Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2 och artiklarna 55 och 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 1 ),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 2 ), och

av följande skäl:

(1)	Medlemsstaterna är fortfarande ensamt ansvariga för den nationella säkerheten, både vad gäller försvar och säkerhet.

(2)	För att förstärka den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basen och utveckla den behövliga militära kapaciteten för att genomföra EU:s säkerhets- och försvarspolitik är det nödvändigt att stegvis upprätta en europeisk marknad för försvarsmateriel.

(3)

Medlemsstaterna är överens om behovet att främja, utveckla och upprätthålla den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basen som bör vara kapacitetsorienterad, kompetent och konkurrenskraftig. För att uppnå detta syfte kan medlemsstaterna enligt gemenskapslagstiftningen använda olika verktyg för att skapa en verklig europeisk marknad för försvarsmateriel och rättvisa konkurrensvillkor på både europeisk och global nivå. De bör också bidra till en djupgående utveckling av mångfalden inom den europeiska leverantörsbasen på försvarsområdet, särskilt genom att stödja de små och medelstora företagens och de icke-traditionella leverantörernas delaktighet i den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basen, och genom att främja industriellt samarbete och främja effektiva och smidiga underleverantörer på lägre nivå. I detta sammanhang bör medlemsstaterna beakta kommissionens tolkningsmeddelande av den 7 december 2006 om tillämpningen av artikel 296 i fördraget på området för försvarsupphandlingar och kommissionens meddelande av den 5 december 2007 om en strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri.

(4)

Uppbyggnaden av en europeisk marknad för försvarsmateriel förutsätter att en för detta ändamål anpassad rättslig ram upprättas. På upphandlingsområdet kräver detta en samordning av upphandlingsförfarandena som uppfyller medlemsstaternas krav på säkerhet och som är förenlig med deras skyldigheter enligt fördraget.

(5)

För att uppnå detta mål uppmanade Europaparlamentet kommissionen i sin resolution av den 17 november 2005 om grönboken om försvarsupphandlingar ( 3 ) att utarbeta ett direktiv som särskilt beaktar medlemsstaternas säkerhetsintressen, vidareutvecklar den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, bidrar till att stärka sammanhållningen inom Europa och bevarar unionens karaktär av ”civil makt”.

(6)	Bättre samordning av tilldelningsförfarandena, exempelvis för kontrakt rörande logistiktjänster, transport och magasinering skulle också kunna bidra till att sänka försvarssektorns kostnader och till att avsevärt reducera sektorns påverkan på miljön.

(7)

Dessa förfaranden bör avspegla unionens globala syn på säkerhet, som avspeglar utvecklingen i den strategiska omgivningen. Framväxten av asymmetriska och gränsöverskridande hot har nämligen lett till att gränserna mellan extern och intern säkerhet respektive militär och icke-militär säkerhet gradvis har suddats ut.

(8)	Försvars- och säkerhetsutrustning är av avgörande betydelse såväl för medlemsstaternas säkerhet och suveränitet som för unionens självständighet. Inköpen av varor, tjänster och entreprenader inom försvars- och säkerhetssektorerna är följaktligen ofta av känslig karaktär.

(9)

Detta ger upphov till särskilda krav, särskilt på områdena för försörjningstrygghet och informationssäkerhet. Dessa krav gäller särskilt för inköp av vapen, ammunition och krigsmateriel, samt tjänster och entreprenader som har direkt samband med dessa, avsedda för de väpnade styrkorna, men även vissa särskilt känsliga inköp på det icke-militära säkerhetsområdet. Frånvaron av unionsomfattande ordningar på dessa områden utgör ett hinder för öppenheten på försvars- och säkerhetsmarknaderna mellan medlemsstaterna. Detta måste åtgärdas så snabbt som möjligt. Särskilt lämpligt vore det med en unionsomfattande ordning för informationssäkerhet, som inbegriper ett ömsesidigt erkännande av nationella säkerhetskontrollsystem och möjliggörande av utbyte av sekretessbelagd information mellan de upphandlande myndigheterna eller enheterna och de europeiska företagen. Samtidigt bör medlemsstaterna vidta konkreta åtgärder för att förbättra försörjningstryggheten mellan dem, för att stegvis inrätta ett system som erbjuder lämpliga garantier.

(10)

I detta direktiv bör med militär utrustning särskilt avses de produkttyper som tas upp i förteckningen över vapen, ammunition och krigsmateriel som antogs av rådet i dess beslut 255/58 av den 15 april 1958 ( 4 ) och endast vid införlivandet av detta direktiv får medlemsstaterna välja att uteslutande använda sig av den förteckningen. Denna förteckning omfattar endast utrustning som är utformad, framtagen och framställd speciellt för militär användning. Förteckningen är emellertid generisk och ska tolkas i vid mening mot bakgrund av att tekniken, upphandlingsförfarandena och de militära kraven utvecklas, vilket innebär att nya typer av utrustning utvecklas, exempelvis på grundval av unionens gemensamma militära förteckning. I detta direktiv bör begreppet militär utrustning också omfatta produkter som, även om de ursprungligen utformades för civilt bruk, senare har anpassats efter militära syften för att användas som vapen, ammunition eller krigsmateriel.

(11)

Detta direktiv bör även gälla för upphandlingar på området för icke-militär säkerhet när det gäller upphandlingar som påminner om och är lika känsliga som försvarsupphandlingar. Detta kan särskilt vara fallet på områden där militära och icke-militära styrkor samarbetar för att uppnå samma mål och/eller där syftet med upphandlingen är att se till att säkerheten i unionen och/eller medlemsstaterna på eller utanför deras egna territorier skyddas mot allvarliga hot från icke-militära och/eller icke-statliga aktörer. Det kan exempelvis handla om uppdrag rörande gränsskydd, polisverksamhet och krishanteringsinsatser.

(12)

Detta direktiv bör ta hänsyn till den upphandlande myndighetens eller enhetens behov under produktens hela livslängd, det vill säga forskning och utveckling, industriell utformning, tillverkning, reparation, modernisering, ändring, underhåll, logistik, utbildning, testning, återkallande och bortskaffande. Dessa skeden inbegriper exempelvis studier, utvärdering, lagring, transport, integrering, underhåll, demontering, förstörelse och alla övriga åtgärder som vidtas efter det ursprungliga utformandet. Vissa kontrakt kan inbegripa tillhandahållande av delar, komponenter och/eller underenheter som ska ingå i eller fogas till produkter, och/eller tillhandahållande av särskilda verktyg, testutrustningar eller support.

(13)

I detta direktiv bör forskning och utveckling omfatta grundforskning, tillämpad forskning och experimentell utveckling. Grundforskning utgörs av försöksverksamhet eller teoretiskt arbete som huvudsakligen syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta, och som inte syftar till någon direkt praktisk tillämpning. Tillämpad forskning utgörs även av ursprungliga arbeten som genomförs för att förvärva ny kunskap. Den inriktas emellertid i första hand på ett visst konkret ändamål eller syfte. Experimentell utveckling utgörs av arbete som grundas på befintlig kunskap som erhållits genom forskning och/eller praktisk erfarenhet för att kunna påbörja tillverkningen av nya material, produkter eller anordningar, skapa nya processer, system och tjänster eller avsevärt förbättra befintliga processer, system och tjänster. Experimentell utveckling kan inbegripa utformning av tekniska demonstratorer, det vill säga verktyg för att demonstrera ett nytt koncepts eller en ny tekniks funktion i en relevant eller typisk miljö.

Forskning och utveckling omfattar inte utformandet och erkännandet av prototyper, verktyg och industriteknik, industridesign eller tillverkning före produktionsfasen.

(14)

Detta direktiv bör ta hänsyn till den upphandlande myndighetens eller enhetens behov av byggentreprenader och tjänster som, utan att ha någon direkt koppling till tillhandahållandet av militär utrustning eller utrustning av känslig karaktär, är nödvändiga för att uppfylla vissa militära krav eller säkerhetskrav.

(15)

Tilldelning av kontrakt som ingås i medlemsstaterna av upphandlande enheter som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ( 5 ) och upphandlande myndigheter som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster ( 6 ) omfattas av kravet på respekt för principerna i fördraget, särskilt principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet och principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de principer som följer av dessa, t.ex. principen om likabehandling, principen om icke-diskriminering, principen om ömsesidigt erkännande, proportionalitetsprincipen och öppenhetsprincipen.

Kraven beträffande öppenhet och konkurrens för kontrakt som ligger under de tröskelvärden som fastställts för tillämpningen av detta direktiv bör fastställas av medlemsstaterna i enlighet med dessa principer med särskild hänsyn till eventuella gränsöverskridande intressen. Medlemsstaterna bör särskilt fastställa hur sådana kontrakt bör tilldelas.

För kontrakt över ett visst värde är det dock tillrådigt att upprätta bestämmelser om samordning inom gemenskapen av nationella förfaranden för tilldelning av sådana kontrakt på grundval av dessa principer, för att garantera att de får effekt och att upphandlingarna öppnas för konkurrens. Bestämmelserna om samordning bör därför tolkas i överensstämmelse med såväl ovannämnda regler och principer som andra bestämmelser i fördraget.

(16)

I artiklarna 30, 45, 46, 55 och 296 i fördraget föreskrivs specifika undantag från tillämpningen av fördragets principer och, följaktligen, från tillämpningen av den sekundärlagstiftning som utgår från dessa. Härav följer att ingen bestämmelse i detta direktiv får förbjuda att åtgärder införs eller tillämpas som skulle visa sig vara nödvändiga för att skydda de intressen som erkänns som berättigade enligt dessa bestämmelser i fördraget.

Detta betyder särskilt att direktivet inte behöver tillämpas vid tilldelning av kontrakt som omfattas av direktivets tillämpningsområde om detta är motiverat av skäl som rör allmän säkerhet eller om det är nödvändigt med hänsyn till skyddet av en medlemsstats väsentliga säkerhetsintressent. Detta kan vara fallet för kontrakt på både försvars- och säkerhetsområdet, som kräver att det ställs så extremt höga krav beträffande försörjningstrygghet eller som är så hemliga och/eller viktiga för den nationella suveräniteten att inte ens de särskilda bestämmelserna i detta direktiv är tillräckliga för att garantera medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen, varvid endast medlemsstaterna själva har behörighet avgöra när sådana föreligger.

(17)

Enligt Europeiska gemenskapernas domstols rättspraxis bör dock möjligheten att utnyttja sådana undantag tolkas på ett sådant sätt att dess effekter inte utsträcks utöver vad som är strikt nödvändigt för att skydda de berättigade intressen som dessa artiklar medger skydd för. Undantaget från tillämpningen av direktivet måste således dels stå i proportion till det eftersträvade målet, dels utgöra minsta möjliga hinder för den fria rörligheten för varor och den fria rörligheten för tjänster.

(18)

Upphandlingar av vapen, ammunition och krigsmateriel som görs av de upphandlande myndigheter eller enheter som är verksamma på försvarsområdet är undantagna från tillämpningsområdet för avtalet om offentlig upphandling som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen (nedan kallat avtalet om offentlig upphandling). Övriga kontrakt som täcks av detta direktiv omfattas inte heller av tillämpningsområdet för avtalet om offentlig upphandling enligt artikel XXIII i detta. Artikel 296 i fördraget och artikel XXIII.1 i avtalet om offentlig upphandling har olika tillämpningsområden och är föremål för olika standarder för rättslig översyn. Medlemsstaterna kan emellertid åberopa artikel XXIII.1 i avtalet om offentlig upphandling i situationer där artikel 296 i fördraget inte kan åberopas. De båda bestämmelserna måste därför uppfylla olika villkor för att kunna tillämpas.

Detta innebär också att medlemsstaterna, när det specifikt handlar om försvars- och säkerhetsmarknaderna, behåller befogenheten att avgöra huruvida deras upphandlande myndighet eller enhet ska få tillåta att ekonomiska aktörer från tredje land deltar i upphandlingsförfarandena. Medlemsstaterna bör grunda sitt beslut på bästa valuta för pengarna och därvid ta hänsyn till behovet av en globalt konkurrenskraftigeuropeisk försvarsindustriell och teknologisk bas, och till vikten av öppna och rättvisa marknader och ömsesidiga vinster. Medlemsstaterna bör arbeta för allt öppnare marknader. Deras samarbetspartner bör också uppvisa öppenhet, i enlighet med internationellt överenskomna regler, särskilt i fråga om öppen och rättvis konkurrens.

(19)

Ett kontrakt kan bedömas vara ett byggentreprenadkontrakt endast om det specifikt avser utförande av verksamheter som regleras i avsnitt 45 i ”den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling” i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV) ( 7 ) (nedan kallad CPV), även om kontraktet omfattar utförandet av andra tjänster som är nödvändiga för utförandet av sådana verksamheter. Tjänstekontrakt kan, i vissa fall, inkludera entreprenader. Om sådan byggentreprenad är av underordnad betydelse jämfört med föremålet för upphandlingen, och är en möjlig följd av detta eller kompletterar det, kan den omständigheten att byggentreprenaden ingår i kontraktet emellertid inte anses vara ett tillräckligt skäl för att klassificera kontraktet som byggentreprenadkontrakt.

(20)

Upphandlingar på försvars- och säkerhetsområdet innehåller ofta sekretessbelagda uppgifter som obehöriga av säkerhetsskäl inte får ges tillgång till enligt medlemsstaternas gällande lagar och andra författningar. På det militära området finns det i medlemsstaterna system för att klassificera dessa uppgifter av militära skäl. Vad gäller det icke-militära säkerhetsområdet skiljer sig medlemsstaternas praxis i fall där annan information måste skyddas på liknande sätt. Det är därför lämpligt att använda ett koncept som beaktar medlemsstaternas skiljande praxis och som gör det möjligt att täcka in både det militära och det icke-militära området. Upphandlingskontrakt bör under alla omständigheter i förekommande fall inte strida mot de skyldigheter som följer av kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna ( 8 ) eller mot beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 om antagande av rådets säkerhetsbestämmelser ( 9 ).

Dessutom har medlemsstaterna enligt artikel 296.1 a i fördraget möjlighet att inte tillämpa bestämmelserna i detta direktiv för kontrakt på både försvars- och säkerhetsområdet om tillämpning av detta direktiv skulle innebära att en medlemsstat måste tillhandahålla information vars yppande den anser strida mot sina väsentliga säkerhetsintressen. Detta kan särskilt gälla i de fall då kontrakt är av så känslig natur att till och med dess blotta förekomst måste hemlighållas.

(21)

De upphandlande myndigheterna eller enheterna bör ha rätt att teckna ramavtal och det är således nödvändigt att fastställa en definition av ramavtal och särskilda regler. Enligt dessa regler får en upphandlande myndighet eller enhet, när den ingår ett ramavtal i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv om särskilt offentliggörande, tidsfrister och villkor för anbudsgivning, under ramavtalets löptid ingå kontrakt som grundas på detta ramavtal antingen genom att tillämpa villkoren i ramavtalet eller, om inte samtliga villkor fastställts i förväg, genom att på nytt inbjuda parterna i ramavtalet att lämna anbud utan fastställda villkor. En ny inbjudan att lämna anbud bör genomföras enligt vissa regler som syftar till att garantera den nödvändiga flexibiliteten och iakttagandet av de allmänna principerna, särskilt principen om likabehandling. Ramavtalens löptid bör därför begränsas och bör inte kunna överstiga sju år, utom i fall som är vederbörligen styrkta av de upphandlande myndigheterna eller enheterna.

(22)

Den upphandlande myndigheten eller enheten bör få använda elektroniska upphandlingsförfaranden, dock under förutsättning att det sker i överensstämmelse med bestämmelserna i detta direktiv och principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet. Eftersom användningen av förfarandet med elektroniska auktioner sannolikt kommer att öka bör det införas en gemenskapsdefinition av sådana auktioner och fastställas särskilda regler för dessa för att säkerställa att de genomförs på ett sådant sätt att dessa principer iakttas fullt ut. Det bör därför föreskrivas att de elektroniska auktionerna endast gäller sådana byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt för vilka det kan fastställas exakta specifikationer. Detta kan särskilt gälla i fråga om återkommande varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt. I samma syfte bör det också vara möjligt att fastställa anbudsgivarnas respektive rangordning under hela den elektroniska auktionen. Användningen av elektroniska auktioner ger de upphandlande myndigheterna eller enheterna möjlighet att uppmana anbudsgivarna att erbjuda nya lägre priser och, när kontraktet tilldelas den anbudsgivare som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, även att förbättra andra aspekter av anbudet än priset. För att garantera respekt för öppenhetsprincipen bör endast de aspekter som kan utvärderas automatiskt på elektronisk väg, utan ingripande och/eller bedömning från den upphandlande myndighetens eller enhetens sida, bli föremål för elektronisk auktion, dvs. endast sådana aspekter som kan kvantifieras så att de kan uttryckas i siffror eller procenttal. Däremot bör sådana aspekter av anbudsgivningen som innebär en bedömning av aspekter som inte kan kvantifieras inte bli föremål för elektronisk auktion. Följaktligen bör vissa byggentreprenadkontrakt och tjänstekontrakt som innehåller intellektuella prestationer, såsom projekteringen av byggentreprenader, inte bli föremål för elektronisk auktion.

(23)

Centraliserade inköpsmetoder bidrar till ökad konkurrens och effektivare upphandlingar. Därför bör medlemsstaterna kunna föreskriva att den upphandlande myndigheten eller enheten får anskaffa varor, byggentreprenader och/eller tjänster genom en inköpscentral. Det bör därför införas en gemenskapsdefinition av inköpscentraler och de villkor enligt vilka, i överensstämmelse med principerna om icke-diskriminering och likabehandling, de upphandlande myndigheter och enheter som anskaffar byggentreprenader, varor och/eller tjänster med hjälp av en inköpscentral kan anses ha iakttagit bestämmelserna i detta direktiv. En upphandlande myndighet eller enhet som måste tillämpa direktivet bör under alla omständigheter vara berättigad att agera som inköpscentral. Samtidigt bör medlemsstaterna också ha rätt att utse offentliga europeiska organ som inte omfattas av detta direktiv, som Europeiska försvarsbyrån, till inköpscentral under förutsättning att dessa organ på sådana upphandlingar tillämpar upphandlingsförfaranden som överensstämmer med samtliga bestämmelser i detta direktiv.

