2000R0824 — SV — 01.08.2007 — 005.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 824/2000

av den 19 april 2000

om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning

(EGT L 100, 20.4.2000, p.31)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 336/2003 av den 21 februari 2003

  L 49

6

22.2.2003

►M2

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 777/2004 av den 26 april 2004

  L 123

50

27.4.2004

►M3

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1068/2005 av den 6 juli 2005

  L 174

65

7.7.2005

►M4

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1572/2006 av den 18 oktober 2006

  L 290

29

20.10.2006

►M5

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 883/2007 av den 26 juli 2007

  L 195

3

27.7.2007




▼B

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 824/2000

av den 19 april 2000

om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning



EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål ( 1 ), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1253/1999 ( 2 ), särskilt artikel 5 i denna, och

av följande skäl:

(1)

Interventionspriset på vete, durumvete, korn, råg, majs och sorghum bör fastställas för de kvaliteter som i största möjliga utsträckning motsvarar genomsnittskvaliteterna för spannmål som skördas inom gemenskapen.

(2)

Tillämpandet av pristillägg och prisavdrag vid interventionstillfället bör avspegla de kvalitetsrelaterade prisskillnaderna på marknaden.

(3)

Spannmål som inte håller tillräckligt god kvalitet för att kunna användas eller lagras bör inte godkännas för intervention.

(4)

För att förenkla det normala interventionsförfarandet och i synnerhet för att få homogena partier av varje spannmålsslag som erbjuds till intervention bör en lägsta kvantitet fastställas under vilken interventionsorganet inte har skyldighet att acceptera erbjudandet. Det kan emellertid vara nödvändigt att för vissa medlemsstater föreskriva en större lägsta kvantitet för att interventionsorganen skall kunna ta hänsyn till förhållanden och praxis i partihandelsledet i dessa länder.

(5)

För att undvika att åtskillnad görs mellan olika producenter bör villkoren för erbjudande av spannmål till interventionsorganen och för deras övertagande av spannmål vara så enhetliga som möjligt inom hela gemenskapen.

(6)

Det bör fastställas vilka metoder som krävs för att bestämma kvaliteten på vete, durumvete, korn, råg, majs och sorghum.

(7)

Medlemsstaterna bör förvissa sig om interventionslagrens tillstånd, som ett komplement till den årliga inventering som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 2148/96 av den 8 november 1996 om bestämmelser för utvärdering och kontroll av de kvantiteter jordbruksprodukter som lagras i offentliga lager ( 3 ), senast ändrad genom förordning (EG) nr 808/1999 ( 4 ).

(8)

Åtskilliga ändringar har gjorts av kommissionens förordning (EEG) nr 689/92 av den 19 mars 1992 om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål ( 5 ), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1664/1999 ( 6 ), samt kommissionens förordning (EEG) nr 1908/84 av den 4 juli 1984 om fastställande av referensmetoderna för kvalitetsbestämning på spannmål ( 7 ), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2507/87 ( 8 ). För ökad klarhet är det lämpligt att ersätta de förordningarna med den här förordningen.

(9)

Förvaltningskommittén för spannmål har inte avgivit något yttrande inom den tid som dess ordförande bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.



Artikel 1

▼M3

Varje innehavare av ett homogent parti på minst 80 ton vete, korn, majs eller sorghum eller 10 ton durumvete, skördade inom gemenskapen, skall vara berättigad att erbjuda partiet till interventionsorganet under de tidsperioder som anges i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1784/2003.

▼B

Interventionsorganen får emellertid fastställa en större lägsta kvantitet.

Artikel 2

1.  För att spannmålen skall godkännas för intervention skall den vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

 

Spannmålen skall anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet om den har den typiska färgen för spannmålen i fråga, är fri från onormal lukt och levande skadedjur (inbegripet kvalster) i alla utvecklingsstadier, uppfyller minimikraven för kvalitet som anges i bilaga I, och om halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, inte överstiger de gränsvärden som fastställs i gemenskapsbestämmelserna. I detta sammanhang får följande gränsvärden för halten av främmande ämnen inte överskridas:

 När det gäller vanligt vete och durumvete: De gränsvärden som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 315/93 ( 9 ), inte heller det gränsvärde för Fusarium-toxiner som fastställs i punkterna 2.4–2.7 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 ( 10 ),

 När det gäller korn, majs och sorghum: De gränsvärden som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG ( 11 ).

Medlemsstaterna skall kontrollera halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, på grundval av en riskanalys, särskilt med beaktande av de uppgifter som lämnats av anbudsgivarna och med hänsyn till deras åtaganden i fråga om kravens uppfyllande, särskilt när det gäller anbudsgivarnas analysresultat. Vid behov skall den takt och den omfattning i vilka kontrollåtgärderna skall genomföras fastställas enligt förfarandet i artikel 25 i förordning (EG) nr 1784/2003, särskilt om situationen på marknaden riskerar att utsättas för allvarliga störningar på grund av de främmande ämnena. ◄

Om analyserna då visar att Zeleny-talet för ett parti vete ligger mellan 22 och 30 måste deg av detta vara icke-klistrig och maskinbearbetningsbar för att anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet enligt punkt 1.

3.  Definitionerna av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet skall, vad avser denna förordning, vara de som anges i bilaga II.

Kärnor av basspannmål och andra spannmål som är skadade, angripna av mjöldrygor eller skämda skall klassificeras som ”andra orenheten”, även om de har fel som tillhör andra kategorier.

Artikel 3

Följande metoder skall användas för att bestämma kvaliteten på spannmål som enligt artiklarna 5 och 6 i förordning (EEG) nr 1766/92 erbjuds interventionsorganen:

3.1 Referensmetoden för bestämning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet skall vara den som anges i bilaga III.

3.2 Referensmetoden för bestämning av vattenhalten skall vara den som anges i bilaga IV. Dock får medlemsstaterna också använda andra metoder baserade på principen enligt bilaga IV, metod ISO 712/1998 eller någon metod baserad på infraröd teknik. Vid tvist skall metoden i bilaga IV tillämpas.

3.3 Referensmetoden för bestämning av tanninhalten i sorghum skall vara ISO 9648/1988.

3.4 Referensmetoden för att fastställa om deg av vete är icke-klistrig och maskinbearbetningsbar skall vara den som anges i bilaga V.

3.5 Referensmetoden för att fastställa proteinnehållet i malda kärnor av vete skall vara den som International Association for Cereal Chemistry (ICC) godkänner, för vilken standarder fastställs enligt nr 105/2: ”metod för bestämning av proteininnehållet i spannmål och spannmålsprodukter”.

Medlemsstaterna får även använda andra metoder. De skall i så fall för kommissionen först kunna visa att ICC intygat att dessa metoder ger likvärdiga resultat.

3.6 Zeleny-talet för malda kärnor av vete skall fastställas enligt ISO 5529/1992.

▼M3

3.7 Bestämning av falltal enligt Hagberg (amylasaktivitetstest) skall göras enligt ISO 3093:2004.

▼B

3.8 Referensmetoden för att fastställa om durumvete har glasaktigt utseende skall vara den som anges i bilaga VI.

▼M4

3.9 Referensmetoden för att fastställa rymdvikten skall vara ISO 7971/2:1995, dock skall de traditionella metoderna användas för majs.

▼M3

3.10 De provtagningsmetoder och referensanalysmetoder som skall användas för att fastställa halten av mykotoxiner skall vara de som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 466/2001.

▼M5

Artikel 3a

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 4 i denna förordning skall de kvantiteter majs som kan komma i fråga för intervention enligt artikel 5.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1784/2003 beträffande regleringsåren 2007/08 och 2008/09 fördelas på två etapper, dvs. etapp 1 och etapp 2, i enlighet med de villkor och på det sätt som anges i punkterna 2–5 i den här artikeln.

Etapp 1 skall börja den 1 augusti i Grekland, Spanien, Italien och Portugal, den 1 december i Sverige och den 1 november i övriga medlemsstater och skall löpa till den 31 december, som skall vara sista dag för inlämnande av erbjudanden inom denna etapp i samtliga medlemsstater.

