Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål ( 1 ), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1253/1999 ( 2 ), särskilt artiklarna 9.2, 12.4 och 13.11 samt artikel 23 i denna, samt motsvarande bestämmelser i de andra förordningar som rör upprättandet av en gemensam organisation av marknaden för jordbruksprodukter, och

av följande skäl:

(1)

I Kommissionens förordning (EEG) nr 3719/88 ( 3 ), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1127/1999 ( 4 ), som ersatte förordning (EEG) nr 3183/80 ( 5 ), som i sin tur ersatte förordning (EEG) nr 193/75 ( 6 ), som i sin tur ersatte förordning (EEG) nr 1373/70 ( 7 ), fastställs gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter. Bestämmelserna i förordning (EEG) nr 3719/88 har ändrats ett flertal gånger, och ibland på ett genomgripande sätt. Det bör därför av tydlighetsskäl och för att underlätta en effektiv förvaltning göras en omarbetning av de regler som gäller på området och samtidigt sådana justeringar som erfarenhetsmässigt har visat sig önskvärda.

(2)

I de gemenskapsförordningar genom vilka import- och exportlicenser infördes föreskrivs att en sådan licens skall visas upp vid all import till gemenskapen och vid all export därifrån av jordbruksprodukter. Följaktligen bör licensernas tillämpningsområde preciseras och bör det uttryckligen klargöras att licens inte behövs för verksamhet som inte i egentlig mening innebär export eller import.

(3)

Om produkterna omfattas av bestämmelserna för aktiv förädling, får de behöriga myndigheterna i vissa fall tillåta att produkterna övergår till fri omsättning, antingen i oförändrat tillstånd eller efter bearbetning. För att säkerställa att marknaden förvaltas på ett riktigt sätt bör i ett sådant fall en importlicens krävas för produkter som faktiskt övergår till fri omsättning. När sådana produkter har framställts delvis av basprodukter från tredje land, delvis av basprodukter som har köpts inom gemenskapen, berörs emellertid bara de basprodukter som har importerats från tredje land eller som har framställts genom bearbetning av basprodukter från tredje land.

(4)

Syftet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser är att organisationen av marknaden skall förvaltas på ett tillfredsställande sätt. Vissa transaktioner rör små kvantiteter och för att förenkla det administrativa förfarandet vore det önskvärt att i sådana fall tillåta undantag från kravet på uppvisande av import- och exportlicens eller förutfastställelselicens.

(5)

Det krävs inte någon exportlicens för leverans av proviant till fartyg och luftfartyg inom gemenskapen. Detta bör på samma grunder även gälla för leveranser till plattformar och örlogsfartyg, samt leveranser av proviant till tredje land. Av samma skäl vore det önskvärt att tillåta undantag från kravet på att uppvisa licens när det gäller sådana transaktioner som avses i rådets förordning (EEG) nr 918/83 ( 8 ) om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse, senast ändrad genom förordning (EG) nr 355/94 ( 9 ).

(6)	Med hänsyn till praxis i internationell handel med de berörda produkterna eller varorna bör en viss tolerans tillåtas i fråga om kvantiteten importerade eller exporterade produkter jämfört med en kvantitet som anges i licensen.

(7)	För att samtidigt kunna utföra flera transaktioner som grundar sig på en och samma licens, bör det vara möjligt att utfärda dellicenser som har samma giltighet som originalhandlingen.

(8)

I gemenskapslagstiftningen för de olika sektorer som omfattas av den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna föreskrivs att import- och exportlicenser och förutfastställelselicenser skall gälla för import och export inom gemenskapen. En sådan regel kräver dels att gemensamma bestämmelser antas som fastställer villkoren för utfärdande och användande av sådana licenser, dels att gemensamma blanketter och metoder för administrativt samarbete mellan medlemsstater införs.

(9)	Användning av datoriserade förfaranden på den administrativa verksamhetens olika områden kommer successivt att ersätta manuell datainsamling. Datoriserade och elektroniska förfaranden bör därför också kunna användas vid utfärdandet och användningen av licenser.

(10)

I de gemenskapsförordningar genom vilka dessa licenser infördes föreskrivs att de får utfärdas under förutsättning att en säkerhet ställs som garanterar att import- eller exportåtagandet kommer att fullföljas under den period då licensen är giltig. Det är därför nödvändigt att tydligt ange när åtagandet skall anses vara slutfört.

(11)

Förutfastställelse av bidrag i den licens som skall användas avgörs av produktens klassificering enligt tulltaxan. När det gäller vissa blandningar avgörs bidragssatsen inte av produktens klassificering enligt tulltaxan utan av specialregler. Det bör därför fastställas att den förutbestämda satsen inte skall gälla importerade eller exporterade blandningar, om den del som beräkningen av bidraget för blandningen baseras på inte motsvarar blandningens klassificering enligt tulltaxan.

(12)

Importlicens används ibland för att förvalta kvantitativa importsystem. Detta är möjligt endast när det inom en relativt kort tidsperiod går att få kännedom om import som genomförts enligt de utfärdade licenserna. Kravet på att styrka att licensen används är då inte bara en fråga om en god förvaltning utan blir även en viktig del i förvaltningen av de kvantitativa systemen. Bestyrkande sker genom att exemplar 1 av licensen och i tillämpliga fall utdrag ur den visas upp. Detta bestyrkande kan tillhandahållas inom en förhållandevis kort tidsperiod. Därför bör en tidsgräns fastställas för de fall som det hänvisas till i den gemenskapslagstiftning angående licenser som används för att förvalta kvantitativa system.

(13)	I vissa fall kan den summa som skall betalas som säkerhet för en licens vara mycket liten. För att underlätta förvaltningen bör ingen säkerhet utkrävas i dessa fall.

(14)

Eftersom den person som använder licensen i praktiken kan vara en annan än licensinnehavaren eller den som licensen överlåtits till bör det för rättsäkerhetens och förvaltningseffektivitetens skull närmare anges vilka personer som har rätt att använda licensen. Det bör därför fastställas vilken förbindelse som krävs mellan licensinnehavaren och den person som avger tulldeklarationen.

(15)	En import- eller exportlicens ger rätt att importera eller exportera. Den måste följaktligen visas upp när import- eller exportdeklarationen godtas.

(16)

När ett förenklat export- eller importförfarande används, kan det beviljas befrielse från kravet på att visa upp licens för tullmyndigheten eller får licensen visas upp i efterhand. Trots det måste importören eller exportören inneha licensen den dag som räknas som dag för godtagande av import- eller exportdeklarationen.

(17)

I förenklingssyfte kan de nuvarande reglerna göras mer flexibla och medlemsstaterna ges tillåtelse att införa ett förenklat förfarande för den administrativa handläggningen av licenserna, enligt vilket licenserna bevaras av den utfärdande myndigheten eller, i förekommande fall, utbetalningsstället, om det rör sig om en exportlicens med förutfastställelse av bidraget.

(18)

Av administrativa skäl får licenser och utdrag ur dem inte ändras efter utfärdandet. I tveksamma fall i samband med fel som gjorts av den utfärdande myndigheten eller i samband med uppenbara felaktigheter, vilka rör uppgifterna i sådana dokument, bör det dock införas ett förfarande som gör det möjligt att dra in felaktiga dokument och utfärda rättade.

(19)

När en produkt omfattas av något av de förenklade förfaranden som avses i del II avdelning II kapitel 7 avsnitt 3 i kommissionens förordning (EG) nr 2454/93 ( 10 ) av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, senast ändrad genom förordning (EG) nr 1662/1999 ( 11 ), eller i avdelning X kapitel I i tillägg I till konventionen av den 20 maj 1987 om ett gemensamt transiteringsförfarande behövs inga tullformaliteter vid gränsstationen, om ett fraktuppdrag börjar inom gemenskapen och slutar utanför den. När ett av dessa förfaranden tillämpas är det önskvärt att förenkla förvaltningen genom att vidta särskilda åtgärder för att frisläppa säkerheten.

(20)

På grund av omständigheter utanför den berörda partens kontroll kan det hända att det dokument som utgör bevis för utförsel från gemenskapens tullområde inte kan visas upp fastän produkten har lämnat detta område eller har nått sin destination, som i de fall som specificeras i artikel 36 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 ( 12 ). En sådan situation kan störa handeln. Under sådana omständigheter bör andra dokument godkännas som likvärdiga.

(21)

I de gemenskapsförordningar genom vilka dessa licenser infördes föreskrivs att säkerheten skall förverkas helt eller delvis om importen eller exporten inte utförs, eller bara utförs till en del, inom licensens giltighetsperiod. De åtgärder som skall vidtas i sådana fall bör noga anges, särskilt när det gäller fall som inte slutförts på grund av force majeure. I dessa fall får import- eller exportkravet betraktas som upphävt eller också får licensens giltighetsperiod förlängas. För att förhindra möjliga störningar på marknaden bör dock en sådan förlängas. För att förhindra möjliga störningar på marknaden bör dock en sådan förlängning under alla omständigheter begränsas till maximalt sex månader, räknat från utgången av den ursprungliga giltighetstiden.

(22)	För att förenkla handläggningen bör det tillåtas att hela säkerheten frisläpps när den totala summan som förverkas är försumbar.

(23)	För att frisläppa den säkerhet som ställdes då licensen utfärdades måste den behöriga myndigheten förses med bevis på att de aktuella varorna har lämnat gemenskapens tullområde inom 60 dagar från den dag då exportdeklarationen antogs.

(24)	Ibland kan det hända att säkerheten frisläpps av olika skäl utan att skyldigheten att importera eller exportera verkligen har fullgjorts. I sådana fall bör den på felaktiga grunder frisläppta säkerheten ställas på nytt.

(25)

För att fullt ut kunna utnyttja exportmöjligheterna för jordbruksprodukter med bidrag bör det skapas ett incitament för aktörerna att snabbt återlämna licenser som de inte kommer att utnyttja till den myndighet som utfärdat dem. Det bör även skapas ett incitament för aktörerna att snabbt återlämna licenserna till den utfärdande myndigheten efter det att giltighetstiden gått ut för att outnyttjade kvantiteter snarast möjligt skall kunna användas på nytt.

