1998L0078 — SV — 10.12.2005 — 003.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

▼M3

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/78/EG

av den 27 oktober 1998

om extra tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag som ingår i en försäkrings- eller återförsäkringsgrupp

▼B

(EGT L 330, 5.12.1998, p.1)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/87/EG av den 16 december 2002

  L 35

1

11.2.2003

►M2

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2005/1/EG Text av betydelse för EES av den 9 mars 2005

  L 79

9

24.3.2005

►M3

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2005/68/EG Text av betydelse för EES av den 16 november 2005

  L 323

1

9.12.2005




▼B

▼M3

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/78/EG

av den 27 oktober 1998

om extra tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag som ingår i en försäkrings- eller återförsäkringsgrupp

▼B



EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ),

i enlighet med förfarandet i artikel 189b i fördraget ( 3 ), och

av följande skäl:

1.

Enligt rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring ( 4 ) och rådets första direktiv (79/267/EEG) av den 5 mars 1979 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva direkt livförsäkringsrörelse ( 5 ) skall försäkringsföretagen upprätthålla en solvensmarginal.

2.

Enligt rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring samt om ändring av direktiven 73/239/EEG och 88/357/EEG ( 6 ) och rådets direktiv 92/96/EEG av den 10 november 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser direkt livförsäkring och om ändring av direktiven 79/267/EEG och 90/619/EEG ( 7 ) skall rätten att etablera och driva försäkringsrörelse vara underkastad en enda officiell auktorisation, som ges av myndigheterna i den medlemsstat där försäkringsföretaget har sitt huvudkontor (hemlandet). En sådan auktorisation ger företaget rätt att bedriva verksamhet inom hela gemenskapen med stöd av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster. De behöriga myndigheterna i hemländerna skall ansvara för tillsynen av att försäkringsföretagens ekonomi är sund, vilket bland annat innebär kontroll av deras solvens.

3.

Den extra tillsynen över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp skall göra det möjligt för de myndigheter som ansvarar för tillsynen över ett försäkringsföretag att göra en mer välgrundad bedömning av dettas finansiella situation. Denna extra tillsyn bör beakta vissa företag som för närvarande inte är föremål för tillsyn enligt gemenskapsdirektiven. Detta direktiv innebär emellertid inte i något hänseende att medlemsstaterna är skyldiga att utöva tillsyn över vart och ett av dessa företag för sig.

4.

På en gemensam försäkringsmarknad konkurrerar försäkringsföretagen direkt med varandra och reglerna om kapitalkrav bör således vara likvärdiga. Det bör därför inte helt överlåtas på medlemsstaterna att avgöra vilka kriterier som skall tillämpas när den extra tillsynen utformas. Gemenskapens intressen tjänas bäst av att gemensamma grundläggande regler antas eftersom snedvridning av konkurrensen därigenom undviks. Det är viktigt att undanröja vissa existerande skillnader mellan de nationella lagstiftningarna i fråga om tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp.

5.

Genom det valda tillvägagångssättet åstadkommes den viktiga, nödvändiga och tillräckliga harmonisering som krävs för att uppnå ett ömsesidigt erkännande av tillsynsmetoderna på detta område. Detta direktiv syftar bland annat till att skydda försäkringstagarnas intressen.

6.

Vissa bestämmelser i detta direktiv innehåller miniminormer. Hemlandet kan meddela bestämmelser som innebär att högre krav ställs på de försäkringsföretag som auktoriseras av landets egna behöriga myndigheter.

7.

I direktivet föreskrivs extra tillsyn över alla försäkringsföretag med ägarintresse i åtminstone ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag eller ett försäkringsföretag i tredje land samt extra tillsyn på olika sätt över alla försäkringsföretag, vars moderföretag är ett försäkringsholdingbolag, ett återförsäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredje land eller ett försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet. Huvudprincipen för försäkringstillsynen är alltjämt att de behöriga myndigheterna utövar tillsyn över enskilda försäkringsföretag.

8.

Det är nödvändigt att göra en beräkning av jämkad solvens för försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp. De behöriga myndigheterna inom gemenskapen tillämpar olika metoder för att beakta effekterna på ett försäkringsföretags finansiella ställning av att ingå i en försäkringsgrupp. Detta direktiv tillhandahåller tre metoder för denna beräkning. Principen att dessa metoder är likvärdiga från tillsynssynpunkt är godtagen.

9.

Ett försäkringsföretags solvens kan, i det fall det rör sig om ett försäkringsföretag som är dotterföretag till ett försäkringsholdingbolag, ett återförsäkringsföretag eller ett försäkringsföretag i tredje land, påverkas av de finansiella resurserna i den grupp som försäkringsföretaget ingår i och av fördelningen av de finansiella resurserna inom gruppen. De behöriga myndigheterna bör ges möjlighet att utöva extra tillsyn och att vidta lämpliga åtgärder mot det berörda försäkringsföretaget när dess solvens äventyras eller riskerar att äventyras.

