1978L0660 — SV — 29.06.2006 — 007.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
RÅDETS FJÄRDE DIREKTIV av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978, p.11) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
L 193 |
1 |
18.7.1983 |
||
|
L 314 |
28 |
4.12.1984 |
||
|
L 395 |
36 |
30.12.1989 |
||
|
L 317 |
57 |
16.11.1990 |
||
|
L 317 |
60 |
16.11.1990 |
||
|
L 82 |
33 |
25.3.1994 |
||
|
L 162 |
65 |
26.6.1999 |
||
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/65/EG av den 27 september 2001 |
L 283 |
28 |
27.10.2001 |
|
|
L 120 |
22 |
15.5.2003 |
||
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/51/EG Text av betydelse för EES av den 18 juni 2003 |
L 178 |
16 |
17.7.2003 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/43/EG Text av betydelse för EES av den 17 maj 2006 |
L 157 |
87 |
9.6.2006 |
|
Ändrad genom:
|
L 291 |
17 |
19.11.1979 |
||
|
L 302 |
23 |
15.11.1985 |
||
|
C 241 |
21 |
29.8.1994 |
||
|
|
(anpassad genom rådets beslut 95/1/EG, Euratom, EKSG) |
L 001 |
1 |
.. |
|
L 236 |
33 |
23.9.2003 |
|
Anm.: I denna konsoliderade utgåva förekommer hänvisningar till den europeiska omräkningsenheten och/eller ecun. Från och med den 1 januari 1999 skall båda benämningarna förstås som hänvisningar till euron — rådets förordning (EEG) nr 3308/80 (EGT L 345, 20.12.1980, s. 1) och rådets förordning (EG) nr 1103/97 (EGT L 162, 19.6.1997, s. 1). |
RÅDETS FJÄRDE DIREKTIV
av den 25 juli 1978
grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag
(78/660/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande ( 1 ),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ), och
med beaktande av följande:En samordning av de nationella bestämmelserna om uppställningen av och innehållet i årsbokslut och förvaltningsberättelser, om de i dessa handlingar använda värderingsmetoderna och om offentliggörandet av handlingarna är, främst i fråga om aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar, av särskild betydelse för skyddet av bolagsmännen och tredje man.
En samtidig samordning behövs på dessa områden för de angivna bolagsformerna, eftersom å ena sidan verksamheten för ett sådant bolag ofta sträcker sig utöver de nationella gränserna medan å andra sidan bolaget endast erbjuder tredje man säkerhet i sina egna tillgångar. Att en sådan samordning är nödvändig och brådskande har för örvigt erkänts och bekräftats i artikel 2.1 f i direktiv 68/151/EEG ( 3 ).
Dessutom är det nödvändigt att inom gemenskapen uppställa likvärdiga rättsliga minimikrav på omfattningen av den ekonomiska information som konkurrerande bolag skall vara skyldiga att låta allmänheten ta del av.
Årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar och skulder, ekonomiska ställning och resultat. I detta syfte måste en obligatorisk uppställningsform föreskrivas för balans- och resultaträkningarna samt ett minsta innehåll fastställas för notanteckningarna och förvaltningsberättelsen. Undantag kan dock medges med hänsyn till vissa bolags mindre ekonomiska och sociala betydelse.
De olika värderingsmetoderna måste samordnas i den utsträckning som behövs för att årsboksluten skall ge en jämförbar och likvärdig information.
Årsboksluten för alla bolag på vilka detta direktiv skall tillämpas måste offentliggöras enligt direktiv 68/151/EEG. Även här kan dock vissa undantag medges till förmån för små och medelstora företag.
Årsboksluten skall granskas av behöriga personer för vilka minimikvalifikationerna senare kommer att samordnas. Endast små bolag får undantas från detta krav på revision.
När ett bolag ingår i en företagsgrupp är det önskvärt att ett sammanställt bokslut offentliggörs som ger en rättvisande bild av hela företagsgruppens verksamhet. I avvaktan på att ett rådsdirektiv om sammanställd redovisning träder i kraft är det dock nödvändigt med undantag från vissa bestämmelser i detta direktiv.
För att bemästra de svårigheter som kan uppstå på grund av det nuvarande lagstiftningsläget i vissa medlemsstater, måste fristen för att genomföra vissa av föreskrifterna i detta direktiv vara längre än den frist som i allmänhet fastställs i sådana fall.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om följande bolagsformer:
— I Tyskland:
—die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.
— I Belgien:
—la société anonyme/de naamloze vennootschap, la société en commandite par actions/de commanditaire vennootschap op aandelen, la société de personnes à responsabilité limitée/de personenvennootschap met beperkte aansprakelijkheid.
— I Danmark:
—aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartssel-skaber.
— I Frankrike:
—la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée.
— I Irland:
—public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by shares or by guarantee.
— I Italien:
—la società per azioni, la società in accomandita per azioni, la società a responsabilità limitata.
— I Luxemburg:
—la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à responsabilité limitée.
— I Nederländerna:
—de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid.
— I Storbritannien:
—public companies limited by shares or by guarantee, private companies limited by shares or by guarantee.
— I Grekland:
—η ανώνυμη εταιρία, η εταιρία περιωρισμένης ευθύνης, η ετερόρρυθμη κατά μετοχές εταιρία.
— Ι Spanien:
—la sociedad anónima, la sociedad comanditiara por acciones, la sociedad de responsabilidad limitada.
— I Portugal:
—a sociedade anónima, de responsabilidade limitada, a sociedade em comandita por açcões, a sociedadepor quotas de responsabilidade limitada.
— I Österrike:
—die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.
— I Finland:
—osakeyhtiö/aktiebolag.
— I Sverige:
—aktiebolag.
— I Tjeckien:
—společnost s ručením omezeným, akciová společnost.
— I Estland:
—aktsiaselts, osaühing.
— I Cypern:
—Δημόσιες εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση, ιδιωτικές εταιρείες περιορισμένης ευθύνης με μετοχές ή με εγγύηση.
— I Lettland:
—akciju sabiedrība, sabiedrība ar ierobežotu atbildību.
— I Litauen:
—akcinės bendrovės, uždarosios akcinės bendrovės.
— I Ungern:
—részvénytársaság, korlátolt felelősségű társaság.
— I Malta:
—kumpanija pubblika —publikt aktiebolag,kumpannija privata —privat aktiebolag,
soċjeta in akkomandita bil-kapital maqsum f'azzjonijiet —kommanditaktiebolag.
— I Polen:
—spółka akcyjna, spółka z ograniczoną odpowiedzialnością, spółka komandytowo-akcyjna.
— I Slovenien:
—delniška družba, družba z omejeno odgovornostjo, komanditna delniška družba.
— I Slovakien:
—akciová spoločnosť, spoločnosť s ručením obmedzeným.
De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall även vidtas i fråga om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar och andra författningar om följande bolagsformer:
a) I Tyskland:
die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.
b) I Belgien:
la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société en commandite simple/de gewone commanditaire vennootschap.
c) I Danmark:
interessentskaber, kommanditselskaber.
d) I Frankrike:
la société en nom collectif, la société en commandite simple.
e) I Grekland:
η ομόρρυθμος εταιρεία, η ετερόρρυθμος εταιρεία.
f) I Spanien:
sociedad colectiva, sociedad en comandita simple.
g) I Irland:
partnerships, limited partnerships, unlimited companies.
h) I Italien:
la società in nome collettivo, la società in accomandita semplice.
i) I Luxemburg:
la société en nom collectif, la société en commandite simple.
j) I Nederländerna:
de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap.
k) I Portugal:
sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simples.
l) I Storbritannien:
partnerships, limited partnerships, unlimited companies.
m) I Österrike:
die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.
n) I Finland:
avoin yhtiö/öppet bolag, kommandiittiyhtiö/kommanditbolag.
o) I Sverige:
handelsbolag, kommanditbolag.
p) I Tjeckien:
veřejná obchodní společnost, komanditní společnost, družstvo.
q) I Estland:
täisühing, usaldusühing.
r) I Cypern:
Ομόρρυθμες και ετερόρρυθμες εταιρείες (συνεταιρισμοί).
s) I Lettland:
pilnsabiedrība, komanditsabiedrība.
t) I Litauen:
tikrosios ūkinės bendrijos, komanditinės ūkinės bendrijos.
u) I Ungern:
közkereseti társaság, betéti társaság, közös vállalat, egyesülés.
v) I Malta:
Soċjeta f'isem kollettiv jew soċjeta in akkomandita, bil-kapital li mhux maqsum f'azzjonijiet meta s-soċji kollha li għandhom responsabbilita' llimitata huma soċjetajiet tat-tip deskritt f'sub paragrafu 1 —Handelsbolag eller kommanditbolag med kapital som inte är uppdelat i aktier, där alla obegränsat ansvariga partner är bolag enligt beskrivningen i första stycket.
w) I Polen:
spółka jawna, spółka komandytowa.
x) I Slovenien:
družba z neomejeno odgovornostjo, komanditna družba.
y) I Slovakien:
verejná obchodná spoločnosť, komanditná spoločnosť.
Detta om alla obegränsat ansvariga delägare är bolag av sådant slag som anges i första stycket eller är bolag som inte lyder under någon medlemsstats lagstiftning men har en rättslig form som är jämförbar med formen för de bolag som avses i direktiv 68/151/EEG.
Detta direktiv skall även tillämpas på de bolagsformer som avses i andra stycket, om alla de obegränsat ansvariga delägarna själva är sådana bolag som avses i det sistnämnda eller första stycket.
2. I avvaktan på senare samordning behöver medlemsstaterna inte tillämpa föreskrifterna i detta direktiv på banker och andra finansiella institut eller på försäkringsbolag.
AVSNITT 1
Allmänna bestämmelser
Artikel 2
1. Årsbokslutet skall bestå av balansräkning, resultaträkning och noter. Dessa handlingar bildar en helhet.
Medlemsstaterna får tillåta eller fordra att andra handlingar tas in i årsbokslutet utöver de handlingar som anges i första stycket.
2. Årsbokslutet skall upprättas på ett överskådligt sätt och enligt föreskrifterna i detta direktiv.
3. Årsbokslutet skall ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat.
4. När tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv inte räcker till för att ge en rättvisande bild enligt punkt 3, skall ytterligare upplysningar lämnas.
5. Om undantagsvis tillämpningen av en föreskrift i detta direktiv är oförenlig med den skyldighet som föreligger enligt punkt 3, skall avsteg göras från den förstnämnda föreskriften så att en rättvisande bild enligt punkt 3 kan ges. Varje sådant avsteg skall anmärkas i en not med upplysning om skälen för avsteget och om den inverkan som detta kan ha på bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat. Medlemsstaterna får bestämma när avsteg kan ske och får föreskriva de undantagsregler som behövs.
