This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32018D0945
Commission Implementing Decision (EU) 2018/945 of 22 June 2018 on the communicable diseases and related special health issues to be covered by epidemiological surveillance as well as relevant case definitions (Text with EEA relevance.)
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/945 av den 22 juni 2018 om smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som ska omfattas av epidemiologisk övervakning samt relevanta falldefinitioner (Text av betydelse för EES.)
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/945 av den 22 juni 2018 om smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som ska omfattas av epidemiologisk övervakning samt relevanta falldefinitioner (Text av betydelse för EES.)
C/2018/3868
EUT L 170, 6.7.2018, p. 1–74
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
|
6.7.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 170/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2018/945
av den 22 juni 2018
om smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som ska omfattas av epidemiologisk övervakning samt relevanta falldefinitioner
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (1), särskilt artikel 6.5 a och b, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (2) upprättades genom kommissionens beslut 2000/96/EG (3) en förteckning över smittsamma sjukdomar och särskilda hälsofrågor som ska omfattas av epidemiologisk övervakning inom gemenskapsnätverket. |
|
(2) |
I kommissionens beslut 2002/253/EG (4) fastställs falldefinitioner för rapportering av de smittsamma sjukdomar som förtecknas i beslut 2000/96/EG till gemenskapsnätverket. |
|
(3) |
I bilagan till beslut nr 1082/2013/EU fastställs urvalskriterier för de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som den epidemiologiska övervakningen inom nätverket ska omfatta. |
|
(4) |
Den förteckning över sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som upprättades genom beslut 2000/96/EG bör uppdateras så att den återspeglar förändringar av sjukdomarnas incidens och prevalens, Europeiska unionens och dess medlemsstaters behov samt för att säkerställa att kriterierna i bilagan till beslut nr 1082/2013/EU följs. |
|
(5) |
Förteckningen över falldefinitionerna bör uppdateras mot bakgrund av nya vetenskapliga rön och utvecklingen av kriterier och praxis för laboratoriediagnostik. |
|
(6) |
Både förteckningen över sjukdomar och förteckningen över falldefinitioner anpassas till Världshälsoorganisationens (WHO) nomenklatur enligt den tionde reviderade internationella statistiska klassifikationen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD-10). |
|
(7) |
Den uppdaterade förteckningen över sjukdomar bör, i överensstämmelse med kriterierna i bilagan till beslut nr 1082/2013/EU för urval av de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som den epidemiologiska övervakningen ska omfatta, omfatta följande smittsamma sjukdomar som utgör hot mot folkhälsan och som på senare tid har dykt upp eller åter dykt upp:
|
|
(8) |
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) har i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 (5) på kommissionens begäran lämnat vetenskapligt bistånd för fastställande av falldefinitioner för chikungunyavirusinfektion, denguefeber, neuroborrelios och zikavirusinfektion, revidering av falldefinitioner för några andra sjukdomar (6) och revidering av falldefinitioner för vissa vårdrelaterade infektioner och för antimikrobiell resistens (7). Falldefinitionerna bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(9) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som inrättades genom artikel 18 i beslut nr 1082/2013/EU. |
|
(10) |
Besluten 2000/96/EG och 2002/253/EG bör i enlighet med detta ersättas med detta beslut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som nätverket för epidemiologisk övervakning ska omfatta förtecknas i bilaga I.
Artikel 2
När medlemsstaterna lämnar uppgifter för epidemiologisk övervakning av de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som förtecknas i bilaga I ska de tillämpa de falldefinitioner som anges i bilaga II.
Artikel 3
Besluten 2000/96/EG och 2002/253/EG ska upphöra att gälla. Hänvisningar till dessa beslut ska anses som hänvisningar till detta beslut.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 22 juni 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 293, 5.11.2013, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen (EGT L 268, 3.10.1998, s. 1).
(3) Kommissionens beslut 2000/96/EG av den 22 december 1999 om de smittsamma sjukdomar som successivt skall omfattas av gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (EGT L 28, 3.2.2000, s. 50).
(4) Kommissionens beslut 2002/253/EG av den 19 mars 2002 om fastställande av falldefinitioner för rapportering av smittsamma sjukdomar till gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (EGT L 86, 3.4.2002, s. 44).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (EUT L 142, 30.4.2004, s. 1).
