EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 12.5.2021

COM(2021) 400 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Vägen till en frisk planet för alla


EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark

{SWD(2021) 140 final} - {SWD(2021) 141 final}

1.Inledning

En enorm global ansträngning görs för närvarande för att bekämpa covid-19-pandemin, och samtidigt krävs snabba insatser för att möta de ihållande hoten mot vår planets hälsa. Klimatförändring, miljöförorening 1 , förlust av biologisk mångfald och en ohållbar användning av naturresurser innebär många risker för människors, djurs och ekosystems hälsa. Bland riskerna finns smittsamma sjukdomar, icke-överförbara sjukdomar, antimikrobiell resistens och vattenbrist 2 . För att bygga en frisk planet för alla uppmanas EU i den europeiska gröna given 3 bland annat att bättre övervaka, rapportera, förebygga och åtgärda föroreningar i luft, vatten, mark och konsumentprodukter. 

Vi måste agera snabbt: Föroreningar kan orsaka cancer, ischemisk hjärtsjukdom, obstruktiv lungsjukdom, stroke, psykiska och neurologiska tillstånd, diabetes m.m. 4 (se figur 1). Trots påtagliga framsteg ledde föroreningarna under 2015 fortfarande till uppskattningsvis nio miljoner förtida dödsfall i världen (16 % av alla dödsfall) – tre gånger fler dödsfall än till följd av aids, tuberkulos och malaria tillsammans och 15 gånger fler än i alla krig och andra former av våld 5 . I EU orsakar föroreningar vart åttonde dödsfall varje år 6 .

Figur 1: De tio vanligaste icke-överförbara sjukdomarna som orsakar dödsfall orsakade av miljön (Källa: EEA – Healthy environment, healthy lives, 2018 baserat på WHO (2016))

Kampen mot föroreningar är också en kamp för rättvisa och jämlikhet. Föroreningarnas mest skadliga hälsoeffekter drabbar oftast de mest sårbara grupperna. Det gäller bland annat barn, som kan få svåra och långvariga negativa effekter på sin utveckling, personer med medicinska tillstånd, äldre personer, personer med funktionsnedsättning och personer som lever under sämre socioekonomiska förhållanden 7 . Globalt sett drabbas låg- och medelinkomstländer hårdast av miljörelaterade sjukdomar, med nästan 92 % av alla föroreningsrelaterade dödsfall 8 . 

Föroreningar hotar också den biologiska mångfalden och bidrar avsevärt till den pågående massutrotningen av arter. Föroreningar är, tillsammans med förändringar i mark- och havsanvändning, överexploatering av naturresurser, klimatförändringar och invasiva främmande arter, en av de fem främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald. I dag är överlevnaden hotad för mer än en miljon av jordens uppskattningsvis åtta miljoner växt- och djurarter, och situationen väntas bli värre om vi inte ändrar oss 9 . På det hela taget hotas uppnåendet av målen för hållbar utveckling av en rad eskalerande och ömsesidigt förstärkande miljörisker.

Ekonomiska framsteg och minskade föroreningar kan gå hand i hand: mellan 2000 och 2017 ökade EU:s BNP med 32 %, medan utsläppen av de viktigaste luftföroreningarna minskade med mellan 10 % (ammoniak, främst från jordbruket) och 70 % (svaveloxider, främst från industriproduktion) 10 . Den globala ekonomins totala femfaldiga tillväxt under de senaste fem årtiondena har dock kommit till enorma kostnader för den globala miljön 11 . 

De ekonomiska argumenten för att motverka föroreningar är tydliga och fördelarna för samhället är mycket större än kostnaderna, precis som kostnaderna för att inte vidta åtgärder är mycket större än kostnaderna för att vidta åtgärder. Exempelvis beräknas luftföroreningarnas kostnader för hälsa och ekonomisk verksamhet vara 330–940 miljarder euro per år i EU 12 , inberäknat förlorade arbetsdagar, sjukvårdskostnader, skördeförluster och skador på byggnader, medan alla åtgärder i EU för att förbättra luftkvaliteten kostar uppskattningsvis 70–80 miljarder euro per år 13 . Den växande efterfrågan på mindre förorenande varor och tjänster medför betydande affärsmöjligheter och mobiliserar redan EU-företag för att utveckla innovativa lösningar. Återhämtningsinsatserna kan stödja denna trend. Att agera mot föroreningar nu innebär också solidaritet mellan generationerna.

Vi behöver en bättre integrerad överblick över föroreningar så att offentliga och privata aktörer kan hantera relaterade föroreningsproblem även över tid och rum och ta itu med samspelet med andra miljömässiga, sociala och ekonomiska överväganden så effektivt som möjligt i sina politiska, investerings- och köpbeslut.

De flesta EU-invånare stöder åtgärder mot föroreningar: miljöskydd anges som en mycket viktig fråga och föroreningar som det största miljöproblemet efter klimatförändringen 14 . De flesta av dem som deltog i det öppna offentliga samrådet om denna handlingsplan 15 anser att relevanta samhällsaktörer inte gör tillräckligt och att EU och de nationella regeringarna måste vidta åtgärder. Intensifierade internationella insatser, bättre genomförande av föroreningsrelaterad lagstiftning, främjande av formell utbildning och beteendepåverkan identifierades som de effektivaste sätten att gå vidare. 

Föroreningar stannar inte vid gränserna. Föroreningar kommer in i EU genom hav, floder, vindar eller importerade varor, men EU orsakar också betydande föroreningar på andra håll i världen genom sina egna produktions- och konsumtionsmönster och genom sitt avfall. Samtidigt har EU kraftfulla verktyg för att bidra till insatser för att minska föroreningar globalt, genom sin politik och sina fonder, sin gröna diplomati och genom att stimulera innovation, med renare produktion och en mer hållbar konsumtion av varor och tjänster.

De folkhälsomässiga, miljömässiga, moraliska och socioekonomiska argumenten för att EU ska leda den globala kampen mot föroreningar är i dag starkare än någonsin 16 . Nu är det dags att vara ambitiös, för att leva upp till människors legitima önskan att få sin hälsa, miljö och försörjning skyddad – och för att sluta fred med vår planet.

2.Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark 

2.1.Nollföroreningsambitionen

Nollföroreningsambitionen 17 är ett övergripande mål som bidrar till FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling 18 och kompletterar klimatneutralitetsmålet för 2050 i synergi med målen om en ren och cirkulär ekonomi och en återställd biologisk mångfald. Den ingår i många initiativ i den europeiska gröna given och andra initiativ 19 , och kommissionen kommer att fortsätta att inkludera nollföroreningsambitionen i framtida politiska initiativ.

Huvudsyftet med denna handlingsplan är att tillhandahålla en kompass för att inkludera förebyggande av föroreningar i all relevant EU-politik, maximera synergier på ett effektivt och proportionellt sätt, intensifiera genomförandet och identifiera eventuella luckor eller avvägningsfrågor. För att styra EU mot visionen för 2050 om en frisk planet för alla fastställs i denna handlingsplan centrala mål för 2030 för att påskynda minskningen av föroreningar.

I handlingsplanen fastställs också nyckelåtgärder för 2021–2024 för att komplettera de många relevanta åtgärderna i andra initiativ inom ramen för den europeiska gröna given, inbegripet kemikaliestrategin för hållbarhet.

Nedstängningsåtgärderna för att bekämpa covid-19-pandemin har lett till tillfälligt renare luft, vatten och minskat buller på många platser, men en neddragning av all ekonomisk verksamhet är inte EU:s uppfattning om hur unionen och världen ska nå nollförorening. I stället kan EU upprätthålla sitt välstånd och samtidigt omvandla produktions- och konsumtionsmetoder och styra investeringarna mot nollförorening. Investeringar i ren och hållbar design, affärsmodeller för cirkulär ekonomi, renare transporter och mobilitet, utsläppssnål teknik, naturbaserade lösningar och hållbar digitalisering erbjuder stora möjligheter att befästa EU:s ledarskap inom grön tillväxt, samtidigt som ojämlikheten minskas, jobb skapas och den kollektiva resiliensen stärks.

Den fleråriga budgetramen 2021–2027 och NextGenerationEU ger helt nya budgetmöjligheter att stödja sådana investeringar och bekämpa klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, resursutarmning och föroreningar i EU och globalt 21 .

Det är hög tid att ”vända åtgärdspyramiden” och ompröva hur varor och tjänster utformas, produceras, levereras, utförs och/eller används och bortskaffas. Detta innebär först och främst att föroreningar bör förebyggas vid källan. När det (ännu) inte är möjligt att helt förebygga föroreningar vid källan bör föroreningarna minimeras. När förorening ändå sker bör den avhjälpas och de åtföljande skadorna kompenseras.

Figur 2:    Nollföroreningshierarkin – att vända åtgärdspyramiden och prioritera strategier för att motverka föroreningar

2.2.Förbättra vår hälsa och vårt välbefinnande 

EU har ett starkt regelverk för att begränsa luftföroreningar. Antalet förtida dödsfall och sjukdomsfall som orsakas av luftföroreningar är dock fortfarande högt. Detta beror på att vissa av EU:s luftkvalitetsnormer fortfarande är mindre stränga än de normer som WHO rekommenderade 2005, och genomförandet av luftkvalitetsdirektiven har endast delvis varit ändamålsenligt 22 .

Vi behöver ett bättre folkhälsoskydd, i linje med EU:s plan för att bekämpa cancer. I detta syfte kommer kommissionen under 2022 att föreslå att EU:s luftkvalitetsnormer bättre anpassas till WHO:s kommande rekommendationer och att bestämmelserna om övervakning, modellering och luftkvalitetsplaner stärks för att hjälpa lokala myndigheter och förbättra den övergripande efterlevnaden av regelverket. Samtidigt kommer kommissionen att införa strängare krav för att ta itu med luftföroreningar vid källan, t.ex. från jordbruk, industri, transporter, byggnader och energi, bland annat genom ett antal åtgärder och strategier inom ramen för den europeiska gröna given (t.ex. hållbar och smart mobilitet, renoveringsvågen och från jord till bord).

I den andra utsiktsrapporten om ren luft rapporterar kommissionen att de åtgärder som medlemsstaterna aviserat i sina nationella luftvårdsprogram inte kommer att vara tillräckliga för att nå de nivåer för minskning av ammoniakutsläpp som krävs för att uppnå målen för 2030: ammoniak har en stor betydelse för bildning av fina partiklar (PM2,5), och alla de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska ammoniakutsläppen rör jordbruket och i synnerhet utfodringsmetoder, stallgödselhantering och användning av gödselmedel 23 . I detta sammanhang kommer kommissionen, såsom aviserats i från jord till bord-strategin, att underlätta utsläppandet på marknaden av alternativa foderråvaror och innovativa fodertillsatser i sina ansträngningar för att skapa ett hållbart livsmedelssystem och en mer hållbar djurhållning. Kommissionen håller också på att bedöma om det behövs ytterligare lagstiftning för att begränsa ammoniakutsläppen. Översynen av industriutsläppsdirektivet syftar till att minska ammoniakutsläppen från den intensiva djuruppfödningen. Dessutom kan det behövas ytterligare åtgärder för att minska ammoniakutsläppen, t.ex. inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken eller genom att införa bindande regler för gödselhantering.

Såsom tillkännagavs i strategin för hållbar och smart mobilitet kommer kommissionen, i synergi med utsläppsnormer för koldioxid, att ta itu med luftföroreningar och buller från transporter, bland annat genom de nya Euro 7-normerna för vägfordon och bättre utsläppsprovning vid fordonsbesiktning. På grundval av senaste kunskap kommer kommissionen att överväga behovet av att begränsa utsläppen av PM2,5 och nanopartiklar från alla typer av förbränningsmotorer och från bromsar i konventionella och elektriska fordon, tillsammans med behovet av att minska förorenande utsläpp under flera olika användningsförhållanden och under fordonens hela livslängd.

