01986L0278 — SV — 04.07.2018 — 005.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
RÅDETS DIREKTIV av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181 4.7.1986, s. 6) |
Ändrat genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
L 377 |
48 |
31.12.1991 |
||
|
L 122 |
36 |
16.5.2003 |
||
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 219/2009 av den 11 mars 2009 |
L 87 |
109 |
31.3.2009 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT (EU) 2018/853 av den 30 maj 2018 |
L 150 |
155 |
14.6.2018 |
|
Ändrat genom:
|
C 241 |
21 |
29.8.1994 |
||
|
|
L 001 |
1 |
.. |
RÅDETS DIREKTIV
av den 12 juni 1986
om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket
(86/278/EEG)
Artikel 1
Syftet med detta direktiv är att reglera användningen av avloppsslam i jordbruket på ett sådant sätt att skadliga effekter på mark, vegetation, djur och människor hindras samtidigt som en riktig användning av sådant avloppsslam uppmuntras.
Artikel 2
I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
a) Slam:
i) slam från reningsverk som behandlar avloppsvatten från hushåll eller tätorter, eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvatten med liknande sammansättning,
ii) slam från flerkammarbrunnar och andra liknande anläggningar för rening av avloppsvatten,
iii) slam från andra avloppsreningsverk än de som avses i i och ii.
b) Behandlat slam:
slam som har behandlats biologiskt, kemiskt eller termiskt, lagrats under lång tid eller behandlats på annat sätt för att avsevärt minska risken för jäsning och hälsoriskerna i samband med användningen.
c) Jordbruk:
odling av alla former av livsmedelsgrödor för kommersiellt bruk, inklusive djurfoder.
d) Användning:
spridning av slam över marken eller annan användning av slam på eller i marken.
Artikel 3
1. Användning i jordbruk av slam som avses i artikel 2 a i får endast ske i enlighet med detta direktiv.
2. Utan att det påverkar direktiv 75/442/EEG och 78/319/EEG:
— får det slam som avses i artikel 2 a ii användas i jordbruket i enlighet med villkor som den berörda medlemsstaten anser vara nödvändiga för att skydda människors hälsa och miljön,
— får det slam som avses i artikel 2 a iii endast användas i jordbruket om användningen regleras av den berörda medlemsstaten.
Artikel 4
Värden som avser halter av tungmetaller i den jord där slammet används, halter av tungmetaller i slam och den största mängd sådana tungmetaller som årligen får tillföras mark avsedd för jordbruk framgår av bilagorna 1 A, 1 B och 1 C.
Artikel 5
Utan att det påverkar artikel 12 gäller följande:
1. Medlemsstaterna skall förbjuda användning av slam om halterna av en eller flera tungmetaller i jorden överstiger de gränsvärden som de fastställer i enlighet med bilaga 1 A. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att dessa gränsvärden inte överskrids som en följd av användningen av slam.
2. Medlemsstaterna skall reglera användningen av slam, så att anrikningen av tungmetaller i jorden inte leder till att de gränsvärden som avses i 1 överskrids. Detta skall uppnås genom tillämpning av antingen a eller b nedan:
a) Medlemsstaterna fastställer den största slammängd, uttryckt i antal ton torr vikt, som årligen får användas per ytenhet, med beaktande av de gränsvärden för tungmetallkoncentrationer i slam som de fastställer i enlighet med bilaga 1 B.
b) Medlemsstaterna säkerställer att de i bilaga 1 C fastställda gränsvärdena för mängden metaller som tillförs marken per ytenhet och tidsenhet efterlevs.
Artikel 6
Utan att det påverkar artikel 7 gäller följande:
a) Slammet skall behandlas innan det används i jordbruket. Medlemsstaterna får dock enligt villkor som de fastställer tillåta användning av obehandlat slam om detta nedbrukas i marken.
b) De som producerar avloppsslam skall till användarna regelbundet lämna samtliga uppgifter som avses i bilaga 2 A.
Artikel 7
Medlemsstaterna skall förbjuda att slam används eller tillhandahålls för följande ändamål:
a) Användning på gräsbevuxen mark eller på mark där foder produceras, om marken skall användas som betesmark eller grödorna skall skördas inom en bestämd tidsperiod. Denna tidsperiod skall fastställas av medlemsstaterna med särskild hänsyn till de geografiska förhållandena och klimatsituationen, men får inte understiga tre veckor.
b) Användning på mark med odlingar av frukt och grönsaker utom fruktträd.
c) Användning på mark avsedd för odling av sådan frukt och sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden samt under skörden.
Artikel 8
Vid användning av slam skall följande bestämmelser tillämpas:
— Slammet skall användas med beaktande av växternas näringsbehov och på ett sådant sätt att kvaliteten hos jorden samt yt- och grundvattnet inte försämras.
