EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.8.2022

COM(2022) 415 final

2022/0244(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2023 och om ändring av förordning (EU) 2022/109 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken 1 (grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken) måste nyttjandet av levande marina biologiska resurser ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Ett viktigt verktyg för detta är det årliga fastställandet av fiskemöjligheter i form av totala tillåtna fångstmängder (TAC:er) och kvoter.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 2 , som upprättar den fleråriga planen för Östersjön, specificeras målintervallen för fiskeridödlighet. Dessa intervall används i detta förslag för att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken och i synnerhet för att uppnå och upprätthålla maximal hållbar avkastning.

Syftet med detta förslag är att fastställa medlemsstaternas fiskemöjligheter för 2023 för de kommersiellt viktigaste fiskbestånden och grupperna av fiskbestånd i Östersjön. Förslaget syftar också till att reglera fritidsfisket till havs i den utsträckning som krävs för att bevara de fiskbestånd som omfattas av denna förordning. För att förenkla och förtydliga de årliga besluten om TAC:er och kvoter fastställs sedan 2006 fiskemöjligheterna i Östersjön i en särskild förordning.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens mål och regler och är förenligt med unionens politik för hållbar utveckling.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget ska rådet besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

Genom föreliggande förslag till rådets förordning fördelas fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna. Enligt artiklarna 16.6, 16.7 och 17 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken får medlemsstaterna själva besluta hur de vill fördela fiskemöjligheterna mellan regioner eller aktörer i enlighet med de kriterier som anges i nämnda artiklar. Medlemsstaterna har därmed stort handlingsutrymme när de beslutar om vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att nyttja de tilldelade fiskemöjligheterna.

Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna typ av förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.

•Val av instrument

Föreslaget instrument: förordning.

Detta förslag avser fastställande och fördelning av fiskemöjligheter på grundval av 43.3 i EUF-fördraget.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

På grundval av kommissionens meddelande Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2023 (COM(2022) 253 final) har rådgivande nämnden för Östersjön rådfrågats. Internationella havsforskningsrådet (Ices) har tillhandahållit den vetenskapliga grunden för förslaget. Utan att gå emot befintlig politik eller försämra statusen för känsliga resurser, har hänsyn i möjligaste mån tagits till de preliminära åsikter avseende samtliga berörda fiskbestånd som framförts av de berörda parterna.

De vetenskapliga råden om fångstbegränsningar och om beståndens status diskuterades också med medlemsstaterna i det regionala forumet Baltfish i juni 2022.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Den vetenskapliga organisationen Ices har rådfrågats.

Unionen efterfrågar varje år vetenskapliga råd från Ices om viktiga fiskbestånds status. Råden omfattar alla bestånd i Östersjön, och TAC:er föreslås för de kommersiellt viktigaste bestånden 3 .

•Konsekvensbedömning

Förslaget ingår i en långsiktig strategi för att fisket ska anpassas till och ligga kvar på långsiktigt hållbara nivåer. Denna strategi väntas med tiden leda till ett stabilt fisketryck, större kvoter och således bättre inkomster för fiskare och deras familjer. De ökande landningarna väntas gynna fiskeindustrin, konsumenterna, beredningsindustrin och detaljistledet samt den övriga sektor som är kopplad till det kommersiella fisket och fritidsfisket. I detta sammanhang och särskilt när det gäller Östersjön måste kopplingen mellan ett hållbart fiske och en frisk marin miljö framhållas. Strategin för biologisk mångfald och därtill knutna initiativ, särskilt den kommande handlingsplanen för fiske och den marina miljön, är verktyg för att detta mål ska kunna uppnås.

Fram till 2019 ledde besluten om fiskemöjligheterna i Östersjön till att fiskeridödligheten för bestånd med ett MSY-råd var i linje med MSY-intervallen då TAC:erna fastställdes för alla bestånd, med undantag för det västra sillbeståndet i Östersjön. Dessa beslut verkade också leda till återuppbyggnad av bestånden samt återskapande av balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter. Under 2019 stod det dock klart att trycket på det östra torskbeståndet i Östersjön varit hårt. Ices räknar med att beståndet troligen kommer att vara fortsatt utarmat de kommande åren. Under 2021 stod det klart att även det västra torskbeståndet i Östersjön i praktiken legat under hållbara nivåer (dvs. under Blim) under många år och Ices framhöll att flera laxbestånd var mycket svaga. Slutligen har sedan 2020 biomassan av det centrala sillbeståndet i Östersjön legat under livskraftiga nivåer (dvs. under Btrigger) och under 2022 låg sillbeståndet i Bottniska viken mycket nära den gränsen. Därför krävs det fortfarande framsteg för alla bestånd ska kunna återuppbyggas och ligga på nivåer som ger maximal hållbar avkastning.

Ices offentliggjorde sitt vetenskapliga råd för bestånden i Östersjön den 31 maj 2022. Rådet för det västra sillbeståndet i Östersjön offentliggjordes dock den 30 juni 2022. Ices beräknar att biomassan av det västra sillbeståndet liksom det östra och västra torskbeståndet i Östersjön fortfarande ligger under säkra biologiska nivåer. Biomassan av det centrala sillbeståndet i Östersjön ligger fortfarande under livskraftiga nivåer. Det östra torskbeståndet i Östersjön och laxbeståndet i Finska viken omfattas av försiktighetsbaserade råd. För de återstående åtta bestånden har ett MSY-råd avgetts:

·Skarpsill, sillbeståndet i Rigabukten liksom rödspätta ligger på livskraftiga nivåer.

·Sillbeståndet i Bottniska viken har minskat och ligger strax över livskraftiga nivåer.

·Det västra torskbeståndet och det västra och centrala sillbeståndet i Östersjön ligger under livskraftiga nivåer.

·Situationen för de olika laxbestånden i Egentliga Östersjön varierar fortfarande kraftigt.

