1.   I denna förordning fastställs följande:

2.   Denna förordning gäller inte för delen för sysselsättning och social innovation i ESF+ eller för de komponenter i EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik som genomförs med direkt eller indirekt förvaltning, utom tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.

3.   Artiklarna 5, 14, 19, 28–34 och 108–112 gäller inte för Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

4.   Artiklarna 108–112 gäller inte för EHFVF.

5.   Artiklarna 14, 15, 18, 19, 21–27, 37–42, 43.1–43.4, 44, 50, 55.1, 73, 77, 80 och 83–85 gäller inte för Interregprogram.

6.   I de fondspecifika förordningar som förtecknas nedan kan kompletterande regler till den här förordningen fastställas, och dessa får inte strida mot den här förordningen:

Vid tvekan om tillämpningen mellan den här förordningen och de fondspecifika förordningarna har den här förordningen företräde.

1.   Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF ska stödja följande politiska mål:

FRO ska stödja det specifika målet att göra det möjligt för regioner och människor att hantera de sociala, sysselsättningsrelaterade, ekonomiska och miljömässiga effekterna av omställningen i riktning mot unionens klimat- och energimål för 2030 och en klimatneutral ekonomi i unionen senast 2050, med utgångspunkt i Parisavtalet.

Punkt 1 första stycket i denna artikel ska inte tillämpas på de medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO i enlighet med artikel 27.

2.   Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO ska bidra till unionens åtgärder för att stärka dess ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, genom att eftersträva följande mål:

3.   Medlemsstaterna och kommissionen ska främja samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan fonderna och andra unionsinstrument och unionsfonder. De ska optimera samordningsmekanismerna för de ansvariga, för att undvika dubbelarbete under programplaneringen och vid genomförandet. Medlemsstaterna och kommissionen ska följaktligen också ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer i programplaneringen och i genomförandet av fonderna.

1.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till miljö- och klimatmålen, med användning av en metod som bygger på interventionstyperna för var och en av fonderna. Den metoden ska bestå i att det tillhandahållna stödet viktas på ett särskilt sätt som avspeglar i vilken omfattning det bidrar till miljö- och klimatmålen. När det gäller Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska viktningen knytas till dimensioner och koder för de interventionstyper som fastställs i bilaga I. Eruf och Sammanhållningsfonden ska bidra med 30 % respektive 37 % av unionens bidrag till de utgifter som får stöd för att uppnå de klimatmål som fastställts för unionens budget.

2.   Klimatbidragsmålet för varje medlemsstat ska fastställas som en procentandel av dess totala anslag från Eruf och Sammanhållningsfonden och ingå i programmen som ett resultat av interventionstyperna och den preliminära finansiella fördelningen enligt artikel 22.3 d viii. Enligt artikel 11.1 ska det preliminära klimatbidragsmålet fastställas i partnerskapsöverenskommelsen.

3.   Medlemsstaten och kommissionen ska regelbundet övervaka efterlevnaden av klimatbidragsmålen, på grundval av de totala stödberättigande utgifter som stödmottagarna deklarerat till den förvaltande myndigheten, uppdelade efter interventionstyper i enlighet med artikel 42 och på grundval av uppgifter som lämnats in av medlemsstaten. Om övervakningen visar att det inte gjorts tillräckliga framsteg med att uppnå klimatbidragsmålet ska medlemsstaten och kommissionen komma överens om korrigerande åtgärder vid det årliga översynsmötet.

4.   Om framstegen med att uppnå klimatbidragsmålet på nationell nivå senast den 31 december 2024 är otillräckliga ska medlemsstaten beakta detta i sin halvtidsöversyn i enlighet med artikel 18.1.

1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska genomföra den del av unionens budget som anslagits till fonderna inom ramen för delad förvaltning i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen. Medlemsstaterna ska utarbeta och genomföra program på lämplig territoriell nivå i överensstämmelse med sin institutionella, rättsliga och finansiella ram.

2.   Kommissionen ska genomföra det stödbelopp från Sammanhållningsfonden som förs över till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Europeiska stadsinitiativet och interregionala innovationsinvesteringar, det stödbelopp som förs över från ESF+ till transnationellt samarbete samt bidragsbeloppen till InvestEU-programmet och tekniskt bistånd på kommissionens initiativ inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med artikel 62.1 första stycket a och c i budgetförordningen.

3.   Kommissionen får, efter överenskommelse med den berörda medlemsstaten och de berörda regionerna, genomföra samarbetet mellan de yttersta randområdena inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) inom ramen för indirekt förvaltning.

1.   För partnerskapsöverenskommelsen och för varje program ska varje medlemsstat organisera och genomföra ett omfattande partnerskap i enlighet med sin institutionella och rättsliga ram och med beaktande av fondernas särdrag. Det partnerskapet ska åtminstone inkludera följande partner:

2.   Det partnerskap som har inrättats enligt punkt 1 i denna artikel ska verka i enlighet med principen om flernivåstyre och med en nedifrån och upp-strategi. Medlemsstaten ska samverka med de partner som avses i punkt 1 i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen och vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av program, inbegripet genom deltagande i övervakningskommittéer i enlighet med artikel 39.

I detta sammanhang ska medlemsstaterna vid behov avsätta en lämplig procentandel av medlen från fonderna för uppbyggnad av administrativ kapacitet hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället.

3.   För Interregprogram ska partner från alla deltagande medlemsstater ingå i partnerskapet.

4.   Arbetet med att organisera och genomföra partnerskap ska utföras i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap som fastställts genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014.

5.   Minst en gång om året ska kommissionen samråda med organisationer som företräder partner på unionsnivå om genomförandet av programmen, och rapportera om resultatet till Europaparlamentet och rådet.

1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna vid genomförandet av fonderna.

2.   Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att jämställdhet mellan könen, jämställdhetsintegrering och integreringen av ett jämställdhetsperspektiv genomgående beaktas och främjas vid utformning, genomförande, övervakning, rapportering och utvärdering av program.

3.   Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning i samband med utformning, genomförande, övervakning, rapportering och utvärdering av program. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska särskilt beaktas under utformningen och genomförandet av program.

4.   Fondernas mål ska eftersträvas i överensstämmelse med målet att främja en hållbar utveckling i enlighet med artikel 11 i EUF-fördraget, med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet och principen om att inte orsaka betydande skada.

Fondernas mål ska eftersträvas med full respekt för unionens miljölagstiftning.

1.   Varje medlemsstat ska utarbeta en partnerskapsöverenskommelse i vilken den strategiska inriktningen för programplaneringen och arrangemangen för hur Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF ska kunna användas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 fastställs.

2.   Partnerskapsöverenskommelsen ska utarbetas i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap. Om en medlemsstat redan tillhandahåller ett omfattande partnerskap under utarbetandet av sina program ska detta krav betraktas som uppfyllt.

3.   Medlemsstaten ska lämna in partnerskapsöverenskommelsen till kommissionen innan eller samtidigt som den lämnar in det första programmet.

4.   Partnerskapsöverenskommelsen får lämnas in tillsammans med relevant årligt nationellt reformprogram och den integrerade nationella energi- och klimatplanen

5.   Partnerskapsöverenskommelsen ska vara ett strategiskt och kortfattat dokument. Det ska vara högst 35 sidor långt, om inte medlemsstaten på eget initiativ beslutar att öka dokumentets längd.

6.   Medlemsstaten ska utarbeta partnerskapsöverenskommelsen i enlighet med mallen i bilaga II. Partnerskapsöverenskommelsen får ingå i ett av medlemsstatens program.

7.   Interregprogram får lämnas in till kommissionen innan partnerskapsöverenskommelsen lämnas in.

8.   EIB får, på den berörda medlemsstatens begäran, delta i utarbetandet av partnerskapsöverenskommelsen samt i förberedelserna av insatser, finansieringsinstrument och offentlig-privata partnerskap.

1.   Partnerskapsöverenskommelsen ska innehålla följande delar:

Avseende målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska partnerskapsöverenskommelsen endast innehålla en förteckning över planerade program.

2.   Partnerskapsöverenskommelsen kan också innehålla en sammanfattning av bedömningen av huruvida relevanta nödvändiga villkor enligt artikel 15 och bilagorna III och IV uppfyllts.

1.   Kommissionen ska bedöma partnerskapsöverenskommelsen och dess överensstämmelse med denna förordning och med de fondspecifika reglerna, under iakttagande av proportionalitetsprincipen och med beaktande av dokumentets strategiska karaktär, antalet program som omfattas och de medel som tilldelats den berörda medlemsstaten totalt. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta hur medlemsstaten avser att hantera relevanta landsspecifika rekommendationer, sin integrerade nationella energi- och klimatplan samt den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

2.   Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in partnerskapsöverenskommelsen.

3.   Medlemsstaten ska se över partnerskapsöverenskommelsen med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av partnerskapsöverenskommelsen senast fyra månader efter dagen för den berörda medlemsstatens första inlämning av den partnerskapsöverenskommelsen.

5.   Om partnerskapsöverenskommelsen ingår i ett program i enlighet med artikel 10.6 ska kommissionen genom en genomförandeakt anta ett enda beslut om godkännande av både partnerskapsöverenskommelsen och programmet senast sex månader efter dagen för den berörda medlemsstatens första inlämning av programmet.

1.   Senast den 31 mars 2025 får en medlemsstat till kommissionen lämna in en ändrad partnerskapsöverenskommelse, med beaktande av resultatet av halvtidsöversynen.

2.   Kommissionen ska bedöma ändringen och får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av den ändrade partnerskapsöverenskommelsen.

3.   Medlemsstaten ska se över den ändrade partnerskapsöverenskommelsen med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.   Kommissionen ska godkänna ändringen av en partnerskapsöverenskommelse inom sex månader efter det att den först lämnats in av medlemsstaten.

1.   Medlemsstaterna får i partnerskapsöverenskommelsen anslå ett belopp på upp till 2 % av det ursprungliga nationella anslaget till Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden respektive EHFVF, vilket ska tillföras InvestEU-programmet och tillhandahållas genom EU-garantin och InvestEU:s rådgivningscentrum i enlighet med artikel 10 i InvestEU-förordningen. Medlemsstaterna får med den berörda förvaltande myndighetens samtycke anslå ett ytterligare belopp på upp till 3 % av det ursprungliga nationella anslaget för var och en av dessa fonder efter den 1 januari 2023 genom en eller flera begäranden om ändringar av program.

Sådana belopp ska bidra till uppnåendet av de politiska mål som valts ut i partnerskapsöverenskommelsen eller programmet, och ska huvudsakligen stödja investeringar i kategorin bidragande regioner.

Sådana bidrag ska genomföras i överensstämmelse med de regler som fastställs i InvestEU-förordningen och ska inte utgöra överföringar av medel enligt artikel 26.

2.   Medlemsstaterna ska fastställa det totala tillförda beloppet för varje år per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall. För partnerskapsöverenskommelsen får medel från innevarande och kommande kalenderår anslås. Om en medlemsstat begär en ändring av ett program får endast medel från kommande kalenderår anslås.

