Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001

INNEHÅLL
AVDELNING I	RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER
AVDELNING II	ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Kapitel 1	Tvärvillkor
Kapitel 2	Modulering och finansiell disciplin
Kapitel 3	Jordbruksrådgivning
Kapitel 4	Integrerat administrations- och kontrollsystem
Kapitel 5	Andra allmänna bestämmelser
AVDELNING III	SYSTEM MED SAMLAT GÅRDSSTÖD
Kapitel 1	Allmänna bestämmelser
Kapitel 2	Fastställande av referensbeloppet
Kapitel 3	Stödrättigheter
Avsnitt 1	Stödrättigheter grundade på areal
Avsnitt 2	Stödrättigheter som omfattas av särskilda villkor
Kapitel 4	Markanvändning inom systemet med samlatgårdsstöd
Avsnitt 1	Markanvändning
Avsnitt 2	Arealuttagsrättigheter
Kapitel 5	Regionalt och frivilligt genomförande
Avsnitt 1	Regionalt genomförande
Avsnitt 2	Partiellt genomförande
Avsnitt 3	Frivilliga undantag
Avsnitt 4	Frivillig övergång
Kapitel 6	Genomförande i de nya medlemsstaterna
AVDELNING IV	ANDRA STÖDSYSTEM
Kapitel 1	Särskilt kvalitetsbidrag för durumvete
Kapitel 2	Bidrag för proteingrödor
Kapitel 3	Grödspecifikt stöd för ris
Kapitel 4	Arealstöd för nötter
Kapitel 5	Stöd för energigrödor
Kapitel 6	Stöd för stärkelsepotatis
Kapitel 7	Mjölkkobidrag och ytterligare betalningar
Kapitel 8	Särskilt regionalt stöd för jordbruksgrödor
Kapitel 9	Stöd för utsäde
Kapitel 10	Arealstöd för jordbruksgrödor
Kapitel 10a	Grödspecifikt stöd för bomull
Kapitel 10b	Stöd för olivodlingar
Kapitel 10c	Tobaksstöd
Kapitel 10d	Arealstöd för humle
Kapitel 10e	Sockerstöd
Kapitel 10f	Gemenskapsstöd till producenter av sockerbetor och sockerrör
Kapitel 10g	Övergångsstöd för frukt och grönsaker
Kapitel 10h	Övergångsstöd för bär
Kapitel 11	Tack- och getbidrag
Kapitel 12	Nötköttsbidrag
Kapitel 13	Stöd för trindsädesslag
AVDELNING IVA	GENOMFÖRANDE AV STÖDSYSTEM I DE NYA MEDLEMSSTATERNA
AVDELNING IVB	ÖVERFÖRINGAR AV MEDEL
AVDELNING V	ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
BILAGA I	Förteckning över stödsystem som uppfyller kriteriernai artikel 1
BILAGA II	Nationella tak som avses i artikel 12.2
BILAGA III	Föreskrivna verksamhetskrav som avses i artiklarna3 och 4
BILAGA IV	God jordbrukshävd och goda miljöförhållandenenligt artikel 5
BILAGA V	Stödsystem som är förenliga med det integreradeadministrations- och kontrollsystemet enligtartikel 26
BILAGA VI	Förteckning över direktstöd som omfattas av detsamlat gårdsstöd som avses i artikel 33
BILAGA VII	Beräkning av det referensbelopp som avses iartikel 37
BILAGA VIII	Nationella tak som avses i artikel 41
BILAGA VIIIA	Nationella tak enligt artikel 71c
BILAGA IX	Förteckning över jordbruksgrödor som dethänvisas till i artikel 66
BILAGA X	Traditionella produktionszoner för durumvete somavses i artikel 73
BILAGA XI	Förteckning över arter av utsäde som det hänvisastill i artikel 99
BILAGA XIA	Regionala tak för de nya medlemsstaterna för utsäde som avses i artikel 99.3
BILAGA XIB	Nationella basarealer för jordbruksgrödor och referensavkastningar i de nya medlemsstaterna enligt artiklarna 101 och 103
BILAGA XII
BILAGA XIII	Statligt stöd Cypern
BILAGA XIV	Statligt stöd Lettland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36, 37 och 299.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( 1 ),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande ( 3 ), och

av följande skäl:

(1)	Gemensamma villkor bör fastställas för direktstöd enligt de olika systemen för inkomststöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

(2)

Full utbetalning av direktstöd bör kopplas till uppfyllelse av bestämmelser som gäller jordbruksmark, jordbruksproduktion och jordbruksverksamhet. Dessa bestämmelser bör bidra till att grundläggande normer för miljöskydd, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd, god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden införlivas i de gemensamma organisationerna av marknaderna. Om dessa grundläggande normer inte uppfylls bör medlemsstaterna helt eller delvis dra in direktstöd på grundval av kriterier som är proportionerliga, objektiva och graderade. Sådana indragningar bör inte påverka tillämpningen av påföljder som har fastställts eller kommer att fastställas i enlighet med annan gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning.

(3)

För att undvika nedläggning av jordbruksmark och för att säkerställa att jordbruksmark hålls i god jordbrukshävd och miljön bevaras bör normer fastställas som i vissa fall kan omfattas av bestämmelser i medlemsstaterna. Det bör därför upprättas en gemenskapsram inom vilken medlemsstaterna kan anta normer med hänsyn till särskilda förhållanden i de områden som berörs, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem (markanvändning, växtföljd, jordbruksmetoder) och gårdsstrukturer.

(4)	Eftersom permanent betesmark har positiva miljöeffekter bör det antas bestämmelser för att främja bevarandet av befintlig permanent betesmark och undvika en storskalig omvandling till åkermark.

(5)

För att uppnå en bättre balans mellan de politiska verktyg som avser att främja ett hållbart jordbruk och de som avser att främja landsbygdsutveckling bör ett system för progressiv minskning av direktstöden införas obligatoriskt inom gemenskapen under perioden 2005-2012. Alla direktstöd, utöver vissa belopp, bör varje år minskas med en viss procentsats. Besparingarna bör användas för att vid behov finansiera åtgärder inom landsbygdsutvecklingen och fördelas mellan medlemsstaterna enligt objektiva kriterier som ännu inte fastställts. Det är emellertid lämpligt att slå fast att en viss procentandel av beloppen bör stanna kvar i de medlemsstater där de har genererats. Till och med 2005 får medlemsstaterna fortsätta att tillämpa den nuvarande frivilliga moduleringen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1259/1999 av den 17 maj 1999 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken ( 4 ).

(6)

För att garantera att beloppen för finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (underrubrik 1 a) inte överstiger de årliga tak som fastställs i budgetplanen är det lämpligt att sörja för en finansiell mekanism för att, om så behövs, justera direktstöden. En justering av direktstödet bör fastställas när prognoserna pekar på att underrubrik 1 a, med en säkerhetsmarginal på 300 miljoner euro, kommer att överskridas under ett visst budgetår.

(7)	Med tanke på de strukturanpassningar som blir följden av att råginterventionen avskaffas är det lämpligt att för vissa rågproducerande regioner sörja för övergångsåtgärder som finansieras med en del av de belopp som genereras genom modulering.

(8)

För att hjälpa jordbrukare att uppfylla de normer som gäller för ett modernt, högkvalitativt jordbruk, är det nödvändigt att medlemsstaterna upprättar ett omfattande system för rådgivning till kommersiella jordbruksföretag. Systemet för jordbruksrådgivning bör hjälpa jordbrukare att bli mer medvetna om sådana materialflöden och processer på gården som berör normer för miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd utan att på något sätt påverka deras skyldighet och ansvar att följa dessa normer.

(9)

För att underlätta införandet av systemet för jordbruksrådgivning bör det föreskrivas en period under vilken medlemsstaterna skall införa systemet. Jordbrukare bör kunna delta i systemet på frivillig grund varvid jordbrukare som erhåller över ett visst belopp per år i direktstöd bör ges företräde. Eftersom det handlar om att ge råd till jordbrukare, bör uppgifter som erhålls i samband med rådgivningen behandlas konfidentiellt, utom vid allvarliga överträdelser av gemenskapslagstiftningen eller nationell lagstiftning.

(10)

Medlemsstaterna måste, i enlighet med artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken ( 5 ), vidta nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att de transaktioner som finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) verkligen äger rum och att de genomförs korrekt, samt för att förhindra och ingripa mot oegentligheter.

(11)

För att göra administrations- och kontrollmekanismerna mer effektiva och användbara är det nödvändigt att anpassa det system som upprättas genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen ( 6 ) så att det omfattar systemet med samlat gårdsstöd, stödsystemen för durumvete, proteingrödor, energigrödor, ris, potatisstärkelse, nötter, mjölk, utsäde, trindsädesslag och särskilt regionalt stöd samt kontroller av tillämpningen av bestämmelserna om tvärvillkor, modulering och jordbruksrådgivning. Det bör finnas möjlighet att i ett senare skede inkludera andra stödsystem.

(12)

För att säkerställa en effektiv kontroll och för att förhindra att flera stödansökningar lämnas in till olika utbetalningsställen inom en och samma medlemsstat, bör varje medlemsstat se till att ha ett enda system för att registrera identiteten på de jordbrukare som lämnar in stödansökningar inom ramen för det integrerade systemet.

(13)

De olika delarna i det integrerade systemet syftar till att ge en mer effektiv administration och kontroll. Därför bör medlemsstaterna, när det gäller gemenskapssystem som inte omfattas av denna förordning, ha tillstånd att använda systemet under förutsättning att de inte på något sätt motverkar syftet med de bestämmelser som berörs.

(14)

Mot bakgrund av systemets komplexitet och det stora antalet stödansökningar som skall behandlas, är det av största vikt att lämpliga tekniska resurser och administrations- och kontrollmetoder används. Följaktligen bör det integrerade systemet i varje medlemsstat omfatta en databas, ett identifieringssystem för jordbruksskiften, stödansökningar från jordbrukare, ett samordnat kontrollsystem samt, inom systemet med samlat gårdsstöd, ett system för att identifiera och registrera stödrättigheter.

(15)	För att de uppgifter som samlas in skall kunna behandlas och användas för att kontrollera stödansökningar, är det nödvändigt att upprätta avancerade databaser som i synnerhet gör det möjligt att samköra uppgifterna.

(16)

Det är mycket viktigt att kunna identifiera jordbruksskiften för att få en riktig tillämpning av system som är kopplade till areal. Erfarenheten har visat att de befintliga metoderna har vissa brister. Det bör därför beslutas att införa ett identifieringssystem som vid behov kan stödjas genom fjärranalys.

(17)	För enkelhets skull bör medlemsstaterna kunna besluta att en enda ansökan får lämnas in avseende flera stödsystem och att den årliga ansökan ersätts med en stående ansökan som endast behöver en årlig bekräftelse.

(18)

Belopp som blir tillgängliga när stöd minskas genom modulering bör kunna användas av medlemsstaterna för vissa ytterligare åtgärder inom ramen för stödet till landsbygdsutveckling enligt rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden ( 7 ).

(19)

Eftersom de belopp som kommer att bli tillgängliga till följd av tvärvillkoren inte kan förutses i tillräckligt god tid för att de skall kunna användas för ytterligare åtgärder inom ramen för stödet till landsbygdsutveckling, bör dessa belopp krediteras garantisektionen vid EUGFJ, utom en viss procentsats som bör behållas av medlemsstaten.

(20)	Utbetalningar enligt gemenskapens stödsystem bör göras i sin helhet av behöriga nationella myndigheter till stödmottagarna, efter eventuella minskningar som föreskrivs i denna förordning och inom föreskrivna perioder.

(21)

I stödsystemen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ingår ett direkt inkomststöd i första hand för att upprätthålla en rimlig levnadsstandard bland jordbruksbefolkningen. Detta mål är nära förknippat med målet att bibehålla landsbygdsområden. För att undvika felaktig användning av gemenskapens medel bör inga stödutbetalningar göras till jordbrukare som på ett konstlat sätt har skapat de förutsättningar som krävs för att få sådana utbetalningar.

(22)	Gemensamma stödsystem måste anpassas till förändringar, om nödvändigt inom korta tidsramar. Stödmottagare kan därför inte förlita sig på att stödvillkoren förblir oförändrade, och de bör vara förberedda på en eventuell översyn av systemen mot bakgrund av marknadsförändringar.

(23)	Mot bakgrund av direktstödens stora budgetmässiga konsekvenser och för att direktstödens effekter bättre skall kunna bedömas bör gemenskapens system omfattas av en ordentlig utvärdering.

(24)

Ökad konkurrenskraft för gemenskapens jordbruk och bättre livsmedelskvalitet och miljöstandarder innebär med nödvändighet sänkta institutionella priser för jordbruksprodukter och ökade produktionskostnader för jordbruksföretagen i gemenskapen. För att nå dessa mål och främja ett mer marknadsinriktat och hållbart jordbruk, är det nödvändigt att övergången från produktionsstöd till producentstöd fullföljs genom införande av ett system för frikopplat inkomststöd till varje jordbruksföretag. Genom frikopplingen kommer de faktiska belopp som betalas ut till jordbrukare att förbli oförändrade, samtidigt som inkomststödets effektivitet ökar avsevärt. Därför bör samlat gårdsstödet till jordbruket beviljas endast under förutsättning att tvärvillkoren om miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd är uppfyllda liksom kraven att gårdarna hålls i överensstämmelse med god jordbrukshävd under goda miljöförhållanden.

(25)

I ett sådant system bör flera befintliga direktstöd som en jordbrukare får från olika system kombineras i ett enda stöd, som fastställs på grundval av tidigare stödrättigheter, under en referensperiod, justerade med hänsyn till det fullständiga genomförandet av åtgärder som infördes genom Agenda 2000 och de förändringar av stödbeloppen som görs genom denna förordning.

(26)

Eftersom fördelarna i form av förenklad administration ökar om många sektorer ingår, bör systemet i ett första skede omfatta alla produkter som ingår i systemet för jordbruksgrödor samt trindsädesslag, utsäde, nötkött och får. De reviderade stöden för ris och durumvete samt stöden inom mjölksektorn bör också integreras i systemet när reformen är fullständigt genomförd. Stöd för stärkelsepotatis och torkat foder bör också införlivas i systemet, medan särskilda stöd för bearbetningsindustrin bör bibehållas.

(27)

Särskilda åtgärder bör fastställas för hampa, för att se till att illegala grödor inte kan gömmas bland grödor som berättigar till samlat gårdsstöd och därigenom negativt påverka den gemensamma organisationen av marknaden för hampa. Arealstöd bör därför kunna beviljas endast för arealer som har besåtts med hampsorter som ger vissa garantier med avseende på innehåll av psykotropa ämnen. Hänvisningarna till de särskilda åtgärder som anges i rådets förordning (EG) nr 1673/2000 av den 27 juli 2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion ( 8 ) bör ändras i enlighet med detta.

(28)

►C2 För att ge jordbrukarna frihet att välja vad som skall produceras på deras mark, inbegripet produkter som fortfarande omfattas av kopplat stöd, och därigenom öka marknadsinriktningen, bör det samlade gårdsstödet inte vara bundet ◄ till villkor om produktion av någon särskild produkt. För att undvika att konkurrensen snedvrids bör det emellertid inte vara tillåtet att producera vissa produkter på bidragsberättigande mark.

(29)

För att fastställa det belopp som jordbrukaren bör vara berättigad till i det nya systemet är det lämpligt att hänvisa till de belopp som jordbrukaren har beviljats under en referensperiod. För att kunna ta hänsyn till särskilda situationer bör det upprättas en nationell reserv. Denna reserv kan också användas för att underlätta för nya jordbrukare att delta i systemet. ►C2 Det samlade gårdsstödet bör fastställas på gårdsnivå. ◄

(30)

För att underlätta överföring av rätten till stöd bör det sammanlagda belopp som en gård är berättigad till delas upp i andelar (stödrättigheter) som står i samband med ett visst antal stödberättigande hektar som kommer att fastställas senare. För att undvika spekulativa överföringar som leder till en ackumulering av stödrättigheter utan grund i motsvarande jordbruksareal bör, vid beviljande av stöd, stödrättigheterna vara bundna till ett visst antal stödberättigande hektar samtidigt som det finns möjlighet att begränsa överföringen av stödrättigheter inom en region. Särskilda bestämmelser bör fastställas för stöd som inte har direkt samband med areal med hänsyn till den speciella situationen för uppfödning av får och getter.

(31)

För att de sammanlagda stöden och stödrättigheterna inte skall överskrida rådande budgetmässiga begränsningar på gemenskapsnivå, på nationell nivå eller i tillämpliga fall regional nivå, bör det fastställas nationella tak beräknade som summan av alla medel som beviljas i varje medlemsstat för utbetalning av stöd enligt de aktuella stödsystemen, under referensperioden och med beaktande av senare justeringar. Proportionella minskningar bör göras om taket överskrids.

(32)	För att bibehålla arealuttagets fördelar när det gäller att begränsa utbudet, samtidigt som dess miljömässiga fördelar förstärks inom det nya stödsystemet, bör villkoren för arealuttag av åkermark bibehållas.

(33)

För att kunna hantera särskilda situationer på ett flexibelt sätt, bör medlemsstaterna ha möjlighet att fastställa en viss balans mellan enskilda stödrättigheter och regionala eller nationella genomsnitt samt mellan befintliga stöd och samlat gårdsstödet. Ett särskilt undantag från förbudet mot att odla frukt och grönsaker inklusive matpotatis bör föreskrivas så att produktionsavbrott i händelse av regionalisering undviks och eventuell snedvridning av konkurrensen samtidigt minimeras. För att beakta en medlemsstats särskilda jordbruksförhållanden är det dessutom lämpligt att föreskriva att den skall ha möjlighet att begära en övergångsperiod för att genomföra systemet med samlat gårdsstöd samtidigt som den inte överskrider de budgettak som fastställs för systemet med samlat gårdsstöd. Vid allvarlig snedvridning av konkurrensen under övergångsperioden och för att garantera att gemenskapen uppfyller sina internationella åtaganden är det lämpligt att kommissionen kan vidta de åtgärder som behövs för att hantera sådana situationer.

(34)

I syfte att skydda jordbrukarnas berättigade förväntningar, om systemet med samlat gårdsstöd genomförs frivilligt eller under en övergångsperiod, är det lämpligt att fastställa ett datum då medlemsstaterna måste ha fattat sina beslut om att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd. För att garantera att de nuvarande systemen förlängs bör dessutom vissa villkor fastställas för rätten till stöd, varvid kommissionen bör ges befogenhet att fastställa tillämpningsföreskrifterna.

(35)

För att upprätthålla durumveteproduktionens roll i traditionella produktionsområden, samtidigt som man förstärker stödet till durumvete som uppfyller vissa lägsta kvalitetskrav, är det lämpligt att under en övergångsperiod minska det nuvarande särskilda tillägget för durumvete i traditionella områden och avskaffa det särskilda stödet i etablerade områden. Endast odling som ger ett durumvete lämpligt för användning vid framställning av semolina- och pastaprodukter bör vara stödberättigande.

(36)

För att stärka de proteinrika grödornas roll och ge ett incitament att öka produktionen av dessa grödor bör det införas ett kompletterande stöd för jordbrukare som odlar dessa grödor. För att få en riktig tillämpning av det nya systemet bör vissa villkor för rätten till stöd fastställas. En maximal garantiareal bör fastställas och proportionella minskningar bör göras om den maximala garantiarealen överskrids.

(37)

För att upprätthålla risproduktionens roll i traditionella produktionsområden bör det införas ett kompletterande stöd för risproducenter. För att få en riktig tillämpning av det nya systemet bör vissa villkor för rätten till stöd fastställas. Nationella basarealer bör fastställas och minskningar bör göras om dessa arealer överskrids.

(38)

Nya stödordningar för nötter bör inrättas för att undvika risken att nötproduktion upphör i traditionella områden, med negativa följder för miljö och landsbygd samt negativa sociala och ekonomiska konsekvenser. För att få en riktig tillämpning av de nya ordningarna bör vissa villkor för rätten till stöd fastställas, däribland en lägsta trädtäthet och skiftesstorlek. För att kunna tillgodose särskilda behov bör medlemsstaterna ha rätt att ge kompletterande stöd.

(39)

För att undvika att budgeten överskrids bör en maximal garantiareal fastställas, och proportionella minskningar bör göras om den maximala garantiarealen överskrids, i första hand i de medlemsstater som överskrider sin areal. För att få en balanserad tillämpning inom gemenskapen bör denna areal fördelas i proportion till de nötproducerande arealerna i medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör ha ansvaret för att fördela arealerna inom sitt territorium. Arealer som omfattas av förbättringsplaner bör inte vara berättigande till stöd enligt det nya systemet förrän planen har löpt ut.

(40)

För att dra nytta av de framgångar som förbättringsplaner innebär när det gäller att samordna utbudet får medlemsstaterna besluta att medlemskap i producentorganisationer är en förutsättning för rätt till gemenskapsstöd och nationellt stöd. För att undvika störningar måste en smidig övergång ske till det nya systemet.

(41)

För närvarande består stödet för energigrödor i möjligheten att odla industrigrödor på uttagen mark. Energigrödor utgör den största produktionen av icke-livsmedelsprodukter på uttagen mark. Det bör införas särskilt stöd för energigrödor i syfte att ersätta energikällor som bidrar till utsläpp av koldioxid. En maximal garantiareal bör fastställas och proportionella minskningar bör göras om den maximala garantiarealen överskrids. Arrangemangen bör ses över efter en föreskriven period för att ta hänsyn till genomförandet av EU:s initiativ om biobränsle.

(42)

För att upprätthålla stärkelseproduktion i traditionella produktionsområden och ge erkännande åt potatisproduktionens roll i den agronomiska cykeln bör det införas ett kompletterande stöd för producenter av potatisstärkelse. Eftersom stödsystemet för producenter av potatisstärkelse delvis kommer att införlivas i systemet med samlat gårdsstöd bör dessutom rådets förordning (EG) nr 1868/94 av den 27 juli 1994 om upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse ( 9 ) ändras.

(43)

Genom att jordbruksgrödor, nötkreatur och får inbegrips utvidgas systemet med samlat gårdsstöd till att omfatta bidrag som utbetalas i de yttersta randområdena och Egeiska öarna för att åstadkomma ytterligare förenkling och för att undvika att en rättslig och administrativ ram bibehålls för ett begränsat antal jordbrukare i dessa områden. För att upprätthålla den roll som vissa typer av produktion spelar i dessa regioner i gemenskapen bör emellertid medlemsstaterna få besluta att de inte behöver inbegripa dessa utbetalningar i systemet med samlat gårdsstöd. Samma möjlighet bör gälla för kompletterande stöd i vissa regioner i Sverige och Finland samt stöd för utsäde. För att de nuvarande systemen skall förlängas krävs det i dessa fall att vissa villkor fastställs för rätten till stöd, varvid kommissionen bör ges befogenhet att fastställa tillämpningsföreskrifterna.

(44)	För att underlätta övergången från de nuvarande systemen för djurbidrag och stöd för jordbruksgrödor till det nya systemet med samlat gårdsstöd är det lämpligt att föreskriva ett antal anpassningar av det nuvarande direktstödet inom dessa sektorer.

(45)

Jordbruket på Azorerna är mycket beroende av produktionen av mjölkprodukter. Det är därför tillrådligt att förnya och förlänga de åtgärder som vidtagits enligt artikel 23 i förordning (EG) nr 1453/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Azorerna och Madeira ( 10 ) och att under sex regleringsår från och med regleringsåret 1999-2000 göra undantag från vissa bestämmelser om produktionsbegränsningar inom den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med tanke på den lokala produktionens utveckling och förutsättningar. Under åtgärdens tillämpningsperiod kommer omstruktureringen av sektorn på ögruppen därmed att kunna fortsätta, utan att störa marknaden för mjölkprodukter och utan att inverka menligt på Portugals och gemenskapens avgiftssystem.

(46)

Tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd kommer i praktiken i att innebära att det program för omställning av mark i Portugal från odling av jordbruksgrödor till extensiv djuruppfödning som föreskrivs i förordning (EG) nr 1017/94 ( 11 ), inte längre har något syfte. Förordning (EG) nr 1017/94 bör därför upphävas genom att systemet med samlat gårdsstöd träder i kraft.

(47)

Som ett resultat av ovannämnda ändringar och nya bestämmelser bör rådets förordningar (EEG) nr 3508/92, (EG) nr 1577/96 av den 30 juli 1996 om en särskild åtgärd för vissa trindsädesslag ( 12 ) samt (EG) nr 1251/1999 av den 17 maj 1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor ( 13 ) upphöra att gälla. Även förordning (EG) nr 1259/1999 bör upphävas, utom några bestämmelser, där det anges särskilda tillfälliga och frivilliga system.

(48)

De särskilda bestämmelserna om direktstöd i rådets förordningar (EEG) nr 2358/71 av den 26 oktober 1971 om den gemensamma organisationen av marknaden för utsäde ( 14 ), (EEG) nr 2019/93 av den 19 juli 1993 om införandet av särskilda bestämmelser för de mindre Egeiska öarna rörande vissa jordbruksprodukter ( 15 ), (EG) nr 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött ( 16 ), (EG) nr 1452/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för de franska utomeuropeiska departementen ( 17 ), (EG) nr 1454/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Kanarieöarna ( 18 ) och (EG) nr 2529/2001 av den 19 december 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött ( 19 ) har i praktiken förlorat sin innebörd och bör därför upphävas.

(49)

När denna förordning träder i kraft består gemenskapen av 15 medlemsstater. Med hänsyn till att anslutningen av de nya medlemsstaterna enligt 2003 års anslutningsfördrag skall äga rum den 1 maj 2004, bör denna förordning anpassas senast anslutningsdagen i enlighet med de förfaranden som fastställs i det fördraget för att göra den tillämplig på de nya medlemsstaterna.

(50)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter ( 20 ).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1. En jordbrukare som får direktstöd skall iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som anges i bilaga III enligt den tidsplan som fastställas i den bilagan, samt kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med artikel 5.

2. Den behöriga nationella myndigheten skall ge jordbrukaren en förteckning över föreskrivna verksamhetskrav och god jordbrukshävd samt goda miljöförhållanden som skall iakttas.

1. De föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III skall fastställas genom gemenskapslagstiftning inom

2. De rättsakter som avses i bilaga III skall tillämpas inom ramen för denna förordning i deras ändrade lydelse vid motsvarande tidpunkt och, i fråga om direktiv på det sätt som de genomförts av medlemsstaterna.

1. Medlemsstaterna skall sörja för att all jordbruksmark, i synnerhet mark som inte längre används för produktion, hålls i god jordbrukshävd och att miljön bevaras. Medlemsstaterna skall på nationell och regional nivå definiera minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden på grundval av den ram som anges i bilaga IV, med hänsyn till särskilda förhållanden i de områden som berörs, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växtföljd, jordbruksmetoder och företagsstrukturer. Detta skall inte påverka tillämpningen av de standarder för god jordbrukarsed som tillämpas inom ramen för förordning (EG) 1257/1999 och sådana åtgärder för ett miljövänligt jordbruk som tillämpas utöver referensnivån för god lantbrukspraxis.

2. Medlemsstaterna skall se till att mark som var permanent betesmark vid tidpunkten för ansökan om arealstöd för 2003 bibehålls som permanent betesmark. ►M3 De nya medlemsstaterna skall se till att mark som var permanent betesmark den 1 maj 2004 bibehålls som permanent betesmark. ◄ ►A2 Bulgarien and Rumänien skall dock se till att mark som var permanent betesmark den 1 maj 2007 bibehålls som permanent betesmark. ◄

I välgrundade fall får emellertid en medlemsstat avvika från bestämmelserna i första stycket under förutsättning att den vidtar åtgärder för att förhindra en betydande minskning av den totala permanenta betesmarksarealen.

Det första stycket skall inte gälla permanent betesmark som skall beskogas, om sådan beskogning är förenlig med miljön och med undantag av planteringar av julgranar och snabbväxande arter som odlas på kort sikt.

1. I de fall då det förekommer överträdelser av de föreskrivna verksamhetskraven eller villkoren för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden vid någon tidpunkt under ett visst kalenderår (nedan kallat det aktuella kalenderåret) och överträdelsen i fråga beror på en åtgärd eller försummelse som direkt kan tillskrivas den jordbrukare som lämnade in stödansökan det aktuella kalenderåret, ska det sammanlagda direktstöd som med tillämpning av artiklarna 10 och 11 ska betalas ut till jordbrukaren minskas eller dras in i enlighet med de närmare bestämmelser som anges i artikel 7.

Första stycket ska också tillämpas när överträdelsen i fråga beror på en åtgärd eller försummelse som direkt kan tillskrivas den person till eller från vilken jordbruksmarken har överförts.

