a) för folk- och djurhälsobestämmelserna för animaliska biprodukter och därav framställda produkter i förordning (EG) nr 1069/2009,

b) vad gäller vissa prover och produkter som enligt artikel 16.1 e och f i direktiv 97/78/EG undantas från veterinärkontroller vid gränskontrollstationer.

a) Biodiesel som uppfyller kraven för bortskaffande och användning av framställda produkter i kapitel IV avsnitt 3 punkt 2 b i bilaga IV.

b) Bearbetat sällskapsdjursfoder som uppfyller de särskilda kraven för bearbetat sällskapsdjursfoder i kapitel II punkt 7 a i bilaga XIII.

c) Tuggben som uppfyller de särskilda kraven för tuggben i kapitel II punkt 7 b i bilaga XIII.

d) Hudar och skinn från hovdjur som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för dessa produkter i kapitel V.C i bilaga XIII.

e) Ull och hår som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för dessa produkter i kapitel VII.B i bilaga XIII.

f) Fjädrar och dun som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för dessa produkter i kapitel VII.C i bilaga XIII.

g) Päls som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för denna produkt i kapitel VIII i bilaga XIII.

h) Fiskolja för framställning av läkemedel som uppfyller de särskilda kraven för slutpunkten för denna produkt i kapitel XIII i bilaga XIII.

i) Bensin och bränslen som uppfyller de särskilda kraven för produkter från det katalytiska flerstegsförfarandet för framställning av förnybara bränslen i kapitel IV avsnitt 3 punkt 2 c i bilaga IV.

j) Oleokemiska produkter som framställts av utsmält fett och som uppfyller kraven i kapitel XI i bilaga XIII.

k) Förnybar diesel, förnybart flygbränsle, förnybar propan och förnybar bensin som uppfyller de särskilda kraven för produkter från den katalytiska vätebehandlingen i flera steg för framställning av förnybara bränslen i kapitel IV avsnitt 3 punkt 2 f i bilaga IV.

a) i förbrännings- och samförbränningsanläggningar som beviljats tillstånd enligt direktiv 2000/76/EG, eller

b) vad gäller anläggningar för vilka det inte krävs tillstånd enligt direktiv 2000/76/EG, i förbrännings- och samförbränningsanläggningar som av den behöriga myndigheten godkänts för bortskaffande genom förbränning, eller bortskaffande eller återvinning av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter, om de är avfall, genom samförbränning i enlighet med artikel 24.1 b eller c i förordning (EG) nr 1069/2009.

a) förbränningsanläggningarna omfattas av kapitel V i bilaga III till den här förordningen,

b) förbränningsanläggningarna uppfyller alla relevanta allmänna villkor och särskilda krav i kapitlen IV och V i bilaga III till den här förordningen,

c) administrativa förfaranden har införts för att se till att kraven för godkännande av förbränningsanläggningar kontrolleras varje år.

a) Ansökningar om godkännande som lämnas av driftansvariga till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 24.1 d i förordning (EG) nr 1069/2009 ska innehålla bevis, certifierade av den behöriga myndigheten eller av en yrkesorganisation som är godkänd av medlemsstatens behöriga myndigheter, för att förbränningsanläggningen där naturgödsel från produktionsdjur används som bränsle till fullo uppfyller kraven i kapitel V leden B.3, B.4 och B.5 i bilaga III till denna förordning utan att det påverkar möjligheten för medlemsstatens behöriga myndigheter att bevilja undantag från efterlevnaden av vissa bestämmelser i enlighet med kapitel V led C.4 i bilaga III.

b) Det förfarande för godkännande som föreskrivs i artikel 44 i förordning (EG) nr 1069/2009 får inte betraktas som genomfört förrän minst två på varandra följande kontroller, varav en oanmäld, har utförts av den behöriga myndigheten eller av en yrkesorganisation som är godkänd av den myndigheten, under de första sex månaderna av förbränningsanläggningens drift, inbegripet nödvändiga mätningar av temperatur och utsläpp. Efter det att dessa mätningar visat att kraven i leden B.3, B.4 och B.5 och i förekommande fall i led C.4 i kapitel V i bilaga III till denna förordning är uppfyllda får ett fullständigt godkännande beviljas.

a) Importerat sällskapsdjursfoder eller sällskapsdjursfoder som producerats från importerat material av sådant kategori 1-material som avses i artikel 8 c i förordning (EG) nr 1069/2009.

b) Sådant kategori 3-material som avses i artikel 10 f och g i förordning (EG) nr 1069/2009 under följande förutsättningar:

i) Materialet har inte kommit i kontakt med några av de animaliska biprodukter som avses i artiklarna 8, 9 och 10 a–e och h–p i den förordningen.

ii) Vid tidpunkten när man avser att bortskaffa materialet gäller följande:

— Det material som avses i artikel 10 f i den förordningen har genomgått bearbetning enligt definitionen i artikel 2.1 m i förordning (EG) nr 852/2004.

— Det material som avses i artikel 10 g i den förordningen har bearbetats i enlighet med kapitel II i bilaga X till den förordningen eller i enlighet med de särskilda kraven för sällskapsdjursfoder i kapitel II i bilaga XIII till den här förordningen.

iii) Bortskaffandet av sådant material medför inte någon risk för människors eller djurs hälsa.

a) De allmänna villkoren för bearbetning i avsnitt 1.

b) Kraven för behandling av avloppsvatten i avsnitt 2.

c) De särskilda kraven för bearbetning av kategori 1- och kategori 2-material i avsnitt 3.

d) De särskilda kraven för bearbetning av kategori 3-material i avsnitt 4.

a) Hygien- och bearbetningskraven i kapitel II.

b) Standardmetoderna för bearbetning i kapitel III, under förutsättning att dessa metoder används på anläggningen.

c) De alternativa bearbetningsmetoderna i kapitel IV, under förutsättning att dessa metoder används på anläggningen.

a) Kraven som gäller för biogas- och komposteringsanläggningar i kapitel I.

b) Hygienkraven som gäller för biogas- och komposteringsanläggningar i kapitel II.

c) Standardparametrarna för omvandling i avsnitt 1 i kapitel III.

d) Normerna för rötrest och kompost i avsnitt 3 i kapitel III.

a) Kategori 1- och kategori 2-material och kött- och benmjöl eller animaliskt fett som framställts av kategori 1- och kategori 2-material.

b) Bearbetat animaliskt protein.

a) Kategori 1- och kategori 2-material och kött- och benmjöl eller animaliskt fett som framställts av kategori 1- och kategori 2-material.

b) Bearbetat animaliskt protein.

a) Djurparksdjur.

b) Pälsdjur.

c) Hundar i etablerade kennlar eller grupper av sådana hundar som jakt- eller draghundar.

d) Hundar och katter i skyddshärbärgen.

e) Fluglarver och maskar som ska användas som fiskagn.

f) Cirkusdjur.

a) Djurparksdjur.

b) Pälsdjur.

c) Hundar i etablerade kennlar eller grupper av sådana hundar som jakt- eller draghundar.

d) Hundar och katter i skyddshärbärgen.

e) Fluglarver och maskar som ska användas som fiskagn.

f) Cirkusdjur.

a) på foderstationer av utrotningshotade eller skyddade arter av asätande fåglar samt andra arter som lever i sin naturliga livsmiljö, för att främja den biologiska mångfalden, på villkor att villkoren i kapitel II avsnitt 2 i bilaga VI uppfylls,

b) utanför foderstationer, om lämpligt utan föregående insamling av de döda djuren, av de vilda djur som avses i kapitel II avsnitt 2 punkt 1 a i bilaga VI på villkor att villkoren i avsnitt 3 i det kapitlet uppfylls.

a) De särskilda reglerna för bortskaffande av animaliska biprodukter i avsnitt 1.

b) Reglerna för bränning och nedgrävning av animaliska biprodukter i avlägsna områden i avsnitt 2.

c) Reglerna för bränning och nedgrävning av bin och biprodukter från biodling i avsnitt 3.

a) uppfyller kraven på insamling, transport och identifiering i kapitlen I och II i bilaga VIII,

b) under transport åtföljs av handelsdokument eller hälsointyg i överensstämmelse med kraven i kapitel III i bilaga VIII.

a) Kapitel 1 när de i enlighet med artikel 24.1 e i den förordningen tillverkar sällskapsdjursfoder.

b) Kapitel II när de i enlighet med artikel 24.1 i i den förordningen lagrar animaliska biprodukter och när de genom de följande verksamheterna i artikel 24.1 h i den förordningen hanterar animaliska biprodukter efter det att de samlats in:

i) Sortering.

ii) Styckning.

iii) Kylning.

iv) Frysning.

v) Saltning.

vi) Konservering på annat sätt.

vii) Borttagning av hudar och skinn eller av specificerat riskmaterial.

viii) Verksamhet som inbegriper hantering av animaliska biprodukter och som utförs i överensstämmelse med skyldigheterna enligt unionens veterinärlagstiftning.

ix) Hygienisering/pastörisering av animaliska biprodukter som är avsedda för omvandling till biogas/kompostering, innan sådan omvandling eller kompostering i enlighet med bilaga V till den här förordningen sker i en annan anläggning.

x) Siktning.

c) Kapitel III när de i enlighet med artikel 24.1 j i den förordningen lagrar framställda produkter för vissa avsedda syften.

d) Kapitel V när de i enlighet med artikel 4 i den förordningen lagrar animaliska biprodukter som är avsedda för bortskaffande på jordbruksföretaget.

a) godkända driftansvariga som transporterar animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som biverksamhet,

b) driftansvariga som registrerats för transportverksamhet enligt förordning (EG) nr 183/2005.

a) Driftansvariga som hanterar eller framställer sådana jakttroféer eller andra prepareringar som avses i kapitel VI i bilaga XIII till den här förordningen för personliga eller icke-kommersiella ändamål.

b) Driftansvariga som hanterar eller bortskaffar prover för forskning och diagnostik för undervisningsändamål.

c) Driftsansvariga som transporterar torr obehandlad ull och torrt obehandlat hår som är säkert förpackat och som sänds direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter för användning utanför foderkedjan eller till en anläggning för mellanhantering under förhållanden som förhindrar spridning av patogena agens.

d) Driftsansvariga som använder små mängder av sådant kategori 2- och 3-material som avses i artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 eller av därav framställda produkter och som levererar direkt till slutanvändare, den lokala marknaden eller lokala detaljhandelsanläggningar inom regionen, om den behöriga myndigheten inte anser att detta medför risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar till människor eller djur; detta led är inte tillämpligt om dessa material används som foder för andra produktionsdjur än pälsdjur.

e) Användare av organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel på anläggningar där det inte hålls några produktionsdjur.

f) Driftsansvariga som hanterar och distribuerar organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel uteslutande i säljfärdiga detaljhandelsförpackningar på högst 50 kg för användning utanför foder- och livsmedelskedjan.

a) De allmänna kraven för bearbetning och utsläppande på marknaden i kapitel I.

b) De särskilda kraven för bearbetat animaliskt protein och andra framställda produkter i kapitel II.

c) Kraven för visst fiskfoder och fiskagn i kapitel III.

a) Guano från vilda sjöfåglar som samlats in i unionen eller importerats från tredjeländer.

b) Säljfärdiga växtmedier, utom sådana som importerats, som innehåller mindre än

i) 5 volymprocent framställda produkter av kategori 3-material eller av kategori 2-material utom bearbetad naturgödsel,

ii) 50 volymprocent bearbetad naturgödsel.

a) anläggningen har lämpliga anordningar för att ta emot mellanprodukter som förhindrar spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur,

b) mellanprodukterna på grund av den rening eller de andra behandlingar som de animaliska biprodukterna i mellanprodukterna har genomgått, koncentrationen av animaliska biprodukter i mellanprodukten eller lämpliga åtgärder för biosäkerhet för hanteringen av mellanprodukterna inte utgör någon risk för spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur,

c) anläggningen för register över den mängd material som tas emot, i tillämpliga fall de kategorier detta material tillhör samt den anläggning eller de driftansvariga som de har levererat sina produkter till, och

d) oanvända mellanprodukter eller annat överblivet material från anläggningen, såsom produkter vars hållbarhetsdatum gått ut, bortskaffas enligt förordning (EG) nr 1069/2009.

a) Obearbetad naturgödsel.

b) Obehandlade fjädrar och delar av fjädrar samt dun.

c) Bivax i form av bikaka.

a) Ull och hår som har fabriktvättats eller som har behandlats med en annan metod som säkerställer att inga oacceptabla risker kvarstår.

b) Päls som har torkats vid en omgivningstemperatur på 18 °C i minst två dagar vid en luftfuktighet på 55 %.

c) Ull och hår från andra djur än svin, som har fabrikstvättats genom nedsänkning av ullen eller håret i en serie av bad med vatten, tvål och natriumhydroxid eller kaliumhydroxid.

d) Ull och hår från andra djur än svin, som skickas direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter av ull och hår för textilindustrin och som har behandlats med minst en av följande metoder:

— kemisk hårborttagning med släckt kalk eller natriumsulfid,

— rökning med formaldehyd i en hermetiskt försluten kammare i minst 24 timmar,

— industriell rengöring genom nedsänkning av ullen eller håret i ett vattenlösligt rengöringsmedel som håller 60–70 °C,

— lagring, där frakttiden får inräknas, vid 37 °C i 8 dagar, 18 °C i 28 dagar eller 4 °C i 120 dagar.

e) Torr ull och torrt hår från andra djur än svin, säkert förslutet i en förpackning, avsett att skickas direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter av ull eller hår för textilindustrin och uppfyller samtliga följande krav:

i) Det framställdes minst 21 dagar före införsel till unionen och förvarades i ett tredjeland eller en region i ett tredjeland som

— förtecknas i del 1 i bilaga II till förordning (EU) nr 206/2010 och har godkänts för import till unionen av färskt kött av idisslare och inte är föremål för tilläggsgarantierna A och F enligt den förordningen,

— är fritt från mul- och klövsjuka och, vad gäller ull och hår av får och getter, fritt från får- och getkoppor i enlighet med de grundläggande allmänna kriterierna i bilaga II till direktiv 2004/68/EG.

ii) Det åtföljs av en försäkran av importören i enlighet med kapitel 21 i bilaga XV.

iii) Det uppvisades av en driftsansvarig vid en av de godkända gränskontrollstationer vid unionens gräns som förtecknas i bilaga I till beslut 2009/821/EG och godkändes vid dokumentkontrollen enligt artikel 4.3 i direktiv 97/78/EG.

a) De särskilda kraven för import och transitering av kategori 3-material och därav framställda produkter för användning i foderkedjan, utom i sällskapsdjursfoder eller foder för pälsdjur, i kapitel I i den bilagan.

b) De särskilda kraven för import och transitering av animaliska biprodukter och därav framställda produkter för användning utanför foderkedjan för produktionsdjur i kapitel II i den bilagan.

a) Dessa material får inte vara kategori 1-material som härrör från något av följande djur:

i) Djur som misstänks vara infekterade med TSE i enlighet med förordning (EG) nr 999/2001.

ii) Djur som officiellt bekräftats vara infekterade med TSE.

iii) Djur som avlivats som ett led i utrotningen av TSE.

b) Dessa material får inte vara avsedda för någon av följande användningar:

i) Utfodring.

ii) Spridning på mark avsedd för produktion av foder till produktionsdjur.

iii) Tillverkning av

— kosmetiska produkter enligt definitionen i artikel 1.1 i direktiv 76/768/EEG,

— aktiva medicintekniska produkter för implantation enligt definitionen i artikel 1.2 c i direktiv 90/385/EEG,

— medicintekniska produkter enligt definitionen i artikel 1.2 a i direktiv 93/42/EEG,

— medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik enligt definitionen i artikel 1.2 b i direktiv 98/79/EG,

— veterinärmedicinska läkemedel enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2001/82/EG,

— läkemedel enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2001/83/EG.

c) Materialen ska vara märkta vid importen och ska uppfylla de särskilda kraven för vissa förflyttningar av animaliska biprodukter i kapitel IV avsnitt 1 i bilaga XIV till den här förordningen.

d) Materialen ska importeras i enlighet med kraven för hälsointyg i nationell lagstiftning.

a) Den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten ska ha godkänt införseln av sändningen i förväg.

b) Sändningen ska sändas direkt från platsen för införsel till unionen till den godkända användaren.

a) Den behöriga myndighetens veterinärmyndighet ska ha försett sändningen med en plombering med löpnummer vid gränskontrollstationen för införsel till unionen.

b) De handlingar som åtföljer sändningen och som avses i artikel 7 i direktiv 97/78/EG ska på varje sida ha märkts med ”ENDAST FÖR TRANSITERING TILL RYSSLAND VIA EU” av den officiella veterinären vid den behöriga myndighet som ansvarar för gränskontrollstationen.

c) Formföreskrifterna i artikel 11 i direktiv 97/78/EG ska uppfyllas.

d) Den officiella veterinären vid gränskontrollstationen för införsel har på den gemensamma veterinärhandlingen enligt bilaga III till förordning (EG) nr 136/2004 intygat att sändningen är godkänd för transitering.

a) Den officiella veterinären vid gränskontrollstationen för införsel har förseglat sändningen med en försegling som är försedd med ett löpnummer.

b) De handlingar som åtföljer sändningen och som avses i artikel 7 i direktiv 97/78/EG ska på varje sida ha märkts med ”ENDAST FÖR TRANSITERING TILL TREDJE LÄNDER VIA EU” av den officiella veterinären vid den gränskontrollstation där sändningen förs in.

c) Formföreskrifterna i artikel 11 i direktiv 97/78/EG följs.

d) Den officiella veterinären vid gränskontrollstationen för införsel har på den gemensamma veterinärhandlingen enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 136/2004 intygat att sändningen är godkänd för transitering.

a) Offentliga kontroller i bearbetningsanläggningar enligt kapitel I.

b) Offentliga kontroller av annan verksamhet som berör hanteringen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter enligt avsnitten 1–9 i kapitel III.

a) Det bearbetade animaliska protein och de andra framställda produkter som anges i kapitel II i bilaga X till den här förordningen.

b) Det sällskapsdjursfoder och de vissa andra framställda produkter som anges i bilaga XIII till den här förordningen.

c) De animaliska biprodukter och därav framställda produkter som importeras till eller transiteras genom unionen och som anges i bilaga XIV till den här förordningen.

a) Förordning (EG) nr 811/2003.

b) Beslut 2003/322/EG.

c) Beslut 2003/324/EG.

d) Förordning (EG) nr 878/2004.

e) Beslut 2004/407/EG.

f) Förordning (EG) nr 79/2005.

g) Förordning (EG) nr 92/2005.

h) Förordning (EG) nr 181/2006.

i) Förordning (EG) nr 197/2006.

j) Förordning (EG) nr 1192/2006.

k) Förordning (EG) nr 2007/2006.

a) under förutsättning att dessa har framställts av endera

i) kött- och benmjöl som framställts av kategori 2-material, eller

ii) bearbetat animaliskt protein,

b) trots att de inte har blandats med en komponent som gör det omöjligt att använda blandningen för utfodringsändamål.

1. I Estland, Lettland och Finland får följande pälsdjur utfodras med kött- och benmjöl eller andra produkter som bearbetats enligt kapitel III i bilaga IV och som framställts av djurkroppar eller delar av djurkroppar från samma djurart:

a) Räv (Vulpes vulpes och Alopex lagopus).

b) Mårdhund (Nyctereutes procyonides).

2. I Estland och Lettland får pälsdjur av arten mink (Mustela vison) utfodras med kött- och benmjöl eller andra produkter som bearbetats enligt bearbetningsmetoderna i kapitel III i bilaga IV och som framställts av djurkroppar eller delar av djurkroppar från samma djurart.

3. Utfodringen i punkterna 1 och 2 ska ske på följande villkor:

a) Utfodring får endast ske på jordbruksföretag

i) som den behöriga myndigheten registrerat på grundval av en ansökan åtföljd av dokumentation som styrker att det inte finns anledning att misstänka förekomst av TSE-smittämnet i populationen av den djurart som ansökan gäller,

ii) som har ett lämpligt övervakningssystem för transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos pälsdjur, vilket omfattar regelbundna laboratorietester av prover för TSE,

iii) som har gett tillräckliga garantier för att inga animaliska biprodukter eller inget kött- och benmjöl eller inga andra produkter som har bearbetats enligt kapitel III i bilaga IV och som framställts av dessa djur eller deras avkomma kan hamna i livsmedels- eller foderkedjan för andra djur än pälsdjur,

iv) som inte har haft någon känd kontakt med jordbruksföretag med misstänkt eller bekräftat utbrott av TSE,

v) där den driftansvariga för det registrerade jordbruksföretaget ser till att

— slaktkroppar av pälsdjur som är avsedda som foder för djur av samma djurart hanteras och bearbetas åtskilt från slaktkroppar som inte får användas för detta ändamål,

— pälsdjur som utfodras med kött- och benmjöl eller andra produkter som bearbetats enligt kapitel III i bilaga IV och som framställts av djur av samma art hålls åtskilda från djur som inte utfodras med produkter som framställts av djur av samma art,

— jordbruksföretaget uppfyller kraven i kapitel II avsnitt 1 punkt 2 i bilaga VI och kapitel II punkt 2 b ii i bilaga VIII.

b) Den driftansvariga för jordbruksföretaget ska se till att kött- och benmjöl eller andra produkter som framställts av en djurart och som är avsedda som foder åt samma art ska

i) ha bearbetats i en bearbetningsanläggning som godkänts enligt artikel 24.1 a i förordning (EG) nr 1069/2009 endast med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga V till den här förordningen,

ii) ha framställts av friska djur som avlivats för pälsproduktion.

c) Vid misstänkt eller bekräftad kontakt med ett jordbruksföretag med misstänkt eller bekräftat utbrott av TSE ska den driftansvariga för jordbruksföretaget omgående

i) informera den behöriga myndigheten om kontakten,

ii) stoppa avsändandet av pälsdjur, oavsett bestämmelseort, utan skriftligt tillstånd från den behöriga myndigheten.

a) Väntetiden på minst 21 dygn enligt artikel 11.1 c i förordning (EG) nr 1069/2009 ska ha iakttagits.

b) Endast organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel i enlighet med artikel 32.1 och 32.2 i förordning (EG) nr 1069/2009 och kapitel II i bilaga XI till den här förordningen har använts.

a) Naturgödsel och guano.

b) Mag- och tarminnehåll, mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter som den behöriga myndigheten inte anser medföra risk för spridning av allvarliga djursjukdomar.

1. Driftansvariga för de förbrännings- eller samförbränningsanläggningar som avses i artikel 6.1 b i denna förordning ska se till att följande hygienvillkor uppfylls i de anläggningar de har under sin kontroll:

a) Animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska bortskaffas så snart som möjligt efter ankomsten i enlighet med de villkor den behöriga myndigheten fastställt. De ska lagras på ett ändamålsenligt sätt fram till bortskaffandet, i enlighet med de villkor den behöriga myndigheten fastställt.

b) För att risker för kontaminering ska kunna undvikas ska anläggningarna ha lämpliga möjligheter till rengöring och desinficering av behållare och fordon, företrädesvis i ett särskilt område varifrån avloppsvattnet bortskaffas i enlighet med unionslagstiftningen.

c) Anläggningarna ska vara placerade på hårt, väldränerat underlag.

d) Det ska finnas tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar. Det ska i detta sammanhang användas ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare.

e) Personalen ska ha tillgång till lämpliga installationer för personlig hygien, såsom toaletter, omklädningsrum och tvättställ, om detta är nödvändigt för att undvika risk för kontaminering.

f) Det ska ha införts dokumenterade rengöringsrutiner för alla delar av anläggningen. Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och lämpliga rengöringsmedel.

g) Hygienkontrollen ska omfatta regelbundna inspektioner av miljön och utrustningen. Inspektionsscheman och resultat ska vara väl dokumenterade och ska sparas i minst två år.

