Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen (tredje särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)

1. Detta direktiv, som är det tredje särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, fastställer minimikrav för arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning i arbetet.

2. Bestämmelserna i direktiv 89/391/EEG skall tillämpas fullt ut inom hela det område som avses i punkt 1 utan att hindra tillämpningen av de strängare och/eller mer specifika bestämmelser som finns i detta direktiv.

1. Med personlig skyddsutrustning menas i detta direktiv all utrustning som är avsedd att bäras eller hållas av arbetstagaren till skydd mot en eller flera risker som skulle kunna hota hans säkerhet eller hälsa under arbetet samt varje tillbehör, som är avsett för detta ändamål.

Personlig skyddsutrustning skall användas när risker inte kan undvikas eller inte kan begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska skyddsåtgärder eller genom arbetsorganisatoriska åtgärder.

1. Personlig skyddsutrustning skall uppfylla tillämpliga gemenskapsbestämmelser om utformning och tillverkning av personlig skyddsutrustning med hänsyn till säkerhet och hälsa.

2. När det finns mer än en risk som gör det nödvändigt för en arbetstagare att samtidigt bära mer än en personlig skyddsutrustning, skall dessa utrustningar kunna kombineras och fortfarande vara effektiva mot risken eller riskerna ifråga.

3. De förhållanden under vilka en personlig skyddsutrustning skall användas, bl.a. under hur lång tid den skall bäras, skall bestämmas i förhållande till hur allvarlig risken är, till den frekvens med vilken man utsätts för risken och till de särskilda förhållandena på den enskilda arbetstagarens arbetsplats samt till prestandan hos den personliga skyddsutrustningen.

4. Den personliga skyddsutrustningen skall i princip vara avsedd för personligt bruk.

Om omständigheterna kräver att personlig skyddsutrustning används av mer än en person, skall man vidta de åtgärder som behövs för att se till att sådan användning inte skapar några hälso- eller hygienproblem för de olika användarna.

5. Lämplig information för varje personlig skyddsutrustning som krävs i punkterna 1 och 2, skall tillhandahållas och vara tillgänglig inom företaget och/eller verksamheten.

6. Personlig skyddsutrustning skall tillhandahållas utan kostnad av arbetsgivaren, som med hjälp av nödvändigt underhåll, reparation och utbyten skall se till att den fungerar väl och håller tillfredsställande hygienisk standard.

Medlemsstaterna kan dock bestämma, enligt nationell praxis, att det begärs av arbetstagaren att han bidrar till kostnaden för viss personlig skyddsutrustning i de fall användningen av utrustningen inte bara äger rum på arbetsplatsen.

7. Arbetsgivaren skall på förhand informera arbetstagaren om de risker som den den personliga skyddsutrustningen skall skydda mot.

8. Arbetsgivaren skall ordna med utbildning och om det behövs demonstrera hur den personliga skyddsutrustningen skall användas.

9. Den personliga skyddsutrustningen får utom i speciella undantagsfall endast användas för angivet ändamål.

1. Arbetsgivaren skall innan han väljer personlig skyddsutrustning se till att den personliga skyddsutrustning han avser att använda uppfyller kraven i artikel 4 punkterna 1 och 2.

2. Bedömningen enligt punkt 1 skall revideras om någon förändring skett i något avseende av betydelse för den.

1. Utöver vad som sägs i artiklarna 3, 4 och 5 skall medlemsstaterna, med hänsyn tagen till gemenskapens lagstiftning om fri rörlighet för personlig skyddsutrustning, säkerställa att allmänna regler införs om användning av sådan skyddsutrustning och/eller regler som täcker fall och situationer i vilka arbetsgivaren skall tillhandahålla personlig skyddsutrustning.

Utan att det inskränker kravet på att man skall prioritera gemensamma skyddsanordningar, skall dessa regler särskilt ange de omständigheter och risksituationer i vilka det är nödvändigt att använda personlig skyddsutrustning.