10.

De behöriga myndigheterna bör ha tillgång till all information som är relevant för att utöva extra tillsyn. Samarbete bör inledas mellan de myndigheter som ansvarar för tillsyn över försäkringsföretag och de myndigheter som ansvarar för tillsyn över annan finansiell verksamhet.

11.

Transaktioner inom gruppen kan påverka ett försäkringsföretags finansiella ställning. De behöriga myndigheterna bör kunna utöva allmän tillsyn över vissa av dessa transaktioner inom gruppen och vidta lämpliga åtgärder mot försäkringsföretaget om dess solvens äventyras eller riskerar att äventyras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.



Artikel 1

Definitioner

I detta direktiv avses med

a)  försäkringsföretag: ett företag som har fått officiell auktorisation enligt artikel 6 i direktiv 73/239/EEG eller artikel 6 i direktiv 79/267/EEG,

b)  försäkringsföretag i tredje land: ett företag som, om det hade sitt säte i gemenskapen, skulle behöva auktorisation i enlighet med artikel 6 i direktiv 73/239/EEG eller artikel 6 i direktiv 79/267/EEG,

▼M3

c)  återförsäkringsföretag: ett företag som har fått officiell auktorisation enligt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG av den 16 november 2005 om återförsäkring ( 8 ),

▼B

d)  moderföretag: ett moderföretag enligt definition i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG ( 9 ) samt alla företag som, enligt de behöriga myndigheternas bedömning, utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag,

e)  dotterföretag: ett dotterföretag enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG samt alla företag över vilka, enligt de behöriga myndigheternas bedömning, ett moderföretag utövar ett bestämmande inflytande. Ett dotterföretag till ett dotterföretag skall också anses som ett dotterföretag till det moderföretag som är överordnat dessa företag,

f)  ägarintresse: ägarintresse enligt artikel 17 första meningen i direktiv 78/660/EEG ( 10 ) eller direkt eller indirekt innehav av minst 20% av rösterna eller kapitalet i ett företag,

▼M1

g)  företag med ägarintresse: ett företag som är antingen moderföretag eller ett annat företag som har ett ägarintresse eller ett företag som är knutet till ett annat företag genom ett sådant förhållande som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG,

h)  anknutet företag: ett företag som är antingen ett dotterföretag eller ett annat företag som är föremål för ägarintresse eller ett företag som är knutet till ett annat företag genom ett sådant förhållande som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG,

▼M3

i)  försäkringsholdingbolag: ett moderföretag vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva och ha ägarintresse i dotterföretag, vilka enbart eller huvudsakligen är försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller återförsäkringsföretag i tredjeland, där minst ett av dotterföretagen är ett försäkringsföretag eller ett återförsäkringsföretag, som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat ( 11 ),

j)  försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett annat moderföretag än ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredjeland, ett återförsäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag i den mening som avses i direktiv 2002/87/EG, vilket har minst ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag bland sina dotterföretag,

k)  behöriga myndigheter: de nationella myndigheter som enligt lag eller annan författning har behörighet att utöva tillsyn över försäkringsföretag,

▼M3

l)  återförsäkringsföretag i tredjeland: ett företag för vilket auktorisation skulle krävas i enlighet med artikel 3 i direktiv 2005/68/EG, om dess huvudkontor var beläget inom gemenskapen.

▼M3

Artikel 2

Tillämplighet av den extra tillsynen över försäkrings- och återförsäkringsföretag

1.  Utöver de bestämmelser i direktiv 73/239/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring ( 12 ) och direktiv 2005/68/EG som innehåller bestämmelser om tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag skall medlemsstaterna meddela föreskrifter om extra tillsyn över försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse i minst ett försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland, på det sätt som anges i artiklarna 5, 6, 8 och 9 i det här direktivet.

2.  Varje försäkrings- eller återförsäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkringsholdingbolag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland skall vara underkastat extra tillsyn på det sätt som anges i artiklarna 5.2, 6, 8 och 10.

3.  Varje försäkrings- eller återförsäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet skall vara underkastat extra tillsyn på det sätt som anges i artiklarna 5.2, 6 och 8.

Artikel 3

Omfattning av den extra tillsynen

1.  Utövande av extra tillsyn i enlighet med artikel 2 skall inte i något hänseende innebära att de behöriga myndigheterna är skyldiga att utöva en tillsynsfunktion gentemot enskilda försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland, enskilda försäkringsholdingbolag eller enskilda försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet.

2.  Den extra tillsynen skall omfatta följande slag av företag som avses i artiklarna 5, 6, 8, 9 och 10:

 Företag som är anknutna till ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

 Företag med ägarintresse i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

 Företag som är anknutna till företag med ägarintresse i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

3.  Medlemsstaterna får besluta att företag som har sitt säte i tredjeland där det finns rättsliga hinder för överföring av nödvändig information inte skall omfattas av den extra tillsyn som avses i artikel 2, utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 2.5 i bilaga I och punkt 4 i bilaga II.