2. Driftansvariga för förbrännings- eller samförbränningsanläggningar ska vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder i fråga om mottagandet av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter för att förhindra eller, så långt det är praktiskt möjligt, begränsa direkta risker för människors eller djurs hälsa.

3. Djur får inte ha tillträde till anläggningen, till animaliska biprodukter och därav framställda produkter som väntar på förbränning eller samförbränning eller till aska som uppstått vid förbränningen eller samförbränningen av animaliska biprodukter.

4. Om förbrännings- eller samförbränningsanläggningen är belägen på ett jordbruksföretag med animalieproduktion gäller följande:

a) Förbrännings- eller samförbränningsanläggningen och djuren samt deras foder och strö ska hållas fullständigt åtskilda, där så är nödvändigt med hjälp av staket.

b) Den utrustning som används för att driva förbränningsugnen får endast vara avsedd för detta ändamål och får inte användas någon annanstans på jordbruksföretaget, alternativt rengöras och desinficeras innan den används för andra ändamål.

c) Personal som arbetar på anläggningen ska byta ytterkläder och skor innan de hanterar djur eller foder.

5. Lagring av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som väntar på förbränning eller samförbränning och av aska ska ske i övertäckta, korrekt identifierade och, i tillämpliga fall, läckagefria behållare.

6. Animaliska biprodukter som inte förbränts fullständigt ska förbrännas igen eller bortskaffas i enlighet med artiklarna 12, 13 respektive 14 i förordning (EG) nr 1069/2009 på annat sätt än genom bortskaffande i en godkänd deponi.

1. Restprodukter från förbränning och samförbränning ska minimeras i fråga om mängd och skadlighet. Sådana restprodukter ska, i tillämpliga fall, återvinnas direkt i anläggningen eller utanför denna i enlighet med relevant unionslagstiftning eller bortskaffas i en godkänd deponi.

2. Torra restprodukter, inbegripet stoft, ska transporteras och mellanlagras på ett sådant sätt att spridning i miljön förhindras, t.ex. i slutna behållare.

1. Det ska finnas metoder för övervakning av parametrar och förhållanden som är relevanta för förbrännings- eller samförbränningsprocessen.

2. Temperaturmätningskraven ska fastställas i den behöriga myndighetens godkännande eller i de tillhörande villkoren.

3. All automatiserad utrustning för övervakning ska kontrolleras och årligen provas med avseende på funktion.

4. Alla mätvärden avseende temperatur ska registreras och återges på ett lämpligt sätt så att den behöriga myndigheten, enligt förfaranden som samma myndighet beslutar om, kan kontrollera att de tillåtna driftsvillkoren i denna förordning efterlevs.

a) Varje linje i anläggningen ska vara utrustad med minst en hjälpbrännare. Denna brännare ska starta automatiskt när temperaturen på förbränningsgaserna sjunker under 850 °C respektive 1 100 °C efter den sista inblåsningen av förbränningsluft. Den ska också användas under anläggningens start- och stoppförlopp för att säkerställa att en temperatur på 850 °C respektive 1 100 °C upprätthålls under hela förloppet och så länge som det finns oförbränt material i förbrännings- eller samförbränningskammaren.

b) När animaliska biprodukter eller därav framställda produkter i en kontinuerlig process tillförs förbrännings- eller samförbränningskammaren, ska anläggningen drivas med ett automatiskt system som förhindrar att animaliska biprodukter eller därav framställda produkter tillförs under startförloppet innan en temperatur på 850 °C respektive 1 100 °C uppnåtts, och alltid när temperaturen inte kan upprätthållas.

c) Den driftansvariga ska driva förbränningsanläggningen på ett sådant sätt att en så hög förbränningsgrad uppnås att den totala halten organiskt kol i slaggen och bottenaskan är mindre än 3 % eller glödningsförlusten är mindre än 5 % räknat på torr vikt. Vid behov ska lämpliga förbehandlingsmetoder användas.

1. Högkapacitetsanläggningar, inklusive tillhörande lagringsutrymmen för animaliska biprodukter, ska utformas på ett sådant sätt att otillåtet och oavsiktligt utsläpp av förorenande ämnen i mark, ytvatten och grundvatten förhindras.

2. Det ska dessutom finnas kapacitet att lagra förorenat dagvatten från anläggningsområdet eller vatten som förorenats i samband med spill eller brandbekämpning.

a) De får endast användas för bortskaffande av

i) döda sällskapsdjur enligt artikel 8 a iii i förordning (EG) nr 1069/2009,

ii) kategori 1-material enligt artikel 8 b, e och f, kategori 2-material enligt artikel 9 eller kategori 3-material enligt artikel 10 i den förordningen, och

iii) döda, individuellt identifierade hästdjur från anläggningar som inte är föremål för hälsorestriktioner i enlighet med artikel 4.5 eller 5 i direktiv 2009/156/EG, om detta godkänns av medlemsstaten.

b) När kategori 1-material enligt artikel 8 b i förordning (EG) nr 1069/2009 tillförs lågkapacitetsanläggningen ska denna vara utrustad med en hjälpbrännare.

c) De ska drivas på så sätt att de animaliska biprodukterna helt och hållet reduceras till aska.

1. Driftansvariga för sådana förbränningsanläggningar som avses i artikel 6.6 ska se till att följande villkor är uppfyllda i de förbränningsanläggningar de har under sin kontroll:

a) Animaliska biprodukter och därav framställda produkter som är avsedda att användas som bränsle ska användas för det ändamålet så snart som möjligt eller lagras på ett säkert sätt fram till användningen.

b) Förbränningsanläggningarna ska ha lämpliga åtgärder för att garantera att rengöring och desinficering av behållare och fordon genomförs i ett utsett område på anläggningen varifrån avloppsvattnet kan samlas upp och bortskaffas i enlighet med unionslagstiftningen, för att undvika förorening av miljön.

c) Förbränningsanläggningarna ska vara belägna på ett väldränerat, hårt underlag.

d) Förbränningsanläggningarna ska ha tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare. Det ska för detta ändamål användas ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare.

e) Personalen ska ha tillgång till lämpliga installationer för personlig hygien, såsom toaletter, omklädningsrum och tvättställ, om detta är nödvändigt för att undvika risk för kontaminering av utrustning för hantering av husdjur eller foder till husdjur.

f) Det ska ha införts dokumenterade rengörings- och desinficeringsrutiner för alla delar av förbränningsanläggningen. Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och lämpliga rengöringsmedel.

g) Hygienkontrollen ska omfatta regelbundna inspektioner av miljön och utrustningen. Inspektionsscheman och resultat ska dokumenteras och ska sparas i minst två år.

h) Om utsmälta fetter används som bränsle för förbränning i stationära förbränningsmotorer belägna inom godkända eller registrerade livsmedels- eller foderbearbetningsanläggningar, ska all bearbetning av livsmedel eller foder på platsen ske under strikt separation.

2. Driftansvariga för förbränningsanläggningar ska vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder i fråga om mottagandet av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter för att förhindra eller, så långt det är praktiskt möjligt, begränsa risker för människors eller djurs hälsa eller för miljön.

3. Djur får inte ha tillgång till förbränningsanläggningen, till animaliska biprodukter och därav framställda produkter som väntar på förbränning eller aska som uppstått vid förbränningen.

4. Om förbränningsanläggningen är belägen på ett jordbruksföretag som håller djur av livsmedelsproducerande arter ska följande gälla:

a) Förbränningsutrustningen ska hållas fullständigt fysiskt åtskild från djuren, inbegripet dessas foder och strö.

b) Utrustningen får endast vara avsedd för drift av förbränningsanläggningen och får inte användas någon annanstans på jordbruksföretaget, om den inte rengörs och desinficeras effektivt innan den används för andra ändamål.

c) Personal som arbetar på förbränningsanläggningen ska byta ytterkläder och skor och vidta åtgärder för den personliga hygienen innan de hanterar djur på detta eller något annat jordbruksföretag eller deras foder och strö.

5. Animaliska biprodukter och därav framställda produkter som väntar på förbränning som bränsle och förbränningsrester ska lagras på ett inneslutet och övertäckt särskilt område eller i övertäckta och läckagefria behållare.

6. Förbränning av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter ska ske under förhållanden som förhindrar korskontaminering av djurfoder.

1. Förbränningsanläggningar ska vara så konstruerade, byggda, utrustade och drivna att de animaliska biprodukterna och de därav framställda produkterna även under de mest ogynnsamma förhållandena behandlas i minst 2 sekunder vid en temperatur på 850 °C eller i minst 0,2 sekunder vid en temperatur på 1 100 °C.

2. Gasen från processen ska på ett kontrollerat och homogent sätt i 2 sekunder värmas upp till en temperatur på 850 °C eller i 0,2 sekunder till en temperatur på 1 100 °C.

3. Automatiska metoder ska användas för att övervaka parametrar och förhållanden av betydelse för förbränningsprocessen.

4. Alla temperaturmätvärden ska registreras automatiskt och visas på ett lämpligt sätt så att den behöriga myndigheten, enligt förfaranden som den relevanta myndigheten beslutar om, kan kontrollera att de tillåtna driftsvillkor som avses i punkterna 1 och 2 efterlevs.

5. Driftansvariga vid förbränningsanläggningar ska se till att bränslet förbränns så att den totala mängden organiskt kol i slaggen och bottenaskan är mindre än 3 % eller glödningsförlusten är mindre än 5 % räknat på materialets torrvikt.

1. Förbränningsresternas mängd och skadlighet ska minimeras. Resterna ska återvinnas, eller om det inte är lämpligt, bortskaffas eller användas i enlighet med relevant unionslagstiftning.

2. Transport och mellanlagring av torra rester, inbegripet stoft, ska ske i slutna behållare eller på annat sätt som hindrar spridning i miljön.

1. Förbränningsanläggningen ska vara utrustad med anordningar som automatiskt avbryter driften i händelse av haveri eller vid onormala driftsförhållanden till dess att normal drift kan återupptas.

2. Ofullständigt förbrända animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska förbrännas igen eller bortskaffas på de sätt som avses i artiklarna 12, 13 och 14 i förordning (EG) nr 1069/2009 utom genom bortskaffande i en godkänd deponi.

1. Utgångsmaterial

a) Om inte sådan fiskolja eller sådant utsmält fett används som har framställts i enlighet med avsnitt VIII eller XII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, ska fettfraktionen av de animaliska biprodukterna först bearbetas enligt följande:

i) När det gäller fettfraktioner av kategori 1- och 2-material, någon av bearbetningsmetoderna 1–5 i kapitel III i bilaga IV.

ii) När det gäller fettfraktioner av kategori 3-material, någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller bearbetningsmetod 7 i kapitel III i bilaga IV.

iii) När det gäller material som framställts av fisk, någon av bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III i bilaga IV.

b) Fettfraktionen ska åtskiljas från proteinet och, om det rör sig om fett från idisslare som ska förbrännas i en annan anläggning, ska olösliga föroreningar avlägsnas så att de utgör högst 0,15 viktprocent.

2. Metod

a) De fettfraktioner som avses i punkterna 1 a och b ska förbrännas

i) under de förhållanden som fastställs i avsnitt 2.1 i kapitel IV, eller

ii) med processparametrar som leder till samma resultat som enligt led i och som den behöriga myndigheten har godkänt.

b) Förbränning av annat animaliskt material än animaliskt fett får inte tillåtas.

c) Animaliskt fett framställt av kategori 1- eller kategori 2-material som förbränns i anläggningar godkända eller registrerade enligt förordning (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 eller (EG) nr 183/2005 eller på allmän plats måste ha bearbetats med bearbetningsmetod 1 i kapitel III i bilaga IV.

d) Förbränning av animaliskt fett ska utföras i enlighet med unionslagstiftningen om miljöskydd, särskilt med avseende på den lagstiftningens normer och krav samt kraven enligt bästa tillgängliga teknik för kontroll och övervakning av utsläpp.

3. Driftsförhållanden

1. Anläggningstyp

2. Utgångsmaterial och tillämpningsområde

3. Särskilda krav för fjäderfägödsel som bränsle:

a) Gödseln ska lagras säkert i ett slutet lagringsutrymme för att minimera behovet av ytterligare hantering och för att undvika korskontaminering med andra områden på ett jordbruksföretag som håller djur av livsmedelsproducerande arter.

b) Förbränningsanläggningen på jordbruksföretaget ska vara utrustad med

i) ett automatiskt bränslesystem som för in bränslet direkt i förbränningskammaren utan vidare hantering,

ii) en hjälpbrännare som ska användas under start- och stoppförlopp för att säkerställa att temperaturkraven i avsnitt 2.2 i kapitel IV är uppfyllda vid varje ögonblick under processen och så länge som oförbränt material finns i förbränningskammaren.

4. Utsläppsgränsvärden och övervakningskrav

a) Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider (dvs. summan av kvävemonoxid och kvävedioxid, uttryckt som kvävedioxid) och partiklar får inte överstiga följande gränsvärden, uttryckta i mg/Nm3 vid en temperatur på 273,15 K, ett tryck på 101,3 kPa och en syrehalt på 11 %, efter korrigering för innehållet av vattenånga i rökgaserna:

b) Driftansvariga för förbränningsanläggningar på jordbruksföretag ska mäta svaveldioxid, kväveoxider och partiklar minst en gång om året.

c) Alla resultat ska registreras, bearbetas och redovisas på ett sätt som gör det möjligt för den behöriga myndigheten att kontrollera efterlevnaden av gränsvärdena för utsläpp.

d) Förbränningsanläggningar på jordbruksföretag som använder utrustning för sekundär rening i syfte att uppfylla gränsvärdena för utsläpp ska kontinuerligt övervaka att utrustningen fungerar effektivt och registrera resultaten.

e) I fall av bristande efterlevnad av de gränsvärden för utsläpp som avses i led a eller där en förbränningsanläggning på ett jordbruksföretag inte uppfyller kraven i punkt 1 i avsnitt 2 i kapitel IV ska den driftansvarige omedelbart underrätta den behöriga myndigheten om detta och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att kraven åter uppfylls snarast möjligt. Om efterlevnaden inte kan återställas ska den behöriga myndigheten tillfälligt avbryta driften vid anläggningen och återkalla godkännandet.

5. Ändringar av drift och haverier

a) Driftansvariga ska underrätta den behöriga myndigheten om alla planerade ändringar av förbränningsanläggningar på jordbruksföretag som kan påverka utsläppen minst en månad före den dag då ändringen äger rum.

b) Driftansvariga ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att start- och stopperioderna för förbränningsanläggningar på jordbruksföretag och eventuella driftsstörningar hålls så korta som möjligt. I händelse av driftstörning eller haveri i utrustningen för sekundär rening, ska den driftansvarige omedelbart underrätta den behöriga myndigheten.

a) genom undantag från led B.3 b ii bevilja förbränningsanläggningar som är i drift den 2 augusti 2017 en ytterligare tidsfrist på högst 6 år för att följa kapitel IV avsnitt 2 punkt 2 första stycket i bilaga III till denna förordning,

b) genom undantag från led B.4 tillåta utsläpp av partiklar på högst 50 mg/m3 under förutsättning att den totala nominella termiska tillförda effekten av förbränningsanläggningarna är högst 5 MW,

c) genom undantag från led B.3 b i tillåta manuell placering av hästgödsel som bränsle i förbränningskammaren i samband med en total nominell termisk tillförd effekt på högst 0,5 MW.

1. Bearbetningsanläggningar ska uppfylla följande krav när det gäller bearbetning genom trycksterilisering eller enligt de bearbetningsmetoder som anges i artikel 15.1 b i förordning (EG) nr 1069/2009:

a) Bearbetningsanläggningar får inte vara belägna på samma plats som slakterier eller andra anläggningar som har godkänts eller registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 eller förordning (EG) nr 853/2004, såvida inte riskerna för människors eller djurs hälsa till följd av bearbetning av animaliska biprodukter från dessa slakterier eller andra anläggningar reduceras genom att minst följande villkor uppfylls:

i) Bearbetningsanläggningen ska vara fysiskt avskild från slakteriet eller den andra anläggningen, i tillämpliga fall placerad i en byggnad som är helt och hållet avskild från slakteriet eller den andra anläggningen.

ii) Följande ska ha installerats och vara i drift i bearbetningsanläggningen:

— Ett transportörsystem som ansluter bearbetningsanläggningen till slakteriet eller den andra anläggningen och som måste passeras.

— Separata ingångar, mottagningsutrymmen och utgångar samt separat utrustning för bearbetningsanläggningen och slakteriet eller anläggningen.

iii) Det ska vidtas åtgärder för att förhindra att den personal som arbetar på bearbetningsanläggningen och i slakteriet eller den andra anläggningen sprider risker.

iv) Obehöriga personer och djur får inte ha tillträde till bearbetningsanläggningen.

b) Bearbetningsanläggningen ska ha en ren och en oren sektor vilka ska vara skilda åt på ett lämpligt sätt. Den orena sektorn ska ha ett täckt utrymme för att ta emot animaliska biprodukter och ska vara konstruerad så att den lätt kan rengöras och desinficeras. Golven ska vara lagda så att avrinningen av vätskor underlättas.

c) Bearbetningsanläggningen ska ha lämpliga installationer, däribland toaletter, omklädningsrum och tvättställ, för personalen.

d) Bearbetningsanläggningen ska ha tillräcklig produktionskapacitet för varmvatten och ånga för bearbetningen av animaliska biprodukter.

e) Den orena sektorn ska, i förekommande fall, innehålla utrustning för sönderdelning av animaliska biprodukter och utrustning för inmatning av de sönderdelade animaliska biprodukterna i bearbetningsenheten.

f) Där värmebehandling krävs ska alla installationer vara försedda med

i) mätutrustning för att kontrollera temperaturen mot tiden och, om den använda bearbetningsmetoden så kräver, trycket vid de kritiska punkterna,

ii) anordningar som kontinuerligt registrerar resultaten av dessa mätningar på så sätt att de förblir tillgängliga för offentliga och andra kontroller,

iii) ett lämpligt säkerhetssystem för att förebygga otillräcklig upphettning.

g) För att förhindra återkontaminering av den framställda produkten genom introduktion av animaliska biprodukter ska det finnas en tydlig åtskillnad mellan det utrymme i anläggningen där inkommande material för bearbetning lossas och de utrymmen där produkten bearbetas och den framställda produkten sedan lagras.

2. Bearbetningsanläggningen ska ha lämpliga möjligheter för rengöring och desinficering av de behållare eller kärl i vilka de animaliska biprodukterna tas emot samt av de transportmedel, utom fartyg, i vilka de transporteras.

3. Det ska finnas lämpliga möjligheter för desinficering av fordonshjul och, i tillämpliga fall, andra delar av fordonet, då fordonet lämnar den orena sektorn på bearbetningsanläggningen.

4. Alla bearbetningsanläggningar ska ha ett avloppssystem för avloppsvatten som uppfyller de krav den behöriga myndigheten fastställt i enlighet med unionslagstiftningen.

5. Bearbetningsanläggningen ska antingen ha ett eget laboratorium eller anlita ett externt laboratorium. Laboratoriet ska ha utrustning för de analyser som krävs och ha godkänts av den behöriga myndigheten på grundval av en bedömning av laboratoriets kapacitet att utföra dessa analyser, ha ackrediterats enligt internationellt erkända standarder eller regelbundet kontrolleras av den behöriga myndigheten för bedömning av laboratoriets kapacitet att utföra dessa analyser.

6. Om en riskbedömning har visat att mängden produkter som behandlas är så stor att den behöriga myndigheten ständigt eller regelbundet måste vara på plats, ska det dessutom på bearbetningsanläggningen finnas ett lämpligt utrustat, låsbart utrymme som endast får användas av inspektörerna.

1. Bearbetningsanläggningar för bearbetning av kategori 1-material och andra lokaler där specificerat riskmaterial avlägsnas, slakterier samt bearbetningsanläggningar för bearbetning av kategori 2-material ska ha en förbearbetningsprocess för att binda och samla in animaliskt material som ett första steg i behandlingen av avloppsvatten.

2. Avloppsvatten från de lokaler som avses i punkt 1 ska ledas in i en förbearbetningsprocess som säkerställer att allt avloppsvatten filtreras innan det leds bort. Varken malning, upplösning eller någon annan bearbetning, eventuellt under tryck, som skulle kunna göra det enklare för animaliskt material att passera genom förbearbetningsprocessen får ske.

3. Allt animaliskt material som fångas upp under förbearbetningen i de lokaler som avses i punkt 1 ska samlas in och transporteras som kategori 1- respektive kategori 2-material och bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

4. Avloppsvatten som har passerat genom förbearbetningsprocessen i de lokaler som avses i punkt 1 samt avloppsvatten från andra lokaler där animaliska biprodukter hanteras eller bearbetas ska behandlas i enlighet med unionslagstiftningen utan begränsningar enligt denna förordning.

5. Utöver kraven i punkt 4 kan den behöriga myndigheten ålägga driftansvariga att behandla avloppsvatten från den orena sektorn på bearbetningsanläggningar och anläggningar där mellanhantering av kategori 1- eller kategori 2-material eller lagring av kategori 1- eller kategori 2-material sker enligt villkor som säkerställer att riskerna från patogener reduceras.

6. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–5 ska det vara förbjudet att bortskaffa animaliska biprodukter, inklusive blod och mjölk, eller framställda produkter via avloppsvatten.

1. Anläggningar för bearbetning av kategori 3-material får inte vara belägna på samma plats som anläggningar för bearbetning av kategori 1- eller kategori 2-material, såvida de inte är inrymda i en fullständigt avskild byggnad.

2. Den behöriga myndigheten får dock tillåta bearbetning av kategori 3-material på en plats där hantering eller bearbetning av kategori 1- eller kategori 2-material sker om korskontaminering förhindras genom

a) lokalernas utformning, främst vad gäller utrymmena för mottagande, och genom ytterligare hantering av råvaror,

b) utformningen och skötseln av den utrustning som används för bearbetning, inbegripet utformning och skötsel av separata bearbetningslinjer eller utformning och hantering av rengöringsrutiner som utesluter spridning av eventuella risker för människors och djurs hälsa, och

c) utformningen och skötseln av utrymmen för tillfällig lagring av slutprodukterna.

3. I bearbetningsanläggningar för kategori 3-material ska det finnas en installation för kontroll av förekomsten av främmande material, såsom förpackningsmaterial eller metallbitar, i de animaliska biprodukterna eller de därav framställda produkterna, om det bearbetas material som är avsett att användas som foder. Det främmande materialet ska avlägsnas före eller under bearbetningen.

1. Noggrant kalibrerad utrustning för mätning och registrering ska användas för kontinuerlig övervakning av bearbetningsförhållandena. Uppgifter om kalibreringsdatum för mätnings- och registreringsutrustning ska sparas.

2. Material som eventuellt inte har genomgått den angivna värmebehandlingen, till exempel material som tagits åt sidan vid uppstart av processen eller material som läckt ut från kokarna, ska genomgå förnyad värmebehandling eller samlas in och bearbetas på nytt eller bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.

1. De kritiska styrpunkter som avgör omfattningen av de värmebehandlingar som används vid bearbetning ska för varje bearbetningsmetod i kapitel III omfatta följande:

a) Råvarans partikelstorlek.

b) Temperatur som uppnåtts vid värmebehandling.

c) Det tryck som råvaran eventuellt behandlas under.

d) Värmebehandlingens längd eller matningshastighet för kontinuerliga system. Lägsta tillåtna bearbetningskrav ska specificeras för varje relevant kritisk styrpunkt.

