22.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 152/18

(1)

Den 25 mars 2009 beviljade Ungern FHB Jelzálogbank Nyrt (nedan kallad FHB eller banken) ett medelfristigt statligt lån på 120 miljarder ungerska forint (HUF) (ca 410 miljoner euro (2)) inom ramen för den ordning för likviditetsstöd till ungerska banker som kommissionen godkände den 14 januari 2010 (3). Den 31 mars 2009 rekapitaliserade de ungerska myndigheterna FHB med 30 miljarder forint (ca 100 miljoner euro) i form av nyemitterade preferensaktier med särskild utdelning plus en aktie med rösträtt, som beviljades den 31 mars 2009 inom ramen för den garanti- och rekapitaliseringsordning som godkänts av kommissionen (4).

(2)

Kommissionen begärde information från de ungerska myndigheterna om villkoren för rekapitaliseringen genom skrivelser av den 3 april, 13 maj, 14 juli och 11 september 2009. De ungerska myndigheterna svarade genom skrivelser av den 24 april, 2 juni, 12 augusti och 9 oktober 2009.

(3)

Kommissionen tvivlade på att banken var sund vid tidpunkten för rekapitaliseringen och uppmanade Ungern den 19 oktober 2009 att lämna in en omstruktureringsplan för FHB enligt kommissionens meddelande om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (5) (nedan kallat omstruktureringsmeddelandet). Ungern lämnade kompletterande upplysningar den 12 och 19 november 2009 och ett utkast till omstruktureringsplan den 26 januari 2010.

(4)

Den 19 februari 2010 återbetalade FHB hela rekapitaliseringsbeloppet till staten.

(5)

Ungern lämnade ytterligare information till kommissionen genom skrivelser av den 24 och 25 mars 2010. FHB höll en bolagsstämma den 21 april 2010 där stämman beslutade om betalning av ersättning till staten för rekapitaliseringen, varefter kommissionen begärde upplysningar genom en skrivelse av den 22 april 2010.

(6)

Kommissionen begärde ytterligare information genom skrivelser av den 2 juni och 1 oktober 2010. De ungerska myndigheterna lämnade ytterligare information genom en skrivelse av den 11 juni 2010.

(7)

Den 15 juni 2010 lämnade Ungern in en uppdaterad omstruktureringsplan som kompletterades med ytterligare nödvändiga uppgifter den 30 september 2010.

(8)

De ungerska myndigheterna lämnade in ytterligare upplysningar genom skrivelser av den 18 juni, 28 juli och 5 oktober 2010 och informerade kommissionen genom en skrivelse av den 29 oktober 2010 om att FHB hade betalat ersättning för rekapitaliseringen.

(9)

Den 16 december 2010 beslutade kommissionen att inleda det förfarande som fastställs i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) om stödåtgärderna till förmån för FHB. Därefter begärde de ungerska myndigheterna att kommissionen skulle ändra det beslutet eftersom delar av det var felaktigt och inte aktuellt. Beslutet ersattes därför av ett nytt beslut av den 24 januari 2011 (6) (nedan kallat beslutet om att inleda ett förfarande). Genom en skrivelse av den 24 januari 2011 informerade kommissionen Ungern om sitt beslut att inleda ett förfarande i enlighet med artikel 108.2 i fördraget i fråga om stödåtgärden. Kommissionens beslut om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 18 juni 2011. Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på åtgärden i fråga.

(10)

Genom en skrivelse av den 2 mars 2011 lämnade de ungerska myndigheterna sina synpunkter på kommissionens beslut av den 24 januari 2011 om att inleda ett formellt undersökningsförfarande av den åtgärd som beviljats FHB. Synpunkterna kompletterades med synpunkter från FHB genom en skrivelse av den 11 juli 2011.

(11)

Genom en skrivelse av den 18 juli 2011 lämnade en tredje part (Magyar Jelzálogbank Egyesület – sammanslutningen för ungerska hypoteksbanker) in sina synpunkter på kommissionens beslut om att inleda ett förfarande.

(12)

De ungerska myndigheterna överlämnade ytterligare en uppdatering av omstruktureringsplanen och kompletterande upplysningar om återbetalningen av rekapitaliseringen till den ungerska staten genom en skrivelse av den 3 oktober 2011.

(13)

Den 15 december 2011 undertecknades ett nytt avtal mellan FHB och den ungerska staten där banken åtog sig att betala staten den ersättning som de ursprungligen kommit överens om i rekapitaliseringsavtalet.

(14)

FHB bildades av staten 1997. Staten sålde sedan gradvis sin andel av FHB. År 2003 noterades FHB på Budapestbörsen och i augusti 2007 minskade staten sitt majoritetsinnehav i banken till strax över 4 %.

(15)

FHB bildades ursprungligen som en hypoteksbank för att främja användningen av hypoteksobligationer. Banken omfattades av strikta bestämmelser om begränsad verksamhet, säkerhet och särskild övervakning för att skapa största möjliga trygghet för hypoteksobligationerna. Till en början fick FHB endast erbjuda långfristiga hypotekslån och garantier i samband med hypotekslån och göra vissa former av derivattransaktioner för att säkra sin egen position till följd av hypotekslåneverksamheten. Hypoteksobligationer var den viktigaste finansieringskällan för bankens utlåningsverksamhet. Banken refinansierade också hypotekslån från andra banker.

(16)

År 2006 införde FHB en ny strategisk plan för att utöka sin bankverksamhet och sitt nätverk av bankkontor i syfte att bredda sin finansierings- och verksamhetsbas genom att gå in på marknaden för banktjänster till privatpersoner via FHB affärsbank. Så småningom började FHB sälja olika låneprodukter till privatpersoner och företag och erbjuda kontoförvaltning, insättningsmöjligheter och korttjänster och utökade därmed sitt produktutbud på skuldsidan.