Etapp 2 skall börja dagen efter den dag då den återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention under etappen offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning enligt punkt 2 andra stycket. Denna dag skall vara den första dagen för inlämnande av erbjudanden i alla medlemsstater och etappen skall avslutas senast den 30 april i Grekland, Spanien, Italien och Portugal, den 30 juni i Sverige och den 31 maj i övriga medlemsstater.

2.  Vid utgången av etapp 1 skall kommissionen registrera alla godtagbara erbjudanden beträffande majs som aktörerna lämnat in till interventionsorganen i medlemsstaterna fram till och med den 31 december, kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel), och för detta skall kommissionen använda de uppgifter som medlemsstaterna varje vecka meddelar enligt artikel 11a.1 a i.

Om den sammanlagda kvantitet som erbjudandena avser överskrider de maximala kvantiteter som fastställs i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall kommissionen senast den 25 januari fastställa och offentliggöra en fördelningskoefficient med sex decimaler. Om kvantiteterna inte överskrids skall fördelningskoefficienten vara ett och kommissionen skall offentliggöra den återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention under etapp 2.

Senast den 31 januari skall interventionsorganet i medlemsstaten meddela anbudsgivaren att erbjudandet har godtagits för den kvantitet som anges i erbjudandet multiplicerad med fördelningskoefficienten.

3.  Från och med den första onsdagen i februari skall kommissionen varje vecka registrera alla godtagbara erbjudanden beträffande majs som aktörerna lämnat in till interventionsorganen i medlemsstaterna fram till och med kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen föregående vecka och för detta skall kommissionen använda de uppgifter som medlemsstaterna meddelar enligt artikel 11a.1 a i.

Om den återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention överskrids skall kommissionen senast den fjärde arbetsdagen efter den sista dagen för inlämnande av erbjudanden fastställa och offentliggöra en fördelningskoefficient med sex decimaler. Om kvantiteten inte överskrids skall fördelningskoefficienten vara lika med 1, de kvantiteter som erbjudits anses vara godtagna och kommissionen senast onsdag varje vecka på sin webbplats http://ec.europa.eu/agriculture/markets/crops/index_fr.htm ge aktörerna information om vilken återstående kvantitet som finns tillgänglig för intervention under den aktuella veckan.

Senast den nionde arbetsdagen efter det att tidsfristen för inlämnande av erbjudanden har gått ut skall interventionsorganet i medlemsstaten meddela anbudsgivaren att erbjudandet har godtagits för den kvantitet som anges i erbjudandet, multiplicerad med fördelningskoefficienten.

4.  De erbjudanden som avses i punkterna 2 och 3 skall registreras av det behöriga interventionsorganet samma dag som de inkommer.

När ett erbjudande har lämnats får det varken ändras eller återtas.

5.  För att erbjudandena skall kunna godtas skall det till dem fogas en handling som styrker att det har ställts en säkerhet på 15 euro per ton. Säkerheten skall ställas samtidigt som erbjudandet lämnas men om den ställs under etapp 1 i form av en banksäkerhet kan den inte krävas förrän dagen efter sista dag för inlämning av de erbjudanden som avses i punkt 2.

6.  Den skall omfatta de kvantiteter som anbudsgivaren erbjudit i enlighet med punkterna 2 och 3.

Utom i fall av force majeure eller i undantagsfall skall hela säkerheten tillföras gemenskapsbudgeten i följande fall:

a) När de kvantiteter som finns på lagringsplatsen mellan det att erbjudandet lämnas in och det att majsen övertas är mindre än de kvantiteter som uppgivits av anbudsgivaren, i enlighet med artikel 4.1, med förbehåll för en tolerans på 5 %.

b) När de tilldelade kvantiteterna inte levererats av anbudsgivaren för övertag av interventionsorganet enligt artiklarna 2 och 5.

För tillämpningen av andra stycket a i denna punkt skall interventionsorganet genomföra kontrollen av de kvantiteter som finns på lagringsplatserna genom att i tillämpliga delar tillämpa de bestämmelser och villkor som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 ( 12 ) när det gäller kontroller av den fysiska närvaron av produkter som lagras inom ramen för offentlig lagring, framför allt bestämmelserna och villkoren i punkt B.III i bilaga I till den förordningen. Dessa kontroller skall göras av minst 5 % av erbjudandena och 5 % av de erbjudna kvantiteterna och på grundval av en riskanalys. Dessa miniminivåer för kontroll skall endast tillämpas under etapp 1.

Säkerheten skall frisläppas i sin helhet

a) för erbjudna kvantiteter som inte kommer att köpas upp,

b) för erbjudna kvantiteter som kommer att köpas upp, så snart minst 95 % av dessa kvantiteter faktiskt har övertagits av interventionsorganet.

▼B

Artikel 4

1.  För att vara giltigt skall varje erbjudande som avser försäljning till intervention lämnas på en av interventionsorganet utfärdad blankett och innehålla följande:

a) Anbudsgivarens namn.

b) Vilket spannmålsslag som erbjuds.

c) Platsen där den erbjudna spannmålen lagras.

d) Den erbjudna spannmålens kvantitet, huvudsakliga egenskaper och skördeår.

▼M5

e) Vilken interventionsort som anbudet avser och, när artikel 5.1 andra stycket i den här förordningen tillämpas, anbudsgivarens åtagande att i förhållande till lagerhållaren garantera att bestämmelserna och villkoren för lagring och kontroll enligt 2.2 a i förordning (EG) nr 884/2006 tillämpas i tillämpliga delar när det gäller den lagringsplats som avses i led c i denna punkt.

▼B

På blanketten skall det även intygas att produkterna har sitt ursprung inom gemenskapen eller, i det fall spannmål godkänns för intervention på särskilda villkor beroende på produktionsområde, skall uppgift lämnas om i vilken region det är producerat.

Interventionsorganet får emellertid även godta anbud som lämnas i någon annan skriftlig form, som via telekommunikation, under förutsättning att samtliga uppgifter som skall lämnas på den blankett som avses i föregående stycke finns medtagna.

Utan att det påverkar giltigheten från inlämningsdagen för ett anbud enligt tredje stycket, får medlemsstaterna begära att anbudet följs av att den blankett som avses i första stycket insänds eller direkt överlämnas till behörigt organ.

2.  Om ett erbjudande inte är giltigt skall interventionsorganet underrätta den berörda aktören inom fem arbetsdagar efter det att erbjudandet mottagits.

3.  Om ett erbjudande godtas skall aktörerna snarast möjligt underrättas om vid vilket lager spannmålen skall övertas samt om tidsplanen för leverans.

Interventionsorganet får ändra denna tidsplan på begäran av anbudsgivaren eller lagerhållaren.

▼M5 —————

▼M5

4.  När det gäller andra spannmål än majs som erbjudits för intervention skall slutleveransen göras före utgången av den fjärde månaden efter den månad då erbjudandet mottogs, dock senast den 1 juli i Spanien, Grekland, Italien och Portugal, och den 31 juli i övriga medlemsstater.

När det gäller majs skall leveransen äga rum mellan den 1 februari och den 30 april för erbjudanden som lämnats in under etapp 1 och senast vid utgången av den tredje månaden efter mottagandet för erbjudanden som lämnats in under etapp 2; leveranserna får emellertid inte göras efter den 1 juli i Spanien, Grekland, Italien och Portugal och efter den 31 juli i övriga medlemsstater.

▼B

Artikel 5

1.  Vad avser produkter som levereras till interventionslagret skall den erbjudna spannmålen övertas av interventionsorganet först när interventionsorganet eller dess representant har fastställt hela partiets kvantitet samt minimiegenskaper enligt bilagan.

▼M5

Detta övertagande får ske vid det lager där spannmålen finns då erbjudandet lämnas förutsatt att lagringen sker i lokaler som tillhör en lagerhållare i den mening som avses i artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 884/2006 och att samma bestämmelser och villkor som gäller dessa lokaler efter övertagandet av interventionsspannmålen gäller så snart erbjudandet lämnats.