2. Om det rör sig om kemiska behandlingar som den behöriga myndigheten godkänt som bearbetningsmetod 7 i enlighet med led G i kapitel III ska de kritiska styrpunkter som avgör omfattningen av den kemiska behandling som används omfatta det uppnådda pH-värdet.

3. Uppgifter ska sparas i minst två år som bevis på att minimivärdena för processen har uppnåtts för varje kritisk styrpunkt.

4. Kategori 3-material ska bearbetas enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7 eller, om det rör sig om material som härrör från vattenlevande djur, enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III.

1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 50 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 50 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 50 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

2. Animaliska biprodukter med en partikelstorlek på högst 50 mm ska upphettas till en kärntemperatur på över 133 °C i minst 20 minuter utan avbrott och vid ett tryck (absolut) på minst 3 bar. Trycket ska åstadkommas genom att all luft i steriliseringskammaren avlägsnas och ersätts med ånga (”mättad ånga”). Värmebehandlingen får utföras som enda bearbetning eller som steriliserande för- eller efterbehandling.

3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.

1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 150 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 150 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 150 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

2. Efter sönderdelning ska de animaliska biprodukterna upphettas till en kärntemperatur på över 100 °C i minst 125 minuter, en kärntemperatur på över 110 °C i minst 120 minuter samt en kärntemperatur på över 120 °C i minst 50 minuter.

3. Bearbetningen ska ske satsvis.

1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 30 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 30 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 30 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

2. Efter sönderdelning ska de animaliska biprodukterna upphettas till en kärntemperatur på över 100 °C i minst 95 minuter, en kärntemperatur på över 110 °C i minst 55 minuter samt en kärntemperatur på över 120 °C i minst 13 minuter.

3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.

1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 30 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 30 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 30 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

2. Efter sönderdelning ska de animaliska biprodukterna placeras i ett kärl i vilket fett tillsatts och sedan upphettas till en kärntemperatur på över 100 °C i minst 16 minuter, en kärntemperatur på över 110 °C i minst 13 minuter, en kärntemperatur på över 120 °C i minst 8 minuter samt en kärntemperatur på över 130 °C i minst 3 minuter.

3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.

1. Om de animaliska biprodukter som ska bearbetas har en partikelstorlek på över 20 mm ska dessa partiklar sönderdelas med lämplig utrustning så att partikelstorleken efter sönderdelning inte överstiger 20 mm. En daglig kontroll ska göras av att utrustningen fungerar på avsett sätt, och dess skick ska registreras. Om det vid kontroller upptäcks partiklar som är större än 20 mm ska processen stoppas och reparationer utföras innan den återupptas på nytt.

2. Efter sönderdelning ska de animaliska biprodukterna upphettas tills de koagulerar och sedan pressas så att fett och vatten avlägsnas från det proteinhaltiga materialet. Det proteinhaltiga materialet ska sedan upphettas till en kärntemperatur på över 80 °C i minst 120 minuter samt en kärntemperatur på över 100 °C i minst 60 minuter.

3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.

1. De animaliska biprodukterna ska sönderdelas till en partikelstorlek som inte överstiger

a) 50 mm vid värmebehandling i enlighet med punkt 2 a, eller

b) 30 mm vid värmebehandling i enlighet med punkt 2 b.

2. Efter sönderdelning ska blandningen upphettas till

a) en kärntemperatur på minst 90 °C i minst 60 minuter, eller

b) en kärntemperatur på minst 70 °C i minst 60 minuter.

3. Bearbetningen får ske satsvis eller i ett kontinuerligt system.

1. Varje bearbetningsmetod som godkänts av den behöriga myndigheten och för vilken den driftansvariga har visat följande:

a) Identifiering av relevanta faror i utgångsmaterialet med hänsyn till materialets ursprung och av potentiella risker med hänsyn till djurhälsostatusen i medlemsstaten eller det område eller den zon där metoden används.

b) Bearbetningsmetodens kapacitet att minska dessa faror till en nivå som inte utgör någon betydande risk för människors och djurs hälsa.

c) Daglig provtagning av slutprodukten under en period på 30 produktionsdagar i överensstämmelse med följande mikrobiologiska krav:

i) Prover från materialet som tagits direkt efter behandling:

ii) Prover från materialet som tagits under lagring eller vid uttag från lagren:

Salmonella: inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0

Enterobacteriaceae: n = 5, c = 2, m = 10, M = 300 i 1 g

2. Närmare uppgifter om de kritiska styrpunkterna, som visar att den enskilda bearbetningsanläggningen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de mikrobiologiska kraven, ska registreras och sparas så att den driftansvariga och den behöriga myndigheten kan övervaka driften på bearbetningsanläggningen. De uppgifter som ska registreras och övervakas är partikelstorlek och, i tillämpliga fall, kritisk temperatur, absolut tid, tryckkurva, matningshastighet för råvara och recirkuleringsgraden för fett.

3. Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten tillåta användning av bearbetningsmetoder som godkändes i enlighet med kapitel III i bilaga V till förordning (EG) nr 1774/2002 innan den här förordningen trädde i kraft.

4. Den behöriga myndigheten ska upphäva tillämpningen av bearbetningsmetoderna i punkterna 1 och 3 permanent eller tillfälligt om den får bevis för att någon av omständigheterna i punkt 1 a eller b ändrats väsentligen.

5. Den behöriga myndigheten ska på begäran vidarebefordra de tillgängliga uppgifterna i punkterna 1 och 2 om en godkänd bearbetningsmetod till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat.

1. Material som uppkommit vid bearbetningen av kategori 1- och kategori 2-material ska märkas permanent i enlighet med kraven för märkning av vissa framställda produkter i kapitel V i bilaga VIII.

a) Biodiesel som framställts i enlighet med led D.

b) Sådant hydrolyserat material som avses i led H.

c) Blandningar av svin- och fjäderfägödsel med osläckt kalk vilka framställts i enlighet med led I.

d) Förnybara bränslen som framställts av utsmält fett från kategori 1- och kategori 2-material i enlighet med leden J och L.

2. För att underlätta införandet av nya alternativa metoder ska den behöriga myndigheten i en medlemsstat på begäran lämna ut resultaten från offentliga kontroller till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat när en alternativ metod för första gången används i den medlemsstaten.

a) En natriumhydroxidlösning (NaOH) eller en kaliumhydroxidlösning (KOH) (eller en kombination av dessa) ska användas i en mängd som garanterar att ungefärlig molar jämvikt råder i förhållande till vikten, typen och sammansättningen hos de animaliska biprodukter som ska brytas ned.

b) De animaliska biprodukterna ska placeras i en behållare av legerat stål. Den uppmätta mängden alkali ska tillsättas, antingen i fast form eller som en lösning enligt led a.

c) Behållaren ska vara sluten och de animaliska biprodukterna och alkaliblandningen ska hettas upp till en kärntemperatur på minst 150 °C och vid ett tryck (absolut) på minst 4 bar i minst följande tider:

i) Tre timmar utan avbrott.

ii) Sex timmar utan avbrott när det gäller behandling av de animaliska biprodukter som avses i artikel 8 a i och ii i förordning (EG) nr 1069/2009.

iii) En timme utan avbrott om det rör sig om animaliska biprodukter som består av material från fisk eller fjäderfä.

d) Processen ska genomföras satsvis och materialet i behållaren blandas kontinuerligt för att underlätta nedbrytningen fram till dess att vävnaderna har lösts upp och benen och tänderna mjuknat.

e) De animaliska biprodukterna ska behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck uppnås samtidigt.

a) De animaliska biprodukterna ska hettas upp till en kärntemperatur på minst 180 °C i minst 40 minuter utan avbrott och under ett tryck (absolut) på minst 12 bar, och upphettningen sker med indirekt påförande av ånga på en biolytisk reaktor.

b) Processen ska genomföras satsvis och materialet i behållaren blandas kontinuerligt.

c) De animaliska biprodukterna ska behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck uppnås samtidigt.

a) De animaliska biprodukterna ska först bearbetas med bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering) i enlighet med kapitel III i en godkänd bearbetningsanläggning.

b) Efter processen i led a ska de avfettade materialen upphettas till en temperatur på minst 220 °C i minst 20 minuter och vid ett tryck (absolut) på minst 25 bar. Upphettningen sker enligt ett förfarande i två steg, först med direktinsprutning av ånga och sedan indirekt insprutning av ånga i en koaxial värmeväxlare.

c) Processen ska genomföras satsvis eller i ett kontinuerligt system och materialet blandas kontinuerligt.

d) De animaliska biprodukterna ska behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck uppnås samtidigt.

e) Det material som uppkommit ska därefter blandas med vatten och genomgå anaerob fermentering (biogasomvandling) i en biogasreaktor.

f) Om utgångsmaterialet är av kategori 1 ska hela processen ske på samma plats och i ett slutet system och den biogas som framställs under processen ska förbrännas snabbt i samma anläggning vid lägst 900 °C och sedan kylas ned snabbt.

a) Om inte sådan fiskolja eller sådant utsmält fett används som har framställts i enlighet med avsnitt VIII respektive XII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska fettfraktionen som framställts av animaliska biprodukter först bearbetas enligt

i) bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering) i kapitel III om det rör sig om kategori 1- eller kategori 2-material,

ii) bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7 om det rör sig om kategori 3-material, eller enligt bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III om det rör sig om material som framställts av fisk.

b) Det bearbetade fettet ska sedan bearbetas ytterligare med en av följande metoder:

i) En process där det bearbetade fettet ska åtskiljas från proteinet och, om det rör sig om fett från idisslare, olösliga föroreningar avlägsnas, så att de högst utgör 0,15 viktprocent, varefter de ska genomgå esterifiering och transesterifiering.

ii) En process med likvärdiga processparametrar som godkänts av den behöriga myndigheten.

a) Efterförbrännarkammaren ska hettas upp med naturgas.

b) De animaliska biprodukterna ska placeras i primärkammaren i förgasaren och dörren stängas. Primärkammaren får inte ha några brännare, utan ska hettas upp genom överföring av värme via överledning från efterbrännaren, som ska vara placerad under primärkammaren. Det enda luftinsläppet till primärkammaren får ske via tre insugningsventiler som är monterade på huvuddörren för att göra processen effektivare.

c) De animaliska biprodukterna ska förflyktigas till komplexa kolväten, och de resulterande gaserna ska passera från primärkammaren via en trång öppning i toppen av den bakre väggen till blandnings- och krackningszonerna, där de ska sönderdelas till sina beståndsdelar. Slutligen ska gaserna passera in i efterbrännarkammaren, där de ska brännas i flamman från en brännare med naturgas i ett överskott av luft.

d) Varje processenhet ska ha två brännare och två sekundära luftfläktar som säkerhet för det fall att brännaren eller fläkten skulle upphöra att fungera. Sekundärkammaren ska vara utformad så att den ger en minimal uppehållstid på två sekunder vid en temperatur på minst 950 °C under alla förbränningsförhållanden.

e) När avgaserna lämnar sekundärkammaren ska de passera genom ett tryckreglerande spjäll i basen av skorstenen, som kyler ner och blandar dem med omgivningsluft, samtidigt som trycket bibehålls i primär- och sekundärkamrarna.

f) Processen ska ske över en 24-timmarscykel, som omfattar lastning, bearbetning, nedkylning och avlägsnande av aska. I slutet av cykeln ska askåterstoden avlägsnas från primärkammaren genom ett vakuumextraktionssystem till inneslutna säckar, som sedan försluts före transport.

g) Förgasning av andra material än animaliska biprodukter ska inte vara tillåten.

a) Om inte sådan fiskolja eller sådant utsmält fett används som har framställts i enlighet med avsnitt VIII respektive XII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska fettfraktionen av animaliska biprodukter först bearbetas enligt följande:

i) När det gäller fettfraktionen av kategori 1- och kategori 2-material som ska förbrännas för energiproduktion i en annan anläggning:

— Enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–5 i kapitel III i denna bilaga om det rör sig om fettfraktionen från bearbetningen av idisslare som har testats med negativt resultat i enlighet med artikel 6.1 i förordning (EG) nr 999/2001 och från bearbetningen av andra djur än idisslare som ska testas för TSE.

— Enligt bearbetningsmetod 1 i kapitel III om det rör sig om fettfraktionen från bearbetningen av andra idisslare.

ii) Enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7 om det rör sig om kategori 1- och kategori 2-material som ska förbrännas för energiproduktion i samma anläggning och om kategori 3-material. Enligt bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III om det rör sig om material som framställts av fisk.

b) Fettfraktionen ska åtskiljas från proteinet och, om det rör sig om fett från idisslare som ska förbrännas för energiproduktion i en annan anläggning, olösliga föroreningar avlägsnas, så att de högst utgör 0,15 viktprocent.

c) Efter processen i a och b ska fettet

i) förångas i en ångpanna och förbrännas för energiproduktion vid en temperatur på minst 1 100 °C i minst 0,2 sekunder, eller

ii) bearbetas med likvärdiga processparametrar som godkänts av den behöriga myndigheten.

d) Förbränning för energiproduktion av annat material av animaliskt ursprung än animaliskt fett ska inte vara tillåten.

e) Förbränningen för energiproduktion av fett som framställts av kategori 1- och kategori 2-material ska ske i samma anläggning där fettet utsmälts så att den energi som uppstår kan användas till utsmältningsprocessen. Den behöriga myndigheten får dock godkänna att fettet flyttas till en annan anläggning för förbränning för energiproduktion om

i) den mottagande anläggningen har godkänts för förbränning för energiproduktion,

ii) bearbetningen av livsmedel eller foder i en godkänd anläggning i samma lokaler sker under förhållanden där strikt åtskillnad görs.

f) Förbränningen för energiproduktion ska ske i enlighet med unionslagstiftningen om skydd av miljön, särskilt vad gäller kraven i den lagstiftningen för bästa tillgängliga teknik för kontroll och övervakning av utsläpp.

a) De animaliska biprodukterna ska placeras i en omvandlare och därefter behandlas vid en temperatur på 80 °C i åtta timmar. Under denna tidsrymd ska materialet konstant nötas ned med hjälp av lämplig mekanisk utrustning.

b) Materialet ska därefter behandlas vid en temperatur på 100 °C i minst två timmar.

c) Det uppkomna materialets partikelstorlek får inte vara över 20 mm.

d) De animaliska biprodukterna ska behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck i leden a och b uppnås samtidigt.

e) Under värmebehandlingen av materialet ska förångat vatten uppfångas fortlöpande från utrymmet för luft ovanför biobränslet och ledas genom en kondensator i rostfritt stål. Kondensatet ska hållas vid en temperatur på minst 70 °C i minst en timme innan det leds ut som spillvatten.

f) När materialet har värmebehandlats ska det framställda biobränslet ledas ut från omvandlaren och transporteras automatiskt via en helt övertäckt och låst transportör till förbränning eller samförbränning på samma plats.

g) Bearbetningen ska ske satsvis.

a) Naturgödselns torrsubstanshalt ska bestämmas enligt CEN EN 12880:2000 Characterization of sludges. Determination of dry residue and water content (Karaktärisering av slam – Bestämning av torrsubstans och vatteninnehåll) ( 2 ).

b) Mängden kalk som ska tillsättas ska bestämmas så att en av kombinationerna av tid och temperatur i led f uppnås.

c) De animaliska biprodukter som ska bearbetas får ha en partikelstorlek på högst 12 mm.

d) Naturgödseln ska blandas med osläckt kalk (CaO) som har en medelhög till hög reaktivitet på mindre än sex minuter för att uppnå en temperaturökning på 40 °C i enlighet med kriterierna i reaktivitetstest 5.10 i CEN EN 459-2:2002-metoden ( 3 ).

i) ha en 3,50 m lång skruv med en diameter på 0,55 m,

ii) arbeta med en effekt på 30 kW och skruvens rotationshastighet ska vara 156 varv/minut,

iii) ha en behandlingskapacitet på 10 ton/timme.

e) Blandningen ska blandas i minst sex timmar till ett upplag på minst två ton.

f) I upplaget ska det finnas mätpunkter där kontinuerliga mätningar sker för att påvisa att blandningen i upplaget uppnår ett pH-värde på minst 12 under en av följande perioder under vilken samtidigt motsvarande temperatur ska uppnås:

i) 60 °C i 60 minuter, eller

ii) 70 °C i 30 minuter.

g) Bearbetningen ska ske satsvis.

h) Det ska finnas ett permanent skriftligt förfarande som bygger på HACCP-principerna.

i) De driftansvariga har genom en validering i enlighet med följande krav möjlighet att gentemot den behöriga myndigheten dokumentera att en process där det används en annan blandningsanordning än den som avses i led d eller där dolomitkalk (CaOMgO) används i stället för osläckt kalk är minst lika effektiv som den process som beskrivs i leden a–h:

— dokumentera att man genom användning av en annan blandningsanordning än den som avses i led d eller av dolomitkalk kan framställa en gödselblandning som uppnår de parametrar för pH-värde, tid och temperatur som anges i led f,

— grunda sig på övervakning av tid och temperatur i botten, mitten och toppen av upplaget med ett representativt antal mätpunkter (minst fyra mätpunkter i bottendelen, vilka är placerade högst 10 cm ovanför botten och högst 10 cm under toppen, en mätpunkt halvvägs mellan botten- och toppdelen, och fyra mätpunkter i randzonen av upplagets toppdel, vilka är placerade högst 10 cm under ytan och högst 10 cm under upplagets toppdel),

— genomföras under två perioder på minst 30 dagar, varav den ena ska vara under den kalla årstiden på den geografiska plats där blandningsanordningen ska användas.

a) Till denna process får följande material användas:

i) Utsmält fett från kategori 2-material som har bearbetats med bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering).

ii) Fiskolja eller utsmält fett från kategori 3-material som har bearbetats

— enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7, eller

— enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–7 om det rör sig om material som framställts av fiskolja.

iii) Fiskolja eller utsmält fett som har framställts i enlighet med avsnitt VIII respektive XII i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

b) Det är förbjudet att använda utsmält fett från kategori 1-material till denna process.

a) Det utsmälta fettet ska genomgå förbearbetning som omfattar

i) blekning av det centrifugerade materialet genom att detta passerar ett lerfilter,

ii) filtrering för att avlägsna återstående olösliga föroreningar.

b) Det förbearbetade materialet ska genomgå ett katalytiskt flerstegsförfarande som består av ett hydrodeoxygeneringssteg följt av ett isomeriseringssteg.

a) Kategori 2-material enligt artikel 9 f i och iii i förordning (EG) nr 1069/2009.

b) Kategori 3-material.

2.1 Det material som ska behandlas ska samlas in malet eller hackat på vattenbruksanläggningar och livsmedelsbearbetningsanläggningar dagligen och utan onödiga dröjsmål, och därefter ensileras vid ett pH-värde på högst 4 med myrsyra eller en annan organisk syra som godkänts enligt foderlagstiftningen. Det resulterande fiskensilaget ska vara en suspension av delar av vattenlevande djur som antagit vätskeform genom endogena enzymers aktivitet i närvaro av tillsatt syra. Proteinet från vattenlevande djur ska med enzymernas och syrans hjälp reduceras till mindre lösliga enheter för att förhindra mikrobiell förstörelse. Det ensilerade materialet transporteras till bearbetningsanläggningen.

2.2 Vid bearbetningsanläggningen ska det ensilerade materialet från vattenlevande djur ledas via rörledningar till slutna lagertankar. Inkubationen ska pågå under minst 24 timmar vid ett pH-värde på högst 4 innan värmebehandlingen kan genomföras. Före värmebehandlingen ska ensilaget av vattenlevande djur ha ett pH-värde på högst 4 och en partikelstorlek på mindre än 10 mm efter filtrering eller upplösning vid anläggningen. Det ska under bearbetningen genomgå förvärmning till en temperatur på över 85 °C, följt av inkubation i en isolerad behållare för att i 25 minuter uppnå 85 °C i hela fiskmaterialet. Bearbetningen ska ske i en sluten produktionslinje med tankar och rörledningar.

2.3 Innan tillstånd beviljas ska den driftansvarigas permanenta skriftliga förfarande enligt artikel 29.1–29.3 i förordning (EG) nr 1069/2009 bedömas av den behöriga myndigheten.

a) Utsmält fett från kategori 1-material som har bearbetats med bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering).

b) Utsmält fett och fiskolja som uppfyller kraven i led J.1 a i detta avsnitt.

a) Det utsmälta fettet ska genomgå förbearbetning som minst omfattar blekning av utgångsmaterialet, inklusive utsmälta fetter, med syra i kombination med blekjord och därefter avlägsnande av använd blekjord och olösliga föroreningar genom filtrering.

b) De förbearbetade materialen ska genomgå en vätebehandlingsprocess som består av ett katalytiskt vätebehandlingssteg och ett strippningssteg följt av ett isomeriseringssteg.

1. Produkter som framställts genom bearbetning av

a) kategori 1-material ska

i) bortskaffas i enlighet med artikel 12 a eller b i förordning (EG) nr 1069/2009,

ii) bortskaffas genom nedgrävning i godkänd deponi,

iii) omvandlas till biogas; i sådant fall måste rötresten bortskaffas i enlighet med led i eller ii, utom då materialet uppkommit vid bearbetning i enlighet med punkt 2 a eller b då rötresten kan användas i enlighet med villkoren i punkt 2 a respektive 2 b iii, eller

iv) bearbetas ytterligare till fettderivat för andra ändamål än utfodring,

b) kategori 2- eller kategori 3-material ska

i) bortskaffas i enlighet med punkt 1 a i eller ii, med eller utan föregående bearbetning i enlighet med artikel 13 a och b och artikel 14 a och b i förordning (EG) nr 1069/2009,

ii) bearbetas ytterligare till fettderivat för andra ändamål än utfodring,

iii) användas som organiskt gödningsmedel eller jordförbättringsmedel, eller

iv) komposteras eller omvandlas till biogas.

