Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

a) anläggningar med färre än 500 kycklingar,

b) anläggningar med enbart avelskycklingar,

d) kycklingar extensivt uppfödda inomhus eller med tillgång till utomhusvistelse i enlighet med leden b, c, d och e i bilaga IV till kommissionens förordning (EEG) nr 1538/91 av den 5 juni 1991 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1906/90 om vissa handelsnormer för fjäderfäkött ( 1 ) och

e) ekologiskt uppfödda kycklingar i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel ( 2 ).

2. Direktivet skall tillämpas på anläggningar som har både avelskycklingar och kycklingar för uppfödning.

Medlemsstaterna skall ha frihet att vidta strängare åtgärder på det område som omfattas av detta direktiv.

Ägaren eller djurhållaren har det primära ansvaret för djurens välbefinnande.

2. Definitionen av tillgänglig area i punkt 1 h får när det gäller icke strötäckta områden kompletteras i enlighet med förfarandet i artikel 11 i enlighet med resultaten av ett vetenskapligt yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet angående icke strötäckta områdens inverkan på kycklingars välbefinnande.

a) att alla stall uppfyller de krav som fastställs i bilaga I,

b) att de erforderliga inspektionerna samt övervakningen och uppföljningen, inklusive dem som föreskrivs i bilaga III, genomförs av den behöriga myndigheten eller den officiella veterinären.

2. Medlemsstaterna skall se till att den maximala beläggningsgraden i en anläggning eller ett stall inom en anläggning aldrig överstiger 33 kg/m2.

3. Med avvikelse från punkt 2 får medlemsstaterna föreskriva att kycklingar får hållas vid en högre beläggningsgrad, förutsatt att ägaren eller djurhållaren förutom kraven i bilaga I även uppfyller kraven i bilaga II.

4. Om undantag beviljas enligt punkt 3 skall medlemsstaterna se till att den maximala beläggningsgraden i en anläggning eller ett stall inom en anläggning aldrig överstiger 39 kg/m2.

5. Om kriterierna i bilaga V är uppfyllda får medlemsstaterna tillåta att den maximala beläggningsgrad som avses i punkt 4 höjs med högst 3 kg/m2.

1. Medlemsstaterna skall se till att djurhållare som är fysiska personer har fått tillräckliga kunskaper för att utföra sitt arbete och att lämplig utbildning finns att tillgå.

2. Den utbildning som avses i punkt 1 skall vara inriktad på aspekter som rör välbefinnandet och omfatta särskilt de områden som förtecknas i bilaga IV.

3. Medlemsstaterna skall se till att det finns ett system för att kontrollera och godkänna sådan utbildning. Djurhållaren skall inneha ett intyg som erkänns av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten, och som styrker att djurhållaren fullgjort sådan utbildning eller har förvärvat likvärdiga kunskaper.

4. Medlemsstaterna får erkänna erfarenhet som förvärvats före den 30 juni 2010 som likvärdig med deltagande i sådan utbildning och de skall utfärda intyg som styrker detta.

5. Medlemsstaterna får föreskriva att de krav som avses i punkterna 1–4 också skall gälla ägare.

6. Ägaren eller djurhållaren skall förse personer som anställs eller anlitas av dessa för att sköta, fånga eller lasta kycklingar med instruktioner för och handledning i relevanta djurskyddskrav, inklusive de krav som gäller anläggningens avlivningsmetoder.

Senast den 31 december 2009 skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om ett eventuellt införande av ett särskilt harmoniserat, obligatoriskt märkningssystem för fjäderfäkött samt produkter och beredningar därav, som framställts i överensstämmelse med normer för djurens välbefinnande.

I denna rapport skall de möjliga socioekonomiska konsekvenserna, inverkan på gemenskapens ekonomiska partner och överensstämmelsen mellan ett sådant märkningssystem och Världshandelsorganisationens regler beaktas.

Rapporten skall åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag där det tas hänsyn till sådana överväganden samt till medlemsstaternas erfarenheter av frivilliga märkningsprogram.

