3)
Alkoholhalt totalt (etanol inklusive halt med längre mättade alkoholer)	% m/m	92,4		EN 15721
Andra längre mättade monoalkoholer (C3–C5)	% m/m		2,0	EN 15721
Metanol	% m/m		0,3	EN 15721
Densitet vid 15 °C	kg/m3	793,0	815,0	EN ISO 12185
Surhetsgrad, beräknad som ättiksyra	% m/m		0,0025	EN 15491
Utseende		Ljus och klar
Flampunkt	°C	10		EN 3679
Torrsubstans	mg/kg		15	EN 15691
Vattenhalt	% m/m		6,5	EN 15489 (4) EN-ISO 12937 EN15692
Aldehyder beräknade som acetaldehyd	% m/m		0,0050	ISO 1388-4
Estrar beräknade som etylacetat	% m/m		0,1	ASTM D1617
Svavelhalt	mg/kg		10,0	EN 15485 EN 15486
Sulfater	mg/kg		4,0	EN 15492
Partikelformiga föroreningar	mg/kg		24	EN 12662
Fosfor	mg/l		0,20	EN 15487
Oorganisk klorid	mg/kg		1,0	EN 15484 eller EN 15492
Koppar	mg/kg		0,100	EN 15488
Elektrisk ledningsförmåga	μS/cm		2,50	DIN 51627-4 eller prEN 15938
(1) Additiv, t.ex. cetanförbättringsmedel enligt motortillverkarens specifikationer, får tillsättas etanolbränslet, förutsatt att inga negativa bieffekter är kända. Om dessa villkor är uppfyllda är den högsta tillåtna mängden 10 % m/m. (2) De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; när ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas. (3) Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan. (4) Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationerna ska villkoren i EN 15489 tillämpas.

▼M4

Tekniska uppgifter om bränslen för provning av motorer med gnisttändning och dubbelbränslemotorer

▼M3

Typ: Bensin (E10)

Parameter	Enhet	Gränsvärden (1)		Provningsmetod
Parameter	Enhet	Minimum	Maximum	Provningsmetod
Researchoktantal, RON (2)		95,0	98,0	EN ISO 5164
Motoroktantal, MON (2)		85,0	89,0	EN ISO 5163
Densitet vid 15 °C	kg/m3	743,0	756,0	EN ISO 12185
Ångtryck (DVPE)	kPa	56,0	60,0	EN 13016-1
Vattenhalt		max 0,05. Utseende vid – 7 °C: klar och ljus		EN 12937
Destillering:
— avdunstning vid 70 °C	% v/v	34,0	46,0	EN ISO 3405
— avdunstning vid 100 °C	% v/v	54,0	62,0	EN ISO 3405
— avdunstning vid 150 °C	% v/v	86,0	94,0	EN ISO 3405
— slutlig kokpunkt	°C	170	195	EN ISO 3405
Restämne	% v/v	—	2,0	EN ISO 3405
Kolväteanalys:
— olefiner	% v/v	6,0	13,0	EN 22854
— aromatiska föreningar	% v/v	25,0	32,0	EN 22854
— bensen	% v/v	—	1,00	EN 22854 EN 238
— saturater	% v/v	rapporteras		EN 22854
Kol-/väteförhållande		rapporteras
Kol-/syreförhållande		rapporteras
Inledningsperiod (3)	minuter	480	—	EN ISO 7536
Syrehalt (4)	% m/m	3,3	3,7	EN 22854
Bindemedel tvättat med lösningsmedel (Förekommande bindemedel)	mg/100ml	—	4	EN ISO 6246
Svavelhalt (5)	mg/kg	—	10	EN ISO 20846 EN ISO 20884
Kopparkorrosion 3 h vid 50 °C		—	Klass 1	EN ISO 2160
Blyhalt	mg/l	—	5	EN 237
Fosforhalt (6)	mg/l	—	1,3	ASTM D 3231
Etanol (4)	% v/v	9,0	10,0	EN 22854
(1) De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; när ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas. (2) En korrektionsfaktor på 0,2 för MON och RON ska dras från beräkningen av det slutliga resultatet i enlighet med EN 228:2008.. (3) Bränslet kan innehålla de antioxidanter och metalldesaktivatorer som normalt används för att stabilisera strömmar av raffinaderigas men rengörings-/dispersionstillsatser och lösningsoljor får inte tillföras. (4) Etanol är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras referensbränslet. Etanol som används ska överensstämma med EN 15376. (5) Den verkliga svavelhalten i det bränsle som används i typ 6-provningen ska uppges. (6) Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly. (2) Motsvarande EN/ISO-metoder kommer att antas när de utfärdas för de egenskaper som anges ovan.

▼B

Typ: Etanol (E85)

Parameter	Enhet	Gränsvärden (1)		Provningsmetod
Parameter	Enhet	Minimum	Maximum	Provningsmetod
Researchoktantal, RON		95,0	—	EN ISO 5164
Motoroktantal, MON		85,0	—	EN ISO 5163
Densitet vid 15 °C	kg/m3	Rapporteras		ISO 3675
Ångtryck	kPa	40,0	60,0	EN ISO 13016-1 (DVPE)
Svavelhalt (2)	mg/kg	—	10	EN 15485 eller EN 15486
Oxidationsstabilitet	Minuter	360		EN ISO 7536
Förekommande bindemedel (tvättat med lösningsmedel)	mg/100ml	—	5	EN-ISO 6246
Utseende Ska bestämmas vid omgivningstemperatur eller 15 °C beroende på vad som är högst		Klar och ljus, synbart fri från suspergerade eller utfällda föroreningar		Visuell kontroll
Etanol och längre alkoholer (3)	% v/v	83	85	EN 1601 EN 13132 EN 14517 E DIN 51627-3
Längre alkoholer (C3–C8)	% v/v	—	2,0	E DIN 51627-3
Metanol	% v/v		1,00	E DIN 51627-3
Bensin (4)	% v/v	Återstod		EN 228
Fosfor	mg/l	0,20 (5)		EN 15487
Vattenhalt	% v/v		0,300	EN 15489 eller EN 15692
Halt av oorganiskt klor	mg/l		1	EN 15492
pHe		6,5	9,0	EN 15490
Kopparremskorrosion (3 h vid 50 °C)	Klassificering	Klass 1		EN ISO 2160
Surhetsgrad (som ättiksyra CH3COOH)	% m/m (mg/l)	—	0,0050 (40)	EN 15491
Elektrisk ledningsförmåga	μS/cm	1,5		DIN 51627-4 eller prEN 15938
Kol-/väteförhållande		Rapporteras
Kol-/syreförhållande		Rapporteras
(1) De värden som anges i specifikationerna är ”faktiska värden”. Vid fastställandet av gränsvärdena har villkoren enligt ISO 4259 ”Petroleumprodukter – Beräkning och tillämpning av precisionsmått hos provningsmetoder” tillämpats, och när ett minimivärde fastställts har en minsta skillnad av 2R över noll beaktats; när ett maximi- och ett minimivärde fastställts är den minsta skillnaden 4R (R = reproducerbarhet). Trots denna åtgärd, som är nödvändig av tekniska skäl, ska bränsletillverkaren eftersträva ett nollvärde när det föreskrivna maximivärdet är 2R och ett medelvärde i de fall maximi- och minimigränser anges. Om det är nödvändigt att klarlägga huruvida ett bränsle uppfyller kraven i specifikationen ska villkoren i ISO 4259 tillämpas. (2) Den verkliga svavelhalten i det bränsle som används för utsläppsprovningarna ska uppges. (3) Halten blyfri bensin kan bestämmas som 100 minus summan av procentsatserna för vatten, alkoholer, MTBE och ETBE. (4) Detta referensbränsle får inte avsiktligt tillföras föreningar som innehåller fosfor, järn, mangan eller bly. (5) Etanol som uppfyller kraven i EN 15376 är den enda syrehaltiga beståndsdel som avsiktligt får tillföras detta referensbränsle.

Typ: Motorgas

Parameter	Enhet	Bränsle A	Bränsle B	Provningsmetod
Sammansättning:				EN 27941
C3-halt	% v/v	30 ± 2	85 ± 2
C4-halt	% v/v	Återstod (1)	Återstod (1)
< C3, > C4	% v/v	Maximum 2	Maximum 2
Olefiner	% v/v	Maximum 12	Maximum 15
Avdunstningsåterstod	mg/kg	Maximum 50	Maximum 50	EN 15470
Vatten vid 0 °C		Fri	Fri	EN 15469
Total svavelhalt, inklusive odorant	mg/kg	Maximum 10	Maximum 10	EN 24260, ASTM D 3246 ASTM 6667
Vätesulfid		Ingen	Ingen	EN ISO 8819
Kopparremskorrosion (1 h vid 40 °C)	Klassificering	Klass 1	Klass 1	ISO 6251 (2)
Lukt		Karakteristisk	Karakteristisk
Motoroktantal (3)		Minimum 89,0	Minimum 89,0	EN 589 bilaga B
(1) Återstod ska avläsas enligt följande: återstod = 100 - C3 - <C3 - >C4 (2) Om provet innehåller korrosionsinhibitorer eller andra kemiska ämnen som minskar provets korrosivitet mot kopparbandet, kan det hända att denna metod inte är tillförlitlig för bestämning av förekomsten av korrosiva material. Därför är det förbjudet att tillsätta sådana ämnen enbart i syfte att påverka provningsmetoden. (3) På begäran av motortillverkaren kan ett högre motoroktantal användas för att utföra typgodkännandeprovningarna.

▼M4

Typ: Naturgas/biometan

Egenskaper	Enheter	Basvärde	Gränsvärden		Provningsmetod
			minimum	maximum
			Referensbränsle GR
Sammansättning:
Metan		87	84	89
Etan		13	11	15
Återstod (1)	mol-%	—	—	1	ISO 6974
Svavelhalt	mg/m3 (2)	—		10	ISO 6326-5

(1) Inerta gaser + C2+ (2) Värdet ska bestämmas vid standardförhållanden 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

Referensbränsle G23
Sammansättning:
Metan		92,5	91,5	93,5
Återstod (1)	mol-%	—	—	1	ISO 6974
N2	mol-%	7,5	6,5	8,5
Svavelhalt	mg/m3 (2)	—	—	10	ISO 6326-5

(1) Inerta gaser (andra än N2) + C2+ C2+ (2) Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

Referensbränsle G25
Sammansättning:
Metan	mol-%	86	84	88
Återstod (1)	mol-%	—	—	1	ISO 6974
N2	mol-%	14	12	16
Svavelhalt	mg/m3 (2)	—	—	10	ISO 6326-5
(1) Inerta gaser (andra än N2) + C2+ C2+ (2) Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa.

Referensbränsle G20
Sammansättning:
Metan	mol-%	100	99	100	ISO 6974
Återstod (1)	mol-%	—	—	1	ISO 6974
N2	mol-%				ISO 6974
Svavelhalt	mg/m3 (2)	—	—	10	ISO 6326-5
Wobbetal (netto)	MJ/m3 (3)	48,2	47,2	49,2
(1) Inerta gaser (andra än N2) + C2 + C2+ (2) Värdet ska bestämmas vid 293,2 K (20 °C) och 101,3 kPa. (3) Värdet ska bestämmas vid 273,2 K (0 °C) och 101,3 kPa.

▼B

BILAGA X

OMBORDDIAGNOS (OBD)

1. INLEDNING

1.1	I denna bilaga fastställs funktioner i omborddiagnossystem (OBD-system) som gäller begränsning av utsläpp från motorsystem som omfattas av denna förordning.

2. ALLMÄNNA KRAV

▼M4

2.1

De allmänna kraven ska vara de som anges i punkt 2 i bilaga 9A till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkt 2.2.1 i denna förordning.

▼M4

2.1.1

Punkterna 2.3.2.1 och 2.3.2.2 i bilaga 9A till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”2.3.2.1

Prestanda hos anordningen för efterbehandling av partikelformiga avgaser, inklusive processerna för filtrering och kontinuerlig regenerering, ska övervakas med beaktande av det OBD-gränsvärde som anges i tabell 1 i denna bilaga.

2.3.2.2

Före de datum som anges i artikel 4.8 i denna förordning och om ett väggflödesdieselpartikelfilter (DPF) används, kan tillverkaren välja att tillämpa de övervakningskrav för prestanda som anges i tillägg 8 till bilaga 9B till Uneces föreskrifter nr 49 i stället för kraven i punkt 2.3.2.1, om tillverkaren med teknisk dokumentation kan visa att det vid försämring finns ett positivt samband mellan förlusten av filtreringseffektivitet och förlusten av tryckfall (deltatryck) över dieselpartikelfiltret under de driftsförhållanden för motorn som anges i de provningar som beskrivs i tillägg 8 till bilaga 9B till Uneces föreskrifter nr 49.”

▼M4

2.2

Kommissionen ska före den 31 december 2012 se över övervakningskraven i punkt 2.3.2.1 i bilaga 9A till Uneces föreskrifter nr 49. Om det visar sig att det är tekniskt omöjligt att uppfylla kraven före de datum som anges i artikel 4.8 i denna förordning, ska kommissionen lägga fram ett förslag om ändring av datumen.

▼M4 —————

▼B

2.4

Alternativt godkännande

▼M4

2.4.1

För fordon i kategorierna M2 och N1, för fordon i kategorierna M1 och N2 med en högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last på högst 7,5 ton och för fordon i kategori M3 i klass I, klass II, klass A och klass B enligt definitionerna i bilaga I till direktiv 2001/85/EG med en tillåten vikt på högst 7,5 ton får, på begäran av tillverkaren, överensstämmelse med kraven i bilaga XI till förordning (EG) nr 692/2008 anses vara likvärdig med överensstämmelse med denna bilaga, i enlighet med följande likvärdigheter:

▼M4

2.4.1.1 OBD-kraven enligt Euro 6–plus IUPR i tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008 ska anses vara likvärdiga med bokstaven A i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till denna förordning.

2.4.1.2 OBD-kraven enligt Euro 6–1 i tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008 ska anses vara likvärdiga med bokstaven B i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till denna förordning.

▼M7

2.4.1.3 OBD-kraven enligt Euro 6–2 i tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008 ska anses vara likvärdiga med bokstäverna C och D i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till denna förordning.

▼M10

2.4.1.4 OBD-kraven enligt Euro 6-2 i tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2017/1151 ska anses vara likvärdiga med bokstaven E i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till den här förordningen.

▼M4

2.4.1.a Om ett sådant alternativt godkännande används ska informationen avseende OBD-system i punkterna 3.2.12.2.7.1–3.2.12.2.7.4 i del 2 i tillägg 4 till bilaga I ersättas med den information som anges i punkt 3.2.12.2.7 i tillägg 3 till bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008.

2.4.1.b De likvärdigheter som anges i punkt 2.4.1 ska tillämpas på följande sätt:

2.4.1.b.1

De OBD-gränsvärden och tidpunkter som anges i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till denna förordning och som är relevanta för den bokstav för vilken typgodkännandet söks ska tillämpas.

2.4.1.b.2

De krav avseende begränsning av NOx-utsläpp som anges i punkterna 2.1.2.2.1–2.1.2.2.5. i bilaga XIII ska tillämpas.

▼B

2.4.2

►M1 ◄

Som ett alternativ till de krav som anges i avsnitt 4 i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 och de krav som beskrivs i denna bilaga, kan motortillverkare vars globala produktion av motorer inom en motortyp som omfattas av denna förordning understiger 500 motorer per år beviljas EG-typgodkännande på grundval av de övriga kraven i denna förordning om övervakningen av motorsystemets komponenter för utsläppsbegränsning åtminstone omfattar kretskontinuitet samt ändamålsenlighet och rimlighet hos givarvärden och om efterbehandlingssystemet övervakas åtminstone med avseende på totalt funktionsstopp. Motortillverkare vars globala produktion av motorer inom en motortyp som omfattas av denna förordning understiger 50 motorer per år kan beviljas EG-typgodkännande på grundval av kraven i denna förordning om övervakningen av motorsystemets komponenter för utsläppsbegränsning åtminstone omfattar kretskontinuitet samt ändamålsenlighet och rimlighet hos givarvärden (komponentövervakning).

▼M1

En tillverkare får inte använda alternativa bestämmelser i den här punkten för fler än 500 motorer per år.

▼M1 —————

▼B

2.4.4

Godkännandemyndigheten ska informera kommissionen om omständigheterna för varje typgodkännande som beviljas enligt avsnitten 2.4.1 och 2.4.2.

2.5

Produktionsöverensstämmelse

OBD-systemet omfattas av de krav för produktionsöverensstämmelse som anges i direktiv 2007/46/EG.

Om godkännandemyndigheten beslutar att en kontroll av produktionsöverensstämmelsen hos OBD-systemet är nödvändig ska kontrollen utföras i enlighet med de krav som anges i bilaga I till denna förordning.

▼M4

2.6

Dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon

2.6.1

Dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska oavsett om de arbetar i dubbelbränsleläge eller dieselläge uppfylla de krav för dieselmotorer som anges i denna bilaga.

2.6.2

Utöver punkt 2.6.1 ska dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon dessutom uppfylla kraven på omborddiagnos som anges i punkt 7 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

2.6.3

Bestämmelserna om alternativt godkännande enligt punkt 2.4.1 ska inte gälla för dubbelbränslefordon och dubbelbränslemotorer.

▼B

3. PRESTANDAKRAV

3.1	Prestandakraven ska vara de som anges i avsnitt 5 i bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

3.2

OBD-gränsvärden

▼M4

3.2.1

De OBD-gränsvärden som är tillämpliga på OBD-systemet är de som anges i raden 'Allmänna krav' i tabell 1 för motorer med kompressionständning och i tabell 2 för motorer med gnisttändning.

3.2.2

Till slutet av den infasningsperiod som anges i artikel 4.7 ska man tillämpa de OBD-gränsvärden som anges i raden 'Infasningsperiod' i tabell 1 för motorer med kompressionständning och i tabell 2 för motorer med gnisttändning.

Tabell 1

OBD-gränsvärden (motorer med kompressionständning, inklusive dubbelbränslemotorer)

	Gränsvärde i mg/kWh
	NOx	PM massa
Infasningsperiod	1 500	25
Allmänna krav	1 200	25

Tabell 2

OBD-gränsvärden (motorer med gnisttändning)

	Gränsvärde i mg/kWh
	NOx	CO
Infasningsperiod	1 500	7 500 (1)
Allmänna krav	1 200	7 500
(1) Gränsvärdet ska gälla från de datum som anges i rad B i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I.

▼B

4. DEMONSTRATIONSKRAV

▼M4

4.1	Demonstrationskraven ska vara de som anges i punkt 4 i bilaga 9A till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M4 —————

▼B

5. DOKUMENTATIONSKRAV

▼M4

5.1	Dokumentationskraven ska vara de som anges i punkt 5 i bilaga 9A till Uneces föreskrifter nr 49. Dokumentationspaketet ska tillhandahållas enligt bestämmelserna i artikel 5.3 och avsnitt 8 i bilaga I till den här förordningen.

6. KRAV PÅ PRESTANDA I DRIFT

6.1

Kraven på prestanda i drift ska vara de som anges i punkt 6 i bilaga 9A till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkterna 6.1.1–6.1.3 i denna förordning.

6.1.1

Dokumentationspaketet ska tillhandahållas enligt bestämmelserna i artikel 5.3 och avsnitt 8 i bilaga I till den här förordningen.

