02003L0099 — SV — 01.07.2013 — 003.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/99/EG av den 17 november 2003 (EGT L 325 12.12.2003, s. 31) |
Ändrat genom:
|
|
Officiella tidningen |
||
nr |
sida |
datum |
||
L 363 |
352 |
20.12.2006 |
||
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 219/2009 av den 11 mars 2009 |
L 87 |
109 |
31.3.2009 |
|
L 155 |
30 |
18.6.2009 |
||
L 158 |
234 |
10.6.2013 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/99/EG
av den 17 november 2003
om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG
KAPITEL I
INLEDANDE BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte och räckvidd
Direktivet omfattar följande:
Övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen.
Övervakning av därtill kopplad antimikrobiell resistens.
Epidemiologisk undersökning av livsmedelsburna utbrott.
Utbyte av information om zoonoser och zoonotiska smittämnen.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv används följande definitioner:
Definitionerna i förordning (EG) nr 178/2002 skall användas.
Även följande definitioner skall användas:
zoonoser: alla typer av sjukdomar och/eller infektioner som på ett naturligt sätt direkt eller indirekt kan överföras mellan djur och människor.
zoonotiska smittämnen: alla typer av virus, bakterier, svampar, parasiter samt andra biologiska faktorer som sannolikt kan ge upphov till zoonoser.
antimikrobiell resistens: förmågan hos vissa arter av mikroorganismer att överleva eller växa till vid en bestämd koncentration av ett antimikrobiellt ämne som vanligen är tillräckligt för att hämma tillväxten hos eller av döda mikroorganismer av samma art.
livsmedelsburet utbrott: en incidens av två eller flera fall av samma sjukdom och/eller infektion hos människor observerade under bestämda förhållanden, eller en situation där det observerade antalet fall överstiger det förväntade antalet, och där dessa fall är eller förmodas vara kopplade till samma livsmedelskälla.
övervakning: system för insamling, analys och spridning av data om förekomsten av zoonoser, zoonotiska smittämnen och därtill kopplad antimikrobiell resistens.
Artikel 3
Allmänna skyldigheter
Varje medlemsstat skall utse en eller flera behöriga myndigheter som skall ansvara för tillämpningen av detta direktiv och den skall underrätta kommissionen om detta. En medlemsstat som utser mer än en behörig myndighet skall
underrätta kommissionen om vilken behörig myndighet som skall fungera som kontaktpunkt vid kontakter med kommissionen, och
se till att de behöriga myndigheterna samarbetar så att bestämmelserna i detta direktiv blir tillämpade på rätt sätt.
Varje medlemsstat skall se till att det etableras ett effektivt och kontinuerligt samarbete grundat på ett fritt utbyte av allmän information och, om så är nödvändigt, särskilda data, mellan den eller de behöriga myndigheter i medlemsstaten som ansvarar för tillämpningen av detta direktiv och
de myndigheter som är behöriga när det gäller gemenskapens lagstiftning om djurhälsa,
de myndigheter som är behöriga när det gäller gemenskapens lagstiftning om foder,
de myndigheter som är behöriga när det gäller gemenskapens lagstiftning om livsmedelshygien,
de instanser och/eller myndigheter som avses i artikel 1 i beslut nr 2119/98/EG,
övriga berörda myndigheter och organisationer.
KAPITEL II
ÖVERVAKNING AV ZOONOSER OCH ZOONOTISKA SMITTÄMNEN
Artikel 4
Allmänna bestämmelser om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen
Övervakning skall utföras i det eller de led i livsmedelskedjan som är lämpligast med hänsyn till den berörda zoonosen eller det berörda zoonotiska smittämnet, dvs.
på primärproduktionsnivå, och/eller
i andra led i livsmedelskedjan, inklusive i livsmedel och foder.
►M2 Bilaga I får ändras av kommissionen för att lägga till eller stryka zoonoser eller zoonotiska smittämnen i den förteckning som finns där med beaktande av följande kriterier: ◄
Förekomst i djurpopulationer och befolkningsgrupper, foder och livsmedel.
Skadlighet för människors hälsa.
Ekonomiska konsekvenser för djur- och folkhälsovård samt för foder- och livsmedelsföretag.
Epidemiologiska trender i djurpopulationer och befolkningsgrupper, i foder och livsmedel.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv, ska antas i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 12.4.
I dessa närmare bestämmelser skall minimikraven för övervakning av vissa zoonoser och zoonotiska smittämnen fastställas. De kan särskilt föreskriva följande:
De djurpopulationer eller subpopulationer eller led i livsmedelskedjan som övervakningen skall omfatta.
Typer av data som skall samlas in.
Falldefinitioner.
Provtagningsplaner som skall användas.
Laboratoriemetoder som skall användas vid provtagning.
Hur ofta rapportering skall ske, inklusive riktlinjer för rapportering mellan lokala, regionala och centrala myndigheter.
