1997L0068 — SV — 13.12.2011 — 008.001

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Ändrad genom:

Ändrad genom:

Rättad genom:

▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 97/68/EG

av den 16 december 1997

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg

Artikel 1

Mål

Syftet med detta direktiv är att tillnärma medlemsstaternas lagar om utsläppsstandarder och typgodkännandeförfaranden för motorer som skall installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg. Det kommer att bidra till att den inre marknaden fungerar väl och samtidigt skydda människors hälsa och miljön.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

▼M2

▼B

▼M2

▼C1

▼B

Artikel 3

Ansökan om typgodkännande

1.  Ansökan om typgodkännande av en motor eller en motorfamilj skall av tillverkaren lämnas till godkännandemyndigheten i en medlemsstat. Ansökan skall åtföljas av teknisk dokumentation, vars innehåll anges i mallen för teknisk information i bilaga II till detta direktiv. En motor som överensstämmer med de särskilda egenskaperna för den motortyp som beskrivs i tillägg 1 till bilaga II skall tillhandahållas den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningen.

2.  Om godkännandemyndigheten konstaterar att en ansökan med avseende på den utvalda huvudmotorn inte i alla delar motsvarar den motorfamilj som beskrivs i tillägg 2 till bilaga II, skall ansökan om godkännande enligt punkt 1 lämnas för ett alternativ och vid behov ytterligare en huvudmotor som väljs ut av godkännandemyndigheten.

3.  Ansökningar som avser en motortyp eller en motorfamilj får inte lämnas in i mer än en medlemsstat. En särskild ansökan skall lämnas in för varje typ eller familj för vilken godkännande söks.

Artikel 4

Förfarandet för typgodkännande

1.  Den medlemsstat som tar emot ansökan skall bevilja typgodkännande för alla motortyper eller motorfamiljer som motsvarar uppgifterna i den tekniska dokumentationen och uppfyller kraven i det här direktivet.

2.  Medlemsstaten skall fylla i alla tillämpliga delar av typgodkännandeintyget — en mall för detta finns i ►M2  bilaga VII ◄ till det här direktivet — för varje motortyp eller motorfamilj som den godkänner samt sammanställa eller kontrollera innehållet i indexet till det tekniska underlaget. Typgodkännandeintyg skall numreras enligt den metod som beskrivs i ►M2  bilaga VIII ◄ . Det ifyllda intyget med bilagor skall överlämnas till den sökande. ►M5  Kommissionen ska ändra bilaga VIII. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2. ◄

3.  Om det är endast i kombination med andra delar av den mobila maskinen som en motor som lämnats in för godkännande har avsedd funktion eller uppvisar sina särskilda egenskaper, och dess överensstämmelse med ett eller flera krav därför endast kan kontrolleras när motorn fungerar tillsammans med andra delar av maskinen, verkliga eller simulerade, skall typgodkännandets räckvidd begränsas i motsvarande utsträckning. I typgodkännandeintyget för en motortyp eller en motorfamilj skall då anges vilka begränsningar som finns för dess användning samt eventuella krav vid monteringen.

4.  Godkännandemyndigheten i varje medlemsstat skall

5.  Godkännandemyndigheten i varje medlemsstat skall årligen, och dessutom när den emottar en ansökan härom, sända kommissionen en kopia av det datablad som visas i ►M2  bilaga XI ◄ med avseende på de motorer som godkänts sedan den senaste anmälan gjordes.

▼M7

6.  Förbränningsmotorer med kompressionständning som är avsedda att användas för andra ändamål än framdrivning av rälsbussar och fartyg i inlandssjöfart får släppas ut på marknaden inom ramen för ett flexibilitetssystem i enlighet med förfarandet i bilaga XIII och förfarandet i punkterna 1–5.

▼B

Artikel 5

Ändringar av godkännande

1.  En medlemsstat som har beviljat typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den underrättas om varje ändring av uppgifterna i det tekniska underlaget.

2.  Ansökningar om ändring eller utvidgning av ett typgodkännande skall uteslutande lämnas till godkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade det ursprungliga typgodkännandet.

3.  Om uppgifter i det tekniska underlaget har ändrats skall godkännandemyndigheten i den ifrågavarande medlemsstaten göra följande:

Om godkännandemyndigheten i den ifrågavarande medlemsstaten finner att en ändring i ett tekniskt underlag kräver att nya provningar eller kontroller utförs, skall den underrätta tillverkaren om detta och inte utfärda de handlingar som avses ovan förrän nya provningar eller kontroller har utförts med tillfredsställande resultat.

Artikel 6

Överensstämmelse

1.  En tillverkare skall på varje enhet som tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen anbringa de märken som anges i avsnitt 3 i bilaga I, inklusive typgodkännandets nummer.

2.  Om typgodkännandeintyget enligt artikel 4.3 innehåller begränsningar för användningen, skall tillverkaren med varje tillverkad enhet leverera detaljerade upplysningar om dessa begränsningar och eventuella särskilda krav vid monteringen. Om en serie motortyper levereras till en enda maskintillverkare, är det tillräckligt att en sådan informationshandling lämnas senast på dagen för leverans av den första motorn och att identifikationsnumren för de aktuella motorerna anges i denna.

3.  Tillverkaren skall på begäran till den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet inom 45 dagar efter varje kalenderårs utgång och, om kraven i det här direktivet ändras, utan dröjsmål efter varje tillämpningstidpunkt, och omedelbart efter varje ytterligare tidpunkt som myndigheten bestämmer, sända denna en förteckning över identifikationsnumren för alla motortyper som tillverkats i enlighet med kraven i detta direktiv sedan den senaste rapporten lämnades, eller sedan kraven i det här direktivet började gälla. Denna förteckning skall klargöra sambandet mellan identifikationsnumren och motsvarande motortyper eller motorfamiljer samt typgodkännandenas nummer, om detta inte framgår av motorkodsystemet. Dessutom skall denna förteckning innehålla särskilda upplysningar om tillverkaren upphör att tillverka en godkänd motortyp eller motorfamilj. Om det inte krävs att denna förteckning regelbundet sänds till godkännandemyndigheten skall tillverkaren behålla dessa uppgifter under minst 20 år.

4.  Tillverkaren skall senast 45 dagar efter varje kalenderårs utgång och vid varje tillämpningstidpunkt enligt artikel 9 till den ansvariga godkännendemyndigheten sända en förklaring i vilken definieras de motortyper och motorfamiljer han avser att tillverka från och med denna tidpunkt, och förklaringen skall åtföljas av de aktuella motoridentifikationskoderna.

▼M3

5.  Förbränningsmotorer med kompressionständning vilka släpps ut på marknaden inom ramen för ett ”flexibelt system” skall märkas i enlighet med bilaga XIII.

▼B

Artikel 7

Godtagande av likvärdiga godkännanden

1.  Inom ramen för multilaterala eller bilaterala avtal mellan gemenskapen och tredje land får Europaparlamentet och rådet, på förslag av kommissionen, erkänna förfaranden som inrättats genom internationella föreskrifter eller föreskrifter i tredje land som likvärdiga med de villkor eller bestämmelser för typgodkännande av motorer som införs genom det här direktivet.

▼M2

2.  Medlemsstaterna skall godta de typgodkännanden, och, när så är tillämpligt, den godkännandemärkning som hör samman med dem, som förtecknas i bilaga XII som överensstämmande med detta direktiv.

▼M3

Artikel 7a

Fartyg i inlandssjöfart

1.  För motorer avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart skall nedanstående bestämmelser tillämpas: Punkterna 2 och 3 skall börja tillämpas först efter det att Centralkommissionen för Rhensjöfarten (nedan kallad ”CCNR”) erkänt att de krav som fastställts i detta direktiv motsvarar de krav som fastställts inom ramen för Mannheim-konventionen för sjöfarten på Rhen och kommissionen underrättats om detta.

2.  Till och med den 30 juni 2007 får medlemsstaterna inte vägra utsläppande på marknaden av motorer som uppfyller kraven enligt CCNR steg I; utsläppsgränsvärdena i enlighet med dessa krav ingår i bilaga XIV till detta direktiv.

3.  Från och med den 1 juli 2007 och till dess att en ytterligare uppsättning gränsvärden börjar gälla som ett resultat av ytterligare ändringar av detta direktiv får medlemsstaterna inte vägra utsläppande på marknaden av motorer som uppfyller kraven enligt CCNR steg II; utsläppsgränsvärdena i enlighet med dessa krav ingår i bilaga XV.

▼M5

4.  Bilaga VII ska anpassas av kommissionen så att den kommer att omfatta de ytterligare och specifika upplysningar som kan behövas med tanke på typgodkännandeintygen för motorer avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.

▼C1

5.  På fartyg i inlandssjöfart skall enligt detta direktiv varje hjälpmotor med en effekt som överstiger 560 kW omfattas av samma krav som framdrivningsmotorerna.

▼B

Artikel 8

▼M3

Utsläppande på marknaden

1.  Medlemsstaterna får inte vägra utsläppande på marknaden av motorer, oavsett om dessa är installerade i maskiner eller inte, om de uppfyller kraven i det här direktivet.

▼B

2.  Medlemsstaterna skall tillåta registrering, i tillämpliga fall, eller utsläppande på marknaden av nya motorer, oavsett om dessa är installerade i maskiner eller inte, endast om de uppfyller kraven i det här direktivet.

▼M3

2a.  Medlemsstaterna får inte utfärda det fartcertifikat för gemenskapens inlandssjöfart, vilket fastställs i rådets direktiv 82/714/EEG av den 4 oktober 1982 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart ( 9 ), till något fartyg med motorer som inte uppfyller kraven i detta direktiv.

▼B

3.  När en medlemsstats godkännandemyndighet beviljar typgodkännande skall den vidta nödvändiga åtgärder i samband med godkännandet för att, vid behov i samarbete med övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter, registrera och kontrollera identifikationsnumren för de motorer som tillverkats i överensstämmelse med kraven i det här direktivet.

4.  En ytterligare kontroll av identifikationsnumren får äga rum i samband med kontroll av produktionsöverensstämmelse enligt artikel 11.

5.  Vad gäller kontrollen av identifikationsnummer skall tillverkaren eller dennes ombud inom gemenskapen utan dröjsmål på begäran lämna den ansvariga godkännandemyndigheten alla nödvändiga upplysningar om hans/deras köpare samt identifikationsnumren för de motorer som uppges vara tillverkade i enlighet med artikel 6.3. När motorer säljs till en maskintillverkare krävs inga ytterligare upplysningar.

6.  Om tillverkaren inte på godkännandemyndighetens anmodan kan kontrollera att kraven i artikel 6 jämförd med framförallt punkt 5 i den här artikeln är uppfyllda, kan det godkännande som i enlighet med det här direktivet beviljas för motsvarande motortyp eller motorfamilj återkallas. I sådana fall skall det informationsförfarande som avses i artikel 12.4 inledas.

Artikel 9

▼M2

Tidtabell för förbränningsmotorer med kompressionständning

▼B

1.   BEVILJANDE AV TYPGODKÄNNANDEN

Efter den 30 juni 1998 får ingen medlemsstat vägra att bevilja typgodkännande för en motortyp eller motorfamilj eller att utfärda det dokument som beskrivs i ►M2  bilaga VII ◄ , och får inte heller införa några andra typgodkännandekrav avseende luftförorenande utsläpp för mobila maskiner med motor som inte är avsedda att användas på väg om motorn uppfyller de krav som specificeras i det här direktivet vad gäller utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar.

2.   TYPGODKÄNNANDE, STEG I (MOTORER AV KATEGORIERNA A, B OCH C)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för motortyper och motorfamiljer och utfärda det dokument som beskrivs i ►M2  bilaga VII ◄ , samt vägra att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner med motor som inte är avsedda att användas på väg om inte motorn uppfyller kraven i det här direktivet, och om inte utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorn understiger de gränsvärden som anges i tabellen i ►M2  punkt 4.1.2.1 i bilaga I ◄ till detta direktiv

3.   TYPGODKÄNNANDE, STEG II (MOTORER AV KATEGORIERNA D, E, F, G)

▼M3

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för en motortyp eller motorfamilj eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, och skall vägra att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner med motor som inte är avsedda att användas på väg

▼B

▼M3

3a   TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER I STEG III A (MOTORKATEGORIERNA H, I, J OCH K)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer, eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, eller att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i punkt 4.1.2.4 i bilaga I.