— Om slam används på marker som har ett pH-värde lägre än 6, skall medlemsstaterna ta hänsyn till tungmetallernas större rörlighet och tillgänglighet för grödan och vid behov sänka de gränsvärden som de har fastställt i enlighet med bilaga 1 A.
Artikel 9
Slammet och den jord på vilken slammet används skall analyseras på det sätt som beskrivs i bilaga 2 A och 2 B.
Referensmetoderna för provtagning och analys anges i bilaga 2 C.
Artikel 10
1. Medlemsstaterna skall tillse att register förs med aktuella uppgifter om
a) den producerade slammängden och den mängd som levererats för användning inom jordbruket,
b) slammets sammansättning och egenskaper med avseende på de parametrar som anges i bilaga 2 A,
c) den behandling enligt artikel 2 b som utförs,
d) användarnas namn och adress samt platsen där slammet skall användas.
2. Förteckningarna skall stå till de behöriga myndigheternas förfogande och utgöra underlag för den gemensamma rapport som avses i artikel 17.
3. Uppgifter om behandlingsmetoder och analysresultat skall på begäran lämnas till de behöriga myndigheterna.
Artikel 11
Medlemsstaterna får besluta att artikel 6 b, 10.1 b-d och 10.2 inte skall tillämpas i fråga om slam från avloppsreningsverk med en kapacitet som understiger 300 kg DBO5 per dag, motsvarande 5000 personekvivalenter, och som huvudsakligen är avsedda för rening av avloppsvatten från hushåll.
Artikel 12
Medlemsstaterna får vid behov införa bestämmelser som är strängare än de som föreskrivs i detta direktiv.
Kommissionen skall underrättas om varje sådant beslut i enlighet med befintliga överenskommelser.
Artikel 13
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15a med avseende på att ändra bilagorna för att anpassa dem till tekniska och vetenskapliga framsteg.
Första stycket ska inte gälla parametrarna och värdena i bilagorna I A, I B och I C, faktorer som kan förväntas påverka bedömningen av dessa värden och de analysparametrar som avses i bilagorna II A och II B.
▼M4 —————
Artikel 15
1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 39 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG ( 1 ). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ( 2 ).
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 15a
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med 4 juli 2018. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Rapporten ska lämnas till Europaparlamentet och rådet. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ( 3 ).
5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6. En delegerad akt som antas enligt artikel 13 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 16
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom tre år efter dagen för anmälan.
De skall genast underrätta kommissionen om detta.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 17
Vart tredje år ska medlemsstaterna lämna uppgifter till kommissionen om genomförandet av detta direktiv genom en områdesrapport, som även ska omfatta andra relevanta gemenskapsdirektiv. Områdesrapporten ska utarbetas på grundval av ett frågeformulär eller en mall som ska antas av kommissionen i form av en genomförandeakt. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2. Frågeformuläret eller mallen ska skickas till medlemsstaterna sex månader innan den period börjar som rapporten ska avse. Rapporten ska skickas till kommissionen senast nio månader efter utgången av den treårsperiod som rapporten avser.
Den första rapporten skall omfatta perioden 1995-1997.
Kommissionen skall senast nio månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter offentliggöra en gemenskapsrapport om genomförandet av direktivet.
Artikel 18
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA 1 A
GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN
(mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett pH mellan 6 och 7)
|
Parametrar |
Gränsvärden (1) |
|
Kadmium |
1-3 |
|
Koppar (2) |
50-140 |
|
Nickel (2) |
30-75 |
|
Bly |
50-300 |
|
Zink (2) |
150-300 |
|
Kvicksilver |
1-1,5 |
|
Krom (3) |
- |
|
(1) Medlemsstaterna får tillåta att de gränsvärden som de fastställer överskrids vid användning av slam på arealer som vid anmälan av detta direktiv används för slutligt omhändertagande av slam, men på vilka grödor odlas i kommersiellt syfte uteslutande som foder till djur. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de aktuella arealernas antal och typ. De skall även försöka säkerställa att det inte uppstår några risker för människors hälsa eller för miljön. (2) Medlemsstaterna får tillåta att de gränsvärden som de fastställer överskrids med avseende på dessa parametrar i fråga om mark med ett pH-värde som genomgående är högre än 7. De högsta tillåtna halterna för dessa tungmetaller får inte i något fall överstiga de nämnda värdena med mer än 50 %. Medlemsstaterna skall även försöka säkerställa att det inte uppstår några risker för människors hälsa eller för miljön, särskilt för grundvattnet. (3) Det är för närvarande inte möjligt att fastställa gränsvärden för krom. Rådet kommer senare att fastställa sådana gänsvärden på grundval av förslag som lämmas från kommissionen inom ett år efter anmälan av detta direktiv. |
