02009R1221 — SV — 12.07.2023 — 004.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 (EGT L 342 22.12.2009, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
Officiella tidningen |
||
nr |
sida |
datum |
||
L 158 |
1 |
10.6.2013 |
||
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1505 av den 28 augusti 2017 |
L 222 |
1 |
29.8.2017 |
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/2026 av den 19 december 2018 |
L 325 |
18 |
20.12.2018 |
|
L 159 |
1 |
22.6.2023 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1221/2009
av den 25 november 2009
om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Härmed inrättas gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning, nedan kallad Emas, där organisationer med säte inom och utanför gemenskapen får delta på frivillig basis.
Emas, som är ett viktigt instrument i handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik, syftar till att främja en ständig förbättring av organisationers miljöprestanda genom att organisationerna inför och tillämpar ett miljöledningssystem, att dessa systems prestanda regelbundet utvärderas på ett systematiskt och objektivt sätt, att det informeras om miljöprestanda, att det förs en öppen dialog med allmänheten och andra intressenter och att de anställda i organisationerna engageras aktivt, samt lämplig fortbildning.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
miljöpolicy: en organisations övergripande intentioner och riktlinjer i fråga om miljöprestanda, formellt uttryckt av organisationens högsta ledning, inbegripet uppfyllande av alla tillämpliga lagstadgade miljökrav samt ett åtagande om ständiga förbättringar av miljöprestanda. Den utgör grunden för åtgärder och fastställande av övergripande och detaljerade miljömål.
miljöprestanda: mätbara resultat av en organisations hantering av sina miljöaspekter.
regelefterlevnad: fullständigt uppfyllande av tillämpliga lagstadgade miljökrav, inklusive tillståndsvillkor.
miljöaspekt: en del av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster som påverkar eller kan påverka miljön.
betydande miljöaspekt: en miljöaspekt som har eller kan ha en betydande miljöpåverkan.
direkt miljöaspekt: en miljöaspekt som är förknippad med en organisations verksamhet, produkter och tjänster som den har direkt ledningskontroll över.
indirekt miljöaspekt: en miljöaspekt som kan följa av en organisations samverkan med tredje part och som i rimlig grad kan påverkas av organisationen.
miljöpåverkan: varje negativ eller positiv förändring i miljön som helt eller delvis är en följd av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster.
miljöutredning: en inledande heltäckande analys av de miljöaspekter, den miljöpåverkan och den miljöprestanda som är förknippad med organisationens verksamhet, produkter och tjänster.
miljöprogram: en beskrivning av nuvarande eller planerade åtgärder, ansvar och medel för att uppnå övergripande och detaljerade miljömål och tidpunkten för när dessa övergripande och detaljerade miljömål senast ska uppnås.
övergripande miljömål: ett övergripande miljömål som följer av miljöpolicyn och som en organisation bestämmer sig för att uppfylla och som är kvantifierat där så är möjligt.
detaljerat miljömål: ett detaljerat resultatkrav som följer av de övergripande miljömålen, som är tillämpligt på organisationen eller delar därav och som behöver fastställas och uppfyllas för att de övergripande miljömålen ska uppnås.
miljöledningssystem: den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att utveckla, genomföra, uppfylla, revidera och underhålla miljöpolicyn samt för att hantera miljöaspekter.
bästa miljöledningspraxis: det mest effektiva sättet för organisationer inom en viss sektor att genomföra miljöledningssystemet och som kan leda till bästa miljöprestanda under givna ekonomiska och tekniska förhållanden.
väsentlig ändring: varje förändring i en organisations verksamhet, struktur, förvaltning, processer, aktiviteter, produkter eller tjänster som har eller kan få betydande inverkan på organisationens miljöledningssystem, miljön och människors hälsa.
intern miljörevision: en systematisk, dokumenterad, regelbunden och objektiv utvärdering av en organisations miljöprestanda och de ledningssystem och processer som upprättats för att skydda miljön.
revisor: en person eller en grupp av personer som ingår i en organisation eller en extern fysisk eller juridisk person, som handlar på den organisationens vägnar och gör en bedömning framför allt av det miljöledningssystem som tillämpas och fastställer överensstämmelsen med organisationens miljöpolicy och miljöprogram, vilket omfattar efterlevnad av de lagstadgade krav som gäller för miljön.
miljöredovisning: utförlig information till allmänheten och andra intressenter om en organisations
struktur och verksamhet,
miljöpolicy och miljöledningssystem,
miljöaspekter och miljöpåverkan,
miljöprogram samt övergripande och detaljerade miljömål,
miljöprestanda och efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav enligt bilaga IV.
uppdaterad miljöredovisning: utförlig information till allmänheten och andra intressenter med uppdateringar av den senast godkända miljöredovisningen, endast avseende en organisations miljöprestanda och efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav enligt bilaga IV.
miljökontrollant:
ett organ för bedömning av överensstämmelse enligt definitionen i förordning (EG) nr 765/2008 eller en förening eller grupp av sådana organ som har fått ackreditering i enlighet med den här förordningen, eller
en fysisk eller juridisk person eller en förening eller grupp av sådana personer som har fått licens att bedriva kontroll- och godkännandeverksamhet i enlighet med den här förordningen.
organisation: företag, bolag, firma, rörelse, myndighet eller institution, med säte inom eller utanför gemenskapen, eller en del av eller en kombination av dessa, oavsett om de är juridiska personer eller ej, offentliga eller privata, som har sina egna funktioner och sin egen administration.
anläggning: en bestämd geografisk plats som står under en organisations kontroll och som omfattar verksamhet, produkter och tjänster, inklusive all infrastruktur, utrustning och material; en anläggning är den minsta enhet som kan vara föremål för registrering.
grupp: grupp av oberoende organisationer som är knutna till varandra genom geografisk närhet eller affärsverksamhet och som gemensamt genomför miljöledningssystemet.
kontroll: den bedömning av överensstämmelse som genomförs av en miljökontrollant för att visa om en organisations miljöutredning, miljöpolicy, miljöledningssystem och interna miljörevision samt dess genomförande uppfyller kraven i denna förordning.
godkännande: bekräftelse av den miljökontrollant som har utfört kontrollen att informationen och uppgifterna i en organisations miljöredovisning och uppdaterade miljöredovisning är tillförlitliga, trovärdiga och korrekta och uppfyller kraven i denna förordning.
tillsynsmyndigheter: de behöriga myndigheter som av medlemsstaterna utsetts att spåra, förebygga och utreda överträdelser av tillämpliga lagstadgade miljökrav och vid behov vidta tillsynsåtgärder.
indikator för miljöprestanda: en specifik indikator som gör det möjligt att mäta en organisations miljöprestanda.
små organisationer:
mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag ( 1 ), eller
lokala myndigheter vars förvaltning omfattar mindre än 10 000 invånare eller andra offentliga myndigheter som har färre än 250 anställda och en årlig budget på högst 50 miljoner EUR, eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner EUR per år, däribland alla följande:
Statliga eller andra offentliga förvaltningar, eller offentliga rådgivande organ på nationell, regional eller lokal nivå.
Fysiska eller juridiska personer som har offentliga förvaltningsuppgifter enligt nationell lagstiftning, inbegripet särskilda uppgifter, verksamheter eller tjänster som rör miljön.
Fysiska eller juridiska personer som har offentligt ansvar eller offentliga uppgifter eller som tillhandahåller offentliga tjänster som rör miljön under överinseende av ett organ eller en person som avses i led b:
företagsregistrering: en enda registrering för samtliga eller några av anläggningarna i en organisation med anläggningar belägna i en eller flera medlemsstater eller tredjeländer.
ackrediteringsorgan: ett nationellt ackrediteringsorgan som utsetts enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 765/2008 och som ansvarar för ackreditering av och tillsyn över miljökontrollanter.
licensieringsorgan: ett organ som utsetts i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EG) nr 765/2008 och som är ansvarigt för att utfärda licenser till och utöva tillsyn över miljökontrollanter.
KAPITEL II
REGISTRERING AV ORGANISATIONER
Artikel 3
Fastställande av det behöriga organet
En organisation med anläggningar belägna i en eller flera medlemsstater eller tredjeländer får ansöka om en enda företagsregistrering för alla eller vissa av dessa anläggningar.
Ansökan om en företagsregistrering ska göras hos ett behörigt organ i den medlemsstat där organisationens huvudkontor eller ledningscentral som utsetts för tillämpning av denna punkt ligger.
Ansökan om registrering från organisationer utanför gemenskapen, inbegripet företagsregistrering som endast gäller anläggningar belägna utanför gemenskapen, ska göras till ett behörigt organ i en medlemsstat som tillhandhåller registrering av organisationer utanför gemenskapen i enlighet med artikel 11.1 andra stycket.
Dessa organisationer ska se till att den miljökontrollant som kommer att utföra kontrollen och godkänna organisationens miljöledningssystem är ackrediterad eller har erhållit licens i den medlemsstat där organisationen ansöker om registrering.
Artikel 4
Förberedelse för registrering
Organisationer som vill bli registrerade för första gången ska
genomföra en miljöutredning av organisationens alla miljöaspekter i enlighet med kraven i bilaga I och i punkt A.3.1 i bilaga II,
mot bakgrund av miljöutredningens resultat, utveckla och genomföra ett miljöledningssystem som omfattar alla de krav som avses i bilaga II och som i förekommande fall beaktar bästa miljöledningspraxis för den relevanta sektor som avses i artikel 46.1 a,
utföra en intern revision i enlighet med de krav som anges i punkt A.5.5 i bilaga II och bilaga III,
utarbeta en miljöredovisning i enlighet med bilaga IV. Om sådana referensdokument som avses i artikel 46 finns för den specifika sektorn, ska bedömningen av organisationens miljöprestanda göras mot bakgrund av dokumentet i fråga.
Organisationer ska tillhandahålla faktaunderlag eller dokument som styrker att organisationen uppfyller alla tillämpliga lagstadgade miljökrav.
Organisationer får begära upplysningar från den eller de behöriga tillsynsmyndigheterna i enlighet med artikel 32, eller från miljökontrollanten.
Organisationer utanför gemenskapen ska också hänvisa till de lagstadgade miljökrav som är tillämpliga på liknande organisationer i de medlemsstater där de avser att lämna in en ansökan.
Om sådana särskilda referensdokument som avses i artikel 46 finns för den specifika sektorn, ska bedömningen av organisationens miljöprestanda göras mot bakgrund av dokumentet i fråga.
Artikel 5
Registreringsansökan
Registreringsansökan ska göras hos det behöriga organ som fastställs i enlighet med artikel 3 och ska innehålla följande:
Den godkända miljöredovisningen i elektroniskt eller tryckt format.
Den deklaration som avses i artikel 25.9, undertecknad av den miljökontrollant som har godkänt miljöredovisningen.
En ifylld blankett, som innehåller åtminstone de minimiuppgifter som anges i bilaga VI.
Kvitto på betalning av eventuella gällande avgifter.
KAPITEL III
REGISTRERADE ORGANISATIONERS SKYLDIGHETER
Artikel 6
Förnyelse av Emas-registrering
En registrerad organisation ska minst vart tredje år
låta kontrollera miljöledningssystemet och revisionsprogrammet i sin helhet samt dess genomförande,
utarbeta miljöredovisningen i enlighet med de krav som anges i bilaga IV och få den godkänd av en miljökontrollant,
sända den godkända miljöredovisningen till det behöriga organet,
till det behöriga organet sända en ifylld blankett, som innehåller åtminstone de minimiuppgifter som anges i bilaga VI,
i förekommande fall, betala en avgift för förnyad registrering till det behöriga organet.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, ska en registrerad organisation under de mellanliggande åren
i enlighet med revisionsprogrammet utföra en intern revision av dess miljöprestanda och efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav i enlighet med bilaga III,
utarbeta en uppdaterad miljöredovisning i enlighet med de krav som anges i bilaga IV och få den godkänd av en miljökontrollant,
sända den godkända uppdaterade miljöredovisningen till det behöriga organet,
till det behöriga organet sända en ifylld blankett, som innehåller åtminstone de minimiuppgifter som anges i bilaga VI,
i förekommande fall, betala en avgift för fortsatt registrering till det behöriga organet.
Registrerade organisationer ska göra sin miljöredovisning och uppdaterade miljöredovisning tillgänglig för allmänheten inom en månad efter registreringen och inom en månad efter det att registreringen har förnyats.
Registrerade organisationer får uppfylla det kravet genom att ge tillgång till miljöredovisningen och den uppdaterade miljöredovisningen på begäran eller genom att skapa länkar till webbplatser där dessa redovisningar är tillgängliga.
Registrerade organisationer ska i de blanketter som återges i bilaga VI ange hur de ger allmänheten tillgång till informationen.
Artikel 7
Undantag för små organisationer
Behöriga organ ska på begäran av en liten organisation förlänga det treåriga intervall som avses i artikel 6.1 till högst fyra år eller det ettåriga intervall som avses i artikel 6.2 till högst två år för den organisationen, under förutsättning att den miljökontrollant som har kontrollerat organisationen bekräftar att alla följande villkor är uppfyllda:
Inga betydande miljörisker föreligger.
Organisationen har inga planer på väsentliga ändringar i den mening som avses i artikel 8.
Det föreligger inga betydande lokala miljöproblem som organisationen bidrar till.
För att lämna in den begäran som avses i första stycket får organisationen använda de blanketter som återges i bilaga VI.
Artikel 8
Väsentliga ändringar
Artikel 9
Intern miljörevision
Artikel 10
Användning av Emas-logotypen
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 35.2 får den Emas-logotyp som anges i bilaga V användas endast av registrerade organisationer och endast så länge deras registrering är giltig.