Dessutom kan de behöriga myndigheter som ansvarar för den extra tillsynen från fall till fall besluta att ett företag inte skall omfattas av den extra tillsyn som avses i artikel 2, om

 det företag som skulle omfattas endast är av ringa intresse med hänsyn till syftet med den extra tillsynen över försäkrings- eller återförsäkringsföretag, eller om

 det skulle vara olämpligt eller missvisande att låta företagets finansiella situation omfattas med hänsyn till syftet med den extra tillsynen över försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

Artikel 4

Behöriga myndigheter som ansvarar för den extra tillsynen

1.  Den extra tillsynen skall utövas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där försäkringsföretaget har fått officiell auktorisation enligt artikel 6 i direktiv 73/239/EEG, artikel 4 i direktiv 2002/83/EG eller artikel 3 i direktiv 2005/68/EG.

2.  Om försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är auktoriserade i två eller flera medlemsstater har samma försäkringsholdingbolag, försäkringsföretag i tredjeland, återförsäkringsföretag i tredjeland eller försäkringsholdingbolag med blandad verksamhet som moderföretag, får de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna komma överens om vilken av dem som skall ansvara för utövandet av den extra tillsynen.

3.  Om en medlemsstat har mer än en behörig myndighet för tillsyn över försäkringsföretag och återförsäkringsföretag skall den medlemsstaten vidta nödvändiga åtgärder för att organisera samordningen mellan dessa myndigheter.

▼B

Artikel 5

Informationens tillgänglighet och kvalitet

▼M3

1.  Medlemsstaterna skall föreskriva att de behöriga myndigheterna skall kräva att alla försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är underkastade extra tillsyn skall ha adekvata interna kontrollförfaranden för att ta fram de uppgifter och den information som är relevanta för den extra tillsynen.

▼B

2.  Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att det inte inom deras jurisdiktion skall finnas några rättsliga hinder mot att de företag som är underkastade den extra tillsynen och deras anknutna företag och företag med ägarintresse inbördes utbyter sådan information som är relevant för den extra tillsynen.

▼M3

Artikel 6

Tillgång till uppgifter

1.  Medlemsstaterna skall se till att deras behöriga myndigheter som ansvarar för den extra tillsynen har tillgång till all information som är relevant för utövande av tillsyn över de försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är underkastade extra tillsyn. De behöriga myndigheterna får vända sig direkt till de berörda företag som avses i artikel 3.2 för att erhålla erforderlig information, endast om sådan information har begärts från försäkrings- eller återförsäkringsföretaget och detta inte har lämnat denna information.

2.  Medlemsstaterna skall se till att deras behöriga myndigheter, själva eller genom personer som de ger ett sådant uppdrag, inom sitt territorium får genomföra kontroll på platsen av den information som avses i punkt 1 hos

 det försäkringsföretag som är underkastat extra tillsyn,

 det återförsäkringsföretag som är underkastat extra tillsyn,

 dotterföretag till detta försäkringsföretag,

 dotterföretag till detta återförsäkringsföretag,

 moderföretag till detta försäkringsföretag,

 moderföretag till detta återförsäkringsföretag,

 dotterföretag till ett moderföretag till detta försäkringsföretag,

 dotterföretag till ett moderföretag till detta återförsäkringsföretag.

3.  Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat vid tillämpning av denna artikel i särskilt angivna fall vill kontrollera viktig information som rör ett företag som är beläget i en annan medlemsstat och som är ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag, ett dotterföretag, ett moderföretag eller ett dotterföretag till ett moderföretag till det försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är underkastat extra tillsyn, skall de hos de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten begära att denna kontroll genomförs. De myndigheter som mottar en sådan begäran skall inom ramen för sin behörighet efterkomma den genom att själva genomföra kontrollen, låta de myndigheter som framställt begäran genomföra den eller tillåta en revisor eller annan expert att genomföra kontrollen.

Den behöriga myndighet som har framställt begäran får om den så önskar delta i kontrollen, om den inte själv utför den.

Artikel 7

Samarbete mellan behöriga myndigheter

1.  Om försäkrings eller återförsäkringsföretag är direkt eller indirekt anknutna eller har samma företag med ägarintresse och är etablerade i olika medlemsstater, skall de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat på begäran till varandra överlämna all relevant information som gör det möjligt att utöva eller som underlättar utövandet av tillsyn inom ramen för detta direktiv och på eget initiativ överlämna all information som enligt deras bedömning är viktig för de övriga behöriga myndigheterna.

2.  Om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag och antingen ett kreditinstitut enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut ( 13 ) eller ett värdepappersföretag enligt definitionen i rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet ( 14 ) eller båda är direkt eller indirekt anknutna eller har samma företag med ägarintresse, skall de behöriga myndigheterna och de myndigheter som har anförtrotts det offentliga uppdraget att utöva tillsyn över dessa andra företag samarbeta nära. Utan att det påverkar deras respektive behörighet skall dessa myndigheter till varandra överlämna all information som kan underlätta utförandet av deras uppdrag, särskilt inom ramen för detta direktiv.