I linje med resultaten av 2017 års utvärdering av direktivet om omgivningsbuller 24 och 2020 års utvärdering av direktivet om buller från utomhusutrustning 25 kommer kommissionen att fokusera på att bättre ta itu med buller vid källan, särskilt genom att säkerställa ett korrekt genomförande i praktiken och, i förekommande fall, förbättra EU:s bullerrelaterade regelverk för däck, vägfordon, järnvägar och luftfartyg, även på internationell nivå. Dessutom kommer kommissionen att följa upp utvärderingen av direktivet om buller från utomhusutrustning för att se vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för sådan utrustning. Kommissionen kommer att göra en lägesbedömning 26 under 2022 och överväga om det finns ett behov av att fastställa bullerminskningsmål på EU-nivå i direktivet om omgivningsbuller. De handlingsplaner för buller som krävs enligt direktivet bör integreras bättre i planerna för hållbar rörlighet i städer och bör främjas genom utbyggnad av ren kollektivtrafik och mer aktivt resande. Sammanfattningsvis kan de ovannämnda bullerminskande åtgärderna bidra till att avhjälpa skador orsakade av kroniskt buller.

När det gäller luftföroreningar från byggnader har framsteg gjorts när det gäller utfasning av förorenande kol- och eldningsolja, medan föroreningar från förbränning av biomassa fortfarande är en utmaning, särskilt vid användning av föråldrade ineffektiva anläggningar. Kommissionen kommer att främja en integrering av nollföroreningsambitionen med målen för ren energi och energieffektivitet, t.ex. i initiativen renoveringsvågen och ett nytt europeiskt Bauhaus, materialåtervinning och återanvändning av byggavfall samt vid översynen av ekodesign- och energimärkningskraven för uppvärmningsanordningar, i första hand anordningar för fastbränsle, för vilka översynen ska vara klar senast i början av 2024. EU kommer också att fortsätta att stödja övergången till renare energi och renare uppvärmning av bostäder i tredjeländer, särskilt grannskapsländer.

När det gäller inomhusluftkvalitet har EU:s politik tagit upp flera bestämningsfaktorer, däribland omgivningsluft, byggnadsmaterial, konsumentprodukter, värme- och kylsystem samt rökvanor. Arbetsmiljölagstiftningen har också i hög grad bidragit till framsteg i denna fråga och kommer att fortsätta att göra det genom nästa strategiska ram för arbetsmiljö. Renoveringsvågen 27 kommer att göra det möjligt att angripa frågan om hälsosamma temperaturer och fuktighetsnivåer i nya byggnader och i byggnader som genomgår större renoveringar, samtidigt som man tar itu med sanering av giftiga ämnen, däribland asbest. EU saknar dock en övergripande integrerad strategi. Covid-19 och de minskade möjligheterna att vistas utomhus har återigen visat hur viktigt det är att säkerställa att den inomhus- och utomhusluft som vi andas alltid är ren. I takt med att isoleringen av byggnader förbättras kommer det att bli ännu viktigare att säkerställa en god inomhusluftkvalitet. Skolbyggnader förtjänar också särskild uppmärksamhet. Kommissionen kommer att analysera kunskaps- och policyluckor, i samverkan med initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus och med beaktande av resultaten av relevanta Horisont Europa-projekt. På grundval av detta kommer kommissionen att bedöma vägar och policyalternativ för att förbättra inomhusluftkvalitet, med fokus på viktiga bestämningsfaktorer och föroreningskällor, och undersöka olika sätt att öka allmänhetens medvetenhet och minska riskerna.

Från och med januari 2023 kommer det reviderade dricksvattendirektivet att ge bättre skydd för människors hälsa tack vare strängare vattenkvalitetsnormer, åtgärder mot särskilt oroande föroreningar, t.ex. hormonstörande ämnen och mikroplaster, och som leder till ett renare kranvatten för alla – och ett mindre behov av plastflaskor. Kommissionen kommer senast 2023 att bedöma om nya parametrar också behöver tas upp i den pågående översynen av badvattendirektivet 28 . Inom ramen för den kommande översynen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kommer möjligheten att införa permanent övervakning av hälsorelaterade parametrar i avloppsvatten att analyseras. Detta kan hjälpa oss att förbereda oss för nya epidemihot 29 . En översyn och, vid behov, modernisering av andra vatten- och havslagar, särskilt för att göra dem bättre lämpade att minska kemiska föroreningar och mikroplast, kommer också att bidra till att upprätthålla kvaliteten på dricksvatten och fiskeri- och vattenbruksprodukter. I från jord till bord-strategin fastställde kommissionen åtgärder som kommer att bidra till en utveckling mot nollförorening i livsmedelssystemen, t.ex. de nya strategiska riktlinjerna för EU:s vattenbruk. En uppdatering av förteckningarna över problematiska ämnen för ytvatten och grundvatten kommer att skydda naturen och människors hälsa från de mest relevanta ämnena på grundval av den senaste vetenskapliga kunskapen. Parallellt med detta kommer kommissionen att fortsätta att främja inrättandet av utsläppskontrollområden i alla EU:s hav 30 för att förbättra luftkvaliteten på fartyg och i hamnstäder och kustområden samt vattenkvaliteten på badplatser vid havet.

För att främja bättre psykiskt och fysiskt välbefinnande kommer kommissionen att överväga att stödja sanerade platser med restaurerad natur som potentiella offentliga grönområden i sitt kommande förslag om rättsligt bindande EU-mål för naturrestaurering, i den nya markstrategin och i alla åtgärder för stadsförgröning, i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald 2030. I detta sammanhang kommer kommissionen att sträva efter att avhjälpa sociala orättvisor och i möjligaste mån skapa en rättvis tillgång till grön infrastruktur i städerna. Dessutom kommer kommissionen senast 2025 att slutföra en omfattande översyn av de flesta av EU:s avfallslagar för att anpassa dem till principerna för en ren och cirkulär ekonomi, där förebyggandet av avfall trappas upp, materialåtervinning av hög kvalitet leder till rena sekundära materialkretslopp och till att restavfallet minimeras.

Med kemikaliestrategin för hållbarhet kommer kommissionen att bättre skydda människors hälsa och miljön från farliga kemikalier. Kommissionen kommer särskilt att föreslå åtgärder för att fasa ut de mest skadliga kemikalierna – t.ex. hormonstörande ämnen och långlivade ämnen – särskilt i konsumentprodukter, samt åtgärder för att ersätta och minimera alla ämnen som inger betänkligheter i ekonomin och samhället 31 .

Det pågående internationella samarbetet kommer att intensifieras med Världshälsoorganisationen (WHO), OECD, konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och andra viktiga internationella initiativ och organisationer, inbegripet sektorsspecifika organisationer som Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). När det gäller förorening av vatten och mark från läkemedel kommer kommissionen, utöver EU:s mål om minskad försäljning av antimikrobiella medel, att uppmuntra internationellt samarbete för att hantera miljörisker i andra länder där läkemedelsutsläpp från tillverkning och andra källor bland annat kan bidra till spridningen av antimikrobiell resistens 32 .

2.3.Att leva inom planetens gränser

För att hålla vårt föroreningsavtryck inom de gränser som vår planet – och därmed mänskligheten – kan hantera 35 måste vi genomföra EU:s befintliga regelverk för skydd av luft, sötvatten, hav och oceaner snabbare och bättre, samtidigt som vi skyndsamt arbetar för att skapa en ram för att regelbundet bedöma tillståndet för EU:s jordar och vidta åtgärder på alla nivåer för att ta itu med markförorening och markförstöring. 

Ur ett luftkvalitetsperspektiv kommer kommissionen tillsammans med medlemsstaterna att följa upp nationella luftvårdsprogram och minskningsåtaganden för att se till att direktivet om nationella åtaganden om utsläppsminskning genomförs fullt ut, så att antalet land- och sötvattensekosystem där luftföroreningsrelaterad eutrofiering hotar den biologiska mångfalden minskas med 25 % senast 2030 36 .

När det gäller förorening av sötvatten och hav skulle uppnåendet av ”god status” enligt vattendirektivet och havsmiljödirektivet leda till att EU närmar sig nollföroreningsambitionen för alla akvatiska ekosystem.

I utvärderingen från 2019 drogs dock slutsatsen att genomförandet av sötvattenslagstiftningen fortfarande är otillräckligt 37 på grund av faktorer som brist på investeringar, begränsat införlivande av mål för sötvattenskydd på andra politikområden, långsamt genomförande av åtgärder och behovet av att bättre ta itu med kemisk förorening. Ett striktare genomförande kommer därför att vara den viktigaste åtgärden. Kommissionen kommer särskilt att sträva efter att säkerställa att medlemsstaterna främjar en hållbar och effektiv vattenförbrukning, motverkar vattenförorening och lägger fram en socialt rättvis vattenräkning för alla vattenanvändare och vattenförorenare, inbegripet industri, jordbruk och hushållskonsumenter, samtidigt som intäkterna används på bästa sätt för hållbara investeringar 38 . Kommissionen kommer också att stödja bättre övervakning och minskning av förorening från viktiga ämnen i yt- och grundvatten.

Det föreslagna uppdraget för friska hav, kust- och inlandsvatten syftar till att stödja innovation och genomförande av EU:s politik och lagstiftning för att uppnå friska, föroreningsfria hav och andra vatten. Kommissionen kommer också att anta en handlingsplan för inlandssjöfart 2021–2027 (Naiades III) för att stödja en gradvis övergång till transport med nollutsläpp på inre vattenvägar 39 .

Kommissionen kommer att se över havsmiljödirektivet senast 2023, med beaktande av genomförandeläget för EU-lagstiftning som rör betydande föroreningskällor och behovet av att minska plastavfall och annat skräp, undervattensbuller och föroreningar. Med utgångspunkt i framgångarna med det nyligen överenskomna EU-tröskelvärdet för strandskräp 40 kommer kommissionen tillsammans med medlemsstaterna att arbeta med EU-tröskelvärden för undervattensbuller från sjötransporter, byggverksamhet, muddring och annan verksamhet till havs.

Den kommande översynen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 41 kommer, i samverkan med utvärderingen av direktivet om avloppsslam 42 , att bidra till att höja ambitionsnivån för att avlägsna näringsämnen från avloppsvatten och göra renat vatten och slam förberett för återanvändning, för att stödja ett mer cirkulärt och mindre förorenande jordbruk. Det kommer också att ta upp nya föroreningar som mikroplaster och mikroföroreningar, inklusive läkemedel. Åtgärder kommer att vidtas i riktning mot energieffektivitet och koldioxidneutralitet samt en bättre tillämpning av principen om att förorenaren betalar. Översynen kommer också att inriktas på att förbättra tillgången till rättslig prövning, sanitet för alla och information. Denna översyn kommer också att stödja det konkreta genomförandet av den framtida handlingsplanen för integrerad hantering av näringsämnen, som på ett övergripande sätt tar itu med en långvarig miljöutmaning, maximerar synergierna mellan olika politikområden och på bästa sätt utnyttjar den nya gemensamma jordbrukspolitikens miljöstruktur, särskilt genom villkorlighet och miljöprogram. Som tillkännagavs i från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald bör även föroreningar från bekämpningsmedel i luft, vatten och mark minskas genom att deras totala användning och risk minskas med 50 % fram till 2030, inklusive de farligaste föroreningarna. Detta kommer att uppnås genom ökad användning av integrerat växtskydd, översyn av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, främjande av agroekologiska metoder, inbegripet ekologiskt jordbruk, och undvikande av användning av kemiska bekämpningsmedel i känsliga områden. Förutom att hantera riskerna för människors hälsa och miljön kommer detta också att minska kostnaderna för att behandla dricksvatten. Innovativ teknik, inbegripet bioteknik, skulle också kunna bidra till att minska beroendet av bekämpningsmedel 43 .

