02020D2053 — SV — 15.12.2020 — 000.001

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B	RÅDETS BESLUT (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EGT L 424 15.12.2020, s. 1)

Rättat genom:

►C1	Rättelse, EGT L 003, 7.1.2021, s. 41 (2020/2053)

▼B

RÅDETS BESLUT (EU, Euratom) 2020/2053

av den 14 december 2020

om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom

Artikel 1

Syfte

I detta beslut fastställs regler om fördelningen av egna medel till unionen i syfte att säkerställa finansieringen av unionens årliga budget.

Artikel 2

Kategorier av egna medel och specifika metoder för att beräkna dessa

Följande inkomster ska utgöra egna medel som redovisas i unionens budget:

Traditionella egna medel, vilka utgörs av avgifter, bidrag, tilläggs- eller utjämningsbelopp, fyllnadsbelopp, tullar enligt gemensamma tulltaxan och andra avgifter som fastställts eller kommer att fastställas av unionens institutioner för handel med tredjeländer, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen samt bidrag och avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaderna för socker.

En enhetlig uttagssats på 0,30 % för alla medlemsstater på det totala belopp mervärdesskatteintäkter som uppbärs från alla beskattningsbara leveranser dividerat med den viktade genomsnittliga mervärdesskattesats som beräknats för det relevanta kalenderåret enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 ( 1 ). Det beräkningsunderlag för mervärdesskatt som ska användas i detta syfte får inte överstiga 50 % av BNI för varje medlemsstat.

En enhetlig uttagssats på vikten av plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat och som inte materialåtervinns. Den enhetliga uttagssatsen ska vara 0,80 EUR per kilogram. En årlig schablonbeloppsminskning för vissa medlemsstater enligt punkt 2 tredje stycket ska tillämpas.

En enhetlig uttagssats, som ska fastställas enligt budgetförfarandet med hänsyn till alla andra inkomster totalt, på summan av alla medlemsstaters BNI.

Vid tillämpning av punkt 1 c i denna artikel avses med plast en polymer i den mening som avses i artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 ( 2 ), till vilken tillsatser eller andra ämnen kan ha lagts till; förpackningsavfall och materialåtervinning ska ha den betydelse som tilldelas dessa termer i artikel 3.2 och 3.2c i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG ( 3 ) och som används i kommissionens beslut 2005/270/EG ( 4 ).

Vikten av plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns ska beräknas som skillnaden mellan vikten av det plastförpackningsavfall som genereras i en medlemsstat under ett visst år och vikten av det plastförpackningsavfall som materialåtervinns under det året, vilket fastställs i enlighet med direktiv 94/62/EG.

Följande medlemsstater ska ha rätt till årliga schablonbeloppsminskningar, uttryckt i löpande priser, som ska tillämpas på deras respektive bidrag enligt punkt 1 c: 22 miljoner EUR för Bulgarien, 32,1876 miljoner EUR för Tjeckien, 4 miljoner EUR för Estland, 33 miljoner EUR för Grekland, 142 miljoner EUR för Spanien, 13 miljoner EUR för Kroatien, 184,0480 miljoner EUR för Italien, 3 miljoner EUR för Cypern, 6 miljoner EUR för Lettland, 9 miljoner EUR för Litauen, 30 miljoner EUR för Ungern, 1,4159 miljoner EUR för Malta, 117 miljoner EUR för Polen, 31,3220 miljoner EUR för Portugal, 60 miljoner EUR för Rumänien, 6,2797 miljoner EUR för Slovenien och 17 miljoner EUR för Slovakien.

Vid tillämpning av punkt 1 d ska den enhetliga uttagssatsen tillämpas på varje medlemsstats BNI.

Med BNI enligt punkt 1 d avses årlig BNI till marknadspriser, beräknad av kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 549/2013.