Organisationens registreringsnummer ska alltid anges på logotypen.
Emas-logotypen får inte användas
på produkter eller deras förpackningar, eller
tillsammans med jämförande påståenden om andra verksamheter och tjänster eller på ett sätt som kan leda till sammanblandning med produktrelaterade miljömärken.
All miljöinformation som offentliggörs av en registrerad organisation får förses med Emas-logotypen, under förutsättning att denna information innehåller en hänvisning till organisationens senaste miljöredovisning eller uppdaterade miljöredovisning från vilken informationen har hämtats och att en miljökontrollant har godkänt informationen som
korrekt,
belagd och kontrollerbar,
relevant och ingående i korrekt sammanhang,
representativ för organisationens allmänna miljöprestanda,
svår att feltolka, och
väsentlig med avseende på den totala miljöpåverkan.
KAPITEL IV
REGLER FÖR BEHÖRIGA ORGAN
Artikel 11
Utseende av behöriga organ och deras roll
Medlemsstaterna ska utse behöriga organ som ska ansvara för registrering av organisationer med säte i gemenskapen i enlighet med denna förordning.
Medlemsstaterna får föreskriva att de behöriga organ som de utser ska tillhandhålla och ansvara för registreringen av organisationer med säte utanför gemenskapen i enlighet med den här förordningen.
De behöriga organen ska kontrollera nya och befintliga registreringar av organisationer, inbegripet tillfälliga och permanenta avregistreringar.
Artikel 12
Skyldigheter i fråga om registreringsförfarandet
Behöriga organ ska fastställa rutiner för registrering av organisationer. De ska särskilt fastställa regler för att
behandla anmärkningar från intressenter, inklusive ackrediterings- och licensieringsorgan och behöriga tillsynsmyndigheter samt organisationernas intresseorgan, avseende sökande eller registrerade organisationer,
avslå registreringsansökningar och för att tillfälligt eller permanent avregistrera organisationer, och
behandla överklaganden och klagomål mot deras beslut.
Behöriga organ ska upprätta och föra ett register över organisationer som är registrerade i deras medlemsstater, inklusive uppgifter om hur man kan få tillgång till deras miljöredovisning eller uppdaterade miljöredovisning, och i händelse av ändringar, uppdatera registret varje månad.
Registret ska vara tillgängligt för allmänheten på en webbplats.
Artikel 13
Registrering av organisationer
När en organisation ansöker om registrering ska det behöriga organet registrera organisationen och ge den ett registreringsnummer om alla följande villkor är uppfyllda:
Det behöriga organet har mottagit en registreringsansökan som innehåller alla de handlingar som anges i artikel 5.2 a–d.
Det behöriga organet har försäkrat sig om att kontrollen och godkännandet har utförts i enlighet med artiklarna 25, 26 och 27.
Det behöriga organet är på grundval av inkommet faktaunderlag, t.ex. genom en skriftlig rapport från den behöriga tillsynsmyndigheten förvissat om att det inte finns några belägg för överträdelse av tillämpliga lagstadgade miljökrav.
Det finns inga relevanta klagomål från intressenter eller klagomål har lösts på ett tillfredställande sätt.
Det behöriga organet är på grundval av inkommet underlag förvissat om att organisationen uppfyller alla krav i den här förordningen.
Det behöriga organet har i förekommande fall mottagit en registreringsavgift.
Artikel 14
Förnyelse av organisationens registrering
Ett behörigt organ ska förnya organisationens registrering om alla följande villkor är uppfyllda:
Det behöriga organet har mottagit en godkänd miljöredovisning i enlighet med artikel 6.1 c, en godkänd uppdaterad miljöredovisning i enlighet med artikel 6.2 c eller en icke-godkänd uppdaterad miljöredovisning i enlighet med artikel 7.3.
Det behöriga organet har mottagit en ifylld blankett, som innehåller åtminstone de minimiuppgifter som anges i bilaga VI, i enlighet med artikel 6.1 d och 6.2 d.
Det behöriga organet har inga belägg för att kontrollen och godkännandet inte har utförts i enlighet med artiklarna 25, 26 och 27.
Det behöriga organet har inga belägg för att organisationen inte skulle ha följt tillämpliga lagstadgade miljökrav.
Det finns inga relevanta klagomål från intressenter eller klagomål har lösts på ett tillfredställande sätt.
Det behöriga organet är på grundval av inkommet underlag förvissat om att organisationen uppfyller alla krav i den här förordningen.
Det behöriga organet har i förekommande fall mottagit en avgift för förnyad registrering.
Artikel 15
Tillfällig eller permanent avregistrering av organisationer
En registrerad organisation ska tillfälligt eller permanent avregistreras, beroende på vad som är lämpligt, om den underlåter att inom två månader efter begäran inlämna något av följande till det behöriga organet:
Den godkända miljöredovisningen, en uppdaterad miljöredovisning eller den undertecknade deklaration som avses i artikel 25.9.
En ifylld blankett, som innehåller åtminstone de minimiuppgifter som anges i bilaga VI, från organisationen.
Om ett behörigt organ beslutar om tillfällig eller permanent avregistrering ska det åtminstone ta hänsyn till följande:
De miljöeffekter som blir följden om organisationen inte uppfyller kraven enligt denna förordning.
Möjligheten att förutse att organisationen inte uppfyller kraven enligt denna förordning, eller de omständigheter som ledde till detta.
Tidigare fall då organisationen inte har uppfyllt kraven enligt denna förordning.
Särskilda omständigheter som rör organisationen.
Artikel 16
Forum av behöriga organ
Ett forum av behöriga organ från alla medlemsstater, nedan kallat forumet av behöriga organ, ska inrättas av de behöriga organen och sammanträda minst en gång per år i närvaro av en företrädare för kommissionen.
Forumet av behöriga organ ska anta sin egen arbetsordning.
Forumet av behöriga organ ska utarbeta riktlinjer för att säkerställa en konsekvent tillämpning av de rutiner som gäller för registrering av organisationer enligt denna förordning, inklusive förnyelse av registrering samt tillfällig och permanent avregistrering av organisationer, i och utanför gemenskapen.
Forumet av behöriga organ ska överlämna riktlinjerna och dokument om inbördes utvärdering till kommissionen.
Riktlinjer om harmoniseringsförfaranden som godkänts av forumet av behöriga organ ska om så är lämpligt föreslås av kommissionen för antagande i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Dessa dokument ska göras tillgängliga för allmänheten.
Artikel 17
Inbördes utvärdering av behöriga organ
Kommissionen ska fastställa rutiner för utförande av den inbördes utvärderingen, inklusive lämpliga rutiner för överklagande av beslut som fattas till följd av den inbördes utvärderingen.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Forumet av behöriga organ ska regelbundet sända en rapport om den inbördes utvärderingen till kommissionen och till den kommitté som inrättats enligt artikel 49.1.
Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten sedan den godkänts av forumet av behöriga organ och den kommitté som avses i det första stycket.
KAPITEL V
MILJÖKONTROLLANTER
Artikel 18
Miljökontrollanters uppgifter
Miljökontrollanter ska kontrollera följande:
Organisationens efterlevnad av alla krav i denna förordning i fråga om den inledande miljöutredningen, miljöledningssystemet, miljörevisionen och dess resultat samt miljöredovisningen eller den uppdaterade miljöredovisningen.
Organisationens efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav på gemenskapsnivå eller på nationell, regional eller lokal nivå.
Organisationens ständiga förbättring av miljöprestanda.
Tillförlitligheten, trovärdigheten och korrektheten hos uppgifter och information i följande dokument:
Miljöredovisningen.
Den uppdaterade miljöredovisningen.
All miljöinformation som ska godkännas.
Vid kontrollen i samband med förberedelse för registrering av en organisation ska miljökontrollanten särskilt kontrollera att minst följande krav uppfylls av organisationen:
Det finns ett miljöledningssystem som fungerar fullt ut i enlighet med bilaga II.
Det finns ett fullständigt planerat revisionsprogram som har tagits i bruk i enlighet med bilaga III och som omfattar åtminstone den mest betydande miljöpåverkan.
Ledningens genomgång som avses i del A i bilaga II är slutförd.
En miljöredovisning har utarbetats i enlighet med bilaga IV och, i förekommande fall, har hänsyn tagits till sektorspecifika referensdokument.
Vid kontrollen i samband med förnyelse av registrering enligt artikel 6.1 ska miljökontrollanten kontrollera att följande krav uppfylls av organisationen:
Organisationen har ett fullt fungerande miljöledningssystem i enlighet med bilaga II.
Organisationen har ett fullt fungerande planerat revisionsprogram, med minst en revisionsperiod genomförd i enlighet med bilaga III.
Organisationen har slutfört en genomgång utförd av ledningen.
Organisationen har utarbetat en miljöredovisning i enlighet med bilaga IV och, i förekommande fall, tagit hänsyn till sektorspecifika referensdokument.
Vid kontrollen i samband med förnyelse av registrering enligt artikel 6.2 ska miljökontrollanten kontrollera att minst följande krav uppfylls av organisationen:
Organisationen har genomfört en intern revision av miljöprestanda och efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav i enlighet med bilaga III.
Organisationen uppvisar en fortlöpande efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav och en ständig förbättring av miljöprestanda.
Organisationen har utarbetat en uppdaterad miljöredovisning i enlighet med bilaga IV och, i förekommande fall, tagit hänsyn till sektorspecifika referensdokument.
Artikel 19
Kontrollfrekvens
Miljökontrollanten ska med intervall på högst tolv månader godkänna all uppdaterad information i miljöredovisningen eller den uppdaterade miljöredovisningen.
När det är relevant ska det undantag som anges i artikel 7 tillämpas.
Artikel 20
Krav på miljökontrollanter
Den som vill bli ackrediterad eller licensierad miljökontrollant i enlighet med denna förordning ska lämna in en ansökan till det ackrediterings- eller licensieringsorgan från vilket ackreditering eller licens söks.
I ansökan ska den sökta ackrediteringens eller licensens omfattning anges genom hänvisning till näringsgrensindelningen i förordning (EG) nr 1893/2006 ( 2 ).
Miljökontrollanten ska för ackrediterings- eller licensieringsorganet på lämpligt sätt styrka sin kunskap, inklusive sakkunskap, erfarenhet och tekniska kompetens som är relevant för den omfattning som den sökta ackrediteringen eller licensen avser inom följande områden:
Denna förordning.
Den allmänna funktionen hos miljöledningssystem.
Relevanta sektorspecifika referensdokument, utgivna av kommissionen enligt artikel 46, för tillämpning av denna förordning.
De krav i lagar och andra författningar som är relevanta för den verksamhet som ska kontrolleras och godkännas.
Miljöaspekter och miljöpåverkan, inbegripet miljödimensionen av hållbar utveckling.
Miljörelaterade tekniska aspekter av den verksamhet som ska kontrolleras och godkännas.
Den allmänna funktionen hos den verksamhet som ska kontrolleras och godkännas, i syfte att bedöma ledningssystemets lämplighet när det gäller hur organisationen och dess produkter, tjänster och verksamhet interagerar med miljön, däribland minst följande:
Teknik som organisationen använder.
Terminologi och verktyg som används i verksamheten.
Operativa verksamheter och utmärkande egenskaper för deras interaktion med miljön.
Metoder för bedömning av betydande miljöaspekter.
Teknik för kontroll och begränsning av utsläpp.
Krav och metoder för miljörevision, inbegripet förmågan att genomföra effektiva revisioner av ett miljöledningssystem, identifiera relevanta iakttagelser och slutsatser samt utarbeta och presentera revisionsrapporter, både muntligt och skriftligt, baserade på en god dokumentation av revisionen.
Informationsrevision, miljöredovisningen och den uppdaterade miljöredovisningen i samband med hantering, lagring och bearbetning av data, presentation av data i skriftlig och grafisk form för bedömning av eventuella datafel, användning av antaganden och uppskattningar.
Miljödimensionen av produkter och tjänster, inbegripet miljöaspekter och miljöprestanda under och efter användningen, och fullständigheten i uppgifter som tillhandahålls för beslut i miljöfrågor.
En organisation som verkar som miljökontrollant ska ha en organisationsplan som visar funktioner och ansvarsfördelning inom organisationen samt ett dokument som anger organisationens rättsliga status, ägarförhållanden och finansiering.
Organisationsplanen ska göras tillgänglig på begäran.
Artikel 21
Kompletterande krav för miljökontrollanter som är fysiska personer och som enskilt bedriver kontroll- och godkännandeverksamhet
Fysiska personer som är miljökontrollanter och som enskilt utför kontroll- och godkännandeverksamhet ska, utöver att uppfylla kraven i artikel 20, ha
all nödvändig kompetens för att bedriva kontroll- och godkännandeverksamhet inom de områden licensen täcker,
en licens av begränsad omfattning, beroende på personlig kompetens.
Artikel 22
Kompletterande krav för miljökontrollanter som är verksamma i tredjeländer
För att få ackreditering eller licens för ett tredjeland ska miljökontrollanten, utöver kraven i artiklarna 20 och 21, uppfylla följande krav:
Kunskap om och förståelse av miljökraven i lagar och andra författningar i det tredjeland för vilket ackreditering eller licens söks.
Kunskap om och förståelse av det officiella språket i det tredjeland för vilket ackreditering eller licens söks.
Kraven i punkt 2 ska anses vara uppfyllda om miljökontrollanten visar att det finns ett avtalsförhållande mellan kontrollanten och en kvalificerad person eller organisation som uppfyller dessa krav.