När det gäller majs får inte den kvantitet som övertas överstiga den kvantitet som tilldelats enligt artikel 3a.2 och 3a.3.

▼B

2.  Kvalitetsegenskaperna skall fastställas på grundval av ett prov som är representativt för det erbjudna partiet och som består av stickprover varav ett skall tas från varje leverans, dock minst ett prov per 60 ton.

3.  Leveransen skall vägas in i närvaro av anbudsgivaren och en i förhållande till anbudsgivaren oberoende representant för interventionsorganet.

Representanten för interventionsorganet får även vara lagerhållare, varvid följande gäller:

a) Interventionsorganet skall inom 45 dagar efter övertagandet utföra en egen kontroll som minst inbegriper en volymkontroll. Eventuell skillnad mellan invägd kvantitet och den som beräknats med hjälp av volymkontrollmetoden får inte överstiga 5 %.

b) Om toleransgränsen inte överstigs skall lagerhållaren bära samtliga kostnader för kvantiteter som vid en senare vägning eventuellt kan saknas i förhållande till den vid övertagandet bokförda vikten.

c) Om toleransgränsen överstigs skall en vältning snarast göras. Om den fastställda vikten understiger den bokförda, skall lagerhållaren bära samtliga kostnader för vältningen, i annat fall skall medlemsstaten göra det.

4.  Om spannmålen övertas vid det lager där den finns då anbudet lämnas, får kvantiteten fastställas utifrån lagerbokföringen, som skall uppfylla branschens och interventionsorganets krav samt följande villkor:

a) Av lagerbokföringen skall framgå den vikt som noterats vid vältning, fysiska kvalitetsegenskaper vid vägningstidpunkten, särskilt vattenhalt, eventuella förflyttningar samt utförda behandlingar. Vältningen får inte ha utförts för mer än tio månader sedan.

b) Lagerhållaren skall intyga att det erbjudna partiet i alla avseenden motsvarar uppgifterna i lagerbokföringen.

c) Kvalitetsegenskaperna som fastställts vid tidpunkten för vältning skall överensstämma med det representativa provets, bestående av de prover som interventionsorganet eller dess representant tagit minst en gång per 60 ton.

5.  Om punkt 4 tillämpas gäller följande:

a) Den vikt som registreras skall vara densamma som införts i lagerbokföringen, vid behov justerad med hänsyn till eventuella skillnader mellan den vattenhalt och/eller den halt av andra orenheten (Schwartzbesatz) som noterats vid invältning och den halt som noterats för det representativa provet. En skillnad mellan halterna av andra orenheten får bara beaktas för att justera den vikt som införts i lagerbokföringen.

b) Interventionsorganet skall inom fyrtiofem dagar efter övertagandet utföra en egen kontroll som minst inbegriper en volymkontroll. Eventuell skillnad mellan invägd kvantitet och den som beräknats med hjälp av volymkontrollmetoden får inte överstiga 5 %.

c) Om toleransgränsen inte överstigs, skall lagerhållaren bära samtliga kostnader för kvantiteter som vid en senare vältning eventuellt kan saknas i förhållande till den vid övertagandet bokförda vikten.

▼M1

d) Om toleransgränsen överskrids skall en vägning snarast göras. Om den fastställda vikten understiger den bokförda skall samtliga kostnader för vägningen bäras av lagerhållaren och i annat fall av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, med beaktande av den toleransgräns som anges i artikel 2.1 första strecksatsen i förordning (EEG) nr 147/91.

▼M5

6.  Det sista övertagandet skall, när det gäller annan spannmål än majs, ske senast vid utgången av den andra månaden efter den slutleverans som avses i artikel 4.4 första stycket och när det gäller majs senast vid utgången av den andra månaden efter var och en av de slutleveranser som avses i artikel 4.4 andra stycket, dock senast den 31 juli i Spanien, Grekland, Italien och Portugal och den 31 augusti i övriga medlemsstater.

▼M3

Artikel 6

1.  Interventionsorganet skall ansvara för att provernas fysiska och tekniska egenskaper analyseras inom 20 arbetsdagar från den dag det representativa provet togs.

2.  Anbudsgivaren skall stå för kostnaderna för

a) bestämning av tanninhalten i sorghum,

b) amylasaktivitetstest (Hagberg),

c) bestämning av proteininnehållet i durumvete och vete,

d) zeleny-test,

e) test av maskinbearbetningsbarhet,

f) analyserna av främmande ämnen.

3.  Om det av analyserna enligt punkt 1 framgår att den erbjudna spannmålen inte motsvarar den lägsta kvalitet som krävs för intervention, skall denna spannmål återtas på anbudsgivarens bekostnad. Anbudsgivaren skall även stå för samtliga uppkomna kostnader.

4.  Vid tvist skall interventionsorganet återigen låta utföra de tester som behövs på spannmålen i fråga, varvid kostnaderna skall bäras av den förlorande parten.

▼B

Artikel 7

Interventionsorganet skall utfärda ett övertagandedokument för varje anbud, av vilket följande skall framgå:

a) Datum för kontroll av kvantitet och minimiegenskaper.

b) Levererad vikt.

c) Antalet prover som tagits för det representativa provet.

d) De konstaterade fysiska egenskaperna.

e) Det organ som ansvarar för analys av tekniska kriterier och för analysresultaten.

Dokumentet skall dateras och sändas till lagerhållaren för kontrasignering.

Artikel 8

1.  Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 2, skall anbudsgivaren erhålla ett pris motsvarande det interventionspris som avses i artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 1766/92, som gäller en vara levererad till lager före lossning den dag som anges som den första leveransdagen i meddelandet om att den erbjudna spannmålen godkänns. Priset skall justeras med hänsyn till de pristillägg och prisavdrag som avses i artikel 9.

Vid leverans under en månad då uppköpspriset vid intervention understiger det uppköpspris som gällde den månad då erbjudandet lämnades, skall emellertid det sistnämnda priset gälla. ►M5  För sorghum som erbjuds under augusti och september skall bestämmelsen i detta stycke inte tillämpas. ◄

2.  När ett interventionsorgan mottagit ett anbud enligt artikel 4 i förordning (EEG) nr 1766/92, skall det besluta om var spannmålen skall övertas och om den första dagen för övertagandet.

Det är anbudsgivaren som skall bekosta transporten från det lager där varan vid anbudstillfället är lagrad till den interventionsort dit den på billigaste sätt skall transporteras.

Om den plats för övertagande som interventionsorganet fastställt inte överensstämmer med den interventionsort till vilken varan på billigaste sätt skall transporteras, skall interventionsorganet fastställa och även bekosta de extra transportkostnaderna. I så fall skall interventionsorganet fastställa de transportkostnader som avses i föregående stycke.

Om interventionsorganet i samråd med anbudsgivaren lagrar den övertagna varan i det lager där den vid anbudstillfället är lagrad, skall interventionspriset minskas med de kostnader som avses i föregående stycke andra meningen samt med kostnaderna för utlagring, vilka skall beräknas utifrån de omkostnader som faktiskt konstaterats i den berörda medlemsstaten.

3.  Betalning skall erläggas mellan trettio och trettiofem dagar efter den i artikel 5 i den här förordningen angivna dagen för övertagande.

Artikel 9

Tillägg och avdrag, tillämpade på det pris som betalas till anbudsgivaren, skall uttryckas i euro per ton och tillämpas i förening, enligt de nedan föreskrivna beloppen:

▼M4

a) Om vattenhalten i spannmål som erbjuds till intervention understiger 13 % när det gäller majs och sorghum och 14 % när det gäller övriga spannmål, skall tillägg göras enligt tabell I i bilaga VII. Om vattenhalten i nämnda spannmål som erbjuds till intervention överstiger 13 % respektive 14 %, skall avdrag göras enligt tabell II i bilaga VII.

b) Om rymdvikten för spannmål som erbjuds till intervention avviker från 76 kg/hl när det gäller vete, 73 kg/hl när det gäller majs och 64 kg/hl när det gäller korn, skall avdrag göras enligt tabell III i bilaga VII.