3.   De belopp som avses i punkt 1 i denna artikel ska användas för den del av EU-garantin som ingår i medlemsstatens avdelning och för InvestEU:s rådgivningscentrum efter det att överenskommelsen om medverkan i enlighet med artikel 10.3 i InvestEU-förordningen har ingåtts. Unionens budgetåtaganden för varje överenskommelse om medverkan får göras av kommissionen i årliga delbetalningar mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2027.

4.   Utan hinder av artikel 12 i budgetförordningen ska – om en överenskommelse om medverkan enligt artikel 10.2 i InvestEU-förordningen inte har ingåtts inom fyra månader från dagen för kommissionens beslut om antagande av partnerskapsöverenskommelsen, för ett belopp i enlighet med punkt 1 i den här artikeln som anslagits i partnerskapsöverenskommelsen – motsvarande belopp anslås till ett eller flera program inom den bidragande fonden och regionkategorin, i förekommande fall och efter en begäran från medlemsstaten.

Överenskommelsen om medverkan för de belopp som avses i punkt 1 som anslagits i ansökan om ändring av ett program ska ingås samtidigt som beslutet om ändring av programmet antas.

5.   I enlighet med artikel 10.4 andra stycket i InvestEU-förordningen ska, om ett garantiavtal inte har ingåtts inom nio månader efter det att överenskommelsen om medverkan har ingåtts, överenskommelsen om medverkan avslutas eller förlängas genom ömsesidig överenskommelse.

Om en medlemsstats medverkan i InvestEU-fonden avbryts, ska de berörda belopp som betalats till den gemensamma avsättningsfonden som en avsättning återkrävas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen. Den berörda medlemsstaten ska lämna in en ansökan om en eller flera programändringar för att använda de återkrävda beloppen och de belopp som anslagits för kommande kalenderår enligt punkt 2 i den här artikeln. Avslutandet eller ändringen av överenskommelsen om medverkan ska göras samtidigt som beslutet om ändring av det eller de berörda programmen antas.

6.   I enlighet med artikel 10.4 tredje stycket i InvestEU-förordningen ska, om ett garantiavtal inte har genomförts korrekt inom fyra år efter det att det ingicks, överenskommelsen om medverkan ändras. Medlemsstaten får begära att belopp som tillförts EU-garantin enligt punkt 1 i den här artikeln och som anslagits i garantiavtalet men som inte täcker underliggande lån, kapitalinvesteringar eller andra riskbärande instrument behandlas i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.

7.   Medel som genererats av eller som kan härledas från belopp som anslagits till EU-garantin ska göras tillgängliga för medlemsstaten i enlighet med artikel 10.5 a i InvestEU-förordningen och användas till stöd inom samma mål i form av finansieringsinstrument eller budgetgarantier.

8.   För de belopp som ska återanvändas i ett program i enlighet med punkterna 4, 5 och 6 i denna artikel ska den tidsfrist för tillbakadragande som fastställs i artikel 105.1 börja löpa det år då motsvarande budgetåtaganden görs.

1.   I denna förordning fastställs nödvändiga villkor för de specifika målen.

Bilaga III innehåller övergripande nödvändiga villkor som gäller för alla de specifika målen samt de kriterier som behövs för att bedöma om de är uppfyllda.

Bilaga IV innehåller tematiska nödvändiga villkor för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden samt de kriterier som behövs för att bedöma om de är uppfyllda.

Det nödvändiga villkoret avseende verktyg och kapacitet för en effektiv tillämpning av reglerna för statligt stöd ska inte vara tillämpligt på program som stöds av Amif, Fonden för inre säkerhet eller instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

2.   När medlemsstaten utarbetar ett program eller inför ett nytt specifikt mål i samband med en ändring av ett program ska den bedöma om de nödvändiga villkor som är kopplade till det valda specifika målet är uppfyllda. Ett nödvändigt villkor är uppfyllt om alla relevanta kriterier är uppfyllda. Medlemsstaten ska i varje program eller i programändringen ange vilka nödvändiga villkor som är uppfyllda och vilka som inte är det, och ska tillhandahålla en motivering när den anser att ett nödvändigt villkor är uppfyllt.

3.   Om ett nödvändigt villkor inte är uppfyllt då programmet eller ändringen av det godkänns ska medlemsstaten informera kommissionen så snart den anser att det nödvändiga villkoret är uppfyllt och motivera uppfyllelsen.

4.   Kommissionen ska så snart som möjligt och senast tre månader efter det att den mottagit den information som avses i punkt 3 göra en bedömning och informera medlemsstaten huruvida den håller med medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt.

Om kommissionen inte håller med medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt ska den informera medlemsstaten och ange sin bedömning.

Om medlemsstaten inte håller med om kommissionens bedömning ska den lägga fram sina synpunkter inom en månad och kommissionen ska agera i enlighet med första stycket.

Om medlemsstaten godtar kommissionens bedömning ska kommissionen agera i enlighet med punkt 3.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 105 får utgifter för insatser som är kopplade till det specifika målet inkluderas i betalningsansökningar men kommissionen ska inte ersätta dem förrän den har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt i enlighet med punkt 4 första stycket i den här artikeln.

Första stycket ska inte gälla insatser som bidrar till att motsvarande nödvändigt villkor uppfylls.

6.   Medlemsstaten ska säkerställa att de nödvändiga villkoren är uppfyllda och respekteras under hela programperioden. Den ska informera kommissionen om eventuella ändringar som påverkar uppfyllandet av de nödvändiga villkoren.

Om kommissionen anser att ett nödvändigt villkor inte längre är uppfyllt ska den informera medlemsstaten med angivande av sin bedömning. Därefter ska det förfarande som anges i punkt 4 andra och tredje stycket följas.

Om kommissionen anser att det nödvändiga villkoret fortfarande inte är uppfyllt och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 105, baserat på medlemsstaternas synpunkter, får utgifter som är kopplade till det specifika målet inkluderas i betalningsansökningar men kommissionen ska inte ersätta dem förrän den har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt enligt punkt 4 första stycket i den här artikeln.

7.   Bilaga IV ska inte gälla prioriteringar som stöds av FRO eller sådana medel som överförs från Eruf och ESF+ till FRO i enlighet med artikel 27.

1.   Varje medlemsstat ska fastställa en prestationsram för att möjliggöra övervakning av, rapportering om och utvärdering av programprestationerna under genomförandet av programmet och för att bidra till att mäta fondernas övergripande prestation.

Prestationsramen ska bestå av

2.   Delmål och mål ska fastställas för varje specifikt mål inom ett program, med undantag för tekniskt bistånd och för det specifika målet för materiell fattigdom som fastställs i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

3.   Delmål och mål ska göra det möjligt för kommissionen och medlemsstaten att mäta framstegen med uppnåendet av de specifika målen. De ska uppfylla kraven i artikel 33.3 i budgetförordningen.

1.   Följande ska ingå i metoden för att fastställa prestationsramen:

2.   Medlemsstaten ska på begäran göra metoden för att fastställa prestationsramen tillgänglig för kommissionen.

1.   När det gäller program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO ska medlemsstaten se över varje program, med beaktande av följande:

2.   Senast den 31 mars 2025 ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en bedömning för varje program om resultatet av halvtidsöversynen, inbegripet ett förslag om slutgiltig tilldelning av det flexibilitetsbelopp som avses i artikel 86.1 andra stycket.

3.   Om så bedöms vara nödvändigt ska medlemsstaten, efter halvtidsöversynen av programmet eller om nya utmaningar identifierats enligt punkt 1 a, lämna den bedömning som avses i punkt 2 tillsammans med det ändrade programmet till kommissionen.

Revideringarna ska omfatta följande:

Kommissionen ska godkänna det reviderade programmet i enlighet med artikel 24, inbegripet en slutgiltig tilldelning av flexibilitetsbeloppet.

4.   Om medlemsstaten, till följd av halvtidsöversynen, anser att programmet inte behöver ändras ska kommissionen antingen

5.   Flexibilitetsbeloppet ska inte vara tillgängligt för val av insatser förrän kommissionens beslut som bekräftar den slutgiltiga tilldelningen av beloppet har antagits.

6.   Kommissionen ska utarbeta en rapport om resultatet av halvtidsöversynen och överlämna den till Europaparlamentet och till rådet före utgången av 2026.

1.   Kommissionen får begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rådsrekommendationer.

En sådan begäran får göras i följande syften:

2.   En begäran från kommissionen till en medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska motiveras, med hänvisning till behovet av att stödja genomförandet av de relevanta rekommendationerna, och i den ska de program eller de prioriteringar som den anser berörs samt vilken typ av ändringar som förväntas anges. En sådan begäran får inte göras före 2023 eller efter 2026, och inte heller för samma program under två på varandra följande år.

3.   Medlemsstaten ska svara på den begäran som avses i punkt 1 inom två månader efter det att den mottagit begäran och ange de ändringar som den anser är nödvändiga i de relevanta programmen, orsakerna till sådana ändringar, vilka program som berörs och vilken typ av ändringar som föreslås och hur de förväntas påverka genomförandet av rekommendationerna och av fonderna. Kommissionen ska vid behov lämna synpunkter inom en månad efter mottagandet av det svaret.

4.   Medlemsstaten ska lämna in ett förslag om ändring av de relevanta programmen inom två månader från den dag då det svar som avses i punkt 3 lämnades in.

5.   Om kommissionen inte har lämnat några synpunkter eller om den finner att eventuella inlämnade synpunkter vederbörligen har beaktats ska den anta ett beslut om godkännande av ändringarna av de relevanta programmen senast fyra månader efter det att de lämnades in av medlemsstaten.

6.   Om medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder som svar på en begäran som gjorts i enlighet med punkt 1, inom de tidsfrister som fastställs i punkterna 3 och 4, får kommissionen, inom tre månader efter det att den har lämnat sina synpunkter enligt punkt 3 eller efter det att medlemsstaten lämnat in sitt förslag enligt punkt 4, lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne utbetalningarna till de berörda programmen eller prioriteringarna. I sitt förslag ska kommissionen ange skälen för slutsatsen att medlemsstaten har underlåtit att vidta effektiva åtgärder. Då kommissionen lägger fram sitt förslag ska den beakta all relevant information och ta vederbörlig hänsyn till alla delar som ingår i och åsikter som uttryckts under den strukturerade dialog som avses i punkt 14.

Rådet ska besluta om det förslaget genom en genomförandeakt. Den genomförandeakten ska endast tillämpas med avseende på betalningsansökningar som lämnats in efter den dag då genomförandeakten antogs.

7.   Kommissionen ska lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller betalningarna för ett eller flera av en medlemsstats program om rådet i enlighet med artikel 126.8 eller 126.11 i EUF-fördraget beslutar att en medlemsstat inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, om inte rådet har fastställt att euroområdet eller unionen som helhet befinner sig i en allvarlig konjunkturnedgång i den mening som avses i artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (42).

8.   Kommissionen får lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller betalningarna för ett eller flera av en medlemsstats program i följande fall:

9.   I första hand ska innehållande av åtaganden tillämpas. Utbetalningar ska hållas inne endast när omedelbara åtgärder begärs och i fall av betydande bristande efterlevnad. Innehållande av betalningar ska tillämpas för betalningsansökningar som lämnats in för de berörda programmen efter dagen för beslutet om innehållande.

