EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/957

av den 10 maj 2023

om ändring av förordning (EU) 2015/757 i syfte att inkludera sjöfartsverksamhet i EU:s utsläppshandelssystem och för övervakningen, rapporteringen och verifieringen av utsläpp av ytterligare växthusgaser och utsläpp från ytterligare fartygstyper

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Parisavtalet (4), som antogs den 12 december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet), trädde i kraft den 4 november 2016. Parterna i Parisavtalet har enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå och att fortsätta att anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå. Det åtagandet har förstärkts genom antagandet, inom ramen för UNFCCC, av klimatpakten från Glasgow den 13 november 2021, i vilken partskonferensen för UNFCCC, som fungerar som möte för parterna i Parisavtalet, konstaterar att klimatförändringarnas effekter kommer att vara mycket mindre vid en temperaturökning på 1,5 °C jämfört med 2 °C, och beslutar att göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C.

(2)

Behovet av att hålla Parisavtalets mål på 1,5 °C vid liv har blivit ännu mer akut efter det att den mellanstatliga panelen för klimatförändringar i sin sjätte utvärderingsrapport kommit fram till att den globala uppvärmningen endast kan begränsas till 1,5 °C om kraftiga och varaktiga minskningar av de globala växthusgasutsläppen inom detta årtionde görs omedelbart.

(3)	Att ta itu med klimat- och miljörelaterade utmaningar och uppnå målen i Parisavtalet står i centrum för kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (den europeiska gröna given).

(4)

I den europeiska gröna given kombineras en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 och fastställs en ny tillväxtstrategi som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändningen. Den syftar också till att skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning påverkar arbetstagare från olika sektorer på olika sätt. Samtidigt har den omställningen jämställdhetsrelaterade aspekter och påverkar även särskilt vissa missgynnade och sårbara grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etnisk tillhörighet och individer och hushåll med låga eller medellåga inkomster. Den innebär också större utmaningar för vissa regioner, särskilt strukturellt missgynnade regioner, perifera områden samt på öar. Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande och att ingen lämnas utanför.

(5)

Behovet och värdet av att förverkliga den europeiska gröna given har bara ökat mot bakgrund av covid-19-pandemins mycket allvarliga effekter på unionsmedborgarnas hälsa, livs- och arbetsvillkor och välbefinnande. Dessa effekter har visat att vårt samhälle och vår ekonomi måste förbättra sin motståndskraft när det gäller externa chocker och agera tidigt för att förebygga eller mildra dem på ett rättvist sätt där ingen lämnas utanför, inte heller de som riskerar att drabbas av energifattigdom. EU:s medborgare fortsätter att uttrycka starka åsikter om att detta särskilt gäller för klimatförändringarna.

(6)	I det uppdaterade nationellt fastställda bidrag som överlämnades till UNFCCC:s sekretariat den 17 december 2020 åtog sig unionen att senast 2030 minska sina nettoutsläpp av växthusgaser i hela ekonomin med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer.

(7)

Genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (5) har unionen i lagstiftningen fastställt målet om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050 och målet att därefter uppnå negativa utsläpp. I den förordningen fastställs också ett bindande inhemskt unionsmål att senast 2030 minska nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer, och föreskrivs att kommissionen ska sträva efter att anpassa alla framtida utkast till åtgärder eller lagstiftningsförslag, inbegripet budgetförslag, till målen i den förordningen, och i de fall då inga anpassningar görs ange skälen till detta som en del av den konsekvensbedömning som åtföljer dessa förslag.

(8)

Alla sektorer inom ekonomin måste bidra till att uppnå de utsläppsminskningar som fastställs i förordning (EU) 2021/1119. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (6) ändras därför för att inkludera sjötransportverksamhet i EU:s utsläppshandelssystem i syfte att säkerställa att denna verksamhet bidrar med sin skäliga andel till unionens höjda klimatmål och till målen i Parisavtalet. Det är därför även nödvändigt att ändra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 (7) för att beakta inkluderingen av sjötransportverksamhet i EU:s utsläppshandelssystem.

