1998L0083 — SV — 27.10.2015 — 003.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 (EGT L 330 5.12.1998, s. 32) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1882/2003 av den 29 september 2003 |
L 284 |
1 |
31.10.2003 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 596/2009 av den 18 juni 2009 |
L 188 |
14 |
18.7.2009 |
|
|
L 260 |
6 |
7.10.2015 |
||
Rättad genom:
RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG
av den 3 november 1998
om kvaliteten på dricksvatten
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130s.1 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande ( 3 ),
i enlighet med förfarandet i artikel 189c i fördraget ( 4 ), och
av följande skäl:|
1. |
Det är nödvändigt att anpassa rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten ( 5 ) till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Erfarenheterna av genomförandet av det direktivet visar att det är nödvändigt att skapa en tillräckligt flexibel och tydlig rättslig ram som medlemsstaterna kan använda om normerna inte uppfylls. Direktivet bör vidare omprövas mot bakgrund av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt subsidiaritetsprincipen. |
|
2. |
I enlighet med artikel 3b i fördraget, enligt vilken gemenskapen inte får vidta några åtgärder som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå fördragets mål är det nödvändigt att revidera direktiv 80/778/EEG så att tonvikten läggs på att väsentliga kvalitets- och hälsoparametrar iakttas, samtidigt som det överlåts på medlemsstaterna att lägga till ytterligare parametrar om de anser det lämpligt. |
|
3. |
I enlighet med subsidiaritetsprincipen måste gemenskapens åtgärder stödja och komplettera de åtgärder som vidtas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. |
|
4. |
I enlighet med subsidiaritetsprincipen kräver de naturliga och socioekonomiska skillnaderna mellan unionens regioner att de flesta beslut om kontroll och analys samt om åtgärder för att avhjälpa brister fattas på lokal, regional eller nationell nivå, förutsatt att dessa skillnader inte hindrar införandet av den ram för bestämmelser i lagar och andra författningar som fastställs i detta direktiv. |
|
5. |
Gemenskapsnormer för väsentliga och förebyggande hälsorelaterade kvalitetsparametrar för dricksvatten är nödvändiga för att ställa upp de minimimål för miljökvalitet som skall uppnås i samband med andra gemenskapsåtgärder så att hållbar användning av dricksvatten kan garanteras och främjas. |
|
6. |
Dricksvattnets betydelse för människors hälsa gör det nödvändigt att på gemenskapsnivå fastställa de väsentliga kvalitetsnormer som allt dricksvatten måste uppfylla. |
|
7. |
Det är nödvändigt att direktivet också omfattar vatten som används inom livsmedelsindustrin, om det inte kan visas att användningen av detta vatten inte påverkar den färdiga produktens hälsosamhet. |
|
8. |
För att göra det möjligt för huvudmännen att uppfylla kvalitetskraven för dricksvatten bör lämpliga vattenskyddsåtgärder vidtas för att säkerställa att yt- och grundvatten hålls rent. Samma mål kan uppnås genom att lämpliga åtgärder för beredning av vattnet vidtas innan det tillhandahålls. |
|
9. |
Förutsättningen för enhetlig europeisk vattenpolitik är att ett lämpligt ramdirektiv så småningom antas. |
|
10. |
Naturligt mineralvatten och vatten som är läkemedel skall inte omfattas av direktivet eftersom särskilda bestämmelser har antagits för dessa slag av vatten. |
|
11. |
Om en kvalitetsförsämring inträffar krävs det åtgärder för alla direkt hälsorelaterade parametrar. Dessa åtgärder bör noggrant samordnas med genomförandet av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden ( 6 ) och av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden ( 7 ). |
|
12. |
För ämnen som är viktiga inom hela gemenskapen är det nödvändigt att fastställa individuella parametervärden som är tillräckligt stränga för att säkerställa att direktivets syfte kan uppnås. |
|
13. |
Parametervärdena baseras på tillgänglig vetenskaplig kunskap och försiktighetsprincipen har också beaktats. Dessa värden har valts för att säkerställa att dricksvatten kan konsumeras av människor utan risk under ett helt liv och de motsvarar därför en hög hälsoskyddsnivå. |
|
14. |
Det bör skapas balans för att förhindra såväl mikrobiologiska som kemiska risker. I detta syfte och mot bakgrund av en framtida översyn av parametervärdena bör fastställandet av parametervärdena för dricksvatten baseras på hänsynen till folkhälsan och på en metod för att bedöma risk. |
|
15. |
Trots att det för närvarande inte finns tillräckliga bevis som kan ligga till grund för parametervärden på gemenskapsnivå för kemikalier som stör de endokrina funktionerna finns det ökande oro över de möjliga effekterna på människor och djur av ämnen som är skadliga för hälsan. |
|
16. |
Särskilt normerna i bilaga I baseras i allmänhet på Världshälsoorganisationens riktlinjer för kvaliteten på dricksvatten samt på utlåtanden från kommissionens vetenskapliga rådgivande kommitté om undersökning av kemiska föreningars toxicitet och ekotoxicitet. |
|
17. |
Medlemsstaterna måste fastställa värden för andra ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I i de fall då detta är nödvändigt för att skydda människors hälsa på deras territorier. |
|
18. |
Medlemsstaterna får fastställa värden för andra ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I i de fall då detta anses nödvändigt för att garantera kvaliteten på produktion, distribution och kontroll av dricksvatten. |
|
19. |
När medlemsstaterna anser det nödvändigt att anta strängare normer än de som framgår av bilaga I, delarna A och B, eller normer för ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I men som är nödvändiga för att skydda människors hälsa, skall de underrätta kommissionen om dessa normer. |
|
20. |
När medlemsstaterna inför eller behåller strängare skyddsåtgärder är de skyldiga att följa principerna och bestämmelserna i fördraget, såsom dessa tolkas av domstolen. |
|
21. |
Parametervärdena måste iakttas när dricksvattnet görs tillgängligt för konsumenten. |
|
22. |
Kvaliteten på dricksvattnet kan påverkas av fastighetsinstallationerna. Det konstateras att varken ansvaret för fastighetsinstallationerna eller ansvaret för underhållet av dessa alltid åligger medlemsstaterna. |
|
23. |
Medlemsstaterna bör upprätta kontrollprogram för att kontrollera att dricksvattnet uppfyller direktivets krav. Dessa kontrollprogram bör vara anpassade till lokala behov och uppfylla de minimikontrollkrav som fastställs i det här direktivet. |
|
24. |
Metoderna för att analysera dricksvattnets kvalitet bör kunna garantera tillförlitliga och jämförbara resultat. |
|
25. |
Om direktivets normer inte iakttas bör den berörda medlemsstaten utreda orsaken till detta och säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas så snart som möjligt för att återställa vattnets kvalitet. |
|
26. |
Det är viktigt att förhindra förorenat vatten från att utgöra en potentiell fara för människors hälsa. Tillhandahållande av sådant vatten bör förbjudas eller dess användning begränsas. |
|
27. |
Om en indikatorparameter inte iakttas skall den berörda medlemsstaten undersöka om detta innebär någon risk för människors hälsa. Den skall vidta åtgärder för att återställa vattnets kvalitet om detta är nödvändigt för att skydda människors hälsa. |
|
28. |
Om det är nödvändigt med sådana åtgärder för att återställa dricksvattnets kvalitet skall, i enlighet med artikel 130r.2 i fördraget, åtgärder som hejdar problemet vid källan prioriteras. |
|
29. |
Medlemsstaterna bör under vissa förhållanden tilllåtas att bevilja undantag från detta direktiv. Det är vidare nödvändigt att fastställa en lämplig ram för dessa undantag, förutsatt att undantagen inte utgör en potentiell fara för människors hälsa och förutsatt att dricksvattenförsörjningen inom det berörda området i annat fall inte kan upprätthållas genom andra rimliga medel. |
|
30. |
Eftersom beredning eller distribution av dricksvatten kan innebära användning av vissa ämnen eller material, krävs det bestämmelser om användningen av dessa så att eventuella skadliga effekter på människors hälsa undviks. |
|
31. |
Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen kan göra det nödvändigt med en snabb anpassning av de tekniska krav som framgår av bilagorna II och III. För att underlätta tillämpningen av de åtgärder som är nödvändiga för det syftet bör föreskrifter vidare meddelas om ett förfarande enligt vilket kommissionen, biträdd av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna, kan anta dessa anpassningar. |
|
32. |
Konsumenterna bör på ett adekvat och lämpligt sätt informeras om kvaliteten på dricksvattnet, om eventuella undantag som medlemsstaterna beviljar och om eventuella åtgärder som de behöriga myndigheterna vidtar för att avhjälpa brister. Vidare bör hänsyn tas till kommissionens behov av tekniska och statistiska uppgifter samt till enskilda personers rätt att få tillgång till adekvat information om kvaliteten på dricksvattnet. |
|
33. |
Under särskilda omständigheter och för geografiskt avgränsade områden kan det vara nödvändigt att ge medlemsstaterna en längre tidsfrist för iakttagande av vissa bestämmelser i direktivet. |
|
34. |
Direktivet skall inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsgränser för överföring till nationell lagstiftning och tillämpning som framgår av bilaga IV. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