Vid tillämpning av första och andra stycket för år 2008 ska kalenderåret motsvara perioden 1 april–31 december 2008.

I denna punkt avses med överföring alla typer av transaktioner genom vilka den överlåtande parten upphör att förfoga över jordbruksmarken.

2. Minskningar eller uteslutningar enligt punkt 1 skall tillämpas endast om överträdelsen avser

3. Utan hinder av punkt 1 och i överensstämmelse med de villkor som anges i de närmare bestämmelserna i artikel 7.1 får medlemsstaterna besluta att inte göra någon minskning eller företa någon uteslutning från stöd som avser högst 100 EUR per jordbrukare och per kalenderår.

När en medlemsstat beslutar att inte utnyttja det alternativ som avses i första stycket, ska den behöriga myndigheten under det följande året vidta de åtgärder som krävs för att se till att jordbrukaren upphör med de konstaterade överträdelserna. Jordbrukaren ska informeras om konstaterandet och de korrigeringsåtgärder som ska vidtas.

1. Närmare bestämmelser för minskningar och uteslutningar enligt artikel 6 skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2. I detta sammanhang skall hänsyn tas till den upptäckta överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning samt de kriterier som anges i punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.

2. Vid försummelse får procentsatsen för minskning inte vara högre än 5 % eller, vid upprepade överträdelser, 15 %.

I välgrundade fall får medlemsstaterna besluta att ingen minskning ska göras när en överträdelse, med hänsyn till dess allvarlighet, omfattning och varaktighet, kan betraktas som en mindre överträdelse. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får emellertid inte betraktas som mindre överträdelser.

Om jordbrukaren inte har vidtagit omedelbara korrigeringsåtgärder som gör slut på den konstaterade överträdelsen, ska den behöriga myndigheten vidta nödvändiga åtgärder som, där så är lämpligt, kan begränsas till en administrativ kontroll, för att se till att jordbrukaren upphör med den konstaterade överträdelsen. Den konstaterade mindre överträdelsen och den korrigeringsåtgärd som ska vidtas ska meddelas jordbrukaren.

3. Vid avsiktliga överträdelser får procentsatsen för minskning i princip inte vara lägre än 20 %, och kan gå ända till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem och tillämpas under ett eller flera kalenderår.

4. Det sammanlagda belopp som erhålls genom minskning eller uteslutning för ett kalenderår får inte i något fall överskrida det sammanlagda belopp som avses i artikel 6.1.

Senast den 31 december 2007 skall kommissionen lägga fram en rapport om tillämpningen av systemet med tvärvillkor, vilken vid behov skall åtföljas av lämpliga förlag särskilt i syfte att ändra förteckningen över föreskrivna verksamhetskrav i bilaga III.

De belopp som frigörs genom tillämpningen av detta kapitel skall krediteras garantisektionen vid EUGFJ. Medlemsstaterna får behålla 25 % av dessa belopp.

1. Alla belopp i direktstöd som under ett visst kalenderår skall beviljas till en jordbrukare i en viss medlemsstat skall varje år fram till 2012 minskas med följande procentsatser

2. De belopp som motsvarar de minskningar som föreskrivs i punkt 1 skall användas som kompletterande gemenskapsstöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling, finansierade genom garantisektionen vid EUGFJ i enlighet med förordning (EG) nr 1257/1999 sedan de belopp som avses i bilaga II dragits av.

3. Ett belopp motsvarande en procentenhet skall tilldelas den medlemsstat där motsvarande belopp har genererats. De återstående beloppen skall fördelas till de berörda medlemsstaterna i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2 utifrån följande kriterier:

Varje medlemsstat skall emellertid erhålla minst 80 % av de totala belopp som moduleringen har genererat i den medlemsstaten.

4. Om andelen råg i genomsnitt översteg 5 % av den totala spannmålsproduktionen i en medlemsstat under perioden 2000-2002 och denna medlemsstats andel av gemenskapens totala rågproduktion översteg 50 % under samma period skall, trots vad som föreskrivs i punkt 3 andra stycket, åtminstone 90 % av de belopp som moduleringen genererar i den berörda medlemsstaten tilldelas den medlemsstaten till och med 2013.

Utan att den möjlighet som föreskrivs i artikel 69 åsidosätts, skall i sådant fall åtminstone 10 % av det belopp som tilldelas den berörda medlemsstaten vara tillgängliga för de åtgärder som avses i punkt 2 i den här artikeln i rågproducerande regioner.

I denna punkt avses med ”spannmål” de spannmålsslag som det hänvisas till i bilaga IX.

5. Punkt 1 skall inte gälla direktstöd som beviljas jordbrukare i de franska utomeuropeiska departementen, på Azorerna och Madeira, på Kanarieöarna och de Egeiska öarna.

1. För att garantera att de belopp för finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken som för närvarande faller under underrubrik 1a (marknadsåtgärder och direktstöd) inte överskrider de årliga tak som fastställs i beslutet av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 18 november 2002, om slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel den 24 och 25 oktober 2002, skall från och med 2007 års budget en justering av direktstödet fastställas när prognoserna för finansiering av åtgärder som faller under underrubrik 1a för ett visst budgetår, med hänsyn till en marginal på 300 miljoner euro under de beräknade beloppen, höjda med de belopp som anges i artiklarna 143d och 143e, och innan den modulering tillämpas som föreskrivs i artikel 10.2 kommer att överskridas under ett visst budgetår. Detta skall inte påverka budgetplanen för 2007–2013.

2. Rådet skall fastställa de justeringar som avses i punkt 1 senast den 30 juni det kalenderår under vilket justeringarna skall gälla, på grundval av ett förslag från kommissionen som skall läggas fram senast den 31 mars samma år.

1. Ett kompletterande stödbelopp skall beviljas jordbrukare som får direktstöd enligt denna förordning.

Det kompletterande stödbeloppet skall vara lika med det belopp som blir resultatet av tillämpningen av procentsatsen för minskning under det kalenderåret enligt artikel 10 för belopp upp till 5 000 euro i direktstöd.

2. De sammanlagda kompletterande belopp som kan beviljas i en medlemsstat under ett kalenderår får inte vara högre än de tak som anges i bilaga II. Vid behov skall medlemsstaterna göra en linjär procentuell justering av kompletterande stödbelopp så att de tak som anges i bilaga II inte överskrids.

3. Det kompletterande stödbeloppet skall inte omfattas av de minskningar som avses i artikel 10.

4. Kommissionen skall, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2, från och med 2007 års budget se över det tak som anges i bilaga II för att ta hänsyn till strukturella förändringar i jordbruksföretagen.

5. För de nya medlemsstaterna skall de tak som avses i punkt 2 fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

1. Artiklarna 10 och 12 skall inte tillämpas på de nya medlemsstaterna förrän från och med det kalenderår för vilket den nivå på direktstödet som gäller i de nya medlemsstaterna är minst lika hög som den nivå som då gäller i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004.

2. Vid tillämpningen av den tabell för höjningar som anges i artikel 143a på allt direktstöd som beviljas i de nya medlemsstaterna skall artikel 11 inte tillämpas på de nya medlemsstaterna förrän från och med det kalenderår för vilket den nivå på direktstödet som gäller i de nya medlemsstaterna är minst lika hög som den nivå som då gäller i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004.

1. Medlemsstaterna skall senast den 1 januari 2007 upprätta ett system för rådgivning till jordbrukare angående markskötsel och jordbruksdrift (nedan kallat jordbruksrådgivning) som sköts av en eller flera utvalda myndigheter eller av privata organ.

2. Rådgivningen skall omfatta åtminstone föreskrivna verksamhetskrav samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt kapitel I.

1. Jordbrukare kan delta i systemet för jordbruksrådgivning på frivillig basis.

2. Medlemsstaterna skall ge företräde åt de jordbrukare som får mer än 15 000 euro i direktstöd per år.

Om inte annat föreskrivs i den nationella lagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar skall medlemsstaterna se till att de privata organ och utsedda myndigheter som avses i artikel 13 inte avslöjar personliga eller individuella uppgifter som de tar del av i samband med rådgivningen för andra personer än den jordbrukare som driver det berörda jordbruksföretaget, med undantag av oegentligheter och överträdelser som upptäcks under verksamheten och som omfattas av en skyldighet i gemenskapslagstiftningen eller i nationell lagstiftning att informera en offentlig myndighet, särskilt när det gäller lagöverträdelser.

Senast den 31 december 2010 skall kommissionen lägga fram en rapport om tillämpningen av jordbruksrådgivningssystemet, vilken vid behov skall åtföljas av lämpliga förslag om att göra systemet obligatoriskt.

Varje medlemsstat skall inrätta ett integrerat administrations- och kontrollsystem, nedan kallat ”det integrerade systemet”.

Det integrerade systemet skall gälla för de stödsystem som upprättas genom avdelningarna III och IV i denna förordning och genom artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999.

I den utsträckning som krävs skall det även gälla administration och kontroll av de bestämmelser som fastställs i kapitlen 1, 2 och 3.

2. Om artiklarna 67, 68, 69, 70 och 71 tillämpas skall det integrerade systemet innefatta ett system för identifiering och registrering av djur, upprättat i enlighet med, å ena sidan, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter ( 21 ) samt, å andra sidan, rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter ( 22 ).

1. I databasen skall för varje jordbruksföretag registreras de uppgifter som erhålls från stödansökningarna.

Denna databas skall framför allt göra det möjligt att direkt och omedelbart, via medlemsstatens behöriga myndighet, få tillgång till uppgifter för kalenderåren och/eller regleringsåren från och med år 2000, samt från och med den 1 maj 1998 när det gäller stöd som beviljas i enlighet med avdelning IV kapitel 10b.

2. Medlemsstaterna får inrätta decentraliserade databaser under förutsättning att dessa, och de administrativa förfarandena för att registrera och få tillgång till uppgifter, utformas på ett enhetligt sätt inom medlemsstatens hela territorium och är kompatibla med varandra så att det går att samköra uppgifterna.

1. Identifieringssystemet för jordbruksskiften skall upprättas på grundval av kartor, dokument ur fastighetsregister eller annat kartografiskt referensmaterial. Datoriserade geografiska informationssystem skall användas, helst inklusive ortofoto från flyg- eller satellitfoto, med en enhetlig standard som garanterar en noggrannhet som åtminstone är likvärdig med kartor i skala 1:10 000.

2. För de medlemsstater som tillämpar stöd till olivodlingar som avses i kapitel 10b i avdelning IV, skall identifieringssystemet omfatta ett geografiskt informationssystem för olivodlingar som består av en alfanumerisk databas och en grafisk referensdatabas för olivträd och berörda områden.

3. Medlemsstater som inte tillämpar stöd till olivodlingar som avses i kapitel 10b i avdelning IV får besluta att identifieringssystemet för jordbruksskiften skall omfatta ett sådant geografiskt informationssystem för olivodlingar som avses i punkt 2.

1. Systemet för identifiering och registrering av stödrättigheter skall utformas på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera stödrättigheter och samköra uppgifter med stödansökningar och identifieringssystemet för jordbruksskiften.

2. Detta system skall göra det möjligt att direkt och omedelbart, via medlemsstatens behöriga myndighet, få tillgång till uppgifter för åtminstone de tre närmast föregående kalenderåren och/eller regleringsåren.

1. Varje år skall jordbrukaren lämna in en ansökan om direktstöd som omfattas av det integrerade systemet och, i tillämpliga fall, lämna uppgifter om

2. Medlemsstaterna får besluta att en stödansökan endast behöver innehålla ändringar i förhållande till den stödansökan som lämnades in föregående år. Medlemsstaterna skall distribuera förtryckta formulär som grundas på de arealer som fastställts föregående år, och de skall tillhandahålla grafiskt material som anger läget för dessa arealer samt, i tillämpliga fall, olivträdens läge.

3. En medlemsstat får besluta att en enda stödansökan skall omfatta flera av eller alla de stödsystem som förtecknas i bilaga I eller andra stödsystem.

1. Medlemsstaterna skall utföra administrativa kontroller av stödansökningarna inbegripet en kontroll av stödberättigande areal och motsvarande stödrättigheter.

2. De administrativa kontrollerna skall kompletteras med ett system för kontroller på plats för att kontrollera berättigande till stödet. För detta ändamål skall medlemsstaterna upprätta en plan för urval av jordbruksföretag.

Medlemsstaterna får använda fjärranalys som ett hjälpmedel för kontroller på plats av jordbruksskiften.

3. Varje medlemsstat skall utse en myndighet som ansvarar för samordningen av de kontroller som föreskrivs i detta kapitel.

Om medlemsstaten delegerar vissa delar av det arbete som skall utföras enligt detta kapitel till specialiserade organ eller företag, skall den utsedda myndigheten behålla kontrollen över och ansvaret för detta arbete.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av minskningar och uteslutningar enligt artikel 6 i denna förordning, om det upptäcks att jordbrukaren inte uppfyller de stödvillkor som fastställs i denna förordning eller i artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999, skall hela eller en del av det stöd som har beviljats eller kommer att beviljas, och för vilket stödvillkoren har uppfyllts, omfattas av minskningar och uteslutningar som fastställs enligt det förfarande som avses i artikel 144.2 i den här förordningen.

2. Procentsatserna för minskning skall avpassas med hänsyn till den upptäckta överträdelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning och kan gå ända till fullständig uteslutning från ett eller flera stödsystem under ett eller flera kalenderår.

1. Medlemsstaterna skall utföra kontroller på plats för att kontrollera om jordbrukare uppfyller de skyldigheter som anges i kapitel 1.

2. Medlemsstaterna får använda sina befintliga administrations- och kontrollsystem för att se till att föreskrivna verksamhetskrav iakttas liksom krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med kapitel I.

Dessa system, särskilt det system för identifiering och registrering av djur som upprättats i enlighet med direktiv 92/102/EEG, förordning (EG) nr 1760/2000 och förordning (EG) nr 21/2004 skall, enligt artikel 26 i den här förordningen, vara förenliga med det integrerade systemet.

Vid tillämpning av de stödsystem som förtecknas i bilaga V skall medlemsstaterna se till att de administrations- och kontrollförfaranden som används för dessa system är förenliga med det integrerade systemet avseende

Därför skall dessa system utformas så att de fungerar tillsammans utan problem eller konflikter och så att uppgifter kan utbytas mellan dem.

Medlemsstaterna får, för tillämpning av gemenskapens eller egna stödsystem utöver dem som förtecknas i bilaga VI, införliva en eller flera beståndsdelar av det integrerade systemet i sina administrations- och kontrollförfaranden.

1. Kommissionen skall regelbundet få information om tillämpningen av det integrerade systemet.

Den skall organisera utbyte av synpunkter med medlemsstaterna med avseende på detta.

2. Efter att ha informerat de behöriga myndigheterna i god tid får godkända företrädare utsedda av kommissionen utföra

Tjänstemän från den berörda medlemsstaten får delta i sådana kontroller. De ovannämnda befogenheterna att utföra kontroller skall inte beröra tillämpningen av nationella rättsliga bestämmelser som innebär att vissa åtgärder endast får vidtas av tjänstemän som är särskilt utsedda med stöd av nationell lagstiftning. De godkända företrädare som kommissionen har utsett får i synnerhet inte delta i hembesök hos eller formella förhör av personer som är misstänkta enligt medlemsstatens nationella lagstiftning. De skall emellertid ha tillgång till de uppgifter som då framkommer.

3. Utan att påverka medlemsstaternas ansvar för genomförandet och tillämpningen av det integrerade systemet, får kommissionen anlita specialiserade organ eller personer för att underlätta upprättandet, övervakningen och användningen av det integrerade systemet, särskilt för att kunna ge teknisk rådgivning till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om dessa begär det.

1. Om inte annat föreskrivs i denna förordning skall utbetalningar från stödsystem som förtecknas i bilaga I göras i sin helhet till stödmottagarna.

2. Utbetalningar skall göras en gång per år under perioden 1 december-30 juni följande kalenderår.

Det kompletterande stödbelopp som avses i artikel 12 skall emellertid utbetalas senast den 30 september under det kalenderår som följer det aktuella kalenderåret.

3. Genom avvikelse från punkt 2 i denna artikel och i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2, kan kommissionen

Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i individuella stödsystem får inga utbetalningar göras till stödmottagare för vilka det har fastställts att de på ett konstlat sätt har skapat de förutsättningar som krävs för att få sådant stöd i syfte att erhålla en förmån i strid med målen för stödsystemet.

Stödsystem som förtecknas i bilaga I skall tillämpas utan att det påverkar en eventuell översyn som vid något tillfälle kan göras mot bakgrund av marknadsförändringar och budgetläget.

För att bedöma stödens effektivitet skall stöd enligt de stödsystem som förtecknas i bilaga I utvärderas för att bedöma deras verkan när det gäller uppsatta mål och för att analysera deras effekter på relevanta marknader.

De stödsystem som förtecknas i bilaga I skall betraktas som interventioner i enlighet med artikel 1.2 b och artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1258/1999.

2. Om en jordbrukare som har beviljats direktstöd under referensperioden ändrar sin juridiska ställning eller benämning under den perioden eller senast den 31 december året före det år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas skall han ha tillträde till systemet med samlat gårdsstöd på samma villkor som den jordbrukare som ursprungligen drev jordbruksföretaget.

3. Om jordbruksföretag slås samman under referensperioden eller senast den 31 december året före det år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas skall den jordbrukare som driver det nya företaget ha tillträde till systemet med samlat gårdsstöd på samma villkor som de jordbrukare som drev de ursprungliga företagen.

Om jordbruksföretag delas upp under referensperioden eller senast den 31 december året före det år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas skall de jordbrukare som driver de nya företagen ha tillträde till systemet med samlat gårdsstöd, i proportion till den aktuella perioden, på samma villkor som den jordbrukare som drev det ursprungliga företaget.

1. Det första året systemet med samlat gårdsstöd tillämpas skall den behöriga myndigheten i medlemsstaten skicka ett ansökningsformulär till de jordbrukare som avses i artikel 33.1 a med uppgifter om

2. Jordbrukare skall ansöka om anslutning till systemet med samlat gårdsstöd vid en tidpunkt som skall fastställas av medlemsstaterna, men senast den 15 maj.

Kommissionen får emellertid enligt förfarandet i artikel 144.2 tillåta att datumet den 15 maj senareläggs i vissa zoner, där det normala datumet inte kan tillämpas på grund av exceptionella klimatförhållanden.

3. Utom i fall av force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 40.4 skall inga stödrättigheter tilldelas sådana jordbrukare som avses i artikel 33.1 a och b eller sådana som erhåller stödrättigheter från den nationella reserven, om de inte ansöker om anslutning till systemet med samlat gårdsstöd senast den 15 maj det första året systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.

De belopp som motsvarar dessa icke tilldelade rättigheter skall återgå till den nationella reserv som avses i artikel 42 och skall finnas tillgängliga för att på nytt anslås vid ett datum som skall fastställas av medlemsstaten, men senast den 15 augusti det första året systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.

1. Den areal som motsvarar antalet stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 44.2 och för vilken en ansökan om samlat gårdsstöd lämnas in, får omfattas av en ansökan om alla andra former av direktstöd samt allt annat stöd som inte omfattas av denna förordning, såvida inte annat föreskrivs.

2. Jordbrukare som har deltagit i systemet med återköp av tobakskvoter i enlighet med förordning (EEG) nr 2075/92 skall ha rätt till antingen det samlade gårdsstödet eller priset för återköp av kvoter. Om priset för återköp av kvoter är högre än det belopp för tobak som beräknats för att ingå i referensbeloppet, skall jordbrukaren förutom sin rätt till det samlade gårdsstödet dessutom ha rätt till den del av återköpspriset som motsvarar skillnaden mellan detta pris och det belopp som beräknas i enlighet med punkt I i bilaga VII till den här förordningen.

1. Stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd skall betalas ut för stödrättigheter enligt definitionen i kapitel 3, åtföljda av ett lika stort antal stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 44.2.

2. Medlemsstaterna får besluta att kombinera utbetalningar enligt systemet med samlat gårdsstöd med utbetalningar enligt andra stödsystem.

1. Referensbeloppet skall vara genomsnittet under tre år av de sammanlagda belopp som beviljats en jordbrukare enligt de stödsystem som anges i bilaga VI, beräknat och justerat i enlighet med bilaga VII, för varje kalenderår av den referensperiod som anges i artikel 38.

För olivolja skall dock referensbeloppet vara genomsnittet under fyra år av de sammanlagda belopp som beviljats en jordbrukare enligt det stödsystem för olivolja som anges i bilaga VI, beräknat och justerat i enlighet med bilaga VII, under regleringsåren 1999/2000, 2000/2001, 2001/2002 och 2002/2003.

När det gäller sockerbetor, sockerrör och cikoria för framställning av socker eller insulinsirap skall referensbeloppet beräknas och justeras i enlighet med punkt K i bilaga VII.

När det gäller bananer skall referensbeloppet beräknas och justeras i enlighet med punkt L i bilaga VII.

För frukt och grönsaker, matpotatis och plantskolor ska referensbeloppet beräknas och justeras i enlighet med punkt M i bilaga VII.

När det gäller vin ska referensbeloppet beräknas och justeras i enlighet med punkterna N och O i bilaga VII.

2. Om en jordbrukare påbörjar jordbruksverksamhet under referensperioden skall genom avvikelse från punkt 1 det stöd som han beviljades under det eller de kalenderår under vilka denne bedrev jordbruksverksamhet ligga till grund för genomsnittet.

Tillämpning av modulering och tvärvillkor enligt förordning (EG) nr 1259/1999

Om artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 1259/1999 har tillämpats under referensperioden, skall de belopp som avses i bilaga VII vara de som skulle ha beviljats före tillämpning av nämnda artiklar.

1. Genom undantag från artikel 37 skall en jordbrukare vars produktion under referensperioden påverkades negativt genom force majeure eller exceptionella omständigheter som inträffade före eller under referensperioden ha rätt att begära att referensbeloppet beräknas på grundval av det eller de kalenderår under referensperioden som inte påverkades av force majeure eller exceptionella omständigheter.

2. Om hela referensperioden påverkades av force majeure eller exceptionella omständigheter ska medlemsstaten beräkna referensbeloppet på grundval av perioden 1997–1999.

När det gäller sockerbetor, sockerrör och cikoria ska referensbeloppet beräknas på grundval av det regleringsår som närmast föregår den representativa period som valts enligt punkt K i bilaga VII. När det gäller bananer ska det beräknas på grundval av det regleringsår som närmast föregår den representativa period som valts enligt punkt L i bilaga VII. När det gäller frukt och grönsaker, matpotatis och plantskolor ska det beräknas på grundval av det regleringsår som närmast föregår den representativa period som valts enligt punkt M i bilaga VII. I sådana fall ska punkt 1 gälla i tillämpliga delar.

3. Fall av force majeure eller exceptionella omständigheter skall av den berörda jordbrukaren anmälas skriftligt till den behöriga myndigheten, tillsammans med för myndigheten tillfredsställande bevis, inom den tid som fastställs av varje medlemsstat.

4. Som fall av force majeure eller exceptionella omständigheter kan den behöriga myndigheten t.ex. godkänna att

5. Punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln skall på motsvarande sätt tillämpas på jordbrukare som under referensperioden hade åtaganden i fråga om miljövänligt jordbruk i enlighet med rådets förordningar (EEG) nr 2078/92 ( 24 ) och (EG) nr 1257/1999, humleodlare som under samma period hade ett åtagande om röjning i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1098/98 ( 25 ) och tobaksodlare som har deltagit i programmet för återköp av kvoter i enlighet med förordning (EEG) nr 2075/92.

Om de åtgärder som avses i första stycket omfattade både referensperioden och den period som avses i punkt 2 i denna artikel skall medlemsstaterna, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, fastställa ett referensbelopp i enlighet med de närmare bestämmelser som kommissionen skall fastställa enligt förfarandet i artikel 144.2.

1. För varje medlemsstat får summan av referensbeloppen inte vara högre än det nationella tak som anges i bilaga VIII.

När det gäller cikoria, och med hänsyn till de senaste uppgifter som medlemsstaterna gör tillgängliga för kommissionen senast den 31 mars 2006, får kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2 omfördela de nationella belopp som anges i punkt K.2 i bilaga VII och anpassa de nationella tak som anges i bilaga VIII efter dessa utan att de sammanlagda beloppen eller taken ändras.

1a Om några kvantiteter kvotsocker eller kvotinsulinsirap framställts i en medlemsstat på grundval av sockerbetor, sockerrör eller cikoria som odlats i en annan medlemsstat under något av regleringsåren 2000/2001, 2001/2002, 2002/2003, 2003/2004, 2004/2005 eller 2005/2006, skall de tak som avses i punkt K i bilaga VII och de nationella tak som de berörda medlemsstaterna fastställt enligt bilagorna VIII och VIIIa anpassas genom att de belopp som motsvarar dessa kvantiteter överförs från de nationella taken i den medlemsstat där sockret eller insulinsirapen framställdes till de nationella taken i den medlemsstat där dessa kvantiteter sockerbetor, sockerrör eller cikoria har odlats.

Berörda medlemsstater skall senast den 31 mars 2006 underrätta kommissionen om ifrågavarande kvantiteter.

Kommissionen skall besluta om överföring i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

1b När det gäller vin och med hänsyn till de senaste uppgifter som medlemsstaterna gör tillgängliga för kommissionen i enlighet med artikel 9 och artikel 102.6 i rådets förordning (EG) nr 479 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin ( 26 ), ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 i denna förordning anpassa de nationella tak som anges i bilaga VIII till denna förordning. Medlemsstaterna ska senast den 1 december det år som föregår anpassningen av de nationella taken meddela kommissionen det regionala genomsnittsvärdet av det rätter som avses i punkt N i bilaga VII till den här förordningen.

2. Vid behov skall medlemsstaten göra en linjär procentuell minskning av referensbeloppen så att dess tak inte överskrids.

1. Medlemsstaterna skall, efter en eventuell minskning enligt artikel 41.2, göra en linjär procentuell minskning av referensbeloppen för att upprätta en nationell reserv. Denna minskning får inte vara större än 3 %.

2. Den nationella reserven skall därutöver inbegripa skillnaden mellan det tak som anges i bilaga VIII och summan av de referensbelopp som beviljas jordbrukare enligt systemet med samlat gårdsstöd, före den minskning som avses i punkt 1 andra meningen.

3. Medlemsstaterna får använda den nationella reserven till att, i första hand, bevilja referensbelopp till jordbrukare som inleder sin jordbruksverksamhet efter den 31 december 2002, eller under 2002 om de inte får något direktstöd under det året, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

4. Medlemsstaterna skall använda den nationella reserven för att i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks fastställa referensbelopp för jordbrukare som befinner sig en särskild situation som skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

5. Medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, fastställa referensbelopp för jordbrukare i de områden som omfattas av omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention i syfte att undvika nedläggning av jordbruksmark och/eller i syfte att uppväga specifika nackdelar för jordbrukare i de områdena.

6. Med tillämpning av punkterna 3 och 5 får medlemsstaterna öka enhetsvärdet och/eller antalet rättigheter som tilldelats jordbrukare.

7. Medlemsstaterna skall genomföra linjära minskningar av stödrättigheterna om den nationella reserven inte är tillräcklig för att omfatta de fall som avses i punkterna 3 och 4.

8. ►M14 Utom vid överföring genom faktiskt eller förtida arv och sammanslagning eller uppdelning av företag och genom avvikelse från artikel 46 får de stödrättigheter som inrättas genom användning av den nationella reserven inte överföras under en femårsperiod, som påbörjas vid fördelningen av rättigheterna. Vid sammanslagning eller uppdelning skall den eller de jordbrukare som leder det nya företaget eller företagen behålla de stödrättigheter som ursprungligen tilldelades ur den nationella reserven under den återstående tiden av femårsperioden. ◄

Genom avvikelse från artikel 45.1 skall rättigheter som inte har använts under varje år av femårsperioden omedelbart återgå till den nationella reserven.

Vid tillämpningen av punkt 5 får medlemsstaterna dock besluta att för år 2007 ska oanvända stödrättigheter som motsvarar lika många hektar som uppgivits av jordbrukaren och som används för matpotatis eller för frukt och grönsaker inte återgå till den nationella reserven.

9. Genom avvikelse från artiklarna 33 och 43 får vid försäljning eller arrendering under minst sex år av ett jordbruksföretag eller av en del av detta eller bidragsrättigheter under referensperioden eller senast den ►M4 15 maj 2004 ◄ en andel av de stödrättigheter som skall tilldelas säljaren eller utarrenderaren återgå till den nationella reserven på villkor som skall fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 48 skall en jordbrukare erhålla en stödrättighet per hektar, som beräknas genom att referensbeloppet divideras med det treåriga genomsnittet av antalet hektar som under referensperioden gav rätt till de direktstöd som förtecknas i bilaga VI.