6.1.2

Minsta prestandakvot i drift

Punkt 6.2.2 i bilaga 9A till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

Värdet för minsta prestandakvot i drift IUPR(min) är 0,1 för alla övervakare.

6.1.3

De villkor som anges i punkt A.1.5 i tillägg 1 till Uneces föreskrifter nr 49 ska ses över efter den infasningsperiod som anges i artikel 4.7 i denna förordning.

6.2

Bedömning av prestanda i drift under infasningsperioden

6.2.1

Under den infasningsperiod som fastställs i artikel 4.7 ska bedömningen av OBD-systemets prestanda i drift utföras i enlighet med bestämmelserna i tillägg 5 till denna bilaga.

6.2.2

Under den infasningsperiod som fastställs i artikel 4.7 är OBD-systemens överensstämmelse med kraven i punkt 6.2.3 i bilaga 9A till Uneces föreskrifter nr 49 inte obligatoriskt.

▼M4 —————

▼B

Tillägg 5

Bedömning av OBD-systemets prestanda i drift under infasningsperioden

1. ALLMÄNT

1.1	I detta tillägg fastställs förfarandet för bedömning av OBD-systemets prestanda i drift med avseende på bestämmelserna i avsnitt 6 under den infasningsperiod som anges i artikel 4.7.

2. FÖRFARANDE FÖR BEDÖMNING AV OBD-PRESTANDA I DRIFT

2.1	Bedömningen av prestanda i drift under den infasningsperiod som anges i artikel 4.7 ska bestå av ett undersökningsprogram som inbegriper minst två undersökningar av prestandan i drift, var och en med 9 månaders varaktighet. Dessa två undersökningar ska vara genomförda senast den 1 juli 2015.

2.2	Varje tillverkares första undersökning ska börja när det första färdigbyggda eller etappvis färdigbyggda fordonet med en motor som producerats av tillverkaren och typgodkänts enligt denna förordning tas i drift.

2.3	Undersökningarna ska organiseras och utföras av varje tillverkare, i nära samarbete med den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet för de berörda fordonen eller motorerna.

2.4

Uppgiftshantering under den infasningsperiod som anges i artikel 4.7

2.4.1 För att uppnå syftet med den infasningsperiod som anges i artikel 4.7 med avseende på förbättringar av bedömningen av de krav på OBD-prestanda i drift som anges i tillägg 4 till denna bilaga ska tillverkarna förse godkännandemyndigheterna och kommissionen med följande information:

De IUPR-uppgifter som tillverkarna ska lämna i enlighet med avsnitt 6 i detta tillägg.

Ytterligare OBD-information som tillverkarna ska lämna enligt denna förordning och som kan eller inte kan anses vara konfidentiell.

Ytterligare uppgifter som lämnas frivilligt av tillverkaren som ett stöd för att uppnå syftet med infasningsperioden och som tillverkaren kan anse vara affärsmässigt känslig.

2.4.2 Vidarebefordran av information som anses vara konfidentiell eller affärsmässigt känslig i den mening som avses i denna förordning och som tillhör den kategori som avses i avsnitt 2.4.1 b eller c till andra tredje parter än de som avses i avsnitten 2.4.1 och 2.4.3 ska kräva tillverkarens tillstånd.

2.4.3 De kompletterande uppgifter inom den kategori som definieras i avsnitt 2.4.1 c och som rimligt kan anses vara affärsmässigt känsliga kan till exempel vara av följande natur:

Information som kan göra det möjligt att fastställa eller sluta sig till antingen fordons- eller motortillverkarens identitet, eller fordonsanvändarens identitet, med rimlig tillförlitlighet.

Information om mättekniker som är under utarbetande.

2.5	Avsnitt 2.4 i tillägg 4 ska vara tillämpligt på problem som uppstår på grund av felaktiga eller icke överensstämmande kommunikationsgränssnitt.

2.6	Motorer eller fordon där insamlingen av prestandauppgifter i drift påverkar OBD-övervakningens prestanda ska anses vara icke överensstämmande.

3. UPPGIFTER OM OBD-PRESTANDA I DRIFT

3.1	De uppgifter om OBD-prestanda i drift som ska beaktas vid bedömningen av överensstämmelsen hos en OBD-motorfamilj ska vara de som registrerats av OBD-systemet enligt avsnitt 6 i bilaga 9C till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 och görs tillgängliga enligt avsnitt 7 i den bilagan.

4. VAL AV MOTOR ELLER FORDON

4.1 Val av motor

4.1.1 I var och en av de två undersökningar som krävs i avsnitt 2.1 ska bara en motorfamilj och en OBD-motorfamilj beaktas.

4.1.2 Om en tillverkare före den 1 juli 2015 har släppt ut mer än en motorfamilj eller OBD-motorfamilj på marknaden ska de två undersökningarna omfatta olika motorfamiljer respektive OBD-motorfamiljer.

4.1.3 En av undersökningarna ska utföras med fordon utrustade med motorer som tillhör den motorfamilj som har den högsta försäljningsvolym som rimligt kan förväntas efter den 31 december 2013, med hänsyn till den information som lämnats av tillverkaren.

4.1.4 Motorer i en enda motorfamilj eller OBD-motorfamilj får fortsätta att inkluderas i samma undersökning även om de övervakningssystem som de är utrustade med tillhör olika generationer eller har olika förändringsstatus.

4.2 Val av fordon

4.2.1 Reglerna för val av fordon ska vara de som anges i avsnitt 4.2 i tillägg 4 till denna bilaga.

5. PRESTANDAUNDERSÖKNINGAR I DRIFT

5.1 Insamling av prestandauppgifter i drift

5.1.1 Reglerna för insamling av prestandauppgifter i drift ska vara de som anges i avsnitt 5.1 i tillägg 4.

Trots bestämmelserna i avsnitt 5.1.2 i tillägg 4 ska resultaten från den grupp av övervakare som omfattas av utvärderingen inte beaktas om ett minimivärde på 25 för dess nämnare inte har uppnåtts, om inte detta skulle leda till att färre än 10 fordon omfattas av provtagningen under den nio månader långa undersökningen.

5.2 Bedömning av prestanda i drift

5.2.1 En bedömning av prestandan i drift ska göras för varje grupp av övervakare inom den berörda OBD-motorfamiljen i ett fordonssegment.

5.2.2 Den faktiska prestandakvoten per grupp av övervakare för en enskild motor (IUPRg) ska beräknas utifrån den täljareg och nämnareg som återvunnits från OBD-systemet i det fordon det är monterat i.

5.2.3 Bedömningen av OBD-motorfamiljens prestanda i drift ska göras för varje grupp av övervakare inom den berörda OBD-motorfamiljen i ett fordonssegment i enlighet med kraven i avsnitt 6.5.1 i denna bilaga.

5.2.4 Om något av de villkor som anges i avsnitt 6.5.1 i denna bilaga inte uppfylls ska detta rapporteras till godkännandemyndigheten tillsammans med tillverkarens bedömning av skälet till att denna situation har uppstått och, om tillämpligt, en plan för de åtgärder som tillverkaren kommer att vidta för att korrigera problemet för alla fordon registrerade för första gången i unionen senast efter infasningsperiodens slut.

6. RAPPORT TILL GODKÄNNANDEMYNDIGHETEN OCH KOMMISSIONEN

För varje undersökning som utförs i enlighet med bestämmelserna i detta tillägg ska tillverkaren förse godkännandemyndigheten och kommissionen med en rapport om OBD-motorfamiljens prestanda i drift som innehåller följande information:

6.1

En förteckning över de motorfamiljer och OBD-motorfamiljer som omfattas av undersökningen.

6.2

Information om de fordon som omfattas av undersökningen, inklusive följande:

Totalt antal fordon som omfattas av undersökningen.

Antal och typ av fordonssegment.

Fordonets identifieringsnummer och en kortfattad beskrivning (typ-variant-version) av varje fordon.

Det segment som varje enskilt fordon tillhör.

Den vanliga typen av driftsanvändning eller driftssätt för varje enskilt fordon.

Den ackumulerade körsträckan för varje enskilt fordon och/eller de ackumulerade driftstimmarna för dess motor.

6.3

Information om prestanda i drift för varje fordon, inklusive följande uppgifter:

Täljareg, nämnareg och prestandakvot i drift (IUPRg) för varje grupp av övervakare.

Den allmänna nämnaren, tändcykelräknarens värde och det totala antalet driftstimmar.

6.4

Resultaten av prestandastatistiken i drift för varje grupp av övervakare, inklusive följande uppgifter:

Medelvärdet för provets IUPRg-värden.

Det antal och den andel motorer i provet som har ett IUPRg-värde som är lika med eller högre än IUPRm(min).

▼M4 —————

▼B

BILAGA XI

EG-TYPGODKÄNNANDE AV ERSÄTTANDE UTSLÄPPSBEGRÄNSANDE ANORDNINGAR SOM SEPARATA TEKNISKA ENHETER

1. INLEDNING

1.1	Denna bilaga innehåller tilläggskrav för typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som separata tekniska enheter.

2. ALLMÄNNA KRAV

2.1 Märkning

2.1.1

Varje ersättande utsläppsbegränsande anordning ska vara försedd med minst följande identifieringsuppgifter:

Tillverkarens namn eller varumärke.

Fabrikat och artikelnummer som identifierar den ersättande utsläppsbegränsande anordningen enligt de uppgifter som registrerats i det informationsdokument som utfärdats i enlighet med den mall som anges i tillägg 1.

2.1.2

Varje ersättande utsläppsbegränsande originalanordning ska vara försedd med minst följande identifieringsuppgifter:

Fordons- eller motortillverkarens namn eller varumärke.

Fabrikat och artikelnummer som identifierar den ersättande utsläppsbegränsande originalanordningen enligt de uppgifter som registrerats i den information som avses i punkt 2.3.

2.2 Dokumentation

2.2.1

Varje ersättande utsläppsbegränsande anordning ska åtföljas av följande uppgifter:

Tillverkarens namn eller varumärke.

De fordon eller motorer, inklusive tillverkningsår, för vilka den ersättande utsläppsbegränsande anordningen har godkänts, inklusive om tillämpligt en märkning för att identifiera om den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är lämplig för montering i ett fordon som är utrustat med ett omborddiagnossystem (OBD).

Installationsanvisningar.

De uppgifter som avses i denna punkt ska vara tillgängliga i den produktkatalog som distribueras till försäljningsställena av tillverkaren av de ersättande utsläppsbegränsande anordningarna.

2.2.2

Varje ersättande utsläppsbegränsande originalanordning ska vara försedd med minst följande identifieringsuppgifter:

Fordons- eller motortillverkarens namn eller varumärke.

Fabrikat och artikelnummer som identifierar den ersättande utsläppsbegränsande originalanordningen enligt de uppgifter som registrerats i den information som avses i punkt 2.3.

De fordon eller motorer för vilka den ersättande utsläppsbegränsande originalanordningen är av en typ som omfattas av punkt 3.2.12.2.1 i tillägg 4 till bilaga I, inklusive om tillämpligt en märkning för att identifiera om den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är lämplig för montering i ett fordon som är utrustat med ett omborddiagnossystem (OBD).

Installationsanvisningar.

De uppgifter som avses i denna punkt ska vara tillgängliga i den produktkatalog som distribueras till försäljningsställena av fordons- eller motortillverkaren.

2.3

För en ersättande utsläppsbegränsande originalanordning ska fordons- eller motortillverkaren förse godkännandemyndigheten med den information som är nödvändig i elektroniskt format som kopplar samman de relevanta artikelnumren och typgodkännandedokumentationen.

Denna information ska innehålla följande uppgifter:

Fabrikat och typ(er) av fordon eller motor.

Fabrikat och typ(er) av ersättande utsläppsbegränsande originalanordning.

Artikelnummer för ersättande utsläppsbegränsande originalanordning.

Typgodkännandenummer för relevanta motor- eller fordonstyp(er).

3. EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKE FÖR SEPARAT TEKNISK ENHET

3.1	Varje ersättande utsläppsbegränsande anordning som överensstämmer med den typ som godkänts enligt denna förordning som separat teknisk enhet ska vara märkt med ett EG-typgodkännandemärke.

3.2

Detta märke ska bestå av en rektangel som omger den gemena bokstaven ”e” följd av sifferbeteckningen för den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännandet:

för Tyskland,

för Frankrike,

för Italien,

för Nederländerna,

för Sverige,

för Belgien,

för Ungern,

för Tjeckien,

för Spanien,

11.

för Förenade kungariket,

12.

för Österrike,

13.

för Luxemburg,

17.

för Finland,

18.

för Danmark,

19.

för Rumänien,

20.

för Polen,

21.

för Portugal,

23.

för Grekland,

24.

för Irland,

▼M2

25.

för Kroatien,

▼B

26.

för Slovenien,

27.

för Slovakien,

29.

för Estland,

32.

för Lettland,

34.

för Bulgarien,

36.

för Litauen,

49.

för Cypern,

50.

för Malta.

EG-typgodkännandemärket ska i närheten av rektangeln även innehålla det ”basgodkännandenummer” som ingår i avsnitt 4 av det typgodkännandenummer som avses i bilaga VII till direktiv 2007/46/EG, föregått av de två siffror som anger det löpnummer som tilldelats den senaste betydande tekniska ändringen av förordning (EG) nr 595/2009 eller denna förordning vid den tidpunkt då EG-typgodkännandet av separat teknisk enhet beviljades. För den här förordningen är löpnumret 00.

3.3	EG-typgodkännandemärket ska vara fäst på den ersättande utsläppsbegränsande anordningen på sådant sätt att det är tydligt läsbart och outplånligt. Det ska om möjligt vara synligt när den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är installerad i fordonet.

3.4	Ett exempel på EG-typgodkännandemärket för separat teknisk enhet ges i tillägg 8 till bilaga I.

4. TEKNISKA KRAV

4.1 Allmänna krav

4.1.1

Den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ska vara utformad och konstruerad och kunna monteras så att motorn och fordonet kan uppfylla de regler som de ursprungligen överensstämde med och så att utsläppen av föroreningar begränsas effektivt under fordonets normala livslängd och under normala användningsförhållanden.

4.1.2

Den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ska installeras i exakt samma läge som den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen, och avgas-, temperatur- och tryckgivarnas placering i avgasledningen ska inte ändras.

4.1.3

Om den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen inbegriper värmeskydd ska den ersättande utsläppsbegränsande anordningen inbegripa likvärdigt skydd.

4.1.4

På begäran av den som ansöker om typgodkännande för ersättningskomponenten ska den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet för motorsystemet på icke-diskriminerande villkor göra den information som avses i punkterna 3.2.12.2.6.8.1 och 3.2.12.2.6.8.2 i del 1 i det informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I tillgänglig för varje motor som ska provas.

4.2 Allmänna hållbarhetskrav

Den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ska vara hållbar, det vill säga den ska vara utformad och konstruerad och kunna monteras så att ett rimligt motstånd mot de korrosions- och oxideringsangrepp som den kan utsättas för uppnås med beaktande av de förhållanden under vilka fordonet används.

Den ersättande utsläppsbegränsande anordningens utformning ska vara sådan att de delar som är aktiva vid utsläppsbegränsningen har tillräckligt skydd mot mekaniska stötar för att säkerställa att utsläppen av föroreningar begränsas effektivt under fordonets normala livslängd och under normala användningsförhållanden.

Den som ansöker om typgodkännande ska förse godkännandemyndigheten med detaljerade uppgifter om den provning som använts för att fastställa stabilitet mot mekaniska stötar och resultatet av den provningen.

4.3 Krav avseende utsläpp

▼M4

4.3.1 Beskrivning av förfarande för utvärdering av utsläpp

De motorer som anges i artikel 16.4 a och som är utrustade med ett fullständigt system för avgasrening, inklusive en ersättande utsläppsbegränsande anordning av den typ för vilken godkännande begärs, ska undergå lämpliga provningar för den avsedda användningen enligt bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49, för att jämföra dess prestanda med originalsystemet för avgasrening enligt det förfarande som beskrivs i punkterna 4.3.1.1 och 4.3.1.2.

▼B

4.3.1.1

Om den ersättande utsläppsbegränsande anordningen inte omfattar hela systemet för avgasrening ska bara ny originalutrustning eller nya ersättande utsläppsbegränsande originalkomponenter användas för att sörja för ett fullständigt system.

4.3.1.2

Avgasreningssystemet ska åldras i enlighet med det förfarande som beskrivs i punkt 4.3.2.4 och undergå ny provning för att fastställa hållbarheten hos dess utsläppsprestanda.

En ersättande utsläppsbegränsande anordnings hållbarhet fastställs genom en jämförelse mellan två på varande följande uppsättningar av avgasutsläppsprovningar.

Den första uppsättningen är den som görs med den ersättande utsläppsbegränsande anordning som har körts in med tolv WHSC-provcykler.

Den andra uppsättningen är den som görs med den ersättande utsläppsbegränsande anordning som har åldrats enligt de förfarande som beskrivs närmare nedan.

Om ansökan gäller godkännande av olika typer av motorer från samma motortillverkare, och förutsatt att dessa olika motortyper är utrustade med ett identiskt originalsystem för avgasrening, kan provningen begränsas till minst två motorer som väljs efter överenskommelse med godkännandemyndigheten.

4.3.2 Förfarande för utvärdering av utsläppsprestanda hos en ersättande utsläppsbegränsande anordning

4.3.2.1

Motorn eller motorerna ska vara utrustade med en ny ursprunglig utsläppsbegränsande anordning enligt artikel 16.4.

▼M4

Systemet för efterbehandling av avgaser ska vara förkonditionerat med tolv WHSC-provcykler. Efter denna förkonditionering ska motorerna provas enligt de förfaranden för WHDC-provning som anges i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49. Tre avgasprovningar av varje lämplig typ ska utföras.

▼B

Provmotorerna med det ursprungliga systemet för efterbehandling av avgaser eller det ersättande originalsystemet för efterbehandling av avgaser ska uppfylla gränsvärdena enligt motorns eller fordonets typgodkännande.

4.3.2.2

Avgasprovning med ersättande utsläppsbegränsande anordning

Den ersättande utsläppsbegränsande anordning som ska utvärderas ska monteras i systemet för efterbehandling av avgaser i enlighet med kraven i punkt 4.3.2.1 och ersätta den relevanta ursprungliga anordningen för efterbehandling av avgaser.

▼M4

Det system för efterbehandling av avgaser som innehåller den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ska sedan förkonditioneras med tolv WHSC-provcykler. Efter denna förkonditionering ska motorerna provas enligt de förfaranden för WHDC-provning som anges i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49. Tre avgasprovningar av varje lämplig typ ska utföras.

▼B

4.3.2.3

Inledande utvärdering av utsläppen av föroreningar hos motorer utrustade med ersättande utsläppsbegränsande anordningar

Kraven rörande utsläpp hos motorer utrustade med den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ska anses vara uppfyllda om resultaten för varje reglerad förorening (CO, kolväten, NMHC, metan, NOx, NH3, partikelmassa och partikelantal enligt vad som är lämpligt för typgodkännandet av motorn) uppfyller följande villkor:

M ≤ 0,85S + 0,4G

M ≤ G

där

är medelvärdet för utsläppen av en förorening från de tre provningarna med den ersättande utsläppsbegränsande anordningen,

är medelvärdet för utsläppen av en förorening från de tre provningarna med den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen eller den ersättande utsläppsbegränsande originalanordningen,

är gränsvärdet för utsläppen av en förorening enligt typgodkännandet för fordonet.