1. Detta direktiv gäller kvaliteten på dricksvatten.
2. Syftet med detta direktiv är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv avses med:
1. dricksvatten:
a) allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, för matlagning, för beredning av livsmedel eller för andra hushållsändamål, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom ett distributionsnät, från tankbil/tankbåt, i flaskor eller i behållare,
b) allt vatten som används i ett företag för tillverkning, bearbetning, konservering eller saluföring av varor eller ämnen som är avsedda för livsmedelsändamål, om inte de behöriga nationella myndigheterna gör den bedömningen att vattnets kvalitet inte kan påverka de färdiga livsmedlens hälsosamhet.
2. fastighetsinstallation: de ledningar, installationer och anordningar som är installerade mellan de kranar som normalt används för dricksvatten och distributionsnätet men bara om dessa enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen inte är huvudmannens ansvar, i dennes egenskap av huvudman.
Artikel 3
Undantag
1. Detta direktiv gäller inte för
a) naturligt mineralvatten som av behöriga nationella myndigheter godkänns som sådant i enlighet med rådets direktiv 80/777/EEG av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten ( 8 ),
b) vatten som är läkemedel enligt vad som avses i rådets direktiv 65/65/EEG av den 26 januari 1965 om tillnärmning av bestämmelser som fastställts genom lagar eller andra författningar och som rör läkemedel ( 9 ).
2. Medlemsstaterna får göra undantag från direktivets bestämmelser för
a) vatten som är avsett uteslutande för ändamål för vilka de behöriga myndigheterna gör den bedömningen att vattnets kvalitet inte påverkar, vare sig direkt eller indirekt, de berörda konsumenternas hälsa,
b) dricksvatten från en enskild vattentäkt som tillhandahåller mindre än 10 m3 per dag i genomsnitt eller försörjer mindre än 50 personer, om inte vattnet tillhandahålIs som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet.
3. Medlemsstater som utnyttjar undantagen enligt punkt 2 b skall sörja för att den berörda befolkningen informeras om detta och om alla åtgärder som kan vidtas för att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten. Dessutom skall den berörda befolkningen, om det är uppenbart att vattnets kvalitet utgör en potentiell fara för människors hälsa, omedelbart ges lämpliga råd.
Artikel 4
Allmänna skyldigheter
1. Utan att det påverkar deras skyldigheter enligt andra gemenskapsbestämmelser skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dricksvatten är hälsosamt och rent. Såvitt avser minimikraven i detta direktiv är dricksvatten hälsosamt och rent om det
a) inte innehåller mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana koncentrationer att de utgör en potentiell fara för människors hälsa, och
b) uppfyller minimikraven i bilaga I, delarna A och B,
och om medlemsstaterna, i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i artiklarna 5-8 och 11 samt i enlighet med fördraget vidtar alla andra åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att dricksvattnet uppfyller kraven i detta direktiv.
2. Medlemsstaterna skall säkerställa att de åtgärder som vidtas för att genomföra bestämmelserna i detta direktiv inte under några omständigheter, vare sig direkt eller indirekt, medför försämring av den nuvarande dricksvattenkvaliteten i den mån detta har betydelse för skyddet av människors hälsa eller medför ökad förorening av vatten som används för framställning av dricksvatten.
Artikel 5
Kvalitetsnormer
1. Medlemsstaterna skall för parametrarna i bilaga I fastställa värden som skall gälla för dricksvatten.
2. De värden som fastställs i enlighet med punkt 1 får inte vara mindre stränga än de som fastställs i bilaga I. När det gäller parametrarna i bilaga I, del C, behöver värdena bestämmas endast för kontrolländamål och för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 8.
3. Medlemsstaterna skall fastställa värden för ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I om skyddet av människors hälsa på deras nationella territorium eller en del av detta kräver det. De värden som fastställs skall i vart fall uppfylla kraven i artikel 4.1 a.
Artikel 6
Punkt där värdena skall iakttas
1. De parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5 skall iakttas
a) för vatten som tillhandahålls från ett distributionsnät i en lokal eller en anläggning vid den punkt där det tappas ur de kranar som normalt används för dricksvatten, eller
b) för vatten som tillhandahålls från tankbil/tankbåt, vid den punkt där det tappas från tankbilen/tankbåten, eller
c) för vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, vid den punkt där vattnet tappas på flaska eller i behållare, eller
d) för vatten som används i ett livsmedelsproducerande företag, vid den punkt inom företaget där vattnet används.
2. För vatten som omfattas av punkt 1 a skall medlemsstaterna anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt denna artikel och enligt artikel 4 och artikel 8.2 om det kan visas att det bristande iakttagandet av de enligt artikel 5 fastställda parametervärdena beror på fastighetsinstallationerna eller underhållet av dessa, utom i lokaler och anläggningar där vatten tillhandahålls allmänheten, exempelvis skolor, sjukhus och restauranger.
3. Om punkt 2 är tillämplig och det finns risk för att de enligt artikel 5 fastställda parametervärdena inte iakttas med avseende på vatten som omfattas av punkt 1 a skall medlemsstaterna ändå säkerställa
a) att lämpliga åtgärder vidtas för att minska eller undanröja risken för att parametervärdena inte iakttas, exempelvis rådgivning till fastighetsägare om möjliga åtgärder som de kan vidta för att avhjälpa bristerna, och/eller
att andra åtgärder, såsom lämpliga beredningstekniker, vidtas för att ändra vattnets beskaffenhet eller egenskaper innan det tillhandahålls i syfte att minska eller undanröja risken för att parametervärdena inte iakttas efter tillhandahållandet,
och
b) att de berörda konsumenterna på vederbörligt sätt informeras och får råd om möjliga ytterligare åtgärder som de bör vidta för att avhjälpa bristerna.
Artikel 7
Kontroll
1. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att regelbundna kontroller av dricksvattnets kvalitet utförs i syfte att kontrollera att det vatten som är tillgängligt för förbrukarna uppfyller kraven i detta direktiv, särskilt de parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5. Prov bör tas på ett sådant sätt att de blir representativa för kvaliteten på det vatten som förbrukas under året. Dessutom skall medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att, i fall då desinfektion ingår i beredningen eller distributionen av dricksvatten säkerställa kontroll av att desinfektionen är effektiv, och att eventuella föroreningar som härrör från biprodukter från desinfektionen hålls på så låg nivå som möjligt utom att för den skull äventyra deinfektionen.
2. För att fullgöra skyldigheterna enligt punkt 1 skall de behöriga myndigheterna upprätta lämpliga kontrollprogram för allt dricksvatten. Dessa kontrollprogram skall uppfylla minimikraven i bilaga II.
3. Provtagningsplatserna skall bestämmas av de behöriga myndigheterna och uppfylla de relevanta kraven i bilaga II.
4. Gemenskapsriktlinjer för den kontroll som föreskrivs i denna artikel får utarbetas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.
