Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG

av den 23 oktober 2000

om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten, för att

hindra ytterligare försämringar och skydda och förbättra statusen hos akvatiska ekosystem och, såvitt avser deras vattenbehov, även terrestra ekosystem och våtmarker som är direkt beroende av akvatiska ekosystem,

främja en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser, och

eftersträva ökat skydd och förbättring av vattenmiljön bland annat genom särskilda åtgärder för en gradvis minskning av utsläpp och spill av prioriterade ämnen samt genom att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller stegvis elimineras,

säkerställa en gradvis minskning av förorening av grundvattnet och förhindra ytterligare förorening, och

bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka

och därigenom bidra till

—

tillräcklig tillgång på ytvatten och grundvatten av god kvalitet som behövs för en hållbar, balanserad och rättvis vattenanvändning,

—

en betydande minskning av förorening av grundvattnet,

—

skydd för territoriella och marina vatten,

▼M8

—

uppfyllande av målen för relevanta internationella överenskommelser, inbegripet sådana som syftar till att förebygga och eliminera förorening av den marina miljön, genom unionsåtgärder för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen upphör eller gradvis elimineras, med det slutgiltiga målet att uppnå koncentrationer i den marina miljön som ligger nära bakgrundsnivåerna för naturligt förekommande ämnen och nära noll för syntetiska antropogent framställda ämnen.

▼B

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv tillämpas följande definitioner:

1)	ytvatten : inlandsvatten utom grundvatten; vatten i övergångszon och kustvatten utom när det gäller kemisk status då det även skall inbegripa territorialvatten.

2)	grundvatten : allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager.

3)	inlandsvatten : allt stillastående eller strömmande vatten på markytan och allt grundvatten på landsidan av den baslinje från vilken territorialvattnets bredd mäts.

4)	flod : en förekomst av inlandsvatten som till största delen strömmar på markytan men som kan strömma under jorden en del av sitt lopp.

5)	sjö : en förekomst av stillastående inlandsytvatten.

6)	vatten i övergångszon : förekomst av ytvatten i närheten av flodutlopp som delvis är av salthaltig karaktär till följd av närheten till kustvatten men som på ett väsentligt sätt påverkas av sötvattenströmmar.

7)	kustvatten : ytvatten som finns innanför den linje på vilken varje punkt befinner sig på ett avstånd av en sjömil från närmaste punkt på den baslinje från vilken bredden av territorialvattnet mäts och som, när det är lämpligt, sträcker sig till den yttre gränsen för vatten i övergångszon.

8)	konstgjord vattenförekomst : en ytvattenförekomst som skapats genom mänsklig verksamhet.

9)	kraftigt modifierad vattenförekomst : en ytvattenförekomst som till följd av fysiska förändringar genom mänsklig verksamhet på ett väsentligt sätt har ändrat karaktär, enligt vad som anges av medlemsstaten i enlighet med föreskrifterna i bilaga II.

10)	ytvattenförekomst : en avgränsad och betydande ytvattenförekomst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka.

11)	akvifer : ett eller flera lager under ytan, av berggrund eller andra geologiska skikt med tillräcklig porositet och genomsläpplighet för att medge antingen en betydande ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder grundvatten.

12)	grundvattenförekomst : en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer.

13)	avrinningsområde : landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta.

14)	delavrinningsområde : landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie åar, floder och, möjligen, sjöar till en viss punkt i ett vattendrag (normalt en sjö eller ett flodtillopp).

15)	avrinningsdistrikt : land- och havsområde som utgörs av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten, som enligt artikel 3.1 identifieras som huvudenheten för förvaltning av avrinningsområden.

16)	behörig myndighet : en eller flera myndigheter som identifieras enligt artikel 3.2 eller 3.3.

17)	ytvattenstatus : allmän benämning på statusen hos en ytvattenförekomst som bestäms av dess ekologiska status eller dess kemiska status, beroende på vilkendera som är sämst.

18)	god ytvattenstatus : den status som uppnås av en ytvattenförekomst när både dess ekologiska status och dess kemiska status åtminstone är ”god”.

19)	grundvattenstatus : allmän benämning på statusen hos en grundvattenförekomst, som bestäms av dess kvantitativa status eller dess kemiska status, beroende på vilkendera som är sämst.

20)	god grundvattenstatus : den status som uppnås av en grundvattenförekomst när både dess kvantitativa status och dess kemiska status åtminstone är ”god”.

21)	ekologisk status : ett uttryck för kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna med ytvatten, klassificerad i enlighet med bilaga V.

22)	god ekologisk status : status hos en ytvattenförekomst, klassificerad i enlighet med bilaga V.

23)	god ekologisk potential : status hos en kraftigt modifierad eller konstgjord vattenförekomst, klassificerad i enlighet med de relevanta bestämmelserna i bilaga V.

▼M8

24.

god kemisk ytvattenstatus : den kemiska status som krävs för att uppfylla miljömålen för ytvatten enligt artikel 4.1 a i detta direktiv, det vill säga den kemiska status som uppnås hos en ytvattenförekomst i vilken koncentrationerna av förorenande ämnen varken överskrider de miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen som förtecknas i del A i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG ( 1 ) eller de miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden som fastställs och tillämpas i enlighet med artikel 8d i det direktivet, och i vilken effektbaserade utlösande värden, om sådana finns tillgängliga, inte heller överskrids.

▼B

25)	god kemisk grundvattenstatus : den kemiska status hos en grundvattenförekomst som uppfyller alla krav som definieras i tabell 2.3.2 i bilaga V.

26)	kvantitativ status : ett uttryck för i vilken grad en grundvattenförekomst är påverkad av direkta och indirekta uttag.

27)

tillgänglig grundvattenresurs : det långsiktiga årsgenomsnittet för den totala grundvattenbildningen minus det långsiktiga årliga flöde som krävs för att uppnå de ekologiska kvalitetsmålen för förbundna ytvatten som anges i artikel 4, för att undvika en betydande minskning i den ekologiska statusen hos sådant vatten och för att undvika betydande skada på terrestra ekosystem.

28)	god kvantitativ status : den status som definieras i tabell 2.1.2 i bilaga V.

29)	farliga ämnen : ämnen eller grupper av ämnen som är toxiska, beständiga och har benägenhet för bioackumulering, samt andra ämnen eller grupper av ämnen som ger upphov till motsvarande farhågor.

▼M8

30.	prioriterade ämnen : ämnen som förtecknas i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG, det vill säga ämnen som innebär en betydande risk för eller via vattenmiljön och som prioriteras i enlighet med artikel 16.2 i det här direktivet.

▼M8

30a.	prioriterade farliga ämnen : prioriterade ämnen som identifieras som farliga i enlighet med den lagstiftning som avses i artikel 16.3.

30b.

förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden : förorenande ämnen som inte eller inte längre identifieras som prioriterade ämnen, men som medlemsstaterna, på grundval av den bedömning av påverkan på och konsekvenser för ytvattenförekomster som utförts i enlighet med bilaga II, har identifierat som ämnen som släpps ut eller avsätts i betydande mängder i ett avrinningsområde eller delavrinningsområde och som därmed innebär en betydande risk för eller via vattenmiljön inom deras territorium.

▼B

31)	förorenande ämnen : varje ämne som kan orsaka förorening, särskilt de som förtecknas i bilaga VIII.

32)	direkt utsläpp i grundvattnet : utsläpp av föroreningar i grundvattnet utan att de filtreras genom markytan eller underliggande jordlager.

33)

förorening : direkt eller indirekt tillförsel genom mänsklig verksamhet av ämnen eller värme till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på akvatiska ekosystem eller på terrestra ekosystem som är direkt beroende av akvatiska ekosystem, som medför skada på materiell egendom eller försämrar eller hindrar möjligheterna att utnyttja de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön.

34)	miljömål : de mål som fastställs i artikel 4.

▼M8

35.	miljökvalitetsnormer : koncentrationen av ett visst förorenande ämne eller en viss grupp av förorenande ämnen i vatten, sediment eller biota, som, för att skydda människors hälsa och miljön, inte får överskridas.

▼M8

35a.

effektbaserat utlösande värde : ett tröskelvärde för effekterna av ett förorenande ämne eller en grupp av förorenande ämnen i vatten, sediment eller biota, där dessa effekter mäts med en lämplig och vetenskapligt validerad effektbaserad övervakningsmetod, över vilket det kan uppstå negativa effekter på människors hälsa eller miljön från detta förorenande ämne eller denna grupp av förorenande ämnen i vatten, sediment eller biota.

▼B

36)	kombinerat tillvägagångssätt : reglering av utsläpp till ytvattnet i enlighet med det tillvägagångssätt som anges i artikel 10.

▼M8

37.	dricksvatten : dricksvatten enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 ( 2 ).

▼B

38)	vattentjänster : alla tjänster som tillhandahåller hushåll, myndigheter eller någon slags ekonomisk verksamhet a) uttag, uppdämning, lagring, rening och distribution av ytvatten eller grundvatten, b) insamling och rening av avloppsvatten som senare släpps ut till ytvatten.

39)	vattenanvändning : vattentjänster samt all annan verksamhet som enligt artikel 5 och bilaga II anges ha en väsentlig effekt på vattenstatusen. Detta begrepp gäller för artikel 1 och för den ekonomiska analys som utförs enligt artikel 5 och bilaga III.b.

40)

gränsvärden för utsläpp :
massa, uttryckt i vissa specifika parametrar, i koncentration och/eller i utsläppsnivå, som inte får överskridas under en eller flera tidsperioder. Gränsvärden för utsläpp får också bestämmas för vissa grupper, familjer eller kategorier av ämnen, i synnerhet för dem som anges i artikel 16.
Gränsvärden för utsläpp när det gäller ämnen skall normalt gälla vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen, utan hänsyn till utspädning när de bestäms. När det gäller indirekta utsläpp till vatten får hänsyn tas till effekten av en reningsanläggning för avloppsvatten när de berörda anläggningarnas gränsvärden för utsläpp bestäms förutsatt att en likvärdig nivå garanteras för skydd av miljön som helhet och att detta inte leder till högre nivåer av förorening i miljön.

41)

utsläppsreglering : reglering som kräver särskilda gränser för utsläppen, t.ex. ett gränsvärde för utsläpp, eller på annat sätt anger gränser eller villkor för effekter, art eller andra karakteristika hos ett utsläpp eller driftsförhållanden som påverkar utsläpp. Användning av uttrycket ”utsläppsreglering” i detta direktiv får, såvitt avser bestämmelserna i något annat direktiv, inte förstås som en omtolkning av de bestämmelserna i något avseende.

▼M8

42.

försämring av statusen hos en vattenförekomst : sänkning av statusen hos minst en av kvalitetsfaktorerna enligt bilaga V med en klass, även om sänkningen inte leder till en sänkning av klassificeringen av vattenförekomsten som helhet; om en kvalitetsfaktor redan befinner sig i den lägsta klassen utgör emellertid varje ytterligare försämring av denna faktor en försämring av vattenförekomstens status.

▼B

Artikel 3

Samordning av administrativa arrangemang inom avrinningsdistrikt

Medlemsstaterna skall identifiera de enskilda avrinningsområden som ligger inom deras nationella territorium och skall för detta direktivs ändamål hänföra dem till enskilda avrinningsdistrikt. Mindre avrinningsområden kan kombineras med större avrinningsområden eller förenas med angränsande mindre områden för att bilda enskilda avrinningsdistrikt där detta är lämpligt. I de fall grundvatten inte helt följer ett visst avrinningsområde, skall de identifieras och hänföras till det närmaste eller det lämpligaste avrinningsdistriktet. Kustvatten skall identifieras och hänföras till det/de närmaste eller lämpligaste avrinningsdistriktet/-distrikten.

Medlemsstaterna skall säkerställa lämpliga administrativa arrangemang - vilket innefattar att de skall identifiera lämplig behörig myndighet - för tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inom varje avrinningsdistrikt som ligger på deras territorium.

Medlemsstaterna skall se till att ett avrinningsområde som täcker mer än en medlemsstats territorium hänförs till ett internationellt avrinningsdistrikt. Om de berörda medlemsstaterna begär det, skall kommissionen vidta åtgärder för att det skall bli lättare att hänföra avrinningsområden till sådana internationella avrinningsdistrikt.

Varje medlemsstat skall säkerställa lämpliga administrativa arrangemang - vilket innefattar att de skall identifiera lämplig behörig myndighet - för tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inom den del av varje internationellt avrinningsdistrikt som ligger på dess territorium.

Medlemsstaterna skall se till att detta direktivs krav för att uppnå miljömålen enligt artikel 4, och i synnerhet alla åtgärdsprogram, samordnas för hela avrinningsdistriktet. När det gäller internationella avrinningsdistrikt skall de berörda medlemsstaterna tillsammans sköta denna samordning och får för detta ändamål använda befintliga strukturer som internationella avtal givit upphov till. Om de berörda medlemsstaterna begär det, skall kommissionen vidta åtgärder för att det skall bli lättare att upprätta åtgärdsprogrammen.

I de fall ett avrinningsdistrikt sträcker sig utanför gemenskapens territorium skall den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna sträva efter att på lämpligt sätt åstadkomma samordning med relevanta icke-medlemsstater för att uppnå direktivets mål i hela avrinningsdistriktet. Medlemsstaterna skall se till att bestämmelserna i detta direktiv tillämpas på deras territorier.

Medlemsstaterna får utse ett befintligt nationellt eller internationellt organ till behörig myndighet för detta direktivs ändamål.

Medlemsstaterna skall utse den behöriga myndigheten senast vid den tidpunkt som anges i artikel 24.

Senast sex månader efter den tidpunkt som anges i artikel 24 skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en förteckning över sina behöriga myndigheter och de behöriga myndigheterna för alla de internationella organ de deltar i. För varje behörig myndighet skall den information som anges i bilaga I överlämnas.

Medlemsstaterna skall informera kommissionen om alla förändringar av den information som har överlämnats enligt punkt 8, inom tre månader efter det att förändringen har blivit gällande.

Artikel 4

Miljömål

Vid genomförande av de åtgärdsprogram som anges i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt skall medlemsstaterna

när det gäller ytvatten

▼M8

genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen hos alla ytvattenförekomster, om inte annat följer av tillämpningen av punkterna 6–7b och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8,

ii)

skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster, om inte annat följer av tillämpningen av led iii i denna punkt när det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster, i syfte att uppnå en god ytvattenstatus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat följer av tillämpningen av de förlängningar som beslutats i enlighet med punkt 4 och av tillämpningen av punkterna 5–7b och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8,

iii)

skydda och förbättra alla konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster i syfte att uppnå en god ekologisk potential och en god kemisk ytvattenstatus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat följer av tillämpningen av de förlängningar som beslutats i enlighet med punkt 4 och av tillämpningen av punkterna 5–7b och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8,

▼B

iv)

genomföra nödvändiga åtgärder i enlighet med artikel 16.1 och 16.8, i syfte att gradvis minska förorening från prioriterade ämnen och för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen skall upphöra eller stegvis elimineras,

utan att det påverkar de relevanta internationella avtal som avses i artikel 1 för de berörda parterna,

när det gäller grundvatten

▼M8

genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eller begränsa att föroreningar kommer ut i grundvattnet samt att förebygga en försämring av statusen hos alla grundvattenförekomster, om inte annat följer av tillämpningen av punkterna 6–7b i denna artikel och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8 i denna artikel och om inte annat följer av tillämpningen av artikel 11.3 j,

ii)

skydda, förbättra och återställa alla grundvattenförekomster och säkerställa en balans mellan uttag och grundvattenbildning i syfte att uppnå en god grundvattenstatus senast 15 år efter detta direktivs ikraftträdande i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat följer av tillämpningen av de förlängningar som beslutats i enlighet med punkt 4 i denna artikel och av tillämpningen av punkterna 5–7b och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8 i denna artikel och om inte annat följer av tillämpningen av artikel 11.3 j,

▼B

iii)

genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att motverka varje eventuell betydande tendens till ökning av koncentrationen av alla föroreningar som orsakas av mänsklig verksamhet för att gradvis minska föroreningen av grundvattnet,

▼M8

åtgärder för att motverka sådana tendenser ska genomföras i enlighet med artikel 17.2 i det här direktivet och artikel 5 i och bilaga IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG ( 3 ), om inte annat följer av tillämpningen av punkterna 6–7b i den här artikeln och utan att det påverkar tillämpningen av punkt 8 i den här artikeln,

▼B

när det gäller skyddade områden

åstadkomma överensstämmelse med alla normer och mål senast 15 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande, om inte annat anges i den gemenskapslagstiftning enligt vilken de enskilda skyddade områdena har fastställts.

▼M6

När det gäller Mayotte som yttersta randområde i den mening som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat Mayotte) ska den tidsfrist som avses i leden a ii, a iii, b ii och c vara den 22 december 2021.

▼B

Om fler än ett av målen enligt punkt 1 avser en viss vattenförekomst, skall det strängaste målet gälla.

Medlemsstaterna får definiera en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad när

de förändringar i förekomstens hydromorfologiska egenskaper som vore nödvändiga för att uppnå en god ekologisk status skulle få en betydande negativ inverkan på

miljön i stort,

ii)

sjöfart, inklusive hamnanläggningar, eller rekreation,

iii)

verksamheter för vilka vatten lagras, t.ex. dricksvattenförsörjning, kraftproduktion eller bevattning,

iv)

vattenreglering, skydd mot översvämning, markdränering, eller

andra, lika viktiga, hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter,

de nyttiga mål som skall uppnås genom de konstgjorda eller förändrade egenskaperna hos vattenförekomsten på grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerligt höga kostnader inte rimligen kan uppnås på något annat sätt som utgör ett bättre alternativ för miljön.

En sådan definition samt skälen för den skall särskilt omnämnas i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som krävs enligt artikel 13 samt ses över vart sjätte år.

►M6 De tidsfrister som fastställs enligt punkt 1 kan förlängas i syfte att stegvis nå målen för vattenförekomster, under förutsättning att ingen ytterligare försämring av en påverkad vattenförekomsts status äger rum, när samtliga följande villkor är uppfyllda: ◄

Medlemsstaterna konstaterar att alla nödvändiga förbättringar av statusen hos vattenförekomsterna inte rimligen kan åstadkommas inom de tidsramar som fastställs i den punkten av åtminstone ett av följande skäl:

Omfattningen av de erforderliga förbättringarna kan av tekniska skäl endast åstadkommas stegvis på ett sätt som spränger tidsramarna.

ii)

Att slutföra förbättringarna inom tidsramarna skulle bli oproportionerligt kostsamt.

iii)

Naturliga förhållanden omöjliggör tillräckligt snabb förbättring av vattenförekomstens status.

Förlängningen av tidsfristen, och skälen till detta, anges särskilt och förklaras i den förvaltningsplan för avrinningsdistriktet som krävs enligt artikel 13.

Förlängningarna är begränsade till högst två ytterligare uppdateringar av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet utom i fall där de naturliga förhållandena är sådana att målen inte kan nås inom denna period.

En sammanfattning av de åtgärder som krävs enligt artikel 11 och som anses nödvändiga för att progressivt höja vattenförekomsternas status till den nivå som krävs inom den förlängda tidsfristen, anledningarna till varje betydande försening med genomförandet av dessa åtgärder och den förväntade tidtabellen för deras genomförande återges i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet. En översyn av genomförandet av dessa åtgärder och en sammanfattning av eventuella tilläggsåtgärder skall tas med i uppdaterade versioner av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.

Medlemsstaterna får inrikta sig på att uppnå mindre stränga miljömål än de som krävs enligt punkt 1 för särskilda vattenförekomster när dessa är så påverkade av mänsklig verksamhet, i enlighet med artikel 5.1, eller när deras naturliga tillstånd är sådant att uppnåendet av dessa mål skulle vara omöjligt eller oproportionerligt dyrt och om samtliga följande villkor är uppfyllda:

De miljömässiga och samhällsekonomiska behov som sådan mänsklig verksamhet fyller kan inte tillgodoses på något annat sätt som skulle vara ett bättre alternativ för miljön utan att medföra oproportionerliga kostnader.

Medlemsstaterna ser till

—

att bästa möjliga ekologiska och kemiska status uppnås för ytvatten med beaktande av de inverkningar som inte rimligtvis hade kunnat undvikas på grund av den mänskliga verksamhetens eller föroreningens karaktär,

—

att grundvattnets status som gott vatten förändras så lite som möjligt med beaktande av de inverkningar som inte rimligtvis hade kunnat undvikas på grund av den mänskliga verksamhetens eller föroreningens karaktär.

