02016O0034 — SV — 31.12.2021 — 002.001

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2016/2249

av den 3 november 2016

om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34)

(omarbetning)

(EGT L 347 20.12.2016, s. 37)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2019/2217 av den 28 november 2019

  L 332

184

23.12.2019

►M2

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2021/2041 av den 11 november 2021

  L 419

14

24.11.2021


Rättad genom:

►C1

Rättelse, EGT L 060, 2.3.2018, s.  57 (2016/2249)



▼B

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2016/2249

av den 3 november 2016

om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34)

(omarbetning)



KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

1.  

I denna riktlinje avses med

a)

nationell centralbank : en nationell centralbank i en medlemsstat som har euron som valuta,

b)

Eurosystemets redovisnings- och finansiella rapporteringsändamål : de ändamål för vilka ECB upprättar de i bilaga I förtecknade bokslutshandlingarna i enlighet med artiklarna 15 och 26 i ECBS-stadgan,

c)

rapporterande enhet : ECB eller en nationell centralbank,

d)

kvartalsomvärderingsdag : den dag som är den sista kalenderdagen i ett kvartal,

e)

året för utbyte av sedlar och mynt : en period på tolv månader från det datum då eurosedlar och euromynt får ställning som lagligt betalningsmedel i en medlemsstat som har euron som valuta,

f)

fördelningsnyckel för sedlar : de procentsatser som erhålls när hänsyn tas till ECB:s andel av den totala utgivningen av eurosedlar och fördelningsnyckeln för tecknat kapital tillämpas på de nationella centralbankernas andel av den totala utgivningen enligt beslut ECB/2010/29 ( 1 ),

g)

konsolidering : det redovisningsförfarande varigenom flera separata juridiska enheters räkenskaper slås samman som om de vore en enda enhet,

h)

kreditinstitut : antingen a) ett kreditinstitut enligt artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 ( 2 ) som är föremål för tillsyn av en behörig myndighet, eller b) ett annat kreditinstitut enligt artikel 123.2 i fördraget som omfattas av likvärdig tillsyn som den tillsyn som en behörig myndighet utövar.
2.  
Definitioner av andra facktermer som används i denna riktlinje återfinns i bilaga II.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.  
Denna riktlinje ska gälla för ECB och de nationella centralbankerna för Eurosystemets redovisnings- och finansiella rapporteringsändamål.
2.  
Riktlinjens tillämpningsområde ska endast omfatta Eurosystemets redovisning och finansiella rapportering enligt de regler som framgår av ECBS-stadgan. Följaktligen ska den inte gälla för de nationella centralbankernas nationella rapporter och finansräkenskaper. För att Eurosystemet och de nationella reglerna ska bli enhetliga och jämförbara, rekommenderas att de nationella centralbankerna i görligaste mån bör följa de regler som framgår av denna riktlinje i sin nationella rapportering och i sina finansräkenskaper.

Artikel 3

Kvalitetskriterier

Följande kvalitetskriterier ska uppfyllas:

1. 

Ekonomisk realitet och öppenhet: Redovisningsmetoderna och den finansiella rapporteringen ska återspegla den ekonomiska verkligheten, de ska präglas av öppenhet och de ska uppfylla kvalitetskriterierna förståelighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Transaktionerna ska redovisas och presenteras i enlighet med sitt innehåll och sin ekonomiska verklighet och inte enbart utifrån sin rättsliga form.

2. 

Försiktighetsprincipen: Värderingen av tillgångar och skulder, liksom resultatavräkningen, ska präglas av försiktighet. Inom ramen för den här riktlinjen innebär detta att orealiserade vinster inte ska intäktsföras i resultaträkningen utan ska i stället föras direkt till ett värderegleringskonto, samt att orealiserade förluster vid årets slut ska föras till resultaträkningen om de överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på det korresponderande värderegleringskontot. Det är inte förenligt med försiktighetsprincipen att dolda reserver skapas eller att felaktiga värden avsiktligt anges för poster i balans- och resultaträkningen.

3. 

Väsentlighetsprincipen: Avvikelser från redovisningsreglerna, inbegripet sådana som påverkar beräkningen av de enskilda nationella centralbankernas och ECB:s resultaträkning, får endast förekomma om det är rimligt att betrakta sådana avvikelser som oväsentliga totalt sett mot bakgrund av den rapporterande enhetens bokslutshandlingar och presentationen därav.

4. 

Konsekvens och jämförbarhet: Kriterierna för värdering av balansräkningsposter och för resultatavräkning ska tillämpas konsekvent i enlighet med ett gemensamt och kontinuerligt tillvägagångssätt inom Eurosystemet så att uppgifterna i boksluten blir jämförbara.

Artikel 4

Grundläggande redovisningsprinciper

Följande grundläggande redovisningsprinciper ska tillämpas:

1. 

Fortlevnadsprincipen: Bokslut ska upprättas med tillämpning av fortlevnadsprincipen (going concern-principen).

2. 

Bokföringsmässiga grunder: Inkomster och utgifter ska redovisas som intäkter och kostnader för den redovisningsperiod då de intjänas eller uppkommer, inte för den period då de erhålls eller betalas.

3. 

Händelser efter balansräkningens upprättande: Tillgångar och skulder ska justeras så att hänsyn tas till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och den dag då de berörda organen godkänner bokslutshandlingarna om dessa händelser påverkar värdet av tillgångarna eller skulderna per balansdagen. Tillgångar och skulder ska inte justeras för sådana händelser efter balansdagen om de inte påverkar värdet av tillgångarna eller skulderna per balansdagen, men upplysningar ska lämnas om händelserna är av sådan vikt att underlåtenhet att upplysa om dem skulle göra det svårare för den som läser bokslutshandlingarna att göra korrekta bedömningar och fatta korrekta beslut.

Artikel 5

Affärsdagsredovisning och likviddagsredovisning

1.  

Affärsdagsredovisning ska användas för bokföring av valutatransaktioner, finansiella instrument denominerade i utländsk valuta samt upplupna kostnader/intäkter. Två olika metoder har tagits fram för tillämpningen:

a) 

”huvudmetoden” enligt kapitlen III och IV samt bilaga III, och

b) 

den ”alternativa metoden” som framgår av bilaga III.

2.  
Likviddagsredovisning får även fortsättningsvis tillämpas för bokföring av värdepapperstransaktioner, inklusive egetkapitalinstrument, denominerade i utländsk valuta. Upplupen ränta relaterat till detta, inbegripet överkurser och underkurser, ska bokföras dagligen från avistalikviddagen.
3.  
De nationella centralbankerna får använda sig av antingen affärsdagsredovisning eller likviddagsredovisning vid redovisningen av specifika eurodenominerade transaktioner, finansiella instrument samt relaterade upplupna kostnader/intäkter.

▼M2

4.  
Med undantag för justeringar som görs vid kvartalsslut och årsslut och poster som anges under ”Övriga tillgångar” och ”Övriga skulder” ska belopp som visas som en del av den dagliga finansiella rapporteringen för Eurosystemets finansiella rapportering endast visa kassarörelserna i balansposterna. Vid utgången av varje kvartal och år ska avskrivningen och eventuella indexeringsbelopp som betalas på förfallodagen som del av kapitalbeloppet för indexobligationer också inkluderas i värdepapperenas bokförda värde.

▼B

Artikel 6

Redovisning av tillgångar och skulder

Finansiella eller andra tillgångar eller skulder ska endast redovisas i den rapporterande enhetens balansräkning om samtliga följande villkor är uppfyllda:

1. 

Det är sannolikt att framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från den rapporterande enheten.

2. 

I princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överförts till den rapporterande enheten.

3. 

Det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma anskaffningskostnaden för, eller värdet av, tillgången för den rapporterande enheten respektive att fastställa skuldbeloppet.



KAPITEL II

UPPSTÄLLNINGSFORM OCH VÄRDERINGSREGLER FÖR BALANSRÄKNINGEN

Artikel 7

Balansräkningens uppställningsform

Uppställningen av ECB:s och de nationella centralbankernas balansräkningar ska för Eurosystemets finansiella rapportering följa uppställningen i bilaga IV.

▼M1

Artikel 8

Avsättningar för finansiella risker

Mot bakgrund av den typ av verksamhet som de nationella centralbankerna bedriver får en nationell centralbank i sin balansräkning göra avsättningar för finansiella risker. Med utgångspunkt i en motiverad skattning av den nationella centralbankens riskexponering ska den nationella centralbanken besluta om hur stora avsättningar som ska göras och hur dessa ska användas.

▼B

Artikel 9

Värderingsregler för balansräkningen

1.  
Rådande marknadskurser och marknadspriser ska användas för värdering av poster i balansräkningen såvida inte annat anges i bilaga IV.
2.  
Omvärdering av guld, instrument i utländsk valuta, värdepapper (andra värdepapper än sådana som klassificerats som ”innehas till förfallodagen”, ej omsättningsbara värdepapper och värdepapper som innehas i penningpolitiska syften och som redovisas till upplupet anskaffningsvärde) samt finansiella instrument, både i och utanför balansräkningen, ska ske som vid kvartalsomvärderingsdagen till marknadens mittkurs respektive mittpris. Detta hindrar inte att rapporterande enheter för interna ändamål oftare får omvärdera sina portföljer, förutsatt att de endast redovisar poster i sina balansräkningar till transaktionsvärdet under det kvartalet.
3.  
Det ska inte göras någon skillnad mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld, utan en samlad guldomvärderingseffekt ska redovisas, baserad på priset i euro för en viss viktenhet guld, beräknat utifrån växelkursen mellan euron och US-dollarn på kvartalsomvärderingsdagen. Omvärdering ska för utländsk valuta ske valuta för valuta, inbegripet transaktioner i och utanför balansräkningen. Enligt denna artikel ska innehav av särskilda dragningsrätter (SDR), inbegripet identifierad del av valutainnehav sammansatt i enlighet med SDR-korgen, behandlas som ett innehav. För värdepapper ska omvärdering ske kod för kod (dvs. samma ISIN-nummer/-typ), medan säljoptioner inte kommer att separeras för värderingsändamål. Värdepapper som innehas för penningpolitiska ändamål eller som ingår i posten ”Övriga finansiella tillgångar” eller ”Diverse” ska behandlas som separata innehav.
4.  
Omvärderingsposter ska återföras vid utgången av det påföljande kvartalet, med undantag av orealiserade förluster, som vid årsslutet förs till resultaträkningen; alla transaktioner under kvartalet ska redovisas till transaktionspriset respektive transaktionskursen.
5.  
Omsättningsbara värdepapper som innehas i penningpolitiska syften ska behandlas som separata innehav och värderas antingen till marknadspris eller till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning, beroende på penningpolitiska överväganden.
6.  

Värdepapper som klassificerats som ”innehas till förfallodagen” ska behandlas som separata innehav och värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning. Ej omsättningsbara värdepapper ska behandlas på samma sätt. Värdepapper som klassificerats som ”innehas till förfallodagen” får säljas före förfallodagen under någon av följande omständigheter:

a) 

Den andel som säljs bedöms inte vara betydelsefull i relation till det samlade innehavet av värdepapper som ”innehas till förfallodagen”.

b) 

Värdepapperen säljs under en månad före förfallodagen.

c) 

Under exceptionella omständigheter, t.ex. en avsevärd försämring av emittentens kreditvärdighet.

Artikel 10

Reverserade transaktioner

1.  
En reverserad transaktion som grundar sig på ett repoavtal ska bokföras som inlåning mot säkerhet på balansräkningens skuldsida, medan den post som har ställts som säkerhet kvarstår på balansräkningens tillgångssida. Sålda värdepapper som ska köpas tillbaka enligt repoavtal ska av den rapporterande enheten, som är skyldig att köpa tillbaka dem, behandlas som om de fortfarande vore en del av den portfölj från vilken de sålts.
2.  
En reverserad transaktion som grundar sig på en omvänd repa ska med avseende på lånebeloppet bokföras som utlåning mot säkerhet på balansräkningens tillgångssida. Värdepapper som förvärvats inom ramen för omvända repor ska inte omvärderas och den utlånande rapporterande enheten ska inte föra någon vinst eller förlust från sådana värdepapper till resultaträkningen.
3.  

Vid transaktioner med värdepapperslån ska värdepapperen kvarstå i överlåtarens balansräkning. Transaktioner med värdepapperslån där säkerhet ställts i form av kontanter ska redovisas på samma sätt som repoavtal. Transaktioner med värdepapperslån där säkerhet ställts i form av värdepapper ska endast tas upp i balansräkningen om kontanter

a) 

utväxlas inom ramen för avvecklingsprocessen och

b) 

fortsatt befinner sig på antingen långivarens eller låntagarens konto.

Mottagaren ska ta upp en skuld för återöverlåtelsen av värdepapperen om värdepapperen har sålts under tiden.

4.  
Lånetransaktioner med guld som säkerhet ska behandlas som repoavtal. Guldflödena i samband med sådana lånetransaktioner mot säkerhet ska inte bokföras i bokslutet, och skillnaden mellan avista- och terminspriserna för transaktionen ska behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.
5.  
Reverserade transaktioner, inbegripet transaktioner med värdepapperslån, som genomförs inom ramen för ett avtal om automatiska värdepapperslån, ska som ett minimum tas upp i balansräkningen vid rapporteringsperiodens utgång om säkerhet ställts i form av kontanter som inbetalats till ett konto hos den berörda nationella centralbanken eller ECB, och dessa kontanter ännu ej investerats.