Det totala antalet stödrättigheter skall vara detsamma som ovan nämnda genomsnittliga antal hektar.

I det fall som avses i artikel 37.2 skall emellertid det totala antalet stödrättigheter vara detsamma som det genomsnittliga antalet hektar som under samma period används för att fastställa referensbeloppen ►C1 , varvid artikel 42.8 skall tillämpas på dessa stödrättigheter. ◄

3. I punkt 2 b i denna artikel skall ”grovfoderareal” avse den areal på jordbruksföretaget som under hela kalenderåret, i enlighet med artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 ( 27 ), var tillgänglig för djuruppfödning, inbegripet arealer med gemensam användning och arealer med blandad odling. Foderarealen får inte omfatta

4. Stödrättigheterna per hektar får inte ändras, såvida inte annat föreskrivs.

1. En stödrättighet som åtföljs av ett stödberättigande hektar skall ge rätt till utbetalning av det belopp som fastställs genom stödrättigheten.

2. Med stödberättigande hektar avses alla jordbruksarealer inom jordbruksföretaget, utom arealer som är skogbeväxta eller används för annat än jordbruksverksamhet.

3. Jordbrukaren skall uppge de skiften som motsvarar det bidragsberättigande hektar som åtföljer varje stödrättighet. ►M19 Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren kunna förfoga över dessa skiften det datum som har fastställts av medlemsstaten, vilket inte ska vara senare än det datum som har fastställts i medlemsstaten för ändring av stödansökan. ◄

4. Medlemsstater får i välgrundade fall tillåta jordbrukaren att ändra sina uppgifter förutsatt att han beaktar det antal hektar som motsvarar hans stödrättigheter och villkoren för att bevilja samlat gårdsstödet för den berörda arealen.

1. Stödrättigheter som inte har utnyttjats under en period på tre år skall återgå till den nationella reserven.

2. Outnyttjade stödrättigheter skall dock inte återgå till den nationella reserven vid fall av force majeure och exceptionella omständigheter i enlighet med artikel 40.4.

3. Under 2007 ska dock i de medlemsstater som inte har använt det alternativ som avses i artikel 71 och inte använder det alternativ som avses i artikel 51 andra stycket, oanvända stödrättigheter som motsvarar lika många hektar som uppgivits av jordbrukaren och som används för matpotatis eller för frukt och grönsaker inte återgå till den nationella reserven.

1. Stödrättigheter får endast överföras till en annan jordbrukare som är etablerad i samma medlemsstat med undantag för överföring genom faktiskt eller förtida arv.

Även vid faktiskt eller förtida arv får emellertid stödrättigheter endast användas i den medlemsstat där stödrättigheterna fastställdes.

En medlemsstat får besluta att stödrättigheter endast får överföras eller användas inom en och samma region.

2. Stödrättigheter kan överföras genom försäljning eller varje annan slutgiltig överföring med eller utan mark. Däremot får upplåtelse eller liknande typer av transaktioner tillåtas endast om de överförda stödrättigheterna åtföljs av en upplåtelse av ett lika stort antal stödberättigande hektar.

►C2 Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter som avses i artikel 40.4 får jordbrukare ◄ överföra sina stödrättigheter utan mark först efter att i enlighet med artikel 44 ha använt minst 80 % av sina stödrättigheter under minst ett kalenderår eller efter att till den nationella reserven frivilligt ha lämnat ifrån sig alla stödrättigheter som inte har använts under det första året systemet med samlat gårdsstöd har tillämpats.

3. Vid försäljning av stödrättigheter med eller utan mark får medlemsstaterna ►C1 med beaktande av de allmänna principerna för gemenskapslagstiftningen ◄ besluta att en del av de stödrättigheter som säljs skall återgå till den nationella reserven eller att deras enhetsvärde skall minskas till förmån för den nationella reserven enligt kriterier som skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

1. Genom undantag från artiklarna 43 och 44 skall följande belopp som är resultatet av stöd som beviljats under referensperioden inkluderas i referensbeloppet på de villkor som anges i artikel 48 och punkt C i bilaga VII:

2. Med början 2007, och genom undantag från artiklarna 33, 43 och 44, skall belopp som är summan av mjölkbidrag och ytterligare betalningar som fastställs i artiklarna 95 och 96 och som skall beviljas 2007 inkluderas i systemet med samlat gårdsstöd på de villkor som anges i artiklarna 48-50.

Om en jordbrukare beviljades stöd enligt artikel 47 men inte hade några hektar i enlighet med artikel 43 under referensperioden, eller stödrättigheten per hektar ger ett belopp som överstiger 5 000 euro, skall jordbrukaren ha rätt till en stödrättighet

1. Såvida inte annat föreskrivs i detta avsnitt skall de övriga bestämmelserna i denna avdelning tillämpas på stödrättigheterna på särskilda villkor.

2. En jordbrukare som förfogar över sådana stödrättigheter för vilka han inte förfogade över hektar under referensperioden skall genom avvikelse från artiklarna 36.1 och 44.1 av medlemsstaten tillåtas att undantas från skyldigheten att tillhandahålla ett antal stödberättigande hektar som överensstämmer med antalet rättigheter förutsatt att han bibehåller åtminstone 50 % av den jordbruksverksamhet som bedrevs under referensperioden, uttryckt i djurenheter.

Vid överföring av stödrättigheter får mottagaren omfattas av detta undantag endast om samtliga stödrättigheter som omfattas av undantaget överförs.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 48 och genom undantag från artiklarna 37 och 43 skall en jordbrukare erhålla ett kompletterande belopp per stödrättighet vilket utgörs av de belopp som skall beviljas enligt artiklarna 95 och 96 dividerat med det antal stödrättigheter som han äger 2007 med undantag för arealuttagsrättigheter.

Enhetsvärdet för varje stödrättighet som han äger 2007 skall ökas med detta kompletterande belopp.

2. Om han inte äger någon stödrättighet skall artiklarna 48 och 49 gälla på motsvarande sätt. För tillämpningen av artikel 48 skall termen ”hektar” i detta fall avse de stödberättigande hektar som jordbrukaren äger 2007.

Jordbrukare får använda de skiften som har deklarerats i enlighet med artikel 44.3 för alla typer av jordbruksverksamhet.

Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna senast den 1 november 2007 besluta att fram till och med ett datum som ska fastställas av medlemsstaten, dock senast den 31 december 2010, skiftena i en eller flera regioner i medlemsstaten fortsatt inte används för ett eller flera av följande ändamål:

1. När det gäller produktion av hampa får halten av tetrahydrokannabinol i de sorter som används inte överstiga 0,2 %. Medlemsstaterna skall inrätta ett system för att kontrollera halten av tetrahydrokannabinol i grödan på minst 30 % av de med hampa odlade arealerna. Om en medlemsstat emellertid inför ett system med förhandsgodkännande av sådan odling skall den minsta kontrollerade arealen uppgå till 20 %.

2. I enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2, skall stöd beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa sorter används.

1. Om en jordbrukare under referensperioden har omfattats av kravet på arealuttag av en del av marken på sitt jordbruksföretag enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1251/1999, skall genom avvikelse från artiklarna 37 och 43 i den här förordningen det genomsnittliga beloppet under tre år vilket motsvarar det obligatoriska stödet för arealuttag, beräknat och justerat i enlighet med bilaga VII, och det genomsnittliga antalet hektar i obligatoriskt arealuttag under tre år inte inkluderas när de rättigheter som avses i artikel 43 i den här förordningen fastställs.

2. I det fall som avses i punkt 1 skall jordbrukaren få en rättighet per hektar (nedan kallad ”arealuttagsrättighet”) som beräknas genom att man dividerar det genomsnittliga beloppet för arealuttag under tre år med det genomsnittliga antal hektar i arealuttag under tre år som avses i punkt 1.

Det totala antalet arealuttagsrättigheter skall vara detsamma som det genomsnittliga antalet hektar obligatoriskt arealuttag.

1. En arealuttagsrättighet som åtföljs av ett hektar som berättigar till arealuttagsrättighet skall ge rätt till utbetalning av det belopp som fastställs genom arealuttagsrättigheten.

2. Genom avvikelse från artikel 44.2 skall med ”hektar som berättigar till arealuttagsrättighet” avses sådan jordbruksareal på företaget som upptas av åkermark utom arealer som vid tidpunkten för ansökan om arealstöd för 2003 var beväxta med permanenta grödor eller skog eller som användes som permanent betesmark eller för annat än jordbruksverksamhet. ►M3 För de nya medlemsstaterna skall hänvisningen till tidpunkten för ansökan om arealstöd för 2003 anses som hänvisning till den 30 juni 2003. ◄ ►A2 För Bulgarien and Rumänien skall tidpunkten för ansökningar om arealstöd emellertid vara den 30 juni 2005. ◄

Som resultat av en ansökan som gjorts efter den 28 juni 1995 kan emellertid följande arealer anses ha tagits ut:

3. Jordbrukare skall ur produktionen ta ut de hektar som berättigar till arealuttagsrättigheter.

4. Arealuttag får inte vara mindre till storleken än 0,1 hektar och 10 meter breda. Av välgrundade miljöskäl får medlemsstaterna godta uttag som är minst 5 meter breda och 0,05 hektar stora.

5. Medlemsstaterna får göra undantag från punkt 2 första stycket i denna artikel på villkor som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 under förutsättning att de vidtar åtgärder för att förhindra varje betydande ökning av den totala jordbruksareal som ger arealuttagsrättigheter.

6. Ansökan om arealuttagsrättigheter skall genom avvikelse från artiklarna 36.1 och 44.1 göras före ansökningar om alla andra rättigheter.

7. Kravet på arealuttag skall fortsätta att tillämpas på arealuttagsrättigheter som överförs.

1. Den uttagna marken skall bibehållas i god jordbrukshävd och miljön skall bevaras på det sätt som fastställs i artikel 5.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 55 får marken inte användas för jordbruksändamål och inte för att producera grödor för kommersiella ändamål.

3. Om den mängd biprodukter för foder- eller livsmedelsanvändningar som förmodas bli tillgänglig till följd av odling av oljeväxtfrön på uttagen mark enligt artikel 55 b, på grundval av de beräknade mängder som omfattas av avtal med jordbrukare, kommer att, överstiga 1 miljon ton årligen, uttryckt i motsvarande mängd mjöl från sojabönor, skall man för att begränsa denna mängd till 1 miljon ton minska beloppet enligt varje avtal för den förutsedda mängd som får användas som foder- eller livsmedel.

4. Medlemsstaterna skall ha rätt att utbetala nationellt stöd med upp till 50 % av kostnaden för anläggning av permanenta grödor avsedda för produktion av biomassa på mark som tagits ur produktion.

Såvida inte annat föreskrivs i detta avsnitt skall övriga bestämmelser i denna avdelning tillämpas på arealuttagsrättigheterna.

1. En medlemsstat får senast den 1 augusti 2004 besluta att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd enligt kapitlen 1-4 på regional nivå enligt villkoren i detta avsnitt.

Medlemsstater med mindre än tre miljoner stödberättigande hektar får anses som en enda region.

3. Medlemsstaterna skall dela upp det tak som anges i artikel 41 mellan regionerna i enlighet med objektiva kriterier.

1. En medlemsstat får i välgrundade fall och i överensstämmelse med objektiva kriterier dela upp det totala beloppet inom det regionala tak som fastställs enligt artikel 58 eller en del av beloppet mellan samtliga jordbrukare vars företag är belägna i den berörda regionen, inklusive de företag som inte uppfyller det stödkriterium som avses i artikel 33.

2. Vid en sådan uppdelning av det totala beloppet inom det regionala taket skall jordbrukarna erhålla stödrättigheter vars enhetsvärde beräknas genom att man dividerar det regionala tak som fastställs enligt artikel 58 med antalet stödberättigande hektar, enligt artikel 44.2, fastställt på regional nivå.

3. Vid partiell uppdelning av det totala beloppet inom det regionala taket skall jordbrukarna erhålla stödrättigheter vilkas enhetsvärde beräknas genom att man dividerar motsvarande del inom det regionala tak som fastställs enligt artikel 58 med antalet stödberättigande hektar, enligt artikel 44.2, fastställt på regional nivå.

Om jordbrukaren även har rätt att erhålla stödrättigheter som beräknas på den återstående delen inom det regionala taket, skall det regionala enhetsvärdet för var och en av hans stödrättigheter med undantag av arealuttagsrättigheten som överförs ökas med ett belopp som motsvarar referensbeloppet dividerat med antalet stödrättigheter som fastställs enligt punkt 4.

4. Antalet stödrättigheter per jordbrukare skall vara lika stort som det antal hektar som han deklarerar enligt artikel 44.2 första året systemet med samlat gårdsstöd tillämpas utom i fall av force majeure och exceptionella omständigheter enligt artikel 40.4.

1. När en medlemsstat utnyttjar den möjlighet som ges i artikel 59 får jordbrukarna, genom undantag från artikel 51 b och c och i enlighet med denna artikel, även använda de skiften som uppges enligt artikel 44.3 för framställning av de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96 eller i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96 och annan potatis än potatis avsedd för produktion av potatisstärkelse för vilken stöd beviljas enligt artikel 93 i den här förordningen med undantag för de grödor som avses i artikel 51 a.

2. Medlemsstaterna skall fastställa det antal hektar som får användas enligt punkt 1 i denna artikel genom att enligt objektiva kriterier dela upp det genomsnittliga antalet hektar som använts för framställningen av de produkter som avses i punkt 1 på nationell nivå under treårsperioden 2000-2002 mellan de regioner som fastställs enligt artikel 58.2. Det genomsnittliga antalet hektar på nationell nivå och antalet hektar på regional nivå skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 på grundval av uppgifter från medlemsstaterna.

3. Inom vad som fastställs i enlighet med punkt 2 för den berörda regionen får en jordbrukare utnyttja den möjlighet som avses i punkt 1

4. Inom det antal hektar som återstår efter tillämpning av punkt 3 skall jordbrukare tillåtas att framställa de produkter som avses i punkt 1 på ett antal hektar som inte faller under punkt 3 inom de hektar som används för framställning av de produkter som avses i punkt 1 under 2004 och/eller 2005, varvid de jordbrukare skall prioriteras vilka redan 2004 framställde dessa produkter inom det antal hektar som användes 2004.

Vid tillämpning av artikel 71 skall åren 2004 och 2005 ersättas med det år som föregick året för tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd respektive tillämpningsåret.

5. Medlemsstaterna skall för att fastställa de individuella gränser som avses i punkterna 3 och 4 använda jordbrukarens individuppgifter, om sådana är tillgängliga, eller andra för dem tillfredsställande bevis, som jordbrukaren skall tillhandahålla.

6. Det antal hektar för vilka tillstånd har getts enligt punkterna 3 och 4 i denna artikel får under inga omständigheter överstiga det antal stödberättigande hektar enligt artikel 44.2 som uppges under systemets med samlat gårdsstöd första tillämpningsår.

7. Tillståndet skall inom den berörda regionen användas tillsammans med motsvarande stödrättighet.

8. Om en medlemsstat beslutar att använda undantaget i artikel 51 andra stycket får den också senast den 1 november 2007 besluta att tillämpa punkterna 1–7 i denna artikel under samma period. Punkterna 1–7 i denna artikel ska inte tillämpas i något annat fall.

Vid tillämpning av artikel 59 får medlemsstaterna också inom det regionala taket eller en del av det enligt objektiva kriterier fastställa olika enhetsvärden för stödrättigheter som skall tilldelas de jordbrukare som avses i artikel 59.1, för hektar gräsmark vid den tidpunkt som fastställts för arealstödsansökningarna för 2003 och för varje annan stödberättigande hektar eller, alternativt, för hektar permanent betesmark vid den tidpunkt som fastställts för arealstödsansökningarna för 2003 och för varje annan stödberättigande hektar.

Med avvikelse från artikel 47.2 får medlemsstaten besluta att de belopp som är resultatet av mjölkbidrag och ytterligare betalningar ►C1 enligt artiklarna 95 och 96 på nationell eller regional nivå helt eller delvis skall ingå i systemet med samlat gårdsstöd ◄ med början 2005. Stödrättigheter enligt denna punkt skall ändras i enlighet härmed.

Referensbeloppen för dessa stöd skall vara lika med de belopp som skall beviljas enligt artiklarna 95 och 96, beräknat på den individuella referenskvantiteten för mjölk som finns tillgänglig i jordbruksföretaget den 31 mars det år då dessa stöd förs in, helt eller delvis, i systemet med samlat gårdsstöd.

1. Vid tillämpning av artikel 59 får stödrättigheter enligt det här avsnittet endast överföras eller användas inom samma region eller mellan regioner där stödrättigheterna per hektar är lika stora.

2. Vid tillämpning av artikel 59 skall med avvikelse från artikel 53 varje jordbrukare i den berörda regionen erhålla arealuttagsrättigheter.

Antalet arealuttagsrättigheter skall fastställas genom att jordbrukarens stödberättigande mark enligt artikel 54.2 som uppgavs under systemets med samlat gårdsstöd första tillämpningsår multipliceras med en uttagssats.

Uttagssatsen skall beräknas genom att grundsatsen för det obligatoriska arealuttaget på 10 % multipliceras med förhållandet inom den berörda regionen mellan den mark för vilken det arealstöd för jordbruksgrödor som avses i bilaga VI har beviljats och den stödberättigande marken enligt artikel 54.2 under referensperioden.

Värdet av arealuttagsrättigheterna skall vara det regionala värdet för stödrättigheter som fastställs enligt artikel 59.2 eller eventuellt 59.3 första stycket.

Arealuttagsrättigheter skall inte tilldelas de jordbrukare som uppger mindre än det antal hektar enligt artikel 54.2 än vad som skulle behövas för att framställa ett antal ton som motsvarar 92 ton spannmål enligt definitionen i bilaga IX, på grundval av de skördar som fastställs enligt den tillämpliga regionaliseringsplanen i den berörda regionen det år som föregick systemets med samlat gårdsstöd tillämpningsår dividerade med det förhållande som avses i det tredje stycket i punkt 2 i denna artikel.

3. Med avvikelse från artiklarna 43.4 och 49.3 får medlemsstaterna också senast den 1 augusti 2004 ►C1 med beaktande av de allmänna principerna för gemenskapslagstiftningen ◄ besluta att stödrättigheter som fastställs enligt detta avsnitt skall ändras successivt på ett i förväg fastställt sätt och enligt objektiva kriterier.

När det gäller införandet av stödet för sockerbetor, sockerrör och cikoria i systemet med samlat gårdsstöd får dock medlemsstaterna senast den 30 april 2006 besluta att tillämpa den avvikelse som föreskrivs i första stycket.

När det gäller införandet av stödet för frukt och grönsaker, matpotatis och plantskolor i systemet med samlat gårdsstöd får medlemsstaterna senast den 1 april 2008 besluta att tillämpa den avvikelse som föreskrivs i första stycket.

I fråga om införandet av vin i systemet för enhetlig arealersättning får medlemsstaterna senast den 1 april 2009 besluta att tillämpa avvikelse enligt första stycket.

4. Såvida inte annat föreskrivs i detta avsnitt skall övriga bestämmelser i denna avdelning vara tillämpliga.

1. En medlemsstat får senast den 1 augusti 2004 besluta att på nationell eller regional nivå tillämpa systemet med samlat gårdsstöd enligt kapitlen 1-4 i enlighet med villkoren i detta avsnitt.

2. Beroende på vilket val som varje medlemsstat gör ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 fastställa ett tak för vart och ett av de direktstöd som avses i artiklarna 66–69.

Detta tak ska motsvara den del varje typ av direktstöd utgör inom de nationella taken enligt artikel 41, multiplicerat med den procentuella minskning som tillämpas av medlemsstaterna enligt artiklarna 66–69.

Det totala beloppet inom de fastställda taken ska dras av från de nationella tak som avses i artikel 41 enligt förfarandet i artikel 144.2.

3. Senast två år efter det att samtliga medlemsstater har genomfört systemet med samlat gårdsstöd eller senast den 31 december 2009 skall kommissionen till rådet överlämna en rapport, vid behov tillsammans med lämpliga förslag, om möjliga följder med avseende på marknads- och strukturutveckling av att medlemsstaterna genomför alternativen i avsnitten 2 och 3 i detta kapitel.

1. För de stödrättigheter som ska tilldelas jordbrukare ska efter varje eventuell minskning enligt artikel 41 den del av referensbeloppet som är resultatet av vart och ett av de direktstöd som anges i artiklarna 66–69 minskas med det procenttal som ska fastställas av medlemsstaterna inom den gräns som anges i dessa artiklar och, vad gäller direktstöd enligt artikel 68b, inom den period som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med den artikeln.

2. Såvida inte annat föreskrivs i detta avsnitt skall övriga bestämmelser i denna avdelning vara tillämpliga på de stödrättigheter som fastställs för den återstående delen av referensbeloppet.

Medlemsstaterna får kvarhålla högst 50 % av den del av nationella tak som avses i artikel 41 och som motsvarar de får- och getbidrag som finns förtecknade i bilaga VI.

I detta fall och inom det tak som fastställs enligt artikel 64.2 skall den berörda medlemsstaten på årsbasis bevilja jordbrukarna en ytterligare betalning.

Den ytterligare betalningen skall beviljas jordbrukare som föder upp får och getter och skall uppgå till högst 50 % av de får- och getbidrag som förtecknas i bilaga VI och som skall beviljas enligt villkoren i kapitel 11 i avdelning IV.

1. När det gäller nötköttsbidrag får medlemsstaterna kvarhålla upp till 100 % av den del av nationella tak som avses i artikel 41 och som motsvarar slaktbidraget för kalvar enligt bilaga VI.

I detta fall och inom det tak som fastställs enligt artikel 64.2 skall den berörda medlemsstaten på årsbasis bevilja jordbrukarna en ytterligare betalning.

Denna ytterligare betalning skall beviljas för slakt av kalvar och skall uppgå till högst 100 % av det slaktbidrag för kalvar som avses i bilaga VI och som skall beviljas enligt villkoren i kapitel 12 i avdelning IV.

I fråga om humlestöd får medlemsstaterna behålla upp till 25 % av de nationella tak som avses i artikel 41 och som motsvarar arealstödet för humle och det stöd för tillfällig träda som avses i bilaga VI.

I detta fall skall medlemsstaten i fråga, inom det tak som fastställs i enlighet med artikel 64.2, varje år betala ut ett extra stöd till jordbrukarna och/eller stöd till producentgrupper erkända i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EEG) nr 1696/71.

Det extra stödet skall betalas ut per hektar till jordbrukare som producerar humle, och det skall uppgå till högst 25 % av det stöd per hektar som avses i bilaga VI och som beviljas på de villkor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 10d.

Stödet till erkända producentgrupper skall beviljas för att finansiera verksamheter som avses i artikel 7.1 a–7.1 d i förordning (EEG) nr 1696/71.

1. Medlemsstaterna får senast den 1 november 2007 besluta att fram till och med den 31 december 2011 kvarhålla högst 50 % av den del av de nationella taken enligt artikel 41 som avser vissa tomater som levereras för bearbetning och var bidragsberättigande enligt den stödordning som anges i förordning (EG) nr 2201/96.

I detta fall och inom det tak som fastställs enligt artikel 64.2 ska den berörda medlemsstaten på årsbasis bevilja jordbrukarna ett extra stöd.

Det extra stödet ska beviljas jordbrukare som producerar sådana tomater på de villkor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 10g.

I detta fall och inom det tak som fastställs enligt artikel 64.2 ska den berörda medlemsstaten på årsbasis bevilja jordbrukarna ett extra stöd.

Det extra stödet ska beviljas jordbrukare som producerar en eller flera av följande frukt och grönsaker som levereras för bearbetning och var stödberättigande enligt de stödordningar som föreskrivs i förordningarna (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 2202/96, enligt vad den berörda medlemsstaten har fastställt, på de villkor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 10g, nämligen

3. Den del av de nationella taken enligt punkt 1 som avser tomater ska vara följande:

4. Den del av de nationella taken enligt punkt 2 som avser frukt- och grönsaksgrödor andra än ettåriga grödor ska vara följande:

Frivilligt genomförande av särskilda typer av jordbruk och för kvalitetsproduktion

Medlemsstaterna får kvarhålla högst 10 % av den del av nationella tak som avses i artikel 41 och som motsvarar var och en av de sektorer som anges i bilaga VI. När det gäller sektorerna för jordbruksgrödor, nötkött samt får och getter skall detta kvarhållande beaktas för tillämpningen av de maximiprocentandelar som fastställs i artiklarna 66, 67 och 68.

I detta fall och inom det tak som fastställs enligt artikel 64.2 skall den berörda medlemsstaten på årsbasis bevilja jordbrukarna en ytterligare betalning inom den eller de sektorer som berörs av kvarhållandet.

Den ytterligare betalningen skall beviljas för särskilda typer av jordbruk som är viktiga för att skydda och förbättra miljön eller för att förbättra kvaliteten och saluföringen av jordbruksprodukter enligt villkor som skall fastställas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 144.2.

1. En medlemsstat får senast den 1 augusti 2004 besluta att från systemet med samlat gårdsstöd undanta

2. Medlemsstaterna skall bevilja de direktstöd som avses i punkt 1 inom de tak som fastställs enligt artikel 64.2, på de villkor som fastställs i avdelning IV kapitel 3, 6 och 7–13.

Det totala beloppet för de fastställda taken skall dras av från de nationella tak som avses i artikel 41 enligt förfarandet i artikel 144.2.

1. Om det är berättigat på grund av särskilda jordbruksförhållanden får en medlemsstat senast den 1 augusti 2004 besluta att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd efter en övergångsperiod som skall löpa ut antingen den 31 december 2005 eller den 31 december 2006.

Om den berörda medlemsstaten beslutar att tillämpa systemet med samlat gårdsstöd innan övergångsperioden löper ut skall den fatta beslut senast den 1 augusti det kalenderår som föregår det kalenderår under vilket systemet med samlat gårdsstöd kommer att tillämpas.

För humle skall övergångsperioden som avses i första stycket löpa ut den 31 december 2005. Övergångsperioden som avses i första stycket skall inte gälla för bomull, olivolja och bordsoliver samt tobak.

2. Under övergångsperioden skall den berörda medlemsstaten, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 70.2, tillämpa de direktstöd som avses i bilaga VI, på de villkor som fastställs i avdelning IV kapitlen 3, 6 och 7–13 i denna förordning, inom de budgettak som motsvarar dessa direktstöds del av det nationella tak som avses i artikel 41 och som fastställs enligt det förfarande som avses i artikel 144.2.

När det gäller stöd till torkat foder skall medlemsstaterna bevilja stöd på villkor som skall fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 144.2 inom ovan nämnda budgetgränser.

3. Systemet med samlat gårdsstöd skall tillämpas från och med den 1 januari det kalenderår som följer på det kalenderår när övergångsperioden löper ut.

I detta fall skall den berörda medlemsstaten fatta de beslut som avses i artiklarna 58.1, 63.3, 64.1 och 70 senast den 1 augusti 2005 eller alternativt 2006 enligt den tidsfrist som fastställs i punkt 1 i denna artikel.

4. Kommissionen skall enligt det förfarande som avses i artikel 144.2 vidta de åtgärder som är nödvändiga om tillämpningen av denna övergångsperiod förorsakar allvarliga snedvridningar av konkurrensen på gemenskapsmarknaden och för att säkerställa att gemenskapens internationella förpliktelser beaktas.

1. Utom i de fall där andra föreskrifter ges i detta kapitel skall bestämmelserna i denna avdelning gälla för de nya medlemsstaterna.

Artiklarna 33, 34, 37, 38 och 39, artiklarna 40.1, 40.2, 40.3 och 40.5 samt artiklarna 41, 42, 43, 47–50, 53 och 58–63 skall inte gälla.

2. Varje ny medlemsstat som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning skall fatta de beslut som avses i artiklarna 64.1 och 71.1 senast den 1 augusti året före det år för vilket medlemsstaten kommer att tillämpa gårdsstödsystemet för första gången.

3. Varje ny medlemsstat som har tillämpat systemet med samlat gårdsstöd får föreskriva att utöver villkoren för stödberättigande enligt artikel 44.2 skall med ”stödberättigande hektar” avses den del av jordbruksföretagets jordbruksareal som den 30 juni 2003 har hållits i gott skick för jordbruk, oavsett om den är uppodlad eller ej vid denna tidpunkt.

Varje ny medlemsstat som har tillämpat systemet med samlat gårdsstöd får även föreskriva att den minsta stödberättigande arealstorleken per gård, för vilken stödrättigheter skall fastställas och för vilken betalning skall beviljas, skall vara gårdens minsta stödberättigande arealstorlek fastställd i enlighet med artikel 143b.5 andra stycket.

