a)  besättning: ett eller samtliga djur som hålls i en anläggning (i betydelsen enligt artikel 2 b i direktiv 92/102/EEG) som en epidemiologisk enhet; om flera besättningar hålls i en och samma anläggning skall de bilda en särskild enhet som har samma hälsostatus,

b)  slaktdjur: nötkreatur (inbegripet Bison bison och Bubalus bubalus) eller svin som är avsett att föras till ett slakteri eller en uppsamlingplats varifrån de endast får föras till slakt,

c)  djur för avel eller produktion: nötkreatur (inbegripet Bison bison och Bubalus bubalus) och svin andra än sådana som avses under b, däribland sådana som är avsedda för avel, mjölk- eller köttproduktion, som dragdjur, för utställningsändamål med undantag för djur som deltar i kultur- eller sportevenemang,

d)  officiellt tuberkulosfri nötkreatursbesättning: en nötkreatursbesättning som uppfyller villkoren i ►  bilaga A, avsnitt I, punkterna 1 - 2 ◄ ,

e)  officiellt tuberkulosfri medlemsstat eller region i en medlemsstat: en medlemsstat eller en del av en medlemsstats territorium som uppfyller villkoren i ►  bilaga A, avsnitt I, punkterna 4 - 5 ◄ ,

f)  officiellt brucellosfri nötkreatursbesättning: en nötkreatursbesättning som uppfyller villkoren i ►  bilaga A, avsnitt II, punkterna 1 - 2 ◄ ,

g)  officiellt brucellosfri region: en region i en medlemsstat som uppfyller villkoren i bilaga A, avsnitt II, punkterna 7-9,

h)  officiellt brucellosfri medlemsstat: en medlemsstat som uppfyller villkoren i ►  bilaga A, avsnitt II, punkterna 7 - 9 ◄ ,

i)  brucellosfri nötkreatursbesättning: en nötkreatursbesättning som uppfyller villkoren i ►  bilaga A, avsnitt II, punkterna 4 - 5 ◄ ,

j)  besättning som officiellt förklarats fri från enzootisk bovin leukos (EBL): en besättning som uppfyller villkoren i bilaga D, kapital I, avsnitten A och B,

k)  medlemsstat eller region som officiellt förklarats fri från enzootisk bovin leukos (EBL): en region eller en medlemsstat som uppfyller villkoren i ►  bilaga D, kapitel I, avsnitten E - F ◄ ,

l)  officiell veterinär: en veterinär som förordnats av den behöriga centrala myndigheten,

m)  godkänd veterinär: veterinärer som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 14.3 B,

n)  anmälningspliktiga sjukdomar: de sjukdomar som räknas upp i bilaga E (I),

o)  uppsamlingsplats: varje plats, inklusive anläggningar, uppsamlingsstationer och marknader, där nötkreatur eller svin som kommer från olika ursprungsanläggningar samlas för att utgöra partier av djur avseda för handel. Dessa uppsamlingsplatser skall vara godkända för handelsändamål och uppfylla kraven i artikel 11,

p)  region: en del av en medlemsstats territorium som omfattar minst 2 000 km2 och som är underkastad tillsyn av behöriga myndigheter samt innefattar åtminstone ett av följande administrativa områden:

q)  handlare: en fysisk eller juridisk person som köper och säljer djur, direkt eller via mellanhand, i kommersiellt syfte, som regelbundet omsätter djuren och senast 30 dagar efter köpet säljer dem eller omplacerar dem från den första faciliteten till andra faciliteter som inte tillhör honom och som är registrerad och uppfyller villkoren i artikel 13.

a) De måste genomgå

b) De får inte härröra från en anläggning eller område som, i enlighet med gemenskapslagstiftning och/eller nationell lagstiftning, står under djurhälsorestriktioner för djurslaget i fråga.

c) De skall vara identifierade i enlighet med bestämmelserna i direktiv 92/102/EEG.

d) De måste identifieras i enlighet med bestämmelserna i direktiv 92/102/EEG för svin och i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1760/2000 för nötkreatur.

e) De skall uppfylla kraven i artiklarna 4 och 5.

a) för djur som kommer från godkända uppsamlingsplatser upprättas

b) för djur som kommer från en anläggning som ingår i det övervakningssystem som anges i artikel 14 upprättas

— De skall ha befunnit sig i en och samma anläggning under en period av 30 dagar före lastningen, eller i ursprungsanläggningen sedan födseln, om djuren är under 30 dagar gamla. Den officiella veterinären skall, på grundval av den officiella identifikation i artikel 3.2 c och de officiella handlingar, vara säker på att djuren har uppfyllt detta villkor och vidare att de ursprungligen kommer från något av länderna i gemenskapen eller att de har importerats från tredje land i enlighet med den gemenskapslagstiftning som rör djurhälsofrågor.

— När det gäller djur som transporteras via en godkänd uppsamlingsplats i en ursprungsmedlemsstat får uppsamlingen av djuren utanför ursprungsanläggningen emellertid inte överskrida sex dagar

— när det gäller djur som importeras från tredje land till en medlemsstat som inte är den slutliga destinationen skall de transporteras till destinationsmedlemsstatens territorium så snart som möjligt med stöd av ett intyg utfärdat enligt artikel 7 i rådets direktiv 91/496/EEG.

— De djur som importeras från tredje land skall vid ankomsten till destinationsplatsen och före annan förflyttning uppfylla kraven i det här direktivet, särskilt kravet på att djuren har befunnit sig på anläggningen viss tid enligt första strecksatsen, och de får inte införlivas med besättningen innan den veterinär som är ansvarig för anläggningen har försäkrat sig om att djuren i fråga inte kan utgöra en risk för anläggningens hälsostatus.