(6) Botulism, brucellos, campylobacterenterit, giardiainfektion, gonokockinfektion, listeriainfektion, röda hund, salmonellaenterit, enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC), shigellainfektion, syfilis och kongenital syfilis, stelkramp, tuberkulos, tyfoid- och paratyfoidfebrar, kikhosta, enterit orsakad av Yersinia enterocolitica eller Yersinia pseudotuberculosis samt vårdrelaterade infektioner.
(7) I allmänhet och mer specifikt, campylobacterenterit, gonokockinfektion, salmonellaenterit, shigellainfektion, tuberkulos samt infektioner i blodet orsakade av specifika patogener, särskilt Staphylococcus aureus (känslighet för meticillin och andra betalaktamer mot stafylokocker), Enterococcus faecium och Enterococcus faecalis (känslighet för glykopeptider), Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli (känslighet för karbapenemer och kolistin i karbapenemresistenta isolat) samt Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter species (känslighet för karbapenemer).
BILAGA I
Smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som nätverket för epidemiologisk övervakning ska omfatta
1. SJUKDOMAR
|
|
Mjältbrand (antrax) |
|
|
Botulism |
|
|
Brucellos |
|
|
Campylobacterenterit |
|
|
Chikungunyavirusinfektion |
|
|
Klamydiainfektion, inkl. Lymphogranuloma venereum (LGV) |
|
|
Kolera |
|
|
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom |
|
|
Kryptosporidios |
|
|
Denguefeber |
|
|
Difteri |
|
|
Echinokockinfektion |
|
|
Giardiainfektion [Giarda lamblia] |
|
|
Gonokockinfektion |
|
|
Haemophilus influenzae-infektion, invasiv |
|
|
Akut hepatit A |
|
|
Hepatit B |
|
|
Hepatit C |
|
|
Hiv-infektion och aids (förvärvat immunbristsyndrom) |
|
|
Influensa |
|
|
Influensa A/H5N1 |
|
|
Legionellainfektion |
|
|
Leptospirainfektion |
|
|
Listeriainfektion |
|
|
Neuroborrelios |
|
|
Malaria |
|
|
Mässling |
|
|
Meningokockinfektion, invasiv |
|
|
Påssjuka |
|
|
Kikhosta |
|
|
Pest |
|
|
Pneumokockinfektion (Streptococcus pneumoniae), invasiv |
|
|
Akut polio |
|
|
Q-feber |
|
|
Rabies |
|
|
Röda hund |
|
|
Kongenitalt rubellasyndrom |
|
|
Salmonellaenterit |
|
|
Svår akut respiratorisk sjukdom (sars) |
|
|
Enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC) (även kallad shigatoxin-/verocytotoxinproducerande E. coli-infektion [STEC/VTEC]), inklusive hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) |
|
|
Shigellainfektion |
|
|
Smittkoppor |
|
|
Syfilis |
|
|
Kongenital syfilis |
|
|
Stelkramp (tetanus) |
|
|
Fästingburen viral encefalit |
|
|
Kongenital toxoplasmos |
|
|
Trikinos |
|
|
Tuberkulos |
|
|
Harpest (tularemi) |
|
|
Tyfoid- och paratyfoidfebrar |
|
|
Virala hemorragiska febrar (VHF) |
|
|
West Nile-virusinfektion |
|
|
Gula febern |
|
|
Enterit orsakad av Yersinia enterocolitica eller Yersinia pseudotuberculosis |
|
|
Zikavirusinfektion |
|
|
Kongenital zikavirusinfektion |
2. SÄRSKILDA HÄLSOFRÅGOR
|
2.1 |
Nosokomiala infektioner |
|
2.2 |
Antibiotikaresistens |
BILAGA II
1. FÖRKLARING TILL AVSNITTEN OM KRITERIER FÖR DEFINITION OCH KLASSIFICERING AV FALL
KLINISKA KRITERIER
Kliniska kriterier omfattar allmänna och relevanta tecken och symtom på sjukdom som antingen enskilt eller tillsammans utgör en kliniskt tydlig eller möjlig bild av sjukdomen. De ger en allmän beskrivning av sjukdomar, men där ryms inte nödvändigtvis de heltäckande beskrivningar som en enskild klinisk diagnos kan kräva.