För perioden 2021–2027 ska följande medlemsstater erhålla en bruttominskning av sitt årliga BNI-baserade bidrag enligt punkt 1 d: 565 miljoner EUR för Österrike, 377 miljoner EUR för Danmark, 3 671 miljoner EUR för Tyskland, 1 921 miljoner EUR för Nederländerna och 1 069 miljoner EUR för Sverige. Dessa belopp ska beräknas i 2020 års priser och anpassas till löpande priser genom tillämpning av den senaste BNP-deflator för unionen uttryckt i euro, tillhandahållen av kommissionen, som finns tillgänglig när budgetförslaget upprättas. Dessa bruttominskningar ska finansieras av alla medlemsstater.

Om unionens budget ännu inte har antagits när det berörda budgetåret börjar, ska de föregående enhetliga uttagssatserna baserade på BNI fortsätta att tillämpas till dess att nya uttagssatser trätt i kraft.

Artikel 3

Tak för egna medel

Det totala belopp i egna medel som tilldelas unionen för att täcka årliga anslag för betalningar får inte överstiga 1,40 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI.

De totala årliga anslag för åtaganden som tas upp i unionens budget får inte överstiga 1,46 % av samtliga medlemsstaters sammanlagda BNI.

Ett balanserat förhållande mellan anslag för åtaganden och anslag för betalningar ska upprätthållas för att garantera deras inbördes förenlighet och för att möjliggöra att det tak som fastställs i punkt 1 iakttas under de följande åren.

Om ändringar av förordning (EU) nr 549/2013 medför betydande förändringar av BNI-nivån ska kommissionen räkna om de tak som anges i punkterna 1 och 2, tillfälligt höjda i enlighet med artikel 6, enligt följande formel:

Där

—

”x” avser taket för egna medel för anslag för betalningar,

—

”y” avser taket för egna medel för anslag för åtaganden,

—

”t” avser det senaste hela år för vilket de uppgifter som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/516 ( 5 ) finns tillgängliga,

—

”ENS” avser det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i unionen.

Artikel 4

Användning av medel som lånats upp på kapitalmarknaderna

Unionen får inte använda medel som lånats upp på kapitalmarknaderna för att finansiera driftsutgifter.

Artikel 5

Extraordinära och tillfälliga ytterligare medel för att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen

▼C1

I det enda syftet att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen genom rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument och den sektorsspecifika lagstiftning som avses där gäller följande:

Kommissionen ska ges befogenhet att låna upp medel på kapitalmarknaderna på unionens vägnar upp till 750 000 miljoner EUR i 2018 års priser. Upplåningstransaktionerna ska göras i euro.

Upp till 360 000 miljoner EUR i 2018 års priser av de upplånade medlen får användas för att tillhandahålla lån och, genom undantag från artikel 4, upp till 390 000 miljoner EUR i 2018 års priser av de upplånade medlen får användas till utgifter.

▼B

Återbetalningen av kapitalbeloppet för de upplånade medel som ska användas till de utgifter som avses i punkt 1 första stycket b i denna artikel och den dithörande upplupna räntan ska belasta unionens budget. De budgetmässiga åtagandena får delas upp över flera år i årliga delåtaganden i enlighet med artikel 112.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ( 6 ).

I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning ska återbetalningen av de medel som avses i punkt 1 första stycket a i denna artikel planeras för att säkerställa en stadig och förutsebar minskning av skulderna. Återbetalningar av kapitalbeloppet för medlen ska inledas före utgången av den fleråriga budgetramen 2021–2027, med ett minimibelopp, i den mån outnyttjade belopp för räntebetalningar till följd av den upplåning som avses i punkt 1 i denna artikel tillåter det, med vederbörlig hänsyn till det förfarande som anges i artikel 314 i EUF-fördraget. Alla skulder som uppstår genom kommissionens exceptionella och tillfälliga befogenhet att låna upp medel som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara helt och hållet återbetalda senast den 31 december 2058.