Ingen fortsatt försämring av den påverkade vattenförekomstens status inträffar.

Uppställandet av mindre stränga miljömål, och skälen till detta, anges särskilt i den förvaltningsplan för avrinningsdistriktet som krävs enligt artikel 13 och dessa mål ses över vart sjätte år.

Tillfällig försämring av vattenförekomsternas status utgör ingen överträdelse av detta direktivs krav om försämringen är ett resultat av omständigheter som orsakas av naturliga skäl eller force majeure och som är exceptionella eller som inte rimligtvis hade kunnat förutses, särskilt extrem översvämning och utdragen torka, eller som är ett resultat av omständigheter till följd av olyckor som inte rimligtvis kunnat förutses, när samtliga följande villkor är uppfyllda:

Alla genomförbara åtgärder vidtas för att förebygga ytterligare statusförsämring och för att inte äventyra uppnåendet av detta direktivs mål i andra vattenförekomster som inte påverkas av dessa omständigheter.

Förutsättningarna för att sådana omständigheter som är exceptionella eller som rimligtvis inte hade kunnat förutses skall kunna förklaras föreligga, inbegripet antagande av lämpliga indikatorer, anges i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.

De åtgärder som skall vidtas under sådana exceptionella omständigheter finns upptagna i åtgärdsprogrammet och kommer inte att äventyra återställandet av vattenförekomstens kvalitet när dessa omständigheter inte längre föreligger.

Effekterna av omständigheter som är exceptionella eller som rimligtvis inte hade kunnat förutses ses över årligen och, med förbehåll för de skäl som anges i punkt 4 a, alla genomförbara åtgärder vidtas i syfte att återställa vattenförekomsten till dess status före effekterna av dessa omständigheter så snart detta rimligen kan genomföras.

En sammanfattning av effekterna av omständigheterna och av de åtgärder som vidtas eller skall vidtas i enlighet med punkterna a och d skall tas med i nästa uppdaterade version av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.

Medlemsstaterna gör sig inte skyldiga till överträdelse av detta direktiv i följande fall:

—

om god grundvattenstatus, god ekologisk status eller, i förekommande fall, god ekologisk potential inte uppnås eller försämring av statusen hos en yt- eller grundvattenförekomst inte förebyggs, och detta är en följd av nya modifieringar i en ytvattenförekomsts fysiska karakteristika eller förändringar i nivån hos grundvattenförekomster, eller

—

om en försämring från hög status till god status hos en ytvattenförekomst inte förebyggs och detta är en följd av nya hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter,

och om samtliga följande villkor är uppfyllda:

Alla genomförbara åtgärder vidtas för att mildra de negativa konsekvenserna för vattenförekomstens status.

Skälen för ändringarna anges särskilt och förklaras i den förvaltningsplan för avrinningsdistriktet som krävs enligt artikel 13 och målen ses över vart sjätte år.

Skälen för dessa modifieringar eller förändringar är ett allmänintresse av större vikt, och/eller fördelarna för miljön och samhället med att uppnå målen enligt punkt 1 uppväger inte fördelarna med de nya modifieringarna eller förändringarna för människors hälsa, för vidmakthållandet av människors säkerhet eller för en hållbar utveckling.

De nyttiga mål som dessa modifieringar eller förändringar av vattenförekomsten skall medföra kan, av tekniska skäl eller på grund av orimliga kostnader, inte uppnås på något annat sätt som skulle vara ett betydligt bättre alternativ för miljön.

▼M8

7a.

Medlemsstaterna gör sig inte skyldiga till överträdelse av detta direktiv om eventuell kortvarig negativ effekt på en eller flera kvalitetsfaktorer i en vattenförekomst som orsakas av ett nytt projekt eller en ändring av ett befintligt projekt i den vattenförekomsten inte längre går att upptäcka efter ett år eller, för biologiska kvalitetsfaktorer, efter högst tre år efter det att genomförandet av projektet inletts, och om samtliga följande villkor är uppfyllda:

Den negativa effekten beror inte på direkta utsläpp eller spill av ett förorenande ämne.

Potentialen för att den negativa effekten ska uppstå bedöms på ett tillförlitligt sätt på förhand av en behörig myndighet, och slutsatsen dras att det inte skulle ge någon negativ effekt på den berörda vattenförekomsten eller någon ansluten vattenförekomst efter ett år eller, för biologiska kvalitetsfaktorer, efter högst tre år.

En uppföljande kontroll genomförs.

Alla genomförbara åtgärder vidtas för att mildra negativa effekter på vattenförekomsten och eventuella sammanhängande vattenförekomster.

En sammanfattning av den huvudsakliga verksamhet som utförts i enlighet med denna punkt, de relevanta resultaten av den uppföljande kontrollen och de åtgärder som vidtagits för att mildra de negativa effekterna ingår i den förvaltningsplan för avrinningsdistriktet som krävs enligt artikel 13.

För genomförandet av den uppföljande kontrollen enligt första stycket c får befintliga övervakningsarrangemang som inrättats enligt bilaga V användas, som vid behov ska kompletteras med ytterligare ad hoc-övervakning.

7b.

Medlemsstaterna gör sig inte skyldiga till överträdelse av detta direktiv om en mottagande ytvattenförekomsts status försämras till följd av att vatten eller sediment genom mänsklig verksamhet flyttas från samma eller en annan ytvattenförekomst, eller från en grundvattenförekomst till den mottagande ytvattenförekomsten, utan att orsaka en nettoökning av föroreningsmängden, och om samtliga följande villkor är uppfyllda:

Alla genomförbara åtgärder, i synnerhet behandling av vattnet eller sedimentet, om det är genomförbart, för att minimera överföringen av föroreningsmängd, vidtas för att mildra den negativa effekten på statusen hos de vattenförekomster som påverkas av flyttningen.

Sammansättningen av det vatten eller de sediment som ska flyttas fastställs och flyttningen ökar inte den totala risken för människors hälsa och miljön jämfört med den befintliga risken före flyttningen.

Det har bekräftats att den mottagande ytvattenförekomsten inte redan har god kemisk status med avseende på de flesta av de förorenande ämnen som flyttas, särskilt när det gäller de mest långlivade och bioackumulerande förorenande ämnen som flyttas, och den ekologiska statusen eller potentialen för den mottagande vattenförekomsten förväntas inte hamna i en lägre klass till följd av flyttningen av dessa förorenande ämnen.

Flyttningen får inte leda till en ökning av den vattenrening som krävs för produktion av dricksvatten.

Inom den mottagande vattenförekomsten har en zon där flyttning är förbjuden upprättats runt en uttagspunkt för dricksvatten.

Det finns inga betydligt bättre miljöalternativ på grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerliga kostnader.

Flyttningen är föremål för förhandsreglering eller förhandstillstånd.

En sammanfattning, inbegripet information om leden a–g i denna punkt och skälen till flyttningen, ingår i den förvaltningsplan för avrinningsdistriktet som krävs enligt artikel 13.

▼M8

Vid tillämpning av punkterna 3–7b ska medlemsstaterna säkerställa att uppnåendet av målen i detta direktiv för andra vattenförekomster inom samma avrinningsdistrikt därigenom inte permanent hindras eller äventyras och att tillämpningen av dessa bestämmelser är förenlig med genomförandet av annan unionslagstiftning på miljöområdet.

Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att tillämpningen av de nya bestämmelserna, däribland tillämpningen av punkterna 3–7b, garanterar minst samma skyddsnivå som den befintliga unionslagstiftningen.

▼B

Artikel 5

Avrinningsdistriktets karakteristika, översyn av miljökonsekvenserna av mänsklig verksamhet och ekonomisk analys av vattenanvändning

Varje medlemsstat skall se till att det för varje avrinningsdistrikt eller för den del av ett avrinningsdistrikt som ligger på dess territorium, utförs

—

en analys av dess karakteristika,

—

en översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet för ytvattnets och grundvattnets status, och

—

en ekonomisk analys av vattenanvändningen

enligt de tekniska specifikationerna i bilagorna II och III, och att dessa är avslutade senast fyra år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

De analyser och översyner som anges i punkt 1 skall ses över och om nödvändigt uppdateras senast 13 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter.

Artikel 6

Medlemsstaterna skall se till att det upprättas ett eller flera register över alla områden inom varje avrinningsdistrikt som har förklarats kräva särskilt skydd enligt viss gemenskapslagstiftning för skyddet av deras yt- och grundvatten eller för bevarandet av livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. De skall se till att registren färdigställs senast fyra år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

Registret eller registren skall omfatta alla vattenförekomster som identifierats enligt artikel 7.1 och alla skyddade områden som omfattas av bilaga IV.

För varje avrinningsdistrikt skall registret eller registren över skyddade områden ses över regelbundet och hållas uppdaterade.

Artikel 7

Vatten som används för uttag av dricksvatten

Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt identifiera

—

alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dag i genomsnitt eller betjänar mer än femtio personer, och

—

de vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning.

Medlemsstaterna skall i enlighet med bilaga V övervaka sådana vattenförekomster som enligt bilaga V ger mer än 100 m3 per dag i genomsnitt.

▼M8

I fråga om de vattenförekomster som identifieras enligt punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna, förutom att uppfylla målen i artikel 4 i detta direktiv i enlighet med kraven i detta direktiv, och i fråga om de ytvattenförekomster, inbegripet de kvalitetsnormer som fastställs på unionsnivå i enlighet med artikel 16 i detta direktiv, säkerställa att det resulterande vattnet enligt det vattenreningssystem som används och i enlighet med unionslagstiftningen uppfyller kraven i direktiv (EU) 2020/2184.

▼B

Medlemsstaterna skall säkerställa erforderligt skydd för de identifierade vattenförekomsterna i syfte att undvika försämring av deras kvalitet för att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten. Medlemsstaterna får upprätta säkerhetszoner för dessa vattenförekomster.

Artikel 8

Övervakning av ytvattenstatus, grundvattenstatus och skyddade områden

Medlemsstaterna skall se till att det upprättas program för övervakning av vattenstatusen för att upprätta en sammanhållen och heltäckande översikt över vattenstatusen inom varje avrinningsdistrikt enligt följande:

—

För ytvatten skall dessa program omfatta

volym och nivå eller flödeshastighet i den mån det är relevant för den ekologiska och kemiska statusen och den ekologiska potentialen, och

ii)

den ekologiska och kemiska statusen och den ekologiska potentialen.

—

För grundvatten skall dessa program omfatta övervakning av kemisk och kvantitativ status.

—

För skyddade områden skall de ovannämnda programmen kompletteras med specifikationerna i den gemenskapslagstiftning enligt vilken de enskilda skyddade områdena upprättades.

Dessa program skall vara operationella senast sex år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande, om inte annat anges i den berörda lagstiftningen. Övervakningen skall stämma överens med kraven i bilaga V.

▼M8

Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa tekniska specifikationer och standardmetoder för analys och övervakning av vattenstatusen i enlighet med bilaga V, fastställa format för rapportering av övervaknings- och statusdata, anta resultaten av interkalibreringen och de värden som fastställts för klassificeringarna i medlemsstaternas övervakningssystem i enlighet med avsnitt 1.4.1 ix i bilaga V och anta framgångsindikatorer som gör det möjligt att jämföra de framsteg som medlemsstaterna har gjort för att uppnå god status eller potential för sina vattenförekomster. När kommissionen fastställer format för rapportering av övervaknings- och statusdata får den använda tekniskt och vetenskapligt stöd från Europeiska miljöbyrån (EEA). Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.

▼M8

Medlemsstaterna ska säkerställa att tillgängliga och validerade övervakningsdata om biologiska kvalitetsfaktorer i ytvatten som samlats in i enlighet med avsnitt 1.3 i bilaga V till detta direktiv görs tillgängliga för allmänheten och EEA vart tredje år, och att tillgängliga och validerade övervakningsdata om kemiska kvalitetsfaktorer i ytvatten och grundvatten som samlats in i enlighet med avsnitten 1.3 och 2.4 i bilaga V till detta direktiv görs tillgängliga för allmänheten och EEA elektroniskt vartannat år i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG ( 4 ), 2007/2/EG ( 5 ) och (EU) 2019/1024 ( 6 ). För detta ändamål ska medlemsstaterna använda de format som fastställs i enlighet med punkt 3 i denna artikel och mekanismer för automatisk rapportering och dataöverföring som är anpassad till de relevanta dataflödena om miljösituationen i vatteninformationssystemet för Europa.

EEA ska säkerställa att den information som görs tillgänglig i enlighet med punkt 4 regelbundet behandlas och analyseras i syfte att göra den tillgänglig, via relevanta unionsportaler, för vidareutnyttjande av kommissionen och relevanta unionsorgan och i syfte att förse kommissionen, medlemsstaterna och allmänheten med objektiv, tillförlitlig och jämförbar information, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 ( 7 ).

Senast den 11 november 2027. ska kommissionen offentliggöra en rapport om alternativen för inrättande, finansiering och drift av en gemensam övervakningsenhet för Europeiska unionen.

Rapporten ska bland annat beakta följande:

Den frivilliga karaktären hos användningen av en sådan gemensam övervakningsenhet.

Omfattningen av de analyser som ska utföras av en sådan anläggning, inbegripet de olika ämnen och indikatorer som ska omfattas och som ingår i de förteckningar som upprättats enligt det här direktivet, direktiv 2006/118/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG ( 8 ).

Finansieringskällorna för en sådan anläggning, som kan inbegripa medfinansiering från unionen.

Driftsmodellen för en sådan anläggning, med beaktande av både centraliserade och decentraliserade alternativ.

Efter rapporten ska kommissionen, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för att inrätta Europeiska unionens gemensamma övervakningsenhet.

▼B

Artikel 9

Täckning av kostnaderna för vattentjänster

Medlemsstaterna skall beakta principen om kostnadstäckning för vattentjänster inberäknat miljö- och resurskostnader, med beaktande av den ekonomiska analys som utförs enligt bilaga III och i enlighet framförallt med principen att förorenaren betalar.

Medlemsstaterna skall senast 2010 se till att:

—

prispolitiken för vatten ger vattenförbrukarna tillräckliga incitament till effektiv användning av vattenresurserna och att den därigenom bidrar till miljömålen i detta direktiv,

—

de olika vattenanvändningsverksamheterna, uppdelade på åtminstone industri, hushåll och jordbruk adekvat bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster, med utgångspunkt i den ekonomiska analys som utförts enligt bilaga III och med beaktande av principen om att förorenaren betalar.

Medlemsstaterna kan härvid beakta kostnadstäckningens sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter liksom geografiska och klimatiska förhållanden i den eller de regioner som påverkas.

Medlemsstaterna skall i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikten rapportera om de planerade praktiska åtgärder för att genomföra punkt 1, vilka kommer att bidra till att miljömålen i detta direktiv uppnås samt om de olika vattenanvändningsverksamheternas bidrag till en kostnadstäckning för vattentjänster.

Inget i denna artikel hindrar finansiering av särskilda förebyggande eller avhjälpande åtgärder för att nå detta direktivs mål.

Medlemsstaterna skall inte anses ha överträtt detta direktiv om de i enlighet med fastslagen praxis beslutar att inte tillämpa bestämmelserna i punkt 1 andra stycket och i samma syfte de relevanta bestämmelserna i punkt 2 för en viss vattenanvändningsverksamhet, såvida detta inte äventyrar syftena och möjligheten att uppnå målen för detta direktiv. Medlemsstaterna skall rapportera skälen till varför de inte fullt ut tillämpar punkt 1 andra stycket i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikten

Artikel 10

Kombinerat tillvägagångssätt för punktkällor och diffusa källor

Medlemsstaterna skall se till att alla utsläpp som avses i punkt 2 till ytvatten regleras i enlighet med det kombinerade tillvägagångssätt som framgår av denna artikel.

▼M8

För att uppfylla de mål, kvalitetsnormer och tröskelvärden som har upprättats enligt detta direktiv ska medlemsstaterna säkerställa att följande upprättas och genomförs, nämligen

utsläppsregleringar som grundas på bästa tillgängliga teknik,

relevanta gränsvärden för utsläpp,

i fall av diffusa konsekvenser, regleringarna inbegripet, när det är lämpligt, bästa miljöpraxis,

i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG ( 9 ) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG ( 10 ), 2010/75/EU ( 11 ) och (EU) 2024/3019 ( 12 ) samt all annan unionslagstiftning som är relevant för hantering av föroreningar från punktkällor eller diffusa föroreningar, inbegripet all relevant lagstiftning som antagits i enlighet med artikel 16 i det här direktivet.

Om ett kvalitetsmål, en kvalitetsnorm eller ett tröskelvärde, oavsett om den eller det har upprättats enligt detta direktiv, enligt direktiven 2006/118/EG eller 2008/105/EG, eller enligt någon annan unionslagstiftning, ställer upp strängare villkor än de som skulle bli resultatet vid tillämpning av punkt 2, ska strängare utsläppsregleringar fastställas i enlighet med detta.

▼B

Artikel 11

Åtgärdsprogram

Varje medlemsstat skall för varje avrinningsdistrikt eller för den del av ett internationellt avrinningsdistrikt som ligger på dess territorium se till att ett åtgärdsprogram upprättas och därvid beakta resultaten av de analyser som krävs enligt artikel 5 för att uppnå de mål som fastställs enligt artikel 4. Sådana åtgärdsprogram kan hänvisa till åtgärder till följd av lagstiftning som antagits på nationell nivå och som omfattar hela medlemsstatens territorium. När det är lämpligt kan en medlemsstat besluta om åtgärder för alla avrinningsdistrikt och/eller de delar av internationella avrinningsdistrikt som ligger på dess territorium.

▼M8

1a.

Vid hantering av kemisk förorening ska medlemsstaterna, när så är möjligt, prioritera åtgärder för kontroll vid källan i enlighet med relevant sektorsspecifik unionslagstiftning om föroreningar. Vid behov ska åtgärder för att minska risken från potentiellt förorenande ämnen som redan finns i produkter och från förorenande ämnen som redan finns i miljön också övervägas i syfte att uppnå god status för vattenförekomster.

▼B

Varje åtgärdsprogram skall inbegripa de ”grundläggande” åtgärder som anges i punkt 3, samt vid behov ”kompletterande” åtgärder.

Med ”grundläggande” åtgärder avses de minimikrav som skall uppfyllas och de skall bestå av följande:

De åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslagstiftningen för skydd av vatten, inklusive de åtgärder som krävs enligt den lagstiftning som anges i artikel 10 och i bilaga VI, del A.

Åtgärder som anses lämpliga för de syften som anges i artikel 9.

Åtgärder för att främja en effektiv och hållbar vattenanvändning för att undvika att uppnåendet av de mål som anges i artikel 4 äventyras.

Åtgärder för att uppfylla kraven i artikel 7, däribland åtgärder för att skydda vattenkvaliteten för att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten.

Reglering av uttag av sött ytvatten och grundvatten, samt uppdämning av sött ytvatten, inklusive ett eller flera register över vattenuttag och ett krav på förhandsprövning för uttag och uppdämning. Dessa regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras. Medlemsstaterna kan från dessa regleringar undanta uttag och uppdämning som inte har några betydande konsekvenser för vattnets status.

Regleringar, inklusive ett krav på förhandsprövning för konstgjord påfyllning eller förstärkning av grundvattenförekomster. Vattnet som används kan hämtas från vilket ytvatten eller grundvatten som helst, förutsatt att användningen av källan inte äventyrar uppnåendet av de miljömål som fastställts för källan eller den påfyllda eller förstärkta grundvattenförekomsten. Dessa regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras.

När det gäller utsläpp från punktkällor som kan ge upphov till föroreningar, ett krav på förhandsreglering, till exempel ett förbud mot att förorenande ämnen släpps ut i vattnet, eller ett krav på förhandsprövning eller registrering som baseras på allmänna bindande regler, där utsläppsregleringar för de berörda förorenande ämnena fastställs, inbegripet regleringar i enlighet med artikel 10 och 16. Dessa regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras.

När det gäller diffusa källor som kan ge upphov till föroreningar, åtgärder för att hindra eller reglera utsläpp av förorenande ämnen. Regleringarna kan vara i form av ett krav på förhandsreglering, till exempel ett förbud mot att förorenande ämnen släpps ut i vattnet, eller ett krav på förhandsprövning eller registrering på grundval av allmänna bindande regler där ett sådant krav inte annars föreskrivs i gemenskapslagstiftningen. Dessa regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras.