5.
a) Medlemsstaterna skall följa de anvisningar för analys av parametrar som framgår av bilaga III.
b) Andra metoder än de som anges i bilaga III, del 1 får användas under förutsättning att det kan visas att de resultat som erhålls är åtminstone lika tillförlitliga som dem som erhålls med de angivna metoderna. Medlemsstater som använder sig av alternativa metoder skall förse kommissionen med all relevant information om dessa metoder och deras likvärdighet
c) För de parametrar som förtecknas i bilaga III, delarna 2 och 3, får vilken analysmetod som helst användas under förutsättning att den uppfyller kraven i bilaga III.
6. Medlemsstaterna skall säkerställa att ytterligare kontroll från fall till fall utförs av ämnen och mikroorganismer för vilka inget parametervärde har fastställts i enlighet med artikel 5, om det finns anledning att misstänka att de kan förekomma i sådana mängder eller sådant antal att de utgör en potentiell fara för människors hälsa.
Artikel 8
Åtgärder för att avhjälpa brister samt begränsning av användningen
1. Medlemsstaterna skall säkerställa att samtliga fall av bristande iakttagande av enligt artikel 5 fastställda parametervärden omedelbart utreds för att fastställa orsaken.
2. I fall av bristande iakttagande — trots de åtgärder som vidtas för att uppfylla kraven i artikel 4.1 — av de enligt artikel 5 fastställda parametervärdena, skall de berörda medlemsstaterna, om inte annat följer av artikel 6.2, säkerställa att nödvändiga åtgärder så snart som möjligt vidtas för att återställa vattnets kvalitet och prioritera sina genomförandeåtgärder, under beaktande bland annat av i hur hög grad det ifrågavarande parametervärdet har överskridits och den potentiella faran för människors hälsa.
3. Oberoende av om parametervärdena iakttas eller ej skall medlemsstaterna säkerställa att allt tillhandahållande av dricksvatten som utgör en potentiell fara för människors hälsa förbjuds eller att vattnets användning begränsas eller att sådana övriga åtgärder vidtas som är nödvändiga för att skydda människors hälsa. I sådana fall skall konsumenterna omedelbart informeras om detta och ges de råd som är nödvändiga.
4. De behöriga myndigheterna eller andra relevanta organ skall besluta vilka åtgärder enligt punkt 3 som bör vidtas under beaktande av de risker för människors hälsa som skulle bli följden om dricksvattenförsörjningen avbryts eller användningen av dricksvatten begränsas.
5. Medlemsstaterna får utarbeta riktlinjer för att hjälpa de behöriga myndigheterna att fullgöra sina skyldigheter enligt punkt 4.
6. I fall då parametervärdena eller specifikationerna i bilaga I, del C, inte iakttas skall medlemsstaterna undersöka om detta innebär någon risk för människors hälsa. De skall vidta åtgärder för att återställa vattnets kvalitet om detta är nödvändigt för att skydda människors hälsa.
7. När åtgärder vidtas för att avhjälpa brister skall medlemsstaterna säkerställa att konsumenterna underrättas om detta, utom i fall då de behöriga myndigheterna anser det förhållandet att parametervärdet inte iakttas vara av ringa betydelse.
Artikel 9
Undantag
1. Medlemsstaterna får meddela föreskrifter om undantag från de parametervärden som framgår av bilaga I, del B, eller som fastställs i enlighet med artikel 5.3, upp till ett högsta värde som de själva bestämmer, förutsatt att inget undantag utgör en potentiell fara för människors hälsa och förutsatt att dricksvattenförsörjningen inom det berörda området i annat fall inte kan upprätthållas genom några andra rimliga medel. Undantagen skall begränsas till en tid som skall vara så kort som möjligt och som inte får vara längre än tre år, och vid utgången av denna tid skall en översyn göras för att konstatera huruvida tillräckliga framsteg har gjorts. När en medlemsstat avser att tillåta ett andra undantag skall den till kommissionen översända resultatet av översynen, åtföljt av skälen för sitt beslut rörande det andra undantaget. Ett sådant andra undantag får inte avse längre tid än tre år.
2. Om synnerliga skäl föreligger kan en medlemsstat hos kommissionen begära ett tredje undantag för en period på högst tre år. Kommissionen skall fatta beslut om varje sådan begäran inom tre månader.
3. Beslut om undantag enligt punkterna 1 och 2 skall innehålla följande uppgifter:
a) Skälet till undantaget.
b) Den berörda parametern, tidigare relevanta analysresultat och det högsta tillåtna värdet enligt undantaget.
c) Det geografiska området, den mängd vatten som tillhandahålls varje dag, den berörda befolkningen och om det finns något relevant livsmedelsproducerande företag som påverkas.
d) En lämplig kontrollplan, med tätare kontroller när det är nödvändigt.
e) En sammanfattning av planen för nödvändiga åtgärder för att avhjälpa brister, inbegripet en tidtabell för arbetet och en uppskattning av kostnaderna samt bestämmelser om hur översyn skall ske.
f) Under hur lång tid undantaget måste tillåtas.
4. Om de behöriga myndigheterna anser det förhållandet att parametervärdet inte iakttas vara av ringa betydelse och att åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 8.2 kan avhjälpa problemet inom högst 30 dagar, behöver kraven i punkt 3 inte tillämpas.
I sådana fall skall de behöriga myndigheterna eller andra relevanta organ fastställa endast det högsta tillåtna värdet för den berörda parametern och den tid som medges för att rätta till problemet.
5. Punkt 4 får inte längre utnyttjas om ett och samma parametervärde för en viss vattentäkt inte har iakttagits under sammanlagt mer än 30 dagar under de föregående tolv månaderna.
6. De medlemsstater som unyttjar undantagen enligt denna artikel skall säkerställa att den befolkning som påverkas av ett sådant undantag omedelbart och på lämpligt sätt informeras om undantaget och om de villkor som gäller för det. Medlemsstaterna skall dessutom säkerställa att råd i de fall då det är nödvändigt ges till de särskilda befolkningsgrupper för vilka undantaget kan komma att innebära en särskild risk.
Dessa skyldigheter gäller inte de fall som beskrivs i punkt 4, om inte de behöriga myndigheterna beslutar något annat.
7. Bortsett från de undantag som meddelas i enlighet med punkt 4 skall medlemsstaterna inom två månader informera kommissionen om sådana undantag som avser en daglig vattenproduktion som överstiger 1 000 m3 i genomsnitt eller berör minst 5 000 personer, och samtidigt bifoga de uppgifter som anges i punkt 3.
8. Bestämmelserna i denna artikel gäller inte för dricksvatten som utbjuds till försäljning i flaskor eller behållare.
Artikel 10
Kvalitetssäkring av beredning, utrustning och material
Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inga ämnen eller material för nya installationer som används vid beredning eller distribution av dricksvatten och inga föroreningar som har samband med sådana ämnen eller material för nya installationer finns kvar i dricksvattnet i högre koncentrationer än vad som är nödvändigt för ändamålet med deras användning och att de varken direkt eller indirekt minskar det skydd för människors hälsa som tillhandahålls genom detta direktiv. Tillämpningsdokument och tekniska specifikationer enligt artikel 3 och artikel 4.1 i rådets direktiv 89/106/EG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och författningar om byggprodukter ( 10 ) skall uppfylla de krav som ställs i detta direktiv.
Artikel 11
Översyn av bilagorna
1. Minst vart femte år skall kommissionen se över bilaga I mot bakgrund av vetenskapliga och tekniska framsteg och därvid lämna förslag om nödvändiga ändringar enligt förfarandet i artikel 189 c i fördraget.
2. Minst vart femte år ska kommissionen anpassa bilagorna II och III till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
Dessa åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.
Artikel 12
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.
