31.1.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 20/95


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/127

av den 7 december 2021

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (1), särskilt artiklarna 11.1, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 47.1, 52.1, 54.4, 55.6, 64.3, 76.2, 94.5 och 94.6, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2021/2116 fastställs de grundläggande bestämmelserna om bland annat ackreditering av de utbetalande organen och samordningsorganen, de utbetalande organens skyldigheter när det gäller offentlig intervention, den ekonomiska förvaltningen och avslutande av räkenskaper, säkerheter samt användningen av euron. För att den nya rättsliga ramen ska fungera smidigt bör vissa bestämmelser antas för att komplettera bestämmelserna i den förordningen på de berörda områdena. De nya reglerna bör ersätta de relevanta bestämmelserna i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 (2).

(2)

I enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) 2021/2116 bör utbetalande organ ackrediteras av medlemsstaterna endast om de uppfyller vissa minimikriterier som fastställs på unionsnivå. Dessa kriterier bör täcka fyra grundläggande områden: interna förhållanden, kontroller, information och kommunikation samt övervakning. Medlemsstaterna bör ha rätt att fastställa ytterligare ackrediteringskriterier, så att de kan ta hänsyn till ett utbetalande organs eventuella särdrag.

(3)

I enlighet med artikel 8.1 b i förordning (EU) 2021/2116 ska en behörig myndighet på ministernivå ansvara för att utfärda, granska och återkalla ackrediteringen av det samordningsorgan som avses i artikel 10 i den förordningen. Samordningsorgan bör endast ackrediteras av medlemsstaterna om de uppfyller vissa minimikriterier som fastställts på unionsnivå och av den behöriga myndigheten. Dessa kriterier bör omfatta samordningsorganets särskilda uppgifter när det gäller behandlingen av den information av ekonomisk natur som avses i artikel 10.1 a och 10.2 i förordning (EU) 2021/2116.

(4)

Offentliga interventionsåtgärder får finansieras enbart när utgifterna har uppstått för de utbetalande organ som av medlemsstaterna har tilldelats vissa skyldigheter när det gäller offentlig intervention. Särskilt uppgifter som rör förvaltning och kontroll av interventionsåtgärder får dock, utom om det gäller utbetalning av stöd, delegeras enligt artikel 9.1 andra stycket i förordning (EU) 2021/2116. Uppgifterna bör också kunna utföras av flera utbetalande organ. Det bör också föreskrivas att förvaltningen av vissa offentliga lagringsåtgärder, på det utbetalande organets ansvar, får överlåtas till en tredje part, som kan vara ett offentligt eller ett privat organ. Det är därför lämpligt att fastställa vilket ansvar de utbetalande organen har på detta område, att närmare ange vilka skyldigheter de har och att fastställa på vilka villkor och enligt vilka regler förvaltningen av vissa offentliga lagringsåtgärder får överlåtas till en tredje part, som kan vara ett offentligt eller ett privat organ. I sistnämnda fall bör det också fastställas att de berörda organen måste verka inom ramen för kontrakt som bygger på de allmänna skyldigheter och principer som bör fastställas.

(5)

Unionens jordbrukslagstiftning omfattar, när det gäller Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och interventioner som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och förvaltas genom det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS), perioder för utbetalning av stöd till stödmottagare, som medlemsstaterna måste följa. Utbetalningar som görs utanför dessa perioder ska inte berättiga till unionsfinansiering. Analyser har dock visat att medlemsstaterna ofta gör försenade utbetalningar av stöd på grund av ytterligare kontroller från medlemsstaternas sida i samband med tvistiga anspråk, överklaganden och andra nationella rättstvister. Därför och i enlighet med proportionalitetsprincipen bör en fast marginal för utgifter fastställas, inom vilken inga minskningar av utbetalningar ska göras i dessa fall. För att budgetkonsekvenserna ska stå i proportion till förseningen av utbetalningen bör det dessutom föreskrivas att kommissionen, när denna marginal överskrids, ska minska unionsutbetalningarna i förhållande till förseningens varaktighet.

(6)

Stödutbetalningar före det första möjliga betalningsdatum som fastställs i unionsrätten kan inte motiveras av samma skäl som för utbetalningar efter sista möjliga betalningsdatum. Därför bör inga proportionella minskningar föreskrivas för sådana tidiga utbetalningar. Undantag bör dock göras när unionens jordbrukslagstiftning föreskriver utbetalning av förskott upp till ett visst maximibelopp.

(7)

Kommissionen ska göra utbetalningar till medlemsstaterna på grundval av de utgiftsdeklarationer som medlemsstaterna lämnar in i enlighet med artiklarna 21 och 32 i förordning (EU) 2021/2116. Kommissionen bör dock beakta inkomster som de utbetalande organen haft för unionsbudgetens räkning. Det bör därför fastställas villkor för avräkningen av vissa typer av utgifter och inkomster inom ramen för EGFJ och Ejflu.

(8)

Om unionens budget inte har antagits i början av budgetåret får betalningar göras månadsvis per kapitel för upp till högst en tolftedel av de anslag som beviljats för kapitlet i fråga i budgeten för det föregående budgetåret, enligt artikel 16.2 tredje stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (3). För att de tillgängliga anslagen ska fördelas rättvist mellan medlemsstaterna bör det föreskrivas att månadsbetalningarna inom ramen för EGFJ och de mellanliggande betalningarna inom ramen för Ejflu i detta fall ska beviljas som en procentsats av de utgiftsdeklarationer som varje medlemsstat lämnat in och att de belopp som under en viss månad inte betalats ut ska omfördelas vid efterföljande månatliga eller mellanliggande betalningar.

(9)

Det bör föreskrivas att kommissionen, efter att ha underrättat de berörda medlemsstaterna, får skjuta upp ersättningen för utgifter och inkomster avsatta för särskilda ändamål för nästa månadsbetalning om de begärda uppgifterna lämnas in för sent eller om det finns avvikelser som behöver klargöras ytterligare med medlemsstaten.

(10)

För att undvika att de medlemsstater som inte har infört euron tillämpar olika växelkurser vid bokföringen av inkomster eller av stöd som betalats till stödmottagarna och som registrerats på det utbetalande organets konto i en annan valuta än euro, å ena sidan, och i den utgiftsdeklaration som upprättas av det utbetalande organet eller det ackrediterade samordningsorganet, å andra sidan, är det nödvändigt att fastställa ytterligare krav.

(11)

I de fall där växelkursen för den avgörande faktorn inte har fastställts i unionsrätten behöver det fastställas krav för den växelkurs som de medlemsstater som inte har infört euron måste använda i sina utgiftsdeklarationer och i samband med det finansiella avslutet och prestationsavslutet för inkomster avsatta för särskilda ändamål som härrör från de ekonomiska följderna av utebliven indrivning.

(12)

Inom ramen för prestationsavslutet är det lämpligt att fastställa regler om kriterierna för de motiveringar som den berörda medlemsstaten ska lämna och om metoderna och kriterierna för tillämpning av minskningar.

(13)

För att kommissionen ska kunna kontrollera att medlemsstaterna fullgör sin skyldighet att skydda unionens ekonomiska intressen och för att effektivt kunna genomföra den kontroll av överensstämmelsen som föreskrivs i artikel 55 i förordning (EU) 2021/2116 bör det fastställas bestämmelser om kriterier och metoder för hur korrigeringar ska göras. De olika typer av korrigeringar som avses i artikel 55 i den förordningen bör definieras och principer bör fastställas för hur omständigheterna i de olika fallen ska beaktas när beloppen för korrigering fastställs. Det bör även fastställas regler för hur de medel som medlemsstaterna drivit in från stödmottagarna ska krediteras EGFJ och Ejflu.

(14)

När det gäller de särskilda stödberättiganderegler för det grödspecifika stödet för bomull i avdelning III kapitel II avsnitt 3 underavsnitt 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (4) och det stöd till förtidspensionering som avses i artikel 155.2 i den förordningen, måste fall av bristande efterlevnad bedömas i ett förfarande för kontroll av överensstämmelse, där man skulle bedöma laglighet och korrekthet på stödmottagarnivå.

(15)

Enligt den nya genomförandemodellen kommer överensstämmelsen mellan medlemsstaternas system och unionsreglerna att bedömas, och vid allvarliga brister i styrningssystemen kommer kommissionen att föreslå att vissa utgifter undantas från unionsfinansiering i ett förfarande för kontroll av överensstämmelse. Bedömningen ska inte omfatta fall av brist på överensstämmelse med de villkor för stödberättigande för enskilda stödmottagare som fastställs i de nationella strategiska GJP-planerna och i nationella regler. Eftersom bedömningen görs på systemnivå bör förslaget om undantagande av utgifter från unionsfinansiering baseras på schablonkorrigeringar. Om särskilda omständigheter tillåter det kan dock medlemsstaterna tillhandahålla en detaljerad beräkning eller en extrapolerad beräkning av risken för EGFJ eller Ejflu, som ska bedömas av kommissionen i ett förfarande för kontroll av överensstämmelse.

(16)

Många bestämmelser i unionens jordbruksförordningar kräver att det ställs en säkerhet för att garantera betalningen av ett utestående belopp, om en skyldighet inte fullgörs. För att undvika ojämlika konkurrensvillkor bör därför villkoren för det kravet fastställas.

(17)

Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl bör delegerad förordning (EU) nr 907/2014 upphävas. Artiklarna 5a, 7.3, 7.4, 11.1 andra stycket, 11.2 och 13 i den förordningen bör dock fortsätta att gälla för genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (5) och av verksamhetsprogram som godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (6), medan artikel 13 i den förordningen bör fortsätta att gälla för pågående indrivningsförfaranden som inletts enligt artikel 54 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (7).

(18)

För att förordning (EU) 2021/2116 ska tillämpas korrekt är det lämpligt att ange att om ett utbetalande organ som ackrediterats i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013 tar ansvar för sådana utgifter som det tidigare inte ansvarat för, bör det ackrediteras för sina nya ansvarsområden före den 1 januari 2023.

(19)

Slutligen anser kommissionen, mot bakgrund av punkt 31 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, att det finns en väsentlig koppling mellan befogenheterna i förordning (EU) 2021/2116 när det gäller reglerna för utbetalande organs ackreditering, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning och säkerheter, och att det finns en koppling mellan dem i den dagliga förvaltningen av GJP-utgifterna. Det är därför lämpligt att fastställa dessa regler i samma delegerade akt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Utbetalande organ och andra organ

Artikel 1

Villkor för ackreditering av utbetalande organ

1.   Medlemsstaterna ska ackreditera myndigheter eller organ som uppfyller villkoren i denna punkt och de kriterier som avses i punkterna 2 och 3 som utbetalande organ. Utbetalande organ som förvaltar och kontrollerar utgifter enligt artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/2116 ska, i fråga om de utbetalningar de gör och de uppgifter som de lämnar och sparar, lämna tillräckliga garantier för att

a)

utgifterna överensstämmer med motsvarande rapporterad output och att de har betalats i enlighet med tillämpliga styrningssystem, vad gäller de interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115,

b)

betalningarna är lagliga och korrekta när det gäller de åtgärder som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013 (8), (EU) nr 229/2013 (9), (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 1144/2014 (10),

c)

korrekta och fullständiga räkenskaper förs över de utbetalningar som gjorts,

d)

de kontroller som föreskrivs i unionsrätten genomförs,

e)

nödvändiga handlingar lämnas in inom den tid och i den form som föreskrivs i unionens regler,

f)

handlingarna hålls tillgängliga och bevaras på ett sådant sätt att deras fullständighet, giltighet och läsbarhet garanteras över tiden, även när det gäller handlingar i elektronisk form i den mening som avses i unionens regler.

2.   För att ackrediteras ska ett utbetalande organ ha en administrativ organisation och ett system för intern kontroll som uppfyller kriterierna i bilaga I när det gäller

a)

interna förhållanden,

b)

kontroller,

c)

information och kommunikation, och

d)

övervakning.

3.   Medlemsstaterna får fastställa ytterligare ackrediteringskriterier för att beakta de utbetalande organens storlek, ansvarsområden och andra särdrag.

Artikel 2

Villkor för ackreditering av samordningsorgan

1.   Om mer än ett utbetalande organ är ackrediterat i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) 2021/2116 ska den berörda medlemsstaten ackreditera sådana organ som uppfyller villkoren i punkt 2 och kriterierna i punkterna 3 och 4 som samordnande organ. Medlemsstaten ska, genom en formell akt på ministernivå, besluta om ackreditering av samordningsorganet efter att ha försäkrat sig om att organets administrativa rutiner garanterar att organet klarar av de uppgifter som avses i den artikeln.