▼M1

Artikel 11

Omsättningsbara aktier

1.  
Denna artikel ska tillämpas på omsättningsbara aktier oavsett om transaktionerna genomförs direkt av en rapporterande enhet eller genom dess ombud, med undantag för sådana transaktioner som avser andelar, investeringar i dotterbolag eller betydande intressen.
2.  
Omsättningsbara aktier denominerade i utländsk valuta som tagits upp under ”Övriga tillgångar” ska inte ingå i den sammantagna valutapositionen utan utgöra en del av ett separat valutainnehav. Beräkningen av tillhörande valutakursvinster och valutakursförluster får göras antingen med nettogenomsnittskostnadsmetoden eller med en genomsnittskostnadsmetod.
3.  
Omvärdering av omsättningsbara aktier ska ske i enlighet med artikel 9.3. Någon nettning mellan olika aktier ska inte förekomma.
4.  
Transaktioner ska bokföras till transaktionspriset i balansräkningen.
5.  
Mäklararvoden får bokföras antingen som en transaktionskostnad som inkluderas i anskaffningspriset, eller som en kostnad i resultaträkningen.
6.  
Utdelning som köps ska inkluderas i priset för omsättningsbara aktier. På utdelningsdagen får den utdelning som ingår vid ett köp behandlas som en separat post fram till dess att utdelningen erhållits.
7.  
Upplupen utdelning ska inte bokföras vid periodens utgång eftersom den redan ingår i aktiernas pris, med undantag för instrument som handlas ex. utdelning.
8.  
Teckningsrätter behandlas som en separat tillgång när de emitteras. Anskaffningskostnaden beräknas på det genomsnittliga anskaffningspriset för aktierna, på nyförvärvets lösenspris och förhållandet mellan gamla och nya aktier. Alternativt får priset för teckningsrätten baseras på dess marknadsvärde, aktiens genomsnittliga anskaffningspris och aktiens marknadspris före nyemissionen.

▼M1

Artikel 11a

Omsättningsbara investeringsfonder

1.  

Denna artikel ska tillämpas på omsättningsbara investeringsfonder som uppfyller följande kriterier:

a) 

De har uteslutande förvärvats i investeringssyfte och påverkar inte de dagliga besluten avseende köp och försäljningar.

b) 

Fondens investeringsstrategi och mandat är fastställda i förväg och alla villkor är avtalsmässigt bindande.

c) 

Investeringens utveckling kommer att beräknas som en enskild investering i linje med fondens investeringsstrategi.

d) 

Fonden är en separat enhet, oavsett juridisk form, och hanteras oberoende, inklusive de dagliga investeringsbesluten.

Om inte annat följer av punkterna a–d får denna artikel även tillämpas på långsiktiga pensionsfonder för anställda om de inte omfattas av andra redovisningsregler.

Om inte annat följer av punkterna a–c, och i enlighet med det kvalitativa kriteriet som anges i artikel 3.1, får denna artikel även tillämpas på aktieportföljer som inte är en separat rättslig enhet, utan administreras externt och direkt replicerar utvecklingen av en indexfond. Vid tillämpningen av denna artikel bedöms sådana aktieportföljer som omsättningsbara investeringsfonder.

2.  
Omsättningsbara investeringsfonder denominerade i utländsk valuta som tagits upp under ”Övriga tillgångar” ska inte ingå i den sammantagna valutapositionen utan utgöra en del av ett separat valutainnehav. Beräkningen av tillhörande valutakursvinster och valutakursförluster får göras antingen enligt nettogenomsnittskostnadsmetoden eller med en genomsnittskostnadsmetod.
3.  
Omvärderingen av omsättningsbara investeringsfonder ska ske netto, inte utifrån de underliggande tillgångarna. Det ska inte ske någon nettning mellan olika omsättningsbara investeringsfonder.
4.  
Transaktioner ska bokföras till transaktionspriset i balansräkningen.
5.  
Mäklararvoden får bokföras antingen som en transaktionskostnad som inkluderas i anskaffningspriset, eller som en kostnad i resultaträkningen.
6.  
Den utdelning som köps ska inkluderas i kostnaden för den omsättningsbara investeringsfonden. På utdelningsdagen får den utdelning som ingår vid ett köp behandlas som en separat post fram till dess att utdelningen erhållits.
7.  
Upplupen utdelning i omsättningsbara investeringsfonder ska inte bokföras vid periodens utgång eftersom den redan ingår i den omsättningsbara investeringsfondens marknadspris, med undantag för instrument som handlas ex. utdelning.

▼B

Artikel 12

Säkring av ränterisk på värdepapper med derivatinstrument

1.  
Säkring av ränterisk på ett värdepapper med ett derivatinstrument innebär att ett derivatinstrument utformas så att förändringen i dess verkliga värde motverkar förväntad förändring av det säkrade värdepapprets verkliga värde som uppkommer vid ränteförändringar.
2.  
Säkrade instrument och säkringsinstrument ska redovisas och bokföras i enlighet med de allmänna bestämmelserna, värderingsreglerna, reglerna för resultatavräkning och de instrumentspecifika bestämmelser som framgår av denna riktlinje.
3.  

Med undantag från vad som sägs i artiklarna 3.2, 9.4, 15.1, 15.2, 16.1 b, 16.2 d och 17.2 får säkrade värdepapper och säkringsderivatinstrument värderas enligt nedanstående tillvägagångssätt:

a) 

Värdepapperet och derivatinstrumentet ska både omvärderas och redovisas till deras marknadsvärden i balansräkningen vid kvartalets slut. Följande asymmetriska värderingsprincip ska tillämpas för nettobeloppet vid orealiserad vinst eller förlust på det säkrade instrumentet och säkringsinstrumentet:

i) 

En orealiserad nettoförlust förs till resultaträkningen vid årsskiftet och bör amorteras över återstående löptid för det säkrade instrumentet.

ii) 

En orealiserad nettovinst förs till ett värderegleringskonto och återförs vid följande omvärderingsdag.

b) 

Säkring av ett värdepapper som redan ägs: i de fall den genomsnittliga anskaffningskostnaden för ett säkrat värdepapper avviker från marknadspriset för värdepapperet vid säkringens start ska följande tillämpas:

i) 

Orealiserade vinster på värdepapperet vid denna tidpunkt ska bokföras på ett värderegleringskonto medan orealiserade förluster ska föras till resultaträkningen.

ii) 

Bestämmelserna i led a ska tillämpas på förändringar i marknadsvärden efter startdagen av säkringsförhållandet.

c) 

Saldot av oamorterade över- och undervärden, vid tidpunkten då säkringen konstruerades, bör amorteras över återstående löptid för det säkrade instrumentet.

4.  
När säkringsredovisning avbryts ska värdepapperet och derivatinstrumentet som kvarstår i den rapporterande enhetens räkenskaper värderas var för sig från och med dagen då säkringen avbryts i enlighet med de allmänna regler som framgår av denna riktlinje.
5.  

Det alternativa tillvägagångssättet enligt punkt 3 får endast tillämpas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

Vid starttidpunkten för säkringen finns en formell dokumentation av säkringsförhållandet samt riskledningens mål och strategi avseende säkringen. Dokumentationen ska innehålla i) identifiering av derivatinstrumentet som används som säkringsinstrument, ii) identifiering av det/de säkrade värdepapperet/värdepapperen och iii) bedömning av derivatinstrumentets effektivitet vad gäller att motverka exponeringen för förändringar i värdepapperens verkliga värde hänförliga till ränterisken.

b) 

Säkringen förväntas vara mycket effektiv och effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Både framtida och historisk effektivitet måste uppskattas. Det rekommenderas att

i) 

den framtida effektiviteten bör mätas genom att jämföra historiska förändringar i det verkliga värdet för den säkrade posten med historiska förändringar i det verkliga värdet för säkringsinstrumentet eller genom att visa på ett starkt statistiskt samband mellan det verkliga värdet för den säkrade posten och det verkliga värdet för säkringsinstrumentet, och

ii) 

den historiska effektiviteten bör påvisas om förhållandet mellan den faktiska vinsten/förlusten för den säkrade posten och den faktiska vinsten/förlusten på säkringsinstrumentet ligger inom 80–125 procent.

6.  

Säkring av en grupp av värdepapper: liknande räntebärande värdepapper får läggas samman och säkringsredovisas som en grupp endast under följande förutsättningar:

a) 

Värdepapperen har liknande duration.

b) 

Gruppen av värdepapper klarar testet för framtida och historisk effektivitet.

c) 

Förändringen i verkligt värde hänförlig till den säkrade risken för varje enskilt värdepapper inom gruppen förväntas vara ungefärligt proportionell med den övergripande förändringen i verkligt värde hänförlig till den säkrade risken för gruppen av värdepapper.

Artikel 13

Syntetiska instrument

1.  
Instrument som kombineras till syntetiska instrument ska redovisas och bokföras separat från andra instrument i enlighet med de allmänna bestämmelserna, värderingsreglerna, reglerna för resultatavräkning och de instrumentspecifika bestämmelserna som framgår av den här riktlinjen.

▼C1

2.  

Med undantag från vad som sägs i artiklarna 3.2, 9.4, 15.1 och 17.2 får syntetiska instrument värderas enligt nedanstående alternativa tillvägagångssätt:

▼B

a) 

Orealiserade vinster och förluster från instrument som kombinerats till ett syntetiskt instrument nettas vid årets slut. I detta fall ska orealiserad nettovinst redovisas på ett värderegleringskonto. Orealiserade nettoförluster ska föras till resultaträkningen om de överstiger de tidigare nettoomvärderingsvinster som bokförts på det korresponderande värderegleringskontot.

b) 

Värdepapper som innehas som en del av ett syntetiskt instrument ska inte ingå i det samlade innehavet av dessa värdepapper utan utgöra en del av ett separat innehav.

c) 

Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut och de korresponderande orealiserade vinsterna ska skrivas av var för sig under de påföljande åren.

3.  
Om ett av de instrument som kombinerats löper ut, säljs, avvecklas eller går till lösen ska den rapporterande enheten i framtiden inte längre tillämpa det alternativa tillvägagångssättet enligt punkt 2 och sådana värdestegringar som ej skrivits av utan krediterats i resultaträkningen under tidigare år ska omedelbart återföras.
4.  

Det alternativa tillvägagångssättet enligt punkt 2 får endast tillämpas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

De individuella instrumenten hanteras och deras utveckling mäts som ett kombinerat instrument, baserat på antingen en riskhanterings- eller en investeringsstrategi.

b) 

De individuella instrumenten är strukturerade och betecknas som syntetiska instrument när de bokförs för första gången.

c) 

Genom att det alternativa tillvägagångssättet tillämpas kan en inkonsekvens i värderingen elimineras eller avsevärt minskas som skulle uppstå om de allmänna regler som framgår av den här riktlinjen skulle tillämpas på individuell instrumentnivå.

d) 

Formell dokumentation finns som gör det möjligt att verifiera att villkoren i leden a, b och c uppfylls.

Artikel 14

Sedlar

1.  

För genomförandet av artikel 49 i ECBS-stadgan redovisas en nationell centralbanks innehav av sedlar från andra medlemsstater som har euron som valuta inte som utelöpande sedlar utan som saldon inom Eurosystemet. Sedlar hos andra medlemsstater som har euron som valuta ska behandlas enligt följande:

a) 

Den nationella centralbank som tar emot sedlar denominerade i nationella valutaenheter från euroområdet som givits ut av en annan nationell centralbank ska dagligen underrätta den nationella centralbank som givit ut sedlarna om värdet av de sedlar som inges för växling, utom om volymen en viss dag är liten. Den nationella centralbank som givit ut sedlarna ska sända en motsvarande betalning till den mottagande nationella centralbanken via Target2.

b) 

Justeringen av uppgiften avseende ”utelöpande sedlar” ska göras i den utgivande nationella centralbankens bokföring efter erhållandet av underrättelse enligt ovan.

2.  

Beloppet för ”utelöpande sedlar” i de nationella centralbankernas balansräkningar ska bestå av tre delar:

a) 

Det ojusterade värdet av utelöpande eurosedlar, inklusive de sedlar för året för utbyte av sedlar och mynt som är denominerade i nationella valutaenheter för euroområdet för den nationella centralbank som inför euron, som ska beräknas enligt en av två följande metoder:

Metod A: B = P – D – N – S
Metod B: B = I – R – N

där

B

är det ojusterade värdet för ”utelöpande sedlar”,

P

är värdet av sedlar som tillverkats eller mottagits från tryckeriet eller andra nationella centralbanker,

D

är värdet av förstörda sedlar,

N

är värdet av nationella sedlar från den utgivande nationella centralbank som innehas av andra nationella centralbanker (som underrättats men ännu ej hemsänts),

I

är värdet av de sedlar som satts i omlopp,

R

är värdet av mottagna sedlar,

S

är värdet av sedlar i lager/valv,
b) 

minus beloppet för fordran utan ränta gentemot ECI-banken som bedriver Extended Custodial Inventory (ECI)-programmet, vid överföring av äganderätten till sedlar relaterade till ECI-programmet,

c) 

plus eller minus de justeringar som följer av tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar.



KAPITEL III

RESULTATAVRÄKNING

Artikel 15

Resultatavräkning

1.  

Följande regler ska tillämpas i fråga om resultatavräkning:

a) 

Realiserade vinster och realiserade förluster ska föras till resultaträkningen.

b) 

Orealiserade vinster ska inte intäktsföras utan bokföras direkt på ett värderegleringskonto.

c) 

Vid årets slut ska orealiserade förluster föras till resultaträkningen om de överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på det korresponderande värderegleringskontot.

d) 

Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen får inte de påföljande åren återföras mot nya orealiserade vinster.

e) 

Orealiserade förluster i ett visst värdepapper, i en viss valuta eller i guld får inte bli föremål för nettning mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld.

f) 

Vid årets slut ska förluster p.g.a. värdeminskningar föras till resultaträkningen och inte återföras under påföljande år om inte värdeminskningen återhämtas och denna återhämtning kan hänföras till en iakttagbar händelse som inträffat efter det att den första värdeminskningen inträffade.