1. På grundval av ett vetenskapligt yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall kommissionen senast den 31 december 2010 till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport om hur genetiska faktorer påverkar sådana identifierade brister som medför ett sämre skydd för kycklingar. Denna rapport kan vid behov åtföljas av lämpliga lagförslag.

2. Medlemsstaterna skall förelägga kommissionen resultaten av insamlandet av uppgifter från kontrollerna av ett representativt urval flockar som slaktats under en minimiperiod av ett år. För att en relevant analys skall kunna göras bör urvalet och uppgiftskraven enligt bilaga III vara vetenskapligt underbyggda, objektiva och jämförbara samt fastställda i enlighet med förfarandet i artikel 11.

Medlemsstaterna kan komma att behöva ett finansiellt bidrag från gemenskapen för insamlandet av uppgifter i enlighet med detta direktiv.

3. På grundval av tillgängliga uppgifter och med beaktande av nya vetenskapliga rön skall kommissionen senast den 30 juni 2012 förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om genomförandet av direktivet och dess effekter på kycklingars välbefinnande, samt om utarbetandet av välfärdsindikatorer. I rapporten skall de olika produktionsförhållandena och produktionsmetoderna beaktas. Den skall även beakta de socioekonomiska och administrativa konsekvenserna av detta direktiv, inbegripet regionala aspekter.

2. Medlemsstaterna ska senast den 31 augusti varje år lägga fram en årsrapport för kommissionen om de inspektioner som den behöriga myndigheten utfört under föregående år för att kontrollera att bestämmelserna i detta direktiv följs. Rapporten ska åtföljas av en analys av de allvarligaste fallen av bristande efterlevnad och en nationell handlingsplan för förebyggande eller minskning av sådana fall under de kommande åren. Kommissionen ska lägga fram sammanfattningar av dessa rapporter för medlemsstaterna.

Medlemsstaterna skall främja utarbetande av riktlinjer för goda djurhållningsrutiner där det även skall ingå riktlinjer för efterlevnaden av bestämmelserna i detta direktiv. Spridningen och användningen av sådana riktlinjer skall uppmuntras.

Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om de sanktioner som skall tillämpas vid överträdelser av nationella bestämmelser som har utfärdats enligt detta direktiv och skall vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla bestämmelserna till kommissionen senast den 30 juni 2010 och utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar av dem.

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv på ett enhetligt sätt får antas i enlighet med förfarandet i artikel 11.

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet ( 3 ).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 2010.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv bestämma.

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utöver relevanta bestämmelser i annan relevant gemenskapslagstiftning skall följande krav tillämpas:

1. Anordningar för dricksvatten skall placeras och underhållas på ett sådant sätt att spill minimeras.

2. Foder skall antingen ständigt finnas tillgängligt eller tilldelas genom måltidsutfodring och det får tas bort från kycklingarna tidigast 12 timmar före beräknad slakttidpunkt.

3. Alla kycklingar skall ständigt ha tillgång till strö som är torrt och luckert på ytan.

4. Ventilationen skall ha tillräcklig kapacitet så att alltför höga temperaturer undviks och skall vid behov kombineras med uppvärmningssystem för att avlägsna överskottsfuktighet.

5. Ljudnivån skall hållas så låg som möjligt. Ventilationsfläktar, utfodringsanläggningar eller annan utrustning skall konstrueras, installeras, drivas och underhållas på ett sådant sätt att de bullrar så lite som möjligt.

6. Samtliga byggnader skall ha belysning över minst 80 % av den tillgängliga arean på minst 20 lux under ljusperioderna, uppmätt i fåglarnas ögonhöjd. En tillfällig minskning av ljusnivån får vid behov tillåtas på veterinärs inrådan.

7. Inom sju dagar från det att kycklingarna sätts in i byggnaden och till och med tre dagar före planerad slakt måste belysningen följa en 24-timmarsrytm som omfattar mörkerperioder på totalt minst 6 timmar med åtminstone en sammanhängande mörkerperiod på minst 4 timmar, exklusive dimningsperioderna.

