►B

RÅDETS DIREKTIV

av den 17 september 1974

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utskjutande delar på motorfordon

(74/483/EEG)

(EGT L 266, 2.10.1974, p.4)

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

KOMMISSIONENS DIREKTIV 79/488/EEG av den 18 april 1979

  L 128

1

26.5.1979

►M2

COUNCIL DIRECTIVE 87/354/EEC of 25 June 1987 (*)

  L 192

43

11.7.1987

►M3

RÅDETS DIREKTIV 2006/96/EG av den 20 november 2006

  L 363

81

20.12.2006

►M4

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2007/15/EG Text av betydelse för EES av den 14 mars 2007

  L 75

21

15.3.2007

►A1

  L 302

23

15.11.1985

 A2

Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige

  C 241

21

29.8.1994

(anpassad genom rådets beslut 95/1/EG, Euratom, EKSG)

  L 001

1

..

►A3

Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen

  L 236

33

23.9.2003

(*)

Denna rättsakt finns inte publicerad på svenska.

1.1

Bestämmelserna i denna bilaga gäller inte för yttre backspeglar eller kulan på dragkrokar.

1.2

Syftet med dessa bestämmelser är att minska risken för eller svårighetsgraden av kroppsskador hos personer som träffas av karosseriet eller snuddar vid detta vid en kollision. ►M1  Detta gäller både när fordon står stilla och är i rörelse. ◄

2.1

Typgodkännande av ett fordon: godkännandet av en fordonstyp med avseende på dess utskjutande delar.

2.2

Fordonstyp med avseende på dess utskjutande delar: en kategori av motorfordon vilka inte skiljer sig från varandra väsentligt i fråga om form eller material för den utvändiga ytan.

2.3

Med yttre yta avses fordonets utsida omfattande motorhuven, bagagerumslocket, dörrarna, skärmarna, taket, belysnings- och ljussignaleringsanordningar och synliga förstärkningskomponenter.

2.4

Med golvlinje avses den linje som bestäms enligt följande:

förskjut runt ett lastat fordon en kon med vertikal axel och en odefinierad höjd och en halvvinkel på 30° på så sätt att den hela tiden har lägsta möjliga kontaktpunkt med fordonets utvändiga yta. Golvlinjen är det geometriska spåret mellan dessa kontaktpunkter. Vid bestämning av golvlinjen skall upphängningspunkterna för domkraft, avgasrör eller hjulen inte beaktas. Utskärningarna vid hjulen betraktas som täckta med en tänkt yta som bildar en kontinuerlig fortsättning av omgivande ytor. Stötfångarna i fordonets båda ändar skall beaktas vid bestämning av golvlinjen. Beroende på det aktuella fordonet kan golvlinjen uppträda på stötfångarens yttre del eller på karosseridelen under stötfångaren. När två eller flera kontaktpunkter uppträder samtidigt skall den nedre användas vid bestämning av golvlinjen.

2.5

Med krökningsradie avses radien för den cirkelbåge som bäst överensstämmer med den avrundade formen hos den aktuella delen.

2.6

Med lastat fordon avses ett fordon som har lastats till högsta tillåtna tekniska massa. Fordon som är försedda med hydropneumatisk, hydraulisk eller pneumatisk fjädring eller en anordning för automatisk nivåreglering som funktion av lasten skall provas med fordonet under de mest ofördelaktiga, normala körförhållanden som anges av tillverkaren.

2.7

Med fordonets yttersta, utvändiga kant avses vad gäller fordonets sidor planet som är parallellt med fordonets längsgående mittplan och som sammanfaller med dess yttre sidokant och vad gäller fordonets front och bakparti dess vinkelräta tvärplan som sammanfaller med de yttersta kanterna baktill och framtill, bortsett från utskjutningar från

2.8

Med utskjutningens mått för en komponent som är monterad på en panel avses det mått som bestäms enligt metoden i bilaga 2 punkt 2.

2.9

Med den nominella linjen för en panel avses linjen som passerar de två punkter som representerar mittpunktens placering för en sfär när dess yta först och sist berör en del under det i bilaga 2 punkt 2.2 beskrivna förfarandet.