När det gäller alla andra betydande negativa konsekvenser för den vattenstatus som identifieras enligt artikel 5 och bilaga II, särskilt åtgärder för att se till att vattenförekomsternas hydromorfologiska förhållanden är förenliga med uppnåendet av den ekologiska status som krävs eller god ekologisk potential för vattenförekomster som betecknas som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Regleringar för detta ändamål kan vara i form av ett krav på förhandsprövning eller registrering på grundval av allmänna bindande regler där ett sådant krav inte annars föreskrivs i gemenskapslagstiftningen. Dessa regleringar skall regelbundet ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras.

Ett förbud mot direkta utsläpp av förorenande ämnen till grundvatten om inte annat följer av följande bestämmelser:

Medlemsstaterna får tillåta återföring till samma akvifer av vatten som använts för geotermiska ändamål.

De får också, med angivande av villkoren härför, tillåta

—

injektering av vatten som innehåller ämnen som är ett resultat av utforskning och utvinning av kolväten eller av gruvverksamhet och injektering av vatten av tekniska skäl i geologiska formationer ur vilka kolväten eller andra ämnen har utvunnits eller i geologiska formationer som av naturliga skäl är permanent olämpliga för andra ändamål. Dessa injekteringar får inte innehålla andra ämnen än sådana ämnen som är ett resultat av ovannämnda verksamheter,

—

återföring av grundvatten som pumpats upp ur gruvor och stenbrott eller i samband med uppförande eller underhåll av konstruktionsarbeten,

—

injektering av naturgas och gasol (LPG) för lagringsändamål i geologiska formationer som av naturliga skäl är permanent olämpliga för andra ändamål,

▼M4

—

injektion av koldioxidströmmar för lagringsändamål i geologiska formationer som av naturliga skäl är permanent olämpliga för andra ändamål, under förutsättning att sådan injektion görs i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid ( 13 ) eller undantas från tillämpningsområdet för det direktivet i enlighet med artikel 2.2 i detsamma,

▼B

—

injektering av naturgas eller gasol (LPG) för lagringsändamål i andra geologiska formationer där en tryggad gasförsörjning är av utomordentligt stor betydelse, och där injekteringen är sådan att alla nuvarande eller framtida risker för en försämring av kvaliteten på mottagande grundvatten hindras,

—

konstruktions- och byggnadsarbeten och liknande verksamheter på eller i marken som kommer i kontakt med grundvatten. För dessa ändamål får medlemsstaterna bestämma att sådana verksamheter skall behandlas som tillåtna under förutsättning att de utförs i enlighet med allmänna bindande regler som medlemsstaterna har utarbetat med avseende på sådana verksamheter,

—

utsläpp av små mängder av ämnen för vetenskapliga ändamål, för karakterisering, skydd eller förbättring av grundvattenförekomster, dock högst den mängd som är absolut nödvändig för dessa ändamål,

förutsatt att dessa utsläpp inte äventyrar uppnåendet av de miljömål som fastställts för den grundvattenförekomsten.

▼M8

I enlighet med åtgärder som vidtas enligt artikel 16, åtgärder för att eliminera förorening av ytvatten genom prioriterade farliga ämnen och för att progressivt minska förorening genom andra ämnen som annars skulle hindra medlemsstaterna från att uppnå de miljömål för ytvattenförekomster som anges i artikel 4.

▼B

Alla åtgärder som krävs för att hindra betydande spill av förorenande ämnen från tekniska installationer, och för att hindra och/eller minska konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter exempelvis på grund av översvämning, bl.a. genom system för att upptäcka eller varna för sådana händelser, inkusive i händelse av olyckor som inte rimligtvis kunnat förutses, alla lämpliga åtgärder för att minska risken för akvatiska ekosystem.

Med ”kompletterande” åtgärder avses åtgärder som utformas och genomförs utöver de grundläggande åtgärderna för att nå mål som ställs upp enligt artikel 4. Bilaga VI del B innehåller en icke-uttömmande förteckning över sådana åtgärder.

Medlemsstaterna får också besluta om ytterligare kompletterande åtgärder som syftar till ytterligare skydd eller förbättringar av vatten som omfattas av detta direktiv, inbegripet genomförande av sådana relevanta internationella avtal som avses i artikel 1.

När övervakningsdata eller andra data indikerar att det är osannolikt att de mål för vattenförekomsten som ställs upp enligt artikel 4 kommer att nås, skall medlemsstaten se till att

—

orsakerna till det eventuella misslyckandet undersöks,

▼M8

—

relevanta tillstånd och godkännanden ses över och revideras när så är lämpligt,

▼B

—

övervakningsprogrammen ses över och ändras vid behov, och

—

ytterligare åtgärder som kan vara nödvändiga för att nå dessa mål beslutas, bland annat, då så är lämpligt, fastställande av strängare miljökvalitetsnormer i enlighet med förfarandena i bilaga V.

När dessa orsaker är ett resultat av omständigheter som orsakats av naturliga skäl eller force majeure och som är exceptionella eller inte rimligtvis kunnat förutses, särskilt extrem översvämning och utdragen torka, kan medlemsstaten bestämma att ytterligare åtgärder inte är genomförbara, om inte annat föreskrivs i artikel 4.5.

Vid genomförandet av åtgärder enligt punkt 3 skall medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att föroreningen av marina vatten inte skall öka. Utan hinder av befintlig lagstiftning får tillämpningen av åtgärder som vidtas enligt punkt 3 inte på några villkor, varken direkt eller indirekt, leda till ökad förorening av ytvatten. Detta krav skall inte gälla om det skulle leda till ökad förorening av miljön som helhet.

Åtgärdsprogrammen skall inrättas senast nio år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och alla åtgärder skall vara operationella senast tolv år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

▼M6

När det gäller Mayotte ska de tidsfrister som anges i första stycket vara den 22 december 2015 respektive den 22 december 2018.

▼B

Åtgärdsprogrammen skall ses över, och om nödvändigt uppdateras, senast 15 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter. Alla nya eller reviderade åtgärder som fastställs enligt ett uppdaterat program skall vara operationella inom tre år efter deras fastställande.

▼M6

När det gäller Mayotte ska den tidsfrist som anges i första stycket vara den 22 december 2021.

▼M8

Artikel 12

Frågor som inte kan hanteras på medlemsstatsnivå

Om en medlemsstat identifierar en fråga som har konsekvenser för förvaltningen av dess vatten, men som inte kan lösas av medlemsstaten själv, ska medlemsstaten underrätta de berörda myndigheterna i varje relevant medlemsstat och, när det gäller ett internationellt avrinningsdistrikt, varje relevant samordningsstruktur som identifierats enligt artikel 3.4 och lämna rekommendationer om hur frågan kan lösas.

De berörda medlemsstaterna ska samarbeta för att identifiera källorna till de frågor som avses i punkt 1 och de åtgärder som krävs för att hantera dessa frågor.

Medlemsstaterna ska svara varandra i god tid och senast tre månader efter den underrättelse som avses i punkt 1.

Kommissionen ska informeras om och bjudas in att delta i allt samarbete som avses i punkt 2 i denna artikel. När så är lämpligt ska kommissionen, med beaktande av de planer som rapporterats enligt artikel 15, överväga om ytterligare åtgärder behöver vidtas på unionsnivå för att minska den gränsöverskridande påverkan på vattenförekomster.

Kommissionen ska inom sex månader lämna synpunkter på eventuella rekommendationer från medlemsstaterna inom ramen för det samarbete som avses i punkterna 2 och 3.

Om en medlemsstat står inför exceptionella omständigheter av naturligt eller antropogent ursprung eller force majeure, särskilt extrem översvämning och utdragen torka, eller betydande föroreningsincidenter, som kan påverka vattenförekomster i andra medlemsstater, ska den säkerställa att de behöriga myndigheterna för de berörda vattenförekomsterna i dessa medlemsstater, samt varje relevant samordningsstruktur som identifierats enligt artikel 3.4 för ett internationellt avrinningsområde, och kommissionen, informeras utan dröjsmål och att nödvändigt samarbete inrättas, om ett sådant samarbete inte redan föreligger, mellan de berörda medlemsstaterna och används för att undersöka orsakerna till och hantera konsekvenserna av de exceptionella omständigheterna eller incidenterna och vid behov mobilisera nödåtgärder.

▼B

Artikel 13

Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt

Medlemsstaterna skall se till att det för alla avrinningsdistrikt som i sin helhet finns på dess territorium utarbetas förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten.

Om ett internationellt avrinningsdistrikt i sin helhet ligger inom gemenskapen, skall medlemsstaterna säkerställa samordning i syfte att utarbeta en enda internationell förvaltningsplan för avrinningsdistriktet. Om en sådan internationell förvaltningsplan inte utarbetas, skall medlemsstaterna utarbeta förvaltningsplaner som omfattar åtminstone de delar av det internationella avrinningsdistriktet som befinner sig på deras territorium för att uppnå målen i detta direktiv.

Om ett internationellt avrinningsdistrikt sträcker sig utanför gemenskapens gränser, skall medlemsstaterna eftersträva att utarbeta en enda förvaltningsplan för avrinningsdistriktet, och om detta inte är möjligt skall planen åtminstone omfatta den del av det internationella avrinningsdistriktet som ligger på den berörda medlemsstatens territorium.

Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt skall innehålla den information som anges i bilaga VII.

Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt kan kompletteras med mer detaljerade program och förvaltningsplaner för delavrinningsområde, sektor, fråga eller vattentyp som beaktar särskilda aspekter på vattenförvaltningen. Genomförande av dessa åtgärder skall inte frita medlemsstaterna från någon av deras skyldigheter enligt återstoden av detta direktiv.

Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt skall offentliggöras senast nio år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

▼M6

När det gäller Mayotte ska den tidsfrist som anges i första stycket vara den 22 december 2015.

▼B

Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt skall ses över och uppdateras senast 15 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter.

▼M6

När det gäller Mayotte ska den tidsfrist som anges i första stycket vara den 22 december 2021.

▼B

Artikel 14

Information till och samråd med allmänheten

Medlemsstaterna skall uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet av detta direktiv, särskilt när det gäller att utarbeta, se över och uppdatera förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikten. Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt offentliggöra följande, som skall göras tillgängligt för kommentarer från allmänheten, däribland användarna:

En tidtabell och ett arbetsprogram för utarbetandet av planen samt en redogörelse för vilka samråd som skall genomföras, minst tre år före början av den period som planen avser.

En interimsöversikt över väsentliga vattenförvaltningsfrågor i avrinningsområdet minst två år före början av den period som planen avser.

Kopior av utkast till förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet minst ett år före början av den period som planen avser.

På begäran skall underlag och information som har använts vid utarbetande av utkastet till förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet göras tillgängliga.

För att möjliggöra ett aktivt deltagande och samråd skall medlemsstaterna anslå en tid av minst sex månader för skriftliga kommentarer till dessa handlingar.

Punkterna 1 och 2 skall i motsvarande grad gälla för uppdaterade förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.

▼M8

Artikel 14a

Tillgång till rättslig prövning

I linje med målet att bidra till genomförandet av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor ( 14 ), som undertecknades i Århus den 25 juni 1998, ska medlemsstaterna säkerställa att den berörda allmänheten, i enlighet med det relevanta nationella rättssystemet, kan få prövat av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag den materiella och formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av artiklarna 4, 11 och 13.1 i detta direktiv, om minst ett av följande villkor är uppfyllt:

Den har ett tillräckligt intresse.

Den hävdar att en rättighet kränks, när detta utgör en förutsättning enligt en medlemsstats förvaltningsprocessrättsliga lagstiftning.

Medlemsstaterna ska fastställa vad som utgör tillräckligt intresse och en kränkning av en rättighet, i överensstämmelse med målet att ge den berörda allmänheten en omfattande tillgång till rättslig prövning. För detta ändamål ska intresset hos en icke-statlig miljöskyddsorganisation som uppfyller alla krav enligt nationell lag anses tillräckligt i den mening som avses i punkt 1 a. Sådana organisationer ska även anses ha rättigheter som kan kränkas i den mening som avses i punkt 1 b.

Talerätt i prövningsförfarandet ska inte vara beroende av den roll som medlemmen av den berörda allmänheten hade under en deltagandefas i beslutsförfarandena inom ramen för detta direktiv.

Medlemsstaterna ska fastställa i vilket skede de beslut, handlingar eller underlåtelser som avses i punkt 1 får överklagas.

Prövningsförfarandet ska vara objektivt, rättvist, snabbt och inte oöverkomligt kostsamt, och ska omfatta lämpliga och ändamålsenliga prövningsmekanismer, inbegripet förelägganden där så är lämpligt.

Medlemsstaterna ska säkerställa att praktisk information om tillgång till de administrativa och rättsliga prövningsförfaranden som avses i denna artikel görs tillgänglig för allmänheten.

▼B

Artikel 15

Rapportering

Medlemsstaterna skall sända kopior av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt och alla senare uppdateringar till kommissionen och till alla andra berörda medlemsstater inom tre månader efter offentliggörandet

för avrinningsdistrikt som helt och hållet är belägna på en medlemsstats territorium, alla förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som omfattar det nationella territoriet och som offentliggjorts i enlighet med artikel 13,

vad gäller internationella avrinningsdistrikt, minst den del av förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt som täcker medlemsstatens territorium.

Medlemsstaterna skall lämna sammanfattande rapporter om

—

de analyser som krävs enligt artikel 5, och

—

de övervakningsprogram som utarbetas enligt artikel 8

vilka utarbetas med avseende på den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet inom tre månader efter deras slutförande.

▼M8 —————

▼M8

Artikel 16

Strategier mot förorening av vatten

Europaparlamentet och rådet ska besluta om särskilda åtgärder mot förorening av vatten genom enskilda förorenande ämnen eller grupper av förorenande ämnen som innebär en betydande risk för eller via vattenmiljön, inbegripet sådana risker för vatten som används för uttag av dricksvatten. Åtgärderna ska med avseende på dessa förorenande ämnen syfta till en gradvis minskning av prioriterade ämnen, enligt definitionen i artikel 2.30, och till att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen, enligt definitionen i artikel 2.30a, upphör eller stegvis elimineras. Dessa åtgärder ska beslutas på grundval av de förslag som läggs fram av kommissionen i enlighet med de förfaranden som fastställs i fördraget.

Kommissionen ska se över förteckningen över prioriterade ämnen och de motsvarande miljökvalitetsnormer för dessa förorenande ämnen som anges i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG senast den 11 maj 2032 och därefter vart sjätte år, och vid behov låta översynen åtföljas av ett lagstiftningsförslag om uppdatering av förteckningen över prioriterade ämnen och de motsvarande miljökvalitetsnormerna i ytvatten, sediment eller biota. Vid översynen ska kommissionen prioritera ämnen för åtgärder på grundval av risker för eller via vattenmiljön, identifierade genom

en riskbedömning som utförs enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG ( 15 ), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 ( 16 ), direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1107/2009 ( 17 ), (EU) nr 528/2012 ( 18 ) och (EU) 2019/6 ( 19 ), eller

ett förenklat riskbaserat bedömningsförfarande baserat på vetenskapliga principer med särskild hänsyn till

—

belägg för det berörda ämnets inneboende risk och i synnerhet dess akvatiska toxicitet och humantoxicitet via akvatiska exponeringsvägar,

—

övervakning som ger belägg för omfattande kontaminering av miljön, inbegripet övervakningsdata som medlemsstaterna rapporterar till kommissionen i enlighet med artikel 8b.4 i direktiv 2008/105/EG, och

—

andra styrkta faktorer som skulle kunna indikera en möjlig utbredd kontaminering av miljön, till exempel produktions- eller användningsmängden av det berörda ämnet samt användningsmönstret.

Vid den översyn som avses i punkt 2 ska kommissionen, när så är lämpligt, kategorisera de prioriterade ämnena i en eller flera av följande kategorier:

Prioriterade farliga ämnen.

Ämnen som uppträder som allmänt förekommande långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (allmänt förekommande PBT-ämnen).

Ämnen som tenderar att ackumuleras i sediment eller i biota, eller i båda.

När kommissionen gör detta ska den ta hänsyn till identifieringen av ämnen som inger betänkligheter enligt annan, relevant unionslagstiftning som rör farliga ämnen, inbegripet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 ( 20 ), i relevanta internationella avtal och i relevanta vetenskapliga rapporter. Särskild hänsyn ska tas till ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006, om kriterierna i fråga är relevanta för vattenmiljön.

3a.

Som en del av den översyn och det åtföljande förslag som avses i punkt 2 i denna artikel ska kommissionen, när så är lämpligt, föreslå att ämnen tas bort från ämnesförteckningen i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG om de inte längre utgör en betydande risk för eller via vattenmiljön i unionen och föra in dem i registret över harmoniserade miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden i del C i bilaga II till det direktivet. Förslaget ska beakta resultaten av medlemsstaternas bedömningar av påverkan på och konsekvenser för ytvattenförekomster som utförts i enlighet med bilaga II till det här direktivet. Medlemsstaterna ska genomföra motsvarande harmoniserade miljökvalitetsnormer om föroreningarna inger betänkligheter på nationell eller regional nivå, i enlighet med artikel 8d i direktiv 2008/105/EG.

Kommissionen ska se över förteckningen över förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden och motsvarande miljökvalitetsnormer i del C i bilaga II till direktiv 2008/105/EG, senast den 11 maj 2032 och därefter vart sjätte år, och när så är lämpligt låta översynen åtföljas av ett lagstiftningsförslag om uppdatering av den förteckningen. särskilda för.

4a.

Vid identifieringen av förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden och för vilka det kan bli nödvändigt att fastställa miljökvalitetsnormer på unionsnivå ska kommissionen beakta följande kriterier:

Den risk som de förorenande ämnena utgör, inklusive den fara de medför, deras miljökoncentrationer och den koncentration över vilken effekter kan förväntas, samt eventuella kumulativa effekter.

Skillnaden mellan de nationella miljökvalitetsnormer som fastställts av olika medlemsstater för förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden och i vilken utsträckning sådana skillnader är berättigade.

Det antal medlemsstater som redan tillämpar miljökvalitetsnormer för ifrågavarande förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden.

4b.

Kommissionen ska se över den vägledande förteckningen över kategorier av förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden i del A i bilaga II till direktiv 2008/105/EG senast den 11 maj 2032 och därefter vart sjätte år, och när så är lämpligt låta översynen åtföljas av ett lagstiftningsförslag om uppdatering av den förteckningen.

För att bistå kommissionen i dess översyn av bilagorna I och II till direktiv 2008/105/EG ska Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) utarbeta vetenskapliga rapporter, i vilka följande ska beaktas:

Yttranden från Echas riskbedömningskommitté (RAC) och kommitté för samhällsekonomisk analys (SEAC).

Resultaten av de övervakningsprogram som upprättats i enlighet med artikel 8 i det här direktivet.

Övervakningsdata som samlats in i enlighet med artikel 8b.4 i direktiv 2008/105/EG.

Resultatet av översynen av bilagorna till direktiven 2006/118/EG och (EU) 2020/2184.

Krav för att hantera markföroreningar, inbegripet tillhörande övervakningsdata.

Unionens forskningsprogram och vetenskapliga publikationer, inklusive information från fjärranalysteknik, jordobservation, såsom Copernicustjänster, sensorer och anordningar på plats och data från medborgarforskning, med utnyttjande av de möjligheter som artificiell intelligens, avancerad dataanalys och databehandling erbjuder.

Synpunkter och information från relevanta berörda parter.

Rekommendationer från de arbetsgrupper som inrättats inom ramen för den gemensamma genomförandestrategin för direktiv 2000/60/EG.

Senast den 11 maj 2030 och därefter vart sjätte år ska Echa utarbeta och offentliggöra en rapport som sammanfattar resultaten av de vetenskapliga rapporter som utarbetats enligt denna punkt.

Kommissionen ska vid behov lägga fram förslag till reglering för att uppnå

en gradvis minskning av utsläpp och spill av prioriterade ämnen, och

i synnerhet ett upphörande eller en stegvis eliminering av utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen som identifierats i enlighet med punkt 3, inbegripet, vid behov, en tidsplan för att göra detta inom 20 år efter det att ämnena har betecknats som prioriterade farliga ämnen.