(24)

Den upphandlande myndigheten eller enheten kan bli tvungen att tilldela ett enda kontrakt för inköp som delvis omfattas av detta direktiv och där den återstående delen omfattas av antingen direktiv 2004/17/EG eller direktiv 2004/18/EG, eller som inte omfattas av detta direktiv eller direktiv 2004/17/EG eller direktiv 2004/18/EG. Detta gäller när den aktuella upphandlingen av objektiva skäl inte kan delas upp och tilldelas genom olika kontrakt. I dessa fall bör den upphandlande myndigheten eller enheten ha möjlighet att tilldela ett enda kontrakt under förutsättning att beslutet inte fattas i syfte att undvika att kontraktet omfattas av detta direktiv, direktiv 2004/17/EG eller direktiv 2004/18/EG.

(25)

En mångfald olika tröskelvärden för tillämpningen av de samordnade bestämmelserna leder till problem för de upphandlande myndigheterna eller enheterna. Med tanke på det genomsnittliga värdet för kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet bör tröskelvärdena för tillämpningen av detta direktiv anpassas efter de tröskelvärden som de upphandlande enheterna redan måste följa vid tillämpningen av direktiv 2004/17/EG. Tröskelvärdena i detta direktiv bör också ses över och anpassas efter tröskelvärdena i direktiv 2004/17/EG när de sistnämnda tröskelvärdena ändras.

(26)

Vidare bör det anges när detta direktiv inte kan tillämpas på grund av att särskilda upphandlingsregler gäller i kraft av internationella avtal eller överenskommelser mellan medlemsstater och tredjeländer. Enligt vissa avtal om stationering av en medlemsstats trupper i en annan medlemsstat eller i ett tredje land eller om stationering av ett tredje lands trupper i en medlemsstat bör det också vara uteslutet att genomföra upphandlingar enligt detta direktiv. Detta direktiv bör inte tillämpas vare sig för kontrakt som internationella organisationer tilldelar för sin verksamhet eller kontrakt som medlemsstaterna måste tilldela enligt särskilda regler som gäller dessa organisationer.

(27)

Vissa kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet är av så känslig karaktär att det vore olämpligt att tillämpa detta direktiv, trots dess specifika karaktär. Detta gäller upphandlingar som genomförs av underrättelsetjänster, eller upphandlingar för all typ av underrättelseverksamhet, inbegripet kontraspionage, enligt medlemsstaternas definition. Detta gäller också andra inköp av särskilt känslig karaktär som kräver extremt hög sekretess, som exempelvis vissa inköp som avser gränsskydd eller bekämpning av terrorism eller organiserad brottslighet, inköp som har samband med kryptering eller inköp som särskilt avser dold verksamhet eller annan verksamhet av lika känslig karaktär som bedrivs av polis- och säkerhetsstyrkor.

(28)

Medlemsstaterna utför ofta samarbetsprogram för att tillsammans utveckla ny försvarsutrustning. Sådana program är särskilt viktiga därför att de bidrar till att utveckla ny teknik och att dela på de höga forsknings- och utvecklingskostnaderna för komplicerade vapensystem. Vissa av dessa program förvaltas av internationella organisationer, nämligen Gemensamma organisationen för samarbete om försvarsmateriel (OCCAR) och Nato (genom särskilda organ), eller av Europeiska unionens organ, exempelvis Europeiska försvarsbyrån, som därefter tilldelar kontrakt för medlemsstaternas räkning. Detta direktiv bör inte tillämpas på sådana kontrakt. För andra sådana samarbetsprogram tilldelas kontrakt av en medlemsstats upphandlande myndighet eller enhet, vare sig det tilldelas för en eller flera medlemsstaters räkning. Inte heller för sådana kontrakt bör detta direktiv tillämpas.

(29)

Om medlemsstaternas väpnade styrkor eller säkerhetsstyrkor genomför operationer utanför unionens gränser och om det är nödvändigt på grund av operativa krav bör de upphandlande myndigheterna eller enheterna som är verksamma i konfliktområdet tillåtas att inte tillämpa bestämmelserna i detta direktiv när de ingår upphandlingskontrakt med ekonomiska aktörer i det område där operationerna genomförs, och inte heller för civila inköp som har direkt anknytning till genomförandet av dessa operationer.

(30)	Mot bakgrund av försvars- och säkerhetssektorns särskilda karaktär bör utrustning samt arbete och tjänster som en regering köper av en annan regering uteslutas från detta direktivs tillämpningsområde.

(31)	Inom ramen för tjänster har kontrakt för förvärv eller hyra av fast egendom eller rättigheter till sådan egendom särdrag som gör att regler för offentlig upphandling inte bör tillämpas.

(32)	Skiljemanna- och förlikningstjänster tillhandahålls vanligen av organ eller personer som utnämnts eller valts på ett sätt som inte kan underkastas reglerna för offentlig upphandling.

(33)	Finansiella tjänster tilldelas också personer eller organ under förutsättningar som inte är förenliga med tillämpningen av upphandlingsreglerna.

(34)

Enligt artikel 163 i fördraget är stimulans av forskning och teknisk utveckling ett sätt att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapens industri, och öppnandet av upphandlingen av tjänster kommer att bidra till att detta mål nås. Detta direktiv bör inte omfatta medfinansiering av forsknings- och utvecklingsprogram. Andra kontrakt för forsknings- och utvecklingstjänster än sådana som uteslutande är till nytta för den upphandlande myndigheten eller enheten i dess egen verksamhet, förutsatt att de tjänster som tillhandahålls helt bekostas av den upphandlande myndigheten eller enheten, omfattas därför inte av detta direktiv.

(35)

Sysselsättning och arbete är grundläggande faktorer när det gäller att garantera lika möjligheter för alla och bidra till integrering i samhället. Skyddade verkstäder och program för skyddad anställning bidrar härvid effektivt till att människor med funktionshinder kan komma in på eller återvända till arbetsmarknaden. Sådana verkstäder kan emellertid sakna möjlighet att få kontrakt under normala konkurrensförhållanden. Det är därför lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får förbehålla rätten att delta i upphandlingsförfaranden för sådana verkstäder eller föreskriva att kontrakt ska fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning.

(36)

Vid tillämpningen av detta direktiv på tjänstekontrakt som omfattas av direktivets tillämpningsområde och av övervakningsskäl bör tjänsterna delas in i kategorier motsvarande de olika rubrikerna i CPV-klassificeringen och sammanställas i två bilagor, enligt det system som de tillhör. För tjänster i bilaga II bör relevanta bestämmelser i detta direktiv gälla utan att det påverkar tillämpningen av särskilda gemenskapsbestämmelser för de berörda tjänsterna. För att tillämpa bestämmelserna i detta direktiv i stället för bestämmelserna i direktiv 2004/17/EG och direktiv 2004/18/EG måste det emellertid fastställas att servicekontrakten omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv.

(37)

När det gäller tjänstekontrakt bör full tillämpning av detta direktiv under en övergångstid begränsas till kontrakt för vilka direktivets bestämmelser kommer att göra det möjligt att utnyttja alla möjligheter till att öka handeln över gränserna. Kontrakt för andra tjänster måste övervakas under denna övergångsperiod innan beslut fattas om full tillämpning av direktivet.

(38)

De tekniska specifikationer som de upphandlande myndigheterna eller enheterna upprättar bör tillåta att upphandlingen öppnas för konkurrens. Det måste därför vara möjligt att lämna anbud som baseras på olika tekniska lösningar. De tekniska specifikationerna måste följaktligen kunna bygga på prestanda- och funktionskrav. Om det å andra sidan hänvisas till europeisk standard – eller till internationella eller nationella standarder, inbegripet särskilda standarder på försvarsområdet – måste de upphandlande myndigheterna eller enheterna beakta anbud som baseras på andra likvärdiga lösningar. Denna likvärdighet kan bland annat utvärderas i förhållande till krav på samverkansförmåga och operativ effektivitet. För att visa att en lösning är likvärdig bör anbudsgivarna få använda alla former av bevis. Den upphandlande myndigheten eller enheten måste kunna motivera alla beslut om att likvärdighet inte föreligger. Det finns även internationella standardiseringsavtal som syftar till att säkerställa samverkansförmåga mellan stridskrafter och som kan ha vunnit laga kraft i medlemsstaterna. I det fall ett av dessa avtal är tillämpligt, kan de upphandlande myndigheterna eller enheterna kräva att anbuden ska vara förenliga med standarderna som beskrivs i det avtalet. De tekniska specifikationerna bör tydligt anges så att alla anbudsgivare vet vad de krav som den upphandlande myndigheten eller enheten fastställt omfattar.

(39)	Detaljerade tekniska specifikationer och kompletterande information om upphandlingarna måste, såsom är brukligt i medlemsstaterna, finnas i förfrågningsunderlaget för varje upphandling eller i varje motsvarande dokument.

(40)

Potentiella underleverantörer bör inte diskrimineras på grund av nationalitet. När det gäller försvar och säkerhet kan det vara lämpligt för de upphandlande myndigheterna eller enheterna att kräva att den utvalda anbudsgivaren anordnar en öppen och ickediskriminerande konkurrensutsättning då entreprenad läggs ut på tredje part. Detta krav kan tillämpas på alla underleverantörer eller enbart på vissa underleverantörer som valts ut av den upphandlande myndigheten eller enheten.

Dessutom kan det vara lämpligt att komplettera anbudsgivarens rättigheter att anlita underleverantör med den möjlighet som medlemsstaterna har att tillåta eller kräva av sina upphandlande myndigheter eller enheter att be underleverantörer som representerar åtminstone en viss del av värdet i kontraktet att anlita tredjeparter under förbehåll att företagen inte betraktas som tredjeparter. Om en sådan delning krävs bör den utvalda anbudsgivaren lägga ut på entreprenad genom ett öppet och ickediskriminerande urvalsförfarande så att alla intresserade företag har samma möjligheter att dra nytta av fördelarna av underentreprenaden. Samtidigt måste man se till att den utvalda anbudsgivarens försörjningskedja fortsätter att fungera väl. Därför bör den procentandel som kan läggas ut på tredje man på den upphandlande myndighetens eller enhetens begäran återspegla kontraktets mål och värde på ett ändamålsenligt sätt.

Under ett förhandlat förfarande eller en konkurrenspräglad dialog med underleverantörskrav kan den upphandlande myndigheten eller enheten och anbudsgivarna diskutera kraven eller rekommendationerna för underleverantörerna i syfte att se till att den upphandlande myndigheten eller enheten är fullt informerad om effekterna av olika underleverantörsmöjligheter, särskilt vad gäller kostnader, kvalitet eller risk. Under alla omständigheter bör underleverantörer som ursprungligen föreslagits av den utvalda anbudsgivaren fritt kunna delta i konkurrensutsättning för underleverantörer.

När det gäller försvars- och säkerhetsmarknaderna bör medlemsstaterna och kommissionen också uppmuntra utveckling och spridning av bästa praxis mellan medlemsstaterna och den europeiska industrin i syfte att främja fri rörlighet och konkurrenskraft på unionens underleverantörsmarknad, samt effektiva varuleverantörer och en effektiv förvaltning av leverantörer och små och medelstora företag för att få mest valuta för pengarna. Medlemsstaterna bör informera samtliga utvalda anbudsgivare om fördelarna med en öppen och konkurrenskraftig upphandling och ett brett utbud av underleverantörer och utveckla och sprida bästa praxis om förvaltningen av försörjningskedjan på försvars- och säkerhetsmarknaderna.

(41)	Villkoren för fullgörandet av ett kontrakt är förenliga med detta direktiv om de inte är direkt eller indirekt diskriminerande och om de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.

(42)

Villkoren för fullgörande av kontraktet kan särskilt innehålla de upphandlande myndigheternas eller enheternas krav i fråga om informationssäkerhet och försörjningstrygghet. Dessa krav är särskilt viktiga med tanke på den känsliga karaktären på den utrustning som omfattas av detta direktiv och gäller hela försörjningskedjan.

(43)

För att säkerställa informationssäkerhet kan upphandlande myndigheter eller enheter särskilt kräva ett åtagande av både leverantörer och underleverantörer att de skyddar sekretessbelagda uppgifter mot obehörig åtkomst samt ger tillräckligt med information om sin förmåga att göra detta. Om ett gemenskapssystem saknas om informationssäkerhet måste de upphandlande myndigheterna eller enheterna eller medlemsstaterna definiera dessa krav i enlighet med sina nationella lagar och andra bestämmelser och fastställa huruvida de anser att säkerhetskontrollsystem som utfärdats i enlighet med den nationella lagen i en annan medlemsstat är likvärdiga med dem som utfärdats av dess egna behöriga myndigheter.

(44)

Försörjningstrygghet kan innebära många olika krav, inklusive exempelvis företagsinterna bestämmelser mellan dotterbolag och moderbolag när det gäller immateriella rättigheter eller tillhandahållande av viktiga tjänster, underhåll och översyn för att säkerställa stöd för inköpt utrustning under dess hela livscykel.

(45)	Under alla förhållanden bör inget villkor för fullgörande av kontraktet inverka på andra krav än dem som är kopplade till fullgörandet av själva kontraktet.

(46)

Gällande lagar, författningar och kollektivavtal rörande anställningsvillkor och arbetarskydd, på såväl nationell nivå som gemenskapsnivå, är tillämpliga vid fullgörandet av kontrakt om dessa bestämmelser och tillämpningen av dem överensstämmer med gemenskapsrätten. För gränsöverskridande verksamhet, när arbetstagare från en medlemsstat utför tjänster i en annan medlemsstat i samband med fullgörandet av ett kontrakt, fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster ( 10 ) de minimivillkor som måste uppfyllas i värdlandet gentemot de utstationerade arbetstagarna. Om det i nationell rätt ingår bestämmelser i detta avseende, kan det om dessa förpliktelser inte uppfylls betraktas som ett allvarligt fel eller som ett brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik, som kan medföra att den ekonomiska aktören utesluts från upphandlingsförfarandet.

(47)

De upphandlingar som avses i detta direktiv kännetecknas av särskilda krav i fråga om komplexitet, informationssäkerhet och försörjningstrygghet. Att tillfredställa dessa behov kräver ofta fördjupade förhandlingar i samband med tilldelningen av kontrakten. De upphandlande myndigheterna eller enheterna kan följaktligen, förutom det selektiva förfarandet, använda det förhandlade förfarandet med offentliggörande av meddelande om upphandling för de upphandlingar som avses i detta direktiv.

(48)

Upphandlande myndigheter eller enheter som genomför särskilt komplicerade projekt kan objektivt sett vara oförmögna, utan egen förskyllan, att specificera vilka medel som kan tillgodose deras behov eller bedöma vad marknaden kan erbjuda i form av tekniska och/eller finansiella och rättsliga lösningar. Denna situation kan särskilt uppkomma i samband med genomförandet av projekt som kräver att en rad olika slag av teknologisk eller operationell kompetens integreras eller kombineras, eller genomförandet av projekt som inbegriper en komplicerad och strukturerad finansiering vars ekonomiska och juridiska konstruktion inte kan fastställas i förväg. Selektivt eller förhandlat förfarande med offentliggörande av upphandlingsmeddelande skulle i detta fall inte vara möjligt att använda eftersom det skulle vara omöjligt att definiera föremålet för upphandlingen tillräckligt exakt för att anbudssökande ska kunna utforma sin anbud. Därför bör ett tillräckligt flexibelt förfarande föreskrivas som säkerställer såväl konkurrensen mellan marknadsaktörerna som de upphandlande myndigheternas eller enheternas behov av att diskutera alla synpunkter på kontraktet med varje enskild sökande. Detta förfarande bör dock inte användas på ett sådant sätt att konkurrensen begränsas eller snedvrids, särskilt inte genom att grundläggande delar av anbuden ändras, genom att nya väsentliga krav åläggs den utvalda anbudsgivaren eller genom att någon annan anbudsgivare än den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan komma i fråga.

(49)	Innan ett upphandlingsförfarande inleds får den upphandlande myndigheten eller enheten genom en teknisk dialog söka eller godta råd som kan användas när specifikationerna utarbetas, dock under förutsättning att sådana råd inte leder till hinder för konkurrensen.

(50)

Vissa extraordinära omständigheter skulle kunna göra det omöjligt eller fullständigt olämpligt att använda det förhandlade förfarandet med offentliggörande av meddelande om upphandling. De upphandlande myndigheterna eller enheterna bör därför, i vissa mycket specifika fall och omständigheter kunna använda det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av meddelanden om upphandling.

(51)

Vissa omständigheter bör delvis vara desamma som de som föreskrivs i direktiv 2004/18/EG. I det avseendet är det lämpligt att beakta det faktum att försvars- och säkerhetsutrustning ofta är tekniskt komplicerad. Driftsinkompatibilitet eller oproportionerliga tekniska svårigheter vid användning och underhåll som motiverar att ett förhandlat förfarande utan offentliggörande används vid upphandling av varor för kompletterande leveranser bör följaktligen bedömas mot bakgrund av denna komplexitet och de därmed sammanhängande kraven på samverkansförmåga och standardisering av utrustning. Det är exempelvis fallet när det är fråga om att integrera nya komponenter i befintliga system eller att modernisera dessa system.

(52)

Det kan förekomma att det för vissa inköp inom ramen för detta direktiv endast finns en ekonomisk aktör som kan fullgöra kontraktet på grund av att den innehar en ensamrätt eller av tekniska skäl. I dessa fall bör den upphandlande myndigheten eller enheten tillåtas ge kontrakt eller ramavtal direkt till denna enda ekonomiska aktör. Tekniska skäl till stöd för varför endast en ekonomisk aktör kan fullgöra kontraktet bör emellertid definieras och motiveras ytterst noggrant från fall till fall. Det kan exempelvis vara fråga om att det är tekniskt strikt omöjligt för en kandidat att välja en annan ekonomisk aktör om de fastslagna målen ska uppnås eller behovet av att använda särskild kunskap, särskilda verktyg eller metoder som endast en aktör förfogar över. Detta kan exempelvis vara fallet vid ändring eller montering i efterhand av särskilt komplex utrustning. Tekniska skäl kan också uppstå till följd av särskild samverkansförmåga eller särskilda säkerhetskrav som måste uppfyllas för att säkerställa att väpnade styrkor eller säkerhetsstyrkor fungerar.

