1991R2092 — SV — 05.10.2005 — 023.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 (EGT L 198, 22.7.1991, p.1) |
Ändrad genom:
Ändrad genom:
C 241 |
21 |
29.8.1994 |
||
|
(anpassad genom rådets beslut 95/1/EG, Euratom, EKSG) |
L 001 |
1 |
.. |
L 236 |
33 |
23.9.2003 |
Rättad genom:
RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2092/91
av den 24 juni 1991
om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( 2 ),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 3 ) och
med beaktande av följande:Konsumentefterfrågan på ekologiskt producerade jordbruksprodukter och livsmedel ökar. En ny marknad för jordbruksprodukter håller därför på att uppstå.
Marknadspriset för sådana produkter är högre eftersom produktionssättet innebär mindre intensivt utnyttjande av marken. Sett mot bakgrund av den nya inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan detta slag av produktion förväntas bidra till bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på jordbruksprodukter, bättre skydd för miljön och bevarande av landsbygden.
För att tillgodose den ökande efterfrågan släpps nu jordbruksprodukter och livsmedel ut på marknaden med uppgifter som anger att de har producerats ekologiskt eller utan användning av syntetiska kemikalier.
Några medlemsstater har redan infört regler och kontrollsystem som villkor för användning av sådana uppgifter.
Ett gemenskapsregelverk om produktion, märkning och kontroll kan skydda det ekologiska lantbruket genom att säkerställa konkurrens på lika villkor för dem som framställer produkter som säljs med sådana uppgifter och genom att marknaden för ekologiska produkter får en egen profil tack vare att insyn garanteras på alla stadier av produktion och beredning och produkterna därigenom får större trovärdighet hos konsumenterna.
Ekologisk produktion är en speciell form av lantbruksproduktion. Det bör därför föreskrivas att alla uppgifter i de färdiga produkternas märkning om ekologiska produktion bör avse ingredienser som erhållits genom sådan produktion.
För att åstadkomma detta bör smidiga förfaranden föreskrivas så att vissa tekniska detaljregler kan ändras, framhävas eller förfinas allt efter som mera erfarenhet vinns. Inom lämplig tid skall denna förordning kompletteras med motsvarande regler om djuruppfödning.
Till gagn för både producenter och köpare av varor som är försedda med uppgifter som hänvisar till ekologiska produktionsmetoder måste vissa minimikrav fastställas för att en vara skall få saluföras med sådana uppgifter.
Ekologisk produktion innebär avsevärda inskränkningar i användningen av gödningsmedel och bekämpningsmedel som har skadlig verkan på miljön eller efterlämnar rester i den färdiga varan. Det bruk och de normer som därvidlag är godtagna i gemenskapen när denna förordning antas måste därvid iakttas. I framtiden måste principerna för godkännande av produkter som skall tillåtas vid detta slags produktion fastläggas.
Ekologisk produktion omfattar skiftande produktionssätt och begränsad användning av icke-syntetiska gödningsmedel och markberedningsmedel med liten löslighet. Dessa produktionssätt bör specificeras och villkoren fastställas för användning av vissa icke-syntetiska medel.
De förfaranden som fastställs härmed gör det möjligt när detta synes nödvändigt att i bilaga 1 lägga till särskilda föreskrifter för att förebygga att de ekologiskt odlade produkterna innehåller rester av vissa syntetiska ämnen som härrör från andra källor än jordbruket (nedsmutsning från omgivningen).
För att säkerställa att produktionsreglerna följs skall normalt alla stadier av produktion och marknadsföring kontrolleras.
Alla som odlar, bereder, importerar eller marknadsför varor som är försedda med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion underkastas ett system för regelbunden kontroll som uppfyller gemenskapens minimikrav och som utförs av särskilt utsedda kontrollmyndigheter eller av godkända och övervakade kontrollorgan. En regel bör införas om att det i produkternas märkning skall ingå en uppgift enligt gemenskapens föreskrifter om att produktionen är kontrollerad.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Räckvidd
Artikel 1
1. Denna förordning skall tillämpas på produkter av följande slag när de är försedda eller avses förses med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion:
a) Obearbetade vegetabiliska jordbruksprodukter samt produktionsdjur och obearbetade animalieprodukter i den utsträckning principer för produktion och särskilda regler för kontroll av denna införs i bilagorna I och III.
b) Bearbetade vegetabiliska jordbruksprodukter och animalieprodukter som är avsedda som livsmedel och som beretts huvudsakligen av en eller flera ingredienser av vegetabiliskt och/eller animaliskt ursprung.
c) Foder, foderblandningar och foderråvaror som inte omfattas av punkt a, med verkan från och med ikraftträdandet av den förordning som avses i punkt 3.
2. Såvida inte närmare produktionsregler fastställs för vissa djurarter i bilaga I skall bestämmelserna om märkning i artikel 5 och om kontroll i artiklarna 8 och 9 tillämpas för dessa arter och produkter av dem, med undantag av vattenbruk och produkter därav, trots vad som sägs i punkt 1. I avvaktan på införande av dessa närmare produktionsregler skall nationella regler eller privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna gälla.
3. Kommissionen skall senast den 24 augusti 2001 i enlighet med förfarandet i artikel 14 lägga fram förslag om en förordning om märkningskrav samt kontrollkrav och försiktighetsåtgärder för de produkter som anges i punkt 1 c, i den utsträckning dessa krav hänför sig till den ekologiska produktionsmetoden.
I avvaktan på antagandet av den förordning som avses i föregående stycke skall nationella regler som är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen eller i avsaknad därav privata normer tillämpas som godtas eller erkänns av medlemsstaterna för de produkter som anges i punkt 1 c.
Artikel 2
I denna förordning skall en produkt anses vara försedd med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktionsmetod om det i märkningen, reklamen eller handelsdokumenten finns en beskrivning av produkten, dess ingredienser eller foderråvaror som ger köparen uppfattningen att produkten, dess ingredienser eller foderråvaror har framställts i enlighet med produktionsreglerna i artikel 6. I synnerhet följande termer eller därav vanliga avledda ord (t.ex. bio, eco etc.) eller diminutiver, för sig själva eller i kombination med andra, skall anses vara beteckningar som i hela gemenskapen, och på samtliga gemenskapsspråk, hänvisar till ekologiska produktionsmetoder, såvida termerna inte används för annat än jordbruksprodukter i livsmedel eller foder eller tydligt saknar samband med denna produktionsmetod:
— på spanska:
ecológico,
— på danska:
økologisk,
— på tyska:
ökologisch, biologisch,
— på grekiska:
βιολογικό,
— på engelska:
organic,
— på franska:
biologique,
— på italienska:
biologico,
— på nederländska:
biologisch,
— på portugisiska:
biológico,
— på finska:
luonnonmukainen,
— på svenska:
ekologisk.
Artikel 3
Denna förordning skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser, som är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen, för produkter som anges i artikel 1, till exempel bestämmelser om produktion, beredning, marknadsföring, märkning och kontroll, däri inbegripet lagstiftning om livsmedel och djurfoder.
Definitioner
Artikel 4
I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
1. märkning: ord, uppgifter, varumärken, varunamn, figurer eller symboler på förpackningar eller i dokument, i meddelanden, på etiketter, på skyltar eller reklambindlar som följer med eller syftar på en vara av det slag som anges i artikel 1.
2. produktion: verksamheter på gården med avseende på framställning, förpackning och ursprunglig märkning som ekologiskt producerade produkter av jordbruksprodukter som produceras på den gården.
3. beredning: verksamhet som innebär konservering och/eller bearbetning av jordbruksprodukter (inbegripet slakt och styckning för animalieprodukter) samt förpackning och/eller ändringar av den märkning som avser presentationen av den ekologiska produktionsmetoden för de färska, konserverade och/eller bearbetade produkterna.
4. marknadsföring: saluförande eller leverans av en produkt eller annan avsättning på marknaden.
5. aktör på marknaden: fysisk eller juridisk person som producerar, bereder eller från tredje land importerar en vara av det slag som avses i artikel 1 i syfte att sedan marknadsföra denna, eller den som marknadsför sådana varor.
6. ingredienser: ämnen (inbegripet tillsatsämnen) som används vid beredningen av de produkter som avses i artikel 1.1 b såsom de defineras i 6.4 i direktiv 78/112/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel.
7. växtskyddsprodukt: produkt som definieras i artikel 2.1 i rådets direktiv 79/117/EEG av den 21 december 1978 om förbud mot att växtskyddsprodukter som innehåller vissa verksamma ämnen släpps ut på marknaden och används ( 4 ), senast ändrat genom direktiv 89/365/EEG ( 5 ).
8. tvätt- och rengöringsmedel: ämne eller preparat som är av det slag som avses i rådets direktiv 73/404/EEG av den 22 november 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tvätt- och rengöringsmedel ( 6 ), senast ändrat genom direktiv 86/94/EEG ( 7 ), och som är avsett för rengöring av sådana produkter som avses i artikel 1.1 a.
9. färdigförpackat livsmedel: saluförd enhet såsom den defineras i artikel 1.3 b i direktiv 79/112/EEG.
10. ingrediensförteckning: en sådan ingrediensförteckning som avses i artikel 6 i direktiv 79/112/EEG.
11. animalieproduktion: produktion av husdjur eller domesticerade terrestra arter (inbegripet insekter) och av aquatiska arter som odlas i sött, salt eller bräckt vatten. Produkter som härrör från jakt och fiske av vilda djur skall inte betraktas som ekologisk produktion.
12. genetiskt modifierad organism (GMO): en organism enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön ( 8 ).
13. produkt som härletts ur genetiskt modifierade organismer: varje ämne som framställts antingen ur eller genom genetiskt modifierade organismer, men som inte innehåller sådana.
14. användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer: användning av dessa som livsmedel, livsmedelsingredienser (inbegripet tillsatser och smakämnen), processtekniska hjälpmedel (inbegripet extraktionsmedel), foder, foderblandningar, foderråvaror, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder, vissa produkter som används i djurfoder (i enlighet med direktiv 82/471/EEG) ( 9 ), växtskyddsmedel, veterinärmedicinska läkemedel, gödselmedel, markberedningsmedel, utsäde, vegetativt förökningsmaterial och djur.
15. veterinärmedicinska läkemedel: produkter enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv 65/65/EEG av den 26 januari 1965 om tillnärmning av bestämmelser som fastställts genom lagar eller andra författningar och som gäller farmaceutiska specialiteter ( 10 ).
16. homeopatika avsedda för djur: produkter enligt definitionen i artikel 1.1 i rådets direktiv 92/74/EEG av den 22 september 1992 om utökad räckvidd för direktiv 81/851/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om veterinärmedicinska läkemedel och fastställande av ytterligare bestämmelser som rör homeopatika avsedda för djur ( 11 ).
17. foder: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 79/373/EEG av den 2 april 1979 om saluföring av foderblandningar ( 12 ).
18. foderråvaror: produkter enligt artikel 2 a i rådets direktiv 96/25/EG av den 29 april 1996 om avyttring av foderråvaror, med ändring av direktiven 70/524/EEG, 74/63/EEG, 82/471/EEG och 93/74/EEG och med upphävande av direktiv 77/101/EEG ( 13 ).
19. foderblandningar: produkter enligt definitionen i artikel 2 b i rådets direktiv 79/373/EEG.
20. fodertillsatser: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser ( 14 ).
21. vissa produkter som används i djurfoder: foderprodukter som omfattas av rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder.
22. enhet/jordbruksföretag/uppfödningsenhet med ekologisk produktion: en enhet, ett jordbruksföretag eller en uppfödningsenhet som följer bestämmelserna i denna förordning.
23. ekologiskt producerat foder/ekologiskt producerade foderråvaror: foder/foderråvaror som producerats i enlighet med produktionsreglerna i artikel 6.
24. omställningsfoder/omställningsfoderråvaror: foder/foderråvaror som följer produktionsreglerna i artikel 6, utom för omställningsperioden då dessa regler skall gälla under åtminstone ett år före skörden.
25. konventionellt foder/konventionella foderråvaror: foder/foderråvaror som inte omfattas av de kategorier som anges i punkterna 23 och 24.
Märkning
Artikel 5
1. Märkning och reklam för en vara av det slag som anges i artikel 1.1 a får inte innehålla uttryck som syftar på ekologisk produktion om inte följande villkor är uppfyllda:
a) Uppgiften visar tydligt att den avser en metod för jordbruksproduktion.
b) Varan har producerats i enlighet med de regler som fastställs i ►M10 artikel 6 ◄ eller importerats från ett tredje land i den ordning som fastställs i artikel 11.
c) Varan har producerats eller importerats av en leverantör som är underkastad den kontroll som fastställs i artikel 8 och 9.
d) För produkter som beretts efter den 1 januari 1997, skall märkning inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som producenten är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas vid märkning åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen.
▼M10 —————
3. Vid märkning av och reklam för en produkt som åsyftas i artikel 1.1 b får beskrivningen av den saluförda varan endast innehålla uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion om följande villkor är uppfyllda:
a) minst 95 % av produktionens ingredienser av jordbruksursprung är produkter eller är framställda ur produkter som har erhållits i enlighet med de regler som fastställs i artikel 6 eller som har importerats från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11,
b) alla andra ingredienser av jordbruksursprung omfattas av bilaga VI punkt C eller har godkänts provisoriskt av ett medlemsland i enlighet med någon av de vidtagna genomförandeåtgärderna, vilken i förekommande fall, antagits i enlighet med punkt 7,
c) produkten innehåller enbart ämnen som finns förtecknade i bilaga VI punkt A i deras egenskap av ingredienser som inte är av jordbruksursprung,
d) produkten eller dess ingredienser av jordbruksursprung som anges i punkt a har inte behandlats med andra ämnen än de som anges i bilaga VI punkt B,
e) produkten eller dess ingredienser har inte behandlats med joniserande strålning,
f) produkten har beretts eller importerats av en leverantör som är underkastad den kontroll som anges i artiklarna 8 och 9,
g) för produkter som beretts efter den 1 januari 1997 skall märkningen inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som den leverantör som har utfört den sista beredningsåtgärden är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen.
Uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion skall klart visa att de gäller en produktionsmetod inom jordbruket och skall åtföljas av en hänvisning till de åsyftade ingredienserna av jordbruksursprung om detta inte klart framgår av ingrediensförteckningen,
h) produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer.
Genom undantag från punkterna 1-3 får varumärken som innehåller en sådan uppgift som avses i artikel 2 fortsätta att användas fram till den 1 juli 2006 i märkning av och reklam för produkter som inte uppfyller kraven i denna förordning, förutsatt att
— ansökan om registrering av varumärket ingivits före den 22 juli 1991 - om inte andra stycket nedan är tillämpligt - och överensstämmer med rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar ( 15 ), och
— varumärket alltid återges med en tydlig, framträdande och lättläst uppgift om att produkterna inte har framställts i enlighet med den ekologiska produktionsmetoden enligt bestämmelserna i denna förordning.
Det ansökningsdatum som avses i första stycket första strecksatsen skall vara den 1 januari 1995 för Finland, Österrike och Sverige och den 1 maj 2004 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. ◄
4. Ingredienser av jordbruksursprung får ej förekomma i bilaga VI punkt C annat än när det visas att dessa ingredienser är av jordbruksursprung, att de inte produceras i tillräcklig mängd inom gemenskapen enligt reglerna i artikel 6 eller att de inte kan importeras från tredje land enligt reglerna i artikel 11.
5. Vegetabiliska produkter som är föremål för märkning eller reklam i enlighet med punkt 1 eller 3 får vara försedda med uppgifter som hänvisar till omställning till ekologisk produktion om följande villkor är uppfyllda:
a) de krav som anges i punkt 1 respektive 3 är helt uppfyllda utom vad gäller längden på den övergångsperiod som avses i punkt 1 i bilaga I,
b) en omställningsperiod om minst 12 månader före skörd har iakttagits,
c) uppgifterna inte vilseleder konsumenterna i förhållande till produkter som uppfyller alla krav i styckena 1 eller 3. Efter den 1 januari 1996 skall nämnda uppgifter bestå av orden ”producerad under omställning till ekologiskt jordbruk” och presenteras i en färg, ett format och i en typstil som inte får vara mer framträdande än beskrivningen av den saluförda varan. Orden ”ekologiskt jordbruk” får inte vara mer framträdande än orden ”produkt under omställning till”,
d) Produkten innehåller en enda vegetabilisk ingrediens av jordbruksursprung,
e) för produkter som beretts efter den 1 januari 1997 skall märkningen inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som den leverantör som har utfört den sista beredningsåtgärden är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen,
f) produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer.
5a. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får sådan märkning av och reklam för en produkt som anges i artikel 1.1 b inte vara försedd med uppgifter som hänvisar till den ekologiska produktionsmetoden annat än om följande villkor är uppfyllda:
a) minst 70 % av produktens ingredienser av jordbruksursprung är produkter eller härrör från produkter som erhållits i enlighet med de regler som anges i artikel 6 eller är importerade från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11,
b) produktens alla andra ingredienser av jordbruksursprung omfattas av bilaga VI punkt C eller har godkänts provisoriskt av en medlemsstat i enlighet med vidtagna genomförandeåtgärder, i förekommande fall i enlighet med punkt 7,
c) uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion nämns i ingrediensförteckningen och hänför sig uppenbarligen endast till de ingredienser som erhållits i enlighet med reglerna i artikel 6 eller som importerats från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11. De skall presenteras i en färg, ett format och en typstil som helt överensstämmer med vad som används för övriga uppgifter som finns på ingrediensförteckningen. Dessa uppgifter skall också nämnas separat inom samma synfält som beskrivningen av den saluförda varan och skall innehålla upplysning om den procentuella andel av ingredienserna som är av jordbruksursprung eller som härrör från ingredienser som är av jordbruksursprung och som har erhållits i enlighet med reglerna i artikel 6 eller som importerats från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11. Det nämda får inte göras i en färg, ett format eller en typstil som gör den mer framträdande än beskrivningen av den saluförda varan. Omnämnandet skall ges följande outformning: ”X % av ingredienserna av jordbruksursprung har erhållits i enlighet med reglerna för ekologisk produktion”,
d) produkten innehåller enbart ämnen som finns förtecknade i bilaga VI punkt A i egenskap av ingredienser som inte är av jordbruksursprung,
e) produkten eller dess ingredienser av jordbruksursprung som anges i punkt a har inte behandlats med andra ämnen än de som finns i bilaga VI punkt B,
f) produkten eller dess ingredienser har inte behandlats med joniserande strålning,
g) produkten har beretts eller importerats av en leverantör som är underkastad den kontroll som anges i artiklarna 8 och 9,
h) för produkter som beretts efter den 1 januari 1997, skall märkningen inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som den leverantör som utfört den sista beredningsåtgärden är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen,
i) produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer.
6. Under en övergångsperiod som går ut den 31 december 1997, får märkning av och reklam för en produkt som anges i artikel 1.1 b och som delvis erhållits från ingredienser som inte uppfyller kraven i punkt 3 a hänvisa till ekologisk produktion om följande villkor är uppfyllda:
a) minst 50 % av produktens ingredienser av jordbruksursprung uppfyller kraven i punkt 3 a,
b) produkten uppfyller kraven i punkt 3 c, d, e och f,
c) de uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion:
— förekommer uteslutande i ingrediensförteckningen i enlighet med direktiv 79/112/EEG, senast ändrat genom direktiv 89/395/EEG,
— hänför sig uppenbarligen endast till de ingredienser som erhållits i enlighet med de regler som avses i artikel 6, eller som har importerats inom ramen för den ordning som anges i artikel 11,
d) ingredienserna och deras andelar anges i fallande storleksordning efter vikt i ingrediensförteckningen,
e) uppgifterna i ingrediensförteckningen presenteras i samma färg, format och typstil.
7. Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna artikel får utfärdas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14.
8. Sådana begränsade förteckningar över de ämnen och produkter som avses i punkt 3 b, c och d samt i punkt 5 a, b, d och e skall upprättas i enlighet med det förfarande som faställs i artikel 14 och omfattas av punkterna A, B och C i bilaga VI.
Villkor får anges för dessa ingrediensers och ämnens användning och sammansättning.
När en medlemsstat anser att en produkt bör fogas till nämnda listor eller att ändringar bör göras i dessa, skall den se till att en ansökan med motivering för tilläggen eller ändringarna officiellt tillställs de andra medlemsstaterna och kommissionen, som skall lägga fram denna ansökan för den kommitté som avses i artikel 14.
9. Beräkningen av de i punkterna 3 och 6 angivna procentandelarna utförs med tillämpningen av reglerna i artiklarna 6 och 7 i direktiv 79/112/EEG.
10. I en produkt som avses i artikel 1.1 a och b får en ingrediens som har framställts i enlighet med de regler som fastställs i artikel 6 inte förekomma tillsammans med samma ingrediens som inte har framställts enligt dessa regler.
11. Kommissionen skall före den 1 juli 1999 göra en förnyad granskning av bestämmelserna i denna artikel och artikel 10 och presentera lämpliga förslag för deras eventuella ändring.
Produktionsregler
Artikel 6
1. Ekologisk produktion innebär vid framställning av de produkter som avses i artikel 1.1 a, utom utsäde och vegetativt förökningsmaterial, följande:
a) Åtminstone kraven i bilaga I och de närmare föreskrifter som i vissa fall är knutna till dem skall vara uppfyllda.
b) Endast produkter som består av ämnen som anges i bilaga I eller förtecknas i bilaga II får användas som växtskyddsmedel, gödningsmedel, markberedningsmedel, foder, foderråvaror, foderblandningar, fodertillsatser, vissa ämnen som används i djurfoder i enlighet med direktiv 82/471/EEG, rengörings- och desinfektionsmedel för byggnader och anläggningar avsedda för djur, produkter för skadedjurs- och sjukdomsbekämpning i byggnader och anläggningar avsedda för djur eller för varje annat ändamål som med avseende på vissa produkter anges i bilaga II. De får endast användas på de särskilda villkor som anges i bilagorna I och II i den mån deras motsvarande användning är tillåten i vanligt jordbruk i de berörda medlemsstaterna i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser eller i enlighet med nationella bestämmelser som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen.
c) Endast utsäde och vegetativt förökningsmaterial som har producerats med den ekologiska produktionsmetod som anges i punkt 2 får användas.
d) Genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel.
2. För utsäde och vegetativt förökningsmaterial innebär den ekologiska produktionsmetoden att både moderplantan - såvitt avser utsäde - och föräldragenerationens planta/plantor - såvitt avser reproduktionsmaterial - har producerats:
a) utan användning av genetiskt modifierade orgnaismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer, och
b) i överensstämmelse med punkterna 1 a och b under minst en generation eller, när det gäller perenna odlingar, minst två säsonger.