6. Medlemsstaterna får tillåta eller kräva att annan information lämnas i årsboksluten utöver vad som fordras enligt detta direktiv.
AVSNITT 2
Allmänna bestämmelser om balans- och resultaträkningar
Artikel 3
Balans- och resultaträkningarnas uppställning, särskilt när det gäller valet av form för uppställningen, får inte ändras från ett räkenskapsår till ett annat. Avsteg från denna princip tillåts dock i undantagsfall. Varje sådant avsteg skall redovisas i noterna med en tillfredsställande motivering.
Artikel 4
1. I balans- och resultaträkningarna måste de i artikel 9, 10 och 23-26 angivna posterna tas upp var för sig i angiven ordningsföljd. En mera detaljerad underindelning av posterna är tillåten, förutsatt att uppställningsformen följs. Nya poster får tillkomma såvitt deras innehåll inte täcks av de i uppställningsformen angivna posterna. Medlemsstaterna får föreskriva en sådan underindelning eller komplettering.
2. Uppställningsform, nomenklatur och terminologi för sådana poster i balans- och resultaträkningarna som föregås av arabiska siffror skall anpassas i de fall ett företags särskilda inriktning kräver det. En sådan anpassning får medlemsstaterna begära av företagen inom en särskild ekonomisk sektor.
3. De av arabiska siffror föregångna posterna i balans- och resultaträkningarna får sammanslås
a) när de med hänsyn till målsättningen i artikel 2.3 har ett obetydligt värde, eller
b) när sammanslagningen främjar överskådligheten, förutsatt att de sammanslagna posterna specificeras i noter. Medlemsstaterna får kräva en sådan sammanslagning.
4. För varje balans- och resultaträkningspost måste beloppet för motsvarande post från föregående räkenskapsår anges. För att jämförbarhet skall uppnås får medlemsstaterna föreskriva att beloppen för det föregående räkenskapsåret skall justeras. I vart fall skall bristande jämförbarhet och eventuella justeringar av beloppen med anledning härav förklaras i noterna.
5. Balans- eller resultaträkningsposter som saknar belopp skall inte redovisas, utom när det finns en motsvarande post för det föregående räkenskapsåret enligt punkt 4.
6. Medlemsstaterna får tillåta eller fordra att beloppen i poster i resultat- och balansräkningarna skall redovisas med beaktande av den rapporterade transaktionens eller överenskommelsens ekonomiska innebörd. En sådan tillåtelse eller ett sådant krav får begränsas till vissa kategorier av bolag och/eller till sammanställda redovisningar enligt definitionen i rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning ( 4 ).
Artikel 5
1. Utan hinder av artikel 4.1 och 4.2 får medlemsstaterna föreskriva särskilda uppställningsformer för årsboksluten i förvaltningsbolag och finansiella holdingbolag, under förutsättning att dessa uppställningsformer ger en bild av bolagen som motsvarar vad som föreskrivs i artikel 2.3.
2. I detta direktiv avses med förvaltningsbolag endast:
a) bolag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel i olika värdepapper, olika fastigheter eller andra tillgångar i det enda syftet att sprida investeringsriskerna och låta aktie- och andelsägarna få del av resultatet av kapitalförvaltningen,
b) bolag med kapitalandel i förvaltningsbolag med fast kapital, om föremålet för de förstnämnda bolagens verksamhet uteslutande är att förvärva fullt betalda aktier som utfärdas av dessa förvaltningsbolag, dock utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 20.1 h i direktiv 77/91/EEG ( 5 ).
3. Med finansiella holdingbolag avses i detta direktiv endast bolag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att förvärva intressen i andra företag och att förvalta sina kapitalandelar för att få vinst utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa andra företag, dock utan inskräkning i sina rättigheter som aktieägare eller andra bolagsmän. En domstol eller administrativ myndighet skall kunna övervaka att de finansiella holdingbolagen iakttar de begränsningar som gäller för deras verksamhet.
Artikel 6
Medlemsstaterna får tillåta eller föreskriva en anpassning av balans- och resultaträkningarnas uppställningsformer, så att dessa utvisar disposition av vinsten eller behandling av förlusten.
Artikel 7
Kvittning får inte ske mellan tillgångs- och skuldposter eller mellan intäkts- och kostnadsposter.
AVSNITT 3
Balansräkningens uppställningsform
Artikel 8
Medlemsstaterna skall föreskriva att den ena eller båda av de i artikel 9 och 10 angivna formerna skall användas för uppställning av balansräkningen. Om en medlemsstat föreskriver båda uppställningsformerna, får den tillåta bolagen att välja mellan dem.
Medlemsstaterna får tillåta eller fordra att bolag använder den uppställning av balansräkningen som anges i artikel 10a som alternativ till övriga föreskrivna eller tillåtna uppställningsformer.
Artikel 9
Tillgångar
A. Tecknat ej inbetalt kapital
varav infordrat
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att det kapital som har infordrats skall redovisas på passivsidan. I så fall skall den del av kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas som en tillgång antingen under A eller under D II 5).
B. Kostnader för bolagsbildning
så som de definieras i nationell lagstiftning och om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar. Nationell lagstiftning kan också föreskriva att bolagsbildningskostnader redovisas som första post under ”Immateriella anläggningstillgångar”.
C. Anläggningstillgångar
I Immateriella anläggningstillgångar
1. Forsknings- och utvecklingskostnader om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.
2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar om de har
a) förvärvats mot vederlag och inte skall redovisas under C I 3, eller
b) utvecklats av företag själv, under förutsättning att nationell lagstiftning tillåter att de redovisas som tillgångar.
3. Goodwill om den har förvärvats mot vederlag.
4. Förskottsbetalningar.
II. Materiella anläggningstillgångar
1. Mark och byggnader.
2. Tekniska anläggningar och maskiner.
3. Övriga anläggningar, verktyg och inventarier.
4. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar.
III. Finansiella anläggningstillgångar
1. Aktier och andelar i anknutna företag.
2. Fordringar hos anknutna företag.
3. Ägarintressen.
4. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.
5. Värdepapper avsedda för långfristigt innehav.
6. Andra långfristiga lånefordringar.
7. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.
D. Omsättningstillgångar
I. Varulager
1. Råvaror och förnödenheter.
2. Varor under tillverkning.
3. Färdiga varor och handelsvaror.
4. Förskottsbetalningar.
II. Fordringar
(Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år skall redovisas särskilt för varje post.)
1. Kundfordringar.
2. Fordringar hos anknutna företag.
3. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.
4. Övriga fordringar.
5. Tecknat ej inbetalt kapital som är infordrat (om inte nationell lagstiftning föreskriver att kapital som är infordrat skall redovisas som tillgång under A).
6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster skall redovisas som tillgångar under E).
III. Kortfristiga placeringar
1. Aktier och andelar i anknutna företag.
2. Egna aktier eller andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, om sådant saknas, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.
3. Övriga kortfristiga placeringar.
IV. Kassa och bank
E. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
(såvida inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster skall redovisas som tillgångar under D II 6).
F. Förlust under räkenskapsåret
(såvida inte nationell lagstiftning föreskriver att den skall redovisas under A VI på passivsidan).
Skulder och eget kapital
A. Eget kapital
I. Tecknat kapital
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat kapital skall redovisas under denna post. I så fall skall det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas särskilt).
II. Överkurs vid emission
III. Uppskrivningsfond
IV. Kapitalreserver
1. Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv.
2. Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstiftning kräver uppläggning av en sådan reserv, med förbehåll för vad som gäller enligt artikel 22.1 b i direktiv 77/91/EEG.
3. Reserver föreskrivna i bolagsordningen.
4. Övriga reserver.
V. Balanserad vinst eller förlust
VI. Vinst eller förlust under räkenskapsåret
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att denna post skall redovisas under F på aktivsidan eller under E på passivsidan).
B. Avsättningar
1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
2. Avsättningar för skatter.
3. Andra avsättningar.
C. Skulder
(Skulder som förfaller till betalning inom ett år och skulder som förfaller till betalning efter mer än ett år måste redovisas särskilt för varje post liksom summorna av dessa skulder).
1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.
2. Skulder till kreditinstitut.
3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.
4. Leverantörsskulder.
5. Växelskulder.
6. Skulder till anknutna företag.
7. Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen.
8. Övriga skulder inklusive skatt och sociala avgifter.
9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under D på passivsidan).
D. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under c 9 på passivsidan)
E. Årets vinst
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att vinsten skall redovisas under A VI på passivsidan).
Artikel 10
A. Tecknat ej inbetalt kapital
varav infordrat
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att det kapital som infordrats skall upptas under L. I så fall skall den del av kapitalet som har infordrats men ännu inte inbetalats redovisas antingen under A eller under D II 5).
B. Kostnader för bolagsbildning
så som de definieras i nationell lagstiftning och om denna medger att de redovisas som en tillgång. Nationell lagstiftning kan också föreskriva att bolagsbildningskostnader skall redovisas som första post under ”Immateriella anläggningstillgångar”.
C. Anläggningstillgångar
I. Immateriella anläggningstillgångar
1. Forsknings- och utvecklingskostnader om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.
2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar om de är
a) förvärvade mot vederlag och inte skall redovisas under C I 3, eller
b) utvecklade av företaget själv, om nationell lagstiftning medger att de redovisas som tillgångar.
3. Goodwill om den har förvärvats mot vederlag.
4. Forskottsbetalningar.
II. Materiella anläggningstillgångar
1. Mark och byggnader.
2. Tekniska anläggningar och maskiner.
3. Övriga anläggningar, verktyg och inventarier.
4. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar.
III. Finansiella anläggningstillgångar
1. Aktier och andelar i anknutna företag.
2. Fordringar hos anknutna företag.
3. Ägarintressen.
4. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.
5. Värdepapper avsedda för långfristigt innehav.
6. Andra långfristiga lånefordringar.
7. Egna aktier och andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, i avsaknad därav, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.
D. Omsättningstill gångar
I. Varulager
1. Råvaror och förnödenheter.
2. Varor under tillverkning.
3. Färdiga varor och handelsvaror.
4. Förskottsbetalningar.
II. Fordringar
(Fordringar som förfaller till betalning efter mer än ett år skall redovisas särskilt för varje post).
1. Kundfordringar.
2. Fordringar hos anknutna företag.
3. Fordringar hos företag i vilka bolaget har ägarintressen.
4. Övriga fordringar.
5. Tecknat kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt (om inte nationell lagstiftning föreskriver att kapital som är infordrat skall redovisas som tillgång under A).
6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa poster skall redovisas som tillgångar under E).