(53)	Den specifika karaktären av de upphandlingar som omfattas av detta direktiv visar att det är nödvändigt att ange nya omständigheter som kan uppkomma inom detta direktivs tillämpningsområde.

(54)

Medlemsstaternas väpnade styrkor kan exempelvis bli nödsakade att ingripa i en krissituation utomlands till exempel i samband med fredsbevarande insatser. När en sådan konflikt bryter ut, eller i samband med ett sådant ingripande, kan medlemsstaternas och deras väpnade styrkors säkerhet kräva att vissa upphandlingar genomförs så skyndsamt att det inte är förenligt med de tidsfrister som fastställs för de upphandlingsförfaranden som anges i detta direktiv. Sådan tidsnöd skulle också kunna uppstå i fråga om säkerhetsstyrkornas behov, exempelvis i händelse av en terroristattack på unionens territorium.

(55)

Att stimulera forskning och utveckling utgör ett viktigt sätt att stärka den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basen och öppnandet av upphandling bidrar till att nå detta mål. Vikten av forskning och utveckling på detta särskilda område motiverar största möjliga flexibilitet i upphandlingen av forskningsmaterial och forskningstjänster. Samtidigt bör dock denna flexibilitet inte utgöra hinder för konkurrensen under efterföljande faser av produktens livscykel. Upphandlingskontrakt om forskning och utveckling bör därför endast omfatta verksamhet fram till det skede där den nya teknikens mogenhet ännu på ett rimligt sätt kan utvärderas och dess risker avlägsnas. Upphandlingskontrakt om forskning och utveckling bör inte användas efter detta skede som ett sätt att undvika bestämmelserna i detta direktiv, inbegripet genom att på förhand fastställa valet av anbudsgivare för senare faser.

Å andra sidan bör den upphandlande myndigheten eller enheten inte vara tvungen att anordna en separat upphandling för de senare faserna, om kontraktet som täcker forskningsverksamheten redan omfattar ett alternativ som gäller dessa faser och det tilldelas genom ett selektivt förfarande eller ett förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upphandling, eller, i förekommande fall, genom en konkurrenspräglad dialog.

(56)

För att säkerställa insyn bör det föreskrivas regler för den upphandlande myndighetens eller enhetens offentliggörande av information före, och i slutet av, tilldelningsförfarandet. Vidare bör ytterligare specifik information tillhandahållas kandidaterna och anbudsgivarna om resultaten från detta förfarande. Den upphandlande myndigheten eller enheten bör dock ha rätt att inte lämna ut viss information som erhållits på detta sätt, om offentliggörandet av denna skulle hindra lagtillämpningen, strida mot allmänintresset, skada berättigade kommersiella intressen för ekonomiska aktörer eller skulle kunna motverka en sund konkurrens dem mellan. Mot bakgrund av arten av och särdragen hos de byggentreprenader, varor och tjänster som omfattas av detta direktiv, är skäl som hänför sig till allmänintresse och som gäller iakttagandet av nationella tvingande bestämmelser inom ramen för nationell politik, i synnerhet när det gäller försvars- och säkerhetsfrågor, särskilt viktiga.

(57)

Med hänsyn till de nya informations- och kommunikationsteknikerna och de förenklingar som dessa kan medföra, bör de elektroniska medierna jämställas med de klassiska medierna för kommunikation och informationsutbyte. I så stor utsträckning som möjligt bör de metoder och den teknik som väljs vara förenliga med den teknik som används i de andra medlemsstaterna.

(58)

För att skapa effektiv konkurrens på det område för offentlig upphandling som avses i detta direktiv är det nödvändigt att i hela gemenskapen offentliggöra meddelanden om upphandling från medlemsstaternas upphandlande myndigheter eller enheter. Informationen i dessa meddelanden måste göra det möjligt för de ekonomiska aktörerna i gemenskapen att avgöra om upphandlingen är av intresse för dem. De behöver således tillräcklig information om föremålet för upphandlingen och de villkor som är förenade med kontraktet. Det är därför viktigt att med lämpliga medel göra meddelandena mer överblickbara, t.ex. med hjälp av standardformulär för upphandlingsmeddelanden och CPV som utgör referensnomenklaturen för de offentliga upphandlingarna.

(59)

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer ( 11 ) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”direktivet om elektronisk handel”) ( 12 ) bör i samband med detta direktiv vara tillämpliga på överföring av information med elektroniska medel. Upphandlingsförfarandena kräver en högre säkerhets- och sekretessnivå än den som fastställs i dessa direktiv. Därför bör anordningar för elektronisk mottagning av anbudsansökningar uppfylla särskilda tilläggskrav. I detta syfte bör användning av elektroniska signaturer, särskilt avancerade elektroniska signaturer, i möjligaste mån uppmuntras. Frivilliga ackrediteringssystem skulle dessutom kunna utgöra en gynnsam ram för att höja nivån på tillhandahållandet av certifieringstjänster för dessa anordningar.

(60)	Användning av elektroniska medel är tidsbesparande. Minimitidsfristerna för mottagande av anbud och anbudsansökningar bör därför förkortas om elektroniska medel används, dock under förutsättning att de är förenliga med den särskilda överföringsteknik som fastställs på gemenskapsnivå.

(61)

Kontrollen av de anbudssökandes lämplighet och urvalet av dem bör genomföras på öppna villkor. Det bör därför anges vilka icke-diskriminerande kriterier den upphandlande myndigheten eller enheten får använda vid urval av deltagare och på vilket sätt de ekonomiska aktörerna kan bevisa att de uppfyller kriterierna. I syfte att åstadkomma öppenhet bör den upphandlande myndigheten eller enheten åläggas att redan vid inbjudan att lämna anbud ange vilka urvalskriterier den kommer att tillämpa samt vilka särskilda krav på kapacitet som de, i förekommande fall, kan komma att kräva av de ekonomiska aktörerna för att de ska kunna delta i upphandlingsförfarandet.

(62)

En upphandlande myndighet eller enhet får begränsa antalet anbudssökande i de selektiva och förhandlade förfarandena med offentliggörande av ett meddelande om upphandling samt i den konkurrenspräglade dialogen. En sådan begränsning av antalet anbudssökande bör göras endast på grundval av objektiva kriterier som anges i meddelandet om upphandling. För kriterier som rör de ekonomiska aktörernas personliga ställning kan det räcka med en allmän hänvisning i meddelandet om upphandling till de omständigheter som anges i detta direktiv.

(63)

I konkurrenspräglad dialog och i förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling bör den upphandlande myndigheten eller enheten, med hänsyn till den flexibilitet som kan behövas samt till de höga kostnader som hör samman med upphandlingsmetoder, tillåtas att genomföra förfarandet i successiva steg för att på grundval av på förhand angivna tilldelningskriterier efterhand minska det antal anbud som den fortsätter att diskutera eller förhandla om. Denna begränsning bör säkerställa verklig konkurrens, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lämpliga lösningar eller anbudssökande.

(64)	Gemenskapsreglerna om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis gäller när det krävs bevis på särskilda kvalifikationer för att kunna delta i ett upphandlingsförfarande.

(65)

Det bör undvikas att kontrakt tilldelas ekonomiska aktörer som har deltagit i en kriminell organisation eller som har befunnits skyldiga till bestickning, bedrägerier som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen, penningtvätt eller finansiering av terrorism eller terroristbrott eller brott som har samband med terrorism. De upphandlande myndigheterna eller enheterna bör vid behov begära lämpliga handlingar från anbudssökandena/anbudsgivarna och skulle kunna, om det råder tvivel om anbudssökandenas/anbudsgivarnas personliga ställning, begära samarbete med de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten. Den upphandlande myndigheten eller enheten bör utesluta sådana ekonomiska aktörer om den genom en lagakraftvunnen dom får kännedom om att sådana brott enligt den nationella lagstiftningen har begåtts. Om det i nationell rätt ingår sådana bestämmelser, kan överträdelse av lagstiftningen om otillåten samverkan vid upphandling som lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med likvärdig effekt betraktas som brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik eller som ett allvarligt fel. Det bör också vara möjligt att utesluta ekonomiska aktörer om den upphandlande myndigheten eller enheten har information, som i tillämpliga fall har erhållits av skyddade källor, och som visar att dessa aktörer inte är tillräckligt tillförlitliga för att man ska kunna utesluta risker för medlemsstatens säkerhet. Sådana risker kan hänföra sig till vissa särdrag hos de produkter som kandidaten levererat eller till kandidatens andelsägarstruktur.

(66)

Bristande efterlevnad av nationella bestämmelser för genomförande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om lika behandling av arbetstagare ( 13 ) och rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor ( 14 ), som lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med likvärdig effekt, kan betraktas som ett brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik eller som ett allvarligt fel.

(67)

Med tanke på sektorns känslighet är tillförlitligheten hos de ekonomiska aktörer som tilldelas upphandlingskontrakt av avgörande betydelse. Denna tillförlitlighet avhänger särskilt deras förmåga att svara upp till den upphandlande myndighetens eller enhetens krav i fråga om försörjningstrygghet och informationssäkerhet. Vidare bör inget i detta direktiv hindra den upphandlande myndigheten eller enheten att när som helst under processen utesluta en ekonomisk aktör från upphandlingen, om den upphandlande myndigheten eller enheten har information som visar att om den ekonomiska aktören tilldelades hela, eller delar av, kontraktet, skulle detta innebära en risk för ifrågavarande medlemsstats väsentliga säkerhetsintressen.

(68)

Om ett gemenskapssystem saknas när det gäller informationssäkerhet måste de upphandlande myndigheterna eller enheterna eller medlemsstaterna definiera den nivå på teknisk kapacitet som krävs inom detta område för att delta i ett upphandlingsförfarande, och de måste bedöma om kandidaterna uppnår den säkerhetsnivå som krävs. I flera fall har medlemsstaterna bilaterala säkerhetsavtal med regler om ömsesidigt erkännande av nationella säkerhetskontrollsystem. Även om sådana avtal existerar kan kapaciteten hos ekonomiska aktörer från andra medlemsstater inom området för informationssäkerhet kontrolleras och en sådan kontroll bör göras i enlighet med principerna om icke-diskriminering, likabehandling och proportionalitet.

(69)

Kontraktstilldelningen bör ske på grundval av objektiva kriterier som säkerställer att principerna om öppenhet, icke-diskriminering och likabehandling iakttas och garanterar att anbuden bedöms på ett öppet och objektivt sätt i verklig konkurrens med varandra. Därför bör endast två tilldelningskriterier godkännas, ”lägsta pris” och ”ekonomiskt mest fördelaktigt anbud”.

(70)

För att säkerställa att principen om likabehandling iakttas vid kontraktstilldelning bör det fastställas en skyldighet, i enlighet med rättspraxis, att säkerställa nödvändig öppenhet, så att alla anbudsgivare i rimlig mån kan informeras om de kriterier och villkor som kommer att tillämpas för att urskilja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. En upphandlande myndighet eller enhet bör därför ange tilldelningskriterierna samt viktningen av de olika kriterierna inbördes i så god tid att anbudsgivarna har kännedom om dem vid utarbetandet av sina anbud. En upphandlande myndighet eller enhet får göra undantag från kravet att ange viktning av tilldelningskriterierna i vederbörligen styrkta fall, som de måste kunna motivera, när denna viktning inte kan anges i förväg på grund av upphandlingens komplicerade art. I dessa fall bör de ange dessa kriteriers prioritetsordning enligt en fallande skala.

(71)

När de upphandlande myndigheterna eller enheterna väljer att ge kontraktet till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, ska de utvärdera anbuden för att fastställa vilket som ger bästa värde för pengarna. För att göra detta ska de fastställa de ekonomiska och kvalitativa kriterier som i sin helhet måste göra det möjligt att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Fastställandet av dessa kriterier beror på föremålet för upphandlingen, eftersom dessa måste göra det möjligt för den upphandlande myndigheten eller enheten att utvärdera varje anbuds prestanda i förhållande till föremålet för upphandlingen, enligt definitionen i de tekniska specifikationerna, samt att utvärdera förhållandet mellan kvalitet och pris i varje anbud.

(72)

Iakttagandet av skyldigheterna avseende öppenhet och konkurrens bör säkerställas genom ett effektivt system för prövning som bygger på det system som fastställs i rådets direktiv 89/665/EEG ( 15 ) och rådets direktiv 92/13/EEG ( 16 ), i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG ( 17 ), för kontrakt som täcks av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG. I synnerhet bör det vara möjligt att angripa upphandlingsförfarandet innan kontraktet undertecknats och därtill bör nödvändiga garantier ges för denna prövnings effektivitet, såsom den period under vilken kontrakt inte får ingås. Det bör också föreskrivas en möjlighet att angripa olagligt och direkt tilldelade kontrakt och kontrakt som ingåtts i strid med detta direktiv.

(73)

Prövningsförfarandena bör dock beakta skyddet av försvars- och säkerhetsintressen i förhållande till prövningsorganens förfaranden, valet av provisoriska åtgärder eller sanktioner för överträdelser av skyldigheterna avseende öppenhet och konkurrens. I synnerhet bör medlemsstaterna kunna föreskriva att det prövningsorgan som är oberoende av den upphandlande myndigheten eller enheten inte behöver anse att ett kontrakt är ogiltigt, även om det har tilldelats på olagligt sätt av de skäl som anges i detta direktiv, om prövningsorganet finner, efter att ha undersökt alla relevanta aspekter, att de särskilda omständigheterna i anslutning till det ifrågavarande fallet kräver att vissa tvingande skäl som hänför sig till ett allmänintresse respekteras. Mot bakgrund av arten av och särdragen hos de byggentreprenader, varor och tjänster som omfattas av detta direktiv, bör sådana tvingande skäl i första hand hänföra sig till allmänintresset rörande medlemsstaternas försvar och säkerhet. Detta kan exempelvis vara fallet då ett kontrakt som är utan verkan på ett allvarligt sätt skulle äventyra inte bara genomförandet av det särskilda projekt som kontraktet åsyftar, utan också själva existensen för ett bredare försvars- eller säkerhetsprogram där projektet ingår som en del.

(74)

Vissa tekniska villkor, särskilt sådana som rör meddelanden, statistiska rapporter och den nomenklatur som används samt villkor för hänvisning till denna nomenklatur, kommer att behöva antas och ändras när de tekniska kraven förändras. Därför bör det införas ett smidigt och snabbt beslutsförfarande för dessa ändamål.

(75)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter ( 18 ).

(76)

Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra tröskelvärdena för kontrakt genom att anpassa dem till de tröskelvärden som anges i direktiv 2004/17/EG och ändra vissa referensnummer i CPV-nomenklaturen och referensförfarandena för vissa rubriker i CPV samt tekniska detaljer och karakteristik avseende anordningar för elektroniska mottagningsbevis.

Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(77)	När det, på grund av tvingande, brådskande skäl, inte är möjligt att iaktta de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll bör kommissionen kunna tillämpa det skyndsamma förfarandet i artikel 5a.6 i beslut 1999/486/EG för antagande av dessa åtgärder.

(78)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning ( 19 ) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(79)	Kommissionen bör utföra en regelbunden utvärdering för att utreda om marknaden för försvarsutrustning fungerar på ett öppet, tydligt och konkurrenskraftigt sätt, inklusive hur detta direktiv påverkar marknaden, exempelvis i fråga om små och medelstora företags deltagande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Med förbehåll för artiklarna 30, 45, 46, 55 och 296 i fördraget ska detta direktiv tillämpas på kontrakt som tilldelas på försvars- och säkerhetsområdet för

1. Ett kontrakt som avser byggentreprenad, varor eller tjänster som omfattas av detta direktiv och som även omfattas av direktiv 2004/17/EG eller direktiv 2004/18/EG ska tilldelas i enlighet med detta direktiv under förutsättning att tilldelning av ett enda kontrakt är berättigat av objektiva skäl.

2. Detta direktiv ska inte tillämpas för tilldelningen av ett kontrakt som avser byggentreprenad, varor eller tjänster som delvis omfattas av detta direktiv och där den andra delen inte omfattas av antingen detta direktiv, direktiv 2004/17/EG eller direktiv 2004/18/EG, under förutsättning att tilldelningen av ett enda kontrakt är berättigat av objektiva skäl.

3. Beslutet att tilldela ett enda kontrakt får emellertid inte fattas i syfte att undvika att kontraktet omfattas av detta direktiv, direktiv 2004/17/EG eller direktiv 2004/18/EG.

Upphandlande myndigheter eller enheter ska behandla ekonomiska aktörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt och förfara på ett öppet sätt.

1. Anbudssökande eller anbudsgivare som enligt lagstiftningen i sin etableringsstat har rätt att leverera den aktuella tjänsten får inte uteslutas endast på grund av att lagstiftningen i den medlemsstat där upphandlingen sker kräver att de ska vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Juridiska personer kan likväl åläggas att, när det gäller tjänste- och byggentreprenadkontrakt liksom varukontrakt som dessutom omfattar tjänster och/eller monterings- och installationsarbeten, i anbudsansökan eller anbudet uppge namn och yrkeskvalifikationer på de personer som ska utföra tjänsten.

2. Grupper av ekonomiska aktörer får lämna anbud eller anmäla sig som anbudssökande. De upphandlande myndigheterna eller enheterna får inte kräva att sådana grupper ska anta en viss juridisk form för att få lämna ett anbud eller en anbudsansökan, men de får kräva att den utsedda gruppen ska anta en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras korrekt.

Den upphandlande myndighetens eller enhetens skyldigheter i samband med sekretess

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv, särskilt upplysningsskyldigheten i fråga om ingångna kontrakt och information till anbudssökande och anbudsgivare enligt artiklarna 30.3 och 35, och i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller för den upphandlande myndigheten eller enheten, särskilt lagstiftningen om tillgång till information, får den upphandlande myndigheten eller enheten, med förbehåll för de rättigheter som fastställs i kontraktet, inte offentliggöra uppgifter som lämnats in och förklarats sekretessbelagda av de ekonomiska aktörerna. Sådan information omfattar i synnerhet tekniska hemligheter, affärshemligheter och konfidentiella aspekter i anbuden.