3.1

Ansökan om EEG-typgodkännande för ett fordon med avseende på utskjutande delar

3.1.1

Ansökan om EEG-typgodkännande för en fordonstyp med avseende på utskjutande delar skall göras av fordonstillverkaren eller hans representant.

3.1.2

Ansökan skall åtföljas av nedanstående dokument i tre exemplar

3.1.3

Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som skall godkännas skall tillhandahållas den tekniska tjänst som svarar för typgodkännandet. På begäran av denna tjänst skall även särskilda delar eller prover av använt material tillhandahållas.

3.2

Ansökan om EEG-typgodkännande vad avser bagageräcken, skidhållare eller sändnings- eller mottagningsantenner för radio som betraktas som separata tekniska enheter

3.2.1

Ansökan om EEG-typgodkännande vad avser bagageräcken, skidhållare eller sändnings- eller mottagningsantenner för radio som betraktas som separata tekniska enheter inom ramen för artikel 9a i direktiv 70/156/EEG skall inlämnas av fordonstillverkaren eller tillverkaren av dessa separata tekniska enheter, eller av deras representant.

3.2.2

För varje typ av enhet som nämns i punkt 3.2.1 skall ansökan åtföljas av

(4.1)

(4.2)

(4.3)

(4.4)

(4.5)

4.6

En blankett i överensstämmelse med mallen i bilaga 3 skall åtfölja EEG-typgodkännandeintyget.

▼M1

▼B

5.1

Bestämmelserna i denna bilaga gäller inte de delar av den utvändiga ytan som, när fordonet är lastat och med alla dörrar, fönster och åtkomstlock etc. stängda, är antingen

▼M1

▼B

5.2

Det får på den utvändiga ytan av fordonet inte finnas spetsar eller skarpa kanter eller utåtriktade delar av sådan form, dimension, riktning eller hårdhet att de sannolikt ökar risken för eller svårighetsgraden av kroppsskador på en person som träffas av eller snuddar vid fordonets utsida vid en kollision.

5.3

Det får på fordonets utsida inte finnas utåtriktade delar som kan fastna i fotgängare, cyklister eller motorcyklister.

5.4

Ingen utskjutande del på den utvändiga ytan får ha en krökningsradie på mindre än 2,5 mm. Detta krav gäller inte delar på den utvändiga ytan som skjuter ut mindre än 5 mm; utåtriktade kanter på sådana delar skall vara avrundade utom då dessa skjuter ut mindre än 1,5 mm.

5.5

Utskjutande delar på den utvändiga ytan som består av material vars hårdhet inte överstiger 60 Shore A får ha en radie som är mindre än 2,5 mm. ►M1  Hårdhetsmätningen skall utföras med delen som om den vore monterad på fordonet. När det är omöjligt att utföra en hårdhetsmätning enligt Shore A skall jämförbara mätningar användas vid utvärderingen. ◄

5.6

Bestämmelserna enligt 5.1 till 5.5 gäller utöver de särskilda föreskrifterna i den följande punkten 6, utom där annat anges i dessa särskilda föreskrifter.

6.1.1

Påmonterade ornament som skjuter ut mer än 10 mm från sitt stöd skall tryckas in, lossna eller böjas när de påverkas i sin mest utskjutande punkt av en kraft på 10 daN i vilken riktning som helst i ett plan som ungefär är parallellt med monteringsytan. Dessa bestämmelser gäller inte ornament på kylargaller, för vilka endast de allmänna kraven i punkt 5 gäller. ►M1  För att anbringa kraften 10 daN skall en plan stämpel med en diameter på högst 50 mm användas. När detta inte är möjligt skall en likvärdig metod användas. När ornamenten har tryckts in, lossnat eller böjts skall återstående delar inte skjuta ut mer än 10 mm. Dessa utskjutande delar skall under alla omständigheter uppfylla bestämmelserna enligt punkt 5.2. Om ornamentet har monterats på en fot anses denna fot tillhöra ornamentet och inte underliggande stödyta. ◄

6.1.2

Kraven enligt punkt 6.1.1 gäller inte yttre skyddslister och andra yttre skyddsanordningar. Dessa skall dock vara ordentligt fastgjorda.