LABORATORIEKRITERIER
Laboratoriekriterierna är en förteckning över de laboratoriemetoder som används för bekräftelse av ett fall. Normalt sett är ett av testerna i förteckningen tillräckligt för att bekräfta fallet. Om en kombination av metoder krävs för att fallet ska kunna laboratorieverifieras anges detta. Den typ av provmaterial som ska samlas in för laboratorietesterna anges bara om endast vissa typer av provmaterial betraktas som relevanta för bekräftelsen av en diagnos. Laboratoriekriterierna för troligt fall har tagits med för vissa överenskomna undantagsfall. Dessa laboratoriekriterier består av en förteckning över laboratoriemetoder som kan användas som stöd vid diagnostiseringen av ett fall, men som inte är bekräftande.
EPIDEMIOLOGISKA KRITERIER OCH EPIDEMIOLOGISKT SAMBAND
Epidemiologiska kriterier betraktas som uppfyllda när det föreligger ett epidemiologiskt samband.
Ett epidemiologiskt samband under inkubationsperioden innebär en av följande sex smittvägar:
— Överföring från människa till människa: Person som har varit i kontakt med ett laboratorieverifierat fall hos människa på ett sådant sätt att det har funnits möjlighet att smittas av infektionen.
— Överföring från djur till människa: Person som har varit i kontakt med ett djur med en laboratorieverifierad infektion/kolonisering på ett sådant sätt att det har funnits möjlighet att smittas av infektionen.
— Exponering för en gemensam smittkälla: Person som har exponerats för samma gemensamma smittkälla eller smittbärare som ett bekräftat fall hos människa.
— Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten: Person som har konsumerat livsmedel eller dricksvatten som enligt laboratorieverifikation är förorenat eller har konsumerat potentiellt förorenade produkter från ett djur med en laboratorieverifierad infektion/kolonisering.
— Miljöexponering: Person som har badat i vatten eller varit i kontakt med en förorenad miljökälla som är laboratorieverifierad.
— Laboratorieexponering: Person som har arbetat på ett laboratorium där det finns risk för exponering.
En person kan anses ha ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall om minst ett fall i överföringskedjan är laboratorieverifierat. Vid utbrott av fekal-orala eller luftburna infektioner behöver överföringskedjan inte nödvändigtvis fastställas för att ett epidemiologiskt samband ska kunna anses föreligga i ett visst fall.
Överföring kan ske via en eller flera av följande vägar:
|
— |
Luftburna: Genom spridning av aerosol från en smittad person till en annan persons slemhinnor via hosta, spott, sång eller tal, eller när mikrobiella aerosoler som sprids i atmosfären inandas av andra. |
|
— |
Kontakt: Direkt kontakt med en smittad person (fekal-oral, droppar från luftvägarna, hudexponering eller sexuell exponering) eller ett smittat djur (t.ex. bett eller beröring) eller indirekt kontakt med infekterat material eller infekterade föremål (t.ex. kroppsvätskor, blod). |
|
— |
Vertikalt: Från mor till barn, ofta i livmodern, eller som resultat av ett oavsiktligt utbyte av kroppsvätskor under den perinatala perioden. |
|
— |
Överföring via vektorer: Överföring via infekterade myggor, fästingar, kvalster, flugor och andra insekter som överför sjukdomar till människor genom sina bett. |
|
— |
Livsmedel eller vatten: Konsumtion av potentiellt förorenade livsmedel eller potentiellt förorenat dricksvatten. |
FALLKLASSIFICERING
Fall klassificeras som ”möjligt”, ”troligt” och ”bekräftat”. Inkubationsperioderna anges i de kompletterande uppgifterna för att underlätta bedömningen av det epidemiologiska sambandet.
MÖJLIGT FALL
Ett möjligt fall är ett fall som klassificeras som möjligt i samband med rapportering. Det rör sig normalt sett om ett fall som uppfyller de kliniska kriterier som beskrivs i falldefinitionen, men utan att något epidemiologiskt samband påvisats eller sjukdomen laboratorieverifierats. Definitionen av ett möjligt fall har hög sensitivitet och låg specificitet. Med hjälp av den kan man påvisa de flesta fall, men även några falska positiva fall kommer att hänföras till denna kategori.