▼M3

c) Om andelen sönderslagna kärnor överstiger 3 % för durumvete, vete och korn respektive 4 % för majs och sorghum, skall ett avdrag göras på 0,05 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

d) Om andelen orenheter bestående av kärnor överstiger 2 % för durumvete, 4 % för majs och sorghum samt 5 % för vete och korn, skall ett avdrag göras på 0,05 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

▼B

e) Om andelen grodda kärnor överstiger 2,5 %, skall ett avdrag göras på 0,05 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

▼M3

f) Om andelen andra orenheter (Schwarzbesatz) överstiger 0,5 % för durumvete och 1 % för vanligt vete, korn, majs och sorghum, skall ett avdrag göras på 0,1 euro för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

▼B

g) Om för durumvete andelen mjöliga kärnor överstiger 20 %, skall ett avdrag göras på 0,2 euro för varje ytterligare avvikelse på 1 procentenhet eller del av 1 procentenhet.

h) Om proteininnehållet i vete understiger 11,5 %, skall avdrag göras enligt tabell IV i bilaga VII.

i) Om tanninhalten i sorghum som erbjuds till intervention överstiger 0,4 % av torrsubstansen, skall avdraget beräknas enligt den metod som anges i bilaga VIII.

Artikel 10

1.  Aktörer som lagrar uppköpta produkter för interventionsorganets räkning skall regelbundet kontrollera produkternas skick och att de är intakta och skall utan dröjsmål underrätta organet om eventuella problem i detta hänseende.

2.  Interventionsorganet skall minst en gång om året kontrollera den lagrade produktens kvalitet. Prover för detta ändamål får tas i samband med den årliga inventeringen som föreskrivs i artikel 4 i förordning (EG) nr 2148/96.

▼M3

3.  När de kontroller som föreskrivs enligt den här förordningen skall utföras på grundval av en riskanalys enligt artikel 2.2 andra stycket, är det medlemsstaten som har det yttersta ekonomiska ansvaret för de ekonomiska konsekvenserna av att gränsvärdena för halten av främmande ämnen inte iakttas. Detta ansvar gäller oberoende av medlemsstatens egna åtgärder mot anbudsgivare eller lagerhållare som inte har uppfyllt sina åtaganden eller skyldigheter.

När det gäller ochratoxin A och aflatoxin övergår det ekonomiska ansvaret till gemenskapsbudgeten, om den berörda medlemsstaten, på ett för kommissionen tillfredsställande sätt, kan bevisa att normerna har iakttagits vid inlagringen, att det har sörjts för normala lagringsförhållanden och att lagerhållaren har uppfyllt sina övriga skyldigheter.

▼B

Artikel 11

Interventionsorganen skall vid behov fastställa kompletterande förfaranden och villkor för övertagande som är förenliga med denna förordning för att ta hänsyn till särskilda förhållanden i berörd medlemsstat. De får bl.a. begära periodiska lagerrapporter.

▼M5

Artikel 11a

1.  För vart och ett av de spannmål som avses i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1784/2003 skall alla medlemsstater på elektronisk väg meddela de uppgifter som behövs för förvaltningen av interventionen, enligt följande:

a) Senast varje onsdag kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel)

i) de kvantiteter som erbjudits för intervention av aktörer senast klockan 12.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen föregående vecka, i enlighet med artiklarna 4 och 3a i den här förordningen,

ii) de kvantiteter av andra spannmål än majs som erbjudits, men för vilka aktörerna dragit tillbaka sina erbjudanden efter det att interventionsperioden inleddes,

iii) de totala kvantiteter spannmål som erbjudits för intervention efter det att interventionsperioden inleddes, med avdrag för de kvantiteter som avses i led ii,

iv) de totala kvantiteter som övertagits sedan interventionsperioden inleddes i enlighet med artikel 5 i den här förordningen.

b) Onsdagen efter det att meddelandet om anbudsinfordran har offentliggjorts, de kvantiteter spannmål som bjudits ut till försäljning i enlighet med artikel 2.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2131/93 ( 13 ).

c) Onsdagen efter den dag då medlemsstaterna fastställt de berörda partierna, de spannmålskvantiteter som är avsedda för gratis utdelning till de sämst ställda i gemenskapen, i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 3730/87 ( 14 ).

d) Senast vid utgången av månaden efter den sista dag för övertagande som anges i artikel 5.6 i denna förordning, för varje region enligt bilaga III till rådets förordning (EEG) nr 837/90 ( 15 ), de genomsnittliga resultat när det gäller rymdvikt, vattenhalt, andel sönderslagna kärnor och proteininnehåll som konstaterats för de spannmålspartier som övertagits.

2.  Meddelanden enligt punkt 1 skall skickas även om ingen kvantitet har erbjudits för intervention. Om inget meddelande om de uppgifter som avses i punkt 1.a i inkommer skall kommissionen anse att inget erbjudande har inkommit i den aktuella medlemsstaten.

3.  Utformningen av och innehållet i de meddelanden som avses i punkt 1 skall följa de förlagor som kommissionen ställer till medlemsstaternas förfogande. Dessa förlagor skall tillämpas efter det att förvaltningskommittén för spannmål informerats. Kommissionens skall anpassa och uppdatera förlagorna på samma villkor.

▼B

Artikel 12

Förordningarna (EEG) nr 689/92 och (EEG) nr 1908/84 upphävs från och med den 1 juli 2000.

Artikel 13

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 juli 2000.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

▼M4




BILAGA I



 

Durumvete

Vete

Korn

Majs

Sorghum

A.  Maximal vattenhalt

14,5 %

14,5 %

14,5 %

13,5 %

13,5 %

B.  Högsta tillåtna andel som inte är basspannmål av felfri kvalitet, varav:

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

1.  Sönderslagna kärnor

6 %

5 %

5 %

5 %

5 %

2.  Orenheter bestående av kärnor (andra än de som avges i punkt 3),

5 %

7 %

12 %

5 %

5 %

varav:

 
 
 
 
 

a)  skrumpna kärnor

 
 
 

b)  främmande spannmålsslag

3 %

 

5 %

c)  kärnor angripna av skadedjur

 
 
 
 
 

d)  kärnor med missfärgat groddanlag

 
 

e)  kärnor värmeskadade vid torkning

0,50 %

0,50 %

3 %

0,50 %

0,50 %

3.  Fläckiga och/eller mögelangripna kärnor,

5 %

varav:

 
 
 
 
 

—  mögelangripna kärnor

1,5 %

4.  Grodda kärnor

4 %

4 %

6 %

6 %

6 %

5.  Andra orenheter (Schwarzbesatz),

3 %

3 %

3 %

3 %

3 %

varav:

 
 
 
 
 

a)  ogräsfrö:

 
 
 
 
 

—  skadliga

0,10 %

0,10 %

0,10 %

0,10 %

0,10 %

—  annat

 
 
 
 
 

b)  skadade kärnor:

 
 
 
 
 

—  kärnor som förstörts genom spontan upphettning eller alltför kraftig torkning

0,05 %

0,05 %

 
 
 

—  annat

 
 
 
 
 

c)  främmande beståndsdelar

 
 
 
 
 

d)  skal

 
 
 
 
 

e)  mjöldrygor

0,05 %

0,05 %

f)  skämda kärnor

 
 

g)  döda insekter och insektsdelar

 
 
 
 
 

C.  Högsta procentandel mjöliga kärnor, helt eller delvis

27 %

D.  Högsta tanninhalt (1)

1 %

E.  Lägsta rymdvikt (kg/hl)

78

73

62

71

F.  Lägsta proteininnehåll (1):

 
 
 
 
 

—  regleringsår 2000/01

11,5 %

10 %

—  regleringsår 2001/02

11,5 %

10,3 %

—  regleringsår 2002/03 och följande

11,5 %

10,5 %

 
 
 

G.  Lägsta falltal i sekunder (Hagberg)

220

220

 
 
 

H.  Lägsta Zeleny-värde (ml)

22

(1)   I % av torrsubstans.