3.
a) Trots vad som sägs i punkt 1 c får utsäde och vegetativt förökningsmaterial som inte har erhållits i enlighet med den ekologiska produktionsmetoden användas under en övergångsperiod fram till ►M15 den 31 december 2003 ◄ med godkännande från den behöriga myndigheten i medlemsstaten under förutsättning att användarna av sådant förökningsmaterial på ett för medlemsstatens kontrollmyndighet eller kontrollorgan tillfredsställande sätt kan visa att de på gemenskapsmarknaden inte har kunnat erhålla ett förökningsmaterial för en lämplig sort av ifrågavarande art som uppfyller kraven i stycke 2. I detta fall skall ett förökningsmaterial som inte har behandlats med andra produkter än de som anges i bilaga II punkt B användas, under förutsättning att sådant material finns på gemenskapsmarknaden. Medlemsstaterna skall anmäla godkännanden som lämnats enligt detta stycke till de andra medlemsstaterna och till kommissionen.
b) förfarandet i artikel 14 kan användas för att fatta beslut om:
— införande, före ►M15 den 31 december 2003 ◄ , av begränsningar gällande den provosoriska åtgärd som anges i a i fråga om vissa arter och/eller typer av förökningsmaterial och/eller avsaknad av kemisk behandling,
— bibehållande, efter ►M15 den 31 december 2003 ◄ , av det i a angivna undantaget i fråga om vissa arter och/eller typer av förökningsmaterial för hela eller delar av gemenskapens område,
— införande av procedurregler och kriterier rörande det i a angivna undantaget och information om detta till berörda yrkesorganisationer, andra medlemsstater samt kommissionen.
4. Före ►M15 den 31 december 2002 ◄ , skall kommissionen göra en förnyad granskning av bestämmelserna i denna artikel, särskilt punkt 1 c samt punkt 2 och i förekommande fall presentera lämpliga förslag till ändring av dem.
Artikel 6a
1. I denna artikel anses med ”plantor” hela plantor, avsedda för plantering för produktion av växter.
2. Den ekologiska produktionsmetoden innebär att plantor som används för produktion också skall ha producerats i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.
3. Trots vad som sägs i punkt 2, får plantor som inte erhållits i överensstämmelse med den ekologiska produktionsmetoden användas under en övergångsperiod fram till den 31 december 1997 förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
a) medlemsstatens behöriga myndighet har godkänt användning under förutsättning att användaren eller användarna av sådant material på ett tillfredsställande sätt kunnat visa medlemsstatens kontrollmyndighet eller kontrollorgan att de inte kunnat erhålla lämplig sort av ifrågavarande art på gemenskapsmarknaden,
b) plantorna har efter sådden inte behandlats med andra produkter än de som räknas upp i bilaga II, delarna A och B,
c) plantorna härstammar från en producent som har accepterat ett kontrollsystem som är likvärdigt med det system som avses i artikel 9 och som har accepterat att tillämpa förbehållet i punkt b. Denna bestämmelse träder i kraft den 1 januari 1996,
d) efter plantering skall plantorna ha odlats i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.1 a och b under en period av minst sex veckor före skörden,
e) märkningen av produkter som innehåller ingredienser som härrör från sådana plantor får inte innehålla den uppgift som anges i artikel 10,
f) utan att detta påverkar någon inskräkning som följer av det i punkt 4 angivna förfarandet skall alla godkännanden som lämnats i enlighet med denna punkt återkallas när bristsituationen avhjälpts och de skall löpa ut senast den 31 december 1997.
4. a) När godkännanden som avses i punkt 3 har lämnats skall medlemsstaten omedelbart lämna följande upplysningar till övriga medlemsstater och kommissionen:
— datum för godkännandet,
— benämning för berörd sort och art,
— nödvändiga mängder samt skälen för detta,
— trolig varaktighet för bristsituationen,
— övriga upplysningar som begärts av kommissionen eller medlemsstaterna.
4. b) Om upplysningar, som av en medlemsstat lämnats till kommissionen och den medlemsstat som har lämnat godkännande, visar att en lämplig sort finns tillgänglig under den tid brist råder, får medlemsstaten återkalla ett godkännande eller förkorta dess giltighetstid. Medlemsstaten skall i sådant fall meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna om de åtgärder den vidtagit senast inom tio dagar efter det att den mottagit upplysningarna.
4. c) På begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ, skall ärendet föreläggas den kommitté som avses i artikel 14. I enlighet med det förfarande som avses i artikel 14 kan beslut fattas om att återkalla eller förkorta godkännandets giltighetstid.
Artikel 7
1. Produkter som den dag denna förordning antas inte är godkända för sådant syfte som anges i artikel 6.1 b får införas i bilaga II om följande villkor är uppfyllda:
a) De används för att bekämpa skadedjur eller sjukdomar på växter eller för rengöring och desinfektion av byggnader och anläggningar avsedda för djur och
— de är väsentliga för att bekämpa en skadlig organism eller en viss sjukdom och inget alternativ står till buds i form av biologiska medel, annat brukningssätt, fysikalisk behandling eller växtförädling, och
— de används på ett sätt som utesluter varje direkt kontakt med fröna, grödan, vegetabiliska produkter, produktionsdjuren eller animalieprodukterna eller vid behandling av fleråriga grödor på ett sätt som utesluter kontakt under de ätbara delarnas (fruktens) växtsäsong, förutsatt att behandlingen inte indirekt leder till att det finns rester av produkten kvar i de ätbara delarna, och
— användningen inte leder till eller bidrar till icke godtagbara verkningar på eller förorening av miljön.
b) De används för gödsling eller markberedning och
— de är väsentliga för att tillgodose speciella näringsbehov hos grödan eller speciella behov av markberedning som inte kan tillgodoses genom de brukningsförfaranden som nämns i bilaga 1, och
— de leder inte till icke godtagbara verkningar på miljön och bidrar inte till att smutsa ned denna.
1a. De villkor som anges i punkt 1 gäller inte för produkter, som före antagandet av denna förordning allmänt användes i enlighet med vedertagna regler för ekologisk odling inom gemenskapen.
1b. När det gäller mineraler och spårämnen som används i djurfoder får ytterligare råvaror för dessa produkter införas i bilaga II under förutsättning att de är av naturligt ursprung eller, om så inte är fallet, syntetiskt framställda i samma form som naturliga produkter.
2. Vid behov får följande specificeras för varje produkt som ingår i bilaga 2:
— Detaljerad beskrivning av produkten.
— Villkor för produktens användning och sammansättning och/eller löslighet, särskilt med tanke på behovet att garantera att produkterna inte lämnar mer än ett minimum av rester i grödans ätbara delar eller i ätbara produkter som framställs av grödan och som samtidigt har minimal verkan på miljön.
— Särskilda krav på märkning av produkter av det slag som avses i artikel 1 när dessa framställts med hjälp av vissa produkter som anges i bilaga 2.
3. Ändringar i bilaga 2, vare sig det gäller tillägg eller strykning av produkter enigt punkt 1 eller införande av eller ändring i specifikationer enligt punkt 2 skall godkännas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14.
4. När en medlemsstat finner att en produkt bör införas i förteckningen i bilaga 2 eller att ändringar bör göras i nämnda bilaga skall den se till att en ansökan med motivering för tilläggen eller ändringarna officiellt tillställs de andra medlemsstaterna och kommissionen, som skall framföra ansökan till den kommitté som avses i artikel 14.
Kontrollsystem
Artikel 8
1. Varje aktör på marknaden som producerar, bereder, förvarar eller från tredje land importerar produkter av det slag som anges i artikel 1 i syfte att sedan saluföra dem, eller som saluför sådana produkter, skall
a) anmäla denna verksamhet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där verksamheten bedrivs; en sådan anmälan skall innehålla de uppgifter som avses i bilaga IV,
b) låta sin verksamhet omfattas av det kontrollsystem som avses i artikel 9.
Medlemsstater kan från tillämpningen av detta stycke undanta återförsäljare som säljer sådana produkter direkt till konsumenten eller användaren, förutsatt att de inte framställer, bereder, förvarar annat än i samband med försäljningsstället eller importerar sådana produkter från ett tredje land.
När en återförsäljare överlåter ett kontrakt gällande någon av de verksamheter som nämns i det första stycket till tredje part skall den aktören ändå vara skyldig att följa kraven i leden a och b och den överlåtna verksamheten skall omfattas av kontrollsystemet i artikel 9.
2. Medlemsstaterna skall utse en myndighet eller annat organ att ta emot sådana anmälningar.
Medlemsstaterna kan föreskriva att leverantören skall uppge all den ytterligare information som de anser vara nödvändig för effektiv kontroll av leverantören i fråga.
3. Den behöriga myndigheten skall se till att en aktuell förteckning med namn och adress på de leverantörer som är underkastade kontrollsystemets övervakning hålls tillgänglig för intresserade parter.
Artikel 9
1. Medlemsstaterna skall inrätta ett kontrollsystem som de aktörer som avses i artikel 8.1 skall omfattas av och som förvaltas av en eller flera kontrollmyndigheter och/eller av godkända privata organ.
2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att en leverantör som följer denna förordnings föreskrifter och ger sitt bidrag till kontrollsystemets kostnader har tillgång till kontrollsystemet.
3. Kontrollsystemet skall omfatta åtminstone tillämpningen av de kontroll- och säkerhetsåtgärder som specificeras i bilaga 3.
4. För kontrollsystemets handhavande av privata organ skall medlemsstaterna utse en myndighet som har ansvar för att godkänna och övervaka sådana organ.
5. Vid godkännande av privat kontrollorgan skall följande omständigheter tas i beaktande:
a) Vilket standardförfarandet organet avser att använda för kontroll, med en detaljerade beskrivning av kontrollåtgärderna och av de säkerhetsåtgärder som organet åtar sig att ålägga de leverantörer som är underkastade dess kontroll.
b) Vilka påföljder som organet avser att tillämpa när ►M10 avvikelser och/eller överträdelser ◄ konstateras.
c) Vilka resurser i form av kvalificerad personal och administrativa och tekniska resurser som står kontrollorganet till buds liksom dettas erfarenhet av kontroll och allmänna tillförlitlighet.
d) Kontrollorganets opartiskhet gentemot de leverantörer det skall kontrollera.
6. Efter det att ett kontrollorgan har godkänts skall den behöriga myndigheten
a) se till att de kontroller som organet genomför är objektiva,
b) förvissa sig om effektiviteten på organets kontroller,
c) hålla sig underrättad om alla ►M10 avvikelser och/eller överträdelser ◄ som konstaterats mot reglerna och alla påföljder som har beslutats,
d) återkalla godkännandet av kontrollorganet när detta inte uppfyller kraven i punkterna a och b eller i punkt 5 eller i ►M10 punkterna 7, 8, 9 och 11. ◄
6a. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1996 tilldela varje kontrollorgan eller kontrollmyndighet som godkänts eller utsetts i enlighet med bestämmelserna i denna förordning ett kodnummer. De skall meddela övriga medlemsstater och kommissionen om detta och kommissionen skall offentliggöra kodnummer i den förteckning som anges i sista stycket i artikel 15.
7. Den kontrollmyndighet och de godkända kontrollorgan som avses i punkt 1
a) skall se till att åtminstone de kontrollåtgärder och säkerhetsåtgärder som specificeras i bilaga 3 tilllämpas på alla verksamheter som är underkastade organets kontroll, och
b) får inte röja upplysningar och uppgifter som det erhåller i sin egenskap av kontrollant för andra än den som är ansvarig för den verksamhet som kontrolleras och för de behöriga offentliga myndigheterna. ►M28 På begäran och när omständigheterna kräver det vederbörligt motiverat av nödvändigheten att garantera att produkterna har producerats i enlighet med den här förordningen, skall de med andra kontrollmyndigheter eller godkända kontrollorgan utbyta relevant information om resultatet av sina kontroller. De kan även utbyta denna information på eget initiativ. ◄
8. Godkända kontrollmyndigheter skall
a) för kontrolländamål ge den behöriga myndigheten tillgång till sina kontor och lokaler och ge denna alla upplysningar och hjälp som den behöriga myndigheten bedömer som nödvändig för att den skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt denna förordning,
b) senast den 31 januari varje år tillställa medlemsstatens behöriga myndighet en förteckning över de leverantörer som stod under dess kontroll den 31 december året före samt lämna nämnda myndighet en kortfattad årsrapport.
9. Den kontrollmyndighet och de kontrollorgan som avses i punkt 1 skall
a) vid oegentligheter i genomförandet av artiklarna 5 och 6 eller föreskrifterna i artiklarna 3 och 4 i kommissionens förordning (EG) nr 223/2003 av den 5 februari 2003 om kraven på märkning vid ekologisk produktion av foder, foderblandningar och foderråvaror ( 16 ) eller de åtgärder som avses i bilaga III se till att de uppgifter i artikel 2 som hänvisar till den ekologiska produktionsmetoden avlägsnas från hela det varuparti respektive hela den odlade mängd som berörs av oegentligheten i fråga,
b) vid uppenbar överträdelse eller överträdelse med långvariga verkningar förbjuda leverantören i fråga att marknadsföra sina produkter med uppgifter som syftar på ekologisk produktion under en period som överenskoms med medlemsstatens behöriga myndighet.
10. Följande får beslutas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14:
a) Närmare föreskrifter om de krav som nämns i punkt 5 och de åtgärder som anges i punkt 6.
b) Föreskrifter om verkställandet av föreskrifterna i punkt 9.
11. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 5 och 6 skall de behöriga kontrollorganen från och med den 1 januari 1998 uppfylla kraven i EN 45011 ►M15 ————— ◄ .
12.
a) När det gäller köttproduktion skall medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga III, se till att kontrollerna omfattar samtliga stadier av produktion, slakt, styckning och all annan beredning som föregår försäljningen till konsumenten för att så långt det är tekniskt möjligt säkerställa att animalieprodukter kan spåras genom de olika verksamheterna för produktion, bearbetning eller annan beredning, från produktionsenheten till den slutliga förpacknings- och/eller märkningsenheten. Medlemsstaterna skall i samband med den rapport om kontroll som avses i artikel 15 underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits och om hur dessa har följts upp.
b) För andra animalieprodukter än kött kommer ytterligare bestämmelser att fastställas i bilaga III för att så långt det är tekniskt möjligt säkerställa att produkterna kan spåras.
c) Under alla omständigheter skall de åtgärder som vidtas enligt artikel 9 säkerställa att konsumenterna garanteras att produkterna har producerats i enlighet med denna förordning.
Uppgift om att produkter omfattas av ett kontrollsystem
Artikel 10
1. Uppgift och/eller logotyp utvisande att produkterna omfattas av ett särskilt kontrollsystem som visas i bilaga V, får uteslutande ingå i märkningen av produkter av det slag som avses i artikel 1 när sådana produkter
a) överensstämmer med artikel 5.1 eller 5.3,
b) har underkastats det kontrollsystem som avses i artikel 9 på alla stadier av produktions- och beredningsprocessen eller, när det gäller importerade produkter omfattats av likvärdiga åtgärder; om det rör sig om produkter som importeras i enlighet med artikel 11.6, skall genomförandet av kontrollsystemet vara förenligt med krav som är likvärdiga med kraven i artikel 9 och särskilt punkt 4 i den artikeln,
c) säljs direkt i slutna förpackningar av producent eller beredare till slutlig konsument, eller släpps ut på marknaden som färdigförpackade livsmedel. Vid direktförsäljning av producenten eller beredare till slutlig konsument är slutna förpackningar inte nödvändiga när det av märkningen klart och tydligt framgår vilken produkt det är fråga om,
d) i märkningen är försedda med tillverkarens, beredarens eller säljarens namn på och/eller firma samt namn på eller kodnummer för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet och övriga uppgifter som krävs i enlighet med reglerna för märkning av livsmedel som gäller i enlighet med gemenskapens lagstiftning.
2. Inget påstående får göras på etikett eller i reklammaterial som ger köparen intrycket att den uppgift som visas i bilaga 5 utgör en garanti för överlägsen kvalitet vad gäller näringsvärde eller hälsoeffekter.
3. Den kontrollmyndighet och de kontrollorgan som avses i artikel 9.1 skall
a) vid avvikelse i förhållande till föreskrifterna i ►M10 artiklarna 5 och 6 ◄ eller till de åtgärder som avses i bilaga 3 se till att den påskrift som avses i bilaga 5 avlägsnas från hela det varuparti respektive hela den odlade mängd som berörs,
b) vid uppenbar överträdelse eller överträdelse med långvariga verkningar återkalla tillståndet för leverantören i fråga att använda den påskrift som visas i bilaga 5 under en period som överenskoms med medlemsstatens behöriga myndighet.
4. Regler om återkallande av rätten att använda den uppgift som visas i bilaga 5 när överträdelse av artikel 5 7 eller brott mot de krav som anges i bilaga 3 upptäcks får antas i överensstämmelse med det förfarande som fastställs i artikel 14.
Allmänna åtgärder för verkställighet
Artikel 10a
1. När en medlemsstat med avseende på en produkt som härrör från en annan medlemsstat och som är försedd med de uppgifter som anges i artikel 2 och/eller i bilaga V konstaterar avvikelser eller överträdelser rörande tillämpningen av denna förordning, skall den informera den medlemsstat som har utsett kontrollmyndigheten eller godkänt kontrollorganet och kommissionen om detta.
2. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att undvika bedräglig användning av de uppgifter som anges i artikel 2 och/eller bilaga V.
Import från tredje land
Artikel 11
1. Utan att påverka tillämpningen av artikel 5 skall produkter från tredje land av det slag som specificerats i artikel 1 inte få marknadsföras annat än i följande fall:
a) Produkterna härrör från ett tredje land som står upptaget i den förteckning som skall upprättas genom beslut av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14, och de har framställts i en region eller i en produktionsenhet under kontroll av ett kontrollorgan som i förekommande fall utsetts genom ett beslut om ifrågavarande tredje land.
b) Den behöriga myndigheten eller kontrollorganet i detta tredje land har utfärdat ett kontrollintyg som visar att det varuparti som anges i intyget
— har framställts inom ramen för ett produktionssystem som tillämpar regler likvärdiga dem som fastställts i ►M10 artikel 6 ◄ , och
— är underkastat ett kontrollsystem som i enlighet med punkt 2 b har erkänts såsom likvärdigt.
2. Vid beslut huruvida ett tredje land som så begär skall, vad gäller vissa produkter av de slag som specificerats i artikel 1 tas upp i den förteckning som avses i punkt 1 a skall i synnerhet följande omständigheter beaktas:
a) De garantier som detta tredje land kan erbjuda åtminstone då det gäller produktion för export till gemenskapen för att regler tillämpas som är likvärdiga dem som fastställs i ►M10 artikel 6 ◄ .
b) Effektiviteten av de kontrollåtgärder som vidtas, varvid dessa åtminstone vad gäller produktion för export till gemenskapen måste vara likvärdiga de kontrollåtgärder som avses i artikel 8 och 9 för att de regler som avses under a skall uppfyllas.
På grundvalen av dessa upplysningar kan de regioner eller produktionsenheter respektive de kontrollorgan som skall anses likvärdiga specificeras i kommissionens beslut.
3. Det tillstånd som avses i punkt 1 b måste
a) i original medfölja varorna till den första mottagarens lokaler och därefter av importören hållas tillgängligt för ►M10 kontrollorgan och/eller kontrollmyndighet ◄ under minst två år, och
b) upprättas i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 14 och enligt ett formulär som skall godkännas i enlighet med samma artikel.
4. Närmare regler för tillämpningen av denna artikel kan bestämmas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 14.
5. Vid prövning av en begäran från ett tredje land skall kommissionen av landet i fråga kräva in alla nödvändiga upplysningar. Kommissionen får också uppdra åt experter att på kommissionens vägnar på platsen granska de produktionsregler och kontrollförfaranden som faktiskt tillämpas i landet.
6.
a) Trots vad som sägs i punkt 1 skall en importör i en medlemsstat av den behöriga myndigheten i medlemsstaten ges tillstånd att fram till ►M35 31 december 2006 ◄ marknadsföra varor från ett icke-medlemsland som inte står upptaget i den förteckning som avses i punkt 1 a, förutsatt att han inför myndigheten kan styrka att de importerade varorna har odlats enligt regler som är likvärda dem som fastställs i ►M10 artikel 6 ◄ och att odlingen har underkastats lika effektiva kontrollåtgärder som de som avses i artikel 8 och 9 och att kontrollen är stadigvarande och effektivt ordnad.
Detta tillstånd skall gälla endast så länge som ovannämnda villkor visas vara uppfyllda. ►M10 Den upphör från och med den tidpunkt då beslut att föra in ett tredje land i förteckningen som anges i punkt 1 a fattas förutsatt att den inte rör en produkt som härrör från ett område som inte närmare preciseras i det beslut som anges i punkt 1 a och att den inte har granskats inom ramen för tredje landets ansökan. Det tredje landet skall vara införstått med den fortsatta tillämpningsregeln av det förfarande för godkännande som anges i denna punkt. ◄
b) När en medlemsstat har erhållit tillräcklig bevisning av en importör, skall den genast till kommissionen och de andra medlemssta terna anmäla från vilket icke-medlemsland varor importeras och därvid lämna detaljerade upplysningar om odlingen och kontrollen i landet och om de garantier som lämnats för att kontrollen kommer att vara stadigvarande och effektivt ordnad.
c) Om någon medlemsstat eller kommissionen begär detta skall saken hänskjutas till den kommitté som avses i artikel 14. Skulle kommittén finna att de importerade varorna inte framställts enligt likvärda odlingsregler eller att kontrollen inte är lika effektiv, skall kommissionen anmoda den medlemsstat som utfärdade tillståndet att återkalla detta. Det kan sedan i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 14 beslutas att importen i fråga skall förbjudas eller att fortsatt import skall få ske förutsatt att några av importvillkoren ändras inom viss tid.
d) Den anmälan som avses i b skall inte krävas när det gäller odling och kontroll som en annan medlemsstat redan har anmält i enlighet med b, om inte nya väsentliga omständigheter har framkommit som motiverar att det beslut som avses i c omprövas.
Före den 31 juli 1994 skall kommissionen se över bestämmelserna i punkt 1 och lägga fram sådana ändringsförslag som kan vara befogade.
7. Kommissionen får på begäran av en medlemsstat i enlighet med det i artikel 14 angivna förfarandet godkänna ett tredje lands kontrollorgan, som den berörda medlemsstaten på förhand har utvärderat, och föra upp den på den förteckning som anges i punkt 1 a.
Kommissionen skall underrätta det tredje landet om detta.
Fri rörlighet inom gemenskapen
Artikel 12
Medlemsstaterna får inte med hänvisning till produktionsmetod, märkningen eller sättet att presentera produktionsmetoden förbjuda eller inskränka marknadsföringen av produkter av det slag som specificerats i artikel 1 om de uppfyller kraven i denna förordning.
När det gäller de regler för animalieproduktion som anges i bilaga I del B får emellertid medlemsstaterna tillämpa striktare regler för produktionsdjur och animalieprodukter som framställs på deras territorium, förutsatt att dessa regler är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och inte förhindrar eller verkar inskränkande på marknadsföringen av andra produktionsdjur och animalieprodukter som uppfyller kraven i förordningen.
Administrativa föreskrifter och genomförande
Artikel 13
Följande kan antas i enlighet med förfarandet i artikel 14:
— Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning.
— Ändringar i bilagorna I-IV samt VI-VIII
— Ändringar i bilaga V i syfte att fastställa en gemenskapslogotyp som åtföljer eller ersätter uppgiften om att produkterna omfattas av kontrollförfarandet.