En upphandlande myndighet eller enhet får kräva att ekonomiska aktörer uppfyller vissa krav som syftar till att skydda sekretessbelagd information som den överlämnar under upphandlingsförfarandet. Den upphandlande myndigheten eller enheten får också kräva att de ekonomiska aktörerna ska säkerställa att deras underleverantörer uppfyller sådana krav.

Detta direktiv ska tillämpas på kontrakt vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst följande tröskelvärden:

1. Beräkningen av det uppskattade värdet av ett kontrakt ska grunda sig på det totala beloppet efter avdrag för mervärdesskatt som ska betalas enligt den upphandlande myndighetens eller enhetens egen uppskattning. Vid denna beräkning ska det uppskattade totalbeloppet beaktas, inbegripet varje form av eventuell optionsrätt och eventuella klausuler om förlängning av kontraktet.

Om den upphandlande myndigheten eller enheten planerar för premier eller utbetalningar till anbudssökande eller anbudsgivare ska den beakta dessa när den beräknar det uppskattade värdet av kontraktet.

2. Denna uppskattning måste gälla vid den tidpunkt då det meddelande om upphandling som avses i artikel 32.2 skickas ut eller, om ett sådant meddelande inte krävs, vid den tidpunkt då den upphandlande myndigheten eller enheten inleder förfarandet för kontraktstilldelning.

3. Inget byggentreprenadsprojekt eller planerat köp av en viss mängd varor och/eller tjänster får delas upp så att en indelning sker i väsentligen lika stora separata delkontrakt eller på annat sätt i avsikt att kringgå tillämpningen av detta direktiv.

4. För byggentreprenadkontrakt ska det vid beräkningen av det uppskattade värdet tas hänsyn till beloppet för entreprenaden samt det uppskattade totala värdet av de varor som de upphandlade myndigheterna eller enheterna tillhandahåller entreprenören för att byggentreprenaden ska kunna utföras.

6. För varukontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp av varor ska det värde som ska tas till utgångspunkt för beräkning av kontraktets uppskattade värde,

7. I fråga om varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som avses förnyas inom en viss angiven period, ska beräkningen av det uppskattade värdet av kontraktet grunda sig på antingen

Metoden för beräkningen av det uppskattade värdet av ett kontrakt får inte väljas i syfte att undanta det från detta direktivs tillämpningsområde.

8. För tjänstekontrakt ska följande värde tas som utgångspunkt för att beräkna det uppskattade värdet av kontraktet:

9. För ramavtal är det värde som ska beaktas det högsta uppskattade värdet exklusive mervärdesskatt av samtliga planerade kontrakt under avtalets hela löptid.

1. Medlemsstaterna får föreskriva att en upphandlande myndighet eller enhet får anskaffa byggentreprenader, varor och/eller tjänster med hjälp av en inköpscentral.

2. En upphandlande myndighet eller enhet som anskaffar byggentreprenader, varor och/eller tjänster från eller med hjälp av en inköpscentral enligt artikel 1.18 ska anses ha följt detta direktiv under förutsättning att

Inga av de bestämmelser, förfaranden, program, avtal, system eller kontrakt som nämns i detta avsnitt får tillämpas i syfte att kringgå bestämmelserna i detta direktiv.

Medlemsstaterna får reservera deltagandet i upphandlingsförfaranden för skyddade verkstäder eller föreskriva att kontrakten ska fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor.

Kontrakt som avser tjänster som omfattas av artikel 2 och som förtecknas i bilaga I ska tilldelas enligt artiklarna 18–54.

Kontrakt som avser tjänster som omfattas av artikel 2 och som förtecknas i bilaga II ska endast omfattas av artiklarna 18 och 30.3.

Kontrakt avseende tjänster som omfattas av artikel 2 och som är förtecknade såväl i bilaga I som i bilaga II ska, om värdet av tjänsterna i bilaga I överstiger värdet av tjänsterna i bilaga II, tilldelas enligt bestämmelserna i artiklarna 18–54. I övriga fall ska kontrakten tilldelas enligt artiklarna 18 och 30.3.

1. Tekniska specifikationer enligt definitionen i punkt 1 i bilaga III ska ingå i kontraktshandlingarna (meddelanden om upphandling, förfrågningsunderlag, beskrivande dokument, eller kompletterande handlingar).

2. De tekniska specifikationerna ska tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att upphandling öppnas för konkurrens.

3. De tekniska specifikationerna ska, utan att det påverkar tillämpningen av rättsligt bindande nationella tekniska bestämmelser (inbegripet de som avser produktsäkerhet) eller de tekniska krav som medlemsstaterna enligt internationella standardiseringsavtal måste uppfylla för att garantera den interoperabilitet som krävs i dessa avtal, och under förutsättning att de tekniska specifikationerna är förenliga med gemenskapslagstiftningen, vara utformade på endera av följande sätt:

4. Om en upphandlande myndighet eller enhet väljer att hänvisa till specifikationer enligt punkt 3 a, kan den inte förkasta ett anbud med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med specifikationer som den har hänvisat till, då anbudsgivaren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten eller enheten anser vara tillfredsställande i sitt anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt den angivna tekniska specifikationen.

Ett lämpligt sätt kan till exempel vara tillhandahållande av teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

5. Om en upphandlande myndighet eller enhet väljer att i enlighet med punkt 3 ange prestanda eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud i fråga om byggentreprenader, varor eller tjänster som överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en internationell standard eller med ett tekniskt referenssystem som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan, om dessa specifikationer avser de prestanda eller funktionskrav som den har fastställt.

Det åligger anbudsgivaren att på ett lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten eller enheten anser vara tillfredsställande i sitt anbud visa att den standardenliga byggentreprenaden, varan eller tjänsten uppfyller den upphandlande myndighetens eller enhetens prestanda- eller funktionskrav.

Ett lämpligt sätt kan till exempel vara tillhandahållande av teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

6. Om en upphandlande myndighet eller enhet föreskriver miljöegenskaper i form av prestanda eller funktionskrav enligt punkt 3 b får den använda detaljerade specifikationer, eller vid behov delar av dessa, såsom de fastställts för europeiska miljömärken, (multi)nationella miljömärken eller andra miljömärken, under förutsättning att

Den upphandlande myndigheten eller enheten får ange att de varor eller tjänster som är försedda med miljömärke antas uppfylla de tekniska specifikationer som fastställs i förfrågningsunderlaget; den måste godkänna alla andra lämpliga bevismedel, såsom teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

7. I denna artikel avses med erkända organ provnings- och kalibreringslaboratorier samt organ för inspektion och certifiering som uppfyller tillämpliga europeiska standarder.

Upphandlande myndigheter eller enheter ska godta intyg från erkända organ i andra medlemsstater.

8. Om det inte motiveras av föremålet för upphandlingen, får tekniska specifikationer inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningsförfarande, ej heller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om det får till följd att vissa företag eller produkter gynnas eller att andra inte kan komma i fråga. Sådana uppgifter eller hänvisningar ska i undantagsfall vara tillåtna om en tillräckligt tydlig och begriplig beskrivning av föremålet för upphandlingen inte är möjlig genom tillämpning av punkterna 3 och 4. Sådana uppgifter eller hänvisningar ska följas av orden ”eller likvärdigt”.

1. Om kriteriet för kontraktstilldelning är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får den upphandlande myndigheten eller enheten tillåta anbudsgivare att lägga fram alternativa anbud.

2. En upphandlande myndighet eller enhet ska i meddelandet om upphandling ange huruvida den godkänner alternativa anbud eller inte. Om detta inte anges är alternativa anbud inte tillåtna.

3. En upphandlande myndighet eller enhet som tillåter alternativa anbud ska i kravspecifikationer ange vilka minimikrav som gäller för alternativa anbud och eventuella särskilda villkor som gäller för redovisningen av anbuden.

En upphandlande myndighet eller enhet ska endast beakta de alternativa anbud som uppfyller de ställda minimikraven.

4. Vid upphandling av varor och tjänster får en upphandlande myndighet eller enhet som har tillåtit alternativa anbud inte förkasta ett alternativt anbud enbart på grund av att anbudet, om det antas, skulle bli antingen ett tjänstekontrakt och inte ett varukontrakt, eller ett varukontrakt och inte ett tjänstekontrakt.

En upphandlande myndighet eller enhet får ställa särskilda krav på hur kontraktet ska fullgöras under förutsättning att de är förenliga med gemenskapsrätten samt att de anges i kontraktshandlingarna (meddelanden om upphandling, förfrågningsunderlag, beskrivande dokument eller kompletterande handlingar). Dessa krav kan särskilt avse underentreprenad eller avse att säkerställa säkerheten för sekretessbelagd information och den försörjningstrygghet som den upphandlande myndigheten eller enheten kräver enligt artiklarna 21, 22 och 23, eller omfatta sociala hänsyn eller miljöhänsyn.

1. Den utvalda anbudsgivaren ska ha möjlighet att välja sina underleverantörer för samtliga underleverantörskontrakt som inte omfattas av det krav som avses i punkterna 3 och 4, och får i synnerhet inte åläggas att diskriminera någon potentiell underleverantör på grund av nationalitet.

2. Den upphandlande myndigheten eller enheten får begära eller kan av en medlemsstat åläggas att begära att anbudsgivaren

3. Den upphandlande myndigheten eller enheten får kräva eller kan av en medlemsstat åläggas att kräva att den utvalda anbudsgivaren ska tillämpa bestämmelserna i avdelning III för samtliga eller vissa underleverantörskontrakt som den utvalda anbudsgivaren avser att tilldela tredje man.

4. Medlemsstaterna får föreskriva att den upphandlande myndigheten eller enheten får begära eller får åläggas att begära att den utvalda anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet på underentreprenad. Den upphandlande myndighet eller enhet som kräver sådan underentreprenad ska ange den procentuella minimiandel som måste läggas ut på underentreprenad, i form av intervallvärden med en minimiandel och en maximiandel. Maximiandelen får inte överstiga 30 % av kontraktets värde. Intervallet ska vara proportionerligt till kontraktets föremål och värde samt den aktuella industrisektorns karaktär, inbegripet i fråga om konkurrens på den aktuella sektorns marknad och den industriella basens tekniska kapacitet.

En procentuell andel som faller inom det intervall som den upphandlande myndigheten eller enheten fastställt ska anses uppfylla kravet för underentreprenad enligt denna punkt.

Anbudsgivarna får föreslå att en större del av det totala värdet ska läggas ut på entreprenad, än vad den upphandlande myndigheten eller enheten kräver.

Den upphandlande myndigheten eller enheten ska begära att anbudsgivarna i sina anbud anger vilken eller vilka delar av anbudet de avser att lägga ut på underentreprenad för att uppfylla kravet i det första stycket.

Den upphandlande myndigheten eller enheten får begära eller får av en medlemsstat åläggas att begära att anbudsgivarna också ska ange vilken eller vilka delar av anbudet de avser att lägga ut på underentreprenad utöver den minimiandel som måste läggas ut, och att ange vilka underleverantörer de redan har identifierat.

Den utvalda anbudsgivaren ska tilldela underleverantörskontrakt som motsvarar den procentuella andel som den upphandlande myndigheten eller enheten begär att denne ska lägga ut på underentreprenad i enlighet med bestämmelserna i avdelning III.

5. Om en medlemsstat föreskriver att en upphandlande myndighet eller enhet får avvisa underleverantörer som en anbudsgivare valt i samband med tilldelningsförfarandet för huvudkontraktet eller som den utvalda anbudsgivaren valt ut under genomförandet av kontraktet, får ett sådant avvisande under alla omständigheter endast grunda sig på de kriterier som tillämpats vid urvalet av anbudsgivare för huvudkontraktet. Om den upphandlande myndigheten eller enheten avvisar en underleverantör måste denne lämna en skriftlig motivering till anbudsgivaren eller den utvalda anbudsgivaren, och ange varför den anser att underleverantören inte uppfyller kriterierna.

7. Punkterna 1–5 påverkar inte frågan om den huvudsakliga ekonomiska aktörens ansvar.

När det gäller kontrakt som inbegriper, kräver och/eller innehåller sekretessbelagd information ska den upphandlande myndigheten eller enheten i kontraktshandlingarna (meddelanden om upphandling, förfrågningsunderlag, beskrivande dokument eller kompletterande handlingar) precisera alla de åtgärder och krav som är nödvändiga för att säkerställa säkerheten för denna information på den nivå som krävs.

I detta syfte får den upphandlande myndigheten eller enheten kräva att anbudet bland annat innehåller följande:

I avsaknad av en harmonisering av de nationella säkerhetskontrollsystemen på gemenskapsnivå får medlemsstaterna föreskriva att de åtgärder och krav som avses i andra stycket måste överensstämma med de nationella bestämmelserna om säkerhetskontroll. Medlemsstaterna ska godta säkerhetskontrollsystem som de anser vara likvärdiga med de system som föreskrivs i den nationella lagstiftningen, utan att det påverkar deras möjlighet att själva genomföra och beakta ytterligare undersökningar om detta anses nödvändigt.

Den upphandlande myndigheten eller enheten ska i kontraktshandlingarna (meddelanden om upphandling, förfrågningsunderlag, beskrivande dokument eller kompletterande handlingar) precisera sina krav i fråga om försörjningstrygghet.

I detta syfte får den upphandlande myndigheten eller enheten kräva att anbudet bland annat innehåller följande:

En anbudsgivare får inte avkrävas ett åtagande av en medlemsstat som begränsar denna medlemsstats frihet att i enlighet med relevant internationell rätt eller gemenskapslagstiftning tillämpa sina egna nationella kriterier för beviljande av licens för export, överföring eller transitering under de förhållanden som råder vid tidpunkten för ett sådant beslut.

Skyldigheter avseende bestämmelser om beskattning, miljöskydd, anställningsskydd och arbetsvillkor

1. En upphandlande myndighet eller enhet får, eller kan av en medlemsstat åläggas att, i förfrågningsunderlaget ange hos vilket eller vilka organ en anbudssökande eller anbudsgivare kan få relevanta uppgifter om skyldigheter avseende de bestämmelser om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd och arbetsvillkor som gäller i den medlemsstat, region, ort eller det tredje land där tjänsterna eller entreprenaden ska utföras och som ska tillämpas på dessa entreprenader eller tjänster under fullgörandet av kontraktet.

2. En upphandlande myndighet eller enhet som tillhandahåller den information som avses i punkt 1 ska kräva av anbudsgivarna att de bekräftar att de vid utformningen av sina anbud har tagit hänsyn till de skyldigheter avseende bestämmelser om arbetarskydd och arbetsvillkor som gäller på den plats där tjänsten eller entreprenaden ska utföras

Första stycket ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i artikel 49 om granskning av onormalt låga anbud.

Vid upphandling ska en upphandlande myndighet eller enhet tillämpa nationella förfaranden som anpassats i enlighet med detta direktiv.

Den upphandlande myndigheten eller enheten får vid dessa upphandlingar tillämpa det selektiva förfarandet eller det förhandlade förfarandet med offentliggörande av meddelande om upphandling.

Under de förhållanden som anges i artikel 27 får upphandlingen genomföras genom en konkurrenspräglad dialog.

I de särskilda fall och under de särskilda förhållanden som uttryckligen anges i artikel 28, får de upphandlande myndigheterna och enheterna tillämpa det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av ett meddelande om upphandling.

1. I de förhandlade förfarandena med offentliggörande av upphandlingsmeddelande ska den upphandlande myndigheten eller enheten förhandla med anbudsgivarna om de anbud som de har lämnat för att anpassa anbuden till de krav som den upphandlande myndigheten har angivit i meddelandet om upphandling, förfrågningsunderlag och de kompletterande handlingarna och för att få fram det bästa anbudet i enlighet med artikel 47.

2. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska under förhandlingarna säkerställa lika behandling av samtliga anbudsgivare. Den ska i synnerhet inte särbehandla någon genom att lämna ut information som kan gynna vissa anbudsgivare i förhållande till andra.

3. Den upphandlande myndigheten eller enheten får föreskriva att det förhandlade förfarandet ska äga rum i successiva steg för att minska det antal anbud som det ska förhandlas om genom tillämpning av de tilldelningskriterier som anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Det ska anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget om denna möjlighet kommer att utnyttjas eller ej.

1. För särskilt komplicerade kontrakt får medlemsstaterna föreskriva att om den upphandlande myndigheten eller enheten anser att användningen av selektivt eller förhandlat förfarande med offentliggörande av meddelande om upphandling inte medger tilldelning av kontrakt, får den upphandlande myndigheten eller enheten använda sig av en konkurrenspräglad dialog enligt denna artikel.

Tilldelning av kontrakt ska ske enbart på grundval av tilldelningskriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

2. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska offentliggöra ett meddelande om upphandling där den anger sina behov och krav och definierar dessa i meddelandet och/eller i ett beskrivande dokument.

3. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska inleda en dialog med de anbudssökande som valts ut enligt bestämmelserna i artiklarna 38–46, där dialogens syfte ska vara att identifiera och definiera hur dess behov bäst ska kunna tillgodoses. Under denna dialog får den upphandlande myndigheten eller enheten diskutera alla aspekter av kontraktet med de utvalda anbudssökandena.

Den upphandlande myndigheten eller enheten ska under dialogen garantera lika behandling av samtliga anbudsgivare. Den ska i synnerhet inte särbehandla någon genom att lämna ut information som kan gynna vissa anbudsgivare i förhållande till andra.

Den upphandlande myndigheten eller enheten får inte röja för de övriga deltagarna vilka lösningar en deltagare har föreslagit eller annan konfidentiell information som någon deltagare har lämnat utan dennes samtycke.

4. Den upphandlande myndigheten eller enheten får föreskriva att förfarandet ska äga rum i successiva steg för att minska det antal lösningar som ska diskuteras under dialogen, på grundval av de tilldelningskriterier som anges i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet. Det ska anges i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet att denna möjlighet kan komma att utnyttjas.

5. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska fortsätta denna dialog tills den kan identifiera lösningar som sannolikt tillgodoser dess behov, vid behov efter att ha jämfört dessa lösningar.

6. Efter att ha förklarat dialogen avslutad och efter att ha informerat deltagarna om detta ska den upphandlande myndigheten eller enheten uppmana dem att lämna sitt slutgiltiga anbud på grundval av den eller de lösningar som lagts fram och specificerats under dialogen. Dessa anbud ska innehålla alla de faktorer och villkor som är nödvändiga för projektets genomförande.

På begäran av den upphandlande myndigheten eller enheten får dessa anbud klarläggas, preciseras och finjusteras. Sådana klarlägganden, preciseringar, finjusteringar eller kompletteringar får dock inte leda till att grundläggande delar av anbudet eller inbjudan att lämna anbud ändras, eftersom en sådan ändring riskerar att snedvrida konkurrensen eller ha en diskriminerande effekt.

7. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska bedöma de inkomna anbuden på grundval av de i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet fastställda tilldelningskriterierna och välja det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga enligt artikel 47.

På den upphandlande myndighetens eller enhetens begäran kan den anbudsgivare vars anbud har identifierats som det ekonomiskt mest fördelaktiga anmodas att klargöra vissa aspekter i anbudet eller att bekräfta åtaganden som anges i detta, under förutsättning att detta inte leder till ändring av väsentliga delar av anbudet eller inbjudan att lämna anbud, snedvridning av konkurrensen eller diskriminering.

8. Den upphandlande myndigheten eller enheten får besluta om priser och betalning till deltagarna i dialogen.

Fall som motiverar användning av det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av meddelande om upphandling

I följande fall får en upphandlande myndighet eller enhet vid upphandling tillämpa det förhandlade förfarandet utan att dessförinnan ha offentliggjort något meddelande om upphandling och ska i det fallet motivera sitt beslut att använda det förfarandet i meddelandet om upphandling enligt artikel 30.3:

1. Medlemsstaterna får tillåta de upphandlande myndigheterna eller enheterna att sluta ramavtal.

2. En upphandlande myndighet eller enhet som ämnar sluta ett ramavtal ska följa de förfarandebestämmelser som anges i detta direktiv i alla faser fram till tilldelningen av kontrakt som grundar sig på detta ramavtal. Valet av parter i ramavtalet ska ske med tillämpning av de tilldelningsgrunder som anges i artikel 47.

Kontrakt som bygger på ett ramavtal ska tilldelas i enlighet med de förfaranden som avses i punkterna 3 och 4. Dessa förfaranden får bara tillämpas mellan de upphandlande myndigheterna eller enheterna och de ekonomiska aktörer som från början är parter i ramavtalet.

Vid tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal får parterna inte i något fall väsentligen ändra villkoren i detta ramavtal, särskilt i det fall som avses i punkt 3.

Ett ramavtal får inte löpa längre än sju år, utom i undantagsfall som avgörs med hänsyn till den levererade produktens, anläggningens eller konstruktionens förväntade livslängd och de tekniska svårigheter som ett byte av leverantör kan orsaka.

I sådana undantagsfall ska den upphandlande myndigheten eller enheten vederbörligen ange en motivering för dessa förhållanden i det meddelande som avses i artikel 30.3.

En upphandlande myndighet eller enhet får inte använda ramavtal på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.

3. Om ett ramavtal sluts med en enda ekonomisk aktör, ska kontrakt som bygger på detta ramavtal tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet.

Vid tilldelningen av sådana kontrakt får den upphandlande myndigheten eller enheten skriftligen samråda med den ekonomiska aktör som är part i ramavtalet och vid behov anmoda denne att komplettera sitt anbud.

4. Om ett ramavtal sluts med flera ekonomiska aktörer måste dessa vara minst tre till antalet, om det finns ett tillräckligt antal ekonomiska aktörer som uppfyller urvalskriterierna och/eller godtagbara anbud som uppfyller tilldelningskriterierna.

Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal som ingåtts med flera ekonomiska aktörer kan ske antingen

1. Den upphandlande myndigheten eller enheten får i ett förhandsmeddelande som offentliggörs av kommissionen eller av myndigheten eller enheten själv på sin ”upphandlarprofil” som avses i punkt 2 i bilaga VI, informera om följande:

Meddelanden enligt första stycket ska översändas till kommissionen eller offentliggöras på upphandlarprofilen snarast möjligt efter det att ett beslut fattats om tillstånd för det projekt för vars genomförande den upphandlande myndigheten avser att tilldela kontrakt eller ramavtal.

En upphandlande myndighet eller enhet som offentliggör ett förhandsmeddelande på sin upphandlarprofil ska på elektronisk väg, i det format och enligt de detaljerade förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VI, till kommissionen översända ett meddelande om offentliggörande av ett förhandsmeddelande om upphandlarprofil.

Offentliggörande av meddelanden enligt första stycket ska endast vara obligatoriskt när de upphandlande myndigheterna eller enheterna tillämpar möjligheten att förkorta tidsfristerna för mottagande av anbud i enlighet med artikel 33.3.

Denna punkt gäller inte för förhandlade förfaranden utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling.

2. En upphandlande myndighet eller enhet som avser att tilldela ett upphandlingskontrakt eller ingå ett ramavtal genom ett selektivt eller förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upphandling eller en konkurrenspräglad dialog, ska informera om detta genom ett meddelande om upphandling.

3. En upphandlande myndighet eller enhet som har tilldelat ett kontrakt eller ingått ett ramavtal ska skicka ett meddelande om upphandlingsresultatet senast 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats eller ramavtalet ingåtts.

När det gäller ramavtal som ingåtts i enlighet med artikel 29 behöver den upphandlande myndigheten eller enheten inte skicka något meddelande om resultatet av tilldelningen av varje kontrakt som grundar sig på ramavtalet.

Viss information om tilldelning av kontrakt eller ingående av ett ramavtal behöver inte offentliggöras, om offentliggörandet av sådan information skulle hindra tillämpning av lag, strida mot allmänintresset, särskilt försvars- och/eller säkerhetsintressen, skulle skada offentliga eller privata ekonomiska aktörers berättigade kommersiella intressen eller skulle kunna motverka en sund konkurrens dem emellan.

Den upphandlande myndigheten eller enheten får offentliggöra meddelanden om upphandling enligt artikel 32 även om något sådant offentliggörande inte krävs enligt detta direktiv.

1. Meddelandena ska innehålla de upplysningar som anges i bilaga IV och i förekommande fall varje annan upplysning som den upphandlande myndigheten eller enheten anser vara till nytta, i samma format som de standardformulär som antas av kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 67.2.

2. De meddelanden som den upphandlande myndigheten eller enheten ska sända till kommissionen ska överföras antingen genom elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VI, eller på annat sätt. Vid ett påskyndat förfarande enligt artikel 33.7 ska meddelandena sändas antingen per telefax eller genom elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VI.

Meddelandena ska offentliggöras enligt de tekniska krav för offentliggörandet som anges i punkt 1 a och 1 b i bilaga VI.

3. Meddelanden som utarbetas och skickas med hjälp av elektroniska medel i det format och i enlighet med de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VI ska offentliggöras senast fem arbetsdagar efter det att de avsänts.

Meddelanden som inte översänds med hjälp av elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VI ska offentliggöras senast 12 dagar efter det att de avsänts eller, vid påskyndat förfarande enligt artikel 33.7, senast fem dagar efter det att de avsänts.

4. Meddelanden om upphandling ska offentliggöras i sin helhet på ett av Europeiska gemenskapens officiella språk som den upphandlande myndigheten eller enheten väljer, varvid endast den text som offentliggörs i denna ursprungliga språkversion ska gälla. Ett sammandrag av de väsentliga delarna i varje meddelande ska offentliggöras på de andra officiella språken.

Kostnaderna för kommissionens offentliggörande av meddelanden ska belasta gemenskapen.

5. Meddelandena och deras innehåll får inte offentliggöras på nationell nivå eller offentliggöras på en upphandlarprofil före den dag då de skickas till kommissionen.

Meddelanden som offentliggörs på nationell nivå får inte innehålla någon annan information än den som skickats till kommissionen eller offentliggjorts på en upphandlarprofil i enlighet med artikel 30.1 första stycket, men ska innehålla en uppgift om vilken dag meddelandet skickats till kommissionen eller offentliggjorts på en upphandlarprofil.

Förhandsmeddelanden får inte offentliggöras på en upphandlarprofil innan ett meddelande har skickats till kommissionen som anger att offentliggörandet sker i denna form; de ska innehålla en uppgift om vilken dag det har skickats dit.

6. Om meddelandena inte skickas med hjälp av elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VI får de innehålla högst ca 650 ord.

7. Den upphandlande myndigheten eller enheten måste kunna bevisa vilken dag ett meddelande har avsänts.

8. Kommissionen ska till den upphandlande myndigheten eller enheten lämna en bekräftelse på offentliggörandet av den översända informationen och ange datum för offentliggörandet. Denna bekräftelse ska tjäna som bevis för offentliggörandet.

1. När en upphandlande myndighet eller enhet fastställer tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och anbuds ska den särskilt ta hänsyn till hur komplex upphandlingen är och hur lång tid som behövs för att utarbeta anbuden, utan att detta påverkar de minimitidsfrister som fastställs i denna artikel.

2. Vid selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling och vid konkurrenspräglad dialog ska ansökningsfristen vara 37 dagar från den dag då meddelandet om upphandling avsändes.

Vid selektiva förfaranden ska fristen för mottagande av anbud vara minst 40 dagar från och med den dag då inbjudan avsänds.

3. Om den upphandlande myndigheten eller enheten har offentliggjort ett förhandsmeddelande får minimifristen för mottagande av anbud enligt punkt 2 andra stycket som regel förkortas till 36 dagar, dock under inga omständigheter till under 22 dagar.

Den förkortade tidsfrist som avses i första stycket ska medges om förhandsmeddelandet har innehållit all den information som krävs för det meddelande om upphandling som avses i bilaga IV, i den utsträckning denna information är tillgänglig när meddelandet offentliggörs och om förhandsmeddelandet avsänds för offentliggörande mellan 52 dagar och 12 månader före den dag då meddelandet om upphandling avsändes.

4. Om meddelandena utarbetas och skickas med elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VI, får de frister för mottagande av en anbudsansökan om att deltaga i anbudsgivning som anges i punkt 2 första stycket förkortas med sju dagar.

5. Fristerna för mottagande av anbud enligt punkt 2 andra stycket får förkortas med fem dagar om den upphandlande myndigheten eller enheten med elektroniska medel och från och med offentliggörandet av meddelandet i enlighet med bilaga VI ger fri, direkt och fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar, med angivande i meddelandet av den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig.

6. Om förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna eller ytterligare upplysningar, trots att detta begärts i tid, av någon anledning inte tillhandahålls inom de tidsfrister som anges i artikel 34 eller om anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av underlaget till förfrågningsunderlaget, ska fristerna för att motta anbud förlängas så att alla ekonomiska aktörer kan få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud.

7. Om det, vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upphandling, på grund av tidsbrist inte är möjligt att tillämpa de minimitidsfrister som anges i denna artikel, får en upphandlande myndighet eller enhet fastställa

Inbjudan att lämna anbud, att delta i förhandling eller till att delta i dialog

1. Vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med föregående upphandlingsmeddelande och vid en konkurrenspräglad dialog ska en upphandlande myndighet eller enhet samtidigt och skriftligen bjuda in alla utvalda anbudssökande att lämna anbud eller att förhandla eller, vid konkurrenspräglad dialog, att delta i dialogen.

3. Om någon annan enhet än den ansvariga upphandlande myndigheten eller enheten har tillgång till förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet och/eller de kompletterande handlingarna, ska adressen till den enhet från vilken handlingarna kan begäras anges i inbjudan, liksom i förekommande fall fristen för en sådan begäran samt belopp och villkor för erläggande av avgift för att erhålla dessa handlingar. De behöriga enheterna ska skicka dessa handlingar till de ekonomiska aktörerna så snart som möjligt efter det att de har mottagit begäran.

4. Den upphandlande myndigheten eller enheten eller den behöriga enheten ska lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet och/eller de kompletterande handlingarna senast sex dagar före den tidpunkt då mottagande av anbud senast kan ske, förutsatt att sådana upplysningar begärs i god tid. Vid ett påskyndat selektivt eller förhandlat förfarande ska denna tidsfrist vara fyra dagar.

5. En inbjudan ska förutom de inslag som föreskrivs i punkterna 2, 3 och 4 innehålla minst följande:

1. En upphandlande myndighet eller enhet ska snarast underrätta de anbudssökande och anbudsgivarna om de beslut som fattas om tilldelningen av ett kontrakt eller slutandet av ett ramavtal, inklusive skälen till beslutet att inte sluta ett ramavtal eller tilldela ett kontrakt för vilket det har utgått inbjudan att lämna anbud eller att börja om förfarandet; denna information ska på begäran riktad till den upphandlande myndigheten eller enheten lämnas skriftligt.

2. På skriftlig begäran av berörd part ska den upphandlande myndigheten eller enheten, om inte annat följer av punkt 3, snarast möjligt, och senast 15 dagar efter det att en skriftlig begäran har mottagits, underrätta

3. En upphandlande myndighet eller enhet får emellertid besluta att inte lämna ut viss information som rör kontraktstilldelning eller ingående av ramavtal och som anges i punkt 1, om detta skulle hindra tillämpning av lag, strida mot allmänintresset, särskilt försvars- och/eller säkerhetsintresset, skada berättigade kommersiella intressen för offentliga eller privata ekonomiska aktörer eller motverka en sund konkurrens dem mellan.

1. All kommunikation och allt informationsutbyte som avses i denna avdelning får efter den upphandlande myndighetens eller enhetens eget val ske per post, fax eller elektroniska medel i enlighet med punkterna 4 och 5, per telefon i de fall och enligt de villkor som anges i punkt 6, eller genom en kombination av dessa medel.

2. De valda kommunikationsmedlen måste vara allmänt tillgängliga och således inte begränsa de ekonomiska aktörernas tillträde till anbudsförfarandet.

3. Kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av uppgifterna ska ske på ett sådant sätt att alla uppgifter och den sekretess som gäller för anbudsansökningarna och anbuden bevaras och den upphandlande myndigheten eller enheten inte tar del av innehållet i anbudsansökningarna och anbuden förrän fristen för att lämna anbud har löpt ut.

4. De verktyg som ska användas för kommunikation med elektroniska medel, liksom deras tekniska krav, måste vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och kompatibla med informations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet används.

5. Följande regler ska gälla för anordningar för elektronisk överföring och mottagning av anbud och anordningar för elektronisk mottagning av anbudsansökningar:

1. För varje upphandlingskontrakt och varje ramavtal ska den upphandlande myndigheten eller enheten upprätta ett protokoll som bekräftar att urvalsförfarandet genomförts på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, och som minst ska innehålla följande:

2. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska vidta lämpliga åtgärder för att dokumentera genomförandet av tilldelningsförfaranden som sker med hjälp av elektroniska medel.

3. Protokollet eller huvuddragen i detta ska tillställas kommissionen, om den begär det.

Kontroll av anbudssökandes lämplighet och val av deltagare samt tilldelning av kontrakt

1. Kontrakt ska tilldelas på grundval av kriterierna i artiklarna 47 och 49 och med beaktande av artikel 19, efter det att lämpligheten hos de ekonomiska aktörer som inte har uteslutits enligt artiklarna 39 eller 40 har kontrollerats av den upphandlande myndigheten eller enheten enligt de kriterier för ekonomisk och finansiell ställning samt yrkesmässig och teknisk kunskap eller kapacitet som avses i artiklarna 41–46 samt, i förekommande fall, de icke-diskriminerande regler och kriterier som avses i punkt 3.

2. Den upphandlande myndigheten eller enheten får kräva miniminivåer för anbudssökandes kapacitet, i enlighet med artiklarna 41 och 42.

Omfattningen av den information som åsyftas i artiklarna 41 och 42 samt miniminivåerna för den kapacitet som krävs för ett bestämt kontrakt måste ha samband med kontraktsföremålet och stå i proportion till detta.

3. Vid selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden med offentliggörande av meddelande om upphandling och vid konkurrenspräglad dialog får den upphandlande myndigheten eller enheten begränsa antalet lämpliga anbudssökande som den kommer att inbjuda att lämna anbud eller kalla till dialog. I det fallet gäller följande:

Om antalet anbudssökande som uppfyller urvalskriterierna och minimikapaciteten är lägre än minimiantalet får den upphandlande myndigheten eller enheten fortsätta förfarandet genom att inbjuda den eller de anbudssökande som har den erforderliga kapaciteten.

Om den upphandlande myndigheten eller enheten anser att antalet lämpliga anbudssökande är för lågt för att verklig konkurrens ska kunna säkerställas får den avbryta förfarandet och på nytt offentliggöra det ursprungliga meddelandet om upphandling i enlighet med artiklarna 30.2 och 32, och fastställa en ny tidsfrist för inlämnandet av anbudsansökningar. I det fallet ska de anbudssökande som valdes ut i samband med det första offentliggörandet och de som valdes ut i samband med det andra offentliggörandet inbjudas att delta i enlighet med artikel 34. Detta alternativ påverkar inte den upphandlande myndighetens eller enhetens möjlighet att avbryta det pågående upphandlingsförfarandet och inleda ett nytt förfarande.

4. I samband med ett tilldelningsförfarande får den upphandlande myndigheten eller enheten inte inkludera andra ekonomiska aktörer än de som har lämnat en anbudsansökan, och inte heller anbudssökande som inte har den kapacitet som krävs.

5. Om en upphandlande myndighet eller enhet utnyttjar den möjlighet som anges i artiklarna 26.3 och 27.4 att begränsa antalet lösningar som ska diskuteras eller anbud som det ska förhandlas om, ska den göra denna begränsning på grundval av de tilldelningskriterier som den har angett i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. I slutfasen måste antalet vara tillräckligt stort för att säkerställa verklig konkurrens, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lösningar eller lämpliga anbudssökande.