Den personen eller organisationen ska vara oberoende av den organisation som ska godkännas.
Artikel 23
Tillsyn över miljökontrollanter
Tillsyn över kontroll- och godkännandeverksamhet som utförs av miljökontrollanter i
den medlemsstat där de är ackrediterade eller har erhållit licens ska utövas av det ackrediterings- eller licensieringsorgan som har utfärdat ackrediteringen eller licensen,
ett tredjeland ska utövas av det ackrediterings- eller licensieringsorgan som har ackrediterat eller gett miljökontrollanten licens för denna verksamhet,
en annan medlemsstat än den där ackrediteringen eller licensen erhölls ska utövas av ackrediterings- eller licensieringsorganet i den medlemsstat där kontrollen äger rum.
Tillsynen får bestå av granskning hos kontrollanten, kontroll på plats i organisationen, frågeformulär, granskning av miljöredovisningar eller uppdaterade miljöredovisningar som godkänts av miljökontrollanterna och granskning av kontrollrapporten.
Tillsynen ska stå i proportion till den verksamhet som miljökontrollanten utför.
Om det ackrediterings- eller licensieringsorgan som utövar tillsyn anser att kvaliteten på miljökontrollantens arbete inte uppfyller kraven i denna förordning, ska en skriftlig tillsynsrapport sändas till miljökontrollanten i fråga och till det behöriga organ som organisationen i fråga avser att ansöka om registrering hos eller som har registrerat organisationen i fråga.
Vid fortsatt tvist ska tillsynsrapporten sändas till ackrediterings- och licensieringsorganens forum som avses i artikel 30.
Artikel 24
Ytterligare krav för tillsyn över miljökontrollanter som verkar i en annan medlemsstat än den där ackrediteringen eller licensen erhölls
En miljökontrollant som är ackrediterad eller licensierad i en medlemsstat ska, minst fyra veckor innan kontroll- och godkännandeverksamhet utförs i en annan medlemsstat, lämna följande information till ackrediterings- eller licensieringsorganet i den senare medlemsstaten:
Uppgifter om ackrediteringens eller licensens omfattning, kompetens, särskilt kunskap om rättsliga krav när det gäller miljö och officiellt språk i den andra medlemsstaten, samt, i förekommande fall, gruppsammansättning.
Tid och plats för kontroll och godkännande.
Organisationens adress och kontaktuppgifter.
Denna information ska lämnas före varje kontroll- och godkännandeverksamhet.
Artikel 25
Villkor för utförande av kontroll och godkännande
Miljökontrollanten ska verka inom ramen för sin ackreditering eller licens och på grundval av ett skriftligt avtal med organisationen.
Avtalet ska
ange verksamhetens omfattning,
ange villkor som syftar till att möjliggöra för miljökontrollanten att verka på ett oberoende och professionellt sätt, och
förplikta organisationen till nödvändigt samarbete.
Miljökontrollanten ska se till att organisationens struktur är entydigt definierad och motsvarar verksamhetens faktiska indelning.
Miljöredovisningen ska tydligt ange de olika delarna av den organisation som ska kontrolleras eller godkännas.
Miljökontrollanten ska sammanställa en skriftlig rapport till organisationen om resultatet av kontrollen, där det ska anges
alla frågeställningar som har betydelse för den verksamhet som utförs av miljökontrollanten,
en beskrivning av efterlevnaden av alla krav i denna förordning, inklusive styrkande handlingar, iakttagelser och slutsatser,
en bedömning av uppnådda resultat och mål jämfört med tidigare miljöredovisningar och bedömningen av miljöprestanda och bedömningen av organisationens ständiga förbättring av miljöprestanda,
i förekommande fall, tekniska brister i miljöutredningen, revisionsmetoden, miljöledningssystemet eller andra relevanta rutiner.
Om bestämmelserna i denna förordning överträds ska rapporten dessutom innehålla
iakttagelser och slutsatser i fråga om organisationens bristande efterlevnad och underlag för dessa iakttagelser och slutsatser,
eventuella invändningar mot förslaget till miljöredovisning eller uppdaterad miljöredovisning samt synpunkter på hur miljöredovisningen eller den uppdaterade miljöredovisningen bör ändras eller kompletteras.
Efter kontrollen ska miljökontrollanten godkänna organisationens miljöredovisning eller uppdaterade miljöredovisning och bekräfta att den uppfyller kraven i denna förordning, under förutsättning att resultatet av kontrollen och godkännandet visar att
informationen och uppgifterna i organisationens miljöredovisning eller uppdaterade miljöredovisning är tillförlitliga och korrekta och uppfyller kraven i denna förordning, och
det inte finns belägg för att organisationen inte uppfyller alla tillämpliga lagstadgade miljökrav.
Miljökontrollanter som är ackrediterade eller licensierade i en medlemsstat får bedriva kontroll- och godkännandeverksamhet i varje annan medlemsstat i enlighet med kraven i denna förordning.
Kontroll- eller godkännandeverksamheten ska stå under tillsyn av ackrediterings- eller licensieringsorganet i den medlemsstat där verksamheten ska utövas. När verksamheten inleds ska detta ackrediterings- eller licensieringsorgan underrättas enligt den tidsram som anges i artikel 24.1.
Artikel 26
Kontroll och godkännande av små organisationer
Vid kontroll- och godkännandeverksamhet ska miljökontrollanten ta hänsyn till särskilda förhållanden i små organisationer, däribland
korta rapporteringsvägar,
personal som fullgör flera uppgifter,
utbildning på arbetsplatsen,
en förmåga att snabbt anpassa sig till förändringar och
begränsad dokumentation av rutiner.
Artikel 27
Villkor för kontroll och godkännande i tredjeländer
KAPITEL VI
ACKREDITERINGS- OCH LICENSIERINGSORGAN
Artikel 28
Ackreditering och licensiering
Ackrediterings- och licensieringsorganen ska fastställa lämpliga rutiner för ackreditering, licensiering, avslag på ackrediterings- eller licensansökan, tillfällig eller permanent återkallelse av miljökontrollanters ackreditering eller licens och för tillsyn av miljökontrollanter.
Detta ska innefatta rutiner för att beakta synpunkter från berörda parter, inbegripet behöriga organ, och organisationernas intresseorgan i fråga om miljökontrollanter som söker eller har erhållit ackreditering eller licens.
Inom ramen för de regler och rutiner för övervakning av verksamhet som anges i artikel 5.3 i förordning (EG) nr 765/2008 ska ackrediterings- eller licensieringsorgan upprätta en tillsynsrapport där organen efter samråd med miljökontrollanten i fråga beslutar något av följande:
Att miljökontrollantens verksamhet inte har utförts tillräckligt väl för att säkerställa att organisationen uppfyller kraven i denna förordning.
Att miljökontrollantens kontroll och godkännande har utförts i strid med ett eller flera av kraven i denna förordning.
Rapporten ska sändas till det behöriga organet i den medlemsstat där organisationen är registrerad eller ansöker om registrering och, i tillämpliga fall, till det ackrediterings- eller licensieringsorgan som har utfärdat ackrediteringen eller licensen.
Artikel 29
Tillfällig eller permanent återkallelse av ackreditering eller licens
Artikel 30
Ackrediterings- och licensieringsorganens forum
Ackrediterings- och licensieringsorganens forum ska ha till uppgift att säkerställa enhetliga rutiner för följande:
Ackrediteringen eller licensiering av miljökontrollanter enligt denna förordning, inklusive avslag på ansökan och tillfällig eller permanent återkallelse av ackreditering eller licens.
Tillsyn över verksamhet som utförs av ackrediterade eller licensierade miljökontrollanter.
Riktlinjer om harmoniseringsförfaranden som godkänts av ackrediterings- och licensieringsorganens forum ska om så är lämpligt föreslås av kommissionen för antagande i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Dessa dokument ska göras tillgängliga för allmänheten.
Artikel 31
Inbördes utvärdering av ackrediterings- och licensieringsorgan
Den inbördes utvärderingen i fråga om ackreditering och licensiering av miljökontrollanter enligt denna förordning, som ska anordnas av ackrediterings- och licensieringsorganens forum, ska utföras regelbundet, åtminstone vart fjärde år, och ska omfatta en bedömning av de bestämmelser och förfaranden som anges i artiklarna 28 och 29.
Alla ackrediterings- och licensieringsorgan ska delta i den inbördes utvärderingen.
Ackrediterings- och licensieringsorganens forum ska regelbundet sända en rapport om den inbördes utvärderingen till kommissionen och till den kommitté som inrättats enligt artikel 49.1.
Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten sedan den godkänts av ackrediterings- och licensieringsorganens forum och den kommitté som avses i det första stycket.
KAPITEL VII
TILLÄMPLIGA REGLER FÖR MEDLEMSSTATERNA
Artikel 32
Stöd till organisationer när det gäller efterlevnad av lagstadgade miljökrav
Stödet ska inbegripa följande:
Information om tillämpliga lagstadgade miljökrav.
Upplysning om behöriga tillsynsmyndigheter för bestämda lagstadgade miljökrav som konstaterats vara tillämpliga.
Om det visar sig att registrerade organisationer inte efterlever tillämpliga lagstadgade miljökrav ska medlemsstaterna se till att de behöriga tillsynsmyndigheterna meddelar det behöriga organ som har registrerat organisationen.
Den behöriga tillsynsmyndigheten ska meddela det behöriga organet så snart som möjligt, och i alla händelser inom en månad efter det att myndigheten har fått kännedom om den bristande efterlevnaden.
Artikel 33
Marknadsföring av Emas
Artikel 34
Information
Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att informera
allmänheten om målen för och de viktigaste inslagen i Emas,
organisationer om innehållet i denna förordning.
Om det är lämpligt ska medlemsstaterna använda facktidskrifter, lokaltidningar, marknadsföringskampanjer och alla andra lämpliga medel för att förbättra den allmänna medvetenheten om Emas.
Medlemsstaterna kan framför allt samarbeta med företagar- och konsumentorganisationer, miljöorganisationer, fackföreningar, lokala institutioner och andra berörda intressenter.
Artikel 35
Marknadsföringsåtgärder
Medlemsstaterna ska genomföra marknadsföringsåtgärder för Emas. Dessa åtgärder kan bestå av följande:
Att främja utbyte av kunskap och bästa praxis mellan alla berörda parter när det gäller Emas.
Att utarbeta effektiva metoder för att främja Emas och ställa dem till organisationers förfogande.
Att ge tekniskt stöd till organisationer då de fastställer och genomför sina Emas-relaterade marknadsföringsåtgärder.
Att uppmuntra samverkan mellan organisationer för att främja Emas.
Artikel 36
Främjande av små organisationers deltagande
Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra små organisationers deltagande, bland annat genom att
underlätta tillgången till information och stödfonder som är särskilt anpassade för dem,
se till att deras deltagande uppmuntras genom rimliga registreringsavgifter,
främja tekniska stödåtgärder.
Artikel 37
Grupper och stegvis ansats
Medlemsstaterna ska uppmuntra lokala myndigheter att, tillsammans med näringslivsorganisationer, handelskamrar och andra berörda parter, ge särskilt stöd till grupper av organisationer för att de ska kunna uppfylla de registreringskrav som avses i artiklarna 4, 5 och 6.
Varje organisation i gruppen ska registreras separat.
Artikel 38
Emas och andra strategier och styrmedel i gemenskapen
Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens lagstiftning ska medlemsstaterna överväga hur Emas-registrering i enlighet med denna förordning kan
beaktas vid utarbetandet av ny lagstiftning,
användas som ett verktyg för tillämpning och kontroll av dess efterlevnad,
beaktas vid offentlig upphandling och inköp.
Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens lagstiftning, framför allt lagstiftning om konkurrens, beskattning och statligt stöd, ska medlemsstaterna när det är lämpligt vidta åtgärder för att underlätta för organisationer att bli eller fortsätta vara Emas-registrerade.
Åtgärderna kan bland annat inbegripa följande:
Regellättnader, så att en registrerad organisation anses efterleva vissa lagstadgade miljökrav som fastställs i andra rättsakter och som identifierats av de behöriga myndigheterna.
Bättre lagstiftning, genom vilken andra rättsakter ändras så att belastningen på organisationer som deltar i Emas undanröjs, minskas eller förenklas, i syfte att främja effektivt fungerande marknader och ökad konkurrenskraft.
Artikel 39
Avgifter
Medlemsstaterna får ta ut avgifter med beaktande av följande:
De kostnader som uppstått i samband med att information och stöd ges till organisationer av de organ som medlemsstaterna utsett eller inrättat för detta ändamål enligt artikel 32.
De kostnader som uppstått i samband med ackreditering och licensiering av och tillsyn över miljökontrollanter.
Kostnader för registrering, förnyelse av registrering samt tillfällig och permanent avregistrering hos behöriga organ liksom ytterligare kostnader för administrering av dessa förfaranden för organisationer utanför gemenskapen.
Dessa avgifter får inte överskrida ett rimligt belopp och ska stå i proportion till organisationens storlek och det arbete som ska göras.
Artikel 40
Icke-efterlevnad
Medlemsstaterna ska införa effektiva bestämmelser för att förhindra att Emas-logotypen används i strid med denna förordning.
De bestämmelser som införts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden ( 3 ) får användas.
Artikel 41
Information och rapportering till kommissionen
Medlemsstaterna ska vartannat år lämna en rapport till kommissionen med uppdaterade uppgifter om de åtgärder som har vidtagits enligt denna förordning.