III. Kortfristiga placeringar
1. Aktier och andelar i anknutna företag.
2. Egna aktier och andelar (med uppgift om deras nominella värde eller, i avsaknad därav, deras bokförda parivärde), om nationell lagstiftning medger att de redovisas i balansräkningen.
3. Övriga kortfristiga placeringar.
IV. Kassa och bank
E. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att dessa skall redovisas som tillgångar under D II 6).
F. Kortfristiga skulder (förfaller till betalning inom ett år)
1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.
2. Skulder till kreditinstitut.
3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.
4. Leverantörsskulder.
5. Växelskulder.
6. Skulder till anknutna företag.
7. Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen.
8. Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.
9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under K).
G. Omsättningstillgångar med avdrag för kortfristiga skulder med beaktande av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter enligt E, samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter enligt K).
H. Summan av tillgångarna med avdrag för kortfristiga skulder
I. Långfristiga skulder (förfaller till betalning efter mer än ett år)
1. Obligationslån med särskilt angivande av konvertibla lån.
2. Skulder till kreditinstitut.
3. Mottagna förskottsbetalningar för varor, om de inte är öppet redovisade som avdrag från varulager.
4. Leverantörsskulder.
5. Växelskulder.
6. Skulder till anknutna företag.
7. Skulder till företag i vilka bolaget har ägarintressen.
8. Övriga skulder, inklusive skatt och sociala avgifter.
9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under K).
J. Avsättningar
1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
2. Avsättningar för skatter.
3. Andra avsättningar.
K. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att sådana poster skall upptas under F 9 och/eller I 9).
L. Eget kapital
I. Tecknat kapital
(om inte nationell lagstiftning föreskriver att endast infordrat kapital skall redovisas under denna post. I så fall skall det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet redovisas särskilt).
II Överkurs vid emission
III. Uppskrivningsfond
IV. Kapitalreserver
1. Lagstadgad reserv om nationell lagstiftning kräver sådan reserv.
2. Reserv för egna aktier och andelar om nationell lagstiftning kräver uppläggning av en sådan reserv, med förbehåll för vad som gäller enligt artikel 22.1 b i direktiv 77/91/EEG.
3. Reserver föreskrivna i bolagsordningen.
4. Övriga reserver.
V. Balanserad vinst eller förlust
VI. Räkenskapsårets vinst eller förlust
Artikel 10a
I stället för de uppställningsformer för balansräkningen som anges i artiklarna 9 och 10 får medlemsstaterna tillåta eller fordra att bolag, eller vissa kategorier av bolag, tillämpar en uppdelning i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar respektive kortfristiga och långfristiga skulder, förutsatt att innehållet i den information som förmedlas minst är likvärdigt med det som annars föreskrivs i artiklarna 9 och 10.
Artikel 11
Medlemsstaterna får tillåta att ett bolag som på balansdagen inte överskrider två av följande tre gränsvärden:
— ►M9 Balansomslutning: 3 650 000 euro ◄ ,
— ►M9 Nettoomsättning: 7 300 000 euro ◄ ,
— Medelantalet under räkenskapsåret anställda: 50,
upprättar en balansräkning i förkortad form som endast visar de poster i artikel 9 och 10 som föregås av bokstäver och romerska siffror, varvid särskilt skall anges - dock endast med totalbelopp för varje post - de upplysningar som krävs enligt parenteserna vid posten D II på aktivsidan och posten C på passivsidan i artikel 9 samt vid posten D II i artikel 10.
Medlemsstaterna får tillåta att artikel 15.3 a och 15.4 inte tillämpas på den förkortade balansräkningen.
När det gäller de medlemsstater som inte har infört euron, skall beloppen i nationell valuta motsvarande de belopp som anges i punkt 1 beräknas genom tillämpning av den växelkurs som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning på dagen för direktivets ikraftträdande på så sätt att beloppen fastställs i överensstämmelse med den översyn som föreskrivs i artikel 53.2.
Artikel 12
1. Om ett bolag på balansdagen överskrider eller upphör att överskrida två av de i artikel 11 angivna tre gränsvärdena, skall detta förhållande inverka på tillämpningen av undantagsbestämmelsen i sistnämnda artikel endast om förhållandet inträffar två räkenskapsår i följd.
2. Vid omräkning till nationella valutor får de i artikel 11 i europeiska beräkningsenheter angivna beloppen ökas med högst tio procent.
3. Den i artikel 11 nämnda balansomslutningen skall utgöras av de tillgångar som avses i artikel 9 under A till E eller i artikel 10 under A till E.
Artikel 13
1. Hänför sig en tillgång eller en skuld till mer än en post i uppställningen, måste tillgångens eller skuldens förhållande till andra poster redovisas antingen under den post där den tas upp eller i en not, om en sådan redovisning är väsentlig för förståelsen av bokslutet.
2. Egna aktier och andelar samt aktier och andelar i anknutna företag får endast redovisas under de för detta ändamål föreskrivna rubrikerna.
Artikel 14
Alla ansvarsförbindelser skall, i den mån de inte måste redovisas som skulder, antecknas under balansräkningen eller i noter och därvid delas in efter de olika slag av sådana förbindelser som den nationella lagstiftningen erkänner, med särskild uppgift om varje ställd säkerhet. Förekommer ansvarsförbindelser för anknutna företag skall dessa förbindelser redovisas särskilt.
AVSNITT 4
Särskilda föreskrifter för vissa poster i balansräkningen
Artikel 15
1. Om tillgångar skall redovisas som anläggnings- eller omsättningstillgångar skall bero på det ändamål för vilket de är avsedda.
2. Anläggningstillgångarna skall omfatta sådana tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas i företagets verksamhet.
3.
a) Förändringar i anläggningstillgångarnas olika poster skall redovisas i balansräkningen eller i noterna. Med utgångspunkt i anskaffnings- eller tillverkningsvärdet skall därför för varje sådan post redovisas dels årets tillkommande och avgående poster samt överföringar, dels ansamlade värdejusteringar fram till balanstidpunkten samt korrigeringar gjorda under räkenskapsåret av tidigare års värdejusteringar. Värdejusteringarna skall öppet redovisas antingen i balansräkningen som avdrag från respektive anläggningstillgång eller i en not.
b) Om anskaffnings- eller tillverkningskostnaden för en anläggningstillgång inte kan fastställas till rimlig kostnad och inom rimlig tid då ett årsbokslut upprättas för första gången enligt detta direktiv, får restvärdet vid räkenskapsårets början användas som anskaffnings- eller tillverkningskostnad. Om denna bestämmelse tillämpas, skall det anges i en not till årsbokslutet.
c) Om artikel 33 tillämpas, skall de i punkt 3.a ovan avsedda förändringarna av de olika posterna bland anläggningstillgångarna redovisas med utgångspunkt i de anskaffnings- eller tillverkningskostnader som har kommit fram genom omvärderingen.
4. Punkt 3.a och b skall tillämpas på redovisning av ”Kostnader för bolagsbildning”.
Artikel 16
Rätt till fast egendom och andra liknande rättigheter, så som dessa definieras i nationell lagstiftning, skall redovisas under rubriken ”Mark och byggnader”.
Artikel 17
Ägarintressen är enligt detta direktiv sådana andelar i andra företags kapital, oavsett om andelarna representeras av värdepapper eller inte, som genom att skapa en varaktig förbindelse med dessa andra företag är avsedda att främja den egna verksamheten. En kapitalandel i ett bolag skall anses utgöra ett ägarintresse, om andelen överstiger en procentsats som medlemsstaterna skall bestämma men som inte får överstiga 20 procent.
Artikel 18
Under räkenskapsåret bokförda utgifter som utgör kostnader för efterföljande år samt under räkenskapsåret bokförda intäkter som förfaller till betalning under efterföljande år skall redovisas under rubriken ”Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter”. Medlemsstaterna får dock föreskriva att sådana intäkter skall tas upp under rubriken ”Fordringar”. Större belopp skall förklaras i noter till balansräkningen.
Artikel 19
Värdejusteringar skall omfatta alla på balansdagen konstaterade värdeförsämringar av individuella tillgångsposter oavsett om en sådan vädeförsämring är slutlig eller inte.
Artikel 20
1. Avsättningar skall ha till syfte att täcka skulder som till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.
2. Medlemsstaterna får även tillåta att avsättningar görs i avsikt att täcka sådana kostnader som hör till det aktuella räkenskapsåret eller till ett tidigare räkenskapsår och som till sin karaktär är klart bestämda samt på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.
3. Avsättningar får inte användas för att justera tillgångarnas värde.
Artikel 21
Under rubriken ”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter” skall redovisas de intäkter som före balansdagen har bokförts som betalda men som avser efterföljande år samt kostnader som avser räkenskapsåret men som förfaller till betalning under ett följande år. Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att sådana kostnader skall redovisas som ”Skulder”. Större belopp skall förklaras i noter till årsbokslutet.
AVSNITT 5
Resultaträkningens uppställningsform
Artikel 22
Medlemsstaterna skall föreskriva att en eller flera av de i artikel 23-26 angivna formerna skall användas för uppställning av resultaträkningen. Om en medlemsstat föreskriver mer än en sådan uppställningsform, får den tillåta bolagen att välja mellan dem.
Trots vad som föreskrivs i artikel 2.1 får medlemsstaterna tillåta eller fordra att alla bolag, eller vissa kategorier av bolag, överlämnar en resultatrapport i stället för en resultaträkning i enlighet med artiklarna 23–26, förutsatt att innehållet i den information som förmedlas minst är likvärdigt med det som annars skulle ha krävts genom de artiklarna.
Artikel 23
1. Nettoomsättning.
2. Förändring av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning.
3. Arbete för egen räkning som har redovisats under tillgångar.
4. Övriga rörelseintäkter.
a) Råvaror och förnödenheter.
b) Övriga externa kostnader.
6. Personalkostnader:
a) löner och arvoden,
b) sociala kostnader med särskilt angivande av pensioner.
a) Värdejusteringar av kostnader för bolagsbildning samt av materiella och immateriella anläggningstillgånger.
b) Värdejusteringar av omsättningstillgångar i den utsträckning de överstiger normala nedskrivningar i företaget.
8. Övriga rörelsekostnader.
9. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
12. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av kortfristiga placeringar.
13. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om kostnader avseende anknutna företag.
14. Skatt på resultat av den normala verksamheten.
15. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.
16 Extraordinära intäkter.
17. Extraordinära kostnader.
18. Extraordinärt resultat.
19. Skatt på extraordinärt resultat.
20. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.
21. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.
Artikel 24
A. Kostnader
1. Minskning av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning.
a) Råvaror och förnödenheter.
b) övriga externa kostnader.
3. Personalkostnader:
a) löner och arvoden,
b) sociala kostnader med särskilt angivande av pensioner.
a) Värdejusteringar av kostnader för bolagsbildning samt av materiella och immateriella anläggningstillgångar.
b) Värdejusteringar av omsättningstillgångar i den utsträckning de överstiger normala nedskrivningar i företaget.