(9)

För att ta hänsyn till unionens höjda klimatmål och målen i Parisavtalet bör dessutom tillämpningsområdet för förordning (EU) 2015/757 ändras. Ett stabilt system för övervakning, rapportering och verifiering är en nödvändig förutsättning för marknadsbaserade åtgärder, effektivitetsstandarder eller andra relevanta åtgärder, oavsett om de tillämpas på unionsnivå eller globalt. Även om koldioxid (CO2) står för den största delen av växthusgasutsläppen från sjöfartsverksamhet utgör metan (CH4) och dikväveoxid (N2O) en betydande del av dessa utsläpp. Ett inkluderande av metan- och dikväveoxidutsläpp i förordning (EU) 2015/757 skulle gynna miljöintegriteten och främja god praxis, och bör tillämpas från och med 2024. Fartyg för styckegods med en bruttodräktighet under 5 000 men inte under 400 står för en betydande andel av växthusgasutsläppen från alla fartyg för styckegods. För att öka miljöeffektiviteten hos systemet för övervakning, rapportering och verifiering, säkerställa lika villkor och minska risken för kringgående bör fartyg för styckegods med en bruttodräktighet under 5 000 men inte under 400 inkluderas i förordning (EU) 2015/757 från och med 2025. Offshorefartyg står för en betydande andel av växthusgasutsläppen. Därför bör den förordningen också tillämpas på offshorefartyg med en bruttodräktighet på 400 och däröver från och med 2025. Kommissionen bör före den 31 december 2024 bedöma huruvida ytterligare fartygstyper med en bruttodräktighet under 5 000 men inte under 400 bör omfattas förordning (EU) 2015/757.

(10)

Förordning (EU) 2015/757 bör ändras så att företagen åläggs att rapportera aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå och lämna in sådana uppgifter till den ansvariga administrerande myndigheten och lämna in sina verifierade övervakningsplaner för godkännande till den myndigheten. Vid kontroll på företagsnivå bör kontrollören inte kontrollera utsläppsrapporter på fartygsnivå eller de rapporter på fartygsnivå som ska lämnas in vid företagsbyte, eftersom de rapporterna på fartygsnivå redan kommer att ha kontrollerats. För att säkerställa enhetlighet i administration och verkställighet bör den enhet som ansvarar för efterlevnaden av förordning (EU) 2015/757 vara densamma som den enhet som ansvarar för efterlevnaden av direktiv 2003/87/EG.

(11)

För att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem fungerar effektivt på administrativ nivå och för att beakta inkluderingen av metan- och dikväveoxidutsläpp samt inkluderingen av växthusgasutsläpp från offshorefartyg, i tillämpningsområdet för förordning (EU) 2015/757, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på de övervakningsmetoder och -regler och rapporteringsregler för utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2015/757, samt på all annan relevant information som fastställs i den förordningen, reglerna för godkännande av övervakningsplaner och ändringar av dessa till de ansvariga administrerande myndigheterna, reglerna för övervakning, rapportering och inlämnande av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå och reglerna för verifiering av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, samt för utfärdande av verifieringsrapporter för aggregerade utsläppuppgifter på företagsnivå. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (8). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(12)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fastställa regler för övervakning, rapportering och verifiering som är nödvändiga för en utvidgning av EU:s utsläppshandelssystem till sjötransportsektorn och för att säkerställa övervakning, rapportering och verifiering av ytterligare växthusgasutsläpp och utsläpp från ytterligare fartygstyper, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av målens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)	Förordning (EU) 2015/757 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) 2015/757

Förordning (EU) 2015/757 ska ändras på följande sätt:

1.	Rubriken ska ersättas med följande: ”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG”.

2.	I hela förordningen, utom i artiklarna 2, 5.2 och 21.5 och bilagorna I och II, ska begreppet ”koldioxid” ersättas med ”växthusgas” och eventuella nödvändiga grammatiska ändringar göras.

Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs regler för noggrann övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp och annan relevant information från fartyg som ankommer till, befinner sig i eller avgår från hamnar inom en medlemsstats jurisdiktion i syfte att främja minskningen av växthusgasutsläpp från sjötransporter på ett kostnadseffektivt sätt.”

I artikel 2 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Denna förordning ska tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet på 5 000 eller mer avseende växthusgasutsläpp under deras resor för att transportera gods eller passagerare i kommersiellt syfte, från sådana fartygs senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn, samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.

1a. Från och med den 1 januari 2025 ska denna förordning även tillämpas på fartyg för styckegods med en bruttodräktighet under 5 000 men inte under 400 avseende växthusgasutsläpp under deras resor för att transportera gods i kommersiellt syfte från senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn, samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion, och på offshorefartyg med en bruttodräktighet under 5 000 men inte under 400 avseende växthusgasutsläpp under deras resor från senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn, samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.