— Om ett djur från tredje land förs in i en anläggning får inget djur vid anläggningen säljas under 30 dagar efter detta, utom om det importerade djuret isoleras fullständigt från de övriga djuren vid anläggningen.

a) De skall komma från en officiellt tuberkulosfri nötkreatursanläggning och, när det gäller djur som är över sex veckor gamla, ha reagerat negativt på ett intrakutant tuberkulintest som tagits högst 30 dagar innan de förts ut från ursprungsbesättningen, i enlighet med bestämmelserna i punkt 32 d i bilaga B.

Detta intrakutana tuberkulintest är inte nödvändigt om djuren kommer från en medlemsstat eller en del av en medlemsstats territorium som är officiellt tuberkulosfritt eller en medlemsstat eller en del av en medlemsstats territorium som ingår i ett godkänt övervakningssystem.

b) Över tolv månader gamla icke kastrerade djur från en officiellt brucellosfri nötkreatursanläggning skall ha uppvisat en brucellatiter som är lägre än 30 internationella agglutinationsenheter per milliliter i ett serumagglutinationsprov (eller vid något annat prov som godkänts genom ett förfarande inom Ständiga veterinärkommittén efter att tillämpliga protokoll har antagits) som tagits högst 30 dagar innan djuret i fråga förts ut från ursprungsbesättningen och i enlighet med bestämmelserna i bilaga C avsnitt A.

Detta serumagglutinationsprov (eller något annat prov som godkänts genom ett förfarande inom Ständiga veterinärkommittén efter att tillämpliga protokoll har antagits) är inte nödvändigt om djuren ursprungligen kommer från en medlemsstat eller en del av en medlemsstats territorium som är officiellt brucellosfritt eller en medlemsstat eller en del av en medlemsstats territorium som ingår i ett godkänt övervakningssystem.

c) De skall komma från en anläggning som officiellt förklarats fri från enzootisk bovin leukos och, när det gäller djur som är över tolv månader gamla, ha reagerat negativt på ett individuellt prov som tagits högst 30 dagar innan de förts ut från ursprungsbesättningen och i enlighet med bestämmelserna i bilaga D.

Detta prov är inte nödvändigt om djuren ursprungligen kommer från en medlemsstat eller en del av en medlemsstats territorium som är officiellt fritt från enzootisk bovin leukos eller en medlemsstat eller en del av en medlemsstats territorium som ingår i ett godkänt övervakningssystem.

d) De får inte vid något tillfälle mellan utförseln från ursprungsanläggningen och ankomsten till destinationsplatsen komma i kontakt med djur som endast uppfyller kraven i punkt 3.

e) Fram till och med den 31 december 2000 skall nötkreatur under 30 månaders ålder som är avsedda för köttproduktion inte omfattas av de provkrav som fastställs i a och b under förutsättning att djuren

och under förutsättning att

— trettio dagar före avsändandet har underkastats tilllämpliga prover enligt bilagorna B, C och D och med negativt resultat,

— efter ankomsten till destinationslandet direkt har transporterats till ett slakteri och där slaktats så snart som möjligt och senast 72 timmar efter ankomsten, i enlighet med djurhälsokraven.

— antingen till ett slakteri skall slaktas så snart som möjligt och senast 72 timmar efter ankomsten, i enlighet med djurhälsokraven,

— eller till en godkänd uppsamlingsplats skall efter marknaden överföras till ett slakteri för att slaktas där så snart som möjligt och senast tre arbetsdagar efter ankomsten till uppsamlingsplatsen, i enlighet med djurhälsokraven. Mellan ankomsten till uppsamlingsplatsen och ankomsten till slakteriet får de inte vid något tillfälle komma i kontakt med andra klövbärande djur än sådana som uppfyller de villkor som uppställs i detta direktiv.

— spridningen av sjukdomen på medlemsstatens territorium,

— motivet bakom programmet med hänsyn till sjukdomens betydelse och de förväntade fördelarna med programmet i förhållande till dess kostnad,

— det geografiska område där programmet skall tillämpas,

— vilka statuskategorier som skall tillämpas på verksamheterna, vilka normer som skall uppfyllas inom varje kategori och vilka provförfaranden som skall användas,

— kontrollförfarandena av det programmet, vars resultat minst en gång om året skall tillställas kommissionen,

— konsekvenserna av att enheterna av någon anledning förlorar sin status,

— vilka åtgärder som skall vidtas om positiva resultat konstateras vid kontroller som utförs enligt programmets bestämmelser.

— sjukdomens art och utvecklingen av dess förekomst på medlemsstatens territorium,

— resultaten av övervakningsprov baserade på serologiska, mikrobiologiska, patologiska eller epidemiologiska undersökningar och på det faktum att sjukdomen obligatoriskt skall anmälas till de behöriga myndigheterna,

— under hur lång tid övervakningen har pågått,

— i tillämpliga fall den period under vilken vaccination mot sjukdomen har varit förbjuden och det geografiska område som har berörts av förbudet,

— regler som gör det möjligt att kontrollera frånvaro av sjukdomen.

a) stå under tillsyn av en officiell veterinär, som särskilt skall se till att bestämmelserna i artikel 4.1 och 4.2 följs,

b) vara belägna i ett område som inte är föremål för ett förbud eller begränsning enligt tillämplig gemenskapslagstiftning eller nationell lagstiftning,

c) rengöras och desinfekteras före varje användning enligt den officiella veterinärens instruktioner,

d) beroende av mottagningskapacitet vara försedda med

e) endast ta emot identifierade djur från officiellt tuberkulos-, brucellos- och leukosfria besättningar eller slaktdjur som uppfyller villkoren i detta direktiv, särskilt villkoren i artikel 6.3. För detta ändamål skall uppsamlingsplatsens ägare eller den person som är ansvarig för uppsamlingsplatsen när djur tas emot, kontrollera eller låta kontrollera djurens identifieringsmärkning samt hälsodokument eller andra åtföljande dokument som krävs för djurslaget eller djurkategorin i fråga,

ee) följa de bestämmelser i direktiv 98/58/EG och förordning (EG) nr 1/2005 ( 13 ) som är tillämpliga på uppsamlingscentraler,

f) vara föremål för regelbunden inspektion för kontroll av att villkoren för godkännande fortfarande är uppfyllda.