10.   Ett förslag från kommissionen till beslut om att hålla inne åtaganden ska anses vara antaget av rådet om inte rådet genom en genomförandeakt beslutar att förkasta förslaget med kvalificerad majoritet inom en månad från det att kommissionen lagt fram sitt förslag.

Innehållandet av åtaganden ska tillämpas på åtaganden från fonderna för den berörda medlemsstaten från och med den 1 januari året efter antagande av beslutet om innehållande.

Rådet ska, genom en genomförandeakt, på det förslag från kommissionen som avses i punkterna 7 och 8, anta ett beslut avseende innehållandet av betalningar.

11.   Omfattningen av och nivån på det innehållande av åtaganden eller betalningar som ska göras ska vara proportionella, respektera principen om likabehandling av medlemsstater samt ta hänsyn till de ekonomiska och sociala förhållandena i den berörda medlemsstaten, särskilt nivån av arbetslöshet, fattigdom eller social utestängning i den berörda medlemsstaten jämfört med unionens genomsnitt och konsekvenserna av innehållandet för den berörda medlemsstatens ekonomi. Särskild hänsyn ska tas till konsekvenserna av innehållandet för program som är mycket viktiga för att åtgärda negativa ekonomiska eller sociala förhållanden.

12.   Innehållandet av åtaganden ska begränsas till högst 25 % av åtagandena för följande kalenderår för fonderna eller 0,25 % av nominell BNP, beroende på vilket som är lägst, i vart och ett av följande fall:

Vid fortsatt bristande efterlevnad får innehållandet av åtaganden överskrida de maximala procentsatser som anges i första stycket.

13.   Rådet ska häva innehållandet av åtaganden på förslag från kommissionen i följande fall:

Efter att rådet har upphävt innehållandet av åtaganden ska kommissionen ombudgetera de innehållna åtagandena i enlighet med artikel 6 i förordning (EU, Euratom) 2020/2093.

Innehållna åtaganden får inte ombudgeteras efter år 2027.

Tidsfristen för tillbakadragande av det ombudgeterade beloppet i enlighet med artikel 105 ska börja löpa från och med det år då det innehållna åtagandet har ombudgeterats.

Ett beslut om upphävande av innehållandet av utbetalningar ska fattas av rådet på förslag från kommissionen, om de tillämpliga villkoren i första stycket är uppfyllda. Ett förslag från kommissionen till beslut om att upphäva innehållandet av åtaganden ska anses vara antaget av rådet om inte rådet genom en genomförandeakt beslutar att förkasta förslaget med kvalificerad majoritet inom en månad från det att kommissionen lagt fram sitt förslag.

14.   Kommissionen ska hålla Europaparlamentet informerat om genomförandet av denna artikel. I synnerhet ska kommissionen, om ett av villkoren i punkt 6, 7 eller 8 är uppfyllt för en medlemsstat, omedelbart informera Europaparlamentet och lämna uppgifter om de fonder och program som skulle kunna bli föremål för innehållande.

Europaparlamentet får inbjuda kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna artikel, med beaktande av överföringen av den information som avses i första stycket.

Kommissionen ska översända förslaget om innehållande eller förslaget om att häva ett sådant innehållande till Europaparlamentet och rådet utan dröjsmål efter det att det har antagits. Europaparlamentet får uppmana kommissionen att redogöra för skälen till förslaget.

15.   Senast den 31 december 2025 ska kommissionen göra en översyn av tillämpningen av denna artikel. Kommissionen ska i det syftet utarbeta en rapport som den ska översända till Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

16.   Vid större ändringar i unionens sociala och ekonomiska situation får kommissionen lägga fram ett förslag om översyn av tillämpningen av denna artikel, eller så får Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 225 respektive artikel 241 i EUF-fördraget, anmoda kommissionen att lägga fram ett sådant förslag.

17.   Denna artikel ska inte gälla för ESF+, Amif, Fonden för inre säkerhet, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik eller för Interregprogram.

1.   Om rådet efter den 1 juli 2021 har konstaterat att det har inträffat en ovanlig händelse utanför en eller flera medlemsstaters kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning eller en allvarlig konjunkturnedgång för euroområdet eller unionen som helhet enligt vad som avses i artikel 5.1 tionde stycket, artikel 6.3 fjärde stycket, artikel 9.1 tionde stycket och artikel 10.3 fjärde stycket i förordning (EG) nr 1466/97 (45) eller att det har inträffat oförutsedda negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna enligt vad som avses i artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, får kommissionen, genom ett genomförandebeslut och för en period på högst 18 månader, anta en eller flera av följande åtgärder, under förutsättning att de är absolut nödvändiga för att hantera sådana exceptionella eller ovanliga omständigheter:

2.   Kommissionen ska hålla Europaparlamentet och rådet informerade om genomförandet av denna artikel. När ett av villkoren i punkt 1 är uppfyllt ska kommissionen omedelbart informera Europaparlamentet och rådet om sin bedömning av situationen och om den planerade uppföljningen.

3.   Europaparlamentet eller rådet får bjuda in kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna artikel. När kommissionen bedömer situationen och planerar en uppföljning ska den ta vederbörlig hänsyn till de ståndpunkter som intagits och de åsikter som uttryckts under den strukturerade dialogen.

4.   Om de särskilda omständigheter som ledde till antagandet av dessa tillfälliga åtgärder kvarstår efter den period på högst 18 månader som avses i punkt 1 ska kommissionen på nytt bedöma situationen och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning som ger den flexibilitet som krävs för att hantera dessa omständigheter.

5.   Kommissionen ska utan dröjsmål och senast inom två arbetsdagar efter antagandet informera Europaparlamentet och rådet om det genomförandebeslut som antagits enligt punkt 1.

1.   Medlemsstaterna ska, i samarbete med de partner som avses i artikel 8.1, utarbeta program för genomförande av fonderna för perioden 1 januari 2021–31 december 2027.

2.   Medlemsstaterna ska lämna in program till kommissionen senast tre månader efter det att de lämnat in partnerskapsöverenskommelsen. För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska medlemsstaterna lämna in program till kommissionen senast tre månader efter det att denna förordning eller den tillämpliga fondspecifika förordningen trätt i kraft, beroende på vilket som inträffar sist.

3.   Medlemsstaterna ska utarbeta program i enlighet med mallen för program i bilaga V.

För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska medlemsstaterna utarbeta program i enlighet med mallen för program i bilaga VI.

4.   Om en miljörapport utarbetas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG (46) ska den offentliggöras på den webbplats för programmet som avses i artikel 49.1 i denna förordning.

1.   Varje program ska innehålla en strategi för hur programmet ska bidra till de politiska målen eller till FRO:s specifika mål och hur information ska tillhandahållas om dess resultat.

2.   Ett program ska bestå av en eller flera prioriteringar. Varje prioritering ska motsvara ett enda politiskt mål, FRO:s specifika mål, eller tekniskt bistånd som genomförs enligt artikel 36.4 eller 37. En prioritering får nyttja stöd från en eller flera fonder såvida den inte får stöd från FRO eller avser tekniskt bistånd som genomförs enligt artikel 36.4 eller 37. En prioritering som motsvarar ett politiskt mål ska bestå av ett eller flera specifika mål. Flera prioriteringar får motsvara samma politiska mål eller FRO:s specifika mål.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska ett program nyttja stöd från en fond och bestå av specifika mål och specifika mål för tekniskt bistånd.

3.   Varje program ska innehålla följande:

Leden a i, ii och viii i denna punkt ska inte gälla för program som är begränsade till att stödja det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen. Led d i den här punkten ska inte gälla för det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

För Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF+, FRO och EHFVF ska programmet i informationssyfte åtföljas av en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse, med en tidplan.

Om fler än ett organ fastställs i enlighet med led k för att ta emot betalningar från kommissionen ska medlemsstaten ange hur stor del av de ersatta beloppen som varje organ får.

4.   Genom undantag från punkt 3 b–e ska följande finnas med för varje specifikt mål för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik:

5.   Interventionstyperna ska bygga på en nomenklatur som anges i bilaga I. För program som får stöd från EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska interventionstyperna bygga på en nomenklatur som anges i de fondspecifika förordningarna.

6.   För Eruf-, ESF+-, Sammanhållningsfonds- och FRO-program ska den tabell som avses i punkt 3 g ii innehålla beloppen för åren 2021–2027, inklusive flexibilitetsbeloppet.

7.   Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om eventuella ändringar av den information som avses i punkt 3 första stycket k, utan att detta kräver en programändring.

8.   För program som får stöd från FRO ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna de territoriella planerna för en rättvis omställning som en del av programmet eller programmen, eller av en begäran om ändring.

1.   Kommissionen ska bedöma programmet och dess överensstämmelse med denna förordning och med de fondspecifika förordningarna, samt, för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF, samstämmigheten med relevant partnerskapsöverenskommelse. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer, relevanta utmaningar som identifierats i den integrerade nationella energi- och klimatplanen samt principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och hur dessa har hanterats.

2.   Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter den dag då programmet lämnades in av medlemsstaten.

3.   Medlemsstaten ska se över programmet med beaktande av kommissionens synpunkter.

4.   Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av programmet senast fem månader efter den dag då programmet först lämnades in av medlemsstaten.

1.   Medlemsstaten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett program tillsammans med det ändrade programmet och med uppgift om hur ändringen förväntas påverka uppnåendet av målen.

2.   Kommissionen ska bedöma ändringen och dess överensstämmelse med denna förordning och de fondspecifika förordningarna, inklusive kraven på nationell nivå, och får lämna synpunkter inom två månader från inlämningen av det ändrade programmet.

3.   Medlemsstaten ska se över det ändrade programmet och beakta kommissionens synpunkter.

4.   Kommissionen ska anta ett beslut om godkännande av ändringen av programmet inom fyra månader efter det att den lämnats in av medlemsstaten.

5.   För program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och ESF+ får medlemsstaten under programperioden föra över ett belopp på upp till 8 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering och högst 4 % av programbudgeten till en annan prioritering för samma fond inom samma program. För program som får stöd från Eruf, ESF+ och FRO får överföringen endast avse anslag för samma regionkategori.

För program som får stöd från EHFVF får medlemsstaten under programperioden föra över ett belopp på upp till 8 % av det ursprungliga anslaget för ett specifikt mål till ett annat specifikt mål, inbegripet tekniskt bistånd som genomförs enligt artikel 36.4.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik får medlemsstaten under programperioden föra över anslag mellan olika typer av åtgärder inom samma prioritering och dessutom ett belopp på upp till 15 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering till en annan prioritering inom samma fond.

Sådana överföringar ska inte påverka föregående år. Överföringarna och de därmed förknippade ändringarna ska anses vara av mindre betydelse och ska inte kräva något beslut av kommissionen om godkännande av ändringen av programmet. De ska dock uppfylla alla rättsliga krav och ska godkännas på förhand av övervakningskommittén enligt artikel 40.2 d. Medlemsstaten ska till kommissionen lämna in den ändrade tabell som avses i artikel 22.3 g ii, iii eller iv, beroende på vad som är tillämpligt, tillsammans med eventuella därmed förknippade ändringar av programmet.