(17)

FHB är en koncern med ett moderföretag, FHB Mortgage Bank Co. plc, och följande helägda dotterföretag: FHB Commercial Bank Ltd, FHB Service Ltd, FHB Real Estate Ltd och FHB Life Annuity Real Estate Investment Ltd Koncernen bedriver främst verksamhet på marknaden för hypoteksobligationer. På den marknaden har FHB en marknadsandel på 23 % (2009) och är den näst största aktören på den ungerska marknaden (efter OTP Bank som har en marknadsandel på 74 %). FHB har en marknadsandel på 4,6 % på hypotekslånemarknaden för privatpersoner och 0,6 % i insättningar från privatpersoner.

(18)

När banken rekapitaliserades i mars 2009 uppgick dess totala balansräkning till 746,2 miljarder forint. Samtidigt uppgick bankens kapitaltäckningskvot till 10,5 %. Statens kapitaltillskott höjde FHB:s kapitaltäckningskvot till 16,1 % vid utgången av 2009 (beräknat enligt ungerska redovisningsregler).

(19)

Ungern är en av de medlemsstater som drabbats hårdast av den finansiella krisen. Åratal av alltför stora statliga utgifter och en kreditdriven bygg- och konsumtionsboom ledde till en allvarlig obalans i ekonomin redan före krisen. Den utbredda förekomsten av privatlån i euro eller schweizerfranc och det fortsatta beroendet av extern finansiering gjorde landet och dess banksektor särskilt sårbart för variationer i den ungerska forintens värde, som sjönk kraftigt under krisen.

(20)

Den finansiella krisen påverkade Ungern så kraftigt att Internationella valutafonden (nedan kallad IMF), Europeiska unionen (nedan kallad EU) och Världsbanken tvingades ge Ungern nödlån i november 2008 för att minska spänningen på landets finansmarknader.

(21)

Som en reaktion på den allvarliga störningen i den ungerska ekonomin till följd av krisen vidtog den ungerska regeringen flera åtgärder för att stödja den finansiella sektorn. Åtgärderna finansierades gemensamt genom IMF-/EU-/Världsbankspaketet och omfattade en ordning för likviditetsstöd och en garanti- och rekapitaliseringsordning.

(22)

I den ordning för likviditetsstöd (nedan kallad likviditetsordningen) som inrättas i den ungerska lagen om offentliga finanser införs bestämmelser om likviditet i form av lån till finansiella institut. Den godkändes av kommissionen den 14 januari 2009 (7) och förlängdes flera gånger, senast till och med den 31 december 2011 (8).

(23)

Kommissionen godkände den ungerska garanti- och likviditetsordningen genom ett beslut av den 12 februari 2009 (9). Enligt denna ordning kan den ungerska staten teckna sig för preferensaktier som betraktas som primärkapital i banker. Rekapitaliseringsdelen i denna ordning har förlängts flera gånger, senast till och med den 31 december 2011.

(24)

Om en rekapitalisering överskrider 2 % av en banks riskvägda tillgångar måste de ungerska myndigheterna enligt garanti- och rekapitaliseringsordningen först informera kommissionen och lämna en detaljerad bedömning av varför de anser att banken fortfarande bör betraktas som ett i grunden sunt institut. Om kommissionen inte godtar bedömningen att banken är sund i grunden får rekapitaliseringen ändå genomfåras, men ersättningen måste höjas med hänsyn tagen till att risken är större, och en omstruktureringsplan måste översändas till kommissionen inom sex månader efter rekapitaliseringen.

(25)

Ungern drabbades hårt av den finansiella krisen som i kombination med andra interna problem i banksektorn förvärrade läget för ungerska banker.

(26)

FHB begärde statligt stöd eftersom den till skillnad från många andra ungerska banker inte hade något moderföretag i euroområdet och alltså inte kunde få billig finansiering via Europeiska centralbanken (nedan kallad ECB). ECB-faciliteterna, däribland olika repofaciliteter, fanns tillgängliga i euroområdet från och med hösten 2008. Den ungerska centralbanken skapade en facilitet i början av 2010 men den ökade bara tillgången till finansiering i ungerska forint och inte till finansiering i euro, vilket enligt FHB var avgörande under den svåraste delen av krisen (10).

(27)

Enligt de ungerska myndigheterna var rekapitaliseringen av banken nödvändig för att garantera bankens solvens och för att motverka de likviditetsproblem som hela den ungerska banksektorn hade.

(28)

De stödåtgärder som Ungern beviljat FHB och som beskrivs i kommissionens beslut av den 24 januari 2011 om att inleda ett förfarande omfattar följande:

(29)

Enligt rekapitaliseringsavtalet mellan Ungern och FHB fastställdes formeln för att beräkna statens ersättning för aktierna till 10,49 %, vilket är förenligt med den ersättningsnivå för i grunden sunda banker som fastställs i garanti- och rekapitaliseringsordningen. Ersättningen skulle betalas i form av utdelningar. Rekapitaliseringen uppgick till 9 % av FHB:s riskvägda tillgångar, vilket ligger över det gränsvärde på 2 % som fastställs i garanti- och rekapitaliseringsordningen under vilket de mottagande instituten kan anses vara i grunden sunda. Eftersom åtgärden inte anmäldes till kommissionen innan den genomfördes hade kommissionen inte möjlighet att kontrollera om banken borde ha betraktats som i grunden sund enligt garanti- och rekapitaliseringsordningen. Om mottagaren inte anses vara sund enligt garanti- och rekapitaliseringsordningen krävs en omstruktureringsplan och ersättningsnivån måste återspegla att banken inte är i grunden sund och vara högre än ersättningsnivån för en bank som är i grunden sund.