2.  
Överkurser och underkurser på emitterade och köpta värdepapper ska beräknas och redovisas som del av ränteintäkterna och ska skrivas av under värdepapperens återstående avtalade löptid, antingen med linjär avskrivning eller enligt internräntemetoden (Internal Rate of Return, IRR-metoden). Internräntemetoden måste dock obligatoriskt användas för diskonteringspapper för vilka vid förvärvstillfället mer än ett år återstår av löptiden.
3.  
Upplupna kostnader/intäkter för finansiella tillgångar och skulder, t.ex. upplupen ränta och avskrivna över- och underkurser denominerade i utländsk valuta, ska beräknas och bokföras dagligen baserat på senast tillgängliga kurser. Upplupna kostnader/intäkter för finansiella tillgångar och skulder denominerade i euro ska beräknas och bokföras minst en gång per kvartal. Upplupna kostnader/intäkter för andra poster ska beräknas och bokföras minst en gång per år.
4.  
Oavsett hur ofta upplupna kostnader/intäkter sammanställs, men med beaktande av de undantag som framgår av artikel 5.4, ska de rapporterande enheterna rapportera uppgifter till transaktionsvärdet under kvartalet.
5.  
Upplupna kostnader/intäkter i utländsk valuta ska omräknas till bokföringsdagens valutakurs och ska räknas med i valutapositionen.
6.  
För beräkningen av upplupna kostnader/intäkter under året kan i allmänhet lokala beräkningssätt tillämpas, dvs. beräkning till antingen den sista affärsdagen eller sista kalenderdagen i kvartalet. Vid årets slut ska dock obligatoriskt den 31 december användas som referensdag.
7.  
Valutautflöden som medför en förändring i innehavet av en viss valuta får tas upp som realiserade valutakursvinster eller valutakursförluster.

Artikel 16

Transaktionskostnader

1.  

Följande allmänna regler ska tillämpas i fråga om transaktionskostnader:

a) 

För guld, instrument i utländsk valuta och värdepapper ska genomsnittskostnadsmetoden användas dagligen för att beräkna anskaffningskostnaden för sålda poster, med beaktande av valutakurs- och/eller prisrörelseeffekter.

b) 

Den genomsnittliga kostnaden för tillgången eller skulden ska minskas eller ökas med orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut.

c) 

Vid köp av kupongpapper ska köpt kupongränta behandlas som en separat post. När det rör sig om värdepapper i utländsk valuta ska den räknas som del av valutainnehavet i fråga, men ska inte påverka genomsnittspriset för tillgången eller valutan.

2.  

Följande särskilda regler ska gälla för värdepapper:

a) 

Transaktioner ska bokföras till transaktionspriset och redovisas i finansräkenskaperna till ”rent pris”.

b) 

Depå- och förvaltningsavgifter, avgifter för löpande räkningar och andra indirekta kostnader ska inte betraktas som transaktionskostnader utan ska tas med i resultaträkningen. Dessa kostnader ska inte behandlas som del av genomsnittskostnaden för en viss tillgång.

c) 

Inkomster ska bokföras brutto, och återbetalningsbara kupongskatter och andra skatter ska redovisas separat.

d) 

För att beräkna den genomsnittliga anskaffningskostnaden för ett värdepapper ska antingen i) alla förvärv som gjorts under en dag läggas samman, till inköpspris, med den föregående dagens innehav, så att en ny vägd genomsnittskostnad erhålls innan samma dags försäljning räknas in, eller också får ii) enskilda förvärv och försäljningar av värdepapper vid beräkningen av den reviderade genomsnittskostnaden inräknas i den ordning de skedde under dagen.

3.  

Följande särskilda regler ska gälla för guld och utländsk valuta:

a) 

Transaktioner i en utländsk valuta som inte medför någon ändring i innehavet av den valutan ska räknas om till euro med hjälp av valutakursen antingen på avtals- eller likviddagen och ska inte påverka anskaffningskostnaden för innehavet i fråga.

b) 

Transaktioner i en utländsk valuta som medför en ändring i innehavet av den valutan ska räknas om till euro med hjälp av valutakursen på avtalsdagen.

c) 

Avvecklingen av kapitalbelopp från reverserade transaktioner med värdepapper i utländsk valuta eller guld ska inte anses omfatta en förändring i innehavet av den valutan eller av innehavet av guld.

d) 

Faktiska kontantinbetalningar och kontantutbetalningar ska räknas om till gällande valutakurs den dag då avveckling sker.

e) 

I fall där en lång position finns ska nettoinflöden av valuta och guld under dagen till genomsnittskursen/-priset för dagens inflöden av varje enskild valuta och av guld, läggas till föregående dags innehav så att en ny vägd genomsnittskostnad erhålls. Vid nettoutflöden ska beräkningen av den realiserade vinsten eller förlusten baseras på genomsnittskostnaden den föregående dagen för innehavet av valutan i fråga eller av guldet, så att genomsnittskostnaden förblir oförändrad. Skillnader i genomsnittskurs eller i genomsnittligt guldpris mellan inflöde och utflöde under dagen ska också resultera i realiserade vinster eller förluster. Om en skuldsituation föreligger med avseende på en position i en utländsk valuta eller i guld ska denna behandlas omvänt mot förfarandet ovan. Sålunda ska genomsnittskostnaden för skuldpositionen påverkas av nettoutflöden, medan nettoinflöden ska minska positionen i enlighet med den gällande vägda genomsnittskostnaden och resultera i realiserade vinster eller förluster.

f) 

Kostnader för transaktioner i utländsk valuta och andra allmänna kostnader ska föras till resultaträkningen.



KAPITEL IV

REDOVISNINGSREGLER FÖR DERIVATINSTRUMENT

Artikel 17

Allmänna regler

1.  
Valutaterminer, terminsledet av valutasvappar samt andra valutainstrument som inbegriper en framtida växling av en valuta mot en annan ska inräknas i nettovalutapositionen vid beräkningen av den genomsnittliga kostnaden samt valutakursvinster och valutakursförluster.
2.  
Räntesvappar, futurekontrakt, FRA-kontrakt, andra ränteinstrument och optioner, med undantag för optioner integrerade i värdepapper, ska redovisas och omvärderas post för post. Dessa instrument ska behandlas separat från posterna i balansräkningen.
3.  
Vinster och förluster från derivatinstrument ska bokföras och behandlas på samma sätt som vinster och förluster på instrument i balansräkningen.

Artikel 18

Valutaterminer

1.  
Terminsköp och terminsförsäljningar ska, till avistakursen för terminstransaktionen, bokföras på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen. Realiserade vinster och förluster på försäljningstransaktioner ska beräknas med hjälp av genomsnittskostnaden för valutapositionen på affärsdagen i överensstämmelse med förfarandet för daglig nettning av köp och försäljningar.
2.  
Skillnaden mellan avista- och terminskursen ska behandlas som ränta som ska betalas eller erhållas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.
3.  
På likviddagen ska kontona utanför balansräkningen återföras.
4.  
Valutapositionen ska, till avistakursen, påverkas av terminsköp från och med affärsdagen.
5.  
Terminspositionerna ska värderas tillsammans med avistapositionen i samma valuta så att eventuella skillnader inom en och samma valutaposition uppvägs. Ett nettoförlustsaldo ska debiteras resultaträkningen när det överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på värderegleringskontot. Ett nettovinstsaldo ska krediteras värderegleringskontot.

Artikel 19

Valutasvappar

1.  
Termins- och avistaköp respektive försäljningar ska på respektive likviddag bokföras på balansräkningskonton.
2.  
Termins- och avistaköp respektive försäljningar ska, till avistakursen för transaktionerna, bokföras på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen.
3.  
Försäljningstransaktioner ska bokföras till avistakursen för transaktionen. På så sätt uppkommer inga vinster eller förluster.
4.  
Skillnaden mellan avista- och terminskursen ska för både köp och försäljningar behandlas som ränta som ska betalas eller erhållas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.
5.  
På likviddagen ska kontona utanför balansräkningen återföras.
6.  
Valutapositionen ska endast förändras till följd av upplupna kostnader/intäkter i utländsk valuta.
7.  
Terminspositionen ska värderas tillsammans med tillhörande avistaposition.

Artikel 20

Futurekontrakt

1.  
Futurekontrakt ska på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.
2.  
Initialsäkerheten ska bokföras som en separat tillgång om den är en kontantdeposition. Om den är en värdepappersdeposition ska den förbli oförändrad i balansräkningen.
3.  
Förändringar från dag till dag i marginalsäkerheterna förs till resultaträkningen och påverkar valutapositionen. Samma förfarande ska användas på avvecklingsdagen för den öppna positionen oavsett om leverans sker eller ej. Om leverans sker ska köp- eller säljposten bokföras till marknadskursen.
4.  
Avgifter ska föras till resultaträkningen.

Artikel 21

Räntesvappar

1.  
Räntesvappar ska på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.
2.  
De löpande inkommande eller utgående betalningarna av ränta ska bokföras enligt principen om bokföringsmässiga grunder. Betalningar får avvecklas på nettobasis per räntesvapp, men upplupna ränteintäkter och räntekostnader ska redovisas brutto.
3.  
Avgifter ska föras till resultaträkningen.
4.  
Varje räntesvapp som inte clearas via en central motpart ska omvärderas individuellt och vid behov omräknas till euro till avistavalutakursen. Det rekommenderas att orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut skrivs av under påföljande år, att avskrivningen av räntesvappar på termin börjar på transaktionens valutadag samt att avskrivningen sker linjärt. Orealiserade omvärderingsvinster ska krediteras ett värderegleringskonto.
5.  

För räntesvappar som clearas via en central motpart:

a) 

Initialsäkerheten ska bokföras som en separat tillgång om den är en kontantdeposition. Om den är en värdepappersdeposition ska den förbli oförändrad i balansräkningen.

b) 

Förändringar från dag till dag i marginalsäkerheterna förs till resultaträkningen och påverkar valutapositionen.

c) 

Komponenten som avser periodiserad ränta ska separeras från det realiserade resultatet och redovisas på bruttobasis i resultaträkningen.

Artikel 22

FRA-kontrakt

1.  
FRA-kontrakt ska på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.
2.  
Den kompensationsbetalning som ena parten ska göra till den andra på likviddagen ska bokföras samma dag i resultaträkningen. Betalningarna ska inte behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.
3.  
Om FRA-kontrakt i utländsk valuta innehas ska kompensationsbetalningen påverka valutapositionen. Kompensationsbetalningar ska omräknas till euro till avistakursen på likviddagen.
4.  
Varje FRA-kontrakt ska omvärderas individuellt, och vid behov omräknas till euro till avistavalutakursen. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut ska inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas. Orealiserade omvärderingsvinster ska krediteras ett värderegleringskonto.
5.  
Avgifter ska föras till resultaträkningen.

Artikel 23

Värdepappersterminer

Värdepappersterminer ska redovisas enligt endera av följande två metoder:

1. 

Metod A:

a) 

Värdepappersterminer ska bokföras till terminstransaktionens terminspris på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen.

b) 

Genomsnittskostnaden för innehavet av det berörda värdepapperet ska inte påverkas förrän avveckling sker. Vinst- och förlusteffekterna av terminsförsäljningar ska beräknas på likviddagen.

c) 

På likviddagen ska kontona utanför balansräkningen återföras och eventuellt saldo på värderegleringskontot krediteras resultaträkningen. Det inköpta värdepapperet ska redovisas till avistakursen på förfallodagen (den faktiska marknadskursen), medan skillnaden jämfört med det ursprungliga terminspriset ska bokföras som en realiserad vinst eller förlust.

d) 

När det gäller värdepapper uttryckta i en utländsk valuta ska genomsnittskostnaden för nettovalutapositionen inte påverkas om den rapporterande enheten redan innehar en position i den valutan. Om den obligation som är köpt på termin är denominerad i en valuta i vilken den rapporterade enheten inte innehar någon position, så att valutan måste köpas, ska reglerna för köp av utländsk valuta i artikel 16.3 e tillämpas.

e) 

Terminspositioner ska värderas för sig mot terminskursen på marknaden för transaktionens återstående löptid. En omvärderingsförlust vid årets slut ska debiteras resultaträkningen, och en omvärderingsvinst ska krediteras värderegleringskontot. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut ska inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas.

2. 

Metod B:

a) 

Värdepappersterminer ska bokföras till terminstransaktionens terminspris på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen. På likviddagen ska kontona utanför balansräkningen återföras.

b) 

Vid kvartalets slut ska omvärdering av ett värdepapper göras på grundval av den nettoposition i värdepapperet som framgår av balansräkningen och av de försäljningar av värdepapperet som bokförts på kontona utanför balansräkningen. Omvärderingsbeloppet ska vara lika med skillnaden mellan denna nettoposition värderad till omvärderingskursen och samma position värderad till genomsnittskostnaden för balansräkningspositionen. Vid kvartalets slut ska terminsköp omvärderas i enlighet med artikel 9. Omvärderingsresultatet ska vara lika med skillnaden mellan avistakursen och genomsnittskostnaden för köpåtagandena.

c) 

Resultatet av en terminsförsäljning ska bokföras under det räkenskapsår då åtagandet gjordes. Detta resultat ska vara lika med skillnaden mellan det ursprungliga terminspriset och genomsnittskostnaden för balansräkningspositionen, eller genomsnittskostnaden för köpåtagandena utanför balansräkningen om balansräkningspositionen är otillräcklig, vid säljtidpunkten.