Kommissionen ska därvid fastställa en kostnadseffektiv och proportionell nivå på och kombination av produkt- och processreglering för både punktkällor och diffusa källor och beakta de gränsvärden för utsläpp för processreglering som gäller i hela unionen. När så är lämpligt kan åtgärder på unionsnivå för processreglering utformas sektor för sektor. Om produkt- eller processregleringen omfattar en översyn av de relevanta tillstånd eller godkännanden av ämnen som har utfärdats enligt direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 1907/2006, direktiv 2009/128/EG, förordning (EG) nr 1107/2009, direktiv 2010/75/EU, förordning (EU) nr 528/2012 eller förordning (EU) 2019/6, ska sådana översyner utföras i enlighet med bestämmelserna i de direktiven och förordningarna i enlighet med artikel 7a i direktiv 2008/105/EG. Sådana översyner ska ta hänsyn till kommissionens bedömning enligt artikel 7a.1 i direktiv 2008/105/EG. I varje förslag till reglering ska, när så är lämpligt, anges hur denna ska revideras och uppdateras samt hur dess effektivitet ska bedömas.

Kommissionen får utarbeta strategier mot förorening av vatten genom andra förorenande ämnen eller grupper av förorenande ämnen, inbegripet varje sådan förorening som inträffar till följd av olyckor.

▼B

Artikel 17

Strategier för att hindra och reglera förorening av grundvatten

Europaparlamentet och rådet skall besluta om särskilda åtgärder för att hindra och reglera förorening av grundvatten. Dessa åtgärder skall syfta till att målet om god kemisk grundvattenstatus uppnås i enlighet med artikel 4.1 b och skall beslutas på grundval av det förslag som inom två år efter detta direktivs ikraftträdande läggs fram av kommissionen i enlighet med de förfaranden som fastställs i fördraget.

När kommissionen föreslår åtgärder skall den ta hänsyn till den analys som utförs i enlighet med artikel 5 och bilaga II. Dessa åtgärder skall föreslås tidigare om data finns tillgängliga och skall omfatta

kriterier för bedömning av god kemisk grundvattenstatus i enlighet med avsnitt 2.2 i bilaga II samt avsnitten 2.3.2 och 2.4.5 i bilaga V,

kriterier för identifiering av betydande och ihållande uppåtgående trender och för fastställande av utgångspunkter för att motverka trender, vilka skall användas i enlighet med avsnitt 2.4.4 i bilaga V.

De åtgärder som beslutas enligt punkt 1 skall ingå i de åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11.

▼M8 —————

▼B

Artikel 18

Kommissionens rapport

Kommissionen skall offentliggöra en rapport om detta direktivs genomförande senast tolv år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och vart sjätte år därefter och överlämna den till Europaparlamentet och rådet.

Rapporten skall innefatta följande:

En översyn av hur direktivets genomförande fortskrider.

En översyn av yt- och grundvattenstatusen i gemenskapen samordnat med Europeiska miljöbyrån.

En översikt över de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som har lagts fram i enlighet med artikel 15, inklusive förslag till förbättringar av framtida planer.

En sammanfattning av svaret på var och en av de rapporter eller rekommendationer till kommissionen som framförts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 12.

En sammanfattning av de förslag, regleringsåtgärder och strategier som har utarbetats enligt artikel 16.

En sammanfatttning av svaren på Europaparlamentets och rådets kommentarer till tidigare genomföranderapporter.

Kommissionen skall även offentliggöra en rapport om hur genomförandet fortskrider på grundval av medlemsstaternas sammanfattande rapporter i enlighet med artikel 15.2 samt överlämna den till Europaparlamentet och medlemsstaterna senast två år efter de tidpunkter som avses i artiklarna 5 och 8.

▼M8 —————

▼B

Kommissionen skall, när det är lämpligt och i överensstämmelse med rapporteringscykeln, sammankalla en konferens med berörda parter från var och en av medlemsstaterna om gemenskapens vattenpolitik, för att de skall kunna ge synpunkter på kommissionens rapporter om genomförandet och för att utbyta erfarenheter.

Deltagarna skall omfatta företrädare för de berörda myndigheterna, Europaparlamentet, icke-statliga organisationer, parterna på arbetsmarknaden och inom näringslivet, konsumentorganisationer, akademiker och andra experter.

Artikel 19

Planer för framtida åtgärder från gemenskapens sida

En gång per år skall kommissionen i informationssyfte för den kommitté som avses i artikel 21 lägga fram en vägledande plan över åtgärder som har konsekvenser för vattenlagstiftningen och som den avser att föreslå inom den närmaste framtiden, inklusive sådana som härrör från de förslag, regleringsåtgärder och strategier som har utarbetats enligt artikel 16. Detta skall ske första gången senast två år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

Kommissionen kommer att se över detta direktiv senast 19 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande och föreslå nödvändiga ändringar.

▼M8

Artikel 19a

Rapport om en mekanism för utökat producentansvar

Senast den 11 maj 2029 ska kommissionen offentliggöra en rapport om möjligheten att i detta direktiv införa en mekanism för utökat producentansvar. Rapporten ska särskilt innehålla en bedömning av om det är möjligt att ålägga producenter att bidra till kostnaderna för övervakningsprogram som utformats enligt artikel 8 i det här direktivet om dessa producenter släpper ut produkter på unionsmarknaden som innehåller något av de ämnen som förtecknas i bilaga I till direktiv 2006/118/EG eller i bilaga I till direktiv 2008/105/EG.

▼M8

Artikel 20

Tekniska anpassningar och genomförande av detta direktiv

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20a för att ändra bilagorna I och III samt avsnitt 1.3.6 i bilaga V i syfte att anpassa informationskraven avseende behöriga myndigheter, innehållet i den ekonomiska analysen respektive de valda övervakningsstandarderna till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Artikel 20a

Utövande av delegeringen

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 20 ges till kommissionen tills vidare från och med den 10 maj 2026.

Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

En delegerad akt som antas enligt artikel 20 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 21

Kommittéförfarande

Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ( 21 ).

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

▼B

Artikel 22

Upphävanden och övergångsbestämmelser

Följande rättsakter skall upphävas med verkan sju år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande:

—

Direktiv 75/440/EEG av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten i medlemsstaterna ( 22 ).

—

Rådets beslut 77/795/EEG av den 12 december 1977 om ett gemensamt förfarande för utbyte av information om kvaliteten på sött ytvatten inom gemenskapen ( 23 ).

—

Rådets direktiv 79/869/EEG av den 9 oktober 1979 om mätmetoder samt provtagnings- och analysfrekvenser avseende ytvatten för dricksvattenframställning i medlemsstaterna ( 24 ).

Följande rättsakter skall upphävas med verkan 13 år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande:

—

Rådets direktiv 78/659/EEG av den 18 juli 1978 om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden ( 25 ).

—

Rådets direktiv 79/923/EEG av den 30 oktober 1979 om kvalitetskrav för skaldjursvatten ( 26 ).

—

Rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen.

—

Direktiv 76/464/EEG med undantag för artikel 6, som skall upphävas med verkan från och med tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande.

Följande övergångsbestämmelser skall tillämpas för direktiv 76/464/EEG:

Den lista över prioriterade ämnen som antas enligt artikel 16 i detta direktiv skall ersätta listan över prioriterade ämnen i kommissionens meddelande till rådet av den 22 juni 1982.

Med avseende på artikel 7 i direktiv 76/464/EEG får medlemsstaterna tillämpa principerna för identifiering av föroreningsproblem och av de ämnen som orsakar dem, fastställande av kvalitetsnormer, och antagande av åtgärder enligt detta direktiv.

▼M8

Miljömålen i artikel 4, de miljökvalitetsnormer som anges i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG och de miljökvalitetsnormer för förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden som fastställs enligt artikel 16.4 i det här direktivet ska betraktas som miljökvalitetsnormer med avseende på direktiv 2010/75/EU.

▼B

När ett ämne på den lista över prioriterade ämnen som antas enligt artikel 16 inte finns upptaget i bilaga VIII till detta direktiv eller i bilaga III till direktiv 96/61/EG skall det läggas till i de bilagorna.

När det gäller ytvattenförekomster skall miljömål som fastställs i enlighet med den första avrinningsområdesvisa förvaltningsplan som krävs enligt detta direktiv åtminstone innebära att kvalitetsnormer, som är minst lika stränga som de som krävs för att genomföra direktiv 76/464/EEG, blir gällande.

Artikel 23

Påföljder

Medlemsstaterna skall bestämma vilka påföljder som skall tillämpas i fall av överträdelse av de nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv. De påföljder som föreskrivs skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 24

Genomförande

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 22 december 2003. De skall omedelbart underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat beslutar om dessa föreskrifter skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv fastställa.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen skall underrätta övriga medlemsstater om detta.

Artikel 25

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 26

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA I

INFORMATION SOM KRÄVS FÖR FÖRTECKNINGEN ÖVER BEHÖRIGA MYNDIGHETER

I enlighet med artikel 3.8 skall medlemsstaterna tillhandahålla följande information om alla behöriga myndigheter inom vart och ett av sina avrinningsdistrikt, samt den del av varje internationellt avrinningsdistrikt som är belägen på deras territorier.

Den behöriga myndighetens namn och adress - Officiellt namn och adress för den myndighet som anges i artikel 3.2.

ii)

Avrinningsdistriktets geografiska utsträckning - Namnen på de viktigaste floderna inom avrinningsdistriktet, tillsammans med en detaljerad beskrivning av avrinningsdistriktets gränser. Denna information bör i så stor utsträckning som möjligt vara tillgänglig för införande i ett geografiskt informationssystem (GIS) och/eller i kommissionens geografiska informationssystem (GISCO).

iii)

Behörig myndighets rättsliga ställning - En beskrivning av behörig myndighets rättsliga ställning och, där detta är relevant, en sammanfattning eller ett exemplar av dess stadgar, den handling genom vilken myndigheten upprättats eller motsvarande rättsliga dokument.

iv)

Ansvar - En beskrivning av varje behörig myndighets rättsliga och administrativa ansvar och av dess roll inom varje avrinningsdistrikt.

Medlemskap - I de fall den behöriga myndigheten agerar som samordnande organ för andra behöriga myndigheter krävs en förteckning över dessa organ tillsammans med en sammanfattning av de institutionella förbindelser som upprättas för att sköta samordningen.

vi)

Internationella förbindelser - I de fall ett avrinningsdistrikt sträcker sig över fler än en medlemsstats territorium eller inkluderar en icke-medlemsstats territorium, krävs en sammanfattning av de institutionella förbindelser som upprättas för att sköta samordningen.

BILAGA II

1. YTVATTEN

1.1 Karakterisering av typ av ytvattenförekomster

Medlemsstaterna skall fastställa ytvattenförekomsternas lokalisering och gränser och genomföra en första karakterisering av alla sådana förekomster i enlighet med följande metod. För denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanföra ytvattenförekomsterna i grupper.

Det skall fastställas till vilken av följande ytvattenkategorier - floder, sjöar, vatten i övergångszon eller kustvatten - ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet hör, eller om förekomsten utgörs av en konstgjord eller en kraftigt modifierad ytvattenförekomst.

ii)

För varje ytvattenkategori skall de relevanta ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet differentieras efter typ. Dessa typer är de som definieras med användning av antingen ”system A” eller ”system B” enligt avsnitt 1.2.

iii)

Om system A används skall ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet först delas in i tillämpliga ekoregioner i enlighet med de geografiska områden som fastställs i avsnitt 1.2 nedan och som framgår av den relevanta kartan i bilaga XI. Vattenförekomsterna inom varje ekoregion skall sedan differentieras efter typ av ytvattenförekomst i enlighet med de deskriptorer som anges i tabellerna för system A.

iv)

Om system B används måste medlemsstaterna uppnå minst samma differentieringsnivå som skulle ha uppnåtts med användning av system A. Ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet skall följaktligen differentieras efter typ med användning av värdena för de obligatoriska deskriptorerna och de tilläggsdeskriptorer, eller den kombination av deskriptorer, som erfordras för att säkerställa att de typspecifika biologiska referensförhållandena kan härledas på ett tillförlitligt sätt.

När det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster skall differentiering företas i enlighet med deskriptorerna för den ytvattenkategori som mest liknar den aktuella kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomsten.

vi)

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en eller flera kartor (i GIS-format) över den geografiska lokaliseringen av typer som överensstämmer med den differentieringsnivå som erfordras enligt system A.

1.2 Ekoregioner och typer av ytvattenförekomster

1.2.1 Floder

System A

Fast typologi

Deskriptorer

Ekoregion

De ekoregioner som framgår av karta A i bilaga XI

Typ

Höjdtypologi

hög: > 800 m

medelhög: 200 - 800 m

lågland: < 200 m

Storlekstypologi baserad på tillrinningsområdet

Liten: 10 - 100 km2

Medelstor: > 100 - 1 000 km2

Stor: > 1 000 - 10 000 km2

Mycket stor: > 10 000 km2

Geologi

Kalkhaltig

Kiselhaltig

Organisk

System B

Alternativ karakterisering

Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer karakteristika för floden eller del av floden och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning

Obligatoriska faktorer

höjd

breddgrad

längdgrad

geologi

storlek

Tilläggsfaktorer

avstånd från flodens källa

flödesenergi (funktion av flöde och fallhöjd)

vattnets medelbredd

vattnets medeldjup

vattnets medelfallhöjd

huvudflodbäddens förlopp och form

vattenförings-(flödes)kategori

dalgångsprofil

transport av fasta partiklar

syraneutraliserande förmåga (ANC)

substratets genomsnittliga sammansättning

klorid

lufttemperaturintervall

medellufttemperatur

nederbörd

1.2.2 Sjöar

System A

Fast typologi

Deskriptorer

Ekoregion

De ekoregioner som framgår av karta A i bilaga XI

Typ

Höjdtypologi

hög: > 800 m

medelhög: 200 - 800 m

lågland: < 200 m

Djuptypologi baserad på medeldjupet

< 3 m

3 - 15 m

> 15 m

Storlekstypologi baserad på ytan

0,5 - 1 km2

1 - 10 km2

10 - 100 km2

> 100 km2

Geologi

Kalkhaltig

Kiselhaltig

Organisk

System B

Alternativ karakterisering

Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer sjöns karakteristika och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning

Obligatoriska faktorer

höjd

breddgrad

längdgrad

djup

geologi

storlek

Tilläggsfaktorer

vattnets medeldjup

sjöns form

uppehållstid

medellufttemperatur

lufttemperaturintervall

blandningskarakteristik (t.ex. monomiktisk, dimiktisk, polymiktisk)

syraneutraliserande förmåga (ANC)

bakgrundsnäringsstatus

substratets genomsnittliga sammansättning

vattenståndsvariation

1.2.3 Vatten i övergångszon

System A

Fast typologi

Deskriptorer

Ekoregion

Följande regioner enligt karta B i bilaga XI

Östersjön

Barents hav

Norska havet

Nordsjön

Nordatlanten

Medelhavet

Typ

Baserad på årsmedelsalthalt

< 0,5 ‰: sötvatten

0,5 - < 5 ‰: oligohalin

5 - < 18 ‰: mesohalin

18 - < 30 ‰: polyhalin

30 - < 40 ‰: euhalin

Baserad på medeltidvattenhöjd

< 2 m: liten tidvattennivåskillnad

2 - 4 m: mediär tidvattennivåskillnad

> 4 m: stor tidvattennivåskillnad

System B

Alternativ karakterisering

Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer karakteristika för vatten i övergångszon och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning

Obligatoriska faktorer

latitud

longitud

tidvattenintervall

salthalt

Tilläggsfaktorer

djup

strömningshastighet

vågexponering

uppehållstid

medelvattentemperatur

blandningskarakteristik

turbiditet

substratets genomsnittliga sammansättning

form

vattentemperaturintervall

1.2.4 Kustvatten

System A

Fast typologi

Deskriptorer

Ekoregion

Följande enligt karta B i bilaga XI

Östersjön

Barents hav

Norska havet

Nordsjön

Nordatlanten

Medelhavet

Typ

Baserad på årsmedelsalthalt

< 0,5 ‰: sötvatten

0,5 - < 5 ‰: oligohalin

5 - < 18 ‰: mesohalin

18 - < 30 ‰: polyhalin

30 - < 40 ‰: euhalin

Baserad på medeldjup

grunt vatten: < 30 m

medeldjupt: 30 - 200 m

djupt: > 200 m

System B

Alternativ karakterisering

Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer kustvattnets karakteristika och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning

Obligatoriska faktorer

breddgrad

längdgrad

tidvattenintervall

salthalt

Tilläggsfaktorer

strömhastighet

vågexponering

medelvattentemperatur

blandningskarakteristik

turbiditet

uppehållstid (slutna vikar)

substratets genomsnittliga sammansättning

vattentemperaturintervall

1.3 Fastställande av de typspecifika referensförhållandena för typer av ytvattenförekomster

För varje typ av ytvattenförekomst som har karakteriserats i enlighet med avsnitt 1.1 skall typspecifika hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska förhållanden fastställas som anger värdena för de hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna enligt avsnitt 1.1 i bilaga V för denna typ av ytvattenförekomst vid hög ekologisk status enligt definitionen i relevant tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V. Typspecifika biologiska referensförhållanden skall fastställas som anger värdena för de biologiska kvalitetsfaktorer som anges i avsnitt 1.1 i bilaga V för denna typ av ytvattenförekomst vid hög ekologisk status enligt aktuell tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V.

ii)

När de förfaranden som anges i detta avsnitt tillämpas på kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvattenförekomster skall hänvisningar till hög ekologisk status tolkas som hänvisningar till maximal ekologisk potential som den definieras i tabell 1.2.5 i bilaga V. Värdena för maximal ekologisk potential för en vattenförekomst skall ses över vart sjätte år.

iii)

De typspecifika förhållandena enligt punkterna i och ii och typspecifika biologiska referensförhållanden kan antingen vara volymbaserade, eller grundas på modellberäkningar, eller härledas genom att en kombination av dessa två metoder används. Där det inte är möjligt att använda dessa metoder får medlemsstaterna använda expertbedömningar för att fastställa sådana förhållanden. När hög ekologisk status med avseende på koncentrationerna av särskilda syntetiska förorenande ämnen fastställs skall detektionsnivåerna vara de som kan uppnås med den teknik som är tillgänglig vid den tidpunkt de typspecifika förhållandena skall fastställas.

iv)

När det gäller volymbaserade typspecifika biologiska referensförhållanden skall medlemsstaterna upprätta ett nät av referensstationer för varje typ av ytvattenförekomst. Nätet skall innehålla ett så stort antal stationer med hög status att en tillräcklig konfidensnivå för värdena för referensförhållandena kan uppnås med hänsyn till variationen hos värdena för de kvalitetsfaktorer som svarar mot hög ekologisk status för den aktuella typen av ytvattenförekomst och den teknik för modellberäkning som tillämpas enligt punkt v.

Typspecifika biologiska referensförhållanden baserade på modellberäkningar kan härledas genom att använda antingen predikativa modeller eller metoder som utgår från historiska data. I metoderna skall historiska, paleologiska och andra tillgängliga data användas och en tillfredsställande konfidensnivå för värdena för referensförhållandena skall uppnås för att säkerställa att de förhållanden som sålunda härleds är konsekventa och gäller för varje typ av ytvattenförekomst.

vi)

Där det för en typ av ytvattenförekomst inte är möjligt att fastställa tillförlitliga typspecifika referensförhållanden för en kvalitetsfaktor beroende på den, inte bara på grund av årstidsvariationer, stora naturliga variationen i denna faktor, får denna faktor undantas från bedömningen av ekologisk status för denna typ av ytvattenförekomst. Medlemsstaterna skall i så fall i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet ange skälen till att denna faktor undantagits.

1.4 Fastställande av påverkan

Medlemsstaterna skall samla in och bevara information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, i synnerhet:

Uppskattning och identifiering av betydande förorening från punktkällor särskilt genom ämnen som förtecknas i bilaga VIII från tätorts-, industri-, jordbruks- och andra anläggningar och verksamheter, bland annat på grundval av uppgifter som har samlats in i enlighet med

artiklarna 15 och 17 i direktiv 91/271/EEG,

ii)

artiklarna 9 och 15 i direktiv 96/61/EG ( 27 ),

och, när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet,

iii)

artikel 11 i direktiv 76/464/EEG, och

iv)

direktiv 75/440/EEG, 76/160/EEG ( 28 ), 78/659/EEG och 79/923/EEG ( 29 ).

Uppskattning och identifiering av betydande förorening från diffusa källor särskilt genom ämnen som förtecknas i bilaga VIII från tätorts-, industri,-, jordbruks- och andra anläggningar och verksamheter, bland annat på grundval av uppgifter som har samlats in i enlighet med

artiklarna 3, 5 och 6 i direktiv 91/676/EEG ( 30 ),

ii)

artiklarna 7 och 17 i direktiv 91/414/EEG,

iii)

direktiv 98/8/EG,

och, när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet,

iv)

direktiv 75/440/EEG, 76/160/EEG, 76/464/EEG, 78/659/EEG och 79/923/EEG.