— Ägarens namn, djurens ursprung, datum för inträde, datum när djuren förs ut, antal och identifikation när det gäller nötkreatur eller ursprungsanläggningens eller ursprungsbesättningens registreringsnummer när det gäller svin samt avsedd destinationsplats.

— Transportörens registreringsnummer och tillståndsnumret för den lastbil som lossar eller lastar djuren på uppsamlingsplatsen.

a) För djurtransport skall de använda transportmedel som

b) De skall antingen

a) Ort, datum och tid för lastningen samt namn eller firma och adress för den anläggning eller den uppsamlingscentral där djuren lastas.

b) Ort, datum och tid för leverans samt mottagarens eller mottagarnas namn eller firma och adress.

c) De transporterade djurens art och antal.

d) Datum och plats för desinfektionen.

e) Uppgifter om åtföljande handlingar, inklusive numret.

f) Förväntad transporttid för varje befordran.

a) De skall endast bedriva handel med identifierade djur från officiellt tuberkulos-, brucellos- och leukosfria besättningar eller med slaktdjur som uppfyller villkoren i detta direktiv, särskilt villkoren i artikel 6.3. Därför skall handlaren försäkra sig om att djuren är rätt identifierade och åtföljda av de hälsodokument som är avsedda för arten i fråga.

Den behöriga myndigheten får dock tillåta affärer med identifierade djur som inte uppfyller de villkor som avses i första stycket under förutsättning att dessa djur omgående transporteras till ett slakteri i den medlemsstat som djuren ursprungligen kommer från utan att föras via deras faciliteter för att där slaktas så snart som möjligt för att om möjligt undvika varje spridning av sjukdomar. De nödvändiga bestämmelserna skall antas för att dessa djur efter ankomsten till slakteriet inte kan komma i kontakt med andra djur och för att de skall slaktas avskilt från andra djur.

b) Handlaren skall antingen på grundval av de handlingar som åtföljer djuren eller på grundval av djurens identifikationsnummer eller -märkning föra in och i minst tre år spara följande uppgifter i ett register eller på databas:

c) När handlaren har djuren i sina faciliteter skall han se till att

a) De skall ställas under tillsyn av en officiell veterinär.

b) De skall befinna sig inom ett område som inte är föremål för förbud eller begränsning i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning eller med nationell lagstiftning.

c) De skall ha

d) De skall rengöras och desinfekteras före varje användning enligt den officiella veterinärens instruktioner.

— besättningarna,

— anläggningens ägare eller varje annan fysisk eller juridisk person som har ansvar för anläggningen,

— den godkända veterinär eller officiella veterinär som är ansvarig för anläggningen,

— medlemsstatens officiella veterinärmyndighet,

— de officiella laboratorierna för veterinärdiagnostik eller varje annat laboratorium som godkänts av den behöriga myndigheten,

— en databas.

A. Varje ägare till en anläggning eller varje person som har ansvar för anläggningen skall

B. Den godkända veterinär som avses i artikel 2.2 m skall stå under den behöriga myndighetens tillsyn och rätta sig efter följande föreskrifter. Veterinären skall

C. Databasen skall innehålla åtminstone följande uppgifter:

▼M45

▼M42

a) fullfölja transporten eller sända tillbaka djuren till avgångsplatsen den kortaste vägen såvida inte denna åtgärd kan äventyra djurens hälsa eller välbefinnande,

b) hysa djuren på ett godtagbart sätt och ge dem den vård de behöver vid avbrott i transporten,

c) låta slakta djuren. Dessa djurs destination och användning efter slakt skall bestämmas

a) Före den 1 juli 1997 skall kommissionen förelägga rådet ett förslag till ändring av bilagorna A och D kapitel I för uppdatering och om det är nödvändigt skall kommissionen tillämpa samma förfarande för bilaga F. Rådet skall med kvalificerad majoritet yttra sig över förslaget före den 1 januari 1998.

b) Före den 30 juni 1998 skall kommissionen, enligt förfarandet i artikel 17 och på grundval av yttrande från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén, uppdatera och vid behov ändra bilagorna B, C och D kapitel II för att anpassa dem till den vetenskapliga utvecklingen.

a) För nötkreatur, från och med den 31 december 1999.

b) För ett register över anläggningar för svin, enligt bestämmelserna i artikel 14.3 C punkt 2, från och med den 31 december 2000.

c) För förflyttningar av svin, enligt bestämmelserna i artikel 14.3 C punkt 3,

1. En nötkreatursbesättning är officiellt tuberkulosfri om

2. En nötkreatursbesättning behåller sin status som officiellt tuberkulosfri besättning om

3A. Statusen som officiellt tuberkulosfri besättning upphävs tillfälligt om

3B. Besättningens status som officiellt tuberkulosfri besättning skall dras in om förekomst av tuberkulos bekräftas genom isolering av M-bovis-bakterie vid laboratorieundersökning.