2. För material som uppkommit vid bearbetning gäller följande:

a) Material som uppkommit genom alkalisk hydrolys enligt definitionen i avsnitt 2.A får omvandlas i en biogasanläggning och därefter förbrännas snabbt vid minst 900 °C och sedan kylas ned snabbt. Om det material som avses i artikel 8 a och b i förordning (EG) nr 1069/2009 har använts som utgångsmaterial ska omvandlingen till biogas ske på samma plats som bearbetningen och i ett slutet system.

b) Material som uppkommit genom framställning av biodiesel får

i) användas som bränsle utan begränsningar enligt denna förordning (slutpunkt) om det rör sig om biodiesel och restprodukter från destillering av biodiesel,

ii) användas för direkt spridning på mark eller för framställning av framställda produkter för spridning på mark om det rör sig om kaliumsulfat,

iii) om det rör sig om glycerin som har framställts av kategori 1- och kategori 2-material som har bearbetats i enlighet med bearbetningsmetod 1 i kapitel III

— användas för tekniska ändamål,

— omvandlas till biogas och i sådant fall får rötresten, efter ett beslut från den behöriga myndigheten, spridas på mark som ligger inom den producerande medlemsstatens territorium, eller

— användas för denitrifiering i vattenreningsverk och i sådant fall får resterna från denitrifieringen spridas på mark i enlighet med rådets direktiv 91/271/EEG ( 4 ),

iv) om det rör sig om glycerin som har framställts av kategori 3-material

— användas för tekniska ändamål,

— omvandlas till biogas och i sådant fall får rötresten spridas på mark, eller

— användas som foder, förutsatt att glycerinet inte har framställts av det kategori 3-material som avses i artikel 10 n, o och p i förordning (EG) nr 1069/2009.

c) Material som uppkommit genom det katalytiska flerstegsförfarandet för framställning av förnybara bränslen får

i) användas som bränsle utan begränsningar enligt denna förordning (slutpunkt) om det rör sig om bensin och andra bränslen som uppkommit genom processen,

ii) om det rör sig om använd lera från blekning och slam från den förbearbetningsprocess som avses i avsnitt 2 led J punkt 2 a

— bortskaffas genom förbränning eller samförbränning,

— omvandlas till biogas,

— komposteras eller användas för tillverkning av de framställda produkter som anges i artikel 36 a i i förordning (EG) nr 1069/2009.

d) Kalkbehandlad blandning av svin- och fjäderfägödsel får spridas på mark som bearbetad naturgödsel.

e) Den slutprodukt som framställts genom ensilering av fiskmaterial får

i) när det gäller kategori 2-material, användas för de ändamål som avses i artikel 13 a–d och g–i i förordning (EG) nr 1069/2009 utan vidare bearbetning eller som foder till de djur som avses i artikel 18 eller 36 a ii i den förordningen, eller

ii) när det gäller kategori 3-material, användas för de ändamål som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1069/2009.

f) Material som uppkommit genom den katalytiska vätebehandlingen i flera steg för framställning av förnybara bränslen får

i) användas som bränsle utan begränsningar enligt denna förordning (slutpunkt) om det rör sig om förnybar diesel, förnybart flygbränsle, förnybar propan och förnybar bensin som uppkommit genom processen,

ii) om det rör sig om slam från avslemningen och använd blekjord från den förbearbetningsprocess som avses i avsnitt 2 led L punkt 2 a

— bortskaffas i enlighet med artikel 12 a eller b i förordning (EG) nr 1069/2009,

— bortskaffas genom nedgrävning i godkänd deponi,

— omvandlas till biogas, förutsatt att rötresten från biogasomvandlingen har bortskaffats genom förbränning, samförbränning eller nedgrävning i en godkänd deponi,

— användas för tekniska ändamål som anges i artikel 36 a i i förordning (EG) nr 1069/2009.

3. Eventuellt annat avfall än de animaliska biprodukter och därav framställda produkter som avses i punkt 2 och som resulterar från bearbetningen av animaliska biprodukter i enlighet med detta avsnitt, såsom slam, innehåll i filter, aska och rötrest, ska bortskaffas i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 och i enlighet med den här förordningen.

1. Biogasanläggningar ska vara utrustade med en enhet för pastörisering/hygienisering som måste passeras av de införda animaliska biprodukterna eller därav framställda produkterna (med en partikelstorlek på högst 12 mm innan de tillförs enheten) och som är utrustad med

a) installationer för övervakning av att temperaturen hålls på 70 °C i en timme,

b) anordningar som kontinuerligt registrerar resultaten av mätningarna från övervakningen i led a, och

c) ett lämpligt system för att förebygga otillräcklig upphettning.

2. Genom undantag från punkt 1 ska en enhet för pastörisering/hygienisering dock inte vara obligatorisk för biogasanläggningar där endast följande omvandlas:

a) Kategori 2-material som har bearbetats enligt bearbetningsmetod 1 i kapitel III i bilaga IV.

b) Kategori 3-material som har bearbetas enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–5 eller 7 eller, om det rör sig om material som härrör från vattenlevande djur, enligt någon av bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III i bilaga IV.

c) Kategori 3-material som har pastöriserats/hygieniserats i en annan godkänd anläggning.

d) Animaliska biprodukter som i enlighet med artikel 13 f i förordning (EG) nr 1069/2009 och den här förordningen får spridas på mark utan bearbetning, om den behöriga myndigheten inte anser dem medföra risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar till människor eller djur.

e) Animaliska biprodukter som har genomgått alkalisk hydrolys enligt kapitel IV avsnitt 2.A i bilaga IV.

f) Följande animaliska biprodukter om det har godkänts av den behöriga myndigheten:

i) De animaliska biprodukter som avses i artikel 10 f i förordning (EG) nr 1069/2009 och som har bearbetats enligt definitionen i artikel 2.1 m i förordning (EG) nr 852/2004 vid den tidpunkt när de är avsedda för andra ändamål än som livsmedel.

ii) De animaliska biprodukter som avses i artikel 10 g i förordning (EG) nr 1069/2009.

iii) Animaliska biprodukter som ska omvandlas till biogas och om rötresten därefter komposteras, bearbetas eller bortskaffas i enlighet med den här förordningen.

3. Om produktionsdjur hålls i anslutning till eller i närheten av biogasanläggningen, och anläggningen inte enbart använder naturgödsel, mjölk eller råmjölk från dessa djur, ska anläggningen vara placerad på ett visst avstånd från det område där djuren hålls.

4. Varje biogasanläggning ska antingen ha ett eget laboratorium eller anlita ett externt laboratorium. Laboratoriet ska ha utrustning för de analyser som krävs och ha godkänts av den behöriga myndigheten, ha ackrediterats enligt internationellt erkända standarder eller regelbundet kontrolleras av den behöriga myndigheten.

1. Komposteringsanläggningar ska vara utrustade med en sluten komposteringsreaktor eller förslutet utrymme som de införda animaliska biprodukterna eller därav framställda produkterna måste passera och med följande:

a) Installationer för övervakning av temperatur och tid.

b) Anordningar som, i tillämpliga fall kontinuerligt, registrerar resultaten av mätningarna från övervakningen i led a.

c) Ett lämpligt säkerhetssystem för att förebygga otillräcklig upphettning.

2. Genom undantag från punkt 1 får andra typer av komposteringssystem tillåtas under förutsättning att de

a) sköts på ett sådant sätt att allt material i systemet uppnår parametrarna för tid och temperatur och att parametrarna i tillämpliga fall övervakas kontinuerligt, eller

b) endast omvandlar material som avses i avsnitt 1 punkt 2, och

c) uppfyller alla övriga relevanta krav i den här förordningen.

3. Om produktionsdjur hålls i anslutning till eller i närheten av komposteringsanläggningen, och anläggningen inte enbart använder naturgödsel, mjölk eller råmjölk från dessa djur, ska anläggningen vara placerad på ett visst avstånd från det område där djuren hålls.

4. Varje komposteringsanläggning ska antingen ha ett eget laboratorium eller anlita ett externt laboratorium. Laboratoriet ska ha utrustning för de analyser som krävs och ha godkänts av den behöriga myndigheten, ha ackrediterats enligt internationellt erkända standarder eller regelbundet kontrolleras av den behöriga myndigheten.

1. Animaliska biprodukter ska omvandlas så snart som möjligt efter ankomsten till biogas- eller komposteringsanläggningen. De ska lagras på ett ändamålsenligt sätt fram till behandlingen.

2. Behållare, kärl och fordon som använts för transport av obehandlat material ska rengöras och desinficeras i ett särskilt område.

3. Förebyggande åtgärder mot fåglar, gnagare, insekter och andra skadegörare ska vidtas systematiskt.

4. Det ska ha införts dokumenterade rengöringsrutiner för alla delar av anläggningen. Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och lämpliga rengöringsmedel.

5. Hygienkontrollen ska omfatta regelbundna inspektioner av miljön och utrustningen. Inspektionsscheman och resultat ska vara dokumenterade.

6. Installationer och utrustning ska hållas i gott skick och mätutrustningen ska kalibreras regelbundet.

7. Rötrest och kompost ska hanteras och lagras på biogas- eller komposteringsanläggningen på ett sådant sätt att återkontaminering förhindras.

1. Kategori 3-material som används som råvara i biogasanläggningar som är utrustade med en enhet för pastörisering/hygienisering ska uppfylla följande minimikrav:

a) Maximal partikelstorlek innan materialet tillförs: 12 mm.

b) Minimitemperatur för allt material i enheten: 70 °C.

c) Minimitid i enheten utan avbrott: 60 minuter.

2. Kategori 3-material som används som råvara i komposteringsanläggningar ska uppfylla följande minimikrav:

a) Maximal partikelstorlek innan materialet tillförs komposteringsreaktorn: 12 mm.

b) Minimitemperatur för allt material i reaktorn: 70 °C.

c) Minimitid utan avbrott: 60 minuter.

1. Den behöriga myndigheten får tillåta användning av andra parametrar än dem som anges i kapitel I avsnitt 1 punkt 1 och andra än standardparametrarna för omvandling, under förutsättning att den som ansöker om sådan användning visar att dessa parametrar garanterar att biologiska risker reduceras i tillräcklig omfattning. Detta ska omfatta en validering som ska utföras enligt följande krav:

a) Identifiering och analys av möjliga faror, inklusive effekten av det ingående materialet, på grundval av en uttömmande beskrivning av förhållandena och parametrarna för omvandling.

b) En riskbedömning med en bedömning av hur de särskilda förhållandena för omvandling i led a uppnås i praktiken i normala och atypiska situationer.

c) Validering av den avsedda processen genom mätning av den minskade livsdugligheten/infektiviteten hos

i) endogena indikatororganismer under processen, varvid indikatorn

— kontinuerligt förekommer i råvaran i stora mängder,

— inte är mindre värmetålig i fråga om omvandlingens letala aspekter än de patogener som den ska övervaka, men inte heller betydligt värmetåligare,

— är relativt enkel att kvantifiera, identifiera och bekräfta förekomst av, eller

ii) en väldefinierad testorganism eller virus under exponering som införs i utgångsmaterialet i lämplig testutrustning.

d) Validering av den avsedda processen i led c ska visa att processen kan minska den totala risken på följande sätt:

i) Vid termiska och kemiska processer uppnås

— en reduktion av Enterococcus faecalis eller Salmonella Senftenberg (775W, H2S negativ) med 5 log10,

— en reduktion av smittsam titer av värmetåliga virus, såsom parvovirus, med minst 3 log10, då de identifieras som en relevant fara.

ii) Vid kemiska processer uppnås dessutom

— en reduktion av resistenta parasiter, såsom ägg av Ascaris sp., med minst 99,9 % (3 log10) livsdugliga stadier.

e) Utformande av ett komplett kontrollprogram, inklusive förfaranden för övervakning av hur de processer som avses i led c fungerar.

f) Åtgärder som garanterar kontinuerlig övervakning och tillsyn av de relevanta processparametrar som fastställts i kontrollprogrammet under driften av anläggningen.

2. Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten, i väntan på att regler i enlighet med artikel 15.2 a ii i förordning (EG) nr 1069/2009 antas, tillåta andra specifika krav än de som fastställs i detta kapitel, under förutsättning att de garanterar en likvärdig verkan när det gäller reduktion av patogener, för följande:

a) Matavfall som används som enda animaliska biprodukt i en biogas- eller komposteringsanläggning.

b) Blandningar av matavfall med följande material:

i) Naturgödsel.

ii) Mag- och tarminnehåll som avskilts från mag- och tarmsystemet.

iii) Mjölk.

iv) Mjölkbaserade produkter.

v) Mjölkderivat.

vi) Råmjölk.

vii) Råmjölksprodukter.

viii) Ägg.

ix) Äggprodukter.

x) Animaliska biprodukter enligt artikel 10 f i förordning (EG) nr 1069/2009 som har bearbetats enligt definitionen i artikel 2.1 m i förordning (EG) nr 852/2004.

xi) Blandning av animaliska biprodukter som avses i punkt 2 b med material från icke-animaliska biprodukter.

3. Om de material som avses i punkt 2 b eller de framställda produkter som avses i artikel 10 g i förordning (EG) nr 1069/2009 är de enda utgångsmaterial av animaliskt ursprung som bearbetas i en biogas- eller komposteringsanläggning, får den behöriga myndigheten tillåta andra specifika krav än de som fastställs i detta kapitel, förutsatt att den behöriga myndigheten

a) inte anser att detta material medför risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar till människor eller djur,

b) anser rötresten eller komposten vara obearbetat material och ålägger den driftansvariga att hantera dem i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, med den här förordningen eller, när det gäller kompost eller rötrest som framställts av matavfall, att återvinna eller bortskaffa dem i enlighet med miljölagstiftningen.

4. Driftansvariga får släppa ut rötrest och kompost som har framställts enligt parametrar som den behöriga myndigheten godkänt på marknaden

a) i enlighet med punkt 1,

b) i enlighet med punkterna 2 och 3, dock endast i den medlemsstat där dessa parametrar godkänts.

1.

och

Salmonella: Inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0

2. Rötrest eller kompost, utom sådan som avses i led 3 b i avsnitt 2, som inte uppfyller kraven i detta avsnitt ska omvandlas eller komposteras på nytt, och om det gäller Salmonella hanteras eller bortskaffas enligt den behöriga myndighetens anvisningar.

3. När animaliska biprodukter omvandlas till biogas eller komposteras tillsammans med material som inte är av animaliskt ursprung, kan den behöriga myndigheten tillåta driftansvariga att ta representativa prover efter den pastörisering som avses i kapitel I avsnitt 1 punkt 1 a respektive efter den kompostering som avses i avsnitt 2 punkt 1 och innan dessa blandas med material som inte är av animaliskt ursprung, för att övervaka omvandlingen respektive komposteringen av de animaliska biprodukterna.

1. Driftansvariga ska se till att sändningar av prover för forskning och diagnostik åtföljs av ett handelsdokument där följande ska anges:

a) Beskrivning av materialet och den djurart det kommer från.

b) Materialets kategori.

c) Mängden material.

d) Materialets ursprungs- och avsändningsort.

e) Avsändarens namn och adress.

f) Mottagarens och/eller användarens namn och adress.

2. Användare som hanterar prover för forskning och diagnostik ska vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att sjukdomar som kan överföras till människor eller djur sprids under hanteringen av det material som de har under sin kontroll, främst genom tillämpning av god laboratoriesed.

3. Senare användning av prover för forskning och diagnostik för andra ändamål än de som anges i punkt 38 i bilaga I är förbjuden.

4. Prover för forskning och diagnostik och eventuella produkter som härrör från användningen av dessa prover ska, om de inte sparas i referenssyfte, bortskaffas

a) som avfall genom förbränning eller samförbränning,

b) genom behandling enligt villkor som åtminstone är likvärdiga med den validerade metoden för ångautoklaver ( 5 ) och därefter bortskaffande som avfall eller avloppsvatten i enlighet med relevant unionslagstiftning, om det rör sig om de animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som avses i artikel 8 a iv, 8 c och 8 d samt artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 som ingår i cellkulturer, laboratoriesatser eller laboratorieprover,

c) genom trycksterilisering och därefter bortskaffande eller användning i enlighet med artiklarna 12, 13 och 14 i förordning (EG) nr 1069/2009.

5. Användare som hanterar prover för forskning och diagnostik ska föra register över sändningar av sådana prover.

6. Genom undantag från punkterna 1, 4 och 5 får den behöriga myndigheten godta att prover för forskning och diagnostik som används för utbildningsändamål hanteras och bortskaffas på andra villkor som säkerställer att detta inte medför några oacceptabla risker för människors och djurs hälsa.

1. Varuprover och visningsobjekt får endast transporteras, användas och bortskaffas i enlighet med punkterna 1–4 och 6 i avsnitt 1.

2. Om varuproverna inte sparas i referenssyfte ska de efter det att de särskilda undersökningarna eller analyserna avslutats

a) återsändas till ursprungsmedlemsstaten,

b) sändas till en annan medlemsstat eller ett annat tredjeland, om den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten eller det mottagande tredjelandet i förväg har godkänt detta, eller

c) bortskaffas eller användas i enlighet med artiklarna 12, 13 och 14 i förordning (EG) nr 1069/2009.

3. Efter utställningen eller den konstnärliga verksamheten ska visningsobjekt återsändas till ursprungsmedlemsstaten, sändas eller bortskaffas i enlighet med punkt 2.

1. De animaliska biprodukterna ska transporteras till användare eller uppsamlingscentraler i enlighet med kapitel I avsnitten 1 och 3 i bilaga VIII.

2. Uppsamlingscentralerna ska registreras av den behöriga myndigheten under förutsättning att

a) de uppfyller kraven för anläggningar där den mellanhantering som avses i kapitel II i bilaga IX sker, och

b) de har lämpliga anordningar för att destruera oanvänt material, eller sända det till en godkänd bearbetningsanläggning eller till en godkänd förbrännings- eller samförbränningsanläggning i enlighet med denna förordning.

3. Medlemsstaterna får tillåta att en bearbetningsanläggning för kategori 2-material används som uppsamlingscentral.

4. Driftansvariga för uppsamlingscentraler som levererar annat material än animaliska biprodukter som härrör från vattenlevande djur eller ryggradslösa vattenlevande djur till slutanvändare ska se till att materialet genomgår en av följande behandlingar:

a) Denaturering med en färgämneslösning. Lösningen ska ha en sådan koncentration att färgen på det behandlade materialet syns tydligt och inte försvinner vid kylning eller djupfrysning, och hela ytan på samtliga stycken av materialet ska ha täckts med lösningen, antingen genom att materialet doppats i lösningen eller genom att färglösningen sprejats på eller anbringats på något annat sätt.

b) Sterilisering genom kokning eller ångbehandling under tryck tills allt material är fullständigt genomkokt.

c) Varje annan hantering eller behandling som godkänts av den behöriga myndighet som ansvarar för den driftansvariga.

1. Den behöriga myndigheten får tillåta att det kategori 1-material som avses i artikel 18.2 b i förordning (EG) nr 1069/2009 används till utfodring av följande utrotningshotade eller skyddade arter på foderstationer på följande villkor:

a) Materialet ska ges som foder till

i) en av följande arter av asätande fåglar i de följande medlemsstaterna:

ii) en av de arter av ordningen Carnivora som förtecknas i bilaga II till direktiv 92/43/EEG i särskilda bevarandeområden som inrättats enligt det direktivet, eller

iii) en av de arter av ordningen Falconiformes eller Strigiformes som förtecknas i bilaga I till direktiv 2009/147/EG i särskilda skyddsområden som inrättats enligt det direktivet.

b) Den behöriga myndigheten har utfärdat ett tillstånd till den driftansvariga för foderstationen.

i) utfodringen inte utgör ett alternativt sätt för bortskaffande av specificerat riskmaterial eller för bortskaffande av självdöda idisslare som innehåller specificerat riskmaterial som utgör en TSE-risk,

ii) det finns ett lämpligt övervakningssystem för TSE enligt förordning (EG) nr 999/2001, vilket omfattar regelbundna laboratorietester av prover för TSE.

c) Den behöriga myndigheten ska säkerställa samordning med alla andra behöriga myndigheter med ansvar för tillsynen av kraven i tillståndet.

d) Den behöriga myndigheten ska på grundval av en bedömning av den berörda artens särskilda situation och deras habitat ha förvissat sig om att arternas bevarandestatus kommer att förbättras.

e) Det tillstånd som den behöriga myndigheten utfärdar ska

i) innehålla namnet på och uppgifter om de berörda arterna,

ii) i detalj beskriva var i det geografiska området foderstationen där utfodringen ska ske är lokaliserad, och

iii) omedelbart återkallas om

— det finns en misstänkt eller bekräftad koppling till TSE-spridning, till dess att risken kan uteslutas, eller

— någon av bestämmelserna i denna förordning inte följs.

f) Den driftansvariga som ansvarar för utfodringen ska

i) avsätta ett område för utfodring som är avskärmat, och dit endast djur av de arter som ska bevaras har tillträde, eventuellt genom inhägnad eller på annat sätt som överensstämmer med dessa arters naturliga ätmönster,

ii) se till att de kroppar av nötkreatur som uppfyller de relevanta bestämmelserna och minst 4 % av de kroppar av får och getter som uppfyller de relevanta bestämmelserna och som är avsedda att användas som foder, före sådan användning testas med ett negativt resultat inom ramen för det TSE-övervakningsprogram som genomförs i enlighet med bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001, och i tillämpliga fall i enlighet med ett beslut som antagits enligt artikel 6.1b andra stycket i den förordningen, och

iii) föra register över åtminstone antal, typ, uppskattad vikt och ursprung för de kroppar av djur som används för utfodring, datum för utfodring, platsen för utfodringen och eventuella resultat av TSE-testerna.

2. När en medlemsstat lämnar in en ansökan till kommissionen om att upptas i förteckningen i punkt 1 a ska den lämna in

a) en detaljerad motivering för varför förteckningen ska utökas med vissa arter av asätande fåglar i den berörda medlemsstaten med en redogörelse för orsakerna till att det är nödvändigt att utfodra dessa fåglar med kategori 1-material i stället för med kategori 2- eller kategori 3-material,

b) en redogörelse för de åtgärder som kommer att vidtas för att se till att bestämmelserna i punkt 1 följs.

1. Den behöriga myndigheten ska på grundval av en bedömning av de berörda arternas särskilda situation och deras habitat ha förvissat sig om att arternas bevarandestatus kommer att förbättras.

2. Den behöriga myndigheten ska i tillståndet ange jordbruksföretag eller besättningar inom ett geografiskt avgränsat utfordringsområde på följande villkor:

a) Utfodringsområdet får inte omfatta områden med intensiv djurproduktion.

b) Produktionsdjur på jordbruksföretag eller i besättningar i utfodringsområdet ska stå under regelbunden övervakning av en officiell veterinär vad gäller förekomsten av TSE och sjukdomar som kan spridas till människor eller djur.

c) Utfodringen ska omedelbart inställas om

i) det finns en misstänkt eller bekräftad koppling till TSE-spridning på företaget eller i besättningen, till dess att risken kan uteslutas,

ii) det finns ett misstänkt eller bekräftat utbrott av en allvarlig sjukdom som kan överföras till människor eller djur på ett företag eller i en besättning, till dess att risken kan uteslutas, eller

iii) någon av bestämmelserna i denna förordning inte följs.

d) Den behöriga myndigheten ska i tillståndet ange följande:

i) Lämpliga åtgärder för att förhindra spridning av TSE och av överförbara sjukdomar från de döda djuren till människor eller till andra djur, såsom åtgärder som riktas mot ätmönster hos den art som ska bevaras, årstidsbetingade utfodringsrestriktioner, restriktioner för förflyttning av produktionsdjur samt andra åtgärder som syftar till att kontrollera eventuella risker för spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur, däribland åtgärder som gäller arter som förekommer i utfodringsområdet och som inte utfodras med de animaliska biprodukterna.

ii) Ansvarsområdet för personer eller enheter i utfodringsområdet som bistår vid utfodringen eller är ansvariga för produktionsdjur i samband med åtgärderna i led i.

iii) Villkoren för tillämpningen av sanktioner enligt artikel 53 i förordning (EG) nr 1069/2009 som gäller överträdelser av åtgärder enligt led i begångna av de personer eller enheter som avses i led d ii.

e) Om utfodring sker utan föregående insamling av de döda djuren ska det göras en uppskattning av den sannolika dödligheten för produktionsdjur i utfodringsområdet och av de vilda djurens sannolika foderbehov, vilken ska tjäna som underlag för bedömningen av de potentiella riskerna för sjukdomsspridning.

a) Den behöriga myndigheten ska ha utfärdat ett tillstånd till den driftansvariga för utfodringen. Den behöriga myndigheten ska utfärda sådana tillstånd på villkor att

i) utfodringen inte utgör ett alternativt sätt för bortskaffande av specificerat riskmaterial eller för bortskaffande av självdöda idisslare som innehåller sådant material som utgör en TSE-risk,

ii) det finns ett lämpligt övervakningssystem för TSE enligt förordning (EG) nr 999/2001, vilket omfattar regelbundna laboratorietester av prover för TSE, om kategori 1-material som består av hela kroppar eller delar av döda djur som innehåller specificerat riskmaterial som härrör från nötkreatur används.

b) Det tillstånd som den behöriga myndighetens utfärdar ska omedelbart återkallas om

i) det finns en misstänkt eller bekräftad koppling till TSE-spridning, till dess att risken kan uteslutas, eller

ii) någon av bestämmelserna i denna förordning inte följs.

c) Den driftansvariga som ansvarar för utfodringen ska

i) lagra det material som ska utfodras och genomföra utfodringen i ett avskärmat och inhägnat område för att säkerställa att inga andra köttätande djur än de djurparksdjur för vilka tillstånd har utfärdats har tillträde till det material som ska utfodras,

ii) se till att idisslare som är avsedda att användas som foder omfattas av TSE-övervakningsprogrammet som genomförs i enlighet med bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001, och i tillämpliga fall i enlighet med ett beslut som antagits enligt artikel 6.1b andra stycket i den förordningen,

iii) föra register över åtminstone antal, typ, uppskattad vikt och ursprung för de djurkroppar som används för utfodring, resultatet av TSE-testerna och datum för utfodringen.