5. Övriga rörelsekostnader.
6. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av kortfristiga placeringar.
7. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om kostnader avseende anknutna företag.
8. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.
9. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.
10. Extraordinära kostnader.
11. Skatt på extraordinärt resultat.
12. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.
13. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.
B. Intäkter
1. Nettoomsättning.
2. Ökning av lager av färdiga varor och av varor under tillverkning.
3. Arbete för egen räkning som har redovisats under tillgångar.
4. Övriga rörelseintäkter.
5. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
6. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
7. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
8. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.
9. Extraordinära intäkter.
10. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.
Artikel 25
1. Nettoomsättning.
2. Kostnad för sålda varor (inklusive värdejusteringar).
3. Bruttoresultat.
4. Försäljningskostnader (inklusive värdejusteringar).
5. Administrationskostnader (inklusive värdejusteringar).
6. Övriga rörelseintäkter.
7. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
8. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
9. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
10. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av kortfristiga placeringar.
11. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om kostnader avseende anknutna företag.
12. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.
13. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.
14. Extraordinära intäkter.
15. Extraordinära kostnader.
16. Extraordinärt resultat.
17. Skatt på extraordinärt resultat.
18. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.
19. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.
Artikel 26
A. Kostnader
1. Kostnad för sålda varor (inklusive värdejusteringar).
2. Försäljningskostnader (inklusive värdejusteringar).
3. Administrationskostnader (inklusive värdejusteringar).
4. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt av kortfristiga placeringar.
5. Räntekostnader och liknande kostnader med särskild uppgift om kostnader avseende anknutna företag.
6. Skatt på resultatet av den normala verksamheten.
7. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.
8. Extraordinära kostnader.
9. Skatt på extraordinärt resultat.
10. Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster.
11. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.
B. Intäkter
1. Nettoomsättning.
2. Övriga rörelseintäkter.
3. Intäkter från ägarintressen med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
4. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
5. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter med särskild uppgift om intäkter från anknutna företag.
6. Resultat av den normala verksamheten efter skatt.
7. Extraordinära intäkter.
8. Vinst eller förlust under räkenskapsåret.
Artikel 27
Medlemsstaterna får tillåta att ett bolag som på balansdagen inte överskrider två av följande tre gränsvärden:
— ►M9 Balansomslutning: 14 600 000 euro ◄ ,
— ►M9 Nettoomsättning: 29 200 000 euro ◄ ,
— Medelantalet under räkenskapsåret anställda: 250,
använder en uppställningsform som avviker från dem som föreskrivs i artikel 23-26 i följande avseenden:
a) I artikel 23: posterna 1-5 får slås ihop till en enda post kallad ”Bruttoresultat”.
b) I artikel 24: posterna A 1, A 2 och B 1-B 4 får slås ihop till en enda post kallad ”Bruttoresultat”.
c) I artikel 25: posterna 1, 2, 3 och 6 får slås ihop till en enda post kallad ”Bruttoresultat”.
d) I artikel 26: Posterna A 1, B 1 och B 2 får slås ihop till en enda post kallad ”Bruttoresultat”.
Artikel 12 skall tillämpas.
När det gäller de medlemsstater som inte har infört euron skall beloppen i nationell valuta motsvarande de belopp som anges i punkt 1 beräknas genom tillämpning av den växelkurs som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning på dagen för direktivets ikraftträdande på så sätt att beloppen fastställs i överensstämmelse med den översyn som föreskrivs i artikel 53.2.
AVSNITT 6
Särskilda föreskrifter för vissa poster i resultaträkningen
Artikel 28
Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försäljning av produkter och utförda tjänster som avser bolagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdeskatt (SIC! mervärdesskatt) och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Artikel 29
1. Intäkter och kostnader från annat än bolagets normala verksamhet skall redovisas som ”Extraordinära intäkter och kostnader”.
2. Om de i punkt 1 angivna intäkterna och kostnaderna inte är av endast ringa betydelse för bedömningen av resultatet, skall deras storlek och art förklaras i noterna. Detsamma skall gälla intäkter och kostnader som avser ett annat räkenskapsår.
Artikel 30
Medlemsstaterna får tillåta att skatt på resultatet av den normala verksamheten och skatt på extraordinärt resultat redovisas i en gemensam post i resultaträkningen före ”Övriga skatter som inte ingår i ovanstående poster”. I så fall skall ”Resultatet av den normala verksamheten efter skatt” utgå ur de i artikel 23-26 föreskrivna uppställningsformerna.
Om detta undantag tillämpas, skall bolagen i notform upplysa om hur skatten på resultatet påverkar resultatet av den normala verksamheten och det extraordinära resultatet.
AVSNITT 7
Värderingsregler
Artikel 31
1. Medlemsstaterna skall svara för att de i boksluten redovisade posterna värderas enligt följande allmänna grunder:
a) Bolaget förutsätts fortsätta sin verksamhet.
b) Oförändrade värderingsprinciper skall konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.
c) Värderingen skall ske med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att
aa) endast per balansdagen konstaterade intäkter får tas med,
bb) hänsyn måste tas till alla skulder som har uppkommit under detta eller tidigare räkenskapsår, även om dessa skulder blir kända först efter balansdagen men före upprättandet av balansräkningen,
cc) hänsyn måste tas till värdeförsämringar vare sig räkenskapsårets resultat är en vinst eller en förlust.
d) De intäkter och kostnader som avser räkenskapsåret skall tas upp utan hänsyn till tidpunkten för betalningen.
e) Aktiv- och passivposternas beståndsdelar skall värderas var för sig.
f) Den ingående balansen för varje räktenskapsår (SIC! räkenskapsår) måste stämma överens med närmast föregående räkenskapsårs utgående balans.
1a. Utöver de belopp som redovisas i enlighet med punkt 1 c bb får medlemsstaterna tillåta eller fordra att alla förutsebara skulder och möjliga förluster som uppstår under det berörda räkenskapsåret eller ett föregående räkenskapsår skall beaktas, även om dessa skulder eller förluster uppstår först under tiden mellan balansdagen och den dag då balansräkningen upprättas.
2. Avvikelser från dessa allmänna grunder kan undantagsvis accepteras. Redogörelse för en sådan avvikelse skall lämnas i en not med uppgift om skälen för avvikelsen samt en bedömning av dennas inverkan på tillgångarna, skulderna, den ekonomiska ställningen och resultatet.
Artikel 32
Posterna i årsbosklutet skall värderas enligt bestämmelserna i artikel 34-42 som utgår från anskaffnings- och tillverkningskostnaderna.
Artikel 33
1. Medlemsstaterna får meddela kommissionen att de med avvikelse från artikel 32 och i avvakten på en senare samordning förbehåller sig rätten att i fråga om samtliga eller vissa kategorier av bolag tillåta eller fordra
a) en på återanskaffningsvärdet baserad värdering av materiella anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd och av varulager,
b) en värdering av posterna i årsbokslutet — inklusive det egna kapitalet — enligt andra värderingsmetoder än den i a angivna, för att ta hänsyn till inflationen,
c) uppskrivning av anläggningstillgångar.
Om den nationella lagstiftningen tillåter värderingsmetoder enligt a, b och c, skall lagstiftningen ange metodernas innehåll och tillämpningsområde samt hur de skall användas.
Om en nu angiven metod tillämpas, skall detta anges i en not med uppgift dels om vilka poster i balans- och resultaträkningarna som berörs och dels om vilken metod som har använts för framräkning av de redovisade värdena.
2.
a) Om punkt 1 tillämpas, skall ett belopp som motsvarar skillnaden mellan en värdering enligt den använda metoden och en värdering enligt bestämmelserna i artikel 32 tillföras en uppskrivningsfond på passivsidan. Hur detta belopp behandlas skattemässigt skall anges i balansräkningen eller i en not.
Tillämpas punkt 1 sista stycket skall ett bolag, om uppskrivningsfondens storlek har ändrats under räkenskapsåret, i en not lämna en översikt som visar
— uppskrivningsfondens storlek vid räktenskapsårets (SIC! räkenskapsårets) början,
— uppskrivningsbelopp som har tillförts uppskrivningsfonden under räktenskapsåret, (SIC! räkenskapsåret,)
— belopp som har överförts till det egna kapitalet eller på annat sätt under räkenskapsåret överförts från uppskrivningsfonden med uppgift om överföringens art,
— uppskrivningsfondens storlek vid räkenskapsårets utgång.
b) Uppskrivningsfonden får när som helst helt eller delvis överföras till det egna kapitalet.
c) Uppskrivningsfonden skall upplösas eller minskas i den mån det till fonden överförda beloppet inte längre behövs för att den använda värderingsmetoden skall kunna tillämpas och dess syfte uppnås.
Medlemsstaterna får besluta om regler för uppskrivningsfondens användning, förutsatt att överföringar till resultaträkningen från uppskrivningsfonden får ske endast i den mån de överförda beloppen har varit kostnadsförda i resultaträkningen eller motsvarar realiserade intäkter. Beloppen skall redovisas särskilt i resultaträkningen. Belopp från uppskrivningsfonden får inte delas ut, vare sig direkt eller indirekt, om inte beloppet utgör en realiserad intäkt.
d) Uppskrivningsfonden får inte minskas i andra fall än som framgår av b och c.
3. För varje räkenskapsår skall värdejusteringar beräknas på grundval av de för detta år åsatta värdena. Med avvikelse från artikel 4 och 22 får medlemsstaterna dock tillåta eller kräva att endast den del av en värdejustering som uppkommer vid tillämpning av den allmänna regeln i artikel 32 skall redovisas vid den post som är aktuell enligt uppställningsformerna i artikel 23-26 och att den mellanskillnad som uppkommer vid en tillämpning av i denna artikel angiven värderingsmetod skall redovisas särskilt i uppställningarna. Dessutom skall artikel 34-42 tillämpas.
4. Om punkt 1 tillämpas, skall — utom i fråga om varulager — antingen i balansräkningen eller i en not till denna, särskilt för varje post i balansräkningen enligt uppställningarna i artikel 9 och 10 tas upp:
a) antingen värdet på balansdagen enligt den allmänna regeln i artikel 32 och beloppet av de ansamlade värdejusteringarna fram till balansdagen, eller
b) skillnaden på balansdagen mellan en värdering enligt denna artikel och den värdering som en tillämpning av artikel 32 skulle leda till, samt, i förekommande fall, summan av värdejusteringar härutöver.
5. Utan inskränkning i vad som gäller enligt artikel 52 skall rådet, på förslag av kommissionen och inom sju år efter anmälan av detta direktiv, pröva och om det behövs ändra denna artikel med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom gemenskapen.