I dessa rapporter ska medlemsstaterna ta hänsyn till den senaste rapport som kommissionen lämnat till Europaparlamentet och rådet enligt artikel 47.
KAPITEL VIII
REGLER FÖR KOMMISSIONEN
Artikel 42
Information
Kommissionen ska informera
allmänheten om målen för och de viktigaste inslagen i Emas,
organisationer om innehållet i denna förordning.
Kommissionen ska upprätthålla och låta allmänheten få tillgång till
ett register över miljökontrollanter och registrerade organisationer,
en databas över miljöredovisningar i elektroniskt format,
en databas med bästa praxis när det gäller Emas, bland annat effektiva verktyg för främjande av Emas och exempel på tekniskt stöd till organisationer,
en förteckning över gemenskapsresurser för finansieringen av genomförandet av Emas och besläktade projekt och verksamheter.
Artikel 43
Samarbete och samordning
Kommissionen ska, där så är lämpligt, främja samarbete mellan medlemsstaterna för att framför allt åstadkomma en enhetlig och konsekvent tillämpning av bestämmelserna i hela gemenskapen när det gäller följande:
Registrering av organisationer.
Miljökontrollanter.
Den information och det stöd som avses i artikel 32.
Artikel 44
Integrering av Emas i andra strategier och styrmedel i gemenskapen
Kommissionen ska överväga hur Emas-registrering i enlighet med denna förordning kan
beaktas när ny lagstiftning utvecklas och befintlig lagstiftning ses över, särskilt i form av regellättnader och bättre lagstiftning enligt artikel 38.2,
användas som ett verktyg inom ramen för tillämpning av lagstiftningen och kontroll av dess efterlevnad.
Artikel 45
Förhållande till andra miljöledningssystem
Efter att ha granskat en begäran som avses i punkt 1 ska kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 49.2 erkänna de relevanta delarna av miljöledningssystemen och erkänna ackrediterings- eller licensieringskraven för certifieringsorganen om den anser att en medlemsstat
i sin begäran tillräckligt tydligt har specificerat de relevanta delarna av miljöledningssystemen och de motsvarande kraven i denna förordning,
har styrkt att alla relevanta delar av de berörda miljöledningssystemen överensstämmer med denna förordning.
Artikel 46
Utarbetande av referensdokument och handledningar
Kommissionen ska i samråd med medlemsstaterna och andra berörda parter utarbeta sektorspecifika referensdokument som ska innehålla följande:
Bästa miljöledningspraxis.
Indikatorer för sektorspecifik miljöprestanda.
Vid behov riktmärken för resultat i världsklass och poängsystem för att ange miljöprestandanivåer.
Kommissionen kan också utarbeta referensdokument för sektorsövergripande bruk.
Kommissionen ska senast 2010 utarbeta en arbetsplan som innehåller en förteckning med förslag på vilka sektorer som ska prioriteras för antagandet av sektorspecifika referensdokument eller referensdokument för sektorsövergripande bruk.
Arbetsplanen ska offentliggöras och regelbundet uppdateras.
Kommissionen ska offentliggöra en användarhandledning om hur man ska gå till väga för att delta i Emas.
Handledningen ska finnas tillgänglig på Europeiska unionens institutioners samtliga officiella språk och på Internet.
Artikel 47
Rapportering
Kommissionen ska vart femte år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med information om de åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel liksom information som kommission erhållit från medlemsstaterna i enlighet med artikel 41.
Rapporten ska innehålla en bedömning av hur ordningen påverkar miljön och av utvecklingen med avseende på antal deltagare.
KAPITEL IX
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 48
Ändring av bilagorna
Artikel 49
Kommittéförfarande
Artikel 50
Översyn
Kommissionen ska senast den 11 januari 2015 se över Emas mot bakgrund av erfarenheterna från dess tillämpning och mot bakgrund av internationell utveckling. Kommissionen ska beakta de rapporter som lämnas till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 47.
Artikel 51
Upphävande och övergångsbestämmelser
Följande rättsakter ska upphöra att gälla:
Förordning (EG) nr 761/2001.
Kommissionens beslut 2001/681/EG av den 7 september 2001 om riktlinjer för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) ( 4 ).
Kommissionens beslut 2006/193/EG av den 1 mars 2006 om fastställande av bestämmelser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om användningen av Emas logotyp i undantagsfallen med transportförpackningar och tertiära förpackningar ( 5 ).
Med avvikelse från punkt 1
ska nationella ackrediteringsorgan och behöriga organ som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 761/2001 fortsätta sin verksamhet. Medlemsstaterna ska ändra de förfaranden som tillämpas av ackrediteringsorgan och behöriga organ i enlighet med denna förordning. Medlemsstaterna ska se till att systemen för genomförande av de ändrade förfarandena är fullt funktionsdugliga senast den 11 januari 2011,
ska organisationer som registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 761/2001 kvarstå i Emas-registret. Vid nästa kontroll av en organisation ska miljökontrollanten kontrollera om organisationen uppfyller de nya kraven i denna förordning. Om nästa kontroll ska äga rum före den 11 juli 2010 får dagen för nästa kontroll skjutas upp sex månader i samförstånd med miljökontrollanten och de behöriga organen,
får miljökontrollanter som ackrediterats i enlighet med förordning (EG) nr 761/2001 fortsätta sin verksamhet i enlighet med de krav som fastställs i den här förordningen.
Artikel 52
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
MILJÖUTREDNING
Miljöutredningen ska omfatta följande områden:
1. Fastställande av den organisatoriska ramen
Organisationen ska fastställa externa och interna faktorer som på ett positivt eller negativt sätt kan påverka dess förmåga att uppnå de avsedda resultaten av miljöledningssystemet.
Till dessa frågor hör relevanta miljöfaktorer såsom klimat, luftkvalitet, vattenkvalitet, tillgång till naturresurser, biologisk mångfald.
De kan även inbegripa, men inte begränsas till, följande faktorer:
2. Identifiera berörda parter och fastställa deras behov och förväntningar
Organisationen ska fastställa vilka berörda parter som är relevanta för miljöledningssystem, dessa berörda parters relevanta behov och förväntningar samt vilka av dessa behov och förväntningar som organisationen har eller väljer att anpassa sig till.
Om organisationen beslutar att frivilligt anta eller godta sådana relevanta behov eller förväntningar hos berörda parter som inte omfattas av rättsliga krav, blir dessa en del av de bindande kraven.
3. Identifiering av tillämpliga lagstadgade miljökrav
Utöver upprättandet av en förteckning över tillämpliga lagstadgade krav ska organisationen också ange hur det kan styrkas att den efterlever de olika lagstadgade kraven.
4. Identifiering av direkta och indirekta miljöaspekter samt fastställande av vilka av dessa som är betydande
Organisationen ska identifiera alla direkta och indirekta miljöaspekter som har en positiv eller negativ miljöpåverkan, med angivande av egenskap och kvantitet beroende på vad som passar, och upprätta ett register över alla identifierade miljöaspekter. Organisationen ska också fastställa vilka av dessa aspekter som är betydande på grundval av kriterier som fastställts i enlighet med punkt 5 i denna bilaga.
Vid fastställande av direkta och indirekta miljöaspekter är det viktigt att även överväga de miljöaspekter som är förknippade med organsationens kärnverksamhet. En inventering som begränsas till miljöaspekter av en organisations anläggningar och belägenhet är otillräcklig.
Vid fastställandet av direkta och indirekta miljöaspekter av en organisations verksamhet, produkter och tjänster ska organisationen ha ett livscykelperspektiv genom att ta hänsyn till de faser i livscykeln som den kan kontrollera och påverka. Dessa steg omfattar normalt råvaruanskaffning, inköp och upphandling, utformning, produktion, transport, användning, hantering i slutet av livscykeln och slutligt bortskaffande beroende på organisationens verksamhet.
4.1 Direkta miljöaspekter
Direkta miljöaspekter omfattar den del av en organisations verksamhet, produkter och tjänster som den har direkt kontroll över.
Alla organisationer ska beakta de direkta miljöaspekterna av sin verksamhet.
Direkta miljöaspekter inbegriper, men begränsas inte till,
utsläpp till luft,
Utsläpp till vatten (inbegripet infiltrationer av grundvatten),
produktion, återvinning, återanvändning, transport och bortskaffande av fast och annat avfall, särskilt farligt avfall,
användning och förorening av mark,
användning av energi, naturresurser (inklusive vatten, fauna och flora) och råvaror,
användning av tillsatser och hjälpkemikalier samt halvfabrikat,
lokala frågor (buller, vibrationer, lukt, damm, estetiska frågor etc.).
Vid identifiering av miljöaspekter bör dessutom följande beaktas:
4.2 Indirekta miljöaspekter
Indirekta miljöaspekter kan vara ett resultat av en organisations kontakter med tredje part som till rimlig grad kan påverkas av organisationen.
Sådana problem kan bland annat vara
frågor med anknytning till produkters och tjänsters livscykel som organisationen kan påverka (anskaffning av råvaror, design, inköp och upphandling, produktion, transport, användning, hantering i slutet av livscykeln och slutligt omhändertagande),
kapitalinvesteringar, låneverksamhet och försäkringsverksamhet,
nya marknader,
val av tjänster och deras sammansättning (exempelvis transport eller catering),
administrativa och planeringsmässiga beslut,
produktutbud,
entreprenörers, underentreprenörers, leverantörers och underleverantörers miljöprestanda och rutiner.
Organisationerna ska dessutom kunna visa att de betydande miljöaspekterna och de konsekvenser som är förknippade med dessa aspekter behandlas inom ramen för miljöledningssystemet.
Organisationen bör sträva efter att säkerställa att leverantörerna och de som agerar på organisationens vägnar uppfyller organisationens miljöpolicy när de utför verksamheter som ingår i kontraktet.
En organisation ska beakta hur stor inverkan den kan utöva på dessa indirekta miljöaspekter och vilka åtgärder den kan vidta för att minska miljöpåverkan och att öka miljövinsterna.
5. Bedömning av miljöaspekternas betydelse
Organisationerna ska fastställa kriterier för att bedöma miljöaspekternas betydelse med avseende på verksamhet, produkter och tjänster, och tillämpa dessa i syfte att avgöra vilka miljöaspekter som har en betydande miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
De kriterier som utarbetas av en organisation ska beakta lagstiftningen och vara heltäckande, tillåta oberoende kontroll, vara reproducerbara och ha gjorts tillgängliga för allmänheten.
Vid fastställandet av dessa kriterier ska den berörda organisationen beakta följande:
Potentiell skada eller nytta för miljön, inbegripet den biologiska mångfalden.
Tillståndet i miljön (t.ex. den lokala, regionala eller globala miljöns känslighet).
Aspektens eller påverkans storlek, antal, frekvens och reversibilitet.
Förekomst av och krav i relevant miljölagstiftning.
Synpunkter från berörda parter, inklusive organisationens anställda.
Andra relevanta faktorer kan beaktas beroende på typen av verksamhet, produkter och tjänster som organisationen bedriver eller tillhandahåller.
Utifrån de fastställda kriterierna ska organisationen bedöma betydelsen av sina miljöaspekter och sin miljöpåverkan. För att göra detta ska organisationen beakta överväganden som kan omfatta, men är inte begränsade till
organisationens befintliga data med avseende på material- och energianvändning, utsläpp, avfall och utsläpp uttryckt som risker,
sådan verksamhet inom organisationen som regleras i miljölagstiftning,
upphandlingsverksamhet,
design, utveckling, tillverkning, distribution, service, användning, återanvändning, återvinning och bortskaffande av organisationens produkter,
de aktiviteter inom en organisation som har de mest betydande miljömässiga kostnaderna och fördelarna.
När organisationen bedömer betydelsen av miljöpåverkan från dessa verksamheter ska den ta hänsyn till normala driftsförhållanden, förhållanden under igångsättning och stängning samt rimligen tänkbara nödsituationer. Hänsyn ska tas till tidigare, nuvarande och planerade verksamheter.
6. Utvärdering av återkoppling från undersökningar av tidigare tillbud
Organisationen ska beakta återkoppling från undersökningar av tidigare tillbud som kan påverka dess förmåga att nå de avsedda resultaten med sitt miljöledningssystem.
7. Fastställande och dokumentation av risker och möjligheter.
Organisationen ska fastställa och dokumentera risker och möjligheter kopplade till miljöaspekter, bindande krav och andra frågor och krav som anges i punkterna 1–4.
Organisationen ska fokusera på de risker och de möjligheter som behöver åtgärdas för att säkerställa att miljöledningssystemet kan fylla sitt syfte, för att undvika oönskade effekter eller olyckor och för att åstadkomma en ständig förbättring av organisationens miljöprestanda.
8. Undersökning av existerande processer, praxis och rutiner
Organisationen ska granska existerande processer, praxis och rutiner och fastställa vilka som behövs för att säkerställa ett långsiktigt upprätthållande av miljöledningen.
BILAGA II
KRAV PÅ MILJÖLEDNINGSSYSTEM OCH ANDRA FAKTORER SOM BÖR BEAKTAS AV ORGANISATIONER SOM GENOMFÖR EMAS
De krav som ställs på miljöledningssystem enligt Emas är samma som ingår i avsnitt 4–10 i standarden EN ISO 14001:2015. Dessa krav återges i del A.
Hänvisningarna i artikel 4 till specifika punkter i denna bilaga ska tolkas enligt följande:
Dessutom ska organisationer som genomför Emas beakta ett antal andra faktorer som direkt har att göra med olika aspekter i avsnitt 4 i standarden EN ISO 14001:2015. Dessa ytterligare krav anges i del B i denna bilaga.