▼B




BILAGA II

1.   DEFINITION PÅ ANDRA BESTÅNDSDELAR ÄN BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

1.1   Sönderslagna kärnor

Alla kärnor på vilka endospermet delvis är frilagt skall betraktas som sönderslagna kärnor. Kärnor som skadats vid tröskning och kärnor från vilka grodden har avlägsnats hör också till denna grupp.

För majs förstås därmed kärnor eller delar av kärnor som rinner igenom en rundhålssikt med 4,5 mm håldiameter.

För sorghum förstås därmed kärnor eller delar av kärnor som rinner igenom en rundhålssikt med 1,8 mm håldiameter.

1.2   Orenheter bestående av kärnor

a)   Skrumpna kärnor:

▼M3

Kärnor som sedan alla övriga beståndsdelar som anges i denna bilaga avlägsnats från provet skall betraktas som skrumpna kärnor, om de passerar genom siktar med följande slitsbredd: vete 2,0 mm, durumvete 1,9 mm, korn 2,2 mm.

▼B

Som undantag från denna definition skall med skrumpna kärnor även förstås:

 korn ►M2  från Estland, Lettland, Finland och Sverige ◄ med en rymdvikt av minst 64 kilo/hl och som erbjuds till intervention i dessa medlemsstater, eller

 korn med en högsta vattenhalt av 12,5 %,

kärnor som, efter eliminering av alla andra beståndsdelar som anges i bilagan, kan passera genom en sikt med slitsbredden 2,0 mm.

Till denna grupp hör vidare frostskadade och omogna (gröna) kärnor.

b)   Andra spannmål:

Med andra spannmål avses alla kärnor som inte hör till det provtagna spannmålsslaget.

c)   Kärnor angripna av skadedjur:

Till kärnor angripna av skadedjur räknas djurätna kärnor. Till denna grupp räknas även lusangripna kärnor.

d)   Kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor och mögelangripna kärnor:

Kärnor med missfärgad grodd är kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar i skalet och i vilka grodden är normal och inte på väg att gro. För vete skall kärnor med missfärgad grodd inte beaktas förrän andelen överstiger 8 %.

För durumvete skall

 fläckiga kärnor anses vara kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar på annan plats än på själva grodden,

 mögelangripna kärnor anses vara kärnor vars fruktvägg är angripen av mycel av mögelsvamp, där kärnorna framstår som lätt skrumpna, skrynkliga och har otydliga fläckar, oskarpa konturer och är rosa- eller vitfärgade.

e) Kärnor värmeskadade vid torkning är kärnor som uppvisar yttre tecken på brändhet men som inte är skadade kärnor.

1.3   Grodda kärnor

Med grodda kärnor avses kärnor i vilka rotanlaget eller bladanlaget tydligt kan urskiljas med blotta ögat. Vid bedömning av provets innehåll av grodda kärnor skall dock hänsyn tas till provets allmänna utseende. Vissa spannmålsslag, t.ex. durumvete, har utskjutande grodd och det skal som täcker grodden spricker när spannmålspartiet skakas. Dessa kärnor liknar grodda kärnor men skall inte räknas till denna grupp. Grodda kärnor är endast de kärnor där grodden har genomgått klart synliga förändringar, som gör det lätt att skilja den grodda kärnan från en normal kärna.

1.4   Andra orenheter (Schwartzbesatz)

a)   Ogräsfrön

Ogräsfrön är frön av växter, även odlade, med undantag av spannmål. De omfattar frön som inte är värda att återvinna, frön som kan användas till djurfoder samt skadliga frön.

Som skadliga frön betraktas frön som är giftiga för djur och människor, frön som hindrar rensning och malning av spannmål samt frön som påverkar kvaliteten på bearbetade spannmålsprodukter.

b)   Skadade kärnor

Som skadade kärnor betraktas kärnor som på grund av röta, mögel- eller bakterieangrepp eller andra orsaker blivit otjänliga som människoföda och, vad avser fodersäd, som djurfoder.

Till denna grupp hör också kärnor som skadats genom spontan upphettning eller alltför kraftig torkning. Dessa upphettade eller värmeskadade kärnor är fullt utvuxna kärnor vars skal har en gråbrun till svart färg, medan ett tvärsnitt av kärnan uppvisar en gulgrå till brunsvart färg.

Kärnor som angripits av vetemygga skall endast betraktas som skadade kärnor, om mer än hälften av kärnans yta har en grå till svart färg till följd av sekundära svampangrepp. Om missfärgningen täcker mindre än halva kärnans yta, skall kärnan räknas till kärnor angripna av skadedjur.

c)   Främmande beståndsdelar

Som främmande beståndsdelar skall betraktas alla de beståndsdelar i ett spannmålsprov som kvarhålls av en sikt med 3,5 mm slitsbredd (med undantag av kärnor av andra spannmål och särskilt stora kärnor av basspannmål) samt de beståndsdelar som passerar genom en sikt med 1,0 mm slitsbredd. I denna grupp ingår även stenar, sand, delar av halmstrån och andra orenheter i proven som passerar genom en sikt med 3,5 mm slitsbredd och som kvarhålls av en sikt med 1,0 mm slitsbredd.

Denna definition gäller inte för majs. För majs gäller att alla de beståndsdelar i ett prov som passerar genom en sikt med 1 mm slitsbredd samt alla främmande beståndsdelar som nämnts i föregående stycke skall betraktas som främmande beståndsdelar.

d) Skal (för majs: delar av kolvar).

e) Mjöldrygor.

f) Skämda kärnor.

g) Döda insekter och insektsdelar.

1.5   Levande skadedjur

1.6   Mjöliga kärnor

Som mjöliga kärnor av durumvete betraktas kärnor vars skal inte kan anses som alltigenom glasaktigt.

2.   BESTÅNDSDELAR SOM PER SÄDESSLAG INGÅR I DEFINITIONEN PÅ ORENHETER

2.1   Durumvete

Som orenheter bestående av kärnor skall betraktas skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmålsslag, kärnor angripna av skadedjur, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga eller mögelangripna kärnor och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter skall betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldrygor, skämda kärnor, döda insekter och insektsdelar.

2.2   Vete

Som orenheter bestående av kärnor skall betraktas skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur, kärnor med missfärgad grodd och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter skall betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldrygor, skämda kärnor, döda insekter och insektsdelar.

▼M3 —————

▼B

2.4   Korn

Som orenheter bestående av kärnor skall betraktas skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter skall betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och insektsdelar.

2.5   Majs

Som orenheter bestående av kärnor skall betraktas kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och vid torkning värmeskadade kärnor.

För detta spannmålsslag skall som främmande beståndsdelar betraktas alla beståndsdelar i ett prov som passerar genom en sikt med 1,0 mm slitsbredd.

Som andra orenheter skall betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och insektsdelar.

2.6   Sorghum

Som orenheter bestående av kärnor skall betraktas kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och vid torkning värmeskadade kärnor.

Som andra orenheter skall betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och insektsdelar.




BILAGA III

REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV ANDRA BESTÅNDSDELAR ÄN BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

1.

►M3  För vanligt vete, durumvete och korn, skall ett genomsnittsprov om 250 g siktas genom två siktar med 3,5 mm respektive 1 mm slitsbredd, i båda fallen under en halv minut. ◄

För att säkerställa en konstant siktning är det lämpligt att använda en mekanisk sikt, t.ex. ett skakbord med påmonterade siktar.

De beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd och de som passerar genom sikten med 1,0 mm slitsbredd skall vägas tillsammans och betraktas som främmande beståndsdelar. Om de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd omfattar delar som hör till gruppen ”andra spannmål” eller särskilt stora kärnor av basspannmålen, skall dessa delar eller kärnor återföras till det siktade provet. Under siktningen genom sikten med 1,0 mm slitsbredd skall förekomst av levande skadedjur noggrant kontrolleras.

Från det siktade provet uttages med hjälp av en provdelare ett prov om 50 till 100 g. Detta delprov skall vägas.