2. När medlemsstaterna utformar regler enligt punkt 1, skall de ta hänsyn till alla betydelsefulla förändringar som den tekniska utveckligen medför beträffande risker, gemensamma skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning.

3. Medlemsstaterna skall samråda med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna innan de utfärdar sådana regler som avses i punkterna 1 och 2.

Utöver vad som sägs i artikel 10 i direktiv 89/391/EEG skall arbetstagarna och/eller deras representanter informeras om alla åtgärder som skall vidtas och som gäller deras säkerhet och hälsa när de använder personlig skyddsutrustning i arbetet.

Arbetstagarna och/eller deras representanter skall enligt artikel 11 i direktiv 89/391/EEG delta i samråd om och behandling av frågor som omfattas av detta direktiv och dess bilagor.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 9a med avseende på rent tekniska ändringar av bilagorna i syfte att ta hänsyn till teknisk harmonisering och standardisering av personlig skyddsutrustning, den tekniska utvecklingen, ändringar i internationella regler och specifikationer eller nya rön inom området personlig skyddsutrustning.

Om det, i vederbörligen motiverade undantagsfall där omedelbara, direkta och allvarliga risker föreligger för arbetstagares och andra personers fysiska hälsa och säkerhet, är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 9b tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 9 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 26 juli 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 9 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ( 1 ).

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 9 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9a.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv senast den 31 december 1992. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de redan har antagit eller antar på det område som omfattas av detta direktiv.

RISKER I FÖRHÅLLANDE TILL DE KROPPSDELAR SOM SKA SKYDDAS AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING (*)

(*) Denna förteckning över risker/kroppsdelar kan inte antas vara uttömmande.

Riskbedömningen kommer att avgöra om det är nödvändigt att tillhandahålla en personlig skyddsutrustning och dessegenskaper enligt bestämmelserna i detta direktiv.

ICKE UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER TYPER AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING MED BEAKTANDE AV DE RISKER DE GER SKYDD MOT

ICKE UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHETER OCH SEKTORER DÄR DET KAN VARA NÖDVÄNDIGT ATT ANVÄNDA PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING (*)

(*) Riskbedömningen kommer att avgöra om det är nödvändigt att tillhandahålla en personlig skyddsutrustning och dess egenskaper enligt bestämmelserna i detta direktiv.