DEL A Krav på miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2015 |
DEL B Ytterligare krav för organisationer som genomför Emas |
Organisationer som deltar i miljölednings- och miljörevisionsordningen (Emas) ska uppfylla de krav i EN ISO 14001:2015 (1) som anges nedan. A.4 Organisationens förutsättningar A.4.1 Att förstå organisationen och dess förutsättningar Organisationen ska avgöra vilka externa och interna frågor som är relevanta för dess syfte och som påverkar dess förmåga att nå de avsedda resultaten med sitt miljöledningssystem. Sådana frågor ska omfatta miljöförhållanden som påverkas av eller som kan påverka organisationen. A.4.2 Att förstå intressenters behov och förväntningar Organisationen ska bestämma a) vilka intressenter som är relevanta för miljöledningssystemet, b) dessa intressenters relevanta behov och förväntningar (dvs. krav), c) vilka av dessa behov och förväntningar som ska bli organisationens bindande krav. A.4.3 Att bestämma miljöledningssystemets omfattning Organisationen ska bestämma avgränsningar och tillämplighet av miljöledningssystemet för att fastställa dess omfattning. När organisationen bestämmer denna omfattning ska den beakta a) de externa och interna frågor som det hänvisas till i A.4.1, b) de bindande krav som det hänvisas till i 4.2, c) sina organisatoriska enheter, funktioner och fysiska gränser, d) sina aktiviteter, produkter och tjänster, e) sina befogenheter och sin förmåga att utöva styrning och påverkan. När omfattningen fastställts ska alla organisationens aktiviteter, produkter och tjänster inom denna omfattning innefattas i miljöledningssystemet. Omfattningen ska hållas uppdaterad som dokumenterad information och vara tillgänglig för intressenter. A.4.4 Miljöledningssystem För att uppnå avsett resultat, inklusive att förbättra sin miljöprestanda, ska organisationen upprätta, införa, underhålla och ständigt förbättra ett miljöledningssystem, inklusive nödvändiga processer och deras samverkan, enligt kraven i denna standard. Organisationen ska beakta de kunskaper som inhämtats enligt 4.1 och 4.2 när miljöledningssystemet upprättas och underhålls. |
|
A.5 Ledarskap A.5.1 Ledarskap och åtagande Högsta ledningen ska tydligt visa ledarskap och åtagande i fråga om miljöledningssystemet genom att a) ta ansvar för miljöledningssystemets verkan, b) säkerställa att miljöpolicy och miljömål är upprättade och är förenliga med organisationens strategiska inriktning och förutsättningar, c) säkerställa att miljöledningssystemets krav integreras i organisationens verksamhetsprocesser, d) säkerställa att miljöledningssystemet ges nödvändiga resurser, e) kommunicera betydelsen av att miljöarbetet leds och styrs på ett väl fungerande sätt och att kraven i miljöledningssystemet uppfylls, f) säkerställa att miljöledningssystemet uppnår avsett resultat, g) leda och stödja personer så att de bidrar till ett väl fungerande miljöledningssystem, h) främja ständig förbättring, i) ge stöd till andra relevanta ledande befattningshavare så att de tydligt utövar sitt ledarskap på ett sätt som är tillämpligt inom deras ansvarsområden. Anmärkning: Begreppet verksamhet i denna standard kan tolkas i vid bemärkelse som de aktiviteter som är av central betydelse för syftet med organisationens existens. |
|
A.5.2 Miljöpolicy Högsta ledningen ska upprätta, införa och underhålla en miljöpolicy som, inom den definierade omfattningen av organisationens miljöledningssystem, a) är anpassad till organisationens syfte och förutsättningar, inklusive typ, omfattning och miljöpåverkan från dess aktiviteter, produkter och tjänster, b) ger ett ramverk för att sätta miljömål, c) innefattar ett åtagande att skydda miljön, inklusive förebyggande av förorening, och andra specifika åtaganden som är relevanta för organisationens förutsättningar. Anmärkning: Andra specifika åtaganden att skydda miljön kan innefatta hållbar resursanvändning, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, samt skydd av biologisk mångfald och ekosystem. d) innefattar ett åtagande att uppfylla bindande krav, e) innefattar ett åtagande att ständigt förbättra miljöledningssystemet för att uppnå bättre miljöprestanda. Miljöpolicyn ska — upprätthållas som dokumenterad information, — kommuniceras inom organisationen, — vara tillgänglig för intressenter. |
B.1 Ständig förbättring av miljöprestandan Organisationer ska åta sig att ständigt förbättra sin miljöprestanda. Om organisationen utgörs av en eller flera anläggningar ska var och en av de anläggningar för vilka Emas gälleruppfylla alla Emas-krav, bl.a. kravet på ständiga förbättringar av miljöprestanda enligt definitionen i artikel 2.2. |
A.5.3 Roller, ansvar och befogenheter inom organisationen Högsta ledningen ska säkerställa att relevanta roller har tilldelats ansvar och befogenheter och att dessa är, kommunicerade inom organisationen. Högsta ledningen ska tilldela ansvar och befogenhet för att a) säkerställa att miljöledningssystemet uppfyller kraven i denna standard, b) rapportera till högsta ledningen om hur miljöledningssystemet fungerar, inklusive miljöprestandan. |
B.2 Företrädare för ledningen Organisationens högsta ledning ska utse en eller flera företrädare för ledningen som, oavsett annat ansvar, ska ha definierade roller, ansvarsområden och befogenheter som har till syfte att garantera ett miljöledningssystem som är förenligt med denna förordning och som ska rapportera till högsta ledningen om hur miljöledningssystemet fungerar. Företrädaren för högsta ledningen får vara en medlem av organisationens högsta ledning. |
A.6 Planering A.6.1 åtgärder för att hantera risker och möjligheter A.6.1.1 Allmänt Organisationen ska upprätta, införa och underhålla den eller de process(er) som behövs för att uppfylla kraven i 6.1.1 till 6.1.4. När organisationen planerar miljöledningssystemet ska den beakta — de frågor som hänvisas till i 4.1, — de krav som hänvisas till i 4.2, — omfattningen av miljöledningssystemet; och avgöra risker och möjligheter rörande organisationens — — miljöaspekter (se 6.1.2), — bindande krav (se 6.1.3), — och andra frågor och krav, som identifierats i 4.1 och 4.2, och som behöver hanteras för att — — ge en försäkran om att miljöledningssystemet kan uppnå avsedda resultat, — förebygga eller minska oönskade effekter, inklusive möjlig påverkan på organisationen från externa miljöförhållanden, — uppnå ständig förbättring. Inom miljöledningssystemets omfattning ska organisationen fastställa potentiella nödlägen, inklusive sådana som kan ha miljöpåverkan. Organisationen ska upprätthålla dokumenterad information rörande — risker och möjligheter som behöver hanteras, — den eller de process(er) som behövs enligt 6.1.1 till 6.1.4, i den omfattning som är nödvändig för att ha tilltro till att de utförs som planerat. A.6.1.2 Miljöaspekter Inom miljöledningssystemets omfattning ska organisationen fastställa miljöaspekterna för sådana aktiviteter, produkter och tjänster som den kan styra och sådana som den kan påverka, samt deras miljöpåverkan, under beaktande av ett livscykelperspektiv. Vid fastställande av miljöaspekter ska organisationen ta hänsyn till a) förändring, inklusive planerad eller ny utveckling, samt nya eller ändrade aktiviteter, produkter och tjänster, b) onormala förhållanden och rimligt förutsebara nödlägen. Organisationen ska fastställa vilka aspekter som har eller kan ha en betydande miljöpåverkan, dvs. betydande miljöaspekter, genom användning av fastställda kriterier. Organisationen ska i lämplig omfattning kommunicera sina betydande miljöaspekter inom organisationens olika nivåer och funktioner. Organisationen ska upprätthålla dokumenterad information rörande — miljöaspekter och åtföljande miljöpåverkan, — kriterier som används för fastställande av betydande miljöaspekter, — betydande miljöaspekter. Anmärkning: Betydande miljöaspekter kan medföra risker och möjligheter som associeras med antingen negativ miljöpåverkan (hot) eller positiv miljöpåverkan (möjlighet). |
B.3 Miljöutredning Organisationer ska göra och dokumentera en inledande miljöutredning i enlighet med bilaga I. Organisationer utanför unionen ska också hänvisa till de lagstadgade miljökrav som gäller för liknande organisationer i de medlemsstater där de avser att lämna in en ansökan. |
A.6.1.3 Bindande krav Organisationen ska a) fastställa och ha tillgång till de bindande krav som rör dess miljöaspekter, b) fastställa hur dessa bindande krav är tillämpliga på organisationen, c) ta hänsyn till dessa bindande krav när miljöledningssystemet upprättas, införs, underhålls och ständigt förbättras. Organisationen ska upprätthålla dokumenterad information om dess bindande krav. Anmärkning: Bindande krav kan medföra risker och möjligheter för organisationen. A.6.1.4 Planering av åtgärder Organisationen ska planera a) åtgärder för att hantera sina 1) betydande miljöaspekter, 2) bindande krav, 3) risker och möjligheter som identifieras i 6.1.1, b) hur den ska 1) integrera och införa åtgärderna i miljöledningssystemets processer (se 6.2, avsnitten 7, 8 och 9.1), eller andra verksamhetsprocesser, 2) utvärdera om åtgärderna har gett avsedd verkan (se 9.1). Vid planering av dessa åtgärder ska organisationen beakta tekniska möjligheter samt dess ekonomiska, verksamhetsrelaterade och affärsrelaterade krav. |
B.4 Lagenlighet Organisationer som är registrerade i Emas eller som vill registrera sig ska visa att de uppfyller samtliga följande villkor: 1) De har identifierat och är medvetna om följderna för dem av alla tillämpliga lagstadgade miljökrav. 2) De efterlever miljölagstiftningen, bland annat med avseende på tillstånd och tillståndsbegränsningar, och tillhandahåller relevant styrkande dokumentation. 3) De har utarbetat rutiner som gör det möjligt för organisationen att säkerställa att miljölagstiftningen efterlevs. |
A.6.2 Miljömål och planering för att uppnå dem |
|
A.6.2.1 Miljömål Organisationen ska upprätta miljömål för relevanta funktioner och nivåer, med hänsyn tagen till organisationens betydande miljöaspekter och tillhörande bindande krav, under beaktande av dess risker och möjligheter. Miljömålen ska a) överensstämma med miljöpolicyn, b) vara mätbara (om praktiska förutsättningar finns), c) övervakas, d) kommuniceras, e) uppdateras vid behov. Organisationen ska hålla dokumenterad information om miljömålen. A.6.2.2 Planering av åtgärder för att uppnå miljömål När organisationen planerar för hur den ska uppnå sina miljömål ska den avgöra a) vad som ska göras, b) vilka resurser som kommer att krävas, c) vem som ska vara ansvarig, d) när det ska vara genomfört, e) hur resultaten ska utvärderas, vilket innefattar indikatorer för övervakning av framsteg mot uppnående av mätbara miljömål (se 9.1.1). Organisationen ska överväga hur åtgärder för att uppnå miljömålen kan integreras i organisationens verksamhetsprocesser. |
B.5 Miljömål En organisation ska kunna visa att dess ledningssystem och revisionsförfaranden inriktar sig på organisationens faktiska miljöprestanda, med avseende på de direkta och indirekta aspekterna. Det sätt på vilket miljömålen ska uppnås får inte i sig utgöra ett miljömål. |
A.7 Stöd A.7.1 Resurser Organisationen ska fastställa och tillhandahålla de resurser som krävs för att upprätta, genomföra, underhålla och ständigt förbättra sitt miljöledningssystem. |
|
A.7.2 Kompetens Organisationen ska a) avgöra vilken kompetens som är nödvändig hos den eller de personer som arbetar inom eller åt organisationen och som påverkar dess miljöprestanda och dess möjligheter att uppfylla sina bindande krav, b) säkerställa att dessa personer är kompetenta baserat på lämplig utbildning, upplärning eller erfarenhet, c) fastställa utbildningsbehov med anknytning till miljöaspekterna och miljöledningssystemet, d) vidta åtgärder, där så är tillämpligt, för att införskaffa den nödvändiga kompetensen och utvärdera verkan av de vidtagna åtgärderna. Anmärkning: Tillämpliga åtgärder kan exempelvis vara att erbjuda anställda möjlighet till vidareutbildning, mentorstöd eller andra arbetsuppgifter, eller att hyra in eller anlita kompetenta personer. Organisationen ska bevara lämplig dokumenterad information som belägg för kompetens. |
B.6 Arbetstagarnas delaktighet 1) Organisationen ska ta hänsyn till att arbetstagarnas delaktighet är såväl en drivande kraft som en förutsättning för ständiga och framgångsrika miljöförbättringar som en viktig resurs för förbättringen av miljöprestanda och det bästa sättet att effektivt förankra miljöledningssystemet och miljörevisionssystemet i organisationen. 2) Uttrycket arbetstagarnas delaktighet ska tolkas så att det omfattar både direkt delaktighet från arbetstagarna som tillhandahållande av information till arbetstagarna och deras representanter. Därför behövs ett system för arbetstagardelaktighet på alla nivåer. Organisationen bör ta hänsyn till att åtagande, lyhördhet och aktivt stöd från ledningens sida är en förutsättning för att lyckas med dessa processer. I detta sammanhang bör ledningen ge lämplig återkoppling till de anställda. 3) Förutom dessa krav ska arbetstagarna eller deras representanter vara delaktiga i den process som syftar till att ständigt förbättra organisationens miljöprestanda genom a) den inledande miljöutredningen, b) upprättandet och tillämpningen av ett miljöledningssystem och ett miljörevisionssystem som syftar till att förbättra organisationens miljöprestanda, c) miljökommittéer eller arbetsgrupper som samlar in information och säkerställer att miljötjänstemän/företrädare för ledningen deltar tillsammans med anställda och deras företrädare, d) gemensamma arbetsgrupper för åtgärder inom ramen för miljöprogrammet och miljörevisionen, e) utarbetandet av miljöredovisningar. 4) Lämpliga former för deltagande såsom systemet med en förslagsbok eller projektbaserade grupparbeten eller miljökommittéer bör användas för detta ändamål. Organisationerna ska beakta kommissionens riktlinjer om bästa praxis på detta område. Om de så önskar ska företrädare för arbetstagarna också medverka. |