1. Jordbrukarna skall ansöka om stöd enligt gårdsstödsystemet senast det datum som beslutas av den nya medlemsstaten, dock inte senare än den 15 maj.

2. Utom i fall av force majeure och exceptionella omständigheter i den mening som avses i artikel 40.4 skall inga rättigheter tilldelas de jordbrukare som inte gör ansökan om gårdsstöd senast den 15 maj det första året som gårdsstödsystemet tillämpas.

3. De belopp som motsvarar rättigheter som inte tilldelas skall återföras till den nationella reserv som avses i artikel 71d och skall göras tillgängliga för omfördelning.

De nationella tak som förtecknas i bilaga VIIIa skall gälla i de nya medlemsstaterna. Utom när det gäller torkat foder, socker- och cikoriakomponenterna i detta, skall taken beräknas med hänsyn till den tabell för höjningar som anges i artikel 143a och behöver därför inte minskas.

För Bulgarien och Rumänien skall tabellen för höjningar i artikel 143a gälla för socker och cikoriarot.

När det gäller vin och med hänsyn till de senaste uppgifter som medlemsstaterna gör tillgängliga för kommissionen i enlighet med artikel 9 och artikel 102.6 i förordning (EG) nr 479, får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 i den här förordningen anpassa de nationella tak som anges i bilaga VIIIa till denna förordning. Medlemsstaterna ska senast den 1 december det år som föregår anpassningen av de nationella taken meddela kommissionen det regionala genomsnittsvärdet av det rättigheter som avses i punkt N i bilaga VII till den här förordningen.

1. Varje ny medlemsstat skall göra en linjär procentuell minskning av sitt nationella tak för att upprätta en nationell reserv. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 71b.3 får minskningen inte vara större än 3 %. Den får dock överstiga 3 %, förutsatt att en större minskning är nödvändig för tillämpningen av punkt 3 i denna artikel.

2. De nya medlemsstaterna skall använda den nationella reserven för att, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, tilldela stödrättigheter till jordbrukare som befinner sig i en särskild situation som skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

3. Under det första året som gårdsstödsystemet tillämpas får de nya medlemsstaterna använda den nationella reserven för att, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, fördela stödrättigheter till jordbrukare i särskilda sektorer som befinner sig i en särskild situation på grund av övergången till gårdsstödsystemet. Sådana stödrättigheter skall fördelas enligt bestämmelser som skall definieras av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

4. Vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 får de nya medlemsstaterna öka stödrättigheternas enhetsvärde inom gränsen 5 000 euro och/eller öka antalet rättigheter som tilldelas jordbrukarna.

5. De nya medlemsstaterna skall göra linjära procentuella minskningar av stödrättigheterna om deras nationella reserv inte är tillräcklig för att täcka de fall som anges i punkterna 2 och 3.

6. Utom vid överföring genom faktiskt eller förtida arv, vid sammanslagning eller uppdelning av företag samt vid tillämpning av punkt 3, genom avvikelse från artikel 46 får de stödrättigheter som inrättas genom användning av den nationella reserven inte överföras under en femårsperiod, som påbörjas vid fördelningen av rättigheterna. Vid sammanslagning eller uppdelning skall den eller de jordbrukare som leder det nya företaget eller företagen behålla de stödrättigheter som ursprungligen tilldelades ur den nationella reserven under den återstående tiden av femårsperioden.

Med avvikelse från artikel 45.1 skall varje rättighet som inte har utnyttjats varje år under femårsperioden omedelbart återföras till den nationella reserven.

7. De nya medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att, i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, fastställa referensbelopp för jordbrukare i områden som är föremål för omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör den ena eller den andra formen av offentlig intervention för att undvika nedläggning av jordbruksmark och/eller för att kompensera särskilda nackdelar för jordbrukare i dessa områden.

1. De nya medlemsstaterna skall tillämpa gårdsstödsystemet på regional nivå.

2. De nya medlemsstaterna skall avgränsa regionerna enligt objektiva kriterier.

Nya medlemsstater med mindre än tre miljoner stödberättigande hektar får betraktas som en enda region.

Nya medlemsstater som har tillämpat systemet med samlat gårdsstöd får dock betraktas som en enda region.

3. Varje ny medlemsstat skall fördela det nationella tak som avses i artikel 71c efter minskning enligt artikel 71d mellan regionerna enligt objektiva kriterier.

1. Alla jordbrukare vars företag är belägna i en given region skall erhålla rättigheter vars enhetsvärde skall beräknas genom division av det regionala tak som fastställs enligt artikel 71e med det antal stödberättigande hektar som fastställs på regional nivå enligt artikel 44.2.

2. Antalet rättigheter per jordbrukare skall vara detsamma som det antal hektar denne uppger enligt artikel 44.2 för det första året som gårdsstödsystemet tillämpas, utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter enligt artikel 40.4.

De nya medlemsstaterna får enligt objektiva kriterier inom det regionala taket eller del av detta också fastställa olika enhetsvärden för rättigheter som ska fördelas till jordbrukarna enligt artikel 71f.1 för hektar som bestod av gräsmark enligt uppgift avseende den 30 juni 2006 och för varje annan stödberättigande hektar eller alternativt för hektar permanent betesmark enligt uppgift avseende den 30 juni 2006 och för varje annan stödberättigande hektar.

Från och med 2007 skall de belopp som motsvarar mjölkbidrag och ytterligare betalningar enligt artiklarna 95 och 96 och som skall beviljas under 2007 inbegripas i gårdsstödsystemet.

De nya medlemsstaterna får emellertid besluta att de belopp som motsvarar mjölkbidrag och ytterligare betalningar enligt artiklarna 95 och 96 helt eller delvis skall inbegripas i gårdsstödsystemet från och med 2005. Rättigheter som fastställs enligt det här stycket skall ändras enligt detta.

Det belopp som används för att fastställa rättigheter till dessa stöd skall vara lika med de belopp som beviljas enligt artiklarna 95 och 96 beräknat på grundval av den individuella referenskvantitet mjölk som är tillgänglig inom jordbruksföretaget den 31 mars det år då dessa stöd helt eller delvis inbegrips i gårdsstödsystemet.

Med avvikelse från artikel 71a 1 skall artiklarna 48, 49 och 50 gälla med vederbörlig anpassning.

1. Jordbrukarna skall erhålla en del av sina stödrättigheter i form av arealuttagsrättigheter.

2. Antalet arealuttagsrättigheter skall bestämmas genom att jordbrukarens stödberättigande mark enligt artikel 54.2 som uppges under gårdsstödsystemets första tillämpningsår multipliceras med den tillämpliga uttagssatsen.

Uttagssatsen skall beräknas genom att grundsatsen för det obligatoriska arealuttaget på 10 % multipliceras med kvoten inom den berörda regionen mellan den eller de regionala basarealer som avses i artikel 101 tredje stycket och den stödberättigande marken enligt artikel 54.2.

3. Värdet av arealuttagsrättigheterna skall vara det regionala värdet för stödrättigheter enligt artikel 71f 1.

4. Punkterna 1–3 skall inte gälla jordbrukare som uppger ett mindre antal hektar enligt artikel 54.2 än det antal som skulle behövas för att producera ett antal ton som motsvarar 92 ton spannmål enligt bilaga IX på grundval av referensavkastningen enligt bilaga XIb i den nya medlemsstat där företaget är beläget, dividerad med den kvot som avses i punkt 2 andra stycket.

1. Med avvikelse från artikel 46.1 får stödrättigheter enligt detta kapitel endast överföras inom samma region eller mellan regioner där stödrättigheterna per hektar är lika stora.

2. De nya medlemsstaterna får också senast den 1 augusti året innan gårdsstödsystemet tillämpas första gången, med beaktande av de allmänna principerna för gemenskapsrätten, besluta att stödrättigheter som fastställs enligt detta kapitel skall ändras successivt på ett i förväg fastställt sätt enligt objektiva kriterier.

När det gäller införandet av stödet för frukt och grönsaker i systemet med samlat gårdsstöd får dock nya medlemsstater senast den 1 april 2008, eller senast den 1 augusti året före det första år då systemet med samlat gårdsstöd tillämpas, besluta att tillämpa den avvikelse som föreskrivs i första stycket.

1. Avsnitten 2, 3 och 4 i kapitel 5 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna på de villkor som fastställs i denna artikel. Avsnitt 4 skall emellertid inte gälla för de nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 143b.

2. Varje hänvisning till artikel 41 i avsnitten 2 och 3 i kapitel 5, särskilt avseende de nationella taken, skall anses som en hänvisning till artikel 71c.

3. Den rapport som avses i artikel 64.3 skall inbegripa de alternativ som anges i detta kapitel.

Med undantag från artiklarna 36 och 44.2 skall en jordbrukare som beviljades betalning enligt artikel 47 eller utövade verksamhet i en sektor enligt artikel 47 och mottar stödrättigheter i enlighet med artikel 71d, för vilka han inte har stödberättigande hektar enligt artikel 44.2 under det första året av genomförandet av systemet med samlat gårdsstöd, av medlemsstaten beviljas undantag från skyldigheten att tillhandahålla ett antal stödberättigande hektar motsvarande antalet rättigheter, under förutsättning att han behåller minst 50 % av den jordbruksverksamhet han utövade före övergången till systemet med samlat gårdsstöd, uttryckt i djurenheter.

I händelse av en överföring av stödrättigheterna får den övertagande utnyttja detta undantag endast om alla stödrättigheter som följer av undantaget överförs.

För Malta skall dock det andra stycket inte tillämpas och det undantag som finns i första stycket skall tillämpas utan villkoret att jordbrukaren behåller minst 50 % av den jordbruksverksamhet han utövade före övergången till systemet med samlat gårdsstöd uttryckt i djurenheter.

Stöd skall beviljas jordbrukare som odlar durumvete med KN-nummer 1001 10 00 enligt de villkor som anges i det här kapitlet.

2. Stöd skall beviljas på villkor att det används vissa kvantiteter av certifierat utsäde av sorter som i regionen erkänns vara av hög kvalitet för semolina- eller pastaproduktion.

1. Stödet skall beviljas för nationella basarealer i de traditionella produktionszoner som förtecknas i bilaga X.

2. En medlemsstat får dela upp sin basareal i delbasarealer enligt objektiva kriterier.

1. Om den areal för vilken det begärs stöd överskrider basarealen skall arealen per jordbrukare för vilken stöd begärs minskas proportionellt det aktuella året.

2. Om en medlemsstat delar upp sin basareal i delbasarealer skall den minskning som avses i punkt 1 gälla endast för jordbrukare i delbasarealer där gränsen överskridits. Denna minskning skall göras om de arealer i delbasarealer som ännu inte har uppnått gränserna i den berörda medlemsstaten har omfördelats till delbasarealer där dessa gränser har överskridits.

Stöd skall beviljas jordbrukare som producerar proteingrödor enligt villkoren i det här kapitlet.

Stödet skall uppgå till 55,57 euro per hektar proteingrödor som skördas efter mjölkmognadsstadiet.

Odling av grödor på arealer som är helt besådda och som brukas helt i överensstämmelse med lokala normer men som inte uppnår mjölkmognadsstadiet beroende på exceptionella väderförhållanden som erkänns av den berörda medlemsstaten, skall förbli stödberättigande förutsatt att arealerna i fråga inte har använts för andra ändamål fram till detta odlingsstadium.

1. Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 1 648 000 ha.

2. Om den areal för vilken det begärs stöd överskrider den maximala garantiarealen, skall arealen per jordbrukare för vilken stöd begärs minskas proportionellt det aktuella året enligt det förfarande som avses i artikel 144.2.

Stöd skall beviljas jordbrukare som odlar ris som omfattas av KN-nummer 1006 10 på de villkor som anges i det här kapitlet.

1. Stöd skall beviljas per hektar mark besådd med ris i de fall där grödan bibehålls fram till åtminstone blomningens början under normala odlingsbetingelser.

Odling av grödor på arealer som är helt besådda och som brukas i överensstämmelse med lokala normer men som inte uppnår blomningsstadiet beroende på exceptionella väderförhållanden som erkänns av den berörda medlemsstaten, skall förbli stödberättigande, förutsatt att arealerna i fråga inte har använts för andra ändamål fram till detta odlingsstadium.

2. Stödet skall uppgå till följande belopp enligt avkastningen i de berörda medlemsstaterna:

En nationell basareal för varje producentmedlemsstat fastställs härmed. För Frankrike fastställs dock två basarealer. Basarealerna skall vara följande:

En medlemsstat får dela upp sin eller sina basarealer i delbasarealer enligt objektiva kriterier.

1. Om de arealer som har avsatts för ris under ett år överskrider någon av de basarealer som anges i artikel 81 skall den areal per jordbrukare för vilken stöd begärs minskas proportionellt under det aktuella året.

2. Om en medlemsstat delar upp sin basareal eller sina basarealer i delbasarealer skall den minskning som avses i punkt 1 gälla endast för jordbrukare i delbasarealer där gränsen överskridits. Denna minskning skall göras om de arealer i delbasarealer som ännu inte har uppnått gränserna i den berörda medlemsstaten har omfördelats till delbasarealer där dessa gränser har överskridits.

1. Ett gemenskapsstöd skall beviljas för jordbrukare som odlar nötter på de villkor som anges i det här kapitlet.

2. Medlemsstaterna får differentiera stödet efter produkterna eller genom att öka eller minska de nationella garantiarealer (nedan kallade ”NGA”) som fastställs i artikel 84.3. I varje medlemsstat får det totala beviljade stödbeloppet ett visst år dock inte överskrida det tak som anges i artikel 84.1.

1. En medlemsstat skall bevilja gemenskapsstöd upp till ett tak som beräknas genom att antalet hektar i dess nationella garantiareal (NGA), som fastställs i punkt 3, multipliceras med genomsnittsbeloppet 120,75 EUR.

2. Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 829 229 ha.

3. Den maximala garantiareal som avses i punkt 2 skall delas upp i följande nationella garantiarealer:

4. En medlemsstat får dela upp sin NGA i delarealer enligt objektiva kriterier, särskilt på regional nivå eller i förhållande till produktionen.

Om en medlemsstat delar upp sin NGA i delbasarealer och en eller flera delbasarealer överskrids skall den areal per jordbrukare för vilken gemenskapsstöd begärs minskas proportionellt det aktuella året för jordbrukare i de delbasområden där gränsen har överskridits. Denna minskning skall göras om de arealer i delbasarealer som inte har uppnått gränserna i den berörda medlemsstaten har omfördelats till delbasarealer där dessa gränser har överskridits.

1. Gemenskapsstödet skall särskilt vara beroende av minsta storlek på jordlott och minsta trädtäthet.

2. Arealer som omfattas av förbättringsplaner i den mening som avses i artikel 14b i rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker ( 30 ) blir stödberättigande i det här systemet den 1 januari året efter det år då förbättringsplanen löper ut.

3. Medlemsstaterna får ställa som villkor för att bevilja gemenskapsstöd att jordbrukarna är medlemmar i sådana producentorganisationer som erkänns enligt artiklarna 11 eller 14 i förordning (EG) nr 2200/96.

4. Om bestämmelsen i punkt 3 tillämpas, får medlemsstaterna besluta att det stöd som avses i punkt 1 skall utbetalas till en producentorganisation på dess medlemmars vägnar. Det stödbelopp som producentorganisationen har mottagit skall utbetalas till dess medlemmar. Medlemsstaterna får emellertid tillåta en producentorganisation att som ersättning för de tjänster den tillhandahåller sina medlemmar dra av högst 2 % från gemenskapsstödet.

1. Medlemsstaterna får bevilja nationellt stöd utöver gemenskapsstödet upp till ett tak på 120,75 euro per hektar och år.

2. Det nationella stödet får betalas ut endast för arealer för vilka gemenskapsstöd beviljas.

3. Medlemsstaterna får ställa som villkor för att bevilja nationellt stöd att jordbrukarna är medlemmar i sådana producentorganisationer som erkänns enligt artiklarna 11 eller 14 i förordning (EG) nr 2200/96.

Ett stöd på 45 euro per hektar och år skall beviljas för arealer där det odlas energigrödor på de villkor som anges i det här kapitlet.

Med energigrödor avses grödor som tillhandahålls huvudsakligen för att producera följande energiprodukter

Artiklarna 143a och 143c skall inte tillämpas på stöd till energigrödor i gemenskapen som den är konstituerad den 1 januari 2007.

1. Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 2 000 000 ha.

Stödet får beviljas endast för arealer vars produktion omfattas av ett avtal mellan jordbrukaren och ett bearbetningsföretag, eller av ett avtal mellan jordbrukaren och upphämtaren, utom i det fall där bearbetningen görs av jordbrukaren själv på jordbruksföretaget.

Arealer för vilka en ansökan om att få omfattas av stödsystemet för energigrödor har lämnats in får inte betraktas som tagna ur produktion enligt det krav på arealuttag som avses i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1251/1999 och i artiklarna 54.2 och 63.2, artikel 71j och artikel 107.1 i den här förordningen.

Medlemsstaterna skall ha rätt att betala nationellt stöd på upp till 50 % av kostnaderna för plantering av permanenta grödor på arealer för vilka det har lämnats in en ansökan om stöd för energigrödor.

Produkter får läggas till i artikel 88 eller flyttas till den artikeln enligt det förfarande som avses i artikel 144.2.

Senast den 31 december 2006 skall kommissionen överlämna en rapport till rådet om genomförandet av systemet, vid behov åtföljd av förslag som tar hänsyn till genomförandet av EU:s biobränsleinitiativ.

Stöd skall införas för jordbrukare som odlar potatis avsedd för framställning av potatisstärkelse. Stödbeloppet skall gälla för den kvantitet potatis som behövs för att tillverka ett ton stärkelse. Det skall uppgå till

Stödet skall betalas ut endast för de kvantiteter potatis som omfattas av ett odlingsavtal mellan potatisproducenten och tillverkaren av potatisstärkelse inom den kvot som har tilldelats sådana företag enligt artikel 2.2 eller 2.4 i förordning (EG) nr 1868/94.

1. Under perioden 2004-2007 skall mjölkproducenterna vara berättigade till mjölkbidrag. Det skall beviljas per kalenderår, per jordbruksföretag och per ton individuell referenskvantitet som berättigar till bidrag och finns tillgänglig i jordbruksföretaget.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 och minskningar som görs i enlighet med punkt 4 skall den individuella mjölkkvantitet som fanns tillgänglig i jordbruksföretaget den 31 mars det berörda kalenderåret, uttryckt i ton, multipliceras med

För Polen och Slovenien skall beloppet per ton för mjölkbidraget för 2004 multipliceras med den preliminära individuella referenskvantitet som finns tillgänglig vid jordbruksföretaget den 1 maj 2004.

3. De individuella referenskvantiteter som tillfälligt har upplåtits enligt artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 3950/92 av den 28 december 1992 om införande av en tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter ( 32 ) eller artikel 1b i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter ( 33 ) den 31 mars det berörda kalenderåret skall anses finnas tillgängliga i det jordbruksföretag till vilket upplåtelsen har gjorts för det kalenderåret.

4. Vid tillämpning av punkt 2, om summan av alla individuella referenskvantiteter i en medlemsstat den 31 mars ett kalenderår överstiger summan av motsvarande totala kvantiteter som har fastställts för medlemsstaten i bilaga I till förordning (EEG) nr 3950/92, för tolvmånadersperioden 1999/2000, skall den berörda medlemsstaten på grundval av objektiva kriterier vidta nödvändiga åtgärder för att i enlighet därmed minska det totala antalet individuella bidragsberättigande referenskvantiteter på sitt territorium.

När det gäller Tyskland och Österrike skall dock det tak som fastställts på grundval av referenskvantiteterna för 12-månadersperioden 1999/2000 vara 27 863 827,288 respektive 2 750 389,712 ton.

För Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien fastställs de i första stycket avsedda totala kvantiteterna i tabell f i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1788/2003 ( 34 ).

För Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien skall den tolvmånadersperiod som avses i första stycket vara perioden 2004/2005.

För Bulgarien och Rumänien skall de totala kvantiteter som avses i första stycket anges i tabell f i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1788/2003 och ses över i enlighet med artikel 6.1 sjätte stycket i rådets förordning (EG) nr 1788/2003.

För Bulgarien och Rumänien skall den tolvmånadersperiod som avses i första stycket vara tolvmånadersperioden 2006/2007.

1. Under perioden 2004-2007 skall medlemsstaterna på årsbasis till producenterna på sitt territorium göra ytterligare betalningar som uppgår till de totala belopp per år som anges i punkt 2. Sådana betalningar skall göras i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks. Sådana betalningar får inte heller kopplas till fluktuationer i marknadspriserna.

Tilläggsbidrag skall endast beviljas som ett tilläggsbelopp per bidragsbelopp i enlighet med artikel 95.2.

I de nya medlemsstaterna skall de totala beloppen tillämpas enligt den tabell för höjningar som anges i artikel 143a.

I detta kapitel skall den definition för beteckningen producent som anges i artikel 5 i förordning (EG) nr 1788/2003 gälla.

I Finland och Sverige norr om 62:a breddgraden och i några angränsande områden med jämförbara klimatförhållanden som gör det särskilt svårt att bedriva jordbruk skall jordbrukare som odlar spannmål, oljeväxter, linfrö samt lin och hampa som odlas för fiberproduktion, om artikel 70 tillämpas, beviljas ett särskilt stöd på 24 euro/ton multiplicerat med de avkastningar som fastställs i regionaliseringsplanen för den berörda regionen inom ett tak som fastställs av kommissionen enligt artikel 64.2, motsvarande den del som detta stöd utgör av det tak som avses i artikel 41.

Om det totala begärda stödbeloppet överstiger det fastställda taket skall stödet per jordbrukare minskas proportionellt under det aktuella året.

1. Om artikel 70 tillämpas skall medlemsstaterna på årsbasis bevilja de stöd som fastställs i bilaga XI till produktion av basutsäde eller certifierat utsäde av en eller flera av de sorter som finns förtecknade i bilaga XI.

2. Om den för certifiering godkända areal för vilken stödet för utsäde begärs också används för att begära stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd, skall stödbeloppet för utsäde - utom när det gäller de sorter som avses i punkterna 1 och 2 i bilaga XI - minskas, men inte till mindre än noll, med stödbeloppet enligt systemet med samlat gårdsstöd som beviljas ett visst år för den aktuella arealen.

3. Det begärda stödbeloppet får inte överskrida det tak som kommissionen fastställer i enlighet med artikel 64.2 motsvarande den del som stödet till utsäde av den berörda sorten utgör av det nationella tak som avses i artikel 41. För de nya medlemsstaterna skall dock detta tak motsvara de belopp som anges i bilaga XIa.

Om det totala begärda stödbeloppet överskrider det fastställda taket skall stödet per jordbrukare minskas proportionellt det året.

4. De sorter av Cannabis sativa L. för vilka stödet enligt denna artikel skall utbetalas skall fastställas enligt det förfarande som avses i artikel 144.2.

1. Om artikel 66 tillämpas skall medlemsstaterna på de villkor som anges i detta kapitel, såvida inte annat föreskrivs, bevilja jordbrukare som odlar jordbruksgrödor det stöd som väljs av den berörda medlemsstaten enligt den artikeln.

3. De medlemsstater där majs inte är en traditionell gröda får göra gräsensilage berättigat till arealstöd till jordbruksgrödor på samma villkor som tillämpas när det gäller jordbruksgrödor.

Arealstödet skall beviljas för den areal där jordbruksgrödor odlas eller som tas ur produktion i enlighet med artikel 107 i denna förordning, och som inte överstiger det totala antalet hektar inom den basareal eller de basarealer som fastställs i bilaga VI till kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 ( 35 ) med beaktande av tillämpningen av förordning (EG) nr 1017/94.

Den eller de regionala basarealerna i de nya medlemsstaterna skall emellertid fastställas av kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 144.2 och inom de totala nationella basarealer som förtecknas i bilaga XIb.

Med en region avses i detta sammanhang en medlemsstat eller en region inom en medlemsstat, alltefter den berörda medlemsstatens eget val. Om artikel 66 i den här förordningen tillämpas skall den areal eller de arealer som fastställs i bilaga VI till kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 minskas med det antal hektar som motsvarar de arealuttagsrättigheter som fastställts enligt artikel 53 och artikel 63.2 i den aktuella regionen.

1. När den sammanlagda areal, för vilken stöd begärs enligt systemet för jordbruksgrödor, inklusive det uttag av areal som föreskrivs enligt systemet vid tillämpning av artikel 71, överskrider basarealen, skall den stödberättigande arealen per jordbrukare minskas proportionellt ►C1 för allt stöd som enligt detta kapitel beviljas i regionen i fråga ◄ under samma regleringsår.

2. Det sammanlagda begärda stödet får inte överskrida det tak som fastställs av kommissionen enligt artikel 64.2. Om det totala begärda stödbeloppet överskrider det fastställda taket skall stödet per jordbrukare minskas proportionellt under det aktuella året.

3. Vid tillämpning av artikel 71 skall arealer som inte är föremål för en ansökan om stöd enligt detta kapitel, men som ligger till grund för en ansökan om stöd enligt kapitel 12 också beaktas vid beräkning av de arealer för vilka stöd begärs.

4. Om en medlemsstat låter gräsensilage berättiga till arealstöd för jordbruksgrödor skall en särskild basareal fastställas. Om basarealen för jordbruksgrödor eller gräsensilage inte uppnås under ett visst regleringsår skall resterande hektar tilldelas motsvarande basareal för samma regleringsår.

5. Om en medlemsstat har valt att upprätta en eller flera nationella basarealer får den indela varje nationell basareal i delbasarealer i enlighet med objektiva kriterier som skall definieras av medlemsstaten.

Vid tillämpningen av denna punkt skall ”Secano”- och ”Regadío” basarealerna betraktas som nationella basarealer.

När en nationell basareal överskrids får den berörda medlemsstaten i enlighet med objektiva kriterier koncentrera den åtgärd som är tillämplig enligt punkt 1 helt eller delvis till de delbasarealer för vilka överskridandet har noterats.

De medlemsstater som har beslutat att tillämpa de möjligheter som anges i denna punkt skall senast den 15 september underrätta jordbrukarna och kommissionen om sina val samt om de närmare bestämmelserna för deras tillämpning.

Den regionaliseringsplan som medlemsstaterna fastställer enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1251/1999 skall gälla.

Alternativt skall regionaliseringsplanen för varje ny medlemsstat som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 143b under 2004 och som väljer att tillämpa artikel 66 fastställas enligt objektiva kriterier senast den 1 augusti det sista året som systemet för enhetlig arealersättning tillämpas. I så fall får kombinationen av regionala basarealer och den vägda genomsnittliga referensavkastningen i regionerna inte överskrida de begränsningar för den nationella basarealen och referensavkastningen som förtecknas i bilaga XIb. ►A2 För Bulgarien och Rumänien skall dock villkoret för tillämpning av denna punkt vara att systemet för enhetlig arealersättning tillämpas 2007 samt att det berörda landet har valt att tillämpa artikel 66. ◄

Berörd medlemsstat kan ompröva regionaliseringsplanen enligt objektiva kriterier på uppmaning av kommissionen eller på medlemsstatens eget initiativ.

1. Arealstödet skall beräknas genom att grundbeloppet per ton multipliceras med den genomsnittliga spannmålsavkastning som fastställs i regionaliseringsplanen för den berörda regionen.

2. Beräkningen i punkt 1 skall göras med hjälp av den genomsnittliga spannmålsavkastningen. Om majs behandlas separat skall emellertid ”majsavkastningen” användas för majs och ”avkastningen från andra sädesslag än majs” användas för spannmål, oljeväxter, oljelin samt lin och hampa som odlas för fiberproduktion.

3. Vid tillämpning av artikel 71 skall grundbeloppet för jordbruksgrödor och arealuttag fastställas till 63,00 euro per ton från och med regleringsåret 2005/2006.

skall betalas för de arealer som odlas med durumvete i de traditionella produktionsområden som förtecknas i bilaga X, inom följande gränser:

2. Om den totala sammanlagda arealen av de arealer för vilka ett tillägg till arealstödet begärs under ett regleringsår skulle överstiga ovan angivna gräns, skall den areal per producent för vilken tillägget får betalas ut minskas i proportion till detta.

Medlemsstaterna får dock, med iakttagande av de gränser som anges i punkt 1, fördela de arealer som anges i den punkten mellan de produktionsområden som definieras i bilaga X eller, om det är nödvändigt, för medlemsstaterna i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004, mellan de produktionsregioner som anges i regionaliseringsplanen enligt den omfattning som produktionen av durumvete hade under perioden 1993–1997. Om summan av de arealer för vilka det inom ett produktionsområde har ansökts om ett tillägg till arealersättningen under ett regleringsår skulle överskrida motsvarande regionala övre gräns, skall den areal per jordbrukare till vilken tillägget får betalas minskas proportionellt. Denna minskning skall genomföras sedan det inom en medlemsstat har skett en överföring av arealer från regioner som inte har nått upp till gränsen för sin region till regioner som har överskridit denna gräns.

