Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

om fördelning av de monetära inkomsterna för nationella centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artikel 32, och

av följande skäl:

(1)

Viktiga aspekter av beslut ECB/2001/16 av den 6 december 2001 om fördelning av de monetära inkomsterna för de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker från och med räkenskapsåret 2002 ( 1 ) har flera gånger ändrats ( 2 ). Eftersom ytterligare ändringar måste göras bör beslutet omarbetas så att det blir mer översiktligt.

(2)

Enligt artikel 32.1 i ECBS-stadgan är monetära inkomster sådana inkomster som de nationella centralbankerna erhåller då de fullgör monetära uppgifter för ECBS. Enligt artikel 32.2 i ECBS-stadgan är summan av de monetära inkomsterna för varje nationell centralbank lika med centralbankens årliga inkomster av de tillgångar som den innehar som motvärden till sedlar i omlopp och till inlåning från kreditinstitut. Dessa tillgångar reserveras av de nationella centralbankerna i enlighet med riktlinjer som ECB-rådet fastställer. De nationella centralbankerna bör reservera sådana tillgångar som uppkommit som ett resultat av att de nationella centralbankerna fullgör monetära uppgifter som tillgångar som de innehar som motvärden till sedlar i omlopp och till inlåning från kreditinstitut. Enligt artikel 32.4 i ECBS-stadgan minskas varje nationell centralbanks monetära inkomster med ett belopp som motsvarar centralbankens räntebetalningar till följd av förpliktelser på grund av inlåning från kreditinstituten enligt artikel 19.

(3)	Enligt artikel 32.5 i ECBS-stadgan fördelas summan av de nationella centralbankernas monetära inkomster på de nationella centralbankerna i förhållande till deras inbetalda andelar av ECB:s kapital.

(4)	Enligt artikel 32.6 och 32.7 i ECBS-stadgan åligger det ECB-rådet att fastställa riktlinjer för hur ECB utför avräkningen och betalningen av saldona från fördelningen av de monetära inkomsterna och att vidta alla övriga åtgärder som behövs för tillämpningen av artikel 32.

(5)

Enligt artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron ( 3 ) ska ECB och de nationella centralbankerna sätta eurosedlar i omlopp. Enligt artikel 15 i denna förordning fortsätter sedlar i nationella valutaenheter att vara lagliga betalningsmedel inom sina territoriella gränser under sex månader från och med respektive dag för övergången till eurokontanter. Det år då man övergår till eurokontanter måste därför betraktas som ett speciellt år, eftersom de sedlar som är i omlopp i nationella valutaenheter fortfarande kan utgöra en avsevärd del av det sammanlagda antalet sedlar som befinner sig i omlopp.

(6)

Enligt artikel 15.1 i riktlinje ECB/2006/9 av den 14 juli 2006 om vissa förberedelser inför utbytet av sedlar och mynt till euro och om förhandstilldelning och förhandstilldelning till tredje part av eurosedlar och euromynt utanför euroområdet ( 4 ) ska eurosedlar som förhandstilldelats till godkända motparter debiteras dessa motparters konton hos deras nationella centralbank till det nominella värdet enligt en ”linjära debiteringsmodell”: det totala beloppet förhandstilldelade eurosedlar debiteras i tre lika stora delbetalningar, på avvecklingsdagen för den första, fjärde och femte huvudsakliga refinansieringstransaktionen i Eurosystemet efter dagen för utbytet av sedlar och mynt. Vid beräkningen av monetära inkomster för det år då sedlar och mynt byts ut måste hänsyn tas till denna ”linjära debiteringsmodell”.

(7)

Detta beslut har samband med beslut ECB/2010/29 av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar ( 5 ), där det stadgas att ECB och de nationella centralbankerna ger ut eurosedlar. Av beslut ECB/2010/29 framgår att tilldelningen av eurosedlar i omlopp till de nationella centralbankerna sker i förhållande till deras inbetalda andelar av ECB:s kapital. Enligt samma beslut utgör ECB:s tilldelning av det sammanlagda värdet av eurosedlar i omlopp 8 procent. Tilldelningen av eurosedlar till Eurosystemets medlemmar medför att olika saldon uppstår i Eurosystemet. Förräntningen av dessa saldon inom Eurosystemet som har sin grund i eurosedlar i omlopp har en direkta konsekvens för inkomsterna för var och en av Eurosystemets medlemmar och bör därför regleras genom detta beslut. ECB:s inkomster från avkastningen på de fordringar ECB har inom Eurosystemet på de nationella centralbankerna avseende ECB:s andel av eurosedlar i omlopp fördelas i enlighet med beslut ECB/2010/24 av den 25 november 2010 om interimistisk fördelning av Europeiska centralbankens inkomster från eurosedlar i omlopp och inkomster från värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna ( 6 ) bland de nationella centralbankerna i förhållande till deras andel i fördelningsnyckeln för tecknat kapital under det räkenskapsår då inkomsterna uppkommer.

