a)

Säkerställande av att banksektorns likviditetsläge noga övervakas. Tillfälliga begränsningar för den fria rörligheten för kapital som nyligen införts (bland annat begränsningar av kontantuttag, betalningar och transfereringar) ska noga följas upp. Målet är att kontrollerna ska vara kvar endast så länge som det är absolut nödvändigt för att minska allvarliga risker för det finansiella systemets stabilitet. En färdplan för ett gradvis lättande av kontrollerna har offentliggjorts, baserat på milstolpar och framsteg med genomförandet av programmet och förenligt med bankernas likviditetsställning. De medelfristiga finansierings- och kapitalplanerna för de inhemska banker som är beroende av finansiering från centralbanken eller mottar statligt stöd ska realistiskt återspegla den förväntade neddragningen av skuldnivån i banksektorn, minska beroendet av lån från centralbankerna och samtidigt undvika akut försäljning av tillgångar och en kreditåtstramning. Bestämmelserna om minsta likviditetskrav ska uppdateras för att förhindra överdriven emittentkoncentration i framtiden.

b)

Anta de nödvändiga lagstadgade kapitalkraven avseende en ökning av miniminivån för kärnprimärkapitalrelationen till 9 % senast i slutet av 2013.

c)

Vidta åtgärder för att minimera kostnaderna för omstrukturering av banker som bärs av skattebetalare. Underkapitaliserade affärsbanker och kooperativa kreditinstitut ska, i största möjliga utsträckning, mobilisera kapital från privata källor innan statliga stödinsatser beviljas. Eventuella planer på omstrukturering ska formellt godkännas enligt reglerna om statligt stöd, innan statligt stöd tillhandahålls. Affärsbanker med kapitalunderskott får, om andra åtgärder inte är tillräckliga, begära hjälp med rekapitalisering från staten i enlighet med statliga stödförfaranden.

d)

Garantera att det upprättas ett kreditregister, att det nuvarande regelverket om låneuppläggnings- och lånehanteringsförfaranden ses över och, vid behov, ändras och att lagstiftning som stärker styrningen av affärsbanker antas.

e)

Stärka bankernas styrelseformer, inklusive genom att förbjuda utlåning till oberoende styrelseledamöter eller till parter som har anknytning till dem.

f)

Maximera återvinning av nödlidande lån och samtidigt minimera låntagares incitament till strategiska fallissemang. Detta ska inbegripa lättande av begränsningar för beslag av säkerheter och korrekt övervakning och hantering av nödlidande lån.

g)

Slutföra harmoniseringen av regleringen av och tillsynen över kooperativa kreditinstitut med regleringen av och tillsynen över affärsbankerna.

h)

Genomförande av strategin för den kooperativa kreditinstitutsektorns framtida struktur, funktionssätt och livskraft, som den utformats av Cyperns centralbank i samråd med kommissionen, ECB och IMF.

i)

Förstärka övervakningen av företags- och hushållssektorernas skuldsättningsnivåer och upprätta en ram för riktad skuldomstrukturering i den privata sektorn för att underlätta ny långivning och minska kreditbegränsningar.

j)

Ytterligare förstärka ramverket för att förhindra penningtvätt och genomföra en handlingsplan som säkerställer genomförandet av förbättrad praxis med avseende på kundkontroll och företagsinsyn, i enlighet med bästa praxis.

k)

Lägga fram lagstiftning för obligatorisk tillsyn baserad på kapitaltäckningsnivåer.

l)

Integrera stresstest i den reguljära externa banktillsynen.

m)

Införa obligatoriska informationskrav för att säkerställa att banker regelbundet meddelar marknaderna om de framsteg som görs i fråga om omstruktureringen av bankernas verksamheter.

n)

Upprätta den rättsliga ramen för en ny styrningsstruktur för att förvalta statens ägarintressen i den kooperativa kreditsektorn.

a)

En reform av dess system för fordonsskatt, grundat på miljövänliga principer och med syftet att på medellång sikt öka skatteinkomsterna.

b)

Ett ersättningssystem för sjukförsäkrings- och pensionsfonder som har haft konton i Cyprus Popular Bank, som garanterar likvärdig behandling med sådana fonder i Bank of Cyprus, beaktar kassaflödessituationen och den aktuella ställningen för varje fond och minimerar effekterna på det offentliga underskottet. Mot bakgrund av dessa fonders sociala välfärdskaraktär kan den offentliga sektorns underskottsmål för 2013 revideras för att inräkna budgeteffekterna av detta system.

c)

Ett fullständigt genomförande av de konsolideringsåtgärder som antagits sedan december 2012.