(26)

I artikel 3.4 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och tidsfrister ( 13 ), fastställs att om sista dagen av en tidsfrist infaller på en helgdag, söndag eller lördag, skall tidsfristen upphöra vis utgången av påföljande arbetsdag. Detta leder i vissa fall till att tiden för användandet av en licens förlängs. En sådan bestämmelse, vars syfte är att underlätta handeln, får inte leda till att de ekonomiska villkoren för import- eller exportverksamheten förändras.

(27)

Inom vissa sektorer i den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna får exportlicenser utfärdas först efter en viss betänketid. Syftet med detta är att göra det möjligt att utvärdera marknadsläget, och att i lämpliga fall, särskilt då svårigheter uppkommit, tillfälligt upphäva ansökningar som är under beslut, vilket medför att de avslås. Det bör särskilt anges att denna möjlighet till tillfälligt upphävande även skall gälla ansökningar som görs enligt artikel 49 i denna förordning, samt att när betänketiden en gång har gått ut ansökan inte kan upphävas igen.

(28)

I artikel 844.3 i förordning (EEG) nr 2454/93 fastställs att jordbruksprodukter som exporterats med en exportlicens eller en förutfastställelselicens inte skall omfattas av bestämmelserna om returvaror, om det inte är fastställt för tillämpningen av systemet med licenser på produkter som omfattas av ovan nämnda ordning.

(29)

I artikel 896 i förordning (EEG) nr 2454/93 fastställs att varor som övergår till fri omsättning i enlighet med en importlicens med eller utan förutfastställelse skall omfattas av systemet för återbetalning av eller befrielse från importavgifter endast under förutsättning att det kan påvisas att de behöriga myndigheterna har vidtagit nödvändiga åtgärder för att upphäva verkan av att varorna övergår till fri omsättning när det gäller licensen.

(30)	I artikel 880 i förordning (EEG) nr 2454/93 fastställs vissa allmänna tillämpningsföreskrifter för artikel 896 i samma förordning, bland annat att de myndigheter som är ansvariga för utfärdandet av licenserna måste lämna ett intyg.

(31)	I denna förordning måste alla regler som är nödvändiga för att tillämpa artikel 896 i förordning (EEG) nr 2454/93 fastställas. I vissa fall är det möjligt att uppfylla kraven i förordning (EEG) nr 2454/93 utan att använda sig av det intyg som avses i artikel 880 i samma förordning.

(32)

Om en importlicens för en jordbruksprodukt även används för förvaltning av en tullkvot som omfattas av en förmånsordning, skall denna förmånsordning tilldelas importören inom ramen för licensen, som i vissa fall måste åtföljas av ett dokument från tredje land. För att undvika att kvoten överskrids skall förmånsordningen utnyttjas upp till den kvantitet för vilken licensen har utfärdats. För att förenkla importen bör man dessutom tillåta tillämpningen av den positiva avvikelse som föreskrivs i artikel 8.4 men samtidigt precisera att den del av kvantiteten som, enligt den tillåtna avvikelsen, överskrider den kvantitet som anges i licensen, inte skall omfattas av förmånsordningen utan skall importeras till full tullsats.

(33)	Det åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandena från alla berörda förvaltningskommittéer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Om inte annat följer av vissa undantag fastställda i särskilda gemenskapsregler för vissa produkter, fastställs det i den här förordningen gemensamma regler för genomförandet av det system med import- och exportlicenser och förutfastställelselicenser (nedan kallade ”licenser”) som införs eller föreskrivs genom

1. Om produkter som omfattas av aktiv förädling och som inte innehåller sådana basprodukter som avses i punkt 2 a övergår till fri omsättning, måste en importlicens uppvisas, om en sådan krävs för de produkter som faktiskt övergår till fri omsättning.

2. Om produkter som övergår till fri omsättning omfattas av någon av åtgärderna i punkt 1 och innehåller både

En importlicens skall dock inte krävas om den normalt inte krävs för den produkt som faktiskt övergår till fri omsättning.

3. Importlicenser som uppvisas när en produkt enligt punkt 1 och 2 övergår till fri omsättning får inte omfatta förutfastsällelse.

4. Vid export av en produkt som omfattas av någon av de bestämmelser som avses i punkt 1, och som innehåller en eller flera av de basprodukter som avses i punkt 2a, skall en exportlicens uppvisas för varje sådan basprodukt för vilken licens krävs.

Om inte annat följer av bestämmelserna i tredje stycket om förutfastställelse av bidrag, skall dock exportlicens inte krävas om den inte krävs för den produkt som faktiskt exporteras.

Vid export av sammansatta produkter som berättigar till ett förutfastställt bidrag för en eller flera av sina delar, skall varje sådan dels tullstatus vara det enda kriteriet som beaktas när systemet med licenser tillämpas.

1. Om den ordning som avses i artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 565/80 tillämpas, skall den exportlicens med eller utan förutfastställelse uppvisas som gäller för de bearbetade produkter som skall exporteras.

2. Om ordningen i artikel 5 i förordning (EEG) nr 565/80 tillämpas, skall den exportlicens med eller utan förutfastställelse uppvisas som gäller den produkt som omfattas av en sådan ordning.

3. Om den produkt som skall exporteras omfattas av förordning (EG) nr 1222/94 skall den licens som avses i den förordningen uppvisas i de fall som anges i punkterna 1 och 2 i denna artikel.

Trots bestämmelserna i första stycket skall licens uppvisas när importen eller exporten utförs enligt en förmånsordning som beviljas genom utfärdande av en licens.

Medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att förhindra missbruk vid tillämpningen av denna punkt, särskilt när flera import- eller exportdeklarationer, som uppenbart inte har något ekonomiskt eller annat berättigande, används för att täcka en enda import- eller exporttransaktion.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 innebär verksamheter helt utan handelskaraktär följande:

3. Medlemsstaterna får underlåta att kräva exportlicens för försändelse av produkter eller varor som företas av privatpersoner eller grupper av privatpersoner och vars syfte är gratis utdelning för humanitära hjälpändamål i tredje länder om följande villkor är uppfyllda:

Följande uppgift skall införas i fält 44 i exportdeklarationerna: ”Inget bidrag – artikel 5.3 i förordning (EG) nr 1291/2000”.

En importlicens skall inte krävas och kan inte uppvisas när produkter övergår till fri omsättning enligt bestämmelserna i avdelning VI kapitel 2 i förordning (EEG) nr 2913/92 om behandling av returvaror.

1. Exportlicens skall inte krävas och kan inte uppvisas vid mottagandet av en deklaration för återexport gällande produkter för vilka exportören visar att det har beslutats om återbetalning av eller befrielse från importtull i enlighet med bestämmelserna i avdelning VII kapitel 5 i förordning (EEG) nr 2913/92.

2. Om det vid exporten av produkter krävs en exportlicens, och de behöriga myndigheterna mottar deklarationen för återexport innan de fattar beslut om ansökan om återbetalning av eller befrielse från importtull skall beviljas, skall en exportlicens uppvisas. Förutfastställelse av exportbidrag eller exportavgift skall inte tillåtas.

1. Import- eller exportlicensen ger rättighet och skyldighet att under licensens giltighetstid importera eller exportera den angivna kvantiteten av den berörda produkten eller varan, om inte force majeure föreligger.

De skyldigheter som anges här skall vara huvudkrav enligt betydelsen i artikel 20 i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 ( 32 ).

2. Exportlicensen med förutfastställelse av bidrag skall medföra skyldighet att under licensens giltighetstid exportera den angivna kvantiteten av den berörda produkten, om inte force majeure föreligger.

Om exportlicens skall uppvisas vid export av produkterna skall exportlicensen med förutfaställelse av exportbidraget vara avgörande för rätten att exportera eller rätten till bidrag.

Om exportlicens inte skall uppvisas vid export av produkterna skall exportlicensen med förutfastställelse av exportbidraget endast vara avgörande för rätten till bidrag.

De skyldigheter som anges här skall vara huvudkrav enligt artikel 20 i förordning (EEG) nr 2220/85.

3. I de fall som avses i artikel 49 i denna förordning och i de fall där ett sådant krav ställs i särskilda gemenskapsregler för den berörda sektorn, skall utfärdandet av en licens medföra skyldighet att importera från eller exportera till det land eller den grupp av länder som anges i licensen.

4. Om den importerade eller exporterade kvantiteten är högst 5 % större än den kvantitet som anges i licensen, skall den anses ha importerats eller exporterats i enlighet med licensen.

5. Om den importerade eller exporterade kvantiteten är högst 5 % mindre än den kvantitet som anges i licensen, skall skyldigheten att importera eller exportera anses fullgjord.

6. Då punkt 4 och 5 tillämpas på licenser som är utfärdade per styck, skall resultatet av beräkningen av 5 % avrundas till närmast följande heltal.

7. Om en licens med förutfastställelse av exportavgift eller exportbidrag, med stöd av artikel 3.4 i förordning (EEG) nr 1182/71, används den första arbetsdagen som följer på den sista dagen i dess normala giltighetstid, skall licensen anses ha använts den sista dagen av dess normala giltighetstid, när det gäller förutfastställda belopp.

1. Skyldigheter som följer av licenser kan inte överlåtas. Rättigheter som följer med licenser kan överlåtas av licensinnehavaren under giltighetstiden. En sådan överlåtelse kan bara göras till förmån för en enda mottagare för varje licens eller dellicens. Den skall gälla kvantiteter som ännu inte avskrivits från licensen eller dellicensen.

2. Mottagaren får inte överlåta sina rättigheter, men får låta dem gå tillbaka till licensinnehavaren. Återgången skall gälla den kvantitet som ännu inte avskrivits från licensen eller dellicensen.

I ett sådant fall skall det utfärdande organet anteckna något av följande i licensens fält 6:

3. Om en licensinnehavare begär överlåtelse eller licensmottagaren begär återbördande till innehavaren skall den utfärdande myndigheten eller den eller de myndigheter som varje medlemsstat utser, uppge följande på licensen eller dellicensen:

Dellicenser skall, inom de kvantitetsgränser som de är utfärdade för, ha samma rättsverkan som de licenser på grundval av vilka de är utställda.

Licenser och dellicenser som utfärdats, liksom noteringar och attesteringar i dem som gjorts av myndigheterna i en medlemsstat skall ha samma rättsverkan i varje annan medlemsstat som de handlingar som utfärdats och de noteringar och attesteringar som gjorts av myndigheterna där.