Med hänsyn till ovanstående föreslås följande överföringar: i) Fiskemöjligheterna för laxbeståndet i Finska viken. ii) Den regionaliserade strategin för laxbeståndet i Egentliga Östersjön. iii) TAC:erna för bifångster från det västra sillbeståndet och det västra och östra torskbeståndet i Östersjön. Genom förslaget ökas fiskemöjligheterna för det centrala sillbeståndet med 14 % och för rödspätta med 25 %. Genom förslaget minskas fiskemöjligheterna för sillbeståndet i Bottniska viken med 28 %, för sillbeståndet i Rigabukten med 4 % och för skarpsill med 20 %.

De ekonomiska konsekvenserna av förslaget för 2023 kommer därför att vara en minskning av fiskemöjligheterna för alla medlemsstater. Sammantaget leder förslaget till fiskemöjligheter i Östersjön på cirka 402 000 ton, vilket är en minskning med 15,6 % jämfört med 2022 års fiskemöjligheter.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget är fortfarande flexibelt när det gäller tillämpningen av de mekanismer för kvotutbyte som redan fastställts i förordningarna om fiskemöjligheter i Östersjön under föregående år. Förslaget innehåller inga nya regler eller nya administrativa förfaranden för (unionens eller medlemsstaternas) offentliga myndigheter som skulle kunna öka den administrativa bördan.

Förslaget avser en årlig förordning som tillämpas till och med 2023 och det innehåller därför ingen bestämmelse om översyn.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget fastställs fiskemöjligheter för 2023 avseende vissa bestånd eller grupper av bestånd för de medlemsstater som fiskar i Östersjön.

Förordning (EU) 2016/1139, som upprättar en flerårig plan för Östersjön, trädde i kraft den 20 juli 2016. Enligt den fleråriga planen måste fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med planens mål och vara förenliga med de målintervall för fiskeridödlighet som anges i bästa tillgängliga vetenskapliga råd, särskilt från Ices eller något liknande oberoende vetenskapligt organ. För bestånd som omfattas av ett MSY-råd föreskriver artikel 4.3 i den fleråriga planen att TAC:en i princip inte ska överskrida den fiskeridödlighet som leder till MSY (dvs. FMSY-punktvärdet respektive det lägre FMSY-intervallet). Enligt artikel 4.4 i den fleråriga planen kan dock TAC:en också alltid fastställas till nivåer under FMSY-intervallen På de villkor som fastställs i artikel 4.5 i den fleråriga planen får TAC:en för livskraftiga bestånd överstiga FMSY-punktvärdet (det övre FMSY-intervallet). När det gäller bestånd med en biomassa som ligger under livskraftiga nivåer, dvs. den referenspunkt för lekbiomassan under vilken åtgärder måste vidtas för att beståndet ska återbyggas till nivåer över sådana som kan ge MSY (‘Btrigger’), föreskriver artikel 5.1 i den fleråriga planen att lämpliga korrigerande åtgärder ska vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till livskraftiga nivåer. TAC:en måste framför allt fastställas till en lägre nivå under det övre FMSY-intervallet, med hänsyn till minskningen av biomassan. Enligt artikel 5.2 i den fleråriga planen ska ytterligare korrigerande åtgärder vidtas när ett bestånds biomassa ligger under säkra biologiska gränser, dvs. den referenspunkt för lekbiomassan under vilken beståndets reproduktionsförmåga kan vara nedsatt(Blim). De korrigerande åtgärderna kan framför allt utgöras av att det riktade fisket på det berörda beståndet avbryts och att fiskemöjligheterna avseende dessa bestånd eller andra bestånd inom fiskena minskas på lämpligt sätt. Andra korrigerande åtgärder kan också antas men bör vara funktionellt knutna till fiskemöjligheterna. Valet av åtgärder bör bestämmas med beaktande av situationens art, allvarlighetsgrad, varaktighet och upprepning.

Enligt grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken måste fiskemöjligheterna avseende bestånd som omfattas av försiktighetsbaserade råd fastställas till nivåer som säkerställer minst en jämförbar bevarandenivå. I skäl 8 i grundförordningen fastställs även att man vid förvaltningsbeslut som avser blandfiske bör beakta svårigheten i att upprätthålla en skördenivå som ligger på maximal hållbar avkastning för alla bestånd samtidigt, i synnerhet där vetenskapliga rön indikerar att det är mycket svårt att undvika fenomenet med begränsande arter genom att förbättra de använda fiskeredskapens selektivitet.

Fiskemöjligheter föreslås i överensstämmelse med artikel 16.1 (som hänvisar till principen om relativ stabilitet) och 16.4 (som hänvisar till målen för den gemensamma fiskeripolitiken och reglerna i de fleråriga planerna) i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.

För att fastställa unionskvoterna för de bestånd som delas med Ryska federationen har respektive kvantitet av dessa bestånd dragits av från de TAC:er som rekommenderats av Ices. De TAC:er och kvoter som tilldelats medlemsstaterna anges i bilagan till förslaget.

När det gäller det västra sillbeståndet i Östersjön har den beståndsstorlek som beräknats av Ices ökat något, men den ligger fortfarande endast på 59 % av Blim. Ices beräknar att biomassan kommer att fortsätta att ligga under Blim åtminstone till 2025, även om det inte bedrivs något fiske alls. Rekryteringen har varit svag i många år och ligger fortfarande på en historiskt låg nivå. Eftersom inget av fångstscenarierna skulle leda till en biomassa över Blim under den närmaste framtiden upprepar Ices, för femte året i rad, sin rekommendation om nollfångster. I enlighet med artiklarna 5.2 och 4.4 i den fleråriga planen, beslutade rådet 2021 att stänga det riktade fisket, utom rent vetenskapligt fiske och småskaligt kustfiske. Rådet beslutade då också att fastställa en TAC för oundvikliga bifångster för att undvika att andra fisken begränsas. Eftersom dessa korrigerande åtgärder ännu inte kunnat förbättra beståndets status, föreslår kommissionen att det riktade fisket hålls stängt och att TAC-nivån behålls.