3. I andra områden än de som anges i bilaga X, som har en väl etablerad produktion av durumvete, skall ett särskilt stöd på 46 euro per hektar beviljas för regleringsåret 2005/2006 upp till en övre gräns på följande antal hektar:

För lin och hampa som odlas för fiberproduktion skall arealstödet utbetalas endast när det har ingåtts ett kontrakt eller, beroende på omständigheterna, ett åtagande enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1673/2000.

För hampa som odlas för fiberproduktion skall arealstöd också utbetalas på de villkor som anges i artikel 52.

1. För det fall artikel 71 skall tillämpas är jordbrukare som ansöker om arealstöd skyldiga att ta en del av den areal som deras jordbruksföretag omfattar ur produktion och skall få ersättning för detta åtagande.

2. Kravet på arealuttag för varje jordbrukare som ansöker om arealstöd skall fastställas till en andel av dennes areal med jordbruksgrödor för vilken en ansökan lämnats in och som tagits ur produktion i enlighet med detta kapitel.

Kravet på arealuttag fastställs till 10 % för regleringsåren 2005/2006 och 2006/2007.

Medlemsstaterna skall ha rätt att utbetala nationellt stöd med upp till 50 % av kostnaden för anläggning av fleråriga grödor avsedda för produktion av biomassa på mark som tagits ur produktion.

4. Den mängd biprodukter som är avsedda som foder eller livsmedel och som kan erhållas till följd av odling av oljeväxtfrön på uttagen areal enligt punkt 3 första strecksatsen skall beaktas vid iakttagandet av den gräns på 1 miljon ton som anges i artikel 56.3.

5. När olika avkastningar fastställs för bevattnade och icke-bevattnade arealer, skall det stöd som motsvarar uttag av icke-bevattnade arealer tillämpas.

6. Jordbrukare får beviljas stöd för arealuttag när det gäller areal som frivilligt tagits ur produktion utöver kravet på uttag. Medlemsstaterna skall tillåta jordbrukare att ur produktion ta upp till åtminstone 10 % av den areal med jordbruksgrödor för vilken en ansökan om stöd lämnats in och som har tagits ur produktion i enlighet med denna förordning. En medlemsstat får fastställa högre procentsatser med hänsyn till särskilda situationer och till att en tillräckligt stor del av jordbruksmarken utnyttjas.

Om artikel 66 tillämpas, skall denna punkt tillämpas enligt närmare föreskrifter som kommissionen skall anta enligt förfarandet i artikel 144.2.

7. Jordbrukare som ansöker om stöd för en areal som inte överstiger den areal som behövs för att producera 92 ton spannmål, på grundval av den avkastning som fastställts för deras region, är inte bundna av kravet på arealuttag. Punkt 6 skall gälla för dessa jordbrukare.

till följd av en ansökan som görs efter den 28 juni 1995 och upp till en gräns per jordbruksföretag som den berörda medlemsstaten får fastställa, anses vara uttagna i enlighet med kravet på uttagen areal i punkt 1. Gränsen skall fastställas endast i den mån detta är nödvändigt för att undvika att en oproportionerligt stor del av den för den ifrågavarande ordningen tillgängliga budgeten koncentreras till ett litet antal jordbruksföretag.

Dock skall, såvitt avser dessa arealer, det arealstöd som anges i artikel 104 i den här förordningen inte beviljas och det stöd som beviljas enligt artikel 24.1 eller artikel 31.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1257/1999 begränsas till ett belopp som högst skall motsvara det stöd för arealuttag som anges i artikel 104 i den här förordningen.

Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa den stödordning som anges i detta stycke på en ny sökande i en region där det finns en kontinuerlig risk för påtagligt överskridande av den regionala basarealen.

9. Arealer som tas ut får inte vara mindre 0,1 hektar stora och 10 meter breda. Medlemsstaterna får av välgrundade miljöskäl godta arealer som är minst 5 meter breda och 0,05 hektar stora.

Ansökningar om stöd får inte göras med avseende på mark som vid det datum som gäller för ansökan om arealstöd för 2003 utnyttjades för permanent bete, fleråriga grödor eller som var skogbevuxen eller utnyttjades för andra ändamål än jordbruk.

För de nya medlemsstaterna får ansökningar om ersättning inte göras med avseende på mark som den 30 juni 2003 utnyttjades för permanent bete, fleråriga grödor eller som var skogbevuxen eller utnyttjades för andra ändamål än jordbruk. ►A2 För Bulgarien och Rumänien får dock ansökningar om ersättning inte göras med avseende på mark som den 30 juni 2005 utnyttjades för permanent bete, fleråriga grödor eller som var skogbevuxen eller utnyttjades för andra ändamål än jordbruk. ◄

Medlemsstaterna får på villkor som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 besluta om avvikelser från första eller andra stycket i den här artikeln, under förutsättning att de vidtar åtgärder för att förhindra varje betydande ökning av den totala stödberättigande jordbruksarealen.

För att vara berättigad till arealstöd skall en jordbrukare ha sått utsädet senast den 31 maj före den aktuella skörden och ha lämnat in en ansökan senast den 15 maj.

Tillämpningsföreskrifter för detta kapitel skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2, särskilt

Stöd ska beviljas jordbrukare som producerar bomull med KN-nummer 5201 00 enligt de villkor som anges i detta kapitel.

1. Stödet ska beviljas per stödberättigande hektar bomull. För att stödet ska kunna beviljas ska arealen ligga på jordbruksmark som medlemsstaten har godkänt för bomullsproduktion, och som besåtts med godkända sorter som faktiskt skördas under normala odlingsbetingelser.

Det stöd som avses i artikel 110a ska betalas för bomull av sund och god marknadsmässig kvalitet.

2. Medlemsstaterna ska ge tillstånd för den mark och de sorter som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med specifierade regler och villkor som ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

3. Stödbeloppet per stödberättigande hektar ska fastställas genom att den avkastning som fastställs i punkt 2 multipliceras med följande referensbelopp:

4. Om den stödberättigande bomullsarealen i en viss medlemsstat och under ett visst år överskrider den basareal som fastställs i punkt 1, ska det stöd som avses i punkt 3 för den medlemsstaten minskas i proportion till överskridandet.

5. Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna artikel ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2.

1. I detta kapitel avses med godkänd branschorganisation en juridisk person som består av jordbrukare som producerar bomull, och åtminstone ett rensningsföretag, vars syfte i första hand är att

2. Den medlemsstat där rensningsföretagen är etablerade ska godkänna branschorganisationer som uppfyller kriterier som ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

1. Jordbrukarna ska beviljas stöd per stödberättigande hektar enligt artikel 110c.

2. Jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation ska beviljas ett stöd per stödberättigande hektar inom den basareal som anges i artikel 110c.1, ökat med 2 EUR.

Stöd skall beviljas jordbrukare i form av ett bidrag för att bevara olivodlingar som är värdefulla ur miljösynpunkt eller av sociala skäl i enlighet med villkoren i det här kapitlet.

1. Stöden för olivodlingar skall beviljas per GIS-olivhektar. Ett GIS-olivhektar skall vara den enhet för arealer som används i en gemensam metod som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 och på grundval av data från det geografiska informationssystem för olivodlingar som avses i artikel 20.2.

2. Upp till de högsta belopp som fastställs i punkt 3, och efter avdrag med det belopp som hålls inne enligt punkt 4, skall medlemsstaterna fastställa ett stöd per GIS-olivhektar för högst fem kategorier olivodlingsarealer.

Dessa kategorier skall fastställas i enlighet med gemensamma miljörelaterade och sociala kriterier, inklusive aspekter som avser landskapet och sociala traditioner, som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2. Bevarandet av olivodlingar i avlägset belägna områden skall ges särskild uppmärksamhet.

3. Då koefficienten 0,4 utifrån tillämpningen av koefficienten 0,6 som avses i bilaga VII(H) tillämpas skall det högsta beloppet för de stöd som avses i punkt 2 vara följande:

Medlemsstaterna skall fördela detta högsta belopp mellan de olika kategorierna utifrån objektiva kriterier och på ett icke diskriminerande sätt. För varje kategori får stödet per GIS-olivhektar uppgå till, men inte överskrida, kostnaderna för skötsel, exklusive kostnader för skörd.

Om medlemsstaterna beslutar att sänka koefficienten på 0,4 skall de högsta stödbelopp som anges i ovanstående tabell, samt i bilagorna VIII och VIIIa anpassas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2.

De högsta stödbelopp som fastställs för Cypern och Malta är preliminära. De får omprövas 2005 i enlighet med förfarandet i artikel 144.2, efter införandet av det geografiska informationssystem som avses i artikel 20.2, för justering av stödbeloppet för Cypern och Malta på motsvarande sätt.

4. Medlemsstaterna får hålla inne upp till 10 % av de belopp som avses i punkt 3 för att med gemenskapsmedel kunna finansiera arbetsprogram som fastställts av godkända aktörsorganisationer enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 865/2004 av den 29 april 2004 om den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver ( 36 ).

Om en medlemsstat beslutar att tillämpa en högre koefficient än 0,6 som fastställs i bilaga VII(H) får den hålla inne högst 10 procent av andelen olivolja i det nationella tak som avses i artikel 41 för att säkerställa gemenskapsfinansiering av de arbetsprogram som avses i det första stycket. Detta högsta belopp skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2.

För skördeåren 2006, 2007, 2008 och 2009 får stöd beviljas jordbrukare som producerar råtobak med KN-nummer 2401, enligt de villkor som anges i det här kapitlet.

Stödet skall beviljas jordbrukare som fick tobaksstöd i enlighet med förordning (EEG) 2075/92 kalenderåren 2000, 2001, och 2002, samt till jordbrukare som erhöll kvoter för tobaksproduktion under perioden 1 januari 2002–31 december 2005. Utbetalningen av detta stöd skall ske med följande villkor:

1. Om en koefficient på 0,6, som grundas på tillämpningen av koefficienten 0,4 som avses i bilaga VII(I) tillämpas, skall det högsta beloppet för det sammanlagda stödet, inklusive de belopp som skall föras över till Gemenskapens tobaksfond enligt artikel 110m, vara följande:

Om medlemsstaterna beslutar att sänka koefficienten på 0,6 skall de högsta stödbelopp som anges i ovanstående tabell, samt i bilaga VIII, anpassas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2.

Ett belopp motsvarande 4 % för kalenderåret 2006, och 5 % för kalenderåren 2007, 2008 och 2009 av det stöd som beviljas enligt detta kapitel ska finansiera sådana informationsåtgärder under gemenskapens tobaksfond som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EEG) nr 2075/92.

Stöd skall beviljas jordbrukare som producerar humle med KN-nummer 1210, enligt de villkor som anges i det här kapitlet.

1. Vid tillämpning av artikel 71 kan jordbrukarna vara berättigade till ett övergångssockerstöd för år 2006. Stödet skall beviljas inom gränserna för de belopp som anges i punkt K i bilaga VII.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 71.2 skall medlemsstaterna fastställa beloppet för övergångssockerstödet på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. följande:

När det gäller en representativ period, som kan skilja sig åt för respektive produkt, under ett eller flera av regleringsåren 2004/2005, 2005/2006 och 2006/2007, skall medlemsstaterna fastställa beloppet för övergångssockerstödet före den 30 april 2006.

När den representativa perioden omfattar regleringsåret 2006/2007, skall dock detta regleringsår ersättas av regleringsåret 2005/2006 för jordbrukare som påverkas av ett avstående från kvoter under regleringsåret 2006/2007 enligt artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen ( 39 ).

Om regleringsåret 2006/2007 väljs skall hänvisningarna till artikel 19 i förordning (EG) nr 1260/2001 i första strecksatsen ersättas med hänvisningar till artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker ( 40 ).

1. De medlemsstater som beviljas omstruktureringsstöd enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 320/2006 för minst 50 % av den sockerkvot som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 skall bevilja gemenskapsstöd till producenter av sockerbetor och sockerrör.

2. Stödet skall beviljas under högst fem på varandra följande år från och med det regleringsår då den tröskel på 50 % enligt punkt 1 har uppnåtts men inte senare än regleringsåret 2013/2014.

Stödet skall beviljas för den mängd kvotsocker som erhållits från sockerbetor eller sockerrör som levererats enligt avtal som ingåtts enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 318/2006.

Stödet skall uttryckas i ton vitt socker av standardkvalitet. Stödbeloppet skall motsvara halva det belopp som uppstår genom att det takbelopp som avses i K.2 i bilaga VII för den berörda medlemsstaten för motsvarande år divideras med den totala kvoten av socker och insulinsocker som fastställdes den 20 februari 2006 i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006.

Artiklarna 143a och 143c skall inte tillämpas på stöd till producenter av sockerbetor och sockerrör.

1. Vid tillämpning av artikel 68b.1 eller artikel 143bc.1 under den period som avses i de bestämmelserna får ett övergångsarealstöd på de villkor som fastställs i detta kapitel beviljas de jordbrukare som producerar vissa tomater enligt vad medlemsstaterna har fastställt, vilka levereras för bearbetning.

2. Vid tillämpning av artikel 68b.2 eller artikel 143bc.2 under den period som avses i de bestämmelserna får ett övergångsarealstöd på de villkor som fastställs i detta kapitel beviljas de jordbrukare som producerar vissa frukt- och grönsaksprodukter som förtecknas i artikel 68b.2 tredje stycket enligt vad medlemsstaterna har fastställt, vilka levereras till bearbetning.

1. Medlemsstaterna ska på objektiva och icke-diskriminerande grunder fastställa stödet per hektar på vilket tomater och varje i artikel 68b.2 förtecknad frukt- och grönsaksprodukt odlas.

2. Det sammanlagda stödbeloppet ska inte i något fall överskrida det tak som har fastställts i enlighet med artikel 64.2 eller artikel 143bc.

3. Stödet ska beviljas endast för arealer vars produktion omfattas av ett avtal om bearbetning till en av de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96.

4. Medlemsstaterna får fastställa ytterligare objektiva och icke-diskriminerande kriterier för beviljandet av gemenskapsstöd, inklusive krav på att jordbrukarna är medlemmar i en producentorganisation eller producentgrupp som har erkänts i enlighet med artikel 4 respektive artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 1182/2007 av den 26 september 2007 om särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker ( 41 ).

5. Medlemsstaterna ska senast den 1 november 2007 underrätta kommissionen om sitt beslut att tillämpa artikel 68b eller artikel 143bc, det belopp som har kvarhållits enligt dessa artiklar och de kriterier som avses i punkt 1 i den här artikeln.

1. Ett övergångsarealstöd ska tillämpas under perioden fram till och med den 31 december 2012 för jordgubbar med KN-nummer 0810 10 00 och hallon med KN-nummer 0810 20 10 som levereras för bearbetning.

2. Stödet ska beviljas endast för arealer vars produktion omfattas av ett avtal om bearbetning till en av de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96.

4. Medlemsstaterna får bevilja ett nationellt stöd utöver gemenskapsstödet. Det utbetalda gemenskapsstödet och nationella stödet får sammanlagt inte överskrida 400 EUR per hektar och år.

5. Stödet ska utbetalas endast för maximala nationella garantiarealer som har tilldelats medlemsstaterna enligt följande:

Om den stödberättigande arealen i en medlemsstat ett givet år överskrider den maximala nationella garantiarealen, ska det stödbelopp som avses i punkt 3 minskas i proportion till överskridandet av den maximala nationella garantiarealen.

För det fall artikel 67 tillämpas skall medlemsstaterna på årsbasis bevilja bidrag eller ytterligare betalningar till jordbrukare som föder upp får och getter enligt villkoren i detta kapitel, såvida inte annat föreskrivs.

1. En jordbrukare som håller tackor på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan få rätt att erhålla bidrag för detta (tackbidrag).

2. En jordbrukare som håller hongetter på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan få rätt att erhålla bidrag för detta (getbidrag). Detta bidrag skall beviljas jordbrukare i särskilda områden, där produktionen uppfyller följande båda villkor:

En förteckning över sådana områden skall upprättas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

3. Tackbidraget och getbidraget skall beviljas i form av en årlig utbetalning per stödberättigande djur, kalenderår och jordbrukare inom individuella tak. Det minsta antalet djur för vilka en bidragsansökan lämnas in skall beslutas av medlemsstaten. Detta minimiantal skall uppgå till minst 10 eller högst 50.

4. Bidragsbeloppet per tacka skall vara 21 euro. För jordbrukare som saluför fårmjölk eller produkter av fårmjölk skall bidraget per tacka dock vara 16,8 euro.

1. Ett tilläggsbidrag skall utbetalas till jordbrukare i områden där får- och getproduktion är en traditionell verksamhet eller väsentligt bidrar till landsbygdens ekonomi. Medlemsstaterna skall fastställa vilka dessa områden är. Tilläggsbidraget skall under alla omständigheter endast beviljas jordbrukare med ett jordbruksföretag där minst 50 % av den yta som används för jordbruk ligger i mindre gynnade områden enligt definitionen i förordning (EG) nr 1257/1999.

2. Tilläggsbidraget skall också beviljas jordbrukare som tillämpar växling av betesområde under följande förutsättningar:

3. Tilläggsbidraget skall vara 7 euro per tacka och honget. Det skall beviljas på samma villkor som de som gäller för beviljande av tack- och getbidrag.

1. Bidragen skall utbetalas till jordbrukarna på grundval av det antal tackor och/eller hongetter som producenten hållit på sitt jordbruksföretag under en minimiperiod, vilken skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2.

2. När förordning (EG) nr 21/2004 blir tillämplig skall ett djur identifieras och registreras i enlighet med dessa regler för att berättiga till bidrag.

1. Den 1 januari 2005 skall det individuella tak per jordbrukare som avses i artikel 113.3 motsvara det antal bidragsrättigheter som denne innehade den 31 december 2004 i enlighet med gällande gemenskapsregler.

2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att totalbeloppet av bidragsrättigheterna på deras territorium inte överskrider de nationella tak som anges i punkt 4 och att de nationella reserver som anges i artikel 118 kan bibehållas.

Utom i de fall då artikel 143b tillämpas skall de nya medlemsstaterna senast ett år efter anslutningsdatumet ha fördelat individuella tak till producenterna och skall ha upprättat nationella reserver av totalantalet rättigheter till det stöd som har reserverats för dessa nya medlemsstater enligt punkt 4.

Efter utgången av tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 143b och i de fall då artikel 67 tillämpas skall tilldelningen av individuella tak till producenterna och upprättandet av nationella reserver enligt andra stycket äga rum senast före slutet av det första år för vilket gårdsstödsystemet tillämpas.

3. Bidragsrättigheter som har dragits tillbaka i enlighet med den åtgärd som vidtagits enligt punkt 2 skall upphävas.

1. Om en jordbrukare säljer eller på annat sätt överlåter sitt jordbruksföretag, får denne överlåta alla sina bidragsrättigheter till den som övertar jordbruksföretaget.

2. En jordbrukare får även, helt eller delvis, överlåta sina rättigheter till andra jordbrukare, utan att överlåta sitt jordbruksföretag.

Överlåts inte företaget utan bara bidragsrättigheter, skall en del av de överlåtna rättigheterna (högst 15 %) utan kompensation återlämnas för gratis omfördelning till den nationella reserven i den medlemsstat där företaget är beläget.

Medlemsstaterna kan förvärva bidragsrättigheter från jordbrukare som frivilligt går med på att, helt eller delvis, avstå från sina rättigheter. I detta fall kan betalning för förvärvande av sådana rättigheter göras till dessa jordbrukare antingen från nationella budgetar eller i enlighet med artikel 119.2 femte strecksatsen.

Med avvikelse från punkt 1 och under vederbörligen motiverade omständigheter kan medlemsstaterna föreskriva att överföringen av rättigheterna skall utföras via den nationella reserven, om jordbruksföretaget säljs eller överförs på annat sätt.

3. Medlemsstaterna får vidta de åtgärder som krävs för att undvika att bidragsrättigheter flyttas från känsliga områden eller regioner, där fårproduktion är särskilt viktig för den lokala ekonomin.

4. Medlemsstaterna får tillåta tillfälliga överlåtelser av den del av bidragsrättigheterna som jordbrukaren själv inte har för avsikt att använda, före en tidpunkt som de skall fastställa.

2. Bidragsrättigheter som dras in enligt artikel 117.2 eller andra gemenskapsbestämmelser skall överföras till den nationella reserven.

3. Medlemsstaterna får på årsbasis fördela bidragsrättigheter till jordbrukare inom gränserna för sina nationella reserver. Vid fördelningen skall de ge företräde särskilt till nytillkomna jordbrukare, unga jordbrukare eller andra prioriterade jordbrukare.

1. Medlemsstaterna skall på årsbasis göra ytterligare betalningar som uppgår till de totalbelopp som fastställs i punkt 3 i denna artikel.

När artikel 71 tillämpas får medlemsstaterna besluta att komplettera de totalbelopp som fastställs i punkt 3 i denna artikel genom att minska beloppen för de betalningar som avses i artikel 113. Minskningen av beloppen, vilken får tillämpas på regional grund, får inte överstiga en euro.

Betalningarna skall göras på årsbasis enligt objektiva kriterier, däribland relevanta produktionsstrukturer och produktionsvillkor, och på ett sådant sätt att likvärdig behandling mellan producenterna garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks. Dessutom skall sådana utbetalningar inte kopplas till variationer i marknadspriserna. De får göras på regional grund.

4. I de nya medlemsstaterna skall totalbeloppen tillämpas i enlighet med den tabell för höjningar som anges i artikel 143a.

Det totala beloppet för varje bidrag eller ytterligare betalning får inte överstiga det tak som kommissionen fastställt enligt artikel 64.2.

Om det totala beloppet av ansökt stöd överskrider det fastställda taket, skall stödet per jordbrukare minskas proportionellt under det året.

För det fall artikel 68 tillämpas skall medlemsstaterna, såvida inte annat föreskrivs, bevilja det eller de bidrag som berörda medlemsstater väljer i enlighet med den artikeln.

1. En jordbrukare som håller handjur av nötkreatur på sitt jordbruksföretag får efter ansökan beviljas ett särskilt bidrag. Det skall beviljas i form av ett årligt bidrag per kalenderår och per jordbruksföretag inom gränserna för regionala tak för högst 90 djur i var och en av de åldersklasser som anges i punkt 2.

4. När i en viss region det totala antalet tjurar på minst nio månader och stutar på mellan 9 och 20 månader för vilka bidrag har sökts och som uppfyller kraven för beviljande av det särskilda bidraget överskrider det regionala tak som anges i punkt 8, skall det totala antalet bidragsberättigande djur enligt punkt 2 a och 2 b per jordbrukare och för det aktuella året minskas proportionellt.

I denna artikel avses med regionalt tak det antal djur i en region och per kalenderår som berättigar till det särskilda bidraget.

6. Medlemsstaterna får besluta att bevilja det särskilda bidraget vid tidpunkten för djurets slakt. I detta fall skall för tjurar det ålderskriterium som avses i punkt 2 a ersättas med en minimivikt för slaktkroppen på 185 kg.

Förenade kungariket skall ha rätt att i Nordirland tillämpa en annan ordning för det särskilda bidraget än den som tillämpas i resten av landet.

får jordbrukarna efter ansökan beviljas ett tilläggsbidrag utöver det särskilda bidraget (säsongsutjämningsbidrag). Om emellertid båda de gränser för beviljande av bidraget som avses ovan uppnås i Irland eller Nordirland skall bidraget tillämpas i Irland och Nordirland.

Vid tillämpning av denna artikel i Förenade kungariket skall Nordirland betraktas som en separat enhet.

3. Om det antal som avses i punkt 1 b inte uppnås, med beaktande av den näst sista meningen i nämnda punkt, kan de medlemsstater i vilka jordbrukarna tidigare erhållit säsongsutjämningsbidrag besluta att bidraget skall beviljas till 60 % av de belopp som anges i punkt 2.

Vid tillämpning av denna åtgärd skall Irland och Nordirland betraktas som en enhet vid beräkningen av den nivå som anges i punkt 1 a och följaktligen även vid fastställande av vilka djur som berättigar till bidraget.

4. För att avgöra om de procentsatser som anges i denna artikel har överskridits skall hänsyn tas till den slakt som har utförts under det andra året före det år då det bidragsberättigande djuret slaktas.

1. Jordbrukare som håller am- och dikor på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan beviljas bidrag för hållande av am- och dikor (am- och dikobidrag). Det skall beviljas i form av ett årligt bidrag per kalenderår och per jordbrukare inom gränserna för individuella tak.

förutsatt att jordbrukaren under minst sex månader i följd räknat från den dag ansökan inlämnas håller ett antal am- och dikor som motsvarar minst 60 % och kvigor som motsvarar högst 40 % av det antal för vilket bidraget söktes.

I syfte att fastställa antalet stödberättigande djur enligt punkterna a och b i första stycket i punkt 2 i denna artikel skall det konstateras om korna tillhör en am- och dikobesättning eller en mjölkkobesättning på grundval av stödmottagarens individuella referenskvantitet i enlighet med artikel 95.2 och den genomsnittliga mjölkavkastningen.

3. Jordbrukarens rätt till bidraget skall begränsas genom tillämpning av ett individuellt tak i enlighet med artikel 126.

4. Bidragsbeloppet per stödberättigande djur skall fastställas till 200 euro.

5. Om artikel 68 i tillämpas får medlemsstaterna bevilja ett tilläggsbidrag för am- och dikor på upp till 50 euro per djur, förutsatt att ingen diskriminering orsakas bland kreatursuppfödarna i den berörda medlemsstaten.

När det gäller jordbruksföretag som ligger i en region enligt definitionen i artiklarna 3 och 6 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna ( 43 ) skall de första 24,15 euro per djur av detta tilläggsbidrag finansieras av garantisektionen av EUGFJ (Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket).

När det gäller jordbruksföretag som ligger utspridda på en medlemsstats territorium och om det i kreatursbesättningarna i den berörda medlemsstaten finns en stor andel am- och dikor som utgör minst 30 % av det totala antalet kor, och om minst 30 % av de handjur som slaktas hör till konformationsklass S och E, skall garantisektionen av EUGFJ helt finansiera tilläggsbidraget. Överskridande av dessa procentsatser skall fastställas på grundval av genomsnittet av de två senaste åren som föregår det år för vilket bidraget beviljas.

6. Vid tillämpningen av denna artikel skall endast sådana kvigor som tillhör en köttras eller som är framavlade genom en korsning med en köttras och som ingår i en besättning som är avsedd för uppfödning av kalvar för köttproduktion beaktas.

1. Ett stöd skall beviljas varje jordbrukare med am- och dikor inom gränserna för de individuella tak som fastställs enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1254/1999 eller andra stycket i punkt 2.

2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att totalbeloppet av bidragsrättigheterna på deras territorium inte överskrider de nationella tak som anges i punkt 5 och att de nationella reserver som anges i artikel 128 kan bibehållas.

Efter utgången av tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 143b och i de fall då artikel 68.2 a i tillämpas skall tilldelningen av individuella tak till producenterna och upprättandet av nationella reserver enligt andra stycket äga rum senast före slutet av det första år för vilket gårdsstödsystemet tillämpas.

3. Om den justering som avses i punkt 2 kräver en minskning av de individuella tak som innehas av jordbrukare skall den göras utan kompensationsstöd och beslutas på grundval av objektiva kriterier, som särskilt skall innefatta

4. Bidragsrättigheter som dragits tillbaka i enlighet med den åtgärd som anges i punkt 2 skall upphävas.

1. Om en jordbrukare säljer eller på annat sätt överlåter sitt jordbruksföretag får han överlåta alla sina rättigheter till am- och dikobidrag till den person som övertar jordbruksföretaget. Han får också helt eller delvis överlåta sina rättigheter till andra jordbrukare utan att överlåta jordbruksföretaget.

I fall av överlåtelse av bidragsrättigheter utan överlåtelse av företaget skall en del av de överlåtna rättigheterna, vilken inte får vara större än 15 %, utan kompensation återlämnas till den nationella reserven i den medlemsstat där företaget är beläget, för att delas ut gratis.

3. Medlemsstaterna får, före en tidpunkt som skall fastställas, tillåta tillfälliga överlåtelser av den del av bidragsrättigheterna som den jordbrukare som innehar dem inte själv har för avsikt att använda.

1. Varje medlemsstat skall ha en nationell reserv av rättigheter till am- och dikobidrag.

2. Alla bidragsrättigheter som dras tillbaka enligt artikel 127.1 eller andra gemenskapsföreskrifter skall läggas till denna nationella reserv, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 126.4.

