Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( 2 ),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 3 ), och

av följande skäl:

I rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna ( 4 ) fastställs de allmänna målen och uppgifterna för strukturfonderna och Fonden för fiskets utveckling (FFU), organisationen av dessa, stödmetoderna, programplaneringen och den allmänna organisationen för fondmedlen samt de allmänna ekonomiska bestämmelserna.

I rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk ( 5 ) fastställs målen och de allmänna bestämmelserna för den gemensamma fiskeripolitiken. Det är särskilt viktigt att skapa en ram för utvecklingen av gemenskapens fiskeflotta genom att tillämpa de beslut som rådet uppmanas att fatta i enlighet med artikel 11 i den förordningen. Kommissionen har till uppgift att omvandla dessa beslut till exakta bestämmelser för varje medlemsstat. Det är också viktigt att bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken ( 6 ) iakttas.

I rådets förordning (EG) nr 1263/1999 av den 21 juni 1999 om Fonden för fiskets utveckling ( 7 ) anges det särskilda syftet med strukturåtgärderna inom sektorn, enligt definitionen i artikel 1 i den förordningen. Enligt artikel 4 skall rådet senast den 31 december 1999 besluta om föreskrifter och villkor för bidrag genom FFU till omstruktureringen av sektorn i syfte att garantera att denna omstrukturering når de mål som ställts upp för den.

4.	Bestämmelser om programplaneringen bör fastställas.

5.	De fleråriga utvecklingsprogram för fiskeflottor som antagits för perioden 1 januari 1997–31 december 2001 skall gälla fram till dess att de löper ut. Lämpliga bestämmelser bör föreskrivas för den period som inleds den 1 januari 2002.

6.	Bestämmelser för övervakning och genomförande av de fleråriga utvecklingsprogrammen bör fastställas, särskilt när det gäller mekanismen för inträde i och utträde ur flottan samt ramen för de offentliga stöden till förnyelse av flottan, modernisering av fartygen samt skapande av gemensamma företag.

7.	Det småskaliga kustfisket har en särskild ställning när det gäller målet för anpassning av fiskeansträngningarna. Det är viktigt att denna särställning tar sig uttryck i konkreta åtgärder i denna förordning.

8.	För att genomföra omstrukturering av fiskeflottorna krävs kompletterande socioekonomiska åtgärder.

9.	Det bör fastställas föreskrifter för beviljande av stöd till skydd och utveckling av de akvatiska resurserna samt till vattenbruk, utrustning i fiskehamnar, beredning, saluföring, inlandsfiske och gynnande av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

10.

Strukturåtgärderna bör innefatta vissa åtgärder av strukturell natur till stöd för producentorganisationerna som för närvarande genomförs enligt rådets förordning (EEG) nr 3759/92 av den 17 december 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter ( 8 ) utan att därigenom äventyra producentorganisationernas reglerande roll enligt förordning (EEG) nr 3759/92. Det är även lämpligt att inkludera andra åtgärder av kollektivt intresse som genomförs av de yrkesverksamma.

11.	Det bör fastställas föreskrifter för beviljande av skadestånd och ekonomisk ersättning till fiskare och fartygsägare i händelse av tillfälligt upphörande av verksamheten eller om tekniska restriktioner tillämpas för viss ombordutrustning eller vissa fiskemetoder.

12.	Programmen bör innehålla nödvändiga medel för genomförande av nyskapande åtgärder samt åtgärder för tekniskt stöd.

13.	Eftersom det är av stort intresse för fiskerisektorn att uppnå en varaktig balans mellan vattenbruksresurserna, utnyttjandet av dessa och miljöpåverkan, är det lika viktigt att vidta lämpliga åtgärder för att bevara näringskedjan som att vidta åtgärder för vattenbruket och fiskberedningsindustrin.

14.

När åtgärderna inte begränsas till beviljande av gemenskapsstöd är det särskilt lämpligt att skapa en ram för ordningarna för statligt stöd inom denna sektor, utan att detta påverkar bestämmelserna i artiklarna 87–89 i fördraget, och att på ett enhetligt sätt införliva programplaneringen för omstruktureringen av gemenskapens fiskeflottor med det samlade strukturstödet.

15.	De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter ( 9 ).

16.