När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön kan dock Ices fortfarande inte fastställa värdena för FMSY-intervallen. Ices avgav därför ett försiktighetsbaserat råd för 2023. För fjärde året i rad rekommenderar Ices nollfångster. Ices beräknar att beståndsstorleken fortfarande ligger under Blim och att den kommer att fortsätta att ligga under denna nivå på medellång sikt, även om det inte bedrivs något fiske alls. Ices uppskattar dessutom att biomassan knappast har ökat sedan 2021 och att rekryteringen fortfarande ligger på historiskt låga nivåer. På grund av det utarmade beståndet har strikta åtgärder antagits sedan 2019. Det riktade fisket på det östra torskbeståndet i Östersjön har varit stängt, med undantag för rent vetenskapligt fiske, och TAC:en är begränsad till oundvikliga bifångster för att undvika att merparten av de övriga fiskena i Östersjön begränsas. Dessutom antogs ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna i form av en lekstängning omfattande den huvudsakliga lekperioden och potentiella lekområden. Undantag gäller för rent vetenskapligt fiske, vissa småskaliga kustfisken med passiva redskap och pelagiska fisken för konsumtion som bedrivs utanför de huvudsakliga potentiella lekområdena. Fritidsfiske har dessutom varit förbjudet i det huvudsakliga utbredningsområdet sedan 2020, eftersom fångstkvantiteterna skulle vara betydande i förhållande till TAC:en för bifångster. Eftersom dessa korrigerande åtgärder ännu inte kunnat förbättra beståndets status föreslår kommissionen att de behålls och att TAC-nivån inte ändras.

När det gäller det västra torskbeståndet i Östersjön hade Ices i många år uppskattat att beståndet var svagt och att dess storlek understeg Btrigger. Fiskemöjligheterna minskades därför betydligt och ytterligare åtgärder antogs, såsom lekstängningar och begränsningar för fritidsfiske. Varje år förutsågs att beståndet skulle återhämta sig året efter, men det har ännu inte hänt. Under 2021 noterade Ices betydande inkonsekvenser i sina tidigare bedömningar. Det gjordes därför en mer djupgående bedömning. Den bedömningen visade att beståndet i praktiken till och med legat under Blim under större delen av de senaste tio åren. Ices rekommenderade därför en kraftig minskning av de totala fångsterna. Kommissionen beslutade att stänga det riktade fisket, med undantag för rent vetenskapligt fiske, och att begränsa TAC:en till oundvikliga bifångster för att undvika att andra fisken begränsas. De befintliga ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna har behållits eller skärpts. Lekstängningar som omfattar den huvudsakliga lekperioden och de potentiella lekområdena har upprätthållits med undantag för rent vetenskapligt fiske, vissa småskaliga kustfisken med passiva redskap, pelagiskt fiske för konsumtion som bedrivs utanför de huvudsakliga lekområdena och fiske med skrapor efter musslor i vissa grunda vatten. Lekstängningsperioden utvidgades dessutom för att även omfatta fritidsfiske. Utanför den perioden minskades den tillåtna fångsten inom fritidsfiske till en fisk per fiskare och dag.

I detta års råd uppger Ices att 2022 års rekrytering beräknas ha ökat något sedan tidigare år. Beståndets biomassa har dock minskat ytterligare och uppgår för närvarande endast till 38 % av Blim. Fångstrådet för FMSY-punktvärdet är dock att öka de totala fångsterna (liksom under 2021 kan inte Ices avge separata fångstrekommendationer för kommersiellt fiske och fritidsfiske) och det beräknas att biomassan kommer att ligga över Blim under 2024. Samtidigt framhåller Ices att dess kortsiktiga prognos är mycket mer osäker än vanligt eftersom bedömningsmodellen inte tar hänsyn till vissa (förmodligen betydande) okända dödlighetsfaktorer. Ices framhåller därför att det med fångster motsvarande FMSY-punktvärdet finns det en hög risk för att biomassan i praktiken kommer att ligga kvar under Blim 2024. Med tanke på den ringa beståndsstorleken, Ices överväganden och den tidigare osäkerheten i beståndsbedömningen, föreslår kommissionen en försiktig strategi genom att låta TAC-nivån och de nuvarande korrigerande åtgärderna vara oförändrade.

Under 2020 beräknade Ices att biomassan av det centrala sillbeståndet i Östersjön hade minskat till under Btrigger. Under 2021 minskade den ytterligare och låg nära Blim. Fiskemöjligheterna minskades kraftigt och beståndet har ökat igen men ligger fortfarande under Btrigger. Det har inte noterats någon stark rekrytering sedan 2015 och den viktigaste faktorn bakom de nuvarande fiskemöjligheterna är den starka årsklassen 2019. Beräkningen av den årsklassen varierar dock. Under 2020 beräknade Ices att årsklassen 2019 var stark, men förra året beräknades att klassen låg under genomsnittet. I år beräknades den ligga över genomsnittet. På grundval av detta rekommenderar Ices att fiskemöjligheterna ökas betydligt, samtidigt som Ices framhåller att beståndet är beroende av en enda årsklass, vars styrka är oklar. Kommissionen föreslår därför att en försiktig strategi tillämpas och att fiskemöjligheterna fastställs till det lägsta punktvärdet inom FMSY-intervallet, i enlighet med artikel 5.1 i den fleråriga planen.

Under senare år har det rått viss osäkerhet när det gäller bedömningen av sillbeståndet i Bottniska viken. Biomassan har kontinuerligt minskat sedan 2010. Under 2019 måste Ices nedgradera sitt råd på grund av betydande inkonsekvenser som konstaterats i efterhand och avgav då ett försiktighetsbaserat råd i Ices datakategori 3. Efter djupgående undersökningar uppgraderade Ices åter sitt råd till ett MSY-råd i Ices datakategori 1 under 2021 Ices beräknade att biomassan slutligen började öka igen och rekommenderade att fiskemöjligheterna skulle ökas betydligt. Nu räknar Ices med att beståndets biomassa i praktiken varit mycket mindre under de senaste åren och att den ligger strax över Btrigger. Ices uppger att utvecklingen förmodligen beror på att storleken på sillen minskat, vilket är ett fenomen som vissa kustfiskare redan konstaterat under en tid. Kvoten vikt/ålder har varit låg under de senaste 15 åren, men minskade ytterligare under 2021. Det enda fångstscenario som Ices rekommenderar och som skulle göra att beståndet ligger kvar över Btrigger under 2024 är det lägsta punktvärdet i FMSY-intervallet. Med tanke på beståndets negativa utveckling och för att undvika att beståndet hamnar under Btrigger, föreslår kommissionen att fiskemöjligheterna fastställs till det lägsta FMSY -punktvärdet.