1b. Från och med den 1 januari 2025 ska denna förordning tillämpas på offshorefartyg med en bruttodräktighet på minst 5 000 avseende växthusgasutsläppen under deras resor från senaste anlöpshamn till en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion och från en anlöpshamn inom en medlemsstats jurisdiktion till nästa anlöpshamn, samt då de befinner sig i anlöpshamnar inom en medlemsstats jurisdiktion.

1c. De växthusgaser som omfattas av denna förordning är:

a)	koldioxid (CO2),

b)	metan (CH4), med avseende på utsläpp från och med 2024, och

c)	dikväveoxid (N2O), med avseende på utsläpp från och med 2024.

När det i denna förordning hänvisas till totala aggregerade utsläpp av växthusgaser eller totala aggregerade växthusgasutsläpp ska detta förstås som en hänvisning till den totala aggregerade mängden av varje gas separat.”

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

Leden a–d ska ersättas med följande:

”a)	växthusgasutsläpp: växthusgaser som omfattas av denna förordning i överensstämmelse med artikel 2.1c första stycket och som släpps ut från fartyg.

b)	anlöpshamn: anlöpshamn enligt definitionen i artikel 3 z i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (*1).

c)	resa: en förflyttning av ett fartyg som påbörjas eller avslutas i en anlöpshamn.

d)	företag: rederi enligt definitionen i artikel 3 w i direktiv 2003/87/EG.

(*1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).” "

Led m ska ersättas med följande:

”m)	rapporteringsperiod: perioden från och med den 1 januari till och med den 31 december ett givet år, för resor som påbörjas och avslutas under två olika år ska berörda uppgifter redovisas under det första berörda året.”

Följande led ska läggas till:

”p)	ansvarig administrerande myndighet: den administrerande myndigheten för ett rederi som avses i artikel 3gf i direktiv 2003/87/EG.

aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå: summan av utsläpp av växthusgaser som omfattas av direktiv 2003/87/EG avseende sjötransportverksamhet och i enlighet med bilaga I det direktivet som ska rapporteras av ett företag enligt det direktivet för alla fartyg som företaget ansvarar för under rapporteringsperioden.”

6.	I artikel 4 ska följande punkt läggas till: ”8. Företagen ska rapportera de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå för de fartyg som de ansvarar för under en rapporteringsperiod i enlighet med artikel 11a.”

I artikel 5 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 i denna förordning för att ändra bilagorna I och II till denna förordning, i syfte att beakta inkluderingen av metan- och dikväveoxidutsläpp samt inkluderingen växthusgasutsläpp från offshorefartyg i tillämpningsområdet för denna förordning, och ändringar av direktiv 2003/87/EG, samt för att anpassa dessa bilagor till de genomförandeakter som antagits enligt artikel 14.1 i det direktivet, med relevanta internationella bestämmelser och med internationella samt europeiska normer. Kommissionen har också befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 i denna förordning för att ändra bilagorna I och II till denna förordning i syfte att förfina de aspekter i övervakningsmetoderna som anges där, mot bakgrund av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att säkerställa att EU:s utsläppshandelssystem som inrättats i enlighet med direktiv 2003/87/EG fungerar ändamålsenligt.

Kommissionen ska senast den 1 oktober 2023 anta de delegerade akterna för att beakta inkluderingen av metan- och dikväveoxidutsläpp samt inkluderingen av växthusgasutsläpp från offshorefartyg, i tillämpningsområdet för denna förordning, såsom avses i första stycket i denna punkt. Metoderna för övervakning av metan- och dikväveoxidutsläpp ska baseras på samma principer som de metoder för övervakning av koldioxidutsläpp som anges i bilaga I till denna förordning, med eventuella nödvändiga justeringar för att återspegla olika sorters växthusgaser. De metoder som anges i bilaga I till denna förordning och reglerna i bilaga II till denna förordning ska, när så är lämpligt, anpassas till de metoder och regler som anges i en Europaparlamentets och rådets förordning om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EG.”

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

I punkt 3 ska led b ersättas med följande:

”b)	Företagets namn samt adress, telefonnummer och e-postadress till en kontaktperson och IMO:s unika identifieringsnummer för företag och registrerade ägare.”

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Företagen ska använda standardiserade övervakningsplaner som baseras på mallar och de ska lämna in de planerna med hjälp av automatiserade system och format för uppgiftsutbyte. Dessa mallar, inbegripet de tekniska reglerna för en enhetlig tillämpning, och de tekniska reglerna för dess automatiska överföring, ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2.”