1. När licens med förutfastställelse av exportbidrag används för att exportera en blandning skall den förutfastställda satsen inte gälla den exporterade blandningen om klassificeringen enligt tulltaxan för den beståndsdel på vilken beräkningen av bidraget för blandningen baseras inte motsvarar blandningens klassificering.

2. När licens med förutfastställelse av exportbidrag används för att exporteras varor i satser, skall det förutfastställda beloppet endast gälla den del som klassificeras på samma sätt som varusatsen.

1. För att en ansökan om licens skall godtas, skall den skickas till eller lämnas in hos den berörda myndigheten på tryckt blankett eller i annan form som överensstämmer med bestämmelserna i artikel 18.

Den behöriga myndigheten får dock godta en ansökan via skriftlig telekommunikation eller elektroniskt meddelande, förutsatt att den innehåller alla upplysningar som skulle ha funnits med på blanketten om den hade använts. Medlemsstaten får begära att denna sedan skall följas av en ansökan på en tryckt blankett eller i annan form som överensstämmer med artikel 18 och som skickas till eller lämnas in till den behöriga myndigheten, varvid datumet för den skriftliga telekommunikationen eller för det elektroniska meddelandet gäller som ansökans inlämningsdag. Detta krav skall inte påverka giltigheten av en ansökan som lämnats in via skriftlig telekommunikation eller elektroniskt meddelande.

När licensansökningarna skickas elektroniskt skall medlemsstatens behöriga myndigheter fastställa bestämmelser för hur namnteckningen skall ersättas med annan teknik, eventuellt med användning av koder.

2. Återkallande av en ansökan får bara göras per brev, via skriftlig telekommunikation eller via elektroniskt meddelande och skall vara den behöriga myndigheten till handa senast klockan 13.00 på ansökningens inlämningsdag, förutom i händelse av force majeure.

Ansökan om licens med förutfastställelse av bidrag och licensen i fält 16 innehålla den tolvsiffriga produktkod som fastställts i exportbidragsnomenklaturen för jordbruksprodukter.

Om bidragssatsen är densamma för flera koder i samma kategori, såsom denna fastställs enligt förfarandet i artikel 38 i förordning nr 136/66/EEG och i motsvarande artiklar i övriga förordningar som gäller den gemensamma organisationen av marknaderna, kan dessa koder dock stå tillsammans i licensansökningarna och i licenserna.

Om bidragssatsen är differentierad efter destination skall destinationsland eller i förekommande fall destinationszon anges i fält 7 på licensansökan eller på licensen.

Utan att detta påverkar bestämmelserna i första stycket och om en produktgrupp fastställs enligt artikel 4.2 första stycket andra strecksatsen i förordning (EG) nr 800/1999 får de produktkoder som tillhör denna grupp införas i licensansökan och på själva licenserna i fält 22 efter uppgiften: ”produktgrupp enligt artikel 4.2, i förordning (EG) nr 800/1999”.

1. Ansökningar som innehåller villkor som inte täcks av gemenskapsregler skall avvisas.

2. Ansökningar om licenser skall avvisas om inte en tillräckligt stor säkerhet har ställts hos den behöriga myndigheten senast kl. 13.00 den dag då ansökan lämnas in.

Ansökans inlämningsdag, enligt första stycket, skall vara den avgörande händelsen för den växelkurs för euron som gäller för säkerhetsbeloppet.

3. Om det totala säkerhetsbeloppet för en licens uppgår till högst ►M3 100 euro ◄ eller om licensen har upprättats av ett interventionsorgan, krävs det inte någon garanti.

4. Om medlemsstaterna utnyttjar möjligheterna i artikel 5 i förordning (EEG) nr 2220/85 skall säkerhetsbeloppet infordras vid utgången av den frist på två månader som följer på den dag då licensen upphör att gälla.

5. Det krävs ingen säkerhet för licenser som utfärdas för export till tredje land inom ramen för humanitärt bistånd som inte görs av gemenskapen och som genomförs av biståndsorganisationer som är godkända av exportmedlemsstaten. Medlemsstaten skall omedelbart meddela kommissionen de godkända biståndsorganen.

6. Om punkterna 3-5 tillämpas skall artikel 5.1 sista stycket gälla i tillämpliga delar.

Licensansökningar och licenser med förutfastställelse av bidrag som utfärdas för livsmedelsbistånd i den mening som avses i artikel 10.4 i det jordbruksavtal som slutits inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan skall fält 20 ha minst en av följande beteckningar:

I fält 7 skall bestämmelseland anges. Licensen skall endast vara giltig för export som sker inom ramen för livsmedelsbistånd av det slag som avses ovan.

1. Med inlämningsdag för ansökan om licens avses den dag då den behöriga myndigheten tar emot ansökan, förutsatt att den tas emot senast kl. 13.00, oavsett om ansökan lämnas direkt eller skickas till den behöriga myndigheten per brev eller e-post.

2. De licensansökningar som kommer in till det behöriga organet en lördag, söndag eller helgdag eller en vardag efter kl. 13.00 skall anses ha inkommit den första arbetsdagen efter det att de faktiskt mottogs.

3. Om en särskild period har föreskrivits för inlämnande av licensansökningar, uttryckt i antal dagar, och om den sista dagen av denna period infaller en lördag, söndag eller helgdag skall denna period löpa ut kl. 13.00 den första arbetsdagen därefter.

Denna förlängning skall dock inte tas i beaktande vid beräkningen av de belopp som fastställs genom licensen eller för fastställande av giltighetstiden.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13.1 andra stycket och artikel 19.1, skall licensansökningar, licenser och de dellicenser upprättas på blanketter som överensstämmer med förlagorna i bilaga I. Dessa blanketter skall fyllas i enligt de anvisningar som ges i dem och i enlighet med de särskilda gemenskapsbestämmelser som gäller den berörda produktsektorn.

2. Blanketter för licenser skall framställas i set bestående av exemplar 1, exemplar 2, ansökan samt eventuella extra exemplar av licensen.

Medlemsstaten får dock föreskriva att de sökande endast skall fylla i ansökningsblanketten i stället för hela det set som avses i föregående stycke.

Om en gemenskapsbestämmelse resulterar i att den kvantitet för vilken licensen utfärdas kan bli mindre än den som ansökan ursprungligen gällde, skall den kvantitet ansökan gäller och motsvarande säkerhets storlek bara föras in på ansökningsblanketten.

Blanketter för dellicenser skall framställas i set bestående av exemplar 1 och exemplar 2.

3. Blanketter, inklusive fortsättningsblad, skall tryckas på vitt, träfritt, bestruket papper med en vikt på minst 40 gram per kvadratmeter. Formulären skall mäta 210 × 297 mm med en maximal avvikelse i längden på mellan minus 5 mm och plus 8 mm. Radavståndet skall vara 4,24 mm (en sjättedels engelsk tum) och blanketternas uppställning skall följas exakt. Båda sidorna av exemplar 1 och den sida på fortsättningsbladen på vilken avskrivningarna skall föras in, skall dessutom vara tryck på guillocherad botten för att göra förfalskningar med mekaniska eller kemiska medel synliga. Guillochtrycket skall vara grönt för importblanketter och sepiabrunt för exportblanketter.

4. Det åligger medlemsstaterna att låta trycka blanketter. Dessa kan också tryckas av tryckerier som har avtal med de medlemsstater där de är belägna. I det senare fallet måste hänvisning till avtalet med medlemsstaten framgå på varje blankett. Varje blankett skall vara försedd med tryckeriets namn och adress eller ett märke som gör det möjligt att identifiera det, samt, med undantag av ansökningsblanketter och fortsättningsblad, ett individuellt serienummer. Numret skall föregås av någon av följande bokstavskombinationer, beroende på vilken medlemsstat som utfärdar dokumentet: ”AT” för Österrike, ”BE” för Belgien, ”CZ” för Tjeckien, ”CY” för Cypern, ”DE” för Tyskland, ”DK” för Danmark, ”EE” för Estland, ”EL” för Grekland, ”ES” för Spanien, ”FI” för Finland, ”FR” för Frankrike, ”HU” för Ungern, ”IE” för Irland, ”IT” för Italien, ”LU” för Luxemburg, ”LT” för Litauen, ”LV” för Lettland, ”MT” för Malta, ”NL” för Nederländerna, ”PL” för Polen, ”PT” för Portugal, ”SE” för Sverige, ”SI” för Slovenien, ”SK” för Slovakien och ”UK” för Förenade kungariket.

När licenserna och dellicenserna ges ut kan de förses med utfärdandenummer av den utfärdande myndigheten.

5. Ansökningarna, licenserna och dellicenserna skall fyllas i på maskin eller med datorhjälpmedel. De skall tryckas och fyllas i på något av gemenskapens officiella språk som bestäms av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdar dem. Medlemsstaten får dock tillåta att ansökningar fylls i för hand med bläck och med tryckbokstäver.

6. De myndigheter som utfärdar licenser och som gör avskrivningar skall vid stämpling använda en metallstämpel, helst av stål. Den utfärdande myndighetens stämpel får dock ersättas av en reliefstämpel kombinerad med perforerade bokstäver och siffror.

7. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna får vid behov kräva att licenser och dellicenser översätts till det officiella språket eller något av de officiella språken i landet.

1. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 18 får licenserna utfärdas och användas med hjälp av datorsystem i enlighet med bestämmelser som fastställt av de behöriga myndigheterna. Dessa licenser kallas hädanefter ”elektroniska licenser”.

Den elektroniska licensen skall när det gäller innehåll vara identisk med den på papper.

2. Om licensinnehavaren eller licensmottagaren behöver använda den elektroniska licensen i en medlemsstat som inte är ansluten till datorsystemet for utfärdande av licenser skall han ansöka om ett utdrag.

Utdraget skall utfärdas utan dröjsmål och utan extra kostnad och skall utfärdas enligt den blankett som avses i artikel 18.

Ett sådant utdrag används i en medlemsstat som är ansluten till datorsystemet för utfärdande av licenser skall endast pappersutdraget användas.

1. Om de belopp som skall föras in i licenser vid omvandlingen från euro till nationell valuta får tre eller flera decimaler, skall bara de två första anges. När den tredje decimalen är fem eller mer skall den andra avrundas uppåt till nästa heltal, och när den tredje decimalen är mindre än fem skall den andra decimalen förbli oförändrad.