(8)

Nettosaldot av fordringar och skulder inom Eurosystemet för eurosedlar i omlopp bör förräntas enligt ett objektivt kriterium som definierar kapitalkostnaden. För detta ändamål bedöms räntan för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna som används av Eurosystemet vid de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna vara ändamålsenlig.

(9)

Nettoskulderna inom Eurosystemet för eurosedlar i omlopp bör ingå i skuldbasen vid beräkningen av de nationella centralbankernas monetära inkomster enligt stadgans artikel 32.2 eftersom de motsvarar sedlar i omlopp. Avveckling av räntebetalningarna inom Eurosystemet för saldon avseende eurosedlar i omlopp medför därför att en avsevärd del av Eurosystemets monetära inkomster fördelas mellan de nationella centralbankerna i förhållande till deras inbetalda andelar av ECB:s kapital. Dessa saldon inom Eurosystemet bör justeras så att de nationella centralbankernas balans- och resultaträkningar kan anpassas gradvis. Justeringarna bör baseras på värdet av de sedlar som varje nationell centralbank har i omlopp under en period innan eurosedlarna införs. Dessa justeringar bör tillämpas på årsbasis i enlighet med en fastställd formel under högst fem år därefter.

(10)	Justeringarna av Eurosystemets saldon för eurosedlar i omlopp har beräknats så att de kompenserar för varje väsentlig förändring i de nationella centralbankernas inkomstlägen som uppstår till följd av att eurosedlarna införs och den därpå följande fördelningen av monetära inkomster.

(11)	De allmänna regler som framgår av artikel 32 i ECBS-stadgan gäller också för sådana inkomster som är resultatet av ombokningar av indragna eurosedlar.

(12)

Enligt artikel 32.5 i ECBS-stadgan fördelas summan av de nationella centralbankernas monetära inkomster på de nationella centralbankerna i förhållande till deras inbetalda andelar av ECB:s kapital. Enligt artikel 32.7 i ECBS-stadgan är ECB-rådet behörigt att vidta alla övriga åtgärder som behövs för tillämpningen av artikel 32. Detta inkluderar även behörigheten att beakta andra faktorer vid beslutet om fördelningen av sådana inkomster som är resultatet av ombokningar av indragna eurosedlar. I den aktuella frågan kräver principerna om likabehandling och rättvisa att hänsyn tas till den tidsperiod då de indragna eurosedlarna gavs ut. Fördelningsnyckeln för denna specifika inkomst bör därför beakta både den relevanta andelen av ECB:s kapital och längden på utgivningsperioden.

(13)	Indragningen av eurosedlar bör regleras genom separata beslut som fattas enligt artikel 5 i beslut ECB/2003/4 av den 20 mars 2003 om valörer, tekniska specifikationer, reproducering, inlösen och indragning avseende eurosedlar ( 7 ).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1. Eurosystemets saldon för eurosedlar i omlopp ska beräknas månadsvis och bokföras hos ECB och de nationella centralbankerna den första öppethållandedagen i månaden med den föregående månadens sista öppethållandedag som valutadag.

När en medlemsstat inför euron ska beräkningen av Eurosystemets saldon för eurosedlar i omlopp enligt första stycket bokföras hos ECB och de nationella centralbankerna med dagen för utbytet av sedlar och mynt som valutadag.

Eurosystemets saldon för eurosedlar i omlopp ska, för perioden från den 1 januari till den 31 december under det första året från och med vilket var och en av de femårsvisa justeringarna enligt ECBS-stadgans artikel 29.3 ska tillämpas, beräknas utifrån den justerade fördelningsnyckeln för tecknat kapital tillämpad på saldona för eurosedlar i omlopp den 31 december föregående år.

2. Eurosystemets saldon för eurosedlar i omlopp, inklusive sådana som uppkommer genom tillämpningen av artikel 4 i detta beslut, ska förräntas till referensräntan.

3. Den förräntning som avses i punkt 2 ska avvecklas genom kvartalsvisa betalningar via TARGET2.

1. Varje nationell centralbanks monetära inkomster ska fastställas genom en beräkning av de faktiska inkomsterna från dess bokförda reserverade tillgångar. Undantaget från detta är:

2. Om en nationell centralbanks reserverade tillgångar över- eller understiger värdet på dess skuldbas, ska mellanskillnaden kompenseras genom att man tillämpar referensräntan på mellanskillnaden.