2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG ( 11 ) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Artikel 13
Information och rapporter
1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillräckliga och aktuella uppgifter om kvaliteten på dricksvatten är tillgängliga för konsumenterna.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 90/313/EEG av den 7 juni 1990 om rätt att ta del av miljöinformation ( 12 ) skall medlemsstaterna vart tredje år i syfte att informera konsumenterna offentliggöra en rapport om kvaliteten på dricksvattnet. Den första rapporten skall avse åren 2002, 2003 och 2004. Varje rapport skall omfatta åtminstone sådana enskilda vattentäkter som i genomsnitt tillhandahåller mer än 1 000 m3 per dag eller berör minst 5 000 personer och skall omfatta tre kalenderår och offentliggöras före utgången av det kalenderår som följer på rapporteringsperioden.
3. Medlemsstaterna skall översända sina rapporter till kommissionen inom två månader från offentliggörandet.
4. Utformningen av och det obligatoriska innehållet i de rapporter som avses i punkt 2 ska bestämmas med särskild hänsyn till de åtgärder som avses i artikel 3.2, artikel 5.2 och 5.3, artikel 7.2, artikel 8, artikel 9.6 och 9.7 och artikel 15.1, och om det är nödvändigt ändras i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.
5. Kommissionen skall granska medlemsstaternas rapporter och vart tredje år offentliggöra en sammanfattande rapport om kvaliteten på dricksvattnet inom gemenskapen. Denna rapport skall offentliggöras inom nio månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter.
6. Tillsammans med den första rapporten om detta direktiv enligt punkt 2 ska medlemsstaterna även utarbeta en rapport som ska överlämnas till kommissionen och som ska avse de åtgärder de har vidtagit eller planerar att vidta för att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 6.3 och bilaga I del B anmärkning 10. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om utformningen av denna rapport i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.
Artikel 14
Tidsram för att iaktta kraven
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att dricksvattnets kvalitet överensstämmer med detta direktiv inom fem år efter det att det har trätt i kraft, utan att det påverkar tillämpningen av anmärkningarna 2, 4 och 10 i bilaga I, del B.
Artikel 15
Synnerliga skäl
1. En medlemsstat får om synnerliga skäl föreligger i fråga om geografiskt avgränsade områden till kommissionen inge en särskild begäran om en längre tidsfrist än vad som föreskrivs i artikel 14. Den ytterligare tidsfristen får inre vara längre än tre år och därefter skall en översyn göras och överlämnas till kommissionen, som mot bakgrund av översynen kan bevilja en andra ytterligare tidsfrist om högst tre år. Denna bestämmelse gäller inte för dricksvatten som säljs i flaskor eller behållare.
2. En sådan begäran, som skall vara vederbörligen motiverad, skall innehålla uppgift om svårigheter som har uppstått och omfatta minst alla de uppgifter som anges i artikel 9.3.
3. Kommissionen ska behandla begäran i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.
4. En medlemsstat som utnyttjar denna artikel skall säkerställa att den befolkning som påverkas av dess begäran omedelbart och på lämpligt sätt informeras om resultatet av begäran. Medlemsstaten skall dessutom i fall då det är nödvändigt säkerställa rådgivning till de särskilda befolkningsgrupper, för vilka begäran kan komma att innebära en särskild risk.
Artikel 16
Upphävande
1. Direktiv 80/778/EEG upphävs med verkan fem år efter det att detta direktiv träder i kraft. Om inte annat följer av punkt 2 påverkar detta upphävande inte medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsgränserna i bilaga IV för överföring till nationell lagstiftning och tillämpning.
Hänvisningar till det upphävda direktivet skall förstås som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga V.
2. När en medlemsstat har satt i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv och har vidtagit de åtgärder som föreskrivs i artikel 14, skall detta direktiv, inte direktiv 80/778/EEG, gälla för kvaliteten på dricksvatten i den medlemsstaten.
Artikel 17
Överföring till nationell lagstiftning
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom två år från dess ikraftträdande. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall medlemsstaterna själva utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstifning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 18
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 19
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
PARAMETRAR OCH PARAMETERVÄRDEN
DEL A
Mikrobiologiska parametrar
|
Parameter |
Parametervärde (antal/100 ml) |
|
Escherichia coli (E. coli) |
0 |
|
Enterokocker |
0 |
Följande gäller för vatten som säljs i flaskor eller behållare:
|
Parameter |
Parametervärde |
|
Escherichia coli (E. coli) |
0/250 ml |
|
Enterokocker |
0/250 ml |
|
Pseudomonas aeruginosa |
0/250 ml |
|
Antal mikroorganismer vid 22 °C |
100/ml |
|
Antal mikroorganismer vid 37 °C |
20/ml |
DEL B
Kemiska parametrar
|
Parameter |
Parametervärde |
Enhet |
Anmärkning |
|
Akrylamid |
0,10 |
μg/l |
Anmärkning 1 |
|
Antimon |
5,0 |
μg/l |
|
|
Arsenik |
10 |
μg/l |
|
|
Bensen |
1,0 |
μg/l |
|
|
Bens(a)pyren |
0,010 |
μg/l |
|
|
Bor |
1,0 |
mg/l |
|
|
Bromat |
10 |
μg/l |
Anmärkning 2 |
|
Kadmium |
5,0 |
μg/l |
|
|
Krom |
50 |
μg/l |
|
|
Koppar |
2,0 |
mg/l |
Anmärkning 3 |
|
Cyanid |
50 |
μg/l |
|
|
1,2-dikloretan |
3,0 |
μg/l |
|
|
Epiklorhydrin |
0,10 |
μg/l |
Anmärkning 1 |
|
Fluorid |
1,5 |
mg/l |
|
|
Bly |
10 |
μg/l |
Anmärkningarna 3 och 4 |
|
Kvicksilver |
1,0 |
μg/l |
|
|
Nickel |
20 |
μg/l |
Anmärkning 3 |
|
Nitrat |
50 |
mg/l |
Anmärkning 5 |
|
Nitrit |
0,50 |
mg/l |
Anmärkning 5 |
|
Pesticider |
0,10 |
μg/l |
Anmärkningarna 6 och 7 |
|
Pesticider — totalt |
0,50 |
μg/l |
Anmärkningarna 6 och 8 |
|
Polycykliska aromatiska kolväten |
0,10 |
μg/l |
Summan av koncentrationerna av specifierade föreningar; Anmärkning 9 |
|
Selen |
10 |
μg/l |
|
|
Tetrakloreten och trikloreten |
10 |
μg/l |
Summan av koncentrationerna av specifecerade parametrar |
|
Trihalometaner — totalt |
100 |
μg/l |
Summan av koncentrationerna av specifecerade föreningar; Anmärkning 10 |
|
Vinylklorid |
0,50 |
μg/l |
Anmärkning 1 |
Anmärkning 1:
Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migration från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.
Anmärkning 2:
I de fall då det är möjligt och utan att desinfektionen äventyras bör medlemsstaterna sträva efter ett lägre värde.
Värdet skall för det vatten som åsyftas i artikel 6.1 a, b och d klaras senast tio kalenderår efter det att detta direktiv träder i kraft. Från och med fem år efter detta direktiv träder i kraft och till och med tio år efter det att det träder i kraft skall ett värde för bromat på 25 μg/l tillämpas.
Anmärkning 3:
Detta värde gäller för ett dricksvattenprov som tagits vid tappstället genom en lämplig provtagningsmetod ( 13 ) så att provet är representativt för det genomsnittliga värdet för konsumenternas veckointag. Där så är lämpligt skall metoderna för provtagning och kontroll harmoniseras i enlighet med artikel 7.4. Medlemsstaterna skall ta hänsyn till förekomsten av toppvärden som kan ha skadliga effekter på människors hälsa.
Anmärkning 4:
För det vatten som avses i artikel 6.1 a, b och d skall ett värde klaras senast 15 kalenderår efter det att detta direktiv har trätt i kraft. Från och med fem år efter det att detta direktiv träder i kraft och till och med 15 år efter det att det träder i kraft skall ett värde för bly på 25 μg/l tillämpas.
Medlemsstaterna skall säkerställa att alla lämpliga åtgärder vidtas för att sänka koncentrationen av bly i dricksvatten så långt som möjligt under den period som behövs för att klara parametervärdena.