2. Om belopp som uttrycks i euro omvandlas till pund sterling, skall dock det som sägs i punkt 1 om de två första decimalerna gälla de fyra första decimalerna. När den femte decimalen är fem eller mer skall alltså den fjärde decimalen avrundas uppåt till nästa heltal, och när den femte decimalen är mindre än fem skall den fjärde decimalen förbli oförändrad.

1. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 19 om elektroniska licenser skall licenserna upprättas i minst två exemplar av vilka det första, kallat ”innehavarens exemplar” skall vara nr 1 och utfärdas utan dröjsmål till den sökande, och det andra exemplaret, kallat ”det utfärdande organets exemplar” skall vara nr 2 och bevaras hos det utfärdande organet.

2. När licens utfärdas för en kvantitet som är mindre än den som ansökan gällde, skall den utfärdande myndigheten ange

Säkerhet som har ställts avseende den kvantitet för vilken licens inte har utfärdats, skall omedelbart frisläppas.

1. På begäran av licensinnehavaren eller den som licensen överlåtits till, och när exemplar nr 1 av dokumentet har lämnats in, får en eller dellicenser utfärdas av den utfärdande myndigheten eller av den eller en av de myndigheter som varje medlemsstat utser.

En dellicens skall utfärdas i minst två exemplar, varav det första, kallat ”innehavarens exemplar” och märkt ”nr 1”, genast skall sändas till den sökande, och det andra, kallat ”utfärdande myndighets exemplar” och märkt ”nr 2”, skall behållas av myndigheten.

Den myndighet som utfärdar dellicenser skall på exemplar nr 1 av licensen skriva av den kvantitet för vilken dellicensen är utfärdad, ökad med lämplig tolerans. Ordet ”dellicens” skall föras in vid den avskrivna kvantiteten i exemplar nr 1 av licensen.

3. Innehavaren skall återlämna exemplar nr 1 av en dellicens som har använts eller som har upphört att gälla till den behöriga myndighet som utfärdade det, tillsammans med exemplar nr 1 av den ursprungliga licensen, så att myndigheten kan justera de avskrivningar som gjorts i licensen utifrån dem som gjorts i exemplar nr 1 av dellicensen.

1. För att kunna bestämma licensers giltighetstid, skall de anses ha utfärdats den dag då ansökan om dem kom in, vilket innebär att den dagen tas med vid beräkningen av giltighetstiden. Licensen får emellertid endast användas efter det att den faktiskt utfärdats.

2. Det kan särskilt anges att en licens skall börja gälla den dag då den faktiskt utfärdas, vilket innebär att den dagen skall tas med vid beräkningen av dess giltighetstid.

Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 800/1999, skall tulldeklarationen avges av licensinnehavaren, eller i förekommande fall den som licensen överlåtits till, eller deras ombud, i enlighet med definitionen i artikel 5.2 i förordning (EEG) nr 2913/92.

2. Exemplar nr 1 av licensen skall uppvisas eller stå till tullmyndigheternas förfogande när den deklaration som avses i punkt 1 tas emot.

3. Efter avskrivning och attestering av respektive tullkontor enligt punkt 1 skall exemplar nr 1 av licensen lämnas tillbaka till den berörda parten. Medlemsstaterna får dock begära eller tillåta att den berörda parten gör avskrivning i licensen, varvid avskrivningen alltid skall kontrolleras och attesteras av det berörda tullkontoret.

4. Om den importerade eller exporterade kvantiteten inte motsvarar den kvantitet som avskrivits i licensen skall licensavskrivningen rättas för att ta hänsyn till den kvantitet som faktiskt har importerats eller exporterats.

1. Genom undantag från bestämmelserna i artikel 24 får en medlemsstat godkänna att licensen deponeras hos det utfärdande organet eller i förekommande fall hos den myndighet som står för utbetalningen av bidraget.

2. Den berörda medlemsstaten skall avgöra i vilka fall punkt 1 skall gälla och vilka villkor den berörda parten skall uppfylla för att få använda förfarandet i punkt 1. Dessutom måste de bestämmelser som antagits av medlemsstaten vara sådana att de säkerställer lika behandling av alla licenser med förudfastställelse utfärdade inom gemenskapen.

3. Medlemsstaten skall utse den myndighet som skall sköta avskrivning och attestering av licensen.

Emellertid skall avskrivning och attestering av licensen också anses ha skett om det föreligger ett dokument som framställs genom databehandling, i vilket de exporterade kvantiteterna anges. Detta dokument skall bifogas licensen och klassificeras tillsammans med denna, utom i de fall då det är frågan om ett datoriserat kontrollsystem.

Avskrivningsdatum skall vara det datum då den deklaration som avses i artikel 24.1 tas emot.

4. När deklarationen tas emot i tullen, skall den berörda parten i deklarationen uppge att bestämmelserna i denna artikel tillämpas och ange referensnumret på den licens som skall användas.

5. När det gäller en import- eller exportlicens får varorna frigöras endast om det tullkontor som avses i artikel 24.1a har mottagit information från den behöriga myndigheten om att den licens som anges i tulldokumentet är giltig för produkten i fråga och att denna har avskrivits.

6. När exportlicens inte krävs för de exporterade produkterna, men exportbidraget har fastställts med hjälp av en exportlicens med förutfastställelse av bidraget, kan, om det dokument som används vid exporten för ansökan om bidrag, på grund av en felaktighet, inte innehåller någon hänvisning till bestämmelserna i denna artikel eller till licensnumret eller om informationen är felaktig, transaktionen genomföras förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

1. Anteckningar som gjorts i licenser och dellicenser får inte ändras efter det att de har utfärdats.

2. Om det uppstår tvivel om riktigheten hos de uppgifter som förts in i en licens eller dellicens, skall dessa återlämnas till den utfärdande myndigheten på begäran av den berörda parten eller den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

Om den utfärdande myndigheten anser att en rättelse behöver göras, skall den återkalla dellicensen eller licensen samt alla tidigare utfärdade dellicenser, och skall snarast utfärda antigen en rättad dellicens eller en rättad licens med tillhörande rättade dellicenser. På varje exemplar av dessa nya dokument, som skall förses med texten ”licens rättad den …” eller ”dellicens, rättad den …”, skall eventuella tidigare avskrivningar föras in.

Om den utfärdande myndigheten inte anser det nödvändigt att rätta licensen eller dellicensen skall den förse handlingen med uppgiften ”kontrollerad den … enligt artikel 26 i förordning (EG) nr 1291/2000” och stämpla den.

1. Innehavaren måste på den utfärdande myndighetens begäran återlämna licensen eller dellicensen till myndigheten.

2. Om ett omtvistat dokument återlämnas eller hålls inne i enlighet med bestämmelserna i denna artikel eller i artikel 26, skall den behöriga nationella myndigheten på begäran ge den berörda parten ett kvitto.

Om det utrymme på licenserna eller dellicenserna som har reserverats för avskrivningar är otillräckligt, får den myndighet som gör avskrivningarna lägga till ett eller flera fortsättningsblad med samma fält för avskrivningar som på baksidan av exemplar 1 av dessa licenser eller dellicenser. Den myndighet som gör avskrivningarna skall anbringa sin stämpel med ena halvan på licensen eller dellicensen och den andra på fortsättningsbladet, och för varje ytterligare fortsättningsblad som utfärdas skall en ny stämpel anbringas på samma sätt på detta blad och det föregående.

1. Om det uppstår tvivel om en licens eller en dellicens äkthet, eller däri införda avskrivningar eller attesteringar, skall den behöriga nationella myndigheten återlämna det omtvistade dokumentet, eller en fotostatkopia av det, till berörd myndighet för kontroll.

Dokument kan också lämnas tillbaka för slumpvis kontroll, varvid endast en fotostatkopia skall återlämnas.

2. Om ett omtvistat dokument återlämnas i enlighet med punkt 1, skall den behöriga nationella myndigheten på begäran ge ett kvitto till den berörda parten.

1. I den omfattning det är nödvändigt för en riktig tillämpning av denna förordning, skall medlemsstaternas behöriga myndigheter utbyta information om licenser och dellicenser, samt om oegentligheter och överträdelser i samband med dem.

2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen så snart de fått kännedom om oegentligheter och överträdelser i samband med denna förordning.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen meddela namn och adress på de myndigheter som utfärdar licenser och dellicenser, kräver in exportavgifter och betalar ut exportbidrag. Kommissionen skall publicera dessa uppgifter i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

4. Medlemsstaterna skall också till kommissionen sticka avtryck av de behöriga myndigheternas stämplar eller, om sådana används, relieftryck. Kommissionen skall omedelbart underrätta de andra medlemsstaterna härom.

När den tidsfrist på 60 dagar som anges i första stycket b i eller den tidsfrist på 30 dagar som anges i första stycket b ii har gått ut, skall säkerheten frisläppas i enlighet med bestämmelserna i artikel 23.2 i förordning (EEG) nr 2220/85.

En förverkan av säkerheten enligt andra stycket skall inte tillämpas på de kvantiteter för vilka bidraget minskas enligt artikel 50.1 i förordning (EG) nr 800/1999 på grund av att tidsfristerna i artikel 7.1 eller i artikel 40.1 i den förordningen inte iakttas.

2. Om produkten omfattas av något av förfarandena i artiklarna 4 och 5 i förordning (EEG) nr 565/80, skall huvudkravet anses uppfyllt genom att det styrks att den betalningsdeklaration som krävs för att tillämpa förfarandet i fråga om dessa produkter har tagits emot. Den säkerhet som frisläpps i och med detta skall dock förnyas i enlighet med kraven i artikel 47 i den här förordningen.

2. Dessutom krävs kompletterande bevis när det gäller export från gemenskapen eller leveranser till någon av de destinationer som närmare anges i artikel 36 i förordning (EG) nr 800/1999 eller när produkterna omfattas av förfarandet enligt artikel 40 i samma förordning.

b) De skal i alla andra fall visas upp genom

— uppvisande av det eller kontrollexemplar T5 som avses i artikel 472 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93, eller en bestyrkt kopia eller fotostatkopia av kontrollexemplaret eller kontrollexemplaren T5,

— ett intyg från den myndighet som är ansvarig för utbetalning av exportbidraget om att villkoren i artikel 32.1 b har uppfyllts,

— motsvarande bevis enligt punkt 4.