Därefter sprids delprovet ut på ett bord med hjälp av en pincett eller en hornspatel och sönderslagna kärnor, andra spannmål, grodda kärnor, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor, ogräsfrö, mjöldrygor, skadade kärnor, skämda kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter avlägsnas.

Om delprovet innehåller kärnor som fortfarande har skal skall dessa skalas för hand och de därvid erhållna skalen betraktas som delar av skal. Stenar, sand och delar av halmstrån skall betraktas som främmande beståndsdelar.

▼M3

Delprovet skall siktas under en halv minut i en sikt med slitsbredden 2,0 mm för vete, 1,9 mm för durumvete och 2,2 mm för korn. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt skall betraktas som skrumpna kärnor. Frostskadade samt omogna gröna kärnor hör till gruppen ”skrumpna kärnor”.

▼B

2.

Ett genomsnittsprov om 500 g för majs och 250 g för sorghum skakas under en halv minut i en sikt med 1,0 mm slitsbredd. Kontrollera om levande skadedjur eller döda insekter förekommer.

Från de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 1,0 mm slitsbredd avlägsnas med hjälp av en pincett eller en hornspatel stenar, sand, delar av halmstrån och andra främmande beståndsdelar.

De på detta sätt avlägsnade orenheterna återförs till de beståndsdelar som passerat genom sikten med 1,0 mm slitsbredd och dessa vägs tillsammans.

Med hjälp av en provdelare tas från det siktade provet ut ett delprov om 100 till 200 g vad avser majs och 25 till 50 g vad avser sorghum. Väg detta delprov. Sprid ut provet i ett tunt lager på ett bord. Med hjälp av en pincett eller hornspatel avlägsnas delar av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, grodda kärnor, ogräsfrö, skadade kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter.

Sikta därefter detta delprov genom en rundhålssikt med 4,5 mm håldiameter för majs och 1,8 mm för sorghum. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt skall betraktas som sönderslagna kärnor.

3.

De grupper av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet, som bestäms enligt de metoder som anges i punkterna 1 och 2, skall vägas så exakt som möjligt med en noggrannhet på 0,01 g och beräknas som procentandelar av genomsnittsprovet. De uppgifter som lämnas i analysrapporten skall anges med en noggrannhet på 0,1 %. Kontrollera om levande skadedjur förekommer.

I princip skall två analyser genomföras för varje prov. Vad avser summan av de ovannämnda beståndsdelarna får dessa analyser inte avvika från varandra med mer än 10 %.

4.

Vid de metoder som anges i punkterna 1, 2 och 3 skall följande apparatur användas:

a) Provdelare, t.ex. en konisk eller räfflad provdelare.

b) Precisions- och probervåg.

c) Siktar med en slitsbredd på 1,0 mm, 1,8 mm, 1,9 mm, 2,0 mm, 2,2 mm och 3,5 mm samt rundhålssiktar med en håldiameter på 1,8 mm och 4,5 mm. Siktarna kan eventuellt monteras på ett skakbord.




BILAGA IV

REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV VATTENHALT

1.   Princip

Produkten torkas vid en temperatur på 130–133 oC vid normalt atmosfärtryck under en i förhållande till partiklarnas storlek passande tidsrymd.

2.   Tillämpningsområde

Denna torkningsmetod gäller för krossad spannmål, varav minst 50 % passerar genom en sikt med en maskvidd på 0,5 mm och högst 10 % kvarhålls av en rundhålssikt med 1,0 mm håldiameter. Metoden används även för mjöl.

3.   Apparatur

Precisionsvåg.

En kross gjord av ett material som inte suger upp fukt, är lätt att rengöra, gör det möjligt att genomföra krossningen snabbt och likformigt utan alltför kraftig uppvärmning, så långt möjligt begränsar kontakten med omgivande luft och uppfyller de krav som anges i punkt 2 (t.ex. en avtagbar valskvarn).

Behållare av korrosionsbeständig metall eller glas, försedd med ett slipat lock. Arbetsytan skall vara sådan att det är möjligt att fördela provet med 0,3 g/cm2.

Eluppvärmt isotermiskt värmeskåp, inställt på en temperatur på 130–133 oC ( 16 ), med tillräcklig ventilation ( 17 ).

Exsickator med en tjock och perforerad platta av metall eller eventuellt porslin, innehållande ett effektivt torkmedel.

4.   Metod

Torkning

I det på förhand vägda kärlet uppvägs med en noggrannhet på 1 mg ca 5 g av den krossade småkärniga spannmålen eller 8 g av den krossade majsen. Placera kärlet och locket i ett torkskåp uppvärmt till 130–133 oC. För att förhindra att värmeskåpets temperatur faller för mycket, skall behållaren ställas in så snabbt som möjligt. Sedan torkskåpet åter har uppnått en temperatur på 130–133 oC torkas småkärnig spannmål under två timmar och majs under fyra timmar. Tag ut kärlet ur torkskåpet, sätt snabbt på locket, låt det svalna under 30 till 45 minuter i en exsickator och väg det sedan (med en noggrannhet på 1 mg).

5.   Beräkningsmetod och formler

E

=

provets ursprungliga vikt i gram,

M

=

provets vikt i gram efter beredning,

M′

=

provets vikt i gram efter krossning,

m

=

provets vikt i gram efter torkning.

Produktens vattenhalt, uttryckt i procent är lika med:

 utan föregående beredning (E - m) × 100/E

 med föregående beredning

  image.

Minst två analyser skall genomföras.

6.   Upprepning

Skillnaden mellan de värden som erhålls vid två bestämningar, som utförs samtidigt eller i snabb följd av samma laborant, får inte överstiga 0,15 g vatten per 100 g prov. Om detta värde överskrids skall bestämningarna upprepas.




BILAGA V

METOD FÖR ATT FASTSTÄLLA OM DEG AV VETE ÄR ICKE-KLISTRIG OCH MASKINBEARBETNINGSBAR

1.   Titel

Metod för provbakning av vete.

2.   Användningsområde

Metoden används för mjöl, framställt i laboratoriekvarn för framställning av jästbröd.

3.   Princip

En deg görs av mjöl, vatten, jäst, salt och socker i en särskild knådmaskin. Efter delning och ältning får degstyckena vila i 30 min. De formas, placeras på bakplåtar och bakas sedan. Degens beskaffenhet bedöms. Brödens volym och höjd mäts.

4.   Ingredienser

4.1   Jäst

Aktiv torrjäst av Saccharomyces cerevisiae, av typen DHW-Hamburg-Wansbeck, eller en produkt med motsvarande egenskaper.

4.2   Vattenledningsvatten

4.3   Socker-salt-askorbinsyralösning

Lös upp 30 ± 0,5 g natriumklorid (handelskvalitet), 30 ± 0,5 g socker (handelskvalitet) och 0,040 ± 0,001 g askorbinsyra i 800 ± 5 g vatten. Bered färsk lösning varje dag.

4.4   Sockerlösning

Lös upp 5 ± 0,1 g sackaros (handelskvalitet) i 95 ± 1 g vatten. Bered färsk lösning varje dag.

4.5   Enzymaktivt maltmjöl

Handelskvalitet.

5.   Utrustning och apparatur

5.1   Bakrum

Där temperaturen kan hållas mellan 22 och 25 oC.

5.2   Kylskåp

Som kan hålla en temperatur på 4 ± 2 oC.

5.3   Våg

Maximal belastning 2 kg, noggrannhet 2 g.

5.4   Våg

Maximal belastning 0,5 kg, noggrannhet 0,1 g.

5.5   Analysvåg

Noggrannhet 0,1 × 10–3 g.

5.6   Knådmaskin

Stephan UMTA 10 med knådarm modell ”Detmold” (Stephan Söhne GmbH) eller liknande utrustning med motsvarande egenskaper.

5.7   Jäsningsskåp

Som kan hålla en temperatur på 30 ± 1 oC.

5.8   Öppna plastlådor

Tillverkade av polymetylmetakrylat (Plexiglas, Perspex). Invändigt mått 25 × 25 cm, höjd 15 cm, väggtjocklek 0,5 ± 0,05 cm.