Artikel 24

Optioner

1.  
Optioner ska, till lösenpriset för det underliggande instrumentet, bokföras på konton utanför balansräkningen från affärsdagen fram till lösen- eller slutdagen.
2.  
Premier i en utländsk valuta ska räknas om till euro till valutakursen på antingen avtals- eller likviddagen. Erlagd premie ska behandlas som en separat tillgång medan erhållen premie ska behandlas som en separat skuld.
3.  
Om optionen utnyttjas ska det underliggande instrumentet i balansräkningen bokföras till lösenpriset plus eller minus det ursprungliga premiebeloppet. Det ursprungliga premiebeloppet för optionen ska justeras på grundval av orealiserade skulder som förs till resultaträkningen vid årets slut.
4.  
Om optionen inte utnyttjas ska beloppet för optionspremien, justerat på grundval av tidigare orealiserade förluster vid årets slut, föras till resultaträkningen omräknad till den tillgängliga valutakursen på slutdagen.
5.  
Valutapositionen ska påverkas av den dagliga marginalsäkerheten för futureliknande optioner, av en eventuell nedskrivning av optionspremien vid årets slut, av den underliggande affären på lösendagen eller, på slutdagen, av optionspremien. Dagliga ändringar i marginalsäkerheten ska föras till resultaträkningen.
6.  
Med undantag av optioner integrerade i värdepapper ska varje optionsavtal omvärderas på individuell basis. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster. Orealiserade omvärderingsvinster ska krediteras ett värderegleringskonto. Inga orealiserade förluster för en option ska nettas mot orealiserade vinster för en annan option.
7.  
Vid tillämpningen av punkt 6 ska marknadsvärdena vara de noterade priserna om sådana priser finns tillgängliga från en börs, handlare, mäklare eller liknande enheter. När noterade priser inte finns tillgängliga bestäms marknadsvärdet av en värderingsteknik. Denna värderingsteknik ska användas konstant över tiden och det ska vara möjligt att visa att den ger tillförlitliga uppskattningar av priser som skulle ha erhållits i verkliga marknadstransaktioner.
8.  
Avgifter ska föras till resultaträkningen.



KAPITEL V

RAPPORTERINGSSKYLDIGHET

Artikel 25

Uppställning

1.  
De nationella centralbankerna ska rapportera uppgifter till ECB för Eurosystemets finansiella rapporteringsändamål i enlighet med den här riktlinjen.
2.  
Uppställningarna för Eurosystemets rapportering ska omfatta alla poster som anges i bilaga IV. Innehållet i de poster som ska ingå i de olika balansräkningsuppställningarna beskrivs också i bilaga IV.
3.  

Uppställningarna för de olika offentliggjorda boksluten ska överensstämma med samtliga följande bilagor:

a) 

Bilaga V: Den offentliga konsoliderade veckobalansräkningen för Eurosystemet närmast efter kvartalsslutet.

b) 

Bilaga VI: Den offentliga konsoliderade veckobalansräkningen för Eurosystemet under kvartalet.

c) 

Bilaga VII: Den konsoliderade årsbalansräkningen för Eurosystemet.



KAPITEL VI

OFFENTLIGA ÅRLIGA BALANS- OCH RESULTATRÄKNINGAR

Artikel 26

Offentliga balans- och resultaträkningar

Det rekommenderas att de nationella centralbankerna utformar sina offentliga årliga balans- och resultaträkningar i enlighet med bilagorna VIII och IX.



KAPITEL VII

KONSOLIDERINGSREGLER

Artikel 27

Allmänna konsolideringsregler

1.  
Eurosystemets konsoliderade balansräkningar ska omfatta alla poster i ECB:s och de nationella centralbankernas balansräkningar.
2.  
Rapporterna i konsolideringsförfarandet ska vara enhetliga. Alla Eurosystemets bokslut ska upprättas på ett likartat sätt genom att tillämpa samma teknik och förfaranden för konsolidering.
3.  
ECB ska sammanställa Eurosystemets konsoliderade balansräkningar. Dessa balansräkningar ska tillgodose behovet av enhetliga principer och enhetlig teknik för redovisning, liksom behovet av sammanfallande redovisningsperioder inom Eurosystemet och konsolideringsjusteringar till följd av transaktioner och positioner inom Eurosystemet, och ska beakta ändringar i Eurosystemets sammansättning.
4.  
Med undantag för de nationella centralbankernas och ECB:s saldon inom Eurosystemet, ska de enskilda balansräkningsposterna aggregeras i konsolideringssyfte.
5.  
De nationella centralbankernas och ECB:s saldon gentemot tredje parter ska anges brutto vid konsolideringen.
6.  
Saldon inom Eurosystemet ska redovisas i ECB:s och de nationella centralbankernas balansräkningar i enlighet med bilaga IV.



KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Utveckling, tillämpning och tolkning av reglerna

1.  
Redovisningskommittén ska vara det forum inom ECBS som via direktionen rapporterar till ECB-rådet vad gäller utvecklingen, tillämpningen och genomförandet av ECBS regler för redovisning och finansiell rapportering.
2.  
Vid tolkningen av den här riktlinjen ska hänsyn tas till förarbeten, till de redovisningsprinciper som harmoniserats genom unionslagstiftningen och god redovisningssed.

Artikel 29

Övergångsregler

1.  
De nationella centralbankerna ska omvärdera alla finansiella tillgångar och skulder per den dag då de blir medlemmar i Eurosystemet. Orealiserade vinster som uppkom före den dagen eller under denna dag ska avskiljas från eventuella orealiserade omvärderingsvinster som uppkommer därefter och ska även fortsättningsvis tillhöra de nationella centralbankerna. De marknadskurser och marknadspriser som de nationella centralbankerna tillämpar i sina första balansräkningar inom Eurosystemet ska ses som genomsnittskostnaden av dessa nationella centralbankers tillgångar och skulder.
2.  
Det rekommenderas att orealiserade vinster som uppkom innan en nationell centralbank blev medlem i Eurosystemet inte betraktas som utdelningsbara vid övergångstidpunkten och att de endast behandlas som realiserbara/utdelningsbara i fråga om transaktioner som sker efter deltagandet i Eurosystemet.
3.  
Vinster och förluster avseende valutakurser, guld och priser som härrör från överföringen av tillgångar från de nationella centralbankerna till ECB ska anses vara realiserade.
4.  
Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av eventuella beslut som antas enligt artikel 30 i ECBS-stadgan.

Artikel 30

Upphävande

1.  
Riktlinje ECB/2010/20 ska upphöra att gälla den 31 december 2016.
2.  
Hänvisningar till den upphävda riktlinjen ska anses som hänvisningar till den här riktlinjen och ska läsas i enlighet med tabellen i bilaga XI.

Artikel 31

Verkan och genomförande

1.  
Denna riktlinje får verkan samma dag som den anmäls till de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.
2.  
De nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta ska följa denna riktlinje från den 31 december 2016.

Artikel 32

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.



BILAGA I

BOKSLUTSHANDLINGAR FÖR EUROSYSTEMET



Typ av rapport

Intern/offentlig

Rättslig grund för kravet

Rapportens syfte

1.  Eurosystemets dagsbalansräkning

Intern

Saknas

Främst för likviditetsstyrning för genomförandet av artikel 12.1 i ECBS-stadgan. En del av uppgifterna i dagsbalansräkningen används för beräkning av monetär inkomst

2.  Disaggregerad veckobalansräkning

Intern

Saknas

Används för sammanställning av Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning

3.  Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning

Offentlig

Artikel 15.2 i ECBS-stadgan

Konsoliderad balansräkning för penningpolitisk och ekonomisk analys. Den konsoliderade veckobalansräkningen för Eurosystemet bygger på dagsbalansräkningen för rapporteringsdagen

4.  Eurosystemets disaggregerade månadsbalansräkning

Offentlig

Saknas

Stärka Eurosystemets rapporteringsansvar och transparens genom enkel tillgång till information om vilka tillgångar och skulder individuella centralbanker i Eurosystemet har. Tillhandahålla harmoniserad information om hur den gemensamma penningpolitiken genomförs på ett decentraliserat sätt, samt annan finansiell aktivitet som Eurosystemets centralbanker bedriver utöver penningpolitiken

5.  Månatlig och kvartalsvis finansiell information om Eurosystemet

Offentlig och intern (1)

Statistikförordningar enligt vilka monetära finansinstitut (MFI) ska lämna uppgifter

Statistikanalys

6.  Eurosystemets konsoliderade årsbalansräkning

Offentlig

Artikel 26.3 i ECBS-stadgan

Konsoliderad balansräkning för analytiska och operativa ändamål
(1)   

De månatliga uppgifterna läggs till de offentliga aggregerade statistiska uppgifter som monetära finansinstitut (MFI) i unionen ska lämna in. Dessutom måste centralbankerna, i sin egenskap av monetära finansinstitut, varje kvartal lämna mer detaljerad information än som ges i den månatliga rapporteringen.



BILAGA II

ORDLISTA

—

affärsdag (även kallad transaktionsdag) : den dag då en transaktion genomförs.

—

affärsdagsredovisning : en bokföringsmetod där affärshändelser bokförs på affärs- eller transaktionsdagen.

—

avistakurs : den kurs till vilken en transaktion avvecklas på avistalikviddagen. När det gäller valutaterminer är avistakursen den kurs som tillämpas på framtida punkter för att beräkna terminskursen.

—

avistalikviddag : den dag på vilken en avistatransaktion med ett finansiellt instrument avvecklas i enlighet med rådande marknadskonventioner för det finansiella instrumentet.

—

avskrivning : systematisk minskning i bokföringen av en över- eller underkurs, eller av tillgångars värde under en viss period.

—

avsättningar : belopp som inte medtas vid beräkningen av resultatet utan i stället sätts av för att täcka en känd eller väntad skuld eller risk vars kostnad inte exakt kan beräknas (se reserver). Avsättningar för framtida skulder och kostnader får inte användas för att justera tillgångars värde.

—

avtal om automatiska värdepapperslån (automated security lending programme, ASLP) : arrangemang som erbjuds av ett specialiserat institut, t.ex. en bank som arrangerar och hanterar värdepapperslån mellan arrangemangets deltagare, i form av repor, kombinerade repo- och omvända repotransaktioner eller värdepapperslån. I transaktioner som genomförs med en huvudman bedöms det specialiserade institutet som erbjuder arrangemanget som den slutliga motparten, medan det specialiserade institutet i transaktioner med ett ombud endast uppträder som ombud och den slutliga motparten är den enhet med vilket värdepapperslånen slutligen genomförs.

—

avveckling : en åtgärd som innebär fullgörande av skyldigheter avseende överlåtelse av medel eller tillgångar mellan två eller flera parter. I fråga om transaktioner inom Eurosystemet innebär avveckling eliminering av nettotillgodohavanden härrörande från transaktioner inom Eurosystemet och kräver överlåtelse av tillgångar.

—

central motpart : en juridisk person som träder emellan motparterna i kontrakt som är föremål för handel på en eller flera finansmarknader och blir köpare till varje säljare och säljare till varje köpare.

—

diskonteringspapper : en tillgång som inte ger någon kupongränta och vars avkastning består i kapitalvärdeökning eftersom den emitteras eller köps till en kurs som understiger det nominella värdet eller parivärdet.

▼M1

—

egetkapitalinstrument : värdepapper som berättigar till utdelning, dvs. aktier och värdepapper som fungerar som bevis på delägarskap i en investeringsfond.

▼B

—

ERM II (växelkursmekanism II) : förfarandena för en växelkursmekanism under etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

—

Extended Custodial Inventory programme : ett program som består av en depå utanför euroområdet som förvaltas av en kommersiell bank i vilken eurosedlar hålls i förvar för Eurosystemets räkning för leverans och erhållande av eurosedlar.

—

finansiell skuld : varje skuld som medför en lagenlig skyldighet att utge kontanter eller något annat finansiellt instrument till ett annat företag eller att utbyta finansiella instrument med ett annat företag på potentiellt ofördelaktiga villkor.

—

finansiell tillgång : en tillgång som är a) kontanter, b) en avtalsenlig rättighet att erhålla kontanter eller något annat finansiellt instrument från ett annat företag, c) en avtalsenlig rättighet att utbyta finansiella instrument med ett annat företag på potentiellt fördelaktiga villkor eller d) ett annat företags egetkapitalinstrument.

▼M1

—

finansiell risk: : kredit-, likviditets- och marknadsrisk.

▼B

—

FRA-kontrakt (forward rate agreement) : ett avtal enligt vilket två parter enas om den ränta som på en viss dag i framtiden ska betalas på en tänkt inlåning med en viss löptid. På likviddagen ska den ena parten betala en kompensation till den andra, beroende på skillnaden mellan den avtalade räntan och marknadsräntan på likviddagen.

—

futurekontrakt (future contract) : ett terminsavtal som omsätts på fondbörs. I ett sådant avtal enas parterna på avtalsdagen om köp eller försäljning av ett underliggande instrument med leverans på en viss dag i framtiden till ett visst pris. Oftast sker ingen leverans, utan avtalet avvecklas i stället normalt före den överenskomna förfallodagen.

—

futureliknande optioner : noterade optioner där en marginalsäkerhet erläggs eller erhålls dagligen.

—

fördelningsnyckel : de nationella centralbankernas procentandelar i Europeiska centralbankens kapital.

—

förfallodag : den dag då hela det nominella värdet eller kapitalvärdet ska betalas till innehavaren.

—

försämring : en nedgång av det återvinnbara beloppet under det redovisade värdet.

—

genomsnittskostnad : metoden med ett vägt genomsnitt, enligt vilken kostnaden för varje förvärv läggs till det befintliga bokförda värdet, vilket ger en ny vägd genomsnittskostnad för valutapositionen eller innehavet av guld, skuld- eller egetkapitalinstrument.

—

huvudsaklig refinansieringstransaktion : en regelbunden öppen marknadsoperation som utförs av Eurosystemet i form av en reverserad transaktion. Huvudsakliga refinansieringstransaktioner utförs genom veckovisa standardiserade anbud och har normalt en löptid på en vecka.

—

IFRS (International Financial Reporting Standards) : IFRS-standarder, IAS-standarder med tillhörande tolkningar, t.ex. (SIC/Ifric-tolkningar) som antas av Europeiska unionen.

—

internränta : den diskonteringsränta till vilken ett värdepappers bokförda värde är lika med nuvärdet av det framtida kassaflödet.

—

ISIN-nummer (International Securities Identification Number) : det nummer som den relevanta behöriga myndigheten har bestämt.

