Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 26 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ), och

av följande skäl:

(1)	Gemenskapen bygger på en tullunion, vilket förutsätter en konsekvent tillämpning av Gemensamma tulltaxan på import av produkter från tredje länder till alla medlemsstater om inte annat föreskrivs i särskilda gemenskapsbestämmelser.

(2)

Det ligger i hela gemenskapens intresse att medlemsstaterna kan förse sina militära styrkor med vapen och militär utrustning som är så tekniskt avancerade och lämpliga som möjligt. Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen globalt sett inom denna industrisektor är det vanligt att de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för det nationella försvaret skaffar vapen och militär materiel från producenter eller andra leverantörer i tredje land. Eftersom det är ett säkerhetsintresse för medlemsstaterna är det förenligt med gemenskapens intresse att vissa av dessa vapen och denna utrustning får importeras tullfritt.

(3)

För att garantera en konsekvent tillämpning av denna tullbefrielse är det lämpligt att införa en gemensam förteckning över vapen och militär utrustning som uppfyller kraven för tullbefrielse. Med tanke på produkternas speciella karaktär är det också lämpligt att delar, komponenter eller underenheter som skall ingå eller monteras ihop med varor ur förteckningen eller som är avsedda för reparation, renovering eller underhåll av sådana varor samt varor som skall användas för utbildning eller testning av varor ur förteckningen får importeras tullfritt. För import av militär utrustning som inte omfattas av denna förordning gäller respektive tullsatser i Gemensamma tulltaxan.

(4)

Eftersom medlemsstaternas behöriga myndigheter har olika organisationsstrukturer är det endast för tulländamål som det krävs en definition av användningen för särskilda ändamål av det importerade materialet i enlighet med föreskrifterna i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen ( 2 ) och dess tillämpningsförordningar (nedan kallad ”tullkodexen”). För att begränsa den administrativa bördan för de behöriga myndigheterna kan det lämpligen fastställas en tidsgräns för tullövervakningen av användningen för särskilda ändamål.

(5)

►C1

För att beakta skyddet av medlemsstaternas sekretess relaterad till uppgifter inom militär verksamhet är det nödvändigt ◄ att fastställa särskilda administrativa förfaranden för att tullbefrielse skall kunna beviljas. En deklaration från den behöriga myndigheten i den medlemsstat för vars styrkor vapnen eller den militära utrustningen är avsedd vilken också skulle kunna användas som en sådan tulldeklaration som krävs enligt tullkodexen, skulle utgöra en betryggande garanti för att dessa villkor uppfylls. Deklarationen bör ges i form av ett intyg. Det är lämpligt att specificera den form som sådana intyg måste ha och att även tillåta att databehandlingsteknik tillämpas för deklarationen.

(6)	Det är nödvändigt att fastställa regler för medlemsstaterna så att de tillhandahåller information om kvantitet och värde samt antal intyg som utfärdas såväl som om förfarandena för tillämpning av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

I denna förordning fastställs villkoren för autonomt upphävande av importtullar på vissa vapen och militär utrustning som importeras från tredje land av ►C1 de myndigheter som ansvarar för det militära försvaret i medlemsstaterna ◄ , eller för dessa myndigheters räkning.

1. Tullar enligt Gemensamma tulltaxan som är tillämpliga på import av varorna i bilaga I ►C1 skall helt upphävas när varorna används av medlemsstaternas militära styrkor, eller på dessas vägnar, enskilt ◄ eller i samarbete med andra stater, för att försvara medlemsstatens territoriella integritet eller vid deltagande i internationella fredsbevarande insatser eller stödinsatser eller för andra militära ändamål såsom skydd för medborgare i Europeiska unionen i samband med social eller militär oro.

3. För de importerade varorna enligt definitionen i bilaga I och ►C1 i punkt 2 i denna artikel gäller de villkor ◄ för användning för särskilda ändamål som fastställs i artiklarna 21 och 82 i förordning (EEG) nr 2913/92 och dess genomförandelagstiftning. Tullövervakningen av användningen för särskilda ändamål skall avslutas tre år efter tidpunkten för övergång till fri omsättning.

4. Användningen av de varor som förtecknas i bilaga I för utbildningsändamål eller tillfällig användning av dessa varor inom gemenskapens tullområde av militära styrkor eller andra styrkor ►C1 för civila ändamål beroende på oförutsedda katastrofer eller naturkatastrofer skall inte utgöra ◄ en överträdelse av den användning för särskilda ändamål som bestäms i punkt 1.

1. En begäran om övergång till fri omsättning som gäller varor för vilka tullbefrielse har gjorts gällande enligt bestämmelserna i artikel 2 skall åtföljas av intyg utfärdat av den behöriga myndigheten i den medlemsstat för vars militära styrkor varorna är avsedda. Det intyg som återges i bilaga III skall överlämnas till tullmyndigheterna i den importerande medlemsstaten tillsammans med de varor som det avser. Det kan ersätta den tulldeklaration som krävs enligt artiklarna 59–76 i förordning (EEG) nr 2913/92.