3. Medlemsstaterna skall använda sina nationella reserver för att inom dessa reservers gränser tilldela bidragsrättigheter, särskilt till nystartare, unga jordbrukare och andra prioriterade jordbrukare.

1. Trots vad som föreskrivs i artikel 125.3 får medlemsstaterna där mer än 60 % av am- och dikorna samt kvigorna hålls i sådana bergsområden som avses i artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 besluta att hålla beviljandet av am- och dikobidrag för kvigor avskilt från bidraget för am- och dikor inom ramen för ett särskilt nationellt tak som den berörda medlemsstaten själv skall fastställa.

Detta särskilda nationella tak får inte överskrida 40 % av det nationella tak som fastställs för den berörda medlemsstaten i artikel 126.5. Det nationella taket skall minskas med ett belopp som är lika stort som det särskilda nationella taket. Om det, i en medlemsstat som utövar sin rätt enligt denna punkt, visar sig att det totala antalet kvigor för vilka ansökningar har gjorts, och som uppfyller villkoren för beviljande av am- och dikobidraget, överskrider det separata nationella taket skall antalet berättigande kvigor per jordbrukare för detta år minskas i proportion därmed.

2. Vid tillämpningen av denna artikel skall endast sådana kvigor som tillhör en köttras eller som är framavlade genom en korsning med en köttras beaktas.

1. En jordbrukare som håller nötkreatur på sitt jordbruksföretag kan efter ansökan beviljas slaktbidrag. Det skall beviljas vid slakt av bidragsberättigande djur eller vid export av sådana till ett tredje land och inom vissa nationella tak som skall fastställas.

3. De nationella tak som avses i punkt 1 skall upprättas per medlemsstat och separat för båda de djurgrupper som anges i punkt 1 a och 1 b. Varje tak skall motsvara antalet djur av var och en av dessa två grupper som slaktades under 1995 i den berörda medlemsstaten, till vilka skall läggas de djur som exporterades till tredje land, enligt uppgifter från Eurostat eller någon annan av kommissionen godkänd officiell statistisk information för det året.

För de nya medlemsstaterna skall de nationella taken vara de som framgår av följande tabell.

4. Om det totala antalet djur i en viss medlemsstat, för vilka en ansökan lämnats för en av de två djurgrupperna i punkt 1 a eller 1 b och vilka uppfyller villkoren för beviljande av slaktbidrag, överstiger det nationella tak som har fastställts för den gruppen skall antalet bidragsberättigande djur i den gruppen per jordbrukare för det ifrågavarande året minskas proportionellt.

1. Om artikel 71 tillämpas skall det totala antalet djur som berättigar till det särskilda bidraget och till am- och dikobidraget begränsas genom tillämpning av en djurtäthetsfaktor inom jordbruksföretaget på två djurenheter (DE) per hektar och kalenderår. Denna djurtäthetsfaktor skall vara 1,8 DE från och med den 1 januari 2003. Djurtäthetsfaktorn skall uttryckas i DE per arealenhet av den grovfoderareal som används till foder till jordbruksföretagets djur. En jordbrukare skall dock medges undantag från tillämpningen av denna djurtäthetsfaktor om det antal djur på hans jordbruksföretag som skall användas vid beräkning av djurtätheten är högst 15 DE.

2. Vid fastställande av djurtäthetsfaktorn på jordbruksföretaget skall följande beaktas:

Grovfoderareal skall omfatta arealer som brukas gemensamt och arealer som används till blandad odling.

1. Vid tillämpning av artikel 71 kan jordbrukare som erhåller det särskilda bidraget och/eller am- och dikobidraget vara berättigade till extensifieringsstöd.

2. Extensifieringsstödet skall uppgå till 100 euro per beviljat särskilt bidrag och am- och dikobidrag förutsatt att djurtätheten på det berörda företaget under det berörda kalenderåret är mindre än eller lika med 1,4 DE per hektar.

Medlemsstaterna får dock besluta att bevilja extensifieringsstöd som uppgår till ett belopp på 40 euro vid en djurtäthet på 1,4 DE per hektar eller mer eller högst 1,8 DE per hektar och till ett belopp på 80 euro vid en djurtäthet under 1,4 DE per hektar.

Medlemsstaterna skall definiera vad som avses med betesmark. Definitionen skall åtminstone innehålla kriteriet att betesmark skall vara gräsmark som enligt lokal jordbrukspraxis anses vara avsedd för betande nötkreatur och/eller får. Detta skall dock inte utesluta blandad användning av betesmarken under samma år (bete, hö, gräsensilage).

4. Utan att kraven på djurtäthet i punkt 2 i denna artikel åsidosätts skall jordbrukare i medlemsstater där mer än 50 % av mjölken produceras i bergsområden enligt definitionen i artikel 18 i förordning (EG) nr 1257/1999 och vars jordbruksföretag är belägna i sådana områden, erhålla extensifieringsstöd enligt den punkten för mjölkkor som hålls där.

5. I enlighet med det förfarande som anges i artikel 144.2 skall kommissionen vid behov justera de belopp som anges i punkt 2 i denna artikel med särskild hänsyn till det antal djur som berättigar till stöd för föregående kalenderår.

1. Vid tillämpning av artikel 71 skall medlemsstaterna, på årsbasis, till de jordbrukare som finns på deras territorium bevilja ytterligare betalningar som uppgår till de totala belopp som anges i punkt 3 i denna artikel. Sådana betalningar skall göras i enlighet med objektiva kriterier som framför allt innefattar särskilda produktionsstrukturer och produktionsvillkor och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna säkerställs och att störningar på marknaden och konkurrenssnedvridningar undviks. Dessa betalningar får inte heller kopplas till fluktuationer i marknadspriserna.

2. Ytterligare betalningar kan ske i form av stöd per djur och/eller arealstöd.

2. Stöd per djur får beviljas som tilläggsbelopp per slaktbidragsenhet enligt artikel 130, med undantag för kalvar. I övriga fall skall beviljandet av stöd per djur vara föremål för

1. Stöd per handjur av nötkreatur får beviljas per kalenderår för högst ett antal djur i en medlemsstat

Medlemsstaterna får även föreskriva en gräns för antalet handjur av nötkreatur per företag som skall fastställas av medlemsstaten på nationell eller regional basis.

Endast handjur av nötkreatur från åtta månaders ålder skall vara bidragsberättigande. Om stöd per djur beviljas vid slakttillfället får medlemsstaterna fatta beslut om att ersätta detta villkor med en minsta slaktvikt på 180 kg.

2. Stöd per am- och diko och kviga som berättigar till am- och dikobidrag enligt artikel 125.4 och artikel 129 får endast beviljas som ett extra bidrag per am- och dikobidragsenhet enligt artikel 125.4.

3. Stöd per mjölkko får endast beviljas som ett belopp per ton bidragsberättigande individuell referenskvantitet på jordbruksföretaget, vilket skall fastställas i enlighet med artikel 95.2.

4. Stöd per djur för andra kvigor än dem som avses i punkt 2 får beviljas per medlemsstat och kalenderår för högst ett antal kvigor som motsvarar det genomsnittliga antalet slaktade kvigor under 1997, 1998 och 1999 enligt uppgifter för dessa år från Eurostat eller enligt någon annan av kommissionen godkänd officiell statistisk information för dessa år. ►M3 För de nya medlemsstaterna skall referensåren vara 2001, 2002 och 2003. ◄

2. Den areal permanent betesmark i en region för vilken arealstöd får beviljas får inte överskrida den relevanta regionala basarealen.

Regionala basarealer skall upprättas av medlemsstaterna och skall vara lika stora som det genomsnittliga antal hektar permanent betesmark som är tillgängligt för uppfödning av nötkreatur under åren 1995, 1996 och 1997. ►M3 För de nya medlemsstaterna skall referensåren vara 1999, 2000 och 2001. ◄

3. Det maximala arealstöd per hektar som får beviljas, inklusive, i tillämpliga fall, arealstöd enligt artikel 96, får inte överstiga 350 euro.

I de nya medlemsstaterna skall de totalbelopp som avses i artikel 133.3 och det maximala arealstöd per hektar på 350 euro som avses i artikel 136.3 tillämpas enligt den tabell för höjningar som anges i artikel 143a.

Varje ändring av nationella arrangemang i fråga om beviljandet av ytterligare betalningar skall meddelas kommissionen senast en månad efter det de antagits.

För att berättiga till direktstöd enligt detta kapitel skall ett djur identifieras och registreras i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000.

Ett djur ska emellertid även anses berättigat till stöd när de uppgifter som anges i artikel 7.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1760/2000 har rapporterats till den behöriga myndigheten under den första dagen av djurhållningsperioden, såsom denna har fastställts i enlighet med artikel 144.2 i den här förordningen.

Summan av beloppen för varje begärd direktstöd enligt detta kapitel får inte överskrida det tak som fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 64.2 och som motsvarar varje komponent direktstöd under det tak som avses i artikel 41. ►M3 För de nya medlemsstaterna skall emellertid det tak som kommissionen fastställer i enlighet med artikel 64.2 motsvara varje komponent direktstöd som berörs i det tak som avses i artikel 71c. ◄

När det begärda stödets totala belopp överskrider det fastställda taket skall stödet till varje enskild jordbrukare minskas proportionerligt under det året.

1. När restsubstanser av ämnen som är förbjudna enligt rådets direktiv 96/22/EG ( 44 ) eller när restsubstanser av ämnen, som enligt ovannämnda rättsakt är tillåtna men som används olagligt, upptäcks enligt tillämpliga bestämmelser i rådets direktiv 96/23/EG ( 45 ) i ett djur från en jordbrukares nötkreatursbestånd eller när ett förbjudet ämne eller produkt, eller ett ämne eller en produkt, som är tillåtet enligt direktiv 96/22/EG men som innehas olagligt, upptäcks på en jordbrukares företag i någon som helst form, skall denne, under det kalenderår då upptäckten görs, inte ha rätt att motta det belopp som avses i bestämmelserna i detta kapitel.

Om överträdelsen upprepas och beroende på hur allvarlig den är får uteslutningsperioden förlängas upp till fem år från och med det år då den upprepade överträdelsen konstaterades.

2. Om ägaren eller innehavaren av djuren förhindrar genomförandet av inspektioner och provtagningar som är nödvändiga för tillämpning av nationella planer för kontroll av restsubstanser samt undersökningar och kontroller som genomförs enligt direktiv 96/23/EG skall de påföljder som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel tillämpas.

Vid tillämpning av artikel 71 skall berörda medlemsstater bevilja stöd för produktion av följande trindsädesslag:

1. Stödet skall för varje regleringsår beviljas för produktion av de trindsädesslag som avses i artikel 141. Detta börjar den 1 juli och slutar den 30 juni.

För en odlingslott som är föremål för en ansökan om hektarstöd inom ramen för en ordning som finansieras i enlighet med artikel 1.2 b i förordning (EG) nr 1258/1999 kan det stöd som föreskrivs enligt den här ordningen inte utbetalas.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 143 fastställs stödbeloppet per hektar besådd och skördad areal till 181 euro per hektar.

Det begärda stödbeloppet får inte överskrida det tak som kommissionen fastställer i enlighet med artikel 64.2 motsvarande den del som avser arealstödet för trindsäd enligt bilaga VI i det nationella tak som avses i artikel 41. För de nya medlemsstaterna skall emellertid det tak som kommissionen fastställer i enlighet med artikel 64.2 motsvara den del av arealstödet för trindsäd, som avses i bilaga VI, i det nationella tak som avses i artikel 71c.

Om det begärda totala stödbeloppet överskrider det fastställda taket skall stödet per jordbrukare minskas proportionellt det året.

I de nya medlemsstaterna skall direktstöd införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckta i procent av den gällande nivån för sådant stöd i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004:

I Bulgarien och Rumänien skall dock direktstöd införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckta i procent av den gällande nivån för sådant stöd i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004:

1. De nya medlemsstaterna får, dock inte senare än anslutningsdagen, besluta att under den tillämpningsperiod som avses i punkt 9 ersätta direktstödet, med undantag för stödet för energigrödor enligt kapitel 5 i avdelning IV och övergångsstödet för bär enligt kapitel 10h i avdelning IV med en enhetlig arealersättning, som ska beräknas i enlighet med punkt 2.

2. Den enhetliga arealersättningen skall betalas ut en gång om året. Den skall beräknas genom att det årliga rambelopp som fastställs i enlighet med punkt 3 divideras med varje ny medlemsstats jordbruksareal som fastställs i enlighet med punkt 4.

3. För varje ny medlemsstat skall kommissionen fastställa ett årligt rambelopp

4. En ny medlemsstats jordbruksareal enligt systemet för enhetlig arealersättning skall vara den del av landets utnyttjade jordbruksareal som befann sig i god jordbrukshävd den 30 juni 2003, oavsett om den var uppodlad eller ej vid denna tidpunkt, vid behov justerad i enlighet med objektiva kriterier som den nya medlemsstaten skall fastställa efter kommissionens godkännande.

Med ”utnyttjad jordbruksareal” avses den sammanlagda areal av åkermark, permanent gräsmark, fleråriga grödor och köksträdgårdar som kommissionen (Eurostat) har fastställt för statistikändamål.

För Bulgarien och Rumänien skall dock jordbruksarealen enligt systemet för enhetlig arealersättning vara den del av landets utnyttjade jordbruksareal som befinner sig i god jordbrukshävd, oavsett om den är uppodlad eller ej, vid behov justerad i enlighet med objektiva kriterier som Bulgarien eller Rumänien skall fastställa efter kommissionens godkännande.

5. ►M14 När det gäller beviljande av stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning skall alla jordbruksskiften som uppfyller kriterierna i punkt 4, liksom jordbruksskiften planterade med skottskog med kort omloppstid (KN-nummer ex060290 41) som hölls i gott skick för jordbruk den 30 juni 2003 och som är föremål för en ansökan om stöd för energigrödor enligt artikel 88 vara stödberättigande. När det gäller Bulgarien och Rumänien skall dock alla jordbruksskiften som uppfyller kriterierna i punkt 4 samt jordbruksskiften planterade med skottskog med kort omloppstid (KN-nummer ex060290 41) och som är föremål för en ansökan om stöd till energigrödor enligt artikel 88 vara stödberättigande. ◄

Den minsta stödberättigande areal per jordbruksföretag för vilken stöd kan begäras skall vara 0,3 ha. En ny medlemsstat får emellertid, på grundval av objektiva kriterier och efter kommissionens godkännande, besluta att fastställa att den minsta arealen skall vara större, dock högst 1 ha.

Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren kunna förfoga över de skiften som avses i första stycket det datum som har fastställts av medlemsstaten, vilket inte ska vara senare än det datum som har fastställts i medlemsstaten för ändring av stödansökan.

6. Det skall inte finnas någon skyldighet att producera eller att använda produktionsfaktorerna. Jordbrukare får emellertid använda den mark som avses i punkt 4 för alla jordbruksändamål. Vid produktion av hampa enligt KN nummer 5302 10 00 skall artikel 5a.2 i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 ( 46 ), artikel 7b i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 ( 47 ) och artikel 52.1 i den här förordningen tillämpas.

All mark som omfattas av stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning skall hållas i god jordbrukshävd som är förenligt med skyddet av miljön.

Från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2008 ska tillämpningen av artiklarna 3, 4, 6, 7 och 9 vara frivillig för de nya medlemsstaterna, i den mån dessa bestämmelser avser föreskrivna verksamhetskrav. Från och med den 1 januari 2009 ska en jordbrukare som får stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning i dessa medlemsstater iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III, i enlighet med följande tidsplan:

För Bulgarien och Rumänien ska tillämpningen av artiklarna 3, 4, 6, 7 och 9 emellertid vara frivillig till och med den 31 december 2011, i den mån dessa bestämmelser avser föreskrivna verksamhetskrav. Från och med den 1 januari 2012 ska en jordbrukare som får stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning i dessa medlemsstater iaktta de föreskrivna verksamhetskrav som avses i bilaga III, i enlighet med följande tidsplan:

De nya medlemsstaterna får även tillämpa det alternativ som föreskrivs i det tredje stycket, om de beslutar att upphöra med tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning innan den tillämpningsperiod som föreskrivs i punkt 9 har löpt ut.

7. Om den enhetliga arealersättningen i en ny medlemsstat under ett givet år skulle överstiga det årliga rambeloppet, skall det tillämpliga nationella beloppet per hektar i denna nya medlemsstat minskas proportionellt med hjälp av en nedsättningskoefficient.

8. De gemenskapsbestämmelser om det integrerade systemet som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 3508/92 ( 48 ), särskilt i artikel 2 i denna, respektive i avdelning II kapitel 4 i den här förordningen, särskilt i artikel 18, skall i nödvändig utsträckning tillämpas på systemet för enhetlig arealersättning. En ny medlemsstat som väljer detta system skall därför

Tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning skall inte på något sätt påverka skyldigheten för en ny medlemsstat att tillämpa gemenskapsbestämmelserna om identifiering och registrering av djur enligt rådets direktiv 92/102/EEG ( 49 ) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 ( 50 ).

9. ►M19 Systemet för enhetlig arealersättning ska vara tillgängligt för samtliga nya medlemsstater under en tillämpningsperiod som löper fram till utgången av 2010. ◄ Bulgarien och Rumänien skall dock kunna utnyttja systemet med enhetlig arealersättning under en tillämpningsperiod fram till utgången av 2011. Nya medlemsstater skall senast den 1 augusti det sista tillämpningsåret underrätta kommissionen om sin avsikt att avbryta tillämpningen.

12. Efter utgången av tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning skall direktstödet tillämpas i enlighet med de relevanta gemenskapsbestämmelserna och på grundval av de kvantitativa parametrar, t.ex. basareal, bidragstak och garanterad maximikvantitet, som anges i anslutningsakten ( 51 ) och senare gemenskapslagstiftning för varje direktstöd. De procentsatser för de relevanta åren som anges i artikel 143a skall därefter tillämpas.

13. De nya medlemsstaterna skall lämna kommissionen detaljerade uppgifter om de åtgärder som vidtas för att tillämpa denna artikel, särskilt de åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 7.

1. ►M14 Med avvikelse från artikel 143b får de nya medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning senast den 30 april 2006 besluta att för 2006–2010 bevilja ett separat sockerstöd till jordbrukare som är berättigade enligt systemet med enhetlig arealersättning. ◄ ►M13 Detta skall ges för en representativ period som kan variera för varje produkt och omfatta ett eller flera av regleringsåren 2004/05, 2005/06 eller 2006/07, vilket skall fastställas av medlemsstaterna senast den 30 april 2006, och på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som:

Om den representativa perioden emellertid omfattar regleringsåret 2006/07 skall detta regleringsår ersättas med regleringsår 2005/06 för jordbrukare som omfattas av avstånd från kvoter under regleringsår 2006/07 enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 320/2006.

2. Det separata sockerstödet skall beviljas inom gränserna för de tak som anges i punkt K i bilaga VII.

3. Med avvikelse från punkt 2 får varje ny berörd medlemsstat senast den 31 mars det år för vilket det separata sockerstödet beviljas och på grundval av objektiva kriterier besluta att för det separata sockerstödet tillämpa ett lägre tak än det som anges i punkt K i bilaga VII. Om summan av de belopp som beslutas i enlighet med punkt 1 överstiger det tak som beslutas av den nya berörda medlemsstaten skall det årliga belopp som beviljas jordbrukarna minskas proportionellt.

3a. För 2007 skall, för Bulgarien och Rumänien, datumet den 31 mars som anges i punkt 3 ersättas med den 15 februari 2007.

4. De medel som gjorts tillgängliga för beviljande av det separata sockerstödet i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 skall inte ingå i det årliga rambelopp som anges i artikel 143b.3. Om punkt 3 i denna artikel tillämpas, skall skillnaden mellan taket enligt punkt K i bilaga VII och det som verkligen tillämpas ingå i det årliga rambelopp som anges i artikel 143b.3.

6. Vid arv eller förtida arv skall det separata sockerstödet beviljas den jordbrukare som ärver företaget, förutsatt att denne jordbrukare är berättigad till stöd inom ramen för systemet med enhetlig arealersättning.

1. Med avvikelse från artikel 143b får de nya medlemsstater som tillämpar systemet med enhetlig arealersättning senast den 1 november 2007 besluta att bevilja ett separat frukt- och grönsaksstöd till jordbrukare som är berättigade enligt systemet med enhetlig arealersättning. Det ska beviljas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier i likhet med dem som anges i punkt M.1 i bilaga VII och för en representativ period enligt den punkten.

2. Det separata frukt- och grönsaksstödet ska beviljas inom den del av det nationella taket enligt artikel 71c som avser frukt och grönsaker.

3. Med avvikelse från punkt 2 får varje berörd ny medlemsstat senast den 1 november 2007 på grundval av objektiva kriterier besluta att tillämpa ett lägre tak för det separata frukt och grönsaksstödet än det som anges i den punkten.

4. De medel som gjorts tillgängliga för beviljande av det separata frukt- och grönsaksstödet i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 ska inte ingå i det årliga rambelopp som anges i artikel 143b.3.

5. Artiklarna 143a och 143c ska inte gälla det separata frukt- och grönsaksstödet.

6. Vid arv eller förtida arv ska det separata frukt- och grönsaksstödet beviljas den jordbrukare som ärver företaget, förutsatt att denne jordbrukare är berättigad till stöd inom ramen för systemet med enhetlig arealersättning.

1. Med avvikelse från artikel 143b får de nya medlemsstater som tillämpar systemet med enhetlig arealersättning senast den 1 november 2007 besluta att fram till och med den 31 december 2011 kvarhålla högst 50 % av den del av de nationella taken enligt artikel 41 som avser tomater med KN-nummer 0702 00 00.

I detta fall ska medlemsstaten i fråga, inom det tak som fastställs i enlighet med det förfarande som anges i artikel 144.2, varje år utbetala ett extra stöd till jordbrukarna.

Det extra stödet ska beviljas jordbrukare som producerar tomater på de villkor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 10g.

2. Med avvikelse från artikel 143b får de nya medlemsstater som tillämpar systemet med enhetlig arealersättning senast den 1 november 2007 besluta att

I detta fall ska medlemsstaten i fråga, inom det tak som fastställs i enlighet med det förfarande som anges i artikel 144, varje år utbetala ett extra stöd till jordbrukarna.

Det extra stödet ska beviljas jordbrukare som producerar en eller flera av de frukter och grönsaker som förtecknas i artikel 68b.2 tredje stycket, enligt vad den berörda medlemsstaten har fastställt.

3. De medel som gjorts tillgängliga för beviljande av övergångsstödet för frukt och grönsaker i enlighet med punkterna 1 och 2 ska inte ingå i det årliga rambelopp som anges i artikel 143b.3.

4. Artiklarna 143a och 143c ska inte gälla övergångsstödet för frukt och grönsaker.

1. I denna artikel avses med GJP-liknande nationellt system: nationellt system för direktstöd som tillämpades före de nya medlemsstaternas anslutning och enligt vilket stöd beviljades jordbrukare för produktion som omfattas av något av direktstöden.

2. De nya medlemsstaterna skall, med kommissionens tillstånd, ha möjlighet att komplettera direktstöd upp till

Vid beräkningen av det totala belopp som avses i första strecksatsen skall nationellt direktstöd och/eller delar därav som motsvarar direktstöd i gemenskapen och/eller delar därav som beaktades vid beräkningen av det faktiska taket för den berörda nya medlemsstaten i enlighet med artiklarna 64.2 och 70.2 samt artikel 71c inbegripas.

En ny medlemsstat får välja att tillämpa antingen alternativ a eller alternativ b för varje direktstöd som berörs.

Det sammanlagda direkta stöd som en jordbrukare kan beviljas i de nya medlemsstaterna efter anslutningen enligt det relevanta direktstödsystemet, inklusive allt kompletterande nationellt direktstöd, får inte överstiga nivån för det direkta stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt det motsvarande direktstödsystem som vid samma tid tillämpas i medlemsstaterna i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004.

3. Cypern får komplettera direktstöd som betalas ut till en jordbrukare inom ramen för något av de direktstöd som förtecknas i bilaga I upp till den sammanlagda stödnivå som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till i Cypern 2001.

De cypriotiska myndigheterna skall se till att det sammanlagda direktstöd som en jordbrukare beviljas i Cypern efter anslutningen enligt det relevanta direktstödsystemet, inklusive allt kompletterande nationellt direktstöd, inte i något fall överstiger nivån för det direktstöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt det systemet det aktuella året i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004.

De totala belopp som skall beviljas för kompletterande nationellt stöd anges i bilaga XII.

Det kompletterande nationella stöd som skall beviljas skall justeras i den mån det behövs till följd av utvecklingen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

4. Om en ny medlemsstat beslutar att tillämpa systemet för enhetlig arealersättning får den bevilja kompletterande nationellt direktstöd på de villkor som anges i punkterna 5 och 8.

5. För 2004 skall det totala belopp per (under)sektor som det året beviljas för kompletterande nationellt stöd, när systemet för enhetlig arealersättning tillämpas, begränsas genom ett särskilt rambelopp för varje (under)sektor Detta rambelopp skall vara lika med skillnaden mellan

Från och med 2005 skall kravet att tillämpa den ovannämnda begränsningen genom att tillämpa (under)sektorsspecifika rambelopp upphöra att gälla. De nya medlemsstaterna skall dock bibehålla rätten att tillämpa (under)sektorsspecifika rambelopp, under förutsättning att ett sådant (under)sektorsspecifikt rambelopp endast avser

6. Den nya medlemsstaten får, på grundval av objektiva kriterier och efter tillstånd från kommissionen, besluta om vilka belopp som skall beviljas för kompletterande nationellt stöd.

8. Kompletterande nationellt direktstöd eller annat stöd får inte beviljas för jordbruksverksamhet för vilken inget direktstöd föreskrivs i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004.

9. Cypern får, utöver det kompletterande nationella direktstödet, bevilja gradvis minskande nationellt övergångsstöd fram till utgången av 2010. Detta statliga stöd skall beviljas i en form som liknar gemenskapsstöd, t.ex. frikopplat stöd.

Med beaktande av den typ av nationellt stöd och de stödbelopp som beviljades 2001 får Cypern bevilja statligt stöd till de (under)sektorer som anges i bilaga XIII upp till de belopp som anges i den bilagan.

Det statliga stöd som skall beviljas skall justeras i den mån det behövs till följd av utvecklingen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Om det visar sig nödvändigt att göra sådana justeringar skall stödbeloppet eller villkoren för beviljande av stöd ändras på grundval av ett beslut av kommissionen.

Cypern skall överlämna en årlig rapport till kommissionen om genomförandet av de statliga stödåtgärderna, med uppgift om stödformer och stödbelopp för varje (under)sektor.

10. Lettland får, utöver det kompletterande nationella direktstödet, bevilja gradvis minskande nationellt övergångsstöd fram till utgången av 2008. Detta statliga stöd skall beviljas i en form som liknar gemenskapsstöd, t.ex. frikopplat stöd.

Lettland får bevilja statligt stöd till de (under)sektorer som anges i bilaga XIV upp till de belopp som anges i den bilagan.

Lettland skall överlämna en årlig rapport till kommissionen om genomförandet av de statliga stödåtgärderna, med uppgift om stödformer och stödbelopp för varje (under)sektor.

Från och med budgetåret 2007 skall ett belopp på 22 miljoner euro, som motsvarar de genomsnittliga utgifterna för tobak under åren 2000, 2001 och 2002, vara tillgängligt per kalenderår i form av ett extra gemenskapsstöd för åtgärder i bomullsproducerande områden, inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram som finansieras via garantisektionen vid EUGFJ, i enlighet med förordning (EG) nr 1257/1999.

Från och med budgetåret 2011 skall ett belopp på 484 miljoner euro som motsvarar 50 % av tre års genomsnitt av de totala stöden under åren 2000, 2001 och 2002 för subventionerad tobak vara tillgängligt per kalenderår för de medlemsstater i vilka tobaksproducenterna fått stöd enligt förordning (EG) nr 2075/92 under dessa år i form av ett extra gemenskapsstöd för åtgärder i tobaksproducerande regioner inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram som finansieras via garantisektionen vid EUGFJ, i enlighet med förordning (EG) nr 1257/1999 under 2000, 2001 och 2002.

1. Kommissionen skall biträdas av Förvaltningskommittén för direktstöd, som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Tillämpningsföreskrifter för den här förordningen skall utformas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2. Dessa skall särskilt inbegripa

Medlemsstaterna skall i detalj informera kommissionen om de åtgärder som de vidtar för att genomföra denna förordning, särskilt sådana åtgärder som hör samman med artiklarna 5, 13, 42, 58, 71d och 71e.

