|
10.7.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 174/5 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/968
av den 30 april 2018
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 vad gäller riskbedömningar för invasiva främmande arter
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (1), särskilt artikel 5.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionen har, i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 1143/2014, antagit en förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse (nedan kallad unionsförteckningen), vilken ska uppdateras regelbundet. En förutsättning för införande av nya arter i unionsförteckningen är att en sådan riskbedömning som avses i artikel 5 i den förordningen (nedan kallad riskbedömningen) har genomförts. I artikel 5.1 a–h i förordning (EU) nr 1143/2014 anges de gemensamma element som ska beaktas i riskbedömningen (nedan kallade de gemensamma elementen). |
|
(2) |
Medlemsstaterna får, i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 1143/2014, lämna in en begäran om att invasiva främmande arter ska föras upp på unionsförteckningen. En sådan begäran ska åtföljas av en riskbedömning. Det finns redan flera metoder och protokoll för att genomföra riskbedömningen, och dessa används och respekteras inom forskarsamhället på området biologiska invasioner. Dessa metoders och protokolls värde och vetenskapliga robusthet bör erkännas. För att på ett effektivt sätt utnyttja befintliga kunskaper bör alla metoder eller protokoll som omfattar de gemensamma elementen godtas för utarbetandet av riskbedömningen. För att säkerställa att alla beslut om att föra upp arter på förteckningen bygger på riskbedömningar med likvärdig hög kvalitet och robusthet och för att ge riskbedömare vägledning om hur det ska säkerställas att de gemensamma elementen beaktas på lämpligt sätt, är det nödvändigt att fastställa en detaljerad beskrivning av de gemensamma elementen, samt en metodik som ska tillämpas i riskbedömningen och som de befintliga metoderna och protokollen bör följa. |
|
(3) |
För att riskbedömningen ska kunna stödja beslutsfattande på unionsnivå bör den vara relevant för unionen som helhet med undantag för de yttersta randområdena (nedan kallat riskbedömningsområdet). |
|
(4) |
För att riskbedömningen ska kunna ge en solid vetenskaplig grund och säkra belägg som stöder beslutsfattande, ska all information som den innehåller, inbegripet information om artens förmåga att etablera sig och sprida sig i miljön i enlighet med artikel 4.3 b i förordning (EU) nr 1143/2014, vara underbyggd med bästa tillgängliga vetenskapliga belägg. Denna aspekt bör beaktas i den metodologi som ska tillämpas vid riskbedömningen. |
|
(5) |
Invasiva främmande arter utgör ett allvarligt miljöhot, men det är inte alla arter som är lika väl undersökta. I de fall en art inte förekommer i riskbedömningsområdet eller förekommer endast i ett litet antal, kan kunskap om arten saknas eller vara ofullständig. När full kunskap erhålls kan arten redan ha introducerats till eller spridits inom riskbedömningsområdet. Riskbedömningen bör därför ta hänsyn till denna brist på kunskap och information och beakta den höga graden av osäkerhet vad gäller följderna av en introduktion eller spridning av arten. |
|
(6) |
För att riskbedömningen ska ge ett gott underlag för beslutsfattande bör den genomgå en noggrann kvalitetskontroll. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillämpning av de gemensamma elementen
En detaljerad beskrivning av tillämpningen av de gemensamma element som anges i artikel 5.1 a–h i förordning (EU) nr 1143/2014 (nedan kallade de gemensamma elementen) finns i bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Metodik som ska tillämpas vid riskbedömningen
1. Riskbedömningen ska omfatta de gemensamma elementen, i enlighet med vad som anges i bilagan till denna förordning, och ska vara förenlig med den metodik som anges i denna artikel. Riskbedömningen får bygga på valfria protokoll eller metoder, under förutsättning att alla krav som fastställs i denna förordning och i förordning (EU) nr 1143/2014 är uppfyllda.
2. Riskbedömningen ska omfatta unionens territorium med undantag för de yttersta randområdena (nedan kallat riskbedömningsområdet).