Dessutom kommer det föreslagna uppdraget på området markhälsa och livsmedel, tillsammans med det europeiska innovationspartnerskapet för jordbruk (EIP AGRI), att främja en bred spridning av metoder för minskning av bekämpningsmedel och näringsämnen genom att främja innovationer och kunskapsutbyte. Målet är att 75 % av jordarna ska vara i ett gott tillstånd senast 2030, bland annat tack vare ett särskilt mål om minskad markförorening och förbättrad restaurering.

Som en del av EU:s kommande markstrategi kommer kommissionen att ta fram åtgärder som syftar till att avsevärt stärka insatserna för att identifiera, utreda, bedöma och sanera förorenade områden, så att markföroreningar fram till 2050 inte längre utgör någon hälso- eller miljörisk. Ny markförorening bör undvikas så långt som möjligt, men när förorening sker trots förebyggande åtgärder och andra åtgärder bör riskerna omedelbart hanteras. Uppskattningsvis finns 2,8 miljoner potentiellt förorenade områden i EU, varav 390 000 områden beräknas kräva sanering. Fram till 2018 rapporterades endast omkring 65 500 områden ha sanerats 44 . Det är mycket viktigt att alla medlemsstater har ett register över (potentiellt) förorenade områden, ökar insatserna för att sanera sådana områden och utvecklar tydliga kriterier för prioritering av saneringen. Det kommande förslaget om rättsligt bindande EU-mål för naturrestaurering kommer att ta upp frågan om restaurering av skadade markekosystem. Kommissionen kommer också att utarbeta en EU-bevakningslista över prioriterade markföroreningar samt vägledning, t.ex. om ett pass för säker, hållbar och cirkulär användning av uppgrävd jord, på grundval av medlemsstaternas erfarenheter där sådana finns. För att bättre förstå frågan om diffusa markföroreningar i EU kommer kommissionen att arbeta för att integrera en nollföroreningsmodul i den framtida markundersökningen Lucas 45 . Tillgången till och medvetenheten om offentliga och privata finansieringsalternativ för att identifiera, utreda och sanera förorenad mark kommer att främjas och underlättas.

Internationellt kommer EU att stödja globalt och regionalt gränsöverskridande vattensamarbete 46 och arbeta bilateralt med viktiga partner. EU kommer att fortsätta främja samarbete mellan relevanta regionala forum, t.ex. i europeiska avrinningsområden (Rhen och Donau), och kommer att fortsätta verka för globalt antagande och genomförande av Uneces konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar. Den kommer att fortsätta stärka internationell världshavsförvaltning och hjälpa partnerländerna att se till att haven är rena, friska och hållbart förvaltade 47 . EU kommer också att stödja samordningen av regionala havsområden för att gemensamt mäta, bedöma och hantera olika typer av föroreningar. Flera regionala flod- och havsområden lider också av historiska föroreningar, delvis kopplade till andra världskriget 48 , som har ackumulerats i sediment och som utgör betydande risker för de akvatiska ekosystemen men även för människors hälsa, via fisk och skaldjur. EU kommer också att intensifiera sitt samarbete med tredjeländer för att ta itu med marint skräp. Vidare kommer ett närmare samarbete i Medelhavsområdet, särskilt genom Barcelonakonventionen och dess protokoll och unionen för Medelhavsområdet, att fortsätta att prioriteras. EU håller också på att styra utvecklingen inom IMO för att reglera utsläpp till havet från fartyg som är utrustade med avgasreningssystem 49 . EU kommer också att fortsätta att stödja det globala partnerskapet för markfrågor Global Soil Partnership för att ytterligare förebygga föroreningar och minimera riskerna med tidigare föroreningar i marken.  

2.4.Med sikte på nollförorening från produktion och konsumtion

För att styra EU i riktning mot nollförorening krävs, i nära samverkan med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, mer hållbara industrisystem 51 , renare teknik, mindre förorenande företagsmodeller och konsumtionsvanor, ett snabbare genomförande av principen att förorenaren betalar och en fortsatt tillämpning av det utökade producentansvaret.  

Industriutsläppsdirektivet 52 är det viktigaste instrumentet som reglerar förorenande utsläpp till luft, vatten och mark från mer än 52 000 av de största industrianläggningarna i EU. I industriutsläppsdirektivet (IED) anges som villkor för beviljande av tillstånd för industrianläggningar att en anläggning tillämpar bästa tillgängliga teknik (BAT). Detta har styrt industrierna mot att gradvis minska utsläppen och har bidragit till att skapa lika villkor. Exempelvis släpper stora förbränningsanläggningar nu ut bara en sjundedel så mycket luftföroreningar som de gjorde för 20 år sedan. IED-anläggningars utsläpp till luft orsakar dock fortfarande skador som motsvarar nästan 100 miljarder euro per år 53 . Detta kräver fortsatta ansträngningar för att minska de återstående utsläppen, även till vatten och mark, samt för att se till att berörda verksamhetsutövare vid stora industrianläggningar och särskilt farliga anläggningar sanerar föroreningar från sin industriella verksamhet eller vid stora industriolyckor.

Efter den senaste utvärderingen av industriutsläppsdirektivet 54  kommer kommissionen att se över EU:s regler om industriutsläpp 55 med beaktande av att ny teknik eller nya produktionsprocesser ofta kommer att göra det möjligt att minska utsläppen av både förorenande ämnen och växthusgaser, även i sektorer som för närvarande inte omfattas. Syftet med översynen är att påskynda spridningen av innovation för nollförorening, skapa lika villkor även för andra starkt förorenande sektorer, förbättra allmänhetens tillgång till information, deltagande i beslutsfattande och tillgång till rättslig prövning samt göra det lättare att jämföra medlemsstaternas resultat när det gäller att tackla industriutsläpp. Ett nytt innovationsobservatorium inom ramen för industriutsläppsdirektivet kommer att spela en nyckelroll när det gäller att övervaka innovationer och påskynda identifieringen av ny teknik. Digitalisering, databehandling och nya innovativa metoder såsom fjärranalys, artificiell intelligens och maskininlärning kan användas för att påskynda och förändra det sätt på vilket tillsynsmyndigheter och industrin tar itu med industriutsläpp. För att minska avfallsdeponering och utsläpp till vatten till nära noll senast 2050 kommer Horisont Europas ”partnerskap Processes4Planet”, ”partnerskap för ett cirkulärt, biobaserat Europa” och ”partnerskap för ren stål” att också undersöka olika sätt att främja banbrytande teknik och fler systemlösningar, t.ex. industriell symbios och cirkulära leveranskedjor genom vilka avfall eller biprodukter från en industri eller små och medelstora företag blir råvaror för en annan. Färdplanen för industriell teknik för cirkulära industrier inom det nya europeiska forskningsområdet – ”New ERA” – kommer att lägga fram faktaunderlag och föreslå investeringsagendor 56 .

Att införliva nollföroreningsambitionen i produktion och konsumtion innebär också att kemikalier, material och produkter måste designas för att vara så säkra och hållbara som möjligt och under hela sin livscykel 57 , vilket leder till giftfria materialkretslopp. Kommissionen har redan antagit den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och kemikaliestrategin för hållbarhet och har aviserat flera andra initiativ för att ta itu med dessa föroreningsutmaningar. Syftet med initiativet för hållbar produktpolitik är att se till att produkter som släpps ut på EU-marknaden blir alltmer hållbara och klarar testet för cirkularitet, vilket gör både produktion och konsumtion miljövänligare och minimerar avfall och föroreningar. Metoderna för produkters miljöavtryck (PEF) och organisationers miljöavtryck (OEF) 58 stöder en transparent, robust, systematisk och integrerad jämförelse av produkter och organisationer på EU-marknaden. Utöver ett antal åtgärder för att hantera identifierade miljöutmaningar i samband med läkemedelsprodukter via genomförande av läkemedelsstrategin och EU:s strategi om läkemedel i miljön 59 , planeras särskilda åtgärder för att ta itu med mikroplastförorening 60 , långlivade organiska föroreningar (POP) 61 i avfall och skadliga och långlivade ämnen i produkter som per- och polyfluorakylerade ämnen (PFAS) i alla användningar som inte är oumbärliga 62 . Kommissionen kommer också att uppmana offentliga och privata aktörer att avge ”nollföroreningslöften” 63 för att uppmuntra konsumenterna att välja mindre förorenande produkter och tjänster, sådana som är EU-miljömärkta. Dessa löften kommer att gälla för fysiska butiker och e-marknadsplatser och kommer att baseras på kontrollerbara och transparenta påståenden som även det framtida initiativet om miljöpåståenden kommer att bidra till.

Att sätta rätt pris på förorening och skapa incitament för alternativ, i enlighet med principen att förorenaren betalar, är en viktig drivkraft för att stimulera renare produktion och konsumtion 64 . Trots många uppmaningar behandlas föroreningar fortfarande främst genom lagstiftning och de externa kostnaderna är inte helt internaliserade. Det finns utrymme för att främja fortsatt användning av prisinstrument 65 . För att stödja denna process kommer kommissionen att anta rekommendationer om hur man ytterligare kan främja relevanta instrument och incitament för att bättre genomföra principen att förorenaren betalar och därmed fullborda utfasningen av ”gratis förorening”, som en uppföljning av revisionsrättens kommande rapport. Samtidigt kommer kommissionen att överväga hur översynen av energiskattedirektivet kan bidra till att säkerställa att användarna uppmuntras att välja mindre förorenande energikällor.

Parallellt med de världsomspännande insatserna inom ramen för Minamatakonventionen kommer kommissionen under 2022 att revidera kvicksilverförordningen 66 för att fasa ut användningen av tandamalgam och förbjuda tillverkning av och handel med ett antal produkter med tillsatt kvicksilver, däribland vissa lampor. Detta kommer att göras i samverkan med relevanta EU-instrument, däribland direktivet om begränsning av farliga ämnen 67 .

Seveso III-direktivet 68 syftar till att begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, och det spelar därför en viktig roll när det gäller att styra det starkt industrialiserade EU mot nollförorening från industriolyckor. Under de senaste tio åren har det i de 12 000 EU-baserade farliga verksamheter som omfattas av direktivet inträffat färre än 30 allvarliga olyckshändelser varje år i EU, med allt mindre konsekvenser. Kommissionen kommer att ytterligare konsolidera sitt stöd till medlemsstaterna, t.ex. när det gäller att bedöma riskerna för verksamheter och konsekvenserna av olyckor. Detta kommer också att komplettera unionens civilskyddsmekanism 69 .

Internationellt kommer EU att fortsätta att stödja arbetet om bästa tillgängliga teknik (BAT) i multilaterala miljöavtal, t.ex. Stockholmskonventionen och Minamatakonventionen, samt genom OECD:s BAT-projekt. EU kommer också att aktivt bidra till översynen av protokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (Kievprotokollet) för att samla in kunskap om nivåer av och trender för industriutsläpp. För att ytterligare ta itu med EU:s externa föroreningsavtryck kommer kommissionen att föreslå en ambitiös översyn av förordningen om avfallstransporter för att bättre övervaka avfallsexporter, säkerställa att de hanteras på ett hållbart sätt och begränsa export av avfall som har skadliga miljö- och hälsoeffekter i tredjeländer. Uttjänta fordon, som är farligt avfall och inte får exporteras till länder utanför OECD, märks t.ex. ofta som begagnade bilar och exporteras olagligt 70 . Detta leder till allvarliga föroreningshot som orsakas av en osund hantering av fordonen 71 . EU kommer också att fortsätta samarbeta med viktiga länder för att bekämpa olaglig handel med avfall och underlätta samarbete inom och mellan regioner.