|
BILAGA 1 B
GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I SLAM AVSETT ATT ANVÄNDAS I JORDBRUKET
(mg/kg torr vikt)
|
Parametrar |
Gränsvärden |
|
Kadmium |
20-40 |
|
Koppar |
1 000 -1 750 |
|
Nickel |
300-400 |
|
Bly |
750-1 200 |
|
Zink |
2 500 -4 000 |
|
Kvicksilver |
16-25 |
|
Krom (1) |
- |
|
(1) Det är för närvarande inte möjligt att fastställa gränsvärden för krom. Rådet kommer senare att fastställa sådana gränsvärden på grundval av förslag som lämnas från kommissionen inom ett år efter anmälan av detta direktiv. |
|
BILAGA 1 C
GRÄNSVÄRDEN FÖR DEN ÅRLIGA MÄNGDEN TUNGMETALLER SOM I GENOMSNITT UNDER EN TIOÅRSPERIOD FÅR TILLFÖRAS JORDBRUKSMARK
(kg/ha/år)
|
Parametrar |
Gränsvärden (1) |
|
Kadmium |
0,15 |
|
Koppar |
12 |
|
Nickel |
3 |
|
Bly |
15 |
|
Zink |
30 |
|
Kvicksilver |
0,1 |
|
Krom (2) |
— |
|
(1) Medlemsstaterna får tillåta att de gränsvärden som de fastställer överskrids vid användning av slam på arealer som vid anmälan av detta direktiv används för slutligt omhändertagande av slam, men på vilka grödor odlas i kommersiellt syfte uteslutande som foder till djur. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de aktuella arealernas antal och typ. De skall även säkerställa att det inte uppstår några risker för människors hälsa eller för miljön. (2) Det är för närvarande inte möjligt att fastställa gränsvärden för krom. Rådet kommer senare att fastställa sådana gränsvärden på grundval av förslag som lämnas från kommissionen inom ett år efter anmälan av detta direktiv. |
|
BILAGA 2 A
SLAMANALYSER
|
1. |
Slam skall i regel analyseras minst var sjätte månad. Om egenskaperna hos det behandlade avloppsvattnet ändras, skall analyserna utföras oftare. Om analysresultaten under en ettårsperiod inte varierar väsentligt, skall slammet analyseras minst var tolfte månad. |
|
2. |
I fråga om slam från de reningsverk som avses i artikel 11 skall det, om slamanalys inte har utförts under de tolv månader som föregått genomförandet av detta direktiv, i varje medlemsstat utföras en slamanalys inom tolv månader efter genomförandet eller i tillämpliga fall inom sex månader efter ett beslut om att tillåta användning i jordbruket av slam från ett sådant reningsverk. Medlemsstaterna skall bestämma hur ofta efterföljande analyser skall utföras med ledning av resultaten från den första analysen, ändrade egenskaper hos det behandlade avloppsvattnet samt andra faktorer som kan vara relevanta. |
|
3. |
Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 4 bör följande parametrar analyseras: — torr substans, organisk substans, — pH, — kväve och fosfor, — kadmium, koppar, nickel, bly, zink, kvicksilver, krom. |
|
4. |
Om det för de behöriga myndigheterna i respektive medlemsstat har visats att koppar, zink och krom inte förekommer eller endast förekommer i ringa utsträckning i det avloppsvatten som behandlas i reningsverket, bestämmer medlemsstaterna hur ofta analyserna skall utföras. |
BILAGA 2 B
JORDANALYS
|
1. |
Vid användning av slam från andra reningsverk än de som avses i artikel 11 måste medlemsstaterna först säkerställa att innehållet av tungmetaller i jorden inte överstiger de gränsvärden som har fastställts i enlighet med bilaga 1 A. I detta syfte skall medlemsstaterna besluta om vilka analyser som skall utföras, med beaktande av tillgängliga vetenskapliga data om jordens egenskaper och homogenitet. |
|
2. |
Medlemsstaterna skall besluta om hur ofta efterföljande analyser skall utföras, med beaktande av jordens metallhalt innan slammet används, mängden och sammansättningen av det slam som används och andra faktorer som kan vara relevanta. |
|
3. |
Följande parametrar bör analyseras: — pH, — kadmium, koppar, nickel, bly, zink, kvicksilver och krom. |
BILAGA 2 C
PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER
1. Provtagning av jord
De representativa jordprover som skall analyseras skall normalt bestå av en blandning av 25 separata prover, som tas ut från en areal som inte är större än 5 ha och som brukas på enhetligt sätt.
Proverna skall tas till ett djup av 25 cm, om inte ytjordens tjocklek understiger detta värde. Provtagningsdjupet får i det senare fallet inte vara mindre än 10 cm.
2. Provtagning av slam
Provtagning av slam skall ske efter behandling och innan det levereras till användaren. Proverna skall vara representativa för slamframställningen.
3. Analysmetoder
Analys av tungmetaller måste utföras efter upplösning med stark syra. Referensanalysmetoden skall vara atomabsorptionsspektrometri och detektionsgränsen för varje metall bör inte överstiga 10 % av det tillämpliga gränsvärdet.
( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
( 3 ) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.