1. Om en upphandlande myndighet eller enhet får kännedom om en lagakraftvunnen dom som har meddelats på en eller flera av följande grunder ska den utesluta denna anbudssökande eller anbudsgivare från deltagande i förfarandet för tilldelning av ett kontrakt.

Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt och med hänsyn till gemenskapsrätten fastställa villkoren för tillämpning av denna punkt.

De får fastställa undantag från skyldigheten enligt första stycket, motiverat av tvingande hänsyn till allmänna intressen.

Vid tillämpningen av denna punkt ska den upphandlande myndigheten eller enheten vid behov begära att anbudssökandena eller anbudsgivarna lämnar de handlingar som anges i punkt 3 och får, om den hyser tvivel beträffande anbudssökandens/anbudsgivarnas personliga ställning, vända sig till de behöriga myndigheterna för att få den information om dessa anbudssökandes eller anbudsgivares personliga ställning som den anser nödvändig. Om informationen rör en anbudssökande eller anbudsgivare som är etablerad i en annan stat än den upphandlande myndigheten eller enheten, får den upphandlande myndigheten eller enheten begära samarbete med de behöriga myndigheterna. I enlighet med den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där de anbudssökande eller anbudsgivarna är etablerade, gäller denna anmodan juridiska och/eller fysiska personer inklusive, vid behov, företagsledare eller varje annan person som är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera anbudssökanden eller anbudsgivaren.

2. En ekonomisk aktör får uteslutas från deltagande i förfarandet för tilldelning av ett offentligt kontrakt om denne

Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell rätt och med hänsyn till gemenskapsrätten fastställa villkoren för tillämpning av denna punkt.

3. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska godta som tillräckligt bevis för att den ekonomiska aktören inte befinner sig i någon av de situationer som anges i punkt 1 eller i punkt 2 a, 2 b, 2 c, 2 f eller 2 g

Om landet i fråga inte utfärdar några sådana handlingar eller intyg, eller om dessa inte täcker samtliga fall som anges i punkt 1 och i punkt 2 a, 2 b och 2 c, kan de ersättas av en försäkran under ed eller, i medlemsstater som saknar bestämmelser om försäkran under ed, av en högtidlig försäkran som den behöriga personen avlägger inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet, notarius publicus eller en godkänd yrkesorganisation i personens hemland eller ursprungsland.

4. Medlemsstaterna ska ange vilka myndigheter och organ som har behörighet att utfärda de handlingar, intyg eller försäkringar som anges i punkt 3 och underrätta kommissionen om detta. Detta meddelande ska inte påverka tillämpningen av lagstiftningen om dataskydd.

Om en anbudssökande för att få bedriva sin yrkesverksamhet måste vara inskriven i ett yrkes- eller handelsregister i den medlemsstat där han har sitt ursprung eller är etablerad, kan denne anmodas att visa att han är inskriven i ett sådant register eller anmodas att avlägga en försäkran under ed eller att uppvisa ett intyg på det sätt som anges i del A i bilaga VII för offentliga byggentreprenadkontrakt, del B i bilaga VII för offentliga varukontrakt, och del C i bilaga VII för tjänstekontrakt. De förteckningar som nämns i bilaga VII är vägledande. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och övriga medlemsstater om alla ändringar i sina register och de bevis som nämns i dessa förteckningar.

I samband med förfaranden för tilldelning av tjänstekontrakt får den upphandlande myndigheten eller enheten anmoda anbudssökande att visa att de har ett särskilt tillstånd eller är medlemmar i en särskild organisation i sitt hemland, om detta krävs för att få tillhandahålla den aktuella tjänsten.

Denna artikel påverkar inte gemenskapslagstiftningen om etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster.

1. Bevis på en ekonomisk aktörs ekonomiska och finansiella ställning kan som regel utgöras av en eller flera av följande referenser:

2. En ekonomisk aktör får vid behov och när det gäller ett bestämt kontrakt åberopa andra enheters kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan aktören och dessa enheter. I detta fall ska han bevisa för den upphandlande myndigheten eller enheten att han kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna, t.ex. genom att lägga fram ett åtagande från enheterna.

3. En grupp av ekonomiska aktörer enligt artikel 4 får på samma villkor åberopa kapaciteten hos deltagarna i gruppen eller hos andra enheter.

4. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska i meddelandet om upphandling specificera vilken eller vilka av de i punkt 1 nämnda referenserna som den har valt samt vilka andra referenser som ska företes.

5. Om en ekonomisk aktör har ett godtagbart skäl för att inte förete de referenser som den upphandlande myndigheten eller enheten begär, får denne bevisa sin ekonomiska och finansiella ställning med varje annan handling som den upphandlande myndigheten eller enheten finner lämplig.

1. Bevis på en ekonomisk aktörs tekniska kapacitet får som regel lämnas i en eller flera av följande former beroende på de aktuella byggentreprenadernas, varornas eller tjänsternas art, kvantitet eller betydelse och ändamål:

2. En ekonomisk aktör får vid behov och i ett visst kontrakt utnyttja andra enheters kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan aktören och dessa enheter. I detta fall ska han bevisa för den upphandlande myndigheten eller enheten att han kommer att förfoga över de resurser som är nödvändiga för fullgörandet av kontraktet, t.ex. genom att lägga fram enheternas åtagande att förse den ekonomiska aktören med nödvändiga resurser.

3. På samma villkor får en sådan grupp av ekonomiska aktörer som avses i artikel 5 åberopa gruppdeltagarnas eller andra enheters kapacitet.

4. Vid förfaranden för tilldelning av varukontrakt som gäller leverans på plats eller installation, tillhandahållande av tjänster och/eller utförande av byggentreprenad får en ekonomisk aktörs förmåga att tillhandahålla tjänsterna eller utföra installationen eller byggentreprenaden i synnerhet bedömas på grundval av yrkeskunnande, effektivitet, erfarenhet och tillförlitlighet.

5. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska i meddelandet om upphandling ange vilka av de uppgifter som anges i första punkten som den har valt och vilka andra uppgifter som måste tillhandahållas.

6. Om en ekonomisk aktör har ett godtagbart skäl för att inte förete de referenser som den upphandlande myndigheten eller enheten begär, får denne bevisa sin tekniska och/eller yrkesmässiga kapacitet med varje annan handling som den upphandlande myndigheten eller enheten finner lämplig.

Om en upphandlande myndighet eller enhet kräver uppvisande av intyg utfärdat av ett oberoende ackrediterade organ om att den ekonomiska aktören iakttar vissa kvalitetsstyrningsstandarder, ska myndigheten eller enheten hänvisa till kvalitetsstyrningssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området som är certifierade av oberoende ackrediterade organ vilka uppfyller europeiska standarder för ackreditering och certifiering. Den ska godkänna likvärdiga certifikat från oberoende ackrediterade organ i andra medlemsstater. Den ska även godta andra bevis på likvärdiga kvalitetsstyrningssystem som lämnas av ekonomiska aktörer.

Om en upphandlande myndighet eller enhet i de fall som avses i artikel 42.1 f kräver att få se certifikat som upprättats av ett oberoende organ och som intygar att den ekonomiska aktören uppfyller vissa miljöledningsstandarder, ska myndigheten hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller internationella standarder för certifiering. Den ska godkänna likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater. Den ska även godta andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder som läggs fram av de ekonomiska aktörerna.

Den upphandlande myndigheten eller enheten får anmoda de ekonomiska aktörerna att komplettera eller förtydliga inlämnade certifikat och handlingar med tillämpning av artiklarna 39–44.

Officiella förteckningar över godkända ekonomiska aktörer och certifiering genom offentligrättsliga eller privaträttsliga organ

1. Medlemsstaterna får införa antingen officiella förteckningar över godkända entreprenörer, varuleverantörer eller tjänsteleverantörer eller en certifiering genom offentligrättsliga eller privaträttsliga certifieringsorgan.

Medlemsstaterna ska anpassa villkoren för registrering i dessa förteckningar samt villkoren för utfärdande av certifikat genom certifieringsorgan till artikel 39.1 och 39.2 a–d och h, artiklarna 40, 41.1, 41.4 och 41.5, 42.1 a–i, 42.2, 42.4 och 43 och i förekommande fall artikel 44.

Medlemsstaterna ska också anpassa villkoren till artiklarna 41.2 och 42.2 när det gäller ansökningar om registrering från ekonomiska aktörer som ingår i en grupp och som gör gällande att de kan utnyttja resurser som ställs till deras förfogande av andra företag i gruppen. Dessa ekonomiska aktörer måste i så fall bevisa för den myndighet som upprättar den officiella förteckningen att de förfogar över dessa resurser under hela den tid som registreringsintyget på den officiella förteckningen är giltigt och dessa bolag under denna tid fortsätter att uppfylla villkoren för kvalitativt urval enligt de artiklar som anges i föregående stycke och som dessa aktörer åberopar för att registreras.

2. De ekonomiska aktörer som är registrerade i de officiella förteckningarna eller har ett certifikat får vid varje upphandlingstillfälle för den upphandlande myndigheten eller enheten visa ett registreringsintyg utfärdat av den behöriga myndigheten eller ett certifikat utfärdat av ett behörigt certifieringsorgan. Dessa intyg eller certifikat ska innehålla de referenser som möjliggjort registreringen/certifieringen samt klassificeringen enligt förteckningen.

3. För upphandlande myndigheter eller enheter i andra medlemsstater ska en registrering i officiella förteckningar upprättade av de behöriga myndigheterna eller ett certifikat utfärdat av certifieringsorganet endast innebära en presumtion för lämplighet med avseende på artikel 39.1, 39.2 a–d och h, artiklarna 40, 41.1 b och c och 42.1 a i och b–g för byggentreprenörer, artikel 42.1 a ii, b–e och i för varuleverantörer och artikel 42.1 a ii, b–e och g för tjänsteleverantörer.

4. Information som kan utläsas från registreringen i officiella förteckningar eller certifieringen får inte ifrågasättas utan motivering. När det gäller betalning av obligatoriska socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter får ytterligare ett intyg från registrerade ekonomiska aktörer krävas vid varje upphandlingstillfälle.

Den upphandlande myndigheten eller enheten i andra medlemsstater ska endast tillämpa punkt 3 och första stycket i denna punkt för ekonomiska aktörer som är etablerade i den medlemsstat som för den officiella förteckningen.

5. För registrering av ekonomiska aktörer från andra medlemsstater i en officiell förteckning eller för certifiering genom de organ som avses i punkt 1 får det inte krävas ytterligare bevis eller uppgifter utöver vad som krävs av inhemska ekonomiska aktörer och under inga förhållanden andra än dem som anges i artiklarna 39–43 och vid behov 44.

En sådan registrering eller certifiering får dock inte åläggas ekonomiska aktörer i andra medlemsstater för att de ska kunna delta i en upphandling. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska godkänna likvärdiga certifikat från organ som är etablerade i andra medlemsstater. De ska även godta andra likvärdiga bevismedel.

6. De ekonomiska aktörerna kan när som helst ansöka om registrering i en officiell förteckning eller utfärdande av ett certifikat. De måste inom rimlig tid underrättas om det beslut som fattats av den myndighet som upprättar förteckningen eller av det behöriga certifieringsorganet.

7. De certifieringsorgan som avses i punkt 1 ska uppfylla europeiska standarder för certifiering.

8. De medlemsstater som har officiella förteckningar eller certifieringsorgan enligt punkt 1 är skyldiga att till kommissionen och övriga medlemsstater meddela adressen till det organ till vilket en begäran om registrering kan sändas.

1. Utan att nationella lagar och andra författningar om ersättning för vissa tjänster påverkas ska den upphandlande myndigheten eller enheten basera tilldelningen av kontrakt på endera av följande kriterier:

2. Utan att tredje stycket åsidosätts ska, om tilldelningen sker enligt punkt 1 a, den upphandlande myndigheten eller enheten i kontraktshandlingarna (meddelanden om upphandling, förfrågningsunderlag, beskrivande dokument eller kompletterande handlingar) ange hur de olika kriterierna kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.

Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.

Om, enligt den upphandlande myndighetens eller enhetens åsikt, viktning inte är möjlig av påvisbara skäl ska den upphandlande myndigheten eller enheten i kontraktshandlingarna (meddelanden om upphandling, förfrågningsunderlag, beskrivande dokument eller kompletterande handlingar) ange kriterierna i fallande prioritetsordning.

1. Medlemsstaterna får föreskriva att den upphandlande myndigheten eller enheten får genomföra elektroniska auktioner.

2. Vid selektiva och förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling får den upphandlande myndigheten eller enheten besluta att tilldelningen av ett kontrakt ska föregås av en elektronisk auktion om förfrågningsunderlaget kan fastställas med tillräcklig exakthet.

Under samma omständigheter får elektronisk auktion användas vid förnyad inbjudan att lämna anbud för parter i ett ramavtal som avses i artikel 29.4 andra stycket andra strecksatsen.

3. En upphandlande myndighet eller enhet som beslutar att använda elektronisk auktion ska ange detta i meddelandet om upphandling.

4. Innan en elektronisk auktion inleds ska den upphandlande myndigheten eller enheten genomföra en första fullständig utvärdering av anbuden i enlighet med tilldelningskriterierna och den fastställda viktningen för dessa.

Alla anbudsgivare som har lämnat godtagbara anbud ska inbjudas samtidigt på elektronisk väg att inkomma med nya priser och/eller nya värden. Inbjudan ska innehålla alla relevanta upplysningar om den individuella anslutningen till den elektroniska utrustning som används samt vilken dag och tid den elektroniska auktionen kommer att inledas. Den elektroniska auktionen får genomföras under flera på varandra följande etapper. Den elektroniska auktionen får inte inledas tidigare än två arbetsdagar efter det att inbjudan har skickats ut.

5. Om tilldelningen av kontraktet kommer att ske på grundval av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska inbjudan åtföljas av resultatet av en fullständig bedömning av de berörda arbetsgivarens anbud som gjorts i enlighet med viktningen i artikel 47.2 första stycket.

I inbjudan ska även den matematiska formel anges som kommer att användas vid den elektroniska auktionen för att bestämma den nya automatiska rangordningen med avseende på de nya priser och/eller värden som lämnas. Denna formel ska innefatta viktningen av alla de kriterier som fastställts för att bestämma det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, i enlighet med meddelandet om upphandling eller förfrågningsunderlaget. I detta syfte ska emellertid eventuellt förekommande intervall i förväg reduceras till ett bestämt värde.

Om alternativa anbud är tillåtna, ska separata formler ges för varje alternativ.

6. Under varje etapp i en elektronisk auktion ska den upphandlande myndigheten eller enheten omedelbart meddela alla anbudsgivare åtminstone tillräckliga upplysningar för att de vid varje tidpunkt ska ha kännedom om sin plats i rangordningen. Den upphandlande myndigheten eller enheten får också meddela andra upplysningar om andra priser eller värden som har lämnats, under förutsättning att detta anges i förfrågningsunderlaget. Den får också när som helst meddela antalet deltagare i den aktuella auktionsetappen. Den får emellertid under inga omständigheter röja anbudsgivarnas identitet under genomförandet av de olika etapperna i den elektroniska auktionen.

7. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska avsluta den elektroniska auktionen på ett eller flera av följande sätt:

Om den upphandlande myndigheten eller enheten har beslutat att stänga den elektroniska auktionen enligt led c, eventuellt i kombination med villkoren i led b, ska tidsplanen för varje auktionsetapp anges i inbjudan att delta i auktionen.

8. Efter att ha stängt den elektroniska auktionen ska den upphandlande myndigheten eller enheten tilldela kontraktet i enlighet med artikel 47 på grundval av resultaten av den elektroniska auktionen.

En upphandlande myndighet eller enhet får inte utnyttja elektroniska auktioner på otillbörligt sätt eller på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen eller så att föremålet för kontraktet, så som det utlystes genom meddelandet om upphandling och fastställdes i förfrågningsunderlaget, ändras.

1. Om det för ett visst kontrakt finns anbud som förefaller vara onormalt låga i förhållande till varorna, byggentreprenaden eller tjänsterna, ska den upphandlande myndigheten eller enheten, innan anbuden förkastas, skriftligen begära sådana förtydliganden om anbudens innehåll som den anser sig behöva.

2. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska i samråd med anbudsgivaren granska detta innehåll med beaktande av de ingivna förklaringarna.

3. Om en upphandlande myndighet eller enhet fastställer att ett anbud är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt stöd, får anbudet förkastas enbart av denna anledning först efter samråd med anbudsgivaren och om denne inom den rimliga tidsfrist som fastställs av den upphandlande myndigheten eller enheten inte kan bevisa att det berörda stödet har beviljats på lagliga grunder. Om den upphandlande myndigheten eller enheten förkastar ett anbud under dessa omständigheter, ska den underrätta kommissionen om detta.

Underleverantörskontrakt som tilldelas av utvalda anbudsgivare som inte är upphandlande myndigheter eller enheter

1. I de fall då denna avdelning gäller enligt artikel 21.3 och 21.4 ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de utvalda anbudsgivare som inte är upphandlande myndigheter eller enheter tillämpar bestämmelserna i artiklarna 51, 52 och 53 när de tilldelar tredje man ett underleverantörskontrakt.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska företag som gått samman för att erhålla kontraktet eller anknutna företag inte anses utgöra tredje man.

Anbudsgivarens anbud ska innehålla en uttömmande förteckning över sådana företag. Förteckningen ska uppdateras när ändringar inträffar i förhållandena mellan företagen.

Den utvalda anbudsgivaren ska agera på ett öppet sätt och behandla samtliga eventuella underleverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt.

1. När en utvald anbudsgivare som inte är en upphandlande myndighet eller enhet avser att tilldela ett företag ett underleverantörskontrakt som har ett värde exklusive mervärdesskatt som inte beräknas understiga de tröskelvärden som anges i artikel 8 ska den utvalda anbudsgivaren offentliggöra sin avsikt genom ett meddelande.

2. Meddelandet om underentreprenad ska innehålla de upplysningar som anges i bilaga V och alla andra upplysningar som den utvalda anbudsgivaren anser vara till nytta. Vid behov ska meddelandet även innehålla den upphandlande myndighetens eller enhetens godkännande.