Artikel 34
1.
a) Om nationell lagstiftning tillåter att kostnader för bolagsbildning aktiveras under ”Tillgångar”, skall dessa kostnader avskrivas inom högst fem år.
b) Innan kostnaderna för bolagsbildningen har avskrivits helt får någon vinstutdelning inte äga rum, om inte för utdelning tillgängliga reserver och balanserade vinstmedel från tidigare år är minst lika stora som de inte avskrivna kostnaderna.
2. De belopp som redovisas som bolagsbildningskostnader skall förklaras i en not.
Artikel 35
1.
a) Anläggningstillgångar skall med förbehåll för vad som gäller enligt b och c nedan värderas till anskaffnings- eller tillverkningskostnaden.
b) Anskaffnings- eller tillverkningskostnaden för anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall minskas genom värdejusteringar i syfte att systematiskt skriva av tillgången över dess ekonomiska livslängd.
aa) Finansiella anläggningstillgångar får göras till föremål för värdejusteringar i syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen.
bb) Anläggningstillgångar skall — oberoende av om de har en begränsad ekonomisk livslängd eller inte — göras till föremål för värdejusteringar i syfte att åsätta dem det lägre värde de har på balansdagen, om det kan förutses att värdeminskningen är bestående.
cc) De i aa och bb nämnda värdejusteringarna skall redovisas i resultaträkningen och anges var för sig i en not, om de inte har tagits upp särskilt i resultaträkningen.
dd) Den lägre värdesättningen enligt aa och bb får inte bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört.
d) Om anläggningstillgångar är föremål för en extraordinär värdejustering uteslutande av skatteskäl, skall justeringsbeloppet och anledningen till justeringen redovisas i en not.
2. I anskaffningskostnaden ingår utöver inköpspriset även övriga med förvärvet sammanhängande kostnader.
3.
a) Tillverkningskostnaden utgörs av anskaffning kostnaderna för råvaror och förnödenheter samt av de övriga kostnader som direkt kan hänföras till produkten.
b) Av de kostnader som har uppkommit under tillverkningsperioden, men som endast indirekt kan hänföras till produkten, får en skälig andel tillföras tillverkningskostnaden.
4. Ränta på kapital som har lånats för att finansiera produktionen av anläggningstillgångar får inräknas i tillverkningskostnaderna i den mån räntan hänför sig till produktionsperioden. Om en sådan räntekostnad tas upp bland tillgångarna skall detta anges i en not.
Artikel 36
Med avvikelse från artikel 35.1 c cc får medlemsstaterna tillåta förvaltningsbolag som avses i artikel 5.2 att vidta värdejusteringar av värdepapper direkt mot eget kapital. Beloppen i fråga skall särredovisas på passivsidan i balansräkningen.
Artikel 37
1. Artikel 34 skall tillämpas på kostnader för forskning och utveckling. I undantagsfall får medlemsstaterna dock tillåta avvikelser från artikel 34.1 a. I sådana fall får medlemsstaterna även föreskriva avvikelser från artikel 34.1 b. Sådana avvikelser och skälen för dem skall redovisas i noterna.
2. Artikel 34.1 a skall tillämpas på goodwill. Medlemsstaterna får dock tillåta ett bolag att systematiskt skriva av goodwill under en begränsad period som överstiger fem år, förutsatt att denna period inte överskrider tillgångens ekonomiska livslängd samt redovisning lämnas i en not med angivande av skälen.
Artikel 38
Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för företaget får tas upp under ”Tillgångar” till en bestämd mängd och ett fast värde, om kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt.
Artikel 39
1.
a) Omsättningstillgångarna skall med förbehåll för vad som gäller enligt b och c värderas till anskaffnings- eller tillverkningskostnaden.
b) Omsättningstillgångar skall göras till föremål för värdejusteringar i syfte att ta upp dem till det lägre marknadsvärde eller, under särskilda förhållanden, till något annat lägre värde som kan åsättes dem på balansdagen.
c) Medlemsstaterna få tillåta extraordinära värdejusteringar, om sådana på grundval av skäliga affärsmässiga bedömningar är nödvändiga för att värderingen av dessa poster inte skall behöva ändras inom en nära framtid till följd av prisändringar. Beloppet av dessa värdejusteringar skall särredovisas i resultaträkningen eller i noter.
d) Nedsättningen till det lägre värdet enligt b eller c får inte bibehållas, om skälen för värdejusteringen har upphört.
e) Om en omsättningstillgång är föremål för en extraordinär värdejustering uteslutande av skatteskäl, skall justeringsbeloppet och anledningen till justeringen redovisas i en not.
2. Bestämningen av begreppen anskaffningskostnad och tillverkningskostnad i artikel 35.2 och 35.3 skall gälla. Medlemsstaterna får även tillämpa artikel 35.4. Försäljningskostnader får inte räknas in i produktionskostnaderna.
Artikel 40
1. Medlemsstaterna får tillåta att anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna för likartade lagertillgångar och andra fungibla tillgångsposter, inräknat värdepapper, får värderas antingen på grundval av vägda genomsnittspriser eller enligt FIFO-metoden (”först in - först ut”), LIFO-metoden (”sist in - först ut”) eller någon annan jämförbar metod.
2. Om det värde som med tillämpning av beräkningsmetoderna i punkt 1 redovisas i balansräkningen, på balansdagen väsentligt avviker från ett värde baserat på det senast kända marknadspriset, skall skillnadsbeloppet för varje slag av tillgånger redovisas i noterna.
Artikel 41
1. Om det belopp som skall återbetalas för en skuld överstiger det mottagna lånebeloppet, får mellanskillnaden tas upp som en tillgång. Den skall redovisas särskilt i balansräkningen eller i en not.
2. Mellanskillnaden måste skrivas av med ett skäligt belopp varje år och skall vara helt avskriven senast då skulden återbetalas.
Artikel 42
Avsättningarna får inte överstiga erforderliga belopp.
Större avsättningar som i balansräkningen är upptagna under ”Andra avsättningar” skall specificeras i noter.
AVSNITT 7a
Värdering till verkligt värde
Artikel 42a
1. Med avvikelse från artikel 32 och med förbehåll för villkoren i punkterna 2-4 i denna artikel skall medlemsstaterna i fråga om alla bolag eller vissa kategorier av bolag tillåta eller fordra en värdering till verkligt värde av finansiella instrument, inklusive derivatinstrument.
Ett sådant tillstånd eller krav får begränsas till sammanställda redovisningar enligt direktiv 83/349/EEG.
2. I detta direktiv skall varubaserade avtal som ger endera avtalsparten rätt att betala med kontanter eller något annat finansiellt instrument anses som derivatinstrument, utom när
a) de har ingåtts för och fortsätter att uppfylla bolagets förväntade inköps-, försäljnings- eller användningsbehov,
b) de utformades för detta ändamål när de ingicks, och
c) de förväntas att regleras genom leverans av varan.
3. Punkt 1 skall endast tillämpas på sådana skulder som
a) ingår som en del i en handelsportfölj, eller
b) utgörs av derivatinstrument.
4. Värdering enligt punkt 1 skall inte tillämpas på
a) icke-derivata finansiella instrument som hålls till förfall,
b) lån och fordringar som härrör från bolaget och som inte innehas för handelsändamål, och
c) andelar i dotterföretag, intresseföretag och samriskföretag, ägarandelsbevis som har utfärdats av bolaget, avtal om villkorad ersättning i samband med företagskombinationer liksom andra finansiella instrument av sådan särskild karaktär att instrumenten, enligt vad som är allmänt accepterat, bör redovisas på annat sätt än andra finansiella instrument.
5. Med avvikelse från artikel 32 får medlemsstaterna, i fråga om alla tillgångar och skulder som uppfyller kraven för en säkrad post enligt ett system för säkringsredovisning till verkligt värde, eller en bestämd del av sådana tillgångar eller skulder, tillåta värdering till det specifika belopp som fordras enligt det systemet.
Artikel 42b
1. Det verkliga värde som avses i artikel 42a skall bestämmas utifrån
a) ett marknadsvärde, för de finansiella instrument för vilka en tillförlitlig marknad med lätthet kan bestämmas; om ett marknadsvärde inte med lätthet kan bestämmas för ett instrument men däremot för dess beståndsdelar eller för ett liknande instrument, får instrumentets marknadsvärde härledas från värdet på beståndsdelarna eller på det liknande instrumentet, eller
b) ett värde som beräknas utifrån allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder för de instrument för vilka en tillförlitlig marknad inte med lätthet kan bestämmas. Sådana värderingsmodeller och värderingsmetoder skall ge en rimlig uppskattning av marknadsvärdet.
2. Sådana finansiella instrument som inte kan värderas på ett tillförlitligt sätt med någon av de metoder som beskrivs i punkt 1, skall värderas i enlighet med artiklarna 34-42.
Artikel 42c
1. Utan hinder av artikel 31.1 c skall, om ett finansiellt instrument värderas i enlighet med artikel 42b, en förändring av värdet tas med i resultaträkningen. En förändring av detta slag skall emellertid redovisas direkt i eget kapital i en fond för verkligt värde om
a) instrumentet är ett säkringsinstrument enligt ett system för säkringsredovisning som tillåter att en del av eller hela värdeförändringen inte tas med i resultaträkningen, eller
b) förändringen av värdet är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av ett bolags nettoinvestering i en utländsk enhet.
2. Medlemsstaterna får tillåta eller fordra att en förändring av värdet på en finansiell tillgång som är tillgänglig för försäljning, och som inte är ett derivatinstrument, redovisas direkt i eget kapital i fonden för verkligt värde.
3. Fonden för verkligt värde skall justeras när beloppen i fonden inte längre är nödvändiga för genomförandet av punkterna 1 och 2.
Artikel 42d
När värdering till verkligt värde av finansiella instrument har tillämpats skall följande uppgifter lämnas i noterna:
a) De viktigaste bakomliggande antagandena för värderingsmodellerna och värderingsmetoderna, när verkliga värden har bestämts enligt artikel 42b.1 b.
b) För varje kategori av finansiella instrument, det verkliga värdet, de förändringar av värdet som redovisats direkt i resultaträkningen liksom de förändringar som redovisas i fonden för verkligt värde.
c) För varje kategori av derivatinstrument, upplysningar om omfattning och typ, inklusive viktiga villkor som kan påverka beloppen, tidpunkt och säkerhet vad gäller framtida kassaflöden.
d) En tabell som visar förändringar i fonden för verkligt värde under räkenskapsåret.
Artikel 42e
Med avvikelse från artikel 32 får medlemsstaterna tillåta eller fordra att alla bolag eller vissa kategorier av bolag värderar särskilt angivna slag av tillgångar som inte är finansiella instrument till verkligt värde.