3.  Information som mottas till följd av detta direktiv, särskilt genom utbyte av information mellan behöriga myndigheter som avses i detta direktiv, skall omfattas av tystnadsplikt enligt artikel 16 i rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring) ( 15 ) och artikel 16 i direktiv 2002/83/EG och artiklarna 24–30 i direktiv 2005/68/EG.

Artikel 8

Transaktioner inom grupper

1.  Medlemsstaterna skall se till att de behöriga myndigheterna utövar allmän tillsyn över transaktioner mellan

a) ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag och

i) ett företag som är anknutet till försäkrings- eller återförsäkringsföretaget,

ii) ett företag med ägarintresse i försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, eller

iii) ett företag som är anknutet till ett företag med ägarintresse i försäkrings- eller återförsäkringsföretaget,

b) ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag och en fysisk person som har ägarintresse i

i) försäkringsföretaget, återförsäkringsföretaget eller något av dessas anknutna företag,

ii) ett företag med ägarintresse i försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, eller

iii) ett företag som är anknutet till ett företag med ägarintresse i försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

Dessa transaktioner skall särskilt avse

 lån,

 garantier och transaktioner utanför balansräkningen,

 poster som får ingå i solvensmarginalen,

 investeringar,

 återförsäkrings- och retrocessionsverksamhet,

 avtal om delade kostnader.

2.  Medlemsstaterna skall kräva att försäkringsföretagen tillämpar adekvata metoder för riskhantering och rutiner för intern kontroll, inbegripet sunda rapporterings- och redovisningsförfaranden, för att på ett lämpligt sätt identifiera, mäta, övervaka och kontrollera transaktioner enligt bestämmelserna i punkt 1. Medlemsstaterna skall också kräva att försäkringsföretagen minst en gång om året rapporterar betydande transaktioner till de behöriga myndigheterna. Dessa förfaranden och rutiner skall övervakas av de behöriga myndigheterna.

Om det på grundval av denna information visar sig att ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags solvens äventyras eller riskerar att äventyras, skall den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder mot försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

▼B

Artikel 9

Jämkade solvenskrav

1.  I det fall som avses i artikel 2.1 skall medlemsstaterna kräva att en beräkning av jämkad solvens utförs i enlighet med bilaga I.

2.  Alla anknutna företag, företag med ägarintresse och företag som är anknutna till ett företag med ägarintresse skall omfattas av den beräkning som avses i punkt 1.

▼M3

3.  Om den beräkning som avses i punkt 1 visar att den jämkade solvensen är negativ, skall de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder mot de berörda försäkrings- eller återförsäkringsföretagen.

▼B

Artikel 10

▼M3

Försäkringsholdingbolag samt försäkrings- och återförsäkringsföretag i tredjeland

▼B

1.  I det fall som avses i artikel 2.2 skall medlemsstaterna kräva att metoden för extra tillsyn enligt bilaga II tillämpas.

▼M3

2.  I det fall som avses i artikel 2.2 skall beräkningen omfatta alla företag som är anknutna till försäkringsholdingbolaget eller till ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland enligt den metod som föreskrivs i bilaga II.

3.  Om de behöriga myndigheterna på grundval av denna beräkning kommer fram till att solvensställningen inom ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är dotterföretag till ett försäkringsholdingbolag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland äventyras eller riskerar att äventyras, skall de behöriga myndigheterna vidta lämpliga åtgärder mot det berörda försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

▼M1

Artikel 10a

Samarbete med behöriga myndigheter i tredje land

1.  Kommissionen kan antingen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ ställa förslag till rådet i fråga om förhandlingar om avtal med ett eller flera tredje länder om metoderna för att utöva extra tillsyn över

a) försäkringsföretag bland vars delägare det finns företag i den mening som avses i artikel 2 med huvudkontor i tredje land, och

▼M3

b) återförsäkringsföretag bland vars delägare det finns företag i den mening som avses i artikel 2 med huvudkontor i tredjeland, och

c) försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland bland vars delägare det finns företag i den mening som avses i artikel 2 med huvudkontor inom gemenskapen.

2.  De avtal som avses i punkt 1 skall särskilt syfta till att säkerställa såväl

a) att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna kan få fram den information som krävs för att utöva extra tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag med huvudkontor inom gemenskapen och med dotterföretag eller ägarintressen i företag utanför gemenskapen, som

b) att de behöriga myndigheterna i tredjeland kan få fram den information som krävs för att utöva extra tillsyn över försäkrings- och återförsäkringsföretag med huvudkontor inom deras territorier och med dotterföretag eller ägarintressen i företag i en eller flera medlemsstater.

▼M2

3.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 300.1 och 300.2 i fördraget skall kommissionen med biträde av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionskommittén granska resultaten av de förhandlingar som avses i punkt 1 och den därigenom uppkomna situationen.