2. Trots bestämmelserna i punkt 1 ►C1 får intyget och de importerade varorna, av sekretesskäl relaterade till uppgifter inom militär verksamhet, överlämnas ◄ till andra myndigheter som utsetts för detta ändamål av den importerande medlemsstaten. I sådana fall skall den behöriga myndigheten som utfärdar intyget före den 31 januari och den 31 juli varje år överlämna en sammanfattande rapport om sådan import till tullmyndigheterna i sin medlemsstat. Rapporten skall avse sexmånadersperioden omedelbart före den månad då rapporten skall överlämnas. Den skall innehålla uppgift om antalet intyg och datum för utfärdande av dessa, datum för importen och det sammanlagda värdet och bruttovikten för de varor som importerats med intygen.

3. För utfärdande och uppvisande av intyget för tullmyndigheterna eller andra myndigheter som ansvarar för tullklarering kan databehandlingsteknik användas i enlighet med artikel 292.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 ( 3 ).

4. Denna artikel gäller i tillämpliga delar för importerade varor ur förteckningen i bilaga II.

Utom i fall som hänför sig till artikel 2.4 skall varje annan användning av varor ur förteckningen i bilaga I och artikel 2.2 än den användning som specificeras i artikel 2.1 under tiden för tullövervakning anmälas av den behöriga myndighet som utfärdar intyget eller använder varorna till tullmyndigheterna i den egna medlemsstaten i enlighet med artiklarna 21 och 87 i förordning (EEG) nr 2913/92.

1. Varje medlemsstat skall meddela kommissionen namnen på de myndigheter som har behörighet att utfärda det intyg som avses i artikel 3.1 tillsammans med ett prov på den stämpel som används av myndigheten i fråga. ►C1 Varje medlemsstat skall också till kommissionen översända namnet på den myndighet ◄ som kan frigöra de importerade varorna i de fall som avses i artikel 3.2. Kommissionen skall översända dessa uppgifter till tullmyndigheterna i de övriga medlemsstaterna.

2. När varorna har övergått till fri omsättning i en annan medlemsstat än den där intyget utfärdades ►C1 skall en kopia av intyget översändas av ◄ tullmyndigheterna i den importerande medlemsstaten till tullmyndigheterna i den medlemsstat vars behöriga myndighet utfärdade intyget.

När varorna har frigjorts av andra myndigheter i enlighet med artikel 3.2 i en annan medlemsstat än den där intyget utfärdades ►C1 skall en kopia av intyget översändas direkt av ◄ dessa myndigheter till den myndighet som utfärdar intyget.

3. Den myndighet i varje medlemsstat som är bemyndigad att utfärda det intyg som avses i artikel 3.1 skall bevara en kopia av ►C1 de intyg som utfärdats och den skriftliga bevisning som är nödvändig för att kunna visa en korrekt tillämpning av tullbefrielsen ◄ under en treårsperiod efter den dag då tullövervakningen av varorna löpte ut.

Kommissionen skall informera medlemsstaterna om varje framställning som gjorts av en medlemsstat i syfte att lägga fram ett förslag till ändring av förteckningarna i bilagorna I och II.

1. Varje medlemsstat skall underrätta kommissionen om den administrativa tillämpningen av denna förordning inom sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft.

2. De skall också senast tre månader efter slutet av varje kalenderår till kommissionen överlämna information om det totala antalet intyg som utfärdats tillsammans med det sammanlagda värdet och bruttovikten för de varor som importerats enligt bestämmelserna i denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

FÖRTECKNING ÖVER VAPEN OCH MILITÄR UTRUSTNING DÄR IMPORTAVGIFTER HAR UPPHÄVTS ( 4 )

FÖRTECKNING ÖVER VAPEN OCH MILITÄR UTRUSTNING MED KONVENTIONELL SATS AV TULLFRIHET DÄR IMPORTFÖRFARANDENA I ARTIKEL 3 KAN TILLÄMPAS ( 5 )

( 2 ) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2700/2000 (EGT L 311, 12.12.2000, s. 17).

( 3 ) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 993/2001 (EGT L 141, 28.5.2001, s. 1).

( 4 ) KN-nummer tillämpliga den 1 januari 2003, antagna genom kommissionens förordning (EG) nr 1832/2002 av den 1 augusti 2002 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 290, 28.10.2002, s. 1).

( 5 ) KN-nummer tillämpliga den 1 januari 2003, antagna genom kommissionens förordning (EG) nr 1832/2002 av den 1 augusti 2002 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 290, 28.10.2002, s. 1).