Följande punkter ska läggas till:

”6. Senast den 1 april 2024 ska företagen, för vart och ett av deras fartyg som omfattas av denna förordning, till den ansvariga administrerande myndigheten lämna in en övervakningsplan som av kontrollören har bedömts vara i överensstämmelse med denna förordning och som avspeglar inkluderingen av metan- och dikväveoxidutsläpp i tillämpningsområdet för denna förordning.

7. Utan hinder av punkt 6 ska företagen, för fartyg som omfattas av denna förordning för första gången efter den 1 januari 2024, lämna in en övervakningsplan som överensstämmer med kraven i denna förordning till den ansvariga administrerande myndigheten, utan onödigt dröjsmål och senast tre månader efter varje fartygs första anlöp i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion.

8. Senast den 6 juni 2025 ska de ansvariga administrerande myndigheterna godkänna den övervakningsplan som företagen lämnat in i enlighet med bestämmelserna i de delegerade akter som antagits av kommissionen i enlighet med tredje stycket i denna punkt. För fartyg som omfattas av direktiv 2003/87/EG för första gången efter den 1 januari 2024 ska den ansvariga administrerande myndigheten godkänna den inlämnade övervakningsplanen inom fyra månader från fartygets första anlöp i en hamn under en medlemsstats jurisdiktion, i enlighet med reglerna i de delegerade akter som antagits av kommissionen i enlighet med tredje stycket i denna punkt.

Senast den 1 oktober 2023 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att ändra artiklarna 6 – 10 med avseende på reglerna i de artiklarna för övervakningsplaner för att beakta inkluderingen av metan- och dikväveoxidutsläpputsläpp samt inkluderingen av växthusgasutsläpp från offshorefartyg i denna förordnings tillämpningsområde.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera denna förordning avseende reglerna för de ansvariga administrerande myndigheternas godkännande av övervakningsplaner.”

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Ändringar av övervakningsplanen enligt punkt 2 b, c och d i denna artikel ska bedömas av kontrollören i enlighet med artikel 13.1. Efter bedömningen ska kontrollören meddela företaget om ändringarna uppfyller kraven. Företaget ska lämna in sin ändrade övervakningsplan till den ansvariga administrerande myndigheten så snart det har fått ett meddelande från kontrollören om att övervakningsplanen överensstämmer med kraven.”

Följande punkt ska läggas till:

”5. Den ansvariga administrerande myndigheten ska godkänna ändringar av övervakningsplanen enligt punkt 2 a–d i enlighet med bestämmelserna i de delegerade akter som antagits av kommissionen i enlighet med andra stycket i denna punkt.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera denna förordning avseende reglerna för godkännande av ändringar av övervakningsplanerna av de ansvariga administrerande myndigheterna.”

10.

I artikel 10 första stycket ska följande led läggas till:

”k)

Totala aggregerade växthusgasutsläpp som omfattas av direktiv 2003/87/EG avseende sjötransportverksamhet i enlighet med bilaga I till det direktivet och som ska rapporteras enligt det direktivet, tillsammans med den information som krävs för att motivera tillämpningen av eventuella relevanta undantag från artikel 12.3 i det direktivet som föreskrivs i artikel 12.3-e–3-b i det direktivet.”

11.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”Från och med 2025 ska företagen senast den 31 mars varje år, för varje fartyg under deras ansvar, till sin ansvariga administrerande myndighet, till myndigheterna i de berörda flaggstaterna för fartyg som för en medlemsstats flagg och till kommissionen lämna in en utsläppsrapport för hela rapporteringsperioden för det föregående året, som har verifierats som tillfredsställande av en kontrollör i enlighet med artikel 13. Den ansvariga administrerande myndigheten får kräva att företagen lämnar in sina utsläppsrapporter tidigare än den 31 mars, men inte tidigare än den 28 februari.”

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Vid företagsbyte ska det tidigare företaget så nära som praktiskt möjligt den dag då bytet slutförs och senast tre månader därefter till den ansvariga administrerande myndigheten, till myndigheterna i de berörda flaggstaterna för fartyg som för en medlemsstats flagg, till det nya företaget och till kommissionen lämna en verifierad rapport med samma poster som den utsläppsrapport som avses i punkt 1, men som är begränsad till den period som motsvarar den verksamhet som bedrivs under dess ansvar.”