Ices råd för sillbeståndet i Rigabukten innehåller inte några särskilda begränsningar, vilket innebär att den TAC som föreslås motsvarar FMSY-punktvärdet.

Enligt Ices är skarpsillens biomassa livskraftig men fisketrycket har tidigare överskridit FMSY. Dessutom rekommenderar Ices att man tar hänsyn till artinteraktionen eftersom skarpsill är en viktig bytesart för torsk. Kommissionen föreslår därför att TAC:en fastställs inom det lägre FMSY-intervallet, i enlighet med artikel 4.3 i den fleråriga planen.

TAC:en för rödspätta utgörs av en kombination av i) MSY-rådet för beståndet i delsektionerna 21, 22 och 23, och ii) MSY-rådet för beståndet i delsektionerna 24–32, som i år uppgraderats till ett MSY-råd i Ices datakategori 2. Båda bestånden utvecklas väl, men artinteraktionen bör beaktas. Torsk är en oundviklig bifångst inom fisket efter rödspätta, och bifångsterna kan vara betydande, särskilt om mer selektiva fiskeredskap inte används. Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för båda torskbestånden i Östersjön behålls på en mycket låg nivå. Kommissionen föreslår därför att TAC:en för rödspätta fastställs inom det lägre FMSY -intervallet, i enlighet med artikel 4.3 i den fleråriga planen.

Under många år har Ices uppgett att statusen för älvbestånden av lax i Östersjön är mycket heterogen och att vissa bestånd är livskraftiga medan andra är svaga. För laxbeståndet i Egentliga Östersjön har Ices brukat avge ett MSY-råd, medan det för laxbeståndet i Finska viken avgetts ett råd på grundval av den strategi som tagits fram för bestånd för vilka det endast finns begränsade data. Efter en djupgående bedömning av beståndet beslutade Ices att tillämpa denna strategi även för Egentliga Östersjön under 2020. Efter ytterligare arbete avgav Ices åter ett MSY-råd under 2021. I detta råd angavs dock för första gången att alla laxfångster inom det kommersiella fisket och fritidsfisket i Egentliga Östersjön, som till sin natur är blandfisken där lax från både livskraftiga och svaga älvbestånd fångas, borde stoppas för att skydda de svaga älvbestånden. Samtidigt konstaterade Ices att en fortsättning av det befintliga riktade fisket i kustområdena i Bottniska viken och Ålands hav under laxens sommarvandring ändå skulle vara i överensstämmelse med försiktighetsansatsen. Kommissionen beslutade därför att stänga det riktade laxfisket i Egentliga Östersjön och att fastställa en bifångst-TAC för oundvikliga bifångster, med undantag för rent vetenskapligt fiske, samtidigt som det riktade laxfisket får fortsätta under sommarperioden i de norra kustområdena. Rådet antog också ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna. Fiske med långrev bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna förbjöds. Dessutom tillämpas inom fritidsfiske en daglig tillåten fångst av en fettfeneklippt lax per fiskare i de berörda områdena när det riktade kommersiella fisket är stängt. När det gäller laxbeståndet i Finska viken fastställde rådet TAC:en i enlighet med Ices försiktighetsbaserade råd. På grund av det ryska anfallskriget mot Ukraina kunde Ices berörda arbetsgrupp inte sammanträda under 2022 och Ices beslutade att föra över sitt råd för laxbeståndet i Egentliga Östersjön liksom sitt råd för laxbeståndet i Finska viken. Mot bakgrund av detta föreslår kommissionen att de två TAC-nivåerna behålls oförändrade och att de nuvarande korrigerande åtgärderna behålls samtidigt som man klargör att återsläppsfiske inom fritidsfisket inte är tillåtet, eftersom Ices anser att dödligheten efter återsläpp är för hög för att svaga bestånd ska kunna skyddas.

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 fastställdes ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mera nyligen har flexibilitetsmekanismen införts genom artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att förhindra en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser och förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås, bör det därför klargöras att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga när medlemsstaterna inte använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.

Kommissionen föreslår också en ändring av rådets förordning (EU) 2022/109 så att det fastställs en TAC för vitlinglyra, vars fiskeår inleds den 1 november 2022. För TAC-nivån anges ”pm” (pro memoria) i avvaktan på offentliggörandet av det Ices-råd som väntas i början av oktober 2022 och samråden med Förenade kungariket.

2022/0244 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2023 och om ändring av förordning (EU) 2022/109 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 4 ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen och andra rådgivande organ, råd som lämnas av de rådgivande nämnder som inrättats för de relevanta geografiska behörighetsområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.

(2)Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, vid behov. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheter tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3)I förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning, där så är möjligt, ska ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla bestånd. Målet för övergångsperioden till och med 2020 var att göra en avvägning mellan uppnåendet av maximal hållbar avkastning för alla bestånd och möjliga socioekonomiska konsekvenser av eventuella justeringar av relaterade fiskemöjligheter.

(4)I enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 bör därför totala tillåtna fångstmängder (TAC:er) fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska konsekvenser, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(5)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 5 upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd (den fleråriga planen). Den fleråriga planen syftar till att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa fleråriga planer.

(6)I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/1139 måste fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1 i den förordningen fastställas så att en fiskeridödlighet som är förenlig med maximal hållbar avkastning, uttryckt i intervaller, uppnås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020. Fångstbegränsningarna för 2023 vad gäller de berörda bestånden i Östersjön bör därför fastställas i överensstämmelse med den fleråriga planens mål.