När åtgärderna genomförs för att åstadkomma att detta värde klaras, skall medlemsstaterna gradvis prioritera de områden där koncentrationerna av bly i dricksvatten är högst.
Anmärkning 5:
Medlemsstaterna skall säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) beaktas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenberedningen.
Anmärkning 6:
Med ”pesticider” avses
— organiska insekticider,
— organiska herbicider,
— organiska fungicider,
— organiska nematocider,
— organiska akaricider,
— organiska algicider,
— organiska rodenticider,
— organiska slembekämpningsmedel,
— likartade produkter (bland annat tillväxtreglerande medel) och deras relevanta metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter.
Endast de pesticider som kan antas förekomma i en viss vatttentäkt behöver kontrolleras.
Anmärkning 7:
Detta parametervärde gäller för varje enskild pesticid. När det gäller aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid skall parametervärdet 0,030 μg/l tillämpas.
Anmärkning 8:
”Pesticider-totalt” betyder summan av alla enskilda pesticider som påvisas och kvantifieras vid kontrollförfarandet.
Anmärkning 9:
De angivna föreningarna är följande:
— benso(b)fluoranten
— benso(k)fluoranten
— benso(ghi)perylen
— inden(1,2,3-cd)pyren
Anmärkning 10:
I de fall då det är möjligt och utan att desinfektionen äventyras hör medlemsstaterna sträva efter ett lägre värde.
De angivna föreningarna är kloroform, bromoform, dibromklorometan och bromdiklormetan.
Värdet för vatten sant avses i artikel 6.1 a, b och d skall klaras senast tio kalenderår efter det att detta direktiv träder i kraft. Från och med fem år efter det att detta direktiv träder i kraft och till och med tio år efter det att det träder i kraft skall ett värde för trihalometaner på 150 μg/l tillämpas.
Medlemsstaterna skall säkerställa att alla lämpliga åtgärder vidtas för att sänka koncentrationen av trihalometaner i dricksvatten så mycket som möjligt under den period som behövs för att klara parametervärdet.
Vid genomförandet av åtgärderna för att klara detta värde skall medlemsstaterna gradvis prioritera de områden där koncentrationerna av trihalometaner i dricksvatten är högst.
DEL C
Indikatorparametrar
|
Parameter |
Parametervärde |
Enhet |
Anmärkningar |
|
Aluminium |
200 |
μg/l |
|
|
Ammonium |
0,50 |
mg/l |
|
|
Klorid |
250 |
mg/l |
Anmärkning 1 |
|
Clostridium perfringens (inbegripet sporer) |
0 |
antal/100 ml |
Anmärkning 2 |
|
Färg |
Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring |
|
|
|
Konduktivitet |
2 500 |
μS cm-1 vid 20 °C |
Anmärkning 1 |
|
Vätejonkoncentration |
≥ 6,5 och ≤ 9,5 |
pH-enheter |
Anmärkningarna 1 och 3 |
|
Järn |
200 |
μg/l |
|
|
Mangan |
50 |
μg/l |
|
|
Lukt |
Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring |
|
|
|
Oxiderbarhet |
5,0 |
mg/l O2 |
Anmärkning 4 |
|
Sulfat |
250 |
mg/l |
Anmärkning 1 |
|
Natrium |
200 |
mg/l |
|
|
Smak |
Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring |
|
|
|
Antal mikroorganismer vid 22 °C |
Ingen onormal förändring |
|
|
|
Koliforma bakterier |
0 |
antal/100 ml |
Anmärkning 5 |
|
Totalt organiskt kol (TOC) |
Ingen onormal förändring |
|
Anmärkning 6 |
|
Turbiditet |
Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring |
|
Anmärkning 7 |
RADIOAKTIVITET
|
Parameter |
Parametervärde |
Enhet |
Anmärkningar |
|
Tritium |
100 |
Bq/l |
Anmärkningarna 8 och 10 |
|
Total indikativ dos |
0,10 |
mSv/år |
Anmärkningarna 9 och 10 |
Anmärkning 1:
Vattnet bör inte vara aggressivt.
Anmärkning 2:
Denna parameter behöver mätas endast om vattnet kommer från eller påverkas av ytvatten. Om detta parametervärde inte iakttas skall den berörda medlemsstaten undersöka täkten för att säkerställa att det inte föreligger någon potentiell fara för människors hälsa genom förekomsten av patogena mikroorganismer, t.ex. cryptosporidium. Medlemsstaterna skall ta med resultaten från alla sådana undersökningar i de rapporter som de skall överlämna enligt artikel 13.2.
Anmärkning 3:
För icke kolsyrat vatten som tappas på flaskor eller behållare får minimivärdet sänkas till 4,5 pH-enheter.
För vatten som tappas på flaskor eller behållare och som är naturligt rikt på eller berikats med koldioxid får minimivärdet vara lägre.
Anmärkning 4:
Denna parameter behöver inte mätas om parametern TOC analyseras.
Anmärkning 5:
För vatten som tappas på flaskor eller behållare är enheten antal/250 ml.
Anmärkning 6:
Denna parameter behöver inte mätas för täkter med mindre vattenuttag än 10 000 m3/dag.
Anmärkning 7:
När det gäller beredning av ytvatten bör medlemsstaterna eftersträva ett parametervärde som inte överskrider 1,0 NTU (nephelometric turbidity units) i vattnet efter vattenberedningen.
Anmärkning 8:
Kontrollfrekvenser kommer senare att anges i bilaga II.
Anmärkning 9:
Med undantag av tritium, kalium-40, radon och sönderfallsprodukter från radon. Kontrollfrekvenser, kontrollmetoder och de lämpligaste platserna för kontrollpunkter kommer senare att anges i bilaga II.
Anmärkning 10:
►M2
1. De förslag som krävs enligt anmärkning 8 i fråga om kontrollfrekvenser och enligt anmärkning 9 i fråga om kontrollfrekvenser, kontrollmetoder och de lämpligaste platserna för kontrollpunkter i bilaga II ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.
När den utarbetar de förslagen ska kommissionen bl.a. beakta tillämpliga bestämmelser inom befintlig lagstiftning eller lämpliga kontrollprogram inklusive kontrollresultaten från dessa.
2. En medlemsstat behöver inte kontrollera om dricksvatten innehåller tritium eller radioaktivitet för att fastställa den totala indikativa dosen om den på grundval av annan utförd kontroll har konstaterat att tritiumnivåerna eller den beräknade totala indikativa dosen ligger väl under parametervärdet. I så fall skall medlemsstaten meddela kommissionen skälen för sitt beslut, inklusive resultaten av den andra utförda kontrollen.
BILAGA II
KONTROLL
DEL A
Allmänna mål och kontrollprogram för dricksvatten
1. Kontrollprogram för dricksvatten måste
a) kunna verifiera att befintliga åtgärder som ska kontrollera riskerna för människors hälsa i vattenförsörjningskedjan från tillrinningsområde via uttag, beredning och lagring till distribution är effektiva och att vattnet vid punkten där värdena ska iakttas är hälsosamt och rent,
b) ge information om kvaliteten på dricksvatten för att visa att skyldigheterna i artiklarna 4 och 5, och parametervärdena i bilaga I, är uppfyllda,
c) identifiera de lämpligaste sätten att begränsa risker för människors hälsa.
2. Enligt artikel 7.2 ska de behöriga myndigheterna upprätta kontrollprogram som uppfyller de krav på parametrar och frekvenser som anges i del B i denna bilaga och som består av
a) insamling och laboratorieanalys av diskreta vattenprov, eller
b) mätningar registrerade i en kontinuerlig övervakningsprocess.
Kontrollprogram får dessutom bestå av
a) kontroller av rapporter om utrustningens funktionalitet och underhållsstatus, och/eller
b) inspektioner av tillrinningsområde, vattenuttag, beredning, lagring och distributionsanläggning.
3. Kontrollprogram får baseras på en riskbedömning enligt del C.
4. Medlemsstaterna ansvarar för att kontrollprogrammen ses över kontinuerligt och att de uppdateras eller bekräftas på nytt minst vart femte år.