2.   För att ackrediteras ska samordningsorganet säkerställa

a)

att deklarationer till kommissionen bygger på uppgifter från vederbörligen godkända källor,

b)

att den årliga prestationsrapport som avses i artikel 54.1 i förordning (EU) 2021/2116 och artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115 omfattas av det yttrande som avses i artikel 12.2 i förordning (EU) 2021/2116 och att den när den överlämnas åtföljs av en förvaltningsförklaring med en sammanställning av hela rapporten,

c)

att deklarationer till kommissionen är vederbörligen godkända innan de överlämnas,

d)

att det finns en fungerande verifieringskedja för den information som överlämnas till kommissionen, och

e)

att den information som tas emot eller överförs registreras och lagras på säkert sätt, i elektroniskt format.

3.   För att ackrediteras ska ett samordningsorgan ha en administrativ organisation och ett system för intern kontroll för sammanställningen av den årliga prestationsrapporten som uppfyller de krav som fastställts av den behöriga myndigheten när det gäller de berörda förfarandena, och särskilt de kriterier för information och kommunikation som anges i bilaga II.

4.   Medlemsstaterna får fastställa ytterligare ackrediteringskriterier med hänsyn till samordningsorganets storlek, ansvarsområden och andra särdrag.

Artikel 3

De utbetalande organens skyldigheter i fråga om offentlig intervention

1.   De utbetalande organ som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/2116 ska förvalta och säkerställa kontrollen av de insatser som är kopplade till interventionsåtgärder i form av sådan offentlig lagring som de ansvarar för, på de villkor som fastställs i bilaga III till den här förordningen och, i tillämpliga fall, i sektorslagstiftningen inom jordbruket, särskilt på grundval av den lägsta kontrollfrekvens som fastställs i den bilagan.

De utbetalande organen får delegera sina befogenheter när det gäller offentliga interventionsåtgärder till interventionsorgan som uppfyller villkoren för godkännande i punkt 1.D i bilaga I till den här förordningen eller som agerar via andra utbetalande organ.

2.   De utbetalande organen eller interventionsorganen får, utan att det påverkar deras övergripande ansvar när det gäller offentlig lagring,

a)

överlåta förvaltningen av vissa offentliga lagringsåtgärder till fysiska eller juridiska personer som lagrar inköpta jordbruksprodukter (nedan kallade lagerhållare),

b)

ge fysiska eller juridiska personer i uppdrag att utföra vissa specifika uppgifter som fastställs i sektorslagstiftningen inom jordbruket.

Om de utbetalande organen överlåter förvaltningen till lagerhållare i enlighet med första stycket a ska förvaltningen utföras enligt lagringskontrakt och i enlighet med de skyldigheter och allmänna principer som anges i bilaga IV.

3.   De utbetalande organens skyldigheter i fråga om offentlig lagring är särskilt följande:

a)

Att föra lagerbokföring och affärsbokföring för varje produkt som omfattas av en interventionsåtgärd i form av offentlig lagring, på grundval av de insatser de genomför från och med den 1 oktober ett år till och med den 30 september påföljande år, nedan kallat räkenskapsår.

b)

Att ha en aktuell förteckning över de lagerhållare med vilka de har ingått kontrakt om offentlig lagring. Förteckningen ska innehålla uppgifter som gör det möjligt att exakt identifiera alla lager, deras kapacitet, antal lagerutrymmen, kylrum och silor samt ritningar och scheman över dessa.

c)

Att till kommissionens förfogande ställa de standardkontrakt som används för offentlig lagring, de regler som fastställt för övertagande, lagring och uttag av produkter ur lagerhållarnas lager samt de regler som gäller för lagerhållarnas ansvar.

d)

Att föra en central elektronisk lagerbokföring som omfattar alla lagringsplatser, alla produkter och de olika produkternas kvantiteter och kvaliteter och som för var och en av dem anger vikt (i tillämpliga fall netto- och bruttovikt) eller volym.

e)

Att utföra alla åtgärder i samband med lagring, förvaring, transport eller överföring av interventionsprodukter i enlighet med unionsrätten och nationell lagstiftning, utan att det påverkar det ansvar som vilar på köparna, på andra utbetalande organ som är involverade i en åtgärd eller på personer som har bemyndigats för detta.

f)

Att under hela året genomföra kontroller på platser där interventionslager finns, med oregelbundna intervall och utan förvarning. En kontroll får dock aviseras i förväg med kortast möjliga varsel såvitt det kan ske utan att syftet med kontrollen äventyras. Den får dock inte aviseras mer än 24 timmar i förväg, utom i väl motiverade fall,

g)

Att göra en årlig inventering i enlighet med artikel 4.

Om det i en medlemsstat är fler än ett utbetalande organ som ansvarar för bokföringen av offentlig lagring av en eller flera produkter, ska den lagerbokföring och den affärsbokföring som avses i första stycket a och d konsolideras av medlemsstaten innan uppgifterna skickas till kommissionen.

4.   De utbetalande organen ska säkerställa

a)

att de produkter som är föremål för unionens interventionsåtgärder förvaras på rätt sätt genom kontroll av de lagrade produkternas kvalitet minst en gång om året,

b)

att interventionslagren är fullständiga.

5.   De utbetalande organen ska utan dröjsmål informera kommissionen om

a)

fall där en förlängning av lagringsperioden av en produkt skulle kunna leda till att produktens kvalitet försämras,

b)

kvantitativa förluster eller kvalitetsförsämringar hos produkten till följd av naturkatastrofer.

I de situationer som avses i första stycket ska kommissionen anta lämpliga beslut

a)

i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 229.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, när det gäller de situationer som avses i första stycket a,

b)

i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 102.3 i förordning (EU) 2021/2116, när det gäller de situationer som avses i första stycket b.

6.   De utbetalande organen ska stå för de ekonomiska konsekvenserna av bristfällig lagring av produkter som omfattas av unionens interventionsåtgärder, särskilt då lagringsmetoderna inte har varit anpassade efter produkten. Utan att det påverkar möjligheten att ställa krav på lagerhållarna ska de utbetalande organen ha det ekonomiska ansvaret om de underlåter att fullgöra sina åtaganden eller skyldigheter.

7.   Det utbetalande organet ska, antingen på elektronisk väg eller i det utbetalande organets lokaler, ge kommissionens tjänstemän och personer som har fått bemyndigande av kommissionen ständig tillgång till bokföringen av offentlig lagring och till alla handlingar, kontrakt och filer som upprättats eller tagits emot i samband med interventionsåtgärder.

Artikel 4

Inventering

1.   De utbetalande organen ska varje räkenskapsår göra en inventering för varje produkt som har varit föremål för unionens interventioner.

De ska jämföra resultaten av inventeringen med redovisningsuppgifterna. Eventuella skillnader i kvantitet och de belopp på grund av kvalitetsskillnader som konstateras vid kontroll ska redovisas i enlighet med de regler som antagits i enlighet med artikel 47.3 a i förordning (EU) 2021/2116.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 ska det svinn som följer av normal lagring omfattas av de toleransnivåer som fastställs i bilaga V och vara lika med skillnaden mellan det teoretiska lager som framgår av lagerbokföringen och det faktiska lager som fastställts på grundval av den inventering som föreskrivs i punkt 1, eller det lager som återstår enligt bokföringen när det faktiska lagret i en lagerlokal har uttömts.

KAPITEL II

Ekonomisk förvaltning

Artikel 5

Bristande efterlevnad av sista möjliga betalningsdatum

1.   Utbetalningar till en stödmottagare som görs efter sista möjliga betalningsdatum kan anses vara stödberättigande under de omständigheter och på de villkor som anges i punkterna 2–6.

2.   Om utgifter för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) enligt artikel 5.2 eller utgifter för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) enligt artikel 6 för interventioner enligt artikel 65.2 i förordning (EU) 2021/2116 som betalats efter den tidsfrist som fastställs i unionsrätten inte överstiger tröskelvärdet på 5 % av de utgifter som betalats före tidsfristerna för EGFJ respektive Ejflu, ska ingen minskning av månadsbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna göras.

Om de EGFJ- eller Ejflu-utgifter som betalats efter de tidsfrister som fastställs i unionsrätten överstiger tröskelvärdet på 5 % för EGFJ respektive Ejflu ska alla ytterligare utgifter som betalats för sent minskas enligt följande regler:

a)

För EGFJ-utgifter:

i)

Utgifter som betalas under den första månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 10 %.

ii)

Utgifter som betalas under den andra månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 25 %.

iii)

Utgifter som betalas under den tredje månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 45 %.

iv)

Utgifter som betalas under den fjärde månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 70 %.

v)

Utgifter som betalas senare än den fjärde månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 100 %.

b)

För Ejflu-utgifter:

i)

Utgifter som betalas mellan den 1 juli och den 15 oktober det år då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 25 %.

ii)

Utgifter som betalas mellan den 16 oktober och den 31 december det år då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 60 %.

iii)

Utgifter som betalas efter den 31 december det år då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 100 %.

3.   Genom undantag från punkt 2 ska följande villkor gälla:

a)

Om, när det gäller interventioner i form av direktstöd eller Ejflu-utgifter, det tröskelvärde som avses i punkt 2 första stycket inte har utnyttjats fullt ut för utbetalningar som gjorts för kalenderåret N senast den 15 oktober år N + 1 för EGFJ och senast den 31 december år N + 1 för Ejflu och det som återstår av tröskelvärdet överstiger 2 %, ska återstoden minskas till 2 %.

b)

Under budgetår N+1 ska utbetalningar för interventioner i form av direktstöd, utom de utbetalningar som föreskrivs i förordningarna (EU) nr 228/2013 och (EU) nr 229/2013, för kalenderår N-1 eller tidigare, som görs efter betalningsfristen endast berättiga till EGFJ-finansiering om det sammanlagda beloppet för interventioner i form av direktstöd som betalas inom budgetår N+1, vid behov korrigerat till beloppet före den justering som föreskrivs i artikel 17 i förordning (EU) 2021/2116, inte överstiger taket i bilaga V till förordning (EU) 2021/2115 för kalenderår N, i enlighet med artikel 87.1 i den förordningen.

c)

Utgifter som överstiger de gränser som avses i leden a eller b ska minskas med 100 %.

Beloppen för de återbetalningar som avses i artikel 17.3 andra stycket i förordning (EU) 2021/2116 ska inte beaktas vid kontrollen av att villkoret i första stycket b i denna punkt uppfylls.

4.   Om exceptionella förvaltningsförhållanden har uppstått för vissa interventioner och åtgärder eller om medlemsstaterna har motiverade skäl, ska kommissionen tillämpa antingen andra tidsfrister än vad som anges i punkterna 2 och 3 eller lägre eller inga minskningar.

Första stycket ska dock inte gälla för utgifter som överstiger det tak som avses i punkt 3 första stycket b.

5.   Kontrollen av att betalningsfristen iakttas ska utföras en gång per budgetår för utgifter som betalats före den 15 oktober.

Eventuella överskridanden av betalningsfristen ska beaktas senast i det beslut om avslutande av räkenskaperna som avses i artikel 53 i förordning (EU) 2021/2116.

6.   De minskningar som avses i denna artikel ska göras utan att det påverkar tillämpningen av det senare beslut om årligt prestationsavslut som avses i artikel 54 i förordning (EU) 2021/2116 och den kontroll av överensstämmelse som avses i artikel 55 i den förordningen.

Artikel 6

Bristande efterlevnad av tidigast möjliga betalningsdatum

När det gäller EGFJ-utgifter, i de fall då medlemsstaterna får betala ut förskott upp till ett visst maximibelopp före det tidigaste möjliga betalningsdatum som fastställs i unionsrätten, ska utgifterna betraktas som utgifter som berättigar till unionsfinansiering. Utgifter som betalats utöver detta maximibelopp ska inte berättiga till unionsfinansiering, utom i vederbörligen motiverade fall då exceptionella förvaltningsförhållanden har uppstått för vissa interventioner eller åtgärder eller när medlemsstaterna anför motiverade skäl. I sådana fall ska de utgifter som överstiger maximibeloppet berättiga till unionsfinansiering med en minskning på 10 %.

Den motsvarande minskningen ska beaktas senast i det beslut om avslutande av räkenskaperna som avses i artikel 53 i förordning (EU) 2021/2116.