Om det enda syftet med kontrollexemplaret T5 är att frisläppa säkerheten, skall fält 106 i T5 innehålla en av följande texter:

—

Se utilizará para liberar la garantía

—

K použití pro uvolnění záruky

—

Til brug ved frigivelse af sikkerhed

—

Zu verwenden für die Freistellung der Sicherheit

—

Kasutada tagatise vabastamiseks

—

Προς χρησιμοποίηση για την αποδέσμευση της εγγύησης

—

To be used to release the security

—

À utiliser pour la libération de la garantie

—

A biztosíték feloldására használandó

—

Da utilizzare per lo svincolo della cauzione

—

Naudotinas užstatui grąžinti

—

Izmantojams drošības naudas atbrīvošanai

—

Biex tiġi użata għar-rilaxx tal-garanzija

—

Te gebruiken voor vrijgave van de zekerheid

—

Do wykorzystania w celu zwolnienia zabezpieczenia

—

A utilizar para liberar a garantia

—

Použiť na uvol'nenie záruky

—

Uporabiti za sprostitev jamstva

—

Käytettäväksi vakuuden vapauttamiseen

—

Att användas för frisläppande av säkerhet

Om det dokument som används är en dellicens, eller en ersättning för en licens eller en dellicens, skall dock ovannämnda text kompletteras med originallicensens nummer samt den utfärdande myndighetens namn och adress.

De dokument som avses i punkt b första och andra strecksatsen, skall skickas tjänstevägen till den utfärdande myndigheten.

3. Om en produkt, efter mottagandet av exportdeklarationen enligt artikel 24.1 b första strecksatsen, omfattas av något av de förenklade förfaranden som fastställs i del II avdelning II kapitel 7 avsnitt 3 i förordning (EEG) nr 2454/93 eller i avdelning X kapitel I i tillägg I till konventionen av den 20 maj 1987 om ett gemensamt transiteringsförfarande för att transporteras till en bestämmelsestation eller levereras till en mottagare utanför gemenskapens tullområde, skall kontrollexemplar T5 som krävs enligt punkt 2 b skickas tjänstevägen till den utfärdande myndigheten. En av följande ordalydelser skall föras in i fält J i kontrollexemplar T5 under rubriken ”Anmärkningar”:

I det fall som avses i ovanstående stycke kan avgångstullmyndigheten endast godkänna en ändring i fraktkontraktet som medför att frakten avslutas inom gemenskapen om det kan fastställas

Om säkerheten har frisläppts och det senare visar sig att produkten inte har exporter skall medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder.

4. Om kontrollexemplar T5 som avses i punkt 2 b inte kan visas upp inom tre månader från utfärdandet på grund av omständigheter som den berörda parten inte rår över, får den senare lämna in en ansökan till den behöriga myndigheten om att få andra dokument godkända som likvärdiga, och samtidigt ange orsakerna till ansökan och lämna in bestyrkande handlingar.

De bestyrkande handlingar som skall bifogas ansökan anges i artikel 49.3 andra stycket i förordning (EG) nr 800/1999.

Vid tillämpning av artikel 37 i förordning (EG) nr 800/1999 skall månadens sista dag anses vara mottagningsdag för den deklaration som avses i artikel 24.1 b andra strecksatsen.

1. På begäran av licensinnehavaren får medlemsstaten frisläppa säkerheten i delbelopp i proportion till de kvantiteter produkter för vilka det bevis som avses i artikel 32 uppvisas, under förutsättning att det har styrks att minst 5 % av den kvantitet som anges i licensen har importerats eller exporterats.

2. När skyldigheten att importera eller exportera inte har fullgjorts kall, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 40, 41 och 49, säkerheten förverkas med ett belopp som är lika med skillnaden mellan

Om licensen är utfärdad med angivande av antal skall resultatet av beräkningen av 95 % i tillämpliga fall rundas av till närmaste lägre heltal.

Om den importerade eller exporterade kvantiteten uppgår till mindre än 5 % av den kvantitet som anges i licensen skall dock hela säkerheten förverkas.

Dessutom gäller att om den säkerhet som skulle förverkas är på ►M3 100 euro ◄ eller mindre för en viss licens, skall den berörda medlemsstaten frisläppa hela säkerheten.

Om säkerheten har frisläppts helt eller delvis på felaktiga grunder skall den ställas på nytt för kvantiteterna i fråga hos det organ som har utfärdat licensen.

En begäran om att den frisläppta säkerheten skall ställas på nytt får dock inte göras senare än fyra år efter frisläppandet, under förutsättning att aktören har handlat i god tro.

3. När det gäller exportlicens med förutfastställelse av bidraget skall följande gälla:

Bestämmelserna i föregående stycke skall endast tillämpas på licenser och dellicenser som återlämnas till det ufärdande organet under det GATT-år för vilket licenserna har utfärdats och under förutsättning att de har återlämnats mer än 30 dagar före det årets slut.

Första stycket skall endast tillämpas om det inte har fattats beslut om att upphäva tillämpningen. Kommissionen får besluta enligt förfarandet i artikel 38 i förordning nr 136/66/EEG eller andra motsvarande artiklar i andra förordningar om gemensam organisation av marknaderna, om exportbidraget för en eller flera produkter har ökat, om att upphäva tillämpningen av första stycket för licenser som ansökts om före ökningen av exportbidraget, när dessa inte lämnas till det utfärdande organet förrän dagen före ökningen av exportbidraget.

För de licenser som lämnas in i enlighet med artikel 25 skall den dag då licensen lämnas in till det utfärdande organet anses vara den dag då detta organ mottar en ansökan från licensinnehavaren om att inleda frisläppandet av säkerheten.

5. Om det genom en gemenskapsbestämmelse med hänvisning till denna punkt föreskrivs att en skyldighet skall fullgöras genom styrkande av att produkten har nått en angiven bestämmelseort, skall detta ske i enlighet med artikel 16 i förordning (EG) nr 800/1999, och om detta bevis inte utfärdas skall licenssäkerheten konfiskeras för kvantiteten i fråga.

Detta styrkande skall också ske inom tolv månader från det att licensen har upphört att gälla. Om de dokument som krävs enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 800/1999 inte kan lämnas in inom den föreskrivna tiden, trots att exportören ägnat vederbörlig möda åt att få fram dem i tid, kan denne beviljas uppskov för inlämnandet av dessa dokument.

6. När denna punkt skall tillämpas på importlicenser i enlighet med gemenskapsbestämmelser skall, trots punkt 4, det bevis för att licensen utnyttjats som avses i artikel 33.1 a lämnas in inom 45 dagar från och med den dag då licensen upphör att gälla, om inte hinder upkommer på grund av force majeure.

Om beviset på utnyttjandet av licensen enligt artikel 33.1 a lämnas in efter tidsfristen gäller följande:

1. Denna artikel skall tillämpas om en licens eller dellicens med förutfastställelse av exportbidragen till ett belopp större än noll förkommer.

2. Den myndighet som utfärdade den ursprungliga licensen skall, med förbehåll för bestämmelserna i andra stycket, på begäran av licensinnehavaren eller den som licensen överlåtits till utfärda en ersättningslicens eller dellicens.

3. Ett exportbidrag som bestäms i samband med anbudsförfarande skall betraktas som ett förutfastställt exportbidrag.

4. En ersättningslicens skall innehålla de uppgifter och noteringar som fanns på den licens den ersätter. Den skall utfärdas för en kvantitet varor som utökad med den tillåtna avvikelsen, är lika stor som den tillgängliga kvantiteten i den förlorade licensen. Den sökande skall skriftligt ange denna kvantitet. Om uppgifter som finns hos den utfärdande myndigheten visar att den kvantitet som uppgivits av den sökande är för stor, skall den minskas, därefter utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 andra stycket.

En av följande texter, understruken med rött, skall föras in i fält 22 i ersättningslicensen:

Om ersättningslicensen kommer bort skall det inte utfärdas någon ny ersättningslicens.

5. En ersättningslicens skall utfärdas under förutsättning att säkerhet ställs. Säkerhetens storlek skall räknas ut genom att multiplicera

Det belopp med vilket säkerheten höjs får inte vara lägre än 3 euro per 100 kg nettovikt. Säkerheten skall ställas hos den myndighet som utfärdade originallicensen.

6. Om den kvantitet varor som exporteras med en licens eller en dellicens samt ersättningslicens, är större än den som skulle ha kunnat exporteras med originallicensen skall den i punkt 5 nämnda säkerheten för den överskjutande kvantiteten förverkas som återbetalning av exportbidraget.

7. I de fall när punkt 6 tillämpas och en exportavgift tillämpas den dag då den deklaration som avses i artikel 24.1 b tas emot för den överskjutande kvantiteten, skall den exportavgift som gäller denna dag indrivas.

Artikel 3.1 i kommissionens förordning (EEG) nr 120/89 ( 33 ) skall inte tillämpas på de fall som beskrivs i denna punkt.

8. I den mån den säkerhet som avses i punkt 5 inte har förverkats i kraft av punkt 6, skall den frisläppas 15 månader efter det att licensen har upphört att gälla.

9. Om en licens eller dellicens som har kommit bort upphittas, får den inte användas och skall lämnas tillbaka till den myndighet som utfärdade ersättningslicensen. Om då den tillgängliga kvantiteten som anges i originallicensen är lika stor som eller större än den kvantitet som ersättningslicensen utfärdats för, skall den säkerhet som avses i punkt 5 frisläppas omedelbart.

Om den tillgängliga kvantiteten är större, skall dock den berörda parten kunna begära att en dellicens utfärdas för en kvantitet som utökad med den tillåtna avvikelsen, är lika stor som den som fortfarande kan utnyttjas.

10. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall lämna varandra de upplysningar som är nödvändiga för tillämpningen av denna artikel.

Om myndigheterna lämnar dessa upplysningar via ett sådant kontrollexemplar T5 som avses i artikel 472 i förordning (EEG) nr 2454/93 och som har utfärdats i syfte att styrka utförsel från gemenskapens tullområde, skall originallicensens nummer föras in i fält 105 i kontrollexemplaret T5. Om en dellicens eller en ersättningslicens används skall originallicensens nummer föras in i fält 106 i kontrollexemplaret T5.

1. Med undantag av de fall som avses i punkt 2 skall en ansökan om ersättningslicens eller ersättningsdellicens för en viss produkt avslås om utfärdandet av licenser för den berörda produkten inställts tillsvidare eller om det sker inom ramen för en kvantitativ kvot.