(7)Internationella havsforskningsrådet (Ices) offentliggjorde sina årliga råd för bestånden i Östersjön den 31 maj 2022. Dess råd för det västra sillbeståndet i Östersjön offentliggjordes dock den 30 juni 2022 Ices konstaterade att biomassan av det västra sillbeståndet i Östersjön, i Ices-delsektionerna 20–24, ökat något men uppgår till endast 59 % av den gränsreferenspunkt för lekbiomassan under vilken reproduktionsförmågan kan vara nedsatt (Blim). Rekryteringen ligger dessutom kvar på historiskt låga nivåer. Ices offentliggjorde därför för femte året i rad en rekommendation om nollfångster för det västra sillbeståndet i Östersjön. Enligt artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 bör alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att det berörda beståndet snabbt återgår till nivåer över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning. Vidare föreskrivs i artikel 5.2 i den förordningen att ytterligare korrigerande åtgärder ska vidtas. Under 2022 stängdes därför det riktade fisket på det västra sillbeståndet i Östersjön och en TAC på en mycket låg nivå fastställdes för oundvikliga bifångster av det västra sillbeståndet för att undvika fenomenet att en art begränsar andra fisken. Riktat fiske på det västra sillbeståndet i Östersjön tilläts dock för fiskeinsatser som genomförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar och helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 6 samt för småskaliga kustfiskare som fiskar med vissa passiva redskap. Mot bakgrund av Ices råd och den oförändrade beståndssituationen är det lämpligt att behålla nivån för fiskemöjligheterna liksom de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna.

(8)När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön har Ices kunnat basera sitt försiktighetsbaserade råd på en mer datarik bedömning sedan 2019. Ices beräknar att biomassan av det östra torskbeståndet i Östersjön fortfarande ligger under Blim och att den knappast har ökat sedan 2021. Ices offentliggjorde därför, för fjärde året i rad, en rekommendation om nollfångster för det östra torskbeståndet i Östersjön. Sedan 2019 har stränga bevarandeåtgärder antagits i unionen. I enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 stängdes det riktade fisket på det östra torskbeståndet i Östersjön och en TAC för oundvikliga bifångster av det östra torskbeståndet fastställdes till en mycket låg nivå för att undvika fenomenet att en art begränsar andra fisken. Dessutom antogs ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna i form av lekstängningar och ett förbud mot fritidsfiske i det huvudsakliga utbredningsområdet. Mot bakgrund av Ices råd och den oförändrade beståndssituationen är det lämpligt att behålla nivån för fiskemöjligheterna liksom de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna.

(9)När det gäller det västra torskbeståndet i Östersjön har vetenskapliga beräkningar i flera år visat att lekbiomassan legat under den gränsreferenspunkt under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder måste vidtas (Btrigger). Allt strängare förvaltningsåtgärder har därför antagits under senare år. Under 2021 beslutade Ices att göra en mer djupgående bedömning, som visade att biomassan av det västra torskbeståndet i Östersjön under mer än tio år i praktiken oftast legat under Blim. I enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 stängdes därför det riktade fisket på det västra torskbeståndet i Östersjön och en TAC på en mycket låg nivå fastställdes för oundvikliga bifångster av det västra torskbeståndet för att undvika fenomenet att en art begränsar andra fisken. Dessutom antogs ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna i form av en utvidgad lekstängning, som även gäller fritidsfisket, liksom en ytterligare minskning av den dagliga tillåtna fångsten inom fritidsfiske. I år reviderade Ices beståndets lekbiomassa nedåt och trots en viss ökning förra året beräknas biomassan uppgå till mindre än 40 % av Blim. På grund av beräkningar som visar på en något ökad rekrytering liksom oklara ytterligare dödlighetsfaktorer, som Ices för närvarande inte kan ta med i sin bedömningsmodell, är rådet för den fiskeridödlighet som ger maximal hållbar avkastning (FMSY) att öka de totala fångsterna. Ices framhåller dock att dess kortsiktiga prognos är mycket osäker och att det, mot bakgrund av den oklara ytterligare dödligheten, råder en sannolikhet på 66 % för att beståndets biomassa fortfarande kommer att ligga under Blim 2024 om fiskemöjligheterna fastställs till FMSY-punktvärdet. Liksom under 2021 kan inte Ices ge separata fångstråd för kommersiellt fiske och fritidsfiske. Med tanke på det minskande beståndet och osäkerheten när det gäller rådet om fångster vid FMSY-punktvärdet är det lämpligt att tillämpa försiktighetsansatsen och behålla nivån för fiskemöjligheterna liksom de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna.

(10)Under 2020 beräknade Ices att biomassan av det centrala sillbeståndet i Östersjön hade minskat till under Btrigger och under 2021 beräknades den ligga nära Blim. I år beräknar Ices att biomassan har ökat men att den fortfarande ligger under Btrigger. Beståndet är helt beroende av årsklassen 2019 och beräkningen av årsklassens styrka har varierat betydligt sedan 2020. Det är därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/1139.

(11)Biomassan av sillbeståndet i Bottniska viken har minskat kontinuerligt sedan 2010. Under 2019 beslutade Ices att avge ett råd baserat på den strategi som tagits fram för bestånd för vilka det endast finns begränsade data, på grund av att det i efterhand konstaterats betydande inkonsekvenser i bedömningen av beståndet. Efter en djupgående analys kunde Ices åter avge ett MSY-råd under 2021. Det uppdaterade rådet för 2021 innebar en betydande ökning av fiskemöjligheterna för 2021, baserat på beräkningen att biomassan slutligen börjat öka. Ices råd för 2022 innebar en viss minskning av fiskemöjligheterna. I rådet för 2023 reviderade dock Ices beståndets biomassa kraftigt nedåt. Enligt Ices beror denna mindre biomassa förmodligen på att storleken på sillen fortsätter att minska. Ices beräknar att beståndets biomassa nu ligger strax ovanför Btrigger. Det enda fångstscenario som Ices rekommenderar och som skulle göra att beståndet ligger kvar över Btrigger under 2024 är det lägsta punktvärdet i FMSY-intervallet. Med tanke på beståndets negativa utveckling och för att undvika att beståndet hamnar under Btrigger, är det lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna till det lägsta FMSY-punktvärdet.

(12)Enligt Ices råd för rödspätta tas torsk som bifångst i fisket efter rödspätta. Enligt Ices råd för skarpsill fångas skarpsill i ett blandfiske med sill och arten är en bytesart för torsk. Det är lämpligt att beakta dessa artinteraktioner och att fastställa fiskemöjligheterna för rödspätta respektive skarpsill i det lägre FMSY-intervallet.