Rådets förordning (EG) nr 2468/98 av den 3 november 1998 om kriterier och förfaranden för gemenskapens strukturstöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn och för beredning och avsättning av dess produkter ( 10 ), liksom övriga bestämmelser, bör upphävas. För att stöd, åtgärder och projekt som godkänts fram till och med den 31 december 1999 skall kunna genomföras på bästa sätt, bör de upphävda bestämmelserna dock fortsätta att tillämpas för detta syfte.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1. Denna förordning skall fastställa en ram för de samlade strukturåtgärder inom fiskerisektorn som genomförs på en medlemsstats territorium, utan att detta påverkar regionala särdrag, för att nå målen enligt artikel 1.1 i förordning (EG) nr 1263/1999 och målen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt bevarande av och långsiktig hållbarhet för resurser.

2. Strukturpolitiken inom sektorn har till syfte att styra och underlätta omstruktureringen. Omstruktureringen skall innebära insatser och åtgärder med varaktig verkan som bidrar till att slutföra de uppgifter som anges i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1263/1999.

3. Åtgärder som antas enligt punkterna 1 och 2 får inte öka fiskeansträngningen.

Fonden för fiskets utveckling, nedan kallad FFU, får, på de villkor som föreskrivs i artikel 16 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken ( 11 ) ge stöd till de åtgärder som anges i avdelningarna II, III och IV i denna förordning, inom de områden som täcks av den gemensamma fiskeripolitiken enligt artikel 1 i förordning (EG) nr 2371/2002.

1. Programplaneringen, enligt artikel 9 a i förordning (EG) nr 1260/1999, skall vara förenlig med målen för den gemensamma fiskeripolitiken och särskilt med bestämmelserna i kapitel III i förordning (EG) nr 2371/2002. I detta syfte skall programplaneringen vid behov ses över, särskilt vid tillämpning av de begränsningar av fiskeansträngningen som beslutas enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2370/2002.

Programplaneringen skall täcka samtliga områden som avses i avdelningarna II, III och IV.

2. Programplaneringen för åtgärder som delfinansieras genom FFU i mål 1-områden skall ske i enlighet med artikel 2.2 första stycket i förordning (EG) nr 1263/1999.

Programplaneringen för åtgärder som delfinansieras genom FFU utanför mål 1-områden skall ske i enlighet med artikel 2.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1263/1999. Artikel 14, 15.2, artikel 15.3 första stycket, 15.5, 15.6, 15.7 samt artikel 19.3 och 19.4 i förordning (EG) nr 1260/1999 skall tillämpas.

3. I utvecklingsplanerna enligt artikel 9 b i förordning (EG) nr 1260/1999, skall det påvisas att offentligt stöd är nödvändigt för de uppsatta målen, och särskilt att de berörda fiskefartygen utan offentligt stöd inte kan moderniseras samt att de planerade åtgärderna inte kommer att äventyra fiskets hållbarhet.

1. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att följa de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 2371/2002.

Om det är nödvändigt skall detta uppnås antingen genom att fartygens fiskeverksamhet definitivt stoppas, i enlighet med tillämpliga bestämmelser i bilaga III, eller genom att den begränsas eller genom en kombination av dessa båda åtgärder.

2. Åtgärder för att definitivt stoppa fartygens fiskeverksamhet får endast gälla fartyg som är tio år eller äldre.

b) fram till och med den 31 december 2004 definitivt överförande av fartyget till ett tredje land, inbegripet inom ramen för ett gemensamt företag enligt definitionen i artikel 8 enligt överenskommelse med de behöriga myndigheterna i det berörda landet, förutsatt att samtliga av följande kriterier är uppfyllda:

i) Det finns ett fiskeavtal mellan Europeiska gemenskapen och det tredje landet för överföring samt lämpliga garantier att internationella lagar inte sannolikt kommer att överträdas, i synnerhet när det gäller bevarande och förvaltning av marina tillgångar eller andra mål i den gemensamma fiskeripolitiken och med hänsyn till yrkesfiskarnas arbetsvillkor.