3. Riskbedömningen ska bygga på den mest tillförlitliga vetenskapliga information som finns tillgänglig, inklusive de senaste resultaten från internationell forskning, och stödjas med referenser till expertgranskade vetenskapliga publikationer. Om expertgranskade vetenskapliga publikationer saknas eller om den information som tillhandahålls genom sådana publikationer är otillräcklig, eller för att komplettera den information som samlats in, får de vetenskapliga beläggen också inbegripa andra publikationer, expertutlåtanden, information som samlats in av medlemsstaternas myndigheter, officiella meddelanden och information från databaser, inbegripet information som samlats in genom medborgarforskning. Alla källor ska anges och förses med referenser.
4. Den metod eller det protokoll som används ska göra det möjligt att slutföra riskbedömningen även om det inte finns någon information om en viss art eller om informationen om en art är otillräcklig. Om en sådan brist på information föreligger ska detta uttryckligen anges i riskbedömningen så att ingen fråga i riskbedömningen lämnas obesvarad.
5. Varje svar som ges i riskbedömningen ska inbegripa en bedömning av svarets grad av osäkerhet eller tillförlitlighet som avspeglar möjligheten att den information som behövs för svaret inte är tillgänglig eller är otillräcklig, eller det faktum att tillgängliga belägg är motstridiga. Bedömningen av svarets grad av osäkerhet eller tillförlitlighet ska baseras på en dokumenterad metod eller ett dokumenterat protokoll. Riskbedömningen ska innehålla en hänvisning till den dokumenterade metoden eller det dokumenterade protokollet.
6. Riskbedömningen ska innehålla en sammanfattning av dess olika komponenter samt en övergripande slutsats, utformade på ett tydligt och konsekvent sätt.
7. En kvalitetskontroll ska vara en integrerande del av riskbedömningen och ska minst omfatta en granskning av riskbedömningen utförd av två experter. Riskbedömningen ska innehålla en beskrivning av kvalitetskontrollen.
8. Riskbedömningens författare och expertgranskarna ska vara oberoende och ha relevant vetenskaplig sakkunskap.
9. Riskbedömningens författare och expertgranskarna får inte vara knutna till samma institution.
Artikel 3
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 april 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
BILAGA
Detaljerad beskrivning av de gemensamma elementen
|
De gemensamma elementen |
Detaljerad beskrivning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 5.1 a – En beskrivning av arten med dess taxonomiska identitet, dess historia samt dess naturliga och potentiella utbredningsområde |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 5.1 b – En beskrivning av dess reproduktions- och spridningsmönster samt dynamik, däribland en bedömning av om det föreligger sådana miljöförhållanden som krävs för dess reproduktion och spridning |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 5.1 c – En beskrivning av de möjliga vägarna för introduktion och spridning av arten, både avsiktliga och oavsiktliga, i förekommande fall även de varor som arten vanligtvis är förknippad med |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 5.1 d – En grundlig bedömning av risken för introduktion, etablering och spridning i berörda biogeografiska områden under rådande förhållanden och under förutsebara förhållanden till följd av klimatförändring |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 5.1 e – En beskrivning av artens nuvarande utbredning samt om arten redan förekommer i unionen eller i grannländer, och en prognos över dess sannolika framtida utbredning |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 5.1 f – En beskrivning av de negativa effekterna på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster, inbegripet på inhemska arter, skyddade områden och hotade livsmiljöer samt på människors hälsa, säkerhet och ekonomi, inbegripet en bedömning av potentiella framtida effekter med beaktande av tillgänglig vetenskaplig kunskap |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 5.1 g – En bedömning av de potentiella kostnaderna för skador |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Artikel 5.1 h – En beskrivning av artens kända användningar samt sociala och ekonomiska fördelar med dessa användningar |
|
(1) UNEP/CBD/SBSTTA/18/9/Add.1. – Hänvisningar till den klassificering av vägar som utarbetats inom konventionen om biologisk mångfald ska tolkas som hänvisningar till den senaste ändrade versionen av den klassificeringen.
(2) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).