(13)När det gäller lax i Ices-delsektionerna 22–31 har Ices i flera år angett att älvbeståndens status varit mycket heterogen. Efter en djupgående analys rekommenderade Ices 2021 att alla fångster inom det kommersiella fisket och fritidsfisket i Egentliga Östersjön, som till sin natur är blandfisken där lax från både livskraftiga och svaga älvbestånd fångas, borde stoppas för att skydda de svaga älvbestånden. Ices ansåg emellertid att det befintliga riktade fisket i kustområdena i Bottniska viken och Ålands hav bör fortsätta under laxens sommarvandring. Därför fastställdes en specifik TAC för bifångster av lax i dessa områden med undantag av följande: i) Fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar och helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241. ii) Kustfiske norr om latitud 59°30’N under perioden 1 maj–31 augusti. Ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna antogs också i form av begränsningar av användningen av långrev och av den dagliga tillåtna fångsten inom fritidsfiske. För 2022 behöll Ices sitt råd från 2021. Det är därför lämpligt att behålla nivån för fiskemöjligheterna och de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna samtidigt som det klargörs att återsläppsfiske inom fritidsfisket inte är tillåtet.

(14)För att säkerställa ett fullständigt nyttjande av kustfiskemöjligheterna infördes 2019 en begränsad flexibilitet för lax mellan Ices-delsektionerna 22–31 och Ices-delsektion 32. Mot bakgrund av de oförändrade fiskemöjligheterna för dessa två bestånd är det lämpligt att behålla den nuvarande flexibiliteten.

(15)Förbudet mot fiske efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna och begränsningen av bifångsterna av öring till 3 % av den kombinerade fångsten av öring och lax har i hög grad bidragit till en kraftig minskning av den tidigare betydande felrapporteringen av fångster inom laxfisket, i synnerhet som fångster av öring. Det är därför lämpligt att behålla den berörda bestämmelsen för att upprätthålla en låg grad av felrapportering.

(16)Åtgärder när det gäller fritidsfiske efter torsk och lax liksom åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax bör inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(17)Nyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 7 , särskilt artiklarna 33 och 34 som avser registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning respektive överföring av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter till kommissionen. Den här förordningen bör därför specificera koderna för landningar av de bestånd som omfattas av förordningen, vilka medlemsstaterna bör använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(18)Genom rådets förordning (EG) 8 nr 847/96 fastställdes ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i förordning (EG) 847/96 ska rådet, när det fastställer TAC:er, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 inte ska gälla, framför allt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 mekanismen för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och orsaka en försämring av beståndens biologiska status, bör det därför klargöras att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga på analytiska TAC:er i de fall då den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte nyttjas.

(19)Biomassan av det östra och västra torskbeståndet och det västra sillbeståndet i Östersjön ligger under Blim och 2023 tillåts endast bifångster, vetenskapligt fiske och, när det gäller det västra sillbeståndet, visst småskaligt kustfiske. De medlemsstater som har en kvotandel av den relevanta TAC:en har därför åtagit sig att inte tillämpa den flexibilitet mellan år som fastställs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 på dessa bestånd under 2023, för att fångsterna under 2023 inte ska överstiga den TAC som fastställts för det östra torskbeståndet, det västra sillbeståndet och det västra torskbeståndet i Östersjön. Söder om latitud 59°30’N ligger dessutom biomassan av nästan alla älvbestånd av lax under gränsreferenspunkten för smoltproduktion (Rlim), och endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåts under 2023. De berörda medlemsstaterna har därför gjort ett liknande åtagande om flexibiliteten mellan år när det gäller laxfångster i Egentliga Östersjön under 2023.

(20)I rådets förordning (EU) 2022/109 9 fastställs fiskemöjligheter för vitlinglyra till och med den 31 oktober 2022 i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets och unionens vatten i delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i 2a. Fiskeperioden för vitlinglyra löper från och med den 1 november till och med den 31 oktober. För att fisket ska kunna inledas den 1 november 2022 är det, på grundval av nya vetenskapliga råd och efter samråd med Förenade kungariket, nödvändigt att fastställa en preliminär TAC för vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets och unionens vatten i delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2022 till och med den 31 december 2022. Denna preliminära TAC bör fastställas i enlighet med det råd från Ices som offentliggjordes den [7 oktober 2022]. Förordning (EU) 2022/109 bör därför ändras i enlighet med detta.

(21)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten bör bestämmelserna i den här förordningen rörande Östersjön tillämpas från och med den 1 januari 2023. De fångstbegränsningar som fastställs i förordning (EU) 2022/109 tillämpas från och med den 1 januari 2022. Den här förordningen bör dock tillämpas på vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets och unionens vatten i Ices-delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2022 till och med den 31 oktober 2023, eftersom den perioden utgör fiskeåret för vitlinglyra. Av brådskande skäl med tanke på behovet av att fortsätta med hållbar fiskeverksamhet och att påbörja det relevanta fisket i tid vid fiskeårens inledning, bör den här förordningen träda i kraft omedelbart efter offentliggörandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2023 och ändras vissa fiskemöjligheter i andra vatten som fastställs i förordning (EU) 2022/109.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som är verksamma i Östersjön.

2.Den ska också tillämpas på fritidsfiske, när det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

(1)delsektion: en av Ices (Internationella havsforskningsrådet) delsektioner i Östersjön som fastställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 10 .

(2)total tillåten fångstmängd (TAC): den kvantitet av varje bestånd som får fångas under en ettårsperiod.

(3)kvot: en andel av TAC:en som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

(4)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar marina biologiska resurser exempelvis för rekreation, turism eller sport.

KAPITEL II

FISKEMÖJLIGHETER

Artikel 4

TAC:er och fördelning

TAC:erna, kvoterna och, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa fastställs i bilagan.

Artikel 5

Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

(a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

(c)ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(d)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 eller överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(e)avdrag enligt artiklarna 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 6

Villkor för landning av fångster och bifångster

De bestånd av icke-målarter inom säkra biologiska gränser som avses i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och som omfattas av undantaget från skyldigheten att räkna av fångster från den berörda kvoten anges i de berörda TAC-tabellerna i bilagan till den här förordningen.