1. Vid beräkningen av de monetära inkomsterna ska varje nationell centralbanks saldon inom Eurosystemet för eurosedlar i omlopp justeras med ett utjämningsbelopp som beräknas enligt följande formel:

3. Utjämningsbeloppen ska beräknas var gång en medlemsstat inför euron eller när ECB:s fördelningsnyckel för tecknat kapital ändras.

4. När en nationell centralbank blir medlem i Eurosystemet ska dess utjämningsbelopp fördelas mellan övriga nationella centralbanker i förhållande till deras respektive andel i fördelningsnyckeln för tecknat kapital med tecknet (+/–) omvänt, och ska utgå utöver andra utjämningsbelopp som redan gäller för övriga nationella centralbanker.

5. Utjämningsbeloppen och bokföringsposter som balanserar dessa utjämningsbelopp ska bokföras på separata konton inom Eurosystemet i varje nationell centralbanks räkenskaper med dagen för utbytet av sedlar och mynt som valutadag och med samma valutadag för varje påföljande år under justeringsperioden. De bokföringsposter som används för att balansera utjämningsbeloppen ska inte förräntas.

6. Om det inträffar sådana speciella omständigheter som beskrivs i bilaga III till detta beslut rörande ändrade omloppsmönster för sedlarna ska, med avvikelse från punkt 1 ovan, varje nationell centralbanks saldo inom Eurosystemet för eurosedlar i omlopp justeras i enlighet med föreskrifterna i nämnda bilaga.

7. Föreskrifterna i denna artikel om justeringar av saldon inom Eurosystemet ska upphöra att gälla från och med den första dagen det sjätte året som följer på året för utbytet av sedlar och mynt.

1. ECB ska för varje dag beräkna de monetära inkomsterna för varje nationell centralbank. Beräkningen ska göras på grundval av de redovisningsuppgifter som de nationella centralbankerna rapporterar till ECB. ECB ska varje kvartal informera de nationella centralbankerna om de kumulerade beloppen.

2. De olika nationella centralbankernas monetära inkomster ska justeras med ett belopp som motsvarar upplupen, erlagd eller erhållen ränta för skulder som ingår i skuldbasen och i enlighet med beslut som ECB-rådet fattar på grundval av artikel 32.4 andra stycket i ECBS-stadgan.

3. Fördelningen av de nationella centralbankernas monetära inkomster i förhållande till fördelningsnyckeln för tecknat kapital ska göras i slutet av varje räkenskapsår.

Beräkning och fördelning av inkomster som är resultatet av ombokningen av eurosedlar

1. Indragna eurosedlar ska fortsätta att ingå i skuldbasen ända fram tills de lösts in eller skrivits av, beroende på vilket som inträffar först.

2. ECB-rådet får besluta att boka om indragna eurosedlar i vilket fall det ska ange dagen för ombokningen och det sammanlagda beloppet på den avsättning som ska göras för de indragna eurosedlarna som förväntas bli inlösta.

4. Indragna eurosedlar som blir inlösta efter dagen för ombokningen ska tas upp i bokföringen hos den nationella centralbank som tagit emot dem. Inflödet av indragna eurosedlar ska fördelas mellan de nationella centralbankerna minst en gång per år med hjälp av utgivningsnyckeln, och beloppen ska avräknas dem emellan. Varje nationell centralbank ska kvitta sin andel av beloppet mot sin avsättning eller, om inflödet överstiger avsättningen, ta upp motsvarande kostnad i sin resultaträkning.

5. ECB-rådet ska varje år kontrollera beloppet på de sammanlagda avsättningarna.

Beslut ECB/2001/16 ska upphöra att gälla. Hänvisningar till det upphävda beslutet ska anses som hänvisningar till det här beslutet och ska läsas i enlighet med tabellen i bilaga V.

A. Skuldbasen ska endast omfatta följande poster:

1. Sedlar i omlopp

Inom ramen för denna bilaga ska ”sedlar i omlopp”, under året för utbyte av sedlar och mynt, för varje nationell centralbank som blir medlem i Eurosystemet

a) omfatta sedlar som den nationella centralbanken gett ut i den nationella valutaenheten, och

b) minskas med värdet på räntefria lån i samband med förhandstilldelningen av eurosedlar som ännu ej debiterats (del av tillgångspost 6 i den harmoniserade balansräkningen).

Efter utgången av året för utbyte av sedlar och mynt ska ”sedlar i omlopp” för varje nationell centralbank uteslutande betyda sedlar denominerade i euro.