1. Om den behöriga myndigheten godkänner bortskaffande av animaliska biprodukter på platsen i enlighet med artikel 19.1 a, b, c och e i förordning (EG) nr 1069/2009, ska bortskaffandet ske

a) genom bränning eller nedgrävning på den anläggning från vilken de animaliska biprodukterna härrör,

b) på en godkänd deponi, eller

c) genom bränning eller nedgrävning på en plats där riskerna för djurs och människors hälsa samt för miljön minimeras, under förutsättning att platsen är belägen inom ett avstånd som möjliggör för den behöriga myndigheten att förhindra att det uppstår risker för djurs och människors hälsa och för miljön.

2. Bränning av animaliska biprodukter på de platser som avses i artikel 19.1 b, c och e i förordning (EG) nr 1069/2009 ska ske på så sätt att det säkerställs att de bränns

a) på ett ändamålsenligt utformat bål och att de animaliska biprodukterna reduceras till aska,

b) utan att människors hälsa hotas,

c) utan användning av processer eller metoder som skulle kunna skada miljön, i synnerhet sådana som skulle kunna resultera i risker för vatten, luft, jord eller växter och djur eller genom buller eller lukt,

d) enligt villkor som säkerställer att eventuell aska som uppstått vid förbränningen bortskaffas genom nedgrävning på en godkänd deponi.

3. Nedgrävning av animaliska biprodukter på de platser som avses i artikel 19.1 a, b, c och e i förordning (EG) nr 1069/2009 ska ske så att det säkerställs att de grävs ned

a) på ett sådant sätt att köttätande eller allätande djur inte får tillgång till dem,

b) på en godkänd deponi eller en annan plats utan att människors hälsa hotas och med användning av processer eller metoder som inte skadar miljön, i synnerhet sådana som skulle kunna medföra risker för vatten, luft, jord eller växter och djur eller genom buller eller lukt.

4. Vid bortskaffande i enlighet med artikel 19.1 a, b, c och e i förordning (EG) nr 1069/2009 ska förflyttningen av animaliska biprodukter från ursprungsorten till platsen för bortskaffande ske på följande villkor:

a) De animaliska biprodukterna transporteras i säkra, läckagefria behållare eller fordon.

b) Lastning och lossning av de animaliska biprodukterna övervakas i tillämpliga fall av den behöriga myndigheten.

c) Fordonets hjul desinficeras när det lämnar ursprungsplatsen.

d) Behållare och fordon som används för transport av animaliska biprodukter rengörs och desinficeras noggrant efter det att de animaliska biprodukterna lossats.

e) Lämplig eskort av fordonen samt läckagetestning och dubbel täckning tillhandahålls i tillämpliga fall.

a) 10 % av nötkreaturspopulationen i den berörda medlemsstaten.

b) 25 % av får- och getpopulationen i den berörda medlemsstaten.

c) 10 % av svinpopulationen i den berörda medlemsstaten.

d) En procentandel av populationen av andra arter som ska fastställas av den behöriga myndigheten på grundval av en bedömning av de risker för människors och djurs hälsa som bortskaffandet av djur av dessa arter genom bränning eller nedgrävning på platsen kan medföra.

a) mängden material från den anläggning där materialet samlas in inte överskrider 20 kg per vecka, oberoende av vilken art detta material härrör från,

b) materialet samlas in, transporteras och bortskaffas på ett sätt som förhindrar överföring av oacceptabla risker för människors och djurs hälsa,

c) den behöriga myndigheten regelbundet genomför kontroller, bland annat av de register som driftansvariga för, i de anläggningar där materialet samlas in för att se till att bestämmelserna i detta avsnitt följs.

1. Ansökningar om godkännande av alternativa metoder för användning eller bortskaffande av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 1069/2009 (nedan kallade ansökningar) ska lämnas in på ett av de officiella språken i Europeiska unionen enligt artikel 1 i förordning nr 1 från 1958.

2. Berörda parter som lämnar in sådana ansökningar på ett annat språk än engelska ska före bedömningen validera den officiella översättning av ansökan som Efsa tillhandahåller.

1. Ansökningar ska innehålla alla nödvändiga uppgifter för att Efsa ska kunna bedöma den föreslagna alternativa metodens säkerhet och särskilt en beskrivning av följande:

— De kategorier av animaliska biprodukter som den alternativa metoden ska användas på.

— Hela processen.

— De biologiska farorna för människors och djurs hälsa.

— Graden av riskreduktion som ska uppnås genom processen.

2. Ansökan enligt punkt 1 ska dessutom

a) ange vilka led i artiklarna 8, 9 och 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 som är tillämpliga, inklusive materialets fysiska status, och i tillämpliga fall eventuell förbearbetning och uppgifter om eventuellt annat material än animaliska biprodukter som ska användas i processen,

b) innehålla ett HACCP-protokoll och ett flödesschema som tydligt redogör för de enskilda processtegen, identifierar de kritiska parametrarna för inaktivering av relevanta patogener, t.ex. temperatur, tryck, exponeringstid, pH-justering och partikelstorlek, och som kompletteras med tekniska datablad för den utrustning som används under processen,

c) identifiera och karakterisera de biologiska faror för människors och djurs hälsa som de kategorier av animaliska biprodukter som metoden ska användas på innebär,

d) visa att de mest resistenta biologiska faror som utgår från den kategori material som ska bearbetas i samtliga produkter som framställs under processen, inklusive avloppsvatten, reduceras till minst den grad som uppnås genom bearbetningskraven i den här förordningen för samma kategori animaliska biprodukter. Graden av riskreduktion ska bestämmas genom validerade direkta mätningar, om inte modellering eller jämförelser med andra processer kan godtas.

3. Validerade direkta mätningar enligt punkt 2 d innebär

a) mätning av den minskade livsdugligheten/infektiviteten hos endogena indikatororganismer under processen, varvid indikatorn

— kontinuerligt förekommer i råmaterialet i stora mängder,

— inte är mindre resistent i fråga om behandlingens letala aspekter än de patogener som den ska övervaka, men inte heller betydligt mer resistent,

— är relativt enkel att kvantifiera, identifiera och bekräfta, eller

b) användning av en väldefinierad testorganism eller ett väldefinierat virus infört i utgångsmaterialet i lämplig testutrustning.

c) rapportering av fullständiga resultat genom

i) en detaljerad beskrivning av den metod som används,

ii) en beskrivning av typ av prover som har analyserats,

iii) dokumentation av att antalet prover som har analyserats är representativt,

iv) motivering av antalet tester som gjorts och urvalet av mätpunkter,

v) uppgifter om de använda detektionsmetodernas känslighet och tillförlitlighet,

vi) presentation av data om repeterbarhet och statistisk variabilitet för de mätningar som gjorts under försöken,

vii) motivering av prionsurrogats signifikans, om sådana använts,

viii) uppgifter avseende modellering eller jämförelser med andra processer som använts om att de faktorer som medför riskreduktion är väl kända och att modellen för riskreduktion är väletablerad, om det inte föreligger några direkta mätningar,

ix) presentation av data för hela processen om direkta mätningar av alla faktorer som medför riskreduktion, som dokumenterar att dessa faktorer gäller enhetligt för den behandlade satsen.

4. Den HACCP-plan som avses i punkt 2 b ska vara baserad på de kritiska parametrar som används för att uppnå riskreduktion, särskilt

— temperatur,

— tryck,

— tid, och

— mikrobiologiska kriterier.

5. Ansökningar ska även innehålla tillräckliga uppgifter om följande:

a) Riskerna med processer som är beroende av varandra, särskilt resultatet av en bedömning av eventuella indirekta effekter som kan

i) påverka en viss process riskreducerande kapacitet,

ii) uppstå från transport eller lagring av produkter som framställts genom processen och säkert bortskaffande av dessa produkter, inklusive avloppsvatten.

b) Riskerna med den avsedda slutanvändningen av produkterna, särskilt

i) specificering av den avsedda slutanvändningen för produkter som framställts under processen,

ii) en bedömning av de troliga riskerna för människors och djurs hälsa och möjliga effekter på miljön på grundval av den riskreducering som uppskattats enligt punkt 2 d.

6. Ansökningar ska lämnas in med styrkande dokumentation, särskilt

a) ett flödesschema som visar hur processen fungerar,

b) den dokumentation som avses i punkt 2 d samt annan dokumentation som ska styrka de uppgifter som lämnas inom ramen för ansökningen i punkt 2.

7. Ansökningarna ska innehålla den berörda partens kontaktadress, dvs. namn och fullständig adress, telefon- och/eller faxnummer och/eller e-postadress till en person som är ansvarig som berörd part eller å dennas vägnar.

1. Animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska från utgångspunkten i tillverkningskedjan enligt artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 samlas in och transporteras i förseglade, nya förpackningar eller övertäckta, läckagefria behållare eller fordon.

2. Fordon och returbehållare samt all återanvändbar utrustning och alla återanvändbara apparater som kommer i kontakt med animaliska biprodukter eller därav framställda produkter, utom framställda produkter som släpps ut på marknaden i enlighet med förordning (EG) nr 767/2009 och som lagras och transporteras i enlighet med bilaga II till förordning (EG) nr 183/2005, ska hållas rena.

a) vara rena och torra innan de används, och

b) rengöras, tvättas och/eller desinficeras efter varje användning i den omfattning som krävs för att förhindra korskontaminering.

3. Returbehållare ska vara förbehållna transporter av en viss animalisk biprodukt eller därav framställd produkt i den omfattning som krävs för att förebygga korskontaminering.

a) för transport av olika animaliska biprodukter eller därav framställda produkter under förutsättning att de rengörs och desinficeras mellan användningarna på så sätt att korskontaminering förhindras,

b) för transport av de animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som avses i artikel 10 f i förordning (EG) nr 1069/2009 efter användning för transport av produkter som är avsedda att användas som livsmedel under förhållanden som förhindrar korskontaminering.

4. Förpackningsmaterial ska bortskaffas genom förbränning eller på annat sätt i enlighet med unionslagstiftningen.

1. För att förhindra risker för djurs eller människors hälsa ska transport av animaliska biprodukter som är avsedda för framställning av foderråvara eller färskt sällskapsdjursfoder genomföras vid lämplig temperatur, som när det rör sig om animaliska biprodukter från kött och köttprodukter som är avsedda för andra ändamål än som livsmedel, uppgår till högst 7 °C, såvida de inte används för utfodring enligt kapitel I i bilaga II.

2. Obearbetat kategori 3-material som är avsett för produktion av foderråvara eller sällskapsdjursfoder ska lagras och transporteras kylt, djupfryst eller ensilerat om det inte

a) inom 24 timmar efter insamlingen eller efter lagringen bearbetas i kyld eller fryst form och därefter transporteras i transportmedel där lagringstemperaturen kan hållas konstant,

b) då det rör sig om mjölk, mjölkbaserade produkter eller mjölkderivat som inte har genomgått någon av behandlingarna i kapitel II avsnitt 4 del I i bilaga X, transporteras kylt och i isolerade behållare, såvida riskerna inte på grund av materialets egenskaper kan begränsas på annat sätt.

3. Fordon för kyltransport ska vara så utformade att lämplig temperatur kan hållas under hela transporten och att temperaturen kan övervakas.

1. Alla nödvändiga åtgärder ska vidtas för att säkerställa att

a) sändningar av animaliska biprodukter och därav framställda produkter kan identifieras, hållas avskilda och förbli möjliga att identifiera under insamling på den plats varifrån de animaliska biprodukterna härrör och under transport,

b) ett ämne för märkning, som används för identifiering av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter av en särskild kategori, endast används för den kategori som det enligt denna förordning eller enligt bestämmelser med stöd av punkt 4 ska användas till,

c) sändningar av animaliska biprodukter och därav framställda produkter sänds från en medlemsstat till en annan i förpackningar, behållare eller fordon med väl synlig och åtminstone under transporttiden outplånlig färgkodning för att lämna uppgifter som föreskrivs i denna förordning på ytan eller en del av ytan på förpackningar, behållare eller fordon, eller på etiketter eller symboler som anbragts på dem enligt följande:

i) För kategori 1-material svart färg.

ii) För kategori 2-material (utom naturgödsel och mag- och tarminnehåll) gul färg.

iii) För kategori 3-material grön färg med hög andel blått, så att man klart och tydligt kan skilja färgen från andra färger.

iv) För importerade sändningar den färg som anges för respektive material i leden i, ii och iii från den tidpunkt när sändningen passerade den gränskontrollstation där den först fördes in till unionen.

2. Under transport och lagring ska en etikett som anbragts på förpackningen, behållaren eller fordonet

a) tydligt ange vilken kategori de animaliska biprodukterna eller därav framställda produkterna tillhör, och

b) vara försedd med följande tydliga och läsliga påskrift på förpackningen, behållaren respektive fordonet:

i) När det gäller kategori 3-material: ”Ej avsett att användas som livsmedel”.

ii) När det gäller kategori 2-material (utom naturgödsel och mag- och tarminnehåll) och produkter som framställts av kategori 2-material: ”Ej avsett att användas som foder”. Om kategori 2-materialet är avsett som foder till de djur som avses i artikel 18.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 enligt villkoren i den artikeln eller enligt villkor som fastställts i enlighet med den artikeln ska påskriften på etiketten i stället vara ”För utfodring av …” tillsammans med namnet på de djurarter som materialet är avsett att användas som foder till.

iii) När det gäller kategori 1-material och produkter som framställts av kategori 1-material som är avsedda för

— bortskaffande: ”Endast för bortskaffande”,

— tillverkning av sällskapsdjursfoder: ”Endast för tillverkning av sällskapsdjursfoder”,

— tillverkning av de framställda produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 1069/2009: ”Endast för tillverkning av framställda produkter. Får ej användas som livsmedel eller foder eller spridas på mark”.

iv) När det gäller mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter: ”Ej avsett att användas som livsmedel”.

v) När det gäller gelatin som framställts av kategori 3-material: ”Gelatin lämpligt att användas som foder”.

vi) När det gäller kollagen som framställts av kategori 3-material: ”Kollagen lämpligt att användas som foder”.

vii) När det gäller färskt sällskapsdjursfoder: ”Endast avsett att användas som sällskapsdjursfoder”.

viii) När det gäller fisk och produkter som framställts av fisk avsedda att användas som foder till fisk, som behandlats och förpackats innan de distribueras, tydliga och läsliga uppgifter om namn och adress på den foderfabrik produkterna härrör från och

— när det gäller fiskmjöl från vildlevande fiskar: ”Innehåller endast fiskmjöl från vildlevande fiskar – får användas för utfodring av odlad fisk av alla arter”,

— när det gäller fiskmjöl från odlad fisk: ”Innehåller endast fiskmjöl från odlad fisk av arten […] – får endast användas för utfodring av odlad fisk av andra arter”,

— när det gäller fiskmjöl från vildlevande fiskar och från odlad fisk: ”Innehåller fiskmjöl från vildlevande fiskar och från odlad fisk av arten […] – får endast användas för utfodring av odlad fisk av andra arter”.

ix) När det gäller blodprodukter från hästdjur för andra ändamål än för användning som foder: ”Blod och blodprodukter från hästdjur. Ej avsett att användas som livsmedel eller foder”.

x) När det gäller horn, hovar och annat material för framställning av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel enligt kapitel II avsnitt 12 i bilaga XIV: ”Ej avsett att användas som livsmedel eller foder”.

xi) När det gäller organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel: ”Organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel/produktionsdjur får ej beta och ej utfodras med vallväxter under minst 21 dagar efter spridningen”.

xii) När det gäller material för utfodring enligt kapitel II avsnitt 1 i bilaga VI: uppsamlingscentralens namn och adress samt ”Ej avsett att användas som livsmedel”.

xiii) När det gäller naturgödsel och mag- och tarminnehåll: ”Naturgödsel”.

xiv) När det gäller mellanprodukter på ytterförpackningen: ”Endast för läkemedel/veterinärmedicinska läkemedel/medicintekniska produkter/aktiva medicintekniska produkter för implantation /medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik/laboratoriereagenser”.

xv) När det gäller prover för forskning och diagnostik: ”För forskningsändamål och diagnostiska ändamål” i stället för texten i led a.

xvi) När det gäller varuprover: ”Varuprov – ej avsett att användas som livsmedel” i stället för texten i led a.

xvii) När det gäller visningsobjekt: ”Visningsobjekt – ej avsett att användas som livsmedel” i stället för texten i led a.

xviii) När det gäller sådan fiskolja för framställning av läkemedel som avses i kapitel XIII i bilaga XIII: ”Fiskolja för framställning av läkemedel” i stället för texten i led a.

xix) När det gäller naturgödsel som har genomgått den kalkbehandling som avses i kapitel IV avsnitt 2 led I i bilaga IV: ”Naturgödsel-kalk-blandning”.

xx) När det gäller bearbetad naturgödsel som har genomgått den behandling som avses i kapitel I avsnitt 2 led b och c i bilaga XI: ”Bearbetad naturgödsel”.

c) Etiketten i led b xi ska dock inte krävas för organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel

i) i säljfärdiga förpackningar på högst 50 kg för användning av slutkonsument, eller

ii) i storsäckar på högst 1 000 kg under förutsättning att

— de godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det organiska gödningsmedlet eller jordförbättringsmedlet ska spridas,

— det på dessa säckar anges att de inte är avsedda för spridning på mark dit produktionsdjur har tillträde.

3. Medlemsstaterna får inrätta system eller fastställa bestämmelser för färgkodning av förpackningar, behållare och fordon som används för transport av animaliska biprodukter och därav framställda produkter med ursprung på deras territorium som förblir där, under förutsättning att dessa system eller bestämmelser inte förväxlas med det färgkodningssystem som föreskrivs i punkt 1 c.

4. Medlemsstaterna får inrätta system eller fastställa bestämmelser för märkning av animaliska biprodukter med ursprung på deras territorium som förblir där, under förutsättning att dessa system eller bestämmelser inte strider mot märkningskraven för framställda produkter i kapitel V i denna bilaga.

5. Genom undantag från punkterna 3 och 4 får medlemsstaterna tillämpa de system och bestämmelser som avses i dessa punkter för animaliska biprodukter med ursprung på deras territorium men som inte är avsedda att förbli där, om den mottagande medlemsstaten eller det mottagande tredjelandet har gett sitt samtycke.

6. Dock gäller följande:

a) Punkterna 1 och 2 i detta kapitel ska inte gälla för identifiering av kategori 3-material som består av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat som utförs av driftansvariga för mjölkbearbetningsanläggningar som har godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 och som tar emot produkter som de tidigare har levererat och som returneras till dem, bland annat av deras kunder.

b) Den behöriga myndigheten får genom undantag från punkterna 1 och 2 godta att naturgödsel som transporteras mellan två platser inom samma jordbruksföretag eller mellan jordbrukare och användare i samma medlemsstat identifieras på annat sätt.

c) Foderblandningar enligt definitionen i artikel 3.2 h i förordning (EG) nr 767/2009 som har framställts av animaliska biprodukter eller av därav framställda produkter och som har förpackats och släppts ut på marknaden som foder i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 767/2009 behöver inte identifieras i enlighet med punkt 1 och de behöver inte märkas i enlighet med punkt 2.

1. Under transporten ska ett handelsdokument i enlighet med förlagan i detta kapitel eller, när så krävs enligt denna förordning, ett hälsointyg åtfölja animaliska biprodukter och därav framställda produkter.

a) framställda produkter av kategori 3-material och organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel som levereras av detaljhandlare till andra slutanvändare än företag i samma medlemsstat,

b) mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat som är kategori 3-material samlas in och returneras till driftansvariga för mjölkbearbetningsanläggningar som har godkänts i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004, om dessa driftansvariga tar emot produkter, bland annat av deras kunder, som de tidigare har levererat,

c) foderblandningar enligt definitionen i artikel 3.2 h i förordning (EG) nr 767/2009 som har tillverkats av animaliska biprodukter eller av framställda produkter släpps ut på marknaden förpackade och märkta i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 767/2009.

2. Handelsdokumentet ska utfärdas i minst tre exemplar (ett original och två kopior). Originalet ska åtfölja sändningen till dess att den når slutdestinationen och sparas av mottagaren. Producenten ska behålla en kopia och transportföretaget den andra.

3. Hälsointyg ska vara utfärdade och undertecknade av den behöriga myndigheten.

4. Animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska från den utgångspunkt i tillverkningskedjan som avses i artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 åtföljas av ett handelsdokument enligt förlagan i punkt 6 under transporten inom unionen.

a) ett annat handelsdokument, på papper eller i elektronisk form, under förutsättning att detta handelsdokument innehåller uppgifterna i led f under anmärkningarna i punkt 6 i detta kapitel,

b) ett handelsdokument där mängden material uttrycks som materialets vikt eller volym eller som antal förpackningar.

5. Register och åtföljande handelsdokument eller hälsointyg ska sparas i minst två år så att de kan läggas fram för den behöriga myndigheten.

6. Förlaga till handelsdokument

a) Handelsdokument ska utfärdas i enlighet med förlagan i detta kapitel.

b) Det ska vara avfattat på ett av ursprungsmedlemsstatens respektive den mottagande medlemsstatens officiella språk.

c) Originalet till varje handelsdokument ska bestå av ett enda blad med text på båda sidor eller, om mer text krävs, utformas på ett sådant sätt att alla blad som behövs utgör en odelbar enhet.

d) Om det för identifieringen av enskilda beståndsdelar i sändningen bifogas ytterligare blad till handelsdokumentet, ska även dessa blad betraktas som en del av originaldokumentet och på varje sida förses med underskrift av den person som ansvarar för sändningen.

e) Om handelsdokumentet, inklusive sådana ytterligare blad som avses i d, består av mer än en sida, ska varje sida numreras – (sidnummer) av (det totala antalet sidor) – längst ned på sidan, medan det dokumentnummer som har tilldelats av den ansvariga personen ska anges högst upp på sidan.

f) Originalet till handelsdokumentet ska fyllas i och undertecknas av den ansvariga personen.

i) Datum då materialet transporterades bort från anläggningen.

ii) Beskrivning av materialet, däribland

— identifiering av materialet enligt en av kategorierna i artiklarna 8, 9 och 10 i förordning (EG) nr 1069/2009,

— djurart och särskild hänvisning till den tillämpliga punkten i artikel 10 i förordning (EG) nr 1069/2009 för kategori 3-material och därav framställda produkter som är avsedda att användas som foder,

— eventuellt numret på djurets öronmärke.

iii) Mängden material uttryckt i volym, vikt eller antal förpackningar.

iv) Materialets ursprungsort som det avsänds från.

v) Transportföretagets namn och adress.

vi) Mottagarens namn och adress och i tillämpliga fall det godkännande- eller registreringsnummer som har utfärdats enligt förordning (EG) nr 1069/2009 eller förordningarna (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 respektive (EG) nr 183/2005.

vii) I tillämpliga fall ursprungsanläggningens godkännande- eller registreringsnummer som har utfärdats enligt förordning (EG) nr 1069/2009 eller förordningarna (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 respektive (EG) nr 183/2005, samt typ av behandling och behandlingsmetoder.

g) Den ansvariga personens namnteckning ska ha en annan färg än den tryckta texten.

h) Dokumentets referensnummer och lokalt referensnummer ska endast tilldelas en gång för en och samma sändning.