—

likviddag : den dag då den slutliga och oåterkalleliga överlåtelsen av värde har bokförts av det relevanta avvecklingsinstitutet. Tidpunkten för avvecklingen kan infalla omedelbart (i realtid), samma dag (vid dagens slut) eller på en viss överenskommen dag efter den dag då det motsvarande åtagandet gjordes.

—

likviddagsredovisning : en bokföringsmetod enligt vilken affärshändelser bokförs på likviddagen.

▼M1

—

likviditetsstöd i nödlägen : stöd som ges till solventa finansinstitut, eller grupper av solventa finansinstitut, som har tillfälliga likviditetsproblem. Likviditetsstöd i nödlägen ges av de nationella centralbankerna utom i fall då ECB-rådet, i enlighet med artikel 14.4 i ECBS-stadgan, finner att likviditetsstödet i nödlägen strider mot ECBS:s mål och funktioner.

▼B

—

linjär metod : en metod som innebär att avskrivningen för en viss period beräknas genom att kostnaden för tillgången, minus det skattade restvärdet, divideras med tillgångens förväntade ekonomiska livslängd tidsproportionellt.

—

långfristiga refinansieringstransaktioner : en regelbunden typ av öppen marknadsoperation som utförs av Eurosystemet i form av reverserade transaktioner i syfte att tillhandahålla likviditet med längre löptid än de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till den finansiella sektorn.

—

lösenpris : det förutbestämda pris i ett optionsavtal till vilket optionen kan utövas.

—

marknadens mittkurs : referensväxelkursen för euro som baseras på det reguljära dagliga avstämningsförfarandet mellan centralbanker inom och utanför Europeiska centralbankssystemet (ECBS) som normalt äger rum kl. 14.15 centraleuropeisk tid och som används för omvärderingsförfarandet varje kvartal.

—

marknadens mittpris : det värde mitt emellan köp- och säljkursen för ett värdepapper, beräknat på grundval av erkända marknadsgaranters eller erkända fondbörsers kursnoteringar för transaktioner av normal marknadsstorlek, som används för omvärderingsförfarandet varje kvartal.

—

marknadskurs : den noterade kursen för ett guld-, valuta- eller värdepappersinstrument på en organiserad marknad (t.ex. en fondbörs) eller en ej organiserad marknad (t.ex. en OTC-marknad), oftast noterad exklusive upplupen eller avdragen ränta.

—

monetära inkomster : sådana inkomster som de nationella centralbankerna erhåller då de fullgör monetära uppgifter för ECBS. De monetära inkomsterna läggs samman och fördelas mellan de nationella centralbankerna vid utgången av varje räkenskapsår.

—

omvänt återköpsavtal (omvänd repa) : ett avtal enligt vilket en innehavare av kontanter åtar sig att köpa en tillgång och samtidigt åtar sig att sälja tillbaka tillgången för ett överenskommet pris på begäran, efter en viss tid, eller om vissa omständigheter föreligger. Ibland ingås repor via en tredje part (trepartsrepa).

—

option : ett avtal som ger innehavaren rätten men inte skyldigheten att köpa eller sälja ett specifikt antal, eller en specifik mängd, aktier, råvaror, valuta, index eller skuldebrev till ett fastställt pris under en viss tidsperiod eller på slutdagen.

—

orealiserade vinster/förluster : vinster/förluster som härrör från omvärdering av tillgångar i förhållande till deras justerade anskaffningskostnad.

—

realiserade vinster/förluster : vinster/förluster som uppkommit genom skillnaden mellan försäljningspriset och den justerade anskaffningskostnaden för en balansräkningspost.

—

rent pris : transaktionspriset exklusive eventuell avdragen eller upplupen ränta men inklusive sådana transaktionskostnader som ingår i priset.

—

repoavtal : ett återköpsavtal där det ekonomiska målet är att låna pengar varigenom en godtagbar tillgång, vanligtvis ett räntebärande värdepapper, säljs till en köpare utan att säljaren har kvar någon äganderätt, och säljaren samtidigt får rätt och skyldighet att återköpa en likvärdig tillgång till ett angivet pris vid en framtida tidpunkt eller på begäran.

—

reserver : ett belopp som tas från utdelningsbara vinstmedel och förs åt sidan, men som inte är avsett att täcka någon viss på balansdagen känd skuld, oförutsedd händelse eller väntad minskning av tillgångars värde.

—

reverserad transaktion : en transaktion varigenom centralbanken köper (omvänd repa) eller säljer (repa) tillgångar enligt ett repoavtal, eller lånar ut medel mot säkerhet.

—

räntesvapp : en avtalsenlig överenskommelse om att utbyta kassaflöden motsvarande strömmar av regelbundna räntebetalningar med en motpart, antingen i en valuta eller, vad avser cross-currency-transaktioner, i två olika valutor.

—

skuld : en aktuell förpliktelse för ett företag som härrör från tidigare händelser och vars avveckling väntas resultera i ett utflöde från företaget av resurser som motsvarar ekonomiska värden.

—

standarder för god redovisningssed (GAAP) : en gemensam uppsättning redovisningsprinciper, standarder och förfaranden som enheter använder för att ta fram bokslutet. GAAP är en kombination av standarder (som fastställs av organisationer) och allmänt vedertagna tillvägagångssätt för att redovisa och rapportera information om räkenskaperna.

—

syntetiskt instrument : ett finansiellt instrument som skapats artificiellt genom en kombination av två eller flera instrument med målsättningen att reproducera betalningsflödet från, och värderingen av, ett annat instrument. Detta sker normalt genom ett finansinstitut.

—

säkring : ett förfarande där risker från finansiella eller andra tillgångar eller skulder minskas, så att de samlade konsekvenserna av negativa kursrörelser i priser, räntesatser eller valutakurser reduceras.

—

Target2 : det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid i enlighet med riktlinje ECB/2012/27 ( 3 ).

—

tillgång : en resurs som kontrolleras av en rapporterande enhet till följd av tidigare händelser och som väntas medföra ett framtida inflöde till den rapporterande enheten av ekonomiska värden.

—

transaktionskostnader : kostnader som kan särskiljas såsom relaterade till en viss transaktion.

—

transaktionspris : det pris som parterna enas om då ett avtal ingås.

—

underkurs : skillnaden mellan ett värdepappers parivärde och dess pris då denna understiger pari.

—

utjämningsbelopp : en justering som görs för att beräkna de monetära inkomsterna i enlighet med Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/2248 (ECB/2016/36) ( 4 ).

—

valutainnehav : nettopositionen i en viss valuta. Särskilda dragningsrätter (SDR) betraktas i denna definition som en separat valuta; transaktioner som medför förändring av SDR-nettopositionen ska antingen vara transaktioner denominerade i SDR eller också transaktioner i utländsk valuta som motsvarar SDR-korgens komposition (i enlighet med respektive korgdefinition och viktning).

—

valutakurs : en valutas värde i samband med växling till en annan valuta.

—

valutasvapp : köp/försäljning avista av en valuta mot en annan (avistaledet) samtidigt med försäljning/köp på termin av samma belopp av den första valutan mot den andra (terminsledet).

—

valutatermin (foreign exchange forward) : ett avtal enligt vilket parterna enas om att ett rent köp eller en ren försäljning av ett visst belopp uttryckt i en utländsk valuta mot en annan valuta, oftast den nationella valutan, ska ske mer än två arbetsdagar efter avtalsdagen till ett visst pris. Terminsvalutakursen utgörs av den rådande avistakursen plus/minus en överenskommen över- eller underkurs.

—

värdepapper som innehas till förfallodagen : värdepapper med fasta eller avtalade betalningar och fast löptid som den rapporterande enheten avser inneha fram till förfallodagen.

—

värdepapperstermin (”forward transaction in securities”) : ett avtal utanför fondbörs enligt vilket parterna på avtalsdagen enas om köp eller försäljning av ett räntebärande instrument (oftast en obligation eller en växel) med leverans på en viss dag i framtiden till ett visst pris.

—

värderegleringskonton : konton i balansräkningen för bokföring av skillnaden i en tillgångs eller skulds värde mellan den justerade kostnaden för dess anskaffande och dess värde till marknadskursen vid slutet av en viss period, när marknadsvärdet för en tillgång är högre än anskaffningskostnaden och när marknadsvärdet för en skuld är lägre än anskaffningskostnaden Här ingår skillnader i noterade kurser och/eller i marknadsvalutakurser.

▼M1

—

öronmärkt portfölj : öronmärkta investeringar som innehas på balansräkningens tillgångssida som motpartsfonder bestående av skuldinstrument, aktier, investeringsfonder, inlåning med fast löptid och avistakonton, andelar och/eller investeringar i dotterbolag. Den motsvarar en identifierbar post på balansräkningens skuldsida oavsett eventuella rättsliga, lagstadgad eller andra begränsningar.

▼B

—

överkurs : skillnaden mellan ett värdepappers parivärde och dess kurs då denna överstiger pari.

—

övertagande : den handling då äganderätten övertas till värdepapper, lån eller andra tillgångar som en nationell centralbank erhållit som säkerhet för den ursprungliga fordran.



BILAGA III

BESKRIVNING AV AFFÄRSDAGSREDOVISNINGEN

(inklusive ”huvudmetoden” och den ”alternativa metoden” enligt artikel 5)

1.    Redovisning på affärsdagen

1.1 Redovisning på affärsdagen får genomföras antingen med hjälp av ”huvudmetoden” eller den ”alternativa metoden”.

1.2 Artikel 5.1 a avser ”huvudmetoden”.

1.2.1 

Transaktionerna bokförs på affärsdagen på konton utanför balansräkningen.

På likviddagen återförs beloppen från dessa konton och transaktionerna bokförs på balansräkningskonton.

1.2.2 

Valutapositioner påverkas på affärsdagen.

Realiserade vinster och förluster från nettoförsäljningar beräknas därför också på affärsdagen. Nettoköp av valuta påverkar genomsnittskostnaden för valutainnehavet på affärsdagen.

1.3 Artikel 5.1 b avser den ”alternativa metoden”.

1.3.1 

Till skillnad från ”huvudmetoden” bokförs avtalade transaktioner som ska avvecklas i framtiden inte dagligen på konton utanför balansräkningen. Resultatavräkning samt beräkning av nya genomsnittskostnader sker på likviddagen ( 5 ).

1.3.2 

När det gäller transaktioner som avtalas ett år men förfaller under påföljande år sker resultatavräkningen enligt ”huvudmetoden”. Det innebär att realiserade resultat av försäljningar påverkar resultaträkningen för det år då transaktionen avtalades och att köp ändrar innehavets genomsnittskostnad under det år då transaktionen avtalades.

1.4 I följande tabell visas de viktigaste särdragen för de två metoder som tagits fram för olika valutainstrument och värdepapper.



REDOVISNING PÅ AFFÄRSDAGEN

Huvudmetod

Alternativ metod

Valutatransaktioner avista – behandling under året

Valutaköp bokförs utanför balansräkningen på affärsdagen och påverkar valutapositionens genomsnittskostnad från och med den dagen.

Vinster och förluster från försäljningar anses realiserade på transaktionsdagen eller affärsdagen. På likviddagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen.

Valutaköp bokförs i balansräkningen på likviddagen och påverkar valutapositionens genomsnittskostnad från och med den dagen.

Vinster och förluster från försäljningar anses realiserade på likviddagen. Ingen bokföring sker i balansräkningen på affärsdagen.

Valutaterminer – behandling under året

Behandlas på samma sätt som avistatransaktioner ovan, och bokförs till transaktionens avistakurs.

Valutaköp bokförs utanför balansräkningen på transaktionens avistalikviddag och påverkar genomsnittskostnaden för valutapositionen till transaktionens avistakurs från och med den dagen.

Valutaförsäljningar bokförs utanför balansräkningen på transaktionens avistalikviddag. Vinster och förluster anses realiserade på transaktionens avistalikviddag.

På likviddagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen.

För bokföringen vid periodens slut, se nedan.

Valutatransaktioner, avista eller på termin, med affärsdag år 1 och avistalikviddag år 2

Inga särskilda åtgärder krävs, eftersom transaktioner bokförs på affärsdagen och vinst och förlust redovisas på den dagen.

Bör bokföras enligt ”huvudmetoden” (*1):

— Valutaförsäljningar bokförs utanför balansräkningen år 1, för att visa realiserade valutavinster/valutaförluster under det räkenskapsår då transaktionen avtalades.

— Valutaköp bokförs utanför balansräkningen år 1 och påverkar valutapositionens genomsnittskostnad från och med den dagen.

— Vid den omvärdering av valutainnehav som görs vid årets slut måste hänsyn tas till nettot av köp och försäljningar med avistalikviddag påföljande räkenskapsår.

Värdepapperstransaktioner – behandling under året

Köp och försäljningar redovisas utanför balansräkningen på affärsdagen. Vinster och förluster redovisas också den dagen. På likviddagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen, dvs. samma behandling som för valutatransaktioner avista.

Alla transaktioner bokförs på likviddagen (se dock nedan angående bokföringen vid periodens slut). Följaktligen redovisas också påverkan på genomsnittskostnaden vid köp och på vinst/förlust vid försäljning på likviddagen.

Värdepapperstransaktioner med affärsdag år 1 och avistalikviddag år 2

Inga särskilda åtgärder krävs, eftersom transaktionerna och deras verkningar har bokförts redan på affärsdagen.

Realiserade vinster och förluster tas upp år 1 vid periodens slut (dvs. samma behandling som för valutatransaktioner avista) och köpen ingår i omvärderingen vid årets slut (*1).
(*1)   

Väsentlighetsprincipen kan tillämpas om dessa transaktioners inverkan på valutapositionen och/eller resultaträkningen är oväsentlig.

2.    Daglig bokföring av upplupen ränta, inbegripet överkurser och underkurser

2.1 Upplupen ränta, överkurser och underkurser som hör till finansiella instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen, oberoende av faktiska betalningsströmmar. Detta innebär att valutapositionen påverkas redan när den upplupna räntan bokförs, till skillnad från enbart när den mottas eller betalas ( 6 ).