TROLIGT FALL
Ett troligt fall är ett fall som klassificeras som troligt i samband med rapportering. Det är normalt sett ett fall med kliniska kriterier och ett epidemiologiskt samband enligt beskrivningen i falldefinitionen. Laboratorietester för troliga fall anges endast för några sjukdomar.
BEKRÄFTAT FALL
Ett bekräftat fall är ett fall som klassificeras som bekräftat i samband med rapportering. Bekräftade fall är laboratorieverifierade och kan antingen uppfylla eller inte uppfylla de kliniska kriterier som beskrivs i falldefinitionen. Definitionen av ett bekräftat fall har hög specificitet men lägre sensitivitet och därför kommer de flesta insamlade fall att vara verkliga fall, även om några kommer att förbises.
I de kliniska kriterierna för några sjukdomar nämns inte det faktum att många akuta fall är asymtomatiska (t.ex. hepatit A, B och C, campylobakterinfektion och salmonellainfektion), även om dessa fall fortfarande kan vara viktiga ur ett folkhälsoperspektiv på nationell nivå.
Bekräftade fall omfattas av någon av de tre underkategorier som anges nedan. De kommer att hänföras till någon av dessa underkategorier vid analysen av uppgifterna med hjälp av de variabler som har samlats in i samband med fallen.
LABORATORIEVERIFIERAT FALL MED KLINISKA KRITERIER
Fallet uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse och de kliniska kriterierna enligt falldefinitionen.
LABORATORIEVERIFIERAT FALL MED OKÄNDA KLINISKA KRITERIER
Fallet uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse, men det föreligger inga tillgängliga uppgifter om de kliniska kriterierna (t.ex. endast laboratorierapport).
LABORATORIEVERIFIERAT FALL UTAN KLINISKA KRITERIER
Fallet uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse men uppfyller inte de kliniska kriterierna i falldefinitionen eller är asymtomatiskt.
Anm.: För vissa av de sjukdomstillstånd som övervakningen omfattar följer falldefinitionerna inte den vanliga uppställningen för en falldefinition, såsom i fråga om t.ex. Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD), vårdrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens.
2. FÖRKORTNINGAR
1. AFP: akut slapp pares
2. Aids: förvärvat immunbristsyndrom
3. AMR: antimikrobiell resistens
4. Anti-HBc: hepatit B-kärnantikropp
5. Anti-HCV: specifikt antikroppssvar mot hepatit C-virus
6. ARI: akut luftvägsinfektion
7. BAL: bronkoalveolärt lavage
8. BCG:
bacille Calmette-Guérin9. BJ: ben- och ledinfektion
10. BJ-BONE: osteomyelit
11. BJ-DISC: infektion i diskarna (mellankotsskivorna)
12. BJ-JN: infektion i led eller bursa
13. BoNT: botulinumneurotoxin
14. BSI: infektion i blodet
15. C-CVC: kateterrelaterad infektion – central venkateter
16. CDAD: Clostridium difficile-associerad diarré
17. CFU: kolonibildande enhet
18. CJD: Creutzfeldt-Jakobs sjukdom
19. CMV: cytomegalovirus
20. CNRL: EU:s gemenskapsnätverk av referenslaboratorier för mänsklig influensa
21. CNS: centrala nervsystemet
22. CNS-IC: infektion i centrala nervsystemet – intrakraniell infektion
23. CNS-MEN: infektion i centrala nervsystemet – meningit eller ventrikulit
24. CNS-SA: infektion i centrala nervsystemet – spinalabscess utan meningit
25. C-PVC: kateterrelaterad infektion – perifer venkateter
26. CRI: kateterrelaterad infektion
27. CRS: kongenitalt rubellasyndrom
28. CRT: kapillär återfyllnad
29. CSF: cerebrospinalvätska
30. CT: datortomografi
31. CVS: infektion i hjärtkärlsystemet
32. CVS-CARD: infektion i hjärtkärlsystemet – myokardit eller perikardit
33. CVS-ENDO: infektion i hjärtkärlsystemet – endokardit
34. CVS-MED: infektion i hjärtkärlsystemet – mediastinit