Risker	Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning	Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*)	Branscher och sektorer
FYSISKA – MEKANISKA
Islag av fallande eller flygande föremål, kollision med hinder och högtrycksstrålar	Kraniet Skyddshjälm	— Arbete på, under eller i närheten av byggnadsställningar och högt belägna arbetsplatser — Arbete med byggnadsstommar och vägarbeten — Uppsättning och nedtagning av formar — Montering och installation av byggnadsställningar — Montering och installation — Rivning — Sprängning — Arbete i gruvor, diken, schakt och tunnlar — Arbete i närheten av hissar, lyftdon, kranar och transportörer — Arbete under jord, i stenbrott, i grustäkter — Arbete med industriugnar, behållare, maskiner, silon och rörledningar — Slakt och styckning vid slakterier — Hantering av last eller transport och lagring — Skogsarbete — Arbete på stålbroar, på stålbyggnadskonstruktioner, hydrauliska stålkonstruktioner, masugnar, stålverk och valsverk, stora behållare, stora rörledningar, ångpanneanläggningar och kraftstationer — Jord- och bergarbete — Arbete med bultpistol — Arbete med masugnar, direktreduktionsanläggningar, stålverk, valsverk, metallsmältverk, smide, hammarsmide och gjuterier — Arbete som innebär färd med cyklar och cyklar med mekanisk framdrivningsanordning	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Tillverkning, installation och underhåll av maskiner — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Uppbyggnad och underhåll av infrastruktur — Järn- och stålindustrin — Slakterier — Tågrangering — Hamnar, transport och logistik — Skogsindustri
	Ögon och/eller ansikte Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir	— Svetsning, slipning, skärningsarbete — Manuellt hamrande — Borrning och mejsling — Huggning och bearbetning av sten — Arbete med bultpistol — Användning av svarv, fräs och borr — Hammarsmide — Slipning och slaggning — Blästring — Användning av röjsåg eller motorsåg — Tandvård och kirurgiska ingrepp	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Tillverkning, installation och underhåll av maskiner — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Uppbyggnad och underhåll av infrastruktur — Järn- och stålindustrier — Metall- och träindustrier — Stenhuggning — Trädgårdsskötsel — Hälso- och sjukvård — Skogsbruk
	Fot och ben (delar) Skodon (skor/stövlar, etc.) med skyddståhättor Skodon med mellanfotsskydd	— Arbete med byggnadsstommar och vägarbeten — Uppsättning och nedtagning av formar — Montering och installation av byggnadsställningar — Rivning — Sprängning — Bearbetning av sten — Slakt och styckning — Transport och lagring — Hantering av formar inom keramisk industri — Hantering av fryst kött och förpackningar med konserverad mat — Tillverkning, hantering och bearbetning av planglas och glaskärl — Ombyggnads- och underhållsarbete — Skogsarbete — Arbete med betong och prefabricerade element inklusive montering och nedtagning av formar — Arbete på byggarbetsplatser och lager — Takarbete — Arbete på stålbroar, stålbyggnader, master, torn, hissar, vattenbyggnadskonstruktioner av stålkraftsstationer, masugnar, stålverk och valsverk, stora behållare, stora rörledningar, kranar, ångpannor och kraftstationer — Konstruktion av ugnar, installation av värme- och ventilationsanläggningar och metallkonstruktioner — Arbete vid masugnar, direktreduktionsanläggningar, stålverk, valsverk, metallsmältverk, smide, hammarsmide, anläggningar för varmpressning och kalldragning. — Arbete i stenbrott och grustäkter — Hantering av formar inom keramisk industri — Arbete med infodring av ugn inom keramisk industri — Tågrangering	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Tillverkning, installation och underhåll av maskiner — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Uppbyggnad och underhåll av infrastruktur — Järn- och stålindustrin — Slakterier — Logistikföretag — Tillverkningsindustrin — Glasindustri — Skogsindustri
Fall orsakade av halka	Fot Halkfria skodon	— Arbeten på hala ytor — Arbeten i miljöer med hög luftfuktighet	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Slakteri — Rengöring — Livsmedelsbranschen — Trädgårdsskötsel — Fiskerinäringen
Fall från hög höjd	Hel kropp Personlig skyddsutrustning som är avsedd att hindra eller dämpa fall från hög höjd	— Arbete på byggnadsställningar — Montering av prefabricerade element — Arbete i master — Takarbete — Arbete på vertikala eller lutande ytor — Arbete i högt belägna kranskötarhytter — Arbete i högt belägna kranförarhytter till gaffeltruckar — Arbete högt uppe i borrtorn — Arbete i schakt och avloppsbrunnar	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Underhåll av infrastruktur
Vibrationer	Händer Skyddshandskar	— Arbete med handstyrda verktyg	— Tillverkningsindustrin — Byggnadsarbete — Anläggningsarbeten
Statisk kompression av delar av kroppen	Knä (delar av ben) Knäskydd	— Installation av block, plattor och marktegel på golvet	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten
Statisk kompression av delar av kroppen	Fot Skodon med tåhättor	— Rivning — Lasthantering	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Transport och lagring — Underhåll
Mekaniska skador (skrap-, stick- och skärsår, sår eller huggskador)	Ögon och/eller ansikte Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir	— Arbete med handstyrda verktyg — Svetsning och smide — Sllipning och skärningsarbete — Mejsling — Huggning och bearbetning av sten — Användning av svarv, fräs och borr — Hammarsmide — Slipning och slaggning — Blästring — Användning av röjsåg eller motorsåg	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Underhåll av infrastruktur — Järn- och stålindustrier — Metall- och träindustrier — Stenhuggning — Trädgårdsskötsel — Skogsbruk
	Händer ►C1 Skyddshandskar mot mekaniska risker ◄	— Arbete med stålramar — Hantering av vassa föremål, dock inte vid maskinarbete där det finns risk att handsken fastnar i maskinen. — Normalt förekommande arbete med kniv inom tillverkning och styckning — Byte av knivar i skärmaskiner — Skogsarbete — Trädgårdsarbete	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Underhåll av infrastruktur — Tillverkningsindustrin — Livsmedelsindustri — Slakt — Skogsindustri