2.2 Upplupen kupongränta och avskrivning av över- eller underkurser beräknas och bokförs från likviddagen för köpet av värdepapperet till och med likviddagen för försäljning eller fram till förfallodagen.

2.3 Tabellen nedan visar hur daglig bokföring av upplupna poster påverkar valutainnehavet (dvs. upplupen ränta och avskrivning av över- och underkurser):

Daglig bokföring av upplupen ränta som del av affärsdagsredovisningen

Upplupen ränta för instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen till växelkursen på bokföringsdagen.

Inverkan på valutainnehavet

Upplupen ränta påverkar valutapositionen vid bokföringstillfället och återförs inte senare. Den upplupna räntan regleras när betalningen inflyter eller betalas. Valutapositionen påverkas således inte på likviddagen, eftersom de upplupna beloppen ingår i den position som omvärderas vid den periodiska omvärderingen.

▼M2



BILAGA IV

UPPSTÄLLNINGSFORM OCH VÄRDERINGSREGLER FÖR BALANSRÄKNINGEN (2) 

TILLGÅNGAR



Balansräkningspost (2) (6)

Beskrivning av balansposten

Värderingsprincip

Tillämpningsområde (3)

1

1

Guld och guldfordringar

Fysiskt guld (dvs. tackor, mynt, plåtar, klimpar) i lager eller ”på ingående”. Icke-fysiskt guld, t.ex. tillgodohavanden på guldavistakonton (ej fördelade konton) eller i visstidsdeposition samt fordringar i guld härrörande från följande transaktioner: a) upp- eller nedgraderingstransaktioner, och b) plats- eller renhetssvappar i guld där skillnaden mellan frisläppande och erhållande är mer än en öppethållandedag

Marknadskurs

Obligatorisk

2

2

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

Fordringar i utländsk valuta på motparter hemmahörande utanför euroområdet, inbegripet centralbanker utanför euroområdet

 

 

2.1

2.1

Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

a)  Dragningsrätter inom reservtranchen (netto)

Den nationella kvoten minus tillgodohavanden i euro som IMF förfogar över. IMF:s konto nr 2 (eurokonto för administrativa omkostnader) får inräknas i denna post eller i posten ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”

a)  Dragningsrätter inom reservtranchen (netto)

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

b)  Särskilda dragningsrätter (SDR)

Innehav av särskilda dragningsrätter (brutto)

b)  Särskilda dragningsrätter

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

c)  Övriga fordringar

Det allmänna lånearrangemanget (GAB), lån enligt särskilda låneavtal, inlåning hos fonder som förvaltas av IMF

c)  Övriga fordringar

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

2.2

2.2

Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

a)  Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet som inte ingår i tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor

a)  Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

b)  Investeringar i värdepapper utanför euroområdet som inte ingår i tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”

Skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, aktier och investeringsfonder som hålls som en del av valutareserven, alla utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

 b)  

 

 

i)  Andra omsättningsbara skuldinstrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs och aktuell valutakurs Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

ii)  Omsättningsbara skuldinstrument som klassificeras som ”innehas till förfallodagen”

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning omräknad till marknadsvalutakurs Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

iii)  Ej omsättningsbara skuldinstrument

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning omräknad till marknadsvalutakurs Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

iv)  Omsättningsbara aktier

Marknadskurs och aktuell valutakurs

Obligatorisk

v)  Omsättningsbara investeringsfonder

Marknadskurs och aktuell valutakurs

Obligatorisk

c)  Andra externa lån (inlåning) utanför euroområdet än sådana som ingår i tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”

c)  Externa lån

Inlåning till nominellt värde, omräknad till aktuell valutakurs

Obligatorisk

d)  Övriga externa tillgångar

Sedlar och mynt från länder utanför euroområdet

d)  Övriga externa tillgångar

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

3

3

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

a)  Investeringar i värdepapper inom euroområdet som inte ingår i tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”

Skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, aktier, investeringsfonder som innehas som en del av valutareserven, alla utgivna av hemmahörande i euroområdet

 a)  

 

 

i)  Andra omsättningsbara skuldinstrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs och aktuell valutakurs Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

ii)  Omsättningsbara skuldinstrument som klassificeras som ”innehas till förfallodagen”

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning omräknad till marknadsvalutakurs Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

iii)  Ej omsättningsbara skuldinstrument

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning omräknad till marknadsvalutakurs Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

iv)  Omsättningsbara aktier

Marknadskurs och aktuell valutakurs

Obligatorisk

v)  Omsättningsbara investeringsfonder

Marknadskurs och aktuell valutakurs

Obligatorisk

b)  Övriga fordringar på hemmahörande i euroområdet som inte ingår i tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”

Lån, inlåning, omvända repor och diverse utlåning

b)  Övriga fordringar

Inlåning och övrig utlåning till nominellt värde, omräknad till aktuell valutakurs

Obligatorisk

4

4

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

 

 

 

4.1

4.1

Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

a)  Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet som inte ingår i tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån. Omvända repor med anknytning till hanteringen av värdepapper noterade i euro

a)  Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet

Nominellt värde

Obligatorisk

b)  Värdepapper emitterade av enheter utanför euroområdet (som inte ingår i tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”) eller tillgångspost 7.1 ”Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften”

Aktier, investeringsfonder, skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

 b)  

 

 

i)  Andra omsättningsbara skuldinstrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

ii)  Omsättningsbara skuldinstrument som klassificeras som ”innehas till förfallodagen”

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

iii)  Ej omsättningsbara skuldinstrument

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

iv)  Omsättningsbara aktier

Marknadskurs

Obligatorisk

v)  Omsättningsbara investeringsfonder

Marknadskurs

Obligatorisk

c)  Andra lån utanför euroområdet än sådana som ingår i tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”

c)  Lån utanför euroområdet

Inlåning till nominellt värde

Obligatorisk

4.2

4.2

Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom växelkursmekanismen ERM II

Utlåning enligt villkoren för ERM II

Nominellt värde

Obligatorisk

5

5

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Posterna 5.1–5.5: Transaktioner avseende de olika penningpolitiska instrument som beskrivs i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) (4)

 

 

5.1

5.1

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som genomförs veckovis, oftast med en veckas löptid

Nominellt värde eller repokostnad

Obligatorisk

5.2

5.2

Långfristiga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som normalt genomförs månadsvis, med en löptid som överstiger de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna

Nominellt värde eller repokostnad

Obligatorisk

5.3

5.3

Finjusterande reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som genomförs vid behov i finjusteringssyfte

Nominellt värde eller repokostnad

Obligatorisk

5.4

5.4

Strukturella reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som justerar Eurosystemets strukturella ställning gentemot den finansiella sektorn

Nominellt värde eller repokostnad

Obligatorisk

5.5

5.5

Utlåningsfacilitet

Facilitet för likviditet över natten till i förväg fastställd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet (stående facilitet)

Nominellt värde eller repokostnad

Obligatorisk

5.6

5.6

Fordringar avseende marginalsäkerheter

Tilläggskredit till kreditinstitut härrörande från värdeökningar för underliggande tillgångar avseende annan kredit till dessa kreditinstitut

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

Obligatorisk

6

6

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor med anknytning till förvaltningen av värdepappersportföljer i tillgångspost 7 ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet” (inbegripet transaktioner till följd av omvandling av euroområdets tidigare valutareserver) samt övriga fordringar. Korrespondentkonton hos icke inhemska kreditinstitut i euroområdet. Övriga fordringar och transaktioner som inte hör samman med penningpolitiska transaktioner i Eurosystemet, inklusive likviditetsstöd i nödlägen i form av lån mot säkerhet. Eventuella fordringar som härrör från en nationell centralbanks penningpolitiska transaktioner innan den blev medlem i Eurosystemet

Nominellt värde eller anskaffningskostnad

Obligatorisk

7

7

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

 

 

 

7.1

7.1

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften (inklusive värdepapper som köpts i penningpolitiska syften som emitteras av över- eller mellanstatliga organisationer, eller multilaterala utvecklingsbanker, oberoende av deras geografiska belägenhet). ECB-skuldcertifikat inköpta i finjusteringssyfte

a)  Omsättningsbara skuldinstrument

Redovisas beroende på penningpolitiska överväganden:

i)  Marknadskurs

Eventuella över- eller underkurser skrivs av

ii)  Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning (kostnad när värdeminskningen täcks genom en avsättning som omfattas av skuldpost 13 b ”Avsättningar”) Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

b)  Ej omsättningsbara skuldinstrument

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning Överkurser och underkurser avskrivs

Obligatorisk

7.2

7.2

Andra värdepapper

Andra värdepapper än sådana som ingår i tillgångsposterna 7.1 ”Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften” och 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”; skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer, penningmarknadspapper som innehas i fast räkning, inbegripet statspapper från tiden före Ekonomiska och monetära unionen (EMU), denominerade i euro. Aktier och investeringsfonder

a)  Andra omsättningsbara skuldinstrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

b)  Omsättningsbara skuldinstrument som klassificeras som ”innehas till förfallodagen”

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

c)  Ej omsättningsbara skuldinstrument

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Obligatorisk

d)  Omsättningsbara aktier

Marknadskurs

Obligatorisk

e)  Omsättningsbara investeringsfonder

Marknadskurs

Obligatorisk

8

8

Fordringar i euro på den offentliga sektorn

Fordringar på den offentliga sektorn härrörande från tiden före EMU (ej omsättningsbara värdepapper, lån)

In- och utlåning till nominellt värde, ej omsättningsbara värdepapper till anskaffningskostnaden

Obligatorisk

-

9

Fordringar inom Eurosystemet (+)

 

 

 

-

9.1

Andel i ECB (+)

Balansräkningspost endast för nationella centralbanker

Varje nationell centralbanks andel i ECB:s kapital enligt fördraget och respektive fördelningsnyckel samt överföringar i enlighet med artikel 48.2 i ECBS-stadgan

Anskaffningskostnad

Obligatorisk

-

9.2

Fordringar motsvarande överföring av valutareserver (+)

Balansräkningspost endast för nationella centralbanker

Fordringar i euro på ECB avseende de första (och de därpå följande) överföringarna av valutareserver i enlighet med artikel 30 i ECBS-stadgan

Nominellt värde

Obligatorisk

-

9.3

Fordringar relaterade till utfärdande av ECB-skuldcertifikat (+)

Balanspost endast för ECB

Fordringar inom Eurosystemet gentemot de nationella centralbankerna, med anknytning till emission av ECB-skuldcertifikat

Anskaffningskostnad

Obligatorisk

-

9.4

Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

(+) (*1)

För de nationella centralbankerna: nettofordringar relaterade till tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar, dvs. inbegripet saldon inom Eurosystemet i samband med ECB:s sedelutgivning, utjämningsbeloppen och deras motposter i enlighet med Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/2248 (ECB/2016/36) (5)

För ECB: Fordringar relaterade till ECB:s sedelutgivning enligt beslut ECB/2010/29

Nominellt värde

Obligatorisk

-

9.5

Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) (+)

Nettopositionen för följande delposter:

 

 

a)  Nettofordringar härrörande från Target2-konton och motsvarande konton tillhörande de nationella centralbankerna, dvs. nettot av fordringar och skulder – se även skuldpost 10.4 ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”

a)  Nominellt värde

Obligatorisk

b)  Fordringar på grund av skillnader mellan monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas. Gäller endast tidsperioden mellan bokföringen av monetära inkomster i samband med årsslutet och avräkningen den sista arbetsdagen i januari varje år

b)  Nominellt värde

Obligatorisk

c)  Andra fordringar i euro inom Eurosystemet som kan uppkomma, inbegripet den interimistiska fördelningen av ECB:s inkomster (*1)

c)  Nominellt värde

Obligatorisk

9

10

Poster under avveckling

Saldon på avvecklingskonton (fordringar), inbegripet ej inlösta checkar

Nominellt värde

Obligatorisk

9

11

Övriga tillgångar

 

 

 

9

11.1

Euroområdets mynt

Euromynt som inte har en nationell centralbank som laglig utgivare

Nominellt värde

Obligatorisk

9

11.2

Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Mark och byggnader, möbler och inventarier inbegripet datorutrustning, datorprogramvara

Anskaffningskostnad minus avskrivning

Rekommenderad

 

Avskrivningstid:

— Datorer och tillhörande maskin- och programvara samt motorfordon: 4 år

— Inventarier, möbler och maskiner i byggnader: 10 år

— Byggnader och större kapitaliserade utgifter för renovering: 25 år

Kapitalisering av utgifter: beloppsbaserat (under 10 000 euro exkl. moms: ingen kapitalisering)

 

9

11.3

Övriga finansiella tillgångar

— Andelar och investeringar i dotterbolag, aktier och investeringsfonder som innehas av strategiska orsaker eller policyskäl

— Värdepapper inklusive aktier och investeringsfonder, och andra finansiella instrument och saldon, t.ex. inlåning med fast löptid och avistakonton som innehas som en öronmärkt portfölj

— Omvända repor med kreditinstitut i samband med förvaltningen av värdepappersportföljer i denna post

— Eurodenominerade omvända repor med andra finansinstitut från euroområdet än kreditinstitut i samband med förvaltningen av andra värdepappersportföljer än sådana som innehas inom ramen för denna post

a)  Omsättningsbara aktier

Marknadskurs

Rekommenderad

b)  Omsättningsbara investeringsfonder

Marknadskurs

Rekommenderad

c)  Andelar och ej omsättningsbara aktier samt egetkapitalinstrument som innehas som permanenta investeringar

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning

Rekommenderad

d)  Investeringar i dotterbolag eller betydande intressen

Substansvärde

Rekommenderad

e)  Andra omsättningsbara skuldinstrument än sådana som innehas till förfallodagen

Marknadskurs Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Rekommenderad

f)  Omsättningsbara skuldinstrument som klassificeras som ”innehas till förfallodagen” eller som innehas som permanent investering

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Rekommenderad

g)  Ej omsättningsbara skuldinstrument

Anskaffningskostnad med avdrag för eventuell värdeminskning Eventuella över- eller underkurser skrivs av