1. De register som avses i artikel 22.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 för andra animaliska biprodukter och därav framställda produkter än foderblandningar enligt definitionen i artikel 3.2 h i förordning (EG) nr 767/2009 som har tillverkats av animaliska biprodukter eller av därav framställda produkter och som släpps ut på marknaden i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 767/2009 ska innehålla följande:

a) En beskrivning av

i) djurarten för kategori 3-material och därav framställda produkter som är avsedda att användas som foderråvara samt, i tillämpliga fall, numret på öronmärket, om det rör sig om hela djurkroppar och huvuden,

ii) mängden material.

b) I fråga om de register som förs av varje person som avsänder animaliska biprodukter eller därav framställda produkter följande uppgifter:

i) Datum då materialet transporterades bort från anläggningen.

ii) Transportörens och mottagarens namn och adress och eventuella godkännande- eller registreringsnummer.

c) I fråga om de register som förs av varje person som transporterar animaliska biprodukter eller därav framställda produkter följande uppgifter:

i) Datum då materialet transporterades bort från anläggningen.

ii) Materialets ursprungsort som det avsänds från.

iii) Mottagarens namn, adress och eventuella godkännande- eller registreringsnummer.

d) I fråga om de register som förs av varje person som tar emot animaliska biprodukter eller därav framställda produkter följande uppgifter:

i) Datum då materialet togs emot.

ii) Materialets ursprungsort som det avsänds från.

iii) Transportörens namn och adress.

2. Genom undantag från punkt 1 i detta avsnitt behöver driftansvariga inte spara uppgifterna i punkt 1 a, 1 b i, 1 c i och iii samt 1 d ii och iii separat, om de sparar en kopia av handelsdokumentet i kapitel III för varje sändning och tillhandahåller dessa uppgifter tillsammans med de andra uppgifter som krävs i punkt 1 i detta avsnitt.

3. Driftansvariga för förbrännings- eller samförbränningsanläggningar ska föra register över mängder och kategorier av animaliska biprodukter och därav framställda produkter som förbränns eller samförbränns och respektive datum när detta skedde.

1. När det gäller slutanvändare: den mängd som använts, det djur som ska utfodras med materialet och användningsdatum.

2. När det gäller uppsamlingscentraler:

i) Den mängd som hanterats eller behandlats i enlighet med kapitel I avsnitt 1 punkt 4 i bilaga VI.

ii) Namn och adress för varje slutanvändare som använt materialet.

iii) Den anläggning till vilken materialet transporteras för att användas.

iv) Mängden material som avsänts.

v) Datum då materialet avsändes.

a) antalet pälsar och slaktkroppar av djur som utfodrats med material från djur av samma art, och

b) alla sändningar i syfte att säkerställa materialets spårbarhet.

1. Mängden organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel som spritts.

2. Datum då organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel spreds på mark och var detta skedde.

3. Datum för när djuren efter spridning av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel har kunnat beta på marken eller för slåtter av vallväxter som är avsedda för utfodring.

a) De mängder som framställs per dag.

b) Den art materialet härrör från, inbegripet uppgift om huruvida de vattenlevande djuren är vildfångade eller odlade i vattenbruk.

c) För fiskmjöl från odlad fisk som är avsett för utfodring av odlad fisk av annan art: det vetenskapliga namnet på den art fiskmjölet härrör från.

a) De mängder, kategorier och arter av animaliska biprodukter som bränts eller grävts ned.

b) Datum och plats för bränningen och nedgrävningen.

1. I bearbetningsanläggningar för kategori 1- och kategori 2-material ska framställda produkter märkas permanent med glyceroltriheptanoat (GTH) på så sätt att

a) GTH tillsätts framställda produkter som dessförinnan har desinficerats genom värmebehandling vid en kärntemperatur på minst 80 °C och därefter har skyddats mot återkontaminering,

b) alla framställda produkter innehåller en homogen koncentration av GTH på minst 250 mg/kg fett.

2. De driftansvariga för bearbetningsanläggningarna i punkt 1 ska tillämpa ett system för övervakning och registrering av parametrar som är tillräckligt för att gentemot den behöriga myndigheten dokumentera att den erforderliga homogena lägsta koncentrationen GTH uppnås.

3. Märkning med GTH ska inte krävas för

a) flytande framställda produkter som är avsedda för biogas- eller komposteringsanläggningar,

b) framställda produkter som används för utfodring av pälsdjur i enlighet med kapitel I i bilaga II,

c) biodiesel som framställts i enlighet med kapitel IV avsnitt 2.D i bilaga IV,

d) framställda produkter som erhållits i enlighet med artikel 12 a ii och 12 b ii, artikel 13 a ii och 13 b ii samt artikel 16 e i förordning (EG) nr 1069/2009, om dessa produkter

i) förflyttas i ett slutet transportörsystem, som måste passeras, förutsatt att det har godkänts av den behöriga myndigheten, från bearbetningsanläggningen för

— omedelbar direkt förbränning eller samförbränning,

— omedelbar användning enligt en metod som godkänts för animaliska biprodukter av kategori 1 och 2 i enlighet med kapitel IV i bilaga IV, eller

ii) är avsedda för forskningsändamål eller andra specifika ändamål enligt artikel 17 i förordning (EG) nr 1069/2009 som har tillåtits av den behöriga myndigheten,

e) förnybara bränslen som framställts av utsmält fett som framställts av kategori 1- och kategori 2-material i enlighet med kapitel IV avsnitt 2 leden J och L i bilaga IV.

a) att på ett helt säkert sätt lagra och behandla inkommande material, och

b) att i enlighet med denna förordning bortskaffa sådana animaliska biprodukter som återstår efter framställning av produkterna, eller också ska detta material sändas till en förbränningsanläggning, en samförbränningsanläggning, en bearbetningsanläggning eller, när det gäller kategori 3-material, till en biogas- eller komposteringsanläggning i enlighet med artiklarna 12, 13 och 14 i förordning (EG) nr 1069/2009 och med denna förordning.

a) Sortering.

b) Styckning.

c) Kylning.

d) Frysning.

e) Saltning eller konservering på annat sätt.

f) Borttagning av hudar och skinn.

g) Borttagning av specificerat riskmaterial.

h) Verksamhet som inbegriper hantering av animaliska biprodukter och som utförs i överensstämmelse med skyldigheterna enligt unionens veterinärlagstiftning, såsom besiktning efter slakt eller provtagning.

i) Hygienisering/pastörisering av animaliska biprodukter som är avsedda för omvandling till biogas eller kompostering innan sådan omvandling eller kompostering i enlighet med bilaga V till den här förordningen sker i en annan anläggning.

j) Siktning.

1. Lokaler och anordningar för mellanhantering ska uppfylla åtminstone följande krav:

a) De ska ligga tillräckligt långt borta från större vägar genom vilka kontaminering kan spridas och från andra lokaler såsom slakterier. Anläggningarna ska ha en sådan utformning att det säkerställs att kategori 1- och kategori 2-material hålls fullständigt åtskilt från kategori 3-material, från det att materialet mottas till dess att det avsänds, såvida detta inte sker i en helt avskild byggnad.

b) Anläggningen ska ha ett täckt utrymme för att ta emot och avsända animaliska biprodukter, såvida inte de animaliska biprodukterna lossas genom installationer som förhindrar spridning av risker för människors och djurs hälsa, t.ex. slutna rör för flytande animaliska biprodukter.

c) Anläggningen ska vara konstruerad så att den är lätt att rengöra och desinficera. Golven ska vara lagda så att avrinningen av vätskor underlättas.

d) Anläggningen ska ha lämpliga installationer, däribland toaletter, omklädningsrum och tvättställ, för personalen och i tillämpliga fall kontorsutrymmen som lätt kan göras tillgängliga för personal som utför offentlig kontroll.

e) Det ska finnas tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar.

f) När det är nödvändigt för att uppnå målen i denna förordning ska anläggningen ha lämpliga lagringsmöjligheter med reglerad temperatur och med tillräcklig kapacitet för att bibehålla lämplig temperatur på animaliska biprodukter och vara utformade så att temperaturen ska kunna övervakas och registreras.

2. Anläggningen ska ha lämpliga möjligheter för rengöring och desinficering av de behållare eller kärl i vilka de animaliska biprodukterna tas emot samt av de fordon, utom fartyg, i vilka de transporteras. Det ska finnas lämpliga installationer för desinficering av fordonshjul.

1. Animaliska biprodukter ska sorteras på ett sådant sätt att alla risker för spridning av djursjukdomar förhindras.

2. Under hela lagringen ska animaliska biprodukter hanteras och lagras avskilt från andra varor och så att spridning av patogener förhindras.

3. Animaliska biprodukter ska lagras på ett ändamålsenligt sätt, bland annat vid lämplig temperatur, till dess att de avsänds.

1. De lokaler och anordningar där framställda produkter från kategori 3-material lagras får inte finnas på samma plats som lokaler där framställda produkter från kategori 1- eller kategori 2-material lagras, såvida inte korskontaminering kan förhindras med hjälp av utformningen och skötseln av lokalerna, t.ex. genom lagring i helt avskilda byggnader.

2. Anläggningen ska

a) ha ett täckt utrymme för att ta emot och avsända de framställda produkterna, såvida inte de framställda produkterna

i) lossas genom installationer som förhindrar spridning av risker för människors och djurs hälsa, t.ex. slutna rör för flytande produkter, eller

ii) tas emot förpackade, t.ex. i storsäckar, eller i övertäckta läckagefria behållare eller transportmedel,

b) vara konstruerad så den är lätt att rengöra och desinficera; golven ska vara lagda så att avrinningen av vätskor underlättas,

c) ha lämpliga installationer, däribland toaletter, omklädningsrum och tvättställ, för personalen,

d) ha tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar.

3. Anläggningen ska ha lämpliga möjligheter för rengöring och desinficering av de behållare eller kärl i vilka de framställda produkterna tas emot samt av de fordon, utom fartyg, i vilka de transporteras.

4. Framställda produkter ska lagras på ett ändamålsenligt sätt till dess att de avsänds.

1. Produkterna i kapitel II avsnitt 4 del II i bilaga X ska lagras vid lämplig temperatur för att undvika risker för djurs eller människors hälsa och i en därför avsedd, godkänd eller registrerad lagringsanläggning eller i ett särskilt därför avsett lagringsutrymme i en godkänd eller registrerad lagringsanläggning.

2. Prover som tagits på slutprodukterna under lagring eller vid uttag från lagren ska åtminstone uppfylla de mikrobiologiska kraven i kapitel I i bilaga X.

1. Driftansvariga för registrerade anläggningar eller andra registrerade driftansvariga ska hantera animaliska biprodukter och därav framställda produkter enligt följande villkor:

a) Lokalerna ska vara konstruerade så att de vid behov kan rengöras och desinficeras effektivt.

b) Det ska finnas tillfredsställande skyddsanordningar mot skadegörare såsom insekter, gnagare och fåglar.

c) Installationer och utrustning ska hållas i goda hygieniska förhållanden där så krävs.

d) Animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska lagras under förhållanden som förhindrar kontaminering.

2. Driftansvariga ska föra register i en form som är tillgänglig för den behöriga myndigheten.

3. Registrerade driftansvariga som transporterar animaliska biprodukter eller därav framställda produkter ska, utom då detta sker mellan den driftansvarigas olika lokaler, särskilt

a) kunna förete uppgifter om fordonens identifiering som gör det möjligt att verifiera användningen av fordonen för transport av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter,

b) i tillämpliga fall rengöra och desinficera sina fordon,

c) vidta alla andra nödvändiga åtgärder för att förhindra kontaminering och spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur.

1. Material som uppkommit vid en inneslutningsmetod får användas eller bortskaffas endast inom den medlemsstat där denna inneslutningsmetod har godkänts av den behöriga myndigheten.

2. För att underlätta införandet av nya inneslutningsmetoder ska den behöriga myndigheten i en medlemsstat på begäran lämna ut resultaten från offentliga kontroller till den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat när en inneslutningsmetod för första gången används i den medlemsstaten.

a) Kategori 2-material enligt artikel 9 f i–iii i förordning (EG) nr 1069/2009.

b) Kategori 3-material enligt artikel 10 h i förordning (EG) nr 1069/2009.

a) vidta förebyggande åtgärder mot att djur har tillträde och inrätta ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare,

b) införa förfaranden för att förhindra att sjukdomar sprids,

c) införa förfaranden för att förhindra att använda sågspån sprids utanför det slutna systemet.

a) Om en temperatur på minst 55 °C hålls under tre på varandra följande dagar, får stapeln avlägsnas efter en mognadsfas på tre på varandra följande månader eller lagras på anläggningen i väntan på senare avlägsnande.

b) Om en temperatur på minst 55 °C inte uppnåtts under tre på varandra följande dagar ska den driftansvariga vidta åtgärder som fastställts i det permanenta skriftliga förfarandet enligt artikel 29.1–29.3 i förordning (EG) nr 1069/2009. Vid behov kan den behöriga myndigheten stoppa bearbetningsmetoden och materialet ska bortskaffas i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1069/2009.

a) Kategori 2-material enligt artikel 9 f i–iii i förordning (EG) nr 1069/2009.

b) Kategori 3-material enligt artikel 10 h i den förordningen.

a) Efter insamling på ett jordbruksföretag som av den behöriga myndigheten fått tillåtelse att använda bearbetningsmetoden på grundval av en bedömning av djurtäthet på jordbruksföretaget, den sannolika dödligheten och de potentiella riskerna för människors och djurs hälsa, ska de animaliska biprodukterna placeras i en behållare som är konstruerad i enlighet med led b (nedan kallad behållaren) och som har placerats på en för ändamålet avsedd plats i enlighet med leden c och d (nedan kallad den för ändamålet avsedda platsen).

b) Behållaren ska

i) ha en anordning för förslutning,

ii) vara vattentät, läckagefri och hermetiskt försluten,

iii) vara ytbehandlad så att korrosion förhindras,

iv) vara utrustad med en anordning för kontroll av utsläpp i enlighet med led e.

c) Behållaren ska placeras på en för ändamålet avsedd plats som är fysiskt åtskild från jordbruksföretaget.

d) Behållaren och platsen ska vara konstruerade och utformade i enlighet med unionslagstiftningen om miljöskydd för att förhindra lukt och risker för mark och grundvatten.

e) Behållaren ska vara kopplad till ett rör för utsläpp av gaser som måste vara utrustat med lämpliga filter för att förhindra spridning av sjukdomar som kan överföras till människor och djur.

f) Behållaren ska vara sluten under hydrolysprocessen i minst tre månader på ett sätt som förhindrar att den öppnas av obehöriga.

g) Driftansvariga ska införa förfaranden för att förhindra att sjukdomar som kan överföras till människor eller djur sprids genom personalens förflyttningar.

h) Den driftansvariga ska

i) vidta förebyggande åtgärder mot fåglar, gnagare, insekter och andra skadegörare,

ii) inrätta ett dokumenterat program för bekämpning av skadegörare.

i) Den driftansvariga ska föra register över

i) det material som läggs i behållaren,

ii) varje uttag av hydrolyserat material ur behållaren.

j) Den driftansvariga ska regelbundet tömma behållaren för en kontroll

i) av att det inte förekommer korrosion,

ii) för att upptäcka och förhindra eventuellt läckage av materialet till marken.

k) Efter hydrolysen ska material samlas in, användas och bortskaffas i enlighet med artikel 13 a, b, c eller artikel 13 e i i förordning (EG) nr 1069/2009 eller i enlighet med artikel 14 i den förordningen när det gäller kategori 3-material.

l) Bearbetningen ska ske satsvis.

m) All annan hantering eller användning av det hydrolyserade materialet, inbegripet spridning på mark, ska vara förbjuden.

Salmonella: inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0

Enterobacteriaceae: n = 5, c = 2, m = 10, M = 300 i 1 g

1. Endast animaliska biprodukter som är kategori 3-material eller produkter som är framställda av sådana animaliska biprodukter, utom det kategori 3-material som avses i artikel 10 n, o och p i förordning (EG) nr 1069/2009, får användas för framställning av bearbetat animaliskt protein.

2. Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter som är avsett för framställning av foder för andra produktionsdjur än pälsdjur får endast komma från följande insektsarter:

i) Svart soldatfluga (Hermetia illucens) och husfluga (Musca domestica).

ii) Vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor) och stor majsbagge (Alphitobius diaperinus).

iii) Hussyrsa (Acheta domesticus), bandsyrsa (Gryllodes sigillatus) och jamaicasyrsa (Gryllus assimilis).

1. Bearbetat däggdjursprotein ska ha bearbetats med metod 1 (trycksterilisering) i kapitel III i bilaga IV.

a) Grisblod eller fraktioner av grisblod för framställning av blodmjöl får dock i stället ha bearbetats med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV, under förutsättning att man vid bearbetningsmetod 7 har genomfört en värmebehandling under vilken hela materialet upphettats till 80 °C.

b) Bearbetat däggdjursprotein

i) får ha bearbetats med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV, under förutsättning att det därefter bortskaffas eller används som bränsle vid förbränning för energiproduktion,

ii) får när det uteslutande är avsett för användning i sällskapsdjursfoder ha bearbetats med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV, under förutsättning att det

— har transporterats i därför avsedda behållare som inte används för transport av animaliska biprodukter eller foder för produktionsdjur, och

— har avsänts direkt från en bearbetningsanläggning för kategori 3-material till anläggningen för tillverkning av sällskapsdjursfoder eller till en godkänd lagringsanläggning, varifrån det sänds direkt till en anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder.

2. Bearbetat animaliskt protein från andra djur än däggdjur, utom fiskmjöl, ska ha bearbetats med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV.

3. Fiskmjöl ska ha bearbetats med

a) någon av metoderna i kapitel III i bilaga IV, eller

b) någon annan metod som säkerställer att produkten uppfyller de mikrobiologiska kraven för framställda produkter i kapitel I i denna bilaga.

1. Bearbetat animaliskt protein ska förpackas och lagras i nya eller steriliserade säckar eller lagras i ändamålsenligt utformade bulkbehållare eller i lagerhallar.

2. Produkter på transportörer, i elevatorer och bulkbehållare ska skyddas från kontaminering av misstag.

3. Utrustning som används för hantering av bearbetat animaliskt protein ska hållas ren och torr och den ska vara försedd med ändamålsenliga inspektionspunkter så att hygienförhållandena kan undersökas.

4. Bearbetat animaliskt protein ska hållas torrt.

a) någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV, eller

b) någon annan metod som säkerställer att blodprodukten uppfyller de mikrobiologiska kraven för framställda produkter i kapitel I i denna bilaga.

a) genom bearbetningsmetoderna 1–7 i kapitel III i bilaga IV, eller

b) i enlighet med någon annan metod som säkerställer att produkten uppfyller de mikrobiologiska kraven för framställda produkter i kapitel I i denna bilaga.

1. Mjölk ska genomgå minst en av följande behandlingar:

1.1. Sterilisering på en nivå som motsvarar minst F0 ( *1 ) = 3.

1.2. UHT-behandling ( *2 ) i kombination med något av följande:

a) En andra fysisk behandling genom

i) torkning, om det gäller mjölk avsedd som foder kombinerad med ytterligare upphettning till minst 72 °C, eller

ii) sänkning av pH-värdet till under 6 i minst en timme.

b) Villkoret att mjölk, mjölkbaserade produkter eller mjölkderivat ska ha producerats minst 21 dagar före avsändande och under den perioden får inget fall av mul- och klövsjuka ha påvisats i ursprungsmedlemsstaten.

1.3. Dubbel lågpastörisering (HTST) ( *3 ).

1.4. Lågpastörisering (HTST) i kombination med något av följande:

a) En andra fysisk behandling genom

i) torkning, om det gäller mjölk avsedd som foder kombinerad med ytterligare upphettning till minst 72 °C, eller

ii) sänkning av pH-värdet till under 6,0 i minst en timme.

b) Villkoret att mjölk, mjölkbaserade produkter eller mjölkderivat ska ha producerats minst 21 dagar före avsändande och under den perioden får inget fall av mul- och klövsjuka ha påvisats i ursprungsmedlemsstaten.

2. Mjölkbaserade produkter och mjölkderivat ska antingen genomgå minst en av behandlingarna i punkt 1 eller framställas av mjölk som behandlats i enlighet med punkt 1.

3. Vassle som ska ges som foder till djur av arter som är mottagliga för mul- och klövsjuka och som framställts av mjölk som behandlats i enlighet med punkt 1 ska

a) antingen samlas in tidigast 16 timmar efter koagulering och dess pH ska ha uppmätts till under 6,0 före transport till jordbruksföretag med animalieproduktion, eller

b) ha producerats minst 21 dagar före avsändande och under den perioden har inget fall av mul- och klövsjuka påvisats i ursprungsmedlemsstaten.

4. Utöver kraven i punkterna 1, 2 och 3 ska mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat uppfylla följande krav:

4.1. Efter avslutad bearbetning ska alla försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra att produkterna kontamineras.

4.2. Slutprodukten ska märkas med uppgift om att den innehåller kategori 3-material och att den inte är avsedd att användas som livsmedel, och den ska

a) förpackas i nya behållare, eller

b) transporteras i bulk i behållare eller andra transportmedel som före användningen har rengjorts noggrant och desinficerats.

5. Obehandlad mjölk ska framställas under förhållanden som ger tillräckliga garantier för skyddet av djurhälsan.

6. Råmjölk och råmjölksprodukter ska

6.1. erhållas från nötkreatur som hållits på ett jordbruksföretag där alla nötkreatursbesättningar erkänts vara officiellt tuberkulosfria, officiellt brucellosfria och officiellt fria från enzootisk bovin leukos enligt definitionen i artikel 2.2 d, f och j i direktiv 64/432/EEG,

6.2. ha producerats minst 21 dagar före avsändande och under den perioden har inget fall av mul- och klövsjuka påvisats i ursprungsmedlemsstaten,

6.3. ha genomgått en enda lågpastörisering (HTST) (*3) ,

6.4. uppfylla kraven i punkt 4 i denna del.

1. Kraven i punkterna 2 och 3 i denna del ska gälla för bearbetning, användning och lagring av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat som är kategori 3-material enligt artikel 10 e i förordning (EG) nr 1069/2009, utom slam från centrifugering eller separering, och av mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat enligt artikel 10 f och h i den förordningen, som inte har bearbetats enligt del I i detta avsnitt.

2. Den behöriga myndigheten ska tillåta att de mjölkbearbetningsanläggningar som godkänts eller registrerats i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 levererar mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat för ändamålen i punkt 3 i denna del, under förutsättning att den berörda anläggningen säkerställer produkternas spårbarhet.

3. Mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat får levereras och användas som foderråvara enligt följande:

a) I den berörda medlemsstaten och i gränsområden där de berörda medlemsstaterna har kommit överens om detta, om det rör sig om framställda produkter, inklusive gränsmjölk, som har kommit i kontakt med obehandlad mjölk och/eller mjölk som pastöriserats enligt kraven för värmebehandling i avsnitt IX kapitel II punkt II.1 a eller b i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004, förutsatt att dessa framställda produkter har genomgått någon av följande behandlingar:

i) UHT-behandling.

ii) Sterilisering antingen tills ett Fc-värde på minst 3 uppnås eller vid en temperatur på minst 115 °C i 15 minuter eller en likvärdig kombination av temperatur och tid.

iii) Annan pastörisering eller sterilisering än sådan som avses i led ii följt av

— torkning för torkad mjölk eller torkade mjölkbaserade produkter eller mjölkderivat,

— en process varigenom pH-värdet sänks till under 6 som ska bibehållas i minst 1 timme, för syrade mjölkprodukter.

b) I den berörda medlemsstaten

i) om det rör sig om framställda produkter, inklusive gränsmjölk, som har kommit i kontakt med mjölk som endast har pastöriserats enligt kraven för värmebehandling i avsnitt IX kapitel II punkt II.1 a i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och med vassle som framställts av icke värmebehandlade mjölkbaserade produkter, som samlades in tidigast 16 timmar efter mjölkens koagulering och vars pH ska ha registrerats som < 6,0 innan vasslen levererades för utfodring, under förutsättning att dessa sänds till ett begränsat antal godkända jordbruksföretag med animalieproduktion, där antalet fastställs på grundval av den riskbedömning av bästa och värsta fall-scenarier som den berörda medlemsstaten gjort under förberedelserna för beredskapsplanerna för epizootiska sjukdomar, främst mul- och klövsjuka,

ii) om det rör sig om obehandlade produkter, inklusive gränsmjölk som har kommit i kontakt med obehandlad mjölk och andra produkter för vilka behandlingarna i leden a och b i inte kan garanteras, under förutsättning att dessa sänds till ett begränsat antal godkända jordbruksföretag med animalieproduktion, där antalet fastställs på grundval av den riskbedömning av bästa och värsta fall-scenarier som den berörda medlemsstaten gjort under förberedelserna för beredskapsplanerna för epizootiska sjukdomar, främst mul- och klövsjuka, och under förutsättning att djuren på det godkända jordbruksföretaget med animalieproduktion endast kan förflyttas

— antingen direkt till ett slakteri i samma medlemsstat, eller

— till ett annat jordbruksföretag i samma medlemsstat, för vilket den behöriga myndigheten garanterar att djur som är mottagliga för mul- och klövsjuka endast får lämna jordbruksföretaget antingen direkt till ett slakteri i samma medlemsstat eller om djuren efter det 21 dagar långa förflyttningsstoppet från det att djuren infördes avsändes till ett jordbruksföretag där produkterna i det här ledet ii inte utfodras.

4. Den behöriga myndigheten får godkänna att råmjölk som inte uppfyller villkoren i del I.B.6 levereras från en animalieproducent till en annan i samma medlemsstat för användning som foder under förhållanden som förhindrar överföring av hälsorisker.

1. Om gelatinet inte har framställts enligt avsnitt XIV i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska det framställas i en process som säkerställer att kategori 3-material genomgår syra- eller alkalibehandling, följt av en eller flera sköljningar.

2. Efter att ha bearbetats enligt punkt 1 får gelatinet torkas och vid behov genomgå pulverisering eller laminering.

3. Endast svaveldioxid och väteperoxid får användas som konserveringsmedel.

a) Det ska finnas ett utrymme eller en därför avsedd plats för lagring av emballage- och förpackningsmaterial.

b) Emballering och förpackning ska ske i ett utrymme eller på en plats som är särskilt avsedd för detta ändamål.

a) i pH över 11 i mer än 3 timmar vid en temperatur på över 80 °C följt av värmebehandling vid över 140 °C i 30 minuter vid ett tryck på över 3,6 bar, eller

b) i pH 1–2, följt av behandling i pH över 11, följt av värmebehandling vid 140 °C i 30 minuter vid ett tryck på 3 bar.

1. Dikalciumfosfat ska framställas i en process som omfattar följande tre steg:

a) Först säkerställs det att allt benmaterial av kategori 3 finfördelas och sedan avfettas med varmt vatten samt behandlas med utspädd saltsyra (lägsta koncentration 4 % och ett pH under 1,5) i minst två dagar.

b) Efter delprocessen i led a behandlas den erhållna fosforhaltiga vätskan med kalk, vilket leder till en utfällning av dikalciumfosfat vid pH 4–7.

c) Slutligen lufttorkas denna utfällning av dikalciumfosfat med en ingångstemperatur på 65–325 °C och en sluttemperatur på 30–65 °C.

2. Om dikalciumfosfatet framställs av avfettade ben ska det framställas av de ben som avses i artikel 10 a i förordning (EG) nr 1069/2009.

a) att allt benmaterial av kategori 3 finfördelas och sedan avfettas med varmt vatten (inga benbitar får vara större än 14 mm),

b) att benbitarna värmebehandlas kontinuerligt med ånga vid 145 °C i 30 minuter vid ett tryck på 4 bar,

c) att proteinlösningen åtskiljs från hydroxiapatitet (trikalciumfosfatet) genom centrifugering,

d) att trikalciumfosfatet granuleras efter att ha lufttorkats i flytande bädd vid 200 °C.

1. Om kollagenet inte har framställts enligt kraven för kollagen i avsnitt XV i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 ska det framställas i en process där det säkerställs att obearbetat kategori 3-material genomgår behandling som omfattar tvättning, pH-justering genom syra- eller alkalibehandling följt av en eller flera sköljningar, filtrering och extrudering.

2. Det är förbjudet att använda andra konserveringsmedel än de som är tillåtna enligt unionslagstiftningen.

a) Det ska finnas ett utrymme eller en därför avsedd plats för lagring av emballage- och förpackningsmaterial.

b) Emballering och förpackning ska ske i ett utrymme eller på en plats som är särskilt avsedd för detta ändamål.

a) bearbetats med någon av metoderna 1–5 eller 7 i kapitel III i bilaga IV,

b) bearbetats med någon annan metod och enligt parametrar som säkerställer att produkterna uppfyller de mikrobiologiska kraven för framställda produkter i kapitel I, eller

c) behandlats i enlighet med kraven för ägg och äggprodukter i avsnitt X kapitlen I, II och III i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

i) har genomgått bearbetning enligt definitionen i artikel 2.1 m i förordning (EG) nr 852/2004 eller enligt den här förordningen,

ii) består av eller innehåller ett eller flera av följande kategori 3-material enligt artikel 10 f i förordning (EG) nr 1069/2009:

— Mjölk.

— Mjölkbaserade produkter.

— Mjölkderivat.

— Ägg.

— Äggprodukter.

— Honung.

— Utsmält fett.

— Kollagen,

— Gelatin.

iii) inte har kommit i kontakt med något annat kategori 3-material, och

iv) att alla försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra att materialet kontamineras.

1. Animaliska biprodukter från fiskar eller ryggradslösa vattenlevande djur och därav framställda produkter som är avsedda att användas som foder till odlad fisk eller andra djur av vattenlevande arter ska

a) hanteras och bearbetas åtskilt från material som inte får användas för detta ändamål,

b) härröra

i) från vildlevande fiskar eller andra vattenlevande djur, utom havslevande däggdjur, som fångats i kommersiellt syfte, eller från animaliska biprodukter från vildlevande fiskar som härrör från anläggningar som tillverkar fiskprodukter som är avsedda att användas som livsmedel, eller

ii) från odlad fisk under förutsättning att det utfodras till odlad fisk av en annan art,

c) bearbetas i en bearbetningsanläggning enligt en metod som säkerställer en mikrobiologiskt säker produkt, även i fråga om fiskpatogener.

2. Den behöriga myndigheten får fastställa villkor som syftar till att förhindra att oacceptabla risker för spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur, för användningen av vattenlevande djur samt ryggradslösa vattenlevande och landlevande djur

a) som foder till odlad fisk eller ryggradslösa vattenlevande djur om de animaliska biprodukterna inte har bearbetats enligt punkt 1 c,

b) som fiskagn, bland annat till ryggradslösa vattenlevande djur.

1. Handel mellan medlemsstater med obearbetad naturgödsel från andra djurarter än fjäderfä och hästdjur förutsätter i enlighet med artikel 48.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 den mottagande medlemsstatens samtycke och ska dessutom uppfylla följande villkor:

a) Det är inte tillåtet att bedriva handel med obearbetad naturgödsel från andra arter än fjäderfä och hästdjur, med undantag av naturgödsel

i) från ett område som inte omfattas av restriktioner på grund av en allvarlig överförbar sjukdom, och

ii) som är avsedd att, under den behöriga myndighetens tillsyn, spridas på ett enskilt jordbruksföretag vars mark ligger på ömse sidor om gränsen mellan två medlemsstater.

b) Den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten får dock med hänsyn till naturgödselns ursprung, destination och hälsoaspekter genom ett särskilt godkännande tillåta införsel på dess territorium av följande:

i) Naturgödsel som är avsedd för

— bearbetning i en anläggning för tillverkning av framställda produkter som är avsedda att användas utanför foderkedjan, eller

— omvandling till biogas eller kompostering i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009 och med bilaga V till den här förordningen för tillverkning av produkterna i avsnitt 2 i detta kapitel.

ii) Naturgödsel som är avsedd för spridning på ett jordbruksföretags mark, under förutsättning att den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten har gett sitt samtycke till sådan handel.

c) I fallen i led b ska ett hälsointyg som överensstämmer med förlagan i punkt 3 bifogas det handelsdokument som åtföljer sändningen av naturgödsel.

2. Handel mellan medlemsstater med obearbetad naturgödsel från fjäderfä förutsätter i enlighet med artikel 48.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 den mottagande medlemsstatens samtycke och ska dessutom uppfylla följande villkor:

a) Naturgödseln ska härröra från ett område som inte omfattas av restriktioner på grund av Newcastlesjuka eller aviär influensa.

b) Obearbetad naturgödsel från fjäderfäflockar som har vaccinerats mot Newcastlesjuka får dessutom inte sändas till en region som erhållit status som icke-vaccinerande mot Newcastlesjuka i enlighet med artikel 15.2 i direktiv 2009/158/EG.

c) Ett hälsointyg som överensstämmer med förlagan i punkt 3 ska bifogas det handelsdokument som åtföljer sändningen av naturgödsel.

3. Förlaga till hälsointyg som ska bifogas handelsdokumentet:

4. Handel mellan medlemsstater med obearbetad naturgödsel från hästdjur är tillåten under förutsättning den mottagande medlemsstaten i enlighet med artikel 48.1 i förordning (EG) nr 1069/2009 har gett sitt samtycke och under förutsättning att naturgödseln i enlighet med artikel 4.5 i direktiv 2009/156/EG inte härrör från ett jordbruksföretag som är föremål för djurhälsorestriktioner i fråga om rots, vesikulär stomatit, mjältbrand eller rabies.

5. Den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten får i enlighet med artikel 48.1 c ii i förordning (EG) nr 1069/2009 ålägga driftansvariga som avsänder obearbetad naturgödsel från en annan medlemsstat

a) att översända ytterligare uppgifter om det planerade avsändandet, såsom exakta geografiska uppgifter om den plats där naturgödseln ska lossas, och

b) att lagra naturgödseln innan den sprids.

6. Den behöriga myndigheten får godkänna avsändande av naturgödsel som transporteras mellan två platser inom samma jordbruksföretag på villkor som säkerställer kontrollen av eventuella hälsorisker, såsom driftansvarigas skyldighet att föra lämpliga register.

a) De ska komma från en anläggning för framställda produkter för användning utanför foderkedjan eller från en biogas- eller komposteringsanläggning eller från en anläggning för tillverkning av organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel.

b) De ska ha värmebehandlats vid minst 70 °C i minst 60 minuter, och de ska ha behandlats för att minska halten sporbildande bakterier och produktionen av toxiner, i de fall då de identifieras som en relevant fara.

c) Den behöriga myndigheten får dock tillåta andra standardiserade bearbetningsparametrar än de som anges i led b, förutsatt att en sökande kan visa att dessa parametrar garanterar minsta möjliga biologiska risk.

i) Identifiering och analys av möjliga faror, inklusive effekten av det ingående materialet, på grundval av en uttömmande beskrivning av bearbetningsförhållandena, och en riskbedömning med en bedömning av hur de särskilda bearbetningsförhållandena uppnås i praktiken i normala och atypiska situationer.

ii) Validering av den avsedda processen

ii-1) genom mätning av den minskade livsdugligheten/infektiviteten hos endogena indikatororganismer under processen, varvid indikatorn

— kontinuerligt förekommer i råvaran i stora mängder,

— inte är mindre värmetålig i fråga om värmebehandlingens letala aspekter än de patogener som den ska övervaka, men inte heller betydligt värmetåligare,

— är relativt enkel att kvantifiera, identifiera och bekräfta, eller

ii-2) genom mätning av den minskade livsdugligheten/infektiviteten, under exponering, hos en väldefinierad testorganism eller virus infört i utgångsmaterialet i ett lämpligt testorgan.

iii) Valideringen i led ii ska visa att processen kan minska den totala risken på följande sätt:

— Vid termiska och kemiska processer uppnås en reduktion av Enterococcus faecalis med minst 5 log10 och en reduktion av smittsam titer av värmetåliga virus, såsom parvovirus, med minst 3 log10, då de identifieras som en relevant fara.

— Vid kemiska processer uppnås dessutom en reduktion av resistenta parasiter, såsom ägg av Ascaris sp., med minst 99,9 % (3 log10) livsdugliga stadier.

iv) Utformandet av ett komplett kontrollprogram, inklusive förfaranden för övervakning av processen.

v) Åtgärder som säkerställer kontinuerlig övervakning och uppföljning av de relevanta processparametrar som fastställts i kontrollprogrammet under driften av anläggningen.

d) Representativa prover från naturgödsel som tagits under eller omedelbart efter bearbetningen på anläggningen för att övervaka processen ska uppfylla följande krav:

Escherichia coli: n = 5, c = 5, m = 0, M = 1 000 i 1 g

eller

Enterococcaceae: n = 5, c = 5, m = 0, M = 1 000 i 1 g

och

Representativa prover från naturgödsel som tagits under lagring eller vid uttag från lagren på tillverkningsanläggningen eller på biogas- eller komposteringsanläggningen ska uppfylla följande krav:

Salmonella: inga fynd i 25 g: n = 5, c = 0, m = 0, M = 0

e) De ska lagras på ett sådant sätt att risken minimeras för att de efter bearbetning kontamineras eller drabbas av en sekundär infektering eller blir fuktiga. De ska därför lagras i

i) väl tillslutna, isolerade silor eller ändamålsenligt konstruerade lagerhallar, eller

ii) väl tillslutna förpackningar, såsom plastpåsar eller storsäckar.

1. Andra organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel än naturgödsel, mag- och tarminnehåll, kompost, mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk, råmjölksprodukter och rötrest från omvandlingen av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter till biogas, ska framställas

a) enligt bearbetningsmetod 1 (trycksterilisering) när kategori 2-material används som utgångsmaterial,

b) genom användning av bearbetat animaliskt protein, inklusive bearbetat animaliskt protein som har framställts i enlighet med kapitel II avsnitt 1.B.1 b ii i bilaga X, som har framställts av kategori 3-material i enlighet med kapitel II avsnitt 1 i bilaga X eller av material som har genomgått någon annan behandling, om sådant material enligt den här förordningen får användas för organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel, eller

c) genom bearbetning med någon av metoderna 1–7 i kapitel III i bilaga IV, om kategori 3-material som inte används för framställning av bearbetat animaliskt protein används som utgångsmaterial.

2. Organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel som består av eller som har framställts av kött- och benmjöl av kategori 2-material eller av bearbetat animaliskt protein ska i en registrerad anläggning blandas med en tillräcklig minimiandel av en komponent som har godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkten ska spridas på mark, för att omöjliggöra senare användning av blandningen för utfodring.

3. Den behöriga myndigheten ska godkänna den komponent som avses i punkt 2 enligt följande:

a) Komponenten ska bestå av kalk, naturgödsel, urin, kompost eller rötrest från omvandlingen av animaliska biprodukter till biogas eller andra substanser, t.ex. mineralgödselmedel, som inte används i foder och som gör det omöjligt att senare använda blandningen för utfodring enligt god lantbrukspraxis.

b) Komponenten ska bestämmas utifrån en bedömning av klimat- och markförhållandena för användning av blandningen som gödningsmedel, av uppgifter om att komponenten gör blandningen illasmakande för djur eller att den på något annat sätt kan förhindra att blandningen felaktigt används för utfodring, och i enlighet med kraven i unionens lagstiftning eller, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning om miljöskydd beträffande skyddet av mark och grundvatten.

4. Kraven i punkt 2 ska dock inte gälla för

a) organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel i säljfärdiga förpackningar på högst 50 kg för användning av slutkonsument, eller

b) organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel i storsäckar på högst 1 000 kg, om det på dessa förpackningar anges att de organiska gödningsmedlen inte är avsedda för spridning på mark dit produktionsdjur har tillträde, under förutsättning att den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det organiska gödningsmedlet eller jordförbättringsmedlet ska spridas har godkänt användningen av sådana storsäckar på grundval av en bedömning av sannolikheten för oavsedd användning av materialet på jordbruksföretag med animalieproduktion eller på mark dit produktionsdjur har tillträde.

5. Producenter av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel ska se till att patogener dekontamineras enligt följande innan produkterna släpps ut på marknaden:

— Kapitel I i bilaga X när det gäller bearbetat animaliskt protein eller produkter som framställts av kategori 2- eller kategori 3-material.

— Kapitel III avsnitt 3 i bilaga V när det gäller kompost och rötrest från omvandlingen av animaliska biprodukter eller därav framställda produkter till biogas.

a) i bulk under lämpliga förhållanden som förhindrar kontaminering,

b) förpackade eller i storsäckar, när det gäller organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel som är avsedda för försäljning till slutanvändare, eller

c) i lämpliga lagringsutrymmen dit inga produktionsdjur har tillträde, när det gäller lagring på jordbruksföretag.

a) har lämpliga anordningar för lagring av inkommande ingredienser för att förhindra korskontaminering och undvika kontaminering vid lagring,

b) bortskaffar oanvända animaliska biprodukter och därav framställda produkter i enlighet med artiklarna 13 och 14 i förordning (EG) nr 1069/2009.

1. Import och transitering av mellanprodukter ska tillåtas under följande förutsättningar:

a) De har framställts av något av följande material:

i) Annat kategori 3-material än sådant som avses i artikel 10 c, n, o och p i förordning (EG) nr 1069/2009.

ii) Produkter från de djur som avses i artikel 10 i, l och m i förordning (EG) nr 1069/2009.

iii) Blandningar av det material som avses i leden i och ii.

b) Mellanprodukter som är avsedda för framställning av medicintekniska produkter, medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och laboratoriereagenser har framställts av något av följande:

i) Material som uppfyller kriteriet i led a, med undantag för att de får härröra från djur som varit föremål för illegal behandling enligt definitionen i artikel 1.2 d i direktiv 96/22/EG eller artikel 2 b i direktiv 96/23/EG.

ii) Det kategori 2-material som avses i artikel 9 f och h i förordning (EG) nr 1069/2009.

iii) Blandningar av det material som avses i leden i och ii.

c) Mellanprodukter som är avsedda för framställning av aktiva medicintekniska produkter för implantation, läkemedel och veterinärmedicinska läkemedel har framställts av materialet i led b, om den behöriga myndigheten anser att användningen är berättigad med hänsyn till skyddet för människors och djurs hälsa.

d) De kommer från ett tredjeland som är medlem i Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) enligt förteckningen i OIE Bulletin.

e) De kommer från en anläggning som har registrerats eller godkänts av den behöriga myndigheten i ett tredjeland som avses i led d, i enlighet med villkoren i punkt 2.

f) Varje sändning åtföljs av försäkran av importören som överensstämmer med förlagan till försäkran i kapitel 20 i bilaga XV och som ska vara avfattat på minst ett av de officiella språken i den medlemsstat där inspektionen vid gränskontrollstationen ska ske och i den mottagande medlemsstaten. Dessa medlemsstater får tillåta andra språk och kräva officiella översättningar av försäkringar på dessa andra språk.

g) När det gäller material enligt led b kan importören gentemot den behöriga myndigheten visa att materialet

i) inte utgör någon risk för spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur, eller

ii) transporteras under förhållanden som förhindrar spridning av sjukdomar som kan överföras till människor eller djur.

2. Den behöriga myndigheten i ett tredjeland får registrera eller godkänna anläggningar enligt punkt 1 e under följande förutsättningar:

a) Den driftansvariga för eller ägaren till anläggningen eller dennes företrädare

i) visar att anläggningen har lämpliga anordningar för omvandling av det material som avses i punkt 1 a, b respektive c, för att säkerställa att de nödvändiga utformnings-, omvandlings- och framställningsleden är fullständiga,

ii) inför och tillämpar rutiner för övervakning och kontroll av kritiska styrpunkter i de processer som används,

iii) registrerar de uppgifter som erhållits i enlighet med led ii och sparar dessa i minst två år så att de kan lämnas till den behöriga myndigheten,

iv) informerar den behöriga myndigheten om eventuella tillgängliga uppgifter visar att det föreligger en allvarlig risk för människors eller djurs hälsa.

b) Den behöriga myndigheten i tredjelandet inspekterar anläggningen regelbundet och övervakar den i enlighet med följande villkor:

i) Inspektions- och tillsynsfrekvensen ska anpassas efter anläggningens storlek, typ av produkter som tillverkas, riskbedömningar och de garantier som lämnas, och inspektioner och tillsyn ska genomföras på grundval av ett kontrollsystem som inrättats i enlighet med principerna för HACCP-systemet (faroanalys och kritiska styrpunkter).

ii) Om den behöriga myndighetens inspektioner visar att bestämmelserna i denna förordning inte efterlevs, ska den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder.

iii) Den behöriga myndigheten ska upprätta en förteckning över anläggningar som godkänts eller registrerats i enlighet med denna bilaga och ska tilldela varje anläggning ett officiellt nummer som identifierar anläggningen med hänsyn till den typ av verksamhet som bedrivs. Förteckningen och alla ändringar av den ska överlämnas till den medlemsstat där inspektionen vid gränskontrollstationen ska ske och till den mottagande medlemsstaten.

3. Mellanprodukter som importeras till unionen ska kontrolleras vid gränskontrollstationen i enlighet med artikel 4 i direktiv 97/78/EG, och transporteras direkt från gränskontrollstationen antingen till

a) en registrerad anläggning för framställning av laboratoriereagens, medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik för veterinära ändamål eller de framställda produkter som avses i artikel 33 i förordning (EG) nr 1069/2009, där mellanprodukterna ska blandas, användas för ytbehandling, sättas ihop eller förpackas innan de släpps ut på marknaden eller tas i bruk i enlighet med den unionslagstiftning som är tillämplig för den framställda produkten, eller

b) en anläggning som har godkänts för lagring av animaliska biprodukter enligt artikel 24.1 i i förordning (EG) nr 1069/2009, varifrån de endast får avsändas till en sådan anläggning som avses i led a för de användningar som anges i led a.

4. Mellanprodukter som transiteras genom unionen ska transporteras i enlighet med artikel 11 i direktiv 97/78/EG.

5. Den officiella veterinären vid den berörda gränskontrollstationen ska via Traces-systemet underrätta den myndighet som ansvarar för anläggningen på bestämmelseorten om sändningen.