▼M6

4.3.2.4

Hållbarhet för utsläppsprestanda

Det system för efterbehandling av avgaser som provas i enlighet med punkt 4.3.2.2, och där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, ska genomgå det hållbarhetsförfarande som beskrivs i tillägg 3.

▼B

4.3.2.5

Avgasprovning med åldrad ersättande utsläppsbegränsande anordning

Det åldrade systemet för efterbehandling av avgaser som inbegriper den åldrade ersättande utsläppsbegränsande anordningen ska sedan monteras i den provmotor som används enligt punkterna 4.3.2.1 och 4.3.2.2.

▼M4

Det åldrade systemet för efterbehandling av avgaser ska förkonditioneras med tolv WHSC-provcykler och sedan provas enligt de förfaranden för WHDC-provning som beskrivs i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49. Tre avgasprovningar av varje lämplig typ ska utföras.

4.3.2.6

Fastställande av åldringsfaktor för den ersättande utsläppsbegränsande anordningen

Åldringsfaktorn för varje förorening ska vara kvoten av de tillämpade gränsvärdena vid livslängdens slutpunkt och vid början av driftsackumuleringen (om t.ex. utsläppen av förorening A vid början av driftsackumuleringen är 1,50 g/kWh och utsläppen vid livslängdens slutpunkt är 1,82 g/kWh, är åldringsfaktorn 1,82/1,50 = 1,21).

▼B

4.3.2.7

Utvärdering av utsläpp av föroreningar hos motorer utrustade med ersättande utsläppsbegränsande anordningar

Kraven rörande utsläpp hos motorer utrustade med den åldrade ersättande utsläppsbegränsande anordningen (enligt punkt 4.3.2.5) ska anses vara uppfyllda om resultaten för varje reglerad förorening (CO, kolväten, NMHC, metan, NOx, NH3, partikelmassa och partikelantal enligt vad som är lämpligt för typgodkännandet av motorn) uppfyller följande villkor:

M × AF ≤ G

där

är medelvärdet för utsläppen av en förorening från de tre provningarna med den förkonditionerade ersättande utsläppsbegränsande anordningen före åldring (dvs. resultaten från avsnitt 4.3.2.),

är åldringsfaktorn för en förorening,

är gränsvärdet för utsläppen av en förorening enligt typgodkännandet för fordonet (fordonen).

4.3.3 Teknisk familj av ersättande utsläppsbegränsande anordningar

Tillverkaren kan fastställa en teknisk familj av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som ska identifieras genom grundläggande egenskaper som ska vara gemensamma för anordningar inom familjen.

För att tillhöra samma tekniska familj av ersättande utsläppsbegränsande anordningar ska de ersättande utsläppsbegränsande anordningarna uppfylla följande krav:

Samma mekanism för utsläppsbegränsning (oxidationskatalysator, trevägskatalysator, partikelfilter, selektiv katalytisk reduktion för NOx etc.).

Samma substratmaterial (samma typ av keram eller samma typ av metall).

Samma substrattyp och celltäthet.

Samma katalytiskt aktiva material och, om det är mer än ett, samma andel av katalytiskt aktiva material.

Samma totala laddning av katalytiskt aktiva material.

Samma typ av tvättskikt anbringat genom samma process.

4.3.4 Bedömning av hållbarheten för utsläppsprestandan hos en ersättande utsläppsbegränsande anordning med hjälp av en åldringsfaktor för teknisk familj

Om tillverkaren har fastställt en teknisk familj av ersättande utsläppsbegränsande anordningar kan de förfaranden som beskrivs i punkt 4.3.2 användas för att fastställa åldringsfaktorerna för varje förorening för huvudanordningen i den familjen. Den motor som dessa provningar utförs på ska ha en minsta motorvolym på (0,75 dm3) per cylinder.

4.3.4.1 Fastställande av hållbarhetsprestanda för familjemedlemmar

En ersättande utsläppsbegränsande anordning A inom en familj som är avsedd att monteras i en motor med volymen CA kan anses ha samma åldringsfaktorer som den ersättande utsläppsbegränsande huvudanordningen P, fastställda på en motor med volymen CP, om följande villkor är uppfyllda:

VA/CA ≥ VP/CP

där

är substratvolymen (i dm3) hos den ersättande utsläppsbegränsande anordningen A,

är substratvolymen (i dm3) hos den ersättande utsläppsbegränsande huvudanordningen P i samma familj, och

båda motorerna använder samma metod för regenerering av eventuella utsläppsbegränsande anordningar inbegripna i det ursprungliga systemet för efterbehandling av avgaser. Detta krav ska bara vara tillämpligt om anordningar som kräver regenerering är inbegripna i det ursprungliga systemet för efterbehandling av avgaser.

Om dessa villkor är uppfyllda kan hållbarhetsprestandan för utsläpp hos andra medlemmar i familjen fastställas på grundval av de utsläppsresultat (S) för den familjemedlemmen som fastställts enligt kraven i punkterna 4.3.2.1, 4.3.2.2 och 4.3.2.3 och med hjälp av de åldringsfaktorer som fastställts för huvudanordningen i den familjen.

▼M6

4.3.5 Bränslen

I det fall som beskrivs i punkt 1.1.2 i bilaga I ska det provningsförfarande som anges i punkterna 4.3.1–4.3.2.7 i denna bilaga genomföras med de bränslen som angetts av tillverkaren av originalmotorsystemet. Efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten får dock det hållbarhetsförfarande som fastställs i tillägg 3 och som avses i punkt 4.3.2.4 genomföras med endast det bränsle som utgör det sämsta alternativet i fråga om åldring.

▼B

4.4 Krav avseende utsläppsmottryck

Mottrycket ska inte leda till att det fullständiga avgassystemet överskrider det värde som anges enligt punkt 4.1.2 i bilaga I.

4.5 Krav avseende OBD-kompatibilitet (endast tillämpligt på ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras i fordon utrustade med ett OBD-system)

4.5.1

Demonstration av OBD-kompatibilitet krävs bara om den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen övervakades i den ursprungliga konfigurationen.

4.5.2

Den ersättande utsläppsbegränsande anordningens kompatibilitet med OBD-systemet ska visas med hjälp av de förfaranden som beskrivs i bilaga X till denna förordning och bilaga 9B till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 för ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras i motor- eller fordonstyper som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009 och denna förordning.

4.5.3

De bestämmelserna i FN/ECE:s föreskrifter nr 49 som är tillämpliga på andra komponenter än utsläppsbegränsande anordningar ska inte vara tillämpliga.

4.5.4

Tillverkaren av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen kan använda samma förkonditionering och provningsförfarande som användes vid det ursprungliga typgodkännandet. I så fall ska den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet för en motor i ett fordon, på begäran och på icke-diskriminerande villkor, tillhandahålla ett tillägg om provningsförhållandena till tillägg 4 till bilaga I som innehåller information om antal och typ av förkonditioneringscykler samt typ av provcykel som användes av den ursprungliga utrustningstillverkaren för OBD-provning av den utsläppsbegränsande anordningen.

4.5.5

För att kontrollera att alla andra komponenter som övervakas av OBD-systemet installerats och fungerar korrekt ska OBD-systemet inte ange några felfunktioner och inte ha några lagrade felkoder före installationen av någon ersättande utsläppsbegränsande anordning. För detta ändamål kan en utvärdering av OBD-systemets status vid slutet av de provningar som beskrivs i punkterna 4.3.2–4.3.2.7 användas.

4.5.6

Felfunktionsindikatorn ska inte aktiveras under den fordonsdrift som krävs enligt punkterna 4.3.2–4.3.2.7.

▼M6

4.6 Krav på kompatibilitet med begränsningen av NOx-utsläpp (endast tillämpliga på ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på fordon som är utrustade med givare som direkt mäter NOx-halten i avgaserna)

4.6.1

Visning av kompatibilitet med begränsningen av NOx-utsläpp krävs bara om den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen övervakades i den ursprungliga konfigurationen.

4.6.2

Den ersättande utsläppsbegränsande anordningens kompatibilitet med begränsningen av NOx-utsläpp ska visas med hjälp av förfarandena i bilaga XIII till denna förordning för ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras i motorer eller fordon som typgodkänts i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och den här förordningen.

4.6.3

De bestämmelser i Uneces föreskrifter nr 49 som gäller andra komponenter än utsläppsbegränsande anordningar ska inte tillämpas.

4.6.4

Tillverkaren av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen får använda samma förkonditionering och provningsförfarande som användes vid det ursprungliga typgodkännandet. I så fall ska den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet av en motor i ett fordon, på begäran och på ett icke-diskriminerande sätt, tillhandahålla ett informationsdokument i form av ett tillägg till det informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I, som innehåller uppgifter om antal och typ av prekonditioneringscykler och om den typ av provningscykel som användes av tillverkaren av originalutrustningen för provning av begränsning av NOx-utsläpp hos den utsläppsbegränsande anordningen.

4.6.5

Punkt 4.5.5 ska gälla för begränsning av NOx-utsläpp som övervakas med OBD-systemet.

▼B

5. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

5.1	Åtgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse ska vidtas i enlighet med artikel 12 i direktiv 2007/46/EG.

5.2

Särskilda bestämmelser

5.2.1

De kontroller som avses i avsnitt 2.2 i bilaga X till direktiv 2007/46/EG ska omfatta överensstämmelse med de egenskaper som anges i ”typ av utsläppsbegränsande anordning” i artikel 2.8 i förordning (EG) nr 692/2008.

5.2.2

För tillämpningen av artikel 12.2 i direktiv 2007/46/EG kan de provningar som beskrivs i avsnitt 4.3 i denna bilaga (krav rörande utsläpp) utföras. I så fall kan godkännandets innehavare, som ett alternativ, begära att som en grundval för jämförelse få använda inte den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen utan den ersättande utsläppsbegränsande anordning som användes under typgodkännandeprovningarna (eller ett annat prov som har visat sig överensstämma med den godkända typen). De utsläppsvärden som uppmäts med provet under kontrollen ska sedan i genomsnitt inte överstiga de medelvärden som uppmättes med det prov som användes som referens med mer än 15 %.

Tillägg 1

MALL

Informationsdokument nr …

gällande EG-typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar

Om systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna har elektronisk styrning ska information lämnas om deras funktion.

0. ALLMÄNT

0.1 Fabrikat (tillverkarens varumärke): …

0.2 Typ: …

0.2.1

Varumärken (i förekommande fall): …

0.3 Identifiering av typ: …

0.5 Tillverkarens namn och adress: …

0.7 För komponenter och separata tekniska enheter, EG-godkännandemärkets placering och fastsättningsmetod: …

0.8 Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar): …

0.9 Namn på och adress till tillverkarens eventuella företrädare: …

1. BESKRIVNING AV ANORDNINGEN

1.1 Typ av ersättande utsläppsbegränsande anordning: (oxidationskatalysator, trevägskatalysator, SCR-katalysator, partikelfilter, etc.) …

1.2 Ritningar av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen som särskilt identifierar alla egenskaper som anges i ”typ av utsläppsbegränsande anordning” i artikel 2 i förordning (EU) nr 582/2011: …

1.3 Beskrivning av den eller de motor- och fordonstyper som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd för: …

1.3.1

Nummer och/eller symbol(er) som kännetecknar motor- och fordonstyp(er): …

1.3.2

Nummer och/eller symbol(er) som kännetecknar den eller de ursprungliga utsläppsbegränsande anordningar som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ska ersätta: …

1.3.3

Är den ersättande utsläppsbegränsande anordningen avsedd att vara kompatibel med OBD-kraven (ja/nej) ( 9 )

1.3.4

Är den ersättande utsläppsbegränsande anordningen kompatibel med befintliga fordons-/motorstyrsystem (ja/nej) (9)

1.4 Beskrivning och ritningar som visar den ersättande utsläppsbegränsande anordningens placering i förhållande till motorns avgasgrenrör: …

▼M10 —————

▼B

Tillägg 2

MALL FÖR EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)

EG-TYPGODKÄNNANDEINTYG

Myndighetens stämpel

Meddelande om

—

EG-typgodkännande (1): …

—

utvidgning av EG-typgodkännande (1): …

—

avslag på ansökan om EG-typgodkännande (1): …

—

återkallande av EG-typgodkännande (1): …

av en typ av komponent/separat teknisk enhet ( 10 )

i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 genomförd genom förordning (EU) nr 582/2011.

Förordning (EG) nr 595/2009 eller förordning (EU) nr 582/2011 senast ändrad genom …

EG-typgodkännandenummer: …

Skäl för utvidgning: …

AVSNITT I

0.1 Fabrikat (tillverkarens varumärke): …

0.2 Typ: …

0.3 Identifiering av typ på komponenten/den separata tekniska enheten ( 11 ) (identifierande artikelnummer): …

0.3.1 Märkningens placering: …

0.5 Tillverkarens namn och adress: …

0.7 För komponenter och separata tekniska enheter, EG-godkännandets placering och fastsättningsmetod: …

0.8 Namn på och adress(er) till monteringsanläggning(ar): …

0.9 Namn på och adress till tillverkarens företrädare: …

AVSNITT II

1. Ytterligare information

1.1 Den ersättande utsläppsbegränsande anordningens fabrikat och typ: (oxidationskatalysator, trevägskatalysator, SCR-katalysator, partikelfilter etc.) …

1.2 Motor- och fordonstyp(er) för vilken/vilka typen av utsläppsbegränsande anordning kvalificerar som ersättande del: …

1.3 Typ(er) av motor i vilken/vilka den ersättande utsläppsbegränsande anordningen har provats: …

1.3.1 Har den ersättande utsläppsbegränsande anordningen demonstrerats vara kompatibel med OBD-kraven (ja/nej) (10) : …

2. Tekniskt organ med ansvar för provningarnas utförande: …

3. Datum för provningsrapporten: …

4. Nummer på provningsrapporten: …

5. Anmärkningar: …

6. Ort: …

7. Datum: …

8. Underskrift: …

Bilagor

Informationsmaterial.

Provningsrapport.

▼M6

Tillägg 3

Hållbarhetsförfarande för utvärdering av en ersättande utsläppsbegränsande anordnings prestanda

1.	I detta tillägg fastställs det hållbarhetsförfarande som avses i punkt 4.3.2.4 i bilaga XI, för utvärdering av en ersättande utsläppsbegränsande anordnings prestanda.

BESKRIVNING AV HÅLLBARHETSFÖRFARANDET

2.1	Hållbarhetsförfarandet ska utgöras av en datainsamlingsfas och en driftsackumuleringsplan.

2.2

Datainsamlingsfas

2.2.1

Den utvalda motorn, utrustad med ett fullständigt system för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, ska kylas ned till omgivningstemperatur och genomgå en WHTC-provningscykel för kallstart i enlighet med punkterna 7.6.1 och 7.6.2 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

2.2.2

Omedelbart efter WHTC-provningscykeln för kallstart ska motorn köras under nio på varandra följande WHTC-provningscykler för varmstart i enlighet med punkt 7.6.4 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

2.2.3

Den provningssekvens som fastställs i punkterna 2.2.1 och 2.2.2 ska genomföras i enlighet med de instruktioner som anges i punkt 7.6.5 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49.

2.2.4

Alternativt kan relevanta data samlas in genom körning av ett fullastat fordon utrustat med det utvalda systemet för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår. Provningen kan utföras antingen på väg, enligt trippkraven i punkterna 4.5–4.5.5 i bilaga II till denna förordning med fullständig registrering av körningsdata, eller på en lämplig chassidynamometer. Om en provning på väg väljs, ska fordonet köras en provningscykel för kallstart enligt tillägg 5 till denna bilaga, följd av nio provningscykler för varmstart, identiska med den för kallstart, på ett sådant sätt att det arbete som motorn utför är samma som uppnås enligt punkterna 2.2.1 och 2.2.2. Om en chassidynamometer väljs ska provningscykelns simulerade väglutning enligt tillägg 5 anpassas för att motsvara det arbete som motorn utför under hela WHTC-provningscykeln.

2.2.5

Typgodkännandemyndigheten ska inte godta temperaturdata som erhållits enligt punkt 2.2.4 om den bedömer att dessa data är orealistiska och ska då antingen begära att provningen upprepas eller att en provning enligt punkterna 2.2.1, 2.2.2 och 2.2.3 utförs.

2.2.6

Temperaturen i den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ska registreras under hela provningssekvensen, på den plats där temperaturen är som högst.

2.2.7

I de fall då platsen där temperaturen är som högst varierar över tiden, eller om denna plats är svår att definiera, bör multipla bäddtemperaturer registreras på lämpliga platser.

2.2.8

Antalet och platserna för temperaturmätningarna ska väljas ut av tillverkaren i samråd med typgodkännandemyndigheten utifrån god teknisk sed.

2.2.9

Med typgodkännandemyndighetens samtycke får en enda temperatur i katalysatorbädden eller temperaturen vid katalysatorns inlopp användas om mätning av multipla bäddtemperaturer visar sig vara ogenomförbart eller alltför svårt.

Figur 1

Exempel på placering av temperaturgivare i en generisk anordning för efterbehandling

Figur 2

Exempel på placering av temperaturgivare för dieselpartikelfilter

2.2.10

Temperaturerna ska mätas och registreras med en frekvens på minst en gång per sekund (1 Hz) under provningssekvensen.

2.2.11

De uppmätta temperaturerna ska redovisas i ett histogram med temperaturklasser på högst 10 °C. I det fall som avses i punkt 2.2.7 ska den högsta temperaturen varje sekund vara den som registrerats i histogrammet. Varje stapel i histogrammet ska representera den sammanlagda frekvensen i sekunder av de uppmätta temperaturerna som faller inom de separata klasserna.

2.2.12

Den tid i timmar som motsvarar varje temperaturklass ska bestämmas och därefter extrapoleras till den användbara livslängden för den ersättande utsläppsbegränsande anordningen i enlighet med de värden som anges i tabell 1. Extrapoleringen ska baseras på antagandet att en WHTC-cykel motsvarar 20 km körning.

Tabell 1

Användbar livslängd för den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för varje fordonskategori, och motsvarande WHTC-provningscykler och driftstider

Fordonskategori	Körsträcka (km)	Motsvarande antal WHTC-provningscykler	Motsvarande antal timmar
Motorsystem monterade i fordon av kategorierna M1, N1 och N2	114 286	5 714	2 857
Motorsystem monterade i fordon av kategorierna N2, N3 med en högsta tekniskt tillåten vikt som inte överstiger 16 ton och M3 klasserna I, II och A, samt klass B med en högsta tekniskt tillåten vikt som överstiger 7,5 ton	214 286	10 714	5 357
Motorsystem monterade i fordon av kategori N3 med en högsta tekniskt tillåten vikt som överstiger 16 ton samt M3 klass III och klass B med en högsta tekniskt tillåten vikt som överstiger 7,5 ton	500 000	25 000	12 500

2.2.13

Det är tillåtet att genomföra datainsamlingsfasen för olika anordningar vid samma tidpunkt.

2.2.14

När det gäller system med aktiv regenerering ska antalet regenereringar som inträffar under den provningssekvens som definieras i punkterna 2.2.1 och 2.2.2 registreras tillsammans med regenereringarnas längd och temperatur. Om ingen aktiv regenerering har inträffat ska den varmstartssekvens som fastställs i punkt 2.2.2 förlängas så att den omfattar minst två aktiva regenereringar.