Meddelanden om underentreprenad ska vara utformade enligt de standardformulär som kommissionen antagit i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 67.2.

3. Meddelanden om underentreprenad ska offentliggöras enligt bestämmelserna i artikel 32.2–32.5.

4. Ett meddelande om underentreprenad krävs emellertid inte om underleverantörskontraktet uppfyller de villkor som anges i artikel 28.

5. De utvalda anbudsgivarna får i enlighet med artikel 32 offentliggöra meddelanden om underentreprenad för vilka det inte krävs något offentliggörande.

6. Medlemsstaterna får också föreskriva att den utvalda anbudsgivaren kan uppfylla det krav som enligt artikel 21.3 eller 21.4 ställs för underentreprenad, genom att tilldela underleverantörskontrakt på grundval av ett ramavtal som ingås enligt de förfarandebestämmelser som fastställs i artiklarna 51 och 53 och i punkterna 1–5 i denna artikel.

Underleverantörskontrakt som grundar sig på ett sådant ramavtal ska tilldelas inom ramen för de villkor som fastställs i det berörda ramavtalet. Sådana kontrakt kan endast tilldelas ekonomiska aktörer som varit parter i ramavtalet från början. När kontrakt tilldelas ska parterna under alla omständigheter föreslå villkor som är förenliga med ramavtalets villkor.

Ett ramavtals giltighetstid får inte vara längre än sju år, förutom i undantagsfall då giltighetstiden kan fastställas utifrån den levererade produktens, anläggningens eller konstruktionens förväntade livslängd och de tekniska svårigheter som ett byte av leverantör kan orsaka.

Ramavtal får inte användas på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.

7. För tilldelning av underleverantörsavtal som har ett värde exklusive mervärdesskatt som beräknas understiga de tröskelvärden som fastställs i artikel 8, ska anbudsgivarna tillämpa de fördragets principer rörande öppenhet och konkurrens.

8. Artikel 9 ska gälla vid beräkning av underleverantörskontraktens beräknade värde.

I meddelandet om underentreprenad ska den utvalda anbudsgivaren ange kriterierna för det kvalitativa urval som föreskrivs av den upphandlande myndigheten eller enheten, och många andra kriterier som ska gälla för det kvalitativa urvalet av underleverantör. Samtliga kriterier ska vara objektiva, icke-diskriminerande och förenliga med de kriterier som tillämpas av den upphandlande myndigheten eller enheten för urvalet av anbudsgivare för huvudkontraktet. De kvalifikationer som krävs måste ha ett direkt samband med föremålet för underleverantörskontraktet och även den minimikapacitet som krävs måste överensstämma med föremålet.

Den utvalda anbudsgivaren ska inte vara tvungen att anlita underleverantörer om denne på ett för den upphandlande myndigheten eller enheten tillfredsställande sätt kan visa att ingen av de underleverantörer som deltar i upphandlingen eller deras anbud uppfyller de kriterier som anges i meddelandet om underentreprenad och det innebär att den utvalda anbudsgivaren följaktligen inte kan uppfylla de krav som anges i huvudkontraktet.

Underleverantörskontrakt som tilldelas av utvalda anbudsgivare som är upphandlande myndigheter eller enheter

I de fall då den utvalda anbudsgivaren är en upphandlande myndighet eller enhet ska denne tilldela underleverantörskontrakt i enlighet med de bestämmelser om huvudkontrakt som tas upp i avdelningarna I och II.

1. De prövningsförfaranden som föreskrivs i denna avdelning ska tillämpas för de kontrakt som avses i artikel 2, utom i de undantagsfall som anges i artiklarna 12 och 13.

2. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en upphandlande myndighets eller enhets beslut kan prövas effektivt, och särskilt så skyndsamt som möjligt enligt villkoren i artikel 56–62, när det görs gällande att beslutet har inneburit en överträdelse av gemenskapslagstiftningen om upphandling eller nationella bestämmelser som införlivar denna lagstiftning.

3. Medlemsstaterna ska se till att det inte sker någon diskriminering mellan företag som åberopar skada i samband med ett tilldelningsförfarande till följd av den skillnad som görs enligt denna avdelning mellan nationella bestämmelser om genomförande av gemenskapslagstiftningen och andra nationella bestämmelser.

4. Medlemsstaterna ska se till att prövningsförfaranden är tillgängliga på detaljerade villkor som medlemsstaterna själva anger, åtminstone för var och en som har eller har haft intresse av att få ingå ett visst kontrakt och som har lidit skada eller riskerar att lida skada till följd av en påstådd överträdelse.

5. Medlemsstaterna får föreskriva att den som vill utnyttja ett prövningsförfarande ska ha underrättat den upphandlande myndigheten eller enheten om den påstådda överträdelsen och om sin avsikt att ansöka om prövning, under förutsättning att detta inte påverkar den minimiperiod under vilken kontrakt inte får ingås i enlighet med artikel 57.2 eller några andra tidsfrister för ansökan om prövning i enlighet med artikel 59.

6. Medlemsstaterna får kräva att den berörda personen först ska lämna in en ansökan om prövning till den upphandlande myndigheten eller enheten. I det fallet ska medlemsstaterna se till att inlämnandet av en sådan ansökan omedelbart medför att kontraktet tills vidare inte får ingås.

Medlemsstaterna ska besluta om lämpliga kommunikationsmedel, inberäknat telefax eller elektroniska medel, som ska användas för ansökningar om prövning i enlighet med första stycket.

Den period under vilken kontrakt inte får ingås i enlighet med första stycket ska inte upphöra före utgången av en tidsfrist på minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att den upphandlande myndigheten eller enheten sände ett svar, om telefax eller elektroniska medel används, eller, om andra kommunikationsmedel används, före utgången av en tidsfrist på minst 15 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att den upphandlande myndigheten eller enheten sände ett svar, eller minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att ett svar erhölls.

1. Medlemsstaterna ska se till att de åtgärder som vidtas vad avser prövningsförfarandena i artikel 55 innehåller bestämmelser om befogenheter att

I båda ovannämnda fall ska befogenheten inbegripa beviljande av ersättning till de personer som skadats av överträdelsen.

2. De befogenheter som avses i punkt 1 och i artiklarna 60 och 61 får tilldelas separata organ som ansvarar för olika aspekter av prövningsförfarandet.

3. När ett organ i första instans, som är oberoende av den upphandlande myndigheten eller enheten, prövar ett beslut om tilldelning av kontrakt, ska medlemsstaterna se till att den upphandlande myndigheten eller enheten inte kan ingå kontraktet innan prövningsorganet har fattat ett beslut om ansökan om provisoriska åtgärder eller om prövning. Uppskovet ska inte upphöra före utgången av den period under vilken kontrakt inte får ingås i enlighet med artiklarna 57.2, 60.4 och 60.5.

4. Utom i de fall som avses i punkt 3 i denna artikel och i artikel 55.6 ska prövningsförfarandena inte nödvändigtvis medföra att de upphandlingar som berörs av prövningen automatiskt skjuts upp.

5. Medlemsstaterna får föreskriva att det behöriga prövningsorganet får ta hänsyn till de sannolika följderna av provisoriska åtgärder för alla berörda intressen som kan skadas, inklusive allmänintresset, särskilt försvars- och/eller säkerhetsintressen, och får besluta att inte vidta sådana åtgärder om de negativa följderna kan väga tyngre än fördelarna.

Ett beslut att inte bevilja provisoriska åtgärder ska inte påverka andra yrkanden från den person som begärt åtgärderna.

6. Medlemsstaterna får föreskriva att, när någon kräver skadestånd på grund av att ett beslut har fattats på olagligt sätt, det ifrågasatta beslutet först ska åsidosättas av ett organ som har de nödvändiga befogenheterna.

7. Utom i de fall som avses i artiklarna 60–62 ska verkan av att de befogenheter har utövats som avses i punkt 1 i denna artikel på ett kontrakt som ingås till följd av tilldelningen av det regleras i nationell lagstiftning.

Vidare får medlemsstaterna, utom i de fall där ett beslut ska åsidosättas innan skadestånd beviljas, föreskriva att efter det att ett avtal ingåtts i enlighet med artikel 55.6, punkt 3 i den här artikeln eller artiklarna 57–62 ska prövningsorganets befogenheter vara begränsade till beslut om skadestånd till den som lidit skada av överträdelsen.

8. Medlemsstaterna ska se till att de beslut som fattas av de behöriga prövningsorganen kan verkställas effektivt.

9. Om de behöriga prövningsorganen ej utgörs av domstolar ska de alltid ge skriftliga skäl till sina beslut. Dessutom ska det i ett sådant fall vidtas åtgärder för att garantera förfaranden, med vars hjälp en påstådd olaglig åtgärd av ett prövningsorgan eller en påstådd brist i utövandet av dess befogenheter kan bli föremål för domstolsprövning eller prövning av ett annat organ som är en domstol i enlighet med artikel 234 i fördraget och är oberoende av den upphandlande myndigheten eller enheten och prövningsorganet.

Medlemmarna av ett sådant oberoende organ ska utnämnas och avgå ur tjänst på samma villkor som domarkårens medlemmar vad avser den myndighet som ansvarar för deras utnämning, deras mandatperiod och deras avgång. Åtminstone ordföranden för detta oberoende organ ska ha samma juridiska och yrkesmässiga meriter som domarkårens medlemmar. De beslut som fattas av det oberoende organet ska vara rättsligt bindande genom de medel som varje medlemsstat bestämmer.

10. Medlemsstaterna ska se till att de organ som ansvarar för prövning garanterar en tillräcklig sekretess för sekretessbelagda uppgifter eller annan information som tas upp i de handlingar som överlämnas av parterna, och ska under hela förfarandet tillvarata försvars- och/eller säkerhetsintressen.

I detta syfte kan medlemsstaterna besluta att ett specifikt organ ska ha exklusiv behörighet att pröva kontrakt på området för försvar och säkerhet.

Under alla omständigheter kan medlemsstaterna föreskriva att endast de av prövningsorganets medlemmar som personligen är behöriga att hantera sekretessbelagda uppgifter får behandla prövningsansökningar som innehåller sådan information. De kan också kräva att särskilda säkerhetsåtgärder ska vidtas i samband med registreringen av prövningsansökningar, mottagande av handlingar och lagring av dokument.

Medlemsstaterna ska fastställa hur prövningsorganen ska göra för att hemlighålla sekretessbelagda uppgifter och samtidigt respektera rätten till ett försvar, och ska, när det gäller rättslig prövning eller prövning genom ett organ som är en domstol enligt artikel 234 i fördraget, se till att förfarandet i sin helhet överensstämmer med rätten till en rättvis rättegång.

1. Medlemsstaterna ska se till att de personer som avses i artikel 55.4 får de tidsfrister som krävs för att effektivt kunna pröva de upphandlande myndigheternas eller enheternas beslut om tilldelning av kontrakt, genom att införa de bestämmelser som krävs för att uppfylla de minimikrav som anges i punkt 2 i denna artikel och i artikel 59.

2. Avtal enligt beslut om tilldelning av ett kontrakt som omfattas av detta direktiv får inte ingås före utgången av en tidsfrist på minst tio kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att beslutet om tilldelning av kontraktet översändes till de berörda anbudsgivarna och anbudssökandena om telefax eller elektroniska medel används eller, om andra kommunikationsmedel används, före utgången av antingen en tidsfrist på minst 15 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att beslutet om tilldelning av kontraktet översändes till de berörda anbudsgivarna och anbudssökandena eller minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att beslutet om tilldelning av kontraktet erhållits.

Anbudsgivarna ska anses vara berörda om de ännu inte har uteslutits definitivt. Ett uteslutande är definitivt om det har meddelats de berörda anbudsgivarna, och antingen har ansetts vara lagligt av ett oberoende prövningsorgan eller inte längre kan bli föremål för ett prövningsförfarande.

Anbudssökandena ska anses vara berörda om den upphandlande myndigheten eller enheten inte har lämnat information om avslaget på deras ansökan innan de berörda anbudsgivarna meddelats beslutet om tilldelning av kontraktet.

Meddelandet till de berörda anbudsgivarna och anbudssökande om beslutet om tilldelning av kontraktet ska åtföljas av

Medlemsstaterna får föreskriva att de tidsfrister som avses i artikel 57.2 inte ska tillämpas i följande fall:

När en medlemsstat föreskriver att en ansökan om prövning av en upphandlande myndighets eller enhets beslut som fattats inom eller i anknytning till med ett upphandlingsförfarande som omfattas av detta direktiv ska lämnas in inom en viss tidsfrist, ska denna tidsfrist vara minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter den dag då den upphandlande myndighetens eller enhetens beslut översändes till anbudsgivaren eller anbudssökanden, om telefax eller elektroniska medel används, eller, om andra kommunikationsmedel används, antingen minst 15 kalenderdagar räknat från och med dagen efter den dag då den upphandlande myndighetens eller enhetens beslut översändes till anbudsgivaren eller anbudssökanden eller minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter den dag då den upphandlande myndighetens eller enhetens beslut erhölls. Meddelandet till varje anbudsgivare eller anbudssökande om den upphandlande myndighetens eller enhetens beslut ska åtföljas av en kortfattad redogörelse för skälen till beslutet. När det gäller en ansökan om prövning av beslut som avses i artikel 56.1 b och som inte är föremål för ett särskilt meddelande, ska tidsfristen vara minst 10 kalenderdagar räknat från och med den dag det berörda beslutet offentliggörs.

1. Medlemsstaterna ska se till att ett prövningsorgan som är oberoende av den upphandlande myndigheten eller enheten förklarar ett avtal ogiltigt eller att ogiltigheten beror på ett beslut från ett sådant prövningsorgan

2. Följderna av att ett avtal anses vara ogiltigt ska bestämmas i nationell lagstiftning. I nationell lagstiftning får det därför föreskrivas ett retroaktivt upphörande av alla kontraktsskyldigheter eller en begränsning av upphörandet till att omfatta de skyldigheter som ännu inte har fullgjorts. I det senare fallet ska medlemsstaterna föreskriva tillämpning av alternativa sanktioner enligt artikel 61.2.

3. Medlemsstaterna får föreskriva att det prövningsorgan som är oberoende av den upphandlande myndigheten eller enheten inte behöver anse att ett avtal är ogiltigt, även om det har tilldelats på olagligt sätt av de skäl som anges i punkt 1, om prövningsorganet, efter att ha undersökt alla relevanta omständigheter, finner att tvingande hänsyn till ett allmänintresse, i synnerhet rörande försvars- och/eller säkerhetsintressen, kräver att avtalets giltighet bör upprätthållas.

Ekonomiska intressen av att kontraktets giltighet upprätthålls får endast betraktas som tvingande hänsyn till ett allmänintresse enligt första stycket om ogiltighet skulle leda till oproportionerliga följder.

Ekonomiska intressen med direkt koppling till avtalet i fråga ska emellertid inte utgöra tvingande hänsyn till ett allmänintresse enligt första stycket. Ekonomiska intressen med direkt koppling till avtalet omfattar bland annat kostnader för förseningar i samband med fullgörandet av avtalet, kostnader i samband med inledandet av ett nytt upphandlingsförfarande, kostnader i samband med byte av den ekonomiske aktör som fullgör kontraktet samt kostnader för rättsliga skyldigheter i samband med ogiltighet.

Ett kontrakt får emellertid inte anses vara utan verkan om detta i hög grad skulle äventyra existensen för ett bredare försvars- eller säkerhetsprogram som är av avgörande betydelse för en medlemsstats säkerhetsintressen.

I samtliga ovan nämnda fall ska medlemsstaterna föreskriva alternativa sanktioner enligt artikel 61.2 som ska tillämpas i stället.

1. Vid överträdelse av artiklarna 55.6, 56.3 eller 57.2 som inte omfattas av artikel 60.1 b ska medlemsstaterna föreskriva ogiltighet i enlighet med artikel 60.1–60.3 eller alternativa sanktioner. Medlemsstaterna får föreskriva att det prövningsorgan som är oberoende av den upphandlande myndigheten eller enheten ska besluta, efter att ha undersökt alla relevanta omständigheter, om avtalet bör anses vara ogiltigt eller om alternativa sanktioner bör åläggas.

2. Alternativa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. De alternativa sanktionerna ska utgöras av

Medlemsstaterna får ge prövningsorganet stort utrymme för egen bedömning för att ta hänsyn till alla relevanta omständigheter, inbegripet hur allvarlig överträdelsen är, den upphandlande myndighetens eller enhetens agerande och, i de fall som avses i artikel 60.2, i vilken utsträckning avtalet fortfarande är giltigt.

1. Medlemsstaterna får föreskriva att en ansökan om prövning i enlighet med artikel 60.1 ska göras

2. I alla övriga fall, inklusive ansökningar om prövning i enlighet med artikel 61.1, ska tidsfristerna för ansökan om prövning fastställas i nationell lagstiftning, om inte annat föreskrivs i artikel 59.

1. Kommissionen får åberopa förfarandet enligt punkterna 2–5, om den innan ett avtal ingås anser att en allvarlig överträdelse av gemenskapsrätten om upphandling har begåtts i samband med en upphandling som omfattas av detta direktiv.

2. Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten om de skäl som föranlett bedömningen att det föreligger en allvarlig överträdelse, och ska kräva korrigering på lämpligt sätt.

3. Inom 21 kalenderdagar efter erhållandet av den underrättelse som avses i punkt 2 ska den berörda medlemsstaten till kommissionen lämna

4. En förklaring som överlämnats enligt punkt 3 b kan bland annat hänvisa till att den påstådda överträdelsen redan är föremål för rättsliga förfaranden eller andra prövningsförfaranden eller en prövning i enlighet med artikel 56.9. I ett sådant fall ska medlemsstaten underrätta kommissionen om resultatet av dessa förfaranden så snart det blir känt.

5. Om det har lämnats ett meddelande om att ett upphandlingsförfarande har skjutits upp i enlighet med punkt 3 c, ska den berörda medlemsstaten underrätta kommissionen när uppskovet hävs eller om det har inletts något annat upphandlingsförfarande som helt eller delvis gäller samma sak. Det nya meddelandet ska bekräfta att den påstådda överträdelsen har korrigerats eller innehålla en förklaring till varför ingen korrigering gjorts.