A.7.3 Medvetenhet Organisationen ska se till att personer som arbetar inom eller åt organisationen är medvetna om a) miljöpolicyn, b) betydande miljöaspekter och relaterad, verklig eller potentiell, miljöpåverkan som kan kopplas till deras arbete, c) sina bidrag till ett väl fungerande miljöledningssystem, inklusive fördelarna med förbättrade miljöprestanda, d) konsekvenserna av att inte uppfylla kraven i miljöledningssystemet, inklusive att inte uppfylla organisationens bindande krav. |
|
A.7.4 Kommunikation A.7.4.1 Allmänt Organisationen ska införa, tillämpa och upprätthålla de processer som behövs för intern och extern kommunikation som är av betydelse i samband med miljöledningssystemet, vilket innefattar a) vad kommunikationen ska handla om, b) när kommunikationen ska ske, c) med vem kommunikationen ska ske, d) hur kommunikationen ska ske. Vid införandet av kommunikationsprocesserna ska organisationen — ta hänsyn till bindande krav, — säkerställa att den miljöinformation som kommuniceras överensstämmer med den information som genereras i miljöledningssystemet och är tillförlitlig. Organisationen ska besvara relevant kommunikation om sitt miljöledningssystem. Organisationen ska i lämplig omfattning bevara dokumenterad information som belägg för dess kommunikation. A.7.4.2 Intern kommunikation Organisationen ska a) i lämplig omfattning kommunicera inom organisationens nivåer och funktioner, information som är relevant för miljöledningssystemet, inklusive ändringar av miljöledningssystemet, b) se till att kommunikationsprocesserna gör det möjligt för personer som arbetar under organisationens kontroll att bidra till ständig förbättring. |
|
A.7.4.3 Extern kommunikation Organisationen ska externt kommunicera information som är relevant för miljöledningssystemet, i enlighet med vad som fastställts i organisationens kommunikationsprocesser och vad som följer av de bindande kraven. |
B.7 Kommunikation 1) Organisationerna ska kunna visa att de bedriver en öppen dialog med allmänheten, myndigheter och andra berörda parter, inklusive lokala myndigheter och kunder, med avseende på miljöpåverkan av organisationernas verksamhet, produkter och tjänster. 2) För att säkerställa en hög grad av öppenhet och skapa förtroende med berörda parter, ska organisationer som är registrerade i Emas lämna ut viss miljöinformation enligt definitionen i bilaga IV om miljörapportering. |
A.7.5 Dokumenterad information A.7.5.1 Allmänt Organisationens miljöledningssystem ska innefatta a) dokumenterad information som krävs enligt denna standard, b) dokumenterad information som organisationen har fastställt vara nödvändig för ett väl fungerande miljöledningssystem. Anmärkning: Omfattningen av den dokumenterade informationen för ett miljöledningssystem kan variera från en organisation till en annan beroende på — organisationens storlek och dess verksamheter, processer, produkter och tjänster, — behovet att visa att bindande krav uppfylls, — processernas komplexitet och samverkan, — kompetensen hos personer som arbetar under organisationens kontroll. A.7.5.2 Skapande och uppdatering När dokumenterad information skapas och uppdateras ska organisationen säkerställa lämplig a) identifiering och beskrivning (t.ex. rubrik, datum, författare eller referensnummer), b) form (t.ex. språk, programvaruversion, grafik) och medium (t.ex. papper, elektroniskt format), c) granskning och godkännande med avseende på lämplighet och tillräcklighet. A.7.5.3 Styrning av dokumenterad information Dokumenterad information som krävs av miljöledningssystemet och av denna standard ska styras för att säkerställa att a) den är tillgänglig och lämpar sig för användning där den behövs och när den behövs, b) den är tillräckligt skyddad (t.ex. mot förlust av konfidentialitet, olämplig användning eller förlust av integritet). För denna styrning av dokumenterad information ska organisationen i tillämplig utsträckning behandla — distribution, åtkomst, inhämtning och användning, — förvaring och bevarande, inklusive bevarande av läsbarhet, — styrning av ändringar (t.ex. versionshantering), — arkivering och gallring. Dokumenterad information av externt ursprung, som organisationen har bestämt är nödvändig för planering och användning av miljöledningssystemet, ska i lämplig utsträckning identifieras och styras. Anmärkning: Åtkomst kan förutsätta att det tagits ett beslut om behörighet att endast läsa den dokumenterade informationen, eller att både läsa och ändra den dokumenterade informationen. A.8 Verksamhet A.8.1 Planering och styrning av verksamheten Organisationen ska upprätta, införa, underhålla och styra de processer som behövs för att uppfylla krav och utföra de åtgärder som fastställts i 6.1 och 6.2 genom att — upprätta kriterier för dessa processer, — införa styrning av processerna enligt kriterierna. Anmärkning: Styrning kan innefatta styrmedel i teknisk mening och rutiner. Styrmedel kan införas enligt en hierarkisk ordning (t.ex. eliminering, substitution, administrativ) och kan användas var för sig eller i kombination. Organisationen ska styra planerade ändringar och granska konsekvenserna av oavsiktliga ändringar samt vid behov vidta åtgärder för att motverka negativa effekter. Organisationen ska säkerställa att utkontrakterade (outsourcade) processer är styrda eller påverkade. Typ och omfattning av den styrning eller påverkan som ska tillämpas på processerna ska definieras inom miljöledningssystemet. I överensstämmelse med ett livscykelperspektiv ska organisationen a) upprätta styrning, i lämplig omfattning, för att säkerställa att miljökraven hanteras under konstruktions- och utvecklingsprocessen för produkten eller tjänsten, under beaktande av varje fas av dess livscykel, b) fastställa lämpliga miljökrav för upphandling av produkter och tjänster, c) kommunicera relevanta miljökrav till externa leverantörer, inklusive entreprenörer, d) beakta behovet av att ge information rörande potentiell, betydande miljöpåverkan som kan kopplas till transport eller leverans, användning, hantering efter avslutad livslängd och slutlig avfallshantering av dess produkter och tjänster. Organisationen ska upprätthålla dokumenterad information i den omfattning som är nödvändig för att ha tilltro till att processerna har utförts som planerat. A.8.2 Beredskap och agerande vid nödlägen Organisationen ska upprätta, införa och underhålla den eller de process(er) som behövs för att förbereda sig för och agera vid potentiella nödlägen enligt 6.1.1. Organisationen ska a) förbereda sig genom att planera åtgärder för att förebygga eller mildra negativ miljöpåverkan till följd av nödlägen, b) agera vid faktiska nödlägen, c) vidta åtgärder för att förhindra eller mildra konsekvenserna av nödlägen, lämpliga för nödlägets omfattning och potentiella miljöpåverkan, d) regelbundet öva planerade responsåtgärder, där så är praktiskt möjligt, e) regelbundet granska och revidera processer och planerade responsåtgärder, i synnerhet efter inträffade nödlägen eller övningar, f) i lämplig omfattning tillhandahålla relevant information och utbildning rörande beredskap för och respons vid nödlägen till relevanta intressenter, inklusive personer som utför arbete inom eller åt organisationen. Organisationen ska upprätthålla dokumenterad information i den omfattning som är nödvändig för att ha tilltro till att processerna har utförts som planerat. A.9 Utvärdering av prestanda A.9.1 Övervakning och mätning, analys och utvärdering A.9.1.1 Allmänt Organisationen ska övervaka, mäta, analysera och utvärdera sin miljöprestanda. Organisationen ska fastställa a) vad som behöver övervakas och mätas, b) vilka metoder som i tillämplig utsträckning behövs för övervakning, mätning, analys och utvärdering för att säkerställa tillförlitliga resultat, c) kriterier samt lämpliga indikatorer enligt vilka organisationen ska utvärdera miljöprestandan, d) när övervakning och mätning ska utföras, e) när resultaten från övervakning och mätning ska analyseras och utvärderas. Organisationen ska säkerställa att kalibrerad eller verifierad utrustning för övervakning och mätning används och underhålls i lämplig omfattning. Organisationen ska utvärdera sin miljöprestanda och verkan hos miljöledningssystemet. Organisationen ska både internt och externt kommunicera relevant information rörande miljöprestandan, enligt vad som är fastställt i organisationens kommunikationsprocesser och enligt vad som erfordras i bindande krav. Organisationen ska bevara lämplig dokumenterad information som visar resultaten av övervakning, mätning, analys och utvärdering. A.9.1.2 Utvärdering av efterlevnad Organisationen ska upprätta, införa och underhålla den eller de process(er) som behövs för att utvärdera efterlevnad av bindande krav. Organisationen ska a) fastställa frekvensen för utvärdering av efterlevnad, b) utvärdera efterlevnad och vid behov vidta åtgärder, c) underhålla kunskap om, och förståelse för, efterlevnadsstatus. Organisationen ska bevara dokumenterad information som belägg för resultaten av utvärdering av efterlevnad. A.9.2 Intern revision A.9.2.1 Allmänt Organisationen ska med planerade intervall genomföra interna revisioner för att få information om huruvida miljöledningssystemet a) överensstämmer med 1) organisationens egna krav på sitt miljöledningssystem, 2) kraven i denna standard, b) har införts och underhållits på ett ändamålsenligt sätt. A.9.2.2 Internt revisionsprogram Organisationen ska upprätta, införa och underhålla ett eller flera interna revisionsprogram, vilket innefattar frekvens, metoder, ansvar, planeringskrav och rapportering av interna revisioner. När det interna revisionsprogrammet upprättas ska organisationen beakta de berörda processernas betydelse för miljön, ändringar som påverkar organisationen och resultaten från tidigare revisioner. Organisationen ska a) definiera revisionskriterier och omfattning för varje revision, b) välja revisorer och genomföra revisioner på ett sätt som säkerställer revisionsprocessens objektivitet och oberoende, c) säkerställa att revisionsresultaten rapporteras till relevanta ledningsfunktioner. Organisationen ska bevara dokumenterad information som visar genomförandet av revisionsprogrammet och revisionsresultaten. A.9.3 Ledningens genomgång Högsta ledningen ska med planerade intervall ha en genomgång av organisationens miljöledningssystem för att säkerställa systemets fortsatta lämplighet, tillräcklighet och verkan. Ledningens genomgång ska innefatta beaktande av a) status för åtgärder som beslutats vid ledningens tidigare genomgångar, b) förändringar i 1) externa och interna frågor som är relevanta för miljöledningssystemet, 2) intressenters behov och förväntningar, inklusive bindande krav, 3) dess betydande miljöaspekter, 4) risker och möjligheter, c) i vilken utsträckning organisationens miljömål har uppnåtts, d) information om organisationens miljöprestanda, vilket innefattar trender i fråga om 1) avvikelser och korrigerande åtgärder, 2) resultat från övervakning och mätning, 3) efterlevnad av bindande krav, 4) revisionsresultat, e) resursers tillräcklighet, f) relevant kommunikation från intressenter, inklusive klagomål, g) möjligheter till ständig förbättring. Resultatet av ledningens genomgång ska omfatta — slutsatser om miljöledningssystemet är fortsatt lämpligt, tillräckligt och verkningsfullt, — beslut som rör möjligheter till ständig förbättring, — beslut som rör behov av ändring av miljöledningssystemet, inklusive resurser, — åtgärder, om så behövs, när miljömål inte uppnåtts, — möjligheter att förbättra integrering av miljöledningssystemet i andra verksamhetsprocesser, om så behövs, — eventuella konsekvenser för organisationens strategiska inriktning. Organisationen ska bevara dokumenterad information som visar resultaten av ledningens genomgångar. A.10 Förbättringar A.10.1 Allmänt Organisationen ska fastställa möjligheter till förbättring (se 9.1, 9.2 och 9.3) och genomföra erforderliga åtgärder för att uppnå avsedda resultat med sitt miljöledningssystem. A.10.2 Avvikelse och korrigerande åtgärd När en avvikelse inträffar ska organisationen a) reagera på avvikelsen, och i tillämplig utsträckning: 1) vidta åtgärder för att kontrollera och korrigera den, 2) hantera konsekvenserna, inklusive att mildra negativ miljöpåverkan, b) utvärdera behovet av åtgärder för att eliminera orsakerna till avvikelsen, så att den inte inträffar på nytt eller på annat håll, genom att 1) granska avvikelsen, 2) fastställa orsakerna till avvikelsen, 3) undersöka om liknande avvikelser finns eller skulle kunna inträffa, c) vidta nödvändiga åtgärder, d) granska vilken verkan genomförda korrigerande åtgärder har haft, e) göra ändringar i miljöledningssystemet om det är nödvändigt. Korrigerande åtgärder ska vara lämpliga i förhållande till betydelsen av effekterna av de påträffade avvikelserna, inklusive miljöpåverkan. Organisationen ska bevara dokumenterad information som visar — arten av avvikelser och åtgärder som vidtagits i efterhand, — resultaten av korrigerande åtgärder. A.10.3 Ständig förbättring Organisationen ska, för att förbättra miljöprestandan, ständigt förbättra lämpligheten, tillräckligheten och verkan av sitt miljöledningssystem. |
|
(1)
Texten i nationell standard återges i denna bilaga med tillstånd av CEN. Den fullständiga texten av nationell standard kan köpas från de nationella standardiseringsorgan som förtecknas på CEN:s officiella webbplats. Alla former av återgivande av denna bilaga för kommersiella ändamål är förbjudna. |
BILAGA III
INTERN MILJÖREVISION
1. Revisionsprogram och revisionsfrekvens
1.1 Revisionsprogram
Revisionsprogrammet ska garantera att organisationens ledning erhåller den information som den behöver för att se över organisationens miljöprestanda och miljöledningssystemets effektivitet, och kunna visa att detta är under kontroll.