(30)

Trots sina svårigheter klarade sig banken bra under den perioden: Den hade en stark kapitalposition (en kapitaltäckningskvot på 10,5 % i mars 2009) och fick ett kreditbetyg på Baa3 av Moody's Investors Service (nedan kallad Moody's), vilket fortfarande är en hög kreditvärdighet. I februari 2010, mindre än nio månader efter rekapitaliseringen, köpte banken tillbaka statens preferensaktier med särskild utdelning.

(31)

Banken beslutade sig för att betala tillbaka rekapitaliseringen på grundval av en reviderad konsoliderad löpande och förväntad kapitaltäckningskvot med hänsyn till den makroekonomiska prognos som användes i bankens planering 2010 och till förväntade volymer, saldon och riskinformation i bankens finansiella plan för 2010. Revisionen visade att bankens situation vid årets slut, trots den globala finansiella krisen, var anmärkningsvärt mycket bättre än väntat när rekapitaliseringsavtalet ingicks med staten i början av 2009.

(32)

FHB betalade tillbaka rekapitaliseringen till staten, men inte någon ersättning, vilket stod i strid med rekapitaliseringsavtalet (11). Banken ansåg dock att de preferensaktier med särskild utdelning som staten ägde inte automatiskt innebar rätt till utdelning och att preferensen enbart innebar att banken måste betala ut den fastställda utdelningen innan någon utdelning betalades ut för stamaktier. Eftersom stamaktieägarna inte fick någon utdelning under den period då staten ägde preferensaktierna med särskild utdelning hävdade banken att det inte fanns någon skyldighet att göra någon preferensutdelning. Dessutom menade FHB att staten inte ägde några preferensaktier med särskild utdelning när utdelningen tillkännagavs för 2009, eftersom återköpet av aktierna genomfördes innan dess.

(33)

FHB informerade kommissionen om att banken hade deltagit i det EU-omfattande stresstestet 2010 som samordnades av kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter i samarbete med ECB och den ungerska finansinspektionen. Stresstestet var inriktat på kapitaltäckningskvot, medan likviditetsrisker inte stresstestades direkt. Testresultatet, som utgick från det konsoliderade bokslutet för 2009, talade för en buffert på [mer än 50] (12) miljoner euro i primärkapital jämfört med gränsvärdet på 6 % i primärkapitaltäckningskvot för FHB.

(34)

Genom lag CX från 2010 om ändring av vissa lagar om ekonomi och finans (nedan kallad lag CX från 2010), som trädde i kraft den 21 augusti 2010, ändrade Ungern lag CIV från 2008 om stabiliteten i systemet med finansiella mellanhänder (nedan kallad stabiliseringslagen). Genom lag CX från 2010 infördes en retroaktiv rätt för ungerska staten att kräva ersättning från FHB för rekapitaliseringen trots att den ungerska staten inte längre var aktieägare i banken när FHB:s bolagsstämma beslutade om utbetalning av utdelning.

(35)

Den 28 oktober 2010 undertecknade den ungerska staten och FHB ett avtal som innebar att FHB skulle betala en ersättning på 890 miljoner forint till den ungerska staten för rekapitaliseringen plus dröjsmålsränta på 11 726 786 forint.

(36)

Ersättningens nivå skulle ha fastställts på grundval av villkoren för likviditetsordningen. De ungerska myndigheterna hävdade att rekapitaliseringen hade finansierats genom samma källa som likviditetsstödet i form av ett lån och att ersättningen för rekapitaliseringen därför borde vara densamma som för likviditetsstödet. Kapitalet gjordes tillgängligt för FHB den 6 maj 2009 och återbetalades den 19 februari 2010. Den ränta som till slut tillämpades var samma ränta som för lånet på ca 400 miljoner euro. Enligt den information som Ungern har lämnat uppgick den månatliga genomsnittliga räntan beräknad på detta sätt till mellan 3,79 % och 4,08 %. Det verkliga beloppet beräknades på veckobasis. Enligt informationen från de ungerska myndigheterna hade hela ersättningen på 890 miljoner forint betalats tillbaka vid utgången av 2010.

(37)

Dröjsmålsränta togs ut enligt den ungerska referensräntan på 5,97 %, som kommissionen offentliggjort (13), plus 100 räntepunkter. Dröjsmålsräntan beräknades för perioden från och med den 21 augusti 2010, då den ändrade stabiliseringslagen trädde i kraft, till och med den 28 oktober 2010, då avtalet undertecknades.

(38)

Den 15 december 2011 slöt den ungerska staten och FHB ett nytt avtal som innebar att banken gick med på att betala ett sammanlagt belopp på 10,49 % av det sammanlagda rekapitaliseringsbeloppet (dvs. sammanlagt 2 491 742 552 forint) till staten. Enligt det nya avtalet åtog sig FHB därmed att senast den 31 december 2011 betala ett ytterligare belopp till staten på 1 601 742 552 forint, beräknat som skillnaden mellan det totala ersättningsbeloppet på 890 miljoner forint som anges i skäl 36 och den ersättning som redan hade betalats den 28 oktober 2010.

(39)

Den 30 september 2010 lämnade Ungern in en uppdaterad omstruktureringsplan för FHB till kommissionen. Ytterligare information om omstruktureringsplanen lämnades till kommissionen genom en skrivelse av den 3 oktober 2011. De viktigaste delarna i omstruktureringsplanen beskrevs i kommissionens beslut om att inleda ett förfarande. Ytterligare delar lämnades in den 3 oktober 2011 och beskrivs i avsnitten 4.1–4.3.