	Underarmar Armskydd	— Urbenings- och styckningsarbete	— Livsmedelsindustri — Slakt
	Bål/Underkropp/Ben Skyddsförkläden, damasker Byxor med penetrationsskydd (byxor med skydd mot skärskador)	— Normalt förekommande arbete med kniv inom tillverkning och styckning — Skogsarbete	— Livsmedelsindustri — Slakt — Skogsindustri
	Fot Skodon med penetrationsskydd	— Arbete med byggnadsstommar och vägarbeten — Rivning — Uppsättning och nedtagning av formar — Skogsarbete	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Skogsindustri
Insnärjning och fastnande	Hel kropp Skyddskläder som används där risk föreligger att fastna i rörliga delar	— Snärja in sig i delar av maskiner — Fastna i delar av maskiner — Fastna med kläder i delar av maskiner — Svepas iväg	— Maskintillverkning — Tillverkning av tunga maskiner — Anläggningsarbeten — Byggarbeten — Jordbruk
FYSISKA – BULLER
Buller	Öron Hörselskydd	— Arbete vid metallpressar — Arbete med tryckluftsborrar — Markpersonalens arbete på flygplatser — Arbete med motordrivna verktyg — Sprängning — Pålningsarbete — Trä- och textilarbete	— Metallindustri — Tillverkningsindustri — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Flygindustri — Gruvindustri
FYSISKA – TERMISKA
Hetta och/eller brand	Ansikte/Hela huvudet Huvudskydd för svetsning, hjälmar/mössor mot hetta eller brand, skyddshuvor mot hetta och/eller flammor	— Förekomst av höga temperaturer, utstrålande värme eller brand i arbetet — Arbete med och i närheten av smält material — Arbete med plastsvetsningspistoler	— Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustrin
	Bål/Underkropp/Ben Skyddsförkläden, damasker	— Svetsning och smide — Gjutning	— Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustri
	Hand Skyddshandskar mot hetta och/eller flammor	— Svetsning och smide — Förekomst av höga temperaturer, utstrålande värme eller brand i arbetet — Arbete med och i närheten av smält material	— Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustri
	Underarmar Armskydd	— Svetsning och smide — Arbete med och i närheten av smält material	— Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustri
	Fot Skodon mot hetta och/eller flammor	— Arbete med och i närheten av smält material	— Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustri
	Hela kroppen/delar av kroppen Kläder för skydd mot hetta och/eller flammor	— Förekomst av höga temperaturer, utstrålande värme eller brand i arbetet	— Järn- och stålindustri — Metallindustri — Skogsindustri
Kyla	Hand Skyddshandskar mot kyla Fot Skodon mot kyla	— Arbete utomhus i extrem kyla — Arbete i frysrum — Arbete med kryogena vätskor	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Livsmedelsbranschen — Jordbruk och fiskeri
Kyla	Hela kroppen/delar av kroppen inklusive huvudet Skyddsklädsel mot kyla	— Arbete utomhus i kyla — Arbete i frysrum	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Livsmedelsbranschen — Jordbruk och fiskeri — Transport och lagring
FYSISKA – ELEKTRISKA
Elektrisk stöt (direkt eller indirekt)	Hela huvudet Elektriskt isolerande hjälmar Händer Elektriskt isolerande handskar Fot Elektriskt isolerande skodon Hela kroppen/Händer/Fot ►C1 Konduktiv personlig skyddsutrustning avsedd att bäras av kompetent personal under arbete med en nominell spänning upp till 800 kV AC och 600 kV DC ◄	— Arbete med spänning eller nära spänningsförande delar under elektrisk spänning — Arbete med elektriska system	— Energiproduktion — Överföring och distribution av elenergi — Underhåll av industrianläggningar — Byggarbeten — Anläggningsarbeten
Statisk elektricitet	Händer Antistatiska handskar Hantering av plast och gummi Ihällning, insamling eller påfyllning i behållare Arbete i närheten av delar med hög laddning, som transportbälten Hantering av sprängämnen	— Tillverkningsindustri — Foderindustri — Förpacknings- och emballeringsanläggningar — Tillverkning, lagring eller transport av sprängämnen	— Fot — Antistatiska/ledande skodon — Hel kropp — Antistatiska kläder
FYSISKA – STRÅLNING
Icke-joniserande strålning, inklusive solljus (förutom direkt observation)	Huvud Mössor och hjälmar	— Arbete utomhus	— Fiske och jordbruk — Byggarbeten — Anläggningsarbeten
	Ögon Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir	— Arbete vid värmestrålning — Ugnsverksamhet — Arbete med laser — Arbete utomhus — Svetsning och skärning med gas — Glasblåsning — Bakteriedödande lampor	— Järn- och stålindustri — Tillverkningsindustri — Fiske och jordbruk
	Hela kroppen (hud) Personlig skyddsutrustning mot naturlig och artificiell UV-ljus	— Arbete utomhus — Elektrisk svetsning — Bakteriedödande lampor — Xenonlampor	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Underhåll av infrastruktur — Fiske och jordbruk — Skogsindustri — Trädgårdsskötsel — Livsmedelsindustri — Plastindustri — Grafisk industri
Joniserande strålning	Ögon Glasögon/skyddsglasögon mot joniserande strålning Händer Skyddshandskar mot joniserande strålning	— Verksamhet i röntgenanläggningar — Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos — Arbete med radioaktiva produkter	— Hälso- och sjukvård — Veterinärvård — Anläggning för hantering av radioaktivt avfall — Energiproduktion
	Bål/underkropp/del av kropp ►C1 Skyddsförkläde mot röntgenstrålning /Jacka/Väst/Kjol mot röntgenstrålning ◄	— Verksamhet i röntgenanläggningar — Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos	— Hälso- och sjukvård — Veterinärvård — Tandvård — Urologi — Kirurgi — Interventionell radiologi — Laboratorier
	Huvud Huvudbonader & Mössor Personlig skyddsutrustning för skydd mot t.ex. utveckling av hjärntumörer	— Arbetsplatser och anläggningar för medicinsk röntgen	— Hälso- och sjukvård — Veterinärvård — Tandvård — Urologi — Kirurgi — Interventionell radiologi
	Del av kropp Personlig skyddsutrustning för skydd av sköldkörteln Personlig skyddsutrustning för skydd av könskörtlar	— Verksamhet i röntgenanläggningar — Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos	— Hälso- och sjukvård — Veterinärvård
	Hel kropp Skyddskläder mot joniserande strålning	— Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos — Arbete med radioaktiva produkter	— Energiproduktion — Anläggning för hantering av radioaktivt avfall