Artikel 7

Fredningsperioder för att skydda lekande torsk

1.Det ska vara förbjudet att fiska med alla typer av fiskeredskap i delsektionerna 25 och 26 under perioden 1 maj–31 augusti.

2.Genom undantag från punkt 1, ska det förbudet inte tillämpas på följande:

(a)Fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

(b)Unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, drivlinor, handlinor och pilkmaskiner eller liknande passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

(c)Unionsfiskefartyg som i delsektion 25 fiskar på pelagiska bestånd, för direkt användning som livsmedel, som använder redskap med en maskstorlek på högst 45 mm, i områden där vattendjupet är mindre än 50 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna, och vars landningar sorteras.

3.Det ska vara förbjudet att fiska med alla typer av fiskeredskap i delsektionerna 22 och 23 under perioden 15 januari–31 mars och i delsektion 24 under perioden 15 maj–15 augusti.

4.Genom undantag från punkt 3, ska det förbudet inte tillämpas på följande:

(a)Fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

(b)Unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, drivlinor, handlinor och pilkmaskiner eller liknande passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

(c)Unionsfiskefartyg som i delsektion 24 fiskar på pelagiska bestånd, för direkt användning som livsmedel, som använder redskap med en maskstorlek på högst 45 mm, i områden där vattendjupet är mindre än 40 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna, och vars landningar sorteras.

(d)Unionsfiskefartyg som fiskar med skrapor efter musslor i delsektion 22, i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna.

5.Befälhavarna på sådana fiskefartyg som avses i punkt 2 b eller c och punkt 4 b, c eller d ska säkerställa att deras fiskeverksamhet alltid kan övervakas av kontrollmyndigheterna i den behöriga medlemsstaten.

Artikel 8

Åtgärder avseende fritidsfiske efter torsk i delsektionerna 22–26

1.Vid fritidsfiske får högst ett exemplar av torsk behållas per fiskare och dag i delsektionerna 22 och 23 samt i delsektion 24 inom sex sjömil mätt från baslinjerna. Under perioden 15 januari–31 mars ska dock fritidsfiske efter torsk vara förbjudet i dessa områden.

2.Fritidsfiske efter torsk ska vara förbjudet i delsektion 24 bortom sex sjömil mätt från baslinjerna och i delsektionerna 25 och 26.

3.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 9

Åtgärder avseende fritidsfiske efter lax i delsektionerna 22–31

1.Fritidsfiske efter lax, inbegripet återsläppsfiske efter lax, ska vara förbjudet i delsektionerna 22–31. Varje exemplar av lax som oavsiktligt fångas ska omedelbart släppas tillbaka i havet.

2.Genom undantag från punkt 1, ska fritidsfiske efter lax vara tillåtet på följande kumulativa villkor:

(a)Högst ett exemplar av fettfeneklippt lax får fångas och behållas per fiskare och dag.

(b)Samtliga exemplar av varje fiskart som behålls ska landas hela.

3.Genom undantag från punkterna 1 och 2 ska fritidsfiske efter lax vara tillåtet norr om latitud 59°30’N under perioden 1 maj–31 augusti i områden inom fyra sjömil mätt från baslinjerna.

4.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 10

Åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax i delsektionerna 22–32

1.I delsektionerna 22–32 ska fiske efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna vara förbjudet för unionsfiskefartyg under perioden 1 januari–31 december 2023. Vid fiske efter lax bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna i delsektion 32 får bifångsterna av öring inte överstiga 3 % av den totala fångsten av lax och öring ombord vid något tillfälle eller vid landningen efter varje fiskeresa.

2.I delsektionerna 22–31 ska fiske med långrev bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna vara förbjudet.

3.Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 11

Flexibilitet

1.Utom där annat anges i bilagan till den här förordningen ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC, och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

2.Artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas när en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 12

Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, sänder uppgifter till kommissionen om kvantiteter av bestånd som fångats eller landats ska de använda de beståndskoder som anges i bilagan till den här förordningen.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Ändring av förordning (EU) 2022/109

I del B i bilaga IA till förordning (EU) 2022/109 ska tabellen över fiskemöjligheter avseende vitlinglyra och därtill hörande bifångster i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets och unionens vatten i Ices-delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a ersättas med följande:

”

Art:	Vitlinglyra och därtill hörande bifångster				Zon:		3a; Förenade kungarikets och unionens vatten i delområde 4; Förenade kungarikets vatten i 2a
	Trisopterus esmarkii						(NOP/2A3A4.)
År	2022		2023					Analytisk TAC
Danmark	49 478	(1)(3)	pro memoria (pm)	(1)(6)				Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
Tyskland	9	(1)(2)(3)	pm	(1)(2)(6)				Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
Nederländerna	36	(1)(2)(3)	pm	(1)(2)(6)
Unionen	49 524	(1)(3)	pm	(1)(6)
Förenade kungariket	10 204		pm
Norge	0	(4)	pm	(4)
Färöarna	0	(5)	pm	(5)
TAC	59 728
(1)	Upp till 5 % av kvoten får utgöras av bifångster av kolja och vitling (OT2/*2A3A4). Bifångster av kolja och vitling som räknas av från kvoten enligt denna bestämmelse och bifångster av arter som räknas av från kvoten enligt artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 får tillsammans inte överstiga 9 % av kvoten.
(2)	Kvoten får endast fiskas i Förenade kungarikets och unionens vatten i Ices-områdena 2a, 3a och 4.
(3)	Får endast fiskas under perioden 1 november 2021–31 oktober 2022.
(4)	En sorteringsrist ska användas.
(5)	En sorteringsrist ska användas. Inkluderar högst 15 % oundvikliga bifångster (NOP/*2A3A4), som ska räknas av från denna kvot.
(6)	Får fiskas under perioden 1 november 2022–31 december 2022.

”

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Artikel 13 ska emellertid tillämpas från och med den 1 november 2022 till och med den 31 oktober 2023.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 191, 15.7.2016, s. 1).

(3)     http://www.ices.dk/advice/Pages/Latest-Advice.aspx .