3.Att gemensamt skapa en omställning till nollförorening

3.1.Säkerställa striktare genomförande och efterlevnadskontroll

Enligt den andra översynen av genomförandet av miljölagstiftningen 73 leder de nuvarande bristerna i genomförandet av EU:s miljölagstiftning till en kostnad för samhället på totalt cirka 55 miljarder euro per år, varav 69 % beror på otillräckligt genomförande av lagstiftningen om luft-, buller-, vatten- och industriutsläpp/olyckor 74 .  

Kommissionen kommer i allt högre grad att inrikta sina genomförande- och kontrollåtgärder på att se till att alla EU:s lagar om förebyggande av föroreningar verkligen efterlevs och att de avsedda miljö- och hälsofördelarna uppnås. Detta inbegriper samarbete med medlemsstaterna i ett tidigt skede för att säkerställa ett snabbt och korrekt införlivande och främja alla tillgängliga verktyg.

För att förbättra alla berörda nationella myndigheters efterlevnad av EU:s lagstiftning om förebyggande av föroreningar kommer kommissionen att

·främja ökat samarbete mellan nationella myndigheter och de europeiska nätverken av miljömyndigheter, inspektörer, revisorer, polis, åklagare och domare inom ramen för forumet för efterlevnad och styrning på miljöområdet 75 , i syfte att utveckla nya gemensamma åtgärder längs hela efterlevnadskedjan,

·sammanföra miljömyndigheter och andra tillsynsmyndigheter (t.ex. de som ansvarar för EU:s transport-, energi-, jordbruks-, fiske-, sjöövervaknings- eller konsumentskyddslagstiftning) för att utbyta bästa praxis och utforma sektorsövergripande åtgärder för nolltolerans för föroreningar på nationell och gränsöverskridande nivå,  

·förbättra den övergripande rättsliga ramen genom att stärka miljöbrottsdirektivet 76 ,

·senast 2023 utvärdera miljöansvarsdirektivets 77 ändamålsenlighet, inklusive dess föroreningsrelaterade aspekter, och vid behov se över detta,

·överväga att utarbeta standardiserade bestämmelser om säkerställande av efterlevnad för nya lagstiftningsförslag och övervaka den proportionella och avskräckande tillämpningen av gällande vitesklausuler,

·uppmuntra tillämpning i alla medlemsstater av befintliga inspektioner och andra efterlevnadskontroller och sanktionsbestämmelser samt bedöma möjligheterna att förbättra dem, när så är lämpligt,

·främja användningen av spetsteknik för att stärka den nationella kapaciteten för övervakning och efterlevnadskontroll.

Det civila samhället spelar en viktig roll som övervakare av efterlevnaden. Kommissionen kommer att utvärdera och vid behov skärpa bestämmelserna om allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning, i linje med meddelandet om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor 78 . Visselblåsare skyddas också när de rapporterar om överträdelser av EU-lagstiftningen i fråga om föroreningar 79 .

Kommissionen kommer också att uppmärksamma de nationella systemen så att de möjliggör för domare att garantera enskilda personers och icke-statliga organisationers rätt till ett effektivt rättsmedel enligt EU-lagstiftningen, i linje med den reviderade Århusförordningen 80 .

3.2.Främja förändring i samhället för nollförorening

Nollföroreningsambitionen kräver kollektiva åtgärder och kollektiva förändringar, eftersom föroreningar är resultatet av flera verksamheter inom de flesta ekonomiska sektorer, regleras av internationella, EU-, nationella, regionala och lokala myndigheter och i slutändan påverkar alla människor och miljön i hela världen. Alla kan göra en insats. 

För företag och regeringar erbjuder nollföroreningsambitionen en viktig möjlighet till innovation genom investeringar i ren teknik, rena produkter och rena tjänster. Privata investeringar är en viktig hävstång. Under 2019 emitterades 51 % fler gröna obligationer över hela världen jämfört med 2018 (totalt 257,7 miljarder US-dollar), främst på grund av ökad användning inom EU 81 . Genomförandet av miljökriterierna (vattenskydd, förhindrande och begränsning av föroreningar, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald) inom ramen för taxonomiförordningen 82 kommer att vara en viktig möjlighet att stödja denna uppmuntrande trend. För att hjälpa företag och regeringar att mäta de ekonomiska resultaten för sina affärsmodeller och projekt genom att återspegla naturens verkliga värde kommer kommissionen att fortsätta stödja standardiserade redovisningsprinciper för naturkapital och striktare miljörapportering, t.ex. i förslaget till direktiv om hållbarhetsredovisning 83 , och, i förekommande fall, främja förebyggande av föroreningar som en del av hållbarhetssäkringen för stora projekt som stöds av InvestEU. Detta bör bidra till att säkerställa att luft-, vatten- och markrelaterade aspekter på lämpligt sätt återspeglas i utvecklingen av standardiserade metoder för företag, projekt, produkter och myndigheter och att de främjas i offentlig-privata partnerskap 84 .

EU kommer att fortsätta att främja en internationell agenda för grön finansiering för att mobilisera privat kapital för miljömässigt hållbara investeringar som stöder nollföroreningsmålen, bland annat genom den internationella plattformen för hållbar finansiering. Den kommer att samarbeta med medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken och andra relevanta internationella finansinstitut för att mobilisera instrument som Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+), i syfte att vidareutveckla och öka investeringarna i förebyggande av föroreningar 85 . Från och med 2022 kommer kommissionen när företagare tilldelas priser (t.ex. European Business Award for the Environment) se till att företagarnas insatser för nollförorening får ett vederbörligt erkännande och offentliggörs. Detta kommer att hjälpa sådana föregångare att befästa sin marknadsposition och samtidigt visa upp sina goda föroreningsprestanda för framtida kunder.

Offentlig finansiering kommer också att behövas, tillsammans med privata investeringar, eftersom uppnåendet av överenskomna miljömål kommer att kräva ytterligare investeringar i hela EU på 100–150 miljarder euro per år fram till 2030, varav en betydande andel behövs för investeringar för att förebygga och begränsa föroreningar 86 . Den kommande översynen av ramen för ekonomisk styrning kommer att omfatta en hänvisning till grön offentlig investering i samband med de offentliga finansernas kvalitet. Den fleråriga budgetramen 2021–2027 och NextGenerationEU kommer också att ge ekonomiskt stöd till minskning och kontroll av föroreningar genom sammanhållningspolitiken, de nationella planerna inom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra relevanta nationella strategier, t.ex. de nationella strategiska planerna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som kan främja ett införande av gynnsamma jordbruksmetoder. Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med medlemsstaterna för att vidareutveckla och förbättra de nationella rådgivningstjänsterna för jordbrukare för att bygga upp kapacitet för mindre förorenande metoder, särskilt för att minska utsläppen av ammoniak och nitrat. Nationella planer för återhämtning och resiliens är ett verktyg för att ta itu med utmaningar och dra nytta av den gröna och digitala omställningen, vilket kan inbegripa förebyggande och minskning av föroreningar, särskilt de som anges i de landsspecifika rekommendationerna. I enlighet med förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens kommer kommissionen att bedöma planerna i förhållande till bland annat målen för den digitala och den gröna omställningen. Finansiering inom ramen för sammanhållningspolitiken kommer att bidra avsevärt till uppnåendet av nollföroreningsmålet genom investeringar i bland annat energieffektivitet, förnybar energi, rening av avloppsvatten, avfallshantering, luftkvalitetsåtgärder, hållbara stadstransporter och grön infrastruktur. Detta kommer att stödja åtgärder på nationell, regional och lokal nivå. Kommissionen är också beredd att stödja medlemsstaterna genom instrumentet för tekniskt stöd för att ge tekniskt stöd till föroreningsrelaterade reformer i EU:s medlemsstater, som kan finansieras med nationella medel eller EU-medel. Kommissionen håller också på att utveckla en långsiktig vision för landsbygden, med ambitionen att bidra med konkreta åtgärder även till utsläppsminskningar.

Horisont Europa kommer som en prioritering att stödja riktad forskning och innovation som är relevant för nollföroreningsambitionen. Större strategiska initiativ är uppdragen 87 och partnerskapen 88 , t.ex. de föreslagna uppdragen för friska hav, kust- och inlandsvatten 89 , markhälsa och livsmedel 90 samt klimatneutrala och smarta städer, och partnerskapen om bedömning av risker med kemikalier (PARC), omvandling av den europeiska processindustrin (Processes4Planet), tryggad vattenförsörjning för planeten (Water4All), vattenvägstransport med nollutsläpp (ZEWT) och vägtransport med nollutsläpp (2ZERO). Dessutom kommer Horisont Europa att fortsätta att stödja forskning om förorenande ämnen och föroreningstyper som blir alltmer oroväckande, t.ex. ljusförorening och dess inverkan på den biologiska mångfalden, eller förorening med nanopartiklar.

En allt större innovationspotential växer fram i digitala lösningar för att minska föroreningar, vilket ofta också gynnar andra mål för den gröna given 91 . De kan påskynda omställningen till nollförorening, men det krävs snabba beslut för att på bästa sätt utnyttja möjligheterna och samtidigt begränsa riskerna. Till exempel skulle utveckling av riktade digitala verktyg för att hjälpa jordbrukare att minska sitt miljöavtryck, genom att tydliggöra kraven i EU-lagstiftningen, avsevärt kunna minska de förorenande effekterna av vissa verksamheter inom jordbruket. Mer allmänt, för att förbättra tillgången till data från den offentliga och den privata sektorn och hjälpa företag, beslutsfattare, forskare och medborgare att bättre förstå och visualisera föroreningar, kommer data av relevans för nollföroreningsambitionen 92 att delas öppet som en del av dataområdet för den gröna given 93 . Jordobservationsprogrammet Copernicus kommer att bli en viktig byggsten för EU-initiativet Destination Earth och tillhandahålla stora mängder data och information från jordobservation och jordövervakning. Kommissionen har också aviserat ett GreenData4All-initiativ 94 för att modernisera, aktivt sprida och dela offentliga och privata data till stöd för målen i den gröna given, med utgångspunkt i de framsteg som gjorts inom ramen för Inspire-direktivet 95 och direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation 96 . Dessutom kommer kommissionen, exempelvis genom smarta städer och samhällen inom programmet för ett digitalt Europa, att investera i pilotprojekt och införande av digitala lösningar för nollförorening samt utveckling av lokala digitala tvillingar – virtuella stadsmodeller – som kommer att hjälpa städerna att hantera komplexa miljö- och planeringsutmaningar 97 .

Som ett komplement till insatserna inom ramen för den europeiska klimatpakten 98 kommer kommissionen att erbjuda människor nya möjligheter att lära sig om föroreningar och vidta åtgärder. Särskilt informationsmaterial och appar kommer att utvecklas, till att börja med appen för luftkvalitetsindex 99 , som kommer att göra det lättare att få tillgång till jämförbara EU-omfattande data i realtid, och kalkylatorn för konsumentavtryck 100 , som kommer att möjliggöra för människor att bedöma sina egna konsumtionsavtryck. Särskild kommunikationsverksamhet om ”nollförorening” med partnerorganisationer kommer att omfatta utbildningspaket och främjande av särskilda nollföroreningsaktiviteter för allmänheten, studenter och utsatta grupper.