(40)

Under 2010 var de internationella och inhemska förutsättningarna ganska svåra, även om det fanns tecken till förbättring. År 2010 minskade lönsamheten i den ungerska banksektorn kraftigt jämfört med föregående år. Genom lag XC från 2010, som trädde i kraft den 13 augusti 2010, införde den ungerska staten en särskild skatt som finansiella organisationer främst kreditinstitut ska betala och som sammanlagt uppgår till 187 miljarder euro.

(41)

Privatkunders efterfrågan på lån minskade kraftigt under hela 2010, samtidigt som leverantörssidan försvagades genom försämringar i tillsynsmiljön och marknadsvillkoren. Även kreditverksamheten med företagskunder drabbades inom sektorn, även om vissa banker – däribland FHB – utökade sin företagsverksamhet.

(42)

Den viktigaste händelsen för FHB:s verksamhet och finansiella resultat var bankens förvärv av Allianz Commercial Bank Ltd (nedan kallad Allianz Bank) och det långsiktiga strategiska samarbetsavtalet mellan Allianz Hungaria Insurance Co. Ltd (nedan kallat Allianz Hungaria Insurance) och FHB. Förvärvet fullföljdes den 30 september 2010. Samtidigt inleddes ett integreringsprojekt inom FHB för att slå samman Allianz Bank och FHB Commercial Bank och för att rationalisera och optimera verksamheten i hela koncernen (filialnät, distributionskanaler, produktportfölj, it-verksamhet, organisationsstruktur, personaladministration osv.).

(43)

Förvärvet påverkade FHB-koncerns nettoresultat positivt 2010. Engångsposter i samband med förvärvet uppvägde den negativa effekten av den särskilda bankskatten, förluster i låneportföljen och de ökande finansieringskostnaderna. FHB:s sammanlagda vinst 2010 uppgick till 11,2 miljarder forint, vilket motsvarar en ökning på 58,9 % jämfört med 2009.

(44)

Till följd av förvärvet av Allianz Bank ökade antalet bankkonton för privatpersoner och företag hos FHB avsevärt, från […] i december 2009 till […] i december 2010 (+[…] %). På grund av det stora antalet vilande konton ökade antalet insättningar dock inte i motsvarande grad, utan ökade från […] miljarder forint i december 2009 till […] miljarder forint i december 2010 (+[…] %). FHB:s marknadsandel på marknaden för insättningar från privatpersoner och företag ökade från […] % till […] %, respektive från […] % till […] %. Förvärvet av Allianz Bank ökade alltså andelen insättningar i FHB:s finansieringsmix och minskade mängden hypoteksobligationer från […] miljarder forint 2010 till […] miljarder forint 2011.

(45)

Enligt FHB:s prognos utifrån den beräknade konsoliderade balansräkningen och resultaträkningen för 2011 bör bankens kapitaltäckningskvot vara ungefär […] % i december 2011. Den prognosen tar hänsyn till den extra betalningen till den ungerska staten för rekapitaliseringen i mars 2009, som gjordes den 15 december 2011 enligt avtalet med den ungerska staten.

(46)

FHB betalade en ersättning på 890 miljoner forint i oktober 2010 för rekapitaliseringen på 30 miljarder forint. Den ursprungliga räntan som tillämpades var samma ränta som betalades för lånet på 120 miljarder forint, eller ett månatligt genomsnitt på mellan 3,79 % och 4,08 %.

(47)

Enligt det nya avtalet som undertecknades den 15 december 2011 mellan FHB och den ungerska staten har banken åtagit sig att betala en total ersättning till staten på 2 491 742 552 forint, vilket motsvarar 10,49 % av rekapitaliseringsbeloppet enligt den ursprungliga överenskommelsen mellan banken och staten i rekapitaliseringsavtalet.

(48)

Den ytterligare information som lämnades i oktober 2011 tog inte särskilt upp snedvridning av konkurrensen, bortsett från att det betonades att FHB:s marknadsandel av insättningar från privatpersoner och företag, trots förvärvet av Allianz Bank, fortfarande är begränsad ([0,7 %–1,3 %] respektive [0,4 %–0,95 %] 31 december 2010 och [0,65 %–1,3 %] respektive [1 %–1,35 %] den 30 juni 2011).

(49)

Kommissionen inledde ett formellt granskningsförfarande eftersom den ansåg att de huvudsakliga antaganden som låg till grund för omstruktureringsplanen och FHB:s affärsprognos inte var tillräckligt motiverade och inte tog hänsyn till FHB:s förvärv av Allianz Bank. Vidare uttryckte kommissionen tvivel på FHB:s långsiktiga lönsamhet, eftersom banken är så kraftigt exponerad mot kapitalmarknadsfinansiering och fastighetsmarknaden i Ungern.

(50)

Med hänsyn till den låga ersättning till staten som betalades i oktober 2010 för rekapitaliseringsbeloppet (motsvarande en genomsnittlig ränta på 3,79 %–4,08 % enligt likviditetsordningen) tvivlade kommissionen också på att bankens eget bidrag till omstruktureringen var tillräckligt stort. FHB:s förvärv av Allianz Bank och överenskommelse med Allianz Hungaria Insurance väckte också tvivel på att stödet var begränsat till vad som var absolut nödvändigt.

(51)

Slutligen ansåg kommissionen att de ungerska myndigheterna inte hade visat att tillräckliga åtgärder vidtagits för att begränsa den snedvridning av konkurrensen som stödet till FHB orsakat, särskilt med tanke på bankens expansionsstrategi, dess nyliga förvärv av Allianz Bank och den otillräckliga ersättning som betalats för den statliga rekapitaliseringen.