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 191, 15.7.2016, s. 1).

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).

(7)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 ( EUT L 343, 22.12.2009, s. 1 ).

(8)    Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(9)    Rådets förordning (EU) 2022/109 av den 27 januari 2022 om fastställande för 2022 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten (EUT L 21, 31.1.2022, s. 1).

(10)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.8.2022

COM(2022) 415 final

BILAGA

till

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2023 och om ändring av förordning (EU) 2022/109 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

TAC:er FÖR UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC:er FASTSTÄLLS PER ART OCH PER OMRÅDE

I följande tabeller anges TAC:erna och kvoterna (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Hänvisningarna till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges.

I denna förordning gäller följande tabell för överensstämmelse mellan latinska namn och svenska namn:

Vetenskapligt namn	Trebokstavskod	Svenskt namn
Clupea harengus	HER	Sill
Gadus morhua	COD	Torsk
Pleuronectes platessa	PLE	Rödspätta
Salmo salar	SAL	Lax
Sprattus sprattus	SPR	Skarpsill

Tabell 1
Art:	Sill			Zon:	Delsektionerna 30–31
	Clupea harengus				(HER/30/31.)
Finland		65 649		Analytisk TAC
Sverige		14 425
Unionen		80 074
TAC		80 074
Tabell 2
Art:	Sill			Zon:	Delsektionerna 22–24
	Clupea harengus				(HER/3BC+24)
Danmark		110	(1)	Analytisk TAC
Tyskland		435	(1)	Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig.
Finland		0	(1)	Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig.
Polen		103	(1)
Sverige		140	(1)
Unionen		788	(1)
TAC		788	(1)
(1)	Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.
	Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar inriktas på sill, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.
	Genom undantag från första stycket är fiske inom denna kvot tillåtet för unionsfiskefartyg med en största längd på mindre än tolv meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät, handlinor, bottengarn och pilkmaskiner. Befälhavarna på dessa fiskefartyg ska se till att deras fiskeverksamhet alltid kan övervakas av medlemsstatens kontrollmyndigheter.
Tabell 3
Art:	Sill			Zon:	Unionens vatten i delsektionerna 25–27, 28.2, 29 och 32
	Clupea harengus				(HER/3D-R30)
Danmark		1 343		Analytisk TAC
Tyskland		356		Artikel 6 i denna förordning är tillämplig.
Estland		6 859
Finland		13 388
Lettland		1 693
Litauen		1 782
Polen		15 210
Sverige		20 420
Unionen		61 051
TAC		Ej tillämpligt
Tabell 4
Art:	Sill			Zon:	Delsektion 28.1
	Clupea harengus				(HER/03D.RG)
Estland		21 078		Analytisk TAC
Lettland		24 565		Artikel 6 i denna förordning är tillämplig.
Unionen		45 643
TAC		45 643
Tabell 5
Art:	Torsk			Zon:	Unionens vatten i delsektionerna 25–32
	Gadus morhua				(COD/3DX32.)
Danmark		137	(1)	Försiktighets-TAC
Tyskland		54	(1)	Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig.
Estland		13	(1)	Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig.
Finland		10	(1)
Lettland		51	(1)
Litauen		33	(1)
Polen		159	(1)
Sverige		138	(1)
Unionen		595	(1)
TAC		Ej tillämpligt	(1)
(1)	Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.
	Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar inriktas på torsk, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.
Tabell 6
Art:	Torsk			Zon:	Delsektionerna 22–24
	Gadus morhua				(COD/3BC+24)
Danmark		214	(1)	Analytisk TAC
Tyskland		104	(1)	Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig.
Estland		5	(1)	Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig.
Finland		4	(1)
Lettland		18	(1)
Litauen		11	(1)
Polen		57	(1)
Sverige		76	(1)
Unionen		489	(1)
TAC		489	(1)
(1)	Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.
	Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar inriktas på torsk, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.
Tabell 7
Art:	Rödspätta			Zon:	Unionens vatten i delsektionerna 22–32
	Pleuronectes platessa				(PLE/3BCD-C)
Danmark		8 105		Analytisk TAC
Tyskland		900		Artikel 6 i denna förordning är tillämplig.
Polen		1 697
Sverige		611
Unionen		11 313
TAC		11 313
Tabell 8
Art:	Lax			Zon:	Unionens vatten i delsektionerna 22–31
	Salmo salar				(SAL/3BCD-F)
Danmark		13 223	(1)(2)	Analytisk TAC
Tyskland		1 471	(1)(2)	Artikel 3.2 och 3.3 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig.
Estland		1 344	(1)(2)(3)	Artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 är inte tillämplig.
Finland		16 488	(1)(2)
Lettland		8 411	(1)(2)
Litauen		989	(1)(2)
Polen		4 011	(1)(2)
Sverige		17 874	(1)(2)
Unionen		63 811	(1)(2)
TAC		Ej tillämpligt
(1)	Uttryckt i antal fiskar.
(2)	Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.
	Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar inriktas på lax, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.
	Genom undantag från första stycket är fiske inom denna kvot tillåtet för unionsfiskefartyg norr om latitud 59°30’N i områden inom fyra sjömil mätt från baslinjerna under perioden 1 maj–31 augusti.
(3)	Särskilt villkor: Högst 450 exemplar inom denna kvot får fiskas i unionens vatten i delsektion 32 (SAL/*3D32).
Tabell 9
Art:	Lax			Zon:	Unionens vatten i delsektion 32
	Salmo salar				(SAL/3D32.)
Estland		969	(1)	Försiktighets-TAC
Finland		8 486	(1)
Unionen		9 455	(1)
TAC		Ej tillämpligt
(1)	Uttryckt i antal fiskar.
Tabell 10
Art:	Skarpsill			Zon:	Unionens vatten i delsektionerna 22–32
	Sprattus sprattus				(SPR/3BCD-C)
Danmark		19 882		Analytisk TAC
Tyskland		12 596		Artikel 6 i denna förordning är tillämplig.
Estland		23 087
Finland		10 408
Lettland		27 884
Litauen		10 087
Polen		59 174
Sverige		38 436
Unionen		201 554
TAC		Ej tillämpligt