3b   TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER MED KONSTANT VARVTAL I STEG III A (MOTORKATEGORIERNA H, I, J OCH K)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer, eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, eller att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats:

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.4 i bilaga I.

3c   TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER I STEG III B (MOTORKATEGORIERNA L, M, N och P)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer, eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII och skall vägra bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats:

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.5 i bilaga I.

3d   TYPGODKÄNNANDE AV MOTORER I STEG IV (MOTORKATEGORIERNA Q OCH R)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, och vägra att bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, där en motor, som ännu inte släppts ut på marknaden, installerats:

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i punkt 4.1.2.6 i bilaga I.

3e   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III A I FARTYG I INLANDSSJÖFART (MOTORKATEGORI V)

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.4 i bilaga I.

3f   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III A I RÄLSBUSSAR

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.4 i bilaga I.

3g   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III B I RÄLSBUSSAR

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.5 i bilaga I.

3h   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III A I LOKOMOTIV

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.4 i bilaga I. Bestämmelserna i denna punkt skall inte gälla för motortyper och motorfamiljer i de fall då det avtalats om köp av sådan motor före den 20 maj 2004, under förutsättning att motorn släpps ut på marknaden senast två år efter det datum som gäller för ifrågavarande kategori av lokomotiv.

3i   TYPGODKÄNNANDE AV FRAMDRIVNINGSMOTORER I STEG III B I LOKOMOTIV

Medlemsstaterna skall vägra att bevilja typgodkännande för följande motortyper eller motorfamiljer eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII:

om motorn inte uppfyller kraven i detta direktiv, och om utsläppen av partikelformiga och gasformiga föroreningar från motorn inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i avsnitt 4.1.2.5 i bilaga I. Bestämmelserna i denna punkt skall inte gälla för motortyper och motorfamiljer i de fall då det avtalats om köp av sådan motor före den 20 maj 2004, under förutsättning att motorn släpps ut på marknaden senast två år efter det datum som gäller för ifrågavarande kategori av lokomotiv.

▼B

4.    ►M3   ►C1  UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN; MOTORPRODUKTIONSDATUM ◄  ◄

Med undantag för maskiner och motorer som skall exporteras till tredje land skall medlemsstaterna ►M2  tillåta att motorer registreras ◄ , i tillämpliga fall, och släpps ut på marknaden, antingen de är monterade i en maskin eller inte, enligt följande endast om de har godkänts enligt någon av de kategorier som definieras i punkterna 2 och 3.

Steg I

Steg II

Medlemsstaterna får emellertid, vad gäller motorer som tillverkats före de tidpunkter som nämns i det här stycket, skjuta upp ovan angivna krav med två år för varje kategori.

Det tillstånd som beviljas för steg I-motorer skall upphöra att gälla med verkan från och med den obligatoriska tillämpningen av steg II.

▼M3

4a   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7a och artikel 9.3 g och h efter de tidpunkter som det hänvisas till i det följande och med undantag för maskiner och motorer avsedda för export till tredjeland, skall medlemsstaterna tillåta att motorer släpps ut på marknaden, antingen de redan installerats i maskiner eller inte, endast om de uppfyller kraven i detta direktiv och endast om motorn godkänts i enlighet med någon av de kategorier som definieras i punkterna 2 och 3.

Steg III A (andra än motorer med konstant varvtal)

Steg III A-motorer för fartyg i inlandssjöfart

Steg III A-motorer med konstant varvtal

Steg III A-motorer i rälsbussar

Steg III A-motorer i lokomotiv

Steg III B (andra än motorer med konstant varvtal)

Steg III B-motorer i rälsbussar

Steg III B-motorer i lokomotiv

Steg IV (andra än motorer med konstant varvtal)

När det gäller motorer som tillverkats före nämnda tidpunkter, skall ovan angivna krav skjutas upp med två år.

Det tillstånd som beviljas för ett gränsvärdessteg skall upphöra att gälla från och med den obligatoriska tillämpningen av påföljande gränsvärdessteg.

4b   MÄRKNING I FALL DÅ KRAVEN ENLIGT STEG III A, STEG III B OCH STEG IV UPPNÅTTS FÖRE UTSATT TID

För motortyper eller motorfamiljer som före de tidsfrister som anges i punkt 4 i denna artikel uppfyller de gränsvärden vilka fastställts i avsnitten 4.1.2.4, 4.1.2.5 och 4.1.2.6 i bilaga I, skall medlemsstaterna tillåta en särskild märkning av vilken det framgår att den berörda utrustningen uppfyllt normerna före utsatt tid.

▼M2

Artikel 9a

Tidtabell för förbränningsmotorer med gnisttändning

1.   INDELNING I KLASSER

I detta direktiv delas förbränningsmotorer med gnisttändning in i följande klasser:

2.   BEVILJANDE AV TYPGODKÄNNANDEN

Efter den 11 augusti 2004 får ingen medlemsstat vägra att bevilja typgodkännande för en motortyp eller motorfamilj med gnisttändning eller att utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, och får inte heller införa några andra typgodkännandekrav avseende luftförorenande utsläpp för mobila maskiner med motor som inte är avsedda att användas på väg, om motorn uppfyller de krav som specificeras i det här direktivet vad gäller utsläpp av gasformiga föroreningar.

3.   TYPGODKÄNNANDE, STEG I

Medlemsstaterna skall inte bevilja typgodkännande för en motortyp eller motorfamilj eller utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, och inte heller bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner med motor som inte är avsedda att användas på väg, där motorn i maskinen installerats efter 11 augusti 2004, om motorn inte uppfyller kraven i det här direktivet och dess utsläpp av gasformiga föroreningar inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i punkt 4.2.2.1 i bilaga I.

4.   TYPGODKÄNNANDE, STEG II

Medlemsstaterna skall inte bevilja typgodkännande för en motortyp eller motorfamilj eller utfärda det dokument som beskrivs i bilaga VII, och inte heller bevilja något annat typgodkännande för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, när motorn installeras

och motorn inte uppfyller kraven i det här direktivet och dess utsläpp av gasformiga föroreningar inte uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen i punkt 4.2.2.2 i bilaga I.

5.   UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN: MOTORNS TILLVERKNINGSDATUM

Med undantag för maskiner och motorer som skall exporteras till tredje land skall medlemsstaterna sex månader efter de datum som anges i punkterna 3 och 4 för respektive motorkategori tillåta att nya motorer släpps ut på marknaden, oavsett om de är monterade i en maskin eller inte, endast om de uppfyller kraven i detta direktiv.

6.   MÄRKNING AVSEENDE TIDIGT GENOMFÖRANDE AV STEG II

För motortyper eller motorfamiljer som före de datum som fastställs i punkt 4 uppfyller gränsvärdena i tabellen i punkt 4.2.2.2 i bilaga I, skall medlemsstaterna tillåta särskild märkning som visar att maskinerna i fråga uppfyller gränsvärdena före fastställda datum.

7.   UNDANTAG

Följande maskiner skall undantas från de genomförandedatum som gäller för krav på utsläppsgränsvärden enligt steg II under tre år efter det att dessa krav på utsläppsgränsvärden trätt i kraft. Under dessa tre år skall kraven på utsläppsgränsvärden enligt steg I fortsätta att gälla för:

▼M6

Trots vad som sägs i första stycket beviljas en förlängning av undantagsperioden till och med den 31 juli 2013 i kategorin maskiner med topphandtag för yrkesmässigt bruk, handhållna flerlägeshäcktrimrar samt trädbeskärningsmotorsågar med topphandtag på vilka motorer i klasserna SH:2 och SH:3 är monterade.

▼M2

8.   FAKULTATIV FRIST FÖR GENOMFÖRANDE

Medlemsstaterna får emellertid, vad gäller motorer som tillverkats före de datum som anges i punkterna 3, 4 och 5 skjuta upp tidpunkten med två år för varje kategori.

▼B

Artikel 10

Undantag och alternativa förfaranden

▼M3

1.  Kraven i artikel 8.1 och 8.2, artikel 9.4 och artikel 9a.5 skall inte tillämpas på

1a.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7a och artikel 9.3 g och h skall ersättningsmotorer, utom framdrivningsmotorer avsedda för rälsbussar, lokomotiv och fartyg i inlandssjöfart, uppfylla de gränsvärden som den motor som skall ersättas var tvungen att uppfylla när den ursprungligen släpptes ut på marknaden.

▼M7 —————

▼M7

1b.  Genom undantag från artikel 9.3g, 9.3i och 9.4a får medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden av följande motorer för rälsbussar och lokomotiv:

Tillstånd enligt denna punkt får beviljas enbart i fall då godkännandemyndigheten i medlemsstaten är säker på att användningen i rälsbussen eller lokomotivet i fråga av en utbytesmotor som uppfyller kraven enligt det senast tillämpbara utsläppssteget kommer att medföra betydande tekniska svårigheter.

1c.  Motorer som omfattas av punkt 1a eller 1b ska märkas med texten ”UTBYTESMOTOR” och den unika hänvisningen till det aktuella undantaget.

1d.  Kommissionen ska bedöma de negativa miljöeffekterna av punkt 1b och eventuella tekniska svårigheter beträffande efterlevnaden av bestämmelserna i den punkten. Mot bakgrund av denna bedömning ska kommissionen senast den 31 december 2016 lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet med en översyn av punkt 1b, i lämpliga fall åtföljd av ett lagstiftningsförslag som inbegriper ett slutdatum för tillämpningen av den punkten.

▼B

2.  Medlemsstaterna får, på tillverkarens begäran, undanta motorer i slutserier som fortfarande finns i lager, eller lager av motorer i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, från den/de tidsfrist(er) för utsläppande på marknaden som anges i artikel 9.4, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

Denna möjlighet skall ges endast under en period av tolv månader från och med den tidpunkt då motorerna för första gången underkastades tidsfristen/tidsfristerna för utsläppande på marknaden.

▼M2

3.  Tillämpningen av kraven i artikel 9a.4 och 9a.5 skall skjutas upp tre år när det gäller små motortillverkare.

4.  När det gäller små motorfamiljer skall i stället för kraven i artikel 9a.4 och 9a.5 motsvarande steg I-krav tillämpas på klassen upp till och med högst 25 000 enheter förutsatt att de olika berörda motorfamiljerna alla har olika cylindervolymer.

▼M3

5.  Motorer får släppas ut på marknaden inom ramen för ett ”flexibelt system” i enlighet med bestämmelserna i bilaga XIII.

6.  Punkt 2 skall inte tillämpas på framdrivningsmotorer som är avsedda att installeras i fartyg i inlandssjöfart.

▼M7

7.  Medlemsstaterna ska tillåta att motorer enligt de definitioner som ingår i punkterna A i, A ii och A v i avsnitt 1 i bilaga I släpps ut på marknaden i enlighet med det flexibilitetssystem som definierats i enlighet med föreskrifterna som anges i bilaga XIII.

▼B

Artikel 11

Produktöverensstämmelse vid serietillverkning

1.  Den medlemsstat som beviljar typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder för att i fråga om de specifikationer som fastställs i avsnitt 5 i bilaga I kontrollera, vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att lämpliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa en effektiv kontroll av produktöverensstämmelsen innan typgodkännande beviljas.

2.  Den medlemsstat som har beviljat ett typgodkännande skall vidta nödvändiga åtgärder för att i fråga om de specifikationer som anges i avsnitt 5 i bilaga I kontrollera, vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater, att de åtgärder som avses i punkt 1 även fortsättningsvis är tillräckliga, och att varje serietillverkad motor som är märkt med typgodkännandenummer enligt detta direktiv fortsätter att överensstämma med beskrivningen av den godkända motortypen eller motorfamiljen i godkännandeintyget och dess bilagor.