2.2.15

Den totala mängden smörjmedel som förbrukas under datainsamlingsfasen ska registreras, i g/tim, med hjälp av en lämplig metod, till exempel det förfarande med dränering och vägning som beskrivs i tillägg 6. Motorn ska i detta syfte köras under 24 timmar, under på varandra följande WHTC-provningscykler. Om en exakt mätning av oljeförbrukningen inte kan erhållas får tillverkaren, enligt överenskommelse med typgodkännandemyndigheten, använda följande alternativ för fastställande av förbrukningen av smörjmedel:

Ett standardvärde på 30 g/tim.

Ett värde som tillverkaren begär baserat på tillförlitliga uppgifter och som godkänns av typgodkännandemyndigheten.

2.3

Beräkning av åldringstid som motsvarar en referenstemperatur

2.3.1

De temperaturer som registrerats enligt punkterna 2.2–2.2.15 ska reduceras till en referenstemperatur Tr , på begäran av tillverkaren efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten, inom intervallet för de temperaturer som registrerats under datainsamlingsfasen.

2.3.2

I det fall som anges i punkt 2.2.13 får värdet på Tr variera för var och en av anordningarna.

2.3.3

Den åldringstid som motsvarar referenstemperaturen ska beräknas för varje klass enligt punkt 2.2.11 i enlighet med följande ekvation:

Ekvation 1:

där

den ersättande utsläppsbegränsande anordningens termiska reaktivitet.

Följande värden ska användas:

—

Dieseloxidationskatalysator: 18 050

—

Katalyserat dieselpartikelfilter: 18 050

—

SCR eller ammoniakoxideringskatalysator baserad på järnzeolit: 5 175

—

SCR kopparzeolit: 11 550

—

SCR vanadin: 5 175

—

NOx-fälla: 18 050

Tr = referenstemperaturen, i K.

= mittemperaturen, i K, för temperaturklassen i, som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är exponerad för under datainsamlingsfasen, registrerad i temperaturhistogrammet.

= tiden i timmar, motsvarande temperaturen

, anpassad efter den fulla användbara livslängden, dvs. om histogrammet representerar 5 timmar och den användbara livslängden är 4 000 timmar enligt tabell 1 ska alla tidsuppgifter i histogrammet multipliceras med

= den motsvarande åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen
under tiden
.

i = klassnummer, där 1 är numret på klassen med den lägsta temperaturen och n värdet för klassen med den högsta temperaturen.

2.3.4

Den totala motsvarande åldringstiden ska beräknas i enlighet med följande ekvation:

Ekvation 2:

där

AT = total motsvarande åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen under dess användbara livslängd för temperaturen
under tiden
för var och en av de i klasser som anges i histogrammet.

i = klassnummer, där 1 är numret på klassen med den lägsta temperaturen och n värdet för klassen med den högsta temperaturen.

n = totala antalet temperaturklasser.

2.3.5

I det fall som avses i punkt 2.2.13 ska AT beräknas för varje anordning.

2.4

Driftsackumuleringsplan

2.4.1 Allmänna krav

2.4.1.1

Driftsackumuleringsplanen ska göra det möjligt att påskynda åldringen av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen med hjälp av de uppgifter som samlats in under datainsamlingsfasen enligt punkt 2.2.

2.4.1.2

Driftsackumuleringsplanen ska bestå av en termisk ackumuleringsplan och en ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning i enlighet med punkt 2.4.4.6. Efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten behöver tillverkaren inte genomföra en ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning om de ersättande utsläppsbegränsande anordningarna är placerade nedströms ett filter för efterbehandling av avgaser (t.ex. ett dieselpartikelfilter). Både den termiska ackumuleringsplanen och ackumuleringsplanen för smörjmedelsförbrukning ska bestå av en upprepning av en rad termiska sekvenser respektive sekvenser för smörjmedelsförbrukning.

2.4.1.3

I fråga om ersättande utsläppsbegränsande anordningar med aktiv regenerering, ska den termiska sekvensen kompletteras med ett läge för aktiv regenerering.

2.4.1.4

För driftsackumuleringsplaner bestående av både termiska ackumuleringsplaner och ackumuleringsplaner för smörjmedelsförbrukning ska deras respektive sekvenser alterneras så att varje termisk sekvens som genomförs ska följas av en sekvens för smörjmedelsförbrukning.

2.4.1.5

Det är tillåtet att utföra driftsackumuleringsplanen samtidigt för olika anordningar. I detta fall ska en enda driftsackumuleringsplan fastställas för alla anordningarna.

2.4.2 Termisk ackumuleringsplan

2.4.2.1

Den termiska ackumuleringsplanen ska simulera effekten av termisk åldring på prestandan hos en ersättande utsläppsbegränsande anordning fram till slutet av dess livslängd.

2.4.2.2

Den motor som används för att genomföra driftsackumuleringsplanen ska, försedd med system för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, köras under minst tre på varandra följande termiska sekvenser enligt tillägg 4.

2.4.2.3

Temperaturerna ska registreras under minst två termiska sekvenser. Den första sekvensen, som genomförs som uppvärmning, ska inte beaktas för temperaturregistrering.

2.4.2.4

Temperaturen ska registreras på lämpliga platser som ska väljas i enlighet med punkterna 2.2.6–2.2.9, med en frekvens av minst en gång per sekund (1 Hz).

2.4.2.5

Den effektiva åldringstiden som motsvarar de termiska sekvenser som avses i punkt 2.4.2.3 ska beräknas i enlighet med följande ekvationer:

Ekvation 3:

Ekvation 4:

där

= den effektiva åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Ti under sekunden i.

Ti = temperaturen, i K, uppmätt i sekunden i under var och en av de termiska sekvenserna.

den ersättande utsläppsbegränsande anordningens termiska reaktivitet. Tillverkaren ska komma överens med typgodkännandemyndigheten om det R-värde som ska användas. Det ska också vara möjligt att som alternativ använda följande standardvärden:

—

Dieseloxidationskatalysator: 18 050

—

Katalyserat dieselpartikelfilter: 18 050

—

SCR eller ammoniakoxideringskatalysator baserad på järnzeolit: 5 175

—

SCR kopparzeolit: 11 550

—

SCR vanadin: 5 175

—

NOx-fälla: 18 050

Tr = referenstemperatur i K, som ska vara samma värde som i ekvation 1.

AE = den effektiva åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för hela den termiska sekvensens varaktighet.

i = temperaturmätningens nummer.

p = totala antalet temperaturmätningar.

nc = nummer på den termiska sekvensen, av de som utförs i syfte att registrera temperaturer i enlighet med punkt 2.4.2.3.

C = det totala antalet termiska sekvenser som utförs i syfte att registrera temperaturer.

2.4.2.6

Det totala antalet termiska sekvenser som ska ingå i driftsackumuleringsplanen ska beräknas med hjälp av följande ekvation:

Ekvation 5:

NTS = AT/AE

där

NTS = det totala antalet termiska sekvenser som ska utföras under driftsackumuleringsplanen.

2.4.2.7

Det är tillåtet att minska NTS och därmed driftsackumuleringsplanen, genom att öka de temperaturer som varje anordning utsätts för under varje steg i åldringscykeln genom tillämpning av en eller flera av följande åtgärder:

Isolera avgasröret.

Flytta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen närmare avgasgrenröret.

Artificiellt höja avgasernas temperatur.

Optimera motorns inställningar utan att väsentligt ändra motorns utsläpp.

2.4.2.8

Vid tillämpning av de åtgärder som avses i punkterna 2.4.4.6 och 2.4.4.7 får inte den totala åldringstiden, beräknad från NTS , vara mindre än 10 % av den användbara livslängden som anges i tabell 1, t.ex. får inte fordonskategori N1 ha en NTS på mindre än 286 termiska sekvenser, under antagande att varje sekvens är 1 tim.

2.4.2.9

Det är tillåtet att öka NTS och därmed driftsackumuleringsplanens varaktighet, genom att sänka temperaturerna under varje steg i åldringscykeln genom tillämpning av en eller flera av följande åtgärder:

Flytta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen längre bort från avgasgrenröret.

Artificiellt sänka avgasernas temperatur.

Optimera motorns inställningar.

2.4.2.10

I det fall som avses i punkt 2.4.1.5 ska följande gälla:

2.4.2.10.1

NTS ska vara samma för varje anordning, så att en enda driftsackumuleringsplan kan fastställas.

2.4.2.10.2

För att uppnå samma NTS -värde för varje anordning ska ett första NTS -värde beräknas för varje anordning, med egna värden för AT och AE.

2.4.2.10.3

Om de beräknade NTS -värdena är olika, får en eller flera av de åtgärder som fastställs i punkterna 2.4.2.7–2.4.2.10 tillämpas, på den eller de anordningar för vilka NTS -värdena behöver modifieras, under de termiska sekvenser som avses i punkt 2.4.2.3, i syfte att påverka det uppmätta Ti och därför efter vad som är lämpligt påskynda eller fördröja den konstgjorda åldringen av den eller de berörda anordningarna.

2.4.2.10.4

De nya NTS -värden som motsvarar de nya temperaturer Ti som erhålls enligt punkt 2.4.2.10.3 ska beräknas.

2.4.2.10.5

De steg som anges i punkterna 2.4.2.10.3 och 2.4.2.10.4 ska upprepas tills de NTS -värden som erhållits för varje anordning i systemet överensstämmer.

2.4.2.10.6

De Tr-värden som används för att erhålla de olika NTS -värdena enligt punkterna 2.4.2.10.4 och 2.4.2.10.5 ska vara samma som de som används i punkterna 2.3.2 och 2.3.5 för att beräkna AT för varje anordning.

2.4.2.11

För en enhet av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som utgör ett system i den mening som avses i artikel 3.25 i direktiv 2007/46/EG får ett av följande två alternativ övervägas för termisk åldring av anordningarna:

2.4.2.11.1

Anordningarna i enheten får åldras antingen separat eller tillsammans, i enlighet med punkt 2.4.2.10.

2.4.2.11.2

Om enheten är uppbyggd på ett sådant sätt att det inte är möjligt att frikoppla anordningar (t.ex. dieseloxidationskatalysator och SCR i en behållare) ska den termiska åldringen av enheten utföras med det högsta NTS -värdet.

2.4.3 Modifierad termisk ackumuleringsplan för anordningar som arbetar med aktiv regenerering

2.4.3.1

Det modifierade termiska ackumuleringsplanen för anordningar som arbetar med aktiv regenerering ska simulera effekten av åldringen på grund av både termisk belastning och aktiv regenerering på en ersättande utsläppsbegränsande anordning i slutet av dess livslängd.

2.4.3.2

Den motor som används för driftsackumuleringsplanen, försedd med det system för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, ska köras under minst tre modifierade termiska sekvenser, där varje sekvens består av en termisk sekvens enligt tillägg 4, följd av en fullständig aktiv regenerering under vilken den högsta temperatur som uppnås i efterbehandlingssystemet inte bör vara lägre än den högsta temperatur som registrerats i datainsamlingsfasen.

2.4.3.3

Temperaturerna ska registreras under minst två modifierade termiska sekvenser. Den första sekvensen, som genomförs som uppvärmning, ska inte beaktas för temperaturregistrering.

2.4.3.4

För att minimera den tid som förflyter mellan den termiska sekvensen enligt tillägg 4 och den efterföljande aktiva regenereringen får tillverkaren artificiellt utlösa den aktiva regenereringen genom att, efter varje termisk sekvens enligt tillägg 4, köra motorn under stabila förhållanden som möjliggör en hög sotutveckling av motorn. I så fall ska de stabila förhållandena även betraktas som en del av den modifierade termiska sekvensen enligt punkt 2.4.3.2.

2.4.3.5

Den effektiva åldringstid som motsvarar varje modifierad termisk sekvens ska beräknas med hjälp av ekvationerna 3 och 4.

2.4.3.6

Det totala antalet modifierade termiska sekvenser som ska utföras under driftsackumuleringsplanen ska beräknas med hjälp av ekvation 5.

2.4.3.7

Det är tillåtet att minska NTS och därmed driftsackumuleringsplanens varaktighet, genom att öka temperaturerna under varje steg av den modifierade termiska sekvensen genom tillämpning av en eller flera av de åtgärder som anges i punkt 2.4.2.7.

2.4.3.8

Utöver de åtgärder som avses i punkt 2.4.3.7 kan också NTS minskas genom att öka den högsta temperaturen under den aktiva regenereringen inom den modifierade termiska sekvensen, utan att under några förhållanden överskrida en bäddtemperatur på 800 °C.

2.4.3.9

NTS får aldrig vara mindre än 50 % av antalet aktiva regenereringar som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen genomgår under dess användbara livslängd, beräknat i enlighet med följande ekvation:

Ekvation 5:

där

NAR = antal aktiva regenereringssekvenser under den ersättande utsläppsbegränsande anordningens användbara livslängd.

tWHTC = antal timmar som motsvarar den fordonskategori för vilken den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd, erhållna ur tabell 1.

tAR = den aktiva regenereringens varaktighet, i timmar.

tBAR = tid i timmar mellan två på varandra följande aktiva regenereringar.

2.4.3.10

Om, till följd av tillämpningen av det minsta antalet modifierade termiska sekvenser enligt punkt 2.4.3.9, AE × NTS som beräknats med hjälp av ekvation 4 överstiger AT som beräknats med hjälp av ekvation 2, får tiden för varje steg av den termiska sekvensen enligt i tillägg 4 och som ingår i den modifierade termiska sekvensen enligt punkt 2.4.3.2 minskas i samma proportion i syfte att göra AE × NTS = AT.

2.4.3.11

Det är tillåtet att öka NTS och därmed driftsackumuleringsplanens varaktighet, genom att sänka temperaturerna under varje steg av den termiska-aktiva regenereringssekvensen genom tillämpning av en eller flera av de åtgärder som anges i punkt 2.4.2.9.

2.4.3.12

I de fall som avses i punkt 2.4.1.5 ska punkterna 2.4.2.10 och 2.4.2.11 tillämpas.

2.4.4 Ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning

2.4.4.1

Ackumuleringsplanen för smörjmedelsförbrukning ska simulera effekten av åldring, på grund av kemisk förgiftning eller avlagringar till följd av smörjmedelsförbrukning, på prestanda hos en ersättande utsläppsbegränsande anordning i slutet av dess livslängd.

2.4.4.2

Det smörjmedel som förbrukas ska fastställas i g/tim under minst 24 termiska sekvenser eller ett motsvarande antal modifierade termiska sekvenser, med en lämplig metod, till exempel det förfarande med dränering och vägning som beskrivs i tillägg 6. Färskt smörjmedel ska användas.

2.4.4.3

Motorn ska vara utrustad med ett oljetråg med konstant volym för att undvika behovet av påfyllningar, eftersom oljenivån påverkar oljeförbrukningen. Vilken lämplig metod som helst, exempelvis den som anges i ASTM-standarden D7156–09, får användas.

2.4.4.4

Den teoretiska tid, i timmar, som den termiska ackumuleringsplanen eller den modifierade termiska ackumuleringsplanen, beroende på vad som är tillämpligt, måste genomföras för att uppnå samma smörjmedelsförbrukning som den som motsvarar den användbara livslängden hos den ersättande utsläppsbegränsande anordningen, ska beräknas med hjälp av följande ekvation:

Ekvation 6:

där

tTAS = driftsackumuleringsplanens teoretiska varaktighet, i timmar, som krävs för att uppnå samma smörjmedelsförbrukning som den som motsvarar den användbara livslängden hos den ersättande utsläppsbegränsande anordningen, förutsatt att driftsackumuleringsplanen uteslutande består av en serie på varandra följande termiska sekvenser eller på varandra följande modifierade termiska sekvenser.

LCRWHTC = smörjmedelsförbrukningen i g/tim fastställd enligt punkt 2.2.15.

tWHTC = antal timmar som motsvarar den fordonskategori för vilken den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd, erhållna ur tabell 1.

LCRTAS = smörjmedelsförbrukningen i g/tim fastställd enligt punkt 2.4.4.2.

2.4.4.5

Antalet termiska sekvenser eller modifierade termiska sekvenser som motsvarar tTAS ska beräknas med hjälp av följande formel:

Ekvation 7:

där

N = antal termiska sekvenser eller modifierade termiska sekvenser som motsvarar tTAS .

tTS = varaktigheten, i timmar, av en enda termisk sekvens eller modifierad termisk sekvens.

2.4.4.6

Värdet av N ska jämföras med värdet av NTS beräknat i enlighet med punkt 2.4.2.6 eller när det gäller anordningar med aktiv regenerering i enlighet med punkt 2.4.3.5. Om N ≤ NTS är det inte nödvändigt att utöka den termiska ackumuleringsplanen med en ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning. Om N > NTS ska den termiska ackumuleringsplanen utökas med en ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning.

2.4.4.7

En ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning måste inte läggas till om den smörjmedelsförbrukning som behövs, genom att öka smörjmedelsförbrukningen enligt beskrivningen i punkt 2.4.4.8.4, redan uppnås med genomförandet av motsvarande termiska ackumuleringsplan bestående av NTS termiska sekvenser eller modifierade termiska sekvenser.

2.4.4.8

Utarbetande av ackumuleringsplanen för smörjmedelsförbrukning

2.4.4.8.1

Ackumuleringsplanen för smörjmedelsförbrukning ska bestå av ett antal sekvenser för smörjmedelsförbrukning som upprepas ett flertal gånger, där varje sekvens för smörjmedelsförbrukning alterneras med varje termisk sekvens eller varje modifierad termisk sekvens.

2.4.4.8.2

Varje sekvens för smörjmedelsförbrukning ska bestå av ett stabilt läge med konstant belastning och hastighet; belastningen och hastigheten ska väljas på ett sådant sätt att smörjmedelsförbrukningen maximeras och den effektiva termiska åldringen minimeras. Läget ska fastställas av tillverkaren i samråd med typgodkännandemyndigheten utifrån god teknisk sed.

2.4.4.8.3

Varaktigheten för varje sekvens för smörjmedelsförbrukning ska bestämmas enligt följande:

2.4.4.8.3.1

Motorn ska köras under en lämplig tidsperiod med den belastning och den hastighet som fastställts av tillverkaren i enlighet med punkt 2.4.4.8.2 och det smörjmedel som förbrukas ska fastställas i g/tim med en lämplig metod, till exempel det förfarande med dränering och vägning som beskrivs i tillägg 6. Smörjmedelsbyten ska genomföras i rekommenderade intervaller.

2.4.4.8.3.2

Varaktigheten för varje sekvens för smörjmedelsförbrukning ska beräknas med hjälp av följande ekvation:

Ekvation 8:

där

tLS = varaktigheten, i timmar, av en enda sekvens för smörjmedelsförbrukning.

LCRWHTC = smörjmedelsförbrukningen i g/tim fastställd enligt punkt 2.2.15.

tWHTC = antal timmar som motsvarar den fordonskategori för vilken den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd, erhållna ur tabell 1.

LCRTAS = smörjmedelsförbrukningen i g/tim fastställd enligt punkt 2.4.4.2.

LCRLAS = smörjmedelsförbrukningen i g/tim fastställd enligt punkt 2.4.4.8.3.1.

tTS = varaktigheten, i timmar, av enda termisk sekvens enligt tillägg 4, eller av en modifierad termisk sekvens enligt punkt 2.4.3.2.

NTS = det totala antalet termiska sekvenser eller modifierade termiska sekvenser som ska utföras under driftsackumuleringsplanen.

2.4.4.8.4

Smörjmedelsförbrukningen ska alltid vara lägre än 0,5 % av motorns bränsleförbrukning för att undvika alltför stor ackumulering av aska på framsidan av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen.