De belopp som unionen ska betala under ett visst år för att återbetala kapitalbeloppet för de medel som avses i första stycket i denna punkt får inte överstiga 7,5 % av det maximibelopp som ska användas för utgifter enligt punkt 1 första stycket b.

Kommissionen ska fastställa de nödvändiga arrangemangen för att administrera lånetransaktionerna. Kommissionen ska regelbundet och på ett heltäckande sätt informera Europaparlamentet och rådet om alla aspekter av sin skuldförvaltningsstrategi. Kommissionen ska upprätta och överlämna en emitteringskalender till Europaparlamentet och rådet, vilken ska innehålla de förväntade datumen och volymerna för emitteringar för det kommande året samt en plan som anger de förväntade betalningarna av kapitalbelopp och ränta. Kommissionen ska uppdatera denna kalender regelbundet.

Artikel 6

Extraordinär och tillfällig höjning av taken för egna medel för fördelning av nödvändiga medel för att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen

De tak som anges i artikel 3.1 och 3.2 ska tillfälligt höjas med 0,6 procentenheter vartdera i det uteslutande syftet att täcka unionens samtliga skulder till följd av upplåningen enligt artikel 5 till dess att inga av dessa skulder kvarstår, dock senast den 31 december 2058.

Höjningen av taken för egna medel får inte användas för att täcka unionens övriga skulder.

Artikel 7

Universalitetsprincipen

De inkomster som avses i artikel 2 ska användas utan åtskillnad för att finansiera alla utgifter som införts i unionens årliga budget.

Artikel 8

Överföring av överskott

Om unionens inkomster överskrider de totala faktiska utgifterna under ett budgetår ska överskottet överföras till närmast följande budgetår.

Artikel 9

Uppbörd av egna medel samt tillhandahållande av dem till kommissionen

De egna medel som avses i artikel 2.1 a ska uppbäras av medlemsstaterna enligt deras respektive nationella bestämmelser i lagar och andra författningar. Medlemsstaterna ska, i förekommande fall, anpassa dessa bestämmelser för att uppfylla kraven i unionens regler.

Kommissionen ska granska de relevanta nationella bestämmelser som den underrättats om av medlemsstaterna, meddela medlemsstaterna de justeringar som den anser nödvändiga för att de nationella bestämmelserna ska följa unionens bestämmelser samt, där så krävs, rapportera till Europaparlamentet och rådet.

Medlemsstaterna ska behålla 25 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a för att täcka kostnaderna för uppbörden.

Medlemsstaterna ska ställa de egna medel som anges i artikel 2.1 i detta beslut till kommissionens förfogande i enlighet med förordningar som antas enligt artikel 322.2 i EUF-fördraget.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14.2 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 ( 7 ) ska medlemsstaterna, som en sista utväg för kommissionen, om de godkända anslag som tas upp i unionens budget inte är tillräckliga för att unionen ska kunna uppfylla de skyldigheter som följer av den upplåning som avses i artikel 5 i detta beslut och kommissionen inte kan generera tillräcklig likviditet genom att vidta andra åtgärder enligt de finansiella arrangemangen för dessa lån i så god tid att det säkerställs att unionen kan uppfylla sina skyldigheter, inbegripet genom aktiv likviditetsförvaltning och, om så krävs, genom kortsiktig finansiering via kapitalmarknaderna i enlighet med de villkor och gränser som anges i artikel 5.1 första stycket a och 5.2 i detta beslut, ställa nödvändiga medel till kommissionens förfogande för detta ändamål. I dessa fall ska punkterna 5–9 i den här artikeln tillämpas genom undantag från artikel 14.3 och från artikel 14.4 första stycket i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

Med förbehåll för artikel 14.4 andra stycket i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 får kommissionen begära att medlemsstaterna tillfälligt tillhandahåller skillnaden mellan de totala tillgångarna och behoven av likvida medel, i proportion (pro rata) till deras prognostiserade bidrag till budgetens inkomster. Kommissionen ska i god tid i förväg tillkännage en sådan begäran för medlemsstaterna. Kommissionen kommer att upprätta en strukturerad dialog med de nationella skuldförvaltningskontoren och statskassorna med avseende på emitterings- och återbetalningsplaner.