Uppskattning och identifiering av betydande vattenuttag för användning i tätorter, industrier, jordbruk och för andra användningsområden, inbegripet årstidsvariationer och total årlig efterfrågan, samt vattenförluster i distributionssystemen.

Uppskattning och identifiering av konsekvenserna av betydande flödesreglering, inbegripet överföring och avledning av vatten, på totala flödeskarakteristika och vattenbalanser.

Identifiering av betydande morfologiska förändringar av vattenförekomster.

Uppskattning och identifiering av andra betydande antropogena effekter på ytvattenstatusen.

Uppskattning av markanvändningsmönster, inbegripet identifiering av de viktigaste tätorts-, industri- och jordbruksområdena och, i tillämpliga fall fiskeriverksamhet och skogar.

1.5 Bedömning av miljökonsekvenser

Medlemsstaterna skall genomföra en bedömning av hur känslig ytvattenförekomsternas status är för den påverkan som har angivits ovan.

Medlemsstaterna skall använda den information som samlats in enligt ovan, och all annan relevant information inbegripet befintliga miljöövervakningsdata, för att genomföra en bedömning av sannolikheten att ytvattenförekomster inom avrinningsdistriktet inte kommer att uppfylla de miljökvalitetsmål som enligt artikel 4 ställs upp för förekomsterna. Medlemsstaterna får använda modelleringsteknik som hjälp vid en sådan bedömning.

För de förekomster där det finns risk för att kvalitetsmål avseende miljön inte kommer att uppfyllas skall där så är lämpligt en ytterligare karakterisering genomföras för att optimera utformningen av både de övervakningsprogram som krävs enligt artikel 8 och de åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11.

2. GRUNDVATTEN

2.1 Första karakterisering

Medlemsstaterna skall genomföra en första karakterisering av alla grundvattenförekomster för att bedöma deras användning och i vad mån det finns risk för att de inte uppfyller målen för varje grundvattenförekomst enligt artikel 4. Vid denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanföra grundvattenförekomsterna i grupper. I denna analys kan befintliga hydrologiska, geologiska, pedologiska markanvändnings-, utsläpps-, uttags- och andra data användas, men den skall identifiera

—

grundvattenförekomstens/-förekomsternas lokalisering och gränser,

—

den påverkan som varje grundvattenförekomst kan komma att utsättas för, däri inbegripet

—

diffusa föroreningskällor,

—

punktkällor för föroreningar,

—

uttag,

—

konstgjord infiltration,

—

den allmänna karaktären hos överliggande skikt i det tillrinningsområde från vilket grundvattenbildningen sker,

—

de grundvattenförekomster som har direkt beroende ytvattenekosystem eller terrestra ekosystem.

2.2 Ytterligare karakterisering

Efter denna första karakterisering skall medlemsstaterna genomföra en ytterligare karakterisering av de grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som identifierats vara utsatta för risker för att göra en mer noggrann bedömning av vad dessa risker innebär och att fastställa sådana åtgärder som krävs enligt artikel 11. Denna karakterisering skall därför innefatta relevanta uppgifter om konsekvenserna av mänsklig verksamhet och, om det är relevant, uppgifter om

—

geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och typ av geologiska enheter,

—

hydrogeologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet hydraulisk konduktivitet, porositet och inneslutning,

—

karakteristika för de ytliga avlagringarna och jordarna i det tillrinningsområde från vilket grundvattenbildningen sker, inbegripet tjocklek, porositet, hydraulisk konduktivitet och absorptionsegenskaper för dessa avlagringar och jordar,

—

stratifieringskarakteristika för grundvattnet inom grundvattenförekomsten,

—

en inventering av de förbundna ytsystem, inbegripet terrestra ekosystem och ytvattenförekomster, som grundvattenförekomsten är dynamiskt förbunden med,

—

uppskattningar av riktningar och vattenutbytesgrad mellan grundvattenförekomsten och de därmed förbundna ytsystemen, och

—

tillräckliga uppgifter för att beräkna det långfristiga årsgenomsnittet för den totala grundvattenbildningen,

—

karakterisering av grundvattnets kemiska sammansättning, inbegripet angivande av bidragen från mänsklig verksamhet. Medlemsstaterna får använda typologier för karakterisering av grundvatten när de upprättar de naturliga bakgrundsnivåerna för dessa grundvattenförekomster.

2.3 Översyn av de konsekvenser som mänsklig verksamhet har för grundvattnet

För sådana grundvattenförekomster som överskrider gränsen mellan två eller flera medlemsstater, eller för vilka det vid den första karakteriseringen enligt punkt 2.1 ovan fastställdes att det finns risk för att de inte uppfyller de mål som fastställts för varje förekomst enligt artikel 4, skall, om det är relevant, följande information samlas in och bevaras för varje grundvattenförekomst:

Lokaliseringen av punkter i grundvattenförekomsten som används för uttag av vatten med undantag av

—

punkter för uttag av vatten som ger mindre än 10 m3 per dag i genomsnitt, eller

—

punkter för uttag av vatten avsett som dricksvatten och som ger mindre än 10 m3 per dag i genomsnitt eller betjänar mindre än 50 personer.

Det genomsnittliga uttaget per år från sådana punkter.

Den kemiska sammansättningen hos det vatten som tas ut från grundvattenförekomsten.

Lokalisering av punkter i grundvattenförekomsten dit vatten tillförs direkt.

Storleken på tillflödet vid sådana punkter.

Den kemiska sammansättningen av det vatten som tillförs grundvattenförekomsten.

Markanvändningen i det eller de tillrinningsområden som grundvattenbildningen sker ifrån, inbegripet föroreningar och antropogena förändringar i tillflödeskarakteristika, till exempel avledning av regnvatten och avrinning genom marktätning, konstgjord infiltration, uppdämning eller dränering.

2.4 Översyn av förändringarnas konsekvenser för grundvattennivån

Medlemsstaterna skall även fastställa för vilka grundvattenförekomster det enligt artikel 4 kan fastställas mindre stränga mål efter det att följande effekter på förekomstens status har beaktats:

Ytvatten och därmed sammanhängande terrestra ekosystem.

ii)

Vattenreglering, skydd mot översvämningar och markdränering.

iii)

Mänsklig utveckling.

2.5 Översyn av konsekvenserna av föroreningar på grundvattenkvaliteten

Medlemsstaterna skall fastställa för vilka grundvattenförekomster det enligt artikel 4.5 skall uppställas mindre stränga mål, där grundvattenförekomsten som en konsekvens av mänsklig verksamhet, enligt artikel 5.1, är så förorenad att det är omöjligt eller orimligt dyrt att uppnå god kemisk grundvattenstatus.

BILAGA III

EKONOMISK ANALYS

Den ekonomiska analysen skall innehålla tillräcklig och tillräckligt detaljerad information (med beaktande av kostnaden för att samla in de relevanta uppgifterna) för att det skall vara möjligt att göra

de relevanta beräkningarna för att i enlighet med artikel 9 beakta principen om täckning av kostnaderna för vattentjänster med hänsyn till långsiktiga försörjnings- och behovsprognoser avseende vattnet i avrinningsdistriktet och, om nödvändigt

—

uppskattningar av de volymer, priser och kostnader som är förenade med vattentjänster, och

—

uppskattningar av relevanta investeringar, däri inbegripet prognoser för sådana investeringar,

bedömningar av den mest kostnadseffektiva kombination av åtgärder när det gäller vattenanvändningen som skall ingå i det åtgärdsprogram som avses i artikel 11, på grundval av uppskattningar av de potentiella kostnaderna för sådana åtgärder.

BILAGA IV

SKYDDADE OMRÅDEN

Det register över skyddade områden som krävs enligt artikel 6 skall omfatta följande typer av skyddade områden:

Områden som enligt artikel 7 fastställts för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten.

ii)

Områden som har fastställts för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djur- eller växtarter.

iii)

Vattenförekomster som fastställts som rekreationsvatten, inklusive områden som fastställts som badvatten enligt direktiv 76/160/EEG.

iv)

Områden som är känsliga för näringsämnen, inklusive områden som fastställts som sårbara enligt direktiv 91/676/EEG och områden som fastställts som känsliga områden enligt direktiv 91/271/EEG.

Områden som har fastställts för skydd av livsmiljöer eller arter där bevarandet eller förbättrandet av vattnets status är en viktig faktor för deras skydd, inklusive relevanta Natura 2000 områden som fastställts enligt direktiv 92/43/EEG ( 31 ) och direktiv 79/409/EEG ( 32 ).

I den sammanfattning av registret som skall ingå i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet skall ingå kartor, som visar var varje skyddat område är beläget, och en beskrivning av den gemenskapslagstiftning, den nationella eller den lokala lagstiftning i enlighet med vilken de blivit förklarade som sådana.

BILAGA V

1.	YTVATTENSTATUS
1.1	Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status
1.1.1	Floder
1.1.2	Sjöar
1.1.3	Vatten i övergångszon
1.1.4	Kustvatten
▼C1
1.1.5	Konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster
▼B
1.2	Normativa definitioner för klassificering av ekologisk status
1.2.1	Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i floder
1.2.2	Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i sjöar
1.2.3	Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i vatten i övergångszon
1.2.4	Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i kustvatten
1.2.5	Definition av maximal, god och måttlig ekologisk potential för konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster
1.2.6	Förfarande för medlemsstaternas fastställande av kemiska miljö-kvalitetsnormer
1.3	Övervakning av ekologisk status och kemisk status för ytvatten
1.3.1	Utformning av den kontrollerande övervakningen
1.3.2	Utformning av den operativa övervakningen
1.3.3	Utformning av den undersökande övervakningen
1.3.4	Övervakningsfrekvens
1.3.5	Tilläggskrav på övervakning av skyddade områden
1.3.6	Standarder för övervakning av kvalitetsfaktorer
1.4	Klassificering och redovisning av ekologisk status
1.4.1	Jämförbarhet för biologiska övervakningsresultat
1.4.2	Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av ekologisk status och ekologisk potential
1.4.3	Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av kemisk status
2.	GRUNDVATTEN
2.1	Grundvattnets kvantitativa status
2.1.1	Parameter för klassificering av kvantitativ status
2.1.2	Definition av kvantitativ status
2.2	Övervakning av grundvattnets kvantitativa status
2.2.1	Nät för övervakning av grundvattennivån
2.2.2	Täthet mellan övervakningsstationerna
2.2.3	Övervakningsfrekvens
2.2.4	Tolkning och redovisning av grundvattnets kvantitativa status
2.3	Grundvattnets kemiska status
2.3.1	Parametrar för bestämning av grundvattnets kemiska status
2.3.2	Definition av god kemisk status hos grundvattnet
2.4	Övervakning av grundvattnets kemiska status
2.4.1	Nätet för övervakning av grundvattnet
2.4.2	Kontrollerande övervakning
2.4.3	Operativ övervakning
2.4.4	Identifiering av tendenser för förorenande ämnen
2.4.5	Tolkning och redovisning av grundvattnets kemiska status
2.5	Redovisning av grundvattnets status

1. YTVATTENSTATUS

1.1 Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status

▼M8

1.1.1 Floder

Biologiska faktorer

Sammansättning och förekomst av vattenväxter

Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Hydrologisk regim

vattenflödesvolym och vattenflödesdynamik förbindelser med

grundvattenförekomster

Flodens kontinuitet

Morfologiska förhållanden

variation i floddjup och flodbredd

flodbäddens struktur och substrat

strandzonens struktur

Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Försurningsstatus

Näringsförhållanden

1.1.2 Sjöar

Biologiska faktorer

Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton

Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter

Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Hydrologisk regim

vattenflödesvolym och vattenflödesdynamik

uppehållstid

förbindelser med grundvattenförekomster

Morfologiska förhållanden

variation i sjövattendjup

sjöbäddens volym, struktur och substrat

sjöstrandens struktur

Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Siktdjup

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Försurningsstatus

Näringsförhållanden

1.1.3 Vatten i övergångszon

Biologiska faktorer

Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton

Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter

Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

Sammansättning och förekomst av fiskfauna

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Morfologiska förhållanden

djupvariation

bäddens volym, struktur och substrat

tidvattenzonens struktur

Tidvattenmönster

sötvattenflöde

vågexponering

Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Siktdjup

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Näringsförhållanden

1.1.4 Kustvatten

Biologiska faktorer

Sammansättning, förekomst och biomassa hos fytoplankton

Sammansättning och förekomst av andra vattenväxter

Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Morfologiska förhållanden

djupvariation

kustbäddens struktur och substrat

tidvattenzonens struktur

Tidvattenmönster

de dominerande strömmarnas riktning

vågexponering

Allmänna fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna

Siktdjup

Vattentemperatur

Syreförhållanden

Salthalt

Näringsförhållanden

▼C1

1.1.5 Konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster

För konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster skall de kvalitetsfaktorer tillämpas som skall tillämpas för den av de ovan nämnda fyra naturliga ytvattenkategorierna som närmast liknar den konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomsten i fråga.

▼B

1.2 Normativa definitioner för klassificeringen av ekologisk status

Tabell 1.2 Allmän definition för floder, sjöar, vatten i övergångszon och kustvatten

Följande text ger en allmän definition av ekologisk kvalitet. Vid klassificeringen skall de värden för kvalitetsfaktorer när det gäller ekologisk status för varje grundvattenkategori användas som framgår av tabellerna 1.2.1-1.2.4 nedan.

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Allmänt

Det finns inga eller endast mycket små av människor framkallade förändringar av ytvattenförekomstens värden för de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna, jämfört med de värden som normalt gäller för denna typ av förekomst vid opåverkade förhållanden.

Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer avspeglar de värden som normalt är förknippade med denna typ vid opåverkade förhållanden och uppvisar inga eller mycket små tecken på störningar.

Dessa är de typspecifika förhållandena och samhällena.

Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer uppvisar små av mänsklig verksamhet framkallade störningar, men avviker endast i liten omfattning från de värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhållanden.

Värdena för ytvattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer avviker i måttlig omfattning från de värden som normalt gäller för ytvattenförekomsten vid opåverkade förhållanden. Värdena visar på måttliga av mänsklig verksamhet framkallade störningar och är avsevärt mer påverkade än vid förhållanden med god status.

Vatten med status under måttlig skall klassificeras som otillfredsställande eller dåliga.

Vatten som uppvisar tecken på större förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällena avviker väsentligt från dem som normalt är förknippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden, skall klassificeras som otillfredsställande.

Vatten som uppvisar tecken på allvarliga förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällen som normalt är förknippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden saknas, skall klassificeras som dåliga.

1.2.1 Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i floder

Biologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Fytoplankton

Artsammansättning av fytoplankton motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Den genomsnittliga förekomsten av fytoplankton stämmer helt överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsförhållandena.

Planktonblomning inträffar med den frekvens och intensitet som stämmer överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena.

Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av fytoplankton jämfört med de typspecifika samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.

En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den typspecifika planktonblomningen kan förekomma.

Artsammansättningen av fytoplankton skiljer sig måttligt från sammansättningen i typspecifika samhällen.

Förekomsten är måttligt påverkad och kan förorsaka en betydande oönskad påverkan på värdena för andra biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.

En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar kan inträffa under sommarmånaderna.

Makrofyter och fytobentos

Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Inga förändringar i den genomsnittliga förekomsten av makrofyter och fytobentos kan upptäckas.

Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av makrofyter och fytobentos i förhållande till de typspecifika samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av fytobentos eller högre former av växtliv som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.

Det fytobentiska samhället har inte till följd av mänsklig verksamhet påverkats negativt av flockar eller mattor av bakterier.

Det finns måttliga förändringar i artsammansättningen av makrofyter och fytobentos i förhållande till de typspecifika samhällena och den är väsentligt mer påverkad än vad som är fallet vid god status.

Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten av makrofyter och fytobentos kan påvisas.

Det fytobentiska samhället kan till följd av mänsklig verksamhet ha påverkats och i vissa områden flyttats av flockar och mattor av bakterier.

Bentiska evertebrater

Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar inga tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.

Graden av mångfald av evertebrater uppvisar inga tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.

Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av evertebrater i förhållande till de typspecifika samhällena.

Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar en lätt förändring jämfört med opåverkade förhållanden.

Mångfalden av evertebrater uppvisar vissa tecken på förändring jämfört med typspecifika värden.

Artsammansättning och förekomst av evertebrater skiljer sig måttligt från de typspecifika förhållandena.

Viktiga grupper av arter i det typspecifika samhället saknas.

Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan, samt graden av mångfald, är väsentligt lägre än det typspecifika värdet och väsentligt lägre än vid god status.

Fiskfauna

Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Alla typspecifika arter som är känsliga för påverkan förekommer.

Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar få tecken på av människor framkallade störningar och den tyder inte på brister i någon särskild arts fortplantning eller utveckling.

Det finns sådana lätta förändringar i arternas sammansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika samhällena som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.

Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar tecken på störningar som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna och åldersstrukturen tyder i vissa fall på brister i en särskild arts fortplantning eller utveckling av en omfattning som gör att vissa åldersgrupper kan saknas.

Det finns sådana måttliga förändringar i fiskarternas sammansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika samhällena som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.

Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar betydande tecken på av människor framkallade störningar i en omfattning som gör att en måttlig andel av de typspecifika arterna saknas eller förekommer i mycket begränsad omfattning.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status
Hydrologisk regim	Flödesvolym och flödesdynamik, samt den förbindelse med grundvattnet som blir följden, motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Kontinuitet	Flodens kontinuitet är inte påverkad av människors verksamhet och den tillåter att vattenlevande organismer obehindrat kan vandra och sedimenttransport ske.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Morfologiska förhållanden	Strömningsmönster, variation i djup och bredd, flödeshastigheter, substratförhållanden samt strandzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.

▼M8

Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

Faktor

Hög status

God status

Måttlig status

Allmänna förhållanden

Värdena för de allmänna fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.

Nivåerna för salthalt, pH, syrebalans, surhetsneutraliserande förmåga och temperatur uppvisar inga tecken på av människor framkallad påverkan och ligger inom de intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.

Värdena för temperatur, syrebalans, pH, surhetsneutraliserande förmåga och salthalt ligger inte utanför de intervall som har fastställts för att det typspecifika ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.

Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.

Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan kan uppnås.

▼B

1.2.2 Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i sjöar

Biologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Fytoplankton

Artsammansättning och förekomst av fytoplankton motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Den genomsnittliga förekomsten av fytoplanktonbiomassa överensstämmer helt med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsförhållandena.

Planktonblomning inträffar med den frekvens och intensitet som stämmer överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena.

Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av plankton i förhållande till de typspecifika samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.

En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den typspecifika planktonblomningen kan förekomma.

Artsammansättning och förekomst av plankton skiljer sig måttligt från sammansättningen i typspecifika samhällen.

Biomassan är måttligt påverkad och kan förorsaka en betydande oönskad påverkan på andra biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorers värden och på vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.

En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar kan inträffa under sommarmånaderna.

Makrofyter och fytobentos

Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Inga förändringar i den genomsnittliga förekomsten av makrofyter och fytobentos kan upptäckas.

Det finns lätta förändringar i sammansättning och förekomst av makrofyter och fytobentos i förhållande till typspecifika samhällen. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av fytobentos eller högre former av växtliv som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets eller sedimentens fysikalisk-kemiska kvalitet.

Det fytobentiska samhället har inte till följd av mänsklig verksamhet påverkats negativt av flockar eller mattor av bakterier.

Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten av makrofyter och fytobentos kan påvisas.

Det fytobentiska samhället kan till följd av mänsklig verksamhet ha påverkats och i vissa områden flyttats av flockar och mattor av bakterier.

Bentiska evertebrater

Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar ingen förändring jämfört med opåverkade förhållanden.

Graden av mångfald av evertebrater uppvisar inga tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.

Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av evertebrater i förhållande till de typspecifika samhällena.

Förhållandet mellan arter som är känsliga för påverkan och arter som inte är känsliga för påverkan uppvisar vissa tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.

Mångfalden av evertebrater uppvisar vissa tecken på förändring jämfört med opåverkade förhållanden.

Artsammansättning och förekomst av evertebrater skiljer sig måttligt från typspecifika förhållanden.

Viktiga grupper av arter i det typspecifika samhället saknas.

Fiskfauna

Artsammansättning och förekomst motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Alla typspecifika arter som är känsliga för påverkan förekommer.

Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar få tecken på av människor framkallade störningar och den tyder inte på brister i någon särskild arts fortplantning eller utveckling.

Det finns sådana lätta förändringar i artsammansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika samhällena som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.

Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar tecken på störningar som kan tillskrivas av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna och åldersstrukturen tyder i vissa fall på brister i en särskild arts fortplantning eller utveckling av en omfattning som gör att vissa åldersgrupper kan saknas.

Fisksamhällenas åldersstruktur uppvisar betydande tecken på störningar, som kan tillskrivas av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna av en omfattning som gör att en måttlig andel av de typspecifika arterna saknas eller förekommer i mycket begränsad utsträckning.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status
Hydrologisk regim	Flödesvolym, flödesdynamik, nivå och uppehållstid samt den förbindelse med grundvattnet som blir följden, motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Morfologiska kvalitetsfaktorer	Variationer i sjödjup, substralförhållanden samt strandzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.

▼M8

Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

Faktor

Hög status

God status

Måttlig status

Allmänna förhållanden

Värdena för de allmänna fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.

Nivåerna för salthalt, pH, syrebalans, surhetsneutraliserande förmåga, siktdjup och temperatur uppvisar inga tecken på av människor framkallad påverkan och ligger inom de intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.

Värdena för temperatur, syrebalans, pH, surhetsneutraliserande förmåga, siktdjup och salthalt ligger inte utanför de intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.

Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan kan uppnås.

▼B

1.2.3 Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i vatten i övergångszon

Biologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status
Fytoplankton	Artsammansättning och förekomst av fytoplankton överensstämmer med opåverkade förhållanden. Den genomsnittliga förekomsten av fytoplanktonbiomassa överensstämmer med typspecifika fysikalisk-kemiska förhållanden och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsförhållandena. Planktonblomning inträffar med den frekvens och intensitet som stämmer överens med typspecifika fysikalisk-kemiska förhållanden.	Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av fytoplankton. Biomassan uppvisar lätta förändringar jämfört med typspecifika förhållanden. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets fysikalisk-kemiska kvalitet. En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den typspecifika planktonblomningen kan förekomma.	Artsammansättning och förekomst av fytoplankton skiljer sig måttligt från sammansättningen i typspecifika förhållanden. Biomassan är måttligt påverkad och kan förorsaka en betydande oönskad påverkan på andra biologiska kvalitetsfaktorers värden. En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar kan inträffa under sommarmånaderna.
Makroalger	Artsammansättning av makroalger överensstämmer med opåverkade förhållanden. Inga förändringar genom människors verksamhet av mattan av makroalger kan upptäckas.	Det finns lätta förändringar i artsammansättning och förekomst av makroalger i förhållande till de typspecifika samhällena. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av fytobentos eller högre former av växtliv som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets fysikalisk-kemiska kvalitet.	Artsammansättningen av makroalger skiljer sig måttligt från typspecifika förhållanden och den uppvisar väsentligt större skevheter än vid god kvalitet. Måttliga förändringar av den genomsnittliga förekomsten av makroalger kan påvisas och de kan orsaka oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans.
Gömfröiga växter	Artsammansättning motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. Inga förändringar genom människors verksamhet av förekomsten av gömfröiga växter kan upptäckas.	Det finns lätta förändringar i artsammansättningen av gömfröiga växter jämfört med de typspecifika samhällena. Förekomsten av gömfröiga växter uppvisar vissa tecken på störningar.	Artsammansättningen av gömfröiga växter skiljer sig måttligt från sammansättningen i typspecifika samhällen och den uppvisar väsentligt större skevheter än vid god kvalitet. Förekomsten av gömfröiga växter uppvisar måttliga skevheter.
Bentiska evertebrater	Artsammansättning och förekomst av bentiska evertebrater ligger inom ett intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden. Alla arter som är känsliga för påverkan och som förknippas med opåverkade förhållanden förekommer.	Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger endast något utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden. De flesta av de typspecifika samhällenas känsliga arter förekommer.	Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger måttligt utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden. Arter som tyder på föroreningar förekommer. Många av de känsliga arterna i de typspecifika samhällena saknas.
Fiskfauna	Artsammansättning och förekomst motsvarar opåverkade förhållanden.	Förekomsten av arter som är känsliga för påverkan uppvisar vissa tecken på skevheter jämfört med typspecifika förhållanden som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.	En måttlig andel av de typspecifika arterna som är känsliga för påverkan beroende på av människor framkallad påverkan på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status
Tidvattenmönster	Mönstret för sötvattenflöde motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Morfologiska förhållanden	Variationer i djup, substratförhållanden samt tidvattenzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.

▼M8

Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

Faktor

Hög status

God status

Måttlig status

Allmänna förhållanden

De allmänna fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.

Temperatur, syrebalans och siktdjup uppvisar inga tecken på av människor framkallad påverkan och ligger inom de intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.

Värdena för temperatur, syresättningsförhållanden och siktdjup ligger inte utanför de intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion ska säkerställas och de biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan ska uppnås.

Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan kan uppnås.

▼B

1.2.4 Definition av hög, god och måttlig ekologisk status i kustvatten

Biologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer

Hög status

God status

Måttlig status

Fytoplankton

Artsammansättning och förekomst av fytoplankton överensstämmer med opåverkade förhållanden.

Den genomsnittliga biomassan av fytoplankton stämmer överens med typspecifika fysikalisk-kemiska förhållanden och förändrar inte väsentligt de typspecifika siktdjupsförhållandena.

Planktonblomning inträffar med en frekvens och intensitet som stämmer överens med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena.

Det finns vissa tecken på störningar i artsammansättningen och förekomsten av fytoplankton.

Biomassan uppvisar lätta förändringar jämfört med typspecifika förhållanden. Sådana förändringar tyder inte på någon accelererande tillväxt av alger som orsakar oönskade störningar av vattenförekomstens organismbalans eller av vattnets kvalitet.

En lätt ökning av frekvensen för och intensiteten av den typspecifika planktonblomningen kan förekomma.

Sammansättningen och förekomsten av planktonarter uppvisar tecken på måttlig störning.

Biomassan av alger ligger väsentligt utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden och är sådan att den kan påverka andra biologiska kvalitetsfaktorer.

En måttlig ökning av frekvensen för och intensiteten av planktonblomning kan förekomma. Ihållande blomningar kan inträffa under sommarmånaderna.

Makroalger och gömfröiga växter

Alla arter av makroalger och gömfröiga växter som är känsliga för påverkan och som förknippas med opåverkade förhållanden förekommer.

Omfattning av mattan av makroalger och förekomst av gömfröiga växter överensstämmer med opåverkade förhållanden.

De flesta arter av makroalger och gömfröiga växter som är känsliga för påverkan och som förknippas med opåverkade förhållanden förekommer.

Omfattningen av mattan av makroalger och förekomsten av gömfröiga växter uppvisar vissa tecken på störning.

Ett måttligt antal av de arter av makroalger och gömfröiga växter som är känsliga för påverkan och som förknippas med opåverkade förhållanden saknas.

Mattan av makroalger och förekomsten av gömfröiga växter uppvisar måttliga störningar och kan orsaka en oönskad störning av vattenförekomstens organismbalans.

Bentiska evertebrater

Graden av mångfald och förekomst av bentiska evertebrater ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.

Alla arter som är känsliga för påverkan och förknippas med opåverkade förhållanden förekommer.

Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger endast något utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden.

De flesta av de typspecifika samhällenas känsliga arter förekommer.

Graden av mångfald och förekomsten av evertebrater ligger måttligt utanför det intervall som råder vid typspecifika förhållanden.

Arter som tyder på förorening förekommer.

Många av de typspecifika samhällenas känsliga arter saknas.

Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Faktorer	Hög status	God status	Måttlig status
Tidvattenmönster	Mönstret för sötvattenflöde och de dominerande strömmarnas riktning och hastighet motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Morfologiska förhållanden	Variationer i djup, substratförhållanden samt tidvattenzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.

▼M8

Allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

Faktor

Hög status

God status

Måttlig status

Allmänna förhållanden

De allmänna fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden.

Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.

Temperatur, syrebalans och siktdjup uppvisar inga tecken på av människor framkallad påverkan och ligger inom de intervall som normalt råder vid opåverkade förhållanden.

Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angetts ovan kan uppnås.

▼B

1.2.5 Definition av maximal, god och måttlig ekologisk potential för kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomster

Faktorer	Maximal ekologisk potential	God ekologisk potential	Måttlig ekologisk potential
Biologiska kvalitetsfaktorer	Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna återspeglar så långt det är möjligt de värden som gäller för den närmast jämförbara typen av ytvattenförekomst, givet de fysikaliska förhållanden som beror på vattenförekomstens konstgjorda eller kraftigt förändrade karakteristika.	Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna uppvisar lätta förändringar jämfört med de värden som föreligger vid maximal ekologisk potential.	Värdena för de relevanta biologiska kvalitetsfaktorerna uppvisar måttliga förändringar jämfört med de värden som föreligger vid maximal ekologisk potential. Dessa värden är väsentligt mer påverkade än de som föreligger vid god kvalitet.
Hydromorfologiska faktorer	De hydromorfologiska förhållandena överensstämmer med att den enda påverkan på ytvattenförekomsten är den som härrör från vattenförekomstens konstgjorda eller kraftigt förändrade karakteristika efter det att alla lindrande åtgärder har vidtagits så att det säkerställs att förhållandena i praktiken ligger närmast ett ekologiskt oförändrat tillstånd, särskilt i fråga om migrerande fauna och lämpliga lek- och fortplantningsplatser.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
Fysikalisk-kemiska faktorer
Allmänna förhållanden	De fysikalisk-kemiska faktorerna motsvarar helt eller nästan helt de opåverkade förhållanden som råder för den typ av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med den berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekomsten. Koncentrationen av näringsämnen ligger inom det intervall som normalt råder vid sådana opåverkade förhållanden. Värdena för temperatur, syrebalans och pH motsvarar dem som vid opåverkade förhållanden råder för den typ av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med den berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekomsten.	Värdena för de fysikalisk-kemiska faktorerna ligger inom de intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås. Värdena för temperatur och pH ligger inte utanför de intervall som har fastställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås. Koncentrationerna av näringsämnen överstiger inte de nivåer som har fastställts för att ekosystemets funktion skall säkerställas och för att de biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan skall uppnås.	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
►M8 — ◄	Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än gränsen för upptäckt vid användning av den mest avancerade analysteknik som är i allmänt bruk.	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upprättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i avsnitt 1.2.6, utan att detta påverkar tillämpningen av direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.
►M8 — ◄	Koncentrationerna ligger inom det intervall som vid opåverkade förhållanden normalt råder för den typ av ytvattenförekomst som är närmast jämförbar med den berörda konstgjorda eller kraftigt modifierade förekomsten (bakgrundsnivåer = bgl).	Koncentrationer som inte överstiger de normer som upprättats i enlighet med det förfarande som beskrivs i avsnitt 1.2.6 utan att detta påverkar tillämpningen av direktiv 91/414/EEG och direktiv 98/8/EG. (< eqs)	Förhållanden som gör att de värden för biologiska kvalitetsfaktorer som har angivits ovan kan uppnås.

▼M8 —————

▼B

1.3 Övervakning av ekologisk status och kemisk status för ytvatten

Nätet för ytvattenövervakning skall upprättas i enlighet med kraven i artikel 8. Övervakningsnätet skall utformas så att det ger en sammanhängande och heltäckande översikt över den ekologiska och den kemiska statusen inom varje avrinningsområde, och det skall tillåta en klassificering av vattenförekomster i fem klasser i överensstämmelse med de normativa definitionerna i avsnitt 1.2. Medlemsstaterna skall i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet tillhandahålla en eller flera kartor som visar nätet för ytvattenövervakning.

På grundval av den karakterisering och bedömning av miljöpåverkan som skall göras enligt artikel 5 och bilaga II skall medlemsstaterna för varje period som en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt gäller för utarbeta ett program för kontrollerande övervakning och ett program för operativ övervakning. I en del fall kan medlemsstaterna också behöva utarbeta program för undersökande övervakning.

Medlemsstaterna skall övervaka parametrar som indikerar statusen för varje relevant kvalitetsfaktor. I valet av parametrar för biologiska kvalitetsfaktorer skall medlemsstaterna fastställa den lämpliga nivå för artsammansättningar som krävs för att uppnå adekvat tillförlitlighet och noggrannhet i klassificeringen av kvalitetsfaktorerna. Förvaltningsplanen skall innehålla uppskattningar av konfidens- och noggrannhetsnivån för de resultat som erhålls genom övervakningsprogrammen.

▼M8

Om övervakningsnätet omfattar jordobservation och fjärranalys snarare än lokala provtagningspunkter, eller annan innovativ teknik, ska kartan över övervakningsnätet innehålla information om de kvalitetsfaktorer och vattenförekomster eller grupper av vattenförekomster som har övervakats med hjälp av sådana övervakningsmetoder. Hänvisning ska göras till CEN, ISO eller andra internationella eller nationella standarder som har tillämpats för att säkerställa att de tidsmässiga och rumsliga data som erhålls är lika tillförlitliga som de som erhålls genom användning av konventionella övervakningsmetoder vid lokala provtagnings- och mätpunkter.

Medlemsstaterna får tillämpa passiva provtagningsmetoder för att övervaka kemiska föroreningar, där så är lämpligt, särskilt för screeningändamål och långsiktig bedömning, under förutsättning att dessa provtagningsmetoder inte underskattar de koncentrationer av förorenande ämnen som omfattas av miljökvalitetsnormer, och därmed på ett tillförlitligt sätt identifierar vattenförekomster där god status inte har kunnat uppnås, och att kemisk analys av prover av vatten, biota eller sediment, i enlighet med de miljökvalitetsnormer som tillämpas, utförs där sådana misslyckanden observeras. Medlemsstaterna får också tillämpa effektbaserade övervakningsmetoder på samma villkor.

▼B

1.3.1 Utformning av den kontrollerande övervakningen

Mål

Medlemsstaterna skall inrätta program för kontrollerande övervakning för att inhämta uppgifter i syfte att

—

komplettera och bekräfta det förfarande för bedömning av miljöpåverkan som anges i bilaga II,

—

kunna utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningsprogram i framtiden,

—

bedöma de långsiktiga förändringarna i naturliga förhållanden,

—

bedöma de långsiktiga förändringar som orsakas av omfattande mänsklig verksamhet.

Resultaten av sådan övervakning skall ses över och utnyttjas, tillsammans med den bedömning av miljöpåverkan som anges i bilaga II, för att avgöra vilka krav som bör ställas på övervakningsprogrammen i befintliga och framtida förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.

Val av övervakningspunkter

Kontrollerande övervakning skall användas för ett så stort antal ytvattenförekomster att en bedömning kan göras av den allmänna ytvattenstatusen i varje avrinningsområde eller delavrinningsområde inom avrinningsdistriktet. Vid valet av vattenförekomster skall medlemsstaterna där det är lämpligt säkerställa att övervakningen genomförs vid punkter där

—

vattenflödeshastigheten är betydande inom hela avrinningsdistriktet; inbegripet punkter i stora floder där tillrinningsområdet är större än 2 500 km2,

—

där vattenvolymen inom avrinningsdistriktet, även stora sjöar och vattenmagasin, är betydande,

—

betydande vattenförekomster överskrider en medlemsstats gränser,

—

de stationer identifieras enligt beslutet om informationsutbyte (77/795/EEG), och

vid andra stationer som är nödvändiga för att uppskatta den föroreningsmängd som förs över medlemsstaternas gränser, och som förs ut i havsmiljön.

▼M8

Val av kvalitetsfaktorer

Kontrollerande övervakning ska för varje övervakningsstation ske under en period av ett år inom den period som en förvaltningsplan omfattar. Den kontrollerande övervakningen ska omfatta följande:

Parametrar som indikerar samtliga biologiska kvalitetsfaktorer.

Parametrar som indikerar samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.

Parametrar som indikerar samtliga allmänna fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.

Prioriterade ämnen som släpps ut eller på annat sätt avsätts i avrinningsområdet eller delavrinningsområdet.

Andra förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden.

Om den tidigare kontrollerande övervakningen visat att förekomsten i fråga har uppnått god status och det inte finns något tecken enligt översynen av konsekvenserna av mänsklig verksamhet i enlighet med bilaga II på att konsekvenserna för vattenförekomsten har förändrats, ska den kontrollerande övervakningen dock utföras en gång under den period som omfattas av tre på varandra följande förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt.

▼B

1.3.2 Utformning av den operativa övervakningen

▼M8

Operativ övervakning ska utföras för alla de vattenförekomster som, på grundval av antingen en bedömning av miljöpåverkan i enlighet med bilaga II eller kontrollerande övervakning, har bedömts ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4 och för de vattenförekomster i vilka prioriterade ämnen släpps ut eller på annat sätt avsätts eller i vilka förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden släpps ut eller på annat sätt avsätts i betydande mängder. Övervakningspunkter ska, när det gäller prioriterade ämnen, väljas i enlighet med den lagstiftning i vilken de relevanta miljökvalitetsnormerna fastställs. I övriga fall ska, även när det gäller prioriterade ämnen för vilka särskilda riktlinjer saknas, övervakningspunkterna väljas enligt följande:

▼B

—

fastställa statusen för de vattenförekomster som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen,

och

—

bedöma de förändringar av statusen för dessa vattenförekomster som åtgärdsprogrammen resulterar i.

Programmet kan ändras under den period förvaltningsplanen för avrinningsdistrikten gäller på grundval av uppgifter som har inhämtats som en del av kraven i bilaga II eller i denna bilaga, framför allt om syftet är att minska övervakningsfrekvensen när konsekvenserna inte anses betydande eller den aktuella påverkan har försvunnit.

Val av övervakningsstationer

Operativ övervakning skall utföras för alla de vattenförekomster som, på grundval av antingen en bedömning av miljöpåverkan enligt bilaga II eller kontrollerande övervakning, har bedömts ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4 och för de vattenförekomster i vilka prioriterade ämnen släpps ut. Övervakningspunkter skall, när det gäller prioriterade ämnen, väljas i enlighet med den lagstiftning i vilken de relevanta miljökvalitetsnormerna fastställs. I övriga fall skall, även när det gäller prioriterade ämnen för vilka särskilda riktlinjer saknas, övervakningspunkterna väljas enligt följande:

—

När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från punktkällor: tillräckligt antal övervakningspunkter inom varje vattenförekomst för att kunna bedöma omfattningen och effekterna av påverkan från punktkällorna. Om en vattenförekomst utsätts för påverkan från ett antal punktkällor kan övervakningspunkterna väljas så att den totala omfattningen och de sammanlagda konsekvenserna av denna påverkan kan bedömas.

—

När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande påverkan från en diffus källa: tillräckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekomster för att kunna bedöma omfattningen och konsekvenserna av påverkan från diffusa källor. De utvalda vattenförekomsterna skall vara representativa för de relativa risker för påverkan från diffusa källor som finns, och för den relativa risken att inte uppnå god ytvattenstatus.

—

När det gäller vattenförekomster som riskerar att utsättas för betydande hydromorfologisk påverkan: tillräckligt antal övervakningspunkter bland ett urval av vattenförekomster för att kunna bedöma omfattningen och konsekvenserna av den hydromorfologiska påverkan. Valet av vattenförekomster skall spegla de totala effekterna av den hydromorfologiska påverkan som samtliga vattenförekomster utsätts för.

Val av kvalitetsfaktorer

För att kunna bedöma omfattningen av den påverkan som ytvattenförekomster utsätts för skall medlemsstaterna övervaka de kvalitetsfaktorer som återspeglar den påverkan som vattenförekomsten eller vattenförekomsterna utsätts för. För att bedöma konsekvenserna av denna påverkan skall medlemsstaterna i relevanta delar övervaka

—

parametrar för den biologiska kvalitetsfaktor, eller de biologiska kvalitetsfaktorerna, som är mest känslig(-a) för den påverkan som vattenförekomsterna utsätts för,

▼M8

—

alla prioriterade förorenande ämnen som släpps ut eller på annat sätt avsätts i vattenförekomster och alla förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden som släpps ut eller på annat sätt avsätts i betydande mängder, eller

▼B

—

parametrar som indikerar den hydromorfologiska kvalitetsfaktor som är mest känslig för den påverkan som har konstaterats.