2.4.4.8.5

Det är tillåtet att lägga till den termiska åldring som orsakas av genomförandet av sekvensen för smörjmedelsförbrukning till den AE som beräknas i ekvation 4.

2.4.5 Utarbetande av den fullständiga driftsackumuleringsplanen

2.4.5.1

Driftsackumuleringsplanen ska konstrueras genom att alternera termiska eller modifierade termiska sekvenser, enligt vad som är lämpligt, med sekvenser för smörjmedelsförbrukning. Detta mönster ska upprepas NTS gånger, där NTS -värdet ska vara det som beräknas i enlighet med punkt 2.4.2 eller 2.4.3, beroende på vad som är lämpligt. Ett exempel på en fullständig driftsackumuleringsplan finns i tillägg 7. Ett flödesschema som beskriver utarbetandet av en fullständig driftsackumuleringsplan finns i tillägg 8.

2.4.6 Utförande av driftsackumuleringsplanen

2.4.6.1

Motorn, utrustad med ett system för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, ska köras enligt den driftsackumuleringsplan som anges i punkt 2.4.5.1.

2.4.6.2

Den motor som används för driftsackumuleringsplanen får vara en annan än den motor som används i datainsamlingsfasen; den sistnämnda ska dock alltid vara den motor för vilken den ersättande utsläppsbegränsande anordning som ska typgodkännas har konstruerats, och den som provas avseende utsläpp enligt punkt 2.4.3.2.

2.4.6.3

Om den motor som används för driftsackumuleringsplanen har en slagvolym som är 20 % större eller mer än den motor som används i datainsamlingsfasen, ska avgassystemet på den förra vara försedd med en förbikoppling för att så nära som möjligt återspegla avgasflödet på den senare under de valda förhållandena av åldring.

2.4.6.4

I det fall som avses i punkt 2.4.6.2 ska den motor som används för driftsackumuleringsplanen vara typgodkänd enligt förordning (EG) nr 595/2009. Om den eller de anordningar som provas är avsedda att monteras i ett motorsystem med avgasåterföring ska dessutom det motorsystem som används för driftsackumuleringsplanen också vara försett med avgasåterföring. Om den eller de anordningar som provas inte är avsedda att monteras i ett motorsystem med avgasåterföring ska det motorsystem som används för driftsackumuleringsplanen inte heller vara försett med avgasåterföring.

2.4.6.5

Det smörjmedel och det bränsle som används under driftsackumuleringsplanen ska i så hög utsträckning som möjligt likna de som använts under datainsamlingsfasen enligt punkt 2.2. Smörjmedlet ska överensstämma med rekommendationen från tillverkaren av den motor för vilken den utsläppsbegränsande anordningen är avsedd. De bränslen som används bör vara marknadsbränslen som uppfyller motsvarande krav i direktiv 98/70/EG. På tillverkarens begäran kan också referensbränslen i enlighet med denna förordning användas.

2.4.6.6

Smörjmedlet får bytas för underhåll, med de intervaller som anges av tillverkaren av den motor som används under datainsamlingsfasen.

2.4.6.7

När det gäller en SCR, ska insprutningen av urea genomföras i enlighet med den strategi som fastställts av tillverkaren av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen.

▼M6

Tillägg 4

Sekvens för termisk åldring

Läge	Varvtal (% av hög tomgång)	Belastning (% för ett givet varvtal)	Tid (s)
1	2,92	0,58	626
2	45,72	1,58	418
3	38,87	3,37	300
4	20,23	11,36	102
5	11,37	14,90	62
6	32,78	18,52	370
7	53,12	20,19	410
8	59,53	34,73	780
9	78,24	54,38	132
10	39,07	62,85	212
11	47,82	62,94	188
Regenerering (i förekommande fall)	Ska fastställas (se punkt 2.4.3.4)	Ska fastställas (se punkt 2.4.3.4)	Ska fastställas (se punkt 2.4.3.4)
Smörjmedelsförbrukning (i förekommande fall)	Ska fastställas i enlighet med punkt 2.4.4.8.2.	Ska fastställas i enlighet med punkt 2.4.4.8.2.	Ska fastställas i enlighet med punkt 2.4.4.8.2.

Anmärkning: Sekvensen för lägena 1–11 har ordnats efter stigande belastning i syfte att maximera avgastemperaturen vid lägen med hög belastning. Med typgodkännandemyndighetens samtycke kan ordningen ändras för att optimera avgastemperaturen, om detta kan bidra till att minska den faktiska åldringstiden.

Tillägg 5

Provningscykel för datainsamling med chassidynamometer eller vid provning på väg

Tid	Hastighet	Tid	Hastighet	Tid	Hastighet	Tid	Hastighet	Tid	Hastighet	Tid	Hastighet	Tid	Hastighet
s	km/tim	s	km/tim	s	km/tim	s	km/tim	s	km/tim	s	km/tim	s	km/tim
1	0	261	22,38	521	35,46	781	18,33	1 041	39,88	1 301	66,39	1 561	86,88
2	0	262	24,75	522	36,81	782	18,31	1 042	41,25	1 302	66,74	1 562	86,7
3	0	263	25,55	523	37,98	783	18,05	1 043	42,07	1 303	67,43	1 563	86,81
4	0	264	25,18	524	38,84	784	17,39	1 044	43,03	1 304	68,44	1 564	86,81
5	0	265	23,94	525	39,43	785	16,35	1 045	44,4	1 305	69,52	1 565	86,81
6	0	266	22,35	526	39,73	786	14,71	1 046	45,14	1 306	70,53	1 566	86,81
7	2,35	267	21,28	527	39,8	787	11,71	1 047	45,44	1 307	71,47	1 567	86,99
8	5,57	268	20,86	528	39,69	788	7,81	1 048	46,13	1 308	72,32	1 568	87,03
9	8,18	269	20,65	529	39,29	789	5,25	1 049	46,79	1 309	72,89	1 569	86,92
10	9,37	270	20,18	530	38,59	790	4,62	1 050	47,45	1 310	73,07	1 570	87,1
11	9,86	271	19,33	531	37,63	791	5,62	1 051	48,68	1 311	73,03	1 571	86,85
12	10,18	272	18,23	532	36,22	792	8,24	1 052	50,13	1 312	72,94	1 572	87,14
13	10,38	273	16,99	533	34,11	793	10,98	1 053	51,16	1 313	73,01	1 573	86,96
14	10,57	274	15,56	534	31,16	794	13,15	1 054	51,37	1 314	73,44	1 574	86,85
15	10,95	275	13,76	535	27,49	795	15,47	1 055	51,3	1 315	74,19	1 575	86,77
16	11,56	276	11,5	536	23,63	796	18,19	1 056	51,15	1 316	74,81	1 576	86,81
17	12,22	277	8,68	537	20,16	797	20,79	1 057	50,88	1 317	75,01	1 577	86,85
18	12,97	278	5,2	538	17,27	798	22,5	1 058	50,63	1 318	74,99	1 578	86,74
19	14,33	279	1,99	539	14,81	799	23,19	1 059	50,2	1 319	74,79	1 579	86,81
20	16,38	280	0	540	12,59	800	23,54	1 060	49,12	1 320	74,41	1 580	86,7
21	18,4	281	0	541	10,47	801	24,2	1 061	48,02	1 321	74,07	1 581	86,52
22	19,86	282	0	542	8,85	802	25,17	1 062	47,7	1 322	73,77	1 582	86,7
23	20,85	283	0,5	543	8,16	803	26,28	1 063	47,93	1 323	73,38	1 583	86,74
24	21,52	284	0,57	544	8,95	804	27,69	1 064	48,57	1 324	72,79	1 584	86,81
25	21,89	285	0,6	545	11,3	805	29,72	1 065	48,88	1 325	71,95	1 585	86,85
26	21,98	286	0,58	546	14,11	806	32,17	1 066	49,03	1 326	71,06	1 586	86,92
27	21,91	287	0	547	15,91	807	34,22	1 067	48,94	1 327	70,45	1 587	86,88
28	21,68	288	0	548	16,57	808	35,31	1 068	48,32	1 328	70,23	1 588	86,85
29	21,21	289	0	549	16,73	809	35,74	1 069	47,97	1 329	70,24	1 589	87,1
30	20,44	290	0	550	17,24	810	36,23	1 070	47,92	1 330	70,32	1 590	86,81
31	19,24	291	0	551	18,45	811	37,34	1 071	47,54	1 331	70,3	1 591	86,99
32	17,57	292	0	552	20,09	812	39,05	1 072	46,79	1 332	70,05	1 592	86,81
33	15,53	293	0	553	21,63	813	40,76	1 073	46,13	1 333	69,66	1 593	87,14
34	13,77	294	0	554	22,78	814	41,82	1 074	45,73	1 334	69,26	1 594	86,81
35	12,95	295	0	555	23,59	815	42,12	1 075	45,17	1 335	68,73	1 595	86,85
36	12,95	296	0	556	24,23	816	42,08	1 076	44,43	1 336	67,88	1 596	87,03
37	13,35	297	0	557	24,9	817	42,27	1 077	43,59	1 337	66,68	1 597	86,92
38	13,75	298	0	558	25,72	818	43,03	1 078	42,68	1 338	65,29	1 598	87,14
39	13,82	299	0	559	26,77	819	44,14	1 079	41,89	1 339	63,95	1 599	86,92
40	13,41	300	0	560	28,01	820	45,13	1 080	41,09	1 340	62,84	1 600	87,03
41	12,26	301	0	561	29,23	821	45,84	1 081	40,38	1 341	62,21	1 601	86,99
42	9,82	302	0	562	30,06	822	46,4	1 082	39,99	1 342	62,04	1 602	86,96
43	5,96	303	0	563	30,31	823	46,89	1 083	39,84	1 343	62,26	1 603	87,03
44	2,2	304	0	564	30,29	824	47,34	1 084	39,46	1 344	62,87	1 604	86,85
45	0	305	0	565	30,05	825	47,66	1 085	39,15	1 345	63,55	1 605	87,1
46	0	306	0	566	29,44	826	47,77	1 086	38,9	1 346	64,12	1 606	86,81
47	0	307	0	567	28,6	827	47,78	1 087	38,67	1 347	64,73	1 607	87,03
48	0	308	0	568	27,63	828	47,64	1 088	39,03	1 348	65,45	1 608	86,77
49	0	309	0	569	26,66	829	47,23	1 089	40,37	1 349	66,18	1 609	86,99
50	1,87	310	0	570	26,03	830	46,66	1 090	41,03	1 350	66,97	1 610	86,96
51	4,97	311	0	571	25,85	831	46,08	1 091	40,76	1 351	67,85	1 611	86,96
52	8,4	312	0	572	26,14	832	45,45	1 092	40,02	1 352	68,74	1 612	87,07
53	9,9	313	0	573	27,08	833	44,69	1 093	39,6	1 353	69,45	1 613	86,96
54	11,42	314	0	574	28,42	834	43,73	1 094	39,37	1 354	69,92	1 614	86,92
55	15,11	315	0	575	29,61	835	42,55	1 095	38,84	1 355	70,24	1 615	87,07
56	18,46	316	0	576	30,46	836	41,14	1 096	37,93	1 356	70,49	1 616	86,92
57	20,21	317	0	577	30,99	837	39,56	1 097	37,19	1 357	70,63	1 617	87,14
58	22,13	318	0	578	31,33	838	37,93	1 098	36,21	1 358	70,68	1 618	86,96
59	24,17	319	0	579	31,65	839	36,69	1 099	35,32	1 359	70,65	1 619	87,03
60	25,56	320	0	580	32,02	840	36,27	1 100	35,56	1 360	70,49	1 620	86,85
61	26,97	321	0	581	32,39	841	36,42	1 101	36,96	1 361	70,09	1 621	86,77
62	28,83	322	0	582	32,68	842	37,14	1 102	38,12	1 362	69,35	1 622	87,1
63	31,05	323	0	583	32,84	843	38,13	1 103	38,71	1 363	68,27	1 623	86,92
64	33,72	324	3,01	584	32,93	844	38,55	1 104	39,26	1 364	67,09	1 624	87,07
65	36	325	8,14	585	33,22	845	38,42	1 105	40,64	1 365	65,96	1 625	86,85
66	37,91	326	13,88	586	33,89	846	37,89	1 106	43,09	1 366	64,87	1 626	86,81
67	39,65	327	18,08	587	34,96	847	36,89	1 107	44,83	1 367	63,79	1 627	87,14
68	41,23	328	20,01	588	36,28	848	35,53	1 108	45,33	1 368	62,82	1 628	86,77
69	42,85	329	20,3	589	37,58	849	34,01	1 109	45,24	1 369	63,03	1 629	87,03
70	44,1	330	19,53	590	38,58	850	32,88	1 110	45,14	1 370	63,62	1 630	86,96
71	44,37	331	17,92	591	39,1	851	32,52	1 111	45,06	1 371	64,8	1 631	87,1
72	44,3	332	16,17	592	39,22	852	32,7	1 112	44,82	1 372	65,5	1 632	86,99
73	44,17	333	14,55	593	39,11	853	33,48	1 113	44,53	1 373	65,33	1 633	86,92
74	44,13	334	12,92	594	38,8	854	34,97	1 114	44,77	1 374	63,83	1 634	87,1
75	44,17	335	11,07	595	38,31	855	36,78	1 115	45,6	1 375	62,44	1 635	86,85
76	44,51	336	8,54	596	37,73	856	38,64	1 116	46,28	1 376	61,2	1 636	86,92
77	45,16	337	5,15	597	37,24	857	40,48	1 117	47,18	1 377	59,58	1 637	86,77
78	45,64	338	1,96	598	37,06	858	42,34	1 118	48,49	1 378	57,68	1 638	86,88
79	46,16	339	0	599	37,1	859	44,16	1 119	49,42	1 379	56,4	1 639	86,63
80	46,99	340	0	600	37,42	860	45,9	1 120	49,56	1 380	54,82	1 640	86,85
81	48,19	341	0	601	38,17	861	47,55	1 121	49,47	1 381	52,77	1 641	86,63
82	49,32	342	0	602	39,19	862	49,09	1 122	49,28	1 382	52,22	1 642	86,77
83	49,7	343	0	603	40,31	863	50,42	1 123	48,58	1 383	52,48	1 643	86,77
84	49,5	344	0	604	41,46	864	51,49	1 124	48,03	1 384	52,74	1 644	86,55
85	48,98	345	0	605	42,44	865	52,23	1 125	48,2	1 385	53,14	1 645	86,59
86	48,65	346	0	606	42,95	866	52,58	1 126	48,72	1 386	53,03	1 646	86,55
87	48,65	347	0	607	42,9	867	52,63	1 127	48,91	1 387	52,55	1 647	86,7
88	48,87	348	0	608	42,43	868	52,49	1 128	48,93	1 388	52,19	1 648	86,44
89	48,97	349	0	609	41,74	869	52,19	1 129	49,05	1 389	51,09	1 649	86,7
90	48,96	350	0	610	41,04	870	51,82	1 130	49,23	1 390	49,88	1 650	86,55
91	49,15	351	0	611	40,49	871	51,43	1 131	49,28	1 391	49,37	1 651	86,33
92	49,51	352	0	612	40,8	872	51,02	1 132	48,84	1 392	49,26	1 652	86,48
93	49,74	353	0	613	41,66	873	50,61	1 133	48,12	1 393	49,37	1 653	86,19
94	50,31	354	0,9	614	42,48	874	50,26	1 134	47,8	1 394	49,88	1 654	86,37
95	50,78	355	2	615	42,78	875	50,06	1 135	47,42	1 395	50,25	1 655	86,59
96	50,75	356	4,08	616	42,39	876	49,97	1 136	45,98	1 396	50,17	1 656	86,55
97	50,78	357	7,07	617	40,78	877	49,67	1 137	42,96	1 397	50,5	1 657	86,7
98	51,21	358	10,25	618	37,72	878	48,86	1 138	39,38	1 398	50,83	1 658	86,63
99	51,6	359	12,77	619	33,29	879	47,53	1 139	35,82	1 399	51,23	1 659	86,55
100	51,89	360	14,44	620	27,66	880	45,82	1 140	31,85	1 400	51,67	1 660	86,59
101	52,04	361	15,73	621	21,43	881	43,66	1 141	26,87	1 401	51,53	1 661	86,55
102	51,99	362	17,23	622	15,62	882	40,91	1 142	21,41	1 402	50,17	1 662	86,7
103	51,99	363	19,04	623	11,51	883	37,78	1 143	16,41	1 403	49,99	1 663	86,55
104	52,36	364	20,96	624	9,69	884	34,89	1 144	12,56	1 404	50,32	1 664	86,7
105	52,58	365	22,94	625	9,46	885	32,69	1 145	10,41	1 405	51,05	1 665	86,52
106	52,47	366	25,05	626	10,21	886	30,99	1 146	9,07	1 406	51,45	1 666	86,85
107	52,03	367	27,31	627	11,78	887	29,31	1 147	7,69	1 407	52	1 667	86,55
108	51,46	368	29,54	628	13,6	888	27,29	1 148	6,28	1 408	52,3	1 668	86,81
109	51,31	369	31,52	629	15,33	889	24,79	1 149	5,08	1 409	52,22	1 669	86,74
110	51,45	370	33,19	630	17,12	890	21,78	1 150	4,32	1 410	52,66	1 670	86,63
111	51,48	371	34,67	631	18,98	891	18,51	1 151	3,32	1 411	53,18	1 671	86,77
112	51,29	372	36,13	632	20,73	892	15,1	1 152	1,92	1 412	53,8	1 672	87,03
113	51,12	373	37,63	633	22,17	893	11,06	1 153	1,07	1 413	54,53	1 673	87,07
114	50,96	374	39,07	634	23,29	894	6,28	1 154	0,66	1 414	55,37	1 674	86,92
115	50,81	375	40,08	635	24,19	895	2,24	1 155	0	1 415	56,29	1 675	87,07
116	50,86	376	40,44	636	24,97	896	0	1 156	0	1 416	57,31	1 676	87,18
117	51,34	377	40,26	637	25,6	897	0	1 157	0	1 417	57,94	1 677	87,32
118	51,68	378	39,29	638	25,96	898	0	1 158	0	1 418	57,86	1 678	87,36
119	51,58	379	37,23	639	25,86	899	0	1 159	0	1 419	57,75	1 679	87,29
120	51,36	380	34,14	640	24,69	900	0	1 160	0	1 420	58,67	1 680	87,58
121	51,39	381	30,18	641	21,85	901	0	1 161	0	1 421	59,4	1 681	87,61
122	50,98	382	25,71	642	17,45	902	2,56	1 162	0	1 422	59,69	1 682	87,76
123	48,63	383	21,58	643	12,34	903	4,81	1 163	0	1 423	60,02	1 683	87,65
124	44,83	384	18,5	644	7,59	904	6,38	1 164	0	1 424	60,21	1 684	87,61
125	40,3	385	16,56	645	4	905	8,62	1 165	0	1 425	60,83	1 685	87,65
126	35,65	386	15,39	646	1,76	906	10,37	1 166	0	1 426	61,16	1 686	87,65
127	30,23	387	14,77	647	0	907	11,17	1 167	0	1 427	61,6	1 687	87,76
128	24,08	388	14,58	648	0	908	13,32	1 168	0	1 428	62,15	1 688	87,76
129	18,96	389	14,72	649	0	909	15,94	1 169	0	1 429	62,7	1 689	87,8
130	14,19	390	15,44	650	0	910	16,89	1 170	0	1 430	63,65	1 690	87,72
131	8,72	391	16,92	651	0	911	17,13	1 171	0	1 431	64,27	1 691	87,69
132	3,41	392	18,69	652	0	912	18,04	1 172	0	1 432	64,31	1 692	87,54
133	0,64	393	20,26	653	0	913	19,96	1 173	0	1 433	64,13	1 693	87,76
134	0	394	21,63	654	0	914	22,05	1 174	0	1 434	64,27	1 694	87,5
135	0	395	22,91	655	0	915	23,65	1 175	0	1 435	65,22	1 695	87,43
136	0	396	24,13	656	0	916	25,72	1 176	0	1 436	66,25	1 696	87,47
137	0	397	25,18	657	0	917	28,62	1 177	0	1 437	67,09	1 697	87,5
138	0	398	26,16	658	2,96	918	31,99	1 178	0	1 438	68,37	1 698	87,5
139	0	399	27,41	659	7,9	919	35,07	1 179	0	1 439	69,36	1 699	87,18
140	0	400	29,18	660	13,49	920	37,42	1 180	0	1 440	70,57	1 700	87,36
141	0	401	31,36	661	18,36	921	39,65	1 181	0	1 441	71,89	1 701	87,29
142	0,63	402	33,51	662	22,59	922	41,78	1 182	0	1 442	73,35	1 702	87,18
143	1,56	403	35,33	663	26,26	923	43,04	1 183	0	1 443	74,64	1 703	86,92
144	2,99	404	36,94	664	29,4	924	43,55	1 184	0	1 444	75,81	1 704	87,36
145	4,5	405	38,6	665	32,23	925	42,97	1 185	0	1 445	77,24	1 705	87,03
146	5,39	406	40,44	666	34,91	926	41,08	1 186	0	1 446	78,63	1 706	87,07
147	5,59	407	42,29	667	37,39	927	40,38	1 187	0	1 447	79,32	1 707	87,29
148	5,45	408	43,73	668	39,61	928	40,43	1 188	0	1 448	80,2	1 708	86,99
149	5,2	409	44,47	669	41,61	929	40,4	1 189	0	1 449	81,67	1 709	87,25
150	4,98	410	44,62	670	43,51	930	40,25	1 190	0	1 450	82,11	1 710	87,14
151	4,61	411	44,41	671	45,36	931	40,32	1 191	0	1 451	82,91	1 711	86,96
152	3,89	412	43,96	672	47,17	932	40,8	1 192	0	1 452	83,43	1 712	87,14
153	3,21	413	43,41	673	48,95	933	41,71	1 193	0	1 453	83,79	1 713	87,07
154	2,98	414	42,83	674	50,73	934	43,16	1 194	0	1 454	83,5	1 714	86,92
155	3,31	415	42,15	675	52,36	935	44,84	1 195	0	1 455	84,01	1 715	86,88
156	4,18	416	41,28	676	53,74	936	46,42	1 196	1,54	1 456	83,43	1 716	86,85
157	5,07	417	40,17	677	55,02	937	47,91	1 197	4,85	1 457	82,99	1 717	86,92
158	5,52	418	38,9	678	56,24	938	49,08	1 198	9,06	1 458	82,77	1 718	86,81
159	5,73	419	37,59	679	57,29	939	49,66	1 199	11,8	1 459	82,33	1 719	86,88
160	6,06	420	36,39	680	58,18	940	50,15	1 200	12,42	1 460	81,78	1 720	86,66
161	6,76	421	35,33	681	58,95	941	50,94	1 201	12,07	1 461	81,81	1 721	86,92
162	7,7	422	34,3	682	59,49	942	51,69	1 202	11,64	1 462	81,05	1 722	86,48
163	8,34	423	33,07	683	59,86	943	53,5	1 203	11,69	1 463	80,72	1 723	86,66
164	8,51	424	31,41	684	60,3	944	55,9	1 204	12,91	1 464	80,61	1 724	86,74
165	8,22	425	29,18	685	61,01	945	57,11	1 205	15,58	1 465	80,46	1 725	86,37
166	7,22	426	26,41	686	61,96	946	57,88	1 206	18,69	1 466	80,42	1 726	86,48
167	5,82	427	23,4	687	63,05	947	58,63	1 207	21,04	1 467	80,42	1 727	86,33
168	4,75	428	20,9	688	64,16	948	58,75	1 208	22,62	1 468	80,24	1 728	86,3
169	4,24	429	19,59	689	65,14	949	58,26	1 209	24,34	1 469	80,13	1 729	86,44
170	4,05	430	19,36	690	65,85	950	58,03	1 210	26,74	1 470	80,39	1 730	86,33
171	3,98	431	19,79	691	66,22	951	58,28	1 211	29,62	1 471	80,72	1 731	86
172	3,91	432	20,43	692	66,12	952	58,67	1 212	32,65	1 472	81,01	1 732	86,33
173	3,86	433	20,71	693	65,01	953	58,76	1 213	35,57	1 473	81,52	1 733	86,22
174	4,17	434	20,56	694	62,22	954	58,82	1 214	38,07	1 474	82,4	1 734	86,08
175	5,32	435	19,96	695	57,44	955	59,09	1 215	39,71	1 475	83,21	1 735	86,22
176	7,53	436	20,22	696	51,47	956	59,38	1 216	40,36	1 476	84,05	1 736	86,33
177	10,89	437	21,48	697	45,98	957	59,72	1 217	40,6	1 477	84,85	1 737	86,33
178	14,81	438	23,67	698	41,72	958	60,04	1 218	41,15	1 478	85,42	1 738	86,26
179	17,56	439	26,09	699	38,22	959	60,13	1 219	42,23	1 479	86,18	1 739	86,48
180	18,38	440	28,16	700	34,65	960	59,33	1 220	43,61	1 480	86,45	1 740	86,48
181	17,49	441	29,75	701	30,65	961	58,52	1 221	45,08	1 481	86,64	1 741	86,55
182	15,18	442	30,97	702	26,46	962	57,82	1 222	46,58	1 482	86,57	1 742	86,66
183	13,08	443	31,99	703	22,32	963	56,68	1 223	48,13	1 483	86,43	1 743	86,66
184	12,23	444	32,84	704	18,15	964	55,36	1 224	49,7	1 484	86,58	1 744	86,59
185	12,03	445	33,33	705	13,79	965	54,63	1 225	51,27	1 485	86,8	1 745	86,55
186	11,72	446	33,45	706	9,29	966	54,04	1 226	52,8	1 486	86,65	1 746	86,74
187	10,69	447	33,27	707	4,98	967	53,15	1 227	54,3	1 487	86,14	1 747	86,21
188	8,68	448	32,66	708	1,71	968	52,02	1 228	55,8	1 488	86,36	1 748	85,96
189	6,2	449	31,73	709	0	969	51,37	1 229	57,29	1 489	86,32	1 749	85,5
190	4,07	450	30,58	710	0	970	51,41	1 230	58,73	1 490	86,25	1 750	84,77
191	2,65	451	29,2	711	0	971	52,2	1 231	60,12	1 491	85,92	1 751	84,65
192	1,92	452	27,56	712	0	972	53,52	1 232	61,5	1 492	86,14	1 752	84,1
193	1,69	453	25,71	713	0	973	54,34	1 233	62,94	1 493	86,36	1 753	83,46
194	1,68	454	23,76	714	0	974	54,59	1 234	64,39	1 494	86,25	1 754	82,77
195	1,66	455	21,87	715	0	975	54,92	1 235	65,52	1 495	86,5	1 755	81,78
196	1,53	456	20,15	716	0	976	55,69	1 236	66,07	1 496	86,14	1 756	81,16
197	1,3	457	18,38	717	0	977	56,51	1 237	66,19	1 497	86,29	1 757	80,42
198	1	458	15,93	718	0	978	56,73	1 238	66,19	1 498	86,4	1 758	79,21
199	0,77	459	12,33	719	0	979	56,33	1 239	66,43	1 499	86,36	1 759	78,48
200	0,63	460	7,99	720	0	980	55,38	1 240	67,07	1 500	85,63	1 760	77,49
201	0,59	461	4,19	721	0	981	54,99	1 241	68,04	1 501	86,03	1 761	76,69
202	0,59	462	1,77	722	0	982	54,75	1 242	69,12	1 502	85,92	1 762	75,92
203	0,57	463	0,69	723	0	983	54,11	1 243	70,08	1 503	86,14	1 763	75,08
204	0,53	464	1,13	724	0	984	53,32	1 244	70,91	1 504	86,32	1 764	73,87
205	0,5	465	2,2	725	0	985	52,41	1 245	71,73	1 505	85,92	1 765	72,15
206	0	466	3,59	726	0	986	51,45	1 246	72,66	1 506	86,11	1 766	69,69
207	0	467	4,88	727	0	987	50,86	1 247	73,67	1 507	85,91	1 767	67,17
208	0	468	5,85	728	0	988	50,48	1 248	74,55	1 508	85,83	1 768	64,75
209	0	469	6,72	729	0	989	49,6	1 249	75,18	1 509	85,86	1 769	62,55
210	0	470	8,02	730	0	990	48,55	1 250	75,59	1 510	85,5	1 770	60,32
211	0	471	10,02	731	0	991	47,87	1 251	75,82	1 511	84,97	1 771	58,45
212	0	472	12,59	732	0	992	47,42	1 252	75,9	1 512	84,8	1 772	56,43
213	0	473	15,43	733	0	993	46,86	1 253	75,92	1 513	84,2	1 773	54,35
214	0	474	18,32	734	0	994	46,08	1 254	75,87	1 514	83,26	1 774	52,22
215	0	475	21,19	735	0	995	45,07	1 255	75,68	1 515	82,77	1 775	50,25
216	0	476	24	736	0	996	43,58	1 256	75,37	1 516	81,78	1 776	48,23
217	0	477	26,75	737	0	997	41,04	1 257	75,01	1 517	81,16	1 777	46,51
218	0	478	29,53	738	0	998	38,39	1 258	74,55	1 518	80,42	1 778	44,35
219	0	479	32,31	739	0	999	35,69	1 259	73,8	1 519	79,21	1 779	41,97
220	0	480	34,8	740	0	1 000	32,68	1 260	72,71	1 520	78,83	1 780	39,33
221	0	481	36,73	741	0	1 001	29,82	1 261	71,39	1 521	78,52	1 781	36,48
222	0	482	38,08	742	0	1 002	26,97	1 262	70,02	1 522	78,52	1 782	33,8
223	0	483	39,11	743	0	1 003	24,03	1 263	68,71	1 523	78,81	1 783	31,09
224	0	484	40,16	744	0	1 004	21,67	1 264	67,52	1 524	79,26	1 784	28,24
225	0	485	41,18	745	0	1 005	20,34	1 265	66,44	1 525	79,61	1 785	26,81
226	0,73	486	41,75	746	0	1 006	18,9	1 266	65,45	1 526	80,15	1 786	23,33
227	0,73	487	41,87	747	0	1 007	16,21	1 267	64,49	1 527	80,39	1 787	19,01
228	0	488	41,43	748	0	1 008	13,84	1 268	63,54	1 528	80,72	1 788	15,05
229	0	489	39,99	749	0	1 009	12,25	1 269	62,6	1 529	81,01	1 789	12,09
230	0	490	37,71	750	0	1 010	10,4	1 270	61,67	1 530	81,52	1 790	9,49
231	0	491	34,93	751	0	1 011	7,94	1 271	60,69	1 531	82,4	1 791	6,81
232	0	492	31,79	752	0	1 012	6,05	1 272	59,64	1 532	83,21	1 792	4,28
233	0	493	28,65	753	0	1 013	5,67	1 273	58,6	1 533	84,05	1 793	2,09
234	0	494	25,92	754	0	1 014	6,03	1 274	57,64	1 534	85,15	1 794	0,88
235	0	495	23,91	755	0	1 015	7,68	1 275	56,79	1 535	85,92	1 795	0,88
236	0	496	22,81	756	0	1 016	10,97	1 276	55,95	1 536	86,98	1 796	0
237	0	497	22,53	757	0	1 017	14,72	1 277	55,09	1 537	87,45	1 797	0
238	0	498	22,62	758	0	1 018	17,32	1 278	54,2	1 538	87,54	1 798	0
239	0	499	22,95	759	0	1 019	18,59	1 279	53,33	1 539	87,25	1 799	0
240	0	500	23,51	760	0	1 020	19,35	1 280	52,52	1 540	87,04	1 800	0
241	0	501	24,04	761	0	1 021	20,54	1 281	51,75	1 541	86,98
242	0	502	24,45	762	0	1 022	21,33	1 282	50,92	1 542	87,05
243	0	503	24,81	763	0	1 023	22,06	1 283	49,9	1 543	87,1
244	0	504	25,29	764	0	1 024	23,39	1 284	48,68	1 544	87,25
245	0	505	25,99	765	0	1 025	25,52	1 285	47,41	1 545	87,25
246	0	506	26,83	766	0	1 026	28,28	1 286	46,5	1 546	87,07
247	0	507	27,6	767	0	1 027	30,38	1 287	46,22	1 547	87,29
248	0	508	28,17	768	0	1 028	31,22	1 288	46,44	1 548	87,14
249	0	509	28,63	769	0	1 029	32,22	1 289	47,35	1 549	87,03
250	0	510	29,04	770	0	1 030	33,78	1 290	49,01	1 550	87,25
251	0	511	29,43	771	0	1 031	35,08	1 291	50,93	1 551	87,03
252	0	512	29,78	772	1,6	1 032	35,91	1 292	52,79	1 552	87,03
253	1,51	513	30,13	773	5,03	1 033	36,06	1 293	54,66	1 553	87,07
254	4,12	514	30,57	774	9,49	1 034	35,5	1 294	56,6	1 554	86,81
255	7,02	515	31,1	775	13	1 035	34,76	1 295	58,55	1 555	86,92
256	9,45	516	31,65	776	14,65	1 036	34,7	1 296	60,47	1 556	86,66
257	11,86	517	32,14	777	15,15	1 037	35,41	1 297	62,28	1 557	86,92
258	14,52	518	32,62	778	15,67	1 038	36,65	1 298	63,9	1 558	86,59
259	17,01	519	33,25	779	16,76	1 039	37,57	1 299	65,2	1 559	86,92
260	19,48	520	34,2	780	17,88	1 040	38,51	1 300	66,02	1 560	86,59