— Begränsningar och genomförande åtgärder för tillämpning av det undantag som anges i artikel 6.1 d för veterinärmedicinska läkemedel.
— Genomförandeåtgärder i enlighet med vetenskapliga rön eller teknisk utveckling för tillämpning av förbudet mot användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer, särskilt när det gäller tröskelvärden för oundviklig förorening vilka inte får överskridas.
Artikel 14
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.
2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG ( 17 ) tillämpas.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 15
Före den 1 juli varje år skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om de åtgärder som under det närmast föregående året har vidtagits för att genomföra vad som föreskrivits i denna förordning och därvid bl.a. tillställa kommissionen följande:
— En förteckning av de leverantörer som den 31 december året före hade gjort en anmälan enligt artikel 8.1 a och som var underkastade det kontrollsystem som avses i artikel 9.
— En rapport om den kontroll som utövas i enlighet med artikel 9.6.
Dessutom skall medlemsstaterna senast den 31 mars varje år tillställa kommissionen en förteckning över de kontrollorgan som var godkända den 31 december året före, dessas juridiska form och verksamhetsform, deras standardförfarande för kontroll, deras påföljdsordning och i förekommande fall deras märke.
Kommissionen skall varje år offentliggöra, i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning, de förteckningar över godkända kontrollorgan som har anmälts till kommissionen inom de tidsfrister som fastslagits i föregående stycke.
Artikel 15a
För de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, särskilt sådana som kommissionen skall genomföra, och för att uppnå målen i artiklarna 9 och 11 och de tekniska bilagorna, skall varje år nödvändiga anslag avsättas i samband med budgetförfarandet.
Artikel 16
1. Denna förordning träder i kraft den dag den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
2. Inom nio månader efter det att förordningen har trätt i kraft skall medlemsstaterna genomföra vad som föreskrivs i artikel 8 och 9.
3. Artikel 5, artikel 8.1 och artikel 11.1 skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1993.
I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14 får beslutas att tillämpningen av artikel 11.1 uppskjuts under en viss period vad gäller import från tredje land om detta har begärt att bli upptaget i den förteckning som föreskrivs i artikel 11.1 a men granskningen av saken inte har hunnit så långt att ett beslut kan fattas före utgången av den period som avses i föregående stycke.
Vid tillämpningen av regeln i bilaga 1 punkt 1 om viss övergångstid skall den tid som har förflutit innan denna förordning träder i kraft medräknas om leverantören kan styrka inför kontrollorganet att han under perioden i fråga odlade i enlighet med gällande nationella föreskrifter eller om sådana saknas i enlighet med erkända internationella normer för ekologisk produktion.
4. Under 12 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft får medlemsstaterna trots vad som föreskrivs i artikel 6.1 tillåta att på deras territorier används produkter som innehåller ämnen som inte är upptagna i förteckningen i bilaga 2, om medlemsstaterna anser att kraven i artikel 7.1 är uppfyllda.
5. Under 12 månader efter det att bilaga 6 har upprättats i enlighet med artikel 5.7 får medlemsstaterna fortsätta att tillåta användning i enlighet med deras nationella föreskrifter av ämnen som inte är upptagna i förteckningen i bilaga 6.
6. Varje medlemsstat skall underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om vilka ämnen den har tillåtit i enlighet med punkterna 4 och 5.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA 1
PRINCIPER FÖR EKOLOGISK PRODUKTION PÅ LANTGÅRD
A. VÄXTER OCH VEGETABILISKA PRODUKTER
1.1 De principer som anges i artikel 6.1 a, b och d och som särskilt tas upp i denna bilaga skall normalt ha tillämpats på odlingslotterna under en omställningsperiod om minst två år före sådd eller, i fråga om vall och betesmark, minst två år innan de används som foder från ekologiskt jordbruk, eller, i fråga om annan flerårig gröda än vall och betesmark, minst tre år före första skörden av produkter av det slag som avses i artikel 1.1 a. Omställningsperioden inleds tidigast det datum då producenten anmäler sin verksamhet i enlighet med artikel 8 och ställer sin verksamhet under det kontrollsystem som avses i artikel 9.
1.2 Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får emellertid med den behöriga myndighetens godkännande fatta beslut om att retroaktivt godkänna att tidigare perioder räknas in i omställningsperioden under vilka
a) jordlotterna var en del av ett program som genomförts genom tillämpning av rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven ( 18 ) eller genom tillämpning av kapitel VI i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar ( 19 ), eller inom ramen för annat officiellt program under förutsättning att programmen i fråga ger garantier för att produkter som inte finns angivna i bilaga II del A och B inte använts på jordlotterna, eller
b) jordlotterna var natur- eller jordbruksmark som inte behandlades med produkter som inte finns angivna i bilaga II del A och B. Denna period kan beaktas retroaktivt endast på villkor att tillräckliga bevis har lämnats in till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet så att detta kan förvissa sig om att kraven uppfyllts under minst tre år.
1.3 Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får med den behöriga myndighetens godkännande besluta att omställningsperioden i vissa fall förlängs utöver den period som anges i punkt 1.1, med hänsyn till jordlottens tidigare användning.
1.4 För jordlotter där omställning till ekologisk produktion redan har skett eller höll på att ske och som utsätts för behandling med en produkt som inte finns angiven i bilaga II får medlemsstaten förkorta övergångsperioden till en period som är kortare än den period som fastställs i punkt 1.1 i följande två fall:
a) Jordlotter som behandlats med en produkt som inte finns angiven i bilaga II B inom ramen för sådan sjukdoms- eller parasitbekämpning som medlemsstatens behöriga myndighet har föreskrivit som obligatorisk på sitt territorium eller på vissa delar av detta beträffande produktion av viss gröda.
b) Jordlotter som behandlats med en produkt som inte finns angiven i bilaga II del A eller B inom ramen för vetenskapliga försök som godkänts av den behöriga myndigheten i medlemsstaten.
Omställningsperiodens längd skall i sådana fall fastställas med hänsyn till följande faktorer:
— Nedbrytningen av växtskyddsmedlet i fråga skall ge garantier för att det vid utgången av övergångsperioden endast återstår en obetydlig mängd rester i jorden och, om det rör sig om en flerårig gröda, i växten.
— Den skörd som följer efter behandlingen får inte säljas med hänvisning till ekologisk produktion.
— Den berörda medlemsstaten skall meddela övriga medlemsstater och kommissionen sitt beslut angående den obligatoriska behandlingen.
2.1 Markens bördighet och biologiska aktivitet skall vidmakthållas eller höjas genom att främst följande åtgärder vidtas:
a) Produktion av grönsaker, grönbete eller växter med djupt rotsystem i lämpligt växelbruk.
b) Nedplöjning av stallgödsel från naturenlig djuruppfödning i enlighet med bestämmelser och begränsningar i punkt 7.1 i del B i denna bilaga.
c) Nedplöjning av annat organiskt material, komposterat eller inte, från jordbruksföretag som odlar i enlighet med denna förordnings föreskrifter.
2.2 Andra organiska eller oorganiska gödselmedel som finns upptagna i bilaga 2 får i följande undantagsfall användas som komplement:
— Om antingen näringstillförsel till den gröda som odlas i växelbruk eller markberedning inte är möjlig med de metoder som anges under punkterna a, b och c i föregående stycke.
— Produkter som finns upptagna i bilaga 2 om gödsel och/eller exkrementer från djur: dessa produkter får endast användas om de i kombination med stallgödsel enligt punkt 2.1 b ovan följer begränsningarna i punkt 7.1 i del B i denna bilaga.
2.3 För att stimulera kompostering får lämpliga preparat användas som bygger på mikroorganismer eller växter, som inte är genetiskt modifierade enligt innebörden i artikel 4.12. Så kallade biodynamiska preparat av stenmjöl, stallgödsel eller växter får också användas för de ändamål som omfattas av denna punkt och punkt 2.1.
2.4 Lämpliga preparat av mikroorganismer, som inte är genetiskt modifierade enligt innebörden i artikel 4.12, och som är allmänt tillåtna i jordbruket i medlemsstaten i fråga, får användas för att förbättra jordens allmänna tillstånd eller tillgången på näringsämnen i jorden eller grödan, om behovet av detta har konstaterats av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten.
3. Skadedjur, sjukdomar och ogräs skall bekämpas genom en kombination av följande metoder:
— Val av lämpliga arter och underarter.
— Lämpligt växelbruksschema.
— Mekanisk bearbetning.
— Gynnande av skadedjurs naturliga fiender (genom plantering av häckar och platser för reden, utplantering av predatorer).
— Svedning.
Endast vid omedelbart hot mot grödan får de medel som avses i bilaga 2 tillgripas.
4. Insamlandet av ätliga växter och växtdelar, som växer vilt i naturområden, skogar och jordbruksområden, betraktas som en ekologisk produktionsmetod under förutsättning att
— dessa områden under de tre år som föregår insamlandet inte har behandlats med andra produkter än de som avses i bilaga 2.
— insamlandet inte inverkar negativt på den naturliga miljön för, eller bevarandet av arterna i insamlingsområdet.
5. Substrat får användas för svampproduktion om dessa endast består av följande produkter:
5.1 Stallgödsel och kompost av exkrement från djur (däribland de produkter som anges i del A första till fjärde strecksatsen i bilaga II till förordning (EEG) nr 2092/91)
a) om dessa produkter kommer från jordbruksföretag där en ekologisk produktionsmetod används, eller
b) om de uppfyller kraven i del A första til fjärde strecksatsen i bilaga II till förordning (EEG) nr 2092/91. De får dock högst utgöra 25 % ( 20 ), och endast när produkten som omfattas av punkt 5.1 a inte finns tillgänglig.
5.2 Andra produkter av jordbruksursprung än de som omfattas av punkt 5.1 (t.ex halm) från jordbruksföretag där en ekologisk produktionsmetod används.
5.3 Torv som inte är kemiskt behandlad.
5.4 Trä som inte är behandlat med kemiska produkter efter fällning.
5.5 Mineralprodukter i del A i bilaga II till förordning (EEG) nr 2092/91, vatten och jord.
B. DJUR OCH ANIMALIEPROUDKTER FRÅN FÖLJANDE ARTER: NÖTKREATUR (INKLUSIVE BUBALUS- OCH BISONARTER), SVIN, FÅR, GETTER, HÄSTDJUR OCH FJÄDERFÄ
1. Allmänna principer
1.1 Animalieproduktion utgör en integrerad del av många jordbruksföretag som är inriktade på jordbruk med ekologisk produktion.
1.2 Animalieproduktion skall bidra till en balans mellan jordbruksmetoderna genom att tillgodose jordbruksgrödornas näringsbehov och förbättra markens innehåll av organiska ämnen. Den kan därigenom bidra till att upprätta och vidmakthålla ett samspel mellan mark och växter, växter och djur samt djur och mark. Därför överensstämmer inte produktion som saknar anknytning till marken (production hors sol) med bestämmelserna i denna förordning.
1.3 Genom att utnyttja de förnybara naturresurserna (stallgödsel, baljväxter och fodergrödor) gör systemet med odling av grödor/djuruppfödning och betessystemen att markens bördighet vidmakthålls och förbättras på lång sikt och bidrar till att ett hållbart jordbruk utvecklas.
1.4 Ekologisk djuruppfödning innebär en produktion som är knuten till marken. Utom när undantag enligt denna bilaga har medgivits skall djuren ha tillgång till en yta utomhus där de kan röra sig fritt, och antalet djur per ytenhet skall begränsas på ett sätt som säkerställer en integrerad drift av animalie- och vegetabilieproduktion på produktionsenheten, varvid all form av förorening minimeras, särskilt av mark, ytvatten och grundvatten. Antalet djur skall vara nära relaterat till tillgängliga ytor så att problem med överbetning och erosion kan undvikas och stallgödseln kan spridas på ett sådant sätt att negativa effekter på miljön undviks. Regler för användning av stallgödsel fastställs i avsnitt 7.
1.5 Inom ekologisk djuruppfödning skall samtliga djur inom samma produktionsenhet uppfödas enligt bestämmelserna i denna förordning.
1.6 Djur som inte föds upp enligt bestämmelserna i denna förordning får emellertid hållas på jordbruksföretaget, förutsatt att uppfödningen av dem sker i byggnader och på skiften som är klart åtskilda från de enheter som producerar enligt bestämmelserna i denna förordning, samt att dessa djur är av annan art.
1.7 Genom undantag från denna princip får djur som inte fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning under en begränsad tid varje år utnyttja betet på enheter som uppfyller villkoren i denna förordning, förutsatt att sådana djur kommer från extensiva uppfödningssystem (enligt definitionen i artikel 6.5 i förordning (EG) nr 950/97 ( 21 ) eller, för andra arter som inte anges i den förordningen, med ett antal djur per hektar som motsvarar 170 kg kväve per hektar och år enligt definitionen i bilaga VII till denna förordning) och förutsatt att andra djur som föds upp enligt kraven i denna förordning inte hålls på betesmarken samtidigt. Detta undantag skall godkännas på förhand av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.
1.8 Genom ett andra undantag från denna princip får djur som fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning beta på allmänningar, förutsatt att
a) marken inte har behandlats med andra produkter än dem som godkänns i bilaga II till denna förordning under minst tre år,
b) alla djur som utnyttjar marken i fråga och som inte omfattas av kraven i denna förordning kommer från extensiv produktion, enligt definitionen i artikel 6.5 i förordning (EG) nr 950/97, eller när det gäller djur som inte omfattas av den förordningen, antalet djur per hektar motsvarar 170 kg kväve per hektar och år enligt definitionen i bilaga VII till denna förordning,
c) inga animalieprodukter från djur som fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning skall betraktas som ekologiskt producerade när djuren betar på denna mark, såvida det inte på ett tillfredsställande sätt kan bevisas för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet att dessa djur på ett lämpligt sätt har skilts från de andra djuren som inte uppfyller kraven i denna förordning.
2. Omställning
2.1 Omställning av mark för ekologisk animalieproduktion
2.1.1 När en produktionsenhet har ställts om skall hela den del av enheten som används för djurfoder uppfylla bestämmelserna för jordbruk med ekologisk produktion, och de övergångsperioder som fastställs i del A i denna bilaga avseende växter och vegetabiliska produkter skall tillämpas.
2.1.2 Genom undantag från denna princip får omställningsperioden minskas till ett år för betesmarker och rastgårdar som används av icke växtätande arter. Denna period får minskas till sex månader om marken i fråga den senaste tiden inte har behandlats med andra produkter än dem som anges i bilaga II till denna förordning. Detta undantag skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.
2.2 Omställning av djurhållning och animalieprodukter
2.2.1 Om animalieprodukter skall få saluföras som ekologiskt producerade skall djuren födas upp enligt reglerna i denna förordning under minst följande tid:
— Tolv månader när det gäller hästdjur och nötkreatur (inklusive bubalus- och bisonarter) för köttproduktion, och i varje fall minst tre fjärdedelar av deras livstid.
— Sex månader när det gäller mindre idisslare och grisar. Under en övergångsperiod på tre år fram till och med den 24 augusti 2003 skall dock perioden för grisar vara fyra månader.
— Sex månader när det gäller djur för mjölkproduktion. Under en övergångsperiod på tre år fram till och med den 24 augusti 2003 skall dock perioden vara tre månader.
— Tio veckor när det gäller fjäderfä för köttproduktion som införts innan de är tre dagar gamla.
— Sex veckor när det gäller fjäderfä för äggproduktion.
2.2.2 Genom undantag från punkt 2.2.1 och i syfte att sätta samman en hjord eller en besättning är det tillåtet att saluföra kalvar och mindre idisslare för köttproduktion som ekologiskt producerade under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2003, under förutsättning att
— de kommer från extensiv uppfödning,
— de har fötts upp på enheten med ekologisk produktion fram till försäljningen eller slakten under minst sex månader för kalvar och två månader för mindre idisslare,
— djurens ursprung uppfyller villkoren i punkt 3.4 fjärde och femte strecksatserna.
2.3 Samtidig omställning
2.3.1 Om omställningen sker samtidigt av hela produktionsenheten, inbegripet djurhållning, betesmark och/eller mark som används för foder skall, genom undantag från punkt 2.2.1 samt punkterna 4.2 och 4.4, den totala omställningsperioden för djurhållning, betesmark och/eller mark för foder minskas till 24 månader på följande villkor:
a) Undantaget skall endast tillämpas på de befintliga djuren och deras avkomma och samtidigt också på den mark som används till foder/bete innan omställningen börjar.
b) Djuren skall huvudsakligen utfodras med produkter från produktionsenheten.
3. Djurens ursprung
3.1 Vid val av djurraser eller djurlinjer skall hänsyn tas till dessa djurs förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden, till deras livskraft och motståndskraft mot sjukdomar. Dessutom skall sådana djurraser och djurlinjer väljas som gör det möjligt att undvika specifika sjukdomar eller hälsoproblem som är förknippade med vissa raser eller stammar som används i intensiv produktion (t.ex. svinstress-syndromet, PSE-syndromet, plötslig död, spontanabort, förlossningshinder som kräver kejsarsnitt). I första hand bör inhemska raser och stammar väljas.
3.2 Djuren skall komma från produktionsenheter som följer de bestämmelser för olika typer av animalieproduktion som fastställs i artikel 6 och i denna bilaga. Detta produktionssystem skall tillämpas under djurens hela liv.
3.3 Som ett första undantag får omställning ske, efter förhandsgodkännande av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, av de djur som finns på produktionsenheten och som inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning.
3.4 ►M26
Som ett andra undantag är det tillåtet – när en hjord eller en besättning sätts samman för första gången och ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå i tillräckligt antal – att införliva icke-ekologiskt uppfödda djur i en enhet med ekologisk produktion på följande villkor:
— Värphöns och fjäderfä för köttproduktion skall vara yngre än tre dagar.
— Unga bufflar för avel skall vara yngre än sex månader.
— Kalvar och föl för avel skall födas upp enligt bestämmelserna i den här förordningen så snart de är avvanda, och i varje fall skall de vara yngre än sex månader.
— Lamm och killingar för avel skall födas upp enligt bestämmelserna i den här förordningen så snart de är avvanda, och i varje fall skall de vara yngre än 60 dagar.
— Smågrisar för avel skall födas upp enligt bestämmelserna i denna förordning så snart de är avvanda, och de skall väga mindre än 35 kg.
3.5 Detta undantag skall godkännas på förhand av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.
3.6 Som ett tredje undantag skall förnyelse eller ny sammansättning av hjorden eller besättningen godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet när ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå, i följande fall:
a) Hög dödlighet bland djuren orsakad av omständigheter som har att göra med djurens hälsa eller med katastrofer.
b) Värphöns och fjäderfä för köttproduktion som är yngre än tre dagar.
c) Smågrisar för avel, som skall födas upp enligt bestämmelserna i denna förordning, så snart de är avvanda och med en vikt som understiger 35 kg.
Undantaget enligt led c tillåts under en övergångsperiod som går ut den 31 juli 2006.
3.7 Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 3.4 och 3.6 får icke-ekologiskt uppfödda värphöns som är högst 18 veckor gamla införlivas med en enhet med ekologisk produktion, när ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå, under förutsättning
— att den behöriga myndigheten på förhand har godkänt införlivandet, och
— att, från och med den 31 december 2005, sådana icke-ekologiskt uppfödda fjäderfä som är avsedda att införlivas med enheter med ekologisk produktion uppfyller bestämmelserna i punkterna 4 (Utfodring) och 5 (Förebyggande hälsovård och veterinärvård).
3.8 Som ett fjärde undantag, begränsat till högst 10 % av andelen vuxna hästdjur och nötkreatur (inbegripet bubalus- och bisonarter) och 20 % av vuxna svin, får och getter, får boskap från icke-ekologisk uppfödning årligen införlivas som hondjur (som inte fött ungar) som komplement till den naturliga tillväxten och för förnyelse av hjorden eller besättningen, när ekologiskt upfödda djur inte finns tillgängliga och enbart efter godkännande av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.
3.9 De procentsatser som fastställs i ovan nämnda undantag skall inte tillämpas på produktionsenheter som har färre än tio hästdjur eller nötkreatur, eller som har färre än fem svin, får eller getter. För dessa enheter skall all förnyelse av den art som anges ovan begränsas till högst ett djur per år.
3.10 ►M26 Dessa procentsatser får ökas, upp till 40 % efter utlåtande och godkännande från kontrollmyndigheten eller kontrollorganet i följande speciella fall:
— Vid en väsentlig utökning av uppfödningsenheten.
— Vid byte av djurras.
— Vid utveckling av en ny djurspecialisering.
— När raser riskerar att försvinna från djurhållningen. Djur av dessa raser behöver inte nödvändigtvis vara unga djur utan avkomma.
3.11 Som ett femte undantag får införlivande av handjur för avel med ursprung i icke-ekologisk uppfödning tillåtas, om dessa djur därefter föds upp och alltid utfodras enligt bestämmelserna i denna förordning.
3.12 När djur kommer från enheter som inte uppfyller kraven i denna förordning skall, i enlighet med villkoren och begränsningarna i punkterna 3.3-3.11, perioderna i punkt 2.2.1 iakttas om produkterna skall saluföras som ekologiskt producerade, och under dessa perioder skall alla bestämmelser i denna förordning följas.
3.13 När djur kommer från enheter som inte uppfyller kraven i denna förordning skall särskilt uppmärksamhet ägnas åt åtgärder på djurhälsoområdet. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får, beroende på lokala förhållanden, tillämpa särskilda åtgärder som screeningtestoch karantänperioder.
3.14 Kommissionen kommer senast den 31 december 2003 att lägga fram en rapport om tillgången på ekologiskt uppfödda djur för att eventuellt senare till Ständiga kommittén överlämna ett förslag med syftet att säkerställa att all ekologisk köttproduktion kommer från djur som är födda och uppfödda i jordbruksföretag med ekologisk produktion.
4. Utfodring
4.1 Utfodringen skall säkerställa kvalitetsproduktion, inte största möjliga produktion, samtidigt som den skall tillgodose djurens näringsbehov på olika utvecklingsstadier. Gödningsmetoder får användas om de kan avbrytas när som helst under uppfödningsprocessen. Tvångsmatning är förbjuden.
4.2 Djuren skall utfodras med ekologiskt producerat foder.
4.3 Dessutom skall djuren födas upp i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga, och utfodras med foder från den egna enheten eller, när detta inte är möjligt, med foder från andra enheter eller företag som följer bestämmelserna i denna förordning. Dessutom skall minst 50 % av fodret till växtätare, utom under den period varje år då djuren växlar betesområde, komma från den egna enheten eller, när detta inte är möjligt, vara framställt i samarbete med andra ekologiska gårdar.
4.4 Foderblandningen i foderransonerna får i genomsnitt innehålla högst 30 % foder från enheter under omställning. Om omställningsfodret kommer från en av jordbruksföretagets egna enheter, där omställning sker, får denna procentandel ökas till 60 %. ►M23 Dessa andelar skall anges som procentandel torrsubstans i foder av jordbruksursprung. ◄
4.5 Utfodring av unga däggdjur skall baseras på naturlig mjölk, företrädesvis modersmjölk. Alla däggdjur skall födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod, beroende på vilken art det gäller; perioden skall vara tre månader för nötkreatur (inbegripet bubalus- och bisonarter) och hästdjur, 45 dagar för får och getter och 40 dagar för grisar.