35. CVS-VASC: infektion i hjärtkärlsystemet – arteriell eller venös infektion
36. DFA: direkt fluorescerande antikropp
37. DFA-TP: direkt fluorescerande antikroppstest för Treponema pallidum
38. DNA: deoxiribonukleinsyra
39. DPA: distalt skyddat aspirat
40. EARS-Net: Europeiska nätverket för övervakning av antimikrobiell resistens
41. ECDC: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar
42. ECOFF: epidemiologiska cutoff-värden
43. EEG: elektroencefalografi
44. EENT: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun
45. EENT-CONJ: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – konjunktivit
46. EENT-EAR: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – öra, mastoidutskottet
47. EENT-EYE: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – öga, andra än konjunktivit
48. EENT-ORAL: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – munhåla (mun, tunga eller tandkött)
49. EENT-SINU: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – sinuit
50. EENT-UR: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – övre luftvägsinfektion, faryngit, laryngit, epiglottit
51. EFNS: Europeiska neurologförbundet
52. EIA: enzymatiskt immuntest
53. ELISA: enzymkopplad immunadsorberande analys
54. EM: elektronmikroskopi
55. EUCAST: Europeiska kommittén för resistensbestämning
56. FAMA: fluorescerande antikropp mot membranantigen
57. FTA-abs: fluorescerande treponemal antikropp-absorption
58. FUO: feber av okänt ursprung
59. GI: infektion i mag-tarmsystemet
60. GI-CDI: infektion i mag-tarmsystemet – Clostridium difficile-infektion
61. GI-GE: infektion i mag-tarmsystemet – gastroenterit (utom CDI)
62. GI-GIT: infektion i mag-tarmsystemet – magtarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunn- och tjocktarm samt ändtarm) förutom gastroenterit och appendicit
63. GI-HEP: infektion i mag-tarmsystemet – hepatit
64. GI-IAB: infektion i mag-tarmsystemet – intraabdominell infektion som ej specificeras på annan plats, inkl. gallblåsa, gallgångar, lever (förutom virushepatit), mjälte, bukspottkörtel, bukhinna, subfreniskt eller subdiafragmatiskt rum eller annan intraabdominell vävnad/område som ej specificeras på annan plats
65. HAI: vårdrelaterade infektioner
66. HbeAg: hepatit B e-antigen
67. HbsAg: hepatit B-ytantigen
68. HBV-DNA: hepatit B-nukleinsyra
69. HCV-core: hepatit C-viruskärnantigen
70. HCV-RNA: hepatit C-virusnukleinsyra
71. HIV: humant immunbristvirus
72. HUS: hemolytiskt uremiskt syndrom
73. IAP: intubationsassocierad pneumoni
74. IFA: indirekt fluorescerande antikropp
75. IgG: immunglobulin G
76. IgM: immunoglobulin M
77. ILI: influensaliknande sjukdom
78. LGV:
Lymphogranuloma venereum79. LPS: lipopolysackarider
80. LRI: nedre luftvägsinfektion, annan än pneumoni
81. LRI-BRON: nedre luftvägsinfektion – bronkit, trakeobronkit, bronkiolit, trakeit utan tecken på pneumoni
82. TBE: fästingburen encefalit
3. FALLDEFINITIONER AV SMITTSAMMA SJUKDOMAR
3.1 MJÄLTBRAND (ANTRAX)
Kliniska kriterier
Person med minst en av följande kliniska former:
|
|
Hudmjältbrand Minst ett av följande två symtom:
|
|
|
Gastrointestinal mjältbrand
OCH minst ett av följande två symtom:
|
|
|
Lungmjältbrand
OCH minst ett av följande två symtom:
|
|
|
Meningeal/meningoencefalitisk mjältbrand
OCH minst ett av följande tre symtom:
|
|
|
Mjältbrand med blodförgiftning |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Isolering av Bacillus anthracis från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Bacillus anthracis-nukleinsyra i kliniskt prov. |
Positivt pinnprov från näsa utan kliniska symtom bidrar inte till att bekräfta en diagnos för ett fall.