Om en medlemsstat helt eller delvis underlåter att uppfylla en begäran i tid, eller om den underrättar kommissionen om att den inte kommer att kunna uppfylla begäran, ska kommissionen, för att täcka den del som motsvarar den berörda medlemsstatens del, tillfälligt ha rätt att göra ytterligare begäranden från de övriga medlemsstaterna. En sådan begäran ska göras pro rata till medlemsstaternas prognostiserade bidrag till budgetens inkomster. Den medlemsstat som underlät att uppfylla begäran ska fortsatt vara ansvarig att uppfylla den.

Det totala årliga maximibelopp av likvida medel som får begäras från en medlemsstat enligt punkt 5 ska under alla omständigheter begränsas till dess BNI-baserade relativa andel i den extraordinära och tillfälliga höjning av taket för egna medel som avses i artikel 6. Därför ska den BNI-baserade relativa andelen beräknas som andelen i unionens totala BNI, som framgår av respektive kolumn i inkomstdelen i unionens senast antagna årliga budget.

Varje tillhandahållande av likvida medel i enlighet med punkterna 5 och 6 ska kompenseras utan dröjsmål i linje med det regelverk som är tillämpligt på unionens budget.

De utgifter som täcks av de belopp likvida medel som tillfälligt tillhandahålls av medlemsstaterna i enlighet med punkt 5 ska utan dröjsmål tas upp i unionens budget så att det säkerställs att de dithörande inkomsterna beaktas så tidigt som möjligt i syfte att kreditera egna medel från medlemsstaterna på konton i enlighet med de relevanta bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

På årsbasis får tillämpningen av punkt 5 inte leda till att likvida medel begärs utöver de tak för egna medel som avses i artikel 3, och som höjts i enlighet med artikel 6.

Artikel 10

Genomförandeåtgärder

Rådet ska anta genomförandeåtgärder i enlighet med förfarandet i artikel 311 fjärde stycket i EUF-fördraget för följande inslag i systemet för unionens egna medel:

Förfarandet för beräkning och budgetering av budgetsaldo enligt artikel 8.

Bestämmelser och arrangemang som behövs för att kontrollera och övervaka uppbörden av de egna medel som avses i artikel 2.1, samt alla relevanta rapporteringskrav.

Artikel 11

Slutbestämmelser och övergångsbestämmelser

Om inte annat följer av punkt 2 ska beslut 2014/335/EU, Euratom upphöra att gälla. Hänvisningar till rådets beslut 70/243/EKSG, EEG, Euratom ( 8 ), rådets beslut 85/257/EEG, Euratom ( 9 ), rådets beslut 88/376/EEG ( 10 ), Euratom, rådets beslut 94/728/EG, Euratom ( 11 ), rådets beslut 2000/597/EG, Euratom ( 12 ), rådets beslut 2007/436/EG, Euratom ( 13 ) eller till beslut 2014/335/EU, Euratom ska betraktas som hänvisningar till det här beslutet; hänvisningar till det upphävda beslutet ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan till det här beslutet.

Artiklarna 2, 4 och 5 i beslut 94/728/EG, Euratom, artiklarna 2, 4 och 5 i beslut 2000/597/EG, Euratom, artiklarna 2, 4 och 5 i beslut 2007/436/EG, Euratom och artiklarna 2, 4 och 5 i beslut 2014/335/EU, Euratom ska även fortsättningsvis tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från tillämpningen av den enhetliga uttagssatsen på beräkningsunderlaget för mervärdesskatt, som begränsats till mellan 50 % och 55 % av varje medlemsstats BNP eller BNI, beroende på året i fråga, på beräkningen av den korrigering av obalanser i budgeten som beviljats Förenade kungariket för åren 1995–2020 och på finansieringen av de korrigeringar som beviljats Förenade kungariket av andra medlemsstater.