4.6 I förekommande fall skall medlemsstaterna anvisa områden eller regioner där växling av betesområde (inbegripet förflyttning av djur till betesmarker i bergen) kan tillämpas, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna om djuruppfödning i denna bilaga.
4.7 För växtätare skall uppfödningsmetoden bygga på maximalt utnyttjande av bete, beroende på tillgången på betesmark under de olika årstiderna. Minst 60 % av torrsubstansinnehållet i den dagliga foderransonen skall utgöras av grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet kan dock tillåta en minskning till 50 % för mjölkproducerande djur under en period på högst tre månader tidigt i laktationen.
4.8 Genom undantag från punkt 4.2 får en begränsad andel konventionellt foder som framställts av jordbruksprodukter användas om uppfödarna på ett för medlemsstatens kontrollorgan eller kontrollmyndighet tillfredsställande sätt kan visa att de inte kan få fram uteslutande ekologiskt producerat foder.
Den högsta tillåtna andelen konventionellt foder per 12-månadersperiod är följande:
a) För växtätare: 5 % under perioden 25 augusti 2005–31 december 2007.
b) För andra arter:
— 15 % under perioden 25 augusti 2005–31 december 2007.
— 10 % under perioden 1 januari 2008–31 december 2009.
— 5 % under perioden 1 januari 2010–31 december 2011.
Dessa procentandelar skall beräknas årligen på grundval av torrsubstansinnehållet i foder som framställts av jordbruksprodukter. Den högsta tillåtna procentandelen konventionellt foder i den dagliga foderransonen är 25 %, beräknad på torrsubstansinnehållet, utom under den period varje år då djuren växlar betesområde.
4.9 Om produktionen av foder går förlorad eller om restriktioner införs, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden, utbrott av smittsamma sjukdomar, förorening med giftiga ämnen eller till följd av bränder, kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna genom undantag från punkt 4.8 under en begränsad period och för ett särskilt område tillåta en högre procentandel konventionellt foder, när ett sådant undantag är befogat. Efter den behöriga myndighetens godkännande skall kontrollmyndigheten eller kontrollorganet tillämpa detta undantag på enskilda jordbruksföretag. Medlemsstaterna skall informera varandra och kommissionen om de undantag de har medgivit.
▼M26 —————
4.11 Grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage skall ingå i den dagliga foderransonen för grisar och fjäderfä.
4.12 Endast produkter som förtecknas i del D avsnitt 1.5 och 3.1 i bilaga II får användas som tillsatser respektive processtekniska hjälpmedel i ensilage.
4.13 Konventionella foderråvaror av jordbruksursprung får användas för djurfoder endast om de förtecknas i del C avsnitt 1 (foderråvaror av vegetabiliskt ursprung) i bilaga II och skall omfattas av de kvantitativa begränsningar som föreskrivs i denna bilaga och enbart om de framställs eller bereds utan användning av kemiska lösningsmedel.
4.14 Foderråvaror av animaliskt ursprung (konventionella eller ekologiskt producerade) får endast användas om de förtecknas i del C avsnitt 2 i bilaga II och i enlighet med de kvantitativa begränsningar som föreskrivs i denna bilaga.
4.15 Del C avsnitt 1, 2 och 3 samt del D i bilaga II skall ses över senast den 24 augusti 2003 för att ur den bl.a. ta bort konventionella foderråvaror av jordbruksursprung som produceras ekologiskt i tillräckliga mängder i gemenskapen.
4.16 För att tillgodose djurens näringsbehov får endast produkter som förtecknas i del C avsnitt 3 (foderråvaror av mineraliskt ursprung) samt del D avsnitt 1.1 (spårelement) och 1.2 (vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan) i bilaga II användas för djurfoder.
4.17 Endast produkter som förtecknas i del D avsnitt 1.3 (enzymer), 1.4 (mikroorganismer), 1.5 (konserveringsmedel), 1.6 (bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel), 1.7 (antioxidationsmedel), 1.8 (ensileringstillsatser), 2 (vissa produkter som används i djurfoder) och 3 (processtekniska hjälpmedel för foder) i bilaga II får användas i djurfoder för de ändamål som anges för ovannämnda kategorier. Antibiotika, koccidiostatika, läkemedel, tillväxtfrämjande medel eller andra ämnen som är avsedda att stimulera tillväxt eller produktion får inte användas i djurfoder.
4.18 Foder, foderråvaror, foderblandningar, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder och vissa produkter som används i djurfoder får inte ha framställts med användning av genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana.
5. Förebyggande hälsovård och veterinärvård
5.1 Förebyggande hälsovård vid ekologisk animalieproduktion skall bygga på följande principer:
a) Val av lämpliga djurraser och djurlinjer i enlighet med avsnitt 3.
b) Användning av uppfödningsmetoder som är anpassade till varje arts behov och som främjar god motståndskraft mot sjukdomar och hindrar infektioner.
c) Användning av högkvalitetsfoder samt regelbunden rastning och tillgång till bete så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras.
d) Säkerställande av lämplig djurtäthet för att undvika överbeläggning och därmed förknippade djurhälsoproblem.
5.2 Ovannämnda principer bör begränsa djurhälsoproblemen så att de kan kontrolleras främst genom förebyggande åtgärder.
5.3 Om ett djur trots alla ovannämnda förebyggande åtgärder blir sjukt eller skadat skall det omedelbart behandlas och vid behov isoleras i lämpliga lokaler.
5.4 Veterinärmedicinska läkemedel skall användas i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med följande principer:
a) Fytoterapiprodukter (t.ex. växtextrakt (med undantag av antibiotika) och växtessenser) och homeopatiska produkter (t.ex. vegetabiliska och animaliska ämnen eller mineraler) samt spårelement och produkter som förtecknas i del C avsnitt 3 i bilaga II skall användas hellre än kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika, under förutsättning att de har en effektiv terapeutisk verkan på den djurart och under de förhållanden som behandlingen är avsedd för.
b) Om användningen av ovannämnda produkter inte visar sig vara, eller sannolikt inte kommer att bli, effektiv vid behandling av sjukdom eller skada och behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret får kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika användas under överinseende av en veterinär.
c) Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika för förebyggande hälsovård.
5.5 Utöver ovannämda principer skall följande regler tillämpas:
a) Det är förbjudet att använda ämnen som är avsedda att stimulera tillväxt eller produktion (inbegripet antibiotika, koccidiostatika och andra artificiella medel för att stimulera tillväxt) samt hormoner elle liknande ämnen som är avsedda att kontrollera fortplantning (t.ex. för att framkalla eller synkronisera brunstperioder) eller för andra ändamål. Det är dock tillåtet att använda hormoner till ett enskilt djur som en form av terapeutisk veterinärbehandling.
b) Veterinärbehandling av djur eller behandling av byggnader, utrustning och hjälpmedel som är obligatorisk enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning skall vara tillåten, inbegripet användning av immunologiska veterinärmedicinska läkemedel när det är känt att en sjukdom förekommer i ett specifikt område där produktionsenheten är belägen.
5.6 När veterinärmedicinska läkemedel används skall produkttypen anges tydligt (inbegripet uppgift om de verksamma farmakologiska ämnen som ingår) tillsammans med detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, behandlingssätt, behandlingens längd och lagstadgad väntetid. Dessa uppgifter skall anmälas till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet innan djuren eller animalieprodukterna saluförs som ekologiskt producerade produkter. De behandlade djuren skall identifieras tydligt, individuellt i fråga om stora djur, individuellt eller per grupp i fråga om fjäderfä och små djur.
5.7 Väntetiden mellan den sista dosen av ett allopatiskt veterinärmedicinskt läkemedel som ges till djur vid normal användning och produktion av ekologiskt producerade livsmedel från sådana djur skall vara dubbelt så lång som den lagstadgade tiden eller, om denna väntetid inte specificeras, 48 timmar.
5.8 Med undantag för vaccinationer, parasitbekämpning och eventuella av medlemsstaterna inrättade obligatoriska bekämpningsprogram, får i fall där ett djur eller en grupp djur har getts mer än två eller högst tre behandlingsomgångar med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika under ett år (eller fler än en behandlingsomgång om deras produktiva livscykel är kortare än ett år), de berörda djuren, eller produkter som kommer från sådana djur, inte säljas med hänvisning till att de har producerats i enlighet med denna förordning och måste genomgå de omställningsperioder som anges i avsnitt 2 i denna bilaga, under förutsättning att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har godkänt detta.
6. Uppfödningsmetoder, transport och identifiering av animalieprodukter
6.1 Uppfödningsmetoder
6.1.1 Vid ekologisk uppfödning bör djurens fortplantning i princip baseras på naturliga metoder. Dock är artificiell insemination tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller hjälp till fortplantning (t.ex. överflyttning av embryon) är förbjudna.
6.1.2 Ingrepp som att trä gummiband runt svansen på får, kupera svansar, tandklippning, näbbtrimning och avhorning får inte göras systematiskt inom jordbruk med ekologisk produktion. En del av dessa ingrepp får dock tillåtas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet av säkerhetsskäl (t.ex. avhorning av unga djur) eller om ingreppen syftar till att förbättra djurens hälsa, välbefinnande eller hygien. Sådana ingrepp skall göras av kvalificerad personal vid den lämpligaste åldern för djuren, och djurens lidande skall reduceras till ett minimum.
6.1.3 Kirurgisk kastrering är tillåten för att bibehålla kvaliteten på produkterna samt traditionella produktionsmetoder (gödsvin, oxar, kapuner osv.), men endast om de villkor som anges i sista meningen i punkt 6.1.2 är uppfyllda.
6.1.4 Det är förbjudet att hålla djur bundna. Genom undantag från denna princip kan kontrollmyndighet eller kontrollorganet dock tillåta uppbindning av enskilda djur när djuruppfödaren visar att det är berättigat för djurens säkerhet eller välbefinnande och att djuren skall hållas bundna endast under en begränsad tidsperiod.
6.1.5 Genom undantag från bestämmelserna i punkt 6.1.4 får nötkreatur hållas bundna i byggnader som redan existerar den 24 augusti 2000, under förutsättning att djuren får tillgång till regelbunden rastning och uppfödningen sker i enlighet med djurskyddskrav på bekväma ströytor och med individuell skötsel. Detta undantag, som skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, skall gälla under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2010.
6.1.6 Genom ett ytterligare undantag får nötkreatur på små jordbruksföretag hållas bundna om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov, under förutsättning att de minst två gånger i veckan får tillgång till bete eller rastgårdar utomhus. Detta undantag, som skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, skall gälla för jordbruksföretag som uppfyller de krav enligt nationella regler för ekologisk animalieproduktion som gäller till den 24 augusti 2000 eller, om sådana saknas, privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna.
6.1.7 Kommissionen skall före den 31 december 2006 lägga fram en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 6.1.5.
6.1.8 Om djur föds upp i grupp skall storleken på dessa grupper anpassas till de berörda arternas utvecklingsstadium och beteendemässiga behov. Det är förbjudet att hålla djur under sådana förhållanden, eller på en sådan diet, som kan främja uppkomsten av anemi.
6.1.9 För fjäderfä skall lägsta slaktålder vara
81 dagar för kycklingar,
150 dagar för kapuner,
49 dagar för pekingankor,
70 dagar för myskänder (honor),
84 dagar för myskänder (hanar),
92 dagar för mulardänder,
94 dagar för pärlhöns,
140 dagar för kalkoner och stekgäss.
Om producenterna inte tillämpar dessa lägsta slaktåldrar skall de använda långsamt växande linjer.
6.2 Transport
6.2.1 Djurtransporter skall genomföras på ett sätt som begränsar djurens stress i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning på området. Lastning och lossning skall genomföras med varsamhet och utan användning av någon form av elektrisk stimulans för att tvinga djuren. Det är förbjudet att använda allopatiska lugnande medel före eller under transporten.
6.2.2 Under tiden fram till och vid slakten skall djuren behandlas på ett sådant sätt att deras stress reduceras till ett minimum.
6.3 Identifiering av animalieprodukter
6.3.1 Djur och animalieprodukter skall kunna identifieras under alla stadier av produktion, beredning, transport och saluföring.
7. Stallgödsel
7.1 Den totala mängden gödsel, enligt definitionen i direktiv 91/676/EEG ( 22 ), som sprids inom jordbruksföretaget får inte överstiga 170 kg kväve per hektar utnyttjad jordbruksareal och år, den mängd som anges i bilaga III till ovannämnda direktiv. Vid behov skall den totala djurtätheten minskas för att undvika att detta gränsvärde överskrids.
7.2 För att bestämma den lämpliga djurtäthet som avses ovan skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fastställa hur många djurenheter som motsvarar 170 kg kväve per hektar utnyttjad jordbruksareal och år för de olika djurkategorierna, med uppgifterna i bilaga VII som riktlinje.
7.3 Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om alla avvikelser från dessa uppgifter samt motivera sådana ändringar. Detta krav avser endast beräkningen av högsta antal djur för att säkerställa att gränsvärdet 170 kg kväve från gödsel per hektar och år inte överskrids. Det påverkar inte bestämmelserna om djurtäthet med avseende på djurens hälsa och välbefinnande i avsnitt 8 och i bilaga VIII.
7.4 Jordbruksföretag med ekologisk produktion får etablera samarbete ►M22 uteslutande ◄ med andra jordbruksföretag som uppfyller bestämmelserna i denna förordning i avsikt att sprida överskottsgödsel från jordbruk med ekologisk produktion. Gränsvärdet 170 kg kväve från gödsel per hektar utnyttjad jordbruksareal och år kommer att beräknas på grundval av samtliga enheter med ekologisk produktion vilka ingår i ett sådant samarbete.
7.5 Medlemsstaterna får fastställa lägre gränsvärden än de som anges i punkterna 7.1-7.4, varvid hänsyn skall tas till det berörda områdets särskilda egenskaper, användningen av andra kvävegödselmedel på marken samt kvävetillförseln till grödorna från jorden.
7.6 Anläggningar för lagring av stallgödsel skall ha en kapacitet som förhindrar att vattenförorening sker genom direkt utsläpp eller genom utsläpp och filtrering i marken.
7.7 För att säkerställa en god gödselhantering skall dessa anläggningar för lagring av stallgödsel ha en kapacitet som överstiger den lagringskapacitet som krävs för den längsta period av året under vilken spridning av gödselmedel på marken är antingen olämplig (i enlighet med god jordbrukarsed i medlemsstaterna) eller förbjuden, om produktionsenheten är belägen inom ett område som betecknas som nitratkänsligt.
8. Rastgårdar och byggnader avsedda för djur
8.1 Allmänna principer
8.1.1 Byggnader avsedda för djur skall motsvara deras biologiska och etologiska behov (t.ex. artens särskilda behov när det gäller tillräckligt stor rörelsefrihet och bekvämlighet). Djuren skall på ett enkelt sätt kunna få tillgång till foder och vatten. Byggnadens isolering, uppvärmning och ventilation skall garantera att luftcirkulationen, halten av damm, temperaturen, den relativa luftfuktigheten och gaskoncentrationen hålls inom gränser som är ofarliga för djuren. Byggnaden skall ha god naturlig ventilation och mycket dagsljus.
8.1.2 Rastgårdar utomhus skall vid behov erbjuda tillräckligt skydd mot regn, blåst, sol och extrema temperaturer, beroende på de lokala väderförhållandena och den aktuella rasen.
8.2 Djurtäthet och undvikande av överbetning
8.2.1 Byggnader avsedda för djur är inte obligatoriska i områden med sådana klimatförhållanden att djuren kan vistas utomhus.
8.2.2 Djurtätheten i byggnader skall tillgodose djurens bekvämlighet och välbefinnande, som i synnerhet beror på djurens art, ras och ålder. Hänsyn skall också tas till djurens beteendemässiga behov som i synnerhet beror på gruppens storlek och djurens kön. Med hjälp av optimal djurtäthet eftersträvas att djurens välbefinnande skall garanteras genom att de får tillräckligt med utrymme för att stå naturligt, lätt kunna lägga sig ned, vända sig, utföra kroppsvårdande beteende, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser som att sträcka på sig och flaxa med vingarna.
8.2.3 Minimiytor för byggnader och för rastgårdar utomhus samt andra krav när det gäller byggnader för olika arter och kategorier av djur fastställs i bilaga VIII.
8.2.4 Djurtätheten för djur som hålls utomhus på betesmarker, annan gräsmark, hedar, våtmarker eller i annan helt eller delvis naturlig livsmiljö skall vara tillräckligt låg för att hindra att marken blir upptrampad och vegetationen blir överbetad.
8.2.5 Byggnader, boxar, utrustning och redskap skall rengöras ordentligt och desinficeras för att hindra att djuren smittar varandra och att sjukdomsspridande organismer utvecklas. Endast de produkter som förtecknas i del E i bilaga II får användas för sådan rengöring och desinficering av byggnader och anläggningar avsedda för djur. Avföring, urin och ej uppätet eller utspillt foder skall avlägsnas så ofta som det är nödvändigt för att minska lukten och undvika att insekter och gnagare lockas dit. Endast de produkter som förtecknas i del B avsnitt 2 i bilaga II får användas för bekämpning av insekter och andra skadedjur i byggnader och andra anläggningar där djur vistas.
8.3 Däggdjur
8.3.1 Om inte annat föreskrivs i punkt 5.3 skall alla däggdjur ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus som kan vara delvis övertäckt och skall kunna använda dessa områden när deras fysiologiska tillstånd, väderförhållandena och markens tillstånd tillåter detta, om det inte finns gemenskapskrav eller nationella krav med avseende på särskilda djurhälsoproblem som hindrar detta. Växtätare skall alltid ha tillgång till bete när förhållandena tillåter detta.
8.3.2 I de fall växtätare har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på rastgårdar utomhus under vintermånaderna.
8.3.3 Trots den sista meningen i punkt 8.3.1 skall tjurar som är mer än ett år gamla ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus.
8.3.4 Genom undantag från punkt 8.3.1 får den avslutande gödningen av nötkreatur och får för köttproduktion ske inomhus, under förutsättning att denna inomhusperiod inte överstiger en femtedel av deras livstid och i varje fall inte längre än tre månader.
8.3.5 Byggnader avsedda för djur skall ha släta men inte hala golv. Minst halva den totala golvytan skall vara av helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.
8.3.6 Byggnaderna skall ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats som är tillräckligt stor och som skall bestå av helt golv utan spalt. Rymliga torra bäddar av strö skall finnas på viloplatsen. Ströet skall bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas med de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med del A i bilaga II.
8.3.7 När det gäller uppfödning av kalvar skall alla jordbruksföretag, utan undantag, från och med den 24 augusti 2000 följa rådets direktiv 91/629/EEG ( 23 ) om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar. Det är förbjudet att hålla kalvar i enskilda boxar när de är äldre än en vecka.
8.3.8 När det gäller uppfödning av grisar skall alla jordbruksföretag från och med den 24 augusti 2000 följa rådets direktiv 91/630/EEG ( 24 ) om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning. Dock skall suggor hållas gruppvis, utom i det sista stadiet av dräktigheten och under digivningsperioden. Smågrisar får inte hållas i våningssystem eller i burar. Djuren måste kunna gödsla och böka på rastgårdarna. För bökningen kan olika material användas.
8.4 Fjäderfä
8.4.1 Fjäderfä skall födas upp på ett sådant sätt att de har tillgång till utomhusvistelse och får inte hållas i burar.
8.4.2 Vattenfåglar skall ha tillgång till ett vattendrag, en damm eller en sjö när väderförhållandena tillåter detta, så att krav avseende djurens välbefinnande eller hygienvillkor uppfylls.
8.4.3 Byggnader avsedda för alla typer av fjäderfä skall uppfylla följande minimikrav:
— Minst en tredjedel skall vara fast, dvs. inte bestå av spalt eller nät, och vara täckt med strö, t.ex. halm, spån, sand eller torv.
— I byggnader avsedda för värphöns skall en tillräckligt stor del av den golvyta som är tillgänglig för hönsen vara åtkomlig för uppsamling av hönsspillningen.
— De skall ha sittpinnar av en storlek och ett antal som motsvarar gruppens och fåglarnas storlek, i enlighet med bilaga VIII.
— De skall vara försedda med in- och utgångshål av lämplig storlek för fåglarna, och dessa hål skall ha en sammanlagd längd av minst 4 m per 100 m2 av den byggnadsyta som är tillgänglig för fåglarna.
— I varje byggnad avsedd för fjäderfä får det finnas högst
—4 800 kycklingar,
3 000 värphöns,
5 200 pärlhöns,
4 000 myskänder eller pekingankor (honor) eller 3 200 myskänder eller pekingankor (hanar) eller andra ankor,
2 500 kapuner, gäss eller kalkoner.
— Den totala användbara ytan i byggnader avsedda för fjäderfä för köttproduktion får inte överstiga 1 600 m2 på någon enskild produktionsenhet.
8.4.4 För värphöns kan dagsljus kompletteras med artificiellt ljus för att ge högst 16 timmar ljus per dag, med en sammanhängande nattvila utan artificiellt ljus på minst 8 timmar.
8.4.5 Fjäderfä skall ha tillgång till rastgårdar utomhus när väderleksförhållandena tillåter och skall när så är möjligt ha tillgång till detta under minst en tredjedel av sitt liv. Dessa rastgårdar skall huvudsakligen vara täckta med växtlighet, vara försedda med skydd och ge djuren lätt tillgång till tillräckligt många vatten- och fodertråg.
8.4.6 Av hälsoskäl skall byggnaderna tömmas på djur mellan varje omgång av fjäderfä som föds upp. Byggnaderna och det som hör till dessa skall rengöras och desinficeras under denna tid. För varje omgång fjäderfä som har fötts upp skall rastgårdarna dessutom lämnas tomma för att växtlighet skall kunna växa upp igen samt av hälsoskäl. Medlemsstaterna skall fastställa hur länge rastgårdarna skall vara tomma och meddela sitt beslut till kommissionen och de övriga medlemsstaterna. Dessa krav skall inte tillämpas på fjäderfä i mindre antal som inte hålls på rastgårdar och som är frigående hela dagen.
8.5 Allmänt undantag för byggnader avsedda för djur
8.5.1 Genom undantag från kraven i punkterna 8.3.1, 8.4.2, 8.4.3 och 8.4.5 samt djurtätheten i enlighet med bilaga VIII får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bevilja undantag från kraven i dessa punkter och i bilaga VIII under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2010. Detta undantag kan endast tillämpas på animalieproducerande jordbruksföretag vars befintliga byggnader har uppförts före den 24 augusti 1999, och i den utsträckning dessa byggnader avsedda för djur överensstämmer med de nationella reglerna för ekologisk animalieproduktion som gäller före denna dag eller, om sådana saknas, med privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna.
8.5.2 De jordbruksföretag som utnyttjar detta undantag skall förelägga kontrollmyndigheten eller kontrollorganet en plan som skall omfatta de åtgärder som garanterar att bestämmelserna i denna förordning följs när undantaget går ut.
8.5.3 Kommissionen skall före den 31 december 2006 lägga fram en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 8.5.1.