a)

På utgiftssidan ska budgeten inbegripa följande: En minskning av totala utgifter för sociala transfereringar genom bättre målstyrning; en ytterligare minskning av löne-och övertidsersättningsnivåer i den offentliga sektorn i vid bemärkelse. Införandet av en avgift på kollektivtrafikkort för studenter och pensionärer liksom strukturella reformåtgärder inom utbildningssektorn för att förbättra resursutnyttjandet.

b)

På inkomstsidan ska budgeten för 2014 inbegripa följande: En förlängning av den tillfälliga avgiften på bruttoinkomster för anställda i den offentliga och privata sektorn fram till och med den 31 december 2016; höjda mervärdesskatter, höjningar av punktskatter och en höjning av avgifterna till det allmänna socialförsäkringssystemet.

a)

Vid behov, en ytterligare reformering av det allmänna pensionssystemet och den offentliga sektorns pensionssystem för att säkerställa pensionssystemets långsiktiga hållbarhet, och samtidigt verka för en tillräcklig nivå på pensionerna. En försäkringsteknisk studie ska ange reformalternativ.

b)

Kontroll av ökningen av utgifterna för hälso- och sjukvård för att säkerställa att bassjukvården ges tillräckliga resurser genom att förstärka hållbarheten i finansieringsstrukturen och effektiviteten inom den offentliga hälso- och sjukvården. Förverkliga ett allmänt hälso- och sjukvårdssystem och säkerställa att det är ekonomiskt hållbart samtidigt som det ger ett heltäckande skydd.

c)

Förbättring av effektiviteten i de offentliga utgifterna och budgetprocessen genom en effektiv medelfristig budgetram som en del av en förbättrat offentlig medelsförvaltning, och på så sätt bidra till budgetkonsolideringsansträngningarna med beaktande av behovet av att säkerställa att det finns tillräckliga medel till grundläggande politikområden, såsom utbildning och hälso- och sjukvård. Denna ram ska vara fullt förenlig med rådets direktiv 2011/85/EU (3) och fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen, som undertecknades i Bryssel den 2 mars 2012.

d)

Antagande av en lämplig rättslig och institutionell ram för offentlig–privata partnerskap utformad i enlighet med bästa praxis.

e)

Utarbetande av ett program för att uppnå ett stabilt system för företagsstyrning i statsägda och halvstatliga företag och införande av en privatiseringsplan för att bidra till att förbättra effektiviteten i ekonomin och återställa en hållbar skuldnivå.

f)

Utarbetande och genomförande av en heltäckande reformplan för att göra skatteuppbörden och skatteförvaltningen mer effektiv och rationell, inklusive åtgärder för att bekämpa skattefusk och skatteflykt och säkerställa en fullständig och rättidig tillämpning av lagar och standarder som styr internationellt skattesamarbete och informationsutbyte i skattefrågor.

g)

Reform av systemet för fastighetsskatt.

h)

Reform av den offentliga förvaltningen i syfte att förbättra dess funktion och kostnadseffektivitet, särskilt genom att se över den offentliga förvaltningens storlek, anställningsvillkor och funktionella organisation för att säkerställa att offentliga medel används effektivt och att tjänster av hög kvalitet tillhandahålls befolkningen.

i)

Reformer av de sociala förmånernas övergripande struktur och nivåer, i syfte att få till stånd en effektiv resursanvändning och säkerställa en lämplig avvägning mellan sociala trygghetsförmåner och incitamenten att börja arbeta. Den planerade reformen av det allmänna sociala bidragssystemet ska garantera att socialbidrag fungerar som ett skyddsnät som garanterar en minimiinkomst för personer som inte uppnår en lägsta godtagbar levnadsstandard och samtidigt säkra incitament att börja arbeta.

j)

Genomförande av en heltäckande revision av landets offentliga finanser, bland annat för att bedöma vad som orsakade uppbyggnaden av alltför höga skuldsättningsnivåer.

a)

En genomförandeplan för den infrastruktur som behövs för naturgasutvinning, med beaktande av kommersiella alternativ och risker.

b)

En uttömmande beskrivning av regelverket och organisationen av marknaden för den omstrukturerade energisektorn och för gasexport, inbegripet en lämplig försäljningsram som maximerar skatteinkomster.

c)

En plan för att inrätta den institutionella ramen för förvaltning av gas- och oljefyndigheter, inklusive en resursfond, som bör uppbära och förvalta offentliga intäkter från havsbaserad gasutvinning och som uppförs på grundval av internationellt erkänd bästa praxis.