Den behöriga myndigheten får dra in statusen om

Lokalisering och kontroll skall utföras av den behöriga myndigheten på alla besättningar som anses vara epidemiologiskt besläktade. En besättnings status som officiellt tuberkulosfri besättning skall förbli indragen tills rengöring och desinficering av lokaler och redskap har fullgjorts och samtliga djur äldre än sex veckor har reagerat negativt på minst två på varandra följande tuberkulintest, det första minst 60 dagar och det andra minst fyra månader och högst tolv månader efter det att det djur som sist reagerade positivt avlägsnats.

4. På grundval av information som har lämnats i enlighet med artikel 8 får en medlemsstat eller en del av en medlemsstat förklaras vara officiellt tuberkulosfri enligt det förfarande som fastställs i artikel 17 om följande villkor är uppfyllda:

▼M46

▼M44

5. Medlemsstaten eller delen av medlemsstaten behåller sin status som officiellt tuberkulosfri om villkoren i punkt 4 a - d fortsätter att vara uppfyllda. Om det emellertid visar sig att en betydande förändring inträffat när det gäller tuberkulos i en medlemsstat eller i en del av medlemsstat som har erkänts som officiellt tuberkulosfri kan kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 17, besluta att tillfälligt upphäva eller återkalla denna status fram till dess att kraven i beslutet har uppfyllts.

1. En nötkreatursbesättning förklaras officiellt för brucellosfri

2. En nötkreatursbesättning behåller sin status som officiellt brucellosfri om

3A. Statusen av officiellt brucellosfri besättning skall tillfälligt upphävas om

Om djuret har slaktats och inte längre står till förfogande för prov kan det tillfälliga upphävandet dras tillbaka om två serumagglutinationer som utförts i enlighet med föreskrifterna i bilaga C på alla nötkreatur i besättningen som är äldre än tolv månader, visar en titer som är lägre än 30 internationella agglutinationsenheter per ml. Det första provet skall utföras minst 30 dagar efter det att djuret har avlägsnats och det andra minst 60 dagar senare.

När ett djur har isolerats från djuren i besättningen, kan det återföras till besättningen och dennas status kan återupprättas efter

3B. Statusen av officiellt brucellosfri besättning skall dras in om det, på grundval av prover som utförts i laboratorium eller epidemiologiska undersökningar, har bekräftats att det föreligger en brucellainfektion i besättningen.

Besättningens status skall inte återupprättas förrän antingen alla nötkreatur som ingick i besättningen vid sjukdomsutbrottet har slaktats, eller besättningen har underkastats kontrollprover och alla djur som är äldre än tolv månader har visat negativa resultat på två på varandra följande prov med 60 dagars intervall och det första provet har utförts minst 30 dagar efter det att positivt reagerande djur har avlägsnats.

När det gäller nötkreatur som var dräktiga när sjukdomen bröt ut, skall den slutliga kontrollen utföras minst 21 dagar efter det att det sista djuret som var dräktigt vid sjukdomsutbrottet har kalvat.

4. En nötkreatursbesättning är brucellosfri om den uppfyller villkoren i punkt 1 b och c, och när vaccination har gjorts enligt följande:

5. En nötkreatursbesättning behåller sin status som brucellosfri

6A. Statusen av brucellosfri besättning skall tillfälligt upphävas om

När djuret har isolerats kan det återföras till besättningen och dennas status kan återupprättas om en senare serumagglutination uppvisar en titer som är lägre än 30 internationella agglutinationsenheter per ml och om resultatet av komplementbindningsprovet är negativt, eller något annat prov, godkänt enligt förfarandet i artikel 17 ger negativt resultat.

Om djuren har slaktats och inte längre står till förfogande för prov kan det tillfälliga upphävandet dras tillbaka om två serumagglutinationer som utförts i enlighet med föreskrifterna i bilaga C på alla nötkreatur i anläggningen som är äldre än tolv månader visar en titer som är lägre än 30 internationella agglutinationsenheter per ml. Det första provet skall utföras minst 30 dagar efter det att djuret har avlägsnats och det andra minst 60 dagar senare.

Om de djur på vilka prov skall göras enligt föregående två stycken är yngre än 30 månader och har vaccinerats med levande stammar av Buck 19-vaccin kan de anses vara negativa om de vid serumagglutination visar ett resultat som är högre än 30 men lägre än 80 internationella agglutinationsenheter per ml, och om resultatet av komplimentbindningsprovet är lägre än 30 EEG-enheter när det gäller hondjur som har vaccinerats tidigare än de senaste tolv månaderna, eller en titer som är lägre än 20 EEG-enheter i alla övriga fall.

6B. Statusen av brucellosfri besättning skall dras in om det på grundval av prover som utförts i laboratorium eller epidemiologiska undersökningar har bekräftats att det föreligger brucellainfektion i besättningen. Besättningens status skall inte återupprättas förrän antingen alla nötkreatur som ingick i besättningen vid tiden för sjukdomsutbrottet har slaktats eller besättningen har underkastats kontrollprover och alla ovaccinerade djur som är äldre än tolv månader har visat negativa resultat på två på varandra följande prov med 60 dagars intervall och det första har utförts minst 30 dagar efter det att positivt reagerande djur har avlägsnats.

Om de djur på vilka prov skall göras enligt föregående stycke är yngre än 30 månader och har vaccinerats med levande stammar av Buck 19-vaccin kan de anses vara negativa om de visar en brucellatiter som är högre än 30 men lägre än 80 internationella agglutinationsenheter per ml och om de vid ett komplementbindningsprov visar en titer som är lägre än 30 EEG-enheter när det gäller hondjur som har vaccinerats de senaste tolv månaderna, eller en titer som är lägre än 20 EEG-enheter i alla övriga fall.