2. Om innehavaren av en import- eller exportlicens med eller utan förutfastställelse eller den som licensen överlåtits till, kan bevisa på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt både att licensen eller dellicensen inte alls eller bara delvis har utnyttjats och inte längre kan användas, särskilt som en följd av att licensen helt eller delvis förstörts, skall en ersättningslicens utfärdas av den myndighet som utfärdat originallicensen för en kvantitet varor som, eventuellt utökad med den tillåtna avvikelsen, är lika stor som den återstående tillgängliga kvantiteten. I detta fall skall bestämmelserna i artikel 36.4 första meningen tillämpas.

1. Om en licens eller en dellicens förkommer, och den förlorade licensen har använts helt eller delvis, får den utfärdande myndigheten i undantagsfall förse den berörda parten med en dubblett av denna licens, som skall vara utfärdad och attesterad på samma sätt som originallicensen, och tydligt märkt med ”dubblett” på varje exemplar.

2. Dubbletter får inte användas vid genomförandet av import- eller exportklarering.

3. Dubbletter skall uppvisas för de tullmyndigheter där den deklaration som avses i artikel 24 togs emot med stöd av den förlorade licensen eller dellicensen, eller för någon annan behörig myndighet som anvisas av den medlemsstat i vilken dessa tullmyndigheter är belägna.

4. Den behöriga myndigheten skall företa avskrivning på dubbletten och stämpla den.

5. Dubbletten, försedd med dessa anteckningar, skall ersätta det förlorade exemplar nr 1 av licensen eller dellicensen som bevis i samband med frisläppandet av säkerheten.

1. Om import eller export inte kan genomföras under licensens giltighetstid till följd av en händelse som innehavaren anser vara force majeure, skall denne ansöka hos den behöriga myndigheten i medlemsstaten som utfärdade licensens om att antingen få licensens giltighetstid förlängd eller att den skall upphöra att gälla. Inom sex månader från det att licensen giltighetstid har upphört skall han bestyrka de förhållanden som han anser utgöra force majeure.

Om bestyrkande inte har kunnat framläggas inom tidsfristen, trots att licensinnehavaren har ägnat vederbörlig möda åt att anskaffa och lämna in det, får han beviljas ytterligare tid.

2. En begäran om förlängd giltighetstid för en licens måste komma in senast 30 dagar efter det att giltighetstiden har gått ut.

3. Omständigheter som anses utgöra force majeure och som vid import hänför sig till avsändningslandet eller ursprungslandet, och vid export till bestämmelselandet, får godkännas som sådana endast när den utfärdande myndigheten eller något annan officiell myndighet i samma medlemsstat i god tid har fått skriftlig anmälan om vilka länder som berörs.

Anmälan om avsändningsland, ursprungsland eller bestämmelseland skall anses ha lämnats i god tid om den sökande vid tidpunkten för anmälan inte kunde ha förutsett att force majeure skulle inträffa.

4. Den behöriga myndighet som avses i punkt 1 skall avgöra om omständigheterna utgör force majeure.

1. När åberopade omständigheter utgör force majeure, skall den behöriga myndigheten i medlemsstaten där licensen utfärdades avgöra om skyldigheten att importera eller exportera skall upphävas och säkerheten frisläppas, eller om licensens giltighetstid skall förlängas med så lång tid som omständigheterna i det aktuella fallet kan anses kräva. Denna förlängning skall vara högst sex månader räknat från det att licensens ursprungliga giltighetstid upphörde. Förlängning får beviljas efter det att giltigheten har upphört.

2. Den behöriga myndigheten kan besluta annorlunda än vad innehavaren till licensen har ansökt om.

Om innehavaren begär upphävande av en licens med förutfastställelse får den behöriga myndigheten, även om ansökan lämnades in mer än 30 dagar efter det att licensen har upphört att gälla, förlänga licensens giltighetstid om det förutfastställda beloppet plus eventuella justeringar är mindre än det som gäller för dagen i fråga om belopp som skall betalas ut eller större än det belopp som gäller för dagen, i fråga om belopp som skall krävas in.

3. Besluttet att upphäva eller förlänga en licens skall bara gälla den kvantitet varor som inte kunde importeras eller exporteras på grund av force majeure.

4. Om en licens giltighetstid förlängs skall den utfärdande myndigheten attestera licensen och dess dellicenser samt göra nödvändiga justeringar i den.

5. Trots artikel 9.1 skall de rättigheter som följer med en licens med förutfastställelse vars giltighetstid är förlängd inte gå att överföra. Om omständigheterna i det aktuella fallet motiverar det, skall dock överföring beviljas när begäran därom lämnas in samtidigt med begäran om förlängning.

6. Den medlemsstat som den behöriga myndigheten lyder under skall meddela kommissionen om fallet med force majeure, och kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

1. Om en licensinnehavare till följd av force majeure har ansökt om förlängning av giltighetstiden för en licens med förutfastställelse av exportavgift eller exportbidrag och den behöriga myndigheten ännu inte har fattat beslut om ansökan får innehavaren ansöka hos myndigheten om en andra licens. Den andra licensen skall utfärdas på de villkor som gäller vid tidpunkten för ansökan bortsett från

— att fält 20 skall innehålla någon av följande texter:

—

Certificado emitido en las condiciones del artículo 42 del Reglamento (CE) no 1291/2000; certificado inicial no …

—

Licence vydaná podle článku 42 nařízení (ES) č. 1291/2000; č. původní licence …

—

Licens udstedt på de i artikel 42 i forordning (EF) nr. 1291/2000 fastsatte betingelser; oprindelig licens nr. …

—

Unter den Bedingungen von Artikel 42 der Verordnung (EG) Nr. 1291/2000 erteilte Lizenz; ursprüngliche Lizenz Nr. …

—

Määruse (EÜ) nr 1291/2000 artikli 42 kohaselt väljaantud litsents; esialgne litsents nr …

—

Πιστοποιητικό που εκδίδεται υπό τους όρους του άρθρου 42 του κανονισμού (ΕΚ) αριθ. 1291/2000· αρχικό πιστοποιητικό αριθ. …

—

License issued in accordance with Article 42 of Regulation (EC) No 1291/2000; original licence No …

—

Certificat émis dans les conditions de l'article 42 du règlement (CE) no 1291/2000; certificat initial no …

—

Az 1291/2000/EK rendelet 42. cikkében foglalt feltételek szerint kiállított engedély; az eredeti engedély száma: …

—

Titolo rilasciato alle condizioni dell'articolo 42 del regolamento (CEE) n. 1291/2000; titolo originale n. …

—

Licencija išduota Reglamento (EB) Nr. 1291/2000 42 straipsnyje nustatytomis sąlygomis; licencijos originalo Nr. …

—

Licence, kas ir izsniegta saskaņā ar Regulas (EK) Nr. 1291/2000 42. pantu; licences oriģināla Nr. …

—

Ċertifikat maħruġ taħt il-kundizzjonijiet ta'l-artikolu 42 tar-regolament (CE) nru 1291/2000; l-ewwel ċertifikat nru…

—

Certificaat afgegeven overeenkomstig artikel 42 van Verordening (EG) nr. 1291/2000; oorspronkelijk certificaat nr. …

—

Świadectwo wydane zgodnie z warunkami art. 42 rozporządzenia (WE) nr 1291/2000; Pierwsze świadectwo nr..

—

Certificado emitido nas condições previstas no artigo 42g do Regulamento (CE) n.o 1291/2000; certificado inicial n.o …

—

Licencia vydaná v súlade s článkom 42 nariadenia (ES) č. 1291/2000; číslo pôvodnej licencie …

—

Licenca, izdana pod pogoji člena 42 Uredbe (ES) št. 1291/2000; izvirna licenca št. …

—

Todistus myönnetty asetuksen (EY) N:o 1291/2000 42 artiklan mukaisesti; alkuperäinen todistus N:o …

—

Licens utfärdad i enlighet med artikel 42 i förordning (EG) nr 1291/2000; ursprunglig licens nr …

2. Om den behöriga myndigheten har beslutat att förlänga den första licensens giltighetstid

Om den behöriga myndigheten kommer fram till att det inte var fråga om force majeure, eller beslutar i enlighet med artikel 41 att den första licensen skall upphöra att gälla, skall rättigheter och skyldigheter till följd av den andra licensen kvarstå.

1. Produkter som underställs ett system med exportlicenser eller som kan omfattas av ett system med förutfastställelse av exportbidrag eller andra belopp som tillämpas vid export, får endast behandlas som returvaror enligt avdelning VI kapitel 2 i förordning (EEG) nr 2913/92 om följande bestämmelser har följts:

3. Punkt 1 a skall inte tillämpas i de fall som avses i artikel 844.2 b i förordning (EEG) nr 2454/93.

1. Om skyldigheten att exportera inte har fullgjorts, enligt artikel 43, skall medlemsstaterna vidta följande åtgärder:

2. Punkt 1 a och b skall inte tillämpas om varorna har returnerats på grund av force majeure, eller i de fall som avses i artikel 844.2 b i förordning (EEG) nr 2454/93.

1. När säkerheten för den licens som används vid export av produkter som har återinförts enligt ordningen för returvaror skulle vara förverkad enligt artikel 44, skall denna frisläppas på berörda parters begäran om återinförsel följs av export av likvärdiga produkter som omfattas av samma undernummer i Kombinerade nomenklaturen.

3. Säkerheten skall frisläppas när den myndighet som utfärdade licensen får bevis på att de villkor som fastställs i denna artikel har uppfyllts. Beviset skall bestå av följande dokument:

1. Vid tillämpningen av artikel 896 i förordningar (EEG) nr 2454/93 skall den myndighet som utfärdade licensen intyga att åtgärder har vidtagits som, om det blir nödvändigt, gör det möjligt att upphäva effekterna av att varorna har övergått till fri omsättning, om inte annat följer av punkt 4 i denna artikel.

Om licensen inte redan har lämnats till den utfärdande myndigheten skall importören överlämna dokumentet till myndigheten.

Innan det intyg som nämns i första stycket avsänds, skall den utfärdande myndigheten förvissa sig om att

Det skall dock inte krävas att säkerheten ställs på nytt för kvantiteter som överskrider den gräns där skyldigheten att importera betraktas som fullgjord.

2. Om återbetalning av, eller befrielse från, importtull inte beviljas, skall den beslutsfattande myndigheten underrätta den myndighet som utfärdade licensen om detta. Säkerheten för den aktuella kvantiteten skall frisläppas.