Artikel 7

Utbetalande organs kompensation

1.   Kommissionen ska i det beslut om månadsbetalningar som den ska anta enligt artikel 21.3 i förordning (EU) 2021/2116 fastställa det saldo för de utgifter som varje enskild medlemsstat deklarerat i sin månatliga deklaration, med avdrag för de inkomster som är avsatta för särskilda ändamål och som medlemsstaten tagit med i utgiftsdeklarationen. Denna kvittning ska anses motsvara uppbörd av motsvarande inkomster.

Åtagande- och betalningsbemyndiganden som uppkommer till följd av inkomsterna ska bli tillgängliga så snart inkomsterna har avsatts för en viss budgetpost.

2.   Om de belopp som avses i artikel 45.1 b i förordning (EU) 2021/2116 har hållits inne före utbetalningen av det stöd som berörs av oriktigheten eller försummelsen ska de dras av från motsvarande utgifter.

3.   De Ejflu-bidrag som drivits in från stödmottagare inom ramen för den berörda medlemsstatens strategiska GJP-plan under varje referensperiod ska i utgiftsdeklarationen för den perioden dras av från det belopp som ska betalas av Ejflu.

4.   De högre eller lägre belopp som kan bli resultatet av det årliga finansiella avslutet får användas på nytt inom Ejflu och ska läggas till eller dras av från Ejflus bidrag när den första deklarationen upprättas efter beslutet om avslutande av räkenskaperna.

5.   EGFJ:s finansiering ska vara lika med utgifterna, beräknade på grundval av den information som förmedlats av det utbetalande organet, med avdrag för eventuella inkomster från interventionsåtgärderna, godkända via det datasystem som kommissionen inrättat och införda i det utbetalande organets utgiftsdeklaration.

Artikel 8

Sent antagande av unionens budget

1.   Om unionens budget inte har antagits vid budgetårets början ska de månadsbetalningar som avses i artikel 21 i förordning (EU) 2021/2116 och de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32 i den förordningen göras i proportion till de godkända anslagen, per utgiftskapitel, med en viss procentsats av de utgiftsdeklarationer som medlemsstaterna lämnat in för EGFJ respektive Ejflu och inom de gränser som fastställs i artikel 16 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

Kommissionen ska ta hänsyn till de belopp som inte återbetalats till medlemsstaterna vid senare utbetalningar.

2.   När det gäller Ejflu ska, om unionens budget inte har antagits i början av budgetåret vad gäller de budgetåtaganden som avses i artikel 29 i förordning (EU) 2021/2116, de första årliga delbetalningarna efter antagandet av medlemsstaternas strategiska GJP-planer följa den ordning i vilken dessa planer antas. Budgetåtagandena för de efterföljande årliga delbetalningarna ska göras i den ordning som medlemsstaternas strategiska GJP-planer utnyttjat sina åtaganden. Kommissionen får göra årliga delåtaganden till medlemsstaterna strategiska GJP-planer om de disponibla åtagandebemyndigandena är begränsade. Resterande åtaganden för planerna ska göras först när ytterligare åtagandebemyndiganden blir tillgängliga.

Artikel 9

Uppskjutande av månadsbetalningar

De månadsbetalningar som avses i artikel 21 i förordning (EU) 2021/2116 till medlemsstaterna får skjutas upp om de meddelanden som avses i artikel 90.1 c i och ii i den förordningen inkommer sent eller innehåller avvikelser som kräver ytterligare kontroller. Kommissionen ska i god tid underrätta de berörda medlemsstaterna om sin avsikt att skjuta upp betalningar.

Artikel 10

Innehållande av utbetalningar i samband med det årliga avslutet

1.   Om kommissionen håller inne de månadsbetalningar som avses i artikel 21.3 i förordning (EU) 2021/2116 i enlighet med artikel 40.1 första stycket i den förordningen ska följande satser för innehållande av utbetalningar tillämpas:

a)

Om medlemsstaten inte lämnar in de handlingar som avses i artiklarna 9.3 och 12.2 i förordning (EU) 2021/2116 senast den 1 mars, 1 % av det totala beloppet för de månadsbetalningar som avses i artikel 21.3 i den förordningen.

b)

Om medlemsstaten inte lämnar in de handlingar som avses i artiklarna 9.3 och 12.2 i förordning (EU) 2021/2116 senast den 1 april, 1,5 % av det totala beloppet för de månadsbetalningar som avses i artikel 21.3 i den förordningen.

2.   Innehållandet ska hävas efter det att alla relevanta handlingar som avses i artiklarna 9.3 och 12.2 i förordning (EU) 2021/2116 har lämnats in.

Artikel 11

Innehållande av utbetalningar i samband med prestationsavslutet

1.   Om kommissionen håller inne de månadsbetalningar som avses i artikel 21.3 i förordning (EU) 2021/2116 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32 i den förordningen i enlighet med artikel 40.2 i den förordningen efter det prestationsavslut som avses i artikel 54 i förordning (EU) 2021/2116, ska innehållandesatsen motsvara skillnaden mellan den minskningssats som tillämpas enligt artikel 54.1 i förordning (EU) 2021/2116 och 50 procentenheter, multiplicerad med 2. Den innehållandesats som ska tillämpas får inte vara lägre än 10 %.

2.   De innehållanden som avses i punkt 1 ska inte påverka tillämpningen av artiklarna 53 och 55 i förordning (EU) 2021/2116.

Artikel 12

Växelkurser som ska användas i utarbetandet av utgiftsdeklarationer

1.   Enligt artikel 94.4 i förordning (EU) 2021/2116, när det gäller EGFJ, ska medlemsstater som inte har infört euron tillämpa samma växelkurs i sina utgiftsdeklarationer som den de använde för att göra utbetalningar till stödmottagarna eller för att ta emot inkomster, i enlighet med bestämmelserna i kapitel V i den här förordningen och sektorslagstiftningen inom jordbruket.

2.   När det gäller Ejflu, när de upprättar sina utgiftsdeklarationer, ska de medlemsstater som inte har infört euron för varje utbetalning eller indrivning tillämpa den näst sista växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken före den månad under vilken transaktionerna bokförs i det utbetalande organets räkenskaper.

3.   När det gäller de beslut om avslut som avses i artiklarna 53 och 54 i förordning (EU) 2021/2116 och det förfarande för kontroll av överensstämmelse som avses i artikel 55 i den förordningen ska den första växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken efter dagen för antagandet av genomförandeakterna för avslut användas.

4.   I andra fall än de som avses i punkterna 1, 2 och 3, liksom när det gäller transaktioner för vilka det inte fastställts någon avgörande faktor i unionsrätten, ska den tillämpliga växelkursen för medlemsstater som inte har infört euron vara den näst sista växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken före den månad under vilken en utgift eller en inkomst avsatt för särskilda ändamål deklarerats.

KAPITEL III

Avslutande av räkenskaper och andra kontroller

Artikel 13

Kriterier och metoder för tillämpning av minskningar i samband med prestationsavslut

1.   För att anta beslutet i enlighet med artikel 54.1 i förordning (EU) 2021/2116 om de belopp som ska minskas från unionsfinansiering ska kommissionen bedöma de årliga utgifter som deklarerats av medlemsstaten för interventionen i förhållande till motsvarande output som rapporterats i den årliga prestationsrapport som avses i artikel 54.1 i förordning (EU) 2021/2116 och som lämnats in i enlighet med artikel 9.3 första stycket b och artikel 10.1 b i den förordningen samt artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115.

2.   Om de deklarerade utgifterna inte har en motsvarande output för det berörda budgetåret och om sådana avvikelser när det gäller output och genomförda enhetsbelopp inte tidigare har förklarats av medlemsstaten i enlighet med artikel 134.5–134.9 i förordning (EU) 2021/2115 i den årliga prestationsrapporten eller om motiveringarna till avvikelserna är otillräckliga, ska medlemsstaten lämna ytterligare motiveringar inom de tidsperioder som fastställts av kommissionen. Motiveringarna ska omfatta de deklarerade utgifter som inte har motsvarande output under det berörda budgetåret.

3.   De motiveringar som ska lämnas av medlemsstaten ska innehålla relevant information som förklarar avvikelsen på enhetsbeloppsnivå och den berörda perioden. Den ska innehålla kvantitativ information och vid behov även kvalitativa förklaringar.

Medlemsstaten ska också förklara omfattningen och effekten av de korrigerande åtgärder som redan vidtagits för att avhjälpa avvikelsen och förhindra att den upprepas.

Om medlemsstaten inte kan motivera avvikelserna i enlighet med punkt 2 får den motivera en del av avvikelserna.

4.   Om medlemsstaten underlåter att lämna vederbörligen motiverade skäl till avvikelserna, eller om kommissionen anser att dessa är otillräckliga i enlighet med punkterna 2 och 3, eller endast täcker en del av avvikelserna, ska kommissionen minska de relevanta beloppen från unionsfinansieringen. Kommissionen ska underrätta medlemsstaten om sitt yttrande i ett separat meddelande.

5.   De minskningar som avses i denna artikel ska göras utan att det påverkar tillämpningen av senare beslut om kontroll av överensstämmelse enligt artikel 55 i förordning (EU) 2021/2116.

Artikel 14

Kriterier och metoder för tillämpning av korrigeringar i samband med kontrollen av överensstämmelse för utgifter som inte omfattas av förordning (EU) 2021/2115 eller för det grödspecifika stödet för bomull och stöd till förtidspensionering

1.   För att anta beslutet om belopp som ska undantas från unionsfinansiering enligt artikel 55.1 i förordning (EU) 2021/2116 ska kommissionen skilja mellan de belopp eller delbelopp som identifierats som felaktigt använda och de som fastställts med hjälp av extrapolering eller schablonkorrigeringar.

För att fastställa de belopp som får undantas från unionsfinansiering när kommissionen konstaterar att utgifter som ligger utanför tillämpningsområdet för förordning (EU) 2021/2115 för det grödspecifika stödet för bomull eller stöd för förtidspensionering enligt avdelning III kapitel II avsnitt 3 underavsnitt 2 respektive artikel 155.2 i den förordningen inte har uppstått i enlighet med unionsrätten, ska kommissionen använda sina egna iakttagelser och beakta den information som medlemsstaterna gjort tillgänglig under förfarandet för kontroll av överensstämmelse i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) 2021/2116.

2.   Kommissionen ska basera undantagandet på identifieringen av felaktigt använda belopp endast om beloppen kan identifieras med rimliga ansträngningar. Om kommissionen inte kan identifiera de felaktigt använda beloppen med rimliga ansträngningar får medlemsstaterna inom de tidsperioder som kommissionen fastställer under kontrollen av överensstämmelse lämna uppgifter om kontrollerna av dessa belopp, på grundval av en granskning av alla enskilda ärenden som kan komma att påverkas av bristen på överensstämmelse. Kontrollerna ska omfatta alla utgifter som betalats ut i strid med tillämplig rätt och som belastat unionens budget. De uppgifter som lämnas ska omfatta alla enskilda belopp som inte är stödberättigande på grund av bristen på överensstämmelse.

3.   Om de felaktigt använda beloppen inte kan identifieras enligt punkt 2 får kommissionen fastställa vilka belopp som ska undantas med hjälp av extrapolerade korrigeringar. För att hjälpa kommissionen att fastställa berörda belopp får medlemsstaterna inom de tidsperioder som kommissionen fastställer under kontrollen av överensstämmelse lämna in en beräkning av det belopp som ska undantas från unionsfinansiering, genom en statistisk extrapolering av resultaten från kontroller som utförts på ett representativt urval av ärendena. Urvalet ska göras från en population där den identifierade bristen på överensstämmelse rimligen kan förväntas förekomma.

4.   För att beakta de resultat som medlemsstaterna lämnar in i enlighet med enligt punkterna 2 och 3 ska kommissionen kunna göra följande:

a)

Bedöma de metoder som används för identifiering eller extrapolering, och som tydligt ska beskrivas av medlemsstaterna.

b)

Kontrollera representativiteten i det urval som avses i punkt 3.

c)

Kontrollera innehållet i och resultatet av den identifiering eller extrapolering som lämnas in.

d)

Erhålla tillräckligt uttömmande och relevanta revisionsbevis för de underliggande uppgifterna.

5.   Vid tillämpningen av extrapolerade korrigeringar i enlighet med punkt 3 får medlemsstaterna använda de utbetalande organens kontrollstatistik som den bekräftats av det attesterande organet eller ett sådant organs bedömning av felnivån i samband med den revision som avses i artikel 12 i förordning (EU) 2021/2116, på följande villkor:

a)

Kommissionen är tillfredsställd med de attesterande organens arbete, både i fråga om revisionsstrategi och i fråga om det faktiska revisionsarbetets innehåll, omfattning och kvalitet.

b)

De attesterande organens arbete har samma omfattning som den aktuella kontrollen av överensstämmelse, i synnerhet när det gäller åtgärder eller stödordningar.

c)

De sanktionsbelopp som borde ha tillämpats beaktades vid bedömningen.