C. BIODLING OCH BIODLINGSPRODUKTER
1. Allmänna principer
1.1 Biodling är en viktig verksamhet som bidrar till skyddet av miljön och jordbruks- och skogsbruksproduktionen genom att bina verkar som pollinatörer.
1.2 Biodlingsprodukternas status som ekologiskt producerade hänger nära samman både med vad som utmärker behandlingen av bikuporna och kvaliteten på miljön. Denna status beror också på betingelserna för skattning, förädling och lagring av produkter från biodling.
1.3 När en biodlare driver flera biodlingsenheter inom samma område skall alla enheter uppfylla kraven i denna förordning. Trots denna princip får en biodlare driva enheter som inte följer denna förordning, förutsatt att alla kraven i denna förordning är uppfyllda med undantag av bestämmelserna i punkt 4.2 om bigårdarnas läge. I detta fall får produkten inte säljas med hänvisning till ekologiska produktionsmetoder.
2. Omställningsperiod
2.1 Produkter från biodling får säljas med hänvisning till den ekologiska produktionsmetoden endast om bestämmelserna i denna förordning har följts i minst ett år. Under omställningsperioden skall vaxet ersättas i enlighet med kraven i punkt 8.3.
3. Binas ursprung
3.1 Vid val av raser skall hänsyn tas till om djuren har förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden samt vilken livskraft och motståndskraft mot sjukdomar de har. I första hand skall europeiska raser av Apis mellifera och lokala ekotyper av dessa användas.
3.2 Bigårdarna skall byggas upp genom avläggare till samhällen eller genom förvärv av svärmar eller bikupor från enheter som följer bestämmelserna i denna förordning.
3.3 Som ett första undantag, under förutsättning att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet godkänner detta på förhand, får befintliga bigårdar inom produktionsenheten som inte följer bestämmelserna i denna förordning omställas.
3.4 Som ett andra undantag är det tillåtet att förvärva svärmar utan kupa från biodlare som inte producerar i enlighet med denna förordning under en övergångsperiod som går ut två år efter den 24 augusti 2002, under förutsättning att omställningsperioden iakttas.
3.5 Som ett tredje undantag skall tillstånd till ny sammansättning av bigårdarna ges av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, om bigårdar som uppfyller bestämmelserna i denna förordning inte finns att tillgå i fall då hög dödlighet hos djuren orsakas av omständigheter som har att göra med djurens hälsa eller med katastrofer, under förutsättning att omställningsperioden iakttas.
3.6 Som ett fjärde undantag kan i samband med ombyggnaden av bigårdarna 10 % per år av de bidrottningar och svärmar som inte överensstämmer med denna förordning införlivas i enheten med ekologisk produktion om bidrottningarna och svärmarna placeras i kupor med vaxkakor eller vaxskivor från enheter med ekologisk produktion. I detta fall skall omställningsperioden inte tillämpas.
4. Bigårdarnas läge
4.1 Medlemsstaterna får ange regioner eller områden där biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning inte kan bedrivas. En karta i lämplig skala som anges var bikupor är utplacerade skall enligt vad som föreskrivs i del A1 avsnitt 2 första strecksatsen i bilaga III till den här förordningen lämnas in till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet av biodlaren. Om inga sådana områden finns angivna skall biodlaren inkomma till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet med lämplig dokumentation och belägg, vid behov med lämpliga analyser som visar att de områden som är tillgängliga för hans bisamhällen uppfyller kraven i denna förordning.
4.2 Bigårdarnas läge skall
a) säkerställa tillräckligt med naturliga nektar-, honungsdagg- och pollenkällor för bin samt tillgång till vatten,
b) vara sådant att nektar- och pollenkällorna inom en radie på 3 km från bigårdens läge huvudsakligen består av odlingar med ekologisk produktion och/eller vilda växter enligt kraven i artikel 6 och bilaga I till den här förordningen och odlingar som inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning men som sköts med metoder som ger liten miljöpåverkan, till exempel de som beskrivs i program som utarbetas enligt förordning (EEG) nr 2078/92 ( 25 ), som inte i någon högre grad kan påverka biodlingsproduktionens status som ekologiskt producerad.
c) vara på tillräckligt avstånd från alla föroreningskällor som inte härrör från jordbruksproduktion, t.ex. stadskärnor, motorvägar, industriområden, soptippar, sopförbränningsanläggningar, osv. Kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen skall vidta åtgärder för att se till att detta krav uppfylls.
Ovanstående krav är inte tillämpliga på områden där ingen blomning äger rum eller där bikuporna är vilande.
5. Foder
5.1 Vid slutet av produktionssäsongen skall tillräckliga förråd av honung och pollen lämnas kvar i kuporna så att bina överlever vintern.
5.2 Artificiell utfodring är tillåten om bisamhällets överlevnad är i fara på grund av en extrem vädersituation. Artificiell utfodring skall göras med ekologiskt producerad honung som helst skall vara producerad av samma enhet med ekologisk produktion.
5.3 Som ett första undantag från föregående punkt kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna tillåta användning av ekologiskt producerad sockerlösning eller sockermelass i stället för ekologiskt producerad honung för artificiell utfodring, särskilt när detta är nödvändigt på grund av klimatförhållanden som gör att honungen kristalliseras.
5.4 Som ett andra undantag kan sockerlösning, sockermelass och honung som inte omfattas av denna förordning tillåtas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för artificiell utfodring under en övergångsperiod som går ut den 24 augusti 2002.
5.5 Följande uppgifter om användning av artificiell utfodring skall införas i bigårdarnas register: produkttyp, datum, kvantiteter och i vilka bikupor den används.
5.6 Inga andra produkter än de som anges i punkterna 5.1-5.4 får användas vid biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning.
5.7 Artificiell utfodring får göras endast mellan den senaste honungsskörden och 15 dagar före början av nästa period av nektar- eller honungsdaggflöde.
6. Förebyggande av sjukdomar och veterinärbehandling
6.1 Förebyggande av sjukdomar vid biodling skall bygga på följande principer:
a) Urval av lämpliga härdiga raser.
b) Tillämpning av vissa åtgärder som främjar stor motståndskraft mot sjukdomar och förhindrar infektioner, t.ex. regelbundet utbyte av bidrottningar, systematisk kontroll av bikuporna för att upptäcka hälsoavvikelser, kontroll av hanlarver i bikuporna, desinfektion av material och utrustning med jämna mellanrum, förstöring av förorenat material eller källor, regelbundet utbyte av vax och tillräckliga förråd av honung och pollen i kupan.
6.2 Om samhällena blir sjuka eller angripna trots alla ovannämnda förebyggande åtgärder skall de behandlas omedelbart och vid behov placeras i isoleringsbigårdar.
6.3 Veterinärmedicinska läkemedel i biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning skall användas enligt följande principer:
a) De får användas i den mån motsvarande användning är tillåten i medlemsstaten i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen.
b) Fytoterapeutiska och homeopatiska produkter skall användas hellre än kemisk-syntetiskt framställda allopatiska produkter, förutsatt att deras terapeutiska effekt har inverkan på det tillstånd som behandlingen avser.
c) Om användningen av ovannämnda produkter visar sig eller förmodas bli verkningslös för att bota en sjukdom eller ett angrepp som riskerar att utrota bisamhällen får kemisk-syntetiskt framställda allopatiska läkemedel användas under veterinäransvar eller under ansvar av andra av medlemsstaten bemyndigade personer utan att det påverkar de principer som fastställs i led a och b ovan.
d) Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiskt framställda allopatiska läkemedel för förebyggande hälsovård.
e) Utan att det påverkar principen i led a ovan får myrsyra, mjölksyra, ättiksyra och oxalsyra samt ämnena mentol, tymol, eukalyptol och kamfer användas vid angrepp av Varroa jacobsoni.
6.4 Förutom ovannämnda principer tillåts sådan veterinärbehandling eller behandling av kupor, vaxkakor osv. som är obligatorisk enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning.
6.5 Om det sker behandling med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska produkter skall de behandlade bisamhällena under tiden placeras i isolerade bigårdar, och all vax skall ersättas med vax som uppfyller kraven i denna förordning. Därefter tillämpas den ettåriga omställningsperioden för dessa samhällen.
6.6 Kraven i föregående punkt gäller inte för de produkter som anges i punkt 6.3 e.
6.7 När veterinärmedicinska läkemedel används skall produkttypen (inbegripet uppgift om det verksamma farmakologiska ämnet) samt detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, användningssätt, behandlingslängd och lagstadgad väntetid noga anges och meddelas kontrollmyndigheten eller kontrollorganet innan produkterna kan saluföras som ekologiskt producerade.
7. Biodlingsmetoder och identifiering
7.1 Det är förbjudet att döda bin på vaxkakorna vid skörd av biodlingsprodukter.
7.2 Det är förbjudet att stympa bidrottningar genom att t.ex. klippna vingarna av dem.
7.3 Det är tillåtet att byta ut bidrottningen och att döda den gamla bidrottningen.
7.4 Det är tillåtet att döda hanlarver endast för att begränsa angrepp av Varroa jacobsoni.
7.5 Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiska repellenter när honungen skattas.
7.6 Det område där bigården är belägen måste registreras tillsammans med identifikation av kuporna. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet skall informeras om flyttning av bigårdar inom en tidsfrist som skall överenskommas tillsammans med kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.
7.7 Särskild omsorg skall ägnas åt att se till att skattning, förädling och lagring av biodlingsprodukter sker på lämpligt sätt. Alla åtgärder i syfte att uppfylla dessa krav skall registreras.
7.8 Bortflyttning av skattlådorna och skattning av honung skall införas i bigårdens register.
8. Egenskaper hos bikupor och material som används vid biodling
8.1 Bikuporna skall i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial som inte innebär risk för förorening av miljön eller produkterna från biodlingen.
8.2 Med undantag av de produkter som anges i punkt 6.3 e får endast naturliga produkter som propolis, vax och vegetabiliska oljor användas inne i kuporna.
8.3 Vax till nya skivor skall vara framställt i enheter med ekologisk produktion. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får undantagsvis tillåta att bivax som inte kommer från enheten används, särskilt vid nya anläggningar eller under omställningsperioden, under exceptionella omständigheter när ekologiskt produceras bivax inte finns att tillgå på marknaden och förutsatt att det kommer från cellock.
8.4 Det är förbjudet att använda vaxkakor som innehåller larver vid skattning av honung.
8.5 För att skydda materialet (ramar, bikupor och vaxkakor), i synnerhet mot skadegörare, får endast de lämpliga produkter som förtecknas i del B avsnitt 2 i bilaga II användas.
8.6 Fysikalisk behandling som ånga eller öppen låga är tillåten.
8.7 Vid rengöring och desinfektion av material, byggnader, utrustning, redskap eller produkter som används i biodlingen får endast de lämpliga ämnen som förtecknas i del E i bilaga II användas.
BILAGA 2
Del A
Gödselmedel och markberedningsmedel
Allmänna villkor för alla produkter:
— Användningen måste följa bestämmelserna i bilaga 1.
— Användningen måste följa den lagstiftning om utsläppande på marknaden och användning av produkterna som är tillämplig för jordbruket i den medlemsstat där produkten i fråga används.
Namn |
Beskriving; krav på sammansättning; villkor för användning |
Produkter som är sammansatta av eller endast innehåller de material som anges nedan: |
|
— Stallgödsel |
Produkt som består av en blandning av exkrement från djur och vegetabiliska material (ströbädd) Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Uppgift om djurart Endast från extensiv boskapsskötsel och endast i den mening som avses i artikel 6.4 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 3669/93 (2) |
— Torkad stallgödelse och torkad fjäderfägödsel |
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Uppgift om djurart Endast från extensiv boskapsskötsel och endast i den mening som avses i artikel 6.4 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 |
— Komposterat exkrement från djur, inbegripet fjäderfägödsel och komposterad stallgödsel |
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Uppgift om djurart Inte från jordlös husdjursskötsel |
— Flytande exkrement från djur (flytgödsel urin, etc.) |
Används efter kontrollerad jäsning eller lämplig utspädning Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Uppgift om djurart Inte från jordlös husdjursskötsel |
— Komposterat eller fermenterat hushållsavfall |
Produkt från källsorterat hushållsavfall som komposterats eller genomgått anaerob fermentering för biogasproduktion Endast vegetabiliskt och animaliskt hushållsavfall Endast vid produktion i ett slutet, övervakat insamlingssystem som godtagits av medlemsstaten Högsta tillåtna koncentration i mg/kg torrvikt: kadmium: 0,7; koppar: 70; nickel: 25; bly: 45; zink: 200; kvicksilver: 0,4; krom (totalt): 70; krom (VI): 0 (3) Behovet konstaterat av kontrollorgan eller kontrollmyndighet Endast under en period som löper ut ►M22 den 31 mars 2006 ◄ |
— Torv |
Får endast användas i samband med trädgårdsodling (grönsaks-, blomster- och trädodling, plantskola) |
— Leror (perlit, vermikulit m.fl.) |
|
— Avfall från svampodling |
Den ursprungliga sammansättningen av växtmedlet måste vara begränsad till de produkter som omfattas av denna förteckning |
— Exkrement från maskar (maskkompost) och insekter |
|
— Guano |
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Komposterad eller fermenterad blandning av vegetabiliskt material |
Produkt från blandning av vegetabiliska material som komposterats eller genomgått fermentering för biogasproduktion Behovet konstaterat av kontrollorgan eller kontrollmyndighet |
— Produkter och biprodukter av animaliskt ursprung enligt följande:
— blodmjöl — hovmjöl — hornmjöl — benmjöl eller benmjöl fritt från limämnen ►M17 ◄— fiskmjöl — köttmjöl — fjäder-, hår- och ”chiquette”-mjöl — ull |
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— päls — hår — mjölkprodukter |
►M12 Högsta tillåtna halt krom (VI) i mg/kg torrsubstans: 0 (3) ◄ |
— Produkter och biprodukter av vegetabiliskt ursprung till gödsling (t.ex. mjöl av oljekakor, kakaoskal, maltgroddar, etc.) |
|
— Alger och därav beredda produkter |
När dessa har erhållits direkt genom i) fysiska processer, däribland torkning, infrysning och malning, ii) extraktion med vatten eller sur och/eller alkalisk lösning, iii) jäsning. Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. |
— Sågspån och träflis |
Trä som inte är kemiskt behandlat efter avvertning |
— Komposterad bark |
Trä som inte är kemiskt behandlat efter avvertning |
— Träaska |
Från trä som inte är kemiskt behandlat efter avvertning |
— Mjukt malet råfosfat |
Produkter enligt rådets direktiv 76/116/EEG (4), senast ändrat genom direktiv 89/284/EEG (5) Kadmiumhalt på högst 90 mg/kg P2O5 |
— Aluminiumkalciumfosfat |
Produkter enligt rådets direktiv 76/116/EEG (4), senast ändrat genom direktiv 89/284/EEG (5) Kadmiumhalt på högst 90 mg/kg P2O5 Får endast användas på basisk jord (pH 7,5) |
— ►M20 Basisk slagg ◄ |
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Kaliumråsalt (t.ex. kainit, sylvinit, etc.) |
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Kalsiumsulfat, eventuellt innehållande magnesiumsalt |
Framställt av råkaliumsalt genom fysikalisk extraktion, eventuellt även innehållande magnesiumsalt Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Vinasse och vinasseextrakt |
Undantaget vinasse från salmiakproduktion |
— Naturligt förekommande kalciumkarbonat (t.ex. krita, märg, mald kalksten, kalkhaltiga havsalger, (maerl), fosfathaltig krita) |
|
— Naturligt förekommande kalcium- och magnesiumkarbonat (t.ex. dolomitkalk, mald magnesiumhaltig kalksten) |
|
— Magnesiumsulfat (t.ex. kieserit) |
Endast naturligt förekommande Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Lösning av kalciumklorid |
Behandling av blad på äppelträd efter konstaterad kalciumbrist Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Kalciumsulfat (gips) |
Produkter enligt rådets direktiv 76/116/EEG, senast ändrat genom direktiv 89/284/EEG Endast naturligt förekommande |
— Kalk från sockerindustrin |
Behovet konstaterat av kontrollorgan eller kontrollmyndighet |
— Industrikalk från produktion av vakuumsalt |
Biprodukt från produktion av vakuumsalt från saltfyndigheter i berg Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Rent svavel |
Produkter enligt rådets direktiv 76/116/EEG, senast ändrat genom direktiv 89/284/EEG Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Spårämnen |
Spårämnen angivna i direktiv 89/53O/EEG (6) Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Natriumklorid (salt) |
Endast stensalt Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
— Stenmjölk |
|
(1) EGT nr L 218, 6.8.1991.s. 1. (2) EGT nr L 338, 31.12.1993, s. 26. (3) Detektionsgräns. (4) EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 21. (5) EGT nr L 111, 22.4.1989, s. 34. (6) EGT nr L 281, 30.9.1989, s. 116. |
B. BEKÄMPNINGSMEDEL
1. Produkter för växtskydd
Allmänna villkor som gäller från alla produkter som består av eller innehåller de nedan nämnda verksamma ämnena
— används endast enligt kraven i bilaga I,
— endast i enlighet med de särskilda bestämmelserna i lagstiftningen om växtskyddsmedel som gäller i den medlemsstat där produkten används (om så är relevant ( 26 )).
1. Ämnen med vegetabiliskt eller animaliskt ursprung
Namn |
Beskrivning; krav på sammansättning; villkor för användning |
Azadiraktin, från Azadirachta indica (Nimträd) |
Insektsmedel |
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
|
(1) Bivax |
Sårbalsam |
Gelatin |
Insektsmedel |
(1) Hydroliserade proteiner |
Lockämne |
Endast för användning i enlighet med godkända användningsmetoder tillsammans med andra lämpliga produkter i del B i denna bilaga II |
|
Lecitin |
Medel mot svamp |
Extrakt (vattenlösning) från Nicotiana tabacum |
Insektsmedel. |
Endast mot bladlöss i subtropiska fruktträd (t.ex. apelsiner, citroner) och tropiska grödor (t.ex. bananer) |
|
Används endast i början av växtperioden. |
|
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. |
|
Endast under en period som löper ut den 31 mars 2002 |
|
Vegetabiliska oljor (t.ex. olja av mynta, tall och kummin) |
Medel mot insekter, kvalster och svamp, groddhämmare |
Pyrethriner utvunna ur Chrysanthemum cinerariaefolium |
Insektsmedel |
Behovet konstaterat av kontrollorgan eller kontrollmyndighet |
|
Kvassia från Quassia amara |
Insektsmedel, medel för avskräckning |
Rotenon från Derris spp, Lonchocarpus spp och Therphrosia spp |
Insektsmedel |
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
|
(1) I vissa medlemsstater betraktas inte de produkter som är markerade med * som växtskyddsprodukter och är därmed inte underkastade bestämmelserna i lagstiftningen om växtskydd. |
II. Mikroorganismer som används vid biologisk bekämpning av skadedjur
Namn |
Beskrivning; krav på sammansättning; villkor for användning |
Mikroorganismer (bakterier, virus och svamp etc.) t.ex. Bacillus thuringensis, Granulosis virus etc. |
Endast produkter, inte genetiskt modifierade i enlighet med rådets direktiv 90/220/EEG (1) |
(1) EGT nr L 117, 8.5.1990, s. 15. |
III. Ämnen som får användas endast i fällor och/eller dispenserer
Generella villkor är följande:
— Fällorna och/eller dispensererna måste förhindra att ämnena tränger ut i den omgivande miljön och förhindra att ämnena kommer i kontakt med de grödor som odlas.
— Efter det att de har använts måste fällorna samlas in och förvaras säkert.
Namn |
Beskrivning; krav på sammansättning; villkor för användning |
(1) Diammoniumfosfat |
Lockämne |
som endast används i fällor |
|
Metaldehyd |
Medel mot sniglar |
Endast i fällor innehållande avskräckande medel mot högre djurarter |
|
Endast under en period som löper ut ►M22 den 31 mars 2006 ◄ |
|
Feromoner |
Lockämne; störningsfaktor för sexuell attraktion |
Endast i fällor och dispensrar |
|
Pyretroider (endast deltametrin eller lambdacyhalotrin) |
Insektsmedel |
som endast används i fällor med särskilda lockämnen |
|
Endast mot Batrocera oleae och Ceratitis capitata wied |
|
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
|
▼M22 ————— |
|
(1) I vissa medlemsstater betraktas inte de produkter som är markerade med * som växtskyddsprodukter och är därmed inte underkastade bestämmelserna i lagstiftningen om växtskydd. |
IIIa. Preparat att sprida på marken mellan odlade plantor
Namn |
Beskrivning, krav på sammansättning, villkor för användning |
Järn(III)fosfat |
Medel mot sniglar |
IV. Andra ämnen som traditionellt används i ekologiskt jordbruk
Namn |
Beskrivning; krav på sammansättning; villkor för användning |
Koppar i form av kopparhydroxid, kopparoxiklorid, (tribasisk) kopparsulfat, kopparoxid |
Medel mot svamp Till och med den 31 december 2005 högst 8 kg koppar per hektar och år, och från och med den 1 januari 2006 högst 6 kg koppar per hektar och år, dock utan att det hindrar tillämpningen av en lägre kvantitet om en sådan fastställs i särskilda bestämmelser i den allmänna lagstiftningen om växtskyddsmedel i den medlemsstat där produkten avses att användas För fleråriga grödor får medlemsstaterna, genom undantag från föregående stycke, föreskriva att gränsvärden skal vara följande: — Den totala sammanlagda mängd som används från och med den 23 mars 2002 till och med den 31 december 2006 får högst uppgå till 38 kg koppar per hektar — Från och med den 1 januari 2007 skall den maximala mängd som får användas varje år beräknas genom att minska den totala sammanlagda mängden på 36, 34, 32 respektive 30 kg koppar per hektar för åren 2007, 2008, 2009 och 2010 och följande år med de mängder som faktiskt har använts under de fyra föregående åren Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
(1)Etylen |
För eftermognad av banan, kiwi och kaki; blominduktion hos ananas Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
Kaliumsalt (såpa) av fettsyror |
Insektsmedel |
(1) Kalialun (Kalinit) |
För att motverka mognad av bananer |
Svavelkalk (Kalcium polysulfid) |
Medel mot svamp, insekter och kvalster |
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten |
|
Paraffinolja |
Medel mot insekter och kvalster |
Mineraloljor |
Medel mot insekter och svamp |
Endast i fruktträd och vin, olivträd och tropiska gröder (t.ex. bananer) |
|
▼M22 ————— |
|
Behovet konstaterat av kontrollorganet eller av kontrollmyndigheten |
|
Kaliumpermanganat |
Medel mot svamp och bakterier. |
Endast i fruktträd, olivträd och vin |
|
(1) Kvartssand |
Medel för avskräckning |
Svavel |
Medel mot svamp och kvalster, medel för avskräckning |
(1) I vissa medlemsstater betraktas inte de produkter som är markerade med * som växtskyddsprodukter och är därmed inte underkastade bestämmelserna i lagstiftningen om växtskydd. |
V. Övriga ämnen
Namn |
Beskrivning; krav på sammansättning; villkor för användning |
Kalciumhydroxid |
Svampmedel Endast i fruktträd, bland annat i plantskolor, för att bekämpa Nectria galligena |
2. Produkter för att bekämpa skadedjur och sjukdomar i byggnader och anläggningar avsedda för djur:
De produkter som förtecknas i avsnitt 1
Rodenticider
C. FODERRÅVAROR
1. Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung
1.1 Spannmål, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Havre, havregryn, havrefodermjöl, havreskal och havrekli; korn, kornprotein och kornfodermjöl; risgroddsexpeller; hirs; råg och rågfodermjöl; durra; vete, vetefodermjöl, vetekli, veteglutenfoder, vetegluten och vetegroddar; speltvete; rågvete; majs, majskli, majsfodermjöl, majsgroddsexpeller och majsgluten; maltgroddar; drav.