3. Om återbetalning av, eller befrielse från, importtull beviljas skall avskrivningen i licensen för den aktuella kvantiteten annulleras, även om licensen har upphört att gälla. Licensen skall omedelbart återsändas till den utfärdande myndigheten när den upphört att gälla. Säkerheten för den aktuella kvantiteten skall förverkas, om inte annat följer av gällande bestämmelser på området.

1. Om effekterna av att varorna har övergått till fri omsättning har upphävts och den säkerhets som har ställts för licensen borde förverkas enligt bestämmelserna i artikel 46, skall säkerheten frisläppas på begäran av den berörda parten om villkoren i punkt 2 är uppfyllda.

2. Den berörda parten måste på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visa att samma kvantitet likvärdiga produkter som omfattas av samma undernummer i Kombinerade nomenklaturen har importerats inom två månader från det datum då import ursprungligen skedde, av samma importör och från samma leverantör, som ersättning för produkter på vilka artikel 238 i förordning (EEG) nr 2913/92 har tillämpats.

1. Skyldigheten att exportera skall inte anses fullgjord för den aktuella kvantiteten om basprodukterna omfattas av bestämmelserna i artikel 4 i förordning (EEG) nr 565/80, eller om produkterna eller varorna omfattas av bestämmelserna i artikel 5 i samma förordning, och en exportlicens med eller utan förutfastställelse har använts, och om den berörda parten helt eller delvis

2. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den betalningsdeklaration som avses i artikel 26.1 i förordning (EG) nr 800/1999 togs emot, skall informera myndigheten som utfärdade licensen om sådana fall. Den skall särskilt meddela de aktuella produkternas kvantitet och slag, licensens referensnummer och datum för de aktuella avskrivingarna.

3. Den myndighet som utfärdade licensen skall tillämpa bestämmelserna i artikel 44.

4. Medlemsstaten skall vidta de åtgärder den anser nödvändiga för att säkerställa att bestämmelserna i punkt 3 följs.

1. Denna artikel skall tillämpas på licenser med förutfastställelse av exportbidrag som har sökts i samband med en infordran av anbud, utfärdad i ett importland utanför gemenskapen.

Med infordran av anbud skall förstås en öppen inbjudan utfärdad av offentliga organ i icke-medlemsstater, eller av offentligrättsliga internationella organ, att till ett givet datum lämna anbud som dessa organ skall besluta om.

I denna artikel skall de väpnade styrkor som avses i artikel 36.1 c i förordning (EG) nr 800/1999 betraktas som importland.

2. Om villkoren i punkt 3 har uppfyllts får en exportör, som har lämnat eller önskar lämna anbud som svar på en anbudsinfordran enligt punkt 1, ansöka om en eller flera licenser med förutfastställelse som utfärdas under förutsättning att han tilldelas ett kontrakt.

3. Bestämmelserna i denna artikel skall bara tillämpas om infordran av anbud innehåller följande upplysningar:

Berörd part skall lämna dessa upplysningar till den utfärdande myndigheten vid ansökan om licens.

En ansökan om licens med förutfastställelse får inte lämnas in mer än 15 dagar före sista dagen för inlämnandet av anbud, men måste lämnas senas kl. 13.00 sista dagen för inlämnande av anbud.

Den kvantitet för vilken licens söks får inte överstiga den kvantitet som anges i anbudsinfordran. Ingen hänsyn skall tas till tillåten avvikelse eller valmöjligheter som nämns i infordran.

4. Som undantag till bestämmelserna i artikel 15.2 behöver säkerheten inte ställas när ansökan om licens lämnas in.

5. Inom 21 dagar efter sista dagen för inlämnande av anbud, skall den sökande, utom då force majeure föreligger, per brev eller via skriftlig telekommunikation, som skall vara den utfärdande myndigheten till handa senast den dag då fristen på 21 dagar går ut, lämna meddelande om antingen

6. Ansökningar om licenser skall inte beviljas om det, under den frist som tillämpas vid utfärdandet av licenser för vissa produkter, vidtas en specialåtgärd som förhindrar utfärdandet av en sådan licens.

Om en sådan åtgärd vidtas efter utgången av fristen hindrar inte detta att det utfärdas en eller flera licenser för anbudsförfarandet i fråga om den sökande har uppfyllt följande villkor:

Licensen eller licenserna skall utfärdas endast för det land som avses i punkt 3 förtas stycket första strecksatsen. Infordran av anbud skall anges på dem.

Den totala kvantitet för vilken licensen utfärdas skall vara lika stor som den kvantitet som den sökande tilldelats kontrakt för och framlagt det kontrakt eller de dokument som avses i. Denna kvantitet får i sin tur inte överstiga kvantiteten i ansökan.

Om ansökan avser flera förutfastställelselicenser, får den kvantitet som licensen eller licenserna utfärdas för inte överstiga den ursprungligen begärda kvantiteten för varje licens.

Licens får inte utfärdas för en kvantitet som den sökande inte har tilldelats kontrakt för eller inte har uppfyllt villkoren för enligt a, b, c och e eller a, b, d och e ovan.

Licensinnehavaren är primärt ansvarig för återbetalning av alla felaktigt utbetalade bidrag när det kan fastslås att de kontrakt eller förpliktelser som enligt d legat till grund för utfärdandet av licensen inte motsvarar det anbudsförfarande som öppnats av det tredje landet.

7. I de fall som avses i punkt 5 b, c och d skall licens inte utfärdas på grundval av en sådan ansökan som avses i punkt 3.

8. Om den sökande inte följer bestämmelserna i punkt 5, skall licens inte utfärdas.

Om den sökande kan visa för utfärdande myndighet att tidsfristen för inlämning av anbud har förlängts gäller dock följande:

10. Medlemsstaterna skall genast meddela kommissionen de uppgifter som avses i punkt 3 första stycket.

11. I särskilda fall får undantag från ovannämnda regler antas enligt det förfarande som anges i artikel 23 i förordning (EEG) nr 1766/92 eller i motsvarande artiklar i de andra förordningarna om den gemensamma organisationen av marknaderna.

1. Om en importlicens måste uppvisas vid import av en produkt och denna licens också används för beslut om rätt att omfattas av en förmånsordning, skall de importerade kvantiteter som, på grund av den tillåtna avvikelsen, övertiger den kvantitet som anges i importlicensen inte omfattas av någon förmånsordning.

Utom i de fall då det i en sektorsförordning föreskrivs en särskild text skall en av följande texter skrivas in i fält 24 i licensen:

2. Om den licens som avses i punkt 1 dessutom används till förvaltning av en gemenskapstullkvot, får licensens giltighetstid inte överskrida kvotens tillämpningsperiod.

3. Om den berörda produkten inte får importeras utanför kvoten, eller om utfärdandet av en importlicens för den berörda produkten omfattas av särskilda villkor, skall importlicensen inte innehålla någon positiv tillåten avvikelse.

4. Om en importlicens inte måste uppvisas vid import av en produkt och en importlicens används för förvaltning av en förmånsordning för denna produkt, skall importlicensen inte innehålla någon positiv tillåten avvikelse.

5. Det tullkontor som godtar deklarationen för övergång till fri omsättning skall bevara en kopia av den licens eller det utdrag som uppvisats och som ger rätt att omfattas av en förmånsordning. På grundval av en riskanalys skall en kopia av minst 1 % av de uppvisade licenserna, varav minst två licenser per år och per tullkontor, skickas för äkthetskontroll till det utfärdande organ som anges på licensen. Bestämmelserna i detta stycke skall inte tillämpas på elektroniska licenser eller licenser som enligt gemenskapslagstiftningen skall kontrolleras på annat sätt.

2. Hänvisningar till den förordning som upphävs i punkt 1 och till förordningarna (EEG) nr 3183/80, (EEG) nr 193/75 och (EEG) nr 1373/70, som tidigare har upphävts, skall gälla som hänvisningar till denna förordning.

Jämförelsetabeller för artiklarna i förordning (EEG) nr 3719/88 återfinns i bilaga II.

1. Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Den skall tillämpas på de licenser för vilka ansökningar lämnas in från och med den 1 oktober 2000.

På berörda parters begäran får bestämmelserna i artikel 25.6 och artikel 35.4 d tillämpas på ärenden som fortfarande är under behandling den 1 oktober 2000.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Denna förordning	Förordning (EEG) nr 3719/88
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 3	Artikel 3
Artikel 4	Artikel 4
Artikel 5	Artikel 5
Artikel 6	Artikel 6
Artikel 7	Artikel 7
Artikel 8	Artikel 8
Artikel 9	Artikel 9
Artikel 10	Artikel 10
Artikel 11	Artikel 11
Artikel 12	Artikel 12
Artikel 13	Artikel 13
Artikel 14	Artikel 13 a
Artikel 15	Artikel 14
Artikel 16	Artikel 14 a
Artikel 17	Artikel 15
Artikel 18	Artikel 16
Artikel 19	Artikel 16 a
Artikel 20	Artikel 18
Artikel 21	Artikel 19
Artikel 22	Artikel 20
Artikel 23	Artikel 21
Artikel 24	Artikel 22
Artikel 25	Artikel 23
Artikel 26	Artikel 24
Artikel 27	Artikel 25
Artikel 28	Artikel 26
Artikel 29	Artikel 27
Artikel 30	Artikel 28
Artikel 31	Artikel 29
Artikel 32	Artikel 30
Artikel 33	Artikel 31
Artikel 34	Artikel 32
Artikel 35	Artikel 33
Artikel 36	Artikel 34.1 till 34.9 och 34.11
Artikel 37	Artikel 34.3 och 34.10
Artikel 38	Artikel 34.12
Artikel 39	Artikel 35
Artikel 40	Artikel 36
Artikel 41	Artikel 37
Artikel 42	Artikel 38
Artikel 43	Artikel 39.1 a, 39.2 och 39.3
Artikel 44	Artikel 39.1 b, 39.1 c och 39.4
Artikel 45	Artikel 40
Artikel 46	Artikel 41
Artikel 47	Artikel 42
Artikel 48	Artikel 43
Artikel 49	Artikel 44
Artikel 50	Artikel 45
Artikel 51	Artikel 46
Artikel 52	Artikel 47

Maximala kvantiteter jordbruksprodukter (1) för vilka det inte krävs någon import, export- eller förutfastställelselicens, i enlighet med artikel 5.1 fjärde strecksatsen (utom i de fall där importen eller exporten inte äger rum inom ramen för en förmånsordning som beviljas genom utfärdande av en licens (2))