Om dagen för övergången till eurokontanter infaller på en dag då Target2 är stängt, ska skulden för en nationell centralbank som ingår i Eurosystemet, och som är resultatet av att eurosedlar förhandstilldelats enligt riktlinje ECB/2006/9 och sedan satts i omlopp före dagen för utbytet av sedlar och mynt, utgöra en del av skuldbasen (som en del av korrespondentkontona under skuldpost 10.4 i den harmoniserade balansräkningen) fram till dess att skulden blir en del av de skulder inom Eurosystemet som är resultatet av transaktioner i Target2.

2. Skulder till kreditinstitut inom euroområdet som härrör från penningpolitiska transaktioner i euro, inklusive

a) löpande räkningar inklusive kassakrav enligt artikel 19.1 i ECBS-stadgan (skuldpost 2.1 i den harmoniserade balansräkningen),

b) medel i Eurosystemets inlåningsfacilitet (skuldpost 2.2 i den harmoniserade balansräkningen),

c) inlåning med fast löptid (skuldpost 2.3 i den harmoniserade balansräkningen),

d) skulder som härrör från finjusterande repotransaktioner (skuldpost 2.4 i den harmoniserade balansräkningen),

e) skulder avseende tilläggssäkerheter (skuldpost 2.5 i den harmoniserade balansräkningen).

3. Inlåning från motparter i Eurosystemet som inte fullgjort sina skyldigheter och som klassificerats om från skuldpost 2.1 i den harmoniserade balansräkningen.

4. De nationella centralbankernas skulder inom Eurosystemet med anknytning till emission av ECB-skuldcertifikat enligt kapitel 3.3 i bilaga I till riktlinje ECB/2011/14 ( 14 ) (skuldpost 10.2 i den harmoniserade balansräkningen).

5. Nettoskulder i Eurosystemet från eurosedlar i omlopp, inklusive sådana som uppkommer genom tillämpningen av artikel 4 i detta beslut (del av skuldpost 10.3 i den harmoniserade balansräkningen).

6. Nettoskulder inom Eurosystemet på grund av Target2-transaktioner som förräntas med referensräntan (del av skuldpost 10.4 i den harmoniserade balansräkningen).

7. Upplupen ränta på penningpolitiska skulder med en löptid på minst ett år (del av skuldpost 12.2 i den harmoniserade balansräkningen) som varje nationell centralbank redovisat vid kvartalsslutet.

▼M4

8. Skulder gentemot ECB som utgör säkerhet för en fordran som avser swappavtal mellan ECB och en centralbank utanför Eurosystemet som medför nettointäkter för Eurosystemet (en del av skulder utanför balansräkningen).

▼M3

A. Endast följande poster kan reserveras:

1. Utlåning till kreditinstitut inom euroområdet som härrör från penningpolitiska transaktioner i euro (tillgångspost 5 i den harmoniserade balansräkningen).

2. Värdepapper som innehas för penningpolitiska ändamål (del av tillgångspost 7.1 i den harmoniserade balansräkningen).

3. Fordringar inom Eurosystemet motsvarande överföringen av andra reservtillgångar än guld till ECB enligt artikel 30 i ECBS-stadgan (del av tillgångspost 9.2 i den harmoniserade balansräkningen).

4. Nettofordringar inom Eurosystemet för eurosedlar i omlopp, inklusive sådana som uppkommer genom tillämpningen av artikel 4 i detta beslut (del av tillgångspost 9.4 i den harmoniserade balansräkningen).

5. Nettofordringar inom Eurosystemet på grund av Target2-transaktioner som förräntas med referensräntan (del av tillgångspost 9.5 i den harmoniserade balansräkningen).

6. Guld, inklusive fordringar avseende guld som överförts till ECB, till ett belopp som gör det möjligt för varje nationell centralbank att reservera en så stor andel av sitt guld som motsvarar dess andel i fördelningsnyckeln för tecknat kapital i förhållande till den totala mängden guld som reserverats av alla nationella centralbanker (tillgångspost 1 och del av tillgångspost 9.2 i den harmoniserade balansräkningen).

Inom ramen för detta beslut ska guld värderas enligt det guldpris i euro per ”fine ounce” som fastställs den 31 december 2002.

7. Fordringar som är resultatet av att eurosedlar förhandstilldelats enligt riktlinje ECB/2006/9 och sedan satts i omlopp före dagen för utbytet av sedlar och mynt (del av tillgångspost 4.1 i den harmoniserade balansräkningen fram till dagen för utbytet av sedlar och mynt och därefter del av korrespondentkontona under tillgångspost 9.5 i den harmoniserade balansräkningen), men endast fram till den tidpunkt då sådana fordringar blir en del av fordringarna inom Eurosystemet till följd av transaktioner i Target2.