8. Alla kycklingar i anläggningen måste inspekteras minst två gånger om dagen. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid tecken som tyder på en sänkt välbefinnande- och/eller djurhälsonivå.

9. Kycklingar som är allvarligt skadade eller visar tydliga tecken på ohälsa, t.ex. de som har svårigheter att gå, har svår ascites eller allvarliga missbildningar och som troligen lider, skall få adekvat behandling eller omedelbart avlivas. En veterinär skall kontaktas vid behov.

10. De delar av byggnaderna, utrustningen eller redskapen som kommer i kontakt med kycklingarna skall rengöras grundligt och desinficeras efter varje definitiv utlastning innan en ny flock placeras i stallet. Efter definitiv utlastning av ett stall skall allt strö avlägsnas och rent strö läggas ut.

11. Ägaren eller djurhållaren skall föra en journal över varje stall i en anläggning med uppgifter om

c) kycklingens hybrid eller ras, om denna är känd,

d) antalet fåglar som påträffas döda vid varje kontroll, med angivande av orsaker om dessa är kända, samt antalet fåglar som avlivats med angivande av orsaken till detta,

e) antalet kycklingar som finns kvar i flocken efter det att kycklingar avlägsnats för försäljning eller slakt.

Dessa uppgifter skall bevaras i minst tre år och göras tillgängliga för den behöriga myndigheten när denna utför en inspektion eller efter annan begäran.

12. Alla operativa ingrepp som utförs av andra skäl än terapeutiska och diagnostiska och som leder till att en del av kroppen som har känsel skadas eller tas bort eller att benstrukturen förändras är förbjudna.

Näbbtrimning får tillåtas av medlemsstaterna om alla andra åtgärder för att förhindra fjäderplockning och kannibalism har misslyckats. I sådana fall får den utföras endast efter samråd med och på inrådan av en veterinär, och skall utföras av kvalificerad personal på kycklingar, som inte är äldre än tio dagar. Dessutom får medlemsstaterna tillåta kastrering av kycklingar. Kastreringen får endast utföras av personal som genomgått särskild utbildning och under överinseende av veterinär.

1. Ägaren eller djurhållaren skall meddela den behöriga myndigheten sin avsikt att tillämpa en beläggningsgrad som överstiger 33 kg/m2 levande vikt.

Han skall ange den exakta siffran och underrätta den behöriga myndigheten om varje ändring av beläggningsgraden minst 15 dagar innan flocken sätts in i stallet.

På begäran av den behöriga myndigheten skall anmälan åtföljas av ett dokument som sammanfattar de upplysningar som krävs enligt punkt 2.

2. Ägaren eller djurhållaren skall ha en sammanställd dokumentation som i detalj beskriver produktionssystemen och hålla denna tillgänglig i stallet. Den skall i synnerhet innehålla information om tekniska detaljer avseende stallet och dess utrustning, exempelvis

a) en ritning över stallet med uppgift om storleken på de areor där kycklingarna hålls,

b) ventilations- och i förekommande fall kyl- och uppvärmningssystem och deras placering, samt en ventilationsplan som anger parametrar för luftkvaliteten, såsom luftens flöde, hastighet och temperatur,

c) utfodrings- och dricksvattensystem och deras placering,

d) larmsystem och reservelverk eller motsvarande för det fall att någon automatiserad eller mekanisk utrustning som är nödvändig för djurens hälsa och välbefinnande upphör att fungera,

e) typ av golv och vilket strö som normalt används.

Dokumentationen skall göras tillgänglig för den behöriga myndigheten på begäran och skall hållas uppdaterad. I synnerhet skall tekniska inspektioner av ventilations- och larmsystemen dokumenteras.

Ägaren eller djurhållaren skall utan onödigt dröjsmål meddela den behöriga myndigheten om eventuella förändringar i det stall, den utrustning eller de förfaranden som beskrivs och som kan påverka fåglarnas välbefinnande.