Artikel 12

Bristande överensstämmelse med den godkända typen eller familjen

1.  Bristande överensstämmelse med den godkända typen skall anses föreligga om det påvisas avvikelser från uppgifterna i typgodkännandeintyget eller det tekniska underlaget, och den medlemsstat som beviljade typgodkännandet inte enligt artikel 5.3 har tillåtit sådana avvikelser.

2.  Om en medlemsstat som har beviljat ett typgodkännande finner att motorer som åtföljs av intyg om överensstämmelse eller godkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen eller familjen, skall den vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de serietillverkade motorerna återigen överensstämmer med den godkända typen eller familjen. Godkännandemyndigheterna i den medlemsstaten skall underrätta motsvarande myndigheter i övriga medlemsstater om de vidtagna åtgärderna, som även vid behov kan omfatta indragning av typgodkännandet.

3.  Om en medlemsstat påvisar att motorer med typgodkännandenummer inte överensstämmer med den godkända typen eller familjen, kan den begära att den medlemsstat som beviljade typgodkännandet skall kontrollera att de serietillverkade motorerna överensstämmer med den godkända typen eller familjen. Denna kontroll skall påbörjas inom sex månader efter det att begäran gjordes.

4.  Godkännandemyndigheterna i medlemsstaterna skall inom en månad underrätta varandra om varje återkallelse av typgodkännanden och orsakerna härför.

5.  Om den medlemsstat som beviljade typgodkännandet bestrider den bristande överensstämmelse som anmälts till den, skall de berörda medlemsstaterna söka bilägga denna tvist. Kommissionen skall hållas underrättad och, om det är nödvändigt, inleda samråd i syfte att nå fram till en uppgörelse.

Artikel 13

Skydd för arbetstagarna

Bestämmelserna i det här direktivet skall inte påverka medlemsstaternas rätt att med vederbörligt beaktande av fördraget fastställa sådana krav som de anser nödvändiga för att säkerställa att arbetstagarna är skyddade när de använder den utrustning till vilken hänvisning sker i det här direktivet, under förutsättning att detta inte påverkar utsläppandet på marknaden av de aktuella motorerna.

▼M5

Artikel 14

Utom när det gäller avsnitt 1, punkterna 2.1-2.8 och avsnitt 4 i bilaga I ska de ändringar som måste göras för att anpassa detta direktiv till den tekniska utvecklingen antas av kommissionen.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.

Artikel 14a

Kommissionen ska undersöka eventuella tekniska svårigheter med att uppfylla kraven för steg II vid viss användning av motorerna, särskilt mobila maskiner i vilka motorer av klasserna SH:2 och SH:3 är monterade. Om det vid kommissionens undersökningar konstateras att vissa mobila maskiner, särskilt handhållna motorer för yrkesmässig användning i flera olika positioner, av tekniska skäl inte kan uppfylla dessa krav senast vid de fastställda tidsfristerna ska kommissionen senast den 31 december 2003 lägga fram en rapport åtföljd av lämpliga förslag till förlängning av den tidsperiod som anges i artikel 9a.7 och/eller ytterligare undantag som ska gälla högst fem år, förutom under särskilda omständigheter, för sådana maskiner. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.

▼M2

Artikel 15

Kommitté

1.  Kommissionen skall biträdas av kommittén för anpassning till teknisk utveckling av direktiv om avskaffande av tekniska handelshinder inom motorfordonssektorn (nedan kallad ”kommittén”).

▼M5

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

▼M5 —————

▼B

Artikel 16

Godkännandemyndigheter och tekniska tjänster

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om namn på och adresser till de godkännandemyndigheter och tekniska tjänster som är ansvariga enligt det här direktivet. De anmälda organen skall uppfylla de krav som anges i artikel 14 i direktiv 92/53/EEG.

Artikel 17

Överföring till nationell rätt

1.  Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 1998. De skall omedelbart underrätta kommissionen härom.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 18

Ikraftträdande

Det här direktivet träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 19

Ytterligare minskning av gränsvärden för utsläpp

Europaparlamentet och rådet skall vid slutet av år 2000 fatta beslut om ett förslag som kommissionen före 1999 års utgång skall lägga fram om en ytterligare sänkning av gränsvärdena för utsläpp, med beaktande av den teknik som då kommer att finnas allmänt tillgänglig för kontroll av luftförorenande utsläpp från motorer med kompressionständning samt situationen såvitt avser luftkvaliteten.

Artikel 20

Adressater

Det här direktivet riktar sig till medlemsstaterna.

▼M2

Förteckning över bilagor

▼B

BILAGA I

RÄCKVIDD, DEFINITIONER, SYMBOLER OCH FÖRKORTNINGAR, MOTORMÄRKNING, SPECIFIKATIONER OCH PROVNING, SPECIFIKATION FÖR BEDÖMNING AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE OCH PARAMETRAR SOM DEFINIERAR MOTORFAMILJEN, VAL AV HUVUDMOTOR

1.   RÄCKVIDD

▼M2

Det här direktivet gäller motorer som installeras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg och hjälpmotorer som monteras i fordon avsedda för passagerar- eller godstransport på väg.

▼B

Det här direktivet gäller inte motorer för drivning av

För att omfattas av detta direktiv måste motorerna dessutom vara installerade i maskiner som motsvarar följande specifika krav:

▼M3

▼M2

Direktivet är inte tillämpligt på

▼M3

▼M3 —————

▼M2

▼B

2.   DEFINITIONER, SYMBOLER OCH FÖRKORTNINGAR

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges.

▼M3

▼M2

▼M3

▼M3

▼B

3.   MOTORMÄRKNING

▼M2

▼M2

▼B

4.   SPECIFIKATIONER OCH PROVNING

▼M2

4.1   Förbränningsmotorer med kompressionständning

▼B

►M2  4.1.1 ◄    Allmänt

De komponenter som kan påverka utsläppen av gas- och partikelformiga föroreningar skall vara så utformade, konstruerade och monterade att motorn vid normal användning uppfyller kraven i detta direktiv, trots de vibrationer den kan utsättas för.

De tekniska åtgärder som vidtagits av tillverkaren måste säkerställa att ovannämnda utsläpp effektivt begränsas i enlighet med detta direktiv under fordonets hela normala livslängd och vid normal användning. Dessa krav skall anses uppfyllda om bestämmelserna i punkt ►M2  4.1.2.1 ◄ , ►M2  4.1.2.3 ◄ respektive 5.3.2.1 efterlevs.

Om en katalysator och/eller en partikelfälla används skall tillverkaren genom hållbarhetsprov som han själv får utföra i enlighet med god ingenjörssed, och genom protokoll från dessa, bevisa att dessa anordningar för efterbehandling kan förväntas fungera korrekt under motorns hela livslängd. Protokollen skall utarbetas i enlighet med kraven i avsnitt 5.2, särskilt 5.2.3. En motsvarande garanti skall lämnas till kunden. Systematiskt utbyte av anordningen efter en viss körtid är tillåtet. Ändring, reparation, demontering, rengöring eller utbyte av komponenter eller system i motorn som görs med jämna mellanrum för att förhindra felaktig funktion hos motorn i samband med anordningen för efterbehandling skall göras endast i den utsträckning det är tekniskt nödvändigt för att säkerställa att systemet för utsläppskontroll fungerar på ett riktigt sätt. I enlighethärmed skall planerat underhåll framgå av ägarhandboken och omfattas av de garantibestämmelser som anges ovan samt godkännas innan typgodkännande beviljas. Motsvarande utdrag ur handboken vad gäller underhåll eller utbyte av anordningarna för efterbehandling, och vad gäller garantivillkoren, skall ingå i mallen för teknisk information enligt bilaga II till detta direktiv.

▼M3

Alla motorer som avger avgaser blandade med vatten skall utrustas med en anslutning, placerad efter motorn och före den punkt där avgaserna kommer i kontakt med vatten (eller eventuella andra kyl- eller reningsmedium) för en tillfällig inkoppling av provtagningsutrustning för gas- eller partikelutsläpp. Det är viktigt att anslutningen placeras så att det är möjligt att få ett väl blandat representativt avgasprov. Anslutningen skall vara gängad inuti med standardrörgängor på högst en halv tum, och stängas med en plugg när den inte används (motsvarande anslutningar tillåts).

▼B

►M2  4.1.2 ◄    Specifikationer angående utsläpp av föroreningar

Utsläppen av gas- och partikelformiga ämnen från en motor som lämnats till provning skall mätas med de metoder som beskrivs i ►M2  bilaga VI ◄ .

Andra system och analysatorer kan komma att godtas om de ger resultat som är likvärdiga med dem som ges av följande referenssystem:

Bedömningen av likvärdighet mellan system skall grunda sig på en korrelationsundersökning med sju (eller fler) jämförande prov mellan det aktuella systemet och ett eller flera av de referenssystem som avses ovan.

Likvärdighetskriteriet definieras som en överensstämmelse på ± 5 % med de genomsnittliga vägda utsläppsvärdena. Provningen skall utföras med den provcykel som anges i bilaga III, 3.6.1.

Om ett nytt system skall införas i direktivet skall bedömningen av likvärdighet grunda sig på repeterbarhet och reproducerbarhet som beräknats i enlighet med ISO 5725.

▼M3

▼B

▼M2

4.2   Förbränningsmotorer med gnisttändning

4.2.1   Allmänt

De komponenter som kan påverka utsläppen av gasformiga föroreningar skall vara så utformade, konstruerade och monterade att motorn vid normal användning uppfyller kraven i detta direktiv, trots de vibrationer den kan utsättas för.

De tekniska åtgärder som vidtagits av tillverkaren måste säkerställa att ovannämnda utsläpp effektivt begränsas i enlighet med detta direktiv under fordonets hela normala livslängd och vid normal användning enligt tillägg 4 till bilaga IV.

4.2.2   Specifikationer angående utsläpp av föroreningar

Utsläppen av gasformiga ämnen från en motor som lämnats till provning skall mätas med de metoder som beskrivs i bilaga VI (med eventuella anordningar för efterbehandling).

Andra system eller analysatorer får användas om de ger resultat som motsvarar följande referenssystem:

▼B

4.3   Installation i den mobila maskinen

Motorinstallationen i en mobil maskin skall uppfylla de krav som fastställts inom ramen för typgodkännandet. Dessutom skall följande villkor som anknyter till motorns typgodkännande alltid vara uppfyllda:

5.   FÖRFARANDE VID BEDÖMNING AV PRODUKTÖVERENSSTÄMMELSE

6.   PARAMETRAR FÖR DEFINITION AV MOTORFAMILJEN

Motorfamiljen får definieras med hjälp av grundläggande konstruktionsparametrar som skall vara gemensamma för motorerna i familjen. I vissa fall kan påverkan mellan parametrarna förekomma. Dessa effekter måste också beaktas för att säkerställa att endast motorer med liknande egenskaper vad gäller avgasutsläpp ingår i en och samma motorfamilj.

För att motorer skall kunna anses tillhöra samma motorfamilj skall följande förteckning över grundläggande parametrar vara gemensam:

▼M2

▼B

7.   VAL AV HUVUDMOTOR

▼M6

8.   TYPGODKÄNNANDEKRAV FÖR STEGEN III B OCH IV

▼B

BILAGA II

MALL FÖR TEKNISK INFORMATION nr. …

angående typgodkännande med hänvisning till åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg

(direktiv 97/68/EG, senast ändrat genom direktiv 97/…/EG)

Tillägg 1

▼M6

2.   ÅTGÄRDER MOT LUFTFÖRORENINGAR

▼B

Tillägg 2

►(2) M2  

►(2) M2  

Tillägg 3

▼M6

2.   ÅTGÄRDER MOT LUFTFÖRORENINGAR

▼B

►(1) M2  

►(7) M2  

►(7) M2  

►(7) M2  

►(7) M2  

►(7) M2  

►(7) M2  

►(7) M2  

BILAGA III

▼M2

PROVNINGSFÖRFARANDE FÖR FÖRBRÄNNINGSMOTORER MED KOMPRESSIONSTÄNDNING

▼B

1.   INLEDNING

▼M6

▼B

▼M3

▼B

2.   PROVNINGSVILLKOR

2.1   Allmänna krav

Samtliga volymer och volymflöden skall beräknas vid 273 K (0 oC) och 101,3 kPa.