DEL B
Parametrar och frekvenser
1. Allmän ram
Ett kontrollprogram måste beakta de parametrar som avses i artikel 5, även dem som är viktiga för att bedöma hur fastighetsinstallationer påverkar vattenkvaliteten vid punkten där värdena ska iakttas i enlighet med artikel 6.1. När man väljer lämpliga parametrar för kontroll måste lokala villkor för varje anläggning för dricksvattenförsörjning beaktas.
Medlemsstaterna ska se till att de parametrar som förtecknas i punkt 2 kontrolleras med relevanta provtagningsfrekvenser enligt punkt 3.
2. Förteckning över parametrar
Grupp A-parametrar
Följande parametrar (Grupp A) ska kontrolleras i enlighet med de kontrollfrekvenser som anges i tabell 1 i punkt 3:
a) Escherichia coli (E. coli), koliforma bakterier, antal mikroorganismer vid 22 °C, färg, turbiditet, smak, lukt, pH, konduktivitet.
b) Övriga parametrar som bedöms som relevanta i kontrollprogrammet, i enlighet med artikel 5.3 och, där det är relevant, genom en riskbedömning enligt del C.
Under vissa omständigheter ska följande parametrar läggas till Grupp A-parametrarna:
a) Ammonium och nitrit, om kloraminbehandling används.
b) Aluminium och järn, om de används som kemikalier vid vattenberedning.
Grupp B-parametrar
För att fastställa huruvida alla parametervärden i detta direktiv iakttas, ska alla andra parametrar som inte analyseras inom Grupp A och som fastställs i enlighet med artikel 5 kontrolleras minst med de frekvenser som anges i tabell 1 i punkt 3.
3. Provtagningsfrekvens
Tabell 1
Minimifrekvens för provtagning och analys för kontroll av parametervärden
|
Distribuerad eller producerad volym vatten per dag i ett vattenförsörjningsområde (Se anmärkningar 1 och 2) m3 |
Grupp A-parametrar antal prov per år (Se anmärkning 3) |
Grupp B-parametrar antal prov per år |
|
|
|
≤ 100 |
> 0 (Se anmärkning 4) |
> 0 (Se anmärkning 4) |
|
> 100 |
≤ 1 000 |
4 |
1 |
|
> 1 000 |
≤ 10 000 |
4 + 3 per 1 000 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen |
1 + 1 per 4 500 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen |
|
> 10 000 |
≤ 100 000 |
3 + 1 per varje 10 000 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen |
|
|
> 100 000 |
|
12 + 1 per 25 000 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen |
|
Anm. 1: Ett vattenförsörjningsområde är ett geografiskt avgränsat område inom vilket dricksvatten kommer från en eller flera vattentäkter, och inom vilket vattenkvaliteten kan anses vara i stort sett enhetlig.
Anm. 2: Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. En medlemsstat får använda antalet invånare i ett vattenförsörjningsområde i stället för vattenvolymen för att fastställa lägsta frekvens, varvid antas att vattenförbrukningen är 200 l per dag och person.
Anm. 3: Den angivna frekvensen beräknas enligt följande: t.ex. 4 300 m3/d = 16 prov (fyra på de första 1 000 m3/d + 12 för de resterande 3 300 m3/d).
Anm. 4: Medlemsstater som har beslutat att undanta enskilda vattentäkter enligt artikel 3.2 b i detta direktiv ska tillämpa dessa frekvenser enbart på vattenförsörjningsområden som distribuerar mellan 10 och 100 m3 per dag.
DEL C
Riskbedömning
1. Medlemsstaterna får ge möjlighet att avvika från kraven på parametrar och provtagningsfrekvenser i del B, om en riskbedömning görs i enlighet med denna del.
2. Den riskbedömning som avses i punkt 1 ska baseras på de allmänna principerna om riskbedömning som anges i förhållande till internationella standarder, exempelvis standard EN 15975-2 om ”Vattenförsörjning – Säkerhet – Riktlinjer för risk- och krishantering”.
3. När riskbedömningen görs ska man beakta resultaten från de övervakningsprogram som fastställts genom artikel 7.1 andra stycket och artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG ( 14 ) för vattenförekomster som identifierats i enlighet med artikel 7.1 som ger mer än 100 m3 per dag i genomsnitt, i enlighet med bilaga V till det direktivet.
4. Med resultaten från riskbedömningen som underlag ska förteckningen i punkt 2 i del B utvidgas och/eller provtagningsfrekvenserna i punkt 3 i del B ökas, om något av följande villkor är uppfyllt:
a) Förteckningen över parametrar eller frekvenser som anges i denna bilaga är inte tillräcklig för att uppfylla de krav som införs genom artikel 7.1.
b) Ytterligare kontroll behövs för att uppfylla kraven i artikel 7.6.
c) Det är nödvändigt för att säkerställa det som anges i punkt 1 a i del A.
5. Med resultaten från riskbedömningen som underlag, får förteckningen över parametrar i punkt 2 i del B och provtagningsfrekvenserna i punkt 3 i del B minskas, om följande villkor är uppfyllda:
a) Provtagningsfrekvensen för E. coli får under inga omständigheter minskas under den som fastställs i punkt 3 i del B.
b) För samtliga övriga parametrar gäller följande:
i) Provtagningsfrekvensen och platsen för provtagningen ska fastställas i förhållande till parameterns ursprung, samt koncentrationens variation och långsiktiga trend, med beaktande av artikel 6.
ii) För att minska en parameters lägsta provtagningsfrekvens, enligt punkt 3 i del B, måste samtliga resultat från prov som samlats in med regelbundna intervall under minst tre år från provtagningsplatser som är representativa för hela vattenförsörjningsområdet vara lägre än 60 % av parametervärdet.
iii) För att ta bort en parameter från förteckningen över parametrar som ska kontrolleras, enligt punkt 2 i del B, måste samtliga resultat från prov som samlats in med regelbundna intervall under minst tre år från provtagningsplatser som är representativa för hela vattenförsörjningsområdet vara lägre än 30 % av parametervärdet.
iv) Borttagandet av en särskild parameter i punkt 2 i del B från förteckningen över parametrar som ska kontrolleras ska baseras på resultaten av riskbedömningen, och på resultat av kontrollen av dricksvattentäkter och med en försäkran att människors hälsa skyddas från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar i dricksvatten, i enlighet med artikel 1.
v) Provtagningsfrekvensen får minskas och en parameter får tas bort från förteckningen över de parametrar som ska kontrolleras i enlighet med punkterna ii och iii endast om riskbedömningen bekräftar att ingen faktor rimligtvis kan förväntas försämra dricksvattnets kvalitet.
6. Medlemsstaterna ska garantera att
a) riskbedömningarna är godkända av deras relevanta myndighet, och
b) att information som visar att en riskbedömning har gjorts tillsammans med en sammanfattning av resultaten finns tillgänglig.
DEL D
Provtagningsmetoder och provtagningsplatser
1. Provtagningsplatser ska fastställas så att de punkter där parametervärdena ska iakttas enligt artikel 6.1 garanteras. När det rör sig om ett distributionsnätverk får en medlemsstat ta prover inom vattenförsörjningsområdet eller vid vattenberedningen i fråga om vissa parametrar om det kan visas att det inte sker någon negativ förändring av det uppmätta värdet av de berörda parametrarna. Antalet prov ska i möjligaste mån fördelas lika över tid och rum.
2. Provtagning vid den punkt där värdena ska iakttas ska uppfylla följande krav:
a) Provtagning för att fastställa iakttagande av vissa kemiska parametrar (framför allt koppar, bly och nickel) ska ske vid hushållskranar utan föregående spolning. Ett prov på en liter ska tas vid en slumpmässig tidpunkt under dagen. Som ett alternativ får medlemsstaterna tillämpa provtagning av vatten som varit stillastående under en bestämd tid som bättre motsvarar deras nationella situation under förutsättning att detta, på vattenförsörjningsområdesnivå, inte leder till färre fall av bristande iakttagande än provet taget under en slumpmässig tid på dagen.
b) Provtagning av mikrobiologiska parametrar vid den punkt där värdena ska iakttas ska ske och hanteras i enlighet med EN ISO 19458, provtagningssyfte B.