(52)

Kommissionen mottog synpunkter från sammanslutningen för ungerska hypoteksbanker (nedan kallad sammanslutningen) den 18 juli 2011. I sina synpunkter påminde sammanslutningen om omfattningen av den kris som drabbade den ungerska ekonomin och banksektorn 2008–2009 och påpekade att rekapitaliseringen av FHB gjordes på grund av det svåra makroekonomiska läget till följd av krisen. Det statliga ingripandet till stöd för FHB syftade till att avhjälpa allvarliga risker för den ungerska hypotekslånesektorn och hypoteksobligationsmarknaden. Till följd av sårbarheten för valutafluktuationer, förstärkningen av schweizerfrancen jämfört med den ungerska forinten, minskningen av allmänhetens inkomster och den ökade arbetslösheten, försämrades kvaliteten i hypotekskreditstocken snabbt och kraftigt, antalet osäkra fordringar ökade och bankernas finansieringsmöjligheter minskade. Detta gällde i synnerhet FHB som finansieras genom kapitalmarknaden.

(53)

Kommissionen har mottagit synpunkter från de ungerska myndigheterna den 2 mars 2011, som kompletterades med kommentarer från FHB genom en skrivelse av den 11 juli 2011.

(54)

Som svar på kommissionens tvivel på att de antaganden som ligger till grund för bankens omstruktureringsplan är korrekta hävdar de ungerska myndigheterna att de finansiella prognoserna bygger på externa experters antaganden och är förenliga med den information som var tillgänglig vid den tidpunkt då prognoserna gjordes. När det gäller sundhet skiljer sig dessa inte från andra finansiella planer eller prognoser som FHB har gjort.

(55)

Enligt de ungerska myndigheterna är FHB:s långsiktiga lönsamhet säkerställd, vilket framgår av FHB:s framgångar med att få fram finansiering från såväl penning- som kapitalmarknaderna: 2009 emitterade FHB inteckningsobligationer och hypoteksobligationer för mer än 60 miljarder forint och privata investerare lånade också ut sammanlagt […] till banken.

(56)

Vidare hävdar de ungerska myndigheterna när det gäller insättningskonton för privatpersoner att uppgifterna visar att FHB:s andel i segmentet för insättningar från privatpersoner ökade från […] % till […] % 2009. Prognosen för utgången av 2010 är på […] %. Dessutom har antalet privatkonton och storleken på portföljen av sådana konton ökat konsekvent och dynamiskt trots en marknadsprognos för en minskning i portföljen. Därför anser banken och de ungerska myndigheterna inte att prognoserna för insättningar från privatpersoner och privatkonton är överdrivet optimistiska.

(57)

När det gäller FHB:s likviditetsposition kan den anses vara konsekvent stabil. Detta beror bl.a. på att banken måste uppfylla kreditvärderingsinstitutens likviditetskrav. Bankens likviditet var stabil även under krisens svåraste perioder, vilket bekräftas i skrivelsen av den 19 mars 2009 från chefen för den ungerska centralbanken till finansministern.

(58)

Slutligen berodde den försämrade kvaliteten på bankens tillgångar främst på det makroekonomiska läget i Ungern, med sjunkande inkomster för hushållen, minskande sysselsättning och ökande arbetslöshet, snarare än schweizerfrancens förstärkning jämfört med den ungerska forinten. FHB har vidtagit flera åtgärder för att lösa problemet med låntagare som har betalningssvårigheter, men låneportföljens kvalitet kommer framför allt att höjas varaktigt vid en konjunkturuppgång och bättre ekonomiska indikatorer. Ungerska centralbankens och ungerska regeringens prognoser för 2011 pekar på en ökad bruttonationalprodukt (BNP), gradvis ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet, vilket sannolikt även kommer att påverka FHB:s låneportfölj avsevärt.

(59)

De ungerska myndigheterna påpekar att FHB slöt avtalen med Allianz Bank och Allianz Hungaria Insurance efter det att banken hade återbetalat staten helt och hållet den 19 februari 2010 för hela värdet av de emitterade aktierna och hade återlöst de aktier som emitterades under rekapitaliseringen. Avtalen mellan FHB och Allianz slöts i juni och juli 2010 och förvärvet genomfördes i september 2010. Vid den tiden hade FHB ingen statlig finansiering. Därför kan FHB inte ha finansierat förvärvet genom rekapitaliseringen, som återbetalades i februari 2010. De förberedande analyserna och diskussionerna mellan FHB och Allianz inleddes först efter det att det statliga lånet hade betalats tillbaka. Dessutom uppgick det pris som FHB betalade för Allianz Bank (med hänsyn tagen till egna aktier) till ca 3,3 miljarder forint, medan Allianz Banks egna kapital uppgick till nästan 14 miljarder forint den 30 september 2010. FHB behövde alltså inget kapital för att förvärva Allianz Bank och transaktionen minskade inte FHB:s kapital.

(60)

Att stödet var begränsat till vad som är absolut nödvändigt återspeglas också av att FHB:s kapitaltäckningskvot, som var 11,3 % 2008, uppnådde det mål på en kapitaltäckningskvot på 12 %, som kommissionen godkänt inom ramen för garanti- och kapitalordningen, först efter rekapitaliseringen.

(61)

De ungerska myndigheterna påpekar också att FHB inte har betalat någon utdelning under flera år i följd och endast har köpt tillbaka en mindre andel av sina aktier i förhållande till aktiekapitalets sammanlagda värde. Eftersom beloppet av de medel som har betalats tillbaka till ägare och aktieägare har varit lågt de senaste åren har kostnaderna fördelats på ett lämpligt sätt.