1.2 Revisionsprogrammets mål
I målen ska framför allt ingå en utvärdering av det ledningssystem som används, av överensstämmelsen med organisationens miljöpolicy och miljöprogram samt uppfyllande av rättsliga och andra krav med avseende på miljön.
1.3 Revisionsprogrammets omfattning
Den totala omfattningen av varje revision eller, i förekommande fall, av varje del av en revisionsperiod ska klart definieras och det ska särskilt framgå
vilka områden som ska utvärderas,
vilka verksamheter som ska revideras,
vilka miljökriterier som ska beaktas,
vilka perioder som revisionen ska omfatta.
I miljörevisionen ska ingå en bedömning av de faktauppgifter som är nödvändiga för att kunna utvärdera miljöprestanda.
1.4 Revisionsfrekvens
Revisionen eller revisionsperioden, som omfattar organisationens hela verksamhet, ska avslutas, beroende på omständigheterna, inom en tidsrymd av högst tre år, eller fyra år om det undantag som föreskrivs i artikel 7 är tillämpligt. Hur ofta en verksamhet revideras kommer att variera beroende på
verksamhetens art, omfattning och komplexitet,
betydelsen av aktuell miljöpåverkan,
hur viktiga och angelägna de problem är som konstaterats vid tidigare revisioner,
tidigare miljöproblem i samband med verksamheten.
Mer komplexa verksamheter med mer betydande miljöpåverkan ska revideras oftare.
Organisationerna ska dessutom genomföra revisioner åtminstone årligen, eftersom detta bidrar till att visa organisationens ledning och miljökontrollanten att man har grepp om de avgörande miljöaspekterna.
Organisationen ska genomföra revisioner av följande aspekter:
Organisationens miljöprestanda.
Efterlevnad av tillämpliga rättsliga och andra krav med avseende på miljön.
2. Revisionsarbetet
Revisionsarbetet ska omfatta diskussioner med personal rörande miljöprestanda, inspektion av driftsförhållanden och utrustning samt genomgång av dokument, förfarandebeskrivningar och annat relevant material. Denna verksamhet ska genomföras i syfte att bedöma miljöpåverkan av den verksamhet som granskas, för att fastställa om den är förenlig med gällande standarder, regler och övergripande och detaljerade miljömål. Den ska också klargöra huruvida det system som inrättats för att hantera miljöansvar och prestanda är effektivt och ändamålsenligt och kommer därför att omfatta bland annat stickprovskontroller av efterlevnaden av dessa kriterier för att avgöra effektiviteten i ledningssystemet överlag.
I revisionsarbetet ska särskilt ingå
att skaffa sig kännedom om ledningssystemen,
att bedöma ledningssystemens starka och svaga sidor,
att samla in underlag för att visa i vilka avseenden ledningssystemet fungerar respektive inte fungerar som det ska,
att utvärdera resultaten av revisionen,
att förbereda slutsatser av revisionen,
att rapportera resultaten och slutsatserna av revisionen.
3. Rapportering av resultat och slutsatser av revisionen
Det grundläggande syftet med en skriftlig revisionsrapport är att
visa revisionens omfattning,
informera ledningen om hur organisationens miljöpolicy efterlevs och om organisationens miljöutveckling,
informera ledningen om hur lagstadgade krav och andra miljökrav efterlevs och om vilka åtgärder som har vidtagits för att se till att efterlevnad uppnås.
informera ledningen om hur effektiva och pålitliga de åtgärder som har vidtagits är när det gäller att övervaka och minska organisationens miljöpåverkan,
att vid behov påvisa eventuella behov av korrigerande åtgärder.
Den skriftliga rapporten ska inbegripa den information som är nödvändig för att uppfylla dessa mål.
BILAGA IV
MILJÖRAPPORTERING
A. Inledning
Miljöinformation ska läggas fram på ett tydligt och sammanhängande sätt och bör helst finnas tillgänglig i elektroniskt format. Organisationen ska fastställa det lämpligaste formatet för att göra denna information tillgänglig för berörda parter på ett användarvänligt sätt.
B. Miljöredovisning
Miljöredovisningen ska åtminstone innehålla de element och uppfylla de minimikrav som anges nedan.
En sammanfattning av organisationens verksamhet, produkter och tjänster, organisationens relation till eventuella moderorganisationer och en klar och entydig beskrivning av Emas-registreringens omfattning, inklusive en förteckning över de anläggningar som omfattas av denna registrering.
Organisationens miljöpolicy och en kort beskrivning av den förvaltningsstruktur som ligger till grund för organisationens miljöledningssystem.
En beskrivning av alla betydande direkta och indirekta miljöaspekter som resulterar i betydande miljöpåverkan från organisationens sida, en kort beskrivning av den metod som använts för att fastställa deras betydelse och en förklaring av arten av påverkan i relation till dessa aspekter.
En beskrivning av de övergripande och detaljerade miljömålen satta i relation till de betydande miljöaspekterna och den betydande miljöpåverkan.
En beskrivning av de åtgärder som vidtagits och planeras för att förbättra miljöprestanda, uppnå de övergripande och detaljerade målen och säkerställa efterlevnaden av lagstadgade miljökrav.
I förekommande fall ska hänvisning göras till relevant bästa miljöledningspraxis som presenteras i de sektorspecifika referensdokument som avses i artikel 46.
En sammanfattning av tillgängliga uppgifter om organisationens miljöprestanda med avseende på dess betydande miljöpåverkan.
Rapporteringen ska avse både de kärnindikatorer för miljöprestanda och de specifika indikatorer för miljöprestanda som anges i avsnitt C. Om övergripande och detaljerade miljömål finns ska respektive uppgifter rapporteras.
En hänvisning till de huvudsakliga rättsliga bestämmelser som ska beaktas av organisationen för att säkerställa efterlevnaden av lagstadgade miljökrav samt en försäkran om efterlevnad av bestämmelserna.
En bekräftelse avseende kraven i artikel 25.8, miljökontrollantens namn och ackrediterings- eller licensnummer samt datum för godkännandet. Den deklaration som avses i bilaga VII undertecknad av miljökontrollanten får användas i stället.
Den uppdaterade miljöredovisningen ska åtminstone innehålla de element och uppfylla de minimikrav som anges i leden e–h.
Organisationer får besluta att i sin miljöredovisning inkludera ytterligare faktauppgifter om organisationens verksamheter, produkter och tjänster eller om deras uppfyllande av specifika krav. All information i miljöredovisningen ska godkännas av miljökontrollanten.
Miljöredovisningen får integreras i andra rapporteringsdokument från organisationen (t.ex. rapporter om förvaltning, hållbarhet eller företagets sociala ansvar). Om den integreras i sådana rapporteringsdokument ska det göras klar åtskillnad mellan godkänd och icke-godkänd information. Miljöredovisningen ska identifieras tydligt (t.ex. genom användning av Emas-logotypen) och dokumentet ska innehålla en kort beskrivning av godkännandeprocessen inom ramen för Emas.
C. Rapportering baserad på indikatorer för miljöprestanda och kvalitativ information
1. Inledning
Både i miljöredovisningen och den uppdaterade miljöredovisningen ska organisationerna rapportera om sina betydande direkta och indirekta miljöaspekter med hjälp av de kärnindikatorer för miljöprestanda och de specifika indikatorer för miljöprestanda som anges nedan. Om inga kvantitativa uppgifter finns tillgängliga ska organisationerna rapportera kvalitativ information som beskrivs i punkt 4.
Rapporteringen ska innehålla uppgifter om faktisk input och output. Om tillkännagivandet negativt skulle påverka konfidentialiteten när det gäller organisationens affärs- eller industriinformation, där sådan konfidentialitet föreskrivs i nationell lag eller gemenskapslagstiftning för att skydda ett rättmätigt ekonomiskt intresse, får organisationen indexera denna information i sin rapportering, t.ex. genom att fastställa ett basår (med index 100) som utvecklingen av faktisk input/output hänför sig till.
Indikatorerna ska
ge en korrekt värdering av organisationens miljöprestanda,
vara lättförståeliga och entydiga,
möjliggöra årliga jämförelser för att bedöma om organisationens miljöprestanda har förbättrats, för att möjliggöra denna jämförelse ska rapporteringen omfatta minst 3 års verksamhet, under förutsättning att uppgifterna finns tillgängliga,
i förekommande fall möjliggöra jämförelse med referenstal inom den aktuella sektorn, det aktuella landet eller den aktuella regionen,
möjliggöra en jämförelse med tillämpliga lagstadgade krav.
Till stöd för detta ska organisationen kortfattat definiera vad som omfattas (inbegripet organisatoriska och materiella gränser, tillämplighet och beräkningsmetod) av varje indikator.
2. Kärnindikatorer för miljöprestanda
Kärnindikatorerna är inriktade på prestanda inom följande viktiga miljöområden:
Energi.
Material.
Vatten.
Avfall.
Markanvändning med avseende på biologisk mångfald.
Utsläpp.
Rapportering om kärnindikatorer för miljöprestanda är en skyldighet. En organisation får dock utvärdera relevansen av dessa indikatorer inom ramen för sina betydande miljöaspekter och miljöpåverkan. Om en organisation kommer fram till att en eller flera kärnindikatorer inte är relevanta för dess betydande miljöaspekter och miljöpåverkan, får den välja att inte rapportera om dessa kärnindikatorer. I så fall ska organisationen i miljöredovisningen inkludera en tydlig och motiverad förklaring till detta.
Varje kärnindikator består av följande:
En siffra A som anger sammanlagd årlig input/output inom ett visst område.
En siffra B som anger ett årligt referensvärde som motsvarar organisationens verksamhet.
En siffra R som anger förhållandet A/B.
Varje organisation ska rapportera alla tre element för varje indikator.
Sammanlagd årlig input/output inom ett visst område, siffra A, ska rapporteras enligt följande:
Om energi
Denna sista post ska endast rapporteras om den sammanlagda energi som producerats av organisationen från förnybara energikällor avsevärt överstiger den sammanlagda förnybara energi som förbrukats av organisationen, eller om den förnybara energi som producerats av organisationen inte utnyttjats av organisationen.
Om olika typer av energi förbrukas eller, i fråga om förnybar energi, produceras (t.ex. el, värme, bränsle eller annat) ska deras årliga förbrukning eller produktion rapporteras separat på lämpligt sätt.
Energi bör helst uttryckas i kWh, MWh, GJ eller andra måttenheter som vanligen används för att rapportera typen av energi som förbrukats eller producerats.
Om material
Om olika typer av material används bör deras årliga massflöde rapporteras separat på lämpligt sätt.
Om vatten
Om avfall
Om markanvändning med avseende på biologisk mångfald
En ”naturorienterad yta” är en yta som främst är avsedd för bevarande eller restaurering av natur. Naturorienterade ytor kan finnas inom anläggningen och inbegriper tak, fasader, vattendränering och andra element som har utformats, anpassats eller som förvaltas i syfte att främja biologisk mångfald. Naturorienterade ytor kan också vara belägna utanför organisationens anläggning under förutsättning att ytan ägs eller förvaltas av organisationen och i första hand är avsedd att främja biologisk mångfald. Samförvaltade ytor avsedda att främja biologisk mångfald kan också beskrivas, under förutsättning att samförvaltningens omfattning beskrivs tydligt.
En ”hårdgjord yta” är en yta där den ursprungliga marken har täckts (t.ex. vägar) och därmed gjorts ogenomtränglig. Denna ogenomtränglighet kan medföra miljöpåverkan.
Om utsläpp
Organisationen bör överväga att rapportera sina utsläpp av växthusgaser enligt en fastställd metod, t.ex. Greenhouse Gas Protocol.
Det årliga referensvärde som motsvarar organisationens verksamhet, siffra B, ska väljas och rapporteras på grundval av följande krav:
Siffra B ska
vara begriplig,
vara en siffra som bäst motsvarar organisationens totala årliga verksamhet,
möjliggöra en korrekt beskrivning av organisationens miljöprestanda, med beaktande av organisationens särdrag och verksamhet,
vara ett gemensamt referensvärde för den sektor som organisationen verkar inom, såsom följande exempel:
säkerställa att rapporterade indikatorer är jämförbara över tiden. När siffra B väl definierats ska den användas i kommande miljöredovisningar.
Förändringar av siffra B ska förklaras i miljöredovisningen. Vid en förändring av siffra B ska organisationen säkerställa att siffran kan jämföras över minst tre år genom omräkning av indikatorerna för föregående år i enlighet med den omdefinierade siffran B.