Kommissionen får från fall till fall bevilja undantag för definitiva överföringar till tredje land inom ramen för gemensamma företag när gemenskapens intresse inte motiverar att ett fiskeavtal ingås och om de övriga villkoren för överföring är uppfyllda.

ii) Det tredje land till vilket fartyget skall överföras är inte ett kandidatland.

iii) Överföringen leder till en minskning av fiskeansträngningen när det gäller de resurser som det överförda fartyget tidigare utnyttjade; detta kriterium skall emellertid inte tillämpas när det överförda fartyget har förlorat fiskemöjligheter enligt ett fiskeavtal med gemenskapen eller ett annat avtal.

iv) Om det tredje land till vilket fartyget skall överföras inte är en avtalsslutande eller samarbetande part i relevanta och regionala fiskeriorganisationer har landet inte identifierats av sådana organisationer som ett land som tillåter fiske som äventyrar de internationella bevarandeåtgärdernas effektivitet. Kommissionen skall regelbundet i C-serien av Europeiska gemenskapernas offentliga tidning offentliggöra en förteckning över de berörda länderna.

5. Offentligt stöd för definitivt upphörande som betalas till stödmottagarna får inte överstiga följande belopp:

1. En medlemsstat får vidta åtgärder för att främja skapandet av gemensamma företag.

I denna förordning avses med ”gemensamt företag” ett affärsföretag med en eller flera partner som är medborgare i det tredje land där fartyget är registrerat.

2. Förutom de villkor som avses i artikel 7 och i bilaga III för beviljande av bidrag för definitivt överförande skall följande villkor tillämpas:

3. Bidragen för skapandet av gemensamma företag får inte vara högre än 80 % av det högsta beloppet för det skrotningsbidrag som avses i artikel 7.5 a.

Bidragen som avses i denna punkt kan inte kumuleras med de bidrag som avses i artikel 7.5 a, 7.5 c och 7.5 d.

4. Förvaltningsmyndigheten skall betala ut 80 % av bidragsbeloppet till den sökande när fartyget överförs till det gemensamma företaget, efter det att den sökande har styrkt att en bankgaranti har lämnats till ett belopp som motsvarar 20 % av bidragsbeloppet.

5. Varje år under fem på varandra följande år från och med den dag då det gemensamma företaget inrättades eller den dag då gemenskapspartnern förvärvade sitt innehav i företaget skall den sökande till förvaltningsmyndigheten överlämna en rapport om genomförandet av verksamhetsplanen, inklusive uppgifter om fångster och marknader för fiskeriprodukter, särskilt produkter som landats i eller exporterats till gemenskapen, med handlingar som styrker uppgifterna, åtföljd av företagets balansräkning samt en uppgift om dess nettotillgångar. Förvaltningsmyndigheten skall översända rapporten till kommissionen för kännedom.

Den resterande delen av bidraget skall betalas ut till den sökande efter fem års verksamhet och efter det att den femte rapporten har mottagits.

6. Bankgarantin skall lösas vid godkännandet av den femte rapporten, under förutsättning att alla villkor är uppfyllda.

7. Vid behov skall tillämpningsföreskrifter till denna artikel antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 23.2.

Offentligt stöd till förnyelse av flottan och till utrustning eller modernisering av fiskefartygen

1. Offentligt stöd till förnyelse och utrustning av fiskefartygen, inbegripet för användning av mer selektiva fiskemetoder och satellitbaserade kontrollsystem eller för modernisering av fiskefartygen, får beviljas endast på följande villkor och på de villkor som anges i artikel 3.3 andra stycket och i bilaga III:

2. Verkan av beviljande av offentligt stöd skall redovisas i den årliga genomföranderapport som avses i artikel 21.

3. Indikatorer avseende beviljandet av offentligt stöd till förnyelse av flottan och modernisering av fiskefartygen i planerna enligt bilaga I.2 d skall fastställas i enlighet med denna artikel.

4. De utgifter som berättigar till offentligt stöd enligt punkt 1 får inte överstiga följande belopp:

1. Offentligt stöd till förnyelse av fiskeflottan och för utrustning och modernisering av fiskefartygen får medges endast om medlemsstaten inom föreskriven tid har följt rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper ( 12 ).

3. Följande bestämmelser skall tillämpas på kumulation av offentligt stöd till fiskeflottan:

4. Offentligt stöd till förnyelse eller modernisering och utrustning enligt denna förordning skall återbetalas tidsproportionellt om det berörda fiskefartyget stryks från gemenskapens register för fiskefartyg inom tio år efter att det förnyats eller inom fem år från att moderniseringen utförts.