(62)

Utöver de åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen som kommissionen nämner i sitt beslut framhåller de ungerska myndigheterna ytterligare åtgärder i samband med garanti- och rekapitaliseringsordningen och rekapitaliseringsavtalet mellan FHB och den ungerska staten.

(63)

De ungerska myndigheterna konstaterar att enligt deras tolkning av reglerna för statligt stöd är eller var dessa krav på beteende och andra åtgärder som begränsar snedvridningen av konkurrensen bindande för FHB så länge staten var aktieägare i banken.

(64)

Utöver de ovannämnda åtgärderna gjorde FHB ytterligare åtaganden i punkt 3.8 i rekapitaliseringsavtalet där det anges att rekapitaliseringen bör användas för att uppnå följande mål:

(65)

I motsats till de farhågor kommissionen uttryckte, syftade rekapitaliseringen av FHB inte till att snedvrida konkurrensen genom att utöka verksamheterna i FHB Commercial Bank. Kapitalökningen i den banken var ett åtagande inom ramen för rekapitaliseringsavtalet. Kärnverksamheten i FHB Commercial Bank, som också fick stöd genom kapitaltillskottet på 25 miljarder forint som finansierades genom statens rekapitalisering, är kvar. Affärslåneportföljen har vuxit kontinuerligt, men inte mer än sin tidigare tillväxttrend.

(66)

De ungerska myndigheterna anser att detta visar att kommissionens summariska bedömning av åtgärderna för att minska snedvridningen av konkurrensen och dess påstående att ”dessa åtgärder är mycket begränsade” saknar grund. Därför hävdar de ungerska myndigheterna bestämt att rekapitaliseringsavtalet uppfyller kriterierna i både stabiliseringslagen och relevanta meddelanden från kommissionen.

(67)

Kommissionen konstaterade redan i sitt beslut av den 24 januari 2011 om att inleda ett förfarande att både rekapitaliseringen och likviditetsstödet i form av ett lån till FHB är statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget (16). Varken den ungerska staten eller FHB har framfört några argument som motsäger den slutsatsen.

(68)

Kommissionen konstaterade i sitt beslut av den 24 januari 2011 om att inleda ett förfarande att rekapitaliseringen av FHB inte uppfyllde villkoren i garanti- och rekapitaliseringsordningen. Den uppfyllde framför allt inte de krav som ska tillämpas när kapitaltillskottet överskrider 2 % av mottagarens riskvägda tillgångar. Åtgärden borde därför ha anmälts till kommissionen separat enligt villkoren i garanti- och rekapitaliseringsordningen och med artikel 108.3 i fördraget.

(69)

Därför har Ungern olagligen genomfört stödet i form av rekapitalisering av FHB i strid med artikel 108.3 i fördraget.

(70)

När det gäller omstruktureringen av FHB bör alla åtgärder till förmån för banken beaktas. Därför måste både rekapitaliseringen på 30 miljarder forint och likviditetslånet på 120 miljarder forint beaktas vid bedömningen av förenligheten.

(71)

Som anges i kommissionens beslut av den 24 januari 2011 anser kommissionen med hänsyn till de särskilda omständigheterna på finansmarknaderna att åtgärden kan bedömas mot bakgrund av artikel 107.3 b fördraget. I den artikeln föreskrivs följande: ”Som förenligt med den inre marknaden kan anses stöd […] för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”. Eftersom syftet med det här beslutet är att bedöma det stöd som FHB mottagit och dess omstruktureringsplan, anser kommissionen att det är lämpligt att grunda sin bedömning på meddelandena om tillämpningen av reglerna för statligt stöd på den finansiella sektorn under krisen (17). När det gäller bedömningen av bankens omstruktureringsplan kommer bedömningen framför allt att utgå från omstruktureringsmeddelandet (18).

(72)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande (19) uttryckte kommissionen tvivel på tillförlitligheten i FHB:s antaganden i sina finansiella prognoser. Kommissionen noterade att den omstruktureringsplan som FHB lämnade in i september 2010 inte innehöll någon förklaring om varför dessa antaganden var korrekta. Vidare anser kommissionen att de framlagda prognoserna inte längre är giltiga, eftersom de inte tycks ta hänsyn till effekterna av förvärvet av Allianz Bank och avtalet med Allianz Hungaria Insurance. Kommissionen uttryckte också tvivel på de av bankens antaganden som bygger på en kraftig ökning av inlåningen.

(73)

Vidare var kommissionen oroad över bankens långsiktiga lönsamhet med hänsyn till FHB:s affärsmodell som ansågs vara sårbar för likviditetskriser på grund av sitt starka beroende av kapitalmarknadsfinansiering och en liten andel insättningar. Kommissionen ansåg att bankens omstruktureringsplan från september 2010 inte innehöll tillräckligt många detaljer om bankens långsiktigt hållbara finansiering, trots att den var inriktad på kapitalperspektivet.

(74)

Kommissionen konstaterar utifrån den ytterligare information som lämnades om bankens omstruktureringsplan i oktober 2011 att de finansiella prognoserna i omstruktureringsplanen från september 2010 bygger på sunda och tillförlitliga antaganden. Den uppdaterade informationen, som omfattar förvärvet av Allianz Bank, visar en ökning i bankens insättningar från privatpersoner och företag tack vare de konton som förvärvats från Allianz Bank. Förvärvet stöder antaganden om ökad inlåning.