▼M1

Artikel 10b

Ledningsorgan för holdingföretag med blandad verksamhet

Medlemsstaterna skall kräva att de personer som faktiskt leder affärsverksamheten i ett holdingföretag med blandad verksamhet har ett tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet för att kunna fullgöra dessa åligganden.

▼B

Artikel 11

Genomförande

1.  Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 5 juni 2000 De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2.  Medlemsstaterna skall se till att de bestämmelser som avses i punkt 1 för första gången tillämpas på tillsynen över räkenskaperna för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2001 eller under det kalenderåret.

3.  När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

4.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

▼M2

5.  Senast den 1 januari 2006 skall kommissionen utfärda en rapport om tillämpningen av detta direktiv och i förekommande fall om behovet av ytterligare harmonisering.

▼B

Artikel 12

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft på dagen för dess offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 13

Mottagare

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

▼M3




BILAGA I

BERÄKNING AV FÖRSÄKRINGS- OCH ÅTERFÖRSÄKRINGSFÖRETAGS JÄMKADE SOLVENS

1.   VAL AV BERÄKNINGSMETOD OCH ALLMÄNNA PRINCIPER

A. Medlemsstaterna skall föreskriva att beräkningen av den jämkade solvensen för de försäkrings- och återförsäkringsföretag som avses i artikel 2.1 skall utföras enligt någon av de i punkt 3 beskrivna metoderna. En medlemsstat får dock föreskriva att de behöriga myndigheterna kan tillåta eller föreskriva tillämpning av en annan i punkt 3 angiven metod än den som medlemsstaten har valt.

B.  Proportionalitet

Vid beräkning av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags jämkade solvens skall hänsyn tas till den proportionella andel som ett företag med ägarintresse innehar i de anknutna företagen.

Med proportionell andel avses antingen, vid användning av metod 1 eller metod 2, vilka beskrivs i avsnitt 3, den del av tecknade kapitalet som det aktuella företaget med ägarintresse direkt eller indirekt innehar eller, vid användning av metod 3, vilken beskrivs i avsnitt 3, de procentandelar som används för att upprätta den sammanställda redovisningen.

Oavsett vilken metod som tillämpas skall dock, när det anknutna företaget är ett dotterföretag och har ett solvensunderskott, dotterföretagets totala solvensunderskott beaktas.

Om, enligt de behöriga myndigheternas uppfattning, ansvaret hos ett moderföretag som innehar en andel av kapitalet strikt och otvetydigt är begränsat till denna kapitalandel kan dock dessa behöriga myndigheter tillåta att dotterföretagets solvensunderskott beaktas på proportionell basis.

Om det inte finns några kapitalband mellan vissa av företagen i en försäkringsgrupp eller en återförsäkringsgrupp, skall den behöriga myndigheten fastställa vilken proportionell andel som det skall tas hänsyn till.

C.  Eliminering av dubbelt utnyttjande av poster i solvensmarginalen

C.1  Allmän behandling av poster i solvensmarginalen

Oavsett vilken metod som används för att beräkna ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags jämkade solvens måste dubbelt utnyttjande av poster som får ingå i solvensmarginalen bland de olika försäkrings- och återförsäkringsföretag som beaktas vid beräkningen elimineras.

I detta syfte skall, vid beräkning av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags jämkade solvens och när de metoder som beskrivs i avsnitt 3 inte redan innehåller bestämmelser om detta, följande belopp elimineras:

 Värdet av alla tillgångar i detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag, vilka representerar finansieringen av poster som får ingå i solvensmarginalen för ett av dess anknutna företag.

 Värdet av alla tillgångar i ett till detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag, vilka representerar finansieringen av poster som får ingå i solvensmarginalen för detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

 Värdet av alla tillgångar i ett till detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag, vilka representerar finansieringen av poster som får ingå i solvensmarginalen för något annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är anknutet till detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

C.2  Behandling av vissa poster

Utan att det påverkar bestämmelserna i avsnitt C.1 får

 vinstreserver och framtida vinster som uppkommer i ett livförsäkringsföretag eller livåterförsäkringsföretag som är anknutet till det försäkrings- eller återförsäkringsföretag för vilket den jämkade solvensen beräknas, och

 tecknade men inte inbetalda delar av kapitalet i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är anknutet till det försäkrings- eller återförsäkringsföretag för vilket den jämkade solvensen beräknas,

omfattas av beräkningen endast i den mån de får ingå för att täcka kravet på solvensmarginal i detta anknutna företag. Däremot skall alla tecknade men inte inbetalda delar av kapitalet som representerar en möjlig skyldighet för ett företag med ägarintresse uteslutas vid beräkningen.

Allt tecknat men inte inbetalt kapital i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse som representerar en möjlig skyldighet för ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag skall också uteslutas vid beräkningen.

Allt tecknat men inte inbetalt kapital i ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag som representerar en möjlig skyldighet för ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag, som är anknutet till samma försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse, skall uteslutas från beräkningarna.