6.   Om villkoren för fastställande av de belopp som ska undantas från unionsfinansiering enligt punkterna 2 och 3 inte är uppfyllda eller om ärendet är sådant att de belopp som ska undantas inte kan fastställas på grundval av de punkterna, ska kommissionen göra lämpliga schablonkorrigeringar, med beaktande av överträdelsens karaktär och allvarlighetsgrad samt sin egen bedömning av risk för ekonomisk skada för unionens budget.

Schablonkorrigeringens nivå ska fastställas med beaktande särskilt av vilken typ av brist på överensstämmelse som identifierats. Brister i kontrollerna ska därför delas upp efter om de rör grundläggande eller kompletterande kontroller på följande sätt:

a)

Grundläggande kontroller är sådana administrativa kontroller och kontroller på plats som krävs för att fastställa stödberättigandet och tillämpningen av minskningar och sanktioner.

b)

Kompletterande kontroller är alla andra administrativa åtgärder som krävs för att behandla ersättningsanspråk korrekt.

Om det under samma kontroll av överensstämmelsen fastställas att det föreligger olika brister på överensstämmelse som var och en skulle leda till olika schablonkorrigeringar, ska endast den högsta schablonkorrigeringen tillämpas.

7.   När kommissionen fastställer nivån för schablonkorrigeringen ska den särskilt beakta en eller flera av följande omständigheter som visar att det rör sig om allvarligare brister, och en större risk för förlust för unionens budget:

a)

En eller flera grundläggande kontroller inte utförts eller utförts så dåligt eller sällan att de är ineffektiva när det gäller att fastställa om anspråk är stödberättigande eller att förebygga oriktigheter.

b)

Tre eller flera brister upptäcks i fråga om samma kontrollsystem.

c)

Medlemsstatens tillämpning av ett kontrollsystem saknas eller har allvarliga brister, och det finns tecken på omfattande oriktigheter och försummelser i arbetet med att förebygga oriktigheter och bedrägerier.

d)

Liknande brister inom samma sektor upptäcks i en medlemsstat i en utredning som följer på en utredning där de först har upptäckts och meddelats medlemsstaten, dock med beaktande av de korrigerande eller kompenserande åtgärder som redan vidtagits av medlemsstaten.

8.   Om en medlemsstat lämnar in objektiva upplysningar som inte uppfyller kraven i punkterna 2 och 3 i denna artikel, men som visar att den maximala ekonomiska förlusten för EGFJ och Ejflu är lägre än vad som skulle bli fallet vid tillämpning av den föreslagna schablonsatsen ska kommissionen använda den lägre schablonsatsen för att fastställa de belopp som ska undantas från unionsfinansiering i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) 2021/2116.

9.   Belopp som faktiskt drivits in från stödmottagarna och krediterats EGFJ och Ejflu före ett givet datum som kommissionen ska fastställa under kontrollen av överensstämmelse, ska dras av från det belopp som kommissionen beslutar att undanta från unionsfinansiering i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) 2021/2116.

Artikel 15

Kriterier och metoder för tillämpning av korrigeringar i samband med kontrollen av överensstämmelse för utgifter som omfattas av förordning (EU) 2021/2115

1.   För antagandet av beslutet om de belopp som ska undantas från unionsfinansiering i enlighet med artikel 55.1 i förordning (EU) 2021/2116 ska kommissionen använda sina egna iakttagelser och beakta den information som medlemsstaterna gjort tillgänglig under den kontroll av överensstämmelse som genomförs i enlighet med artikel 55.3 i den förordningen. Det belopp som ska undantas från unionsfinansiering ska så långt som möjligt motsvara den faktiska ekonomiska förlusten eller risken för unionens budget.

2.   Om kommissionen konstaterar att utgifterna inte har betalats i överensstämmelse med unionsrätten får kommissionen fastställa de belopp som ska undantas genom schablonkorrigeringar, med beaktande av överträdelsens karaktär och allvarlighetsgrad samt sin egen bedömning av risken för ekonomisk skada för unionen.

Schablonkorrigeringen ska fastställas med hänsyn i synnerhet till vilken typ av allvarlig brist som identifierats. I detta syfte ska hänsyn tas till de delar av styrningssystemen som påverkas av de allvarliga bristerna.

Om det inom samma kontroll av överensstämmelsen fastställs att det föreligger olika allvarliga brister som var och en skulle leda till olika schablonkorrigeringar ska endast den högsta schablonkorrigeringen tillämpas.

3.   När kommissionen fastställer nivån för schablonkorrigeringen ska den särskilt beakta en eller flera av följande omständigheter som visar att det rör sig om allvarligare brister, och en större risk för förlust för unionens budget:

a)

Allvarliga brister i en eller flera delar av styrningssystemen.

b)

Medlemsstatens tillämpning av någon del i styrningssystemet saknas och det finns tecken på omfattande oriktigheter och försummelser i arbetet med att förebygga oriktigheter och bedrägerier.

c)

Liknande brister inom samma sektor upptäcks i en medlemsstat i en utredning som följer på en utredning där de först har upptäckts och meddelats medlemsstaten, dock med beaktande av de korrigerande eller kompenserande åtgärder som redan vidtagits av medlemsstaten.

4.   Om en medlemsstat visar att den maximala förlusten för EGFJ och Ejflu är begränsad till ett belopp som är lägre än vad som skulle bli resultatet av tillämpningen av den föreslagna schablonsatsen, får den lägre schablonsatsen tillämpas eller det attesterande organets bedömning av styrningssystemen vid den revision som avses i artikel 12 i förordning (EU) 2021/2116 användas av kommissionen för att fastställa de belopp som ska undantas från unionsfinansiering vid den kontroll av överensstämmelse som avses i artikel 55 i den förordningen.

5.   När så är lämpligt får medlemsstaterna, inom de tidsperioder som kommissionen fastställer under kontrollen av överensstämmelse, lämna uppgifter om kontrollerna av beloppen, på grundval av en granskning av alla enskilda fall som kan vara påverkade av bristen. Kontrollerna ska omfatta alla utgifter som betalats ut i strid med unionsrätten och som belastat unionens budget. Uppgifter ska lämnas om alla belopp som inte är stödberättigande på grund av brist på överensstämmelse med unionsrätten. Alternativt får medlemsstaterna tillhandahålla en riskbedömning på grundval av ett statistiskt giltigt och representativt urval av den population som påverkas av bristen, förutsatt att medlemsstaterna inte med rimliga ansträngningar kan beräkna de felaktigt använda beloppen. Det attesterande organet ska bekräfta medlemsstatens bedömning av bristen.

6.   För att beakta de resultat som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med punkt 5 ska kommissionen bedöma metoden, innehållet i och resultaten av den kontroll eller den extrapolering som lämnats in. Om kommissionen är nöjd med metoden, innehållet i och resultaten av den kontroll eller den extrapolering som lämnats in ska den använda de resultat som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med punkt 5 för att fastställa de belopp som ska undantas från unionsfinansiering i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) 2021/2116.

7.   Belopp som faktiskt drivits in från stödmottagarna och krediterats EGFJ och Ejflu före ett givet datum som kommissionen ska fastställa under kontrollen av överensstämmelse, ska dras av från det belopp som kommissionen beslutar att undanta från unionsfinansiering i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) 2021/2116.

KAPITEL IV

Säkerheter

Avsnitt 1

Tillämpningsområde och termanvändning

Artikel 16

Tillämpningsområde

Detta kapitel ska tillämpas i alla de fall där sektorslagstiftningen inom jordbruket föreskriver en säkerhet, vare sig termen ”säkerhet” används eller inte.

Detta kapitel ska inte tillämpas på säkerheter som har ställts för att garantera betalning av de import- och exporttullar som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (11).

Artikel 17

Definitioner i kapitlet

I detta kapitel gäller följande definitioner:

a)

behörig myndighet: antingen en part som har befogenhet att ta emot en säkerhet eller en part som har befogenhet att besluta i enlighet med den aktuella förordningen om en säkerhet ska frisläppas eller förverkas.

b)

blocksäkerhet: säkerhet som ställs till den behöriga myndighetens förfogande för att garantera att mer än en skyldighet fullgörs.

c)

den aktuella delen av det säkrade beloppet: den del av det säkrade beloppet som motsvarar den kvantitet för vilken ett krav inte har uppfyllts.

Avsnitt 2

Krav på säkerhet

Artikel 18

Ansvarig part

En säkerhet ska ställas av den part, eller för den parts räkning, som är skyldig att betala ett belopp om en skyldighet inte fullgörs.

Artikel 19

Avstående från krav på säkerhet

1.   Den behöriga myndigheten får avstå från kravet på säkerhet om den part som ska fullgöra skyldigheten är antingen

a)

ett offentligt organ som ansvarar för att utföra en offentlig myndighets uppgifter, eller

b)

ett privat organ som utför sådana uppgifter som avses i led a under statlig tillsyn.

2.   Den behöriga myndigheten får avstå från kravet på säkerhet om värdet av det belopp som ska garanteras är mindre än 500 euro. I sådana fall ska den berörda parten skriftligen åta sig att betala ett belopp som är lika stort som den avstådda säkerheten om motsvarande skyldighet inte fullgörs.

Vid tillämpningen av det första stycket ska säkerhetens värde beräknas så att den omfattar alla de skyldigheter som hör till samma insats.

Artikel 20

Villkor för säkerheter

1.   Den behöriga myndigheten ska vägra att godta säkerheten eller kräva att den byts ut om myndigheten anser att den är otillräcklig eller otillfredsställande eller att den inte utgör säkerhet för en tillräckligt lång period.

2.   Om en kontant inbetalning sker via girering ska den inte anses utgöra en säkerhet förrän den behöriga myndigheten har försäkrat sig att den kan disponera över beloppet.

3.   En check ska betraktas som en kontant inbetalning om dess inlösen är garanterad av en finansiell institution som godkänts för detta syfte av den medlemsstat där den behöriga myndigheten finns. Den behöriga myndigheten behöver inte lösa in en sådan check förrän dess garanterade giltighetstid håller på att löpa ut.

Andra checkar än de som avses i första stycket ska inte utgöra en säkerhet förrän den behöriga myndigheten kan disponera över beloppet.

4.   Alla avgifter som den finansiella institutionen tar ut ska betalas av den som ställer säkerheten.

5.   Ingen ränta ska utgå till den part som ställer säkerhet i form av en kontant inbetalning.

Artikel 21

Användning av euro

1.   Säkerheter ska ställas i euro.

2.   I de fall då en säkerhet tas emot i en medlemsstat som inte har infört euron ska säkerhetens belopp i euro räknas om till den tillämpliga nationella valutan i enlighet med kapitel V. Det åtagande som säkerheten avser och belopp som hålls inne vid underlåtelser eller oriktigheter ska kvarstå i euro.

Artikel 22

Borgensman

1.   Borgensmannen ska ha sin hemvist eller ha en verksamhet inom unionen och vara godkänd enligt fördragets bestämmelser om frihet att tillhandahålla tjänster av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där säkerheten ställs. Borgensmannens åtagande ska bekräftas genom en skriftlig borgensförbindelse.

2.   Den skriftliga borgensförbindelsen ska minst ange

a)

skyldigheten eller, om det gäller en blocksäkerhet, den typ eller de typer av skyldigheter mot vars fullgörande den garanterar betalningen av en summa pengar,

b)

det högsta belopp som borgensmannen är villig att betala,

c)

att borgensmannen har solidariskt ansvar tillsammans med den part som ska fullgöra skyldigheten att, på uppmaning av den behöriga myndigheten, inom 30 dagar betala varje belopp inom borgensförbindelsens gränser som förfaller till betalning när säkerheten förverkas.

3.   Om en skriftlig blocksäkerhet redan har ställts ska den behöriga myndigheten avgöra vilket förfarande som ska tillämpas för att koppla hela eller en del av blocksäkerheten till en viss skyldighet.

Artikel 23

Force majeure

Alla som bär ansvar för en skyldighet för vilken en säkerhet ställts och som hävdar att skyldigheten inte fullgjorts på grund av force majeure ska på ett sätt som tillfredsställer den behöriga myndigheten påvisa att force majeure föreligger. Om den behöriga myndigheten medger att force majeure förelegat annulleras skyldigheten så att säkerheten kan frisläppas.