När det gäller nötkreatur som var dräktiga när sjukdomen bröt ut måste den slutliga kontrollen ha utförts minst 21 dagar efter det att det sista djuret som var dräktigt vid sjukdomsutbrottet har kalvat.

7. En medlemsstat eller en region i en medlemsstat kan förklaras officiellt brucellosfri i enlighet med förfarandet i artikel 17 om den uppfyller följande villkor:

8. Med förbehåll för punkt 9 skall en medlemsstat eller en region i en medlemsstat som officiellt förklarats brucellosfri behålla denna status om

9. En medlemsstat eller en region i en medlemsstat som förklarats officiellt brucellosfri skall till kommissionen anmäla alla fall av brucellos på sitt territorium. Om det finns bevis för en betydande förändring av situationen när det gäller brucellos i en medlemsstat eller i en del av en medlemsstat som har erkänts som officiellt brucellosfri kan kommissionen, i enlighet med det förfarande som fastställas i artikel 17, föreslå att statusen antingen tillfälligt upphävs eller återkallas tills villkoren i beslutet har uppfyllts.

10. I avsnitt II avses med serologiskt prov antingen en serumagglutination, ett buffrat brucella-antigentest, ett komplementbindningsprov, ett plasmaagglutinationstest, ett plasmamjölkringtest, mikroagglutination eller ett individuellt Elisatest på blod, enligt beskrivning i bilaga C. Varje annat diagnostiskt test som godkänns enligt det förfarande som fastställs i artikel 17 och beskrivs i bilaga C kommer också att godkännas i enlighet med avsnitt II. Ett mjölktest innebär ett mjölkringtest eller ett Elisatest på mjölk i enlighet med bilaga C.

2.1.4.1 pH: pH skall vara mellan 6,5 och 7,5.

2.1.4.2 Fenol: Om provet som skall undersökas innehåller fenol får koncentrationen inte överstiga 5 g/l.

2.1.4.3 Sensibiliseringseffekt: Använd en grupp på tre försöksdjur som tidigare inte har behandlats med något ämne som kan påverka testet. Vid tre tillfällen med fem dagars mellanrum skall försöksdjuren injiceras intrakutant med en dos av ämnet som motsvarar 500 IE i 0,1 ml. 15 till 20 dagar efter den tredje injektionen skall samma dos (500 IE) injiceras intrakutant i de här djuren och också i en kontrollgrupp på tre försöksdjur av samma vikt som inte tidigare har injicerats med tuberkulin. 24 till 28 timmar efter de sista injektionerna skiljer sig reaktionerna inte nämnvärt åt mellan de två grupperna.

2.1.4.4 Toxicitet: Använd två försöksdjur som väger minst 250 g vardera och som inte tidigare har behandlats med något ämne som påverkar provresultatet. Injicera varje försöksdjur subkutant med 0,5 ml av den produkt som skall provas. Observera djuren under sju dagar. Inga abnorma reaktioner får visa sig under observationstiden.

2.1.4.5 Sterilitet: Produkten skall klara det sterilitetstest som föreskrivs i monografin om vacciner för veterinära ändamål i fjärde utgåvan 2002 av den europeiska farmakopén.

— styrkan uttryckt i IE/ml,

— benämning på och kvantitet av eventuella tillsatsämnen.

— För frystorkade produkter:

2.2.1 Följande skall anses som officiella enkla intrakutana tuberkulintest:

2.2.2 Den injicerade dosen tuberkulin skall vara:

2.2.3 De enskilda injektionsdosernas volym får inte överstiga 0,2 ml.

2.2.4 Tuberkulintest skall utföras genom injektion av tuberkulin i halshuden. Injektionsstället skall vara på gränsen mellan den främre och mellersta tredjedelen av halsen. När både aviärt och bovint tuberkulin injiceras på samma djur skall injektionen av aviärt tuberkulin göras cirka 10 cm från halsens överkant och injektionsstället för bovint tuberkulin 12,5 cm längre ner, på en linje som löper ungefär parallellt med skulderlinjen, eller på olika sidor på halsen; på ungdjur, där utrymmet är alltför begränsat på ena sidan av halsen för att det skall gå att separera injektionsställena tillräckligt mycket från varandra, skall en injektion göras på vardera sidan av halsen på identiskt belägna ställen mitt i den mellersta tredjedelen av halsen.

2.2.5 Tekniken vid utförandet av tuberkulintest och tolkningen av reaktionen beskrivs i det följande:

2.2.5.1  Teknik

Injektionsstället skall rakas och rengöras. Ett hudveck på varje rakad och rengjord yta greppas mellan pekfingret och tummen, mäts med en kutimeter och resultatet antecknas. Tuberkulindosen skall sedan injiceras med en metod som innebär att tuberkulinet hamnar intrakutant. En liten steril kanyl med den fasade kanten utåt, och med graderad spruta innehållande tuberkulin, förs in snett i de djupare hudlagren. Efter en korrekt utförd injektion skall en ärtliknande ansvällning kunna palperas på varje injektionsställe. Hudveckets tjocklek på varje injektionsställe mäts på nytt 72 (+/- 4) timmar efter injektionen och antecknas.

2.2.5.2  Tolkning av reaktionerna

Reaktionerna tolkas med ledning av kliniska observationer och den eller de uppmätta ökningarna i hudveckets tjocklek på injektionsställena 72 timmar efter injektionen av tuberkulinet.

2.2.5.3 Tolkningen av officiella intrakutana tuberkulintest skall göras enligt följande:

2.2.5.3.1 Enkelt intrakutant tuberkulintest

Djur vilkas reaktion efter ett enda intrakutant tuberkulintest bedöms som tveksam skall underkastas ytterligare ett tuberkulintest efter minst 42 dagar.