3. Ägaren eller djurhållaren skall se till att varje stall i en anläggning är försett med ventilations- och vid behov värme- och kylsystem som är utformade och sköts på ett sådant sätt att

a) ammoniakhalten (NH3) inte överstiger 20 ppm och att koldioxidhalten (CO2) inte överstiger 3 000 ppm uppmätt i höjd med kycklingarnas huvud,

b) inomhustemperaturen inte överstiger utomhustemperaturen med mer än 3 °C när utomhustemperaturen är högre än 30 °C i skuggan, och att

c) den genomsnittliga relativa fuktigheten uppmätt i stallet under 48 timmar inte överstiger 70 % när utomhustemperaturen är lägre än 10 °C.

1.1 Vid beläggningsgrader som överstiger 33 kg/m2 skall den dokumentation som åtföljer flocken inbegripa den dagliga dödligheten och den kumulativa dagliga dödligheten, beräknade av ägaren eller djurhållaren, samt vilken hybrid eller ras kycklingarna tillhör.

1.2 Under överinseende av den officiella veterinären skall dessa uppgifter liksom antalet vid ankomsten döda kycklingar registreras, med uppgift om anläggning och stall inom anläggningen. Det skall kontrolleras huruvida uppgifterna och den kumulativa dagliga dödligheten är trovärdiga med hänsyn till antalet slaktade kycklingar och antalet vid ankomsten till slakteriet döda kycklingar.

I samband med de kontroller som utförs enligt förordning (EG) nr 854/2004 skall den officiella veterinären utvärdera resultaten av inspektionen efter slakt för att identifiera andra möjliga tecken på dåligt välbefinnande, t.ex. onormala nivåer av kontaktdermatit, parasiter och systemiska sjukdomar på anläggningen eller i stallenheten på ursprungsanläggningen.

Om dödligheten enligt punkt 1 eller resultaten av inspektionen efter slakt enligt punkt 2 tyder på brister i djurskyddet skall den officiella veterinären vidarebefordra uppgifterna till ägaren eller djurhållaren samt till den behöriga myndigheten. Ägaren eller djurhållaren samt den behöriga myndigheten skall vidta lämpliga åtgärder.

Den utbildning som avses i artikel 4.2 skall minst omfatta gemenskapslagstiftningen om skyddet av kycklingar och i synnerhet följande:

b) Fysiologi, särskilt vätske- och foderbehov, djurens beteende och begreppet stress.

c) De praktiska aspekterna av varsam hantering av kycklingar samt infångning, lastning och transport.

d) Akutvård av kycklingar, nödslakt och avlivning.

e) Förebyggande smittskyddsåtgärder.

a) Den kontroll av anläggningen som genomförts av den behöriga myndigheten inom de senaste två åren har inte visat några brister när det gäller kraven i detta direktiv.

b) Ägarens eller djurhållarens kontroll av anläggningen genomförs med tillämpning av de riktlinjer för goda djurhållningsrutiner som avses i artikel 8.

c) Hos minst sju flockar i ett stall som kontrollerats efter varandra har den kumulativa dagliga dödligheten varit lägre än 1 % + 0,06 % multiplicerat med flockens slaktålder räknat i dagar.

Om den behöriga myndigheten inte genomfört någon kontroll av anläggningen inom de senaste två åren, måste minst en kontroll genomföras för att kontrollera om kravet enligt led a har uppfyllts.

Med avvikelse från vad som sägs i punkt 1 c kan den behöriga myndigheten besluta att öka beläggningsgraden när ägaren eller djurhållaren har lämnat en godtagbar förklaring till den exceptionella, högre kumulativa dagliga dödligheten eller har visat att orsakerna ligger utanför hans kontroll.

( 1 ) EGT L 143, 7.6.1991, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2029/2006 (EUT L 414, 30.12.2006, s. 29).

( 2 ) EGT L 198, 22.7.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 394/2007 (EUT L 98, 13.4.2007, s. 3).

( *1 ) Europaparlamentets och rådets förordning ►C1 (EU) 2017/625 ◄ av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) ( ►C1 EUT L 95, 7.4.2017, s. 1 ◄ ).

( 3 ) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 575/2006 (EUT L 100, 8.4.2006, s. 3).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017	L 95	1	7.4.2017