2.2   Provningsvillkor

▼M3

▼B

2.3   Luftinloppssystem

▼M3

Provmotorn skall vara utrustad med ett luftinloppssystem med ett luftinloppsundertryck inom ± 300 Pa av det värde som angetts av tillverkaren för ren luft vid de driftförhållanden som enligt uppgift från tillverkaren ger maximalt luftflöde. Strypningen skall ställas in vid nominellt varvtal och full belastning. Ett särskilt provningssystem får användas, under förutsättning att det motsvarar motorns verkliga driftförhållanden.

▼B

2.4   Avgassystem

▼M3

Provmotorn skall vara utrustad med ett avgassystem med ett avgasmottryck inom ± 650 Pa av det värde som angetts av tillverkaren för de driftförhållanden som ger den maximala angivna effekten.

Om motorn är utrustad med en anordning för efterbehandling av avgaser skall det avgasrör som används vid provet ha samma diameter som det avgasrör som används vid drift av fordonet, på ett avsnitt som är minst 4 rördiametrar långt räknat uppströms från inloppet till expansionsdelen där anordningen för avgasefterbehandling sitter. Avståndet från avgasgrenrörets fläns eller turboladdarens utlopp till anordningen för avgasefterbehandling skall vara samma som i maskinkonfigurationen eller ligga inom tillverkarens avståndsspecifikationer. Avgasmottrycket eller strypningen skall uppfylla samma villkor som ovan och får ställas in med en ventil. Efterbehandlarbehållaren får tas bort under övningsprov och bestämning av vridmomentkurvan och ersättas med en motsvarande behållare med inaktivt katalysämne.

▼B

2.5   Kylsystem

Ett motorkylsystem med tillräcklig kapacitet för att hålla motorn vid den normala drifttemperatur som föreskrivits av tillverkaren.

2.6   Smörjolja

Uppgifter om den smörjolja som används vid provningen skall noteras och presenteras tillsammans med provningsresultaten.

2.7   Provbränsle

Bränslet skall vara det referensbränsle som anges i ►M2  bilaga V ◄ .

Cetantalet och svavelhalten för det referensbränsle som används för provet skall noteras under 1.1.1 och 1.1.2 i tillägg 1 till ►M2  bilaga VII ◄ .

Bränslet temperatur vid inloppet till insprutningspumpen skall vara 306-316 K (33-43 oC).

▼M3

3.   PROVETS GENOMFÖRANDE (NRSC-PROV)

▼M3

3.1   Bestämning av dynamometerinställningar

Den specifika utsläppsmätningen skall bygga på okorrigerad bromsad effekt enligt ISO 14396: 2002.

Viss kringutrustning och vissa tillbehör som är monterade på motorn och som behövs enbart för maskinens drift bör demonteras före provningen. Exempel framgår av följande, ofullständiga förteckning:

Utom i de fall där sådan kringutrustning är en nödvändig del av motorn (t.ex. kylfläkten på luftkylda motorer) skall den effekt som vid provningsvarvtalen tas upp av sådan utrustning som inte demonteras beräknas för inställning av dynamometern.

Inställningen av inloppsstrypning och avgasmottryck skall anpassas till tillverkarens övre gränser i enlighet med avsnitten 2.3 och 2.4.

De maximala vridmomentvärdena vid de angivna provvarvtalen skall fastställas genom experiment för att beräkna vridmomentvärden vid vart och ett av de angivna provstegen. För motorer som inte är utformade för att köras vid olika varvtal på en vridmomentkurva vid full belastning, skall det maximala vridmomentet vid provvarvtalen anges av tillverkaren.

Motorinställningen för varje provsteg skall beräknas med följande formel:

Om kvoten

får värdet PAE kontrolleras av den tekniska myndighet som beviljar typgodkännandet.

▼B

►M3   ►C1  3.2 ◄  ◄    Förberedelse av provtagningsfiltren

Minst en timme före provet placeras varje filter(par) i en stängd, oförseglad petriskål som placeras i en vägningskammare för stabilisering. Efter stabiliseringen vägs varje filter(par) och tareringsvikten noteras. Filtret/filterparet förvaras sedan i en stängd petriskål eller filterhållare fram till provet. Om ett filter (par) som tas ur vägningskammaren inte används inom åtta timmar skall det vägas på nytt innan det används.

►M3   ►C1  3.3 ◄  ◄    Installation av mätutrustningen

Instrument och provtagningssonder installeras på föreskrivet sätt. Om ett system med fullfödesutspädning används för utspädning av avgaserna skall utloppsröret anslutas till systemet.

►M3   ►C1  3.4 ◄  ◄    Start av utspädningssystemet och motorn

Utspädningssystemet och motorn skall startas och värmas upp tills samtliga temperaturer och tryck har stabiliserats vid full belastning och nominellt varvtal (punkt 3.6.2).

▼M3

3.5   Justering av utspädningsfaktorn

Partikelprovtagningssystemet skall startas och köras på bypass för metoden med ett filter (valfritt för metoden med flera filter). Utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar kan bestämmas genom att man leder utspädningsluft genom partikelfiltren. Om filtrerad utspädningsluft används kan en mätning göras när som helst före, under eller efter provet. Om utspädningsluften inte är filtrerad skall mätningar göras på ett enda prov som tagits under provet.

Utspädningsluften skall ställas in så att filtret vid varje provsteg har en yttemperatur mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C). Den totala utspädningsfaktorn får inte vara mindre än fyra.

Observera: Vid förfarandet för stationära driftförhållanden får filtertemperaturen vara lika med eller lägre än maximalvärdet på 325 K (52 °C). Man behöver dock inte hålla sig inom temperaturintervallet 42 °C–52 °C.

Vid metoderna med ett eller flera filter skall provets massflöde genom filtret hållas på en konstant nivå i förhållande till massflödet av utspädda avgaser under alla provsteg i fullflödessystem. Denna masskvot får högst avvika ± 5 % från provstegets genomsnittliga värde, utom under de första 10 sekunderna i varje steg i system utan bypasskapacitet. Om system med delflödesutspädning och metoden med ett filter används, skall massflödet genom filtret vara konstant med en högsta avvikelse på ± 5 % från stegets genomsnittliga värde, utom under de första 10 sekunderna i varje steg i system utan bypasskapacitet.

I system med kontroll av koncentrationen av CO2 eller NOx skall CO2- eller NOx-halten mätas i början och slutet av varje prov. Bakgrundskoncentrationen av CO2 eller NOx i utspädningsluften före och efter provet får skilja sig åt med högst 100 ppm respektive 5 ppm.

Om ett system för analys av utspädda avgaser används, skall de relevanta bakgrundskoncentrationerna bestämmas genom provtagning av utspädningsluften i en provtagningssäck under hela provsekvensen.

Den kontinuerliga bakgrundskoncentrationen (ej i säck) får fastställas som genomsnittet av minst tre värden som mäts vid olika tidpunkter – i början, i slutet och vid en tidpunkt nära mitten av cykeln. På tillverkarens begäran får bakgrundsmätningarna uteslutas.

▼B

►M3   ►C1  3.6 ◄  ◄    Kontroll av analysatorerna

Utsläppsanalysatorernas nollpunkt och mätområde ställs in.

►M3   ►C1  3.7 ◄  ◄    Provcykel

▼M6

▼B

►M3   ►C1  3.8 ◄  ◄    Ny kontroll av analysatorerna

Efter utsläppsprovet används en nollställningsgas och samma spänngas för att upprepa kontrollen. Provet betraktas som godkänt om skillnaden mellan de båda mätresultaten understiger 2 %.

▼M3

4.   PROVETS GENOMFÖRANDE (NRTC-PROV)

4.1   Inledning

Den transienta cykeln för mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg (NRTC) beskrivs i tillägg 4 till bilaga III som en transient uppdelad sekvens av normaliserade varvtal och vridmoment tillämpliga på samtliga dieselmotorer som omfattas av detta direktiv. För att kunna utföra provet på en motor måste man räkna om de normaliserade värdena till den provade motorns verkliga värden på grundval av motorns vridmomentkurva. Denna omräkning kallas denormalisering, och den resulterande provcykeln kallas den provade motorns referenscykel. Dessa referensvärden för varvtal och vridmoment skall användas när motorn provas och de återkopplade varvtalen och vridmomenten registreras. Det avslutade provet skall valideras med hjälp av en regressionsanalys mellan varvtalens och vridmomentens referens- och återkopplingsvärden.

4.2   Bestämning av motorns vridmomentkurva

Innan man genererar NRTC-provcykeln i provbänken, måste motorns vridmomentkurva bestämmas.

4.2.1   Bestämning av varvtalsområdet för vridmomentkurvan

Lägsta och högsta varvtal för vridmomentkurvan definieras enligt följande:

4.2.2   Motorns vridmomentkurva

Motorn skall varmköras på högsta effekt för att stabilisera motorparametrarna i enlighet med tillverkarens rekommendationer och god branschpraxis. När motorn har stabiliserats, bestäms vridmomentkurvan enligt följande:

4.2.2.1   Transient kurva

4.2.2.2   Stegkurva

4.2.3   Uppritning av vridmomentkurvan

Alla mätpunkter som registrerats enligt anvisningarna i punkt 4.2.2 binds samman med linjär interpolering mellan punkterna. Som resultat erhålls vridmomentkurvan. Den används för att omvandla de normaliserade vridmomentvärdena enligt dynamometertabellen i bilaga IV till verkliga vridmomentvärden för provcykeln enligt anvisningarna i punkt 4.3.3

4.2.4   Alternativa sätt att bestämma vridmomentkurvan

Om en tillverkare anser att ovanstående förfaranden inte är säkra eller representativa för en viss motor, får alternativa metoder användas. Dessa alternativa metoder måste uppfylla syftet med de beskrivna förfarandena för bestämning av vridmomentkurvan, nämligen att bestämma det högsta tillgängliga vridmomentet vid alla varvtal som uppnås under provcyklerna. Om man av säkerhetsskäl, eller av det skäl att förfarandena inte är representativa, gör avsteg från de förfaranden för bestämning av vridmomentkurvan som beskrivs i denna punkt, skall avstegen godkännas av de berörda parterna med en motivering för varför avstegen får göras. Under inga omständigheter får dock vridmomentkurvan köras med fallande motorvarvtal när det gäller styrda motorer eller motorer med turboladdare.

4.2.5   Förnyad bestämning av vridmomentkurvan

Vridmomentkurvan behöver inte bestämmas före varenda provcykel. Vridmomentkurvan för en motor behöver bestämmas före en provcykel bara

4.3   Bestämning av referenscykeln

▼M6

4.3.1    Referensvarvtal

Referensvarvtalet (nref) motsvarar de fullständigt normaliserade varvtalsvärdena i motordynamometertabellen i tillägg 4 till bilaga III. Den faktiska motorcykel som resulterar av denormalisering till referensvarvtalet beror i hög grad på valet av rätt referensvarvtal. Referensvarvtalet beräknas med följande formel:

nref = lågt varvtal + 0,95 x (högt varvtal – lågt varvtal)

(högt varvtal är det högsta varvtal vid vilket 70 % av den nominella effekten uppnås, medan lågt varvtal är det lägsta varvtal vid vilket 50 % av den nominella effekten uppnås).

Om det uppmätta referensvarvtalet ligger inom ± 3 % av det referensvarvtal som tillverkaren uppger, får det uppgivna referensvarvtalet användas för utsläppsprovningen. Om toleransen överskrids, ska det uppmätta referensvarvtalet användas för utsläppsprovningen ( 26 ).