Avsnitt 3

Frisläppande och förverkande av andra säkerheter än de som avses i avsnitt 4

Artikel 24

Förverkande av säkerheter

1.   Den skyldighet som avses i artikel 64.1 i förordning (EU) 2021/2116 avser krav på att utföra eller avstå från att utföra en viss handling som är grundläggande för syftet med den förordning genom vilken den införs.

2.   Om en skyldighet inte fullgörs och ingen tidsfrist för fullgörande har angivits ska säkerheten förverkas när den behöriga myndigheten fastställer att skyldigheten inte fullgjorts.

3.   Om det angivits en tidsfrist för fullgörande av skyldigheten och skyldigheten har fullgjorts först efter den tidsfristen ska säkerheten förverkas.

I så fall ska 10 % av säkerheten förverkas omedelbart och av återstoden ska ytterligare andelar förverkas med

a)

2 % för varje kalenderdag efter tidsfristen om skyldigheten avser import av produkter till ett tredjeland, och

b)

5 % för varje kalenderdag efter tidsfristen om skyldigheten avser produkter som lämnar unionens tullområde.

4.   Om skyldigheten fullgörs i tid och bevis därför ska lämnas in inom en viss tidsfrist ska säkerheten för den skyldigheten förverkas för varje kalenderdag efter tidsfristen enligt formeln 0,2/antal dagar efter tidsfristen, varvid hänsyn ska tas till artikel 27.

Om det bevis som avses i första stycket består av inlämning av en import- eller exportlicens som utnyttjats eller löpt ut, ska 15 % av säkerheten förverkas om beviset lämnas in efter den tidsfrist som avses i första stycket men senast den 730:e kalenderdagen efter det att licensen löpt ut. Efter den 730:e kalenderdagen ska den återstående delen av säkerheten förverkas i sin helhet.

5.   Beloppet för den säkerhet som ska förverkas ska avrundas neråt till närmaste heltal i euro eller tillämplig nationell valuta.

Artikel 25

Frisläppande av säkerheter

1.   Så snart det bevis som krävs enligt de särskilda unionsreglerna för att visa att en skyldighet fullgjorts har lämnats eller säkerheten delvis har förverkats i enlighet med artikel 64.2 i förordning (EU) 2021/2116 och artikel 24 i denna förordning ska säkerheten eller i förekommande fall återstoden av säkerheten utan dröjsmål frisläppas.

2.   En säkerhet ska på begäran frisläppas till en del då bevis har lämnats för en delmängd av produkten, förutsatt att delen inte är mindre än någon av de minimikvantiteter som anges i den förordning där säkerheten föreskrivs eller annars som de anges av medlemsstaten.

3.   Om det inte har fastställts någon tidsperiod för framläggande av det bevis som krävs för att det säkrade beloppet ska frisläppas ska denna period vara 365 kalenderdagar, räknat från den tidsfrist som gäller för den skyldighet för vilken säkerhet ställts. Om ingen tidsfrist har angivits för fullgörandet av den skyldighet för vilken säkerheten ställts, ska perioden för att lägga fram de bevis som krävs för att frisläppa ett belopp för vilket säkerhet ställts vara 365 kalenderdagar från och med den dag då alla skyldigheter har fullgjorts.

Den period som fastställs i första stycket får inte överstiga 1 095 kalenderdagar från den dag då säkerhet kopplades till en viss skyldighet.

Artikel 26

Tröskelvärden

1.   Det totala förverkade beloppet får inte överstiga 100 % av den berörda delen av det säkrade beloppet.

2.   Den behöriga myndigheten får avstå från förverkandet av belopp på mindre än 100 euro, förutsatt att det finns liknande bestämmelser för jämförbara fall i nationella lagar och andra författningar.

Avsnitt 4

Säkerheter vid förskottsbetalning

Artikel 27

Tillämpningsområde

Detta avsnitt ska tillämpas i fall där det i särskilda unionsregler, andra än regler om sektorsspecifika interventioner, föreskrivs att ett belopp kan betalas ut innan den fastställda skyldigheten att erhålla stöd eller förmåner har uppfyllts.

Artikel 28

Frisläppande av säkerheter

1.   Säkerheten ska frisläppas

a)

antingen när den slutliga rätten till det belopp som beviljats som förskott är fastställd, eller

b)

när det beviljade beloppet plus eventuella tillägg enligt de särskilda unionsreglerna har återbetalats.

2.   När tidsfristen för styrkande av den slutliga rätten till det beviljade beloppet har löpt ut utan att bevis har lagts fram, ska den behöriga myndigheten omedelbart följa förfarandet för att förverka säkerheten.

Om särskilda unionsregler föreskriver det får bevis läggas fram även efter detta datum mot återbetalning av en del av säkerheten.

KAPITEL V

Användning av euro

Artikel 29

Handel med tredjeländer

1.   För belopp som hänför sig till import och för exportavgifter som fastställts i euro i unionsrätten för den gemensamma jordbrukspolitiken och som ska tillämpas av medlemsstaterna i nationell valuta, ska omräkningskursen uttryckligen motsvara den kurs som tillämpas i enlighet med artikel 53.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

2.   För de priser och belopp som uttrycks i euro i unionens jordbrukslagstiftning för handel med tredjeländer ska den avgörande faktorn för växelkursen vara godtagandet av tulldeklarationen.

3.   För beräkningen av det schablonimportvärde för frukt och grönsaker som används för att fastställa införselpriset ska den avgörande faktorn för växelkursen för de representativa priser som används för beräkningen av schablonvärdet och av beloppet för minskningen vara den dag som de representativa priserna hänför sig till.

Artikel 30

Särskilda stöd

1.   För stöd som beviljas i förhållande till kvantiteten saluförda produkter eller kvantiteten produkter som ska användas på ett särskilt sätt, ska den avgörande faktorn för växelkursen, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 32 och 33, vara den första transaktion efter det att den berörda aktören tagit över produkterna som garanterar att produkterna används på ett adekvat sätt och som medför att stödet beviljas.

2.   För stöd till privat lagring ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den första dagen av den period för vilken stöd beviljas inom ramen för ett och samma kontrakt.

3.   För andra stöd än de som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel och i artiklarna 32 och 33 ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den sista ansökningsdagen.

Artikel 31

Vinsektorn

1.   Den avgörande faktorn för växelkursen ska vara den första dagen på budgetåret då stöd beviljas för följande:

a)

Omstrukturering och omställning av vinodlingar som avses i artikel 58.1 första stycket a i förordning (EU) 2021/2115.

b)

Tillfälligt och gradvis avtagande stöd för att täcka de administrativa kostnaderna för inrättandet av gemensamma fonder som avses i artikel 58.1 första stycket l i förordning (EU) 2021/2115.

c)

Skördeförsäkring mot förluster som uppstår till följd av ogynnsamma väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, skador förorsakade av djur, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp som avses i artikel 58.1 första stycket d i förordning (EU) 2021/2115.

2.   För de insatser för grön skörd som avses i artikel 58.1 första stycket c i förordning (EU) 2021/2115 ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den dag då insatsen för grön skörd äger rum.

3.   För destillation av biprodukter från vinframställning som utförs i enlighet med begränsningarna i del II avsnitt D i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 och som avses i artikel 58.1 första stycket g i förordning (EU) 2021/2115 ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den första dagen på det räkenskapsår då biprodukten levereras.

4.   För investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket b, e och m i förordning (EU) 2021/2115 ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den 1 januari det år då beslutet att bevilja stödet fattas.

5.   För de interventionstyper som avses i artikel 58.1 första stycket f, h, i, j och k i förordning (EU) 2021/2115 ska den avgörande faktorn för växelkursen enligt lagstiftningen vara den näst sista växelkurs som fastställdes av Europeiska centralbanken före den månad för vilken en utgift eller en inkomst avsatt för särskilda ändamål deklarerades.

Artikel 32

Belopp och utbetalningar av stöd kopplade till genomförandet av skolprogrammet

För stöd som beviljats för genomförandet av det skolprogram som avses i del II avdelning I kapitel II avsnitt I i förordning (EU) nr 1308/2013 ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den 1 januari som föregår det berörda läsåret.

Artikel 33

Stöd till struktur- och miljöåtgärder

För landsbygdsutvecklingsstöd som betalas ut i enlighet med avdelning III kapitel IV i förordning (EU) 2021/2115 och för utbetalningar som avser åtgärder som godkänts enligt förordning (EU) nr 1305/2013 ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den 1 januari det år då beslutet att bevilja stödet fattas.

När utbetalningarna av de belopp som avses i första stycket i enlighet med unionsreglerna sprids ut över flera år ska den avgörande faktorn för växelkursen för var och en av de årliga delbetalningarna vara den 1 januari det år för vilket delbetalningen i fråga görs.

Artikel 34

Andra belopp och priser

För andra priser och belopp än de som anges i artiklarna 30–33 eller för belopp som är kopplade till dessa och som i unionslagstiftningen eller i ett anbudsförfarande uttrycks i euro, ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den dag då en av följande rättshandlingar äger rum:

a)

För köp, då ett giltigt anbud har tagits emot.

b)

För försäljning, då ett giltigt anbud har tagits emot.

c)

För tillbakadraganden av produkter, dagen då tillbakadragandet äger rum.

d)

För insatser för obärgad skörd och grön skörd, dagen då insatsen för obärgad skörd eller grön skörd äger rum.

e)

För kostnader för transport, bearbetning eller offentlig lagring och för belopp till undersökningar inom ramen för ett anbudsförfarande, sista dagen för inlämnande av anbud.

f)

För notering av priser, belopp eller anbud på marknaden, den dag för vilken priset, beloppet eller anbudet noteras.

g)

För sanktioner som är kopplade till bristande efterlevnad av jordbrukslagstiftningen, den dag då den behöriga myndigheten utfärdar en handling där detta konstateras.

Artikel 35

Betalning av förskott

För förskott ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den avgörande faktor som är tillämplig för det pris eller belopp som förskottet avser, i de fall då den avgörande faktorn har inträtt när förskottet betalas ut, eller, i andra fall, den dag då förskottet fastställs i euro, eller om detta inte görs, den dag då förskottet betalas ut. Den avgörande faktorn för växelkursen ska tillämpas på förskott utan att det påverkar tillämpningen av den avgörande faktorn på hela priset eller beloppet i fråga.

Artikel 36

Säkerheter

För säkerheter ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den dag då säkerheten ställs.

Följande undantag ska dock göras:

a)

För säkerheter i samband med förskott ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den avgörande faktor som gäller för förskottsbeloppet i de fall då den faktorn har inträtt när säkerheten betalas.

b)

För säkerheter i samband med inlämnande av anbud ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den dag då anbudet lämnas in.

c)

För säkerheter i samband med genomförandet av ett anbud ska den avgörande faktorn för växelkursen vara den sista dagen för inlämnande av anbud.

Artikel 37

Fastställande av växelkursen

När en avgörande faktor fastställs i unionsrätten ska den växelkurs som ska användas vara Europeiska centralbankens senaste växelkurs före den första dagen i den månad då den avgörande faktorn inträder.

Dock ska följande växelkurs användas:

a)

I de fall som avses i artikel 29.2 i den här förordningen, för vilka den avgörande faktorn för växelkursen är godtagandet av tulldeklarationen, den växelkurs som avses i artikel 53.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

b)

För utgifter för interventionsåtgärder i samband med offentliga lagringsinsatser, den växelkurs som följer av tillämpningen av artikel 3.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 906/2014 (12).

Artikel 38

Granskning av transaktioner

De belopp i euro som härrör från tillämpningen av avdelning IV kapitel III i förordning (EU) 2021/2116 ska när det behövs räknas om till nationella valutor med hjälp av de växelkurser som gäller den första arbetsdagen det år då granskningsperioden inleds och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, serie C.

KAPITEL VI

Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 39

Övergångsbestämmelser

Om ett utbetalande organ som ackrediterats i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013 tar ansvar för sådana utgifter som det tidigare inte ansvarat för ska organet vara ackrediterat för sina nya ansvarsområden före den 1 januari 2023.

Artikel 40

Upphävande

Delegerad förordning (EU) nr 907/2014 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2023.

Dock gäller följande:

a)

Artiklarna 5a, 7.3, 7.4, 11.1 andra stycket, 11.2 och 13 i den förordningen ska fortsätta att gälla för Ejflu när det gäller utgifter som stödmottagarna ådragit sig och betalningar som verkställts av det utbetalande organet inom ramen för genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013 och för EGFJ när det gäller de operativa program som godkänts enligt förordning (EU) nr 1308/2013.

b)

Artikel 13 i den förordningen ska fortsätta att gälla för pågående indrivningsförfaranden som inletts enligt artikel 54 i förordning (EU) nr 1306/2013.