Ändringar av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001 och nr (EG) 1454/2001

3. Artikel 13 i förordning (EG) nr 1453/2001 ändras på följande sätt:

a) Artikel 13 skall ersättas med följande:

”Artikel 13

1. Vid tillämpning av sådan uteslutning som föreskrivs i artikel 70 i förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare ( 60 ) skall Republiken Portugal för kommissionen lägga fram ett program för att stödja den traditionella verksamheten i anslutning till produktionen av nötkött liksom av får- och getkött samt åtgärder för att förbättra produktkvaliteten inom gränserna för konsumtionsbehoven på Madeira.

Programmet skall förberedas och genomföras av de behöriga myndigheter som medlemsstaten har utsett.

2. Gemenskapen skall finansiera programmet med ett högsta årligt belopp som är detsamma som summan av de bidrag som faktiskt utbetalades under 2003 enligt förordning (EG) nr 1254/1999 ( 61 ), förordning (EG) nr 1453/2001 och förordning (EG) nr 2529/2001 ( 62 ) för producenter som är etablerade på Madeira.

Kommissionen skall höja detta belopp för att ta hänsyn till utvecklingen av den lokala produktionen. Det årliga beloppet får emellertid i inget fall vara högre än summan av de tak som tillämpades 2003 för nötköttsbidrag enligt förordning (EG) nr 1453/2001 multiplicerad med de basbidrag och tilläggsbidrag samt betalningar som tillämpades 2003 och summan av samtliga bidragsrättigheter, som innehades av producenter som var etablerade på Madeira den 30 juni 2003 enligt förordning (EG) nr 2529/2001, och den relevanta delen av den nationella reserven multiplicerad med de bidrag och betalningar som tillämpades 2003.

3. Kommissionen skall anta genomförandearrangemang, godkänna och ändra programmet samt bestämma och höja det belopp som föreskrivs i punkt 2 första stycket, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 144.2 i förordning (EG) nr 1782/2003. Kommissionen får i enlighet med samma förfarande revidera den gräns som anges i punkt 2 andra stycket.

4. Före den 15 april varje år skall portugisiska myndigheter lägga fram en rapport om genomförandet av programmet.

b) Artikel 22.2-5 skall ersättas med följande:

”2. Vid tillämpning av sådan uteslutning som föreskrivs i artikel 70 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall Republiken Portugal för kommissionen lägga fram ett program för att stödja den traditionella verksamheten i anslutning till produktionen av nötkött liksom av får- och getkött samt åtgärder för att förbättraproduktkvaliteten.

Programmet skall förberedas och genomföras av de behörigamyndigheter som medlemsstaten har utsett.

3. Gemenskapen skall finansiera programmet med ett högstaårligt belopp som är detsamma som summan av de bidrag somfaktiskt utbetalades under 2003 enligt förordning (EG) nr 1254/1999, förordning (EG) nr 1453/2001 och förordning (EG) nr2529/2001 för producenter som är etablerade på Azorerna.

Kommissionen skall höja detta belopp för att ta hänsyn tillutvecklingen av den lokala produktionen. Det årliga beloppet fåremellertid i inget fall vara högre än summan av de tak som tillämpades 2003 för nötköttsbidrag enligt förordning (EG) nr 1453/ 2001 multiplicerad med de basbidrag och tilläggsbidrag samtbetalningar som tillämpades 2003 och summan av samtligabidragsrättigheter, som innehades av producenter som var etablerade på Azorerna den 30 juni 2003 enligt förordning (EG) nr 2529/2001 och förordning (EG) nr 1254/1999 för am- och dikobidrag, och den relevanta delen av den nationella reserven därav multiplicerad med de bidrag och betalningar som tillämpades 2003.

Vid tillämpning av artikel 68 a i förordning (EG) nr 1782/2003 får de portugisiska myndigheterna höja taket för am- och dikor för Azorerna genom att överföra am- och dikobidragsrättigheter från det nationella taket. I detta fall skall motsvarande belopp överföras från det tak som fastställts vid tillämpning av artikel 68 a i till det tak som avses i andra stycket i punkt 3 i denna artikel.

4. Kommissionen skall anta genomförandearrangemang, godkänna och ändra programmet samt bestämma och höja det belopp som föreskrivs i punkt 3 första stycket i denna artikel, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 144.2 i förordning (EG) nr 1782/2003. Kommissionen får i enlighet med samma förfarande revidera den gräns som anges i punkt 2 andra stycket.

5. Före den 15 april varje år skall portugisiska myndigheter lägga fram en rapport om genomförandet av programmet.”

c) Artikel 22.6 skall upphöra att gälla.

d) Artikel 23 skall ersättas med följande:

”Artikel 23

För en övergångsperiod som omfattar regleringsåren 1999/2000-2004/2005 skall, när det gäller fördelningen av tilläggsavgiften mellan de producenter som avses i artikel 2.1 andra meningen i förordning (EEG) nr 3950/92 ( 63 ), endast sådana producenter enligt artikel 9 c i den förordningen som är etablerade och producerar på Azorerna och som saluför kvantiteter som överskrider deras referenskvantitet, höjd med den procentsats som avses i tredje stycket i den här punkten, anses ha bidragit till överskridandet.

Tilläggsavgiften skall erläggas för kvantiteter som överskrider den på detta sätt höjda referenskvantiteten, efter det att de outnyttjade kvantiteterna inom den marginal som blir resultatet av denna höjning omfördelats bland de producenter som avses i första stycket och proportionerligt mot respektive producents disponibla referenskvantitet.

Den procentsats som avses i första stycket skall motsvara förhållandet mellan de respektive kvantiteterna på 73 000 ton för perioden 1999/2000-2003/2004 och 61 500 ton för regleringsåret 2004/2005 och summan av de disponibla referenskvantiteterna på varje jordbruksföretag den 31 mars 2000. Den skall förvarje producent endast tillämpas på de referenskvantiteter denne förfogade över den 31 mars 2000.

1. Förordning (EEG) nr 3508/92 skall upphöra att gälla. Den skall emellertid fortsätta att tillämpas på ansökningar om direktstöd med avseende på kalenderåren före 2005.

2. Förordning (EG) nr 1017/94 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2005.

3. Förordning (EG) nr 1577/96 och förordning (EG) nr 1251/1999 skall upphöra att gälla. De skall emellertid fortsätta att tillämpas på regleringsåret 2004/2005.

4. Förordning (EG) nr 1259/1999 skall upphöra att gälla från och med den 1 maj 2004. Artiklarna 2a och 11 i förordning (EG) nr 1259/1999 samt, vid tillämpning av dessa artiklar, bilagan till den förordningen skall emellertid fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2005. Artiklarna 3, 4 och 5 samt, vid tillämpning av dessa artiklar, bilagan till förordning (EG) nr 1259/1999 skall dessutom fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2004. ► Den förenklade ordning som avses i artikel 2a i den förordningen skall inte gälla för de nya medlemsstaterna. ◄

4a. Rådets förordning (EG) nr 1051/2001 ( 70 ) skall härmed upphöra att gälla. Den skall emellertid fortsätta att tillämpas på regleringsåret 2005/2006.

4b. Förordning (EG) nr 1098/98 skall härmed upphöra att gälla. Den skall emellertid fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2005, om en medlemsstat beslutar att tillämpa det samlade utbetalningssystemet efter övergångsperioden för humle som avses i tredje stycket i denna förordning.

5. Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall förstås som hänvisningar till denna förordning.

Om en medlemsstat tillämpar det förenklade system som avses i artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999 skall följande bestämmelser gälla:

1. I de fall där övergångsåtgärder blir nödvändiga för att för de nya medlemsstaterna underlätta övergången från systemet för enhetlig arealersättning till gårdsstödsystemet och till andra stödordningar som avses i avdelningarna III och IV, skall sådana åtgärder vidtas enligt det förfarande som avses i artikel 144.2.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 får antas under en period som börjar den 1 maj 2004 och löper ut den 30 juni 2009, och de får inte gälla längre än till det datumet. För Bulgarien och Rumänien skall dock perioden börja den 1 januari 2007 och löpa ut den 31 december 2011. Rådet får med kvalificerad majoritet på kommissionens förslag förlänga dessa perioder.

Ytterligare nödvändiga åtgärder för att underlätta övergången från de system som föreskrivs i de förordningar som anges i artiklarna 152 och 153 och i förordningarna (EEG) nr 404/93, (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96, (EG) nr 2202/96 och (EG) nr 1260/2001 utöver de system som fastställs i den här förordningen, särskilt sådana som berör tillämpningen av artiklarna 4 och 5 och bilagan till förordning (EG) nr 1259/1999 och artikel 6 i förordning (EG) nr 1251/1999 och från de bestämmelser som berör de förbättringsplaner som föreskrivs i förordning (EEG) nr 1035/72 till dem som avses i artiklarna 83–87 i den här förordningen, får antas enligt det förfarande som avses i artikel 144.2 i den här förordningen. Förordningar och artiklar som det hänvisas till i artiklarna 152 och 153 ska fortsatt tillämpas vid fastställandet av de referensbelopp som det hänvisas till i bilaga VII.

Senast den 31 december 2009 skall kommissionen överlämna en rapport till rådet om tillämpningen av den här förordningen när det gäller bomull, olivolja, bordsoliver, olivodlingar, tobak och humle, åtföljd av lämpliga förslag till ny lagstiftning om detta anses nödvändigt.

1. Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den skall tillämpas från och med dagen för ikraftträdandet med följande undantag:

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Förteckning över stödsystem som uppfyller kriterierna i artikel 1

Sektor	Rättslig grund	Anmärkningar
Samlat gårdsstöd	Avdelning III i denna förordning	Frikopplat stöd (se bilaga VI) (1)
Enhetlig arealersättning	Avdelning IVa artikel 143b i denna förordning	Frikopplat stöd som ersätter alla de direktstöd som avses i denna bilaga
Durumvete	Avdelning IV kapitel 1 i denna förordning	Arealstöd (kvalitetsbidrag)
Proteingrödor	Avdelning IV kapitel 2 i denna förordning	Arealstöd
Ris	Avdelning IV kapitel 3 i denna förordning	Arealstöd
Nötter	Avdelning IV kapitel 4 i denna förordning	Arealstöd
Energigrödor	Avdelning IV kapitel 5 i denna förordning	Arealstöd
Stärkelsepotatis	Avdelning IV kapitel 6 i denna förordning	Produktionsstöd
Mjölk och mjölkprodukter	Avdelning IV kapitel 7 i denna förordning	Mjölkbidrag och ytterligare bidrag
Jordbruksgrödor i Finland och vissa områden i Sverige	Avdelning IV kapitel 8 i denna förordning (2) (5)	Särskilt regionalstöd för jordbruksgrödor
Utsäde	Avdelning IV kapitel 9 i denna förordning (2) (5)	Produktionsstöd
Jordbruksgrödor	Avdelning IV kapitel 10 i denna förordning (3) (5)	Arealstöd, inbegripet stöd för arealuttag, stöd för gräsensilage, tilläggsbelopp (2) och tillägg och särskilt stöd för durumvete
Får och getter	Avdelning IV kapitel 11 i denna förordning (3) (5)	Tack- och getbidrag, tilläggsbidrag och vissa ytterligare bidrag
Nötkött	Avdelning IV kapitel 12 i denna förordning (5)	Särskilt bidrag (3), säsongsutjämningsbidrag, am- och dikobidrag (inklusive stöd för kvigor och det nationella tillägget för am- och dikor när detta samfinansieras) (3), slaktbidrag (3), extensifieringsstöd, ytterligare bidrag
Trindsädesslag	Avdelning IV kapitel 13 i denna förordning (5)	Arealstöd
Särskilda typer av jordbruk och kvalitetsproduktion	Artikel 69 i denna förordning (4)
Torkat foder	Artikel 71.2 andra stycket i denna förordning (5)
Stödsystem för småbrukare	Artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999	Övergångsarealstöd till jordbrukare som får mindre än 1 250 EUR
▼M14
Olivolja	Avdelning IV, kapitel 10b i denna förordning	Arealersättning
Olivolja	Artikel 48a.11 i kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 (EUT L 141, 30.4.2004, s. 1)	För Malta och Slovenien 2006.
▼M8
Silkesmaskar	Artikel 1 i förordning (EEG) nr 845/72	Stöd för att främja silkesodling
▼M15 —————
▼M17 —————
▼M8
Tobak	Avdelning IV kapitel 10c i denna förordning	Produktionsstöd
▼M14
Humle	Avdelning IV, kapitel 10d i denna förordning (3) (5)	Arealersättning
Humle	Artikel 48a.12 i förordning (EG) nr 795/2004	För Slovenien 2006.
▼M9
Sockerbetor, sockerrör och cikoria för framställning av socker eller insulinsirap	Avdelning IV, kaptiel 10e i denna förordning (5) Avdelning IVa, artikel 143ba i denna förordning	Frikopplat stöd
Sockerbetor och sockerrör för framställning av socker	Avdelning IV kapitel 10f i denna förordning	Produktionsstöd
▼M17
Frukt och grönsaker som levereras till bearbetning	Avdelning IV kapitel 10g i denna förordning	Övergångsstöd för frukt och grönsaker
Jordgubbar och hallon som levereras till bearbetning	Avdelning IV kapitel 10h i denna förordning	Övergångsstöd för bär
Frukt och grönsaker	Artikel 143bb i denna förordning	Separat frukt- och grönsaksstöd
▼M8
Posei	Avdelning III i rådets förordning (EG) nr 247/2006 (6)	Direktstöd enligt artikel 2, utbetalade för åtgärder som fastställs i programmen
▼M23
Egeiska öarna	Kapitel III i förordning (EG) nr 1405/2006 (7)	Direktstöd i den mening som avses i artikel 2, utbetalade för åtgärder som fastställs i programmen
▼M12 —————
▼M8
Bomull	Avdelning IV kapitel 10a i denna förordning	Arealstöd
(1) Från och med den 1 januari 2005 eller ett senare datum vid tillämpning av artikel 71. För 2004 eller, vid tillämpning av artikel 71, ett senare datum, täcks direkt stöden i förteckningen i bilaga VI av bilaga I, med undantag av torkat foder. (2) Vid tillämpning av artikel 70. (3) Vid tillämpning av artiklarna 66, 67 och 68 eller 68a. (4) Vid tillämpning av artikel 69. (5) Vid tillämpning av artikel 71. (6) EUT L 42, 14.2.2006, s. 1. (7) EUT L 265, 26.9.2006, s. 3.

Nationella tak som avses i artikel 12.2

(miljoner EUR)
Medlemsstat	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Belgien	4,7	6,4	8,0	7,9	7,9	7,9	7,9	7,9
Danmark	7,7	10,3	12,9	10,6	10,6	10,6	10,6	10,6
Tyskland	40,4	54,6	68,3	62,7	62,7	62,7	62,7	62,7
Irland	15,3	20,5	25,6	24,4	24,4	24,4	24,4	24,4
Grekland	45,4	61,1	76,4	79,0	79,0	77,6	77,6	77,4
Spanien	56,9	77,3	97,0	98,3	98,3	97,8	97,8	97,8
Frankrike	51,4	68,7	85,9	87,0	87,0	87,0	87,0	87,0
Italien	62,3	84,5	106,4	96,9	97,0	95,6	94,9	94,9
Luxemburg	0,2	0,3	0,4	0,4	0,4	0,4	0,4	0,4
Nederländerna	6,8	9,5	12,0	11,4	11,4	11,4	11,4	11,4
Österrike	12,4	17,1	21,3	19,6	19,6	19,6	19,6	19,6
Portugal	10,8	14,6	18,2	10,2	10,2	10,2	10,2	10,2
Finland	8,0	10,9	13,7	12,6	12,6	12,5	12,5	12,5
Sverige	6,6	8,8	11,0	11,0	11,0	11,0	11,0	11,0
Förenade kungariket	17,7	23,6	29,5	29,5	29,5	29,5	29,5	29,5

För jordbrukare som har fått stöd för potatisstärkelse, skall beloppet beräknas genom att antalet ton för vilka stödet har beviljats för respektive år av referensperioden multipliceras med 44,22 euro per ton potatisstärkelse. Medlemsstaterna skall beräkna antalet hektar som skall ingå vid beräkningen av samlat gårdsstöd proportionellt mot det antal ton producerad potatisstärkelse för vilken stöd enligt artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92 har beviljats för respektive år av referensperioden, och inom en basareal som skall fastställas av kommissionen på grundval av det antal hektar som medlemsstaterna meddelar och som omfattades av ett odlingsavtal under referensperioden.

För jordbrukare som har fått djurbidrag och/eller tillägg skall beloppet beräknas genom att det antal fastställda djur för vilka ett sådant stöd har beviljats för respektive år av referensperioden multipliceras med det belopp per djur som fastställs för kalenderåret 2002 genom de motsvarande artiklar som anges i bilaga VI, med beaktande av tillämpningen av artiklarna 4.4, 7.2 och 10.1 i förordning (EG) nr 1254/1999 eller artikel 8.3 i förordning (EG) nr 2529/2001.

Med avvikelse från artikel 38 skall genomsnittet för ytterligare får- och getbidrag som beviljas i enlighet med artikel 11.2 första, andra och fjärde strecksatsen i förordning (EG) nr 2529/2001 beräknas på grundval av det antal djur för vilka stöd beviljades under kalenderåret 2002.

Stöd enligt artikel 4.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1254/1999, skall dock inte beaktas.

Vid tillämpning av artikel 32.11 och 32.12 i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999 och artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 1458/2001 får, med avvikelse från artikel 38, det antal djur för vilka stöd beviljades under det år sådana åtgärder vidtogs dessutom inte vara högre än det genomsnittliga antalet djur för vilka stöd beviljades under det/de år sådana åtgärder inte vidtogs för att det skall beaktas vid beräkningen av referensbeloppet.

Medlemsstaterna skall beräkna antalet hektar som skall ingå vid beräkningen av referensbeloppet proportionellt mot det antal ton producerat torkat foder för vilket stöd enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 603/95 har beviljats för respektive år av referensperioden, och inom en basareal som skall fastställas av kommissionen på grundval av det antal hektar som medlemsstaterna meddelar och som omfattades av ett odlingsavtal eller en arealdeklaration under referensperioden.

I de berörda regionerna skall följande belopp inkluderas vid beräkningen av referensbeloppet:

För jordbrukare som har fått stöd för produktion av utsäde, skall beloppet beräknas genom att antalet ton för vilka stödet har beviljats för respektive år av referensperioden multipliceras med det belopp per ton som har fastställts i enlighet med artikel 3 i förordning (EEG) nr 2358/71. Medlemsstaterna skall beräkna antalet hektar som skall ingå vid beräkningen av samlat gårdsstödet proportionellt mot den för certifiering godkända areal för vilken stöd enligt artikel 3 i förordning (EEG) nr 2358/71 har beviljats för respektive år av referensperioden, och inom en basareal som skall fastställas av kommissionen på grundval av den totala för certifiering godkända areal som meddelas kommissionen i enlighet med förordning (EEG) nr 3083/73. Denna totala areal skall inte omfatta areal godkänd för certifiering avseende ris (Oryza sativa L.) och speltvete (Triticum spelta L.) samt spånads- och oljelin (Linum usatissimum L.) samt mjukhampa (Cannabis sativa L.) som redan förklarats för jordbruksgrödor.

För jordbrukare som deklarerar arealer besådda med bomull skall medlemsstaterna beräkna det belopp som skall ingå i referensbeloppet genom att det antal hektar, avrundat till två decimaler, på vilka det under vart och ett av åren under referensperioden producerades bomull med stöd enligt punkt 3 i protokoll nr 4 om bomull ( 74 ), multipliceras med följande belopp per hektar:

För jordbrukare som har fått stöd för produktion av olivolja skall beloppet beräknas genom att det antal ton för vilket ett sådant stöd beviljades under referensperioden (dvs. under vart och ett av regleringsåren 1999/2000, 2000/2001, 2001/2002 och 2002/2003) multipliceras med motsvarande stöd per enhet, uttryckt i euro/ton, i enlighet med kommissionens förordningar (EG) nr 1415/2001 ( 75 ), (EG) nr 1271/2002 ( 76 ), (EG) nr 1221/2003 ( 77 ) och ►M7 (EG) nr 1299/2004 ( 78 ) ◄ , samt multipliceras med koefficienten 0,6. Senast den 1 augusti 2005 får emellertid medlemsstaterna besluta om att höja denna koefficient. Denna koefficient skall inte tillämpas på jordbrukare vars genomsnittliga antal GIS-olivhektar under referensperioden, exklusive antalet GIS-olivhektar med extra träd som planterats utanför en godkänd planteringsplan efter den 1 maj 1998, är mindre än 0,3. Antalet GIS-olivhektar skall beräknas med en gemensam metod som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 och på grundval av data från det geografiska informationssystemet för olivodlingar.

Om stödutbetalningarna under referensperioden har påverkats av en tillämpning av de åtgärder som fastställs i artikel 2.3 i förordning (EEG) nr 1638/98 ( 79 ) skall den beräkning som nämns i det tredje stycket anpassas på följande sätt:

Medlemsstaterna skall fastställa det antal hektar, uttryckt i GIS-olivhektar, som skall ingå i beräkningen av det samlade gårdsstödet, och detta skall göras med en gemensam metod som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 och på grundval av data från det geografiska informationssystemet för olivodlingar, exklusive antalet GIS-olivhektar med extra olivträd som planterats utanför en godkänd planteringsplan efter den 1 maj 1998, varvid dock datumet skall vara den 31 december 2001 när det gäller Cypern och Malta.

För jordbrukare som har fått tobaksbidrag skall det belopp som skall inräknas i referensbeloppet beräknas genom att multiplicera det antal kilogram för vilka ett sådant bidrag beviljades under varje år av referensperioden med det viktade stödgenomsnittet under tre år som beviljats per kilogram, med hänsyn till den totala kvantiteten råtobak i alla sortgrupperna och multipliceras med en koefficient 0,4. Medlemsstaterna får besluta om att höja denna koefficient.

Det antal hektar som skall ingå i beräkningen av det samlade gårdsstödet skall motsvara den areal som uppges i de registrerade odlingsavtal för vilka bidraget beviljats för respektive år under referensperioden, inom en basareal som skall fastställas av kommissionen på grundval av den totala areal som meddelats kommissionen i enlighet med punkt 1,3 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2636/1999 ( 80 ).

Om stödutbetalningarna under referensperioden har påverkats av tillämpningen av de åtgärder som fastställs i artikel 50 i förordning (EEG) nr 2848/98, skall den beräkning som nämns i tredje stycket anpassas på följande sätt:

För jordbrukare som har fått arealstöd för humle eller stöd för tillfällig träda skall medlemsstaterna beräkna de belopp som skall ingå i referensbeloppen genom att antalet hektar, avrundat till två decimaler, för vilket ett stöd beviljats för respektive år under referensperioden, multipliceras med ett belopp på 480 euro per hektar.

2. När summan av de belopp som fastställts enligt punkt 1 i en medlemsstat överstiger taket uttryckt i tusental EUR enligt tabell 1 nedan, skall beloppet per jordbrukare minskas proportionellt.

▼M13

Tabell 1

Tak för de belopp som skall ingå i jordbrukarnas referensbelopp

(tusen EUR)
Medlemsstat	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2019 och följande år
Belgien	47 429	60 968	74 508	81 752	81 752	81 752	81 752	81 752	81 752	81 752	81 752
Tjeckien	27 851	34 319	40 786	44 245	176	220	264	308	352	396	440
Danmark	19 314	25 296	31 278	34 478	44 245	44 245	44 245	44 245	44 245	44 245	44 245
Tyskland	154 974	203 607	252 240	278 254	278 254	278 254	278 254	278 254	278 254	278 254	278 254
Grekland	17 941	22 455	26 969	29 384	29 384	29 384	29 384	29 384	29 384	29 384	29 384
Spanien	60 272	74 447	88 621	96 203	96 203	96 203	96 203	96 203	96 203	96 203	96 203
Frankrike	152 441	199 709	246 976	272 259	272 259	272 259	272 259	272 259	272 259	272 259	272 259
Irland	11 259	14 092	16 925	18 441	18 441	18 441	18 441	18 441	18 441	18 441	18 441
Italien	79 862	102 006	124 149	135 994	135 994	135 994	135 994	135 994	135 994	135 994	135 994
Lettland	4 219	5 164	6 110	6 616	6 616	6 616	6 616	6 616	6 616	6 616	6 616
Litauen	6 547	8 012	9 476	10 260	10 260	10 260	10 260	10 260	10 260	10 260	10 260
Ungern	26 105	31 986	37 865	41 010	41 010	41 010	41 010	41 010	41 010	41 010	41 010
Nederländerna	41 743	54 272	66 803	73 504	73 504	73 504	73 504	73 504	73 504	73 504	73 504
Österrike	18 971	24 487	30 004	32 955	32 955	32 955	32 955	32 955	32 955	32 955	32 955
Polen	99 135	122 906	146 677	159 392	159 392	159 392	159 392	159 392	159 392	159 392	159 392
Portugal	3 940	4 931	5 922	6 452	6 452	6 452	6 452	6 452	6 452	6 452	6 452
Rumänien	—	1 930	2 781	3 536	4 041	5 051	6 062	7 072	8 082	9 093	10 103
Slovenien	2 284	2 858	3 433	3 740	3 740	3 740	3 740	3 740	3 740	3 740	3 740
Slovakien	11 813	14 762	17 712	19 289	19 289	19 289	19 289	19 289	19 289	19 289	19 289
Finland	8 255	10 332	12 409	13 520	13 520	13 520	13 520	13 520	13 520	13 520	13 520
Sverige	20 809	26 045	31 281	34 082	34 082	34 082	34 082	34 082	34 082	34 082	34 082
Förenade kungariket	64 340	80 528	96 717	105 376	105 376	105 376	105 376	105 376	105 376	105 376	105 376

▼M9

Medlemsstaterna skall fastställa det belopp som skall inkluderas i referensbeloppet för varje jordbrukare på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex.

Medlemsstaterna skall beräkna de tillämpliga hektar som avses i artikel 43.2 i denna förordning på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. de arealer som avses i punkt b.

Medlemsstaterna ska fastställa det belopp som ska inkluderas i referensbeloppet för varje jordbrukare på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex.

under en representativ period som kan variera mellan produkterna, under ett eller flera regleringsår med början från och med det regleringsår som slutade 2001 och, för medlemsstater som har anslutit sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004 eller senare, från och med det regleringsår som slutade 2004, fram till och med det regleringsår som slutar 2007.

Medlemsstaterna ska beräkna de tillämpliga hektar som avses i artikel 43.2 på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. de arealer som avses i andra strecksatsen i första stycket.

Tillämpningen av kriterierna i denna punkt kan variera mellan olika frukt- och grönsaksprodukter, typer av matpotatis och plantskolor om det är objektivt berättigat. Medlemsstaterna får på samma grundval besluta att inte fastställa de belopp som ska inkluderas i referensbeloppet och de tillämpliga hektaren enligt denna punkt före utgången av en treårig övergångsperiod som löper ut den 31 december 2010.

I denna förordning avses med frukt och grönsaker de produkter som förtecknas i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96 och artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96 och med matpotatis annan potatis med KN-nummer 0701 än sådan som är avsedd för framställning av potatisstärkelse, för vilken stöd ska beviljas enligt artikel 93.

Jordbrukare som deltar i det röjningssystem som avses i avdelning V kapitel III i förordning (EG) nr 479 ska året efter röjningen tilldelas ett antal stödrättigheter lika med antalet hektar för vilka de har erhållit röjningsbidrag.

Värdet per stödrättighet ska vara lika med det genomsnittliga regionala värdet av stödrättigheterna i den berörda regionen. Värdet per stödrättighet får dock inte i något fall överskrida 350 EUR per hektar.