Det meddelande som avses i artikel 60.4 andra strecksatsen, vars format ska antas av kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 67.2, ska innehålla följande uppgifter:

SKYLDIGHETER ATT LÄMNA UPPGIFTER FÖR STATISTIKÄNDAMÅL, VERKSTÄLLANDEBEFOGENHETER OCH SLUTBESTÄMMELSER

För att tillämpningen av detta direktiv ska kunna bedömas ska medlemsstaterna senast den 31 oktober varje år till kommissionen överlämna en statistikrapport, utformad i enlighet med artikel 66, över de varukontrakt, tjänstekontrakt respektive byggentreprenadkontrakt som de upphandlande myndigheterna eller enheterna har tilldelat under det föregående året.

Statistikrapporten ska omfatta antalet kontrakt och värdet av de kontrakt som tilldelats av den medlemsstat eller det tredje land som de anbudsgivare som tilldelats kontraktet tillhör. Den ska vara uppdelad på statistik över varukontrakt, tjänstekontrakt respektive byggentreprenadkontrakt.

De uppgifter som avses i det första stycket ska redovisas separat för de olika förfaranden som används och ska för vart och ett av dessa förfaranden omfatta varor, tjänster och byggentreprenader identifierade efter grupp i CPV-nomenklaturen.

När kontrakt tilldelas genom förhandlat förfarande utan offentliggörande av meddelande om upphandling ska de uppgifter som avses i första och andra stycket dessutom delas upp med hänsyn till de förhållanden som anges i artikel 28.

Innehållet i statistikrapporten ska fastställas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 67.2.

1. Kommissionen ska biträdas av Rådgivande kommittén för offentliga upphandlingskontrakt, som inrättats genom artikel 1 i rådets beslut 71/306/EEG ( 26 ), nedan kallad kommittén.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. När det hänvisas till denna punkt, ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

När det gäller revideringen av tröskelvärdena enligt artikel 8, har den tidsfrist som föreskrivs i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG fastställts till fyra, två respektive sex veckor, på grund av de tidsmässiga begränsningarna till följd av beräkningssättet och kravet på offentliggörande enligt artikel 69.1 andra stycket och artikel 69.3 i direktiv 2004/17/EG.

4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG gälla, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

1. Vid den revidering av tröskelvärdena i direktiv 2004/17/EG som avses i artikel 69, ska kommissionen också revidera de tröskelvärden som anges i artikel 8 i detta direktiv genom att anpassa följande tröskelvärden:

Sådan revidering och anpassning, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska ske i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 67.3. Av tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 67.4.

2. Motvärdena till de tröskelvärden som fastställs enligt punkt 1 i de nationella valutorna för de medlemsstater som inte infört euron ska anpassas till respektive motvärden för de tröskelvärdena i direktiv 2004/17/EG som avses i punkt 1, som beräknats i enlighet med artikel 69.2 andra stycket i direktiv 2004/17/EG.

3. De reviderade tröskelvärdena enligt punkt 1 och deras motvärden i de nationella valutorna ska efter revideringen offentliggöras av kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning i början av november.

1. Kommissionen kan ändra följande i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 67.2:

2. Kommissionen får i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 67.3 ändra följande icke väsentliga delar av detta direktiv:

Av tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 67.4.

Detta direktiv ska inte gälla för kontrakt som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet ( 27 ), inte heller kontrakt som inte omfattas av det direktivet i enlighet med artiklarna 8, 12 och 13 i direktivet.

Detta direktiv ska – utan att det påverkar tillämpningen av artikel 296 i fördraget – tillämpas på offentliga kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet med undantag av upphandlingskontrakt för vilka Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet ( 28 ) ska tillämpas.

Detta direktiv ska inte tillämpas på kontrakt som inte omfattas av direktiv 2009/81/EG enligt dess artiklar 8, 12 och 13.

1. Medlemsstaterna ska senast den 21 augusti 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

1. Kommissionen ska senast den 21 augusti 2012 rapportera om de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att införliva direktivet, särskilt artiklarna 21 och 50–54.

2. Kommissionen ska se över genomförandet av detta direktiv och, senast den 21 augusti 2016, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om detta. Kommissionen ska särskilt utvärdera om, och i vilken utsträckning, detta direktivs mål har uppnåtts beträffande den inre marknadens funktion och utvecklandet av den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basen, med beaktande av situationen för små och medelstora företag. Vid behov ska rapporten åtföljas av ett förslag till rättsakt.

3. Kommissionen ska också se över tillämpningen av artikel 39.1 och särskilt undersöka om det är möjligt att harmonisera villkoren för att anbudssökande eller anbudsgivare ska kunna delta i ett förfarande trots att de är belastade på ett sätt som egentligen utesluter dem från att delta i offentliga upphandlingar, och ska, vid behov, lägga fram ett förslag till rättsakt i detta hänseende.

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden med offentliggörande av meddelande om upphandling och konkurrenspräglad dialog:

Information som ska finnas i de meddelanden om underentreprenad som avses i Artikel 52

Yrkesregistren samt motsvarande försäkringar och intyg för varje medlemsstat:

Utrustning för elektroniskt mottagande av anbudsansökningar och anbud måste genom ändamålsenliga förfaranden och tekniska medel åtminstone garantera att

( 2 ) Europaparlamentets yttrande av den 14 januari 2009 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 7 juli 2009.

( 4 ) Beslut om fastställande av förteckningen över produkter (vapen, ammunition och krigsmateriel) på vilka bestämmelserna i artikel 223.1 b – nu artikel 296.1 b–i fördraget är tillämpliga (dok. 255/58). Protokoll av den 15 april 1958: dok. 368/58.

( 15 ) Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten (EGT L 395, 30.12.1989, s. 33).

( 16 ) Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorernasectors (EGT L 76, 23.3.1992, s. 14).

( 17 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling (EUT L 335, 20.12.2007, s. 31).

( 20 ) Gemensam åtgärd 98/733/RIF av den 21 december 1998 beslutad av rådet på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om att göra deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens medlemsstater till ett brott (EGT L 351, 29.12.1998, s. 1).

( 21 ) Rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i Fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i (EGT C 195, 25.6.1997, s. 1).

( 22 ) Rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn (EUT L 192, 31.7.2003, s. 54).

( 24 ) Rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism (EGT L 164, 22.6.2002, s. 3).

( 25 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 25.11.2005, s. 15).

( 29 ) Vid tillämpningen av artikel 40 avses med yrkes- eller handelsregister de register som anges i denna bilaga och, i den mån ändringar gjorts på nationell nivå, de register som ersatt de förra. Denna bilaga är endast vägledande och påverkar inte dessa registers förenlighet med gemenskapslagstiftningen i fråga om etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster.

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
M1	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1177/2009 av den 30 november 2009	L 314	64	1.12.2009
M2	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1251/2011 av den 30 november 2011	L 319	43	2.12.2011
►M3	RÅDETS DIREKTIV 2013/16/EU av den 13 maj 2013	L 158	184	10.6.2013
M4	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1336/2013 av den 13 december 2013	L 335	17	14.12.2013
►M5	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2015/2340 av den 15 december 2015	L 330	14	16.12.2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
AVDELNING I	DEFINITIONER, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH ALLMÄNNA PRINCIPER
Artikel 1	Definitioner
Artikel 2	Tillämpningsområde
Artikel 3	Blandade kontrakt
Artikel 4	Principer för tilldelning av kontrakt
AVDELNING II	REGLER OM UPPHANDLING
KAPITEL I	Allmänna bestämmelser
Artikel 5	Ekonomiska aktörer
Artikel 6	Den upphandlande myndighetens eller enhetens skyldigheter i samband med sekretess
Artikel 7	Skydd av sekretessbelagd information
KAPITEL II	Tröskelvärden, inköpscentraler och undantag
Avsnitt 1	Tröskelvärden
Artikel 8	Tröskelvärden för kontrakt
Artikel 9	Metoder för beräkning av det uppskattade värdet på kontrakt och ramavtal
Avsnitt 2	Inköpscentraler
Artikel 10	Kontrakt som tilldelas och ramavtal som ingås av inköpscentraler
Avsnitt 3	Kontrakt som ska undantas
Artikel 11	Undantag
Artikel 12	Kontrakt som tilldelas i enlighet med internationella regler
Artikel 13	Särskilda undantag
Avsnitt 4	Särskilda regler
Artikel 14	Reserverade kontrakt
KAPITEL III	Regler som ska tillämpas på tjänstekontrakt
Artikel 15	Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga I
Artikel 16	Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga II
Artikel 17	Blandade kontrakt som omfattar tjänster förtecknade i bilagorna I och II
KAPITEL IV	Särskilda regler om kontraktshandlingar
Artikel 18	Tekniska specifikationer
Artikel 19	Alternativa anbud
Artikel 20	Villkor för fullgörande av kontraktet
Artikel 21	Underentreprenad
Artikel 22	Informationssäkerhet
Artikel 23	Försörjningstrygghet
Artikel 24	Skyldigheter avseende bestämmelser om beskattning, miljöskydd, anställningsskydd och arbetsvillkor
KAPITEL V	Förfaranden
Artikel 25	Tillämpliga förfaranden
Artikel 26	Förhandlat förfarande med meddelande om upphandling
Artikel 27	Konkurrenspräglad dialog
Artikel 28	Fall som motiverar användning av det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av meddelande om upphandling
Artikel 29	Ramavtal
KAPITEL VI	Regler för offentliggörande och öppenhet
Avsnitt 1	Offentliggörande av meddelanden
Artikel 30	Meddelanden
Artikel 31	Icke-obligatoriskt offentliggörande
Artikel 32	Utformning och offentliggörande av meddelanden
Avsnitt 2	Tidsfrister
Artikel 33	Tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och mottagande av anbud
Avsnitt 3	Innehållet i informationen och sättet för överföring av denna
Artikel 34	Inbjudan att lämna anbud, att delta i förhandling eller till att delta i dialog
Artikel 35	Information till anbudssökande och anbudsgivare
Avsnitt 4	Kommunikationssätt
Artikel 36	Regler för kommunikation
Avsnitt 5	Protokoll
Artikel 37	Protokollens innehåll
KAPITEL VII	Upphandlingsförfarandets gång
Avsnitt 1	Allmänna bestämmelser
Artikel 38	Kontroll av anbudssökandes lämplighet och val av deltagare samt tilldelning av kontrakt
Avsnitt 2	Kvalitativa urvalskriterier
Artikel 39	Anbudssökandens eller anbudsgivarens personliga ställning
Artikel 40	Lämplighet att utöva yrkesverksamhet
Artikel 41	Ekonomisk och finansiell ställning
Artikel 42	Teknisk och/eller yrkesmässig kapacitet
Artikel 43	Kvalitetsstyrningsstandarder
Artikel 44	Standarder för miljöledning
Artikel 45	Kompletterande handlingar och upplysningar
Artikel 46	Officiella förteckningar över godkända ekonomiska aktörer och certifiering genom offentligrättsliga eller privaträttsliga organ
Avsnitt 3	Kontraktstilldelning
Artikel 47	Tilldelningsgrunder
Artikel 48	Användning av elektroniska auktioner
Artikel 49	Onormalt låga anbud
AVDELNING III	REGLER FÖR UNDERENTREPRENAD
KAPITEL I	Underleverantörskontrakt som tilldelas av utvalda anbudsgivare som inte är upphandlande myndigheter eller enheter
Artikel 50	Tillämpningsområde
Artikel 51	Principer
Artikel 52	Tröskelvärden och bestämmelser om offentliggörande
Artikel 53	Kriterier för kvalitativt urval av underleverantör
KAPITEL II	Underleverantörskontrakt som tilldelas av utvalda anbudsgivare som är upphandlande myndigheter eller enheter
Artikel 54	Regler som ska tillämpas
AVDELNING IV	REGLER SOM SKA TILLÄMPAS FÖR PRÖVNING
Artikel 55	Tillämpningsområde och tillgång till prövningsförfarande
Artikel 56	Krav på prövningsförfarandet
Artikel 57	Period under vilken kontrakt inte får ingås
Artikel 58	Undantag från perioden under vilken kontrakt inte får ingås
Artikel 59	Tidsfrister för ansökan om prövning
Artikel 60	Ogiltighet
Artikel 61	Överträdelser av bestämmelserna i denna avdelning och alternativa sanktioner
Artikel 62	Tidsfrister
Artikel 63	Korrigeringsmekanism
Artikel 64	Innehållet i ett meddelande om frivillig förhandsinsyn
AVDELNING V	SKYLDIGHETER ATT LÄMNA UPPGIFTER FÖR STATISTIKÄNDAMÅL, VERKSTÄLLANDEBEFOGENHETER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 65	Statistikkrav
Artikel 66	Statistikrapportens innehåll
Artikel 67	Kommittéförfarande
Artikel 68	Revidering av tröskelvärden
Artikel 69	Ändringar
Artikel 70	Ändring av direktiv 2004/17/EG
Artikel 71	Ändring av direktiv 2004/18/EG
Artikel 72	Införlivande
Artikel 73	Översyn och rapportering
Artikel 74	Ikraftträdande
Artikel 75	Adressater
	BILAGOR
Bilaga I	Tjänster som avses i artiklarna 2 och 15
Bilaga II	Tjänster som avses i artiklarna 2 och 16
Bilaga III	Definition av vissa tekniska specifikationer som avses i artikel 18
Bilaga IV	Information som ska finnas i de meddelanden som avses i artikel 30
Bilaga V	Information som ska finnas i de meddelanden om underentreprenad som avses i artikel 52
Bilaga VI	Karakteristika för offentliggörandet
Bilaga VII	Register
Bilaga VIII	Krav på utrustning för elektronisk mottagning av anbudsansökningar och anbud

Kategori nr	Ämne	CPV-referensnummer
1	Underhålls- och reparationstjänster	50000000–5, från 50100000–6 till 50884000–5 (utom 50310000–1 till 50324200–4 och 50116510–9, 50190000–3, 50229000–6, 50243000–0) och från 51000000–9 till 51900000–1
2	Tjänster för militärt bistånd till utlandet	75211300–1
3	Försvarstjänster, militära försvarstjänster och civila försvarstjänster	75220000–4, 75221000–1, 75222000–8
4	Undersöknings- och säkerhetstjänster	Från 79700000–1 till 79720000–7
5	Landtransport	60000000–8, från 60100000–9 till 60183000–4 (utom 60160000–7, 60161000–4), och från 64120000–3 till 64121200–2
6	Lufttransporttjänster: transporter av passagerare och gods, med undantag av posttransporter	60400000–2, från 60410000–5 till 60424120–3 (utom 60411000–2, 60421000–5), från 60440000–4 till 60445000–9 och 60500000–3
7	Postbefordran på land och i luften	60160000–7, 60161000–4, 60411000–2, 60421000–5
8	Järnvägstransporttjänster	Från 60200000–0 till 60220000–6
9	Sjötransporttjänster	Från 60600000–4 till 60653000–0, och från 63727000–1 till 63727200–3
10	Hjälptjänster och tjänster i anslutning till transporter	Från 63100000–0 to 63111000–0, från 63120000–6 till 63121100–4, 63122000–0, 63512000–1 och från 63520000–0 till 6370000–6
11	Telekommunikationstjänster	Från 64200000–8 till 64228200–2, 72318000–7, och från 72700000–7 till 72720000–3
12	Finansiella tjänster: Försäkringstjänster	Från 66500000–5 till 66720000–3
13	Databehandlingstjänster och därmed sammanhängande tjänster	Från 50310000–1 till 50324200–4, från 72000000–5 till 72920000–5 (utom 72318000–7 och från 72700000–7 till 72720000–3), 79342410–4, 9342410–4
14	Forsknings- och utvecklingstjänster (1) och utvärderingsprov	Från 73000000–2 till 73436000–7
15	Redovisnings-, revisions- och bokföringstjänster	Från 79210000–9 till 79212500–8
16	Organisationskonsulttjänster (2) och därmed sammanhängande tjänster	Från 73200000–4 till 73220000–0, från 79400000–8 till 79421200–3 och 79342000–3, 79342100–4, 79342300–6, 79342320–2, 79342321–9, 79910000–6, 79991000–7, 98362000–8
17	Arkitekttjänster, tekniska konsulttjänster och integrerade tekniska tjänster, stadsplanering och landskapsarkitektur, därmed sammanhängande vetenskapliga och tekniska konsulttjänster, teknisk provning och analys	Från 71000000–8 till 71900000–7 (utom 71550000–8) och 79994000–8
18	Fastighetsstädning och fastighetsförvaltning	Från 70300000–4 till 70340000–6, och från 90900000–6 till 90924000–0
19	Avlopps- och renhållningstjänster: saneringstjänster och liknande tjänster	Från 90400000–1 till 90743200–9 (utom 90712200–3), från 90910000–9 till 90920000–2 och 50190000–3, 50229000–6, 50243000–0
20	Utbildnings- och simuleringstjänster på försvars- och säkerhetsområdet	80330000–6, 80600000–0, 80610000–3, 80620000–6, 80630000–9, 80640000–2, 80650000–5, 80660000–8
(1) Med undantag av de forsknings- och utvecklingstjänster som avses i artikel 13j. (2) Med undantag av medlings- och förlikningstjänster.

Kategori nr	Ämne	CPV-referensnummer
21	Hotell- och restaurangtjänster	Från 55100000–1 till 55524000–9 och från 98340000–8 till 98341100–6
22	Hjälptjänster och tjänster i anslutning till transporter	Från 63000000–9 to 63734000–3 (utom 63711200–8, 63712700–0, 63712710–3), från 63727000–1 till 63727200–3) och 98361000–1
23	Juridiska tjänster	Från 79100000–5 till 79140000–7
24	Rekrytering och urval av personal (1)	Från 79600000–0 till 79635000–4 (utom 79611000–0, 79632000–3, 79633000–0), och från 98500000–8 till 98514000–9
25	Hälsovård och socialtjänster	79611000–0 och från 85000000–9 till 85323000–9 (utom 85321000–5 och 85322000–2)
26	Övriga tjänster
(1) Med undantag av anställningskontrakt.