(75)

Vidare anser kommissionen att det är positivt att ökningen i insättningar bidrar till att diversifiera bankens finansieringskällor för att minska hypoteksobligationernas relativa vikt i finansieringsmixen och minska bankens beroende av kapitalmarknadsfinansiering. Baserat på den information som lämnats har andelen kapitalmarknadsfinansiering (dvs. summan av emitterade obligationer, insättningar från banker och den andel av hypoteksobligationerna som inte används för att refinansiera lån) minskat som andel av bankens sammanlagda skulder, från [35 %–30 %] den 31 december 2009 till [30 %–25 %] den 31 december 2010. Till följd av förskjutningen av bankens finansieringsmix mot insättningar har dess genomsnittliga finansieringskostnader (beräknade som räntekostnader för de sammanlagda skulderna) förbättrats från [7–6,5] räntepunkter den 31 december 2009 till [6–5,5] räntepunkter den 31 december 2010. Avkastningen på tillgångar förbättrades också från [0,90 %–1 %] 2009 till [1,05 %–1,10 %] 2010. Denna positiva utveckling bekräftas i bankens prognos där avkastningen på tillgångar väntas stabiliseras 2014 på [1,05 %–1,2 %] i ett referensscenario och på [0,9 %–1,05 %] i ett stresscenario. År 2014 skulle avkastningen på eget kapital uppgå till [11 %–13 %] i ett referensscenario och [10 %–12 %] i ett stresscenario.

(76)

I beslutet om att inleda ett förfarande uttryckte kommissionen också farhågor om huruvida de åtgärder som de ungerska myndigheterna vidtagit vid den tidpunkten var tillräckliga för att hantera FHB:s exponering mot den ungerska fastighetsmarknaden och de ogynnsamma valutarörelserna. På grundval av den information som Ungern lämnade den 9 december 2011 konstaterar kommissionen dock att FHB har vidtagit de åtgärder som krävs för att minska sin aktivitet på hypoteksobligationsmarknaden betydligt (20). Banken har också ökat sin andel lån till privatpersoner avsevärt, från [3 %–5 %] 2009 till [9 %–11 %] 2011. Vidare noterar kommissionen att ”Allianz-affären” (21) i hög grad har bidragit till den positiva utvecklingen. När det gäller bankens exponering mot ogynnsamma valutarörelser kan FHB:s åtagande om att skaffa sig fler verktyg för att hantera de extrema följderna av valutakursrisker på kapitalsidan godtas som tillräckligt för att avhjälpa kommissionens tvivel (22) eftersom detta ger banken möjlighet att undanröja eller säkra sina valutakursrisker till följd av transaktioner i utländska valutor.

(77)

Därför anser kommissionen att den uppdaterade omstruktureringsplanen, med hänsyn till Allianz Bank-affären, ger underlag för konkreta målnivåer för FHB:s finansiella prognoser och bidrar till att återställa bankens långsiktiga lönsamhet.

(78)

Kommissionen anser att det är positivt att rekapitaliseringsbeloppet betalades tillbaka i sin helhet till staten redan den 19 februari 2010, dvs. inom mindre än ett år, och att banken återbetalade stödbeloppet med egna resurser. FHB använde också egna medel för att göra fyra avbetalningar på det medelfristiga statliga lånet med förfallodatum den 11 februari 2011, 11 maj 2011, 11 augusti 2011 och 11 november 2011.

(79)

Kommissionen anser att det är positivt att rekapitaliseringsbeloppet betalades tillbaka i förtid till staten. Dessutom förbättrar FHB:s förvärv av Allianz Bank företagets likviditetsprofil och ökar mängden insättningar från privatpersoner och företag. Förvärvet är alltså en viktig del av bankens affärsplan och bidrar till dess långsiktiga lönsamhet. Därför går det inte att hävda att det stöd som beviljats FHB används för att utveckla bankens verksamhet inom nya områden, eftersom Allianz Bank och FHB båda är verksamma på samma marknader för privatpersoner och företag. Därför anser kommissionen att FHB:s förvärv av Allianz Bank Ltd är en lämplig åtgärd för att upprätthålla bankens långsiktiga lönsamhet.

(80)

Vidare konstaterar kommissionen att den information som de ungerska myndigheterna har lämnat skingrar de tvivel som kommissionen uttryckte i sitt beslut av den 24 januari 2011 om att inleda ett förfarande om huruvida förvärvet av Allianz Bank till stor del hade gjorts på statens bekostnad. Förvärvet av Allianz Bank slutfördes den 30 september 2010 efter det att rekapitaliseringen hade återbetalats till staten den 19 februari 2010. När det gäller det utestående lånebeloppet anser kommissionen att det är positivt att banken redan har gjort fyra återbetalningar av lånet sedan februari 2011 (23). Kommissionens bedömning ändras inte av den ”saknade” ersättningen för rekapitaliseringen, dvs. det belopp som FHB inte betalade från början, eftersom den betalningen uppgick till 1,6 miljarder forint (skäl 40) och det pris som betalades för Allianz Bank var 3,3 miljarder forint (skäl 60).

(81)

När det gäller ersättningen för stödåtgärderna anser kommissionen att det är positivt att FHB och den ungerska staten ingick ett avtal den 15 december 2011 där FHB gick med på att betala ytterligare en ersättning på 1,6 miljarder forint till staten. Utöver betalningen på 890 miljoner forint i oktober 2010 motsvarar den totala betalningen för den ungerska statens rekapitalisering av FHB ersättningsnivån på 10,49 %, i enlighet med villkoren i garanti- och rekapitaliseringsordningen.

(82)

Kommissionen anser att det är positivt att banken betalade tillbaka statens rekapitalisering inom mindre än ett år (dvs. banken rekapitaliserades den 23 mars 2009 och återbetalningen till staten gjordes den 19 februari 2010).