8. Utestående fordringar som är resultatet av att någon av Eurosystemets motparter inte fullgör sina skyldigheter inom ramen för Eurosystemets kreditoperationer, och/eller finansiella tillgångar och fordringar (gentemot tredje part), som övertas och/eller förvärvas i samband med att säkerheter realiseras som ställts av en av Eurosystemets motparter som inte fullgör sina skyldigheter inom ramen för Eurosystemets kreditoperationer, klassificeras om från tillgångspost 5 i den harmoniserade balansräkningen (del av tillgångspost 11.6 i den harmoniserade balansräkningen).

9. Upplupen ränta på penningpolitiska tillgångar med en löptid på minst ett år (del av tillgångspost 11.5 i den harmoniserade balansräkningen) som varje nationell centralbank redovisat vid kvartalsslutet.

▼M4

10. Fordringar på motparter i euroområdet som avser swappavtal mellan ECB och en centralbank utanför Eurosystemet som medför nettointäkter för Eurosystemet (en del av tillgångspost 3.1 i den harmoniserade balansräkningen).

▼M3

Om det genomsnittliga sammanlagda värdet av sedlar i omlopp under ett år för utbyte av sedlar och mynt är lägre än det genomsnittliga sammanlagda värdet i euro av sedlar i omlopp under referensperioden (inklusive de som är denominerade i den nationella valutan i den medlemsstat som har infört euron och som omräknats till euro till den dagliga referensväxelkursen under referensperioden) minskas koefficienten ”S”, som ska användas under året för utbytet av sedlar och mynt i enlighet med artikel 4.1, med retroaktiv verkan i samma förhållande som minskningen av det sammanlagda genomsnittet av sedlar i omlopp.

Minskningen får inte leda till en lägre koefficient än 0,8606735. Om detta undantag tillämpas, ska en fjärdedel av minskningen av de nationella centralbankernas utjämningsbelopp (C) som gäller för året för utbytet av sedlar och mynt adderas till varje nationell centralbanks utjämningsbelopp enligt artikel 4.1 som gäller för det andra till och med det femte året som följer på året för utbytet av sedlar och mynt.

Om de nationella centralbanker, för vilka utjämningsbeloppet som avses i artikel 4.1 är ett positivt tal, erlägger nettoränta för saldon inom Eurosystemet avseende sedlar i omlopp som resulterar i en nettokostnad när den adderas till posten ”nettoresultat från sammanräkningen av monetära inkomster” i deras resultaträkning vid årets slut, ska koefficienten ”S” som ska användas under året för utbytet av sedlar och mynt i enlighet med artikel 4.1, minskas så mycket att nettokostnaden neutraliseras.

( 5 ) Se sidan 26 i detta nummer av EUT. Beslut ECB/2010/29 antogs innan beslut ECB/2010/23 offentliggjorts.

( 6 ) Ännu ej offentliggjort i EUT. Beslut ECB/2010/24 antogs innan beslut ECB/2010/23 offentliggjorts.

( 11 ) Beslut ECB/2009/16 av den 2 juli 2009 om genomförandet av programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 175, 4.7.2009, s. 18).

( 12 ) Beslut ECB/2011/17 av den 3 november 2011 om genomförandet av det andra programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 297, 16.11.2011, s. 70).

( 13 ) Europeiska centralbankens beslut (EU) 2015/774 av den 4 mars 2015 om ett program för köp av den offentliga sektorns tillgångar på andrahandsmarknaderna (ECB/2015/10) (EUT L 121, 14.5.2015, s. 20).

( 14 ) Riktlinje ECB/2011/14 av den 20 september 2011 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (EUT L 331, 14.12.2011, s. 1).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
M1	EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 3 november 2011	L 319	116	2.12.2011
►M2	EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 5 juni 2014	L 168	117	7.6.2014
►M3	EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/297 av den 15 december 2014	L 53	21	25.2.2015
►M4	EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2015/2202 av den 19 november 2015	L 313	42	28.11.2015

Beslut ECB/2001/16	EGT L 337, 20.12.2001, s. 55.
Beslut ECB/2003/22	EUT L 9, 15.1.2004, s. 39.
Beslut ECB/2006/7	EUT L 148, 2.6.2006, s. 56.
Beslut ECB/2007/15	EUT L 333, 19.12.2007, s. 86.
Beslut ECB/2009/27	EUT L 339, 22.12.2009, s. 55.

Beslut ECB/2001/16	Detta beslut
Artikel 5a	Artikel 6
Artikel 6	Artikel 7