1.3.3 Utformning av den undersökande övervakningen

Mål

Undersökande övervakning skall genomföras

—

när orsaken till överskridandena är okänd,

—

när den kontrollerande övervakningen visar att de mål som fastställts enligt artikel 4 för en viss vattenförekomst troligtvis inte kommer att uppnås, och operativ övervakning inte redan har inletts, i syfte att fastställa orsakerna till att en eller flera vattenförekomster inte uppnår miljömålen, eller

—

för att fastställa omfattningen och konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter.

Denna övervakning skall ligga till grund för inrättande av ett åtgärdsprogram som syftar till att nå miljömålen och särskilda åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med effekterna av oavsiktliga föroreningsincidenter.

1.3.4 Övervakningsfrekvens

När det gäller perioden med kontrollerande övervakning bör de frekvenser för övervakningen av parametrar för fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer som anges nedan tillämpas om inte större intervall skulle vara motiverade på grundval av teknisk kunskap och expertutlåtande. Övervakning av biologiska eller hydromorfologiska kvalitetsfaktorer skall ske minst en gång under perioden med kontrollerande övervakning.

När det gäller operativ övervakning skall frekvensen för den övervakning som krävs för en parameter vilken som helst fastställas av medlemsstaten så att tillräckliga data föreligger för en tillförlitlig bedömning av statusen för den relevanta kvalitetsfaktorn. Som en riktlinje gäller att övervakningsintervallen inte bör överstiga dem som anges i tabellen nedan såvida inte större intervall är motiverat på grundval av teknisk kunskap och expertutlåtande.

Övervakningsfrekvenserna skall väljas så att en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet uppnås. Den konfidensnivå och noggrannhet som uppnås med övervakningssystemet skall anges i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.

▼M8

Övervakningsfrekvenserna ska vid behov justeras för att ta hänsyn till parametrarnas föränderlighet på grund av variationer i både mänskliga och naturliga förhållanden.

Tidpunkterna för övervakning ska väljas så att inverkan av årstidsvariationer i användningen av ämnen eller vattennivåer på övervakningsresultaten beaktas, och det på så sätt säkerställs att resultaten faktiskt återspeglar eventuella förändringar i vattenförekomsten som beror på mänsklig påverkan och klimatvariationer. När det gäller prioriterade ämnen vars koncentration sannolikt når sin högsta nivå under korta perioder till följd av årstidsvariationer i deras användning ska övervakningen under dessa högnivåperioder vid behov ske med kortare intervall än för andra ämnen, för att säkerställa att tillräcklig information erhålls om koncentrationen av dessa ämnen.

▼B

Kvalitetsfaktor	Floder	Sjöar	Vatten i övergångszon	Kustvatten
Biologiska
Fytoplankton	6 månader	6 månader	6 månader	6 månader
Andra vattenväxter	3 år	3 år	3 år	3 år
Makroinvertebrater	3 år	3 år	3 år	3 år
Fisk	3 år	3 år	3 år
Hydromorfologiska
Kontinuitet	6 år
Hydrologi	kontinuerligt	1 månad
Morfologi	6 år	6 år	6 år	6 år
Fysikalisk-kemiska
Temperaturförhållanden	3 månader	3 månader	3 månader	3 månader
Syresättning	3 månader	3 månader	3 månader	3 månader
Salthalt	3 månader	3 månader	3 månader
Näringsstatus	3 månader	3 månader	3 månader	3 månader
Försurningsstatus	3 månader	3 månader
►M8 Förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden ◄	3 månader	3 månader	3 månader	3 månader
Prioriterade ämnen	1 månad	1 månad	1 månad	1 månad

1.3.5 Tilläggskrav för övervakningen av skyddade områden

De övervakningsprogram som krävs enligt ovan skall kompletteras för att uppfylla följande kriterier:

Punkter där uttag av dricksvatten sker

De ytvattenförekomster som anges i artikel 7 och som ger mer än 100 m3 per dag i genomsnitt skall väljas ut som övervakningsstationer och skall underställas sådan ytterligare övervakning som är nödvändig för att uppfylla kraven i den artikeln. Dessa vattenförekomster skall övervakas med avseende på alla prioriterade ämnen som släpps ut och alla andra ämnen som släpps ut i betydande mängd, vilka kan påverka vattenförekomstens status och vilka regleras enligt bestämmelserna i direktivet om dricksvatten. Övervakning skall ske enligt den frekvens som anges nedan.

Antal förbrukare	Frekvens
< 10 000	4 ggr/år
10 000 -30 000	8 ggr/år
> 30 000	12 ggr/år

Livsmiljöer och artskyddsområden

Vattenförekomster som utgör sådana områden skall omfattas av det program för operativ övervakning som anges ovan, enligt vilket de på grundval av miljökonsekvensbedömningen och den kontrollerande övervakningen skall identifieras som vattenförekomster som riskerar att inte uppfylla miljömålen enligt artikel 4. Övervakning skall genomföras för att bedöma omfattningen och konsekvenserna av all relevant betydande påverkan på dessa vattenförekomster och, vid behov, för att bedöma vilka förändringar i dessa vattenförekomsters status som åtgärdsprogrammen medför. Övervakningen skall fortsätta till dess att områdena uppfyller de vattenrelaterade kraven i den lagstiftning enligt vilken de identifierats och målen enligt artikel 4.

▼M7

1.3.6 Standarder för övervakning av kvalitetsfaktorer

De metoder som används för övervakningen av typparametrar ska överensstämma med de internationella standarder som anges nedan i den mån de avser övervakning, eller med andra nationella eller internationella standarder varigenom det säkerställs att data av motsvarande vetenskapliga kvalitet och jämförbarhet finns att tillgå.

Standarder för provtagning av biologiska kvalitetsfaktorer

Allmänna metoder för användning tillsammans med de särskilda metoder som anges i standarderna för följande biologiska kvalitetsfaktorer:

EN ISO 5667-3:2012

Vattenundersökningar – Provtagning – Del 3: Riktlinjer för konservering och hantering av vattenprover

Standarder för fytoplankton

EN 15204:2006	Vattenundersökningar – Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik)
EN 15972:2011	Vattenundersökningar – Vägledning för kvantitativa och kvalitativa undersökningar av marina växtplankton
ISO 10260:1992	Water quality – Measurement of biochemical parameters –Spectrometric determination of the chlorophyll-a concentration

Standarder för makrofyter och fytobentos

EN 15460:2007	Vattenundersökningar – Vägledning för inventering av makrofyter i sjöar
EN 14184:2014	Vattenundersökningar – Vägledning för undersökning av akvatiska makrofyter i vattendrag
EN 15708:2009	Vattenundersökningar – Vägledning för inventering, provtagning och laboratorieanalys av fytobentos i grunda vattendrag
EN 13946:2014	Vattenundersökningar – Vägledning för provtagning och förbehandling av bentiska kiselalger från sjöar och vattendrag
EN 14407:2014	Vattenundersökningar – Vägledning för identifiering och utvärdering av prover av bentiska kiselalger från vattendrag

Standarder för bentiska evertebrater

EN ISO 10870:2012	Vattenundersökningar – Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten
EN 15196:2006	Vattenundersökningar – Vägledning för provtagning av puppskal från fjädermyggor (Chironomidae, ordning Diptera) vid ekologiska undersökningar
EN 16150:2012	Vattenundersökningar – Vägledning för representativ provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i grunda vattendrag med pro-rata-metodik
EN ISO 19493:2007	Vattenundersökningar – Vägledning vid marinbiologiska undersökningar av hårdbottensamhällen
EN ISO 16665:2013	Vattenundersökningar – Vägledning för kvantitativ provtagning och provhantering av makrofauna på marina mjukbottnar

Standarder för fisk

EN 14962:2006	Vattenundersökningar – Vägledning för val och användning av metoder för provtagning av fisk
EN 14011:2003	Vattenundersökningar – Provtagning av fisk med elektricitet
EN 15910:2014	Vattenundersökningar – Vägledning för beståndsskattning av fisk med mobila hydroakustiska metoder
EN 14757:2005	Vattenundersökningar – Provtagning av fisk med översiktsnät

Standarder för hydromorfologiska parametrar

EN 14614:2004	Vattenundersökningar – Vägledning vid hydromorfologisk karakterisering av vattendrag
EN 16039:2011	Vattenundersökningar – Vägledning för hydromorfologisk karakterisering av sjöar

Standarder för fysikalisk-kemiska parametrar

Alla relevanta CEN/ISO-standarder

▼B

1.4 Klassificering och redovisning av ekologisk status

1.4.1 Jämförbarhet för biologiska övervakningsresultat

Medlemsstaterna skall upprätta övervakningssystem i syfte att beräkna värdena för de biologiska kvalitetsfaktorer som fastställts för varje ytvattenkategori eller för kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvattenförekomster. Vid tillämpningen av nedanstående förfarande på kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomster bör hänvisningar till ekologisk status tolkas som hänvisningar till ekologisk potential. I sådana system kan man använda sig av särskilda arter eller grupper av arter som är representativa för den totala kvalitetsfaktorn.

ii)

För att säkerställa att dessa övervakningssystem är jämförbara skall resultaten av medlemsstaternas systemverksamhet redovisas i form av ekologiska kvalitetskvoter för klassificering av ekologisk status. Dessa kvoter skall motsvara förhållandet mellan värdena för de biologiska parametrar som har iakttagits för en viss ytvattenförekomst och värdena för dessa parametrar under de referensförhållanden som är tillämpliga på denna vattenförekomst. Kvoten skall uttryckas som ett numeriskt värde mellan 0 och 1, där hög ekologisk status motsvaras av värden nära ett (1) och dålig ekologisk status motsvaras av värden nära noll (0).

iii)

Varje medlemsstat skall för varje ytvattenkategori dela in skalan för de ekologiska kvalitetskvoterna i övervakningssystemet i fem klasser, från hög till dålig ekologisk status, enligt definitionen i avsnitt 1.2, genom att tilldela varje klassgräns ett numeriskt värde. Värdet för gränsen mellan hög och god status, samt värdet för gränsen mellan god och måttlig status, skall fastställas med hjälp av det interkalibreringsförfarande som beskrivs nedan.

iv)

Kommissionen skall underlätta detta interkalibreringsförfarande för att säkerställa att klassgränserna fastställs i överensstämmelse med de normativa definitionerna i avsnitt 1.2 och att klasserna är jämförbara medlemsstaterna emellan.

Som en del av detta förfarande skall kommissionen underlätta det informationsutbyte mellan medlemsstaterna som gör det möjligt att identifiera ett antal övervakningsstationer i varje ekoregion i gemenskapen; dessa stationer kommer att bilda ett interkalibreringsnät. Nätet skall utgöras av ett urval av övervakningsstationer som valts bland de typer av ytvattenförekomster som finns inom varje ekoregion. För varje typ av ytvattenförekomst som valts skall det i nätverket finnas minst två stationer som motsvarar gränsen mellan de normerande definitionerna hög och god status samt minst två stationer som motsvarar gränsen mellan de normerande definitionerna av god och måttlig status. Övervakningsstationerna skall väljas efter ett expertutlåtande som har sin grund i gemensamma inspektioner och annan tillgänglig information.

vi)

Varje övervakningssystem i medlemsstaterna skall tillämpas på de stationer i interkalibreringsnätet som både ligger i ekoregionen och som utgörs av en sådan typ av ytvattenförekomst för vilken systemet skall tillämpas enligt kraven i detta direktiv. Resultatet av denna tillämpning skall användas för att fastställa de numeriska värdena för de klassgränser som är relevanta i varje medlemsstats övervakningssystem.

▼M2

vii)

Kommissionen ska utarbeta ett utkast till register över de stationer som ska utgöra interkalibreringsnätet. ►M8 ————— ◄

▼M8 —————

▼M8

ix)

Resultaten av interkalibreringen och de värden som fastställts för klassificeringarna i medlemsstaternas övervakningssystem i enlighet med leden i–viii, ska offentliggöras inom sex månader efter antagandet av genomförandeakten i enlighet med artikel 21.

▼B

1.4.2 Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av ekologisk status och ekologisk potential

När det gäller ytvattenkategorier skall klassificeringen av ekologisk status för vattenförekomsten anges som det lägsta av värdena för resultaten av den biologiska och fysikalisk-kemiska övervakningen avseende de relevanta kvalitetsfaktorerna vilka har klassificerats enligt första kolumnen i nedanstående tabell. Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar klassificeringen av ekologisk statusför varje vattenförekomst; färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell för att visa klassificeringen av vattenförekomstens ekologiska status.

Klassificering av ekologisk status	Färgkod
Hög	Blå
God	Grön
Måttlig	Gul
Otillfredsställande	Orange
Dålig	Röd

ii)

När det gäller kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster skall klassificeringen av ekologisk potential för vattenförekomsten anges som det lägsta av värdena för resultaten av den biologiska och fysikalisk-kemiska övervakningen avseende de relevanta kvalitetsfaktorer vilka har klassificerats enligt första kolumnen i nedanstående tabell. Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar klassificeringen av ekologisk potential för varje vattenförekomst; färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell när det gäller konstgjorda vattenförekomster och enligt tredje kolumnen i samma tabell när det gäller kraftigt modifierade vattenförekomster.

Klassificering av ekologisk potential	Färgkod
Klassificering av ekologisk potential	Konstgjorda vattenförekomster	Kraftigt modifierade vattenförekomster
God och däröver	Lika breda gröna och ljusgrå ränder	Lika breda gröna och mörkgrå ränder
Måttlig	Lika breda gula och ljusgrå ränder	Lika breda gula och mörkgrå ränder
Otillfredsställande	Lika breda orange och ljusgrå ränder	Lika breda orange och mörkgrå ränder
Dålig	Lika breda röda och ljusgrå ränder	Lika breda röda och mörkgrå ränder

iii)

Medlemsstaterna skall också ange, med hjälp av en svart prick på kartan, vilka av de vattenförekomster där god status eller god ekologisk potential inte har kunnat uppnås p.g.a. icke-överensstämmelse med en eller flera av de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattenförekomsten i fråga med avseende på särskilda syntetiska eller icke-syntetiska förorenande ämnen (enligt den ordning för miljökvalitet som har fastställts av medlemsstaten i fråga).

▼M8

iv)

Medlemsstaterna får tillhandahålla ytterligare kartor som visar den ekologiska kvalitetsinformationen separat för en eller flera av följande kvalitetsfaktorer:

—

Biologiska faktorer.

—

Hydromorfologiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna.

—

Fysikalisk-kemiska faktorer som stöd för de biologiska faktorerna.

Medlemsstaterna får också tillhandahålla kartor eller tabeller som visar graden av förändring för dessa kvalitetsfaktorer jämfört med föregående planeringscykel.

▼B

1.4.3 Redovisning av övervakningsresultat och klassificering av kemisk status

▼M8

En vattenförekomst ska registreras med klassificeringen god kemisk status om den har god kemisk ytvattenstatus enligt definitionen i artikel 2.24. I annat fall ska det registreras att den inte uppnår god kemisk status.

▼B

Medlemsstaterna skall för varje avrinningsdistrikt tillhandahålla en karta som visar den kemiska statusen för varje vattenförekomst; kartan skall vara färgkodad enligt andra kolumnen i nedanstående tabell för att illustrera klassificeringen av vattenförekomstens kemiska status.

Klassificering av kemisk status	Färgkod
God	Blå
Uppnår ej god kemisk status	Röd

▼M8

Medlemsstaterna får tillhandahålla ytterligare kartor som visar information om den kemiska statusen för ett eller flera av följande ämnen separat från informationen för övriga ämnen som anges i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG:

Prioriterade ämnen som i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG identifieras som ämnen som uppträder som allmänt förekommande långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (allmänt förekommande PBT-ämnen).

Nyligen identifierade prioriterade ämnen i kommissionens senaste översyn i enlighet med artikel 16.2 i det här direktivet.

Prioriterade ämnen för vilka reviderade och strängare miljökvalitetsnormer har fastställts i den senaste översynen i enlighet med artikel 16.2 i det här direktivet.

Ämnen som identifierats som förorenande ämnen som är särskilda för avrinningsområden enligt artikel 8 d i direktiv 2008/105/EG och på grundval av den bedömning av påverkan på och konsekvenser för ytvattenförekomster som utförts i enlighet med bilaga II till detta direktiv.

Medlemsstaterna får även redovisa omfattningen av eventuella avvikelser från miljökvalitetsnormvärdena för de ämnen som avses i leden a–d i första stycket i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. Medlemsstater som tillhandahåller sådana kompletterande kartor ska sträva efter att säkerställa att de är jämförbara mellan olika avrinningsområden och på unionsnivå.

▼B

2. GRUNDVATTEN

2.1 Grundvattnets kvantitativa status

2.1.1 Parameter för klassificering av kvantitativ status

System för grundvattennivån

2.1.2 Definition av kvantitativ status

Faktorer

God status

Grundvattennivå

Grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att den tillgängliga grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttagsnivån per år.

Grundvattennivån är följaktligen inte utsatt för sådan mänsklig påverkan som kan leda till

— att de ekologiska miljömålen i artikel 4 inte kan uppnås vad beträffar förbundna ytvattenresurser,

— till någon som helst betydande sänkning av status hos sådana vatten,

— till någon som helst betydande skada på anslutna terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten,

och förändringar i strömningsriktningen till följd av nivåförändringar kan uppstå tillfälligt eller varaktigt inom ett begränsat område men sådana omsvängningar medför inte intrusion av saltvatten eller annan intrusion och utgör inte en indikation på en konsekvent och klar utvecklingstendens till följd av mänsklig påverkan när det gäller flödesriktningar som kan leda till sådana intrusioner.

2.2 Övervakning av grundvattnets kvantitativa status

2.2.1 Nät för övervakning av grundvattennivån

Nätet för övervakning av grundvattnet skall upprättas i enlighet med kraven i artiklarna 7 och 8. Övervakningsnätet skall utformas så att det ger en tillförlitlig bedömning av den kvantitativa statusen för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster inklusive bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen. Medlemsstaterna skall tillhandahålla en karta eller kartor som visar nätet för övervakning av grundvattnet i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.

▼M8

Om övervakningsnätet omfattar jordobservationsmetoder eller fjärranalys snarare än lokala provtagningspunkter, eller annan innovativ teknik, ska hänvisning göras till CEN, ISO eller andra internationella eller nationella standarder som har tillämpats för att säkerställa att de tidsmässiga och rumsliga data som erhålls är lika tillförlitliga som de som erhålls genom användning av konventionella övervakningsmetoder vid lokala provtagningspunkter.

▼B

2.2.2 Täthet mellan övervakningsstationerna

Nätet skall innehålla tillräckligt representativa övervakningspunkter för att uppskatta grundvattennivån i varje grundvattenförekomst eller grupp av förekomster under hänsynstagande till kort- och långsiktiga variationer i fråga om grundvattenbildning och särskilt följande:

—

I fråga om grundvattenförekomster som riskerar att inte kunna uppnå miljömålen i artikel 4, se till att övervakningspunkterna ligger tillräckligt tätt för en bedömning av uttagens och utsläppens inverkan på grundvattennivån.

—

I fråga om grundvattenförekomster inom vilka grundvattnet sträcker sig över en medlemsstats gränslinje, se till att det finns tillräckligt många övervakningspunkter för att uppskatta grundvattenflödets riktning och hastighet över medlemsstatens gränslinje.

2.2.3 Övervakningsfrekvens

Observationsfrekvensen skall vara tillräcklig för bedömningar av den kvantitativa statusen hos varje grundvattenförekomst eller grupp av förekomster under hänsynstagande till kort- och långsiktiga variationer i fråga om grundvattenbildning och särskilt följande:

—

I fråga om grundvattenförekomster som riskerar att inte kunna uppnå miljömålen i artikel 4, se till att mätningarna görs tillräckligt ofta för en bedömning av uttagens och utsläppens inverkan på grundvattennivån.

—

I fråga om grundvattenförekomster inom vilka grundvattnet sträcker sig över en medlemsstats gränslinje, se till att mätningarna görs tillräckligt ofta för en bedömning av grundvattenflödets riktning och hastighet över medlemsstatens gränslinje.