(83)

Det medelfristiga lån som banken fick inom ramen för likviditetsordningen har en ränta som motsvarar det högre beloppet av i) IMF:s särskilda dragningsrätt (nedan kallad SDR) + 345 räntepunkter och ii) 12-månaders interbankränta vid försäljning (nedan kallad IBOR) + 100 räntepunkter + 123,5 räntepunkter (vilket motsvarar ett månatligt genomsnitt på mellan 3,79 % och 4,08 %), enligt villkoren i likviditetsordningen.

(84)

I låneavtalet för det medelfristiga statliga lånet föreskrivs att det ska återbetalas […] från och med den 11 februari 2011. Enligt informationen från de ungerska myndigheterna har FHB gjort fyra avbetalningar på lånet med förfallodag den 11 februari 2011, 11 maj 2011, 11 augusti 2011 och 11 november 2011. Kommissionen anser att det är positivt att FHB hittills utan dröjsmål har uppfyllt sina betalningsskyldigheter för det medelfristiga lånet. Kommissionen har ingen anledning att betvivla att lånet kommer att återbetalas i sin helhet i tid när det löper ut.

(85)

Denna bedömning bekräftas av FHB:s goda resultat trots svårigheterna på den ungerska banksektorn och bankens relativt höga primärkapitalkvot (12 % vid utgången av 2008, som ökade till 16,9 % efter rekapitaliseringen 2009 och var fortsatt hög på 10,5 % efter återbetalningen av statens kapital). Kapitalkravet för ungerska banker var 8 % vid den tidpunkten. I motsats till vissa andra banker kunde FHB upprätthålla sin starka kapitalposition (en kapitaltäckningskvot på 10,5 % i mars 2009, efter återbetalningen av rekapitaliseringen till staten). Dessutom behöll banken ett kreditbetyg på Baa3 hos Moody's, vilket fortfarande är en hög kreditvärdighet.

(86)

Därför anser kommissionen att FHB:s svårigheter var tillfälliga och inte grundläggande. Vidare menar kommissionen att den ersättning som banken betalade är tillfredsställande eftersom den motsvarar den ersättning som krävs från en bank som är i grunden sund.

(87)

Eftersom bankens lönsamhet inte hotades av Ungerns pågående svårigheter kommer kommissionen inte att kräva att någon ytterligare ersättning ska betalas till staten.

(88)

Dessutom var FHB:s ersättning till stöden för det medelfristiga lånet (se skäl 84) förenlig med villkoren i likviditetsordningen. Därför anser kommissionen att ersättningen för båda stödåtgärderna är lämplig.

(89)

Kommissionen anser också att det är positivt att banken inte betalade ut någon utdelning på sina stamaktier för 2009 och 2010. FHB införde också vissa begränsningar i fråga om lön, ersättning och förmåner för sina högre tjänstemän, tills den ungerska statens intresse hade upphört.

(90)

Därför anser kommissionen att omstruktureringsplanen garanterar att banken, dess aktieägare och ledning gör ett tillräckligt stort bidrag till omstruktureringskostnaderna.

(91)

Kommissionen konstaterar att åtgärderna i bankens omstruktureringsplan för att begränsa snedvridningen av konkurrensen är begränsade. För det första vidtas inga strukturella åtgärder. För det andra gäller de beteendeåtgärder som införs i omstruktureringsplanen endast så länge banken har fördel av det statliga kapitaltillskottet. För det tredje anser kommissionen att det är positivt att FHB hittills utan dröjsmål har uppfyllt sina betalningsskyldigheter för det medelfristiga lånet. Kommissionen har ingen anledning att tvivla på bankens förmåga att återbetala lånet i sin helhet i tid när det löper ut. För det fjärde har FHB:s marknadsposition inte förändrats på något betydande sätt sedan förvärvet av Allianz Bank (med marknadsandelar på [3 %–3,3 %] respektive [3,4 %–3,6 %] före och efter förvärvet) vilket försäkrar kommissionen om att förvärvets snedvridande effekt på konkurrensen är begränsad.

(92)

Beteendeåtgärderna är begränsade till följande:

(93)

Kommissionen anser inte att andra beteendeåtgärder i samband med rekapitaliseringen, som de ungerska myndigheterna tar upp i sitt svar av den 27 januari 2011 på beslutet om att inleda ett förfarande, kan betraktas som åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen till följd av stödet.

(94)

Med hänsyn till FHB:s begränsade storlek på marknaderna för privatpersoner och företag i Ungern (en marknadsandel på [0,9 %–1,08 %] respektive [0,5 %–0,9 %] inom marknaderna för insättningar från privatpersoner respektive företag) och med tanke på att banken betalade tillbaka statens kapitaltillskott inom mindre än ett år, anser kommissionen att snedvridningen av konkurrensen är begränsad. Eftersom FHB redan har gjort fyra avbetalningar på det medelfristiga statliga lånet enligt likviditetsordningen har kommissionen ingen anledning att tvivla på att banken kommer att betala tillbaka hela lånet i tid.

(95)

Den ersättning som betalas till staten är också förenlig med garanti- och rekapitaliseringsordningen och är alltså lämplig enligt vad som krävs i punkt 34 i omstruktureringsmeddelandet.

(96)

Kommissionen konstaterar, på grundval av den information som har lämnats av de ungerska myndigheterna och FHB:s uppdaterade omstruktureringsplan som beskrivs i avsnitt IV i detta beslut, att de genomförda stödåtgärderna i form av ett likviditetsstöd i form av ett lån och en rekapitalisering är förenliga med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 b i fördraget och uppfyller kraven i omstruktureringsmeddelandet om lönsamhet, fördelning av ansvar och åtgärder för att minska snedvridningen av konkurrensen.

(97)

Ungern har undantagsvis samtyckt till att detta beslut antas på engelska som enda giltiga språk.