Artikel 5
Samordnade övervakningsprogram
Artikel 6
Skyldigheter för livsmedelsföretagare
Medlemsstaterna skall se till att livsmedelsföretagare, när de utför undersökningar för att upptäcka förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen som övervakas i enlighet med artikel 4.2
sparar resultaten och ombesörjer att varje relevant isolat bevaras under en period som skall fastställas av den behöriga myndigheten,
förmedlar resultaten eller överlämnar isolaten till den behöriga myndigheten på begäran.
KAPITEL III
ANTIMIKROBIELL RESISTENS
Artikel 7
Övervakning av antimikrobiell resistens
KAPITEL IV
LIVSMEDELSBURNA UTBROTT
Artikel 8
Epidemiologiska utredningar av livsmedelsburna utbrott
KAPITEL V
INFORMATIONSUTBYTE
Artikel 9
Bedömning av trender för och källor till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens
Varje medlemsstat ska varje år före slutet av maj, Bulgarien och Rumänien för första gången före slutet av maj 2008, och Kroatien för första gången före slutet av maj 2014, översända en rapport till kommissionen om trender för och källor till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens omfattande de data som insamlats under det föregående året enligt artiklarna 4, 7 och 8. Medlemsstaternas rapporter och sammanfattningar av dessa ska vara tillgängliga för allmänheten.
Rapporterna skall även innehålla de upplysningar som avses i artikel 3.2 b i förordning (EG) nr 2160/2003.
De minimikrav som gäller för rapporterna fastställs i bilaga IV. Närmare bestämmelser om bedömningen av dessa rapporter, inbegripet deras utformning och vilka uppgifter som minst skall ingå får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2.
När det är motiverat av omständigheterna får kommissionen begära in särskilda ytterligare upplysningar. Medlemsstaterna skall lämna in rapporter till kommissionen efter en sådan begäran eller lämna in rapporterna på eget initiativ.
När Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet utarbetar den sammanfattande rapporten, får den också beakta andra uppgifter som föreskrivs i gemenskapens lagstiftning, till exempel i bestämmelserna i
KAPITEL VI
LABORATORIER
Artikel 10
Gemenskapens referenslaboratorier och nationella referenslaboratorier
KAPITEL VII
GENOMFÖRANDE
Artikel 11
Ändring av bilagorna, samt övergångs- och genomförandebestämmelser
Bilagorna II, III och IV får ändras av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.
Övergångsåtgärder med allmän räckvidd som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv, bland annat genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, särskilt ytterligare specificeringar av kraven i detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.
Andra genomförande- eller övergångsåtgärder får antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 12.2.
Artikel 12
Kommittéförfarande
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
Artikel 13
Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
Kommissionen skall samråda med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i alla frågor som omfattas av detta direktivs räckvidd och som skulle kunna ha en avgörande inverkan på folkhälsan, framför allt innan den föreslår någon ändring av bilagorna I eller II eller inrättar något samordnat övervakningsprogram i enlighet med artikel 5.
Artikel 14
Införlivande
De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 12 juni 2004.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
KAPITEL VIII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 15
Upphävande
Direktiv 92/117/EEG upphör att gälla med verkan från och med den 12 juni 2004.
Bestämmelser som medlemsstaterna har antagit enligt artikel 8.1 i direktiv 92/117/EEG och bestämmelser som genomförts i enlighet med artikel 10.1 i samma direktiv samt program som har godkänts i enlighet med artikel 8.3 i det direktivet skall dock vara i kraft till dess att motsvarande kontrollprogram har godkänts i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 2160/2003.
▼M3 —————
Artikel 17
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 18
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
A. Zoonoser och zoonotiska smittämnen som skall omfattas av övervakning
B. Zoonoser och zoonotiska smittämnen som skall övervakas då det är motiverat utifrån den epidemiologiska situationen
1. Zoonoser som orsakas av virus
2. Zoonoser som orsakas av bakterier
3. Zoonoser som orsakas av parasiter
4. Andra zoonoser och zoonotiska smittämnen
BILAGA II
Krav beträffande övervakningen av antimikrobiell resistens enligt artikel 7
A. Allmänna krav
Medlemsstaterna skall se till att man inom det övervakningsprogram för antimikrobiell resistens som föreskrivs i artikel 7 fastställer åtminstone följande uppgifter:
Djurarter som omfattas av övervakningen.
Bakteriearter och/eller stammar som omfattas av övervakningen.
Provtagningsstrategi vid övervakningen.
Antimikrobiella substanser som omfattas av övervakningen.
Laboratoriemetodik för att påvisa resistens.
Laboratoriemetodik för att identifiera isolat av mikroorganismer.
Metoder för insamling av data.
B. Särskilda krav
Medlemsstaterna skall se till att övervakningssystemet bidrar med åtminstone uppgifter om ett representativt antal isolat av Salmonella spp. Campylobacter jejuni och Campylobacter coli från nötkreatur, svin och fjäderfä, samt livsmedel av animaliskt ursprung från dessa arter.