Följande punkt ska läggas till:

”4. Senast den 1 oktober 2023 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att ändra artiklarna 11, 11a, och 12 med avseende på rapporteringsreglerna för att beakta inkluderingen av metan- och dikväveoxidutsläpp, samt inkluderingen av växthusgasutsläpp från offshorefartyg i denna förordnings tillämpningsområde.”

12.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 11a

Rapportering och inlämning av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå

1. Företagen ska fastställa de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå under en rapporteringsperiod på grundval av uppgifterna i utsläppsrapporten och den rapport som avses i artikel 11.2 för varje fartyg som de ansvarade för under rapporteringsperioden i enlighet med bestämmelserna i de delegerade akter som antagits i enlighet med punkt 4 i den här artikeln.

2. Från och med 2025 ska företag senast den 31 mars varje år till den ansvariga administrerande myndigheten inlämna de aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå som omfattar utsläppen under rapporteringsperioden för det föregående året som ska rapporteras enligt direktiv 2003/87/EG avseende sjötransportverksamhet, i enlighet med bestämmelserna i de delegerade akter som antagits i enlighet med punkt 4 i denna artikel och som har verifierats i enlighet med kapitel III i denna förordning.

3. Den ansvariga administrerande myndigheten får kräva att företagen lämnar in verifierade aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå som avses i punkt 2 tidigare än den 31 mars, men inte tidigare än den 28 februari.

4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera denna förordning avseende bestämmelserna för övervakning och rapportering av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå och inlämning av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå till den ansvariga administrerande myndigheten.”

13.

Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

a)	Rubriken ska ersättas med följande: ”Mall för utsläppsrapporten och rapportering av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå”

b)	Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Utsläppsrapporten och rapporteringen av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå ska lämnas in med hjälp av automatiserade system och format för uppgiftsutbyte, däribland elektroniska mallar.”

14.

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a)	Punkt 2 ska ersättas med följande: ”2. Kontrollören ska bedöma huruvida utsläppsrapporten och den rapport som avses i artikel 11.2 överensstämmer med kraven i artiklarna 8–12 och bilagorna I och II.”

Följande punkter ska läggas till:

”5. Kontrollören ska bedöma om de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå överensstämmer med kraven i de delegerade akter som antagits i enlighet med punkt 6.

Om kontrollören med rimlig säkerhet drar slutsatsen att de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå inte innehåller väsentliga felaktigheter ska kontrollören utfärda en verifieringsrapport som visar att de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå har verifierats som tillfredsställande i enlighet med bestämmelserna i de delegerade akter som antagits i enlighet med punkt 6.

6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 för att komplettera denna förordning avseende bestämmelserna för verifiering av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå, inbegripet verifieringsmetoder och verifieringsförfaranden, och utfärdandet av en verifieringsrapport.”

15.

Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

I punkt 2 ska led d ersättas med följande:

”d)	De beräkningar som ligger till grund för fastställandet av de totala växthusgasutsläppen och av de totala aggregerade växthusgasutsläpp som omfattas av direktiv 2003/87/EG avseende sjötransportverksamhet i enlighet med bilaga I till det direktivet och som ska rapporteras enligt det direktivet.”.

Följande punkt ska läggas till:

”4. När verifieringen av de aggregerade utsläppsuppgifterna på företagsnivå beaktas ska kontrollören bedöma om de rapporterade uppgifterna är fullständiga och konsekventa med den information som företaget lämnat, inbegripet dess verifierade utsläppsrapporter och de rapporter som avses i artikel 11.2.”

16.

I artikel 15 ska följande punkt läggas till:

”6. När det gäller verifiering av aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå ska kontrollören och företaget följa bestämmelserna för verifiering i de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 13.6. Kontrollören ska inte verifiera utsläppsrapporten och den rapport som avses i artikel 11.2 för varje fartyg som företaget ansvarar för.”

17.

I artikel 16 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Kontrollörer som bedömer övervakningsplaner, utsläppsrapporter, de rapporter som avses i artikel 11.2 i denna förordning och aggregerade utsläppsuppgifter på företagsnivå samt utfärda de verifieringsrapporter som avses i artikel 13.3 och 13.5 i denna förordning och dokument om överensstämmelse som avses i artikel 17.1 i denna förordning ska vara ackrediterade av ett nationellt ackrediteringsorgan i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 för den verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för den här förordningen.”

18.