6.2.1

På strålkastare är framskjutande skydd och flänsar tillåtna under förutsättning att deras utskjutning, mätt från lyktglasets utsida, inte överstiger 30 mm och deras radie är minst 2,5 mm. ►M1  För huvudstrålkastare som är monterade bakom en extra, genomskinlig yta skall utskjutningen mätas från den yttersta, genomskinliga ytan. Utskjutningarna skall bestämmas enligt den metod som beskrivs i punkt 3 i bilaga 2. ◄

6.2.2

Infällbara strålkastare skall uppfylla kraven i punkt 6.2.1 ovan både då de är i läget för användning och i infällt läge.

6.2.3

Bestämmelserna i punkt 6.2.1 gäller inte huvudstrålkastare som är försänkta i karosseriet eller där karosseriet är ”överhängt”, förutsatt att denna konstruktion uppfyller kraven enligt punkt 6.9.1.

6.3.1

Kraven enligt punkt 5.4 gäller inte mellanrum mellan fasta eller rörliga delar, omfattande de som ingår i galler till luftintag eller luftutsläpp och kylargaller, förutsatt att avståndet mellan näraliggande delar inte överstiger 40 mm och att gallren och mellanrummen har ett funktionellt syfte. För mellanrum mellan 40 mm och 25 mm skall krökningsradien vara 1 mm eller mer. Om avståndet mellan två närliggande delar är lika med eller mindre än 25 mm skall krökningsradien för delarnas utvändiga ytor vara minst 0,5 mm. Avståndet mellan två närliggande delar i galler och mellanrum skall bestämmas enligt den metod som beskrivs i punkt 4 i bilaga 2.

6.3.2

Övergången mellan framsidan och sidoytan för varje komponent som ingår i ett galler eller bildar ett mellanrum skall vara avrundat.

6.4.1

Vindrutetorkarens infästningar skall vara sådana att torkaraxlarna är täckta med ett skyddshölje som har en krökningsradie enligt kraven i punkt 5.4 och en ändyta med en yta på minst 150 mm2. För avrundade höljen skall dessa ha en minsta utskjutande yta på 150 mm2 mätt högst 6,5 mm från den mest utskjutande punkten. Dessa krav gäller även bakrutans torkare och strålkastartorkare.

6.4.2

Punkt 5.4 gäller inte för torkarbladen eller torkarnas stödjande delar. Dessa anordningar får dock inte ha några vassa kanter eller vassa eller spetsiga delar.

6.5.1

Stötfångarnas yttre ändar skall vara böjda in mot den utvändiga ytan så att risken för att något fastnar i dem blir så liten som möjligt. Detta krav anses vara uppfyllt om stötfångaren antingen är försänkt eller inbyggd i karosseriet eller om ändarna är böjda så att de inte kan beröras med en 100 mm sfär och mellanrummet mellan stötfångaren och omgivande karosseri inte överstiger 20 mm.

6.5.2

Om den främre eller bakre stötfångarens linje som motsvarar fordonets ytterkontur i vertikal projektion utgörs av en stel yta, skall den ytan ha en minsta krökningsradie på 5 mm för alla punkter som ligger mellan konturlinjen och de linjer ovanför och nedanför konturlinjen som utgår från punkter 20 mm inuti och uppmätta som normaler mot konturlinjen i vilken punkt som helst. En minsta ytkrökningsradie på 2,5 mm skall tillämpas på alla andra områden på stötfångaren.

Denna bestämmelse är tillämplig på den del av stötfångaren som befinner sig mellan konturlinjens tangentiella kontaktpunkter med två vertikalplan som vart och ett placeras i en vinkel på 15 grader från fordonets längsgående vertikala symmetriplan (se figur 1).

Figur 1

6.5.3

Kraven i punkt 6.5.2 gäller inte för delar av stötfångaren eller på delar som är monterade på denna och som har en utskjutning på högst 5 mm, särskilt i fråga om skarvhylsor och sprutmunstycken för strålkastarrengörare; dessa delars utskjutande kanter skall alltid vara avrundade, utom då delarna skjuter ut mindre än 1,5 mm.