▼C1

4.3.2   Beräkning av verkligt varvtal

Det normaliserade varvtalet räknas om till det verkliga varvtalet med följande formel:

4.3.3   Beräkning av verkligt vridmoment

Vridmomentet enligt dynamometertabellen i tillägg 4 till bilaga III är normaliserat till procent av högsta vridmoment vid respektive varvtal. Referenscykelns vridmoment räknas om till verkliga värden med hjälp av vridmomentkurvan, som bestämts enligt anvisningarna i punkt 4.2.2 enligt följande:

för respektive verkligt varvtal bestämt enligt avsnitt 4.3.2.

4.3.4   Exempel på beräkning av verkliga värden (denormalisering)

Följande provpunkt skall omräknas till verkligt värde:

Varvtal i % = 43 %

Vridmoment i % = 82 %

Med följande givna värden:

Referensvarvtal = 2 200/min

Tomgångsvarvtal = 600/min

blir

där det högsta vridmomentet som avläses i vridmomentkurvan vid 1 288/min är 700Nm.

4.4   Dynamometer

▼M6

4.5    Utsläppsprovning

Provsekvensen framgår av följande flödesdiagram:

Vid behov kan man före själva mätcykeln köra en eller flera övningscykler för att kontrollera motorn, provbänken och utsläppssystemen.

4.5.1    Förberedelse av provtagningsfiltren

Minst en timme före provet placeras varje filter i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, och som placeras i en vägningskammare för stabilisering. Efter stabiliseringen vägs varje filter och vikten noteras. Filtret förvaras sedan i en stängd petriskål eller i en förseglad filterhållare fram till provet. Filtret ska användas inom åtta timmar efter att ha tagits ur vägningskammaren. Tareringsvikten ska noteras.

4.5.2    Installation av mätutrustningen

Instrument och provtagningssonder installeras på föreskrivet sätt. Avgasröret ska i förekommande fall anslutas till systemet för fullflödesutspädning.

4.5.3    Start av utspädningssystemet

Utspädningssystemet startas. Det totala utspädda avgasflödet i ett system med fullflödesutspädning, eller det utspädda avgasflödet genom ett system med delflödesutspädning, ska ställas in så att man eliminerar vattenkondensering i systemet och så att filtret har maximal yttemperatur på mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C).

4.5.4    Start av partikelprovtagningssystemet

Partikelprovtagningssystemet startas och körs på bypass. Utspädningsluftens bakgrundsnivå av partiklar kan bestämmas genom man tar ett prov av utspädningsluften före avgasernas inlopp i utspädningstunneln. Partikel¬bakgrundsprovet bör samlas upp under den transienta cykeln, om det finns ett annat partikelprovtagningssystem. I annat fall kan man använda det partikelprovtagnings¬system som använts för att samla upp partiklar i den transienta cykeln. Om filtrerad utspädningsluft används kan en enda mätning av bakgrundsnivån göras före eller efter provet. Om utspädningsluften inte är filtrerad, kan mätningar göras före början och efter slutet av provcykeln, varefter genomsnittet av värdena beräknas.

4.5.5    Kontroll av analysatorerna

Utsläppsanalysatorernas nollpunkt och mätområde ställs in. Om provtagningssäckar används, ska de tömmas på luft.

4.5.6    Avsvalningskrav

Naturlig eller påförd avsvalning kan användas. För påförd avsvalning ska gott tekniskt omdöme användas för att utforma system som för kylluft över motorn, driver kylolja genom motorns smörjsystem, avlägsnar värme från kylmedlet genom motorns kylsystem och avlägsnar värme från eventuella efterbehandlingssystem. Vid påförd avsvalning får kylluft inte tillföras förrän efterbehandlingssystemet har svalnat ned under den temperatur vid vilken katalysatorn aktiveras. Alla avsvalningsmetoder som leder till icke-representativa utsläpp är förbjudna.

Utsläppsmätningsprovningen med kallstartsyckel får inledas efter en avsvalningsperiod endast när motoroljans, kylmedlets och efterbehandlingsysstemets temperaturer ligger stabilt på mellan 20 °C och 30 °C i minst 15 minuter.

4.5.7    Provning

4.5.7.1    Kallstartscykel

Provningssekvensen ska inledas med kallstartcykeln efter avsvalningen, när alla krav som anges i avsnitt 4.5.6 är uppfyllda.

Motorn ska startas i enlighet med tillverkarens anvisningar i instruktionsboken, antingen med en startmotor som används i produktionen eller med dynamometern.

Så snart det har fastställts att motorn har startat, startas tidtagning av tomgång. Låt motorn gå på tomgång utan belastning i 23 ± 1 s. Börja den transienta motorcykeln så att den första registreringen av annat än tomgång under cykeln görs vid 23 ± 1 s. Tomgångstiden ingår i dessa 23 ± 1 s.

Provet ska utföras enligt den referenscykel som beskrivs i tillägg 4 till bilaga III. Börvärdeskommandona för varvtal och vridmoment ska ges med en frekvens av 5 Hz eller oftare (10 Hz rekommenderas). Börvärdena beräknas genom linjär interpolering mellan referenscykelns börvärden för frekvensen 1 Hz. Återkopplingssignalerna för varvtal och vridmoment ska registreras minst en gång per sekund under provcykeln, och det är tillåtet att filtrera signalerna elektroniskt.

4.5.7.2    Analysatorernas utslag

Vid motorns start ska mätutrustningen startas, och samtidigt ska

Om man mäter outspädda avgaser, ska utsläppens koncentrationer (kolväten, kolmonoxid och kväveoxider) och avgasmassflödet mätas kontinuerligt och lagras i ett datorsystem med en frekvens på minst 2 gånger per sekund. Alla övriga värden kan registreras med en frekvens på minst 1 gång per sekund. Om man använder analoga analysatorer, ska reaktionen registreras, och kalibreringsuppgifterna får användas i realtid eller genom satskörning under provresultatens behandling.

Om man använder ett system med fullflödesutspädning, ska kolväten och kväveoxider mätas kontinuerligt i utspädningstunneln minst 2 gånger per sekund. De genomsnittliga koncentrationerna bestäms genom integration av analysatorsignalerna under hela provcykeln. Systemets responstid får vara högst 20 s, och den ska vid behov anpassas till CVS-flödets variationer och avvikelser i fråga om provtagningstid per provcykel. Kolmonoxid och koldioxid ska bestämmas genom integrering eller genom analys av de koncentrationer i provtagningssäcken som samlats upp under hela provcykeln. Koncentrationerna av gasformiga föroreningar i utspädningsluften ska bestämmas genom integrering eller genom uppsamling i bakgrundssäcken. Alla övriga parametrar som behöver mätas ska registreras med minst en mätning per sekund (1 Hz).

4.5.7.3    Partikelprovtagning

Vid motorns start ska systemet för partikelprovtagning ställas om från by-pass till uppsamling av partiklar.

Om ett system med delflödesutspädning används, ska provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls proportionellt mot avgasmassflödet.

Om ett system med fullflödesutspädning används, ska provtagningspumparna (en eller flera) ställas in så att flödet genom partikelprovtagningssonden eller överföringsröret hålls inom ± 5 % av det inställda flödet. Om flödeskompensering används (dvs. proportionell reglering av provtagningsflödet), måste man visa att förhållandet mellan flödet i huvudtunneln och partikelprovflödet inte varierar med mer än ± 5 % av det inställda värdet (med undantag av de första 10 sekunderna av provtagningen).

Observera: Vid användning av dubbelutspädning är provtagningsflödet nettoskillnaden mellan flödet genom provtagningsfiltren och den sekundära utspädningsluftens flöde.

Genomsnittstemperaturen och genomsnittstrycket vid inloppet till gasmätaren/ gasmätarna eller flödesinstrumentet ska registreras. Om det inställda flödet inte kan hållas under hela provcykeln (med en avvikelse på högst ± 5 %) på grund av stor partikelmassa på filtret, ska provet förkastas. Provet ska då göras om med ett lägre flöde och/eller filter med större diameter.

4.5.7.4    Motorstopp under kallstartcykeln

Om motorn stannar någon gång under kallstartcykeln, ska den konditioneras och startas om, varefter avsvalningsförfarandet upprepas. Sedan ska motorn startas om och provningen göras om. Om det under provcykeln uppstår fel på någon del av den nödvändiga provutrustningen, ska provet ogiltigförklaras.

4.5.7.5    Drift efter kallstartcykeln

När kallstartcykeln i provet avslutats ska mätningen av avgasmassflödet, den utspädda avgasvolymen, gasflödet till uppsamlingssäckarna och partikel¬provtagnings¬pumpen stoppas. För integrerande analysatorsystem ska provtagningen fortsätta tills systemets svarstider har löpt ut.

Om uppsamlingssäckar används ska koncentrationerna i dem analyseras så fort som möjligt och allra senast 20 minuter efter provcykelns slut.

Efter avgasprovet används en nollställningsgas och samma spänngas som tidigare för efterkontroll av analysatorerna. Provet ska anses godtagbart om skillnaden mellan resultaten före och efter provet är mindre än 2 % av spänngasvärdet.

Partikelfiltren ska ställas tillbaka i vägningskammaren senast en timme efter avslutat prov. De ska konditioneras i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, i minst en timma och därpå vägas. Filtrens bruttovikt ska registreras.

4.5.7.6    Värmekonditionering

Omedelbart efter att motorn har stängts av ska motorns kylfläkt(ar) stängas av, om de har använts, liksom CVS-fläkten (eller CVS kopplas från avgassystemet) om den har använts.

Låt motorn stå i 20 ± 1 minuter. Förbered motorn och dynamometern för varmstartsprovet. Anslut tömda provtagningssäckar till provtagningssystemen för utspätt avgasflöde och utspädningsluft. Starta CVS (om det inte redan är startat) eller anslut avgassystemet till CVS (om det är anslutet). Starta provtagningspumparna (utom partikelprovtagningspump, motorkylfläkt och datainsamlings system).

Värmeväxlaren i CVS (om sådan används) och de uppvärmda komponenterna i systemet för kontinuerlig provtagning (om sådant används) ska förvärmas till angiven driftstemperatur innan provet inleds.

Ställ in provtagningsflödet till önskat flöde och nollställ CVS-gasflödesmätinstrumenten. Fäst försiktigt ett rent partikelfilter i var och en av filterhållarna och för sedan in filterhållarna i provtagningsflödet.

4.5.7.7    Varmstartscykel

Så snart det har fastställts att motorn har startat, startas tidtagning av tomgång. Låt motorn gå på tomgång utan belastning i 23 ± 1 s. Börja den transienta motorcykeln så att den första registreringen av annat än tomgång under cykeln görs vid 23 ± 1 s. Tomgångstiden ingår i dessa 23 ± 1 s.

Provningen ska utföras enligt referenscykeln i tillägg 4 till bilaga III. Börvärdena för varvtal och vridmoment ska ges med en frekvens av minst 5 Hz (10 Hz rekommenderas) Börvärdena beräknas genom linjär interpolering mellan referenscykelns börvärden för frekvensen 1 Hz. Återkopplingssignalerna för varvtal och vridmoment ska registreras minst en gång per sekund under provcykeln, och det är tillåtet att filtrera signalerna elektroniskt.

Det förfarande som beskrivs i avsnitten 4.5.7.2 och 4.5.7.3 ska sedan upprepas.

4.5.7.8    Motorstopp under varmstartcykeln

Om motorn stannar vid något tillfälle under varmstartcykeln, får den stängas av och konditioneras igen i 20 minuter. Varmstartcykeln får sedan köras om. Endast en varm omkonditionering och omstart av varmstartcykeln är tillåten.

4.5.7.9    Drift efter varmstartcykeln

När provet avslutats ska mätningen av avgasmassflödet, den utspädda avgasvolymen, gasflödet till uppsamlingssäckarna och partikelprovtagningspumpen stoppas. För integrerande analysatorsystem ska provtagningen fortsätta tills systemets svarstider har löpt ut.

Om uppsamlingssäckar används ska koncentrationerna i dem analyseras så fort som möjligt och allra senast 20 minuter efter provcykelns slut.