6.   Kommissionens godkännande ska inte krävas för rättelser som är rena skrivfel eller redaktionella och som inte påverkar programmets genomförande. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana rättelser.

7.   För program som får stöd från EHFVF ska ändringar av programmen som rör införandet av indikatorer inte kräva kommissionens godkännande.

1.   Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och FRO får gemensamt stödja program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt.

2.   Eruf och ESF+ får, på ett kompletterande sätt och inom en gräns på 15 % av stödet från de fonderna för varje prioritering inom ett program, finansiera hela eller en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra fonden enligt de stödberättiganderegler som gäller för den fonden, under förutsättning att sådana kostnader är nödvändiga för genomförandet. Denna möjlighet får inte tillämpas på medel från Eruf och ESF+ som överförs till FRO i enlighet med artikel 27.

1.   Medlemsstaterna får, i partnerskapsöverenskommelsen eller i en begäran om ändring av ett program om övervakningskommittén för programmet har godkänt detta enligt artikel 40.2 d, begära en överföring av upp till 5 % av varje fonds ursprungliga nationella anslag till ett annat instrument med direkt eller indirekt förvaltning, om en sådan möjlighet föreskrivs i den grundläggande rättsakten för ett sådant instrument.

Summan av de överföringar som avses i första stycket i denna punkt och bidragen i enlighet med artikel 14.1 första stycket får inte överstiga 5 % av varje fonds ursprungliga nationella anslag.

Medlemsstaterna får också, i partnerskapsöverenskommelsen eller i begäran om ändring av ett program, begära en överföring av upp till 5 % av varje fonds ursprungliga nationella anslag till en eller flera andra fonder, med undantag för sådana överföringar som avses i fjärde stycket.

Medlemsstaterna får också, i partnerskapsöverenskommelsen eller i begäran om ändring av ett program, begära en ytterligare överföring på upp till 20 % av det ursprungliga nationella anslaget per fond mellan Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden inom ramen för medlemsstatens samlade medel inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt. De medlemsstater vars genomsnittliga totala arbetslöshet under perioden 2017–2019 är lägre än 3 % får begära en sådan ytterligare överföring på upp till 25 % av det ursprungliga nationella anslaget.

2.   Överförda medel ska användas i enlighet med reglerna för den fond eller det instrument som medlen överförs till, och när det gäller överföringar till instrument inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning ska de användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

3.   Begäranden om ändring av ett program ska ange det totala belopp som överförs för varje år per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall, vara vederbörligen motiverad med avseende på komplementaritet och den verkan som ska uppnås och åtföljas av det eller de ändrade programmen i enlighet med artikel 24.

4.   Kommissionen ska, efter samråd med den berörda medlemsstaten, invända mot en begäran om överföring i den relaterade ändringen av programmet om en sådan överföring skulle innebära en risk att målen för det program som medlen skulle överföras från inte längre kan uppnås.

Kommissionen ska också invända mot en begäran om den anser att medlemsstaten inte har gett en tillräcklig motivering för överföringen med avseende på de resultat som ska uppnås eller det bidrag som ska ges till målen för den mottagande fonden eller det mottagande instrumentet med direkt eller indirekt förvaltning.

5.   Om begäran om överföring gäller en ändring av ett program får endast medel för kommande kalenderår överföras.

6.   FRO-medel, inbegripet eventuella medel som överförs från Eruf och ESF+ i enlighet med artikel 27, får inte överföras till andra fonder eller instrument enligt punkterna 1–5 i den här artikeln.

FRO får inte ta emot överföringar enligt punkterna 1–5.

7.   Om kommissionen inte har ingått något rättsligt åtagande inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning för medel som överförs i enlighet med punkt 1 får de motsvarande outnyttjade medlen föras tillbaka till den fond från vilken de ursprungligen överfördes och anslås till ett eller flera program.

För detta ändamål ska medlemsstaten lämna in en begäran om ändring av ett program i enlighet med artikel 24.1 senast fyra månader före den tidsfrist för åtaganden som fastställs i artikel 114.2 första stycket i budgetförordningen.

8.   Medel som förs tillbaka till den fond från vilken de ursprungligen överfördes och anslås till ett eller flera program ska genomföras i enlighet med reglerna i denna förordning och de fondspecifika förordningarna från och med den dag då begäran om ändring av ett program lämnas in.

9.   För de medel som förs tillbaka till den fond från vilken de ursprungligen överfördes och anslås till ett program i enlighet med punkt 7 i denna artikel ska tidsfristen för tillbakadragande enligt artikel 105.1 börja löpa det år då motsvarande budgetåtaganden görs.

1.   Medlemsstaterna får på frivillig basis begära att de tillgängliga medlen för FRO inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt i enlighet med artikel 3 i FRO-förordningen kompletteras med medel från Eruf, ESF+ eller en kombination av dessa, för den regionkategori där det berörda territoriet är beläget. Summan av de Eruf-medel och de ESF+-medel som överförs till FRO får inte vara mer än tre gånger högre än beloppet för det FRO-anslag som avses i artikel 110.1 g. De medel som överförs från antingen Eruf eller ESF+ får inte överstiga 15 % av Eruf-anslaget respektive ESF+-anslaget till den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna ska i dessa begäranden ange det totala belopp som överförts för varje år per regionkategori.

2.   Överföringarna av medel från Eruf respektive ESF+ till den eller de prioriteringar som stöds av FRO ska återspegla interventionstyperna i överensstämmelse med den information som anges i programmet enligt artikel 22.3 d ix. Sådana överföringar ska betraktas som slutgiltiga.

3.   FRO-medlen, inbegripet de medel som överförs från Eruf och ESF+, ska genomföras i enlighet med reglerna i denna förordning och i FRO-förordningen. Reglerna i förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden och i ESF+-förordningen ska inte tillämpas på de Eruf-medel och ESF+-medel som överförs i enlighet med punkt 1.

1.   Territoriella strategier som genomförs enligt artikel 28 a eller c ska innehålla följande:

De får också innehålla en förteckning över insatser som ska stödjas.

2.   De berörda myndigheterna eller organen på territoriell nivå ska ansvara för de territoriella strategierna. Befintliga strategidokument som rör de berörda områdena får användas som territoriella strategier.

3.   Om den territoriella strategin inte innehåller någon förteckning över insatser som ska stödjas ska de berörda myndigheterna eller organen på territoriell nivå välja ut eller delta i urvalet av insatser.

4.   När de territoriella strategierna utarbetas ska de myndigheter eller organ som avses i punkt 2 samarbeta med berörda förvaltande myndigheter, för att fastställa omfattningen av de insatser som ska stödjas inom det berörda programmet.

De utvalda insatserna ska överensstämma med den territoriella strategin.

5.   Om en myndighet eller ett organ på territoriell nivå utför andra uppgifter som faller under den förvaltande myndighetens ansvar utöver urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten ange att myndigheten är ett förmedlande organ.

6.   Stöd får ges till utarbetandet och utformningen av territoriella strategier.

1.   Om en medlemsstat anser att det är lämpligt enligt artikel 28 ska Eruf, ESF+, FRO och EHFVF stödja lokalt ledd utveckling.

2.   Medlemsstaten ska säkerställa att lokalt ledd utveckling

3.   Om stöd till de strategier som avses i punkt 2 c är tillgängligt från mer än en fond ska de berörda förvaltande myndigheterna genomföra ett gemensamt urvalsförfarande för dessa strategier samt inrätta en gemensam kommitté för alla berörda fonder för att övervaka genomförandet av dessa strategier. De berörda förvaltande myndigheterna får välja en av de berörda fonderna som ska stå för alla de kostnader för förberedelser, förvaltning och ledning som avses i artikel 34.1 a och c i samband med de strategierna.

4.   Om genomförandet av en sådan strategi omfattar stöd från mer än en fond får de berörda förvaltande myndigheterna utse en av fonderna till samordnande fond.

5.   Den samordnande fondens bestämmelser ska gälla för strategin, med respekt för tillämpningsområdet och stödberättigandereglerna för varje fond som strategin omfattas av. Myndigheterna för de andra fonderna ska förlita sig på beslut och förvaltningskontroller som genomförs av den behöriga myndigheten för den samordnande fonden.

6.   Myndigheten för den samordnande fonden ska förse myndigheterna för de andra fonderna med den information som behövs för att de ska kunna övervaka och göra betalningar i enlighet med reglerna i de fondspecifika förordningarna.

1.   De berörda förvaltande myndigheterna ska säkerställa att varje strategi som avses i artikel 31.2 c innehåller följande:

Den kan även innehålla typer av åtgärder och insatser som ska finansieras av respektive berörd fond.

2.   De berörda förvaltande myndigheterna ska fastställa kriterier för urvalet av strategierna, inrätta en kommitté som ska göra urvalet och godkänna de strategier som kommittén valt ut.

3.   De berörda förvaltande myndigheterna ska färdigställa den första omgången av urvalet av strategier och säkerställa att de lokala aktionsgrupper som valts ut kan fullgöra sina uppgifter i enlighet med artikel 33.3 inom tolv månader från beslutet om godkännande av programmet eller, när det gäller strategier som får stöd från mer än en fond, inom tolv månader från beslutet om godkännande av det sista berörda programmet.

4.   Beslutet om godkännande av en strategi ska fastställa tilldelningen för varje fond och program som berörs samt ansvarsfördelningen för förvaltning och kontroll inom programmet eller programmen.

1.   Lokala aktionsgrupper ska utforma och genomföra de strategier som avses i artikel 31.2 c.

2.   De förvaltande myndigheterna ska säkerställa att de lokala aktionsgrupperna är inkluderande och att de antingen väljer en partner inom gruppen som samordnande partner i administrativa och ekonomiska frågor eller att de tillsammans bildar en lagligt etablerad gemensam struktur.

3.   Det är uteslutande de lokala aktionsgrupperna som ska utföra följande uppgifter:

4.   Om lokala aktionsgrupper utför uppgifter som inte omfattas av punkt 3 och som faller inom ansvarsområdet för den förvaltande myndigheten eller det utbetalande organet om Ejflu har utsetts till samordnande fond, ska den förvaltande myndigheten utse de lokala aktionsgrupperna till förmedlande organ i enlighet med de fondspecifika reglerna.

5.   Den lokala aktionsgruppen får vara stödmottagare och genomföra insatser i enlighet med strategin, förutsatt att den lokala aktionsgruppen säkerställer att principen om åtskillnad av funktioner respekteras.

1.   Medlemsstaten ska säkerställa att stöd från fonderna till lokalt ledd utveckling omfattar följande:

2.   Det stöd som avses i punkt 1 a ska vara stödberättigande oavsett om strategin senare väljs ut för finansiering.

Det stöd som avses i punkt 1 c får inte överstiga 25 % av det totala offentliga bidraget till strategin.