Omställningen till nollförorening kräver naturligtvis inte bara finansiering och teknik, utan även kompetenta människor för att utnyttja båda på bästa sätt. Detta gäller inte bara digitala färdigheter. Kommissionen kommer att genomföra kompetensagendan 101 , bland annat genom att stödja utvecklingen av grundläggande grön kompetens för arbetsmarknaden som vägledning för utbildning i hela ekonomin i syfte att skapa en generation av klimat-, miljö- och hälsomedvetna yrkesutövare och gröna ekonomiska aktörer. Dessutom kommer kommissionen att säkerställa bred användning av skräddarsydda EU-utbildningsmoduler för anställda inom hälso- och sjukvård och annan social omsorg för att förbättra deras förmåga att hantera miljörisker, och samtidigt även säkerställa bred användning i EU av regelbundet uppdaterad bästa praxis för att göra konkreta framsteg i att identifiera och minska utsatta gruppers exponering för miljörisker.

För att bidra till att grön omställning och hållbarhet blir en del av undervisningsplanerna kommer kommissionen i slutet av 2021 att föreslå en rådsrekommendation om utbildning för miljömässig hållbarhet och en europeisk kompetensram för klimatförändringar och hållbar utveckling. Koalitionen för utbildning om klimatet, som lanserades i december 2020, kommer att stödja innovativa lösningar för lärare och studenter, bland annat för utveckling av grön kompetens. Programmet Erasmus+ kommer att stärka den gröna dimensionen i utbildningen och öka antalet möjligheter till rörlighet inom gröna framtidsinriktade studieområden, t.ex. stadsplanering, hållbarhet & innovation och vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

Städer och regioner går i bräschen för genomförandet av lagstiftning, politik och program som är relevanta för föroreningar. Många städer vidtar redan fler åtgärder, och föregångarna är engagerade i Europas miljöhuvudstad och Green Leaf-nätverken. Trots detta har många städer fortfarande svårt att ta itu med föroreningar i tillräcklig utsträckning. Exempelvis överskrids fortfarande EU:s luftkvalitetsnormer i mer än 100 städer i EU. Kommissionen kommer att fortsätta uppmuntra, motivera och samarbeta med städerna, särskilt inom ramen för överenskommelsen om gröna städer, så att de åtar sig att intensifiera sina lokala åtgärder när det gäller luft, buller, vatten, natur och biologisk mångfald, den cirkulära ekonomin och avfall 102 . Det föreslagna uppdraget för klimatneutrala och smarta städer inom Horisont Europa kommer, genom en efterfrågestyrd och sektorsövergripande strategi som är anpassad till nollföroreningsambitionen, att stödja 100 städer i deras omställning till klimatneutralitet senast 2030, inspirera andra europeiska städer att vara klimatneutrala senast 2050 och avsevärt bidra till att minska föroreningarna i städerna.

3.3.Främja en global förändring för nollförorening

Föroreningar stannar inte vid gränserna. EU kommer därför att främja nollföroreningsambitionen för en giftfri miljö i sina yttre åtgärder , inbegripet diplomati och investeringar i den gröna given, och tillhandahålla expertis och finansiella resurser för att utöka internationella partnerskap och åtgärder i och med tredjeländer.

I linje med de senaste politiska och regionala strategierna 106 kommer EU att ha ett nära samarbete med utvidgningspartner och våra närmaste grannar i söder och öster samt med Förenade kungariket och Eftapartner om föroreningsutmaningar, inte minst när det gäller ratificeringen och det faktiska genomförandet av relevanta multilaterala avtal om föroreningar. Samarbete med nordiska länder utanför EU och med USA, Kanada och Ryssland kommer också att vara viktigt, inbegripet fortsatt samarbete i relevanta internationella forum, för att bättre skydda den arktiska regionens känsliga miljö från föroreningsrelaterade skador. EU kommer särskilt att främja internationellt policysamarbete om sot 107 för att minska klimatpåverkan och förbättra luftkvaliteten.

EU kommer också att samarbeta med viktiga internationella partner, särskilt inom G20 och dess omfattande nätverk av bilaterala handelsavtal, för att främja en global nollföroreningsagenda, med tonvikt på hälsa och förebyggande av föroreningar, och verka för att skapa marknadsmöjligheter för miljövänlig teknik, varor, tjänster och investeringar. Unionen kommer också att främja nollföroreningsambitionen genom utvecklings- och investeringspolitik, utvärdera föroreningsrelaterade effekter i handelspolitiska initiativ och frihandelsavtal och stärka genomförandet och efterlevnaden av kapitlen om handel och hållbar utveckling.

På multilateral nivå kommer EU att

·fortsätta stödja internationella åtgärder för nollförorening och genomförande av principen att förorenaren betalar 108 , i linje med målen för hållbar utveckling och uppföljning av resolutioner från FN:s miljöförsamling 109 , särskilt genomförandeplanen Towards a pollution-free planet 110 och Mission Innovation 111 ,

·fortsätta leda arbetet för en ambitiös internationell ram för god hantering av kemikalier och avfall efter 2020,

·förstärka åtgärderna inom ramen för Basel-, Rotterdam-, Stockholms- och Minamatakonventionerna i fråga om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning, farliga kemikalier, långlivade organiska föroreningar och kvicksilver,

·främja en global överenskommelse om plast 112 .

EU kommer också att sträva efter att säkerställa att föroreningar hanteras effektivt som en del av en ambitiös global ram för biologisk mångfald efter 2020 vid den 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald.

Kommissionen kommer att uppmuntra partnerländer att förbättra sin politik och sina regelverk och införa rätt incitament för att minska föroreningar, särskilt genom användning av grön budgetering och miljöskatter 113 . Dessutom kommer det kommande initiativet om hållbar företagsstyrning att införa skyldigheter att visa tillbörlig aktsamhet (due diligence) i alla ekonomiska värdekedjor, även när det gäller miljöpåverkan i samband med affärsverksamhet.

Kommissionen kommer att intensifiera integreringen av nollföroreningsambitionen i EU:s program för yttre åtgärder till stöd för övergången till utsläppssnåla och cirkulära ekonomier, hållbar stadsutveckling, lösningar för ren energi och ren matlagning, vatten och sanitet, klimat- och miljöåtgärder, hälsa, hållbar rörlighet och jordbruk. Kommissionen kommer också att stärka sitt samarbete med internationella partner för att garantera säkerheten för produkter som exporteras till EU:s online- och offlinemarknader för konsumenter.

Kommissionen kommer att undersöka olika sätt att inkludera en starkare agenda för hälsa och föroreningar internationellt, bland annat genom att ägna större uppmärksamhet åt miljörelaterade bestämningsfaktorer för icke-överförbara sjukdomar i EU-finansierade hälsoprogram. Dessutom kommer kommissionen att samarbeta med organisationerna inom Tripartite Plus (WHO, FAO, OIE, Unep) för att uppnå ett förnyat globalt och effektivt One Health-samförstånd om miljöföroreningar.

Kommissionen kommer att stödja globala åtgärder för export av uttjänta fordon och begagnade fordon och uppmuntra antagandet av strängare regler för import av de mest förorenande begagnade fordonen, särskilt i Afrika. I linje med EU:s internationella åtaganden kommer kommissionen också att föreslå nya regler för export av uttjänta fordon, särskilt för att bättre skilja mellan begagnade bilar och uttjänta fordon och undersöka möjligheten att koppla exporten av begagnade fordon till efterlevnad av EU:s krav, t.ex. på trafiksäkerhet och utsläpp.

Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (elavfall) och förbrukade batterier hör till de snabbast växande avfallsflödena, särskilt i utvecklingsländerna. Kommissionen kommer att stödja initiativ, särskilt genom Baselkonventionen, för att bättre övervaka den internationella handeln med dessa avfallsflöden och förbättra hanteringen av dem. I synnerhet har den ökade användningen av bilar, solenergi och IKT-teknik kraftigt ökat användningen av blybatterier i utvecklingsländer. Den ofta informella materialåtervinningen av blybatterier utsätter människor för skadliga föroreningar och har stor inverkan på barn och deras utveckling. Kommissionen kommer att undersöka ett globalt initiativ med internationella partner för att få slut på den informella materialåtervinningen av använda blybatterier.

3.4.Följa upp framsteg, förutse trender och integrera nollförorening

För att integrera övervakningen av olika typer av föroreningar och bedöma deras hälsomässiga, miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser kommer kommissionen, i partnerskap med relevanta EU-byråer 114 , att utarbeta en integrerad övervaknings- och prognosram för nollförorening 115 som en del av den bredare övervakningen inom det åttonde miljöhandlingsprogrammet. Resultaten av relevant innovativ forskning, t.ex. om biologisk exponeringsmätning 116 , mått för en individs totala exponering under hela livstiden (exposome) 117 , markhälsa 118 och pollinatörer 119 , måste beaktas bättre för att tillhandahålla långsiktig datainsamling och bidra till prognosarbetet. För att komplettera övervaknings- och prognosramen för nollförorening med fokus på hälsoeffekter kommer Europeiska miljöbyrån att utarbeta en europeisk miljö- och hälsoatlas som sedan också kan användas i Europeiska observatoriet för klimat och hälsa 120 .

Med utgångspunkt i övervakningen och prognoserna kommer kommissionen, i samarbete med Regionkommittén, att inrätta en ny intressentplattform för nollförorening för att sammanföra intressenter och experter från olika politikområden (t.ex. hälsa, jordbruk, forskning och innovation, transport, digitalisering och miljö) i syfte att effektivt integrera nollföroreningsagendan, bidra till att skapa medansvar, främja samarbete och integrerade lösningar och åtgärder som maximerar synergierna med utfasningen av fossila bränslen och återhämtningen efter covid-19.

Den kommer att utveckla och utbyta god praxis om övergripande frågor som finansiering av innovation och arbetstillfällen med nollförorening, främjande av hållbar produktion och konsumtion samt inrättande av ett antal tematiska nav, t.ex. för gröna digitala lösningar, teknik för ren luft och markförorening. Intressentplattformen för nollförorening kommer också att skapa synergier med andra relevanta initiativ, t.ex. den europeiska klimatpakten. Denna regelbundna och interaktiva dialog och samverkan med medlemsstaterna, näringslivet, icke-statliga organisationer, den akademiska världen och andra intressenter kommer också att bidra till utarbetandet av den andra övervaknings- och prognosrapporten om nollförorening senast 2024.

4.Slutsatser

Denna handlingsplan kommer vid en tidpunkt då EU har satt upp målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och med förnyad beslutsamhet tagit fasta på behovet av att övergå till en ren och cirkulär ekonomisk modell som bygger på restaurerade och friska naturliga ekosystem, ett stopp för ytterligare förlust av biologisk mångfald och en hälsosam och giftfri miljö för alla medborgare. Den innehåller visionen om en värld utan föroreningar och kombinerar alla pågående och planerade insatser i en integrerad strategi som sätter förebyggandet av föroreningar i första rummet. Eftersom många delar av arbetet pågår eller just börjar ge resultat kommer kommissionen senast 2025 att utvärdera i vilken utsträckning handlingsplanen har genomförts, med utgångspunkt i den andra övervaknings och prognosrapporten om nollförorening. Den kommer att fastställa om det behövs ytterligare åtgärder för att ta itu med nya problem och se över de mål, flaggskepp och åtgärder som hittills fastställts, så att detta årtionde stakar ut vägen mot nollförorening som en central del av målen i den europeiska gröna given.

(1) Direktiv 2010/75/EU, artikel 3.2: ”förorening: direkt eller indirekt överföring genom mänsklig verksamhet av ämnen, vibrationer, värme eller buller till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på miljön, medföra skador på materiell egendom, medföra skador på eller försvåra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön.”

(2) Se Unep (2021): Making Peace with Nature.

