Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Najwyższy (Polen) den 12 februari 2024 – L.S.

(Mål C-112/24, Zastępca Rzecznika Dyscyplinarnego II)

(C/2024/3439)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Najwyższy

Parter i det nationella målet

Klagande: L.S.

Motpart: Zastępca Rzecznika Dyscyplinarnego przy Sądzie Okręgowym w Piotrkowie Trybunalskim

Tolkningsfrågor

Ska artikel 19.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen, jämförd med artikel 47 första och andra styckena i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att

—

Sąd Najwyższy (Högsta domstolen, Polen), i ett särskilt förfarande som inletts av en part genom en begäran om prövning om huruvida en domare vid Sąd Najwyższy - som valts ut för att ingå i den sammansättning som ska pröva ett disciplinärt förfarande som inletts mot en domare vid en allmän domstol - uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet, är skyldig att ex officio pröva huruvida den dömande sammansättning som utsetts genom lottning bland samtliga domare vid Sąd Najwyższy är en domstol ”som har inrättats enligt lag”;

—

för det fall en begäran om prövning av huruvida en domare vid Sąd Najwyższy uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet grundar sig på påståendet att en sådan domare har tillsatts på denna tjänst genom ett (i ett grundläggande hänseende) oegentligt förfarande för utnämning av en domare, får de domare vid Sąd Najwyższy som utnämnts i samma oegentliga utnämningsförfarande inte delta i den dömande sammansättning som består av fem domare som utsetts genom lottning bland samtliga domare vid Sąd Najwyższy, av den anledningen att denna sammansättning av Sąd Najwyższy inte kan anses utgöra en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag;

—

för det fall en part i ett mål rörande prövning av huruvida en domare vid Sąd Najwyższy som har valts ut för att ingå i den sammansättning (som ska avgöra ett disciplinärt förfarande som rör en domare i en allmän domstol) uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet, har anfört att den sammansättning vid domstolen som utsetts inte uppfyller kraven på en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag på grund av att denna domare vid Sąd Najwyższy tillsatts genom det (i grundläggande hänseende) oegentliga förfarandet för tillsättning på denna tjänst, är det vid bedömningen av begäran om prövning av huruvida domaren vid Sąd Najwyższy uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet inte längre nödvändigt att, såsom föreskrivs i nationell rätt, pröva den domarens uppträdande efter utnämningen som domare och karaktären av det disciplinära förfarandet, och underlåtenheten att i begäran ange de omständigheter som rör domarens uppträdande efter utnämningen till domare vid Sąd Najwyższy utgör följaktligen inte grund för att avslå denna enligt gällande bestämmelser i nationell rätt (artikel 29 § 10 i Ustawa z dnia 8 grudnia 2017 r. o Sądzie Najwyższym (lagen av den 8 december 2017 om Sąd Najwyższy)?

För det fall att andra strecksatsen i ovanstående fråga ska besvaras jakande:

Ska artikel 19.1 andra stycket i Fördraget om Europeiska unionen, jämförd med artikel 47 första och andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att en domare som ingår i den dömande sammansättningen i ett mål rörande prövning av huruvida en domare vid Sąd Najwyższy (som valts ut för att pröva ett disciplinärt förfarande som rör en domare vid en allmän domstol) uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet, för det första, får framställa en begäran om att utesluta en annan domare (eller andra domare) som valts ut genom lottning bland samtliga domare vid Sąd Najwyższy, som utnämnts som domare vid Sąd Najwyższy i ett (i grundläggande hänseende) oegentligt utnämningsförfarande, från den dömande sammansättningen, vilket innebär att den domstol i vilken denna domare (dessa domare) medverkar inte kan anses som en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag, och, för det andra, kan begära att en sådan begäran inte prövas av en domare som också har tillsatts på en domartjänst vid Sąd Najwyższy genom ett sådant oegentligt utnämningsförfarande?

För det fall att inga ytterligare åtgärder vidtas avseende den begäran som avses i fråga 2 (genom ett avgörande av den nationella domstolen), kan den domare som har framställt en sådan begäran vägra att vidta åtgärder i målet rörande prövning om huruvida domaren vid Sąd Najwyższy uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet, eller ska den domaren medverka i avgörandet och överlåta åt parten att avgöra om domen eventuellt ska överklagas på grund av ett åsidosättande av partens rätt till prövning av en domstol som uppfyller kraven i artikel 19.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna?

Påverkas den oegentliga utformningen av den dömande sammansättningen – i ett mål som avser en prövning av huruvida en domare vid Sąd Najwyższy uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet – inom ramen för artikel 19.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – av den omständigheten att endast en av domarna i en sammansättning bestående av fem domare har utnämnts i ett (i grundläggande hänseende) oegentligt förfarande för utnämning av domare vid Sąd Najwyższy, det vill säga kan förfarandet i ett sådant fall ändå fortsätta och dom kan meddelas, eftersom det med avseende på majoriteten ledamöter som valts ut för att ingå i den aktuella sammansättningen inte uppkommer några problem vad gäller frågan om oegentligheter i utnämningen av dem som domare vid Sąd Najwyższy?