Artikel 41

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Artikel 39 ska dock tillämpas från och med dagen för den här förordningens ikraftträdande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 december 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 435, 6.12.2021, s. 187.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron (EUT L 255, 28.8.2014, s. 18).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (EUT L 317, 4.11.2014, s. 56).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(12)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 906/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utgifter för offentlig intervention (EUT L 255, 28.8.2014, s. 1).


BILAGA I

Ackrediteringskriterier för de utbetalande organ som avses i artikel 1.2

1.   INTERNA FÖRHÅLLANDEN

A.   Organisationsstruktur

Det utbetalande organet ska ha en organisationsstruktur som gör att det kan utföra följande huvudsakliga uppgifter när det gäller EGFJ- och Ejflu-utgifterna:

i)

Godkännande och kontroll av utbetalningar för att fastställa att det belopp som utbetalas till en mottagare är förenligt med unionsreglerna, och detta ska särskilt omfatta administrativa kontroller och kontroller på plats.

ii)

Verkställande av utbetalningar av det godkända beloppet till bidragsmottagare (eller deras befullmäktigade) eller, när det gäller landsbygdsutveckling, av unionens medfinansieringsdel.

iii)

Bokföring av utbetalningar i det utbetalande organets särskilda räkenskaper för EGFJ- och Ejflu-utgifter i ett datasystem samt periodiska sammanställningar av utgifter, däribland de månatliga (för EGFJ), kvartalsvisa (för Ejflu) och årliga deklarationerna till kommissionen. Det utbetalande organets räkenskaper ska också ta upp tillgångar som finansieras av EGFJ och Ejflu, i synnerhet rörande interventionslager, icke avräknade förskott, säkerheter och gäldenärer.

iv)

När det gäller de interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115 ska det utbetalande organets organisationsstruktur också säkerställa genomförandet av prestationsrapporteringen om outputindikatorer för det årliga prestationsavslut som avses i artikel 54 i förordning (EU) 2021/2116 och om resultatindikatorer för den fleråriga prestationsövervakning som avses i artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115, för att visa att artikel 37 i förordning (EU) 2021/2116 efterlevs.

Det utbetalande organets organisationsstruktur ska säkra en tydlig fördelning av befogenheter och ansvarsområden på alla operativa nivåer och separering av de funktioner som avses i första stycket leden i, ii och iii, och ansvarsområdena ska fastställas i en organisationsplan som även visar rapporteringsvägarna. Den ska innefatta de tekniska tjänsterna och tjänsten för internrevision enligt punkt 4.

B.   Krav avseende personalen

Det utbetalande organet ska visa sitt engagemang för integritet och etiska värden. Alla ledningsnivåer ska respektera integritet och etiska värden i sina instruktioner, sitt handlande och sitt uppförande. Integritet och etiska värden ska fastställas i uppföranderegler och förstås på alla nivåer i organisationen, samt av tjänsteleverantörer och stödmottagare. Det ska finnas förfaranden för att bedöma om enskilda personer och enheter följer uppförandereglerna och för att hantera avvikelser i god tid. Det utbetalande organet ska också visa sitt engagemang för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta personer i linje med sina mål.

Organet ska särskilt säkerställa följande:

i)

Lämplig personal tilldelas för verksamheten och säkerställa den tekniska kompetens som krävs på olika nivåer inom verksamheten.

ii)

Fördelningen av arbetsuppgifter är sådan att ingen anställd har ansvar för fler än ett av ansvarsområdena godkännande, utbetalning respektive bokföring av belopp som ska belasta EGFJ eller Ejflu, och ingen anställd utför någon av dessa uppgifter på egen hand.

iii)

Ansvarsområdena för varje anställd är fastställda i en skriftlig arbetsbeskrivning, liksom de ekonomiska gränserna för dennes befogenheter. De sistnämnda får anges i systemet.

iv)

Lämplig personalutbildning anordnas på alla verksamhetsnivåer, bl.a. för att öka medvetenheten om bedrägerier, och det finns en personalpolitik som innebär att personal på känsliga poster roterar eller annars är föremål för utökad granskning.

v)

Lämpliga åtgärder vidtas för att undvika och upptäcka en möjlig risk för intressekonflikter i den mening som avses i artikel 61 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 vad gäller det utbetalande organets uppgifter i förhållande till personer med inflytande och känsliga befattningar inom och utanför det utbetalande organet. Om det finns risk för en intressekonflikt ska det finnas rutiner som säkerställer att den artikeln tillämpas.

C.   Riskbedömning

Det utbetalande organet ska säkerställa följande:

i)

Identifiering av det utbetalande organets mål, för att göra det möjligt att identifiera och bedöma risker i samband med målen.

ii)

Identifiering av riskerna, inklusive möjliga oriktigheter och bedrägerier, för uppnåendet av dess mål samt analys av dessa risker som grund för att avgöra hur de bör hanteras.

iii)

När det gäller risken för bedrägerier, en strategi för bedrägeribekämpning som ska omfatta åtgärder för att bekämpa bedrägerier och all olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I dessa åtgärder ingår förebyggande, upptäckt och villkor för utredning av bedrägerier samt gottgörelse och avskräckande åtgärder, med proportionella och avskräckande sanktioner.

iv)

Genomförande av åtgärder för att förebygga och minska riskerna.

v)

Identifiering och bedömning av förändringar som avsevärt skulle kunna påverka det interna kontrollsystemet.

vi)

Regelbunden översyn av riskbedömningen och av de åtgärder som vidtagits för att förebygga eller minska de identifierade riskerna.

D.   Delegering

D.1

Om det utbetalande organet delegerar någon av sina uppgifter till ett annat organ i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) 2021/2116 ska följande krav uppfyllas:

i)

Ett skriftligt avtal ska ingås mellan det utbetalande organet och det andra organet där det anges vilka uppgifter som delegeras, och vidare vilken information och vilka verifikationer som ska lämnas till det utbetalande organet samt tidsfristen för att lämna in dessa. Avtalet måste göra det möjligt för det utbetalande organet att uppfylla ackrediteringskriterierna.

ii)

Det utbetalande organet ska hela tiden behålla ansvaret för att de berörda fonderna förvaltas effektivt. Det behåller även det fulla ansvaret för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inklusive skyddet av unionens ekonomiska intressen, samt för att deklarera motsvarande utgifter till kommissionen samt bokföra dessa.

iii)

Det andra organets uppgifter och skyldigheter, i synnerhet beträffande kontrollen och verifieringen av överensstämmelsen med unionsreglerna, ska vara tydligt definierade.

iv)

Det utbetalande organet ska säkerställa att det andra organet har effektiva system som garanterar att det uppfyller sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

v)

Det andra organet ska uttryckligen bekräfta till det utbetalande organet att det fullgör sina uppgifter, och det ska ge en beskrivning av sina arbetsmetoder.

vi)

Det utbetalande organet ska regelbundet se över de delegerade uppgifterna för att förvissa sig om att verksamheten håller en tillfredsställande nivå och överensstämmer med unionsreglerna.

D.2

Kraven i punkterna D.1 i, ii, iii och v ovan ska gälla i tillämpliga delar i de fall då det utbetalande organets uppgifter sköts av ett annat organ inom ramen för dess ordinarie uppgifter på grundval av nationell lagstiftning.

2.   KONTROLLER

A.   Förfaranden för att godkänna ersättningsanspråk

Det utbetalande organet ska ha förfaranden för att följa följande regler:

i)

Det utbetalande organet ska i detalj fastställa förfarandena för att ta emot, registrera och handlägga anspråk, med en beskrivning av alla de handlingar och det informationssystem som ska användas.

ii)

Varje tjänsteman som ansvarar för godkännande ska förfoga över en fullständig checklista för de verifieringar som ska göras, och ska i verifikationerna för anspråket intyga att kontrollerna har utförts. Detta intygande får göras elektroniskt. Det ska finnas bevis på att arbetet granskas systematiskt av en högre tjänsteman, baserat på exempelvis stickprover, system eller planer.

iii)

Ett anspråk ska godkännas för utbetalning endast efter det att tillräckliga kontroller gjorts för att säkerställa att unionens regler följs.

iv)

Kontrollerna ska omfatta dem som föreskrivs i den förordning som gäller för den specifika åtgärd inom vilken stöd begärs, och dem som krävs enligt artikel 59 i förordning (EU) 2021/2116, för att förebygga och upptäcka bedrägerier och oriktigheter, med särskilt beaktande av de risker som föreligger. För Ejflu krävs dessutom förfaranden för att kontrollera att villkoren för beviljande av stöd, även genom upphandling, är uppfyllda och att alla tillämpliga unionsregler har följts, även de som fastställs i den strategiska GJP-planen.

v)

Det utbetalande organets ledning ska på lämplig nivå regelbundet och i god tid informeras om resultaten av administrativa kontroller och kontroller på plats, så att det är alltid är möjligt att beakta om kontrollerna varit tillräckliga innan ett anspråk avgörs.

vi)

Det utförda arbetet ska beskrivas i detalj i en rapport som åtföljer varje anspråk eller omgång anspråk eller, om så är lämpligt, i en rapport som omfattar ett regleringsår. Rapporten ska åtföljas av ett intygande av de godkända anspråkens stödberättigande och av det utförda arbetets karaktär, omfattning och avgränsningar. Detta intygande får göras elektroniskt. För Ejflu krävs dessutom en försäkran om att kriterierna för beviljande av stöd, även genom upphandling, har uppfyllts och att alla tillämpliga unionsregler följs, även de som fastställs i den strategiska GJP-planen. Om någon fysisk eller administrativ kontroll inte är fullständig, utan genomförd på ett urval av anspråk, ska valda anspråk identifieras, urvalsmetoden beskrivas och resultatet av alla inspektioner och de åtgärder som vidtagits mot bakgrund av rapporterade avvikelser och oriktigheter rapporteras. Verifikationerna (i pappersform eller elektronisk form) ska vara tillräckliga för att ge garantier för att alla nödvändiga kontroller beträffande de godkända anspråkens stödberättigande har genomförts.

vii)

Om verifikationer (på papper eller i elektronisk form) som hänför sig till godkända anspråk eller till genomförda kontroller förvaras av andra organ, ska både dessa organ och det utbetalande organet införa förfaranden för att säkerställa att dessa verifikationer eller elektroniska uppgifter bevaras och är tillgängliga för det utbetalande organet.

B.   Förfaranden för utbetalningar

Det utbetalande organet ska införa de förfaranden som är nödvändiga för att säkerställa att utbetalningar endast görs till stödmottagares eller dessas befullmäktigades bankkonto. Betalningen ska utföras av det utbetalande organets bank eller, när så är lämpligt, av ett statligt betalningskontor, inom fem arbetsdagar efter dagen då EGFJ eller Ejflu belastats. Förfaranden ska införas för att säkerställa att alla betalningar där överföringen inte verkställs inte deklareras till EGFJ eller Ejflu för återbetalning. Om sådana betalningar redan har deklarerats till EGFJ eller Ejflu ska beloppen återkrediteras till dessa fonder i påföljande kvartals- eller månadsdeklarationer eller senast i årsräkenskaperna. Utbetalningar får inte göras kontant. Godkännande som ges av den attesterande tjänstemannen och/eller dennes överordnade får ske elektroniskt, förutsatt att det säkerställs att denna metod har en skälig säkerhetsnivå och att det i de elektroniska registren framgår vem som undertecknar.

C.   Redovisningsförfaranden

Det utbetalande organet ska införa följande förfaranden:

i)

Redovisningsförfarandena ska säkerställa att månatliga (för EGFJ), kvartalsvisa (för Ejflu) och årliga deklarationer är fullständiga, korrekta och sker i tid, och att eventuella fel och utelämnanden upptäcks och korrigeras, främst genom att kontroller och avstämningar genomförs regelbundet.

ii)

Redovisningen av interventionslager ska säkerställa att kvantiteterna, och kostnader förenade med dem, behandlas och registreras korrekt och utan dröjsmål per identifierbart parti och på rätt konto för varje steg, från accepterandet av ett anbud till det fysiska erhållandet av produkten, i enlighet med tillämpliga bestämmelser, samt att kvantitet och beskaffenhet hos lagren på varje plats kan fastställas när som helst.