C.3  Överförbarhet

Om de behöriga myndigheterna anser att vissa poster, andra än de som avses i C.2, som får ingå i ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretags solvensmarginal inte faktiskt kan göras tillgängliga för att uppfylla kravet på solvensmarginalen i det försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse för vilket den jämkade solvensen beräknas, får dessa poster endast omfattas av beräkningen i den mån de får ingå för att uppfylla kravet på solvensmarginal i det anknutna företaget.

C.4 Summan av de poster som avses i C.2 och C.3 får inte överstiga kravet på solvensmarginal för det anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

D.  Eliminering av kapital skapat inom gruppen

Vid beräkning av den jämkade solvensen skall ingen hänsyn tas till poster som får ingå i solvensmarginalen och som härrör från ömsesidig finansiering mellan försäkrings- eller återförsäkringsföretaget och

 ett anknutet företag,

 ett företag med ägarintresse, eller

 ett annat företag som är anknutet till ett av dess företag med ägarintresse.

Hänsyn skall inte heller tas till poster som får ingå i solvensmarginalen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är anknutet till det försäkrings- eller återförsäkringsföretag för vilket den jämkade solvensen beräknas, om de ifrågavarande posterna härrör från ömsesidig finansiering med ett annat företag som är anknutet till det försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

Ömsesidig finansiering föreligger särskilt när ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller något av dess anknutna företag har ägarintresse i, eller ger lån till ett annat företag som direkt eller indirekt innehar en post som får ingå i solvensmarginalen för det första företaget.

E. De behöriga myndigheterna skall se till att den jämkade solvensen beräknas lika ofta som föreskrivs i direktiven 73/239/EEG, 91/674/EEG, 2002/83/EG och 2005/68/EG med avseende på försäkrings- eller återförsäkringsföretags solvensmarginal. Tillgångarna och skulderna skall värderas enligt relevanta bestämmelser i direktiven 73/239/EEG, 91/674/EEG, 2002/83/EG och 2005/68/EG.

2.   BERÄKNINGSMETODERNAS TILLÄMPNING

2.1  Anknutna försäkrings- och återförsäkringsföretag.

Beräkningen av den jämkade solvensen skall utföras enligt de allmänna principer och metoder som fastställs i denna bilaga.

När försäkrings- eller återförsäkringsföretaget har fler än ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag skall beräkningen av den jämkade solvensen enligt alla metoderna omfatta samtliga anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

När det gäller successivt ägarintresse (exempelvis då ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag är ett företag med ägarintresse i ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag som också är ett företag med ägarintresse i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag) skall den jämkade solvensen beräknas för vart och ett av de försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse som har minst ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

Medlemsstaterna får avstå från att beräkna ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags jämkade solvens

 om fråga är om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är anknutet till ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är auktoriserat i samma medlemsstat och detta anknutna företag beaktas vid beräkning av den jämkade solvensen för det försäkrings- eller återförsäkringsföretag som har ägarintresse i det, eller

 om fråga är om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är anknutet till ett försäkringsholdingbolag som har sitt säte i samma medlemsstat som försäkrings- eller återförsäkringsföretaget, och både försäkringsholdingbolaget och det anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretaget beaktas vid beräkningen.

Medlemsstaterna får också avstå från att beräkna ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags jämkade solvens om fråga är om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är anknutet antingen till ett annat försäkringsföretag eller till ett återförsäkringsföretag eller till ett försäkringsholdingbolag som har sitt säte i en annan medlemsstat, om de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna har enats om att låta den behöriga myndigheten i denna andra medlemsstat utöva extra tillsyn.

Undantag får i dessa fall endast medges om de behöriga myndigheterna har försäkrat sig om att de poster som får ingå i solvensmarginalen för de försäkrings- eller återförsäkringsföretag som beaktas vid beräkningen är adekvat fördelade mellan dessa företag.

Om ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag har sitt säte i en annan medlemsstat än det försäkrings- eller återförsäkringsföretag för vilket en beräkning av den jämkade solvensen utförs, får medlemsstaterna föreskriva att det vid beräkningen skall tas hänsyn till det anknutna företagets solvenssituation så som denna bedöms av de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten.

2.2  Mellanliggande försäkringsholdingbolag

Vid beräkning av den jämkade solvensen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som har ägarintresse i ett anknutet försäkringsföretag, ett anknutet återförsäkringsföretag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i ett tredjeland genom ett försäkringsholdingbolag skall det mellanliggande försäkringsholdingbolagets ställning beaktas. Detta försäkringsholdingbolag skall, dock endast såvitt avser denna beräkning, vilken skall utföras enligt de allmänna principer och metoder som beskrivs i denna bilaga, behandlas som om det var ett försäkringsföretag som var underkastat dels ett solvenskrav med värdet noll, dels samma villkor som de som fastställs i artikel 16 i direktiv 73/239/EEG, artikel 27 i direktiv 2002/83/EG eller artikel 36 i direktiv 2005/68/EG såvitt avser vilka poster som får ingå i solvensmarginalen.