1.   På kommissionens initiativ får fonderna stödja åtgärder för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering, kommunikation, inklusive strategisk kommunikation om unionens politiska prioriteringar, synlighet och alla andra åtgärder för administrativt och tekniskt bistånd som krävs för att genomföra denna förordning, när så är lämpligt tillsammans med tredjeländer.

2.   De åtgärder som avses i punkt 1 får i synnerhet omfatta följande:

3.   Kommissionen ska avsätta minst 15 % av medlen för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ till att göra kommunikationen med allmänheten effektivare och stärka synergierna mellan de kommunikationsverksamheter som sker på kommissionens initiativ, genom att öka kunskapen om resultat, i synnerhet med hjälp av effektivare datainsamling och dataspridning, utvärderingar och rapporter, och särskilt genom att lyfta fram hur fonderna bidrar till att förbättra medborgarnas liv och göra stödet från fonderna synligare samt öka medvetenheten om stödets resultat och mervärde. Informations-, kommunikations- och synlighetsåtgärder avseende resultaten och mervärdet av stödet från fonderna, med särskilt fokus på insatser, ska när så är lämpligt fortsätta efter det att programmen avslutats. Sådana åtgärder ska också bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar i den mån de har anknytning till de allmänna målen i denna förordning.

4.   De åtgärder som avses i punkt 1 får omfatta tidigare och framtida programperioder.

5.   Kommissionen ska lägga fram sina planer när ett bidrag från fonderna planeras i enlighet med artikel 110 i budgetförordningen.

6.   Beroende på syftet får de åtgärder som avses i denna artikel finansieras antingen som driftsutgifter eller administrativa utgifter.

7.   I enlighet med artikel 193.2 andra stycket a i budgetförordningen får åtgärder för tekniskt bistånd på kommissionens initiativ som stöds inom ramen för den här förordningen med direkt förvaltning och de underliggande kostnaderna, i vederbörligen motiverade fall som anges i finansieringsbeslutet och för en begränsad tidsperiod, anses vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021 även om dessa åtgärder genomfördes och kostnaderna ådrogs innan bidragsansökan lämnades in.

1.   På en medlemsstats initiativ får fonderna stödja åtgärder, som kan omfatta tidigare och framtida programperioder, som är nödvändiga för att fonderna ska kunna förvaltas och användas på ett ändamålsenligt sätt, inbegripet för den kapacitetsuppbyggnad för partnerna som avses i artikel 8.1, samt för att tillhandahålla finansiering för utförandet av, bland annat, funktioner såsom förberedelse, utbildning, förvaltning, övervakning, utvärdering, synlighet och kommunikation.

Beloppen för tekniskt bistånd enligt denna artikel och artikel 37 ska inte beaktas vid tematisk koncentration i enlighet med de fondspecifika reglerna.

2.   Varje fond får bidra till åtgärder för tekniskt bistånd som är stödberättigande inom någon av de andra fonderna.

3.   Unionens bidrag för tekniskt bistånd i en medlemsstat ska ges antingen enligt artikel 51 b eller e.

Medlemsstaten ska ange sitt val av form av unionsbidrag för tekniskt bistånd i partnerskapsöverenskommelsen i enlighet med bilaga II. Det valet ska gälla alla program i den berörda medlemsstaten under hela programperioden och får inte ändras senare.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och för Interregprogram ska unionens bidrag för tekniskt bistånd endast ges enligt artikel 51 e.

4.   Om unionens bidrag för tekniskt bistånd i en medlemsstat ersätts enligt artikel 51 b ska följande gälla:

5.   Om unionens bidrag för tekniskt bistånd ersätts enligt artikel 51 e ska följande gälla:

6.   Särskilda regler för tekniskt bistånd för Interregprogram ska fastställas i Interreg-förordningen.

1.   Varje medlemsstat ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av programmet (övervakningskommittén), efter samråd med förvaltningsmyndigheten, inom tre månader efter det att den berörda medlemsstaten underrättats om beslutet om godkännande av programmet.

Medlemsstaten får inrätta en enda övervakningskommitté som ska omfatta fler än ett program.

2.   Varje övervakningskommitté ska själv anta sin arbetsordning, inbegripet bestämmelser om förebyggande av intressekonflikter och tillämpning av principen om öppenhet.

3.   Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska alla frågor som påverkar programmets framsteg med uppnåendet av dess mål.

4.   Övervakningskommitténs arbetsordning och de uppgifter och den information som delats med övervakningskommittén ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 49.1, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 69.5.

5.   Punkterna 1–4 i denna artikel ska inte gälla för program som är begränsade till det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen och därmed sammanhängande tekniskt bistånd.

1.   Varje medlemsstat ska fastställa övervakningskommitténs sammansättning och ska genom en öppen process säkerställa en balanserad representation av medlemsstatens berörda myndigheter och förmedlande organ och av företrädare för de partner som avses i artikel 8.1.

Varje medlem av övervakningskommittén ska ha en röst. Arbetsordningen ska reglera utövandet av rösträtten och de närmare bestämmelserna om förfarandet i övervakningskommittén, i enlighet med den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella ram.

Arbetsordningen får ge möjlighet för icke-medlemmar, däribland EIB, att delta i övervakningskommitténs arbete.

Övervakningskommitténs ordförande ska vara en företrädare för medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten.

Förteckningen över övervakningskommitténs medlemmar ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 49.1.

2.   Kommissionens företrädare ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av övervakare och rådgivare.

3.   För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik får relevanta decentraliserade byråer delta i övervakningskommitténs arbete.

1.   Övervakningskommittén ska granska

När det gäller program som får stöd från EHFVF ska övervakningskommittén rådfrågas och ska, om den anser att det är lämpligt, avge ett yttrande om eventuella ändringar av programmet som föreslås av den förvaltande myndigheten.

2.   Övervakningskommittén ska godkänna

3.   Övervakningskommittén får ge den förvaltande myndigheten rekommendationer, inbegripet om åtgärder för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna.

1.   Översynsmöten ska en gång om året anordnas mellan kommissionen och varje medlemsstat, för att granska prestationen för varje program. Berörda förvaltande myndigheter ska delta i översynsmötena.

Översynsmötet får omfatta fler än ett program.

Kommissionen eller, om medlemsstaten begär detta, medlemsstaten och kommissionen ska vara ordförande vid översynsmötet.

2.   Genom undantag från punkt 1 första stycket ska översynsmötet anordnas minst två gånger under programperioden, för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

3.   För program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF ska medlemsstaten senast en månad före översynsmötet förse kommissionen med kortfattad information om de aspekter som förtecknas i artikel 40.1. Den informationen ska vara baserad på de mest aktuella uppgifter som är tillgängliga för medlemsstaten.

För program som begränsas till det specifika mål som fastställs i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen ska den information som ska lämnas på grundval av de mest aktuella uppgifter som är tillgängliga begränsas till artikel 40.1 a, b, e, f och h i den här förordningen.

4.   Medlemsstaten och kommissionen får komma överens om att inte anordna något översynsmöte. I så fall får översynen äga rum skriftligen.

5.   Resultaten av översynsmötet ska dokumenteras i godkända protokoll.

6.   Medlemsstaten ska följa upp de frågor som tagits upp under översynsmötet och som påverkar genomförandet av programmet och inom tre månader informera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits.

7.   För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska medlemsstaten lämna in en årlig prestationsrapport i enlighet med de fondspecifika förordningarna.

1.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska senast den 31 januari, 30 april, 31 juli, 30 september och 30 november varje år på elektronisk väg överföra kumulativa uppgifter för varje program till kommissionen, med undantag för de uppgifter som krävs i punkterna 2 b och 3, som ska överföras på elektronisk väg senast den 31 januari och den 31 juli varje år, i enlighet med mallen i bilaga VII.

Den första överföringen ska göras senast den 31 januari 2022 och den sista överföringen senast den 31 januari 2030.

För prioriteringar som stöder det specifika mål som anges i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen ska uppgifter föras över varje år senast den 31 januari.

ESF+-förordningen får innehålla särskilda regler för hur ofta de mer långsiktiga resultatindikatorerna ska samlas in och överföras.

2.   Uppgifterna ska för varje prioritering delas upp per specifikt mål och, i tillämpliga fall, per regionkategori, och ska avse

3.   För finansieringsinstrument ska uppgifter även lämnas om följande:

4.   De uppgifter som lämnas in i enlighet med denna artikel ska vara tillförlitliga och återspegla de uppgifter som lagrats elektroniskt i enlighet med artikel 72.1 e vid slutet av den månad som föregår inlämningsmånaden.

5.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska offentliggöra eller tillhandahålla en länk till alla uppgifter som överförs till kommissionen på den webbportal som avses i artikel 46 b eller på den webbplats som avses i artikel 49.1.

1.   För program som får stöd från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, FRO och EHFVF ska varje förvaltande myndighet senast den 15 februari 2031 lämna in en slutlig prestationsrapport för programmet till kommissionen.

2.   Den slutliga prestationsrapporten ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning programmålen har uppnåtts på grundval av de aspekter som förtecknas i artikel 40.1, med undantag av den information som lämnas i enlighet med led d i den punkten.

3.   Kommissionen ska granska den slutliga prestationsrapporten och informera den förvaltande myndigheten om eventuella synpunkter inom fem månader efter det att den har mottagit den slutliga prestationsrapporten. Om sådana synpunkter lämnas ska den förvaltande myndigheten lämna alla de uppgifter som behövs med avseende på dessa synpunkter och, vid behov, inom tre månader informera kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits. Kommissionen ska inom två månader efter det att den har mottagit all nödvändig information underrätta den förvaltande myndigheten om godtagandet av rapporten. Om kommissionen inte underrättar den förvaltande myndigheten inom dessa tidsfrister, ska rapporten anses ha godtagits.

4.   Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra de slutliga prestationsrapporterna på den webbplats som avses i artikel 49.1.

5.   För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel ska kommissionen anta en genomförandeakt med avseende på fastställande av mallen för den slutliga prestationsrapporten. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 115.2.

1.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska utvärdera programmen mot ett eller flera av följande kriterier: ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och mervärde för unionen, i syfte att förbättra kvaliteten när det gäller utformning och genomförande av program. Utvärderingarna får också omfatta andra relevanta kriterier, såsom inkludering, icke-diskriminering och synlighet, och får omfatta fler än ett program.

2.   En utvärdering av varje program för att bedöma dess genomslag ska dessutom göras senast den 30 juni 2029.

3.   Utvärderingarna ska utföras av interna eller externa experter som är funktionellt oberoende.

4.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska säkerställa att nödvändiga förfaranden har inrättats för att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.

5.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska upprätta en utvärderingsplan som kan omfatta fler än ett program. För Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska planen inbegripa en halvtidsutvärdering som ska vara genomförd senast den 31 mars 2024.

6.   Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska lägga fram utvärderingsplanen för övervakningskommittén senast ett år efter beslutet om godkännande av programmet.