5.9   Fyrkantiga plastplattor

Tillverkade av polymetylmetakrylat (Plexiglas, Perspex). Minst 30 × 30 cm, tjocklek 0,5 ± 0,05 cm.

5.10   Rundrivare

Rundrivare Brabender ball homogeniser (Brabender OHG) eller liknande utrustning med motsvarande egenskaper.

6.   Provtagning

Enligt ICC-standard nr 101.

7.   Förfarande

7.1   Bestämning av vattenbindande förmåga

Bestäm den vattenbindande förmågan enligt ICC-standard nr 115/1.

7.2   Bestämning av tillsättning av maltmjöl

Bestäm mjölets falltal enligt ISO 3093/1982. Om falltalet är högre än 250, bestäm med hjälp av en rad mjölblandningar med stigande andel maltmjöl den kvantitet maltmjöl som behöver tillsättas för att ett falltal på 200–250 skall erhållas (4.5). Om falltalet är lägre än 250 behöver inget maltmjöl tillsättas.

7.3   Reaktivering av aktiv torrjäst

Justera sockerlösningens (4.4) temperatur till 35 ± 1 oC. Häll en viktdel av den aktiva torrjästen i fyra viktdelar av den tempererade sockerlösningen. Skaka inte. Vid behov, rör försiktigt.

Låt stå i 10 ± 1 min. Skaka därefter om tills en homogen suspension erhålls. Använd denna suspension inom 10 min.

7.4   Temperaturjustering av mjöl och degvätska

Mjölets och vattnets temperatur skall vara sådan att degen efter knådning har en temperatur på 27 ± 1 oC.

7.5   Degsammansättning

Väg med en noggrannhet av 2 g upp 10 y/3 g mjöl med föreliggande vattenhalt (motsvarande 1 kg mjöl med 14 % vattenhalt), där y är den mjölkvantitet som används i farinograftestet (se ICC-standard nr 115, punkt 9.1). Väg med en noggrannhet av 0,2 g upp den kvantitet maltmjöl som krävs för att erhålla ett falltal i området 200–250 (7.2).

Väg upp 430 ± 5 g socker-salt-askorbinsyralösning (4.3) och tillsätt vatten till en sammanlagd vikt av (x – 9) 10 y/3 g, x (se 10.2), där x är den kvantitet vatten som används i farinograftestet (se ICC-standard nr 115, punkt 9.1). Denna sammanlagda vikt (normalt mellan 450 och 650 g) skall invägas med noggrannhet av 1,5 g.

Väg upp 90 ± 1 g jästsuspension (7.3).

Notera degens sammanlagda vikt (P), som är summan av vikten av mjöl, socker-salt-askorbinsyralösning plus vatten, jästsuspension och maltmjöl.

7.6   Knådning

Före start tempereras knådmaskinen med hjälp av en lämplig kvantitet ljummet vatten till 27 ± 1 oC.

Häll sedan de flytande ingredienserna i knådmaskinen och strö mjölet och maltmjölet överst.

Starta knådmaskinen (hastighet 1, 1 400 varv/min) och låt den gå i 60 sekunder. 20 sekunder efter det att knådningen påbörjats vänds skrapan som sitter i locket till knådmaskinens skål två varv.

Mät degens temperatur. Om den inte ligger i intervallet 26–28 oC, kasta degen och knåda en ny efter det att ingrediensernas temperatur har justerats.

Bedöm degens beskaffenhet med hjälp av något av följande uttryck:

 Icke-klistrig och maskinbearbetningsbar.

 Klistrig och inte maskinbearbetningsbar. För att den ska anses vara ”icke-klistrig och maskinbearbetningsbar” efter knådningen, skall degen utgöra en sammanhängande massa som knappt klibbar fast vid knådmaskinens skål och knådarm. Degen skall kunna samlas ihop för hand och tas ur knådmaskinens skål i en enda rörelse utan betydande förluster.

7.7   Delning och ältning

Väg med en noggrannhet av 2 g upp tre degstycken enligt följande formel:

p = 0,25 P, där:

p

=

det uppvägda degstyckets vikt

P

=

degens totala vikt.

Älta omedelbart degstyckena i 15 sekunder i rundrivaren (5.10) och lägg dem under 30 ± 2 min på de fyrkantiga plastplattorna (5.9), täckta av de uppochnervända plastlådorna (5.8) i jäsningsskåpet (5.7).

Strö inte över mjöl.

7.8   Formning

För över degstyckena på plastplattorna, fortfarande täckta av de uppochnervända lådorna, till rundrivaren (5.10) och älta varje degstycke på nytt i 15 sekunder. Ta inte av den täckande plastlådan från något degstycke. Notera degens beskaffenhet igen med hjälp av något av följande uttryck:

 Icke-klistrig och maskinbearbetningsbar.

 Klistrig och inte maskinbearbetningsbar.

För att den ska anses vara ”icke-klistrig och maskinbearbetningsbar” skall degen knappt eller inte alls klibba fast vid sidorna i rundrivarens kammare, så att den när maskinen arbetar, fritt kan rotera runt sig själv och forma en regelbunden boll. Efter ältningen skall degen inte klibba fast vid sidorna i rundrivarens kammare när locket till kammaren lyfts av.

(7.9; 7.10; 8.)

9.   Testrapport

I testrapporten skall anges

 degens beskaffenhet efter knådning och vid formning,

 mjölets falltal utan tillsats av maltmjöl,

 eventuella avvikelser från det normala som observeras.

Där skall vidare anges

 vilken metod som har använts,

 alla närmare upplysningar som är nödvändiga för att identifiera provet.

10.   Allmänna anmärkningar

10.1

10.2

Formeln för beräkning av mängden degvätska baseras på följande:

Tillsättning av x ml vatten till en mjölmängd som motsvarar 300 g mjöl med en vattenhalt på 14 % ger den önskade konsistensen. Då 1 kg mjöl (14 % vattenhalt) används vid baktestet, men x baseras på 300 g mjöl, behövs det för baktestet x g dividerat med 3 och multiplicerat med 10 g vatten, alltså 10 x/3 g.

430 g socker-salt-askorbinsyralösning innehåller 15 g salt och 15 g socker. Dessa 430 g lösning ingår i degvätskan. För att tillsätta 10 x/3 g vatten till degen skall (10 x/3 + 30) g degvätska tillsättas, bestående av 430 g socker-salt-askorbinsyralösning och extra vatten.

Även om en del av det vatten som tillsätts med jästsuspensionen absorberas av jästen, innehåller denna suspension även ”fritt” vatten. Det anses uppskattningsvis att 90 g jästsuspension innehåller 60 g ”fritt” vatten. Mängden degvätska skall justeras för dessa 60 g fritt vatten i jästsuspensionen, så att (10 x/3 + 30) – 60 g slutligen tillsätts. Detta kan skrivas om på följande sätt: (10 x/3 + 30) – 60 = 10 x/3 – 30 = (x/3 – 3) 10 = (x – 9) 10/3, vilket motsvarar formeln i 7.5. Om t.ex. vattentillsatsen x i farinograftestet bestämdes till 165 ml, skall detta värde sättas in i formeln så att det till 430 g socker-salt-askorbinsyralösning tillsätts en total mängd vatten av:

image

10.3

Denna metod är inte direkt användbar för vete. Följande förfarande skall användas för bestämning av vetes bakegenskaper:

Rensa vetet och bestäm det rensade vetets vattenhalt. Om vattenhalten ligger inom området 15,0 – 16,0 %, temperera inte vetet. Om vattenhalten inte ligger inom detta område, justera vattenhalten till 15,5 ± 0,5 %, minst tre timmar före malningen.

Mal vetet till mjöl med hjälp av en laboratoriekvarn Bühler MLU 202 eller Brabender Quadrumat Senior eller liknande utrustning med motsvarande egenskaper.

Välj ett malningsförfarande som ger ett mjöl med en utmalningsgrad på minst 72 %, och ett askinnehåll på 0,50 till 0,60 % beräknat på torrsubstansen.