1. I denna artikel skall med småskaligt kustfiske avses fiske som bedrivs av fiskefartyg med en total längd på under tolv meter, och som inte använder släpredskap enligt förteckningen i tabell 2, bilaga I i kommissionens förordning (EG) nr 2090/98 av den 30 september 1998 om gemenskapens register över fiskefartyg ( 15 ).

2. Medlemsstaterna får vidta ytterligare åtgärder enligt denna förordning för att komplettera åtgärderna för förbättring av villkoren vid utövandet av småskaligt kustfiske, enligt de villkor som föreskrivs i denna artikel.

3. När en grupp fartygsägare eller kärnfamiljer av fiskare som bedriver småskaligt kustfiske går samman för att genomföra ett integrerat, kollektivt projekt för att utveckla eller modernisera sitt fiske, får ett engångsbidrag som medfinansieras genom FFU beviljas deltagarna.

4. Vid tillämpningen av punkt 3 kan bland annat följande projekt betraktas som integrerade, kollektiva projekt:

5. Engångsbidraget får vara högst 150 000 euro per integrerat kollektivt projekt. Förvaltningsmyndigheten skall fastställa det bidragsbelopp som faktiskt betalas ut och fördelning av det mellan stödmottagarna i förhållande till storleken på projektet och på de finansiella åtaganden som var och en av deltagarna har gjort.

1. I denna artikel skall med ”fiskare” avses varje person som har sin huvudsakliga sysselsättning ombord på ett havsgående fiskefartyg som bedriver aktivt fiske.

2. Medlemsstaterna får till förmån för fiskare vidta åtgärder av socioekonomisk art i samband med justering av fiskekapaciteten i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 2371/2002.

4. Förvaltningsmyndigheten skall vidta de nödvändiga åtgärderna, särskilt genom lämpliga kontrollmekanismer, för att säkerställa

5. Alla ordningar, beräkningsmetoder, kriterier och andra bestämmelser som förvaltningsmyndigheten skall fastställa för genomförandet av denna artikel skall beskrivas i de programkomplement som avses i artikel 18.3 i förordning (EG) nr 1260/1999.

6. Medlemsstaterna får införa nationellt finansierade stödåtgärder för besättningsmedlemmar på de berörda fiskefartygen för att underlätta ett tillfälligt upphörande av fiskeverksamheten inom ramen för planerna för skydd av de akvatiska resurserna.

SKYDD OCH UTVECKLING AV AKVATISKA RESURSER, VATTENBRUK, UTRUSTNING I FISKEHAMNAR, BEREDNING OCH SALUFÖRING SAMT INLANDSFISKE

1. På de villkor som anges i bilaga III får medlemsstaterna vidta åtgärder för att främja kapitalinvesteringar på följande områden:

1. Medlemsstaterna får enligt de villkor som anges i bilaga III vidta åtgärder för att främja kollektiv verksamhet för att finna och främja nya avsättningsmöjligheter för fiskeri- och vattenbruksprodukter, särskilt

3. Åtgärderna får inte inriktas efter varumärken eller hänvisa till ett särskilt land eller geografiskt område, utom i de särskilda fall då ett officiellt ursprungserkännande medges för en produkt eller ett framställningssätt genom hänvisning till ett särskilt geografiskt område, i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel ( 16 ). En sådan hänvisning kan endast tillåtas från och med den dag då beteckningen förs in i det register som avses i artikel 6.3 i förordning (EEG) nr 2081/92.

1. Medlemsstaterna får uppmuntra bildandet av samt underlätta verksamheten för producentorganisationer som är erkända i enlighet med bestämmelserna i förordning (EEG) nr 3759/92:

2. Medlemsstaterna får uppmuntra kortsiktiga åtgärder av kollektivt intresse som går utöver vad som ett privat företag normalt åtar sig och som genomförs genom aktivt deltagande av branschfolk eller av organisationer som handlar på producenternas vägnar och som har erkänts av förvaltningsmyndigheten och bidrar till att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås.

Utgifterna i samband med den normala produktionsprocessen i företagen omfattas inte av denna punkt.

4. Tillämpningsföreskrifterna till denna artikel skall antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 23.2.

1. Vid tillfälligt upphörande av verksamheten får medlemsstaterna bevilja ersättning till fiskare och fartygsägare under följande omständigheter:

2. Om det i gemenskapslagstiftningen föreskrivs tekniska restriktioner för vissa fiskeredskap eller fiskemetoder får medlemsstaterna bevilja ekonomisk ersättning till fiskare och fartygsägare. Detta stöd är avsett att täcka utgifter för teknisk anpassning och får inte betalas ut under mer än sex månader.