En sådan tillåtelse eller ett sådant krav får begränsas till sammanställd redovisning enligt definitionen i direktiv 83/349/EEG.
Artikel 42f
Trots artikel 31.1 c får medlemsstaterna, om en tillgång värderas i enlighet med artikel 42e, tillåta eller fordra i fråga om alla bolag eller vissa kategorier av bolag att en förändring av tillgångens värde tas upp i resultaträkningen.
AVSNITT 8
Noternas innehåll
Artikel 43
1. Utöver vad som fordras enligt andra bestämmelser i detta direktiv skall noterna minst innehålla följande upplysningar:
1) Tillämpade värderingsmetoder på de olika posterna i årsbokslutet och använda beräkningsmetoder för värdejusteringar. För poster i bokslutet som är eller som ursprungligen var redovisade i främmande valuta skall anges enligt vilka grunder beloppen har omräknats till inhemsk valuta.
2) Namn och säte för varje företag i vilket bolaget antingen själv eller genom en person som handlar i eget namn men för bolagets räkning innehar minst en andel av kapitalet som medlemsstaterna får fastställa till högst 20 procent, med uppgift om bolagets kapitalandel i företaget samt beloppet för det senare företagets egna kapital och resultat för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har fastställts. Dessa uppgifter får utelämnas, om de med hänsyn till målsättningen i artikel 2.3 är av ringa betydelse. Uppgifterna om eget kapital och årsresultat får även utelämnas, om det berörda företaget inte offentliggör sin balansräkning och bolaget, direkt eller indirekt, äger mindre än 50 procent av företagets egna kapital.
namn, säte och rättslig form för varje företag i vilket bolaget är obegränsat ansvarig delägare. En sådan uppgift får utelämnas, om den med hänsyn till det i artikel 2.3 angivna syftet är av ringa betydelse,
3) Antal och nominellt värde eller, i frånvaro av sådant värde, det bokförda parivärdet för de aktier som har tecknats under räkenskapsåret inom ramen för det ”godkända” kapitalet, med förbehåll för vad som gäller angående detta kapitals storlek enligt artikel 2.1 e i direktiv 68/151/EEG eller artikel 2 c i direktiv 77/91/EEG.
4) Om det finns mer än ett aktieslag, antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet för varje aktieslag.
5) Förekomsten av vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev eller liknande värdepapper eller rättigheter med uppgift om antal och tillhörande rättigheter.
6) Summan av bolagets skulder med en kvarstående löptid på mer än fem år samt alla skulder för vilka bolaget har ställt säkerhet med uppgift om säkerhetens art och form. Uppgifterna skall anges särskilt för varje skuldpost enligt uppställningsformerna i ►M10 artiklarna 9, 10 och 10a ◄ .
7) Det totala beloppet för sådana ekonomiska förpliktelser som inte är upptagna i balansräkningen, om uppgiften har betydelse för bedömningen av den ekonomiska ställningen. Pensionsförpliktelser och förpliktelser mot anknutna företag skall anges särskilt.
8) Nettoomsättningen enligt artikel 28 fördelad på rörelsegrenar och geografiska marknader, under förutsättning att dessa rörelsegrenar och marknader avviker betydligt inbördes med hänsyn till hur försäljningen av varor och utförandet av tjänster normalt är organiserad.
9) Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer fördelade på kategorier och, om uppgift inte har lämnats särskilt om detta i resultaträkningen, räkenskapsårets personalkostnader fördelade enligt artikel 23.6.
10) I vilken utsträckning beräkningen av årsresultatet har påverkats av en sådan värdering av posterna som med avvikelse från principerna i ►M8 artiklarna 31 och 34-42c ◄ har ägt rum under räkenskapsåret eller ett tidigare räkenskapsår för att få skattelättnader. Om en sådan värdering har väsentlig inverkan på den framtida beskattningen skall detta anges.
11) Skillnaden mellan å ena sidan de skatter som har påförts detta och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan de skatter som har betalats eller skall betalas för dessa år, förutsatt att skillnaden har betydelse för den framtida beskattningen. Summan får även särredovisas med ett totalbelopp i balansräkningen i en särskild post med lämplig beteckning.
12) Storleken av räkenskapsårets ersättningar till ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen på grund av deras arbetsuppgifter samt varje avtalad eller på annat sätt uppkommen förpliktelse som avser pensioner till tidigare ledamöter i dessa organ, med uppgift om summan för varje sådan kategori av befattningshavare.
13) Storleken av de förskott och krediter som har beviljats ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen med uppgift om räntesatser, huvudsakliga villkor och eventuellt återbetalda belopp, liksom åtaganden som har ingåtts för ledamöternas räkning i form av garantier av något slag. Uppgift skall lämnas om summan för varje sådan kategori av befattningshavare.
14) När värdering till verkligt värde av finansiella instrument inte har tillämpats i enlighet med avsnitt 7a:
a) för varje kategori av derivatinstrument
i) instrumentens verkliga värde om ett sådant värde kan bestämmas med hjälp av någon av de metoder som anges i artikel 42b.1,
ii) upplysningar om instrumentens omfattning och typ, och
b) för de finansiella anläggningstillgångar som omfattas av artikel 42a, och som upptas till ett värde som överstiger det verkliga värdet och utan att alternativet att justera värdet i enlighet med artikel 35.1c aa har utnyttjats:
i) bokfört värde och verkligt värde för antingen de individuella tillgångarna eller lämpliga grupper av dessa individuella tillgångar,
ii) skälen till att det bokförda värdet inte har minskats, inklusive det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.
15) Var för sig, den lagstadgade revisorns eller revisionsföretagets totala arvoden under räkenskapsåret för den lagstadgade revisionen av årsbokslutet, totala arvoden för andra kvalitetssäkringstjänster, totala arvoden för skatterådgivning samt totala arvoden för andra tjänster än revisionstjänster.
Medlemsstaterna får föreskriva att detta krav inte skall gälla när bolaget omfattas av den sammanställda redovisning som skall upprättas enligt artikel 1 i direktiv 83/349/EEG, förutsatt att sådan information lämnas i noterna till den sammanställda redovisningen.
2. I avvaktan på en senare samordning behöver medlemsstaterna inte tillämpa punkt 1.2 på finansiella holdingbolag enligt artikel 5.3.
3. Medlemsstaterna får tillåta att en i punkt 1.12 avsedd uppgift utelämnas, om uppgiften skulle göra det möjligt att få kännedom om förhållandena för en viss ledamot i dessa organ.
Artikel 44
1. Medlemsstaterna får tillåta sådana bolag som avses i artikel 11 att upprätta noter i förkortad form utan de uppgifter som krävs enligt artikel 43.1.5-12, 43.1.14 a och 43.1.15. Noterna skall dock sammanfattningsvis för alla berörda poster visa de i artikel 43.1.6 angivna uppgifterna.
2. Medlemsstaterna får även tillåta att de bolag som avses i punkt 1 undantas från skyldigheten att i noterna lämna de uppgifter som föreskrivs i artikel 15.3 a och 15.4, artikel 18, 21 och 29.2, artikel 30 andra stycket, artikel 34.2, artikel 40.2 samt artikel 42 andra stycket.
3. Artikel 12 skall tillämpas.
Artikel 45
1. Medlemsstaterna får tillåta att de upplysningar som föreskrivs i artikel 43.1.2
a) ges formen av en översikt som deponeras enligt artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 68/151/EEG; uppgift om detta skall lämnas i en not,
b) utelämnas, om de har sådan karaktär att de skulle kunna vålla allvarlig skada för något i artikel 43.1.2 angivet företag. Medlemsstaterna kan fordra att ett utelämnande får ske endast om det i förväg har godkänts av en domstol eller en administrativ myndighet. Uppgift om varje utelämnande skall lämnas i en not.
2. Punkt 1 b skall tillämpas även i fråga om den information som föreskrivs i artikel 43.1.8.
Medlemsstaterna får tillåta de bolag som avses i artikel 27 att utelämna de upplysningar som föreskrivs i artikel 43.1.8. Medlemsstaterna får även tillåta de företag som avses i artikel 27 att utelämna upplysningar enligt artikel 43.1.15, under förutsättning att sådan information lämnas till det offentliga tillsynssystem som avses i artikel 32 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning ( 6 ), när detta system begär sådan information.
AVSNITT 9
Förvaltningsberättelsens innehåll
Artikel 46
1.
a) Förvaltningsberättelsen skall minst innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen och resultatet av bolagets verksamhet och dess ställning, tillsammans med en beskrivning av de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som det står inför.
Översikten skall vara en balanserad och fullständig analys av utvecklingen och resultatet av bolagets verksamhet och av dess ställning, i vilken hänsyn tas till verksamhetens storlek och komplexitet.
b) I den utsträckning som behövs för att förstå bolagets utveckling, resultat eller ställning skall analysen innefatta både de finansiella och, där så är lämpligt, icke-finansiella centrala resultatindikatorer som är relevanta för den aktuella verksamheten, inklusive information rörande miljö- och personalfrågor.
c) Förvaltningsberättelsens analys skall där så är lämpligt innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i årsbokslutet.
2. Förvaltningsberättelsen skall även upplysa om
a) viktiga händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut,
b) bolagets förväntade framtida utveckling,
c) verksamhet inom forskning och utveckling,
d) den information om förvärv av egna aktier som föreskrivs i artikel 22.2 i direktiv 77/91/EEG.
e) förekomsten av filialer till bolaget.
f) vad gäller bolagets användning av finansiella instrument och när det är väsentligt för bedömningen av dess tillgångar, skulder, finansiella ställning och vinst eller förlust,
— bolagets mål och policy för finansiell riskstyrning, inklusive dess säkringspolicy för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används, och
— bolagets exponering för prisrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk.
3. Medlemsstaterna får undanta de bolag som avses i artikel 11 från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse, förutsatt att bolagen i noter lämnar de uppgifter om förvärv av egna aktier som avses i artikel 22.2 i direktiv 77/91/EEG.
4. Medlemsstaterna får välja att undanta bolag som omfattas av artikel 27 från kravet i punkt 1 b, i den mån det rör icke-finansiell information.
AVSNITT 10
Offentlighet
Artikel 47
1. Vederbörligen fastställt årsbokslut, förvaltningsberättelsen och en berättelse avgiven av den person som är ansvarig för revisionen av räkenskaperna skall offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.