Risker	Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning	Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*)	Branscher och sektorer
KEMISKA – AEROSOLER
Fasta (damm, ångor, rök, fiber och nanomaterial)	Andningsorganen Andningsskydd mot partiklar	— Rivning — Sprängning — Slipning och polering av ytor — Förekomst av asbest i arbetet — Användning av material som består av eller som innehåller nanopartiklar — Svetsning — Skorstensfejning — Arbete med infodring av masugnar och skänkar där det kan finnas damm — Arbete i närheten av masugnstappning där det kan finnas ångor av tungmetall — Arbete i närheten av en masugns chargeringsutrustning	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Järn- och stålindustrier — Metall- och träindustrier — Bilindustrin — Stenhuggning — Läkemedelsindustrin — Sjukvårdstjänster — Beredning av läkemedel för cytostatikabehandling
	Händer ►C1 Skyddshandskar mot kemikalier och skyddskrämer som tillbehör till skydd ◄	— Förekomst av asbest i arbetet — Användning av material som består av eller som innehåller nanopartiklar	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Underhåll av industrianläggningar
	Hel kropp Skyddskläder mot fasta partiklar	— Rivning — Förekomst av asbest i arbetet — Användning av material som består av eller som innehåller nanopartiklar — Skorstensfejning — Beredning av växtskyddsmedel	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Underhåll av industrianläggningar — Jordbruk
	Ögon Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir	— Träarbeten — Vägarbeten	— Gruvindustri — Metall- och träindustri — Anläggningsarbeten
Vätska (dimmor och ångor)	Andningsorganen Andningsskydd mot partiklar	— Ytbehandling (t.ex. lackering/målning, blästring) — Ytrengöring	— Metallindustri — Tillverkningsindustri — Bilindustri
	Händer ►C1 Skyddshandskar mot kemikalier ◄	— Ytbehandling — Ytrengöring — Arbete med sprutande vätskor — Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel	— Metallindustri — Tillverkningsindustri — Bilindustri
	Hel kropp ►C1 Skyddskläder mot kemikalier ◄	— Ytbehandling — Ytrengöring	— Metallindustri — Tillverkningsindustri — Bilindustri
KEMISKA – VÄTSKOR
Nedsänkning Stänk, duschar och strålar	Händer ►C1 Skyddshandskar mot kemikalier ◄	— Arbete med sprutande vätskor — Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel — Arbete med ytbeläggningar — Garvning — Arbete i frisörsalonger och skönhetssalonger	— Textil- och konfektionsindustri — Rengöringsindustri — Bilindustri — Skönhetsvård och hårvård
	Underarmar ►C1 Armskydd mot kemikalier ◄	— Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel	— Rengöring — Kemisk industri — Rengöringsindustri — Bilindustri
	Fot ►C1 Skyddsskor mot kemikalier ◄	— Arbete med sprutande vätskor — Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel	— Textil- och konfektionsindustri — Rengöringsindustri — Bilindustri
	Hel kropp ►C1 Skyddskläder mot kemikalier ◄	— Arbete med sprutande vätskor — Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel	— Rengöring — Kemisk industri — Rengöringsindustri — Bilindustri — Jordbruk
KEMISKA – GASER OCH ÅNGOR
Gaser och ångor	Andningsorganen Andningsskydd mot gaser	— Ytbehandling (t.ex. lackering/målning, blästring) — Ytrengöring — Arbete i lokaler för fermentering och destillering — Arbete inne i tankar och rötkammare — Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist — Skorstensfejning — Desinfektionsmedel och frätande rengöringsmedel — Arbete i närheten av gaskonvertrar och gasledningar på masugnar	— Metallindustri — Bilindustri — Tillverkningsindustri — Rengöringsindustri — Tillverkning av alkoholhaltiga drycker — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Kemisk industri — Petrokemisk industri
	Händer Kemiska skyddshandskar	— Ytbehandling — Ytrengöring — Arbete i lokaler för fermentering och destillering — Arbete inne i tankar och rötkammare — Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist	— Metallindustri — Bilindustri — Tillverkningsindustri — Tillverkning av alkoholhaltiga drycker — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Kemisk industri — Petrokemisk industri
	Hel kropp ►C1 Skyddskläder mot kemikalier ◄	— Ytbehandling — Ytrengöring — Arbete i lokaler för fermentering och destillering — Arbete inne i tankar och rötkammare — Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist	— Metallindustri — Bilindustri — Tillverkningsindustri — Tillverkning av alkoholhaltiga drycker — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Kemisk industri — Petrokemisk industri
	Ögon Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir	— Sprutmålning — Träarbeten — Gruvdrift	— Bilindustri — Tillverkningsindustri — Gruvindustri — Kemisk industri — Petrokemisk industri