Efter avgasprovet används en nollställningsgas och samma spänngas som tidigare för efterkontroll av analysatorerna. Provet ska anses godtagbart om skillnaden mellan resultaten före och efter provet är mindre än 2 % av spänngasvärdet.

Partikelfiltren ska ställas tillbaka i vägningskammaren senast en timme efter avslutat prov. De ska konditioneras i en petriskål, som är skyddad mot damm och tillåter luftväxling, i minst en timma och därpå vägas. Filtrens bruttovikt ska registreras.

▼C1

4.6   Verifiering av provresultaten

4.6.1   Kompensering för tidsfördröjning mellan börvärdessignal och återkopplad signal

För att minimera effekten av tidsfördröjningen mellan de återkopplade varvtals- och vridmomentsignalerna respektive referenscykelns signaler (börvärdessignalerna) är det tillåtet att förskjuta hela den återkopplade signalsekvensen framåt eller bakåt i tiden i förhållande till referenscykeln. I sådant fall skall både varvtal och vridmoment förskjutas med samma tidslängd och i samma riktning.

4.6.2   Beräkning av det arbete som genereras under provcykeln

Det verkliga arbete som genereras under provcykeln, Wact (kWh), beräknas med hjälp av alla registrerade värdepar av återkopplade varvtal och vridmoment. Det verkliga arbete, Wact, som provcykeln genererat används för jämförelse med referenscykelns arbete, Wref, och för beräkning av de specifika utsläppen. Samma metod skall användas för integrering av både referenscykelns effekt och den verkliga effekten. Om värden skall bestämmas i punkter mellan angränsande värden i referenscykeln eller mellan uppmätta värden, skall linjär interpolering användas.

Vid integrering av referenscykelns arbete och det verkliga arbetet skall alla negativa vridmomentvärden ges värdet noll och tas med. Om integreringen görs för en provtagningsfrekvens på mindre än 5 mätningar per sekund och om vridmomentvärdet under ett givet tidsavsnitt ändras från positivt till negativt eller från negativt till positivt, skall den negativa delen ges värdet noll, dvs. den skall inte tas med i det integrerade värdet. Däremot skall den positiva delen tas med i det integrerade värdet.

Wact får avvika med maximalt – 15 % och + 5 % från Wref.

4.6.3   Statistisk validering av provcykeln

Linjära regressioner mellan återkopplingsvärdena och referensvärdena skall utföras för varvtal, vridmoment och effekt. Detta görs efter att en eventuell kompensering för tidsfördröjningen gjorts om detta alternativ väljs. Minsta kvadrat-metoden skall användas med bäst anpassade funktion på formeln

y = mx + b

där:

Skattningens standardavvikelse (SE) för regressionen av y på x samt förklaringsgraden (r2) skall beräknas för varje regressionslinje.

Denna analys bör göras med en frekvens på en punkt per sekund. För att ett prov skall anses som giltigt måste villkoren i tabell 1 vara uppfyllda:

Tabell 1 —   Regressionslinjetoleranser

Endast i syfte att beräkna regressionen är det tillåtet att före beräkningen utesluta enstaka mätpunkter som uppfyller villkoren i tabell 2. De får dock inte uteslutas när man beräknar cykelns arbete och utsläppen. En tomgångspunkt definieras som en punkt med ett normaliserat referensvridmoment på 0 % och ett normaliserat referensvarvtal på 0 %. Man får utesluta punkter i hela eller någon del av cykeln.

Tabell 2 —   Villkor för uteslutning av enstaka punkter från regressionsanalysen (uteslutna punkter måste specificeras)

▼M3

Tillägg 1

MÄT- OCH PROVTAGNINGSMETODER

1.   MÄT- OCH PROVTAGNINGSMETODER (NRSC-PROV)

Gas- och partikelformiga ämnen som släpps ut av motorn skall mätas med hjälp av de metoder som beskrivs i bilagaVI. Metoderna i bilagaVI beskriver de rekommenderade analyssystemen för gasformiga utsläpp (avsnitt 1.1) och de rekommenderade systemen för partikelutspädning och partikelprovtagning (avsnitt 1.2).

1.1   Dynamometerspecifikation

En motordynamometer med de egenskaper som krävs för att genomföra den provcykel som beskrivs i avsnitt 3.7.1 i bilagaIII skall användas. Utrustningen för mätning av vridmoment och varvtal skall möjliggöra effektmätning inom de angivna gränserna. Ytterligare beräkningar kan bli nödvändiga. Mätutrustningens noggrannhet skall vara sådan att de maximala toleranser som anges i punkt 1.3. inte överskrids.

1.2   Avgasflöde

Avgasflödet skall bestämmas med en av de metoder som anges i avsnitten 1.2.1–1.2.4.

1.2.1   Metod med direkt mätning

Direkt mätning av avgasflödet med flödesmunstycke eller motsvarande mätsystem (för närmare upplysningar se ISO 5167:2000).

Observera: Direkt mätning av avgasflödet är en svår uppgift. Försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undvika mätfel som ger fel utsläppsvärden.

1.2.2   Metod med mätning av luft och bränsle

Mätning av luftflödet och bränsleflödet.

Luft- och bränsleflödesmätare med den noggrannhet som anges i avsnitt 1.3 skall användas.

Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel:

GEXHW = GAIRW + GFUEL (massflöde avgaser på våt bas)

1.2.3   Kolbalansmetoden

Beräkning av avgasmassan utifrån bränsleförbrukning och avgaskoncentrationer med hjälp av kolbalansmetoden (se tillägg 3 till bilaga III).

1.2.4   Metod med spårgasmätning

Mätning av koncentrationen av en spårgas i avgaserna. En känd mängd inert gas (t.ex. rent helium) sprutas in i avgasflödet som spårgas. Gasen blandar sig med och späds ut av avgaserna men får inte reagera i avgasröret. Gasens koncentration i avgasprovet mäts.

För en fullständig blandning av spårgasen placeras avgasprovtagningssonden minst 1m eller 30 gånger avgasrörets diameter, om det senare värdet är högre, nedströms spårgasens insprutningspunkt. Provtagningssonden får placeras närmare insprutningspunkten, om man verifierat fullständig blandning genom att jämföra spårgasens koncentration med referenskoncentrationen när gasen sprutas in uppströms i motorn.

Spårgasflödet skall ställas in så att spårgaskoncentrationen vid tomgångsvarvtal och efter blandning är lägre än fullt skalutslag på gasanalysatorn.

Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel:

där

Spårgasens bakgrundskoncentration (conc a) kan bestämmas som genomsnittet av de bakgrundskoncentrationer som mäts omedelbart före och efter provningen.

Om bakgrundskoncentrationen är lägre än 1 % av spårgasens koncentration efter blandning (conc mix.) vid maximalt avgasflöde, får man bortse från bakgrundskoncentrationen.

Hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet och kalibreras i enlighet med avsnitt 1.11.2 i tillägg 2.

1.2.5   Metod med mätning av luftflöde och luft – bränsleförhållande

Beräkning av avgasmassan utifrån luftflöde och luft – bränsleförhållande. Beräkningen av det momentana avgasmassflödet skall göras enligt följande formel, varvid

där

Observera: Beräkningen gäller diesel med ett H/C-förhållande lika med 1,8.

Luftflödesmätaren skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3, CO2analysatorn skall uppfylla kraven i avsnitt 1.4.1, och hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet.

Alternativt kan man använda utrustning för mätning av luft – bränsleförhållandet, exempelvis en sensor av Zirconia-typ, för att mäta det relativa luft – bränsleförhållandet i enlighet med specifikationerna i avsnitt 1.4.4.

1.2.6   Totalt flöde utspädda avgaser

Om ett system med fullflödesutspädning används, skall de utspädda avgasernas totala flöde (GTOTW) mätas med PDP, CFV eller SSV (punkt 1.2.1.2 i bilagaVI). Noggrannheten skall uppfylla kraven i avsnitt 2.2 i tillägg 2 till bilagaIII.

1.3   Noggrannhet

Kalibreringen av samtliga mätinstrument skall göras i enlighet med nationella (eller internationella) standarder och uppfylla de krav som anges i tabell 3:

Tabell 3 —   Mätinstrumentens noggrannhet

1.4   Bestämning av gasformiga ämnen

1.4.1   Allmänna analysatorspecifikationer

Analysatorerna skall ha ett mätområde som är lämpligt för den noggrannhet som krävs vid mätning av koncentrationerna av ämnen i avgaserna (punkt 1.4.1.1). Analysatorerna bör ställas in på ett sådant sätt att den uppmätta koncentrationen ligger på mellan 15 och 100 % av fullt skalutslag.

Om det fulla skalvärdet är 155 ppm (eller ppm C) eller lägre, eller om avläsningssystem (datorer, datainsamlare) som ger tillräcklig noggrannhet och avläsningsnoggrannhet under 15 % av fullt skalutslag används, kan även koncentrationer under 15 % av fullt skalutslag godtas. I sådana fall skall ytterligare kalibreringar göras för att säkerställa kalibreringskurvornas noggrannhet – punkt 1.5.5.2 i tillägg 2 till bilaga III.

Utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet (EMC) skall ligga på en sådan nivå att ytterligare fel minimeras.

1.4.1.1   Mätfel

Analysatorn får inte avvika från den nominella kalibreringspunkten med mer än ±2 % av avläst värde eller ± 0,3 % av hela mätområdet, om det senare värdet är högre.

Observera: I denna standard avses med noggrannhet avvikelsen mellan avläst värde på analysatorn och de nominella kalibreringsvärden som erhålls med hjälp av en kalibreringsgas (≡ verkligt värde).

1.4.1.2   Repeterbarhet

Repeterbarheten, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid tio upprepade reaktioner på en viss kalibrerings- eller spänngas, får inte vara större än ± 1 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för varje mätområde över 155 ppm (eller ppm C) som används eller ± 2 % av varje mätområde under 155 ppm (eller ppm C) som används.

1.4.1.3   Störningar

Analysatorns största reaktionsvariation på nollställnings- och kalibrerings- eller spänngaser över en tiosekundersperiod får inte överstiga 2 % av fullt skalutslag för samtliga mätområden som används.

1.4.1.4   Nollpunktsavvikelse

Nollpunktsavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Nollpunktsreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en nollställningsgas under ett 30-sekundersintervall.

1.4.1.5   Spännavvikelse

Spännavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Spänn definieras som skillnaden mellan spännutslag och nollpunktsutslag. Spännreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en spänngas under ett 30 sekundersintervall.

1.4.2   Gastorkning

Torkanordningen (ej obligatorisk) skall ha minimal inverkan på koncentrationen av de gaser som mäts. Kemiska torkare är inte godtagbara som metod för att avlägsna vatten från provet.

1.4.3   Analysatorer

I avsnitten 1.4.3.1–1.4.3.5 beskrivs de mätprinciper som skall användas. En detaljerad beskrivning av mätsystemen finns i bilagaVI.

De gaser som skall mätas skall analyseras med hjälp av följande instrument. För olinjära analysatorer är det tillåtet att använda linjaritetskretsar.

1.4.3.1   Analys av kolmonoxid (CO)

Kolmonoxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

1.4.3.2   Analys av koldioxid (CO2)

Koldioxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

1.4.3.3   Analys av kolväten (HC)

Kolväteanalysatorn skall vara av typen uppvärmd flamjonisationsdetektor (HFID) med uppvärmda detektorer, ventiler, rörledningar etc., så att gasens temperatur hålls vid 463 K (190 °C) ± 10 K.

1.4.3.4   Analys av kväveoxider (NOx)

Analysatorn för kväveoxider skall vara av typen kemiluminiscensdetektor (CLD) eller uppvärmd kemiluminiscensdetektor (HCLD) med NO2/NO-omvandlare, om mätningen görs på torr bas. Om mätningen görs på våt bas, skall en HCLD med omvandlare som hålls på en temperatur över 328 K (55 °C) användas, förutsatt att vattendämpningskontrollen (punkt 1.9.2.2 i tillägg 2 till bilagaIII) utförts med tillfredsställande resultat.