Produkter (KN-nummer			Nettokvantitet
A.	SPANNMÅL OCH RIS (Förordning (EG) nr 1342/2003)
A.	Importlicens
	0709 90 60			5 000 kg
	0712 90 19
	0714	med undantag för undernummer 0714 20 10
	1001 10 00
	1001 90 91
	1001 90 99
	1002 00 00
	1003 00
	1004 00 00
	1005 10 90
	1005 90 00
	1007 00 90
	1006 10	med undantag för undernummer 1006 10 10	1 000 kg
	1006 20
	1006 30
	1006 40 00
	1008
	1101 00
	1102
	1103
	1104
	1106 20
	1107
	1108	med undantag för undernummer 1108 20 00
	1109 00 00
	1702 30 51
	1702 30 59
	1702 30 91
	1702 30 99
	1702 40 90
	1702 90 50
	1702 90 75
	1702 90 79
	2106 90 55
	2302	med undantag för undernummer 2305 02
	2303 10
	2303 30 00
	2306 70 00
	2308 00 40
	ex23 09	innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin med KN-nummer 1702 30 51 till 1702 30 99, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 och mjölkprodukter (3), med undantag för varor med innehåll av mjölkprodukter på 50 % och däröver
Exportlicens med eller utan förutfastställelse av bidraget
	0709 90 60		5 000 kg
	0712 90 19
	0714	med undantag för undernummer 0714 20 10
	1001 10
	1001 90 91
	1001 90 99
	1002 00 00
	1003 00
	1004 00
	1005 10 90
	1005 90 00
	1007 00 90
	1006 10	med undantag för undernummer 1006 10 10	500 kg
	1006 20
	1006 30
	1006 40 00
	1008
	1101 00
	1102
	1103
	1104
	1106 20
	1107
	1108	med undantag för undernummer 1108 20 00
	1109 00 00
	1702 30 51
	1702 30 59
	1702 30 91
	1702 30 99
	1702 40 90
	1702 90 50
	1702 90 75
	1702 90 79
	2106 90 55
	2302	med undantag för undernummer 2302 50
	2303 10
	2303 30 00
	2306 70 00
	2308 00 40
	ex23 09	med undantag för undernummer 2302 50 innehållande stärkelse, druvsocker, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av druvsocker eller maltodextrin med KN-nummer 1702 30 51 till 1702 30 99, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 och mjölkprodukter (3), med undantag för varor med innehåll av mjölkprodukter på 50 % och däröver
B.	FETTER
B.	Importlicens (förordning (EG) nr 1476/95)
	0709 90 39			100 kg
	0711 20 90
	1509
	1510 00
	1522 00 31
	1522 00 39
	2306 90 19
▼M6 —————
▼M3
C.	SOCKER (förordning (EG) nr 1464/95)
C.	Importlicens
	1212 91 20			2 000 kg
	1212 91 80
	1212 99 20
	1701 11
	1701 12
	1701 91 00
	1701 99
	1702 20
	1702 30 10
	1702 40 10
	1702 60
	1702 90 30
	1702 90 60
	1702 90 71
	1702 90 80
	1702 90 99
	1703 10 00
	1703 90 00
	2106 90 30
	2106 90 59
Exportlicens med eller utan förutfastställelse av bidraget
	1212 91 20		2 000 kg
	1212 91 80
	1212 99 20
	1701 11
	1701 12
	1701 91 00
	1701 99
	1702 20
	1702 30 10
	1702 40 10
	1702 60
	1702 90 30
	1702 90 60
	1702 90 71
	1702 90 80
	1702 90 99
	1703
	2106 90 30
	2106 90 59
D.	MJÖLK OCH MJÖLKPRODUKTER
D.	Importlicens (förordning (EG) nr 2535/2001)
	0401			150 kg
	0402
	0403 10 11 till 0403 10 39
	0403 90 11 till 0403 90 69
	0404
	0405 10
	0405 20 90
	0405 90
	0406
	1702 11 00
	1702 19 00
	2106 90 51
	2309 10 15	Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur. Beredningar och näringsämnen som innehåller produkter på vilka förordning (EG) nr 1255/1999 (4) direkt eller i enlighet med förordning (EEG) nr 2730/75 (5) skall tillämpas, med undantag för beredningar och näringsämnen på vilka förordning (EEG) nr 1766/92 (6) skall tillämpas
	2309 10 19
	2309 10 39
	2309 10 59
	2309 10 70
	2309 90 35
	2309 90 39
	2309 90 49
	2309 90 59
	2309 90 70
Exportlicens med förutfastställelse av bidraget (förordning (EG) nr 174/1999)
	0401		150 kg
	0402
	0403 10 11 till 0403 10 39
	0403 90 11 till 0403 90 69
	0404
	0405 10
	0405 20 90
	0405 90
	0406
	2309 10 15	Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur. Beredningar och näringsämnen som innehåller produkter på vilka förordning (EG) nr 1255/1999 (4) direkt eller i enlighet med förordning (EEG) nr 2730/75 (5), skall tillämpas, med undantag för beredningar och näringsämnen på vilka förordning (EEG) nr 1766/92 (6) skall tillämpas
	2309 10 19
	2309 10 70
	2309 90 35
	2309 90 39
	2309 90 70
E.	NÖTKÖTT (förordning (EG) nr 1445/95)
E.	Importlicens
	0102 90 05 till 0102 90 79			Ett djur
	0201		200 kg
	0202
	0206 10 95
	0206 29 91
	0210 20
	0210 99 51
	0210 99 90
	1602 50
	1602 90 61
	1602 90 69
Exportlicens med förutfastställelse av bidraget
	0102 10		Ett djur
	0102 90 05 till 0102 90 79		Ett djur
	0201		200 kg
	0202
	0206 10 95
	0206 29 91
	0210 20
	0210 99 51
	0210 99 90
	1602 50
	1602 90 61
	1602 90 69
Exportlicens utan bidrag (artikel 7 i förordning (EG) nr 1445/95)
	0102 10		Nio djur
	0102 90 05 till 0102 90 79		Nio djur
	0201		2 000 kg
	0202
	0206 10 95
	0206 29 91
	0210 20
	0210 99 51
	0210 99 90
	1602 50
	1602 90 61
	1602 90 69
F.	FÅR OCH GETKÖTT
F.	Importlicens (förordning (EG) nr 1439/95)
	0204			100 kg
	0210 99 21
	0210 99 29
	1602 90 72
	1602 90 74
	1602 90 76
	1602 90 78
	0104 10 30		Fem djur
	0104 10 80
	0104 20 90
G.	GRISKÖTT
G.	Exportlicens med förutfastställelse av bidraget (förordning (EG) nr 1370/95)
	0203			250 kg
	1601
	1602
	0210		150 kg
H.	FJÄDERFÄKÖTT
H.	Exportlicens med förutfastställelse av bidraget och licens som utfärdas i efterhand (förordning (EG) nr 1372/95)
	010511119000			4 000 kycklingar
	010511199000
	010511919000
	010511999000
	010512009000		2 000 kycklingar
	010519209000		2 000 kycklingar
	0207		250 kg
I.	ÄGG
I.	Exportlicens med förutfastställelse av bidraget och licens som utfärdas i efterhand (förordning (EG) nr 1371/95)
	040700119000			2 000 ägg
	040700199000		4 000 ägg
	040700309000		400 kg
	040811809100		100 kg
	040891809100		100 kg
	040819819100		250 kg
	040819899100
	040899809100
▼M6 —————
▼M3
K.	VIN (förordning (EG) nr 883/2001)
K.	Importlicens
	2009 61			3 000 kg
	2009 69			3 000 kg
	2204 10		30 hl
	2204 21
	2204 29
	2204 30
Exportlicens med förutfastställelse av bidraget
	2009 61		10 hl
	2009 69		10 hl
	2204 21		10 hl
	2204 29
	2204 30
L.	FRUKT OCH GRÖNSAKER
L.	Exportlicens med förutfastställelse av bidraget (förordning (EG) nr 1961/2001)
	0702 00			300 kg
	0802
	0805
	0806 10 10
	0808
	0809
M.	BEARBETADE PRODUKTER AV FRUKT OCH GRÖNSAKER
M.	Exportlicens med förutfastställelse av bidraget (förordning (EG) nr 1429/95)
	0806 20			300 kg
	0812
	2002
	2006 00
	2008
	2009
▼M3
N.	ALKOHOL
N.	Importlicens (förordning (EG) nr 2336/2003):
	2207 10 00			100 hl
	2207 20 00			100 hl
	2208 90 91		100 hl
	2208 90 99		100 hl
(1) De maximala kvantiteterna jordbruksprodukter som får importeras eller exporteras utan licenser motsvaras av ett åttasiffrigt undernummer i Kombinerade nomenklaturen (KN) och, när det gäller exportbidrag, av ett tolvsiffrigt undernummer i exportbidragsnomenklaturen för jordbruksprodukter. (2) Gäller t.ex. import. De kvantiteter som tas upp i detta dokument gäller inte import som sker inom ramen för en kvantitativ kvot eller ett förmånssystem för vilka det alltid krävs en licens för samtliga kvantiteter. De kvantiteter som anges här avser import enligt den normala ordningen, dvs. med full tull och utan kvantitativ begränsning. (3) Med ”mjölkprodukter” avses produkter med nummer 0401 till 0406 samt 1702 10 och 2106 90 51. (4) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. (5) EGT 281, 1.11.1975, s. 20. (6) EGT L 181, 1.7.1992, s. 21.

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M1	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2299/2001 av den 26 november 2001	L 308	19	27.11.2001
►M2	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 325/2003 av den 20 februari 2003	L 47	21	21.2.2003
►M3	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 322/2004 av den 23 februari 2004	L 58	3	26.2.2004
►M4	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 636/2004 av den 5 april 2004	L 100	25	6.4.2004
►M5	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1741/2004 av den 7 oktober 2004	L 311	17	8.10.2004
►M6	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1856/2005 av den 14 november 2005	L 297	7	15.11.2005

C1	Rättelse, EGT L 253, 7.10.2003, s. 26 (325/03)
►C2	Rättelse, EGT L 232, 1.7.2004, s. 42 (322/04)
►C3	Rättelse, EGT L 242, 14.7.2004, s. 6 (636/04)