2.3  Anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland

Vid beräkning av den jämkade solvensen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland skall det senare, dock endast såvitt avser denna beräkning, jämställas med ett anknutet försäkrings- eller återförsäkringsföretag genom tillämpning av de allmänna principer och metoder som beskrivs i den här bilagan.

Om det tredjeland i vilket detta anknutna företag har sitt säte skulle kräva auktorisation och ställa ett solvenskrav på företaget som åtminstone är jämförbart med det som anges i direktiv 73/239/EEG, 2002/83/EG eller 2005/68/EG får medlemsstaterna med beaktande av de poster som får ingå för att uppfylla detta krav föreskriva att beräkningen i fråga om detta företag skall beakta det tredjelandets solvenskrav och de poster som får ingå för att uppfylla detta krav.

2.4  Anknutna kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut

Vid beräkningen av jämkad solvens hos ett försäkringsföretag som är ett företag med ägarintresse i ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag eller ett finansiellt institut skall reglerna om avdrag av ett sådant ägarintresse enligt artikel 16 i direktiv 73/239/EEG, artikel 27 i direktiv 2002/83/EEG och artikel 36 i direktiv 2005/68/EG samt bestämmelserna om medlemsstaternas möjlighet att under vissa villkor tillåta alternativa metoder och att tillåta att ett sådant ägarintresse inte skall dras av, gälla i tillämpliga delar.

2.5  När nödvändig information inte finns tillgänglig

Om de behöriga myndigheterna, oavsett orsak, inte har tillgång till information som är nödvändig för att beräkna den jämkade solvensen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag och som rör ett anknutet företag som har sitt säte i en medlemsstat eller i tredjeland, skall detta företags bokförda värde i ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse dras från de poster som får ingå i den jämkade solvensmarginalen. I sådant fall får inte någon orealiserad vinst som har samband med detta ägarintresse tas med bland de poster som får ingå i den jämkade solvensmarginalen.

3.   BERÄKNINGSMETODER

Metod 1: Avräknings- och totalmetoden

Den jämkade solvensen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse utgörs av skillnaden mellan

i) summan av

a) de poster som får ingå i solvensmarginalen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse, och

b) den proportionella andelen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse av de poster som får ingå i solvensmarginalen för det anknutna försäkringsföretaget,

och

ii) summan av

a) det bokförda värdet av det försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är anknutet till ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse,

b) solvenskravet för försäkrings- eller återförsäkringsföretaget med ägarintresse, och

c) den proportionella andelen av solvenskravet för det anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

Om ägarintresset i det anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretaget helt eller delvis består av indirekt innehav skall värdet av detta indirekta innehav ingå i punkt ii a ovan med beaktande av de relevanta successiva intressena och punkterna i b och ii c ovan skall omfatta de motsvarande proportionella andelarna av de poster som får ingå i solvensmarginalen för det anknutna försäkringsföretaget respektive av solvenskravet för det anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

Metod 2: Kravavräkningsmetoden

Den jämkade solvensen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse utgörs av skillnaden mellan

i) summan av de poster som får ingå i solvensmarginalen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse,

och

ii) summan av

a) solvenskravet för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse, och

b) den proportionella andelen av solvenskravet för det anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

För att värdera de poster som får ingå i solvensmarginalen skall andelarna i den mening som avses i detta direktiv värderas med hjälp av kapitalandelsmetoden i enlighet med det alternativ som anges i artikel 59.2 b i direktiv 78/660/EEG.

Metod 3: Metod baserad på sammanställd redovisning

Beräkningen av den jämkade solvensen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse skall genomföras med utgångspunkt i den sammanställda redovisningen. Den jämkade solvensen för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse utgörs av skillnaden mellan de poster som får ingå i solvensmarginalen, beräknade med utgångspunkt i sammanställda uppgifter, och

a) antingen summan av solvenskravet för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag med ägarintresse och de anknutna försäkrings- eller återförsäkringsföretagens proportionella andel av solvenskraven, som motsvarar de procentsatser som används för att upprätta den sammanställda redovisningen,

b) eller solvenskravet beräknat med utgångspunkt i sammanställda uppgifter.

Bestämmelserna i direktiven 73/239/EEG, 91/674/EEG, 2002/83/EG och 2005/68/EG skall tillämpas vid beräkning av de poster som får ingå i solvensmarginalen och vid beräkning av solvenskravet med utgångspunkt i sammanställda uppgifter.




BILAGA II

EXTRA TILLSYN ÖVER FÖRSÄKRINGS- OCH ÅTERFÖRSÄKRINGSFÖRETAG SOM ÄR DOTTERFÖRETAG TILL ETT FÖRSÄKRINGSHOLDINGBOLAG ELLER ETT FÖRSÄKRINGS- ELLER ÅTERFÖRSÄKRINGSFÖRETAG I TREDJELAND

1. I fall då det är fråga om flera sådana försäkrings- eller återförsäkringsföretag som avses i artikel 2.2 och som är dotterföretag till ett försäkringsholdingbolag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland och som är etablerade i olika medlemsstater, skall de behöriga myndigheterna se till att den metod som beskrivs i denna bilaga tillämpas på ett konsekvent sätt.