3. Det finansiella bidraget från FFU till de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 får per medlemsstat och för hela perioden 2000–2006 inte överskrida den högsta av följande två trösklar: En miljon euro eller 4 % av det finansiella bidrag från gemenskapen som beviljas sektorn i den berörda medlemsstaten.

När det gäller en återhämtnings- eller förvaltningsplan som antagits av rådet eller nödåtgärder som kommissionen beslutat får emellertid dessa trösklar överskridas på villkor att åtgärderna omfattar ett system för att ta fartyg ur bruk som syftar till att inom två år efter det att åtgärden antagits dra in ett antal fiskefartyg med en fiskeansträngning som minst motsvarar ansträngningen för de fiskefartyg vars fiskeverksamhet upphör till följd av planen eller nödåtgärden.

För att kommissionen skall godkänna finansiering från FFU skall medlemsstaten anmäla åtgärden till kommissionen och översända en detaljerad beräkning av bidragen. Åtgärden skall träda i kraft efter det att kommissionen meddelat medlemsstaten sitt godkännande.

Förvaltningsmyndigheten skall fastställa det ersättningsbelopp som avses i punkterna 1 och 2 och som skall betalas ut i enskilda fall med hänsyn till relevanta parametrar, så som de faktiska förlusterna, omfattningen av omställningsåtgärderna, återhämtningsplanen, eller insatserna i fråga om teknisk anpassning.

4. Återkommande säsongsanknutet upphörande av fiskeverksamheten skall inte berättiga till ersättning enligt punkterna 1, 2 och 3.

1. Medlemsstaterna skall i de planer som avses i artikel 3.3 och definieras i artikel 9 b i förordning (EG) nr 1260/1999 inkludera de medel som behövs för att genomföra studier, pilot- och demonstrationsprojekt, åtgärder för utbildning, tekniskt stöd, utbyte av erfarenheter och reklam knutna till utarbetandet, genomförandet, övervakningen, utvärderingen eller anpassningen av operativa program och samlade programplaneringsdokument.

2. Ett pilotprojekt skall vara ett projekt som genomförs av en ekonomisk aktör, ett vetenskapligt eller tekniskt organ eller ett annat behörigt organ och som avser att under villkor som ligger nära de reella villkoren inom sektorn testa den tekniska tillförlitligheten och/eller den ekonomiska bärkraften i en innovativ teknik, i syfte att inhämta och sedan sprida tekniska och/eller ekonomiska kunskaper om den testade tekniken. Pilotprojekt skall alltid omfatta teknisk övervakning som är tillräckligt frekvent och långvarig för att ge betydande resultat. De skall omfattas av vetenskapliga rapporter som skall lämnas till förvaltningsmyndigheten. Denna skall utan dröjsmål överlämna rapporterna till kommissionen för kännedom.

Projekt för experimentellt fiske får omfattas av denna typ av stöd, under förutsättning att de är knutna till målet att bevara fiskeresurserna och de avser att införa mer selektiva tekniker.

3. De åtgärder som avses i punkt 1 får särskilt omfatta de områden som avses i artikel 15.2 och 15.3, under förutsättning att de genomförs på initiativ av offentliga eller halvoffentliga organ, eller andra organ som av förvaltningsmyndigheten utsetts för detta.

De får även inbegripa byggande eller ombyggnad av fartyg, förutsatt att dessa fartyg uteslutande är avsedda för fiskeriforskning och utbildningsverksamhet som genomförs av offentliga eller halvoffentliga organ och för en medlemsstats flagg.

4. Dessutom får de åtgärder som anges i punkt 1 omfatta åtgärder som främjar lika möjligheter i fråga om anställning mellan kvinnor och män som arbetar inom sektorn.

Förvaltningsmyndigheten skall se till att de särskilda villkor för intervention som avses i bilaga III iakttas.

Den skall dessutom försäkra sig om att förmånstagarna har nödvändig teknisk kapacitet och att företagen är finansiellt bärkraftiga samt att de följer den gemensamma fiskeripolitikens samtliga bestämmelser innan stöd beviljas. Om det under stödperioden visar sig att förmånstagaren inte följer den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser skall stödet återbetalas i proportion till hur allvarlig överträdelsen är.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel får fastställas enligt artikel 23.2.