Risker	Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning	Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*)	Branscher och sektorer
BIOLOGISKA AGENS (innefattade i) - AEROSOLER
Fasta ämnen och vätskor	Andningsorganen Andningsskydd mot partiklar	— Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet	— Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen — Biokemisk produktion
Fasta ämnen och vätskor	Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer Hela kroppen/delar av kroppen Skyddskläder mot biologiska agens Ögon och/eller ansikte Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir	— Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet	— Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen
BIOLOGISKA AGENS (innefattade i) - VÄTSKOR
Direkt och indirekt kontakt	Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer Hela kroppen/delar av kroppen Skyddskläder mot biologiska agens Ögon och/eller ansikte Skyddsglasögon och ansiktsvisir	— Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur (bett och stick) — Förekomst av biologiska agens i arbetet	— Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen — Skogsindustri
Stänk, duschar och strålar	Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer	— Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet	— Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen
	Underarmar Armskydd mot mikroorganismer	— Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet	— Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen
	Fot/ben Skyddande överdragsstövlar och damasker	— Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet	— Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen
	Hel kropp Skyddskläder mot biologiska agens	— Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet	— Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen
BIOLOGISKA AGENS (innefattade i) - MATERIAL, PERSONER, DJUR OSV.
Direkt och indirekt kontakt	Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer Hela kroppen/delar av kroppen Skyddskläder mot biologiska agens Ögon och/eller ansikte Skyddsglasögon och ansiktsvisir	— Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur (bett och stick) — Förekomst av biologiska agens i arbetet	— Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen — Skogsindustri