1.2 Oljehaltiga frön eller frukter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Rapsfrön, rapsexpeller och rapsskal; sojabönor, rostade sojabönor, sojabönsexpeller och sojabönskal; solrosfrön och solrosfröexpeller; bomullsfrön och bomullsfröexpeller; linfrön och linfröexpeller; sesamfröexpeller; palmkärnexpeller; pumpfröexpeller; oliver, olivpressmassa, vegetabiliska oljor (från fysikalisk extraktion).
1.3 Frön från baljväxter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Kikärter (frö, fodermjöl och kli); Ervum ervilia (frö, fodermjöl och kli); Lathyrus sativus (frö som genomgått värmebehandling, fodermjöl och kli); ärter (frö, fodermjöl; kli); bondböna (frö, fodermjöl och kli); åkerböna (frö, fodermjöl och kli); vicker (frö, fodermjöl och kli) och lupin (frö, fodermjöl och kli).
1.4 Stamknölar, rotfrukter och rötter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Sockerbetsmassa, potatis, rotknöl av sötpotatis, poptatispulpa (biprodukt från extraktion av potatisstärkelse), potatisstärkelse, potatisprotein och maniok.
1.5 Andra frön och frukter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Johannesbröd, johannesbrödskidor och mjöl därav, pumpa, citruspressmassa; äpplen, kvittenfrukter, päron, persikor, fikon, druvor och pressmassa från dessa frukter; kastanjer, valnötsexpeller, hasselnötsexpeller; kakaobönskal och kakaobönsexpeller; ekollon.
1.6 Vallfoder och grovfoder. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Lusern, lusernmjöl, klöver, klövermjöl, gräs (från foderväxter), gräsmjöl, hö, ensilage, halm från spannmål och rotfrukter till foder.
1.7 Andra växter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Melass, algmjöl (erhålls genom torkning och krossning av alger, som tvättas för att minska jodhalten), pulver och extrakt från växter, vegetabiliskt proteinextrakt (endast till ungdjur), kryddor och örter.
1.8 Följande foderråvaror får användas till och med den 30 juni 2004: riskorn, brutet ris, riskli, rågskalmjöl, rågkli, rybsexpeller, rybsskal och tapioka.
2. Foderråvaror av animaliskt ursprung
2.1 Mjölk- och mejeriprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Obehandlad mjölk (enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 92/46/EEG ( 27 ), mjölkpulver, skummjölk, skummjölkspulver, kärnmjölk, kärnmjölkspulver, vassla, vasslepulver, vasslepulver med låg sockerhalt, vassleproteinpulver (extraherat genom fysikalisk behandling), kaseinpulver, laktospulver, ostmassa och filmjölk.
2.2 Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Fisk, fiskolja och torskleverolja, ej raffinerad. Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur som erhållits genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form, enbart för ungdjur. Fiskmjöl.
2.3 Ägg och äggprodukter för utfodring av fjäderfä, helst från den egna anläggningen.
3. Foderråvaror av mineraliskt ursprung.
Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Natrium:
havssalt, ej raffinerat
bergssalt, obearbetat från gruva
natriumsulfat
natriumkarbonat
natriumbikarbonat
natriumklorid
Kalium:
kaliumklorid
Kalcium:
märgel
skal av vattendjur (inbegripet ben av bläckfisk)
kalciumkarbonat
kalciumlaktat
kalciumglukonat
Fosfor:
avfluorerat dikalciumfosfat
avfluorerat monokalciumfosfat
mononatriumfosfat
kalciummagnesiumfosfat
kalciumnatriumfosfat
Magnesium:
magnesiumoxid (vattenfri magnesia)
magnesiumsulfat
magnesiumklorid
magnesiumkarbonat
magnesiumfosfat
Svavel:
Natriumsulfat
Dikalciumfosfat utfällt ur ben får användas till och med den 30 juni 2004.
D. FODERTILLSATSER, VISSA ÄMNEN SOM ANVÄNDS I DJURFODER (DIREKTIV 82/471/EEG) SAMT PROCESSTEKNISKA HJÄLPMEDEL SOM ANVÄNDS I FODER
1. Fodertillsatser
1.1 Spårelement. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
E1 Järn:
järn(II)karbonat
järn(II)sulfat, monohydrat och/eller heptahydrat
järn(III)oxid
E2 Jod:
kalciumjodat, vattenfritt
kalciumjodat, hexahydrat
natriumjodid
E3 Kobolt:
kobolt(II)sulfat, monohydrat och/eller heptahydrat
basiskt kobolt(II)karbonat, monohydrat
E4 Koppar:
koppar(II)oxid
basiskt koppar(II)karbonat, monohydrat
koppar(II)sulfat, pentahydrat
E5 Mangan:
mangan(II)karbonat
manganoxid och mangan(III)oxid
mangan(II)sulfat, mono- och/eller tetrahydrat
E6 Zink:
zinkkarbonat
zinkoxid
zinksulfat, monohydrat och/eller heptahydrat
E7 Molybden:
ammoniummolybdat, natriummolybdat
E8 Selen:
natriumselenat
natriumselenit
1.2 Vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Vitaminer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG ( 28 ):
— helst vitaminer som härstammar från råvaror som ingår naturligt i fodret, eller
— syntetiskt framställda vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer endast för icke idisslare.
Genom undantag från första stycket och under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2005, får den behöriga myndigheten i respektive medlemsstat tillåta användning av syntetiska A-, D- och E-vitaminer för idisslare förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
— De syntetiska vitaminerna är identiska med naturliga vitaminer.
— Tillståndet från medlemsstaten är grundat på väl definierade kriterier och har anmälts till kommissionen.
Producenterna kan bara komma i åtnjutande av detta tillstånd om de på ett för medlemsstatens kontrollmyndighet eller kontrollorgan tillfredsställande sätt visat att djurens hälsa och välbefinnande inte kan garanteras utan användning av dessa syntetiska vitaminer.
1.3 Enzymer. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Enzymer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.
1.4 Mikroorganismer. Endast följande mikroorganismer ingår i denna kategori:
Mikroorganismer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.
1.5 Konserveringsmedel. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
E 200 Sorbinsyra
E 236 Myrsyra
E 260 Ättiksyra
E 270 Mjölksyra
E 280 Propionsyra
E 330 Citronsyra
Användningen av mjölksyra, myrsyra, propionsyra och ättiksyra vid produktionen av ensilage är endast tillåten om väderförhållandena inte tillåter tillräcklig fermentering.
1.6 Bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
E 470 Kalciumstearat av naturligt ursprung
E 551b Silikagel
E 551c Kiselgur
E 558 Bentonit
E 559 Kaolinleror
E 560 Naturliga blandningar av stearit och klorit
E 561 Vermiculit
E 562 Sepiolit
E 599 Perlit
1.7 Antioxidationsmedel. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
E 306 Tokoferolrika extrakt av naturligt ursprung
1.8 Ensileringstillsatser. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
Från och med den 19 oktober 2004, enzymer, jäst och bakterier som tillåts enligt förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser
2. Vissa produkter som används i djurfoder
Endast följande produkt ingår i denna kategori:
Bryggerijäst
3. 3. Processtekniska hjälpmedel som används i foder
3.1 Processtekniska hjälpmedel för ensilage. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:
— Havssalt, grovt bergsalt, vassla, socker, sockerbetsmassa, mjöl av spannmål och melass.
— Till och med den 18 oktober 2004, enzymer, jäst samt mjölksyre-, ättiksyre-, myrsyre- och propionsyrebakterier.
E. GODKÄNDA PRODUKTER FÖR RENGÖRING OCH DESINFICERING AV BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR AVSEDDA FÖR DJUR (T.EX. UTRUSTNING OCH REDSKAP)
Såpa och tvål
Vatten och ånga
Kalkmjölk
Kalk
Osläkt kalk
Natriumhypoklorit (i form av flytande blekmedel)
Kaustiksoda
Kaustik kali
Väteperoxid
Naturliga växtessenser
Citronsyra, persyra, myrsyra, mjölksyra, oxalsyra och ättiksyra
Alkohol
Salpetersyra (mejeriutrustning)
Fosforsyra (mejeriutrustning)
Formaldehyd
Produkter för rengöring och desinficering av spenar och mjölkningsanläggningar
Natriumkarbonat
F. ÖVRIGA PRODUKTER
BILAGA III
MINIMIKRAV PÅ KONTROLLÅTGÄRDER OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER I DET KONTROLLSYSTEM SOM AVSES I ARTIKLARNA 8 OCH 9
De allmänna bestämmelserna i denna bilaga skall gälla alla aktörer som avses i artikel 8.1 i den grad bestämmelserna avser den verksamhet som utförs av de berörda aktörerna.
Utöver de allmänna bestämmelserna skall även de särskilda bestämmelserna gälla de aktörer som utför sådan verksamhet som avses i rubriken till varje underavsnitt.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1. Minimikrav för kontroll
Kontrollkraven i denna bilaga skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att säkra att produkter kan spåras genom hela produktionskedjan i enlighet med artikel 9.12 a och c och för att säkra att bestämmelserna i den här förordningen iakttas.
2. Genomförande
Även de aktörer som redan är i verksamhet den dag som anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 2491/2001 skall omfattas av de bestämmelser som avses i punkt 3 och de bestämmelser om inledande kontroller som föreskrivs i avsnitten A, B, C, D och E i de särskilda bestämmelserna i denna bilaga.
3. Inledande kontroll
När kontrollarrangemangen införs för första gången, skall de ansvariga aktörerna upprätta följande dokument:
— En fullständig beskrivning av enheten och/eller lokalerna och/eller verksamheten.
— En förteckning över alla konkreta åtgärder som skall vidtas inom enheten, lokalerna eller verksamheten för att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning följs, särskilt kraven i denna bilaga.
— De förebyggande åtgärder som skall vidtas för att minska risken för kontamination av otillåtna ämnen och substanser och den rengöring som skall genomföras i lagringsutrymmen och under aktörens hela produktionskedja.
I förekommande fall får denna beskrivning och de nämnda åtgärderna vara ett led i det kvalitetssystem som införts av aktören.
Denna beskrivning och de nämnda åtgärderna skall ingå i en deklaration som undertecknas av den ansvariga aktören.
Deklarationen skall dessutom innehålla ett åtagande från aktören
— att utöva verksamhet i enlighet med artiklarna 5, 6 och 6a och i tillämpliga fall artikel 11 i denna förordning, och/eller förordning (EG) nr 223/2003,
— att i händelse av överträdelse eller oegentligheter acceptera att de åtgärder som avses i artikel 9.9 i denna förordning, och i tillämpliga fall i artikel 10.3 i denna förordning, vidtas,
— att acceptera att skriftligen informera köparna av produkten så att hänvisningar till ekologisk produktion med säkerhet tas bort från produkten.
Deklarationen skall kontrolleras av det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som lämnar en rapport om eventuella brister och oförenligheter med bestämmelserna i denna förordning. Aktören skall kontrasignera rapporten och vidta nödvändiga korrigerande åtgärder.
4. Kommunikationer
Den ansvariga aktören skall i tillräckligt god tid till kontrollorganet eller kontrollmyndigheten anmäla eventuella ändringar i den beskrivning eller den förteckning över konkreta åtgärder som avses i punkt 3 och i de bestämmelser om inledande kontroll som anges i avsnitten A, B, C, D och E i de särskilda bestämmelserna i denna bilaga.
5. Kontrollbesök
Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten skall göra en fullständig fysisk kontroll av alla aktörer minst en gång om året. Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten får ta prover för att undersöka produkter som inte är tillåtna enligt denna förordning och för att kontrollera produktionsmetoder som inte överensstämmer med reglerna i denna förordning. Stickprover får tas och analyseras så att eventuell förorening med otillåtna ämnen kan upptäckas. Sådana analyser måste emellertid göras när det finns misstanke om användning av otillåtna ämnen. En kontrollrapport skall upprättas efter varje besök och kontrasigneras av den som är ansvarig för enheten eller av dennes företrädare.
Dessutom skall kontrollorganet eller kontrollmyndigheten göra anmälda eller oanmälda stickprovskontroller, som skall grundas på en allmän riskbedömning när det gäller bristande efterlevnad av denna förordning och av förordning (EG) nr 223/2002, med beaktande av resultaten från tidigare kontroller, mängden berörda produkter och risken för att produkterna byts ut mot andra produkter.
6. Bokföring
Lagerbokföringen och den ekonomiska bokföringen skall förvaras vid enheten eller i lokalerna så att aktören kan identifiera och kontrollorganet eller kontrollmyndigheten kan kontrollera följande:
— Leverantören eller, i förekommande fall, säljaren eller exportören av produkterna.
— Beskaffenheten och mängderna av de produkter som avses i artikel 1 som levererats till enheten och, i förekommande fall, alla inköpta råvaror samt deras användning, och, i förekommande fall, foderblandningens sammansättning.
— Beskaffenheten och mängderna av de produkter som avses i artikel 1 och som lagras i lokalerna.
— Beskaffenheten, mängderna och mottagarna, eller, i förekommande fall, köparna, andra än slutanvändarna, av alla produkter som avses i artikel 1 och som har lämnat enheten eller den förste mottagarens lokaler eller lagerutrymmen.
— När det gäller aktörer som inte lagrar eller fysiskt hanterar sådana produkter, beskaffenheten och mängderna av de produkter som avses i artikel 1 som köpts och sålts, och leverantörerna, eller, i förekommande fall, säljarna eller exportörerna och köparna, eller, i förekommande fall mottagarna.
Bokföringen skall även omfatta resultaten av kontrollerna vid mottagandet av produkter och all annan information som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten behöver för kontrollverksamheten.
Dokumentationen skall styrkas med lämpliga handlingar.
Dokumentationen skall visa balansen mellan mängden insatsvaror och producerade produkter.
7. Paketering och transport av produkter till andra aktörer eller enheter
Aktörerna skall se till att produkter av det slag som avses i artikel 1 inte transporteras till andra enheter, inbegripet parti- och detaljhandel, annat än i lämpliga förpackningar, behållare och eller fordon som är förseglade på ett sådant sätt att innehållet inte kan bytas ut utan att förseglingen förfalskas eller skadas och försedda med en märkning som tillsammans med alla övriga uppgifter som föreskrivs i lag skall innehålla följande uppgifter:
a) Namn och adress på aktören, eller i förekommande fall på ägaren eller säljaren av produkten.
b) ►M23
Produktens benämning, eller i fråga om foderblandningar, en beskrivning av dessa, försedd med en hänvisning till ekologisk produktion enligt artikel 5 i den här förordningen eller artikel 3 i förordning (EG) nr 223/2003.
c) Namn och/eller kodnummer för det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som aktören är underställd.
d) I förekommande fall identifikationsmärkningen för varupartiet enligt ett märkningssystem som antingen är godkänt på nationell nivå eller som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten har godkänt och som gör det möjligt att koppla varupartiet till den bokföring dokumentation som avses i punkt 6.
De uppgifter som skall lämnas enligt a–d kan också lämnas i ett följedokument om det dokumentet obestridligen kan kopplas till produktens förpackning, behållare eller fordon. Följedokumentet skall innehålla uppgifter om leverantören och/eller transportören.
Det är dock inte nödvändigt att försegla förpackningar, behållare eller fordon
— om de transporteras direkt mellan en producent och en annan aktör som båda är underkastade det kontrollsystem som avses i artikel 9, och
— om produkterna åtföljs av ett dokument som innehåller de uppgifter som krävs enligt föregående stycke, samt
— om kontrollorganet eller kontrollmyndigheten av för både den avsändande och mottagande aktören har informerats om och godkänt sådan transport. Godkännandet kan avse en eller flera transporter.
7a. Mottagning av produkter från andra enheter och aktörer
Vid mottagandet av en produkt av det slag som avses i artikel 1 skall aktören kontrollera förpackningens eller behållarens försegling om försegling krävs, samt att uppgifterna enligt punkt 7 har angetts. Aktören skall dubbelkontrollera uppgifterna på den märkning som avses i punkt 7 med uppgifterna i följedokumenten. Resultatet av dessa kontroller skall uttryckligen nämnas i den bokföring som avses i punkt 6.
8. Lagring av produkter
Lokalerna där produkterna lagras skall skötas på ett sådant sätt att det är möjligt att identifiera de olika partierna och att det inte finns någon risk för att produkterna blandas med eller förorenas av produkter och ämnen som inte är förenliga med denna förordning. De produkter som avses i artikel 1 måste alltid vara klart och tydligt identifierbara.
9. Produkter för vilka det finns misstanke om att de inte uppfyller kraven i förordningen
Om en aktör anser eller misstänker att en produkt som han har producerat, berett, importerat eller fått levererad från en annan aktör inte överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning skall han inleda förfaranden för att antingen ta bort eventuella hänvisningar till ekologisk produktion från denna produkt eller för att avskilja och identifiera produkten. Aktören får inte bereda, förpacka eller släppa ut produkten på marknaden förrän misstanken har undanröjts, såvida produkten inte säljs utan en hänvisning till ekologisk produktion. Vid tvivel skall aktören omedelbart informera kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten får kräva att produkten inte släpps ut på marknaden med en hänvisning till ekologisk produktionsmetod till dess att den information som aktören eller en annan källa lämnar på ett tillfredsställande sätt visar att misstanken har undanröjts.
Om ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet har välgrundade skäl för att misstänka att en aktör planerar att släppa ut en produkt på marknaden som inte överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning men som är märkt med en hänvisning till ekologisk produktionsmetod kan organet eller myndigheten tillfälligt förbjuda aktören att saluföra produkten med den aktuella hänvisningen. Aktören skall dessutom åläggas att ta bort hänvisningen till ekologisk produktionsmetod om kontrollorganet eller kontrollmyndigheten med säkerhet kan fastställa att produkten inte överensstämmer med denna förordning. Om misstanken inte bekräftas skall förbudet hävas efter en viss tidsperiod som skall fastställas av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. I arbetet med att bekräfta eller bilägga misstanken skall aktören samarbeta fullständigt med kontrollorganet och kontrollmyndigheten.
10. Tillträde
Aktören skall bereda kontrollorganet eller kontrollmyndigheten tillträde, för inspektionsändamål, till alla delar av enheten och alla lokaler och låta kontrollorganet eller kontrollmyndigheten ta del av bokföring dokumentation och relevanta bokföringsunderlag handlingar. Aktören skall ge kontrollorganet eller kontrollmyndigheten alla upplysningar som anses nödvändiga för kontrollen.
På kontrollorganets eller kontrollmyndighetens begäran skall aktören lämna resultaten av sin egen frivilliga kontroll och provtagning.
Dessutom skall importörer och förste mottagare uppvisa importtillstånd enligt artikel 11.6 och kontrollintyg för import från tredjeländer.
11. Utbyte av upplysningar
I de fall då aktören och dennes underleverantörer inte kontrolleras av samma kontrollorgan eller kontrollmyndigheter skall det i den deklaration som avses i punkt 3 införas ett intygande från aktören om att denne för sin del och underleverantörerna för sin del godkänner att de olika kontrollorganen och kontrollmyndigheterna utbyter upplysningar om den verksamhet som de kontrollerar och att aktören godkänner den för utbytet av upplysningar.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
A. Produktion av växter, växtprodukter, djur och animalieprodukter
Denna del gäller alla enheter som sysslar med produktion i den mening som avses i artikel 4.2 av de produkter som avses i artikel 1.1 a för egen eller annans räkning.
Produktionen skall ske i en enhet med produktionslokaler, jordlotter, betesmark, utomhusrastgårdar, byggnader avsedda för djur och, i tillämpliga fall, lagerlokaler för växter, växtprodukter, animalieprodukter, råvaror och insatsvaror som är klart avskilda från andra enheter som inte producerar i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.
Beredning, paketering eller saluföring får äga rum i produktionsenheten om verksamheten är begränsad till enhetens egna jordbruksprodukter.
Produkter som har sålts direkt till slutanvändare skall redovisas dag för dag.
Lagring inom enheten av andra insatsvaror än de som är tillåtna enligt artikel 6.1 b och c samt artikel 6.3 a är förbjuden.
▼M34 —————
A.1 Växter och växtprodukter från jordbruksproduktion eller insamling
1. Inledande kontroll
En fullständig beskrivning av den enhet som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga skall
— göras även om producentens verksamhet är begränsad till insamling av vilda växter,
— visa lagrings- och produktionslokaler, jordlotter och/eller insamlingsområden och i förekommande fall de utrymmen där viss bearbetning eller förpackning äger rum, och
— specificera datum för sista tillfälle då jordlotterna och/eller insamlingsområdena i fråga tillfördes produkter som inte är tillåtna enligt artikel 6.1 b.
När det gäller insamling av vilda växter skall de konkreta åtgärder som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga omfatta en förteckning över de garantier som tredje part givit och som producenten kan ge för att säkerställa att bestämmelserna i del A.4 i bilaga I följs.
2. Anmälan
Varje år skall producenten, före det datum som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten har angett, till kontrollorganet eller kontrollmyndigheten anmäla sin produktionsplan för olika växtprodukter, med fördelning på jordlotter.
3. Flera produktionsenheter drivna av samma aktör
Om en aktör driver flera produktionsenheter i samma trakt skall alla dessa, även de som framställer växter eller växtprodukter som inte omfattas av artikel 1, tillsammans med lagringslokaler för insatsvaror (såsom gödningsmedel, växtskyddsprodukter, utsäde) omfattas av det allmänna kontrollsystemet i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga och de särskilda kontrollbestämmelserna när det gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 6 i de allmänna bestämmelserna.
Växter av samma sort som de som produceras inom den enhet som avses i del A andra stycket, eller av en sort som med svårighet kan skiljas från dessa, får inte produceras inom dessa enheter.
Producenter får emellertid göra undantag från bestämmelsen i föregående punkt sista meningen enligt nedanstående:
a) Vid produktion av fleråriga grödor (fruktträd [ätbar frukt], vinrankor och humle) om följande villkor är uppfyllda:
1. Produktionen i fråga ingår i en omställningsplan till vilken producenten formellt förbinder sig och som föreskriver att omställningen till ekologisk produktion på den sista delen av arealerna i fråga skall inledas snarast möjligt och under alla omständigheter inom fem år.
2. Lämpliga åtgärder har vidtagits för att garantera att produkterna från var och en av enheterna i fråga hela tiden hålls åtskilda.
3. Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten har underrättats om skörden av var och en av de berörda produkterna minst 48 timmar i förväg.