Djur som inte reagerar negativt på detta andra tuberkulintest skall anses ha reagerat positivt på testet.

Djur som reagerar positivt på ett enda intrakutant tuberkulintest kan underkastas ett intrakutant jämförande tuberkulintest om det misstänks att reaktionen är falsk eller att reaktionen uppstått på grund av interferens.

2.2.5.3.2 Intrakutant jämförande tuberkulintest för att bestämma och bibehålla status som officiellt tuberkulosfri besättning

Djur med tveksam reaktion på det intrakutana jämförande tuberkulintestet skall underkastas ett andra test efter minst 42 dagar. Djur som inte reagerar negativt på detta andra tuberkulintest skall anses ha reagerat positivt på testet.

2.2.5.3.3 Status som officiellt tuberkulosfri besättning kan tillfälligt upphävas och djur från denna besättning får inte delta i handeln mellan medlemsstaterna förrän status för följande djur har fastställts:

2.2.5.3.4 Om det i gemenskapslagstiftningen krävs att djuren underkastas ett intrakutant tuberkulintest före varje förflyttning, skall testet tolkas så att inget djur som uppvisar en ökning av hudveckets tjocklek på mer än 2 mm eller kliniska tecken får tillåtas i handeln mellan medlemsländerna.

2.2.5.3.5 För att göra det möjligt att upptäcka så många smittade och sjuka djur som möjligt i en besättning eller region kan medlemsstaterna ändra kriterierna för tolkningen av testerna för att uppnå ökad testkänslighet genom att betrakta samtliga tveksamma reaktioner enligt 2.2.5.3.1 b och 2.2.5.3.2 b som positiva.

2.1.1 Vid beredningen av samtliga antigener som används i rose bengal-testet (RBT), serumagglutinationstestet (SAT), komplementbindningstestet (CFT) och mjölkringtestet (MRT) skall Brucella abortus biovar 1 Weybridge stam nr 99 eller USDA stam 1119-3 användas.

2.1.2 Standardreferensserum för RBT, SAT, CFT och MRT är OIE:s internationella referensstandardserum (OIEISS), tidigare kallat WHO:s andra internationella anti-Brucella abortus-serum (ISAbS)

2.1.3 Standardreferensserum för Elisa-test är följande:

2.1.4 De ovannämnda standardserumen kan erhållas från Veterinary Laboratories Agency (VLA), Weybridge, Förenade kungariket.

2.1.5 OIEISS, OIEELISAWPSS, OIEELISASPSS, och OIEELISANSS är internationella primärstandarder utifrån vilka sekundära nationella referensstandarder (arbetsstandarder) måste skapas för varje test i de enskilda medlemsstaterna.

2.2.2.1 Standardisering av testförfarandet för enskilda serumprov:

2.2.2.2 Standardisering av testförfarandet för samlingsprov av serum:

2.2.2.3 Standardisering av testförfarandet för samlingsprov av mjölk eller vassla:

2.2.3.1 Vid användning av ovannämnda kalibreringsvillkor för Elisa-test på serumprov bör den diagnostiska sensitiviteten vid ett Elisa-test vara lika stor eller större än vid ett RBT eller CFT med hänsyn till den epidemiologiska situationen vid användningstillfället.

2.2.3.2 Vid användning av ovannämnda kalibreringsvillkor för Elisa-test på samlingsprov av mjölk skall den diagnostiska sensitiviteten vid ett Elisa-test vara lika stor eller större än vid ett MRT med hänsyn till både den epidemiologiska situationen vid användningstillfället och till genomsnittliga och förväntat extrema djurhållningssystem.

2.2.3.3 När Elisa-test används för utfärdande av intyg i enlighet med artikel 6.1 eller för fastställande av besättningsstatus i enlighet med bilaga A.II.10 måste sammanslagningar av serumprov ske på ett sådant sätt att testresultaten otvivelaktigt kan hänföras till det enskilda djur som ingår i samlingsprovet. Alla kontrolltester skall utföras på serumprov från enskilda djur.

2.2.3.4 Elisa-test kan användas på prov från mjölk som tagits från en anläggning med minst 30 % lakterande mjölkkor. Om metoden används måste åtgärder vidtas för att se till att de prov som tagits för att undersökas otvivelaktigt kan hänföras till de enskilda djur som mjölken kommer från. Alla kontrolltester skall utföras på serumprov från enskilda djur.

2.3.1 Antigenet består av en bakteriesuspension i fenol-saltlösning (NaCl 0,85 % (m/v) och fenol på 0,5 % (v/v)) eller i en veronalbuffert. Antigenet kan levereras i koncentrerad form under förutsättning att den spädningsfaktor som skall användas är angiven på behållarens etikett. Antigenet skall lagras vid 4 oC och får inte frysas.

2.3.2 Serum skall inaktiveras enligt följande:

2.3.3 För att utföra en riktig reaktion inom ramen för testförfarandet bör man använda en komplementdos som är högre än den som lägst behövs för en fullständig hemolys.

2.3.4 Vid komplementbindningstestet skall följande kontroller göras varje gång:

2.4.1 Antigenet består av en bakteriesuspension i fenol-saltlösning (NaCl 0,85 % (m/v) och fenol på 0,5 % (v/v)) färgad med hematoxylin. Antigenet skall lagras vid 4 oC och får inte frysas.

2.4.2 Antigenets sensitivitet måste standardiseras i förhållande till OIEISS på ett sådant sätt att antigenet ger en positiv reaktion med en 1/500 utspädning av OIEISS i negativ mjölk och en negativ reaktion med en 1/1 000 utspädning.