Bestäm mjölets askinnehåll enligt bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 (EGT L 147, 30.6.1995, s. 7) och vattenhalten i den här förordningen. Beräkna utmalningsgraden med hjälp av följande ekvation:

image

där:

E

=

utmalningsgrad,

f

=

mjölets vattenhalt,

w

=

vetets vattenhalt,

F

=

den framställda mjölmängden med vattenhalten f,

W

=

den malda vetemängden med vattenhalten w.

Anm.: Upplysningar om de ingredienser och den utrustning som skall användas finns i dokument T/77.300 av den 31 mars 1977 från Instituut voor Graan, Meel en Brood, TNO – Postbus 15, Wageningen (Nederländerna).




BILAGA VI

BESTÄMNING AV GRADEN AV FÖRLORAT GLASAKTIGT UTSEENDE MED HJÄLP AV POHLS KÄRNSKÄRARE

1.   Princip

Endast en del av provet används för bestämning av den andel kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende. Kärnorna skärs itu med hjälp av Pohls kärnskärare.

2.   Utrustning och apparatur

 Pohls kärnskärare eller motsvarande utrustning,

 pincetter, skalpell.

 bricka eller fat.

3.   Förfarande

a) Bestämning görs av ett prov om 100 g, sedan andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet har avlägsnats.

b) Sprid ut provet på en bricka och blanda väl.

c) Sätt in en platta i kärnskäraren och sprid ut en handfull kärnor på gallret. Knacka kraftigt så att endast en kärna ligger i varje hål. Sänk den rörliga delen så att kärnorna hålls på plats och skär sedan itu dem.

d) Förbered plattor så att minst 600 kärnor skärs itu.

e) Räkna antalet kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

f) Beräkna den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

4.   Resultatangivelse

I

=

vikten i gram av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet, och

M

=

den procentuella andelen rensade kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga),

5.   Resultat

Den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga) i arbetsprovet

image




BILAGA VII

▼M4



TABELL I

Tillägg för vattenhalt

Majs och sorghum

Andra spannmål än majs och sorghum

Vattenhalt

(%)

Tillägg

EUR/ton

Vattenhalt

(%)

Tillägg

EUR/ton

13,4

0,1

13,3

0,2

13,2

0,3

13,1

0,4

13,0

0,5

12,9

0,6

12,8

0,7

12,7

0,8

12,6

0,9

12,5

1,0

12,4

0,1

12,4

1,1

12,3

0,2

12,3

1,2

12,2

0,3

12,2

1,3

12,1

0,4

12,1

1,4

12,0

0,5

12,0

1,5

11,9

0,6

11,9

1,6

11,8

0,7

11,8

1,7

11,7

0,8

11,7

1,8

11,6

0,9

11,6

1,9

11,5

1

11,5

2,0

11,4

1,1

11,4

2,1

11,3

1,2

11,3

2,2

11,2

1,3

11,2

2,3

11,1

1,4

11,1

2,4

11,0

1,5

11,0

2,5

10,9

1,6

10,9

2,6

10,8

1,7

10,8

2,7

10,7

1,8

10,7

2,8

10,6

1,9

10,6

2,9

10,5

2,0

10,5

3,0

10,4

2,1

10,4

3,1

10,3

2,2

10,3

3,2

10,2

2,3

10,2

3,3

10,1

2,4

10,1

3,4

10,0

2,5

10,0

3,5



TABELL II

Avdrag för vattenhalt

Majs och sorghum

Andra spannmål än majs och sorghum

Vattenhalt

(%)

Avdrag

EUR/ton

Vattenhalt

(%)

Avdrag

EUR/ton

13,5

1,0

14,5

1,0

13,4

0,8

14,4

0,8

13,3

0,6

14,3

0,6

13,2

0,4

14,2

0,4

13,1

0,2

14,1

0,2



TABELL III

Avdrag för rymdvikt

Spannmål

Rymdvikt (kg/hl)

Prisavdrag

EUR/ton

Vete

Mindre än 76 till 75

0,5

Mindre än 75 till 74

1,0

Mindre än 74 till 73

1,5

Majs

Mindre än 73 till 72

0,5

Mindre än 72 till 71

1,0

Korn

Mindre än 64 till 62

1,0

▼B



TABELL IV

Avdrag för proteininnehåll

(EUR/ton)

Proteininnehåll (1)

(N × 5,7)

Regleringsår 2000/2001

Regleringsår 2001/2002

Regleringsår 2002/2003 och följande

mindre än 11,5 till 11,0

1,5

2,0

2,5

mindre än 11,0 till 10,5

3,0

4,0

5

mindre än 10,5 till 10,3

5,0

5,0

 

mindre än 10,3 till 10,0

5,0

 
 

(1)   I % av torrsubstans.




BILAGA VIII

Metod för hur interventionsorganen skall beräkna prisavdrag för sorghum

1.   Grunddata

P = stickprovets tanninhalt uttryckt som procentandel av torrsubstans,

0,4 % = lägsta tanninhalt för tillämpning av prisavdrag,

11 % ( 18 ) = avdrag motsvarande 1 % tannin i torrsubstans.

2.   Metod för avdragsberäkning

Det avdrag (i euro) som görs på interventionspriset skall beräknas med hjälp av följande formel:

image



( 1 ) EGT L 181, 1.7.1992, s. 21.

( 2 ) EGT L 160, 26.6.1999, s. 18.

( 3 ) EGT L 288, 9.11.1996, s. 6.

( 4 ) EGT L 102, 17.4.1999, s. 70.

( 5 ) EGT L 74, 20.3.1992, s. 18.

( 6 ) EGT L 197, 29.7.1999, s. 28.

( 7 ) EGT L 178, 5.7.1984, s. 22.

( 8 ) EGT L 235, 20.8.1987, s. 10.

( 9 ) EGT L 37, 13.2.1993, s. 1.

( 10 ) EGT L 77, 16.3.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 856/2005 (EUT L 143, 7.6.2005, s. 3).

( 11 ) EGT L 140, 30.5.2002, s. 10.

( 12 ) EUT L 171, 23.6.2006, s. 35.

( 13 ) EGT L 191, 31.7.1993, s. 76.

( 14 ) EGT L 352, 15.12.1987, s. 1.

( 15 ) EGT L 88, 3.4.1990, s. 1.

( 16 ) Lufttemperaturen i värmeskåpet.

( 17 ) Värmeskåpet skall ha en sådan värmekapacitet att det när det är förinställt på 130–133 oC, kan återuppnå denna temperatur på mindre än 45 minuter, sedan största möjliga antal prover samtidigt har placerats i värmeskåpet för torkning.

►M3  Ventilationen skall vara av sådan art att när alla prover av småkärnig spannmål (vanligt vete, durumvete, korn och sorghum) som skåpet rymmer torkas under två timmar, eller fyra timmar för majs, skall för prover av gryn eller eventuellt majs de resultat som uppnås vid torkning under två timmar inte skilja mer än 0,15 % från de resultat som uppnås vid torkning under tre timmar för småkärnig spannmål, eller fem timmar för majs. ◄

( 18 ) Avdrag som funktion av tanninhalten i 1 000 g torrsubstans:

a) Omsättbar energi för fjäderfän i 1 000 g torrsubstans av sorghum, med en teoretisk tanninhalt av 0 %: 3 917 kcal.

b) Minskning av omsättbar energi för fjäderfän, per ökad tanninhalt, avseende 1 000 g torrsubstans av sorghum: 419 kcal.

c) Skillnaden mellan maximal tanninhalt i sorghum som övertagits för intervention och tanninhalten i sorghum av standardkvalitet: 1,0 – 0,30 = 0,70

d) Skillnaden i procent mellan omsättbar energi för fjäderfän avseende sorghum med en tanninhalt av 1,0 % och tanninhalten i sorghum av standardkvalitet (0,30 %)

image

e) Avdrag motsvarande en tanninhalt på 1 % i torrsubstans och överstigande 0,30 %

image