6.6.1

Utskjutningen får inte överstiga 40 mm för handtag till dörrar och bagageutrymmen och 30 mm i alla övriga fall.

6.6.2

Om handtagen på sidodörrarna är av en vridbar typ skall de uppfylla ett av följande krav:

6.7.1

Kraven i punkt 5.4 gäller inte för dessa delar.

6.7.2

Hjulen, hjulmuttrarna, navkapslarna och hjulskivorna får inte ha spetsar eller vassa kanter som skjuter ut utanför hjulfälgens yttre plan. Vingmuttrar är inte tillåtna.

6.7.3

När fordonet körs rakt fram får ingen annan del av hjulen än däcken och som är placerad över horisontalplanet genom deras rotationsaxlar skjuta ut utanför den vertikala projektionen i ett horisontellt plan av fordonets utsida eller uppbyggnad. Dock kan hjulskivor som täcker hjul och hjulmuttrar skjuta ut utanför den vertikala projektionen av fordonets utsida eller uppbyggnad om detta är motiverat av funktionella krav. Detta förutsätter dock att den utskjutande delens radie är minst 30 mm och att utskjutningen utanför den vertikala projektionen av fordonets utsida eller uppbyggnad inte i något fall överstiger 30 mm.

6.8.1

Plåtkanter, t.ex. avrinningslister och glidskenor till dörrar, är tillåtna under förutsättning att de är bakåtvikta och försedda med ett skydd i enlighet med tillämpliga krav i denna bilaga. ►M1  En oskyddad kant skall anses vara bakåtböjd antingen den är böjd ungefär 180°, eller om den är böjd mot karosseriet på så sätt att den inte kan beröras med en sfär med en diameter på 100 mm. ◄

6.9.1

Falsar i karosseripaneler får ha en radie som understiger 2,5 mm under förutsättning att den inte är mindre än 1/10 av utskjutningens höjd ”H”, mätt i enlighet med den i ►M1  bilaga 2 punkt 1 ◄ beskrivna metoden.

6.10.1

Sidoriktade avvisare skall ha en radie på minst 1 mm för kanter som kan riktas utåt.

6.11.1

Upphängningspunkterna för domkraft och avgasrör får inte skjuta ut mer än 10 mm utanför den vertikala projektionen av den omedelbart ovanför liggande golvlinjen. Som ett undantag från detta krav får ett avgasrör skjuta ut mer än 10 mm utanför den vertikala projektionen av golvlinjen, förutsatt att det avslutas med avrundade kanter med en minsta krökningsradie på 2,5 mm.

6.12.1

Luftintags- och utsläppsspjäll skall uppfylla kraven enligt punkterna 5.2, 5.3 och 5.4 i alla användningslägen.

6.13.1

Tak som kan öppnas skall beaktas endast i stängt läge.

6.13.2

Cabrioleter skall undersökas med taket både i öppet och stängt läge.

6.14.1

Fönster som öppnas utåt från fordonets utvändiga yta skall överensstämma med följande bestämmelser i alla användningslägen:

6.15.1

De fästen för registreringsskyltar som tillverkaren tillhandahåller skall överensstämma med kraven i punkt 5.4 i denna bilaga om de kan beröras med en sfär som har en diameter på 100 mm då en registreringsskylt är monterad i enlighet med tillverkarens anvisningar.

6.16.1

Bagageräcken och skidhållare skall vara monterade på fordonet på sådant sätt att en låsningsmöjlighet finns i minst en riktning som motstår horisontella, längsgående och tvärgående krafter som minst är lika med räckets vertikala lastkapacitet enligt tillverkarens uppgifter. Vid provning av bagageräcke eller skidhållare som har monterats i enlighet med tillverkarens anvisningar får provbelastningen inte anbringas endast i en punkt.

6.16.2

Ytor som efter montering av räcket kan beröras som har en sfär med en diameter på 165 mm får inte ha några delar med en krökningsradie som är mindre än 2,5 mm, såvida inte bestämmelserna i 6.3 kan tillämpas.