(3) COM(2019) 640.

(4)   IEEP (2020) : Mental health and the environment.

(5) The Lancet Commission on pollution and health (oktober 2017).

(6) EEA Report No 21/2019: Healthy environment, healthy lives.

(7) EEA Report No 22/2018: Unequal exposure and unequal impacts.

(8) UNEP/EA.4/3 (2018): Implementation plan ”Towards a Pollution-Free Planet”.

(9) IPBES (2019), Summary for policymakers , s. 17–19, B.10–B.14; Europeiska miljöbyrån (2019), The European environment – state and outlook 2020 .  

(10) SWD(2019) 427.

(11)

UNEP Report (2021): Making Peace with Nature.

(12) SWD(2013) 531.

(13) IIASA (2017): Costs, benefits and economic impacts of the EU Clean Air Strategy and their implications on innovation and competitiveness.

(14) Se Särskild Eurobarometer 501 (mars 2020) Europeiska medborgares attityder i miljöfrågor.

(15) Ecorys (2021): Consultations on the EU Action Plan towards a zero pollution ambition for air, water and soil, Synopsis Report (se portalen Kom med synpunkter ’).

(16) The Lancet Commission on pollution and health (2018).

(17) I enlighet med denna handlingsplan och kemikaliestrategin för hållbarhet (COM(2020) 667).

(18) Se målen för hållbar utveckling, t.ex. mål 3, 6, 11, 12, 14 och 15.

(19) T.ex. klimatambitionen för 2030, klimatanpassningsstrategin, klimatpakten, initiativ för ren energi, renoveringsvågen, strategin för hållbar och smart mobilitet, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, strategin för biologisk mångfald, från jord till bord-strategin, den nya industristrategin för Europa, EU:s läkemedelsstrategi, Europas handlingsplan mot cancer och den nya konsumentagendan samt meddelandet om multilateralism under tjugohundratalet och översynen av handelspolitiken.

(20) Ursprung, utgångsvärden, metoder och bakgrund för dessa mål: se bilaga 2.

(21) Bilaga VI till fonden för återhämtning och resiliens visar tydligt dessa synergier.

(22) SWD(2019) 427, WHO (2006). Air quality guidelines – global update 2005. Nästa uppdatering planeras 2021. EEA: Air quality in Europe – 2020 report (s. 13–14).

(23)   COM(2021) 3 .

(24) Meddelande om genomförandet av direktivet om omgivningsbuller (COM(2017) 151).

(25)   COM(2020) 715 .

(26) Baserat på trender för bullerförorening från medlemsstaterna.

(27) COM(2020) 662, direktiv 2010/31/EU, se även direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda.

(28)

Se portalen Kom med synpunkter .

(29) Kommissionens rekommendation EU (C(2021) 1925).

(30)

https://www.iiasa.ac.at/web/home/research/researchPrograms/air/Shipping_emissions_reductions_main.pdf

(31) COM(2020) 667.

(32) COM(2020) 761. COM(2019) 128.

(33)

Planerat att äga rum 2022, beroende på hur lång tid medbeslutandeförfarandet tar.

(34) https://ec.europa.eu/info/horizon-europe/missions-horizon-europe/assessment-criteria_en.

(35) EEA Report No 1/2020: Is Europe living within the limits of our planet?

(36)

Direktiv (EU) 2016/2284. Luftföroreningar bidrar till övergödning genom ett ökat nedfall av kväve över mark och vatten.

(37) SWD(2019) 439 och SWD(2020) 259.

(38) Direktiv 2000/60/EG, artikel 9.

(39) Se portalen Kom med synpunkter .

(40) Mindre än 20 skräpföremål per 100 meter kustlinje – se även https://ec.europa.eu/jrc/en/news/eu-member-states-agree-threshold-value-keep-europe-s-beaches-clean .

(41) Se portalen Kom med synpunkter .

(42) Se portalen Kom med synpunkter .

(43) https://ec.europa.eu/food/plant/gmo/modern_biotech/new-genomic-techniques_en.

(44) JRC (2018). Status of local soil contamination in Europe.

(45)   Land Use and Land Coverage Area frame Survey .

(46) Även genom att använda verktyg för regionalt samarbete, t.ex. EU:s makroregionala strategier och Interreg-programmen.

(47) JOIN(2016) 49.

(48) En pågående studie om oexploderad ammunition under vatten kan ge ytterligare relevanta insikter och en grund för eventuella ytterligare EU-åtgärder för att bistå de berörda medlemsstaterna.

(49) Sådana system, även kallade skrubbrar, används för att minska luftföroreningar, men utsläppen från dem kan skada den marina miljön.

(50) Detta bygger vidare på befintliga plattformar, t.ex. undersökningen om livskvalitet i europeiska städer 2020 och kunskapscentrumet för territoriell politik .

(51) I samverkan med den nya industristrategin för Europa.

(52) Direktiv 2010/75/EU.

(53) SWD(2020) 181.

(54) Wood (2021): Wider environmental impacts of industry decarbonisation, final study report .

(55) Direktiv 2010/75/EU och förordning (EG) nr 166/2006.

(56) COM(2020) 628.

(57)   EEA briefing (2021) : ‘Safe and sustainable by design’ – design som är inriktad på säkerhet och hållbarhet. Mapping study for the development of Sustainable-by-Design criteria (21 april 2021) - https://op.europa.eu/s/o9e2 .

(58) https://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/.

(59) COM(2020) 761, COM(2019) 128.

(60) Se portalen Kom med synpunkter .  

(61) Se portalen Kom med synpunkter .

(62) COM(2020) 667.

(63) Dessa löften kommer att komplettera initiativet om löfte för grön konsumtion och löftena inom ramen för den europeiska klimatpakten, och synergieffekter kommer att eftersträvas med båda.

(64) Artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(65) Miljöskatternas andel av de totala intäkterna i EU-27 var 2019 lägre än 6 %, motsvarande mindre än 2,5 % av BNP. 78 % av miljöskatterna är energiskatter, 19 % transportskatter och endast 3 % skatter på föroreningar och naturresurser. Dessa siffror har i stort sett varit stabila under de senaste två årtiondena.

(66) Förordning (EU) 2017/852.

(67) Direktiv 2011/65/EU.

(68) Direktiv 2012/18/EU.

(69) Beslut (EU) 2013/1313. Overview of natural and man-made disaster risks the EU may face, SWD(2020) 330. Katastrofinsatstjänsterna inom ramen för unionens civilskyddsmekanism samarbetar för att förebygga, reagera på och avhjälpa föroreningar från industri- och sjöolyckor och naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan.

(70) EU är världens största exportör av begagnade fordon, framför allt till Västafrika och Östeuropa, Kaukasien och Centralasien. Se  https://www.unenvironment.org/news-and-stories/press-release/new-un-report-details-environmental-impacts-export-used-vehicles .

(71) Inbegripet osäker hantering av olja, blybatterier och okontrollerad förbränning av plast/gummi.

(72) I samverkan med europeiska klimatpakten och andra relevanta initiativ när så är lämpligt.

(73) COM(2019) 149.

(74) COWI/Eunomia (2019): The costs of not implementing EU environmental law , final study report.

(75) COM(2018) 10.

(76) https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12779-Improving-environmental-protection-through-criminal-law .

(77) Direktiv 2004/35/EG.

(78) COM(2020) 643.

(79) Direktiv (EU) 2019/1937.

(80) COM(2020) 642.

(81) Användningen av intäkterna har hittills främst använts för energi, byggnader och transporter (över 80 %). För vatten är andelen 9 %, medan avfall och markanvändning tillsammans utgör cirka 6 %. Källa: GD Miljö, intern analys senast uppdaterad i juli 2020 , baserad på Climate Bonds Initiative: 2019 Green Bond Market Summary .

(82) Förordning (EU) 2020/852.

(83) COM(2021) 189.

(84) Åtgärderna kommer att kombineras med åtgärder för redovisning av naturkapital som aviseras i den europeiska gröna given.

(85) Särskilt med utgångspunkt i de framgångsrika erfarenheterna inom investeringsplattformen för grannskapsländer, investeringsramen för västra Balkan, investeringsprogrammet för problemområden i Medelhavsområdet (Mediterranean Hot Spot Investment Programme, MeHSIP), miljöpartnerskapet för den nordliga dimensionen eller initiativet Clean Oceans.

(86)   COM(2020) 21, SWD(2020) 98.

(87)   https://ec.europa.eu/info/horizon-europe/missions-horizon-europe_en .

(88)   https://ec.europa.eu/info/horizon-europe/european-partnerships-horizon-europe_en .

(89) Detta havsuppdrag kommer t.ex. att omfatta plastskräp, mikroplast, kemikalier, näringsämnen och undervattensbuller.

(90) Detta uppdrag kommer t.ex. att handla om markförorening i landsbygds- och stadsområden samt sanering av förorenade områden, och det kommer att främja ett brett utnyttjande av metoder för att minska förorening med bekämpningsmedel och näringsämnen.

(91) SWD(2021) 141. Observera att Copernicustjänsterna redan tillhandahåller data och information om luftkvalitet, sötvatten, hav och mark.

(92) Detta bygger vidare på redan befintliga plattformar och initiativ, t.ex. det europeiska nätverket för marin observation och datainsamling (EMODnet), informationsplattformen för kemikalieövervakning (IPCheM) samt Copernicus In Situ Dashboard och havsövervakningstjänsten.

(93) COM(2020) 66.

(94) Som anges i den europeiska datastrategin, se portalen Kom med synpunkter .

(95) Direktiv 2007/2/EG.

(96) Direktiv 2003/4/EG.

(97) Se SWD(2021) 141.

(98) COM(2020) 788, exempelvis: ”[i]nteraktiva medborgardialoger på nätet ... kommer att bjuda in deltagarna att bidra med åsikter ... om vad ett Europa med nollutsläpp och nollföroreningar betyder för deras lokalsamhälle och vardag”.

(99) Genom att använda ”aktuella” luftkvalitetsdata som rapporterats officiellt, vid behov kompletterade med modellerade luftkvalitetsdata från Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS).

(100) Verktyget planeras bli tillgängligt under andra kvartalet 2021 på https://eplca.jrc.ec.europa.eu/ConsumerFootprint.html .

(101) COM(2020) 274.

(102) https://ec.europa.eu/environment/topics/urban-environment/green-city-accord_en.

(103) Detta bygger vidare på erfarenheter på EU-nivå (t.ex. det europeiska nätverket för levande laboratorier ) eller medlemsstaterna (t.ex. den tyska miljöpolitiska digitala agendan ). Levande laboratorier syftar till att integrera forsknings- och innovationsprocesser i verkliga samhällen och miljöer. De fungerar som mellanled mellan privatpersoner, forskningsorganisationer, företag, städer och regioner för gemensamt värdeskapande, snabb prototypframställning eller validering för att expandera innovation och företag.

(104) Se rådets (miljö) slutsatser 2020: Digitalisering till nytta för miljön .

(105) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/companies-take-action-support-green-and-digital-transformation-eu.

(106) Se COM(2020) 641, SWD(2020) 223, JOIN(2020) 7, JOIN(2021) 2.

(107) Sot är små partiklar som uppstår vid ofullständig förbränning av fossila bränslen, blandade och syntetiska bränslen samt biomassa.

(108) COM(2020) 313.

(109) Resolutioner om t.ex. luft-, vatten- och markförorening, kemikalier och avfall, marint skräp, engångsplast.

(110)   https://www.unenvironment.org/ietc/resources/publication/towards-pollution-free-planet .

(111) http://mission-innovation.net/.

(112) Jfr COM(2020) 98.