Om en medlemsstat väljer att ge stöd enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 479 ska den fastställa varje jordbrukares referensbelopp samt tillämpligt antal hektar enligt artikel 43.2 i den här förordningen

(tusentals EUR)
Kalenderår	Bulgarien	Tjeckien	Estland	Cypern	Lettland	Litauen	Ungern	Malta	Rumänien	Polen	Slovenien	Slovakien
2005		228 800	23 400	8 900	33 900	92 000	350 800	670		724 600	35 800	97 700
2006		294 551	27 300	12 500	43 819	113 847	446 305	830		980 835	44 184	127 213
2007	200 384	377 919	40 400	17 660	60 764	154 912	540 286	1 668	441 930	1 263 706	59 026	161 362
2008	246 766	470 463	50 500	27 167	75 610	193 076	677 521	3 017	532 444	1 579 292	73 618	201 937
2009	287 399	559 622	60 500	31 670	90 016	230 560	807 366	3 434	623 399	1 877 107	87 942	240 014
2010	327 621	645 222	70 600	36 173	103 916	267 260	933 966	3 851	712 204	2 162 207	101 959	276 514
2011	407 865	730 922	80 700	40 676	117 816	303 960	1 060 666	4 268	889 814	2 447 207	115 976	313 114
2012	488 209	816 522	90 800	45 179	131 716	340 660	1 187 266	4 685	1 067 425	2 732 307	129 993	349 614
2013	568 553	902 222	100 900	49 682	145 616	377 360	1 313 966	5 102	1 245 035	3 017 407	144 110	386 214
2014	648 897	902 222	100 900	49 682	145 616	377 360	1 313 966	5 102	1 422 645	3 017 407	144 110	386 214
2015	729 241	902 222	100 900	49 682	145 616	377 360	1 313 966	5 102	1 600 256	3 017 407	144 110	386 214
2016 och följande år	809 585	902 222	100 900	49 682	145 616	377 360	1 313 966	5 102	1 777 866	3 017 407	144 110	386 214

1. Gebiete der Bezirksbauernkammern (Områden under jordbrukarnas distriktsnämnder)

(euro/100 kg)
KN-nummer	Varuslag	Stödbelopp
1. Ceres
1001 90 10	Triticum spelta L.	14,37
1006 10 10	Oryza sativa L. (1)
	— långkorniga sorter där kornens längd överstiger 6,0 millimeter och med ett längd/bredd-förhållande på 3 eller mer	17,27
	— andra sorter där kornens längd överstiger eller inte överstiger 6,0 millimeter och med ett längd/bredd-förhållande på mindre än 3	14,85
2. Oleagineae
ex120400 10	Linum usitatissimum L. (spånadslin)	28,38
ex120400 10	Linum usitatissimum L. (linfrö)	22,46
ex120799 10	Cannabis sativa L. (2) (sorter med ett tetrahydrokannabinolinnehåll som inte överstiger 0,2 %)	20,53
3. Gramineae
ex120929 10	Agrostis canina L.	75,95
ex120929 10	Agrostis gigantea Roth.	75,95
ex120929 10	Agrostis stolonifera L.	75,95
ex120929 10	Agrostis capillaris L.	75,95
ex120929 80	Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. och K.B. Prest.	67,14
ex120929 10	Dactylis glomerata L.	52,77
ex120923 80	Festuca arundinacea Schreb.	58,93
ex120923 80	Festuca ovina L.	43,59
1209 23 11	Festuca pratensis Huds.	43,59
1209 23 15	Festuca rubra L.	36,83
ex120929 80	Festulolium	32,36
1209 25 10	Lolium multiflorum Lam.	21,13
1209 25 90	Lolium perenne L.	30,99
ex120929 80	Lolium x boucheanum Kunth	21,13
ex120929 80	Phleum Bertolinii (DC)	50,96
1209 26 00	Phleum pratense L.	83,56
ex120929 80	Poa nemoralis L.	38,88
1209 24 00	Poa pratensis L.	38,52
ex120929 10	Poa palustris och Poa trivialis L.	38,88
4. Leguminosae
ex120929 80	Hedysarum coronarium L.	36,47
ex120929 80	Medicago lupulina L.	31,88
ex120921 00	Medicago sativa L. (ekotyper)	22,10
ex120921 00	Medicago sativa L. (sorter)	36,59
ex120929 80	Onobrichis viciifolia Scop.	20,04
ex071310 10	Pisum sativum L. (partim) (äter)	0
ex120922 80	Trifolium alexandrinum L.	45,76
ex120922 80	Trifolium hybridum L.	45,89
ex120922 80	Trifolium incarnatum L.	45,76
1209 22 10	Trifolium pratense L.	53,49
ex120922 80	Trifolium repens L.	75,11
ex120922 80	Trifolium repens L. var. giganteum	70,76
ex120922 80	Trifolium resupinatum L.	45,76
ex071350 10	Vicia faba L. (partim) (åkerbönor)	0
ex120929 10	Vicia sativa L.	30,67
ex120929 10	Vicia villosa Roth.	24,03
(1) Mätningen av riskornen görs på helt slipat ris enligt följande metod: i) gör ett urval som är representativt för varupartiet, ii) sålla urvalet så att endast hela riskorn blir kvar, inklusive omogna riskorn, iii) gör två mätningar med 100 riskorn i varje mätning och beräkna medeltalet, iv) uttryck resultatet i millimeter, med en decimals noggrannhet. (2) Tetrahydrokannabinol-innehållet (THC-innehållet) för en sort fastställs genom analys av ett urval med konstant vikt. THC-vikten i förhållande till urvalets vikt får inte - när det gäller beviljande av stöd - överstiga 0,2 %. Urvalet skall bestå av den övre tredjedelen av ett representativt antal plantor som slumpmässigt väljs ut i slutet av blomningsperioden och där stjälkar och frön avlägsnats.

Regionala tak för de nya medlemsstaterna för utsäde som avses i artikel 99.3

(miljoner EUR)
Kalenderår	Bulgarien	Tjeckien	Estland	Cypern	Lettland	Litauen	Ungern	Malta	Polen	Rumänien	Slovenien	Slovakien
2005	—	0,87	0,04	0,03	0,10	0,10	0,78	0,03	0,56	—	0,08	0,04
2006	—	1,02	0,04	0,03	0,12	0,12	0,90	0,03	0,65	—	0,10	0,04
2007	0,11	1,17	0,05	0,04	0,14	0,14	1,03	0,04	0,74	0,19	0,11	0,05
2008	0,13	1,46	0,06	0,05	0,17	0,17	1,29	0,05	0,93	0,23	0,14	0,06
2009	0,15	1,75	0,07	0,06	0,21	0,21	1,55	0,06	1,11	0,26	0,17	0,07
2010	0,17	2,04	0,08	0,07	0,24	0,24	1,81	0,07	1,30	0,30	0,19	0,08
2011	0,22	2,33	0,10	0,08	0,28	0,28	2,07	0,08	1,48	0,38	0,22	0,09
2012	0,26	2,62	0,11	0,09	0,31	0,31	2,33	0,09	1,67	0,45	0,25	0,11
2013	0,30	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,53	0,28	0,12
2014	0,34	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,60	0,28	0,12
2015	0,39	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,68	0,28	0,12
2016	0,43	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,75	0,28	0,12
följande år	0,43	2,91	0,12	0,10	0,35	0,35	2,59	0,10	1,85	0,75	0,28	0,12

Nationella basarealer för jordbruksgrödor och referensavkastningar i de nya medlemsstaterna enligt artiklarna 101 och 103

Tabell 1 Cypern: Kompletterande nationellt direktstöd vid tillämpning av de normala direktstödsystemen

Höjningar	25 %	30 %	35 %	40 %	50 %	60 %	70 %	80 %	90 %
Sektor	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Jordbruksgrödor (utom durumvete)	7 913 822	7 386 234	6 858 646	6 331 058	75 881	4 220 705	3 165 529	2 110 353	1 055 176
Durumvete	2 256 331	2 059 743	1 888 505	1 743 235	1 452 696	1 162 157	871 618	581 078	290 539
Trindsäd	30 228	28 273	26 318	24 363	20 363	16 362	12 272	8 181	4 091
Mjölk och mejeriprodukter	887 535	1 759 243	2 311 366	2 133 569	1 777 974	1 422 379	1 066 784	711 190	355 595
Nötkött	3 456 709	3 226 262	2 995 814	2 765 367	2 304 473	1 843 578	1 382 684	921 789	460 895
Får och getter	8 267 087	7 715 948	7 164 809	6 613 669	5 511 391	4 409 113	3 306 835	2 204 556	1 102 278
Olivolja	5 951 250	5 554 500	5 157 750	4 761 000	3 967 500	3 174 000	2 380 500	1 587 000	793 500
Tobak	782 513	730 345	678 178	626 010	521 675	417 340	313 005	208 670	104 335
Bananer	3 290 625	3 071 250	2 851 875	2 632 500	2 193 750	1 755 000	1 316 250	877 500	0
Torkade druvor	104 393	86 562	68 732	50 901	15 241	0	0	0	0
Mandlar	49 594	30 878	12 161	0	0	0	0	0	0
Totalt	32 990 086	31 649 237	30 014 153	27 681 672	23 040 943	18 420 634	13 815 476	9 210 317	4 166 409

( 4 ) EGT L 160, 26.6.1999, s. 113. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1244/2001 (EGT L 173, 27.6.2001, s. 1).

( 6 ) EGT L 355, 5.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 495/2001 (EGT L 72, 14.3.2001, s. 6).

( 8 ) EGT L 193, 29.7.2000, s. 16. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 651/2002 (EGT L 101, 17.4.2002, s. 3).

( 9 ) EGT L 197, 30.7.1994, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 962/2002 (EGT L 149, 7.6.2002, s. 1).

( 11 ) EGT L 112, 3.5.1995, s. 2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2582/2001 (EGT L 345, 29.12.2001, s. 5).

( 12 ) EGT L 206, 16.8.1996, s. 4. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 811/2000 (EGT L 100, 20.4.2000, s. 1).

( 13 ) EGT L 160, 26.6.1999, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1038/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 16).

( 14 ) EGT L 246, 5.11.1971, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 154/2002 (EGT L 25, 29.1.2002, s. 18).

( 15 ) EGT L 184, 27.7.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 442/2002 (EGT L 68, 12.3.2002, s. 4).

( 16 ) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

( 18 ) EGT L 198, 21.7.2001, s. 45. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1922/2002 (EGT L 293, 29.10.2002, s. 11).

( 23 ) EGT P 172, 30.6. 1966, s. 3025. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1513/2001 (EGT L 201, 26.7.2001, s. 4).

( 27 ) Kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 av den 11 december 2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 (EGT L 327, 12.12.2001, s. 11). Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2550/2001 (EGT L 341, 22.12.2001, s. 105).

( 28 ) EGT L 132, 23.5.1990, s. 17. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 2529/2001 (EGT L 341, 22.12.2001, s. 3).

( 29 ) EGT L 198, 22.7.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 806/2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 1).

( 30 ) EGT L 118, 20.5.1972, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1363/95 (EGT L 132, 16.6.1995, s. 8).

( 32 ) EGT L 405, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 572/2003 (EGT L 82, 29.3.2003, s. 20).

( 35 ) Kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 av den 22 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 280, 30.10.1999, s. 43). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1035/2003 (EUT L 150, 18.6.2003, s. 24).

( 36 ) EGT L 358, 31.12.1998, s. 17. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1983/2002 (EGT L 306, 8.11.2002, s. 8).

( 37 ) EGT L 200, 8.8.1977, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.

( 43 ) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1105/2003 (EUT L 158, 27.6.2003, s, 3).

( 44 ) Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG, (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3).

( 45 ) Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10). Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

( 46 ) Rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 160, 26.6.1999, s. 1).

( 47 ) Kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 280, 30.10.1999, s. 43).

( 48 ) Rådets förordning (EEG) nr 3508/92 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen (EGT L 355, 5.12.1992, s. 1).

( 49 ) Rådets direktiv 92/102/EEG om identifikation och registrering av djur (EGT L 355, 5.12.1992, s. 32).

( 50 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).

( 55 ) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

( 58 ) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

( 61 ) EUT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

( 63 ) EGT L 405, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 572/2003 (EGT L 82, 29.3.2003, s. 20).”

( 65 ) EUT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

( 69 ) EGT L 175, 4.8.1971, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2320/2003 (EUT L 345, 31.12.2003, s. 18).

( 71 ) För Bulgarien och Rumänien bör hänvisningen till 2005 tolkas som en hänvisning till det första året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.

( 72 ) För Bulgarien och Rumänien bör hänvisningen till 2006 tolkas som en hänvisning till det andra året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.

( 73 ) För Bulgarien och Rumänien bör hänvisningen till 2007 tolkas som en hänvisning till det tredje året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.

( 81 ) EGT L 252, 25.9.1999, s. 1. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1260/2001.

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M2	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003	L 5	8	9.1.2004
►M3	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 583/2004 av den 22 mars 2004	L 91	1	30.3.2004
►M4	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 864/2004 av den 29 april 2004	L 206	20	9.6.2004
►M5	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2217/2004 av den 22 december 2004	L 375	1	23.12.2004
M6	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 118/2005 av den 26 januari 2005	L 24	15	27.1.2005
►M7	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2183/2005 av den 22 december 2005	L 347	56	30.12.2005
►M8	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006	L 42	1	14.2.2006
►M9	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 319/2006 av den 20 februari 2006	L 58	32	28.2.2006
►M10	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 953/2006 av den 19 juni 2006	L 175	1	29.6.2006
►M11	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1156/2006 av den 28 juli 2006	L 208	3	29.7.2006
►M12	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1405/2006 av den 18 september 2006	L 265	1	26.9.2006
►M13	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2011/2006 av den 19 december 2006	L 384	1	29.12.2006
►M14	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2012/2006 av den 19 december 2006	L 384	8	29.12.2006
►M15	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2013/2006 av den 19 december 2006	L 384	13	29.12.2006
►M16	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 552/2007 av den 22 maj 2007	L 131	10	23.5.2007
►M17	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1182/2007 av den 26 september 2007	L 273	1	17.10.2007
M18	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1276/2007 av den 29 oktober 2007	L 284	11	30.10.2007
►M19	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 146/2008 av den 14 februari 2008	L 46	1	21.2.2008
►M20	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 293/2008 av den 1 april 2008	L 90	5	2.4.2008
►M21	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 470/2008 av den 26 maj 2008	L 140	1	30.5.2008
►M22	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008	L 148	1	6.6.2008
►M23	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 615/2008 av den 23 juni 2008	L 168	1	28.6.2008
►M24	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 637/2008 av den 23 juni 2008	L 178	1	5.7.2008
►M25	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 674/2008 av den 16 juli 2008	L 189	5	17.7.2008
►M26	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1009/2008 av den 9 oktober 2008	L 276	1	17.10.2008

A1	Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen	L 236	33	23.9.2003
		L 093	1	..
►A2		L 157	203	21.6.2005

►C1	Rättelse, EGT L 094, 31.3.2004, s. 70 (1782/03)
►C2	Rättelse, EGT L 279, 11.10.2006, s. 30 (1782/03)
C3	Rättelse, EGT L 307, 18.11.2008, s. 22 (1182/07)

	Regleringsåret 2004/2005 och vid tillämpning av artikel 71 (EUR/ha)	Regleringsåret 2005/2006 och framåt (EUR/ha)
Bulgarien	—	345,225
Grekland	1 323,96	561,00
Spanien	1 123,95	476,25
Frankrike:
— Moderlandets territorium	971,73	411,75
— Franska Guyana	1 329,27	563,25
Italien	1 069,08	453,00
Ungern	548,70	232,50
Portugal	1 070,85	453,75
Rumänien	—	126,075

Bulgarien	4 166 ha
Grekland	20 333 ha
Spanien	104 973 ha
Frankrike: — Moderlandets territorium	19 050 ha
— Franska Guyana	4 190 ha
Italien	219 588 ha
Ungern	3 222 ha
Portugal	24 667 ha
Rumänien	500 ha

Medlemsstat	Belopp (miljoner EUR per kalenderår)
Bulgarien	5,394
Tjeckien	0,414
Grekland	35,733
Spanien	56,233
Frankrike	8,033
Italien	183,967
Cypern	0,274
Malta	0,932
Ungern	4,512
Rumänien	1,738
Polen	6,715
Portugal	33,333
Slovakien	1,018

Bulgarien	21 800 ha
Grekland	617 000 ha
Spanien	594 000 ha
Frankrike	208 000 ha
Italien	1 646 000 ha
Cypern	6 183 ha
Ungern	2 500 ha
Österrike	7 000 ha
Portugal	118 000 ha

Nationella garantiarealer (NGA)
Belgien	100 ha
Bulgarien	11 984 ha
Tyskland	1 500 ha
Grekland	41 100 ha
Spanien	568 200 ha
Frankrike	17 300 ha
Italien	130 100 ha
Cypern	5 100 ha
Luxemburg	100 ha
Ungern	2 900 ha
Nederländerna	100 ha
Österrike	100 ha
Polen	4 200 ha
Portugal	41 300 ha
Rumänien	1 645 ha
Slovenien	300 ha
Slovakien	3 100 ha
Förenade kungariket	100 ha

	2004	2005	2006 och 2007 (1)
Belgien	12,12	24,30	36,45
Tjeckien	9,817	19,687	29,530
Danmark	16,31	32,70	49,05
Tyskland	101,99	204,53	306,79
Estland	2,286	4,584	6,876
Grekland	2,31	4,63	6,94
Spanien	20,38	40,86	61,29
Frankrike	88,70	177,89	266,84
Irland	19,20	38,50	57,76
Italien	36,34	72,89	109,33
Cypern	0,531	1,066	1,599
Lettland	2,545	5,104	7,656
Litauen	6,028	12,089	18,133
Luxemburg	0,98	1,97	2,96
Ungern	7,127	14,293	21,440
Malta	0,178	0,357	0,536
Nederländerna	40,53	81,29	121,93
Österrike	10,06	20,18	30,27
Polen	32,808	65,796	98,694
Portugal	6,85	13,74	20,62
Slovenien	2,051	4,114	6,170
Slovakien	3,709	7,438	11,157
Finland	8,81	17,66	26,49
Sverige	12,09	24,24	36,37
Förenade kungariket	53,40	107,09	160,64
(1) Och, om artikel 70 tillämpas, för de följande kalenderåren.

(hektar)
Bulgarien	21 800
Grekland	617 000
Spanien	594 000
Frankrike	208 000
Italien	1 646 000
Cypern	6 183
Ungern	2 500
Österrike	7 000
Portugal	118 000

Tyskland	10 000 ha
Spanien	4 000 ha
Frankrike	50 000 ha
Italien	4 000 ha
Ungern	4 305 ha
Slovakien	4 717 ha
Förenade kungariket	5 000 ha.

(miljoner EUR)
	2006–2009
Tyskland	21,287
Spanien	70,599
Frankrike	48,217
Italien (förutom Puglia)	189,366
Portugal	8,468

Medlemsstat	Nationell garantiareal (hektar)
Bulgarien	2 400
Ungern	1 700
Lettland	400
Litauen	600
Polen	48 000

Medlemsstat	Rättigheter (x 1 000)
Belgien	70
Bulgarien	2 058,483
Tjeckien	66,733
Danmark	104
Tyskland	2 432
Estland	48
Grekland	11 023
Spanien	19 580
Frankrike	7 842
Irland	4 956
Italien	9 575
Cypern	472,401
Lettland	18,437
Litauen	17,304
Luxemburg	4
Ungern	1 146
Malta	8,485
Nederländerna	930
Österrike	206
Polen	335,88
Portugal	2 690
Rumänien	5 880,620
Slovenien	84,909
Slovakien	305,756
Finland	80
Sverige	180
Förenade kungariket	19 492
Totalt	89 607,008

(uttryckt i tusental euro)
Belgien	64
Tjeckien	71
Danmark	79
Tyskland	1 793
Estland	51
Grekland	8 767
Spanien	18 827
Frankrike	7 083
Irland	4 875
Italien	6 920
Cypern	441
Lettland	19
Litauen	18
Luxemburg	4
Ungern	1 212
Malta	9
Nederländerna	743
Österrike	185
Polen	355
Portugal	2 275
Slovenien	86
Slovakien	323
Finland	61
Sverige	162
Förenade kungariket	20 162

Belgien	235 149
Bulgarien	90 343
Tjeckien	244 349
Danmark	277 110
Tyskland	1 782 700
Estland	18 800
Grekland	143 134
Spanien	713 999 (1)
Frankrike	1 754 732 (2)
Irland	1 077 458
Italien	598 746
Cypern	12 000
Lettland	70 200
Litauen	150 000
Luxemburg	18 962
Ungern	94 620
Malta	3 201
Nederländerna	157 932
Österrike	373 400
Polen	926 000
Portugal	175 075 (3)
Rumänien	452 000
Slovenien	92 276
Slovakien	78 348
Finland	250 000
Sverige	250 000
Förenade kungariket	1 419 811 (4)
(1) Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1454/2001. (2) Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1452/2001. (3) Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1453/2001. (4) Detta tak skall tillfälligt ökas med 100 000 djur till 1 519 811 till dess att levande djur som är yngre än sex månader får exporteras.

Belgien	394 253
Bulgarien	16 019
Tjeckien	90 300
Danmark	112 932
Tyskland	639 535
Estland	13 416
Grekland	138 005
Spanien (1)	1 441 539
Frankrike (2)	3 779 866
Irland	1 102 620
Italien	621 611
Cypern	500
Lettland	19 368
Litauen	47 232
Luxemburg	18 537
Ungern	117 000
Malta	454
Nederländerna	63 236
Österrike	375 000
Polen	325 581
Portugal (3)	416 539
Rumänien	150 000
Slovenien	86 384
Slovakien	28 080
Finland	55 000
Sverige	155 000
Förenade kungariket	1 699 511
(1) Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1454/2001. (2) Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1452/2001. (3) Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1453/2001.

	Tjurar, stutar, kor och kvigor	Kalvar som är äldre än 1 månad och yngre än 8 månader och som har en slaktvikt på upp till 185 kg
Bulgarien	22 191	101 542
Tjeckien	483 382	27 380
Estland	107 813	30 000
Cypern	21 000	—
Lettland	124 320	53 280
Litauen	367 484	244 200
Ungern	141 559	94 439
Malta	6 002	17
Polen	1 815 430	839 518
Rumänien	1 148 000	85 000
Slovenien	161 137	35 852
Slovakien	204 062	62 841

Handjur av nötkreatur och kvigor äldre än 24 månader, am- och dikor, mjölkkor	1,0 DE
Handjur av nötkreatur och kvigor mellan 6-24 månader	0,6 DE
Får	0,15 DE
Getter	0,15 DE

(uttryckt i miljoner euro)
Belgien	39,4
Tjeckien	8,776017
Danmark	11,8
Tyskland	88,4
Estland	1,13451
Grekland	3,8
Spanien	33,1
Frankrike	93,4
Irland	31,4
Italien	65,6
Cypern	0,308945
Lettland	1,33068
Litauen	4,942267
Luxemburg	3,4
Ungern	2,936076
Malta	0,0637
Nederländerna	25,3
Österrike	12,0
Polen	27,3
Portugal	6,2
Slovenien	2,964780
Slovakien	4,500535
Finland	6,2
Sverige	9,2
Förenade kungariket	63,8

1.	Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 25.4.1979, s. 1)	Artiklarna 3, 4.1, 4.2, 4.4, 5, 7 och 8
2.	Rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (EGT L 20, 26.1.1980, s. 43)	Artiklarna 4 och 5
3.	Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181, 4.7.1986, s. 6)	Artikel 3
4.	Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1)	Artiklarna 4 och 5
5.	Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7)	Artiklarna 6, 13, 15 och 22b

6.	Rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur (EGT L 355, 5.12.1992, s. 32)	Artiklarna 3, 4 och 5
7.	Kommissionens förordning (EG) nr 2629/97 av den 29 december 1997 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 820/97 avseende öronmärken, register på anläggningarna samt pass, inom ramen för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur (EGT L 354, 30.12.1997, s. 19)	Artiklarna 6 och 8
8.	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1)	Artiklarna 4 och 7
▼M2
8a.	Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EG och 64/432/EEG (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8)	Artiklarna 3, 4 och 5
▼B

9.	Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1)	Artikel 3
10.	Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3)	Artiklarna 3, 4, 5 och 7
11.	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1)	►C2 Artiklarna 14, 15, 17.1, 18, 19 och 20 ◄
12.	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1)	Artiklarna 7, 11, 12, 13 och 15

13.	Rådets direktiv 85/511/EEG av den 18 november 1985 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka (EGT L 315, 26.11.1985, s. 11)	Artikel 3
14.	Rådets direktiv 92/119/EEG av den 17 december 1992 om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka (EGT L 62, 15.3.1993, s. 69)	Artikel 3
15.	Rådets direktiv 2000/75/EG av den 20 november 2000 om fastställande av särskilda bestämmelser om åtgärder för bekämpning och utrotning av bluetongue (EGT L 327, 22.12.2000, s. 74)	Artikel 3

16.	Rådets direktiv 91/629/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EGT L 340, 11.12.1991, s. 28)	Artiklarna 3 och 4
17.	Rådets direktiv 91/630/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EGT L 340, 11.12.1991, s. 33)	Artiklarna 3 och 4.1
18.	Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23)	Artikel 4

Medlemsstat	Tak för foder som bearbetats till de produkter som avses i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 603/95 (dehydratiserat foder)	Tak för foder som bearbetats till de produkter som avses i artikel 3.3 i förordning (EG) nr 603/95 (soltorkat foder)	Totalttak
Belgiens och Luxemburgs ekonomiska union (BLEU)	0,049		0,049
Danmark	5,424		5,424
Tyskland	11,888		11,888
Grekland	1,101		1,101
Spanien	42,124	1,951	44,075
Frankrike	41,155	0,069	41,224
Irland	0,166		0,166
Italien	17,999	1,586	19,585
Nederländerna	6,804		6,804
Österrike	0,070		0,070
Portugal	0,102	0,020	0,122
Finland	0,019		0,019
Sverige	0,232		0,232
Förenade kungariket	1,950		1,950

(1 000 EUR)
Medlemsstat	Ytterligare årliga belopp
Spanien	10 123
Irland	1 747
Portugal	611
Finland	1 281
Förenade kungariket	9 985

KN-nummer	Varuslag
I. Spannmål
1001 10 00	Durumvete
1001 90	Vete och blandsäd av vete och råg utom durumvete
1002 00 00	Råg
1003 00	Korn
1004 00 00	Havre
1005	Majs
1007 00	Sorghum
1008	Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål
0709 90 60	Sockermajs
II. Oljeväxtfrön
1201 00	Sojabönor
ex12 05 00	Rapsfrön
ex120600 10	Solrosfrön
III. Proteingrödor
0713 10	Ärter
0713 50	Åkerbönor
ex120929 50	Sötlupiner
IV. Lin
ex12 04 00	Linfrö (Linum usitatissimum L.)
ex530110 00	Lin, oberett eller rötat, avsett som spånadslin (Linum usitatissimum L.)
V. Hampa
ex530210 00	Mjukhampa, oberedd eller beredd, avsedd som spånadshampa (Cannabis sativa L.)

	Basareal (ha)	Referens-avkastning (ton/ha)
Bulgarien	2 625 258	2,90
Tjeckien	2 253 598	4,20
Estland	362 827	2,40
Cypern	79 004	2,30
Lettland	443 580	2,50
Litauen	1 146 633	2,70
Ungern	3 487 792	4,73
Malta	4 565	2,02
Polen	9 454 671	3,00
Rumänien	7 012 666	2,65
Slovenien	125 171	5,27
Slovakien	1 003 453	4,06

Systemet för enhetlig arealersättning
Sektor	2004	2005	2006	2007	2008	►M19 2009 ◄	►M19 2010 ◄
Jordbruksgrödor (utom durumvete)	6 182 503	3 997 873	2 687 095	1 303 496	0	►M19 0 ◄	►M19 0 ◄
Durumvete	2 654 980	2 469 490	2 358 196	2 240 719	2 018 131	►M19 1 795 543 ◄	►M19 1 572 955 ◄
Trindsäd	27 346	20 566	16 498	12 204	4 068	►M19 0 ◄	►M19 0 ◄
Mjölk- och mejeriprodukter	1 153 380	2 323 212	3 501 948	3 492 448	3 474 448	►M19 3 456 448 ◄	►M19 3 438 488 ◄
Nötkött	4 608 945	4 608 945	4 608 945	4 608 945	4 608 945	►M19 4 608 945 ◄	►M19 4 608 945 ◄
Får och getter	10 932 782	10 887 782	10 860 782	10 832 282	10 778 282	►M19 10 724 282 ◄	►M19 10 670 282 ◄
Olivolja	7 215 000	6 855 000	6 639 000	6 411 000	5 979 000	►M19 5 547 000 ◄	►M19 5 115 000 ◄
Torkade druvor	182 325	176 715	173 349	169 796	163 064	►M19 156 332 ◄	►M19 149 600 ◄
Bananer	4 368 300	4 358 700	4 352 940	4 346 860	4 335 340	►M19 4 323 820 ◄	►M19 4 312 300 ◄
Tobak	1 049 000	1 046 750	1 045 400	1 043 975	1 041 275	►M19 1 038 575 ◄	►M19 1 035 875 ◄
Totalt	38 374 562	36 745 034	36 244 154	34 461 726	32 402 554	►M19 31 650 945 ◄	►M19 30 903 405 ◄

Statligt stöd
Sektor	2004	2005	2006	2007	2008
Lin	654 000	523 200	392 400	261 600	130 800
Grisköttssektorn	204 000	163 200	122 400	81 600	40 800
Får och getter	107 000	85 600	64 200	42 800	21 400
Utsäde	109 387	87 510	66 110	44 710	23 310
Totalt	1 074 387	859 510	645 110	430 710	216 310