6. Den driftansvariga för eller ägaren till den mottagande anläggningen eller dennes företrädare, ska föra register i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 1069/2009 och ska på begäran ge den behöriga myndigheten sådana uppgifter om inköp, försäljning, användningar, lager och bortskaffande av överblivna mellanprodukter som är nödvändiga för att kontrollera att bestämmelserna i denna förordning följs.

7. Den behöriga myndigheten ska, i enlighet med direktiv 97/78/EG, se till att alla sändningar av mellanprodukter skickas från den medlemsstat där inspektionen vid gränskontrollstationen ska ske till den mottagande anläggningen enligt punkt 3, eller om det rör sig om transitering, till gränskontrollstationen där produkterna förs ut.

8. Den behöriga myndigheten ska regelbundet utföra dokumentkontroller för att försäkra sig om att de mängder av mellanprodukter som importerats stämmer överens med de mängder som lagrats, använts, avsänts eller bortskaffats, i syfte att kontrollera att bestämmelserna i denna förordning följs.

9. När det gäller sändningar av mellanprodukter som transiteras ska de behöriga myndigheter som ansvarar för de gränskontrollstationer där produkterna förs in respektive förs ut samarbeta efter behov för att säkerställa att de kontroller som utförs är effektiva och att sändningarna kan spåras.

a) lagring och behandling av inkommande material under förhållanden som förhindrar att risker för människors och djurs hälsa införs,

b) bortskaffande av oanvända animaliska biprodukter och därav framställda produkter som återstår efter framställning i enlighet med den här förordningen, om inte det oanvända materialet sänds för bearbetning eller bortskaffande till en annan anläggning.

a) annat kategori 3-material än sådant som avses i artikel 10 n, o och p i förordning (EG) nr 1069/2009, och

b) när det gäller importerat sällskapsdjurfoder eller sällskapsdjurfoder som framställts av importerat material, av kategori 1-material som består av animaliska biprodukter som framställts av djur som varit föremål för illegal behandling enligt definitionen i artikel 1.2 d i direktiv 96/22/EG eller artikel 2 b i direktiv 96/23/EG.

a) Helkonserverat sällskapsdjursfoder ska genomgå värmebehandling till ett Fc-värde på minst 3.

b) Annat bearbetat sällskapsdjursfoder än helkonserverat sällskapsdjursfoder ska

i) genomgå en värmebehandling där alla delar av materialet i slutprodukten upphettas till minst 90 °C,

ii) genomgå en värmebehandling där beståndsdelarna av animaliskt ursprung upphettas till minst 90 °C, eller

iii) när det gäller foderråvara av animaliskt ursprung uteslutande ha framställts av

— animaliska biprodukter eller därav framställda produkter från kött eller köttprodukter där alla delar har genomgått en värmebehandling och upphettats till minst 90 °C,

— följande framställda produkter som har framställts i enlighet med kraven i denna förordning: mjölk och mjölkbaserade produkter, gelatin, hydrolyserat protein, äggprodukter, kollagen, de blodprodukter som avses i kapitel II avsnitt 2 i bilaga X, bearbetat animaliskt protein inklusive fiskmjöl, utsmält fett, fiskolja, dikalciumfosfat, trikalciumfosfat eller aromatiska inälvsprodukter,

iv) om den behöriga myndigheten godkänner det, genomgå en behandling, såsom torkning eller fermentering, som säkerställer att sällskapsdjursfodret inte medför oacceptabla risker för människors och djurs hälsa,

v) när det gäller de animaliska biprodukter som avses i artikel 10 l och m i förordning (EG) nr 1069/2009 och animaliska biprodukter från vattenlevande djur samt ryggradslösa vattenlevande och landlevande djur, och om den behöriga myndigheten godkänner det, genomgå behandling som säkerställer att sällskapsdjursfodret inte medför oacceptabla risker för människors och djurs hälsa.

1. Driftansvariga får endast använda animaliska biprodukter som får användas som råvara för bearbetat sällskapsdjursfoder och tuggben enligt punkt 2 i kapitel II för framställningen av flytande eller torkade framställda produkter som används för att förbättra sällskapsdjursfodrets smaklighet.

2. De aromatiska inälvsprodukterna ska ha behandlats med en metod och enligt parametrar som säkerställer att produkten uppfyller de mikrobiologiska kraven i kapitel II punkt 5 i denna bilaga. Efter behandlingen ska alla försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa att produkten inte kontamineras.

3. Slutprodukten ska

a) förpackas i nya eller steriliserade förpackningar, eller

b) transporteras i bulk i behållare eller andra transportmedel som före användningen har rengjorts noggrant och desinficerats.

1. Blod får släppas ut på marknaden för sådana ändamål under förutsättning att det har samlats in

a) från hästdjur som

i) vid besiktning på insamlingsdagen inte visade några kliniska tecken på någon av de anmälningspliktiga sjukdomar som förtecknas i bilaga I till direktiv 2009/156/EG eller på hästinfluensa, ekvin piroplasmos, rinopneumonit och ekvin virusarterit som förtecknas i artikel 1.2.3. punkt 4 i 2010 års upplaga av OIE:s Terrestrial Animal Health Code,

ii) i minst 30 dagar före och under blodinsamlingen under veterinärs överinseende har hållits på anläggningar som inte var föremål för ett förbud i enlighet med artikel 4.5 i direktiv 2009/156/EG eller restriktioner i enlighet med artikel 5 i det direktivet,

iii) under de perioder som fastställs i artikel 4.5 i direktiv 2009/156/EG inte hade kommit i kontakt med hästdjur från anläggningar som var föremål för förbud som utfärdats av djurhälsoskäl enligt den artikeln, och i minst 40 dagar före och under blodinsamlingen inte hade kommit i kontakt med hästdjur från en medlemsstat eller ett tredjeland som inte anses fritt från afrikansk hästpest i enlighet med artikel 5.2 första stycket leden a och b i det direktivet,

b) under veterinärt överinseende antingen

i) i slakterier som registrerats eller godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004, eller

ii) i anläggningar som av den behöriga myndigheten godkänts för insamling av blod från hästdjur för framställning av blodprodukter för andra ändamål än utfodring, tilldelats ett godkännandenummer och står under myndighetens tillsyn.

2. Blodprodukter får släppas ut på marknaden för sådana ändamål under förutsättning att

a) alla försiktighetsåtgärder har vidtagits för att förhindra att blodprodukterna vid framställning, hantering och förpackning kontamineras med patogena agens,

b) blodprodukterna framställts av blod som

i) antingen uppfyller villkoren i punkt 1 a, eller

ii) har genomgått åtminstone någon av följande behandlingar, följt av ett effektivitetstest, för inaktivering av eventuella patogener som förorsakar afrikansk hästpest, alla typer av encefalomyelit hos häst, däribland venezuelansk hästencefalomyelit, infektiös anemi, vesikulär stomatit och rots (Burkholderia mallei):

— Värmebehandling vid 65 °C i minst tre timmar.

— Bestrålning med 25 kGy gammastrålar.

— Ändring av pH-värdet till pH 5 i två timmar.

— Värmebehandling där alla delar upphettats till minst 80 °C.

3. Blod och blodprodukter från hästdjur ska vara förpackade i förseglade, ogenomträngliga behållare, på vilka godkännandenummer för det slakteri eller den insamlingsanläggning som avses i punkt 1 b ska anges när det gäller blod från hästdjur.

a) Anläggningen ska ha lagerlokaler med hårt golv och släta väggar som är lätta att rengöra och desinficera samt vid behov ha kylanläggningar.

b) Lagerlokalerna ska hållas rena och i gott skick så att råvarorna inte riskerar att kontamineras.

c) Om råvaror som inte uppfyller kraven i detta kapitel lagras och/eller bearbetas i dessa lokaler, ska de hållas åtskilda från råvaror som uppfyller kraven i detta kapitel under mottagning, lagring, bearbetning och avsändande.

d) Material från putsning och spaltning av kalkbehandlade hudar ska genomgå behandling som säkerställer att de inte längre medför några risker för människors och djurs hälsa när de används för framställning av

i) gelatin för foder, eller

ii) organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel.

1. Obehandlade hudar och skinn får släppas ut på marknaden om de följer hälsobestämmelserna för färskt kött enligt direktiv 2002/99/EG.

2. Behandlade hudar och skinn får släppas ut på marknaden under förutsättning att

a) de inte har kommit i kontakt med andra animaliska produkter eller levande djur som medför risk för spridning av allvarliga överförbara sjukdomar,

b) handelsdokumentet enligt kapitel III i bilaga VIII innehåller en förklaring om att alla försiktighetsåtgärder vidtagits för att undvika kontaminering med patogena agens.

1. Hudar och skinn från hovdjur som enligt ett beslut av en driftansvarig är avsedda för andra ändamål än som livsmedel och som uppfyller kraven i förordning (EG) nr 853/2004 för råvaror för gelatin eller kollagen för användning i livsmedel får släppas ut på marknaden utan begränsningar enligt den här förordningen.

2. Följande behandlade hudar och skinn får släppas ut på marknaden utan begränsningar enligt denna förordning:

a) Hudar och skinn som har genomgått fullständig garvning.

b) Wet blue-läder.

c) Picklade skinn.

d) Kalkbehandlade hudar (behandlade med kalk och en saltlösning vid pH 12–13 i minst åtta timmar).

3. Genom undantag från led C.2 får den behöriga myndigheten kräva att sändningar av de behandlade hudar och skinn som avses i punkt 2 c och d åtföljs av ett handelsdokument i enlighet med förlagan i kapitel III punkt 6 i bilaga VIII när dessa levereras till anläggningar som framställer sällskapsdjursfoder, organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel eller omvandlar detta material till biogas.

1. Obehandlad ull, obehandlat hår, obehandlade svinborst och obehandlade fjädrar, delar av fjädrar och dun ska vara kategori 3-material enligt artikel 10 b iii, iv och v och artikel 10 h och n i förordning (EG) nr 1069/2009.

a) alla nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika sjukdomsspridning,

b) transporten sker i vattentäta behållare eller fordon som ska rengöras och desinficeras direkt efter varje användning.

2. Det är inte tillåtet att förflytta svinborst och ull och hår från svin från regioner där afrikansk svinpest är endemisk, utom om det gäller svinborst och ull och hår från svin som har

a) kokats, färgats eller blekts, eller

b) genomgått någon annan typ av behandling som med säkerhet dödar patogena agens, förutsatt att bevis för detta överlämnas i form av ett intyg från den ansvariga veterinären på ursprungsorten. Fabrikstvättning får inte anses vara en behandling i denna mening.

3. Bestämmelserna i punkt 1 ska inte gälla prydnadsfjädrar eller andra fjädrar

a) som resande för med sig för privat bruk, eller

b) som sänds till privatpersoner och är avsedda för icke-industriella ändamål.

a) ullen eller håret har fabrikstvättats genom nedsänkning av ullen eller håret i en serie av bad med vatten, tvål och natriumhydroxid eller kaliumhydroxid, eller

b) ullen eller håret skickas direkt till en anläggning som tillverkar framställda produkter av ull eller hår för textilindustrin, och ullen eller håret har behandlats med minst en av följande metoder:

i) Kemisk hårborttagning med släckt kalk eller natriumsulfid.

ii) Rökning med formaldehyd i en hermetiskt försluten kammare i minst 24 timmar.

iii) Industriell rengöring genom nedsänkning av ullen eller håret i ett vattenlösligt rengöringsmedel som håller 60–70 °C.

iv) Lagring, där frakttiden får inräknas, vid 37 °C i 8 dagar, 18 °C i 28 dagar eller 4 °C i 120 dagar.

1. får inte komma från ett område för vilket förbud har utfärdats till följd av förekomst av

a) amerikansk yngelröta (Paenibacillus larvae larvae), såvida inte den behöriga myndigheten har bedömt att risken är försumbar och utfärdat ett särskilt tillstånd som endast kan användas i medlemsstaten i fråga samt vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att se till att sjukdomen inte sprids,

b) trakékvalster (Acarapis woodi (Rennie)), såvida inte bestämmelseområdet har fått ytterligare garantier enligt artikel 14.2 i direktiv 92/65/EEG,

c) den lilla kupskalbaggen (Aethina tumida), eller

d) tropilaelapskvalster (Tropilaelaps spp.), och

2. ska uppfylla kraven i artikel 8 a i direktiv 92/65/EEG.

1. Utsmält fett från kategori 1- eller kategori 2-material som är avsett för oleokemiska ändamål ska framställas genom någon av bearbetningsmetoderna 1–5 i kapitel III i bilaga IV.

2. Utsmält fett från idisslare ska renas på ett sådant sätt att den återstående totalhalten olösliga föroreningar inte överstiger 0,15 viktprocent.

1. Någon av följande processer får användas för att framställa fettderivat av utsmält fett från kategori 1- och kategori 2-material:

a) Transesterifiering eller hydrolys vid lägst 200 °C, under motsvarande lämpligt tryck i 20 minuter (glycerol, fettsyror och estrar).

b) Förtvålning med 12 M NaOH (glycerol och tvål)

i) genom en satsvis process vid 95 °C i tre timmar, eller

ii) genom en kontinuerlig process vid 140 °C, 2 bar (2 000 hPa) i åtta minuter.

c) Hydrogenering vid 160 °C, 12 bar (12 000 hPa) i 20 minuter.

2. Fettderivat som framställts enligt detta kapitel får endast släppas ut på marknaden

a) för andra användningar än i foder, kosmetiska produkter och läkemedel,

b) när det gäller fettderivat från kategori 1-material dessutom för andra användningar än i organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel.

3. Slutpunkt för produkter som framställts av utsmält fett:

a) De ska härröra från djur som

i) antingen har slaktats i ett slakteri och före slakt har genomgått en veterinärbesiktning där de befunnits vara lämpade för slakt för att användas som livsmedel enligt unionslagstiftningen, eller

ii) inte har visat några kliniska tecken på sjukdomar som genom produkten skulle kunna överföras till människor eller djur.

b) De ska ha genomgått värmebehandling vid en kärntemperatur på minst 80 °C i en timme.

c) Hornen ska ha avlägsnats utan att hjärnskålen öppnades.

d) Vid samtliga led av bearbetning, lagring och transport ska alla försiktighetsåtgärder ha vidtagits för att förhindra korskontaminering.

e) De ska antingen ha förpackats i nya förpackningar eller behållare, eller ha transporterats i fordon eller bulkbehållare som desinficerats före lastning med en produkt som godkänts av den behöriga myndigheten.

f) Förpackningarna eller behållarna ska

i) ha uppgift om typ av produkt (t.ex. horn, hornprodukter, hovar eller hovprodukter),

ii) vara märkta med namn och adress på den godkända eller registrerade mottagande anläggningen.

a) De ska bestå av respektive ha framställts av det kategori 3-material som avses i kolumnen ”Råvara” i tabell 1,

b) de ska uppfylla import- och transiteringsvillkoren i kolumnen ”Import- och transiteringsvillkor” i tabell 1,

c) De ska komma från ett tredjeland eller en del av ett tredjeland som förtecknas i kolumnen ”Tredjeländer” i tabell 1.

d) De ska komma från en anläggning som i tillämpliga fall har registrerats eller godkänts av den behöriga myndigheten i tredjelandet och som har upptagits i den förteckning över anläggningar som avses i artikel 30.

e) De ska

i) under transporten till den plats för införsel till unionen där veterinärkontrollerna genomförs åtföljas av det hälsointyg som avses i kolumnen ”Intyg/förlagor till dokument” i tabell 1, eller

ii) uppvisas vid den plats för införsel till unionen där veterinärkontrollerna genomförs åtföljda av ett dokument som överensstämmer med den förlaga som avses i kolumnen ”Intyg/förlagor till dokument” i tabell 1.

1. Innan sändningar övergår till fri omsättning inom unionen ska den behöriga myndigheten provta bearbetat animaliskt protein från importerade sändningar vid gränskontrollstationen för att säkerställa att de allmänna kraven i kapitel I i bilaga X uppfylls.

a) provta varje sändning av produkter som transporteras i bulk,

b) ta stickprover på sändningar av produkter som förpackats på den ursprungliga tillverkningsanläggningen.

2. När sex prover i följd på bulksändningar med ursprung i ett visst tredjeland är negativa får den behöriga myndigheten genom undantag från punkt 1 ta stickprover på efterföljande bulksändningar från detta tredjeland.

3. De behöriga myndigheterna ska i minst tre år spara provtagningsresultaten från alla sändningar som provtagits.

4. Om en sändning som importeras till unionen ger positivt resultat för Salmonella eller om den inte uppfyller de mikrobiologiska kraven för Enterobacteriaceae i kapitel I i bilaga X, ska den antingen

a) hanteras i enlighet med förfarandet i artikel 17.2 a i direktiv 97/78/EG, eller

b) bearbetas på nytt i en bearbetningsanläggning eller dekontamineras genom en behandling som godkänts av den behöriga myndigheten. Sändningen får inte övergå till fri omsättning innan den har behandlats och undersökts avseende Salmonella eller Enterobacteriaceae av den behöriga myndigheten med negativt resultat i enlighet med kapitel I i bilaga X.

5. Bearbetat animaliskt protein som härrör från odlade insekter får importeras till unionen under förutsättning att det har framställts i enlighet med följande villkor:

a) Insekterna tillhör någon av följande arter:

— Svart soldatfluga (Hermetia illucens) och husfluga (Musca domestica).

— Vanlig mjölbagge (Tenebrio molitor) och stor majsbagge (Alphitobius diaperinus).

— Hussyrsa (Acheta domesticus), bandsyrsa (Gryllodes sigillatus) och jamaicasyrsa (Gryllus assimilis).

b) Substratet för utfodring av insekter får endast innehålla produkter av icke-animaliskt ursprung eller följande produkter av animaliskt ursprung av kategori 3-material:

— Fiskmjöl.

— Blodprodukter från andra djur än idisslare.

— Di- och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

— Hydrolyserat protein från andra djur än idisslare.

— Hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

— Gelatin och kollagen från andra djur än idisslare.

— Ägg och äggprodukter.

— Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat och råmjölk.

— Honung.

— Utsmält fett.

c) Substratet för utfodring av insekter samt insekterna och deras larver har inte kommit i kontakt med något annat material av animaliskt ursprung än det som nämns i led b och substratet innehöll inte naturgödsel, matavfall eller annat avfall.

a) helt eller delvis ha framställts av råvara från svin och komma från ett tredjeland eller en del av ett tredjeland som varit fritt från mul- och klövsjuka under de föregående 24 månaderna och fritt från klassisk svinpest och afrikansk svinpest under de föregående tolv månaderna,

b) helt eller delvis ha framställts av råvara från fjäderfä och komma från ett tredjeland eller en del av ett tredjeland som varit fritt från Newcastlesjuka och aviär influensa under de föregående sex månaderna,

c) helt eller delvis ha framställts av råvara från idisslare och komma från ett tredjeland eller en del av ett tredjeland som varit fritt från mul- och klövsjuka under de föregående 24 månaderna och fritt från boskapspest under de föregående tolv månaderna, eller

d) ha genomgått en av följande värmebehandlingar om det har förekommit utbrott av någon av sjukdomarna i leden a, b och c under den tidsperiod som anges i dessa led:

i) Vid minst 70 °C i minst 30 minuter, eller

ii) vid minst 90 °C i minst 15 minuter.

A. Följande krav ska gälla för import av mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter:

1. Mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat ska

a) ha genomgått minst en av behandlingarna i kapitel II avsnitt 4 del I.B punkterna 1.1, 1.2, 1.3 och 1.4 a i bilaga X,

b) uppfylla villkoren i kapitel II avsnitt 4 del I.B punkterna 2 och 4 och, när det gäller vassle, del I.B punkt 3 i bilaga X.

2. Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 del I.B punkt 4 i bilaga X får mjölk, mjölkbaserade produkter och mjölkderivat importeras från tredjeländer för vilka det i kolumn ”A” i bilaga I till förordning (EU) nr 605/2010 förtecknas att de godkänts för detta, under förutsättning att mjölken, de mjölkbaserade produkterna eller mjölkderivatet har genomgått en enda lågpastörisering (HTST) och

a) inte avsändes förrän tidigast 21 dagar efter framställningen och under den perioden hade inget fall av mul- och klövsjuka påvisats i det exporterande tredjelandet, eller

b) uppvisades vid en gränskontrollstation för införsel till unionen tidigast 21 dagar efter framställningen och under den perioden hade inget fall av mul- och klövsjuka påvisats i det exporterande tredjelandet.

B. Följande krav ska gälla för import av råmjölk och råmjölksprodukter:

1. Materialet har genomgått en enda lågpastörisering (HTST) och

a) avsändes inte förrän tidigast 21 dagar efter framställningen och under den perioden hade inte något fall av mul- och klövsjuka påvisats i det exporterande tredjelandet, eller

b) uppvisades vid en gränskontrollstation för införsel till unionen tidigast 21 dagar efter framställningen och under den perioden hade inte något fall av mul- och klövsjuka påvisats i det exporterande tredjelandet.

2. Materialet har erhållits från nötkreatur som genomgått regelbundna veterinärbesiktningar för att säkerställa att djuren kommer från anläggningar där alla nötkreatursbesättningar

a) antingen är erkända som officiellt tuberkulosfria och officiellt brucellosfria enligt definitionen i artikel 2.2 d och f i direktiv 64/432/EEG eller inte omfattas av restriktioner enligt den nationella lagstiftningen avseende utrotning av tuberkulos och brucellos i det tredjeland som råmjölken härrör från, och

b) antingen är erkända som officiellt fria från enzootisk bovin leukos enligt definitionen i artikel 2.2 j i direktiv 64/432/EEG eller omfattas av ett officiellt system för bekämpning av enzootisk bovin leukos och varken kliniska tecken eller resultat av laboratorietest har tytt på förekomst av denna sjukdom hos besättningen under de senaste två åren.

3. Efter avslutad bearbetning ska alla försiktighetsåtgärder ha vidtagits för att förhindra att råmjölken eller råmjölksprodukterna kontamineras.

4. Slutprodukten ska ha märkts med uppgift om att den innehåller kategori 3-material och att den inte är avsedd att användas som livsmedel, och den ska ha

a) förpackats i nya behållare, eller

b) transporterats i bulk i behållare eller andra transportmedel som före användningen hade rengjorts noggrant och desinficerats.

a) genomgå en värmebehandling under vilken hela materialet upphettas till minst 80 °C och det torkade blodet och den torkade plasman har en vattenhalt på högst 8 % med en vattenaktivitet (aw) på under 0,60,

b) lagras under torra lagringsförhållanden vid rumstemperatur i minst 6 veckor.

a) De ska bestå av respektive ha framställts av de animaliska biprodukter som avses i kolumnen ”Råvara” i tabell 2,

b) de ska uppfylla import- och transiteringsvillkoren i kolumnen ”Import- och transiteringsvillkor” i tabell 2,

c) De ska komma från ett tredjeland eller en del av ett tredjeland som förtecknas i kolumnen ”Tredjeländer” i tabell 2.

d) De ska komma från en anläggning som i tillämpliga fall har registrerats eller godkänts av den behöriga myndigheten i tredjelandet och som har upptagits i den förteckning över anläggningar som avses i artikel 30.

e) De ska

i) under transporten till den plats för införsel till unionen där veterinärkontrollerna genomförs åtföljas av det hälsointyg som avses i kolumnen ”Intyg/förlagor till dokument” i tabell 2, eller

ii) uppvisas vid den plats för införsel till unionen där veterinärkontrollerna genomförs åtföljda av ett dokument som överensstämmer med den förlaga som avses i kolumnen ”Intyg/förlagor till dokument” i tabell 2.