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande tre epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från djur till människa. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.2 BOTULISM
Kliniska kriterier
Person med minst en av följande kliniska former:
|
|
Botulism orsakad av livsmedel eller sår Minst ett av följande två symtom:
|
|
|
Botulism hos spädbarn Spädbarn med minst ett av följande sex symtom:
|
Den typ av botulism som vanligen uppträder hos spädbarn (under 12 månader) kan även drabba barn över 12 månader och ibland vuxna, när det rör sig om individer med anatomiska förändringar i mag-tarmkanalen och förändrad mikroflora.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av BoNT-producerande klostridier (t.ex. Clostridium botulinum, C. baratii, C. butyricum) för spädbarnsbotulism (avföring) eller sårbotulism (sår). |
|
— |
Påvisande av botulinumneurotoxiner i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av gener som kodar för botulinumneurotoxiner i kliniskt prov. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande två epidemiologiska samband:
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla (t.ex. livsmedel, gemensam användning av injektionsnålar eller andra instrument). |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
3.3 BRUCELLOS
Kliniska kriterier
Person med feber
OCH minst ett av följande sju symtom:
|
— |
svettningar (ymniga, illaluktande, speciellt nattliga), |
|
— |
frossa, |
|
— |
artralgi, |
|
— |
svaghet, |
|
— |
depression, |
|
— |
huvudvärk, |
|
— |
anorexi. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av humanpatogenen Brucella spp. från kliniskt prov. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot humanpatogenen Brucella spp.(agglutinationstest av standardtyp, komplementfixeringstest, Elisa). |
|
— |
Påvisande av nukleinsyra från humanpatogenen Brucella spp. i kliniskt prov. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fem epidemiologiska samband:
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
|
— |
Exponering för produkter från ett förorenat djur (mjölk eller mjölkprodukter). |
|
— |
Överföring från djur till människa (förorenat sekret eller förorenade organ, t.ex. vaginalt sekret, placenta). |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Laboratorieexponering. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.4 CAMPYLOBACTERENTERIT
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande tre symtom:
|
— |
Diarré. |
|
— |
Buksmärtor. |
|
— |
Feber. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Isolering av humanpatogenen Campylobacter spp. från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av nukleinsyra från Campylobacter spp. i kliniskt prov. |
Anm.: Resistensbestämning av Campylobacter spp. bör göras på en representativ delmängd isolat.
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fem epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från djur till människa. |
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
|
— |
Miljöexponering. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
Antimikrobiell resistens
Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges i EU-protokollet om harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens hos isolat av salmonella och Campylobacter från människa (1).
3.5 CHIKUNGUNYAVIRUSINFEKTION
Kliniska kriterier (2)
|
— |
Feber. |
Laboratoriekriterier (3)
A. Troligt fall
|
— |
Påvisande av chikungunya-specifika IgM-antikroppar i ett enda serumprov. |
B. Bekräftat fall
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av chikungunyavirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av chikungunya-viral nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av chikungunya-specifika IgM-antikroppar i ett enda serumprov OCH bekräftelse med neutralisationstest. |
|
— |
Serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter för chikungunya-specifika antikroppar i parade serumprover. |
Epidemiologiska kriterier
Person som tidigare rest till eller bott i ett område med dokumenterad pågående överföring av chikungunya, under de två veckorna innan symtom först uppträdde.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska och epidemiologiska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall. |
Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus. Bekräftade fall i sådana situationer bör valideras genom serumneutralisationstest eller andra likvärdiga analysmetoder.
3.6 KLAMYDIAINFEKTION, INKL. LYMPHOGRANULOMA VENEREUM (LGV)
Kliniska kriterier
Person med minst en av följande kliniska former:
|
|
Klamydiainfektion utom LGV
|
|
|
LGV Minst ett av följande fem symtom:
|
Laboratoriekriterier
Klamydiainfektion utom LGV
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av Chlamydia trachomatis från prov taget anogenitalt eller från konjunktivan. |
|
— |
Påvisande av Chlamydia trachomatis med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Chlamydia trachomatis-nukleinsyra i kliniskt prov. |
LGV
Minst ett av följande två symtom:
|
— |
Isolering av Chlamydia trachomatis från prov taget anogenitalt eller från konjunktivan, |
|
— |
påvisande av Chlamydia trachomatis-nukleinsyra i kliniskt prov OCH |
|
— |
identifiering av serovar (genovar) L1, L2 eller L3. |
Epidemiologiska kriterier
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt eller vertikal överföring).