Tillägg 6

Förfarande med dränering och vägning

1. Motorn ska fyllas med ny olja. Om ett oljetråg med konstant volym (enligt ASTM-standarden D7156-09) används, ska oljepumpen vara påslagen när motorn fylls. Tillräckligt med olja ska tillföras för att fylla både motorn och det externa tråget.

2. Motorn ska startas och köras den önskade provningscykeln (se punkterna 2.2.15 och 2.4.4.8.3.1) under minst 1 tim.

3. När cykeln är avslutad ska oljetemperaturen tillåtas stabiliseras vid stationärt motortillstånd innan motorn stängs av.

4. Ett rent, tomt oljedräneringstråg ska vägas.

5. All ren utrustning som ska användas vid oljedräneringen (t.ex. trasor) ska vägas.

6. Oljan ska dräneras under 10 min med hjälp av den externa pumpen (om sådan finns) påslagen följt av ytterligare 10 min med pumpen avslagen. Om ett oljetråg med konstant volym inte används ska oljan dräneras från motorn under totalt 20 min.

7. Den dränerade oljan ska vägas.

8. Den vikt som fastställs i enlighet med steg 7 ska subtraheras från den vikt som fastställs i enlighet med steg 4. Differensen motsvarar den totala vikten av den olja som avlägsnats från motorn och samlats upp i dräneringstråget.

9. Oljan ska försiktigt återföras till motorn.

10. Det tomma dräneringstråget ska vägas.

11. Den vikt som fastställs i enlighet med steg 10 ska subtraheras från den vikt som fastställs i enlighet med steg 4. Resultatet motsvarar vikten av den återstående oljan i dräneringstråget som inte återförts till motorn.

12. All smutsig utrustning som tidigare har vägts i enlighet med steg 5 ska vägas.

13. Den vikt som fastställs i enlighet med steg 12 ska subtraheras från den vikt som fastställs i enlighet med steg 5. Resultatet motsvarar vikten av den återstående olja som kvarstannat på den smutsiga utrustningen och inte återförts till motorn.

14. De vikter av återstående olja som fastställs i enlighet med stegen 11 och 13 ska subtraheras från den totala vikten av oljan som avlägsnats, beräknad i enlighet med steg 8. Differensen mellan dessa vikter motsvarar den totala vikten av den olja som återförts till motorn.

15. Motorn ska köras under den eller de önskade provningscyklerna (se punkterna 2.2.15 och 2.4.4.8.3.1).

16. Stegen 3–8 ska upprepas.

17. Vikten av den olja som dränerats i enlighet med steg 16 ska subtraheras från den vikt som fastställs i enlighet med steg 14. Differensen mellan dessa vikter motsvarar den totala vikten av den förbrukade oljan.

18. Den totala vikten av den förbrukade oljan beräknad enligt steg 14 ska divideras med varaktigheten, i timmar, av de provningscykler som utförts i enlighet med steg 15. Resultatet utgör smörjmedelsförbrukningen.

Tillägg 7

Exempel på driftsackumuleringsplan inklusive termiska sekvenser, sekvenser av smörjmedelsförbrukning och sekvenser av regenerering

Tillägg 8

Flödesschema för utförandet av driftsackumuleringsplanen

▼B

BILAGA XII

ÖVERENSSTÄMMELSE I DRIFT FÖR MOTORER OCH FORDON SOM TYPGODKÄNTS ENLIGT DIREKTIV 2005/55/EG

1. INLEDNING

1.1 I denna bilaga fastställs krav för överensstämmelse i drift för motorer och fordon som typgodkänts enligt direktiv 2005/55/EG.

2. FÖRFARANDE FÖR ÖVERENSSTÄMMELSE I DRIFT

▼M4

2.1 För överensstämmelseprovning i drift ska bestämmelserna i bilaga 8 till ändringsserie 05 av Uneces föreskrifter nr 49 vara tillämpliga.

▼B

2.2 På begäran av tillverkaren kan den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet besluta att använda det förfarande för överensstämmelse i drift som anges i bilaga II till denna förordning för motorer och fordon som typgodkänts enligt direktiv 2005/55/EG.

2.3 Om de förfaranden som beskrivs i bilaga II används ska följande undantag vara tillämpliga:

▼M4

2.3.1

Alla hänvisningar till WHTC och WHSC ska förstås som hänvisningar till ETC respektive ESC enligt bilaga 4A till ändringsserie 05 av Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

2.3.2

Punkt 2.2. i bilaga II till denna förordning ska inte vara tillämplig.

2.3.3

Om de normala förhållandena i drift för ett visst fordon anses vara oförenliga med ett korrekt genomförande av provningarna får tillverkaren eller godkännandemyndigheten begära att alternativa körsträckor och nyttolaster används. De krav som anges i punkterna 4.1 och 4.5 i bilaga II till denna förordning ska användas som en vägledning för att bestämma om körningsmönstren och nyttolasterna är godtagbara för överensstämmelseprovning i drift.

Om fordonet körs av en annan förare än det särskilda fordonets vanliga yrkesförare ska denna alternativa förare vara kvalificerad och utbildad för att köra tunga fordon i den kategori som ska undergå provning.

2.3.4

Punkterna 2.3 och 2.4 i bilaga II ska inte vara tillämpliga.

2.3.5

Punkt 3.1 i bilaga II ska inte vara tillämplig.