En medlemsstats lagstiftning får dock tillåta att förvaltningsberättelsen inte offentliggörs på det sätt som ovan anges. I så fall skall den hållas tillgänglig för allmänheten hos bolaget där detta har sitt säte i den ifrågavarande medlemsstaten. ►M1 Det skall vara möjligt att på begäran få en kopia av hela eller någon del av denna berättelse. Priset på en sådan kopia får inte överstiga administrationskostnaden. ◄
1a. Den medlemsstat under vilken ett i artikel 1.1 andra eller tredje stycket avsett bolag (det berörda bolaget) lyder, får undanta det bolaget från skyldigheten att offentliggöra sitt bokslut enligt artikel 3 i direktiv 68/151/EEG, om bokslutet hålls tillgängligt för allmänheten hos bolaget där detta har sitt säte och
a) alla obegränsat ansvariga delägare i det berörda bolaget är bolag som avses i artikel 1.1 första stycket och som lyder under lagstiftningen i någon annan medlemsstat än den under vars lagstiftning det berörda bolaget lyder samt inget av dessa bolag offentliggör det berörda bolagets bokslut tillsammans med sitt eget, eller
b) alla obegränsat ansvariga delägare är bolag som inte lyder under någon medlemsstats lagstiftning men har en rättslig form som är jämförbar med formen för de bolag som avses i direktiv 68/151/EEG.
Det skall vara möjligt att på begäran få kopior av bokslutet. Kostnaden för en sådan kopia får inte överstiga självkostnaden. Lämpliga påföljder skall föreskrivas för det fall att bestämmelserna i detta stycke om offentliggörande inte iakttas."
2. Utan hinder av punkt 1 får medlemsstaterna tillåta de i artikel 11 avsedda bolagen att offentliggöra
a) balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster i artikel 9 och 10 som föregås av bokstäver och romerska siffror, varvid särskilt skall anges — dock endast med totalbelopp för varje post — de upplysningar som krävs enligt parenteserna vid posten D II på aktivsidan och posten C på passivsidan i artikel 9 samt vid posten D II i artikel 10, och
b) noter till bokslutet i förkortad form enligt artikel 44.
Artikel 12 skall tillämpas.
Dessutom får medlemsstaterna befria dessa bolag från skyldigheten att offentliggöra resultaträkningen, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen.
3. Medlemsstaterna får tillåta de i artikel 27 avsedda bolagen att offentliggöra
a) balansräkningar i förkortad form som endast visar de poster i artikel 9 och 10 som föregås av bokstäver och romerska siffror, med särredovisning antingen i balansräkningen eller i noter av
— posterna C I 3, C II 1-4, C III 1-4 och 7, D II 2, 3 och 6 samt D III 1 och 2 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan i artikel 9,
— posterna C I 3, C II 1-4, C III 1-4 och 7, D II 2, 3 och 6, D III 1 och 2, F 1, 2, 6, 7 och 9 samt I 1, 2, 6, 7 och 9 i artikel 10,
— de inom parentes vid posten D II på aktivsidan och posten C på passivsidan i artikel 9 fordrade upplysningarna, dock totalt för alla berörda poster och särskilt för posterna D II 2 och 3 på aktivsidan och C 1, 2, 6, 7 och 9 på passivsidan,
— de inom parentes vid posten D II i artikel 10 fordrade upplysningarna, dock totalt för alla de berörda posterna och särskilt för posterna D II 2 och 3,
b) noter i förkortad form som inte innehåller de upplysningar som fordras enligt artikel 43.1.5, 6, 8, 10 och 11. Noterna skall dock totalt för alla berörda poster lämna de i artikel 43.1.6 angivna uppgifterna.
Denna punkt inverkar inte på tillämpligheten av bestämmelserna i punkt 1 när det gäller resultaträkningen, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen.
Artikel 12 skall tillämpas.
Artikel 48
När ett årsbokslut och en förvaltningsberättelse offentliggörs i sin helhet, skall de återges i den form och med den ordalydelse som har legat till grund för revisionsberättelsen. De skall åtföljas av revisionsberättelsen i oavkortat skick. ►M10 ————— ◄
Artikel 49
Om ett årsbokslut inte offentliggörs i sin helhet, skall det anges att den offentliggjorda versionen är förkortad och hänvisning göras till det register till vilket bokslutet har getts in på grund av bestämmelserna i artikel 47.1. Har bokslutet ännu inte getts in skall detta förhållande anges. ►M10 Rapporten från den eller de personer som är ansvariga för revisionen av årsbokslutet (nedan kallade ”de lagstadgade revisorerna”) skall inte omfattas av det offentliggörande som avses här, men det måste framgå om revisionsberättelsen lämnades utan reservation, med reservation, med avvikande mening eller om de lagstadgade revisorerna inte kunnat uttala sig. Det skall även anges om de lagstadgade revisorerna i revisionsberättelsen särskilt fäst uppmärksamhet på något visst förhållande utan att det föranlett att revisionsberättelsen lämnats med reservation. ◄
Artikel 50
Samtidigt med årsbokslutet och på samma sätt skall följande uppgifter offentliggöras:
— förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust,
— dispositionen av bolagets vinst eller förlust,
om dessa uppgifter inte redan framgår av årsbokslutet.
Artikel 50a
Ett årsbokslut får utöver i den valuta i vilken det har upprättats även offentliggöras i ecu enligt omräkningskursen på balansdagen. Denna kurs skall anges i en not.
AVSNITT 11
Revision
Artikel 51
1. Bolagens årsbokslut skall granskas av en eller flera personer som godkänts av medlemsstaterna för att utföra lagstadgad revision enligt rådets åttonde direktiv 84/253/EEG av den 10 april 1984 om godkännande av personer som har ansvar för lagstiftad revision av räkenskaper ( 7 ).
De lagstadgade revisorerna skall även uttala sig om förvaltningsberättelsen överensstämmer med årsbokslutet för samma räkenskapsår eller inte.
2. Medlemsstaterna får befria de bolag som avses i artikel 11 från skyldigheterna enligt punkt 1.
Artikel 12 skall tillämpas.
3. Om undantag enligt punkt 2 medges, skall medlemsstaterna införa lämpliga påföljder i sin lagstiftning för sådana fall då de berörda bolagen underlåter att upprätta årsbokslut eller förvaltningsberättelser enligt kraven i detta direktiv.
Artikel 51a
1. Den lagstadgade revisionsberättelsen skall innehålla:
a) en inledning som minst skall innehålla identifikationsuppgifter för det årsbokslut som omfattas av den lagstadgade revisionen, tillsammans med den föreställningsram för den finansiella rapporteringen som följts när årsbokslutet har utarbetats,
b) en beskrivning av den lagstadgade revisionens omfattning, i vilken minst skall anges vilka revisionsstandarder som har tillämpats vid den lagstadgade revisionen,
c) ett revisorsuttalande i vilket klart skall anges de lagstadgade revisorernas uppfattning om huruvida årsbokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med den relevanta föreställningsramen för den finansiella rapporteringen som följts och, när det är tillämpligt, huruvida årsbokslutet uppfyller de lagstadgade kraven. Det skall framgå om revisionsberättelsen lämnas utan reservation, med reservation, med avvikande mening eller, om de lagstadgade revisorerna inte kunnat uttala sig, ett uttalande om att tillräckligt underlag för ett uttalande saknas,
d) en hänvisning till varje förhållande som de lagstadgade revisorerna fäst särskild uppmärksamhet på utan att det föranlett att revisionsberättelsen lämnats med reservation, och
e) ett uttalande om förenligheten eller bristen på förenlighet mellan förvaltningsberättelsen och årsbokslutet för samma räkenskapsår.
2. Revisionsberättelsen skall dateras och undertecknas av de lagstadgade revisorerna.
AVSNITT 12
Slutbestämmelser
Artikel 52
1. En kontaktkommitté skall tillsättas under kommissionens överinseende. Dess uppgift skall vara att
a) med förbehåll för vad som gäller enligt bestämmelserna i artikel 169 och 170 i Romfördraget underlätta en enhetlig tillämpning av detta direktiv genom regelbundet samråd, särskilt om praktiska problem i samband med tillämpningen,
b) vid behov ge kommissionen råd om tillägg till eller ändringar i detta direktiv.
2. Kontaktkommittén skall bestå av representanter för medlemsstaterna och kommissionen. En representant för kommissionen skall vara ordförande. Kommissionen skall tillhandahålla ett sekretariat.
3. Ordföranden skall sammankalla kommittén antingen på eget initiativ eller på begäran av en ledamot i kommittén.
Artikel 53
▼M10 —————
2. Med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom gemenskapen skall rådet vart femte år på förslag av kommissionen se över och vid behov ändra de i denna artikel i europeiska räkningsenheter uttryckta beloppen.
Artikel 53a
Medlemsstaterna skall inte bevilja sådana undantag som anges i artiklarna 11, 27, 46, 47 och 51 för bolag vilkas värdepapper är noterade på en reglerad marknad i en medlemsstat i enlighet med artikel 1.13 i rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet ( 8 ).
▼M3 —————
Artikel 55
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv inom två år efter dagen för anmälan. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
2. Medlemsstaterna får föreskriva att de i punkt 1 avsedda bestämmelserna skall börja tillämpas först 18 månader efter utgången av den i punkt 1 medgivna fristen.
Dessa 18 månader får dock förlängas till fem år
a) i fråga om ”unregistered companies” i Storbritannien och Irland,
b) när det gäller tillämpningen av bestämmelserna i artikel 9 och 10 samt 23-26 om uppställningsformerna för balans- och resultaträkningarna, om en medlemsstat högst tre år före anmälan av detta direktiv har satt i kraft regler om andra uppställningsformer för dessa handlingar,
c) när det gäller tillämpningen av detta direktiv på beräkning och redovisning i balansräkningen av avskrivningar som hänför sig till sådana tillgångar som omfattas av de tillgångsposter som anges vid C II 2 och 3 i artikel 9 samt vid C II 2 och 3 i artikel 10,
d) när det gäller tillämpningen av artikel 47.1 i detta direktiv, utom i fråga om bolag som redan är underkastade publiceringsskyldighet enligt artikel 2.1 f i direktiv 68/151/EEG. I så fall skall andra stycket i artikel 47.1 i detta direktiv tillämpas på årsbokslutet och revisionsberättelsen,
e) när det gäller tillämpningen av artikel 51.1 i detta direktiv.
Vidare får fristen på 18 månader sträckas ut till åtta år för bolag som har rederirörelse till huvudsakligt föremål för sin verksamhet och som finns till redan då de i punkt 1 avsedda bestämmelserna träder i kraft.
3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 56
1. Skyldigheten att i årsbokslutet redovisa de i ►M10 artiklarna 9, 10 och 10a ◄ samt 23-26 föreskrivna posterna som avser anknutna företag enligt artikel 41 i direktiv 83/349/EEG samt skyldigheten att tillhandahålla uppgifter om dessa företag enligt artikel 13.2, artikel 14 och artikel 43.1.7 skall träda i kraft vid den i artikel 49.2 i nämnda direktiv angivna tidpunkten.