D.   Förfaranden för prestationsrapporteringen

När det gäller de interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115 ska det utbetalande organet säkerställa att det finns ett informationssystem för att samla in, registrera och lagra uppgifter om varje ersättningsanspråk och insats i elektronisk form. Dessutom ska systemet kunna visa en uppdelning av uppgifter om alla relevanta outputindikatorer per intervention, för att garantera att den årliga prestationsrapporteringen visar att utgifterna har uppkommit i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2021/2116, samt uppgifter om resultatindikatorer, inklusive mål och delmål.

E.   Förfaranden för förskott och säkerheter

Förfaranden ska införas för att säkerställa följande:

i)

Utbetalningar av förskott redovisas separat i räkenskaperna eller i den sidoordnade bokföringen.

ii)

Säkerheter erhålls endast från sådana finansiella institutioner som uppfyller villkoren i kapitel IV i den här förordningen och som har godkänts av behöriga myndigheter och är giltiga tills de frisläpps eller förverkas efter enkel begäran från det utbetalande organet.

iii)

Förskott avräknas inom fastställda tidsgränser, och de som förfallit till avräkning ska utan dröjsmål identifieras och säkerheterna förverkas.

F.   Förfaranden för skulder

Alla kriterier som anges i avsnitten A–E ska i tillämpliga delar tillämpas på avgifter, förverkade säkerheter, återbetalda utbetalningar, avsatta intäkter etc. som det utbetalande organet måste uppbära för EGFJ:s och Ejflus räkning.

Det utbetalande organet ska upprätta ett system för identifiering av alla fordringar och för registrering av alla sådana fordringar i en enda liggare före mottagandet. Fordringsliggaren ska inspekteras med regelbundna intervall och åtgärder ska vidtas för att inkassera förfallna skulder.

G.   Verifieringskedja

Information om styrkande handlingar avseende godkännande, bokföring och utbetalning av ersättningsanspråk, prestationsrapporteringen samt handläggningen av förskott, säkerheter och skulder ska finnas tillgänglig hos det utbetalande organet för att hela tiden garantera en tillräckligt detaljerad verifieringskedja.

3.   INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

A.   Kommunikation

Det utbetalande organet ska införa de förfaranden som krävs för att säkerställa att alla ändringar i unionens förordningar, särskilt de tillämpliga stödnivåerna, registreras och att instruktioner, databaser och checklistor uppdateras i god tid.

B.   Informationssystemens säkerhet

Säkerheten i informationssystemen ska certifieras enligt ISO 27001: Ledningssystem för informationssäkerhet – Krav.

Medlemsstaterna får, om kommissionen godkänner det, certifiera säkerheten i sina informationssystem enligt andra godkända standarder som ger en säkerhetsnivå som är likvärdig eller bättre än den i ISO 27001.

Första och andra styckena ska inte tillämpas på utbetalande organ som ansvarar för förvaltning och kontroll av årliga utgifter som inte överstiger 400 miljoner euro, om den berörda medlemsstaten informerat kommissionen om sitt beslut att i stället tillämpa en av följande standarder:

ISO 27002: Riktlinjer för styrning av informationssäkerhet.

Bundesamt für Sicherheit in der Informationstechnik: IT-Grundschutzhandbuch (handbok för grundläggande it-skydd, BSI).

Information Systems Audit and Control Association: Control objectives for Information and related Technology (COBIT-standarden).

4.   ÖVERVAKNING

A.   Kontinuerlig övervakning genom intern kontroll

Den interna kontrollen ska omfatta åtminstone följande områden:

i)

Övervakning av de tekniska tjänster och de bemyndigade organ som ansvarar för att utföra kontroller och andra uppgifter, för att säkerställa en korrekt tillämpning av bestämmelser, riktlinjer och förfaranden.

ii)

Initiativ till systemförändringar för allmänna förbättringar av kontrollsystemen.

iii)

Granskning av ersättningsanspråk och ansökningar som lämnas till det utbetalande organet samt annan information som gör att oriktigheter kan misstänkas.

iv)

Övervakningsförfaranden för att förebygga och spåra bedrägerier och oriktigheter, särskilt på de utgiftsområden inom den gemensamma jordbrukspolitiken som ingår i det utbetalande organets behörighet och som löper betydande risk att utsättas för bedrägerier eller andra allvarliga oriktigheter.

Den kontinuerliga övervakningen ska ingå i det utbetalande organets normala, återkommande verksamhet. Alla nivåer av det utbetalande organets dagliga verksamhet och kontroller ska kontinuerligt övervakas för att säkerställa en tillräckligt detaljerad verifieringskedja.

B.   Separata bedömningar via en internrevisionstjänst

Det utbetalande organet ska ha förfaranden för att följa följande regler:

i)

Internrevisionstjänsten ska vara självständig i förhållande till det utbetalande organets övriga avdelningar och den ska rapportera direkt till det utbetalande organets direktör.

ii)

Internrevisionstjänsten ska kontrollera att de förfaranden som införts av organet är lämpliga för att garantera att överensstämmelsen med unionsreglerna kontrolleras samt att räkenskaperna är korrekta, fullständiga och görs i tid. Verifieringarna får begränsas till utvalda åtgärder och till ett urval av transaktioner, förutsatt att en revisionsplan säkerställer att alla viktiga områden, inklusive de avdelningar som ansvarar för godkännande, omfattas under en period på högst fem år.

iii)

Internrevisionstjänstens arbete ska genomföras enligt internationellt erkända normer, registreras i arbetsdokument och resultera i rapporter och rekommendationer riktade till det utbetalande organets högsta ledning.


BILAGA II

Ackrediteringskriterier för de samordningsorgan som avses i artikel 2.3 när det gäller sammanställningen av den årliga prestationsrapporten

1.   INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

A.   Kommunikation

Samordningsorganet ska införa de förfaranden som krävs för att säkerställa att alla ändringar i unionens förordningar registreras och att instruktioner och databaser uppdateras i god tid.

B.   Informationssystemens säkerhet

Säkerheten i informationssystemen ska certifieras enligt ISO 27001: Ledningssystem för informationssäkerhet – Krav.

Medlemsstaterna får, om kommissionen godkänner det, certifiera säkerheten i sina informationssystem enligt andra godkända standarder som ger en säkerhetsnivå som är likvärdig eller bättre än den i ISO 27001. När ett utbetalande organ fungerar som samordningsorgan innebär certifieringen att villkoret är uppfyllt.


BILAGA III

De utbetalande organens skyldigheter som avses i artikel 3.1

I.   DE UTBETALANDE ORGANENS SKYLDIGHETER

A.   Kontroller

1.   Periodicitet och representativitet

Varje lagringsplats ska kontrolleras minst en gång per år i enlighet med reglerna i del II, särskilt med avseende på följande:

a)

Förfarandet för att samla in information om offentlig lagring.

b)

Överensstämmelsen mellan de redovisningsuppgifter som lagerhållaren har på platsen och de som lämnats in till det utbetalande organet.

c)

Att kvantiteterna finns i lagret, vilket ska fastställas genom en tillräckligt representativ fysisk kontroll som omfattar minst de procentsatser som anges i del II och som gör det möjligt att avgöra att de kvantiteter som införts i lagerbokföringen verkligen finns där i sin helhet.

d)

Kvalitetskontroller, som ska avse produkternas utseende, doft och/eller organoleptiska egenskaper, och vid tvekan även med detaljerade analyser.

2.   Ytterligare kontroller

Om avvikelser konstateras vid den fysiska kontrollen ska ytterligare en procentandel av kvantiteterna i interventionslagret kontrolleras enligt samma metod. Vid behov ska kontrollen utsträcka sig till att omfatta vägning av alla lagrade produkter i det parti eller det lager som kontrolleras.

B.   Kontrollrapporter

1.

Det utbetalande organets interna kontrollorgan eller det organ som det har bemyndigat ska skriva en rapport om varje genomförd verifiering eller fysisk kontroll.

2.

Kontrollrapporterna ska innehålla minst följande uppgifter:

a)

Lagerhållarens namn, det kontrollerade lagrets adress och benämningen på de varupartier som kontrollerats.

b)

Datum och klockslag för kontrollens början och slut.

c)

Platsen för kontrollens genomförande och en beskrivning av lagringsförhållanden, emballage och tillgänglighet.

d)

Fullständiga personuppgifter om den eller de som genomför kontrollen samt om deras yrkesställning och bemyndigande.

e)

Genomförda kontroller och tillvägagångssätt för att mäta volym, t.ex. mätmetoder, beräkningar och mellanliggande resultat och slutresultat samt de slutsatser som dragits.

f)

För varje varuparti eller kvalitet i lagret, den kvantitet som anges i det utbetalande organets respektive lagerhållarens lagerbokföring samt eventuella skillnader mellan dessa.

g)

För varje varuparti eller kvalitet som kontrolleras fysiskt, de uppgifter som avses i led f samt den kvantitet som fastställts på platsen och eventuella avvikelser, de parti- eller kvalitetsnummer, de lastpallar, lådor, silor, fat eller andra behållare som berörs, vikt (både netto- och bruttovikt i tillämpliga fall) eller volym.

h)

Lagerhållarens förklaringar om det föreligger avvikelser eller brist på överensstämmelse.

i)

Datum och plats när rapporten skrevs samt underskrift av den som skrev rapporten liksom av lagerhållaren eller dennes företrädare.

j)

Utökad kontroll som görs vid avvikelser, med uppgift om den procentandel av den lagrade kvantiteten som i så fall omfattats av den utökade kontrollen, fastställda avvikelser och givna förklaringar.

3.

Rapporterna ska omedelbart skickas till chefen för den enhet som ansvarar för det utbetalande organets bokföring.

Omedelbart efter mottagandet av rapporten ska det utbetalande organets bokföring korrigeras med avseende på de avvikelser och den bristande överensstämmelse som fastställts.

4.

Rapporterna ska vara tillgängliga för kommissionens personal och för personer som bemyndigats av kommissionen.

5.

Det utbetalande organet ska utarbeta en sammanfattning över

a)

de kontroller som utförts, med separat redovisning av fysiska kontroller (inventeringar),

b)

kontrollerade kvantiteter, och

c)

konstaterade avvikelser jämfört med de månatliga och årliga redovisningarna, och skälen till dessa avvikelser.

De kontrollerade kvantiteterna och de konstaterade avvikelserna ska anges för varje berörd produkt i vikt eller volym och i procent av de totala kvantiteterna i lager.

I sammanfattningen ska de kontroller som gjorts för att verifiera de lagrade produkternas kvalitet anges separat. Den ska lämnas in till kommissionen samtidigt med de årsräkenskaper som avses i artikel 9.3 första stycket a i förordning (EU) 2021/2116.

II.   FÖRFARANDE VID FYSISK KONTROLL PER SEKTOR I DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN FÖR DE KONTROLLER SOM FÖRESKRIVS I DEL I

A.   Smör

1.

Urvalet av partier som ska kontrolleras ska motsvara minst 5 % av den totala kvantiteten i offentligt lagring. De partier som ska kontrolleras ska väljas ut före besöket på lagret på grundval av det utbetalande organets redovisningsuppgifter, men lagerhållaren ska inte underrättas.

2.

Att de utvalda partiernas finns i lagret och hur de är sammansatta ska kontrolleras på plats på följande sätt:

a)

Identifiering av varupartiernas och lådornas kontrollnummer på grundval av inköpskvitto eller inlagringsnota.

b)

Vägning av lastpallar (en av tio) och av lådor (en per lastpall).

c)

Visuell kontroll av innehållet i en låda (en av fem lastpallar).

d)

Kontroll av emballagets skick.

3.

Fysiskt kontrollerade varupartier och konstaterade brister ska beskrivas i kontrollrapporten.

B.   Skummjölkspulver

1.

Urvalet av de partier som ska kontrolleras ska motsvara minst 5 % av den totala kvantiteten i offentlig lagring. De partier som ska kontrolleras ska väljas ut före besöket på lagret på grundval av det utbetalande organets redovisningsuppgifter, men lagerhållaren ska inte underrättas.

2.

Att de utvalda partiernas finns i lagret och hur de är sammansatta ska kontrolleras på plats på följande sätt:

a)

Identifiering av varupartiernas och säckarnas kontrollnummer på grundval av inköpskvitto eller inlagringsnota.

b)

Vägning av lastpallar (en av tio) och säckar (en av tio).

c)

Visuell kontroll av innehållet i en säck (en av fem lastpallar).

d)

Kontroll av emballagets skick.

3.

Fysiskt kontrollerade varupartier och konstaterade brister ska beskrivas i kontrollrapporten.