2.3.6

Tillverkaren ska utföra provning i drift av denna motorfamilj. Provningsplanen ska vara godkänd av godkännandemyndigheten.

Provningen får på tillverkarens begäran upphöra fem år efter det att tillverkningen upphör.

▼M4

2.3.7

På begäran av tillverkaren kan godkännandemyndigheten besluta om en provtagningsplan i enlighet med punkterna 3.1.1, 3.1.2 och 3.1.3 i bilaga II eller i enlighet med tillägg 3 till bilaga 8 till ändringsserie 05 av Uneces föreskrifter nr 49.

▼B

2.3.8

Punkt 4.4.2. i bilaga II till denna förordning ska inte vara tillämplig.

2.3.9

På tillverkarens begäran kan bränslet ersättas med lämpligt referensbränsle.

2.3.10

Värdena i punkt 4.5 i bilaga II får användas som en vägledning för att bestämma om körningsmönstren och nyttolasterna är godtagbara för överensstämmelseprovning i drift.

2.3.11

Punkt 4.6.5 i bilaga II ska inte vara tillämplig.

2.3.12

Provningens minimivaraktighet ska vara tre gånger ETC-arbetet eller CO2-referensmassan i kg/cykel från ETC enligt vad som är tillämpligt.

2.3.13

Punkt 5.1.1.1.2 i bilaga II ska inte vara tillämplig.

2.3.14

Om informationen i det dataflöde som avses i punkt 5.1.1 i bilaga II inte kan återvinnas på ett korrekt sätt från två fordon med motorer från samma motorfamilj, trots att avsökningsverktyget fungerar korrekt, ska motorn provas enligt de förfaranden som anges i bilaga 8 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

2.3.15

Verifieringsprovning kan utföras på en motorprovbänk enligt bilaga 8 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49.

2.3.16

Tillverkaren kan begära att godkännandemyndigheten utför verifieringsprovning på en motorprovbänk enligt bilaga 8 till FN/ECE:s föreskrifter nr 49 om

ett beslut om underkännande har fattats för de fordon som provtagits enligt punkt 2.3.7,

den kumulativa 90 %-percentilen av överensstämmelsefaktorerna för avgasutsläpp från det provade motorsystemet, bestämd i enlighet med de mätnings- och beräkningsförfaranden som specificeras i tillägg 1 till bilaga II, inte överstiger värdet 2,0.

BILAGA XIII

KRAV FÖR ATT SÄKERSTÄLLA ATT BEGRÄNSNINGEN AV NOx-UTSLÄPP FUNGERAR KORREKT

1. INLEDNING

I denna bilaga fastställs kraven för att säkerställa att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt. Den inbegriper krav för fordon som är beroende av användningen av ett reagens för att begränsa utsläppen.

▼M4

2. ALLMÄNNA KRAV

De allmänna kraven ska vara de som anges i punkt 2 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkterna 2.1–2.1.5 i denna förordning.

2.1 Alternativt godkännande

▼M4

2.1.1

För fordon i kategorierna M2 och N1, för fordon i kategorierna M1 och N2 med en tillåten vikt på högst 7,5 ton och för fordon i kategori M3 i klasserna I, II, A och B enligt definitionerna i bilaga I till direktiv 2001/85/EG med en tillåten vikt på högst 7,5 ton får, på begäran av tillverkaren, överensstämmelse med kraven i bilaga XVI till förordning (EG) nr 692/2008 anses vara likvärdig med överensstämmelse med denna bilaga.

2.1.2

Om alternativt godkännande används ska följande gälla:

2.1.2.1

Informationen avseende den korrekta funktionen hos begränsningen av NOx-utsläpp i punkterna 3.2.12.2.8.1–3.2.12.2.8.5 i del 2 i tillägg 4 till bilaga I till denna förordning ska ersättas med den information som anges i punkt 3.2.12.2.8 i tillägg 3 till bilaga I till förordning (EG) nr 692/2008.

2.1.2.2

Följande undantag ska gälla vid tillämpningen av kraven i bilaga XVI till förordning (EG) nr 692/2008 och bestämmelserna i denna bilaga:

▼M6

2.1.2.2.1

Bestämmelserna om övervakning av reagenskvalitet som anges i punkterna 7–7.1.3 i denna bilaga ska tillämpas i stället för punkterna 4.1 och 4.2 i bilaga XVI till förordning (EG) nr 692/2008.

2.1.2.2.2

Bestämmelserna om övervakning av reagensförbrukning och dosering som anges i punkterna 8, 8.1 och 8.1.1 i denna bilaga ska tillämpas i stället för punkterna 5–5.5 i bilaga XVI till förordning (EG) nr 692/2008.

▼M4

2.1.2.2.3

Det varningssystem för förare som avses i avsnitten 4, 7 och 8 i denna bilaga ska förstås som det varningssystem för förare som beskrivs i avsnitt 3 i bilaga XVI till förordning (EG) nr 692/2008.

2.1.2.2.4

Avsnitt 6 i bilaga XVI till förordning (EG) nr 692/2008 ska inte vara tillämpligt.

2.1.2.2.5

Bestämmelserna i punkt 5.2 i denna bilaga ska gälla för fordon avsedda att användas av räddningstjänster eller de motorer eller fordon som anges i artikel 2.3 b i direktiv 2007/46/EG.

2.1.3

Punkt 2.2.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”2.2.1

Information som innehåller en fullständig beskrivning av de funktionella driftsegenskaperna hos ett motorsystem som omfattas av denna bilaga ska lämnas av tillverkaren på det sätt som anges i tillägg 4 till bilaga I till denna förordning.”

2.1.4

Första stycket i punkt 2.2.4 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”2.2.4

När en tillverkare ansöker om godkännande för en motor eller motorfamilj som separat teknisk enhet ska det dokumentationsmaterial som avses i artikel 5.3, 7.3 eller 9.3 i denna förordning inkludera lämpliga krav som säkerställer att fordonet när det används på väg eller annan lämplig plats kommer att uppfylla kraven i denna bilaga. Dokumentationen ska innehålla följande information:”

2.1.5

Punkt 2.3.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”2.3.1

Alla motorsystem som omfattas av tillämpningsområdet för denna bilaga ska behålla sin utsläppsbegränsande funktion under alla förhållanden som regelbundet råder i unionen, särskilt vid låga omgivningstemperaturer, i linje med bilaga VI till denna förordning.”

▼M4 —————

▼B

3. UNDERHÅLLSKRAV

▼M4

3.1	Underhållskraven ska vara de som anges i punkt 3 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M4 —————

▼B

4. VARNINGSSYSTEM FÖR FÖRARE

▼M4

4.1

Varningssystemets egenskaper och drift ska vara de som anges i punkt 4 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkt 4.1.1 i denna förordning.

▼M4

4.1.1

Punkt 4.8 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

«4.8.

En anordning som gör det möjligt för föraren att dämpa de visuella signaler som varningssystemet ger kan installeras på fordon avsedda att användas av räddningstjänster eller på fordon i de kategorier som definieras i artikel 2.3 b i direktiv 2007/46/EG.»

▼M4 —————

▼B

5. MOTIVERINGSSYSTEM FÖR FÖRARE

▼M4

5.1

Motiveringssystemets egenskaper och drift ska vara de som anges i punkt 5 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkt 5.1.1 i denna förordning.

▼M4

5.1.1

Punkt 5.2 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”5.2.

Kraven för ett motiveringssystem för förare ska inte vara tillämpliga på motorer eller fordon avsedda att användas av räddningstjänster eller på de motorer eller fordon som anges i artikel 2.3 b i direktiv 2007/46/EG. Permanent deaktivering av motiveringssystemet för förare ska bara göras av motor- eller fordonstillverkaren.”

▼M4 —————

▼B

6. REAGENSTILLGÅNG

▼M4

6.1	Åtgärderna avseende reagenstillgång ska vara de som anges i punkt 6 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M4 —————

▼B

7. ÖVERVAKNING AV REAGENSKVALITET

▼M4

7.1

Åtgärderna för övervakning av reagenskvalitet ska vara de som anges i punkt 7 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkterna 7.1.1, 7.1.2 och 7.1.3 i denna förordning.

7.1.1

Punkt 7.1.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”7.1.1.

Tillverkaren ska ange en lägsta godtagbar reagenskoncentration CDmin som leder till att utsläppen från avgasröret inte överskrider de gränsvärden som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.”

▼M4 —————

▼M4

7.1.2

Punkt 7.1.1.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”7.1.1.1.

Under den infasningsperiod som anges i artikel 4.7 i denna förordning och på begäran av tillverkaren ska hänvisningen till det gränsvärde för NOx-utsläpp som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009 ersättas av värdet 900 mg/kWh vid tillämpningen av punkt 7.1.”

7.1.3

Punkt 7.1.1.2 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”7.1.1.2.

Det korrekta värdet för CDmin ska demonstreras under typgodkännandet enligt det förfarande som anges i tillägg 6 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 och registreras i det utvidgade dokumentationsmaterial som anges i artikel 3 och avsnitt 8 i bilaga I till denna förordning.”

▼M4 —————

▼M6

8. FÖRBRUKNING OCH DOSERING AV REAGENS

8.1

Åtgärderna för övervakning av reagensförbrukning och dosering ska vara de som anges i punkt 8 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M4

8.1.1

Punkt 8.4.1.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”8.4.1.1.

Till slutet av den infasningsperiod som anges i artikel 4.7 i denna förordning ska det varningssystem för förare som anges i avsnitt 4 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49 aktiveras om en avvikelse på mer än 50 % upptäcks mellan den genomsnittliga reagensförbrukningen och den genomsnittliga reagensförbrukning som motorsystemet kräver över ett intervall som ska fastställas av tillverkaren och som inte ska vara längre än det maximiintervall som anges i punkt 8.3.1 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49”

▼M4 —————

▼B

9. ÖVERVAKNINGSFEL SOM KAN TILLSKRIVAS MANIPULATION

▼M4

9.1	Åtgärderna för övervakning av fel som kan tillskrivas manipulation, ska vara de som anges i punkt 6 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49.

▼M4 —————

▼M4

10. DUBBELBRÄNSLEMOTORER OCH DUBBELBRÄNSLEFORDON

Kraven för att säkerställa att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt i dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska vara de som anges i punkt 8 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkt 10.1 i denna förordning.

10.1

Punkt 8.1 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:

”8.1.

Avsnitten 1–9 i denna bilaga ska tillämpas på HDDF-motorer och HDDF-fordon, oavsett om de arbetar i dubbelbränsleläge eller dieselläge.”

11.

LED C I PUNKT A.1.4.3 I TILLÄGG 1 TILL BILAGA 11 TILL UNECES FÖRESKRIFTER NR 49 SKA FÖRSTÅS ENLIGT FÖLJANDE:

”c)

Uppfyllandet av den reducering av vridmomentet som krävs för lågnivåmotivering kan demonstreras samtidigt som det allmänna godkännandeförfarandet för motorprestanda utförs i enlighet med denna förordning. Separat vridmomentsmätning under demonstrationen av motiveringssystemet krävs inte i detta fall. Den hastighetsbegränsning som krävs för kraftig motivering ska demonstreras i enlighet med kraven i avsnitt 5 i denna bilaga.”

12.

DE TVÅ FÖRSTA STYCKENA I TILLÄGG 4 TILL BILAGA 11 TILL UNECES FÖRESKRIFTER NR 49 SKA FÖRSTÅS ENLIGT FÖLJANDE:

▼M10

”Detta tillägg ska vara tillämpligt när en fordonstillverkare ansöker om EU-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och med den här förordningen.

▼M4

I detta fall, och utöver installationskraven i bilaga I till denna förordning, krävs en demonstration av korrekt installation. Denna demonstration ska utföras genom en presentation för godkännandemyndigheten av ett tekniskt fall där belägg som tekniska ritningar, funktionsanalyser och resultaten av tidigare provningar används.”

▼M4 —————

▼M4

Tillägg 6

Demonstration av minsta godtagbara reagenskvalitet CDmin

1. Tillverkaren ska demonstrera minsta godtagbara reagenskvalitet CDmin under typgodkännandet i enlighet med de bestämmelser som anges i tillägg 6 till bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49, med de undantag som anges i punkt 1.1 i detta tillägg.

1.1

Punkt A.6.3 ska förstås enligt följande:

A.6.3

De utsläpp av föroreningar som konstateras genom denna provning ska vara lägre än de gränsvärden som anges i punkterna 7.1.1 och 7.1.1.1 i denna bilaga.

▼B

BILAGA XIV

MÄTNING AV NETTOMOTOREFFEKT

1. INLEDNING

1.1	I denna bilaga fastställs krav för mätning av nettomotoreffekt.

2. ALLMÄNT

2.1

De allmänna kraven för provningarnas utförande och tolkningen av resultatet ska vara de som anges i avsnitt 5 i FN/ECE:s föreskrifter nr 85, med de undantag som anges i denna bilaga.

2.1.1

Mätning av nettomotoreffekten enligt denna bilaga ska utföras på alla motorer i en motorfamilj.

2.2

Provningsbränsle

▼M6

2.2.1

För motorer med gnisttändning som drivs med bensin eller E85 ska punkt 5.2.3.1 i Uneces föreskrifter nr 85 förstås enligt följande:

”Det bränsle som används ska vara det som är tillgängligt på marknaden. Vid tvister ska det lämpliga referensbränsle som anges i bilaga IX till förordning (EU) nr 582/2011 användas.”

▼M4

2.2.2

För motorer med gnisttändning och dubbelbränslemotorer som drivs med motorgas:

2.2.2.1

För motorer som automatiskt anpassar sig efter bränsletyp ska punkt 5.2.3.2.1 i Uneces föreskrifter nr 85 förstås enligt följande:

”Det bränsle som används ska vara det som finns tillgängligt på marknaden. Vid tvister ska det lämpliga referensbränsle som anges i bilaga IX till denna förordning användas. I stället för de referensbränslen som anges i bilaga IX till denna förordning kan de referensbränslen som anges i bilaga 8 till Uneces föreskrifter nr 85 användas.”

2.2.2.2

För motorer som inte automatiskt anpassar sig efter bränsletyp ska punkt 5.2.3.2.2 i Uneces föreskrifter nr 85 förstås enligt följande:

”Det bränsle som används ska vara det referensbränsle som anges i bilaga IX till denna förordning eller de referensbränslen som anges i bilaga 8 till Uneces föreskrifter nr 85 med den lägsta C3-halten, eller”

2.2.3

För motorer med gnisttändning och dubbelbränslemotorer som drivs med naturgas/biometan:

2.2.3.1

För motorer som automatiskt anpassar sig efter bränsletyp ska punkt 5.2.3.3.1 i Uneces föreskrifter nr 85 förstås enligt följande:

2.2.3.2

För motorer som inte automatiskt anpassar sig efter bränsletyp ska punkt 5.2.3.3.2 i Uneces föreskrifter nr 85 förstås enligt följande:

”Det bränsle som används ska vara det som är tillgängligt på marknaden, med ett Wobbetal på minst 52,6 MJm-3 (20 °C, 101,3 kPa). Vid tvister ska det referensbränsle GR som anges i bilaga IX till denna förordning användas.”

2.2.3

För motorer som är märkta för en viss uppsättning bränsletyper ska punkt 5.2.3.3.3 i Uneces föreskrifter nr 85 förstås enligt följande:

”Det bränsle som används ska vara det som är tillgängligt på marknaden, med ett Wobbetal på minst 52,6 MJm-3 (20 °C, 101,3 kPa) om motorn är märkt för gaser av H-typ, eller minst 47,2 MJm-3 (20 °C, 101,3 kPa) om motorn är märkt för gaser av L-typ. Vid tvister ska det använda bränslet vara referensbränsle GR enligt bilaga IX till denna förordning om motorn är märkt för gas av H-typ, eller referensbränsle G23 om motorn är märkt för gas av L-typ, dvs. bränslet med det högsta Wobbetalet för de aktuella gastyperna, eller”

▼M6

2.2.4

För motorer med kompressionständning ska punkt 5.2.3.4 i Uneces föreskrifter nr 85 förstås enligt följande:

”Det bränsle som används ska vara det som är tillgängligt på marknaden. Vid tvister ska det lämpliga referensbränsle som anges i bilaga IX till förordning (EU) nr 582/2011 användas.”

▼B

2.3

Motordriven utrustning

Kraven på motordriven utrustning skiljer sig åt mellan FN/ECE:s föreskrifter nr 85 (effektprovning) och FN/ECE:s föreskrifter nr 49 (utsläppsprovning).

2.3.1

För mätning av nettomotoreffekt ska de bestämmelser om provningsförhållanden och tilläggsutrustning som anges i bilaga 5 till FN/ECE:s föreskrifter nr 85 vara tillämpliga.

▼M4

2.3.2

För utsläppsprovning enligt förfarandena i bilaga III till denna förordning ska de bestämmelser om motoreffekt som anges i punkt 6.3 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49 vara tillämpliga.

▼B

BILAGA XV

ÄNDRINGAR AV FÖRORDNING (EG) nr 595/2009

Bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009 ska ersättas med följande:

”BILAGA I

Gränsvärden för Euro 6

	Gränsvärden
	CO (mg/kWh)	THC (mg/kWh)	NMHC (mg/kWh)	CH4 (mg/kWh)	NOx (1) (mg/kWh)	NH3 (ppm)	PM massa (mg/kWh)	PM (2) antal (#/kWh)
WHSC (CI)	1 500	130			400	10	10	8,0 × 1011
WHTC (CI)	4 000	160			460	10	10	6,0 × 1011
WHTC (PI)	4 000		160	500	460	10	10	(3)
(1) Tillåten NO2-halt i gränsvärdet för NOx kan fastställas senare. (2) Ett nytt mätförfarande ska införas före den 31 december 2012. (3) En gräns för partikelantalet ska införas före den 31 december 2012.” PI = Gnisttändning. CI = Kompressionständning.