1. Utan att det påverkar punkt 2 skall artiklarna 87–89 i fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljar till fiske- och vattenbrukssektorn.

2. Artiklarna 87–89 i fördraget skall inte tillämpas på medlemsstaternas obligatoriska finansiella bidrag till åtgärder som samfinansieras av gemenskapen och som omfattas av de utvecklingsplaner som avses i artikel 3.3 i den här förordningen och som definieras i artikel 9 b i förordning (EG) 1260/1999 eller i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 2370/2002 om en gemenskapsåtgärd för skrotning av fiskefartyg ( 17 ).

3. Åtgärder som innebär offentlig finansiering som är mer omfattande än enligt bestämmelserna i denna förordning eller i förordning (EG) nr 2370/2002 av den 20 december 2002 som gäller obligatoriska finansiella bidrag enligt punkt 2 skall behandlas som en helhet på grundval av punkt 1.

För de medlemsstater som inte ingår i ”euro-området” skall de belopp i euro som fastställs i denna förordning räknas om till nationell valuta enligt den kurs som offentliggörs i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Omräkningen skall göras enligt den kurs som gäller den 1 januari det år då medlemsstaten beslutar att bevilja bidraget eller stödet.

Formen för utgiftsspecifikationerna samt de årliga genomföranderapporterna skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 23.2.

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning och som rör de frågor som anges i artiklarna 8, 15, 18 och 21 skall antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 23.2.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

De upphävda bestämmelserna skall dock fortsätta att tillämpas för stöd, åtgärder och projekt som godkänts före den 31 december 1999.

Hänvisningar till upphävda förordningar och artiklar skall tolkas som hänvisningar till denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

1. Kvantifierad beskrivning av den nuvarande situationen för vart och ett av de områden som avses i avdelningarna II, III och IV

1. Genomförande av åtgärder avseende fiskeflottans verksamhet (avdelning II).

Enligt denna förordning skall ett fartygs ålder anges i heltal som skillnaden mellan det år då förvaltningsmyndigheten beslutade att bevilja ett bidrag eller stöd och det år då fartyget togs i bruk enligt definitionen i förordning (EEG) nr 2930/86.

e) Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 29.4 och artikel 38 i förordning (EG) nr 1260/1999 skall förvaltningsmyndigheten göra en finansiell korrigering i differensen mellan bidraget för det gemensamma företaget och bidraget för det definitiva överförandet (nedan kallad differensen) i följande fall:

i) Om förmånstagaren till förvaltningsmyndigheten anmäler en förändring av villkoren för verksamheten som får till följd att villkoren i artikel 8.2 i denna förordning inte längre iakttas, eller om ett fartyg säljs eller partnern från gemenskapen överför sitt innehav eller fartygsägaren från gemenskapen lämnar det gemensamma företaget skall en finansiell korrigering motsvarande en del av differensen göras tidsproportionellt för en femårsperiod.

ii) Om det vid kontroll konstateras att villkoren i artikel 8.2 i denna förordning och villkoren under c i denna punkt inte iakttas, skall det göras en finansiell korrigering motsvarande differensen.

iii) Om förmånstagaren efter anmodan från förvaltningsmyndigheten underlåter att överlämna den verksamhetsrapport som avses i artikel 8.5 i denna förordning, skall en finansiell korrigering motsvarande en del av differensen göras tidsproportionellt för en femårsperiod.

iv) Om ett fartyg går förlorat och inte ersätts, skall en finansiell korrigering motsvarande en del av differensen göras tidsproportionellt för en femårsperiod.

Åtgärder för stöd till utbildning av yrkesfiskare eller diversifiering av deras verksamhet utanför havsfisket måste leda till att stödmottagarna minskar sin fiskeansträngning även om de fortsätter att fiska på deltid.

De kostnader som får omfattas av stöd från FFU skall uteslutande avse utplacering av fasta eller flyttbara anordningar för att skydda och utveckla de akvatiska resurserna samt vetenskaplig övervakning av projekten. Dessa skall

Varje projekt skall omfatta vetenskaplig övervakning under minst fem år, och denna skall särskilt avse utvärdering och övervakning av utvecklingen för vattenbruksresurserna i de berörda vattnen. Förvaltningsmyndigheten skall varje år till kommissionen överlämna rapporterna om den vetenskapliga övervakningen för kännedom.