2.4.3 Mjölkringtest skall utföras på prov som motsvarar innehållet i varje mjölkkärl eller innehållet i varje leveranstank från anläggningen.

2.4.4 Mjölkproven får inte ha frusits ned, hettats upp eller utsatts för kraftig skakning.

2.4.5 Reaktionen skall utföras i enlighet med en av följande metoder:

2.4.6 Blandningen av mjölk och antigener skall inkuberas vid 37 oC under 60 minuter med positiva och negativa arbetsstandarder. En efterföljande inkubation vid 4 oC under 16 till 24 timmar ökar testets sensitivitet.

2.4.7 Tolkning av resultaten

2.5.1 Antigenet består av en bakteriesuspension i buffrad lösning för brucellaantigen vid pH 3,65 ± 0,05 och färgad med färgämnet Rose Bengal. Antigenet skall vara klart för användning vid leveransen, lagras vid 4 oC och får inte frysas.

2.5.2 Antigenet skall beredas utan angivande av cellkoncentrationen, men dess sensitivitet måste standardiseras i relation till OIEISS så att antigenet ger en positiv reaktion vid en utspädning av serumet till 1/45 och en negativ reaktion vid en utspädning till 1/55.

2.5.3 Testet skall utföras på följande sätt:

2.6.1 Antigenet består av en bakteriesuspension i fenol-saltlösning (NaCl 0,85 % (m/v) och fenol 0,5 % (v/v)). Formaldehyd får inte användas.

Antigenet kan levereras i koncentrerad form under förutsättning att den spädningsfaktor som skall användas är angiven på behållarens etikett.

För att minska antalet felaktigt positiva testresultat får EDTA tillföras antigensuspensionen upp till 5 mM slutlig testspädning. Därefter ställs pH-värdet i antigensuspensionen på nytt till 7,2.

2.6.2 OIEISS innehåller 1 000 internationella agglutinationsenheter.

2.6.3 Antigenet bereds utan angivande av cellkoncentrationen, men dess sensitivitet skall standardiseras i relation till OIEISS så att antigenet antingen ger en 50-procentig agglutination med en slutlig serumutspädning på 1/600 till 1/1000 eller en 75-procentig agglutination med en slutlig serumutspädning på 1/500 till 1/750.

Det kan också vara tillrådligt att med hjälp av en grupp definierade serum jämföra reaktiviteten hos nya och tidigare standardiserade antigenpartier.

2.6.4 Testet utförs antingen i rör eller på mikroplattor. Blandningen av antigen och serumutspädning skall inkuberas under 16 till 24 timmar vid en temperatur på 37 oC.

För varje serum skall minst tre utspädningar förberedas. Utspädningar av misstänkt serum skall göras på ett sådant sätt att avläsningen av reaktionen vid positivitetsgränsen görs i det mellersta röret (eller mellersta fördjupningen om metoden med mikroplattor används).

a) Det intrakutana brucellostestet får inte användas i syfte att utfärda intyg för handeln inom gemenskapen.

b) Det intrakutana brucellostestet utgör en av de mest specifika testmetoderna för att upptäcka brucellos hos ovaccinerade djur, även om det inte går att ställa en diagnos på grundval av enbart positiva intrakutana reaktioner.

c) Nötkreatur som testats med negativt resultat i något av de serologiska test som anges i denna bilaga och som reagerar positivt på det intrakutana brucellostestet skall betraktas som infekterade.

d) Nötkreatur som testats med positivt resultat i något av de serologiska test som anges i denna bilaga kan få genomgå ett intrakutant brucellostest till stöd för tolkningen av de serologiska testresultaten, särskilt om en korsreaktion med antikroppar mot andra bakterier inte kan utesluts i brucellosfria eller officiellt fria besättningar.

3.1.2 Testet skall utföras med en standardiserad och definierad brucellosallergen som inte innehåller jämn lipopolysackarid(LPS)-antigen, eftersom detta kan framkalla ospecifika inflammatoriska reaktioner eller störa efterföljande serologiska test.

Ett sådant preparat är Brucellin INRA som framställs av en ”icke-jämn” stam av B. melitensis. Kraven för dess framställning anges i avsnitt B2 i kapitel 2.4.2 i OIE:s ”Manual of Standards for Diagnostic Tests and Vaccines”, fjärde utgåvan, 2000.

3.1.3.1 En volym av 0,1 ml brucellosallergen injiceras intrakutant i svansvecket, flanken eller i sidan av halsen.

3.1.3.2 Testet avläses efter 48–72 timmar.

3.1.3.3 Hudens tjocklek på injektionsstället mäts med skjutmått med nonie före injektionen och vid den efterföljande undersökningen.

3.1.3.4 Tolkning av resultaten:

a) cElisa-testet får inte användas i syfte att utfärda intyg för handeln inom gemenskapen.

b) cElisa-testet har visat sig ha en större specificitet än till exempel det indirekta Elisa-testet och får därför användas till stöd för tolkningen av de serologiska testresultaten.

a) godkännande av resultaten av validitetsstudier som visar om de i medlemsstaterna använda testmetoderna är pålitliga,

b) fastställande av det högsta antalet prover som skall samlas i de Elisa-testsatser som används,

c) kalibrering av de sekundära nationella referensstandardserumen (arbetsstandarder) mot de internationella primärstandardserum som avses i punkt 2.1.

d) kvalitetskontroller av samtliga antigener och partier av Elisa-testsatser som används i medlemsstaterna,

e) samarbetet inom Europeiska unionens nätverk av nationella referenslaboratorier för brucellos.