BILAGA XVI

ÄNDRINGAR AV DIREKTIV 2007/46/EG

Direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:

Bilaga I ska ändras på följande sätt:

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.1.11:

”3.2.1.11 (endast Euro 6) Tillverkarens hänvisningar till det dokumentationsmaterial som krävs enligt artiklarna 5, 7 och 9 i förordning (EU) nr 582/2011 och som gör det möjligt för godkännandemyndigheten att utvärdera utsläppsbegränsande strategier och system ombord på motorn för att se till att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt”

Punkt 3.2.2.2 ska ersättas med följande:

”3.2.2.2 Tunga fordon: diesel/bensin/motorgas/naturgas typ H/naturgas typ L/naturgas typ HL/etanol (ED95)/etanol (E85) (1) (6)”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.2.2.1:

”3.2.2.2.1 (endast Euro 6) Bränslen som är kompatibla med motorn enligt tillverkarens uppgifter i enlighet med punkt 1.1.2 i bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 (enligt vad som är tillämpligt)”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.8.3.3:

”3.2.8.3.3 (endast Euro 6) Inloppssystemets faktiska undertryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet: kPa”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.9.2.1:

”3.2.9.2.1 (endast Euro 6) Beskrivning och/eller ritning av de komponenter i avgassystemet som inte ingår i motorsystemet”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.9.3.1:

”3.2.9.3.1 (endast Euro 6) Faktiskt avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet (endast för motorer med kompressionständning): … kPa”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.9.7.1:

”3.2.9.7.1 (endast Euro 6) Godtagbar volym hos avgassystemet: … dm3”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.12.1.1:

”3.2.12.1.1 (endast Euro 6) Anordning för återföring av vevhusgaser: ja/nej (2)

Om ja, beskrivning och ritningar:

Om nej krävs överensstämmelse med bilaga V till förordning (EU) nr 582/2011”

I punkt 3.2.12.2.6.8.1 ska följande läggas till:

”(gäller inte Euro 6)”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.12.2.6.8.1.1:

”3.2.12.2.6.8.1.1 (endast Euro 6) Antal WHTC-provcykler utan regenerering (n):”

I punkt 3.2.12.2.6.8.2 ska följande läggas till:

”(gäller inte Euro 6)”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.12.2.6.8.2.1:

”3.2.12.2.6.8.2.1 (endast Euro 6) Antal WHTC-provcykler med regenerering (nR):”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.12.2.6.9 och 3.2.12.2.6.9.1:

”3.2.12.2.6.9 Andra system: ja/nej (1)

3.2.12.2.6.9.1 Beskrivning och drift”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.12.2.7.0.1–3.2.12.2.7.0.8:

”3.2.12.2.7.0.1

(endast Euro 6) Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen

3.2.12.2.7.0.2

Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt)

3.2.12.2.7.0.3

Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör:

3.2.12.2.7.0.4

3.2.12.2.7.0.5

I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation av ett OBD-utrustat motorsystem i ett fordon

3.2.12.2.7.0.6

I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till det dokumentationsmaterial som avser installation på fordonet av en godkänd motors OBD-system

3.2.12.2.7.0.7

Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering (6)

3.2.12.2.7.0.8

Skriftlig beskrivning och/eller ritning av kommunikationsgränssnittet för OBD-system utanför fordonet (6)”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.12.2.7.6.5, 3.2.12.2.7.7 och 3.2.12.2.7.7.1:

”3.2.12.2.7.6.5 (endast Euro 6) Standardkommunikationsprotokoll för OBD (4)

3.2.12.2.7.7 (endast Euro 6) Tillverkarens hänvisningar till den OBD-relaterade information som krävs enligt artiklarna 5.4 d och 9.4 i förordning (EU) nr 582/2011 med avseende på överensstämmelse med bestämmelserna om tillgång till information om OBD och reparations- och underhållsinformation, eller

3.2.12.2.7.7.1 Som ett alternativ till en hänvisning från tillverkaren enligt punkt 3.2.12.2.7.7, en hänvisning till tillägget till det informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011, som innehåller nedanstående tabell, ifylld enligt det exempel som ges.

Komponent – Felkod – Övervakningsstrategi – Felsökningskriterier – Kriterier för aktivering av felindikering – Sekundära parametrar – Förkonditionering – Demonstrationsprovning

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.12.2.8.1–3.2.12.2.8.8.3:

”3.2.12.2.8.1

(endast Euro 6) System för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

3.2.12.2.8.2

(endast Euro 6) Motor med permanent avaktivering av motiveringssystemet för förare, för användning inom räddningstjänst eller i de fordon som anges i artikel 2.3 b i detta direktiv: ja/nej

3.2.12.2.8.3

(endast Euro 6) Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen som beaktats vid kontrollen av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

3.2.12.2.8.4

(endast Euro 6) Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt)

3.2.12.2.8.5

(endast Euro 6) Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör

3.2.12.2.8.6

(endast Euro 6) Lägsta koncentration av den aktiva beståndsdelen i reagenset som inte aktiverar varningssystemet (CDmin): volymprocent

3.2.12.2.8.7

(endast Euro 6) I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation i ett fordon av systemen för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

3.2.12.2.8.8

Komponenter ombord på fordonet som tillhör systemen för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

3.2.12.2.8.8.1

Aktivering av krypläge:

’deaktivering efter omstart’/’deaktivering efter bränslepåfyllning’/’deaktivering efter parkering’ (7)

3.2.12.2.8.8.2

I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationsmaterialet med avseende på installation på fordonet av ett system för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt i en godkänd motor

3.2.12.2.8.8.3

Skriftlig beskrivning och/eller ritning av varningssignalen (6)”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.17.8.1.0.1 och 3.2.17.8.1.0.2:

”3.2.17.8.1.0.1

(endast Euro 6) Självanpassningsfunktion? ja/nej (1)

3.2.17.8.1.0.2

(endast Euro 6) Kalibrering för en viss sammansättning av gas naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1)

Omvandling för en viss sammansättning av gas naturgas-Ht/naturgas-Lt/naturgas-HLt (1)”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.5.4–3.5.5.2:

”3.5.4

Koldioxidutsläpp för motorer i tunga fordon (endast Euro 6)

3.5.4.1

Koldioxidviktutsläpp WHSC-provning: … g/kWh

3.5.4.2

Koldioxidviktutsläpp WHTC-provning: … g/kWh

3.5.5

Bränsleförbrukning för motorer i tunga fordon (endast Euro 6)

3.5.5.1

Bränsleförbrukning WHSC-provning: … g/kWh

3.5.5.2

Bränsleförbrukning WHTC-provning: … g/kWh”

Del I i bilaga III ska ändras på följande sätt:

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.1.11:

”3.2.1.11. (endast Euro 6) Tillverkarens hänvisningar till det dokumentationsmaterial som krävs enligt artiklarna 5, 7 och 9 i förordning (EU) nr 582/2011 och som gör det möjligt för godkännandemyndigheten att utvärdera utsläppsbegränsande strategier och system ombord på motorn för att se till att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt”

Punkt 3.2.2.2 ska ersättas med följande:

”3.2.2.2 Tunga fordon: diesel/bensin/motorgas/naturgas typ H/naturgas typ L/naturgas typ HL/etanol (ED95)/etanol (E85) (1) (6)”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.2.2.1:

”3.2.2.2.1 (endast Euro 6) Bränslen som är kompatibla med motorn enligt tillverkarens uppgifter i enlighet med punkt 1.1.3 i bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 (enligt vad som är tillämpligt)”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.8.3.3:

”3.2.8.3.3 (endast Euro 6) Inloppssystemets faktiska undertryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet: kPa”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.9.2.1:

”3.2.9.2.1 (endast Euro 6) Beskrivning och/eller ritning av de komponenter i avgassystemet som inte ingår i motorsystemet”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.9.3.1:

”3.2.9.3.1 (endast Euro 6) Faktiskt avgasmottryck vid nominellt motorvarvtal och 100 % belastning av fordonet (endast för motorer med kompressionständning): … kPa”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.9.7.1:

”3.2.9.7.1 (endast Euro 6) Godtagbar volym hos avgassystemet: … dm3”

Följande punkt ska införas som punkt 3.2.12.1.1:

”3.2.12.1.1 (endast Euro 6) Anordning för återföring av vevhusgaser: ja/nej (2)

Om ja, beskrivning och ritningar:

Om nej krävs överensstämmelse med bilaga V till förordning (EU) nr 582/2011”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.12.2.6.9 och 3.2.12.2.6.9.1:

”3.2.12.2.6.9 Andra system: ja/nej (1)

3.2.12.2.6.9.1 Beskrivning och drift”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.12.2.7.0.1–3.2.12.2.7.0.8:

”3.2.12.2.7.0.1

(endast Euro 6) Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen

3.2.12.2.7.0.2

(endast Euro 6) Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt)

3.2.12.2.7.0.3

(endast Euro 6) Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör:

3.2.12.2.7.0.4

(endast Euro 6) Tillverkarens hänvisningar till den OBD-dokumentation som krävs enligt artiklarna 5.4 c och 9.4 i förordning (EU) nr 582/2011 och som anges i bilaga X till den förordningen med avseende på godkännande av OBD-system

3.2.12.2.7.0.5

(endast Euro 6) I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation av ett OBD-utrustat motorsystem i ett fordon

3.2.12.2.7.0.6

(endast Euro 6) I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till det dokumentationsmaterial som avser installation på fordonet av en godkänd motors OBD-system

3.2.12.2.7.0.7

(endast Euro 6) Skriftlig beskrivning och/eller ritning av felindikering (6)

3.2.12.2.7.0.8

(endast Euro 6) Skriftlig beskrivning och/eller ritning av kommunikationsgränssnittet för OBD-system utanför fordonet (6)”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.12.2.7.6.5, 3.2.12.2.7.7 och 3.2.12.2.7.7.1:

”3.2.12.2.7.6.5 (endast Euro 6) Standardkommunikationsprotokoll för OBD (4)

3.2.12.2.7.7.1 Som ett alternativ till en hänvisning från tillverkaren enligt punkt 3.2.12.2.7.7, en hänvisning till tillägget till det informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 som innehåller nedanstående tabell, ifylld enligt det exempel som ges.

Komponent – Felkod – Övervakningsstrategi – Felsökningskriterier – Kriterier för aktivering av felindikation – Sekundära parametrar – Förkonditionering – Demonstrationsprovning

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.12.2.8.1–3.2.12.2.8.8.3:

”3.2.12.2.8.1

(endast Euro 6) System för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

3.2.12.2.8.2

(endast Euro 6) Motor med permanent avaktivering av motiveringssystemet för förare, för användning inom räddningstjänst eller i de fordon som anges i artikel 2.3 b i detta direktiv: ja/nej

3.2.12.2.8.3

(endast Euro 6) Antal OBD-motorfamiljer inom motorfamiljen som beaktats vid kontrollen av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

3.2.12.2.8.4

(endast Euro 6) Förteckning över OBD-motorfamiljerna (om tillämpligt)

3.2.12.2.8.5

(endast Euro 6) Nummer på den OBD-motorfamilj som huvudmotorn/motorn tillhör

3.2.12.2.8.6

(endast Euro 6) Lägsta koncentration av den aktiva beståndsdelen i reagenset som inte aktiverar varningssystemet (CDmin): volymprocent

3.2.12.2.8.7

(endast Euro 6) I tillämpliga fall, tillverkarens hänvisning till dokumentationen för installation i ett fordon av systemen för kontroll av att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

3.2.12.2.8.8

Komponenter ombord på fordonet som tillhör systemet för att kontrollera att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt

3.2.12.2.8.8.1

Aktivering av krypläge:

’deaktivering efter omstart’/’deaktivering efter bränslepåfyllning’/’deaktivering efter parkering’ (7)

3.2.12.2.8.8.2

3.2.12.2.8.8.3

Skriftlig beskrivning och/eller ritning av varningssignalen (6)”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.17.8.1.0.1 och 3.2.17.8.1.0.2:

”3.2.17.8.1.0.1

(endast Euro 6) Självanpassningsfunktion? ja/nej (1)

3.2.17.8.1.0.2

(endast Euro 6) Kalibrering för en viss sammansättning av gas naturgas-H/naturgas-L/naturgas-HL (1)

Omvandling för en viss sammansättning av gas naturgas-Ht/naturgas-Lt/naturgas-HLt (1)”

Följande punkter ska införas som punkterna 3.5.4–3.5.5.2:

”3.5.4

Koldioxidutsläpp för motorer i tunga fordon (endast Euro 6)

3.5.4.1

Koldioxidviktutsläpp WHSC-provning: … g/kWh

3.5.4.2

Koldioxidviktutsläpp WHTC-provning: … g/kWh

3.5.5

Bränsleförbrukning för motorer i tunga fordon (endast Euro 6)

3.5.5.1

Bränsleförbrukning WHSC-provning: … g/kWh

3.5.5.2

Bränsleförbrukning WHTC-provning: … g/kWh”

▼M10 —————

▼M4

BILAGA XVIII

SÄRSKILDA TEKNISKA KRAV FÖR DUBBELBRÄNSLEMOTORER OCH DUBBELBRÄNSLEFORDON

1. Tillämpningsområde

Denna bilaga ska gälla för dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon som omfattas av denna förordning, och anger de ytterligare krav och undantag som gäller för tillverkaren vid typgodkännande av dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon.

1.1 Dubbelbränslemotorer som under varmstartsdelen av WHTC-provningscykeln drivs med en genomsnittlig gasandel som är högst 10 procent (GERWHTC ≤ 10 %) och som saknar ett dieselläge är förbjudna.

2. En förteckning över typer av dubbelbränslemotorer som omfattas av denna förordning och de viktigaste driftkraven som följer av dessa definitioner ges i tillägget.

3. Särskilda krav för dubbelbränslegodkännande

3.1 De särskilda kraven för dubbelbränslegodkännande ska vara de som anges i punkt 3 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

4. Allmänna krav

4.1 Dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska uppfylla de allmänna krav som anges i punkterna 4.1–4.7 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

5. Funktionskrav

5.1 Utsläppsgränser för dubbelbränslemotorer av typerna 1A och 1B

5.1.1 De utsläppsgränser som gäller för dubbelbränslemotorer av typerna 1A och 1B vid drift i dubbelbränsleläge är de som fastställs för motorer med gnisttändning i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

5.1.2 De utsläppsgränser som gäller för dubbelbränslemotorer av typ 1B vid drift i dieselläge är de som fastställs för motorer med kompressionständning i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

5.2 Utsläppsgränser för dubbelbränslemotorer av typerna 2A och 2B

5.2.1 Utsläppsgränser som gäller under WHSC-provningscykeln

De utsläppsgränser inklusive gräns för partikelantal som gäller för dubbelbränslemotorer av typerna 2A och 2B vid drift i både dieselläge och dubbelbränsleläge under WHSC-provningscykeln är de som gäller för motorer med kompressionständning under WHSC-provningscykeln enligt bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

5.2.2 Utsläppsgränser som gäller under WHTC-provningscykeln

5.2.2.1 Utsläppsgränser för CO, NOx, NH3 och partikelmassa i dubbelbränsleläge

De utsläppsgränser för CO, NOx, NH3 och partikelmassa under WHTC-provningscykeln som gäller för dubbelbränslemotorer av typerna 2A och 2B vid drift i dubbelbränsleläge är de som gäller för motorer med både kompressionständning och gnisttändning under WHTC-provningscykeln enligt bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

5.2.2.2 Utsläppsgränser för kolväten i dubbelbränsleläge

5.2.2.2.1 Naturgas/biometanmotorer

De utsläppsgränser för THC, NMHC och CH4 under WHTC-provningscykeln som gäller för dubbelbränslemotorer av typerna 2A och 2B som drivs med naturgas/biometan i dubbelbränsleläge ska beräknas från dem som gäller för motorer med kompressionständning och gnisttändning under WHTC-provningscykeln enligt bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009, med hjälp av den beräkningsmetod som anges i punkt 5.2.3 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

5.2.2.2.2 Motorgasmotorer

De utsläppsgränser för THC under WHTC-provningscykeln som gäller för dubbelbränslemotorer av typerna 2A och 2B som drivs med motorgas i dubbelbränsleläge är de som gäller för motorer med kompressionständning under WHTC-provningscykeln enligt bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

5.2.2.3 Utsläppsgränser för partikelantal i dubbelbränsleläge

De utsläppsgränser för partikelantal under WHTC-provningscykeln som gäller för dubbelbränslemotorer av typerna 2A och 2B vid drift i dubbelbränsleläge ska beräknas från dem som gäller för motorer med kompressionständning och gnisttändning under WHTC-provningscykeln enligt bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009, med hjälp av den beräkningsmetod som anges i punkt 5.2.4 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

5.2.2.4 Utsläppsgränser i dieselläge

De utsläppsgränser inklusive gräns för partikelantal under WHTC-provningscykeln som gäller för dubbelbränslemotorer av typ 2B vid drift i dieselläge är de som fastställs för motorer med kompressionständning i bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

5.3 Utsläppsgränser för dubbelbränslemotorer av typ 3B

De utsläppsgränser som gäller för dubbelbränslemotorer av typ 3B vid drift i både dubbelbränsleläge och dieselläge är de avgasutsläppsgränser som gäller för motorer med kompressionständning enligt bilaga I till förordning (EG) nr 595/2009.

6. Demonstrationskrav

6.1 Dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska uppfylla de ytterligare krav och undantag avseende demonstration som anges i punkt 6 i bilaga 15 till Uneces föreskrifter nr 49.

7. Dokumentation för installation av en typgodkänd dubbelbränslemotor i ett fordon

7.1 Tillverkaren av en dubbelbränslemotor som typgodkänts som separat teknisk enhet ska i installationshandlingarna för motorsystemet ange lämpliga krav som kommer att säkerställa att fordonet när det används på väg eller annan lämplig plats kommer att uppfylla de dubbelbränslespecifika krav som fastställs i denna förordning. Dokumentationen ska bl.a. innehålla följande:

Detaljerade tekniska krav, inklusive bestämmelser för att se till att OBD-systemet är kompatibel med motorsystemet.

Vilka kontroller som ska utföras.

Förekomsten av och lämpligheten hos sådana installationskrav kan kontrolleras under förfarandet för godkännande av motorsystemet.

7.2 Om fordonstillverkaren som ansöker om ett EG-typgodkännande av installationen av motorsystemet i fordonet är samma tillverkare som fått typgodkännande av dubbelbränslemotorn som separat teknisk enhet, ska den dokumentation som anges i punkt 7.1 inte krävas.

Tillägg 1

Typer av dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon – Förteckning över huvudsakliga driftskrav

	GERWHTC	Diesel vid tomgångskörning	Diesel vid uppvärmning	Drift på diesel enbart	Drift i avsaknad av gas	Anmärkningar
Typ 1A	GERWHTC ≥ 90 %	EJ tillåtet	Endast tillåtet i serviceläge	Endast tillåtet i serviceläge	Serviceläge
Typ 1B	GERWHTC ≥ 90 %	Endast tillåtet i dieselläge	Endast tillåtet i dieselläge	Endast tillåtet i dieselläge och i serviceläge	Dieselläge
Typ 2A	10 % < GERWHTC < 90 %	Tillåtet	Endast tillåtet i serviceläge	Endast tillåtet i serviceläge	Serviceläge	GERWHTC ≥ 90 % tillåtet
Typ 2B	10 % < GERWHTC < 90 %	Tillåtet	Endast tillåtet i dieselläge	Endast tillåtet i dieselläge och i serviceläge	Dieselläge	GERWHTC ≥ 90 % tillåtet
Typ 3A	VARKEN ANGIVET ELLER TILLÅTET

( 1 ) Regulation No 49 of the Economic Commission for Europe of the United Nations (UN/ECE) - Uniform provisions concerning the measures to be taken against the emission of gaseous and particulate pollutants from compression-ignition engines and positive ignition engines for use in vehicles (OJ L 171, 24.6.2013, p. 1).

( 2 ) Kommissionens förordning (EU) 2017/2400 av den 12 december 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (EUT L 349, 29.12.2017, s. 1).

►M10 ( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

( 4 ) EUT L 275, 20.10.2005, s. 1.

( 5 ) Kommissionens förordning (EU) 2019/1939 av den 7 november 2019 om ändring av förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller hjälpstrategier för avgasrening, tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet, mätning av utsläpp under perioder med kall motorstart samt användning av ombordsystem för utsläppsmätning (PEMS) för att mäta partikelantal, med avseende på tunga fordon (EUT L 303, 25.11.2019, s. 1).

►M9 ( 6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58). ◄

( 7 ) EUT L 326, 24.11.2006, s. 55.

( 8 ) Ett fordon eller flera fordon när det rör sig om en hjälpmotor.

( 9 ) Stryk det som inte är tillämpligt.

( 10 ) Stryk det som inte är tillämpligt.

( 11 ) Om typidentifikationsmärkningen innehåller tecken som inte är av betydelse för att beskriva de typer av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som omfattas av detta typgodkännandeintyg, ska dessa tecken anges med symbolen ”?” i dokumentationen (t.ex. ABC?123??).