7.   Alla utvärderingar ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 49.1.

1.   Kommissionen ska genomföra en halvtidsutvärdering för att granska ändamålsenligheten, effektiviteten, relevansen, samstämmigheten och mervärdet för unionen för varje fond senast i slutet av 2024. Kommissionen får använda all relevant information som redan finns tillgänglig i enlighet med artikel 128 i budgetförordningen.

2.   Kommissionen ska genomföra en efterhandsutvärdering för att granska ändamålsenligheten, effektiviteten, relevansen, samstämmigheten och mervärdet för unionen för varje fond senast den 31 december 2031. När det gäller Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFVF ska denna utvärdering särskilt inriktas på de sociala, ekonomiska och territoriella konsekvenserna av dessa fonder i förhållande till de politiska mål som avses i artikel 5.1.

3.   Kommissionen ska offentliggöra resultaten från dessa efterhandsutvärderingar på sin webbplats och överlämna dessa resultat till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

1.   Varje medlemsstat ska utse en kommunikationssamordnare med ansvar för synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet i samband med stödet från fonderna, inklusive programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), om den förvaltande myndigheten finns i den medlemsstaten. Kommunikationssamordnaren får utses av det organ som avses i artikel 71.6 och ska samordna kommunikations- och synlighetsåtgärderna mellan programmen.

Kommunikationssamordnaren ska delta i synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet i följande organ:

2.   Varje förvaltande myndighet ska utse en kommunikationsansvarig för varje program. En kommunikationsansvarig kan vara ansvarig för fler än ett program.

3.   Kommissionen ska upprätthålla nätverket bestående av kommunikationssamordnarna, de kommunikationsansvariga och kommissionens företrädare, för att utbyta information om synlighets-, öppenhets- och kommunikationsverksamhet.

1.   Den förvaltande myndigheten ska inom sex månader från beslutet om godkännande av programmet säkerställa att det finns en webbplats med information om mål, verksamhet, tillgängliga finansieringsmöjligheter och resultat för de program som den ansvarar för.

2.   Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att en tidsplan över planerade ansökningsomgångar offentliggörs på den webbplats som avses i punkt 1 eller den gemensamma webbportal som avses i artikel 46 b, som uppdateras minst tre gånger per år och innehåller följande vägledande uppgifter:

3.   Den förvaltande myndigheten ska på webbplatsen offentliggöra en förteckning över de insatser som valts ut för att få stöd från fonderna på minst ett av unionens institutioners officiella språk och ska uppdatera den förteckningen åtminstone var fjärde månad. Varje insats ska ha en unik beteckning. Förteckningen ska innehålla följande uppgifter:

För de uppgifter som avses i första stycket b och c ska uppgifterna tas bort två år efter den dag då de först offentliggjordes på webbplatsen.

4.   De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel ska offentliggöras på den webbplats som avses i punkt 1, eller på den gemensamma webbplats som avses i artikel 46 b i denna förordning, i ett öppet maskinläsbart format i enlighet med artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 (48), som gör det möjligt att sortera, söka i, extrahera, jämföra och vidareutnyttja uppgifterna.

5.   Den förvaltande myndigheten ska informera stödmottagarna om att uppgifterna kommer att offentliggöras innan offentliggörandet äger rum i enlighet med denna artikel.

6.   Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att kommunikations- och synlighetsmaterial, även på stödmottagarnivå, görs tillgängligt på begäran av unionens institutioner, organ eller byråer, och att det finns ett icke-exklusivt, oåterkalleligt och avgiftsfritt tillstånd att använda sådant material samt att eventuella befintliga rättigheter till materialet ges till unionen i enlighet med bilaga IX. Detta får inte medföra några betydande ytterligare kostnader eller någon betydande administrativ börda vare sig för stödmottagarna eller för den förvaltande myndigheten.

1.   Stödmottagarna och de organ som genomför finansieringsinstrumenten ska informera om stöd från fonderna, inklusive medel som återanvänds i enlighet med artikel 62, till insatsen genom att

Det krav som fastställs i första stycket d ska inte gälla om en ESF+-bidragsmottagare är en fysisk person eller för insatser som får stöd inom det specifika mål som fastställs i artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

För insatser som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik får det dokument som anger villkoren för stödet, genom undantag från punkt 1 c och d, fastställa särskilda krav för den offentliga visningen av information om stödet från fonderna, om detta är motiverat av skäl som rör säkerhet och allmän ordning i enlighet med artikel 69.5.

2.   För småprojektsfonder ska stödmottagaren fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 36.5 i Interreg-förordningen.

För finansieringsinstrument ska stödmottagaren genom kontraktsvillkoren säkerställa att slutmottagarna uppfyller kraven i punkt 1 c.

3.   Om stödmottagaren inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 47 eller punkterna 1 och 2 i den här artikeln och om korrigerande åtgärder inte har införts ska den förvaltande myndigheten vidta åtgärder med beaktande av proportionalitetsprincipen genom att dra tillbaka högst 3 % av stödet från fonderna till den berörda insatsen.

1.   Bidrag som medlemsstaterna ger till stödmottagarna får utgöras av något av följande:

2.   Om den totala kostnaden för en insats inte överstiger 200 000 EUR ska bidraget till stödmottagaren från Eruf, ESF+, FRO, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ges i form av enhetskostnader, enhetsbelopp eller schablonsatser, utom för insatser som får stöd i form av statligt stöd. När finansiering till en schablonsats används ska endast de kostnadskategorier för vilka schablonsatserna gäller ersättas i enlighet med punkt 1 a.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får den förvaltande myndigheten samtycka till att undanta vissa insatser på området forskning och innovation från den skyldighet som avses i det stycket, förutsatt att övervakningskommittén i förväg har godkänt ett sådant undantag. Dessutom får tillägg och löner till deltagarna ersättas i enlighet med punkt 1 a.

3.   Beloppen för de former av bidrag som avses i punkt 1 b, c och d ska fastställas på något av följande sätt:

1.   De direkta personalkostnaderna för en insats får beräknas utifrån en schablonsats på upp till 20 % av insatsens andra direkta kostnader än personalkostnader utan något krav på att medlemsstaten ska göra en beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen, förutsatt att insatsens direkta kostnader inte inbegriper offentliga byggentreprenadkontrakt eller varu- eller tjänstekontrakt som i värde överstiger de tröskelvärden som fastställs i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (49) eller i artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (50).

Om en schablonsats tillämpas i enlighet med första stycket för Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska den schablonsatsen endast tillämpas på de direkta kostnader för insatsen som inte omfattas av offentlig upphandling.

2.   För att fastställa de direkta personalkostnaderna får en timsats beräknas på något av följande sätt:

3.   När den timsats som beräknas i enlighet med punkt 2 tillämpas får det totala antalet timmar som deklareras per person för ett visst år eller en viss månad inte överstiga det antal timmar som används för beräkningen av den timsatsen.

4.   Om de årliga bruttopersonalkostnaderna inte är tillgängliga får de härledas från de tillgängliga dokumenterade bruttopersonalkostnaderna eller från anställningshandlingen, efter vederbörlig anpassning till en tolvmånadersperiod.

5.   Personalkostnaderna för personer som arbetar med insatsen på deltid får beräknas som en fast procentandel av bruttopersonalkostnaderna motsvarande en fast procentandel av den arbetstid som ägnas åt insatsen per månad, utan skyldighet att införa ett separat tidsregistreringssystem. Arbetsgivaren ska utfärda ett dokument för anställda och i det ange denna fasta procentandel.

1.   En schablonsats på upp till 40 % av de stödberättigande direkta personalkostnaderna får användas för att täcka de återstående stödberättigande kostnaderna för en insats. Medlemsstaten ska inte vara skyldig att göra någon beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

2.   För insatser som stöds av Eruf, ESF+, FRO, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska löner och tillägg till deltagarna betraktas som ytterligare stödberättigande kostnader som inte omfattas av schablonsatsen.

3.   Den schablonsats som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på personalkostnader som har beräknats på grundval av en schablonsats enligt vad som avses i artikel 55.1.

1.   Medlemsstaterna får ge stödmottagare villkorade bidrag som är helt eller delvis återbetalningspliktiga i enlighet med vad som anges i det dokument som fastställer stödvillkoren.

2.   Stödmottagaren ska göra återbetalningar i enlighet med de villkor som den förvaltande myndigheten och stödmottagaren enas om.

3.   Medlemsstaterna ska återanvända de medel som stödmottagaren har återbetalat för samma syfte eller i enlighet med det berörda programmets mål senast den 31 december 2030, i form av villkorade bidrag eller finansieringsinstrument eller annan form av stöd. De belopp som återbetalas och uppgifter om deras återanvändning ska ingå i den slutliga prestationsrapporten.

4.   Medlemsstaterna ska anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det förs separata räkenskaper för medlen eller att de placeras under lämpliga redovisningskoder.

5.   Unionsmedel som återbetalats av stödmottagarna vid någon tidpunkt, men som inte återanvänds senast den 31 december 2030, ska återbetalas till unionens budget i enlighet med artikel 88.

1.   De förvaltande myndigheterna får tillhandahålla ett programbidrag, från ett eller flera program, till befintliga eller nyligen inrättade finansieringsinstrument som inrättas på nationell, regional, transnationell eller gränsöverskridande nivå och genomförs direkt av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar och som bidrar till att uppnå specifika mål.

2.   Finansieringsinstrumenten ska ge stöd till slutmottagare endast för investeringar i såväl materiella som immateriella tillgångar samt rörelsekapital som förväntas ha ekonomisk bärkraft och som inte får tillräcklig finansiering från marknadskällor. Sådant stöd ska vara förenligt med unionens tillämpliga regler för statligt stöd.

Sådant stöd ska endast ges för de delar av investeringarna som inte har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut då investeringsbeslutet fattas.

3.   Lämpligt stöd från fonderna genom finansieringsinstrument ska bygga på en förhandsbedömning som ska göras på den förvaltande myndighetens ansvar. Förhandsbedömningen ska slutföras innan den förvaltande myndigheten ger programbidrag till finansieringsinstrument.

Förhandsbedömningen ska omfatta åtminstone följande delar:

Förhandsbedömningen får ses över eller uppdateras, omfatta hela eller delar av medlemsstatens territorium och bygga på befintliga eller uppdaterade förhandsbedömningar.

4.   Stöd till slutmottagare får kombineras med stöd från någon fond eller något annat unionsinstrument, och får omfatta samma utgiftspost. I ett sådant fall ska fondens stöd genom finansieringsinstrumentet, som ingår i en insats med finansieringsinstrument, inte redovisas till kommissionen för stöd i någon annan form, inom någon annan fond eller inom något annat unionsinstrument.

5.   Finansieringsinstrument får kombineras med programstöd i form av bidrag i en insats med ett enda finansieringsinstrument, inom ett enda finansieringsavtal, där de båda separata formerna av stöd ska ges av det organ som genomför finansieringsinstrumentet. I ett sådant fall ska de regler som gäller för finansieringsinstrument tillämpas på den insatsen med ett enda finansieringsinstrument. Programstödet i form av bidrag ska vara direkt kopplat till och nödvändigt för finansieringsinstrumentet och får inte överstiga värdet på de investeringar som får stöd av den finansiella produkten.