Risker	Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning	Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*)	Branscher och sektorer
Icke-synlighet	Hel kropp ►C1 Personlig skyddsutrustning som visuellt varslar om att användaren är närvarande ◄	— Arbete i närheten av fordon i rörelse — Asfaltering och vägmarkering — Järnvägsarbeten — Framförande av transportmedel — Markpersonalens arbete på flygplatser	— Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Transporttjänster och passagerartransporter
Syrebrist	Andningsorganen Isolerande andningsskydd	— Arbete i slutna utrymmen — Arbete i lokaler för fermentering och destillering — Arbete inne i tankar och rötkammare — Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist — Arbete i brunnar, kanaler och andra platser under jord i anslutning till avloppssystemet	— Tillverkning av alkoholhaltiga drycker — Anläggningsarbeten — Kemisk industri — Petrokemisk industri
Syrebrist	Andningsorganen Dykutrustning	— Undervattensarbeten	— Anläggningsarbeten
Drunkning	Hel kropp ►C1 Flytväst ◄	— Arbete på eller vid vatten — Arbete i havet — Arbete i flygplan	— Fiskerinäringen — Flygteknikindustri — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Hamnar

( 2 ) Som ett resultat av riskbedömningen kan under vissa omständigheter skyddskrämer användas tillsammans med annan personlig skyddsutrustning i syfte att skydda arbetstagares hud från risker. Skyddskrämer är personlig skyddsutrustning som omfattas av direktiv 89/656/EEG, eftersom denna typ av utrustning under vissa omständigheter kan betraktas som tillbehör i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 89/656/EEG. Skyddskrämer är emellertid inte personlig skyddsutrustning enligt definitionen i artikel 3.1 i förordning (EU) 2016/425.

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2007/30/EG Text av betydelse för EES av den 20 juni 2007	L 165	21	27.6.2007
►M2	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1243 av den 20 juni 2019	L 198	241	25.7.2019
►M3	KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2019/1832 av den 24 oktober 2019	L 279	35	31.10.2019