Investeringar av intresse för alla fiskare som använder en hamn och som bidrar till den allmänna utvecklingen av hamnen och till förbättring av de tjänster som erbjuds fiskarna skall prioriteras. De skall särskilt avse anläggningar och utrustning som syftar till att

3. Åtgärder för att finna och främja nya avsättningsmöjligheter (artikel 14)

Endast tabell 1 skall gälla, från och med den 1 januari 2000, för fartyg med en längd över 24 meter mellan perpendiklarna och, från och med den 1 januari 2004, för alla fartyg.

a) För alla åtgärder som avses i avdelningarna II, III och IV skall gemenskapens finansiella deltagande (A), det sammanlagda offentliga finansiella deltagandet (nationellt, regionalt och annat) från den berörda medlemsstaten (B) samt eventuellt finansiellt deltagande från privata stödmottagare (C) begränsas enligt följande, uttryckt i procent av stödberättigande kostnader.

Grupp 1:

Bidrag för definitivt upphörande av verksamheten (artikel 7), premier för skapande av gemensamma företag (artikel 8), småskaligt kustfiske (artikel 11), socioekonomiska åtgärder (artikel 12), skydd och utveckling av akvatiska resurser (artikel 13.1 a), anläggningar i fiskehamnar utan finansiellt deltagande av privata stödmottagare (artikel 13.1 c), åtgärder för att finna och främja nya avsättningsmöjligheter utan deltagande av privata stödmottagare (artikel 14), åtgärder som genomförs av branschen utan finansiellt deltagande av privata stödmottagare (artikel 15), bidrag för tillfälligt upphörande med verksamhet och annan ekonomisk ersättning (artikel 16), nyskapande åtgärder samt tekniskt stöd, inklusive pilotprojekt som genomförs av offentliga organ (artikel 17).

Grupp 2:

Förnyelse av flotta och utrustning och modernisering av fiskefartyg (artikel 9).

Grupp 3:

Vattenbruk (artikel 13.1 b), anläggningar i fiskehamnar med finansiellt deltagande av privata stödmottagare (artikel 13.1 c), beredning och saluföring (artikel 13.1 d), inlandsfiske (artikel 13.1 e), åtgärder för att finna och främja nya avsättningsmöjligheter med finansiellt deltagande av privata stödmottagare (artikel 14), åtgärder som genomförs av branschen med finansiellt deltagande av privata stödmottagare (artikel 15.2).

Grupp 4:

Pilotprojekt som inte genomförs av offentliga organ (artikel 17).

TABELL 3

Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

Grupp 4

Regioner som omfattas av mål 1 (1)

50 % ≤ A ≤ 75 %

B ≥ 25 %

A ≤ 35 %

B ≥ 5 %

C ≥ 60 %

A ≤ 35 %

B ≥ 5 %

C ≥ 40 %

A ≤ 75 %

B ≥ 5 %

C ≥ 20 %

Regioner som omfattas av mål 1, belägna i en medlemsstat som omfattas av sammanhållningsfonden

50 % ≤ A ≤ 80 %

B ≥ 20 %

(2)

A ≤ 35 %

B ≥ 5 %

C ≥ 60 %

A ≤ 35 %

B ≥ 5 %

C ≥ 40 %

A ≤ 75 %

B ≥ 5 %

C ≥ 20 %

Yttersta randområden

50 % ≤ A ≤ 85 %

B ≥ 15 %

(2)

A ≤ 40 %

B ≥ 10 %

C ≥ 50 %

(3)

A ≤ 50 %

B ≥ 5 %

C ≥ 25 %

(4)

A ≤ 75 %

B ≥ 5 %

C ≥ 20 %

De längst bort belägna grekiska öarna som är missgynnade på grund av avståndet

50 % ≤ A ≤ 85 %

B ≥ 15 %

(2)

A ≤ 35 %

B ≥ 5 %

C ≥ 60 %

A ≤ 35 %

B ≥ 5 %

C ≥ 40 %

A ≤ 75 %

B ≥ 5 %

C ≥ 20 %

Andra områden

25 % ≤ A ≤ 50 %

B ≥ 50 %

A ≤ 15 %

B ≥ 5 %

C ≥ 60 %

A ≤ 15 %

B ≥ 5 %

C ≥60 %

A ≤ 50 %

B ≥ 5 %

C ≥ 30 %

(1) Inklusive sådana som avses i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1260/1999.