Rekommenderad

h)  Banktillgodohavanden och lån

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs om tillgodohavandena är i utländsk valuta

Rekommenderad

9

11.4

Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Omvärderingsresultat för valutaterminer, valutasvappar, räntesvappar (om inte den dagliga marginalsäkerheten tillämpas), FRA-kontrakt, värdepappersterminer, valutatransaktioner avista från och med affärsdagen till likviddagen

Nettopositionen mellan termin och avista till marknadsvalutakursen

Obligatorisk

9

11.5

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inkomster som förfaller till betalning i framtiden men som avser rapporteringsperioden. Förutbetalda kostnader och upplupen ränta (dvs. upplupen ränta inköpt med ett värdepapper)

Nominellt värde, utländsk valuta omräknad till marknadskursen

Obligatorisk

9

11.6

Diverse

a)  Förskott, lån och andra mindre poster. Lån på förtroendebasis. Mynt i nationell (euroområdets) valuta. Löpande kostnader (ackumulerad nettoförlust), föregående års förlust före täckning

a)  Nominellt värde eller anskaffningskostnad

Rekommenderad

b)  Temporärt värderegleringskonto (balanspost bara under året; orealiserade förluster på omvärderingsdagar under året som inte täcks av relevanta värderegleringskonton i skuldposten ”Värderegleringskonton”)

b)  Omvärderingsskillnaden mellan genomsnittskostnaden och marknadsvärdet; utländsk valuta omräknad till marknadskursen

Obligatorisk

c)  Investeringar med anknytning till kunders guldinlåning

c)  Marknadskurs

Obligatorisk

d)  Nettopensionstillgångar

d)  Enligt artikel 28.2

Rekommenderad

e)  Utestående fordringar och värdepapper som är resultatet av att en godtagbar motpart eller emittent inte fullgör sina skyldigheter inom ramen för Eurosystemets penningpolitiska transaktioner

e)  Nominellt värde/restvärde (före/efter avräkning av förluster)

Obligatorisk

f)  Tillgångar eller fordringar (gentemot tredje part), som övertas och/eller förvärvas i samband med att säkerheter realiseras som ställts av en av Eurosystemets motparter som inte fullgör sina skyldigheter

f)  Kostnad (omräknad till aktuell valutakurs vid tidpunkten för förvärvet om den finansiella tillgången är denominerad i utländsk valuta)

Obligatorisk

-

12

Årets förlust

 

Nominellt värde

Obligatorisk
(*1)   

Poster som ska harmoniseras.

(1)   

Rapporteringsreglerna om utelöpande eurosedlar, förräntningen av nettosaldot av fordringar och skulder inom Eurosystemet till följd av tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och monetära inkomster bör harmoniseras i de nationella centralbankernas offentliga årsbokslut. De poster som ska harmoniseras är markerade med en asterisk i bilagorna IV, VIII och IX.

(2)   

Siffrorna i den första kolumnen avser balansräkningens utformning enligt bilagorna V, VI och VII (Eurosystemets veckobalansräkning och konsoliderade årsbalansräkning). Siffrorna i den andra kolumnen avser balansräkningens utformning i bilaga VIII (årsbalansräkning för en centralbank). De poster som försetts med (+) konsolideras i Eurosystemets veckobalansräkning.

(3)   

Reglerna för sammanställning och värdering som framgår av denna bilaga ska betraktas som obligatoriska för ECB:s bokföring och för alla materiella tillgångar och skulder i de nationella centralbankernas bokföring som är väsentliga för Eurosystemet (dvs. väsentliga för Eurosystemets funktion).

(4)   

Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 av den 19 december 2014 om genomförandet av Eurosystemets penningpolitiska ramverk (ECB/2014/60) (EUT L 91, 2.4.2015, s. 3).

(5)   

Europeiska centralbankens beslut EU/2016/2248 av den 3 november 2016 om fördelning av de monetära inkomsterna för nationella centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta (ECB/2016/36) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 26).

(6)   

Med undantag för tillgångspost 7.1, är fördelningen av belopp mellan de balansräkningsposter som avser hemvist och/eller ekonomisk sektor baserad på klassificeringen för statistikändamål.

SKULDER



Balansräkningspost (1) (3)

Beskrivning av balansposten

Värderingsprincip

Tillämpningsområde (2)

1

1

Utelöpande sedlar (*1)

a)  Eurosedlar, plus/minus justeringar på grund av tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar enligt besluten (EU) 2016/2248 (ECB/2016/36) och ECB/2010/29

a)  Nominellt värde

Obligatorisk

b)  Sedlar denominerade i nationella (euroområdets) valutaenheter under året för utbyte av sedlar och mynt

b)  Nominellt värde

Obligatorisk

2

2

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

Posterna 2.1, 2.2, 2.3 och 2.5: inlåning i euro såsom beskrivs i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60)

 

 

2.1

2.1

Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

Eurokonton som tillhör kreditinstitut som är upptagna på listan över finansinstitut med kassakrav (minimireservkrav) enligt ECBS-stadgan utom för kreditinstitut som är undantagna från kassakrav. I denna post ingår huvudsakligen konton som används för minimireserver och exkluderar medel från kreditinstitut som inte kan avyttras fritt

Nominellt värde

Obligatorisk

2.2

2.2

Inlåningsfacilitet

Inlåning över natten till förutbestämd ränta (stående facilitet)

Nominellt värde

Obligatorisk

2.3

2.3

Inlåning med fast löptid

Inlåning för att absorbera likviditet med anknytning till finjusterande transaktioner

Nominellt värde

Obligatorisk

2.4

2.4

Finjusterande reverserade transaktioner

Penningpolitiskt betingade transaktioner för att absorbera likviditet

Nominellt värde eller repokostnad

Obligatorisk

2.5

2.5

Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

Inlåning från kreditinstitut på grund av värdeminskningar för underliggande tillgångar avseende krediter till dessa kreditinstitut

Nominellt värde

Obligatorisk

3

3

Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Repotransaktioner med kreditinstitut för förvaltning av värdepappersportföljer inom tillgångspost 7 ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet”. Övriga transaktioner utan samband med Eurosystemets penningpolitiska transaktioner. Medel från kreditinstitut som inte kan avyttras fritt och konton för kreditinstitut som är undantagna från kassakrav. Eventuella fordringar som härrör från en nationell centralbanks penningpolitiska transaktioner innan den blev medlem i Eurosystemet

Nominellt värde eller repokostnad

Obligatorisk

4

4

Emitterade skuldcertifikat

Balanspost endast för ECB – för de nationella centralbankerna en interimistisk balanspost

Skuldcertifikat såsom beskrivs i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60). Diskonteringspapper emitterade för att absorbera likviditet.

Anskaffningskostnaden Underkurser skrivs av

Obligatorisk

5

5

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

 

 

 

5.1

5.1

Offentlig förvaltning

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, avistainlåning

Nominellt värde

Obligatorisk

5.2

5.2

Andra skulder

Löpande räkningar tillhöriga personal, företag och kunder, inbegripet finansinstitut som inte omfattas av kassakrav (se skuldpost 2.1 ”Löpande räkningar”); repotransaktioner med andra finansinstitut än kreditinstitut för förvaltning av andra värdepapper än sådana som omfattas av tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”; inlåning med fast löptid, avistainlåning

Nominellt värde

Obligatorisk

6

6

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, avistainlåning (inbegripet konton för betalningar och konton för reservförvaltning). Repotransaktioner för förvaltning av värdepapperstransaktioner noterade i euro.

Saldon på TARGET2-konton hos centralbanker i medlemsstater som ännu inte har infört euron

Nominellt värde eller repokostnad

Obligatorisk

7

7

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

Löpande räkningar. Skulder inom ramen för repor; oftast investeringstransaktioner med användning av tillgångar i utländsk valuta eller guld

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

8

8

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

 

 

 

8.1

8.1

Inlåning, saldon och övriga skulder

Löpande räkningar Skulder inom ramen för repor; oftast investeringstransaktioner med användning av tillgångar i utländsk valuta eller guld

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

8.2

8.2

Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

Lån enligt villkoren för ERM II

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

9

9

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

Post uttryckt i SDR, som visar vilka SDR-belopp som ursprungligen tilldelades de enskilda länderna/nationella centralbankerna

Nominellt värde, omräknat till aktuell valutakurs

Obligatorisk

-

10

Skulder inom Eurosystemet(+)

 

 

 

-

10.1

Skulder motsvarande överföring av valutareserver (+)

Balanspost endast för ECB uttryckt i euro

Nominellt värde

Obligatorisk

-

10.2

Skulder relaterade till utfärdande av ECB-skuldcertifikat (+)

Balansräkningspost endast för nationella centralbanker

Skulder inom Eurosystemet gentemot ECB, med anknytning till emission av ECB- skuldcertifikat

Anskaffningskostnad

Obligatorisk

-

10.3

Nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Euro–systemet

(+) (*1)

Balanspost endast för nationella centralbanker

För de nationella centralbankerna: nettoskulder relaterade till tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar, dvs. inbegripet saldon inom Eurosystemet i samband med ECB:s sedelutgivning, utjämningsbeloppen och deras motposter i enlighet med beslut (EU) 2016/2248 (ECB/2016/36)

Nominellt värde

Obligatorisk

-

10.4

Övriga skulder inom Euro–systemet (netto) (+)

Nettopositionen för följande delposter:

 

 

a)  Nettoskulder härrörande från Target2-konton och motsvarande konton tillhörande de nationella centralbankerna, dvs. nettot av fordringar och skulder – se även tillgångspost 9.5 ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)”

a)  Nominellt värde

Obligatorisk

b)  Skulder på grund av skillnader mellan monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas. Gäller endast tidsperioden mellan bokföringen av monetära inkomster i samband med årsslutet och avräkningen den sista arbetsdagen i januari varje år

b)  Nominellt värde

Obligatorisk

c)  Andra skulder i euro inom Eurosystemet som kan uppkomma, inbegripet den interimistiska fördelningen av ECB:s inkomster (*1)

c)  Nominellt värde

Obligatorisk

10

11

Poster under avveckling

Saldon på avvecklingskonton (skulder), inbegripet ej avvecklade girobetalningar

Nominellt värde

Obligatorisk

10

12

Andra skulder

 

 

 

10

12.1

Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Omvärderingsresultat för valutaterminer, valutasvappar, räntesvappar (om inte den dagliga marginalsäkerheten tillämpas), FRA-kontrakt, värdepappersterminer, valutatransaktioner avista från och med affärsdagen till likviddagen

Nettopositionen mellan termin och avista till marknadsvalutakursen

Obligatorisk

10

12.2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Utgifter som förfaller till betalning i framtiden men som avser rapporteringsperioden. Inkomster som erhållits under rapporteringsperioden men som avser en framtida period

Nominellt värde, utländsk valuta omräknad till marknadskursen

Obligatorisk

10

12.3

Diverse

a)  Skattekonton (bevakningskonton). Kredit- eller garantitäckningskonton (utländsk valuta). Repotransaktioner med kreditinstitut med anknytning till samtidiga omvända repor för förvaltning av värdepappersportföljer i tillgångspost 11.3 ”Övriga finansiella tillgångar”. Annan tvångsinlåning än kassakravsinlåning. Andra mindre poster. Löpande inkomster (ackumulerad nettovinst), föregående års vinst före utdelning. Skulder på förtroendebasis. Utelöpande mynt som har en nationell centralbank som laglig utgivare. Utelöpande sedlar i nationell (euroområdes-) valuta, som upphört att vara lagligt betalningsmedel men som fortfarande är i omlopp efter utgången av året för utbyte av sedlar och mynt, om de inte tas upp i skuldposten ”Reserver”

a)  Nominellt värde eller (repo-)kostnad

Rekommenderad

b)  Kunders guldinlåning

b)  Marknadskurs

Obligatorisk

c)  Nettopensionsskulder

c)  Enligt artikel 28.2

Rekommenderad

10

13

Avsättningar

a)  Avsättningar för finansiella risker samt för andra ändamål, t.ex. förväntade framtida utgifter, avsättning för nationell (euroområdes-) valuta, som upphört att vara lagligt betalningsmedel, men som fortfarande är i omlopp efter utgången av året för utbyte av sedlar och mynt, om inte dessa sedlar tas upp i skuldpost 12.3 ”Övriga skulder/diverse”

Inbetalningar till ECB från nationella centralbanker enligt artikel 48.2 i ECBS-stadgan konsolideras med respektive belopp under tillgångspost 9.1 ”Andel i ECB” (+)

a)  Anskaffningskostnad/nominellt/diskonterat värde

Rekommenderad

b)  För motparts- eller kreditrisken i penningpolitiska operationer

b)  Nominellt värde

Obligatorisk

11

14

Värderegleringskonton

Värderegleringskonton avseende prisrörelser för guld, för alla typer av värdepapper i euro, för alla typer av värdepapper i utländsk valuta, för optioner, marknadsvärderingsskillnader avseende ränteriskderivat; värderegleringskonton avseende valutakursrörelser för alla nettovalutapositioner, inbegripet valutasvappar, valutaterminer och SDR. Inbetalningar till ECB från nationella centralbanker enligt artikel 48.2 i ECBS-stadgan konsolideras med respektive belopp under tillgångspost 9.1 ”Andel i ECB”(+)

Omvärderingsskillnaden mellan genomsnittskostnaden och marknadsvärdet; utländsk valuta omräknad till marknadskursen

Obligatorisk

12

15

Kapital och reserver

 

 

 

12

15.1

Kapital

Inbetalt kapital – ECB:s kapital konsolideras med de nationella centralbankernas kapitalandelar

Nominellt värde

Obligatorisk

12

15.2

Reserver

I lag föreskrivna reserver och andra reserver. Ej utdelade vinstmedel

Inbetalningar till ECB från nationella centralbanker enligt artikel 48.2 i ECBS-stadgan konsolideras med respektive belopp under tillgångspost 9.1 ”Andel i ECB”(+)

Nominellt värde

Obligatorisk

10

16

Årets vinst

 

Nominellt värde

Obligatorisk
(*1)   

Poster som ska harmoniseras. Se skäl 5.