2. Noterna skall även innehålla följande upplysningar:
a) Namn och säte för det företag som upprättar sammanställd redovisning i den största av de företagsgrupperingar i vilken bolaget ingår som dotterföretag.
b) Namn och säte för det företag som upprättar sammanställd redovisning i den minsta av de företagsgrupperingar som ingår i den i a angivna företagsgrupperingen och i vilken bolaget ingår som dotterföretag.
c) Den plats där kopior av de i a och b angivna sammanställda redovisningarna kan erhållas, om de finns tillgängliga.
Artikel 57
Trots vad som gäller enligt direktiv 68/151/EEG och 77/91/EEG behöver en medlemsstat inte tillämpa föreskrifterna i det här direktivet om innehåll, revision och offentliggörande av årsbokslut på bolag som lyder under dess lagstiftning och är dotterföretag enligt direktiv 83/349/EEG om följande villkor är uppfyllda:
a) Moderföretaget skall lyda under en medlemsstats lagstiftning.
b) Alla aktieägare eller delägare i dotterföretaget skall ha förklarat att de går med på detta undantag. En sådan förklaring skall lämnas för varje räkenskapsår.
c) Moderföretaget skall ha förklarat att det ansvarar för de förpliktelser som dotterföretaget har åtagit sig.
d) De i b och c angivna förklaringarna skall offentliggöras av dotterföretaget enligt medlemsstatens lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.
e) Dotterföretaget skall omfattas av den sammanställda redovisning som moderföretaget upprättar enligt direktiv 83/349/EEG.
f) Undantaget skall anges i en not till den av moderföretaget upprättade sammanställda redovisningen.
g) Den i e angivna sammanställda redovisningen, sammanställda förvaltningsberättelsen och sammanställda revisionsberättelsen skall offentliggöras av dotterföretaget enligt medlemsstatens lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.
Artikel 57a
1. En medlemsstat får föreskriva att ett sådant bolag som avses i artikel 1.1 första stycket och som lyder under medlemsstatens lagstiftning samt är obegränsat ansvarig delägare i ett bolag (det berörda bolaget) som anges i artikel 1.1 andra eller tredje stycket, skall upprätta, låta revidera och offentliggöra bokslutet för det berörda bolaget tillsammans med sitt eget bokslut enligt bestämmelserna i detta direktiv.
I ett sådant fall skall inte kraven i detta direktiv tillämpas på det berörda bolaget.
2. En medlemsstat behöver inte tillämpa kraven i detta direktiv på det berörda bolaget, om
a) bokslutet för det berörda bolaget upprättas, revideras och offentliggörs enligt bestämmelserna i detta direktiv av ett bolag som avses i artikel 1.1 första stycket och som är obegränsat ansvarig delägare i det berörda bolaget samt lyder under någon annan medlemsstats lagstiftning,
b) det berörda bolaget omfattas av en sammanställd redovisning som upprättas, revideras och offentliggörs enligt direktiv 83/349/EEG av en obegränsat ansvarig delägare eller om det berörda bolaget omfattas av en sammanställd redovisning för en större grupp företag som upprättas, revideras och offentliggörs enligt direktiv 83/349/EEG av ett moderföretag som lyder under en medlemsstats lagstiftning; upplysning om detta undantag skall lämnas i en not till den sammanställda redovisningen.
3. I dessa fall skall det berörda bolaget till var och en som begär det uppge namnet på det företag som offentliggör bokslutet.
Artikel 58
En medlemsstat behöver inte tillämpa bestämmelserna i detta direktiv om revision och offentliggörande av resultaträkningen på bolag som lyder under medlemsstatens lagstiftning och som är moderföretag enligt direktiv 83/349/EEG, om följande villkor är uppfyllda:
a) Moderföretaget skall upprätta och omfattas av en sammanställd redovisning enligt direktiv 83/349/EEG.
b) Undantaget skall anges i en not till moderföretagets årsbokslut.
c) Undantaget skall anges i en not till den sammanställda redovisning som moderföretaget upprättar.
d) Det enligt detta direktiv beräknade årsresultatet för moderföretaget skall anges i moderföretagets balansräkning.
Artikel 59
1. En medlemsstat får tillåta eller fordra att ägarintressen enligt artikel 17 i sådana företag över vilkas driftsmässiga och finansiella styrning ett betydande inflytande utövas, redovisas i balansräkningen enligt punkt 2-9 nedan som delposter till, beroende på omständigheterna, antingen posten ”Aktier eller andelar i anknutna företag” eller posten ”Ägarintressen”. Ett företag skall anses utöva ett betydande inflytande över ett annat företag, om det innehar minst 20 procent av röstvärdet för aktierna eller andelarna i det sistnämnda företaget. Artikel 2 i direktiv 83/349/EEG skall tillämpas.
2. När denna artikel första gången tillämpas på ett ägarintresse som avses i punkt 1, skall detta intresse redovisas i balansräkningen enligt följande:
a) Till sitt bokförda värde beräknat enligt ►M8 avsnitt 7 eller 7a ◄ . Skillnaden mellan detta värde och det belopp som motsvarar ägarintressets andel av det egna kapitalet skall anges särskilt i balansräkningen eller i en not. Denna skillnad skall beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gången, eller
b) Till det belopp som motsvarar ägarintressets andel av det egna kapitalet. Skillnaden mellan detta belopp och det bokförda värdet beräknat enligt ►M8 avsnitt 7 eller 7a ◄ skall anges särskilt i balansräkningen eller i en not. Denna skillnad skall beräknas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då metoden tillämpas första gången.
c) En medlemsstat får föreskriva att endast a eller b skall tillämpas. I balansräkningen eller i en not skall anges om a eller b har tillämpats.
d) Vidare får en medlemsstat tillåta eller fordra att vid tillämpningen av a eller b beräkningen av skillnaden skall hänföra sig till förhållandena vid tidpunkten för förvärvet av det i punkt 1 avsedda ägarintresset eller, om detta förvärv skedde successivt, vid den tidpunkt då innehavet av aktierna eller andelarna kom att utgöra ett ägarintresse enligt punkt 1.
3. Om tillgångarna eller skulderna i ett företag i vilket ett ägarintresse enligt punkt 1 föreligger har värderats enligt andra metoder än de som tillämpas av det bolag som upprättar årsbokslutet, får dessa tillgångar eller skulder vid beräkningen av skillnaden enligt 2 a eller b värderas om enligt de metoder som tillämpas av det bolag som upprättar årsbokslutet. Om en sådan omvärdering inte har ägt rum, skall detta anges i en not. En medlemsstat kan fordra att en omvärdering skall äga rum.
4. Det bokförda värde som avses i punkt 2 a eller det belopp enligt punkt 2 b som motsvarar andelen av det egna kapitalet skall ökas eller minskas med hänsyn till de förändringar som under räkenskapsåret har ägt rum i fråga om ägarintressets andel i det egna kapitalet. En minskning skall äga rum som motsvarar beloppet av utdelningar som belöper på ägarintresset.
5. Om en positiv skillnad som avses i punkt 2 a eller b inte kan hänföras till något visst slag av tillgångar eller skulder, skall den behandlas enligt reglerna för posten ”Goodwill”.
6.
a) Den andel av resultatet som kan hänföras till sådana ägarintressen som avses i punkt 1 skall redovisas i resultaträkningen under en särskild post med lämplig beteckning.
b) Om detta belopp överstiger beloppet av redan erhållna eller till betalning förfallna utdelningar, skall skillnaden tas upp som en reserv som inte får delas ut till aktieägarna.
c) En medlemsstat får tillåta eller fordra att den andel av resultatet som kan hänföras till sådana ägarintressen som avses i punkt 1, skall anges i resultaträkningen endast i fråga om belopp som motsvarar redan erhållna eller till betalning förfallna utdelningar.
7. Eliminering enligt artikel 26.1 c i direktiv 83/349/EEG skall äga rum i den mån kännedom om omständigheter av betydelse för elimineringen föreligger eller är tillgänglig. Artikel 26.2 och 26.3 i nämnda direktiv skall tillämpas.
8. Om ett företag i vilket det föreligger ett ägarintresse enligt punkt 1 upprättar en sammanställd redovisning, skall de föregående punkterna tillämpas på det egna kapital som redovisas i den sammanställda redovisningen.
9. Denna artikel behöver inte tillämpas om ett ägarintresse enligt punkt 1 är av ringa betydelse med hänsyn till de syften som anges i artikel 2.3.
Artikel 60
I avvaktan på en senare samordning får medlemsstaterna föreskriva att de tillgångar i vilka förvaltningsbolag som avses i artikel 5.2 har placerat sina medel skall värderas ►M10 på grundval av sitt verkliga värde ◄ .
I detta fall får medlemsstaterna även befria förvaltningsbolag med rörligt kapital från skyldigheten att särredovisa de värdejusteringar som avses i artikel 36.
Artikel 61
En medlemsstat behöver inte tillämpa bestämmelserna i artikel 43.1.2 i detta direktiv angående beloppen av de där angivna företagens egna kapital och resultat på ett bolag som lyder under medlemsstatens lagstiftning och är moderföretag enligt direktiv 83/349/EEG
a) om de förstnämnda företagen omfattas av en sammanställd redovisning som upprättas av det nämnda moderföretaget eller omfattas av en sammanställd redovisning för en större företagsgruppering enligt artikel 7.2 i direktiv 83/349/EEG, eller
b) om innehavet av aktier eller andelar i de förstnämnda företagen har redovisats av moderföretaget i dess årsbokslut enligt artikel 59 eller i en av moderföretaget upprättad sammanställd redovisning enligt artikel 33 i direktiv 83/349/EEG."
Artikel 61a
Senast den 1 januari 2007 skall kommissionen göra en översyn av bestämmelserna i ►M10 artiklarna 42a–f ◄ , 43.1.10 och 43.1.14, 44.1, 46.2 f och 59.2 a och 59.2 b utifrån erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelser om redovisning till verkligt värde och med beaktande av den internationella utvecklingen på redovisningsområdet och, om så är lämpligt, lägga fram förslag till Europaparlamentet och rådet om ändring av de ovan nämnda artiklarna.
Artikel 62
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
( 1 ) EGT nr C 129, 11.12.1972, s. 38.
( 2 ) EGT nr C 39, 7.6.1973, s. 31.
( 3 ) EGT nr L 65, 14.3.1968, s. 8.
( 4 ) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG (EGT L 283, 27.10.2001, s. 28).
( 5 ) EGT nr L 26, 31.1.1977, s. 1.
( 6 ) EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.
( 7 ) EGT L 126, 12.5.1984, s. 20.
( 8 ) EGT L 141, 11.6.1993, s. 27. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG (EGT L 35, 11.2.2003, s. 1).