6.16.3

Fästelement som t.ex. bultar som dras åt eller lossas utan hjälp av verktyg får inte skjuta ut mer än 40 mm utanför den i punkt 6.16.2 avsedda ytan, varvid utskjutningen bestäms enligt den metod som föreskrivs i bilaga 2 punkt 2, men med en sfär med en diameter på 165 mm i de fall där det förfarande används som föreskrivs i punkt 2.2 i ovannämnda bilaga.

6.17.1

Sändnings- och mottagningsantenner för radio skall monteras på fordonet på så sätt att om deras fria yta befinner sig mindre än 2 m från körbanan i de användningslägen som tillverkaren anger för antennen skall den ligga inom det område som begränsas av vertikala plan på ett avstånd av 10 cm från fordonets yttersta kant som den definieras i punkt 2.7.

6.17.2

Vidare skall antenner vara monterade på fordonet på så sätt, och om nödvändigt deras fria ändar- så begränsade att ingen del av antennerna skjuter ut utanför fordonets yttersta kant som den definieras i punkt 2.7.

6.17.3

Antennröret får ha en krökningsradie som är mindre än 2,5 mm. De fria ändarna skall dock vara försedda med en fast hätta, vars krökningsradie inte är mindre än 2,5 mm.

6.17.4

Antennsocklarna får inte skjuta ut mer än 30 mm enligt det förfarande som beskrivs i punkt 2 i bilaga 2. För antenner som har förstärkaren inbyggd i socklar får sådana socklar dock skjuta ut upp till 40 mm.

6.18.1

Bagageräcken, skidhållare och sändnings- och mottagningsantenner för radio som har typgodkänts som enskilda tekniska enheter får inte utbjudas till försäljning, säljas eller köpas utan att monteringsanvisning medföljer. Monteringsanvisningen skall innehålla alla uppgifter som behövs för att montera delarna på fordonet på ett sätt som överensstämmer med bestämmelserna i punkterna 5 och 6. Särskilt skall anges hur teleskopiska antenner skall ställas in för användning.

(7.)

8.

(9.)

(10.)

►M1  1.1 ◄

Höjden ”H” för en utskjutning bestäms grafiskt i förhållande till en cirkel med en diameter på 165 mm, som invändigt tangerar den yttre konturen av den utvändiga yta som skall kontrolleras.

►M1  1.2 ◄

Höjden ”H” är det största värde av avståndet, mätt längs en rät linje genom centrum av cirkeln med en diameter på 165 mm, mellan omkretsen av nämnda cirkel och utskjutningens yttre kontur (se figur 1).

►M1  1.3 ◄

När utskjutningen har sådan form att en del av den yttre omkretsen av den utvändiga ytan på den del som skall undersökas inte kan beröras från utsidan med en cirkel med en diameter på 100 mm, antas ytans omkrets i detta område motsvara den som bildas av en cirkel med en diameter på 100 mm mellan dess tangeringspunkter med den utvändiga konturen (se figur 2).

►M1  1.4 ◄

Tvärsnittsritningar av nödvändiga delar genom den utvändiga ytan skall tillhandahållas av tillverkaren för bestämning av utskjutningens höjd enligt ovanstående metod.

2.1

Utskjutningens storlek för en del som är monterad på en konvex yta kan bestämmas antingen direkt eller med hänvisning till en ritning av lämpligt tvärsnitt av delen i monterat läge.

2.2

Om utskjutningens storlek för en del som är monterad på en icke konvex yta inte kan bestämmas genom en enkel mätning skall denna bestämmas genom den största avvikelsen av avståndet mellan mittpunkten för en sfär med en diameter på 100 mm och panelens nominella linje när sfären förs fram i konstant kontakt med komponenten. I figur 3 ges ett exempel på användning av detta förfarande.

3.1

Strålkastarens utskjutning från den utvändiga ytan skall mätas horisontellt från beröringspunkten för en sfär med en diameter på 100 mm enligt figur 4.

4.1

Storleken av ett mellanrum eller avståndet mellan element i ett galler skall bestämmas som avståndet mellan två plan som går genom sfärens beröringspunkter och vinkelrätt mot den linje som förbinder alla beröringspunkter. Figurerna 5 och 6 ger exempel på användning av detta förfarande.