(113) I många utvecklingsländer kan ökade intäkter från skatt på föroreningar minska det statliga beroendet av stöd och skuldfinansiering och bidra till att mobilisera inhemska resurser för offentliga tjänster. Eftersom miljöskatter är svårare att undvika än exempelvis bolagsskatt eller personlig inkomstskatt, kan de också stärka statens ansvarsskyldighet, förbättra skattemoralen och förbättra den finanspolitiska styrningen – se https://www.oecd.org/environment/tools-evaluation/environmentaltaxation.htm .

(114) I synnerhet Europeiska miljöbyrån (EEA), Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa).

(115) SWD(2021) 140.

(116)   https://www.hbm4eu.eu/ .

(117)   https://www.humanexposome.eu/ .

(118)   Undersökning av markanvändning och marktäcke .

(119) EU Pollinator Information Hive som är en del av EU:s initiativ för pollinatörer, COM(2018) 395.

(120) https://climate-adapt.eea.europa.eu/observatory.

(121) I nära samarbete med Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och andra relevanta byråer.

(122) I nära samarbete med andra avdelningar inom kommissionen, särskilt Eurostat.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 12.5.2021

COM(2021) 400 final

BILAGOR

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Vägen till en frisk planet för alla










EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark

{SWD(2021) 140 final} - {SWD(2021) 141 final}

BILAGA 1 – FÖRTECKNING ÖVER ÅTGÄRDER

Nr	ÅTGÄRDER	Tidsplan
Förbättra vår hälsa och vårt välbefinnande
Flaggskepp 1	Minska ojämlikhet i hälsa genom nollförorening  Regelbundet mata in data om föroreningsövervakning och prognoser i registret över cancerrelaterad ojämlikhet och den demografiska atlasen.	fr.o.m. 2022
Flaggskepp 2	Stöd till åtgärder för nollförorening i städer  Som en del av Europaåret för grönare städer kommer kommissionen, i samverkan med det föreslagna uppdraget inom Horisont Europa för klimatneutrala och smarta städer, översynen om paketet för rörlighet i städer, borgmästaravtalet och initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus, att identifiera viktiga behov av stadsförgröning och innovation för att förebygga föroreningar, även inomhus.	fr.o.m. 2022
1	Se över luftkvalitetsdirektiven	2022
2	Införa strängare utsläppsgränsvärden för motorfordon (Euro 7)	2021
3	Minska luftföroreningar och buller från transporter vid källan genom att, i tillämpliga fall, uppdatera internationella regelverk	fr.o.m. 2021
4	Rapport om genomförandet av direktivet om omgivningsbuller	2022
5	Uppföljning av utvärderingen av direktivet om buller i miljön från utomhusutrustning	2022/2023
6	Bedöma vägar och policyalternativ för att förbättra inomhusluftkvalitet, och vid behov föreslå lagstiftningsåtgärder	2023
7	Se över och vid behov revidera badvattendirektivet	2021–2023
8	Stödja genomförandet av det nya dricksvattendirektivet och anta relevanta genomförandeakter och delegerade akter	fr.o.m. 2022
9	Se över och vid behov revidera energieffektivitetsdirektivet, direktivet om förnybar energi och kraven på ekodesign och energimärkning för värmeapparater	fr.o.m. 2021
Att leva inom planetens gränser
Flaggskepp 3	Främjande av nollförorening i alla regioner  I samarbete med Regionkommittén lägga fram en resultattavla över EU-regionernas miljöprestanda för att mäta i synnerhet insatserna för att uppnå föroreningsrelaterade mål.	2024
10	Se över direktivet om miljökvalitetsnormer och grundvattendirektivet	2022
11	Se över och vid behov revidera havsmiljödirektivet	2021–2023
12	Minska undervattensbuller och marint skräp med hjälp av EU-tröskelvärden som fastställs enligt havsmiljödirektivet	2022
13	Se över direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i samverkan med översynen av industriutsläppsdirektivet och utvärderingen av direktivet om avloppsslam.	2022
14	Stödja genomförandet av de strategiska riktlinjerna för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU — miljöprestandaaspekter	2022–2023
15	Identifiera och sanera förorenade områden genom att ·upprätta en EU-bevakningslista över prioriterade markföroreningar och införa en modul för nollförorening av mark i Lucas-undersökningen, ·undersöka bästa praxis och ge vägledning för ett pass för säker, hållbar och cirkulär användning av uppgrävd jord, ·underlätta och främja medvetenhet om offentlig och privat finansiering för identifiering, utredning, bedömning och sanering av förorenad mark och förorenat grundvatten.	2022 2024 2024
Med sikte på nollförorening från produktion och konsumtion
Flaggskepp 4	Underlätta nollföroreningsval  Uppmuntra aktörer i den offentliga och den privata sektorn att avge ”nollföroreningslöften” för att främja bästa tillgängliga alternativ med ”nära nollavfall” och minst förorenande alternativ.	fr.o.m. 2022
16	Översyn av industriutsläppsdirektivet och förordningen om det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar	2021/2022
17	Rekommendationer på grundval av en kontroll av ändamålsenligheten när det gäller genomförandet av principen att förorenaren betalar	2024
18	Översyn av kvicksilverförordningen	2022
19	Stödja det internationella arbetet om bästa tillgängliga teknik, inbegripet ny och framväxande teknik, för att minska industriutsläppen och om översynen av Kievprotokollet för att förbättra allmänhetens tillgång till information om dessa utsläpp.	fr.o.m. 2021
Säkerställa striktare genomförande och efterlevnadskontroll
Flaggskepp 5	Genomdriva nollförorening tillsammans Sammanföra miljömyndigheter och andra tillsynsmyndigheter för att få igång ett utbyte av bästa praxis och uppmuntra medlemsstaterna att utforma sektorsövergripande efterlevnadsåtgärder för nolltolerans för föroreningar på nationell och gränsöverskridande nivå.	fr.o.m. 2022
20	Se över miljöbrottsdirektivet	2021
21	Kontroll av miljöansvarsdirektivets ändamålsenlighet	2023
Främja samhällsförändring med sikte på nollförorening
Flaggskepp 6	Demonstrera nollföroreningslösningar för byggnader  Med exempel från renoveringsvågen och initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus demonstrera hur byggprojekt och användning av lokala digitala tvillingar också kan bidra till nollföroreningsmålen.	fr.o.m. 2022
Flaggskepp 7	Levande laboratorier för gröna digitala lösningar och smart nollförorening  Lansera levande laboratorier för gröna digitala lösningar och smart nollförorening för att bidra till att utveckla lokala åtgärder för grön och digital omvandling.	2021
22	Bygga upp kapacitet och förbättra kunskapen om mindre förorenande metoder med hjälp av nationella rådgivningstjänster för jordbrukare	fr.o.m. 2023
23	Sammanställa och tillgängliggöra i digitalt format alla huvudsakliga skyldigheter i fråga om hantering av näringsämnen som följer av EU-lagstiftningen för att begränsa jordbrukets miljöavtryck	2023
24	Skapa ett nollföroreningsbidrag till dataområdet för den europeiska gröna given för att förbättra tillgången till data	2023
25	Skapa Destination Earth för att utveckla en mycket exakt digital modell av jorden med Copernicusdata som en viktig byggsten för att övervaka tillståndet för luft, sötvatten, hav och mark	fr.o.m. 2024
26	Bättre utbildningsstöd om miljörisker, inklusive risker med läkemedel, genom ·skräddarsydda EU-utbildningsmoduler för anställda inom hälso- och sjukvård och annan social omsorg  ·Riktlinjer för verksamma inom hälsoområdet om återhållsam användning av läkemedel och stöd för att inkludera miljöaspekter i utbildnings- och fortbildningsprogram ·Utbildningsstöd för klimat-, miljö- och hälsomedvetna yrkesutövare och ekonomiska aktörer.	fr.o.m. 2021
Främja en global förändring med sikte på nollförorening
Flaggskepp 8	Minimering av EU:s externa föroreningsavtryck  Främja global nollförorening i alla relevanta internationella forum och samarbeta med EU-medlemsstaterna och intressenter.	fr.o.m. 2021
27	Främja internationellt samarbete om policyer för sot för att minska klimatpåverkan och förbättra luftkvaliteten	fr.o.m. 2021
28	Stödja globala åtgärder för export av uttjänta och begagnade fordon	fr.o.m. 2021/2022
29	Stödja initiativ för att bättre övervaka och hantera den internationella handeln med avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) och förbrukade batterier.	fr.o.m. 2021
30	Stödja ett globalt initiativ för att få slut på den informella återvinningen av använda blybatterier	fr.o.m. 2021/2022
Följa upp framsteg, förutse trender och integrera nollförorening
Flaggskepp 9	Konsolidering av EU:s kunskapscentrum för nollförorening  Konsolidering av Europeiska miljöbyråns (EEA) och gemensamma forskningscentrumets (JRC) roller som EU:s kompetenscentrum för nollförorening.	fr.o.m. 2021
31	Övervaknings- och prognosrapporter om nollförorening	2022 & 2024
32	Utarbeta en europeisk miljö- och hälsoatlas	2023/2024
33	Lansera intressentplattformen för nollförorening (inklusive tematiska nav, t.ex. om digitala lösningar, luftreningsteknik, markförorening)	fr.o.m. 2021

Utöver dessa åtgärder kommer många ”nollföroreningsåtgärder” som redan planerats inom ramen för den europeiska gröna given och andra initiativ att vara avgörande för att uppnå nollföroreningsambitionen 1 .

BILAGA 2

Förklaringar av målen i handlingsplanen för nollförorening

Mål 1: Fram till 2030 bör EU minska luftföroreningarnas hälsoeffekter (förtida dödsfall) med mer än 55 %

Grund: Direktiv (EU) 2016/2284 om nationella åtaganden om utsläppsminskning

Beskrivning: Minskningen beräknas uppnås genom minskade utsläpp av fina partiklar (PM2,5), om alla medlemsstater genomför alla åtgärder som de aviserat i sina första nationella luftvårdsprogram (artikel 6 i direktiv (EU) 2016/2284) för att uppnå direktivets mål, och på grundval av ett fullständigt genomförande av annan relevant lagstiftning (särskilt energi- och klimatpolitik). Minskade utsläpp av andra luftföroreningar än PM2,5 (som också omfattas av direktivet om nationella utsläppstak) kommer att ge ytterligare positiva hälsoeffekter.

Referensår: 2005

Faktaunderlag: Den andra utsiktsrapporten om ren luft 2 och underliggande studie 3

Övervakning: Uppdatering av utsiktsrapporten om ren luft genom övervaknings- och prognosramen för nollförorening 4

Mål 2: Fram till 2030 bör EU minska andelen människor som är kroniskt störda av trafikbuller med 30 %

Grund: Direktivet om omgivningsbuller (2002/49/EG)

Beskrivning: Målet bygger på en studie från kommissionen från 2021 med en analys av medlemsstaternas officiella uppgifter om bullerexponering (artikel 7 i direktivet om omgivningsbuller), nationella handlingsplaner för buller för perioden 2018–2024 (artikel 8 i direktivet om omgivningsbuller) och Europeiska miljöbyråns prognos för omgivningsbuller i Europa från 2020 5 . I studien kvantifierades den minskning av bullerrelaterade hälsoproblem som kan följa av genomförandet av kostnadseffektiva åtgärder, inklusive lösningar som redan finns på marknaden. Vissa av dessa härrör från särskilda bullergränser som är obligatoriska enligt EU-lagstiftningen (t.ex. för däck 6 , för vägfordon 7 , för tysta godsvagnar 8 ), medan andra (t.ex. avseende tystare vägbeläggningar, slät och tystare räls samt tidsramar och procedurer för flygtrafik) kräver att åtgärder vidtas på nationell/lokal nivå enligt direktivet om omgivningsbuller i samverkan med annan relevant EU-lagstiftning 9 . Den övergripande samordningen av och ambitionsnivån för de senare åtgärderna överlåts åt de berörda nationella/lokala myndigheterna. Sammantaget visade bedömningen av olika scenarier som integrerar åtgärder på vägar, järnvägar och flygplatser att den förväntade minskningen av bullerrelaterade hälsoproblem fram till 2030, jämfört med 2017, varierade mellan 15 % och 45 %. Den minsta minskningen skulle bli följden av genomförandet av ett fåtal åtgärder kopplade till de specifika bullergränser som är obligatoriska enligt EU-lagstiftningen, och den största minskningen skulle uppstå genom att det första scenariot kombineras med starkare åtgärder på lokal nivå. En minskning med 30 % fram till 2030 föreslås därför som en realistisk ambition, som främst kan uppnås genom ett bättre genomförande av relevant EU-lagstiftning och ett starkt stöd till urbana och regionala nollföroreningsåtgärder mot buller.