3. Specifika indikatorer för miljöprestanda
Varje organisation ska också årligen rapportera om sin prestanda när det gäller betydande direkta och indirekta miljöaspekter och miljökonsekvenser som är förknippade med dess kärnverksamhet, som är mätbara och verifierbara, och som inte redan omfattas av kärnindikatorerna.
Rapportering om dessa indikatorer ska ske i enlighet med de krav som anges i inledningen till detta avsnitt.
I förekommande fall ska organisationen ta hänsyn till sektorspecifika referensdokument som avses i artikel 46 för att underlätta identifieringen av relevanta sektorspecifika indikatorer.
4. Rapportering av betydande miljöaspekter på grundval av kvalitativ information
Om inga kvantitativa uppgifter finns tillgängliga för att rapportera betydande direkta eller indirekta miljöaspekter ska organisationerna rapportera sina prestanda på grundval av kvalitativ information.
D. Lokal ansvarighet
Organisationer som är registrerade i Emas kan vilja ta fram en samlad miljöredovisning som omfattar flera anläggningar på olika geografiska platser.
Eftersom syftet med Emas är att säkerställa lokal ansvarighet, ska organisationerna se till att varje anläggnings betydande miljöpåverkan klart identifieras och beskrivs i den samlade miljöredovisningen.
E. Allmänhetens tillgång till information
Organisationen ska säkerställa att den kan visa för miljökontrollanten att alla som är intresserade av organisationens miljöprestanda enkelt och kostnadsfritt får tillgång till den information som krävs enligt avdelning B och C. För att skapa denna öppenhet bör miljöredovisningen helst vara allmänt tillgänglig på organisationens webbplats.
Organisationen ska säkerställa att denna information en enskild anläggning eller organisation offentliggörs på (ett av) de officiella språken i den medlemsstat eller det tredjeland där anläggningen eller organisationen är belägen.
I fråga om en samlad miljöredovisning ska organisationen dessutom säkerställa att (för registrering) denna information finns på (ett av) de officiella språken i den medlemsstat där organisationen är registrerad eller på (ett av) unionens officiella språk som avtalats med det behöriga organ som ansvarar för registreringen.
Miljöredovisningen får också göras tillgänglig på ytterligare språk förutsatt att innehållet i det översatta dokumentet stämmer överens med innehållet i den ursprungliga miljöredovisning som godkänts av en miljökontrollant och att det klart anges att det är en översättning av det godkända dokumentet.
BILAGA V
EMAS-LOGOTYPEN
1. |
Logotypen får användas på samtliga 24 språk förutsatt att följande lydelse används:
|
2. |
Logotypen ska användas antingen
—
i tre färger (Pantone 355 grön; Pantone 109 gul; Pantone 286 blå),
—
i svart,
—
i vitt, eller
—
i en gråskala.
|
BILAGA VI
INFORMATIONSKRAV FÖR REGISTRERING
(Dessa uppgifter ska lämnas i tillämpliga fall)
1. ORGANISATION |
|
Namn |
… |
Adress |
… |
Ort |
… |
Postnummer |
… |
Land/delstat/region/självstyrande region |
… |
Kontaktperson |
… |
Telefon |
… |
Fax |
… |
E-post |
… |
Webbadress |
… |
Offentlig tillgång till miljöredovisningen eller den uppdaterade miljöredovisningen |
|
a) i utskriven form |
… |
b) i elektronisk form |
… |
Registreringsnummer |
… |
Registreringsdatum |
… |
Datum för tillfällig avregistrering |
… |
Datum för avregistrering |
… |
Datum för nästa miljöredovisning |
… |
Datum för nästa uppdaterade miljöredovisning |
… |
Begäran om undantag enligt artikel 7 JA - NEJ |
… |
Verksamhetens Nace-kod |
… |
Antal anställda |
… |
Omsättning eller balansomslutning |
… |
2. ANLÄGGNING |
|
Namn |
… |
Adress |
… |
Postnummer |
… |
Ort |
… |
Land/delstat/region/självstyrande region |
… |
Kontaktperson |
… |
Telefon |
… |
Fax |
… |
E-post |
… |
Webbadress |
… |
Offentlig tillgång till miljöredovisningen eller den uppdaterade miljöredovisningen |
|
a) i utskriven form |
… |
b) i elektronisk form |
… |
Registreringsnummer |
… |
Registreringsdatum |
… |
Datum för tillfällig avregistrering |
… |
Datum för avregistrering |
… |
Datum för nästa miljöredovisning |
… |
Datum för nästa uppdaterade miljöredovisning |
… |
Begäran om undantag enligt artikel 7 JA - NEJ |
… |
Verksamhetens Nace-kod |
… |
Antal anställda |
… |
Omsättning eller balansomslutning |
… |
3. MILJÖKONTROLLANT |
|
Miljökontrollantens namn |
… |
Adress |
… |
Postnummer |
… |
Ort |
… |
Land/delstat/region/självstyrande region |
… |
Telefon |
… |
Fax |
… |
E-post |
… |
Ackrediteringens eller licensens registreringsnummer |
… |
Ackrediteringens eller licensens omfång (Nace-kod) |
… |
Ackrediterings- eller licensieringsorgan |
… |
Utfärdad i … den …/…/20 |
… |
Underskrift av företrädare för organisationen |
… |
BILAGA VII
MILJÖKONTROLLANTENS DEKLARATION AV KONTROLL OCH GODKÄNNANDE
… (namn).
med Emas miljökontrollantregistreringsnummer …
som är ackrediterad eller licensierad för … (Nace-kod)
deklarerar härmed ha kontrollerat att anläggningen/anläggningarna eller hela organisationen enligt miljöredovisningen/den uppdaterade miljöredovisningen ( *1 ) från organisation … (namn)
med registreringsnummer (i förekommande fall) …
uppfyller alla krav i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas).
Med min underskrift förklarar jag att
Detta dokument är inte likvärdigt med en Emas-registrering. Emas-registrering kan endast beviljas av ett behörigt organ enligt förordning (EG) nr 1221/2009. Detta dokument ska inte användas självständigt som ett meddelande till allmänheten.
Utfärdad i … den …/…/20..
Underskrift
BILAGA VIII
JÄMFÖRELSETABELL
Förordning (EG) nr 761/2001 |
Denna förordning |
Artikel 1.1 |
Artikel 1 |
Artikel 1.2 a |
— |
Artikel 1.2 b |
— |
Artikel 1.2 c |
— |
Artikel 1.2 d |
— |
Artikel 2 a |
Artikel 2.1 |
Artikel 2 b |
— |
Artikel 2 c |
Artikel 2.2 |
Artikel 2 d |
— |
Artikel 2 e |
Artikel 2.9 |
Artikel 2 f |
Artikel 2.4 |
Artikel 2 g |
Artikel 2.8 |
Artikel 2 h |
Artikel 2.10 |
Artikel 2 i |
Artikel 2.11 |
Artikel 2 j |
Artikel 2.12 |
Artikel 2 k |
Artikel 2.13 |
Artikel 2 l |
Artikel 2.16 |
Artikel 2 l i |
— |
Artikel 2 l ii |
— |
Artikel 2 m |
— |
Artikel 2 n |
Artikel 2.17 |
Artikel 2 o |
Artikel 2.18 |
Artikel 2 p |
— |
Artikel 2 q |
Artikel 2.20 |
Artikel 2 r |
— |
Artikel 2 s första stycket |
Artikel 2.21 |
Artikel 2 s andra stycket |
— |
Artikel 2 t |
Artikel 2.22 |
Artikel 2 u |
— |
Artikel 3.1 |
— |
Artikel 3.2 a första stycket |
Artikel 4.1a och b |
Artikel 3.2 a andra stycket |
Artikel 4.3 |
Artikel 3.2 b |
Artikel 4.1 c |
Artikel 3.2 c |
Artikel 4.1 d |
Artikel 3.2 d |
Artikel 4.5 |
Artikel 3.2 e |
Artikel 5.2 första stycket, artikel 6.3 |
Artikel 3.3 a |
Artikel 6.1 a |
Artikel 3.3 b första meningen |
Artikel 6.1 b och c |
Artikel 3.3 b andra meningen |
Artikel 7.1 |
Artikel 4.1 |
— |
Artikel 4.2 |
Artikel 51.2 |
Artikel 4.3 |
— |
Artikel 4.4 |
— |
Artikel 4.5 första meningen |
Artikel 25.10 första stycket |
Artikel 4.5 andra meningen |
Artikel 25.10 andra stycket andra meningen |
Artikel 4.6 |
Artikel 41 |
Artikel 4.7 |
— |
Artikel 4.8 första stycket |
Artikel 30.1 |
Artikel 4.8 andra stycket |
Artikel 30.3 och 30.5 |
Artikel 4.8 tredje stycket första och andra meningen |
Artikel 31.1 |
Artikel 4.8 tredje stycket sista meningen |
Artikel 31.2 |
Artikel 5.1 |
Artikel 11.1 första stycket |
Artikel 5.2 |
Artikel 11.3 |
Artikel 5.3 första meningen |
Artikel 12.1 |
Artikel 5.3 andra meningen första strecksatsen |
Artikel 12.1 a |
Artikel 5.3 andra meningen andra strecksatsen |
Artikel 12.1 b |
Artikel 5.4 |
Artikel 11.1 andra och tredje styckena |
Artikel 5.5 första meningen |
Artikel 16.1 |
Artikel 5.5 andra meningen |
Artikel 16.3 första meningen |
Artikel 5.5 tredje meningen |
Artikel 17.1 |
Artikel 5.5 fjärde meningen |
Artikel 16.3 andra stycket och artikel 16.4 andra stycket |
Artikel 6.1 |
Artikel 13.1 |
Artikel 6.1 första strecksatsen |
Artikel 13.2 a och artikel 5.2 a |
Artikel 6.1 andra strecksatsen |
Artikel 13.2 a och artikel 5.2 c |
Artikel 6.1 tredje strecksatsen |
Artikel 13.2 f och artikel 5.2 d |
Artikel 6.1 fjärde strecksatsen |
Artikel 13.2 c |
Artikel 6.1 andra stycket |
Artikel 13.2 första meningen |
Artikel 6.2 |
Artikel 15.3 |
Artikel 6.3 första strecksatsen |
Artikel 15.3 a |
Artikel 6.3 andra strecksatsen |
Artikel 15.3 b |
Artikel 6.3 tredje strecksatsen |
— |
Artikel 6.3 sista meningen |
Artikel 15.8 |
Artikel 6.4 första stycket |
Artikel 15.2 |
Artikel 6.4 andra stycket |
Artikel 15.4 |
Artikel 6.5 första meningen |
Artikel 15.6 |
Artikel 6.5 andra meningen |
Artikel 15.8 och 15.9 |
Artikel 6.6 |
Artikel 15.10 |
Artikel 7.1 |
Artikel 28.8 |
Artikel 7.2 första meningen |
Artikel 12.2 |
Artikel 7.2 andra meningen |
Artikel 12.3 |
Artikel 7.3 |
Artikel 42.2 a |
Artikel 8.1 första meningen |
Artikel 10.1 |
Artikel 8.1 andra meningen |
Artikel 10.2 |
Artikel 8.2 |
— |
Artikel 8.3 första stycket |
Artikel 10.4 |
Artikel 8.3 andra stycket |
— |
Artikel 9.1, inledningsfrasen |
Artikel 4.3 |
Artikel 9.1 a |
Artikel 45.4 |
Artikel 9.1 b |
Artikel 45.4 |
Artikel 9.1 andra stycket |
Artikel 45.5 |
Artikel 9.2 |
— |
Artikel 10.1 |
— |
Artikel 10.2 första stycket |
Artikel 38.1 och 38.2 |
Artikel 10.2 andra stycket första meningen |
Artikel 41 |
Artikel 10.2 andra stycket andra meningen |
Artikel 47 |
Artikel 11.1 första stycket |
Artikel 36 |
Artikel 11.1 första strecksatsen |
Artikel 36 a |
Artikel 11.1 andra strecksatsen |
Artikel 36 c |
Artikel 11.1 tredje strecksatsen |
Artikel 36 b |
Artikel 11.1 andra stycket första meningen |
Artikel 37.1 |
Artikel 11.1 andra stycket andra meningen |
— |
Artikel 11.1 andra stycket tredje meningen |
Artikel 37.2 |
Artikel 11.1 andra stycket fjärde meningen |
Artikel 37.3 |
Artikel 11.2 |
Artikel 43.2 |
Artikel 11.3 första meningen |
Artikel 41.2 |
Artikel 11.3 andra meningen |
Artikel 47 |
Artikel 12.1 a |
— |
Artikel 12.1 b |
Artikel 35.1 |
Artikel 12.1 andra stycket |
— |
Artikel 12.2 |
Artikel 41.2 |
Artikel 12.3 |
— |
Artikel 13 |
Artikel 40.1 |
Artikel 14.1 |
Artikel 49.1 |
Artikel 14.2 |
— |
Artikel 14.3 |
— |
Artikel 15.1 |
Artikel 50 |
Artikel 15.2 |
Artikel 48 |
Artikel 15.3 |
— |
Artikel 16.1 |
Artikel 39.1 |
Artikel 16.2 |
Artikel 42.2 |
Artikel 17.1 |
— |
Artikel 17.2, 17.3 och 17.4 |
Artikel 51.2 |
Artikel 17.5 |
— |
Artikel 18 |
Artikel 52 |
( 1 ) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).
( 3 ) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.
( 4 ) EGT L 247, 17.9.2001, s. 24.
( 5 ) EUT L 70, 9.3.2006, s. 63.
( *1 ) Stryk det som inte är tillämpligt.