Artikel 20 ska ändras på följande sätt:

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Om ett fartyg har underlåtit att uppfylla övervaknings- och rapporteringsskyldigheterna under två eller fler på varandra följande rapporteringsperioder och om andra verkställighetsåtgärder inte har lett till att kraven uppfylls, får den behöriga myndigheten i ankomsthamnens medlemsstat, efter att ha gett det berörda rederiet tillfälle att inkomma med synpunkter, utfärda ett avvisningsbeslut, vilket ska anmälas till kommissionen, Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa), övriga medlemsstater och den berörda flaggstaten. Som följd av ett sådant avvisningsbeslut ska alla medlemsstater, med undantag för den medlemsstat vars flagg fartyget för, vägra tillträde till samtliga sina hamnar för det berörda fartyget till dess att rederiet uppfyller sina övervaknings- och rapporteringsskyldigheter enligt artiklarna 11 och 18. Den medlemsstat vars flagg ett sådant fartyg för ska, när ett sådant fartyg anlöper eller påträffas i en av dess hamnar, efter att ha gett det berörda rederiet tillfälle att inkomma med synpunkter, kvarhålla fartyget till dess att företaget uppfyller sina övervaknings- och rapporteringsskyldigheter.

Om ett fartyg som avses i första stycket befinner sig i en av hamnarna i den medlemsstat vars flagg fartyget för får den berörda medlemsstaten, efter att ha gett det berörda företaget tillfälle att inkomma med synpunkter, utfärda ett flaggstatsbeslut om kvarhållande till dess att företaget uppfyller sina övervaknings- och rapporteringsskyldigheter. Den ska underrätta kommissionen, Emsa och övriga medlemsstater om detta.

Fullgörandet av dessa övervaknings- och rapporteringsskyldigheter ska intygas genom att ett giltigt dokument om överensstämmelse delges den behöriga nationella myndighet som utfärdade avvisningsbeslutet. Denna punkt ska inte påverka tillämpningen av internationella sjörättsliga regler för fartyg i nödsituationer.”

b)	I punkt 5 ska följande stycke läggas till: ”Möjligheten att göra undantag enligt första stycket ska inte tillämpas på en medlemsstat vars myndighet är den ansvariga administrerande myndigheten.”

19.

Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

Punkt 2 a ska ersättas med följande:

”a)	Fartygets identitet (namn, företag, IMO-identifieringsnummer och registreringshamn eller hemmahamn).”

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Kommissionen ska vartannat år bedöma sjöfartsverksamhetens totala inverkan på det globala klimatet, inbegripet genom utsläpp från, eller effekter av, andra växthusgaser än koldioxid och av partiklar med en global uppvärmningspotential som inte omfattas av denna förordning.”

20.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 22a

Översyn

Kommissionen ska senast den 31 december 2024 se över denna förordning, särskilt med beaktande av de ytterligare erfarenheter som vunnits under genomförandet, bland annat i syfte att inbegripa fartyg med en bruttodräktighet under 5 000 men inte under 400 i tillämpningsområdet för denna förordning i syfte att eventuellt senare inkludera sådana fartyg i tillämpningsområdet för direktiv 2003/87/EG eller att föreslå andra åtgärder för att minska växthusgasutsläpp från sådana fartyg. Den översynen ska, när så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning.”

21.

Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

Punkt 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.2, 15.5 och 16.3, ska tilldelas kommissionen för en period av fem år från och med den 1 juli 2015.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.8, 7.5, 11.4, 11a.4 och 13.6 ska tilldelas kommissionen för en period av fem år från och med 5 juni 2023.

Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av respektive period på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 5.2, 6.8, 7.5, 11.4, 11a.4, 13.6, 15.5 och 16.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.”

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. En delegerad akt som antas enligt artikel 5.2, 6.8, 7.5, 11.4, 11a.4, 13.6, 15.5 eller 16.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Första stycket, sista meningen, i denna punkt ska dock inte tillämpas på delegerade akter som antas senast den 1 oktober 2023 i enlighet med artikel 5.2 andra stycket, artikel 6.8 andra stycket eller artikel 11.4.”

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 5 juni 2023. Artikel 1.5 a och b i denna förordning ska dock, med avseende på artikel 3 b, d och m i förordning (EU) 2015/757, tillämpas från och med den 1 januari 2024.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 10 maj 2023.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

J. ROSWALL

Ordförande

(1) EUT C 152, 6.4.2022, s. 175.

(2) EUT C 301, 5.8.2022, s. 116.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 april 2023 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 25 april 2023.

(4) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).

(8) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.