BILAGA III
Samordnade övervakningsprogram enligt artikel 5
För de samordnade övervakningsprogram som införs skall åtminstone följande kännetecken för programmet fastställas:
BILAGA IV
Krav beträffande de rapporter som skall lämnas in enligt artikel 9.1
Den rapport som avses i artikel 9.1 skall innehålla åtminstone följande uppgifter. Delarna A–D skall tillämpas på rapporter om den övervakning som utförs i enlighet med artiklarna 4 eller 7. Del E skall tillämpas på rapporter om den övervakning som utförts enligt artikel 8.
A. |
Inledningsvis skall följande uppgifter lämnas för varje zoonos och zoonotiskt smittämne (därefter behöver bara förändringar rapporteras):
a)
Övervakningssystem (provtagningsstrategier, provtagningsfrekvens, typ av prov, fallbeskrivning, använda diagnosmetoder).
b)
Vaccinationspolitik och andra förebyggande åtgärder.
c)
Bekämpningsåtgärd och, i erforderliga fall, program.
d)
Åtgärder vid positiva fynd eller enstaka fall.
e)
Befintliga anmälningssystem.
f)
Sjukdomens och/eller infektionens historik i landet. |
B. |
Följande uppgifter skall rapporteras varje år:
a)
Relevant mottaglig djurpopulation (tillsammans med de datum som siffrorna avser)
—
antal besättningar och flockar,
—
totalantalet djur och
—
när det är relevant, de produktionsmetoder som används.
b)
Antal och allmän beskrivning av de laboratorier och institutioner som deltar i övervakningen. |
C. |
Följande uppgifter skall varje år anges för varje berört zoonotiskt smittämne och kategori av data tillsammans med konsekvenserna därav:
a)
Förändringar av de system som redan beskrivits.
b)
Ändringar av tidigare beskrivna metoder.
c)
Resultat från utredningar och från ytterligare typning eller andra laboratoriemetoder för karakterisering (separata uppgifter för varje kategori).
d)
Nationell bedömning av den rådande situationen, trender och källor för infektioner.
e)
Betydelse som zoonotisk sjukdom.
f)
Relevansen för humanfall som en källa för infektion hos människor vid fynd hos djur och i livsmedel.
g)
Beprövade bekämpningsmetoder som skulle kunna användas för att förebygga eller minimera överföringen av zoonotiska smittämnen till människor.
h)
Om så är nödvändigt, särskilda åtgärder som beslutas i medlemsstaten eller föreslås för hela gemenskapen mot bakgrund av den rådande situationen. |
D. |
Rapportering av undersökningsresultat Resultaten skall alltid innehålla en uppgift om antalet undersökta epidemiologiska enheter (flockar, besättningar, prov, partier) och antalet positiva prov enligt falldefinitionen. Resultaten skall vid behov presenteras på ett sådant sätt att de visar zoonosens eller det zoonotiska smittämnets geografiska spridning. |
E. |
Uppgifter om livsmedelsburna utbrott
a)
Totalt antal utbrott under ett år.
b)
Antal personer som avlidit och insjuknat i samband med dessa utbrott.
c)
Vilka smittämnen som orsakat utbrotten, om möjligt med angivande av serotyp eller annan fullständig beskrivning av smittämnet. Om det inte går att fastställa vilka smittämnen det rör sig om skall orsaken till detta anges.
d)
Livsmedel som berörs av utbrotten samt andra möjliga bärare av smittämnet.
e)
Typ av plats där det misstänkta livsmedlet har producerats/köpts/förvärvats/konsumerats.
f)
Bidragande faktorer, t.ex. bristfälliga hygieniska förhållanden vid bearbetningen av livsmedel. |
( 1 ) EGT C 304 E, 30.10.2001, s. 250.
( 2 ) EGT C 94, 18.4.2002, s. 18.
( 3 ) Europaparlamentets yttrande av den 15 maj 2002, (EUT C 180 E, 31.7.2003, s. 161), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 februari 2003 (EUT C 90 E, 15.4.2003, s. 9) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 19 juni 2003 (ännu ej offentliggjord i EUT).
( 4 ) EGT L 62, 15.3.1993, s. 38. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).
( 5 ) EGT 121, 29.7.1964, s. 1977. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 1226/2002 (EGT L 179, 9.7.2002, s. 13).
( 6 ) EGT L 46, 19.2.1991, s. 19. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2003/708/EG (EUT L 258, 10.10.2003, s. 11).
( 7 ) EGT L 268, 3.10.1998, s. 1.
( 8 ) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.
( 9 ) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.
( 10 ) EGT L 147, 31.5.2001, s. 1. Förordning senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1494/2002 (EGT L 225, 22.8.2002, s. 3).
( 11 ) EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom beslut 2001/572/EG (EGT L 203, 28.7.2001, s. 16).
( 12 ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
( 13 ) Rådets direktiv 89/397/EEG av den 14 juli 1989 om offentlig kontroll av livsmedel (EGT L 186, 30.6.1989, s. 23).