Medlemsstaterna ska även fortsättningsvis, för att täcka uppbördskostnader, behålla 10 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a, som medlemsstaterna skulle ha gjort tillgängliga före den 28 februari 2001 i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser.

Medlemsstaterna ska även fortsättningsvis, för att täcka uppbördskostnader, behålla 25 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a, som medlemsstaterna skulle ha gjort tillgängliga mellan den 1 mars 2001 och den 28 februari 2014 i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser.

Medlemsstaterna ska även fortsättningsvis, för att täcka uppbördskostnader, behålla 20 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a, som medlemsstaterna skulle ha gjort tillgängliga mellan den 1 mars 2014 och den 28 februari 2021 i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser.

Vid tillämpning av detta beslut ska alla belopp anges i euro.

Artikel 12

Ikraftträdande

Rådets generalsekreterare ska underrätta medlemsstaterna om detta beslut.

Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till rådets generalsekreterare anmäla när de fullföljt förfarandena för antagandet av detta beslut enligt sina respektive konstitutionella bestämmelser.

Detta beslut träder i kraft den första dagen i den första månaden efter mottagandet av den sista av de anmälningar som avses i andra stycket.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Artikel 13

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL

Beslut 2014/335/EU, Euratom	Detta beslut
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2.1 a	Artikel 2.1 a
Artikel 2.1 b	Artikel 2.1 b
–	Artikel 2.1 c
Artikel 2.1 c	Artikel 2.1 d
Artikel 2.2	–
–	Artikel 2.2
Artikel 2.3	Artikel 9.2
Artikel 2.4	Artikel 2.1 b
Artikel 2.5	Artikel 2.3 första stycket och artikel 2.4
Artikel 2.6	Artikel 2.5
Artikel 2.7	Artikel 2.3 andra stycket och artikel 3.4
Artikel 3.1	Artikel 3.1
Artikel 3.2	Artikel 3.2 och 3.3
Artikel 3.3	–
Artikel 3.4	Artikel 3.4
Artikel 4	–
–	Artikel 4
Artikel 5	–
–	Artikel 5
–	Artikel 6
Artikel 6	Artikel 7
Artikel 7	Artikel 8
Artikel 8.1	Artikel 9.1
Artikel 8.2	Artikel 9.3
–	Artikel 9.4–9.9
Artikel 9	Artikel 10
Artikel 10.1	Artikel 11.1
Artikel 10.2	Artikel 11.2
Artikel 10.3	Artikel 11.3
Artikel 10.3 andra stycket	Artikel 11.4
–	Artikel 11.5
Artikel 10.4	Artikel 11.6
Artikel 11	Artikel 12
Artikel 12	–
–	Artikel 13

( 1 ) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt (EGT L 155, 7.6.1989, s. 9).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

( 3 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10).

( 4 ) Kommissionens beslut 2005/270/EG av den 22 mars 2005 om fastställande av tabellformat för databassystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall (EUT L 86, 5.4.2005, s. 6).

( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/516 av den 19 mars 2019 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (BNI-förordningen) (EUT L 91, 29.3.2019, s. 19).

( 6 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

( 7 ) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade och BNI- baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39).

( 8 ) Rådets beslut 70/243/EKSG, EEG, Euratom av den 21 april 1970 om att ersätta medlemsstaternas finansiella bidrag med gemenskapernas egna medel (EGT L 94, 28.4.1970, s. 19).

( 9 ) Rådets beslut 85/257/EEG, Euratom av den 7 maj 1985 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 128, 14.5.1985, s. 15).

( 10 ) Rådets beslut 88/376/EEG, Euratom av den 24 juni 1988 om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 185, 15.7.1988, s. 24).

( 11 ) Rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 293, 12.11.1994, s. 9).

( 12 ) Rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 253, 7.10.2000, s. 42).

( 13 ) Rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EUT L 163, 23.6.2007, s. 17).