A. En besättning är officiellt fri från enzootisk bovin leukos om

B. En djurbesättning behåller sin status som besättning officiellt fri från enzootisk bovin leukos om

C. En besättnings status som besättning officiellt fri från enzootisk bovin leukos skall tillfälligt upphävas om villkoren i B inte längre är uppfyllda eller om ett eller flera nötkreatur på grundval av laboratorieprov eller av kliniska skäl misstänks ha enzootisk bovin leukos och de(t) misstänkta djuren/djuret omedelbart slaktas.

D. Denna status skall förbli tillfälligt upphävd tills följande krav är uppfyllda:

E. I enlighet med förfarandet i artikel 17 och på grundval av information som lämnats i enlighet med artikel 8 kan en medlemsstat, eller en del av en medlemsstat, betraktas som officiellt fri från enzootisk bovin leukos om

F. En medlemsstat eller en region i en medlemsstat skall behålla sin satus som officiellt fri från enzootisk bovin leukos om

G. Status som officiellt fri från enzootisk bovin leukos för en medlemsstat eller del därav skall tillfälligt upphävas i enlighet med förfarandet i artikel 17 om det, som resultat av undersökningar i enlighet med punkt F ovan, finns bevis för en betydande förändring av situationen i fråga om enzootisk bovin leukos i en medlemsstat eller del därav som har erkänts som officiellt fri från enzootisk bovin leukos.

Status som officiellt fri från enzootisk bovin leukos kan återställas i enlighet med förfarandet i artikel 17, när de kriterier som fastställs genom samma förfarande har uppfyllts.

1. Det antigen som ska användas vid detta test ska innehålla glykoproteiner från bovint leukosvirus. Antigenet ska standardiseras i förhållande till ett standardserum (serum El) som tillhandahålls av Veterinærinstituttet, Danmarks Tekniske Universitet, København V.

2.  ►M54  Följande statliga institut ska ansvara för kalibreringen av standardantigenet för laboratorieundersökningar i förhållande till det officiella EEG-standardserumet (serum El) från Veterinærinstituttet, Danmarks Tekniske Universitet, Kalvehave. ◄

3. De standardantigener som används i laboratoriet skall minst en gång om året sändas till de EEG-referenslaboratorier som anges i punkt 2 för att där analyseras i förhållande till EEG-standardserumet. Oberoende av denna standardisering kan det antigen som används standardiseras i enlighet med avsnitt B.

4. Vid provet används följande reagenser:

15 ml av denna agar skall hällas i en petriskål med 85 mm diameter, vilket ger ett 2,6 mm tjockt lager av agar.

5. En experimentanordning bestående av sju fuktfria brunnar skall skäras ut i agarn ända till bottnen; denna formation skall bestå av en central brunn och sex perifera brunnar ordnade i cirkel runt den centrala brunnen.

Den centrala brunnens diameter: 4 mm;

De perifera brunnarnas diameter: 6 mm

Avståndet mellan den centrala och de perifera brunnarna: 3 mm

6. Den centrala brunnen skall fyllas med standardantigenet. De perifera brunnarna 1 och 4 (se diagrammet nedan) skall fyllas med det kända positiva serumet, brunnarna 2, 3, 5 och 6 med de serum som skall analyseras. Brunnarna skall fyllas tills menisken försvinner.

7. Detta ger följande reagensmängder:

8. Inkubationen skall ske under 72 timmar i rumstemperatur (20-27oC) i en sluten fuktig kammare.

9. Provresultatet får avläsas efter 24 timmar och sedan efter 48 timmar, men ett slutgiltigt resultat kan inte erhållas förrän efter 72 timmar:

10. Andra konfigurationer eller en annan anordning av brunnarna får användas under förutsättning att E4-serum utspätt i förhållandet: 1:10 i det negativa serumet kan identifieras som positivt.

1. 40 ml agar på 1,6 % i 0,05 M Tris/HCl buffert, pH 7,2 med 8,5 % NaCl.

2. 15 ml bovint leukosserum som endast har antikroppar mot glykoproteinerna i BLV, spätt 1:10 i 0,05 M Tris/HCl buffert, pH 7,2, med 8,5 % NaCl.

3. 15 ml av ett bovint leukosserum som endast har antikroppar mot glykoproteinerna i BLV, spätt 1:15 i 0,05 M Tris/HCl buffert, pH 7,2, med 8,5 % NaCl.

4. Fyra petriskålar av plast med en diameter på 85 mm.

5. En stans med en diameter på 4-6 mm.

6. Ett referensantigen.

7. Antigenet som skall standardiseras.

8. Ett varmt vattenbad (56oC).

i) Petriskålarna 1 och 3

ii) Petriskålarna 2 och 4.

1. För att erhålla optimal precipitation bör testet göras med serum i två spädningar (1:5 och 1:10).

2. Om precipitationsdiametern är för liten med båda spädningarna skall serumet spädas ut ytterligare.

3. Om precipitationsdiametern är för hög med båda spädningarna och om precipitationen försvinner skall en lägre serumutspädning väljas.

4. Agarens slutliga koncentration skall stabiliseras vid 0,8 % och serumens vid 5 % resp. 10 %.

5. De uppmätta diametrarna skall ritas in i nedanstående koordinatsystem. Den utspädning som skall användas är den som har samma diameter för det antigen som skall analyseras som för referensantigenet.

1. Följande material och reagenser skall användas:

— mul- och klövsjuka

— rabies

— tuberkulos

— brucellos

— elakartad lungsjuka hos nötkreatur

— enzootisk bovin leukos

— mjältbrand

— rabies

— brucellos

— klassisk svinpest

— afrikansk svinpest

— mul- och klövsjuka

— swine vesicular disease

— mjältbrand

— Aujeszkys sjukdom

— infektiös bovin rinotrakeit

— infektion genom brucella suis

— smittsam gastroenterit