4. Omedelbart efter skörden skall producenten meddela kontrollorganet eller kontrollmyndigheten de exakta mängder som skördats på de berörda enheterna samt eventuella särskiljande egenskaper (till exempel kvalitet, färg, genomsnittsvikt och så vidare). Producenten skall bekräfta att åtgärder har vidtagits för att garantera att produkterna hålls åtskilda.
5. Omställningsplanen och de åtgärder som avses i punkterna 1 och 3 i de allmänna bestämmelserna har godkänts av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. Detta godkännande skall bekräftas varje år efter det att omställningsplanen har inletts.
b) När det gäller arealer som är avsedda för agronomisk forskning som godkänts av medlemsstaternas behöriga myndigheter, om villkor 2, 3 och 4 och den relevanta delen av villkor 5 i punkt a är uppfyllda.
c) Vid produktion av utsäde, vegetativt förökningsmaterial och omskolade plantor, om villkor 2, 3 och 4 och den relevanta delen av villkor 5 i punkt a är uppfyllda.
d) När det gäller mark som enbart används som betesmark.
A.2 Gårdar som föder upp djur och producerar animaliska produkter
1. Inledande kontroll
När det särskilda kontrollsystemet för animalieproduktion införs skall den fullständiga beskrivning som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga innehålla
— en fullständig beskrivning av byggnader, betesmarker, utomhusrastgårdar och så vidare och, i tillämpliga fall, lager-, förpacknings- och beredningslokaler för djur och animalieprodukter, råvaror och insatsvaror, och
— en fullständig beskrivning av anläggningarna för lagring av stallgödsel.
De konkreta åtgärder som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga skall innehålla
— en plan som överenskommits med kontrollorganet eller kontrollmyndigheten för spridning av gödsel, samt en fullständig beskrivning av de arealer som används för vegetabilisk produktion,
— i tillämpliga fall, de bestämmelserna i skriftliga överenskommelser med andra jordbruksföretag som överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning när det gäller spridning av gödsel, och
— en skötselplan för djurenheten med ekologisk produktion (till exempel skötsel av utfodring, uppfödning, hälsa och så vidare).
2. Identifiering av djur
Djuren skall identifieras på ett bestående sätt med den teknik som är anpassad för varje djurslag, individuellt för stora däggdjur, individuellt eller per parti grupp för fjäderfän och för små däggdjur.
3. Uppfödningsdagbok
En uppfödningsdagbok skall upprättas i form av ett register som alltid skall finnas tillgängligt för kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen, på jordbruksföretagets adress.
Dessa register, som syftar till att ge en fullständig beskrivning av skötseln av besättningen, skall innehålla följande information:
— Insättning av djur på jordbruksföretaget, per djurart: ursprung och datum för insättande, omställningsperiod, identifikationsmärke, tidigare veterinärbehandling.
— Utförsel av djur från jordbruksföretaget: ålder, antal, slaktvikt, identifikationsmärkning och bestämmelseort.
— Eventuella förluster av djur och anledning till detta.
— Foder: fodertyp, inklusive fodertillsatser, andel av olika ingredienser i foderstaten, tidsperioder då djuren har möjlighet att vistas utomhus, perioder med växling av betesområde om begränsning gäller för detta.
— Förebyggande av sjukdomar, behandling och veterinärvård: datum för behandling, diagnos, typ av produkt för behandling, behandlingssätt, praktiserande veterinärs ordination när det gäller veterinärvård med intyg och den tidsfrist som ålagts innan animalieprodukter kan saluföras.
4. Flera produktionsenheter drivna av samma aktör
När en producent, enligt bilaga I avdelningarna B.1.6 och C.1.3, driver flera produktionsenheter är också de enheter där produktionsdjur eller animalieprodukter som inte omfattas av artikel 1 produceras, underställda kontrollsystemet när det gäller punkt 1 i denna del om produktionsdjur och animalieprodukter, liksom bestämmelserna om djurskötsel och djuruppfödning, dagbok över djuren och principerna för lagring av produkter som används för djuruppfödningen.
Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten får i överenskommelse med medlemsstatens behöriga myndighet göra undantag från kravet på att djur skall vara av olika arter i del B punkt 1.6 i bilaga I för jordbruksföretag som bedriver agronomisk forskning, om följande villkor är uppfyllda:
— Lämpliga åtgärder, som godkänts av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten, har vidtagits för att garantera att djur, animaliska produkter, gödsel och foder från var och en av enheterna i fråga hela tiden hålls åtskilda.
— Producenten i förväg har informerat kontrollorganet eller kontrollmyndigheten om eventuell leverans eller försäljning av djur eller animaliska produkter.
— Aktören har meddelat kontrollorganet eller kontrollmyndigheten de exakta kvantiteter som producerats på enheterna samt de egenskaper som gör det möjligt att identifiera produkterna. Aktören skall bekräfta att åtgärder har vidtagits för att garantera att produkterna hålls åtskilda.
5. Övriga krav
Trots dessa bestämmelser tillåts lagring av allopatiska veterinärmedicinska läkemedel och antibiotika på jordbruksföretag under förutsättning att de har ordinerats av en veterinär i samband med någon behandling som anges i bilaga I, och att de lagras på en övervakad plats och förs in i jordbruksföretagets register.
B. Enheter för beredning av växtprodukter och animalieprodukter och livsmedel som består av växtprodukter och animalieprodukter
Detta avsnitt avser alla enheter som sysslar med beredning, enligt definitionen i artikel 4.3, av de produkter som avses i artikel 1.1 för egen eller annans räkning och avser också
— enheter som sysslar med paketering eller ompaketering av sådana produkter, och
— enheter som sysslar med märkning eller ommärkning av sådana produkter.
1. Inledande kontroll
En fullständig beskrivning av den enhet som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga måste beskriva utrymmen för mottagning, beredning, paketering, märkning och lagring av jordbruksprodukter före och efter hanteringen av dem samt rutinerna vid transport av produkterna.
2. Beredningsenheter som även hanterar produkter som inte kommer från ekologisk produktion
När produkter av annat slag än vad som avses i artikel 1 också bereds, packas eller lagras i beredningsenheten skall följande villkor vara uppfyllda:
— Det skall finnas avskilda utrymmen, i tid eller rum, inom enheten för lagring av produkter av det slag som avses i artikel 1 före och efter hanteringen.
— Behandlingen skall utföras utan avbrott till dess att hela partiet har behandlats, åtskild i tid eller rum från liknande hantering av produkter som inte omfattas av artikel 1.
— Om denna hantering inte utförs regelbundet och på en bestämd dag skall den anmälas så långt i förväg som överenskommits med kontrollorganet eller kontrollmyndigheten.
— Alla åtgärder skall vidtas för att säkerställa att varupartierna kan identifieras och för att undvika sammanblandning eller förväxling med produkter som inte är framställda enligt bestämmelserna i denna förordning eller att produkter byts ut mot sådana produkter.
— Hantering av produkter enligt bestämmelserna i denna förordning skall utföras först efter rengöring av produktionsutrustningen. Det skall kontrolleras och registreras att rengöringen har varit effektiv.
3. Paketering och transport av produkter till beredningsenheter
Mjölk, ägg och äggprodukter från ekologisk produktion skall samlas in separat från produkter som inte har producerats enligt bestämmelserna i denna förordning. Insamlingen får, genom undantag och om kontrollorganet eller kontrollmyndigheten på förhand så godkänner, ske samtidigt i de fall lämpliga åtgärder har vidtagits för att förhindra att produkter blandas med eller byts ut mot produkter som inte har producerats enligt bestämmelserna i denna förordning och för att säkerställa att de produkter som producerats i enlighet med bestämmelserna i denna förordning kan identifieras. Aktören skall hålla uppgifter om insamlingsdagar, timmar, transportväg samt tid och datum för mottagande av produkterna tillgängliga för kontrollorganet eller kontrollmyndigheten.
C. Import av växter, växtprodukter, djur, animalieprodukter och livsmedel som består av växtprodukter och/eller animalieprodukter, foder, foderblandningar och foderråvaror från tredjeland
Denna del gäller produktionsenheter aktörer som, i egenskap av importör eller förste mottagare, för egen eller annans räkning sysslar med import eller mottagande av de produkter som avses i artikel 1.1. I denna del avses med
— importör: fysisk eller juridisk person inom Europeiska gemenskapen som, antingen själv eller genom en företrädare, inför varor för fri omsättning till Europeiska gemenskapen,
— förste mottagare: fysisk eller juridisk person enligt artikel 11.3 a som mottar varor för vidare beredning och/eller saluföring.
1. Inledande kontroll
Importörer
— Den fullständiga beskrivningen av den enheten som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna skall innefatta importörens lokaler och importverksamhet, uppgift om var produkterna förs in till gemenskapen och om eventuella andra lokaler som importören tänker använda för att lagra de importerade produkterna innan de levereras till den förste mottagaren.
— Den deklaration som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna skall även innehålla ett åtagande från importören att se till att de lagringslokaler som importören tänker använda för att lagra produkter är tillgängliga för kontrolleras av antingen kontrollorganet eller kontrollmyndigheten, eller när lagringslokalerna ligger i en annan medlemsstat eller region, av ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet som godkänts för kontroller i den medlemsstaten eller regionen.
Förste mottagare
— Den fullständiga beskrivningen av den enhet som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna skall visa utrymmen för mottagning och lagring. I de fall det handlar om annan verksamhet förekommer som beredning, paketering, märkning och lagring av jordbruksprodukter före och efter hanteringen samt transport av produkterna av dessa produkter skall bestämmelserna i avsnitt B tillämpas, vilket även skall gälla rutinerna för transport av produkterna.
Om importören och den förste mottagaren är samma juridiska person och om verksamheten bedrivs i en enda enhet kan de rapporter som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna sammanfattas i en enda rapport.
2. Dokumentation
Om importören och den förste mottagaren inte är verksamma inom samma enhet skall båda föra lagerbokföring och ekonomisk bokföring.
På kontrollorganets eller kontrollmyndighetens begäran skall uppgifter tillhandahållas om transporten från exportören i det tredjelandet till den förste mottagaren och från den förste mottagarens lokaler eller lager till mottagaren inom gemenskapen.
3. Information om importerade varupartier
Importören skall senast vid den tidpunkt då intyget lämnas till den berörda medlemsstatens myndighet i enlighet med artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1788/2001 av den 7 september 2001 om tillämpningsföreskrifter för kontrollintyg för import från tredje land enligt artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel ( 29 ) informera kontrollorganet eller kontrollmyndigheten om varje varuparti som skall importerats till gemenskapen. Informationen skall inbegripa följande:
— Förste mottagarens namn och adress.
— Alla uppgifter som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten kan kräva, såsom kopia av kontrollintyget för import av ekologiska produkter från ekologisk produktion. På anmodan av importörens kontrollorgan eller kontrollmyndighet skall importören förmedla informationen till den förste mottagarens kontrollorgan eller kontrollmyndighet.
4. Importörer och förste mottagare som även hanterar produkter som inte kommer från ekologisk produktion
När importerade produkter av det slag som avses i artikel 1 lagras i lokaler där även andra jordbruksprodukter eller livsmedel lagras skall
— produkter av det slag som avses i artikel 1 hållas avskilda från övriga jordbruksprodukter och/eller livsmedel,
— alla åtgärder vidtas för att säkerställa att varupartierna kan identifieras och för att undvika sammanblandning eller förväxling med produkter som inte är framställda enligt bestämmelserna i denna förordning.
5. Kontrollbesök
Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten skall kontrollera den lagerbokföring och den ekonomiska bokföring som avses i avdelning C punkt 2 samt de intyg som avses i artikel 11.1 b och artikel 11.3 och som infördes genom förordning (EG) nr 1788/2001.
Om importören bedriver importverksamhet i olika enheter eller lokaler skall han på begäran tillgängliggöra de rapporter som avses i punkterna 3 och 5 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga för vart och ett av dessa utrymmen.
6. Mottagning av produkter från ett tredjeland
Produkter av det slag som avses i artikel 1 skall importeras från ett tredjeland i lämpliga förpackningar eller behållare som är förseglade på ett sådant sätt att innehållet inte kan bytas ut och vara försedda med exportöridentifikation och de märkningar och nummer som behövs för att kunna fastställa varupartiets överensstämmelse med kontrollintyget för import från tredjeland.
Vid mottagandet av en produkt av det slag som avses i artikel 1 som importerats från ett tredjeland skall förste mottagaren kontrollera förpackningens eller behållarens försegling och fastslå att varupartiets identifiering motsvarar det intyg som avses i förordning (EG) nr 1788/2001. Resultatet av denna kontroll skall uttryckligen nämnas i den dokumentation som avses i avdelning C punkt 2.
D. Enheter som sysslar med produktion, beredning eller import av produkter av det slag som avses i artikel 1.1 och som helt eller delvis har lagt ut den faktiska verksamhet som berörs av tredje part
Inledande kontroll
När det gäller verksamhet som lagts ut av tredje part skall den fullständiga beskrivning som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna innehålla
— en förteckning över underleverantörer med en beskrivning av deras verksamhet och det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som de är underställda, underleverantörerna skall ha gått med på att få sitt företag kontrollerat enligt artikel 9 i enlighet med de berörda delarna i bilaga III,
— en förteckning över alla konkreta åtgärder, däribland ett lämpligt dokumentationssystem, som skall vidtas inom enheten för att säkerställa att de produkter som producenten släpper ut på marknaden kan spåras till leverantörerna, eller i förekommande fall säljarna, samt till mottagarna, eller i förekommande fall köparna.
E. Enheter för beredning av foder, foderblandningar och foderråvaror
Denna del skall tillämpas på alla enheter som för egen eller för annans räkning medverkar i beredning, som den definieras i artikel 4 punkt 3, av de produkter som avses i artikel 1.1 c.
1. Inledande kontroll
I den fullständiga beskrivningen av den enhet som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i den här bilagan skall följande anges:
— De utrymmen som används för mottagning, beredning och lagring av produkter avsedda att användas till foder, före och efter de olika momenten.
— De utrymmen som används för lagring av andra produkter som används för beredning av foder.
— De utrymmen som används för lagring av produkter för rengöring och desinfektion.
— I förekommande fall, i enlighet med artikel 5.1 a i direktiv 79/373/EEG, en beskrivning av de foderblandningar som aktören har för avsikt att bereda och den djurart eller kategori av djur som foderblandningen är avsedd för.
— I förekommande fall benämningar på de foderråvaror som aktören har för avsikt att bereda.
De åtgärder som aktören skall vidta enligt punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i den här bilagan skall inbegripa följande:
— Särskilt de försiktighetsåtgärder som vidtas för att minska risken för kontaminering från icke tillåtna ämnen eller produkter, liksom den rengöring som genomförs och kontrollen av dessa åtgärders effektivitet.
— Identifiering av alla aspekter av verksamheten som är avgörande för att alltid garantera överensstämmelse med den här förordningen och förordning (EG) nr 223/2003 när det gäller de produkter som avses i artikel 1.1 c och som bereds i dessa enheter.
— Upprättande, genomförande, uppdatering av och fasthållande vid lämpliga förfaranden med stöd av principerna för HACCP-systemet (analys av risker och kritiska punkter för att bemästra dessa risker).
Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet skall använda dessa förfaranden för att allmänt utvärdera de risker som är förbundna med varje beredningsenhet och upprätta en kontrollplan. I kontrollplanen skall föreskrivas ett lägsta antal slumpmässigt tagna prov som skall tas för analys i förhållande till de förmodade riskerna.
2. Bokföringsdokument
För att en adekvat kontroll av verksamheten skall kunna utföras skall de bokföringsdokument som nämns i punkt 6 i de allmänna bestämmelserna i den här bilagan inbegripa uppgifter om ursprung, karaktär och kvantiteter av foderråvaror och tillsatser och även uppgifter om försäljning av de färdiga slutprodukterna.
3. Beredningsenheter
När produkterna bereds skall aktören se till att
a) foder framställt med ekologisk metod eller framställt av sådana råvaror, foder från produktion under omställning eller framställt av sådana råvaror och konventionellt framställt foder är effektivt fysiskt åtskilda,
b) all utrustning som används i enheter som bereder foderblandningar som omfattas av den här förordningen är helt och hållet åtskild från utrustning som används för foderblandningar som inte omfattas av den här förordningen.
Genom undantag från bestämmelserna i första stycket punkt b får verksamheten fram till och med den 31 december 2007 äga rum med samma utrustning på villkor att
— framställningen av de olika produkterna åtskiljs tidsmässigt och lämplig rengöring har utförts och därefter kontrollerats, innan framställningen av foder som omfattas av den här förordningen inleds; aktören skall dokumentera dessa aktiviteter,
— aktören bemödar sig om att lämpliga åtgärder vidtas för att beakta risker som bedömts enligt bestämmelserna i punkt 1 och vid behov ser till att icke-konforma produkter inte återfinns på marknaden med en beteckning som hänvisar till ekologiskt jordbruk.
Undantaget som föreskrivs i andra stycket skall underställas kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för förhandsgodkännande. Detta godkännande kan inbegripa en eller flera bearbetningar.
Kommissionen skall inleda en översyn av bestämmelserna i första stycket punkt b senast den 31 december 2003. Efter denna översyn kan datumet den 31 december 2007 eventuellt omprövas.
4. Kontrollbesök
Förutom ett fullständigt årligt kontrollbesök skall kontrollorganet eller kontrollmyndigheten på grundval av en allmän bedömning av tänkbara risker för bristande efterlevnad av denna förordning göra riktade inspektioner. Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten skall fästa särskild uppmärksamhet vid de kritiska punkter som har lyfts fram av aktören för att avgöra om dennes övervakning och kontroll utförs på lämpligt sätt. Alla tillverkningsställen som används av aktören för hans verksamhet får inspekteras med en regelbundenhet som står i proportion till de risker som förknippas med dem.
5. Transport av produkter till andra enheter för foderframställning/beredning eller till lagerlokaler
Aktören skall svara för att följande villkor uppfylls:
a) Foder framställt med ekologisk metod eller framställt av sådana råvaror, foder från produktion under omställning eller framställt av sådana råvaror och konventionellt foder hålls effektivt fysiskt åtskilda vid transport.
b) Fordon och/eller behållare i vilka produkter som inte omfattas av den här förordningen har transporterats, får användas för transport av produkter som omfattas av den här förordningen endast om
— lämplig rengöring, vars effektivitet kontrollerats, har genomförts före transport av produkter som omfattas av den här förordningen; aktören skall dokumentera dessa aktiviteter,
— aktören bemödar sig om att lämpliga åtgärder vidtas för att beakta risker som bedömts enligt bestämmelserna i punkt 1 och vid behov ser till att icke-konforma produkter inte återfinns på marknaden med beteckning som hänvisar till ekologiskt jordbruk,
— det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som har tillsyn över aktören informerats om hur transporten genomförts och har lämnat sitt godkännande. Detta godkännande kan inbegripa en eller flera transportaktiviteter.
c) De färdiga produkter som avses i den här förordningen transporteras åtskilda från andra färdiga produkter fysiskt eller tidsmässigt.
d) Vid transport skall den avsända kvantiteten av produkter noteras liksom kvantiteten av varje levereras som utförs under transporten.
▼M34 —————
BILAGA 4
UPPLYSNINGAR SOM SKALL INGÅ I ANMÄLAN ENLIGT ARTIKEL 8.1 a
a) Producentens namn och adress
b) Platsen för produktionen och, i förekommande fall, ägor (fastighetsregisteruppgifter) där verksamheten bedrivs
c) Verksamhetens art och produkter
d) Åtagande från producenten att driva verksamheten i enlighet med artikel 5, 6, 7 eller 11
e) Om det är ett jordbruksföretag, den tidpunkt då producenten upphörde att använda sådana produkter som inte är tillåtna enligt artikel 6.1.b och artikel 7 på berörda ägor
f) Namnet på det godkända kontrollorgan som producenten utsett för inspektion av verksamheten, i de fall medlemsstaten har genomfört inspektionssystemet genom att godkänna sådana organ.
BILAGA 5
DEL Α: UPPGIFT OM ATT PRODUKTEN OMFATTAS AV KONTROLLSYSTEMET
Benämningen att en produkt omfattas av kontrollsystemet skall vara på samma språk som övrig märkning.
ES |
: |
Agricultura Ecológica — Sistema de control CE |
CS |
: |
Ekologické zemědělství — kontrolní systém ES |
DA |
: |
Økologisk jordbrug — EF-kontrolordning |
DE |
: |
Ökologischer Landbau — EG-Kontrollsystem ellerBiologische Landwirtschaft — EG-Kontrollsystem |
ET |
: |
Mahepõllumajandus — EÜ kontrollsüsteem or Ökoloogiline põllumajandus — EÜ kontrollsüsteem |
EL |
: |
Βιολογική γεωργία — Σύστημα ελέγχου ΕΚ |
EN |
: |
Organic Farming — EC Control System |
FR |
: |
Agriculture biologique — Système de contrôle CE |
IT |
: |
Agricoltura Biologica — Regime di controllo CE |
LV |
: |
Bioloģiskā lauksaimniecība — EK kontroles sistēma |
LT |
: |
Ekologinis žemės ūkis — EB kontrolės sistema |
HU |
: |
Ökológiai gazdálkodás — EK ellenőrzési rendszer |
MT |
: |
Agrikultura Organika — Sistema ta' Kontroll tal-KE |
NL |
: |
Biologische landbouw — EG-controlesysteem |
PL |
: |
Rolnictwo ekologiczne — system kontroli WE |
PT |
: |
Agricultura Biológica — Sistema de Controlo CE |
SK |
: |
Ekologické poľnohospodárstvo — kontrolný systém ES |
SL |
: |
Ekološko kmetijstvo — Kontrolni sistem ES |
FI |
: |
Luonnonmukainen maataloustuotanto — EY:n valvontajärjestelmä |
SV |
: |
Ekologiskt jordbruk — EG-kontrollsystem |
DEL Β: GEMENSKAPSLOGOTYPEN
B.1 Villkor för gemenskapslogotypens utförande och dess användning.
B.1.1 Den gemenskapslogotyp som anges ovan skall vara utformad enligt förlagorna i del B.2 i denna bilaga.
B.1.2 De uppgifter som skall ingå i logotypen förtecknas i del B.3 i denna bilaga. Det är möjligt att använda logotypen tillsammans med de uppgifter som nämns i del A i denna bilaga.
B.1.3 Vid användning av gemenskapens logotyp och de uppgifter som anges i del B.3, i denna bilaga, skall de föreskrifter beträffande den tekniska reproduktionen som fastställs i den grafiska manualen i del B.4, i denna bilaga, följas.