Provtagningsbanan skall för både CLD och HCLD ha en väggtemperatur på mellan 328 och 473 K (55 °C–200 °C) fram till omvandlaren (torr mätning) respektive analysatorn (våt mätning).

1.4.4   Mätning av luft – bränsleförhållande

Utrustningen för mätning av luft – bränsleförhållandet, som används för att bestämma avgasflödet i enlighet med punkt 1.2.5, skall vara en sensor med stort mätområde eller en lambdasensor av Zirconia-typ.

Sensorn skall monteras direkt på avgasröret, där avgastemperaturen är tillräckligt hög för att eliminera vattenkondensering.

Sensorns, och den inbyggda elektronikens, noggrannhet skall ligga inom

För att uppfylla ovannämnda noggrannhetskrav skall man kalibrera sensorn enligt instrumenttillverkarens anvisningar.

1.4.5   Provtagning av gasformiga utsläpp

Provtagningssonderna för gasformiga utsläpp skall i den mån detta är tillämpligt placeras minst 0,5 m eller tre gånger avgasrörets diameter – beroende på vilket avstånd som är störst – framför avgassystemets utsläpp och tillräckligt nära motorn för att säkerställa en avgastemperatur på minst 343 K (70 °C) vid sonden.

I flercylindriga motorer med avgasgrenrör skall sondens inlopp placeras tillräckligt långt nedströms motorn för att säkerställa att provet är representativt för de genomsnittliga avgasutsläppen från samtliga cylindrar. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av grenrör, t.ex. i en V-motor, är det tillåtet att ta ett prov separat från varje grupp och beräkna det genomsnittliga avgasutsläppet. Andra metoder som har visat sig ge samma resultat som de ovan angivna får användas. Vid beräkning av avgasutsläppen skall motorns totala avgasmassflöde användas.

Om avgasernas sammansättning påverkas av ett system för efterbehandling av avgaser, skall avgasprovet tas uppströms denna anordning under provskede I och nedströms denna anordning under provskede II. Om ett fullflödessystem används för bestämning av partiklarna kan de gasformiga utsläppen även bestämmas i de utspädda avgaserna. Provtagningssonderna skall vara nära partikelprovtagningssonden i utspädningstunneln (DT punkt 1.2.1.2 i bilaga VI och PSP avsnitt 1.2.2 i bilaga VI). CO och CO2 får alternativt bestämmas genom provtagning i säck med påföljande mätning av koncentrationen i provtagningssäcken.

1.5   Bestämning av partiklar

För bestämningen av partiklar krävs ett utspädningssystem. Utspädning kan ske genom ett system med delflödesutspädning eller ett system med fullflödesutspädning. Utspädningssystemets flödeskapacitet skall vara tillräcklig för att fullständigt eliminera vattenkondensering i utspädnings- och provtagningssystemen samt hålla den utspädda avgasen mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C) omedelbart framför filterhållaren. Avfuktning av utspädningsluften innan denna kommer in i utspädningssystemet är tillåten om luftfuktigheten är hög. Förvärmning av utspädningsluften till en temperatur över gränsen på 303 K (30 °C) rekommenderas, om den omgivande temperaturen ligger under 293 K (20 °C). Temperaturen hos utspädningsluften får emellertid inte överstiga 325 K (52 °C), innan avgasen leds in i utspädningstunneln.

Observera: Vid förfarandet för stationära driftförhållanden får filtertemperaturen vara lika med eller lägre än maximalvärdet på 325 K (52 °C). Man behöver dock inte hålla sig inom temperaturintervallet 42 °C–52 °C.

I ett system med delflödesutspädning skall partikelprovtagningssonden placeras framför och nära gassonden enligt definition i avsnitt 4.4 och i enlighet med EP och SP i figur 4–12 i punkt 1.2.1.1 i bilaga VI.

Systemet med delflödesutspädning skall vara utformat så att avgasströmmen delas i två delar, varav den mindre späds ut med luft och därefter används för partikelmätning. Det är väsentligt att utspädningsfaktorn bestäms med stor noggrannhet. Olika metoder för delning kan användas, varvid den använda delningsmetoden i hög grad avgör vilka provtagningsredskap och provtagningsförfaranden som skall användas (punkt 1.2.1.1 i bilaga VI).

För att bestämma partikelmassan krävs ett partikelprovtagningssystem, partikelprovtagningsfilter, en mikrogramvåg och en vägningskammare med kontrollerad temperatur och fuktighet.

Vid partikelprovtagning kan två metoder användas:

1.5.1   Partikelprovtagningsfilter

1.5.1.1   Filterspecifikationer

Vid certifieringsprov krävs fluorkarbonbelagda glasfiberfilter eller fluorkarbonbaserade membranfilter. För särskilda ändamål får andra filtermaterial användas. Samtliga filtertyper skall ha en insamlingskapacitet för 0,3 μm DOP (dioktylftalat) på minst 99 % vid en gashastighet på ytan mellan 35 och 100 cm/s. Vid korrelationsundersökningar som utförs mellan laboratorier eller mellan en tillverkare och en godkännandemyndighet skall filter av identisk kvalitet användas.

1.5.1.2   Filterstorlek

Partikelfiltren skall ha en diameter av minst 47 mm (37 mm effektiv diameter). Filter med större diameter godtas (punkt 1.5.1.5).

1.5.1.3   Huvudfilter och sekundärfilter

Proven på de utspädda avgaserna tas under provsekvensen med ett seriekopplat filterpar (ett huvudfilter och ett sekundärfilter). Sekundärfiltret skall vara placerat högst 100mm bakom huvudfiltret, och filtren får inte beröra varandra. Filtren kan vägas separat eller parvis med de effektiva sidorna mot varandra.

1.5.1.4   Hastighet på filterytan

En gashastighet på ytan på mellan 35 och 100 cm/s genom filtret skall uppnås. Tryckfallet mellan provets början och slut får inte öka med mer än 25 kPa.

1.5.1.5   Provmassa

Den rekommenderade minsta provmassan på de vanligast förekommande filterstorlekarna visas i nedanstående tabell. För större filter skall minsta provmassa vara 0,065 mg/1 000 mm2 filterarea.

Vid metoden med flera filter är den totala rekommenderade minsta provmassan för samtliga filter lika med produkten av det relevanta värdet ovan och kvadratroten av det totala antalet steg.

1.5.2   Specifikationer för vägningskammaren och analysvågen

1.5.2.1   Villkor för vägningskammaren

Vid all konditionering och vägning av filter skall temperaturen i den kammare där partikelfiltren konditioneras och vägs hållas vid en temperatur på 295 K (22 °C) ±3 K. Luftfuktigheten skall hållas på en sådan nivå att daggpunkten, dvs. den temperatur då kondens inträffar, ligger på 282,5 (9,5 °C) ± 3 K, och den relativa luftfuktigheten skall vara 45 ± 8 %.

1.5.2.2   Vägning av referensfilter

Kammaren skall vara fri från alla eventuella föroreningar från omgivningen (t.ex. damm) som kan sätta sig på partikelfiltren under stabiliseringen. Avvikelser från de specifikationer för vägningskammaren som anges i punkt 1.5.2.1 tillåts om avvikelserna varar i högst 30 minuter. Vägningskammaren bör uppfylla de nödvändiga specifikationerna innan personal kommer in i vägningskammaren. Minst två oanvända referensfilter eller referensfilterpar skall vägas inom fyratimmar från, men helst samtidigt med, vägningen av provtagningsfiltren (-filterparen). Referensfiltren skall vara av samma storlek och material som provtagningsfiltren.

Om referensfiltrets eller referensfilterparens genomsnittliga vikt mellan vägningarna av provtagningsfiltren ändras med mer än 10 μg, skall samtliga provtagningsfilter kasseras och avgasprovet göras om.

Om stabilitetskriterierna för vägningskammaren enligt punkt 1.5.2.1 inte uppfylls, men vägningen av referensfiltren (-filterparen) uppfyller ovanstående kriterier, får motortillverkaren välja mellan att godta de uppmätta värdena för provtagningsfiltrens vikt eller ogiltigförklara proven, justera vägningskammarens kontrollsystem och göra om proven.

1.5.2.3   Analysvåg

Den analysvåg som skall användas för att bestämma vikten hos samtliga filter skall ha en noggrannhet (standardavvikelse) på 2 μg och en avläsningsnoggrannhet på 1 μg (1 siffra = 1 μg) enligt tillverkarens uppgifter.

1.5.2.4   Eliminering av effekter av statisk elektricitet

För att eliminera effekterna av statisk elektricitet skall filtren neutraliseras före vägningen, t.ex. med hjälp av poloniumneutraliserare eller en anordning med motsvarande verkan.

1.5.3   Ytterligare specifikationer för partikelmätning

Samtliga delar av utspädningssystemet och provtagningssystemet, från avgasröret fram till filterhållaren, som kommer i kontakt med outspädda och utspädda avgaser skall vara konstruerade på ett sådant sätt att minsta möjliga avsättning och ändring av partiklarna sker. Samtliga delar skall vara av elektriskt ledande material som inte reagerar med avgasernas beståndsdelar, och de skall vara jordade för att förhindra elektrostatiska effekter.

2.   MÄT- OCH PROVTAGNINGSMETODER (NRTC-PROV)

2.1   Inledning

Gas- och partikelformiga ämnen som släpps ut av motorn skall mätas med hjälp av de metoder som beskrivs i bilagaVI. Metoderna i bilagaVI beskriver de rekommenderade analyssystemen för gasformiga utsläpp (avsnitt 1.1) och de rekommenderade systemen för partikelutspädning och partikelprovtagning (avsnitt 1.2).

2.2   Dynamometer och övrig provrumsutrustning

Följande utrustning skall användas för avgasprov av motorer anslutna till motordynamometrar.

2.2.1   Motordynamometrar

En motordynamometer med lämpliga specifikationer skall användas för att köra den provcykel som beskrivs i tillägg 4 till denna bilaga. Utrustningen för mätning av vridmoment och varvtal skall möjliggöra effektmätning inom de angivna gränserna. Ytterligare beräkningar kan bli nödvändiga. Mätutrustningens noggrannhet skall vara sådan att de maximala toleranser som anges i tabell 3 inte överskrids.

2.2.2   Övriga instrument

Mätinstrument för bränsleförbrukning, luftförbrukning, kyl- och smörjmedlens temperaturer, avgasernas tryck, undertrycket i inloppsgrenröret, atmosfärstrycket, luftfuktigheten och bränsletemperaturen skall användas efter behov. Dessa instrument skall uppfylla kraven i tabell 3:

Tabell 3 —   Mätinstrumentens noggrannhet

2.2.3   Outspätt avgasflöde

För att kunna beräkna utsläppen i de outspädda avgaserna och styra ett system med delflödesutspädning måste man känna till avgasmassflödet. För bestämning av avgasmassflödet kan någon av nedanstående metoder användas.

För beräkning av utsläppen skall båda metoders responstid vara lika med eller kortare än vad som krävs för analysatorer enligt definitionen i avsnitt 1.11.1 i tillägg 2.

För styrning av ett system med delflödesutspädning krävs en snabbare reaktion. För delflödessystem med direktstyrning krävs en responstid på ≤ 0,3 s. När det gäller delflödessystem med look ahead-styrning, som bygger på resultaten från en tidigare provkörning, måste systemet för avgasflödesmätning ha en responstid på ≤ 5 s med en stegtid på ≤ 1 s. Systemets responstid skall specificeras av instrumenttillverkaren. De kombinerade responstidskraven för avgasflöde och delflödessystem framgår av avsnitt 2.4.

Metod med direkt mätning

Direkt mätning av det momentana avgasflödet kan exempelvis ske med hjälp av

Försiktighetsåtgärder skall vidtas för att undvika mätfel som ger fel utsläppsvärden. Detta innebär bland annat noggrann installation av utrustningen i motorns avgassystem enligt instrumenttillverkarens rekommendationer och god branschpraxis. Särskilt motorns prestanda och utsläpp får inte påverkas av utrustningens installation.

Flödesmätarna skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3.