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna. |
3.7 KOLERA
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande två symtom:
|
— |
Diarré. |
|
— |
Kräkningar. |
Laboratoriekriterier
|
— |
Isolering av Vibrio cholerae från kliniskt prov OCH |
|
— |
påvisande av O1- eller O139-antigen i isolatet OCH |
|
— |
påvisande av koleraenterotoxin eller koleraenterotoxingenen i isolatet. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
|
— |
Miljöexponering. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.8 CREUTZFELDT-JAKOBS SJUKDOM (CJD)
Förutsättningar
|
— |
Person med ett progressivt neuropsykiatriskt sjukdomstillstånd som pågått i minst sex månader. |
|
— |
Rutinundersökningar pekar inte på alternativ diagnos. |
|
— |
Ingen känd tidigare exponering för humant tillväxthormon eller transplantation av dura mater. |
|
— |
Inget som tyder på att det rör sig om en ärftlig form av transmissibel spongiform encefalopati. |
Kliniska kriterier
Person med minst fyra av följande fem symtom:
|
— |
Tidiga psykiatriska symtom (4). |
|
— |
Ihållande smärtsamma sensoriska symtom (5). |
|
— |
Ataxi. |
|
— |
Myoklonier, korea eller dystoni. |
|
— |
Demens. |
Diagnostiska kriterier
Diagnostiska kriterier för fallbekräftelse
|
— |
Neuropatologisk bekräftelse: tvättsvampsartade (spongiforma) förändringar och omfattande inlagring av prionproteiner med plackbildning i hela cerebrum och cerebellum. |
Diagnostiska kriterier för ett troligt eller möjligt fall
|
— |
EEG visar inte typiska tecken (6) på sporadisk CJD (6) i sjukdomens tidiga stadier. |
|
— |
Hög signal på MRT (magnetresonanstomografi) i bakre delen av thalamus. |
|
— |
Positiv tonsillbiopsi (7). |
Epidemiologiska kriterier
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (t.ex. blodtransfusion).
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller förutsättningarna OCH
|
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller förutsättningarna OCH
|
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller förutsättningarna OCH uppfyller de diagnostiska kriterierna för fallbekräftelse. |
3.9 KRYPTOSPORIDIOS
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande två symtom:
|
— |
Diarré. |
|
— |
Buksmärtor. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Påvisande av Cryptosporidium-oocystor i avföring. |
|
— |
Påvisande av Cryptosporidium i tarmsaft eller biopsi av tunntarm. |
|
— |
Påvisande av Cryptosporidium-nukleinsyra i avföring. |
|
— |
Påvisande av Cryptosporidium-antigen i avföring. |
Epidemiologiska kriterier
Ett av följande fem epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Överföring från djur till människa. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
|
— |
Miljöexponering. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.10 DENGUEFEBER
Kliniska kriterier (9)
|
— |
Feber. |
Laboratoriekriterier (10)
A. Troligt fall
|
— |
Påvisande av dengue-specifika IgM-antikroppar i ett enda serumprov. |
B. Bekräftat fall
Minst ett av följande fem kriterier:
|
— |
Isolering av denguevirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av denguefeber-viral nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av denguefeber-viral antigen i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av dengue-specifika IgM-antikroppar i ett enda serumprov OCH bekräftelse med neutralisationstest. |
|
— |
Serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter för dengue-specifika antikroppar i parade serumprover. |
Epidemiologiska kriterier
Person som tidigare rest till eller bott i ett område med dokumenterad pågående överföring av denguefeber, under de två veckorna innan symtom först uppträdde.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska och epidemiologiska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall. |
3.11 DIFTERI
Kliniska kriterier
Person med minst en av följande kliniska former:
|
|
Klassisk difteri i luftvägarna Sjukdom i övre luftvägarna med laryngit, nasofaryngit eller tonsillit OCH beläggning/pseudomembran. |
|
|
Mild difteri i luftvägarna Sjukdom i övre luftvägarna med laryngit, nasofaryngit eller tonsillit UTAN beläggning/pseudomembran. |
|
|
Huddifteri Hudlesioner. |
|
|
Difteri på andra ställen Lesioner på konjunktiva eller slemhinnor. |
Laboratoriekriterier
Isolering av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, Corynebacterium ulcerans eller Corynebacterium pseudotuberculosis från kliniskt prov.