B.2 Förlagor
B.3 Benämningar som skall finnas på gemenskapslogotypen
B.3.1 Enskilda angivelser:
ES |
: |
AGRICULTURA ECOLÓGICA |
CS |
: |
EKOLOGICKÉ ZEMĚDĚLSTVÍ |
DA |
: |
ØKOLOGISK JORDBRUG |
DE |
: |
BIOLOGISCHE LANDWIRTSCHAFT, ÖKOLOGISCHER LANDBAU |
ET |
: |
MAHEPÕLLUMAJANDUS, ÖKOLOOGILINE PÕLLUMAJANDUS |
EL |
: |
ΒΙΟΛΟΓΙΚΗ ΓΕΩΡΓΙΑ |
EN |
: |
ORGANIC FARMING |
FR |
: |
AGRICULTURE BIOLOGIQUE |
IT |
: |
AGRICOLTURA BIOLOGICA |
LV |
: |
BIOLOĞISKĀ LAUKSAIMNIECĪBA |
LT |
: |
EKOLOGINIS ŽEMĖS ŪKIS |
HU |
: |
ÖKOLÓGIAI GAZDÁLKODÁS |
MT |
: |
AGRIKULTURA ORGANIKA |
NL |
: |
BIOLOGISCHE LANDBOUW |
PL |
: |
ROLNICTWO EKOLOGICZNE |
PT |
: |
AGRICULTURA BIOLÓGICA |
SK |
: |
EKOLOGICKÉ POĽNOHOSPODÁRSTVO |
SL |
: |
EKOLOŠKO KMETIJSTVO |
FI |
: |
LUONNONMUKAINEN MAATALOUSTUOTANTO |
SV |
: |
EKOLOGISKT JORDBRUK |
B.3.2 Kombination av två benämningar:
Kombination av två benämningar som avser de språk som anges i B.3.1, får användas förutsatt att de utformas i enlighet med följande exempel:
NL/FR |
: |
BIOLOGISCHE LANDBOUW —AGRICULTURE BIOLOGIQUE |
FI/SV |
: |
LUONNONMUKAINEN MAATALOUSTUOTANTO —EKOLOGISKT JORDBRUK |
FR/DE |
: |
AGRICULTURE BIOLOGIQUE —BIOLOGISCHE LANDWIRTSCHAFT |
B.4 Grafisk manual
INNEHÅLL |
|
1. Inledning |
|
2. Allmän användning av logotypen |
|
2.1 Logotyp i färg (referensfärger) |
|
2.2 Logotyp i en färg: logotyp i svartvitt |
|
2.3 Kontrast mot bakgrundsfärger |
|
2.4 Typografi |
|
2.5 Språkversion |
|
2.6 Förminskningsgrad |
|
2.7 Särskilda villkor för användning av logotypen |
|
3. Bromidpapper i original |
|
3.1 Tvåfärgsutförande |
|
3.2 Konturer |
|
3.3 Utförande i en färg: logotyp i svartvitt |
|
3.4 Färgprov |
1. INLEDNING
Den grafiska manualen är ett hjälpmedel för aktörerna vid tryckning av logotypen.
2. ALLMÄN ANVÄNDNING AV LOGOTYPEN
2.1 LOGOTYP I FÄRG (referensfärger)
När logotypen i färg används skall den antingen vara i direkta färger (Pantone) eller i fyrfärgstryck. Referensfärgerna anges nedan.
2.2 LOGOTYP I EN FÄRG: LOGOTYP I SVARTVITT
Logotypen i svartvitt kan användas på följande sätt:
2.3 KONTRAST MOT BAKGRUNDSFÄRGER
Om logotypen används i färg mot bakgrundsfärger som gör det svårt att läsa texten skall en avgränsande yttre cirkel sättas runt logotypen så att kontrasten ökar mot bakgrundsfärgerna på följande sätt:
LOGOTYP MOT BAKGRUND I FÄRG
2.4 ΤYPOGRAFI
Texten sätts i Frutiger bold condensed eller Myriad bold condensed, i versaler. Textens storlek skall förminskas i enlighet med reglerna i avsnitt 2.6.
◄
2.5 SPRÅKVERSION
Den språkversion eller de språkversioner som önskas får användas allt efter specifikationerna i B.3.
2.6 FÖRMINSKNINGSGRAD
Om det är nödvändigt att minska logotypens storlek när den används på olika typer av etiketter skall minimistorleken vara följande:
a) För en logotyp med en enskild benämning skall den minsta storleken vara 20 mm i diameter.
b) För en logotyp med en kombination av två benämningar skall den minsta storleken vara 40 mm i diameter.
2.7 SÄRSKILDA VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV LOGOTYPEN
Genom logotypen får produkterna ett särskilt värde. Mest ändamålsenligt är det därför att ha logotypen i färg, då den blir mer iögonfallande och konsumenten lättare och snabbare kan känna igen den.
Logotypen bör endast vara i en färg (i svartvitt) enligt punkt 2.2 när det är opraktiskt att ha den i färg.
3. BROMIDPAPPER I ORIGINAL
3.1 TVÅFÄRGSUTFÖRANDE
— En enskild benämning på samtliga språk.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— De exempel på språkkombinationer som anges i B.3.2
—
—
—
3.2 KONTURER
3.3 UTFÖRANDE I EN FÄRG: LOGOTYP I SVARTVITT
3.4 FÄRGPROV
PANTONE REFLEX BLUE
PANTONE 367
BILAGA 6
INLEDNING
I denna bilaga används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
1. ingredienser: ämnen enligt definitionen i artikel 4 i denna förordning med de begränsningar som anges i artikel 6.4 i rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel som är avsedda för den slutliga konsumenten samt om reklam för sådana livsmedel ( 30 ).
2. ingredienser av jordbruksursprung:
a) enskilda jordbruksprodukter och produkter som framställts av sådana genom lämplig tvättning, rengöring, termiska och/eller mekaniska processer och/eller genom fysikaliska processer som reducerar vattenhalten i produkten, och
b) produkter som framställts ur de produkter som avses i a genom andra förädlingsprocesser, såvida inte dessa produkter betraktas som livsmedelstillsatser eller aromämnen enligt punkt 5 eller 7 nedan.
3. ingredienser som inte är av jordbruksursprung: ingredienser som inte har jordbruksursprung och som hör till minst en av följande kategorier:
3.1. Livsmedelstillsatser, inklusive bärare av livsmedelstillsatser enligt definitionerna i punkt 5 och 6 nedan.
3.2. Aromer enligt definitionen i punkt 7 nedan.
3.3. Vatten och salt.
3.4. Mikroorganismpreparat.
3.5. Mineralämnen (inklusive spårämnen) och vitaminer.
4. processhjälpmedel: ämnen enligt definitionen i artikel 1.3 a i rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel ( 31 ).
5. livsmedelstillsatser: ämnen enligt definitionen i artikel 1.1 och 1.2 i direktiv 89/107/EEG och som omfattas av det direktivet eller av ett sådant uttömmande direktiv som avses i artikel 3.1 i direktiv 89/107/EEG.
6. bärare, inklusive extraktionsmedel: livsmedelstillsatser med uppgift att lösa upp, späda ut, sönderdela eller på annat sätt fysiskt förändra en livsmedelstillsats, utan att förändra dess tekniska funktion, för att underlätta dess hantering eller användning.
7. aromer: ämnen och produkter enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv 88/388/EEG av den 22 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aromer för användning i livsmedel och om ursprungsmaterial vid framställning av sådana aromer ( 32 ) och som omfattas av det direktivet.
ALLMÄNNA PRINCIPER
Avsnitt A, B och C omfattar de ingredienser och processhjälpmedel som får användas vid beredning av livsmedel som väsentligen är sammansatta av en eller flera ingredienser framställda av växter enligt artikel 1.1 b i denna förordning, dock med undantag för viner.
I avvaktan på antagandet av bestämmelserna i avsnitten A och B i denna bilaga och i syfte att särskilt täcka beredningen av livsmedel som består av en eller flera animalieprodukter skall nationella regler tillämpas.
►M17 Oberoende av hänvisningar till en ingrediens i avsnitt A och C eller till ett processhjälpmedel i avsnitt B, skall varje sådant processhjälpmedel, som exempelvis rökning, utföras och varje sådan ingrediens eller sådant processhjälpmedel endast användas i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och/eller nationell lagstiftning som är förenlig med fördraget och, om sådan saknas, i enlighet med god tillverkningssed fär livsmedel. ◄ I synnerhet skall tillsatser användas enligt bestämmelserna i direktiv 89/107/EEG och, i tillämpliga fall, i ett sådant uttömmande direktiv som avses i artikel 3.1 i direktiv 89/107/EEG. Aromer skall användas enligt bestämmelserna i direktiv 88/388/EEG och lösningsmedel enligt bestämmelserna i rådets direktiv 88/344/EEG av den 13 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser ( 33 ).
AVSNITT A – INGREDIENSER SOM INTE ÄR AV JORDBRUKSURSPRUNG (ENLIGT ARTIKEL 5.3 c OCH ARTIKEL 5.5a d I FÖRORDNING (EEG) nr 2092/91 )
A.1. Livsmedelstillsatser, inklusive bärare
Namn |
Särskilda villkor (1) |
|
E 170 |
Kalciumkarbonater |
Alla godkända funktioner utom färgning |
E 270 |
Mjölksyra |
— |
E 290 |
Koldioxid |
— |
296 |
Äppelsyra |
— |
E 300 |
Askorbinsyra |
— |
E 306 |
tokoferolrika extrakt |
anti-oxidanter i fetter och oljor |
E 322 |
Lecitiner |
— |
E 330 |
Citronsyra |
— |
E 333 |
kalciumcitrat |
— |
E 334 |
Vinsyra (L(+)-) |
— |
E 335 |
Natriumtartrat |
— |
E 336 |
Kaliumtartrat |
— |
E 341 (i) |
monokalciumfosfat |
jäsmedel till självjäsande mjöl |
E 400 |
Alginsyra |
— |
E 401 |
Natriumalginat |
— |
E 402 |
Kaliumalginat |
— |
E 406 |
Agar-agar |
— |
E 407 |
Karragenan |
— |
E 410 |
Gummi (kåda) från johannesbrödträd |
— |
E 412 |
Gwargummi |
— |
E 413 |
Gummidragant |
— |
E 414 |
Akacia (gummiarabikum) |
— |
E 415 |
Xantengummi |
— |
E 416 |
Karajagummi |
— |
E 422 |
Glycerol |
[...] Växtextrakt |
E 440(i) |
Pektin |
— |
E 500 |
Natriumkarbonat |
— |
E 501 |
Kaliumkarbonat |
— |
E 503 |
Ammoniumkarbonater |
— |
E 504 |
Magnesiumkarbonater |
— |
E 516 |
Kalciumsulfat |
Bärare |
E 524 |
natriumhydroxid |
ytbehandling av Laugengebäck |
E 551 |
Kiseldioxid |
Klumpförebyggande medel för örter och kryddor |
E 938 |
Argon |
— |
E 941 |
Kväve |
— |
E 948 |
Syre |
— |
(1) CR-bärare. |
A.2. Aromer enligt innebörden i direktiv 88/388/EEG
Ämnen och produkter enligt definitionen i artikel 1.2 b punkt i och 1.2 c i direktiv 88/388/EEG märkta som naturliga arompreparat enligt artikel 9.1 d och 9.2 i direktivet.
A.3. Vatten och salt
Dricksvatten
Salt (med natriumklorid eller kaliumklorid som grundkomponenter) som vanligen används i livsmedelsberedning.
A.4. Mikroorganismpreparat
i) Mikroorganismpreparat som normalt används i livsmedelsberedning med undantag för mikroorganismer som modifierats genetiskt enligt innebörden i artikel 2.2 i direktiv 90/220/EEG.
▼M17 —————
A.5. Mineraler (inklusive spårämnen), vitaminer, aminosyror och andra kväveföreningar
Mineraler (inklusive spårämnen), vitaminer, aminosyror och andra kväveföreningar är tillåtna endast om det är särskilt föreskrivet att det/de skall användas i livsmedlen i fråga.
AVSNITT B – PROCESSHJÄLPMEDEL OCH ANDRA PRODUKTER SOM FÅR ANVÄNDAS FÖR FÖRÄDLING AV SÅDANA EKOLOGISKT FRAMSTÄLLDA INGREDIENSER AV JORDBRUKSURSPRUNG SOM AVSES I ARTIKEL 5.3 d OCH ARTIKEL 5.5a e I FÖRORDNING (EEG) nr 2092/91
◄
Namn |
Särskilda villkor |
Vatten |
|
Kalciumklorid |
koaguleringsmedel |
Kalciumkarbonat |
|
Kalciumhydroxid |
|
Kalciumsulfat |
koaguleringsmedel |
Magnesiumklorid (eller nigari) |
koaguleringsmedel |
Kaliumkarbonat |
torkning av druvor |
natriumkarbonat |
sockerframställning |
Citronsyra |
oljeproduktion och stärkelsehydrolys |
natriumhydroxid |
— Sockerframställning ◄— oljeframställningfrån raps (Brassica spp) ►M22 , endast under en period som löper ut den ◄ |
svavelsyra |
sockerframställning |
Isopropanol (propan-2-ol) |
I kristalliseringsprocessen vid sockerframställning Med beaktande av bestämmelserna i direktiv 88/344/EEG, senast ändrat genom direktiv 97/60/EEG Under en period som löper ut den 31 december 2006 |
Koldioxid |
|
Kväve |
|
Etanol |
lösningsmedel |
Tannin (garvsyra) |
filtreringsmedel |
Äggvitealbumin |
|
Kasein |
|
Gelatin |
|
Husbloss |
|
Vegetabiliska oljor |
►M5 infettnings- eller släppmedel eller skumpdämpande medel ◄ |
Kiseldioxid som gel eller kolloidlösning |
|
Aktivt kol |
|
Talk |
|
Bentonit |
|
Kaolin |
|
Diatoméjord |
|
Perlit |
|
Hasselnötskal |
|
Rismjöl |
— |
Bivax |
släppmedel |
Karnaubavax |
släppmedel |
Preparat av mikroorganismer och enzymer:
Preparat av mikroorganismer och enzymer som normalt används som processhjälpmedel vid förädling av livsmedel, dock inte mikroorganismer som modifierats genetisk enligt innebörden i artikel 2.2 i direktiv 90/220/EEG och inte heller enzymer som härletts ur genetiskt modifierade organismer enligt artikel 2.2 i direktiv 90/220/EEG.
AVSNITT C – INGREDIENSER AV JORDBRUKSURSPRUNG SOM AVSES I ARTIKEL 5.4 I FÖRORDNING (EEG) nr 2092/91 OCH SOM INTE PRODUCERATS EKOLOGISKT
C.1 Ej bearbetade vegetabiliska produkter samt produkter som framställts ur sådana genom de processer som avses i definition 2 a i inledningen till denna bilaga:
C.1.1 Ätliga frukter, nötter och frön
Ekollon |
Quercus spp |
Kolanötter |
Cola acuminata |
Krusbär |
Ribes uva-crispa |
Passionsfrukt |
Passiflora edulis |
Hallon (torkade) |
Rubus idaeus |
Röda vinbär (torkade) |
Ribes rubrum |
C.1.2 Ätliga kryddor och örter
Muskot |
Myristica fragrans, endast till och med den 31 december 2000 |
Peppar (grön) |
Piper nigrum, endast till och med den 30 april 2001 |
Rosépeppar |
Schinus molle L. |
Pepparrotsfrön |
Armoracia rusticana |
Galangarot |
Alpinia officinarum |
Safflor blommor |
Carthamus tinctorius |
Källfräne |
Nasturtium officinale |
C.1.3 Övrigt
Alger, även tång, tillåtna i konventionella livsmedelsberedningar
C.2 Vegetabiliska produkter som bearbetats genom de processer som avses i definition 2 b i inledningen till denna bilaga
C.2.1 Fetter och oljor, renade eller icke renade, men inte kemiskt modifierade, som framställts ur andra växter än:
Kakaoträd |
Theobroma cacao |
Kokospalm |
Cocos nucifera |
Olivträd |
Olea europaea |
Solros |
Helianthus annuus |
Palm |
Elaeis guineensis |
Raps |
Brassica napus, rapa |
Safflor |
Carthamus tinctorius |
Sesam |
Sesamum indicum |
Soja |
Glycine max |
C.2.2 Följande sockerarter, stärkelse och andra produkter från spannmål och rotfrukter:
Betsocker, endast till och med den 1 april 2003
Fruktos
Rispapper
Papper av osyrat bröd
Stärkelse från ris och Zea mays convar. ceratina som inte modifierats kemiskt
C.2.3 Övrigt:
Koriander, rökt |
Coriandrum sativum, endast till och med den 31 december 2000 |
Ärtprotein |
Pisum spp |
Rom: bara sådan rom som erhållits från sockerrörssaft
Kirsch beredd av frukt och smakämnen enligt avsnitt A.2 i denna bilaga.
Blandningar av växter som är tillåtna i konventionella livsmedelsberedningar för att ge färg och smak till konfekt, endast för beredning av ”Gummi Bärchen”, endast till och med den 30 september 2000
Blandningar av följande pepparsorter: Piper nigrum, Schinus molle samt Schinus terebinthifolium, endast till och med den 31 december 2000
C.3 Animaliska produkter:
Vattenlevande organismer som inte producerats genom vattenbruk och som får användas i konventionella livsmedelsberedningar.
BILAGA 7
Högsta antal djur per hektar Klass eller art |
Högsta antal djur per hektar (motsvarande 170 kg N/hektar/år) |
Hästar som är äldre än 6 månader |
2 |
Gödkalvar |
5 |
Övriga nötkreatur yngre än 1 år |
5 |
Nötkreatur mellan 1 och 2 år, tjurar |
3,3 |
Nötkreatur mellan 1 och 2 år, kor |
3,3 |
Nötkreatur 2 år och äldre, tjurar |
2 |
Avelskvigor |
2,5 |
Kvigor som föds upp till slakt |
2,5 |
Mjölkkor |
2 |
Utslagskor, mjölk |
2 |
Övriga kor |
2,5 |
Avelskaniner, honor |
100 |
Tackor |
13,3 |
Getter |
13,3 |
Spädgrisar |
74 |
Avelssuggor |
6,5 |
Gödgrisar |
14 |
Övriga grisar |
14 |
Höns som föds upp till slakt |
580 |
Värphöns |
230 |
BILAGA 8
Minimiytor inomhus och utomhus och andra egenskaper hos byggnader för olika slags arter och produktion
1. NÖTKREATUR, FÅR OCH GRISAR
Utrymme inomhus (nettoutrymme tillgängligt för djuren) |
Utrymme utomhus (rastgård, ej betesmark) |
||
Minsta levande vikt (kg) |
m2/djur |
m2/djur |
|
Nötkreatur och hästdjur, avels- och göddjur |
högst 100 |
1,5 |
1,1 |
högst 200 |
2,5 |
1,9 |
|
högst 350 |
4,0 |
3 |
|
mer än 350 |
5 och minst 1 m2/100 kg |
3,7 och minst 0,75 m2/100 kg |
|
Får och getter |
6 |
4,5 |
|
Avelstjurar |
10 |
30 |
|
Får och getter |
1,5 får/get |
2,5 med |
|
0,35 lamm/killing |
0,5 per lamm/killing |
||
Modersuggor med upp till 40 dagar gamla spädgrisar |
7,5 sugga |
2,5 |
|
Gödgrisar |
högst 50 |
0,8 |
0,6 |
högst 85 |
1,1 |
0,8 |
|
högst 110 |
1,3 |
1 |
|
Spädgrisar |
över 40 dagar och högst 30 kg |
0,6 |
0,4 |
Avelsgrisar |
2,5 honor |
1,9 |
|
6,0 hanar |
8,0 |
2. FJÄDERFÄ
Utrymme inomhus (nettoutrymme för djuren) |
Utrymme utomhus (m2 område tillgängligt i rotation djur) |
|||
Antal djur/m2 |
cm sittpinne/djur |
bo |
||
Värphöns |
6 |
18 |
8 värphöns per rede, eller vid gemensamt rede 120 cm2/fågel |
4, förutsatt att gränsen på 170 kg N/ha/år inte överskrids |
Gödfjäderfä (i fasta byggnader) |
10 med högst21 kg levande vikt/m2 |
20 (endast för pärlhöns) |
4 broilrar och pärlhöns 4,5 ankor 10 kalkoner 15 gäss För alla ovan nämnda arter gäller att gränsen på 170 kg N/ha/år inte får överskridas |
|
Gödfjäderfä (i mobila byggnader) |
16 (1) i mobila byggnader med högst 30 kg levande vikt/m2 |
2,5, förutsatt att gränsen på 170 kg N/ha/år inte överskrids |
||
(1) Endast när den mobila byggnaden inte har mer än 150 m2 golvyta och är öppen på natten. |
( 1 ) EGT nr C 4, 9.1.1990, s. 4 och EGT nr C 101, 18.4.1991, s. 13.
( 2 ) EGT nr C 106, 22.4.1991, s. 27.
( 3 ) EGT nr C 182, 23.7.1990, s. 12.
( 4 ) EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 36.
( 5 ) EGT nr L 159, 10.6.1989, s. 58.
( 6 ) EGT nr L 347, 17.12.1973, s. 51.
( 7 ) EGT nr L 80, 25.3.1986, s. 51.
( 8 ) EGT L 117, 8.5.1990, s. 15. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/35/EG (EGT L 169, 27.6.1997, s. 72).
( 9 ) EGT L 213, 21.7.1982, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/20/EG (EGT L 80, 25.3.1999, s. 20).
( 10 ) EGT 22, 9.2.1965, s. 369/65. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/39/EEG (EGT L 214, 24.8.1993, s. 22).
( 11 ) EGT L 297, 13.10.1992, s. 12.
( 12 ) EGT L 86, 6.4.1979, s. 30. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/87/EG (EGT L 318, 27.11.1998, s. 43).
( 13 ) EGT L 125, 23.5.1996, s. 35. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/67/EG (EGT L 261, 24.9.1998, s. 10).
( 14 ) EGT L 270, 14.12.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 45/1999 (EGT L 6, 21.1.1999, s. 3).
( 15 ) EGT L 40, 11.2.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut 92/10/EEG (EGT L 6, 11.1.1992, s. 35).
( 16 ) EUT L 31, 6.2.2003, s. 3.
( 17 ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
( 18 ) EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.
( 19 ) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.
( 20 ) Denna procentandel är beräknad på grundval av den totala vikten av substratets ingredienser (exkl. ytmaterialet och eventuella tillsatser av vatten) före kompostering.
( 21 ) EGT L 142, 2.6.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/98 (EGT L 291, 30.10.1998, s. 10).
( 22 ) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.
( 23 ) EGT L 340, 11.12.1991, s. 28. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/2/EG (EGT L 25, 28.1.1997, s. 24).
( 24 ) EGT L 340, 11.12.1991, s. 33.
( 25 ) EGT L 215, 30.7.1992, s. 85. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2772/95 (EGT L 288, 1.12.1995, s. 35).
( 26 ) I vissa medlemsstater betraktas inte de produkter som är markerade med * som växtskyddsprodukter och är därmed inte underkastade bestämmelserna i lagstiftningen om växtskydd
( 27 ) EGT L 268, 14.9.1992, s. 1.
( 28 ) EGT L 270, 14.12.1970, s. 1. Direktiv 70/524/EEG kommer att upphävas med verkan från och med den 19 oktober 2004. Från och med det datumet skall Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29), tillämpas.
( 29 ) EGT L 243, 13.9.2001, s. 3.
( 30 ) EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 1.
( 31 ) EGT nr L 40, 11.2.1989, s. 27.
( 32 ) EGT nr L 184, 15.7.1988, s. 61.
( 33 ) EGT nr L 157, 24.6.1988, s. 28.