Metod med mätning av luft och bränsle

Mätning av luftflödet och bränsleflödet med lämpliga flödesmätare. Beräkningen av det momentana avgasflödet skall göras enligt följande formel:

GEXHW = GAIRW + GFUEL (massflöde avgaser på våt bas)

Flödesmätarna skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3, men också vara så noggranna att de uppfyller noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet.

Metod med spårgasmätning

Mätning av koncentrationen av en spårgas i avgaserna.

En känd mängd inert gas (t.ex. rent helium) sprutas in i avgasflödet som spårgas. Gasen blandar sig med och späds ut av avgaserna men får inte reagera i avgasröret. Gasens koncentration i avgasprovet mäts.

För en fullständig blandning av spårgasen placeras avgasprovtagningssonden minst 1m eller 30 gånger avgasrörets diameter, om det senare värdet är högre, nedströms spårgasens insprutningspunkt. Provtagningssonden får placeras närmare insprutningspunkten, om man verifierat fullständig blandning genom att jämföra spårgasens koncentration med referenskoncentrationen när gasen sprutas in uppströms i motorn.

Spårgasflödet skall ställas in så att spårgaskoncentrationen vid tomgångsvarvtal och efter blandning är lägre än fullt skalutslag på gasanalysatorn.

Beräkningen av avgasflödet skall göras enligt följande formel:

där

Spårgasens bakgrundskoncentration (conc a) kan bestämmas som genomsnittet av de bakgrundskoncentrationer som mäts omedelbart före och efter provningen.

Om bakgrundskoncentrationen är lägre än 1 % av spårgasens koncentration efter blandning (conc mix.) vid maximalt avgasflöde, får man bortse från bakgrundskoncentrationen.

Hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet och kalibreras i enlighet med punkt 1.11.2 i tillägg 2.

Metod med mätning av luftflöde och luft – bränsleförhållande

Beräkning av avgasmassan utifrån luftflöde och luft – bränsleförhållande. Beräkningen av det momentana avgasmassflödet skall göras enligt följande formel, varvid

där

Observera: Beräkningen gäller diesel med ett H/C-förhållande lika med 1,8.

Luftflödesmätaren skall uppfylla de noggrannhetskrav som specificeras i tabell 3, CO2-analysatorn skall uppfylla kraven i punkt 2.3.1, och hela systemet skall uppfylla noggrannhetsspecifikationerna för avgasflödet.

Alternativt kan man använda utrustning för mätning av luft – bränsleförhållandet, exempelvis en sensor av Zirconia-typ, för att mäta luftöverskottsförhållandet i enlighet med specifikationerna i punkt 2.3.4.

2.2.4   Utspätt avgasflöde

För att kunna beräkna utsläppen i de utspädda avgaserna måste man känna till de utspädda avgasernas massflöde. Det sammanlagda utspädda avgasflödet under provcykeln (kg per prov) skall räknas fram med hjälp av mätvärdena från hela provcykeln och motsvarande kalibreringsdata för flödesmätningsutrustningen (V 0 för PDV, K V för CFV, C d för SSV) med hjälp av motsvarande metoder som beskrivs i punkt 2.2.1 i tillägg 3. Om den sammanlagda provmassan för mätning av partiklar och gasformiga föroreningar överskrider 0,5 % av det totala CVS-flödet, skall CVS-flödet korrigeras, eller också skall partikelprovflödet återföras till CVS-systemet innan det når flödesmätaren.

2.3   Bestämning av gasformiga ämnen

2.3.1   Allmänna analysatorspecifikationer

Analysatorerna skall ha ett mätområde som är lämpligt för den noggrannhet som krävs vid mätning av koncentrationerna av ämnen i avgaserna (punkt 1.4.1.1). Analysatorerna bör ställas in på ett sådant sätt att den uppmätta koncentrationen ligger på mellan 15 och 100 % av fullt skalutslag.

Om det fulla skalvärdet är 155 ppm (eller ppm C) eller lägre, eller om avläsningssystem (datorer, datainsamlare) som ger tillräcklig noggrannhet och avläsningsnoggrannhet under 15 % av fullt skalutslag används, kan även koncentrationer under 15 % av fullt skalutslag godtas. I sådana fall skall ytterligare kalibreringar göras för att säkerställa kalibreringskurvornas noggrannhet – punkt 1.5.5.2 i tillägg 2 till bilagaIII.

Utrustningens elektromagnetiska kompatibilitet (EMC) skall ligga på en sådan nivå att ytterligare fel minimeras.

2.3.1.1   Mätfel

Analysatorn får inte avvika från den nominella kalibreringspunkten med mer än ± 2 % av avläst värde eller ± 0,3 % av hela mätområdet, om det senare värdet är högre.

Observera: I denna standard avses med noggrannhet avvikelsen mellan avläst värde på analysatorn och de nominella kalibreringsvärden som erhålls med hjälp av en kalibreringsgas (≡ verkligt värde).

2.3.1.2   Repeterbarhet

Repeterbarheten, definierad som 2,5 gånger standardavvikelsen vid tio upprepade reaktioner på en viss kalibrerings- eller spänngas, får inte vara större än ± 1 % av koncentrationen vid fullt skalutslag för varje mätområde över 155 ppm (eller ppm C) som används eller ± 2 % av varje mätområde under 155 ppm (eller ppm C) som används.

2.3.1.3   Störningar

Analysatorns största reaktionsvariation på nollställnings- och kalibrerings- eller spänngaser över en tiosekundersperiod får inte överstiga 2 % av fullt skalutslag för samtliga mätområden som används.

2.3.1.4   Nollpunktsavvikelse

Nollpunktsavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Nollpunktsreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en nollställningsgas under ett 30 sekundersintervall.

2.3.1.5   Spännavvikelse

Spännavvikelsen under en entimmesperiod skall vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används. Spänn definieras som skillnaden mellan spännutslag och nollpunktsutslag. Spännreaktion definieras som den genomsnittliga reaktionen, inklusive störningar, på en spänngas under ett 30-sekundersintervall.

2.3.1.6   Stegtid

Vid analys av outspädda avgaser får stegtiden för analysatorn i mätsystemet inte överskrida 2,5 s.

Observera: En utvärdering av analysatorns responstid räcker inte för att fastställa hela systemets lämplighet för transient provning. Systemets volymer, särskilt dödvolymer, påverkar inte bara transporttiden från sonden till analysatorn utan även stegtiden. Även eventuella transporttider inuti analysatorn definieras som analysatorns responstid, vilket även gäller omvandlaren eller vattenavskiljaren i en NOx-analysator. Bestämningen av systemets totala responstid beskrivs i avsnitt 1.11.1 i tillägg 2.

2.3.2   Gastorkning

Samma specifikationer som för NRSC-prov gäller (se avsnitt 1.4.2) enligt följande:

Torkanordningen (ej obligatorisk) skall ha minimal inverkan på koncentrationen av de gaser som mäts. Kemiska torkare är inte godtagbara som metod för att avlägsna vatten från provet.

2.3.3   Analysatorer

Samma specifikationer som för NRSC-prov gäller (se avsnitt 1.4.3) enligt följande:

De gaser som skall mätas skall analyseras med hjälp av följande instrument. För olinjära analysatorer är det tillåtet att använda linjaritetskretsar.

2.3.3.1   Analys av kolmonoxid (CO)

Kolmonoxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

2.3.3.2   Analys av koldioxid (CO2)

Koldioxidanalysatorn skall vara en infrarödanalysator med spridningsoptik av absorptionstyp.

2.3.3.3   Analys av kolväten (HC)

Kolväteanalysatorn skall vara av typen uppvärmd flamjonisationsdetektor (HFID) med uppvärmda detektorer, ventiler, rörledningar etc., så att gasens temperatur hålls vid 463K (190°C) ± 10 K.

2.3.3.4   Analys av kväveoxider (NOx)

Analysatorn för kväveoxider skall vara av typen kemiluminiscensdetektor (CLD) eller uppvärmd kemiluminiscensdetektor (HCLD) med NO2/NO-omvandlare, om mätningen görs på torr bas. Om mätningen görs på våt bas, skall en HCLD med omvandlare som hålls på en temperatur över 328 K (55 °C) användas, förutsatt att vattendämpningskontrollen (punkt 1.9.2.2 i tillägg 2 till bilagaIII) utförts med tillfredsställande resultat.

Provtagningsbanan skall för både CLD och HCLD ha en väggtemperatur på mellan 328 och 473 K (55 °C–200 °C) fram till omvandlaren (torr mätning) respektive analysatorn (våt mätning).

2.3.4   Mätning av luft – bränsleförhållande

Utrustningen för mätning av luft – bränsleförhållandet, som används för att bestämma avgasflödet i enlighet med punkt 2.2.3, skall vara en sensor med stort mätområde eller en lambdasensor av Zirconia-typ.

Sensorn skall monteras direkt på avgasröret, där avgastemperaturen är tillräckligt hög för att eliminera vattenkondensering.

Sensorns, och den inbyggda elektronikens, noggrannhet skall ligga inom

För att uppfylla ovannämnda noggrannhetskrav skall man kalibrera sensorn enligt instrumenttillverkarens anvisningar.

2.3.5   Provtagning av gasformiga utsläpp

2.3.5.1   Outspätt avgasflöde

För beräkningen av utsläppen i de outspädda avgaserna gäller samma specifikationer som för NRSC-prov (se avsnitt 1.4.4) enligt följande:

Provtagningssonderna för gasformiga utsläpp skall i den mån detta är tillämpligt placeras minst 0,5 m eller tre gånger avgasrörets diameter – beroende på vilket avstånd som är störst – framför avgassystemets utsläpp och tillräckligt nära motorn för att säkerställa en avgastemperatur på minst 343 K (70 °C) vid sonden.

I flercylindriga motorer med avgasgrenrör skall sondens inlopp placeras tillräckligt långt bakom för att säkerställa att provet är representativt för de genomsnittliga avgasutsläppen från samtliga cylindrar. I flercylindriga motorer med avgränsade grupper av grenrör, t.ex. i en V-motor, är det tillåtet att ta ett prov separat från varje grupp och beräkna det genomsnittliga avgasutsläppet. Andra metoder som har visat sig ge samma resultat som de ovan angivna får användas. Vid beräkning av avgasutsläppen skall motorns totala avgasmassflöde användas.

Om avgasernas sammansättning påverkas av ett system för efterbehandling av avgaser, skall avgasprovet tas uppströms denna anordning under provskede I och nedströms denna anordning under provskede II.

2.3.5.2   Utspätt avgasflöde

Om ett system med fullflödesutspädning används, gäller följande specifikationer.

Avgasröret mellan motorn och systemet med fullflödesutspädning skall uppfylla kraven i bilagaVI.

Provtagningssonderna (en eller flera) för gasformiga utsläpp skall installeras i utspädningstunneln i en punkt där utspädningsluften och avgaserna är väl blandade, samt i omedelbar närhet av provtagningssonden för partiklar.

Uppsamlingen kan generellt sett göras på två sätt:

Prov på bakgrundskoncentrationerna skall tas uppströms utspädningstunneln i en provtagningssäck och subtraheras från utsläppskoncentrationen enligt avsnitt 2.2.3 i tillägg 3.

2.4   Bestämning av partiklar

För bestämningen av partiklar krävs ett utspädningssystem. Utspädning kan ske genom ett system med delflödesutspädning eller ett system med fullflödesutspädning. Utspädningssystemets flödeskapacitet skall vara tillräcklig för att fullständigt eliminera vattenkondensering i utspädnings- och provtagningssystemen samt hålla den utspädda avgasen mellan 315 K (42 °C) och 325 K (52 °C) omedelbart framför filterhållaren. Avfuktning av utspädningsluften innan denna kommer in i utspädningssystemet är tillåten om luftfuktigheten är hög. Förvärmning av utspädningsluften till en temperatur över gränsen på 303 K (30 °C) rekommenderas, om den omgivande temperaturen ligger under 293 K (20 °C). Temperaturen hos utspädningsluften får emellertid inte överstiga 325 K (52 °C), innan avgasen leds in i utspädningstunneln.