2.2.4 Tolkning och redovisning av grundvattnets kvantitativa status

De resultat som kommer fram genom övervakningsnätet för en grundvattenförekomst eller grupp av förekomster skall användas för att bedöma kvantitativ status hos denna förekomst eller de förekomsterna. Om inte annat följer av avsnitt 2.5 skall medlemsstaterna tillhandahålla en karta över den bedömning av grundvattnets kvantitativa status detta resulterar i, med följande färgkoder:

God status -grön

Otillfredsställande status -röd

2.3 Grundvattnets kemiska status

2.3.1 Parametrar för bestämning av grundvattnets kemiska status

Konduktivitet

Koncentrationer av förorenande ämnen

▼M8

2.3.2 Definition av god kemisk status hos grundvattnet

Faktor	God status
Koncentrationer av förorenande ämnen	Den kemiska sammansättningen av grundvattenförekomsten är sådan att koncentrationen av förorenande ämnen enligt specifikationen nedan — inte uppvisar effekter av inträngning av saltvatten eller annan inträngning, — inte överstiger de kvalitetsnormer för grundvatten som avses i bilaga I till direktiv 2006/118/EG, de tröskelvärden för förorenande ämnen i grundvatten och föroreningsindikatorer som fastställs enligt artikel 3.1 b i det direktivet, och de unionsomfattande tröskelvärden som fastställs enligt artikel 8.3 i det direktivet, — inte är sådan att den skulle leda till att miljömålen enligt artikel 4 beträffande anslutna ytvatten inte uppnås eller till någon betydande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvaliteten hos sådana förekomster eller till någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten.
Konduktivitet	Förändringar i konduktiviteten påvisar inte inträngning av saltvatten eller annan inträngning i grundvattenförekomsten.

▼B

2.4 Övervakning av grundvattnets kemiska status

2.4.1 Nätet för övervakning av grundvattnet

Nätet för övervakning av grundvattnet skall upprättas i enlighet med kraven i artiklarna 7 och 8. Nätet för övervakning skall utformas så att det ger en heltäckande översikt över grundvattnets kemiska status inom varje avrinningsområde och så att långsiktiga uppåtgående tendenser när det gäller föroreningar som är förorsakade av människor upptäcks.

På grundval av den karakterisering och konsekvensbedömning som genomförs i enlighet med artikel 5 och bilaga II skall medlemsstaterna för varje period förvaltningsplanen för avrinningsområdet är tillämplig upprätta ett program för kontrollerande övervakning. Resultaten av detta program skall användas för att upprätta ett operativt övervakningsprogram som skall tillämpas för planens återstående period.

Uppskattningar av konfidensnivån och noggrannheten i resultaten från övervakningsprogrammen skall göras i planen.

▼M8

Om övervakningsnätet omfattar jordobservation eller fjärranalys snarare än lokala provtagningspunkter, eller annan innovativ teknik, ska hänvisning göras till CEN, ISO eller andra internationella eller nationella standarder som har tillämpats för att säkerställa att de tidsmässiga och rumsliga data som erhålls är lika tillförlitliga som de som erhålls genom användning av konventionella övervakningsmetoder vid lokala provtagningspunkter.

▼B

2.4.2 Kontrollerande övervakning

Mål

Kontrollerande övervakning skall ske för att

—

komplettera och validera konsekvensbedömningsförfarandet,

—

tillhandahålla upplysningar som används för bedömning av de långsiktiga tendenserna både till följd av förändringar i de naturliga förhållandena och genom mänsklig verksamhet.

Urval av övervakningsstationer

Tillräckligt antal övervakningsstationer skall väljas ut för

—

förekomster som har bedömts vara i riskzonen efter karakteriseringsprogrammet enligt bilaga II,

—

förekomster som korsar en medlemsstats gräns.

Urval av parametrar

Följande uppsättning grundparametrar skall övervakas i alla utvalda grundvattenförekomster:

—

syrehalt

—

pH-värde

—

konduktivitet

—

nitrat

—

ammonium

Förekomster som enligt bilaga II identifieras såsom fall där det finns betydande risk att de inte uppnår god status skall också övervakas när det gäller sådana parametrar som utgör indikation på konsekvenserna av sådan påverkan.

Gränsöverskridande vattenförekomster skall också övervakas när det gäller sådana parametrar som är relevanta för att skydda alla de användningar som grundvattenflödet har.

2.4.3 Operativ övervakning

Mål

Operativ övervakning skall ske under perioderna mellan de kontrollerande övervakningsprogrammen för att

—

fastställa kemisk status för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som bedöms vara i riskzonen,

—

fastställa förekomsten av eventuella långsiktiga uppåtgående tendenser för koncentrationen av varje typ av förorenande ämnen på grund av mänsklig verksamhet.

Urval av övervakningsstationer

Operativ övervakning skall ske för alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som på grundval av både den konsekvensbedömning som genomförts i enlighet med bilaga II och kontrollerande övervakning identifieras som att de riskerar att inte uppfylla målen i artikel 4. Urvalet av övervakningsstationer skall också återspegla en bedömning av i vilken mån övervakningsdata från den stationen är representativa för kvaliteten på grundvattenförekomsten eller grundvattenförekomsterna i fråga.

▼M8

Övervakningsfrekvens

Operativ övervakning ska ske tillräckligt ofta under perioderna mellan de kontrollerande övervakningsprogrammen för att konsekvenserna av påverkan i fråga ska kunna upptäckas, inbegripet, där det är relevant, årstidsvariationer i användningen av ämnen samt kort- och långsiktiga variationer i grundvattenbildningen som kan påverka parametrarna för kemisk status, och minst en gång per år, såvida inte större intervall är motiverade på grundval av teknisk kunskap och expertutlåtanden, särskilt om det kan visas att inget överskridande eller ingen ihållande uppåtgående tendens har påvisats för en viss parameter under på varandra följande år.

▼B

2.4.4 Identifiering av utvecklingstendenser för förorenande ämnen

Medlemsstaterna skall använda data från både kontrollerande och operativ övervakning vid identifiering av långsiktiga av människan orsakade uppåtgående tendenser i koncentrationen av förorenande ämnen och omsvängningar av sådana tendenser. Det år eller den period som beräkningen av tendensidentifieringen skall baseras på skall anges. Beräkningen av tendenser skall ske för en förekomst eller vid behov en grupp av grundvattenförekomster. En omsvängning skall påvisas statistiskt och konfidensnivån för identifieringen skall anges.

▼M8

2.4.5 Tolkning och redovisning av grundvattnets kemiska status

Vid bedömningen av grundvattnets kemiska status ska resultaten från individuella övervakningspunkter inom en grundvattenförekomst läggas samman för hela förekomsten. Medelvärdet av resultaten av övervakningen på varje punkt i grundvattenförekomsten eller gruppen av förekomster ska beräknas för följande parametrar:

Kemiska parametrar för vilka kvalitetsnormer har fastställts i bilaga I till direktiv 2006/118/EG.

Kemiska parametrar för vilka nationella tröskelvärden har fastställts enligt artikel 3.1 b i direktiv 2006/118/EG.

Kemiska parametrar för vilka unionsomfattande tröskelvärden har fastställts enligt artikel 8.3 i direktiv 2006/118/EG.

De medelvärden som avses i första stycket ska användas för att påvisa överensstämmelse med god kemisk grundvattenstatus, som fastställs med hänvisning till de kvalitetsnormer och tröskelvärden som avses i första stycket.

Om inte annat följer av avsnitt 2.5 ska medlemsstaterna tillhandahålla en karta över grundvattnets kemiska status, med följande färgkoder:

Otillfredsställande status – röd

God status – grön

Nyligen identifierade ämnen i den senaste översynen i enlighet med artikel 8 i direktiv 2006/118/EG.

Ämnen för vilka reviderade och strängare kvalitetsnormer eller tröskelvärden har fastställts i enlighet med artikel 8 i direktiv 2006/118/EG.

Medlemsstaterna får även redovisa omfattningen av eventuella avvikelser från kvalitetsnormerna eller tröskelvärdena för de ämnen som avses i leden a och b i första stycket i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. Medlemsstater som tillhandahåller sådana kompletterande kartor ska sträva efter att säkerställa att de är jämförbara mellan olika avrinningsområden och på unionsnivå.

Medlemsstaterna ska också med en svart prick på kartan markera de grundvattenförekomster som uppvisar en betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentrationer av förorenande ämnen till följd av mänsklig verksamhet. En omsvängning i en sådan tendens ska markeras med en blå prick på kartan.

Dessa kartor ska föras in i förvaltningsplanerna för avrinningsområden.

▼B

2.5 Redovisning av grundvattnets status

Medlemsstaterna skall se till att det i förvaltningsplanen för avrinningsområdet finns en karta som för varje grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster visar både kvantitativ status och kemisk status för denna förekomst eller grupp av förekomster, med färgkodning i enlighet med kraven i avsnitten 2.2.4 och 2.4.5. Medlemsstaterna kan välja att inte återge separata kartor i avsnitten 2.2.4 och 2.4.5, men måste i så fall också se till att det finns en anvisning i enlighet med kraven i 2.4.5 på den karta som krävs i detta avsnitt av de förekomster för vilka det föreligger en betydande och ihållande uppåtgående tendens i fråga om koncentration av varje typ av förorenande ämnen eller en omsvängning av en sådan tendens.

BILAGA VI

FÖRTECKNING ÖVER ÅTGÄRDER SOM SKALL INKLUDERAS I ÅTGÄRDSPROGRAMMEN

DEL A

Åtgärder som krävs enligt följande direktiv:

Badvattendirektivet (76/160/EEG).

ii)

Direktivet om vilda fåglar (79/409/EEG) ( 33 ).

iii)

Dricksvattendirektivet (80/778/EEG), ändrat genom direktiv 98/83/EG.

iv)

Direktivet om risker för storolyckor (Sevesodirektivet) (96/82/EG) ( 34 ).

Direktivet om miljökonsekvensbedömningar (85/337/EEG) ( 35 ).

vi)

Direktivet om avloppsslam (86/278/EEG) ( 36 ).

vii)

Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG).

viii)

Direktivet om växtskyddsmedel (91/414/EEG).

ix)

Nitratdirektivet (91/676/EEG).

Direktivet om livsmiljö (92/43/EEG) ( 37 ).

xi)

Direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (96/61/EG).

DEL B

Följande är en icke-uttömmande förteckning över kompletterande åtgärder som medlemsstaterna inom varje avrinningsdistrikt kan välja att anta som en del av det åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 11.4:

Lagstiftning.

ii)

Administrativa styrmedel.

iii)

Ekonomiska eller fiskala styrmedel.

iv)

Framförhandlade miljööverenskommelser.

Utsläppsreglering.

vi)

Uppförandekodexar.

vii)

Återskapande och återställande av våtmarksområden.

viii)

Uttagsreglering.

ix)

Åtgärder för hantering av efterfrågan, bland annat främjande av anpassad jordbruksproduktion som till exempel odling av grödor som kräver små vattenmängder inom områden som påverkas av torka.

Effektivitets- och återanvändningsåtgärder, bland annat främjande av vatteneffektiv teknik inom industrin och vattenbesparande bevattningsmetoder.

xi)

Byggnadsprojekt.

xii)

Avsaltningsanläggningar.

xiii)

Projekt för återställande.

xiv)

Konstgjord infiltration av akviferer.

xv)

Utbildningsprojekt.

xvi)

Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt.

xvii)

Andra relevanta åtgärder.

BILAGA VII

FÖRVALTNINGSPLANER FÖR AVRINNINGSDISTRIKT

Förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt skall bestå av följande:

En allmän beskrivning av avrinningsdistriktets karakteristika som krävs enligt artikel 5 och bilaga II. Denna skall innefatta följande:

1.1	För ytvatten — kartläggning av vattenförekomsternas lokalisering och gränser, — kartläggning av ekoregioner och typer av ytvattenförekomster inom avrinningsområdet, — identifiering av referensförhållanden för typer av ytvattenförekomster.

1.2	För grundvatten — kartläggning av grundvattenförekomsternas lokalisering och gränser.

En sammanfattning av betydande påverkan och effekter på ytvattnets och grundvattnets status orsakade av mänsklig verksamhet, bl.a.

—

uppskattning av föroreningar från punktkällor,

—

uppskattning av föroreningar från diffusa källor, inbegripet en sammanfattning av markanvändning,

—

uppskattning av påverkan på vattnets kvantitativa status, inbegripet uttag,

—

analys av andra konsekvenser som mänsklig verksamhet har för vattnets status.

3.	Identifiering och kartläggning av skyddade områden som krävs enligt artikel 6 och bilaga IV.

En karta över de nätverk för övervakning som upprättats för de syften som anges i artikel 8 och bilaga V, och en redovisning i kartform över resultaten av de övervakningsprogram som genomförts i enlighet med dessa bestämmelser när det gäller statusen hos

4.1	ytvatten (ekologisk och kemisk),

4.2	grundvatten (kemisk och kvantitativ),

4.3	skyddade områden.

5.	En förteckning över miljömål som fastställts enligt artikel 4 för ytvatten, grundvatten och skyddade områden, i synnerhet inbegripet identifiering av exempel då artikel 4.4-7 har kommit till användning, och den tillhörande information som krävs enligt den artikeln.

6.	En sammanfattning av den ekonomiska analys över vattenanvändningen som krävs enligt artikel 5 och bilaga III.

En sammanfattning av det eller de åtgärdsprogram som antagits enligt artikel 11 inbegripet på vilket sätt de i artikel 4 fastställda målen därmed avses att uppnås.

7.1	En sammanfattning av de åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslagstiftningen för vattenskydd.

7.2	En rapport om praktiska åtgärder som vidtagits för att tillämpa principen om återvinning av kostnaderna för vattenanvändning i enlighet med artikel 9.

7.3	En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven i artikel 7.

7.4	En sammanfattning av regleringar för uttag och uppdämning av vatten, inklusive hänvisning till register och identifiering av de fall där undantag har gjorts enligt artikel 11.3 e.

7.5	En sammanfattning av de regleringar som antagits för punktkälleutsläpp och annan verksamhet som inverkar på vattenstatusen i enlighet med bestämmelserna i artikel 11.3 g och 11.3 i.

7.6	En identifiering av de fall där direkta utsläpp till grundvattnet har tillåtits i enlighet med bestämmelserna i artikel 11.3 j.

7.7	En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 16 om prioriterade ämnen.

7.8	En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för att hindra eller minska konsekvenserna av oavsiktliga föroreningsincidenter.

7.9	En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits enligt artikel 11.5 för vattenförekomster för vilka det är osannolikt att målen i artikel 4 kommer att uppnås.

7.10	Uppgifter om kompletterande åtgärder som identifieras som nödvändiga för att uppfylla de miljömål som upprättats.

7.11	Uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att undvika ökad förorening av marina vatten i enlighet med artikel 11.6.

8.	Ett register över alla mer detaljerade program och förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som handlar om särskilda delavrinningsområden, sektorer, frågor eller vattentyper, tillsammans med en sammanfattning av deras innehåll.

9.	En sammanfattning av de åtgärder för information till allmänheten och samråd som har vidtagits, resultaten härav och de ändringar i planen som gjorts till följd av detta.

10.	En förteckning över behöriga myndigheter i enlighet med bilaga I.

11.	Kontaktpunkter och förfaranden för att få sådant underlag och sådan information som avses i artikel 14.1, i synnerhet detaljer om regleringar som beslutats i enlighet med artikel 11.3 g och 11.3 i och om faktiska övervakningsdata som samlats in i enlighet med artikel 8 och bilaga V.

Den första uppdateringen av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet och alla efterföljande uppdateringar skall också inkludera:

1.	En sammanfattning av alla ändringar eller uppdateringar sedan offentliggörandet av den föregående versionen av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet, inklusive en sammanfattning av de revideringar som skall genomföras enligt artikel 4.4 och artiklarna 5-7.

2.	En bedömning av framstegen för uppnåendet av miljömålen, inklusive en redovisning av resultaten av övervakningen under perioden för föregående plan i form av en karta, och en förklaring till varför ett eller flera miljömål inte har uppnåtts.

3.	En sammanfattning av, och en förklaring till, varje åtgärd som planerades i den tidigare versionen av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet och som inte har vidtagits.

4.	En sammanfattning av varje ytterligare övergångsåtgärd som i enlighet med artikel 11.5 antagits sedan offentliggörandet av den föregående versionen av förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet.

▼M8

5.	En sammanfattning av alla åtgärder som vidtagits för att beakta de förslag till förbättringar som kommissionen lagt fram i enlighet med artikel 18.2 c i förhållande till den föregående planen.

▼B

BILAGA VIII

ORIENTERANDE FÖRTECKNING ÖVER HUVUDSAKLIGA FÖRORENANDE ÄMNEN

1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i akvatisk miljö.

2. Organiska fosforföreningar.

3. Organiska tennföreningar.

4. Ämnen och beredningar eller nedbrytningsprodukter av dessa för vilka det har påvisats att de har cancerogena eller mutagena egenskaper eller sådana egenskaper som i eller via vattenmiljön kan påverka steroidogena funktioner, sköldkörtelns funktioner, fortplantningen eller andra endokrina funktioner.

5. Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och bioackumulerbara organiska, toxiska ämnen.

6. Cyanider.

7. Metaller och deras föreningar.

8. Arsenik och dess föreningar.

9. Biocider och växtskyddsmedel.

10. Uppslammade ämnen.

▼M8 —————

▼M8

13. Mikroorganismer, gener eller genetiskt material som återspeglar förekomsten av mikroorganismer som är resistenta mot antimikrobiella medel, särskilt mikroorganismer som är patogena för människor eller husdjur.

▼M8 —————

▼B

BILAGA XI

KARTA A

System A: Ekoregioner för floder och sjöar

Iberisk-makaronesiska regionen

Pyrenéerna

Italien, Korsika och Malta

Alperna

Dinariska västra Balkan

Grekiska västra Balkan

Östra Balkan

Västra högländerna

Centrala högländerna

10.

Karpaterna

11.

Ungerska lågländerna

12.

Pontiska regionen

13.

Västra slätten

14.

Centralslätten

15.

Baltiska regionen

16.

Östra slätten

17.

Irland och Nordirland

18.

Storbritannien

19.

Island

20.

Boreala högländerna

21.

Tundran

22.

Fennoskandiska skölden

23.

Tajgan

24.

Kaukasus

25.

Kaspiska sänkan

KARTA B

System A: Ekoregioner för vatten i övergångszoner och kustvatten

Atlanten

Norska havet

Barents hav

Nordsjön

Österjön

Medelhavet

( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84, ELI http://data.europa.eu/eli/dir/2008/105/oj).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1, ELI http://data.europa.eu/eli/dir/2020/2184/oj).

( 3 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om förebyggande och begränsning av förorening av grundvatten (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2006/118/oj).

( 4 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/4/oj).

( 5 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2007/2/oj).

( 6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/1024/oj).

( 7 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 av den 23 april 2009 om Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EUT L 126, 21.5.2009, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/401/oj).

( 8 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/105/oj).

( 9 ) Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1991/676/oj).

( 10 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/128/oj).

( 11 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp och utsläpp från djuruppfödning (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2010/75/oj).

( 12 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/3019 av den 27 november 2024 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EUT L, 2024/3019, 12.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/3019/oj).

( 15 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2001/83/oj).

( 16 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1907/oj).

( 17 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1107/oj).

( 18 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2012/528/oj).

( 19 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG (EUT L 4, 7.1.2019, s. 43, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/6/oj).

( 20 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1272/oj).

( 21 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

( 22 ) EGT L 194, 25.7.1975, s. 26. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

( 23 ) EGT L 334, 24.12.1977, s. 29. Beslutet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

( 24 ) EGT L 271, 29.10.1979, s. 44. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

( 25 ) EGT L 222, 14.8.1978, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

( 26 ) EGT L 281, 10.11.1979, s. 47. Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

( 27 ) EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/15/EG (EGT L 67, 7.3.1998, s. 29).

( 28 ) EGT L 31, 5.2.1976, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

( 29 ) EGT L 281, 10.11.1979, s. 47. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

( 31 ) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/62/EG (EGT L 305, 8.11.1997, s. 42).

( 32 ) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/49/EG (EGT L 223, 13.8.1997, s. 9).

( 35 ) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet ändrat genom direktiv 97/11/EG (EGT L 73, 14.3.1997, s. 5).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001	L 331	1	15.12.2001
►M2	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/32/EG av den 11 mars 2008	L 81	60	20.3.2008
M3	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/105/EG av den 16 december 2008	L 348	84	24.12.2008
►M4	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/31/EG av den 23 april 2009	L 140	114	5.6.2009
M5	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/39/EU av den 12 augusti 2013	L 226	1	24.8.2013
►M6	RÅDETS DIREKTIV 2013/64/EU av den 17 december 2013	L 353	8	28.12.2013
►M7	KOMMISSIONENS DIREKTIV 2014/101/EU av den 30 oktober 2014	L 311	32	31.10.2014
►M8	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2026/805 av den 30 mars 2026	L 805	1	20.4.2026