6.   Om stöd enligt punkterna 4 och 5 kombineras ska varje stödkälla bokföras separat.

7.   Summan av alla former av kombinerat stöd får inte överstiga det totala beloppet för utgiftsposten i fråga. Bidrag får inte användas som ersättning för stöd från finansieringsinstrument. Finansieringsinstrument får inte användas för att förfinansiera bidrag.

1.   Finansieringsinstrument som genomförs direkt av den förvaltande myndigheten får endast ge lån eller garantier. Den förvaltande myndigheten ska fastställa villkoren för programbidraget till finansieringsinstrumentet i ett strategidokument som ska omfatta alla de delar som anges i bilaga X.

2.   Finansieringsinstrument som genomförs på den förvaltande myndighetens ansvar får vara något av följande:

Den förvaltande myndigheten ska välja ut det organ som genomför ett finansieringsinstrument.

3.   Den förvaltande myndigheten får direkt tilldela ett kontrakt för genomförandet av ett finansieringsinstrument till följande enheter:

4.   När det organ som valts ut av den förvaltande myndigheten genomför en holdingfond får det organet välja ut andra organ som ska genomföra särskilda fonder.

5.   Villkoren för programbidrag till finansieringsinstrument som genomförs i enlighet med punkt 2 ska fastställas i finansieringsavtal mellan

Finansieringsavtalen ska omfatta alla de delar som anges i bilaga X.

6.   Den förvaltande myndighetens ekonomiska ansvar ska inte överstiga det belopp som den förvaltande myndigheten har anslagit till finansieringsinstrumentet enligt de relevanta finansieringsavtalen.

7.   De organ som genomför finansieringsinstrumenten i fråga eller, när det gäller garantier, det organ som tillhandahåller de underliggande lånen ska ge stöd till slutmottagare, med vederbörligt beaktande av programmålen och investeringens potentiella ekonomiska bärkraft, enligt motiveringen i affärsplanen eller en motsvarande handling. Urvalet av slutmottagare ska ske transparent och får inte ge upphov till en intressekonflikt.

8.   Nationell medfinansiering av ett program får tillhandahållas antingen av den förvaltande myndigheten eller genom holdingfonder eller särskilda fonder eller i form av investeringar i slutmottagare, i enlighet med de fondspecifika reglerna. Om den nationella medfinansieringen tillhandahålls i form av investeringar i slutmottagare ska det organ som genomför finansieringsinstrument bevara styrkande dokument som visar att de underliggande utgifterna är stödberättigande.

9.   Den förvaltande myndigheten, när den genomför finansieringsinstrumentet direkt enligt punkt 1 i denna artikel, eller det organ som genomför finansieringsinstrumentet enligt punkt 2 i denna artikel, ska föra separata räkenskaper eller använda en redovisningskod för varje prioritering eller, för EHFVF, för varje specifikt mål och, i förekommande fall, varje regionkategori för varje programbidrag, och separat för de medel som avses i artikel 60 respektive artikel 62.

1.   Stöd som betalas från fonderna till finansieringsinstrument ska sättas in på konton i finansinstitut som har sitt säte i medlemsstaterna och förvaltas enligt principerna om aktiv likviditetsförvaltning och principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.   Ränta och andra vinster som kan härledas från stöd som betalas från fonderna till finansieringsinstrument ska användas inom samma mål som det ursprungliga stödet från fonderna, inklusive för betalningar av förvaltningsavgifter och ersättning av förvaltningskostnader som uppkommit för de organ som genomför finansieringsinstrumentet i enlighet med artikel 68.1 d, antingen inom samma finansieringsinstrument; eller, om finansieringsinstrumentet har avvecklats, i andra finansieringsinstrument eller andra former av stöd för ytterligare investeringar i slutmottagare, fram till stödberättigandeperiodens slut.

3.   Ränta och andra vinster som avses i punkt 2 och som inte används i enlighet med den bestämmelsen ska dras av från de räkenskaper som lämnats in för det sista räkenskapsåret.

1.   Stöd från fonderna till finansieringsinstrument som investerats i slutmottagare och andra inkomster från dessa investeringar, inbegripet återbetalade medel, som kan härledas från stöd från fonderna, får användas för differentierad behandling av investerare som verkar enligt principen om marknadsekonomi genom lämplig risk- och vinstdelning, med beaktande av principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.   Nivån på sådan differentierad behandling får inte överstiga vad som är nödvändigt för att skapa incitament för att attrahera privata medel, och den ska fastställas genom antingen ett konkurrensutsatt förfarande eller en oberoende bedömning.

1.   Medel som före stödberättigandeperiodens slut betalas tillbaka till finansieringsinstrument från investeringar i slutmottagare eller från frisläppta medel som avsatts för garantiavtal, inklusive återbetalningar av kapital och andra typer av genererade inkomster som kan härledas från stödet från fonderna, ska återanvändas inom samma eller andra finansieringsinstrument för ytterligare investeringar i slutmottagare, för att täcka förlusterna i det nominella beloppet för fondernas bidrag till finansieringsinstrumentet till följd av negativ ränta, om sådana förluster uppstår trots aktiv likviditetsförvaltning, eller för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter i samband med sådana ytterligare investeringar, med beaktande av principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.   Medlemsstaterna ska anta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de medel som avses i punkt 1 och som återbetalas till finansieringsinstrument under en period på minst åtta år efter stödberättigandeperiodens slut, återanvänds i enlighet med de politiska målen för det eller de program inom vilka de inrättades, antingen inom samma finansieringsinstrument eller, efter det att dessa medel tagits ut från finansieringsinstrumentet, i andra finansieringsinstrument eller former av stöd.

1.   Utgifters stödberättigande ska fastställas utifrån nationella regler, utom när särskilda regler har fastställts i eller på grundval av denna förordning eller de fondspecifika förordningarna.

2.   Utgifter ska berättiga till bidrag från fonderna om de har belastat en stödmottagare eller en privat partner i en insats inom ett offentlig-privat partnerskap och betalats i samband med genomförandet av insatser mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller från och med den 1 januari 2021, beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2029.

När det gäller kostnader som ersätts enligt artikel 53.1 b, c och f ska de åtgärder som ligger till grund för ersättningen genomföras mellan den dag då programmet lämnades in till kommissionen eller från och med den 1 januari 2021, beroende på vilken dag som infaller först, och den 31 december 2029.

3.   För Eruf ska utgifter som rör insatser som omfattar fler än en regionkategori enligt artikel 108.2 inom en medlemsstat anslås till de berörda regionkategorierna proportionellt på grundval av objektiva kriterier.

För ESF+ får utgifter som rör insatser anslås till alla regionkategorier inom programmet på villkor att insatsen bidrar till programmets specifika mål.

För FRO ska utgifter som rör insatser bidra till genomförandet av den relevanta territoriella planen för en rättvis omställning.

4.   Hela eller delar av en insats får genomföras utanför en medlemsstat, inbegripet utanför unionen, förutsatt att insatsen bidrar till programmets mål.

5.   För bidrag i de former som avses i artikel 53.1 b, c och d ska utgifter som berättigar till bidrag från fonderna motsvara de belopp som beräknas i enlighet med artikel 53.3.

6.   Insatser får inte väljas ut för stöd från fonderna om de har slutförts fysiskt eller genomförts fullt ut innan ansökan om finansiering inom programmet lämnats in, oavsett om alla relaterade betalningar har gjorts. Denna punkt ska inte gälla för ersättning från EHFVF för extrakostnader i de yttersta randområdena enligt artikel 24 i EHFVF-förordningen och för stöd från tilläggsfinansieringen för de yttersta randområdena enligt artikel 110.1 e i den här förordningen.

7.   Utgifter som blir stödberättigande till följd av en ändring av ett program ska berättiga till stöd från och med den dag då motsvarande begäran lämnas in till kommissionen.

För Eruf, Sammanhållningsfonden och FRO blir utgifter stödberättigande till följd av en ändring av ett program när en ny interventionstyp som anges i tabell 1 i bilaga I eller, för EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, i de fondspecifika förordningarna, läggs till i programmet.

Om ett program ändras för att möjliggöra insatser vid naturkatastrofer får det föreskrivas i programmet att utgifterna som rör en sådan ändring berättigar till stöd från och med den dag då naturkatastrofen inträffade.

8.   Om ett nytt program godkänns ska utgifterna berättiga till stöd från och med den dag då motsvarande ansökan lämnas in till kommissionen.

9.   En insats får erhålla stöd från en eller flera fonder eller från ett eller flera program och från andra unionsinstrument. I sådana fall ska utgifter som deklareras i en betalningsansökan för en av fonderna inte deklareras för något av följande:

Det utgiftsbelopp som ska föras in i en betalningsansökan för en fond får beräknas proportionellt för varje fond och för det eller de program som berörs i enlighet med det dokument som fastställer stödvillkoren.

1.   Följande kostnader ska inte berättiga till bidrag från fonderna:

Första stycket b ska inte gälla för miljöbevarande insatser.

2.   I de fondspecifika förordningarna får ytterligare kostnader som inte berättigar till bidrag från varje fond identifieras.

1.   Medlemsstaten ska återbetala bidraget från fonderna till en insats som omfattar en investering i infrastruktur eller en produktiv investering, om insatsen inom fem år efter slutbetalningen till stödmottagaren eller inom den tidsfrist som föreskrivs i reglerna för statligt stöd, i tillämpliga fall, blir föremål för något av följande:

Medlemsstaten får förkorta tidsfristen i första stycket till tre år när det gäller upprätthållande av små och medelstora företags investeringar eller bevarande av arbetstillfällen som dessa företag skapat.

Medlemsstatens återbetalning på grund av att den inte uppfyllt kraven i denna artikel ska stå i proportion till den period under vilken medlemsstaten inte uppfyllt kraven.

2.   Insatser som får stöd från ESF+ eller från FRO i enlighet med artikel 8.2 k, l och m i FRO-förordningen ska återbetala det stödet om de är skyldiga att upprätthålla investeringarna enligt reglerna för statligt stöd.

3.   Punkterna 1 och 2 ska inte gälla programbidrag till eller från finansieringsinstrument eller till en insats som berörs av ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.

1.   Utgifter för stöd till omlokalisering ska inte berättiga till bidrag från fonderna.

2.   Om ett bidrag från fonderna utgör statligt stöd ska den förvaltande myndigheten försäkra sig om att bidraget inte stöder omlokalisering i enlighet med artikel 14.16 i förordning (EU) nr 651/2014.

1.   Naturabidrag i form av tillhandahållande av bygg- och anläggningsarbeten, varor, tjänster, mark och fastigheter för vilka det inte erlagts någon betalning verifierad genom fakturor eller andra dokument med motsvarande tillförlitlighet, får vara stödberättigande om följande villkor är uppfyllda:

Värdet av mark eller fastigheter som avses i första stycket d i denna punkt ska intygas av en oberoende kvalificerad expert eller ett vederbörligen auktoriserat officiellt organ, och får inte överskrida den gräns som anges i artikel 64.1 b.