(2) Genom undantag från den allmänna ordningen för mål 1-regioner, och endast i vederbörligen motiverade undantagsfall.

(3) Genom undantag från den allmänna ordningen för mål 1-regioner, och endast för fartyg vars största längd understiger 12 meter, bortsett från trålare om fartygen är registrerade i en hamn belägen i de yttersta randområdena och faktiskt används för fiske från denna hamn eller en annan hamn i dessa områden under minst fem år.

(4) Genom undantag från den allmänna ordningen för mål 1-regioner, och endast i företag med begränsade ekonomiska tillgångar, som skall definieras i det programkomplement som avses i artikel 19.4 i förordning (EG) nr 1260/1999.

Om det rör sig om investeringar i små och medelstora företag i enlighet med kommissionens rekommendation 96/280/EG ( 20 ) får satserna (A) i grupperna 2 och 3 ökas i en omfattning som motsvarar de andra finansieringsformer än direkt stöd som används, utan att denna ökning får överstiga 10 % av den totala stödberättigande kostnaden. Den privata stödmottagarens bidrag skall minskas i motsvarande grad.

Undantagen enligt artikel 1 första stycket skall beskrivas i korthet i de operativa program eller de samlade programdokument för de berörda områdena som avses i artiklarna 18 och 19 i förordning (EG) nr 1260/1999.

( 5 ) EGT L 389, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1181/98 (EGT L 164, 9.6.1998, s. 1 ).

( 6 ) EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2486/98 (EGT L 358, 31.12.1998, s. 5).

( 8 ) EGT L 388, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3318/94 (EGT L 350, 31.12.1994, s. 15).

( 12 ) EGT L 274, 25.9.1986, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 3259/97 (EGT L 339, 29.1.1994, s. 11).

( 13 ) Rådets förordning (EEG) nr 2908/83 av den 4 oktober 1983 om en gemensam åtgärd för omstrukturering, modernisering och utveckling av fiskerinäringen och vattenbruket (EGT L 290, 22.10.1983, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3733/85 (EGT L 361, 31.12.1985, s. 78).

( 14 ) Rådets förordning (EEG) nr 4028/86 av den 18 december 1986 om gemenskapsåtgärder för att förbättra och anpassa strukturerna inom fiske- och vattenbrukssektorn (EGT L 376, 31.12.1986, s. 7). Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3946/92 (EGT L 401, 31.12.1992, s. 1).

( 15 ) EGT L 266, 1.10.1998, s. 27. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 839/2002 (EGT L 134, 22.5.2002, s. 5).

( 16 ) EGT L 208, 27.7.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1068/97 (EGT L 156, 13.6.1997, s. 10).

( 18 ) Rådets förordning (EEG) nr 3140/82 av den 22 november 1982 om beviljande och finansiering av medlemsstaternas stöd till producentorganisationer inom fiskerisektorn (EGT L 331, 26.11.1982, s. 7).

( 19 ) Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 5.7.1985, s. 40). Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/11/EG (EGT L 73, 14.3.1997, s. 5).

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M1	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1451/2001 av den 28 juni 2001	L 198	9	21.7.2001
►M2	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 179/2002 av den 28 januari 2002	L 31	25	1.2.2002
►M3	RÅDETS FÖRORDNING (EG)nr 2369/2002 av den 20 december 2002	L 358	49	31.12.2002

Fartygskategori med hänsyn till tonnage ►C1 (GT) ◄	EUR
0 < 10	11 000 ►C1 /GT ◄ + 2 000
10 < 25	5 000 ►C1 /GT ◄ + 62 000
25 < 100	4 200 ►C1 /GT ◄ + 82 000
100 < 300	2 700 ►C1 /GT ◄ + 232 000
300 < 500	2 200 ►C1 /GT ◄ + 382 000
500 och över	1 200 ►C1 /GT ◄ + 882 000

Fartygskategori med hänsyn till bruttoregisterton (brt)	EUR
0 < 25	8 200/brt
25 < 50	6 000/brt + 55 000
50 < 100	5 400/brt + 85 000
100 < 250	2 600/brt + 365 000