3. Provtagning i distributionsanläggning, med undantag för hushållskranar, ska ske ska i enlighet med ISO 5667-5. I fråga om mikrobiologiska parametrar ska provtagning i distributionsnätverket ske och hanteras i enlighet med EN ISO 19458, provtagningssyfte A.
BILAGA III
SPECIFIKATIONER FÖR PARAMETERANALYS
Medlemsstaterna ska se till att de analysmetoder som används för kontroll och för att visa iakttagande av detta direktiv är validerade och dokumenterade i enlighet med EN ISO/IEC 17025, eller annan motsvarande internationellt accepterad standard. Medlemsstaterna ska se till att laboratorier eller parter som kontrakteras av laboratorier tillämpar kvalitetsstyrningssystem i enlighet med EN ISO/IEC 17025 eller annan motsvarande internationellt accepterad standard.
Om det inte finns någon analysmetod som uppfyller minimikraven på metodkriterier i del B, ska medlemsstaterna se till att kontroll sker med hjälp av bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader.
DEL A
Mikrobiologiska parametrar för vilka analysmetoder anges
Följande metodprinciper i fråga om mikrobiologiska parametrar ges antingen som referens när en CEN/ISO-metod finns eller som vägledning i väntan på att kommissionen eventuellt i framtiden antar ytterligare internationella CEN/ISO-metoder för de parametrarna. Medlemsstaterna får använda alternativa metoder under förutsättning att bestämmelserna i artikel 7.5 följs.
Dessa åtgärder avseende ytterligare internationella CEN/ISO-metoder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv bland annat genom att komplettera det ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.
Metoderna för mikrobiologiska parametrar är följande:
a) Escherichia coli (E. coli) och koliforma bakterier (EN ISO 9308-1 eller EN ISO 9308-2).
b) Enterokocker (EN ISO 7899-2).
c) Pseudomonas aeruginosa (EN ISO 16266).
d) Bestämning av odlingsbara mikroorganismer – antal mikroorganismer vid 22 °C (EN ISO 6222).
e) Bestämning av odlingsbara mikroorganismer – antal mikroorganismer vid 36 °C (EN ISO 6222).
f) Clostridium perfringens (inbegripet sporer) (EN ISO 14189).
DEL B
Kemiska parametrar och indikatorparametrar för vilka metodkriterier anges
1. Kemiska parametrar och indikatorparametrar
I fråga om de parametrar som anges i tabell 1, innebär de angivna kraven på metodkriterier att den analysmetod som används åtminstone ska kunna mäta koncentrationer som är lika med parametervärdet med en kvantifieringsgräns, enligt definitionen i artikel 2.2 i kommissionens direktiv 2009/90/EG ( 15 ), på 30 % eller mindre av det relevanta parametervärdet och en mätosäkerhet enligt specifikationen i tabell 1. Resultatet ska uttryckas med minst samma antal signifikanta siffror som för det parametervärde som avses i delarna B och C i bilaga i bilaga I.
Till och med den 31 december 2019 får medlemsstater tillåta användning av ”riktighet”, ”precision” och ”detektionsgräns” enligt specifikationen i tabell 2, som alternativa krav på metodkriterier till ”kvantifieringsgräns” och ”mätosäkerhet” enligt vad som sägs i första stycket och i tabell 1.
Den mätosäkerhet som fastställs i tabell 1 ska inte användas som ytterligare tolerans för de parametervärden som anges i bilaga I.
Tabell 1
Minimikrav på ”Mätosäkerhet”
|
Parametrar |
Mätosäkerhet (Se anmärkning 1) % av parametervärdet (förutom för pH) |
Anmärkningar |
|
Aluminium |
25 |
|
|
Ammonium |
40 |
|
|
Antimon |
40 |
|
|
Arsenik |
30 |
|
|
Bens(a)pyren |
50 |
Se anmärkning 5 |
|
Bensen |
40 |
|
|
Bor |
25 |
|
|
Bromat |
40 |
|
|
Kadmium |
25 |
|
|
Klorid |
15 |
|
|
Krom |
30 |
|
|
Konduktivitet |
20 |
|
|
Koppar |
25 |
|
|
Cyanid |
30 |
Se anmärkning 6 |
|
1,2-dikloretan |
40 |
|
|
Fluorid |
20 |
|
|
Vätejonkoncentration pH (uttryckt som pH-enheter) |
0,2 |
Se anmärkning 7 |
|
Järn |
30 |
|
|
Bly |
25 |
|
|
Mangan |
30 |
|
|
Kvicksilver |
30 |
|
|
Nickel |
25 |
|
|
Nitrat |
15 |
|
|
Nitrit |
20 |
|
|
Oxiderbarhet |
50 |
Se anmärkning 8 |
|
Pesticider |
30 |
Se anmärkning 9 |
|
Polycykliska aromatiska kolväten |
50 |
Se anmärkning 10 |
|
Selen |
40 |
|
|
Natrium |
15 |
|
|
Sulfat |
15 |
|
|
Tetrakloreten |
30 |
Se anmärkning 11 |
|
Trikloreten |
40 |
Se anmärkning 11 |
|
Trihalometaner – totalt |
40 |
Se anmärkning 10 |
|
Totalt organiskt kol (TOC) |
30 |
Se anmärkning 12 |
|
Turbiditet |
30 |
Se anmärkning 13 |
|
Akrylamid, epiklorhydrin och vinylklorid ska kontrolleras genom produktspecifikation. |
||
Tabell 2
Minimikrav på ”Riktighet”, ”Precision” och ”Detektionsgräns” – får användas fram till och med den 31 december 2019
|
Parametrar |
Riktighet (Se anmärkning 2) % av parametervärdet (förutom för pH) |
Precision (Se anmärkning 3) % av parametervärdet (förutom för pH) |
Detektionsgräns (Se anmärkning 4) % av parametervärdet (förutom för pH) |
Anmärkningar |
|
Aluminium |
10 |
10 |
10 |
|
|
Ammonium |
10 |
10 |
10 |
|
|
Antimon |
25 |
25 |
25 |
|
|
Arsenik |
10 |
10 |
10 |
|
|
Bens(a)pyren |
25 |
25 |
25 |
|
|
Bensen |
25 |
25 |
25 |
|
|
Bor |
10 |
10 |
10 |
|
|
Bromat |
25 |
25 |
25 |
|
|
Kadmium |
10 |
10 |
10 |
|
|
Klorid |
10 |
10 |
10 |
|
|
Krom |
10 |
10 |
10 |
|
|
Konduktivitet |
10 |
10 |
10 |
|
|
Koppar |
10 |
10 |
10 |
|
|
Cyanid |
10 |
10 |
10 |
Se anmärkning 6 |
|
1,2-dikloretan |
25 |
25 |
10 |
|
|
Fluorid |
10 |
10 |
10 |
|
|
Vätejonkoncentration pH (uttryckt som pH-enheter) |
0,2 |
0,2 |
|
Se anmärkning 7 |
|
Järn |
10 |
10 |
10 |
|
|
Bly |
10 |
10 |
10 |
|
|
Mangan |
10 |
10 |
10 |
|
|
Kvicksilver |
20 |
10 |
20 |
|
|
Nickel |
10 |
10 |
10 |
|
|
Nitrat |
10 |
10 |
10 |
|
|
Nitrit |
10 |
10 |
10 |
|
|
Oxiderbarhet |
25 |
25 |
10 |
Se anmärkning 8 |
|
Pesticider |
25 |
25 |
25 |
Se anmärkning 9 |
|
Polycykliska aromatiska kolväten |
25 |
25 |
25 |
Se anmärkning 10 |
|
Selen |
10 |
10 |
10 |
|
|
Natrium |
10 |
10 |
10 |
|
|
Sulfat |
10 |
10 |
10 |
|
|
Tetrakloreten |
25 |
25 |
10 |
Se anmärkning 11 |
|
Trikloreten |
25 |
25 |
10 |
Se anmärkning 11 |
|
Trihalometaner – totalt |
25 |
25 |
10 |
Se anmärkning 10 |
|
Turbiditet |
25 |
25 |
25 |
|
|
Akrylamid, epiklorhydrin och vinylklorid ska kontrolleras genom produktspecifikation. |
||||
2. Anmärkningar till tabell 1 och 2