2.   Kostnader för värdeminskning för vilka det inte erlagts någon betalning verifierad genom fakturor får anses vara stödberättigande om följande villkor är uppfyllda:

1.   Stödberättigande utgifter för ett finansieringsinstrument ska vara det totala beloppet av programbidrag som betalats ut eller, när det gäller garantier, avsatts för garantiavtal av finansieringsinstrumentet under stödberättigandeperioden, om beloppet motsvarar följande:

2.   Om ett finansieringsinstrument genomförs under flera på varandra följande programperioder får stöd tillhandahållas till eller till förmån för slutmottagare, inklusive för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter, på grundval av överenskommelser som gjorts under föregående programperiod, under förutsättning att sådant stöd uppfyller stödberättigandereglerna för följande programperiod. I sådana fall ska stödberättigande för utgifter som lämnats in i betalningsansökningar fastställas i enlighet med reglerna för respektive programperiod.

3.   För punkt 1 b ska de stödberättigande utgifterna minskas proportionellt om den enhet som omfattas av garantierna inte har betalat ut det planerade beloppet för nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital till slutmottagare i enlighet med multiplikatorförhållandet. Multiplikatorförhållandet kan ses över om det är motiverat på grund av senare förändringar i marknadsförhållandena. En sådan översyn ska inte ha retroaktiv verkan.

4.   För punkt 1 d ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade.

Om organ som genomför en holdingfond väljs ut genom direkt kontraktstilldelning enligt artikel 59.3 ska det belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan redovisas som stödberättigande utgifter omfattas av ett tröskelvärde på upp till 5 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av lån eller som avsätts för garantiavtal, och upp till 7 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av kapitalinvesteringar och investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

Om organ som genomför en särskild fond väljs ut genom direkt kontraktstilldelning enligt artikel 59.3 ska det belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan redovisas som stödberättigande utgifter omfattas av ett tröskelvärde på upp till 7 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av lån eller som avsätts enligt garantiavtal, och upp till 15 % av de totala programbidrag som betalas ut till slutmottagare i form av kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.

Om organ som genomför en holdingfond eller särskilda fonder, eller både och, väljs ut genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämplig rätt, ska beloppet för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter fastställas i finansieringsavtalet och avspegla resultatet av den konkurrensutsatta upphandlingen.

5.   När arrangemangsavgifter eller någon del av dessa belastar slutmottagare ska de inte deklareras som stödberättigande utgifter.

6.   De stödberättigande utgifter som deklareras i enlighet med punkt 1 får inte överstiga summan av det totala stödbelopp från fonderna som betalats ut vid tillämpning av den punkten och motsvarande nationell medfinansiering.

1.   Medlemsstaterna ska ha förvaltnings- och kontrollsystem för sina program i enlighet med denna avdelning och säkerställa att de fungerar i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och de nyckelkrav som förtecknas i bilaga XI.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa lagligheten och korrektheten för utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas in till kommissionen och vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera samt rapportera oriktigheter, inklusive bedrägerier. Till dessa åtgärder hör insamlingen av uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av unionsfinansiering i enlighet med bilaga XVII. Reglerna för insamling och behandling av sådana uppgifter ska vara förenliga med gällande dataskyddsregler. Kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och revisionsrätten ska ha nödvändig åtkomst till denna information.

För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska skyldigheterna avseende insamlingen av uppgifter om de verkliga huvudmännen för mottagarna av unionsfinansiering i enlighet med bilaga XVII enligt första stycket gälla från och med den 1 januari 2023.

3.   Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt och att de utgifter som lämnats in till kommissionen är lagliga och korrekta. Om en sådan åtgärd är en revision får kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare delta.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att övervakningssystemet och uppgifterna om indikatorerna är tillförlitliga, exakta och av god kvalitet.

5.   Medlemsstaterna ska säkerställa att information offentliggörs i enlighet med kraven i denna förordning och i de fondspecifika förordningarna, förutom när unionsrätten eller nationell rätt utesluter sådant offentliggörande av skäl som rör säkerhet, allmän ordning, brottsutredningar eller skydd av personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

6.   Medlemsstaterna ska ha system och förfaranden för att säkerställa att alla dokument som behövs för verifieringskedjan enligt vad som anges i bilaga XIII bevaras i enlighet med de krav som fastställs i artikel 82.

7.   Medlemsstaterna ska införa rutiner för att säkerställa att klagomål som rör fonderna granskas effektivt. Omfattningen av samt reglerna och förfarandena för dessa rutiner ska vara medlemsstaternas ansvar i enlighet med deras institutionella och rättsliga ramar. Detta ska inte påverka den allmänna möjligheten för medborgare och berörda parter att rikta klagomål till kommissionen. Medlemsstaterna ska på kommissionens begäran granska de klagomål som lämnats in till kommissionen och som faller inom tillämpningsområdet för deras program samt informera kommissionen om resultaten av dessa granskningar.

Vid tillämpning av denna artikel ska klagomål omfatta eventuella tvister mellan potentiella och utvalda stödmottagare när det gäller föreslagna eller utvalda insatser och eventuella tvister med tredje parter rörande genomförandet av programmet eller insatser inom programmet, oberoende av de möjligheter till rättslig prövning som finns enligt nationell rätt.

8.   Medlemsstaterna ska säkerställa att allt informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna sker genom elektroniska system för datautbyte i enlighet med bilaga XIV.

Medlemsstaterna ska lyfta fram fördelarna med elektroniskt datautbyte och tillhandahålla allt nödvändigt stöd till stödmottagarna i detta avseende.

Genom undantag från första stycket får förvaltningsmyndigheten, på uttrycklig begäran av en stödmottagare, undantagsvis godta informationsutbyte i pappersformat, utan att det påverkar skyldigheten att registrera och lagra uppgifter i enlighet med artikel 72.1 e.

För program som får stöd från EHFVF, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska första stycket tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Första stycket ska inte gälla för program eller prioriteringar enligt artikel 4.1 m i ESF+-förordningen.

9.   Medlemsstaterna ska säkerställa att allt officiellt informationsutbyte med kommissionen sker genom ett elektroniskt system för datautbyte i enlighet med bilaga XV.

10.   Medlemsstaterna ska tillhandahålla, eller säkerställa att de förvaltande myndigheterna tillhandahåller, prognoser över beloppet för betalningsansökningar som ska lämnas in senast den 31 januari och den 31 juli för innevarande och efterföljande kalenderår, i enlighet med bilaga VIII.

11.   Varje medlemsstat ska, när den slutliga betalningsansökan för det första räkenskapsåret lämnats in och senast den 30 juni 2023, ha upprättat en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet i enlighet med mallen i bilaga XVI. Medlemsstaten ska hålla beskrivningen uppdaterad, så att senare ändringar avspeglas i dokumentet.

12.   Medlemsstaterna ska rapportera oriktigheter i enlighet med kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras, de uppgifter som ska lämnas och det format för rapporteringen som anges i bilaga XII.

1.   Kommissionen ska försäkra sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som överensstämmer med denna förordning och att dessa system fungerar ändamålsenligt och effektivt under genomförandet av programmen. Kommissionen ska, för sitt eget revisionsarbete, upprätta en revisionsstrategi och en revisionsplan som ska bygga på en riskbedömning.

Kommissionen och revisionsmyndigheterna ska samordna sina revisionsplaner.

2.   Kommissionen ska genomföra revisioner inom tre kalenderår efter det att de räkenskaper som innefattar de berörda utgifterna har godtagits. Den tidsfristen ska inte gälla för insatser där det finns misstanke om bedrägerier.

3.   För sina revisioner ska kommissionens tjänstemän eller deras bemyndigade företrädare ha tillgång till alla nödvändiga register, handlingar och metadata, oberoende av vilket lagringsmedium som används, avseende insatser som får stöd från fonderna eller förvaltnings- och kontrollsystem, och de ska erhålla kopior i det format som de begär.

4.   För revisioner på plats ska även följande gälla:

För att följa tidsfristerna i första stycket c och d i denna punkt ska kommissionen tillhandahålla de preliminära revisionsresultaten och revisionsrapporten på minst ett av unionsinstitutionernas officiella språk.

De tidsfrister som avses i först stycket c och d i denna punkt får vid behov förlängas efter överenskommelse mellan kommissionen och medlemsstatens behöriga myndighet.

Om en tidsfrist fastställts för ett svar från medlemsstaten avseende de preliminära revisionsresultat eller den revisionsrapport som avses i första stycket c och d i denna punkt ska den tidsfristen börja löpa när medlemsstatens behöriga myndighet mottar dem på minst ett av den berörda medlemsstatens officiella språk.

1.   Vid tillämpning av artikel 63.3 i budgetförordningen ska medlemsstaten för varje program ange en förvaltande myndighet och en revisionsmyndighet. Om en medlemsstat anförtror redovisningsfunktionen till ett annat organ än den förvaltande myndigheten i enlighet med artikel 72.2 i den här förordningen ska det berörda organet också anges som programmyndighet. Dessa myndigheter får vara ansvariga för fler än ett program.

2.   Revisionsmyndigheten ska vara en offentlig myndighet. Revisionsarbete får på revisionsmyndighetens ansvar utföras av ett annat offentligt eller privat organ. Revisionsmyndigheten och varje sådant organ som utför revisionsarbete på revisionsmyndighetens ansvar ska vara funktionellt oberoende av revisionsobjekten.

3.   Den förvaltande myndigheten får ange ett eller flera förmedlande organ som ska utföra vissa uppgifter under myndighetens ansvar. Överenskommelser mellan den förvaltande myndigheten och de förmedlande organen ska dokumenteras skriftligen.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom programmyndigheterna respekteras.

5.   Om ett program, i överensstämmelse med sina mål, tillhandahåller stöd från Eruf eller ESF+ till ett program som medfinansieras genom Horisont Europa, i enlighet med artikel 10.1 b i Horisont Europa-förordningen ska det organ som genomför det program som medfinansieras genom Horisont Europa anges som förmedlande organ av det berörda programmets förvaltande myndighet, i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

6.   Medlemsstaten får på eget initiativ inrätta ett samordnande organ som ska stå i nära kontakt med och lämna information till kommissionen och samordna verksamheter vid programmyndigheterna i den medlemsstaten.

1.   Den förvaltande myndigheten ska ansvara för förvaltningen av programmet, med syftet att programmets mål ska uppnås. Den ska särskilt ha följande uppgifter:

2.   Medlemsstaten får anförtro den redovisningsfunktion som avses i artikel 76 till den förvaltande myndigheten eller till ett annat organ.

3.   För program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ska redovisningsfunktionen utföras av den förvaltande myndigheten eller på dess ansvar.

1.   För urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten fastställa och tillämpa icke-diskriminerande och transparenta kriterier och förfaranden som säkerställer såväl tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som jämställdhet och beaktar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, principen om hållbar utveckling och unionens miljöpolitik i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget.

Kriterierna och förfarandena ska säkerställa att de insatser som ska väljas ut prioriteras så att unionsfinansieringen bidrar maximalt till att programmets mål uppnås.

2.   När den förvaltande myndigheten väljer ut insatser ska den