De behöriga myndigheterna skall utöva extra tillsyn lika ofta som föreskrivs i direktiven 73/239/EEG, 91/674/EEG, 2002/83/EG och 2005/68/EG med avseende på beräkningen av försäkrings- och återförsäkringsföretagens solvensmarginal.

2. Medlemsstaterna får avstå från den beräkning som avses i denna bilaga i fråga om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag,

 om detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag är ett företag som är anknutet till ett annat försäkrings- eller återförsäkringsföretag och beaktas vid den i denna bilaga föreskrivna beräkning som utförs för detta andra företag,

 om detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag och ett eller flera andra försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är auktoriserade i samma medlemsstat har samma försäkringsholdingbolag eller försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland som moderbolag, och försäkrings- eller återförsäkringsföretaget beaktas vid den i denna bilaga föreskrivna beräkning som utförs för ett av dessa andra företag,

 om detta försäkrings- eller återförsäkringsföretag och ett eller flera andra försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är auktoriserade i andra medlemsstater har samma försäkringsholdingbolag eller försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland som moderföretag, och om det i enlighet med artikel 4.2 har ingåtts en överenskommelse som ger en tillsynsmyndighet i en annan medlemsstat i uppgift att utöva den extra tillsyn som avses i denna bilaga.

 När det gäller successivt ägarintresse (exempelvis ett försäkringsholdingbolag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland, som i sin tur innehas av ett annat försäkringsholdingbolag eller försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland) får medlemsstaterna begränsa tillämpningen av de beräkningar som avses i denna bilaga till det försäkringsholdingbolag eller försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland som är det yttersta moderföretaget till försäkrings- eller återförsäkringsföretaget.

3. De behöriga myndigheterna skall säkerställa att beräkningar som motsvarar dem som beskrivs i bilaga I utförs i fråga om försäkringsholdingbolag samt försäkrings- och återförsäkringsföretag i tredjeland.

Denna motsvarighet skall bestå i tillämpning av de allmänna principer och de metoder som beskrivs i bilaga I i fråga om försäkringsholdingbolag samt försäkrings- och återförsäkringsföretag i tredjeland.

Moderföretaget skall, dock endast såvitt avser denna beräkning, behandlas som om fråga var om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, som är underkastat

 ett solvenskrav med värdet noll när fråga är om ett försäkringsholdingbolag, eller

 ett solvenskrav bestämt enligt principerna i punkt 2.3 i bilaga I när fråga är om ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag i tredjeland,

och skall underkastas samma villkor som de som anges i artikel 16 i direktiv 73/239/EEG, artikel 27 i direktiv 2002/83/EG och i artikel 36 i direktiv 2005/68/EG i fråga om vilka poster som får ingå i solvensmarginalen.

4.  När nödvändig information inte finns tillgänglig

Om de behöriga myndigheterna, oavsett orsak, inte har tillgång till den information som är nödvändig för att göra den beräkning som avses i denna bilaga och som rör ett anknutet företag som har sitt säte i en medlemsstat eller i tredjeland, skall detta företags bokförda värde i företaget med ägarintresse dras från de poster som får ingå i den beräkning som avses i denna bilaga. I sådant fall får inte någon orealiserad vinst som har samband med detta ägarintresse tas med bland de poster som får ingå i beräkningen.



( 1 ) EGT C 341, 19.12.1995, s. 16, och

EGT C 108, 7.4.1998, s. 48.

( 2 ) EGT C 174, 17.6.1996, s. 16.

( 3 ) Europaparlamentets yttrande av den 23 oktober 1997 (EGT C 339, 10.11.1997, s. 136), rådets gemensamma ståndpunkt av den 30 mars 1998 (EGT C 204, 30.6.1998, s. 1), Europaparlamentets beslut av den 16 september 1998 (EGT C 313, 12.10.1998) och rådets beslut av den 13 oktober 1998.

( 4 ) EGT L 228, 16.8.1973, s. 3. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG (EGT L 168, 18.7.1995, s. 7).

( 5 ) EGT L 63, 13.3.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG.

( 6 ) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG.

( 7 ) EGT L 360, 9.12.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 95/26/EG.

( 8 ) EUT L 323, 9.12.2005, s. 1.

( 9 ) Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd årsredovisning (EGT L 193, 18.7.1983, s. 1). Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

( 10 ) Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11). Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

( 11 ) EUT L 35, 11.2.2003, s. 1. Direktivet ändrat genom direktiv 2005/1/EG (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9).

( 12 ) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/1/EG.

( 13 ) EGT L 126, 26.5.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/1/EG.

( 14 ) EGT L 141, 11.6.1993, s. 27. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2002/87/EG.

( 15 ) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/1/EG.