|
Anmärkning 1 |
Mätosäkerhet är en icke-negativ parameter som karakteriserar spridningen av de storhetsvärden som tilldelas en mätstorhet på grundval av den information som används. Metodkriteriet för mätosäkerhet (k = 2) är procentandelen av det parametervärde som anges i tabellen eller bättre. Mätosäkerheten ska uppskattas på parametervärdenivå, om inte annat anges. |
|
Anmärkning 2 |
Riktighet är det systematiska felet, dvs. skillnaden mellan medelvärdet av ett stort antal upprepade mätningar och det sanna värdet. Ytterligare definitioner anges i ISO 5725. |
|
Anmärkning 3 |
Precision är ett mått på det tillfälliga felet och uttrycks vanligen som standardavvikelsen (inom och mellan mätomgångar) av resultatens spridning runt medelvärdet. Godtagbar precision är två gånger den relativa standardavvikelsen. Detta uttryck definieras ytterligare i ISO 5725. |
|
Anmärkning 4 |
Detektionsgräns är antingen — tre gånger standardavvikelsen inom en mätomgång av ett naturligt prov innehållande en låg koncentration av parametern eller — fem gånger standardavvikelsen inom en mätomgång av ett blindprov. |
|
Anmärkning 5 |
Om värdet på mätosäkerheten inte kan mätas, bör bästa möjliga teknik väljas (upp till 60 %). |
|
Anmärkning 6 |
Denna metod bestämmer total cyanid i samtliga former. |
|
Anmärkning 7 |
Värden för riktighet, precision och mätosäkerhet uttrycks i pH-enheter. |
|
Anmärkning 8 |
Referensmetod EN ISO 8467 |
|
Anmärkning 9 |
Metodkriterierna för enskilda pesticider anges som indikation. Värden för mätosäkerhet så låga som 30 % kan uppnås för flera pesticider, högre värden upp till 80 % får tillåtas för ett antal pesticider. |
|
Anmärkning 10 |
Metodkriterierna gäller för de enskilda ämnen som anges med 25 % av parametervärdet i del B i bilaga I. |
|
Anmärkning 11 |
Metodkriterierna gäller för de enskilda ämnen som anges med 50 % av parametervärdet i del B i bilaga I. |
|
Anmärkning 12 |
Mätosäkerheten bör bestämmas på nivån 3 mg/l av totalt organiskt kol (TOC). Riktlinjerna CEN 1484 för bestämning av TOC och löst organiskt kol (DOC) ska användas. |
|
Anmärkning 13 |
Mätosäkerheten bör bestämmas på nivån 1,0 NTU (nephelometric turbidity units) i enlighet med EN ISO 7027. |
▼M3 —————
BILAGA IV
TIDSGRÄNSER FÖR ÖVERFÖRING TILL NATIONELL LAGSTIFTNING OCH FÖR TILLÄMPNING
|
Direktiv 80/778/EEG Överfört den 17 juli 1982 Tillämping den 17 juli 1985 Samtliga medlemsstater utom Spanien, Portugal och de nya tyska förbundsländerna |
Direktiv 81/858/EEG (Anpassning till följd av Greklands anslutning) |
Anslutningsakten för Spanien och Portugal
|
Direktiv 90/656/EEG för de nya tyska förbundsländerna |
Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige
|
Direktiv 91/692/EEG |
|||||||||||||||||||||||||
|
Artiklarna 1-14 |
|
|
Tillämpning den 31 december 1995 |
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 15 |
Ändrad med verkan från och med den 1 januari 1981 |
Ändrad med verkan från och med den 1 januari 1986 |
|
Ändrad med verkan från och med den 1 januari 1995 |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 16 |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 17 |
|
|
|
|
Artikel 17a införd |
|||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 18 |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 19 |
|
Ändrad |
Ändrad |
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 20 |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 21 |
|
|
|
|
|
BILAGA V
JÄMFÖRELSETABELL
|
Detta direktiv |
Direktiv 80/778/EEG |
|
Artikel 1.1 |
Artikel 1.1 |
|
Artikel 1.2 |
— |
|
Artikel 2.1a och 2.1b |
Artikel 2 |
|
Artikel 2.2 |
— |
|
Artikel 3.1a och 3.1b |
Artikel 4.1 |
|
Artikel 3.2a och 3.2b |
— |
|
Artikel 3.3 |
— |
|
Artikel 4.1 |
Artikel 7.6 |
|
Artikel 4.2 |
Artikel 11 |
|
Artikel 5.1 |
Artikel 7.1 |
|
Artikel 5.2 första meningen |
Artikel 7.3 |
|
Artikel 5.2 andra meningen |
— |
|
Artikel 5.3 |
— |
|
Artikel 6.1 |
Artikel 12.2 |
|
Artikel 6.2-6.3 |
— |
|
Artikel 7.1 |
Artikel 12.1 |
|
Artikel 7.2 |
— |
|
Artikel 7.3 |
Artikel 12.3 |
|
Artikel 7.4 |
— |
|
Artikel 7.5 |
Artikel 12.5 |
|
Artikel 7.6 |
— |
|
Artikel 8 |
— |
|
Artikel 9.1 |
Artikel 9.1 och artikel 10.1 |
|
Artikel 9.2-9.6 |
— |
|
Artikel 9.7 |
Artikel 9.2 och artikel 10.3 |
|
Artikel 9.8 |
— |
|
Artikel 10 |
Artikel 8 |
|
Artikel 11.1 |
— |
|
Artikel 11.2 |
Artikel 13 |
|
Artikel 12.1 |
Artikel 14 |
|
Artikel 12.2 och 12.3 |
Artikel 15 |
|
Artikel 13.1 |
— |
|
Artikel 13.2-13.5 |
Artikel 17 a (införd genom direktiv 91/692/EEG) |
|
Artikel 14 |
Artikel 19 |
|
Artikel 15 |
Artikel 20 |
|
Artikel 16 |
— |
|
Artikel 17 |
Artikel 18 |
|
Artikel 18 |
— |
|
Artikel 19 |
Artikel 21 |
( 1 ) EGT C 131, 30.5.1995, s. 5, och EGT C 213, 15.7.1997, s. 8.
( 2 ) EGT C 82, 19.3.1996, s. 64.
( 3 ) EGT C 100, 2.4.1996, s. 134.
( 4 ) Europaparlamentets yttrande av den 12 december 1996 (ECT C 20, 20.1.1997, s. 13), rådets gemensamma ståndpunkt av den 19 december 1997 (EGT C 91, 26.3.1998, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 13 maj 1998 (EGT C 167, 1.6.1998, s. 92).
( 5 ) EGT L 229, 30.8.1980, s. 11. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.
( 6 ) EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 96/68/EG (EGT L 277, 30.10.1996, s. 25).
( 7 ) EGT L 123, 24.4.1998, s. 1.
( 8 ) EGT L 229, 30.8.1980, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/70/EG (EGT L 299, 23.11.1996, s. 26).
( 9 ) EGT L 22, 9.2.1965, s. 369. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/39/EG (EGT L 214, 24.8.1993, s. 22).
( 10 ) EGT L 40, 11.2.1989 s. 12. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/68/EEG (EGT L 220, 30.8.1993, s. 1).
( 11 ) Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).
( 12 ) EGT L 158, 23.6.1990, s. 56.
( 13 ) Skall läggas till när resultatet av den nu pågående undersökningen föreligger.
( 14 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
( 15 ) Kommissionens direktiv 2009/90/EG av den 31 juli 2009 om bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, om tekniska specifikationer och standardmetoder för kemisk analys och övervakning av vattenstatus (EUT L 201, 1.8.2009, s. 36).