C.   Spannmål och ris

1.   Förfarande vid fysisk kontroll

Kontrollen ska utföras på följande sätt:

a)

Urvalet av lagringsutrymmen eller lagerrum som ska kontrolleras ska motsvara minst 5 % av den totala kvantiteten spannmål eller ris i offentlig lagring.

Urvalet ska ske på grundval av de uppgifter som finns i det utbetalande organets lagerbokföring, men lagerhållaren ska inte underrättas.

b)

Fysisk kontroll:

i)

Verifiering av att spannmålet eller riset finns i de utvalda lagringsutrymmena eller lagerrummen.

ii)

Identifiering av spannmålet eller riset.

iii)

Kontroll av lagringsförhållanden och de lagrade produkternas kvalitet på de villkor som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1238 (1).

iv)

Jämförelse av lagringsplats och spannmålets eller risets identitet med uppgifter i lagrets lagerbokföring.

v)

Utvärdering av de lagrade kvantiteterna med en metod som i förväg godkänts av det utbetalande organet och för vilken en beskrivning ska lämnas till organets huvudkontor.

2.   Förfarande då avvikelser konstateras

En viss avvikelse ska tolereras vid kontroll av produktvolymen.

Bestämmelserna i bilaga IV avsnitt II ska sålunda tillämpas om den vikt som fastställdes för de lagrade produkterna vid den fysiska kontrollen avviker från den bokförda vikten med 5 % eller mer när det gäller spannmål och ris vid lagring i silo eller i planlager.

I de fall spannmål eller ris lagras i lager får de kvantiteter beaktas som fastställdes vid vägningen vid inlagringen i stället för de kvantiteter som erhålls från en volymuppskattning, om man med denna inte lyckas uppnå en tillräcklig precisionsgrad och om den noterade skillnaden mellan de två inte är alltför stor.

Det utbetalande organet ska använda denna möjlighet i fall som är motiverade av omständigheterna, efter en bedömning från fall till fall, och på eget ansvar. Det utbetalande organet ska ange att detta har skett i kontrollrapporten enligt följande vägledande mall:

SPANNMÅL – LAGERKONTROLL

Produkt:

Lagerhållare: Lager, silo:

Lagringsutrymme nr

Datum:

Varuparti

Kvantitet enligt lagerbokföring

a)   Lager i silo

Lagerrum nr

Volym enligt beskrivning m3 (A)

Konstaterad outnyttjad volym m3 (B)

Volym lagrat spannmål m3 (A-B)

Registrerad densitet kg/hl = 100

Vikt på spannmål eller ris

 

 

 

 

 

 

Totalt a: ...

b)   Lager i planlager

 

Lagerrum nr

Lagerrum nr

Lagerrum nr

Yta som omfattas …

Höjd …

m2

m2

m2

m3

m3

m3

 

… m

 

… m

 

… m

 

Korrigeringar …

… m3

… m3

… m3

Volym …

… m3

… m3

… m3

Densitet …

… kg/hl

… kg/hl

… kg/hl

Total vikt

… ton

… ton

… ton

Summa b …

Total vikt i lagret: …

Skillnader i förhållande till bokförd vikt: …

I %: …

… den [datum]

… (Stämpel och underskrift)

Kontrollant för det utbetalande organet

D.   Nöt- och kalvkött

1.

Urvalet av partier som ska kontrolleras ska motsvara minst 5 % av den totala kvantiteten i offentligt lagring. De partier som ska kontrolleras ska väljas ut före besöket på lagret på grundval av det utbetalande organets redovisningsuppgifter, men lagerhållaren ska inte underrättas.

2.

Verifiering på plats av att de utvalda partiernas finns i lagret och hur de är sammansatta. Verifieringen ska omfatta följande:

a)

För kött med ben:

i)

Identifiering av partierna och verifiering av antalet köttstycken.

ii)

Verifiering av vikten av 20 % av styckena för varje typ av styckningsdel eller kvalitet.

iii)

Visuell kontroll av emballagets skick.

b)

För urbenat kött:

i)

Identifiering av varupartierna och lastpallarna och kontroll av antalet lådor.

ii)

Vägning av 10 % av lastpallarna eller containrarna.

iii)

Vägning av 10 % av lådorna från varje vägd lastpall.

iv)

Visuell kontroll av innehållet i dessa lådor och emballagets skick i varje låda.

Urvalet av lastpallar ska ske utifrån de olika typer av styckningsdelar som finns i lager.

3.

Fysiskt kontrollerade varupartier och konstaterade brister ska beskrivas i kontrollrapporten.


(1)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1238 av den 18 maj 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller offentlig intervention och stöd för privat lagring (EUT L 206, 30.7.2016, s. 15).


BILAGA IV

Skyldigheter och allmänna principer när det gäller lagerhållarens ansvar som ska ingå i de lagringskontrakt mellan utbetalande organ och lagerhållare som avses i artikel 3.2

I.   LAGERHÅLLARNAS ALLMÄNNA SKYLDIGHETER

Lagerhållare ska ansvara för att produkter som omfattas av unionens interventionsåtgärder förvaras på rätt sätt. De ska stå för de ekonomiska konsekvenserna om produkterna förvaras på ett bristfälligt sätt.

En ritning över lagerutrymmet och måtten för varje silo eller lagerrum ska finnas tillgängliga vid varje lagringsplats.

Spannmålet eller riset lagras på ett sådant sätt att volymen kan kontrolleras.

II.   PRODUKTERNAS KVALITET

Om interventionsprodukternas kvalitet försämras under lagringen till följd av dåliga eller olämpliga lagringsförhållanden ska lagerhållaren stå för förlusterna och de ska föras in i den offentliga lagerbokföringen som en förlust orsakad av produktens kvalitetsförsämring till följd av lagringsförhållandena.

III.   SVINN

1.

Lagerhållaren ska ansvara för alla avvikelser mellan kvantiteterna i lagret och uppgifterna i den lagerredovisning som överlämnas till det utbetalande organet.

2.

Då svinnet överskrider tillåtna toleransnivåer enligt artikel 4, bilaga III del II avsnitt C punkt 2 samt bilaga V eller enligt sektorslagstiftningen inom jordbruket ska det i sin helhet tillskrivas lagerhållaren som icke identifierat svinn. Om lagerhållaren bestrider svinnet får denne begära att produkten vägs eller mäts, varvid lagerhållaren ska stå för kostnaderna, såvida det inte framkommer att de uppgivna kvantiteterna faktiskt finns i lagret eller om avvikelsen inte överstiger de gällande toleransnivåerna, varvid det utbetalande organet ska stå för vägnings- eller mätningskostnaderna.

Toleransnivåerna i bilaga III del II avsnitt C punkt 2 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av de andra toleransnivåer som avses i första stycket i den här punkten.

IV.   VERIFIKATIONER OCH MÅNATLIGA OCH ÅRLIGA REDOVISNINGAR

1.   Verifikationer och månatliga redovisningar

a)

Lagerhållaren ska förfoga över de handlingar om inlagring, lagring och utlagring av produkterna som ligger till grund för årsräkenskaperna och de ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

i)

Lagringsplats (vid behov med angivande av behållare eller fat).

ii)

Kvantiteter som förs över från föregående månad.

iii)

Varupartier som inlagrats och utlagrats.

iv)

Lagerbehållning vid periodens slut.

Handlingarna ska göra det möjligt att på ett säkert sätt identifiera de kvantiteter som finns i lager vid varje tidpunkt, och de ska beakta kvantiteter som köpts eller sålts, men som ännu inte har lagrats in eller ut.

b)

Lagerhållaren ska minst en gång i månaden skicka handlingarna avseende inlagring, lagring och utlagring av produkter till det utbetalande organet som underlag till en sammanfattande månatlig lagerredovisning. Handlingarna ska vara det utbetalande organet tillhanda före den 10:e i månaden efter den månad som lagerredovisningen avser.

c)

En förlaga till den sammanfattande månatliga lagerredovisningen (vägledande mall) finns nedan. De utbetalande organen ska hålla den tillgänglig för lagerhållarna i elektronisk form.

Månatlig lagerredovisning

Produkter:

Lagerhållare:

Lager: Nr:

Adress:

Månad:

Varuparti

Beskrivning

Kvantitet (kg, ton, lådor, styck etc.)

Datum

Kommentarer

Inlagring

Utlagring

 

Överförd kvantitet

 

 

 

 

 

Kvantitet att överföra

 

 

 

(Stämpel och underskrift)

Ort och datum:

Namn:

2.   Årlig redovisning

a)

Lagerhållaren ska upprätta en årlig lagerredovisning på grundval av den månatliga redovisning som beskrivs i punkt 1. Den ska översändas till det utbetalande organet senast den 15 oktober efter räkenskapsårets slut.

b)

Den årliga lagerredovisningen ska innehålla en sammanställning av kvantiteterna i lager, uppdelad per produkt och lagringsplats, och för varje produkt uppgift om kvantiteterna i lager, varupartiernas nummer (utom för spannmål), år för inlagring samt en förklaring till eventuella konstaterade avvikelser.

c)

En förlaga till den sammanfattande årliga lagerredovisningen (vägledande mall) finns nedan.

De utbetalande organen ska hålla den tillgänglig för lagerhållarna i elektronisk form.

Årlig lagerredovisning

Produkter:

Lagerhållare:

Lager: Nr:

Adress:

År:

Varuparti

Beskrivning

Bokförd kvantitet och/eller vikt

Kommentarer

 

 

 

 

(Stämpel och underskrift)

Ort och datum:

Namn:

V.   DATORISERAD LAGERBOKFÖRING OCH TILLGÅNG TILL INFORMATION

Kontrakt om offentlig lagring som ingås mellan det utbetalande organet och lagerhållaren ska innehålla bestämmelser som gör det möjligt att garantera att unionsrätten efterlevs.

Kontrakten ska innehålla följande krav:

a)

Det ska finnas lagerbokföring av interventionslagren i elektronisk form.

b)

Det ska finnas direkt och omedelbar tillgång till en löpande inventering.

c)

Det ska finnas ständig tillgång till alla handlingar avseende inlagring, lagring och utlagring och till de bokföringshandlingar och underlag som upprättats i enlighet med denna förordning och som innehas av lagerhållaren.

d)

Dessa handlingar ska alltid finnas tillgängliga för de utbetalande organens och kommissionens tjänstemän och för alla personer som de vederbörligen bemyndigat.

VI.   FORM OCH INNEHÅLL I HANDLINGAR SOM ÖVERSÄNDS TILL DET UTBETALANDE ORGANET

Form och innehåll i de handlingar som avses i avsnitt IV ska fastställas i enlighet med artikel 92 i förordning (EU) 2021/2116.

VII.   BEVARANDE AV HANDLINGAR

Lagerhållaren ska bevara verifikationer för alla transaktioner för offentlig lagring under hela den tid som krävs enligt de regler som antagits i enlighet med artikel 92 i förordning (EU) 2021/2116 för avslutande av räkenskaperna, utan att det påverkar tillämpningen av gällande nationella bestämmelser.


BILAGA V

Toleransnivåer som avses i artikel 4.2

1.

För varje jordbruksprodukt som omfattas av en offentlig lagringsåtgärd ska följande toleransnivåer tillämpas vid svinn i samband med normal lagring enligt reglerna:

a)

Spannmål 0,2 %

b)

Paddyris, majs 0,4 %

c)

Skummjölkspulver 0,0 %

d)

Smör 0,0 %

e)

Nöt- och kalvkött 0,6 %

2.

Procentsatsen för tillåtet svinn vid urbening av nötkött ska vara 32. Denna procentsats ska gälla alla kvantiteter som benas ur under räkenskapsåret.

3.

Toleransnivåerna i punkt 1 ska fastställas som procentsatser av den faktiska vikten utan emballage av de kvantiteter som placeras i lager och övertas under det aktuella räkenskapsåret, plus de kvantiteter som fanns i lager vid det aktuella räkenskapsårets början.

Toleransnivåerna ska tillämpas vid fysiska kontroller av lagren. De ska för varje produkt beräknas i förhållande till de totala kvantiteter som det utbetalande organet lagrar.

Den faktiska vikten vid inlagring och utlagring ska beräknas som den registrerade vikten minus standardvikt för emballaget enligt inlagringsreglerna, eller då inga sådana fastställts, minus den genomsnittliga förpackningsvikt som används av det utbetalande organet.

4.

Toleransen ska inte omfatta svinn i antal emballage eller antal registrerade stycken.

5.

Svinn som beror på stöld eller andra identifierbara orsaker ska inte ingå i den beräkning av de toleransnivåer som föreskrivs i punkterna 1 och 2.