Referensår: 2017

Faktaunderlag: EU-studie (2021) Assessment of potential health benefits of noise abatement measures in the EU 10  

Övervakning: Uppdatering av den regelbundna miljöbedömningen (senaste EEA rapport nr 22/2019 11 ) som ska ingå i övervaknings- och prognosramen för nollförorening 12

Mål 3: Fram till 2030 bör EU minska de ekosystem i EU där luftföroreningar hotar den biologiska mångfalden med 25 %

Grund: Direktiv (EU) 2016/2284 om nationella åtaganden om utsläppsminskning

Beskrivning: I den andra utsiktsrapporten om ren luft och dess underliggande studie beräknades, baserat på ett fullständigt genomförande av alla åtgärder som medlemsstaterna aviserat i sina första nationella luftvårdsprogram (artikel 6 i direktiv (EU) 2016/2284), att en minskning med 20 % av ekosystemområdena, mätt som områden där kvävenedfallet överskrider ”kritisk belastning”, kan uppnås fram till 2030 jämfört med 2005.

Dessa uppskattningar tar inte hänsyn till de ytterligare åtgärder som krävs för att uppnå den minskning på 50 % av näringsämnesförlusterna som anges både i från jord till bord-strategin och i strategin för biologisk mångfald och de mål för naturrestaurering som anges i strategin för biologisk mångfald fram till 2030. En minskning med 25 % jämfört med 2005 föreslås därför som en realistisk ambition som kan uppnås genom genomförandet av de åtgärder som redan aviserats av medlemsstaterna i deras första nationella luftvårdsprogram i kombination med genomförandet av de ytterligare åtgärder som krävs för att uppnå de mål som fastställts i från jord till bord-strategin och i strategin för biologisk mångfald.

Referensår: 2005

Faktaunderlag: Den andra utsiktsrapporten om ren luft 13 och underliggande studie (särskilt tabell 3.12) 14

Övervakning: Uppdatering av utsiktsrapporten om ren luft genom övervaknings- och prognosramen för nollförorening 15

Mål 4: Fram till 2030 bör EU minska förluster av näringsämnen, användning av och risker med kemiska bekämpningsmedel, användning av de farligare bekämpningsmedlen, och försäljning av antimikrobiella medel för produktionsdjur och vattenbruk med 50 %

Grund: I strategin för biologisk mångfald 16 och från jord till bord-strategin 17 fastställs följande mål:

·50 % minskning av näringsförlusterna till 2030. Målet ska säkerställa att det inte sker någon försämring av markens bördighet och att användningen av gödselmedel minskar med 20 %.

·Fram till 2030 minska den totala användningen av och risken med kemiska bekämpningsmedel med 50 % och minska användningen av farligare bekämpningsmedel med 50 %.

·En minskning med av EU:s totala försäljning av antimikrobiella medel till produktionsdjur och vattenbruk med 50 % fram till 2030.

Beskrivning: 

Näringsämnen: Detta mål kommer att uppnås genom att den relevanta miljö- och klimatlagstiftningen genomförs och verkställs fullt ut, genom att man tillsammans med medlemsstaterna fastställer vilka minskningar av näringsämnesbelastningen som krävs för att uppnå dessa mål, tillämpar en balanserad gödsling och hållbar näringsämneshantering, stimulerar marknaderna för återvunna näringsämnen och bättre hanterar kväve och fosfor under hela deras livscykel.

Bekämpningsmedel: Detta mål kommer att uppnås i ett antal steg, särskilt översynen av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel, förslag till strängare bestämmelser om integrerat växtskydd och främjande av en ökad användning av säkra alternativa sätt att skydda skördar från skadegörare och sjukdomar. Målet omfattar en minskning med 50 % av tre aspekter, användningen av kemiska bekämpningsmedel, användningen av de farligaste bekämpningsmedlen och den risk som användningen orsakar.

Antimikrobiella medel: I de nya förordningarna om veterinärmedicinska läkemedel och foder som innehåller läkemedel anges en rad olika åtgärder för att bidra till att uppnå detta mål och främja ”one health”.

Referensår: Jämfört med 2012–2015 (näringsämnen), 2011–2017 (bekämpningsmedel) och 2018 (antimikrobiella medel)

Faktaunderlag: Strategin för biologisk mångfald och från jord till bord-strategin, bilaga I till rekommendationerna till medlemsstaterna vad gäller deras strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken 18

Övervakning: Indikatorer för den gröna givens kvantifierade mål 19 som ska ingå i övervaknings- och prognosramen för nollförorening 20

Mål 5: Fram till 2030 bör EU minska plastskräp till havs med 50 % och mikroplast som släpps ut i miljön med 30 %

Grund: Direktiv (EU) 2019/904 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (direktivet om engångsplast) och havsmiljödirektivet 2008/56/EG, kemikalielagstiftningen (Reach)

Beskrivning: 

Plastskräp till havs: Om målet på en minskning med 50 % fram till 2030 uppnås skulle det omfatta förändringar av konsumtionen till följd av ett sunt genomförande av befintlig (främst ramdirektivet om avfall) och ny EU-lagstiftning (främst direktivet om engångsplast). Övervakning av mängden strandskräp, i enlighet med havsmiljödirektivet, kommer att användas som ett mått på framstegen. Detta mål kommer därför att uppnås genom en kombination av planerade åtgärder för att minska plastanvändningen och plastavfallet och främja en renare och mer cirkulär ekonomi.

Mikroplast: Enligt en studie 21 från kommissionen 2018 är det möjligt att minska utsläppen av mikroplast till ytvatten med 30 % fram till 2035, förutsatt att en kombination av åtgärder vidtas för att hantera dem från pellets, däck och textilier. Dessutom har Europeiska kemikaliemyndigheten ( Echa ) i en analys kommit fram till att om lämpliga förebyggande åtgärder enligt Reach-förordningen tillämpas på användning av mikroplast som avsiktligt används i produkter (t.ex. kosmetika och rengöringsmedel), är det också möjligt att minska utsläppen av mikroplast med 60 % under de kommande 20 åren. En minskning med 30 % fram till 2030 föreslås därför som en realistisk ambition, som främst kan uppnås genom ett sunt genomförande av 2020 års handlingsplan för den cirkulära ekonomin.

Referensår: 2016

Faktaunderlag: Konsekvensbedömning 22 av förslaget till (nuvarande) direktiv (EU) 2019/904 (plastskräp) och rapporter från Europeiska kemikaliemyndigheten (mikroplast) 23 samt underliggande studier 24 för konsekvensbedömningen av direktivet om engångsplast.

Övervakning: Enligt havsmiljödirektivet ska medlemsstaterna regelbundet övervaka mängden strandskräp. På grundval av detta utarbetades EU Marine Beach Litter Baselines 25 . Övervakning enligt havsmiljödirektivet (med stöd av EMODNET 26 ) kommer att ingå i övervaknings- och prognosramen för nollförorening 27 .

Mål 6: Fram till 2030 bör EU minska den totala avfallsgenereringen betydligt och kommunalt restavfall med 50 %

Grund: Handlingsplan för den cirkulära ekonomin 28 och ramdirektivet om avfall 2008/98/EG

Beskrivning: Eftersträvat mål för total avfallsgenerering och kommunalt restavfall per capita inom EU, vilka har ökat stadigt sedan 2014. Kommissionen avser att stärka avfallshierarkin enligt artikel 4 i direktiv 2008/98/EG, som föreskriver prioritering av förebyggande av avfall, genom att föreslå mål för avfallsminskning och andra avfallsförebyggande åtgärder i samband med den översyn av direktiv 2008/98/EG som planeras till 2023.

Referensår: Ska fastställas

Faktaunderlag: Eurostats databas om avfall 29 , EEA:s rapporter om avfallsförebyggande program 30 och uppgifter om återanvändning som tillhandahålls av medlemsstaterna i enlighet med artikel 37.3 i ramdirektivet om avfall.

Övervakning: Indikatorer i och Eurostats databas om avfall 31 och övervakningsramen för den cirkulära ekonomin 32 som ska ingå i övervaknings- och prognosramen för nollförorening 33  

(1)

 Se särskilt förteckningarna över åtgärder i bilagorna till följande initiativ (icke uttömmande förteckning): COM(2020) 98, COM(2020) 102, COM(2020) 299, COM(2020) 301, COM(2020) 380, COM(2020) 381, COM(2020) 562, COM(2020) 662, COM(2020) 663, COM(2020) 667, COM(2020) 696, COM(2020) 741, COM(2020) 761, COM(2020) 788, COM(2020)789, COM(2021) 44, COM(2021) 66, COM(2021) 82 och JOIN(2021) 3.

(2)

  COM(2021) 3 .

(3)

  https://ec.europa.eu/environment/air/pdf/CAO2-MAIN-final-21Dec20.pdf .

(4)

SWD(2021) 141.

(5)

https://www.eea.europa.eu/publications/environmental-noise-in-europe.

(6)

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32009R0661.

(7)

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32014R0540.

(8)

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32019R0774.

(9)

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32014R0598.

(10)

 ISBN 978-92-76-30696-2, DOI: 10,2779/24566

(11)

  https://www.eea.europa.eu/publications/environmental-noise-in-europe .

(12)

SWD(2021) 141.

(13)

  COM(2021) 3 .

(14)

  https://ec.europa.eu/environment/air/pdf/CAO2-MAIN-final-21Dec20.pdf .

(15)

SWD(2021) 141.

(16)

COM(2020) 380.

(17)

COM(2020) 381.

(18)

COM(2020) 846, bilaga 1.

(19)

COM(2020) 846, bilaga 1.

(20)

SWD(2021) 141.

(21)

  https://ec.europa.eu/environment/marine/good-environmental-status/descriptor-10/pdf/microplastics_final_report_v5_full.pdf

(22)

SWD(2018) 254.

(23)

  https://echa.europa.eu/hot-topics/microplastics .

(24)

  https://ec.europa.eu/environment/pdf/waste/Study_sups.pdf ;   https://ec.europa.eu/environment/marine/good-environmental-status/descriptor-10/pdf/microplastics_final_report_v5_full.pdf .

(25)

  https://mcc.jrc.ec.europa.eu/main/dev.py?N=41&O=452

(26)

Europeiska nätverket för marina observationer och datainsamling, för närmare uppgifter, se SWD(2021) 141.

(27)

SWD(2021) 141.

(28)

COM(2020) 98.

(29)

https://ec.europa.eu/eurostat/web/waste/data/database.

(30)

https://www.eea.europa.eu/themes/waste/waste-prevention.

(31)

https://ec.europa.eu/eurostat/web/waste/data/database.

(32)

SWD(2018) 29.

(33)

SWD(2021) 141.