(1)   

Siffrorna i den första kolumnen avser balansräkningens utformning enligt bilagorna V, VI och VII (Eurosystemets veckobalansräkning och konsoliderade årsbalansräkning). Siffrorna i den andra kolumnen avser balansräkningens utformning i bilaga VIII (årsbalansräkning för en centralbank). De poster som försetts med (+) konsolideras i Eurosystemets veckobalansräkning.

(2)   

Reglerna för sammanställning och värdering som framgår av denna bilaga ska betraktas som obligatoriska för ECB:s bokföring och för alla materiella tillgångar och skulder i de nationella centralbankernas bokföring som är väsentliga för Eurosystemet (dvs. väsentliga för Eurosystemets funktion).

(3)   

Fördelningen av belopp mellan de balansräkningsposter som avser hemvist och/eller ekonomisk sektor är baserad på klassificeringen för statistikändamål.

▼B



BILAGA V



Konsoliderad veckobalansräkning för Eurosystemet: format som ska användas för publicering efter kvartalsslutet

(miljoner EUR)

Tillgångar (1)

Ställning per den …

Förändringar jämfört med föregående vecka på grund av

Skulder

Ställning per den …

Förändringar jämfört med föregående vecka på grund av

transaktioner

justeringar vid kvartalets slut

transaktioner

justeringar vid kvartalets slut

1.  Guld och guldfordringar

2.  Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

2.1  Fordringar på IMF

2.2  Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

3.  Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

4.  Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1  Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

4.2  Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

5.  Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

5.1  Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

5.2  Långfristiga refinansieringstransaktioner

5.3  Finjusterande reverserade transaktioner

5.4  Strukturella reverserade transaktioner

5.5  Utlåningsfacilitet

5.6  Fordringar avseende marginalsäkerheter

6.  Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

7.  Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

7.1  Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

7.2  Andra värdepapper

8.  Fordringar i euro på den offentliga sektorn

9.  Övriga tillgångar

 

 

 

1.  Utelöpande sedlar

2.  Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1  Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

2.2  Inlåningsfacilitet

2.3  Inlåning med fast löptid

2.4  Finjusterande reverserade transaktioner

2.5  Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

3.  Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

4.  Emitterade skuldcertifikat

5.  Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

5.1  Offentlig sektor

5.2  Övriga skulder

6.  Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

7.  Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

8.  Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

8.1  Inlåning, saldon och övriga skulder

8.2  Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

9.  Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

10.  Övriga skulder

11.  Värderegleringskonton

12.  Kapital och reserver

 

 

 

Summa tillgångar

 

 

 

Summa skulder

 

 

 
(1)   

Tillgångarna får också publiceras ovanför skulderna.

Totalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.



BILAGA VI



Konsoliderad veckobalansräkning för Eurosystemet: format som ska användas för publicering under kvartalet

(miljoner EUR)

Tillgångar (1)

Ställning per den …

Förändringar jämfört med föregående vecka på grund av transaktioner

Skulder

Ställning per den …

Förändringar jämfört med föregående vecka på grund av transaktioner

1.  Guld och guldfordringar

2.  Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

2.1  Fordringar på IMF

2.2  Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

3.  Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

4.  Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1  Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

4.2  Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

5.  Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

5.1  Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

5.2  Långfristiga refinansieringstransaktioner

5.3  Finjusterande reverserade transaktioner

5.4  Strukturella reverserade transaktioner

5.5  Utlåningsfacilitet

5.6  Fordringar avseende marginalsäkerheter

6.  Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

7.  Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

7.1  Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

7.2  Andra värdepapper

8.  Fordringar i euro på den offentliga sektorn

9.  Övriga tillgångar

 

 

1.  Utelöpande sedlar

2.  Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1  Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

2.2  Inlåningsfacilitet

2.3  Inlåning med fast löptid

2.4  Finjusterande reverserade transaktioner

2.5  Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

3.  Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

4.  Emitterade skuldcertifikat

5.  Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

5.1  Offentlig sektor

5.2  Övriga skulder

6.  Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

7.  Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

8.  Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

8.1  Inlåning, saldon och övriga skulder

8.2  Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

9.  Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

10.  Övriga skulder

11.  Värderegleringskonton

12.  Kapital och reserver

 

 

Summa tillgångar

 

 

Summa skulder

 

 
(1)   

Tillgångarna får också publiceras ovanför skulderna.

Totalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.



BILAGA VII



Eurosystemets konsoliderade årsbalansräkning

(miljoner EUR)

Tillgångar (1)

Rapporteringsår

Föregående år

Skulder

Rapporteringsår

Föregående år

1.  Guld och guldfordringar

2.  Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

2.1  Fordringar på IMF

2.2  Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

3.  Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

4.  Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1  Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

4.2  Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

5.  Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

5.1  Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

5.2  Långfristiga refinansieringstransaktioner

5.3  Finjusterande reverserade transaktioner

5.4  Strukturella reverserade transaktioner

5.5  Utlåningsfacilitet

5.6  Fordringar avseende marginalsäkerheter

6.  Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

7.  Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

7.1  Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

7.2  Andra värdepapper

8.  Fordringar i euro på den offentliga sektorn

9.  Övriga tillgångar

 

 

1.  Utelöpande sedlar

2.  Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1  Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

2.2  Inlåningsfacilitet

2.3  Inlåning med fast löptid

2.4  Finjusterande reverserade transaktioner

2.5  Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

3.  Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

4.  Emitterade skuldcertifikat

5.  Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

5.1  Offentlig sektor

5.2  Övriga skulder

6.  Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

7.  Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

8.  Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

8.1  Inlåning, saldon och övriga skulder

8.2  Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

9.  Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

10.  Övriga skulder

11.  Värderegleringskonton

12.  Kapital och reserver

 

 

Summa tillgångar

 

 

Summa skulder

 

 
(1)   

Tillgångarna får också publiceras ovanför skulderna.

Totalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.



BILAGA VIII



Årsbalansräkning för en centralbank (1)

(miljoner EUR) (2)

Tillgångar (3)

Rapporteringsår

Föregående år

Skulder

Rapporteringsår

Föregående år

1.  Guld och guldfordringar

2.  Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

2.1  Fordringar på IMF

2.2  Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

3.  Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

4.  Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1  Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

4.2  Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

5.  Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

5.1  Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

5.2  Långfristiga refinansieringstransaktioner

5.3  Finjusterande reverserade transaktioner

5.4  Strukturella reverserade transaktioner

5.5  Utlåningsfacilitet

5.6  Fordringar avseende marginalsäkerheter

6.  Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

7.  Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

7.1  Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

7.2  Andra värdepapper

8.  Fordringar i euro på den offentliga sektorn

9.  Fordringar inom Eurosystemet

9.1  Andel i ECB

9.2  Fordringar motsvarande överföring av valutareserver

9.3  Fordringar relaterade till utfärdande av ECB-skuldcertifikat

9.4  Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet (*1)

9.5  Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) (*1)

10.  Poster under avveckling

11.  Övriga tillgångar

11.1  Euroområdets mynt

11.2  Materiella och immateriella anläggningstillgångar

11.3  Övriga finansiella tillgångar

11.4  Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

11.5  Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader (*1)

11.6  Diverse

12.  Årets förlust

 

 

1.  Utelöpande sedlar (*1)

2.  Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1  Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

2.2  Inlåningsfacilitet

2.3  Inlåning med fast löptid

2.4  Finjusterande reverserade transaktioner

2.5  Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

3.  Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

4.  Emitterade skuldcertifikat

5.  Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

5.1  Offentlig sektor

5.2  Övriga skulder

6.  Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

7.  Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

8.  Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

8.1  Inlåning, saldon och övriga skulder

8.2  Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

9.  Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

10.  Skulder inom Eurosystemet

10.1  Skulder motsvarande överföring av valutareserver

10.2  Skulder relaterade till utfärdande av ECB-skuldcertifikat

10.3  Nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet (*1)

10.4  Övriga skulder inom Eurosystemet (netto) (*1)

11.  Poster under avveckling

12.  Övriga skulder

12.1  Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

12.2  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (*1)

12.3  Diverse

13.  Avsättningar

14.  Värderegleringskonton

15.  Kapital och reserver

15.1  Kapital

15.2  Reserver

16.  Årets vinst

 

 

Summa tillgångar

 

 

Summa skulder

 

 
(*1)   

Poster som ska harmoniseras. Se skäl 5.

(1)   

Rapporteringsreglerna om utelöpande eurosedlar, förräntningen av nettosaldot av fordringar och skulder inom Eurosystemet till följd av tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och monetära inkomster bör harmoniseras i de nationella centralbankernas offentliga årsbokslut. De poster som ska harmoniseras är markerade med en asterisk i bilagorna IV, VIII och IX.

(2)   

Centralbanker får även publicera det exakta beloppet i euro eller belopp som avrundats på annat sätt.

(3)   

Tillgångarna får också publiceras ovanför skulderna.

Totalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.

▼M1



BILAGA IX



OFFENTLIG RESULTATRÄKNING FÖR EN CENTRALBANK (1) (2)

(miljoner EUR ) (3)

Resultaträkning för året som slutar den 31 december…

Rapporterings

år

Föregående

år

1.1  Ränteintäkter (*1)

 

 

1.2  Räntekostnader (*1)

 

 

1  Räntenetto

 

 

2.1  Realiserad vinst/förlust för finansiella transaktioner

 

 

2.2  Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

 

 

2.3  Överföring till/från avsättningar förfinansiella risker

 

 

2  Nettoresultat av finansiella transaktioner, nedskrivningar och riskavsättningar

 

 

3.1  Avgifts- och provisionsintäkter

 

 

3.2  Avgifts- och provisionskostnader

 

 

3  Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner

 

 

4  Intäkter från aktier och andelar (*1)

 

 

5  Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster (*1)

 

 

6  Övriga intäkter

 

 

Summa nettointäkter

 

 

7  Personalkostnader (4)

 

 

8  Administrationskostnader (4)

 

 

9  Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar

 

 

10  Sedelproduktionstjänster (5)

 

 

11  Övriga kostnader

 

 

12  Inkomstskatt och övriga statliga inkomstpålagor

 

 

Årets (förlust)/vinst

 

 
(*1)   

Poster som ska harmoniseras. Se skäl 5.

(1)   

ECB:s resultaträkning skiljer sig något från detta. Se bilaga III till Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2016/35) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 1).

(2)   

Rapporteringsreglerna om utelöpande eurosedlar, förräntningen av nettosaldot av fordringar och skulder inom Eurosystemet till följd av tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och monetära inkomster bör harmoniseras i de nationella centralbankernas offentliga årsbokslut. De poster som ska harmoniseras är markerade med en asterisk i bilagorna IV, VIII och IX.

(3)   

Centralbanker får även publicera det exakta beloppet i euro eller belopp som avrundats på annat sätt.

(4)   

Inbegripet administrativa avsättningar.

(5)   

Denna post ska användas om framställningen av sedlar läggs ut på entreprenad (för kostnaden för de tjänster som tillhandahålls av de externa företag som på centralbankernas uppdrag ansvarar för framställningen av sedlar). Det rekommenderas att uppkomna kostnader i samband med utgivningen av både nationella sedlar och eurosedlar tas upp i resultaträkningen när de faktureras eller uppkommer på annat sätt.

▼B



BILAGA X

Upphävd riktlinje med förteckning över senare ändringar



Riktlinje ECB/2010/20

EUT L 35, 9.2.2011, s. 31

Riktlinje ECB/2011/27

EUT L 19, 24.1.2012, s. 37

Riktlinje ECB/2012/29

EUT L 356, 22.12.2012, s. 94

Riktlinje ECB/2014/54

EUT L 68, 13.3.2015, s. 69

Riktlinje ECB/2015/24

EUT L 193, 21.7.2015, s. 147



BILAGA XI

JÄMFÖRELSETABELL



Riktlinje ECB/2010/20

Den här riktlinjen

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 6

Artikel 6

Artikel 7

—

Artikel 8

Artikel 7

Artikel 9

Artikel 8

Artikel 10

Artikel 9

Artikel 11

Artikel 10

Artikel 12

Artikel 11

Artikel 13

Artikel 12

Artikel 14

Artikel 13

Artikel 15

Artikel 14

Artikel 16

Artikel 15

Artikel 17

Artikel 16

Artikel 18

Artikel 17

Artikel 19

Artikel 18

Artikel 20

Artikel 19

Artikel 21

Artikel 20

Artikel 22

Artikel 21

Artikel 23

Artikel 22

Artikel 24

Artikel 23

Artikel 25

Artikel 24

Artikel 26

Artikel 25

Artikel 27

Artikel 26

Artikel 28

Artikel 27

Artikel 29

Artikel 28

Artikel 30

Artikel 29

Artikel 31

Artikel 30

Artikel 32


( 1 ) Beslut ECB/2010/29 av den 13 december 2010 om utgivande av eurosedlar (EUT L 35, 9.2.2011, s. 26).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

( 3 ) Riktlinje ECB/2012/27 av den 5 december 2012 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (Target2) (EUT L 30, 30.1.2013, s. 1).

( 4 ) Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/2248 av den 3 november 2016 om fördelning av de monetära inkomsterna för nationella centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta (ECB/2016/36) (se sidan 26 i detta nummer av EUT).

( 5 ) När det gäller valutaterminer påverkas valutainnehavet på avistalikviddagen, dvs. vanligen affärsdagen + två dagar.

( 6 ) Det finns två möjliga sätt att bokföra upplupna räntor. Det första är ”kalenderdagsredovisning”, då upplupna räntor bokförs varje kalenderdag, oberoende av om det gäller en veckoslutsdag, en helgdag eller en öppethållandedag. Det andra är ”öppethållandedagsredovisning” då upplupna räntor endast bokförs på öppethållandedagar. Vilketdera sättet kan väljas. Om den sista dagen på året inte är en öppethållandedag måste den emellertid i båda fallen tas med i beräkningen av upplupna räntor.