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Överföring från djur till människa. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna för klassisk difteri i luftvägarna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna för difteri (klassisk difteri i luftvägarna, mild difteri i luftvägarna, huddifteri, difteri på andra ställen) och där det föreligger ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall hos människa eller ett epidemiologiskt samband med överföring från djur till människa. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna OCH minst en av de kliniska formerna. |
3.12 ECHINOKOCKINFEKTION
Kliniska kriterier
Inte relevant för övervakningsändamål.
Diagnostiska kriterier
Minst ett av följande fem kriterier:
|
— |
Histopatologiskt eller parasitologiskt fynd förenligt med Echinococcus multilocularis eller Echinococcus granulosus (t.ex. direkt visualisering av protoscolex i cystvätska). |
|
— |
Påvisande av Echinoccocus granulosus patognomon makroskopisk morfologi hos cysta/cystor i kirurgiskt provmaterial. |
|
— |
Typiska organskador som påvisas med bildteknik (t.ex. datoriserad tomografi, sonografi, MRT) OCH som bekräftas med serologiskt test. |
|
— |
Påvisande av specifika serumantikroppar mot Echinococcus spp. med serologiskt test med hög sensitivitet OCH bekräftelse med serologiskt test med hög specificitet. |
|
— |
Påvisande av nukleinsyra från Echinococcus multilocularis eller Echinococcus granulosus i kliniskt prov. |
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Inte tillämpligt |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de diagnostiska kriterierna. |
3.13 GIARDIAINFEKTION [GIARDA LAMBLIA]
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande fyra symtom:
|
— |
Diarré. |
|
— |
Buksmärtor. |
|
— |
Svullen buk. |
|
— |
Tecken på malabsorption (t.ex. steatorré, viktminskning). |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Påvisande av Giardia lamblia-cystor eller Giardia lamblia-trofozoiter i avföring, vätska från tunntarmen eller biopsi från tunntarm. |
|
— |
Påvisande av Giardia lamblia-antigen i avföring, vätska från tunntarmen eller biopsi från tunntarm. |
|
— |
Påvisande av Giardia lamblia-nukleinsyra i avföring, vätska från tunntarmen eller biopsi från tunntarm. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Miljöexponering. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.14 GONOKOCKINFEKTION
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande åtta symtom:
|
— |
Uretrit. |
|
— |
Akut salpingit. |
|
— |
Bäckeninflammation. |
|
— |
Cervicit. |
|
— |
Epididymit. |
|
— |
Proktit. |
|
— |
Faryngit. |
|
— |
Artrit. |
ELLER
Nyfödda barn med konjunktivit.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av Neisseria gonorrhoeae från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Neisseria gonorrhoeae-nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Neisseria gonorrhoeae i kliniskt prov med en nukleinsyrabaserad metod med probe utan amplifiering. |
|
— |
Mikroskopiskt påvisande av gramnegativa intracellulära diplokocker i prov från urinledare hos man. |
Epidemiologiska kriterier
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt eller vertikal överföring).
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna. |
Antimikrobiell resistens
När det gäller fall som bekräftats genom odling ska resultaten av resistensbestämningarna rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges i ECDC:s standardprotokoll om övervakning av antimikrobiell resistens hos gonokocker (11).
3.15 HAEMOPHILUS INFLUENZAE-INFEKTION, INVASIV
Kliniska kriterier
Inte relevant för övervakningsändamål.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Isolering av Haemophilus influenzae från vanligtvis steril lokal. |
|
— |
Påvisande av Haemophilus influenzae-nukleinsyra i vanligtvis steril lokal. |
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Inte tillämpligt |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna. |
3.16 AKUT HEPATIT A
Kliniska kriterier
Person med symtom som debuterar smygande (t.ex. trötthet, buksmärtor, aptitförlust, återkommande illamående och kräkningar)
OCH
minst ett av följande tre symtom:
|
— |
Feber. |
|
— |
Gulsot. |
|
— |
Förhöjda nivåer av serumtransaminaser. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Påvisande av hepatit A-virusnukleinsyra i serum eller avföring. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot hepatit A-virus. |
|
— |
Påvisande av hepatit A-virusantigen i avföring. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
|
— |
Miljöexponering. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.17 HEPATIT B (12)
Kliniska kriterier
Inte relevant för övervakningsändamål.
Laboratoriekriterier
Positiva resultat på minst ett av följande tester eller kombination av tester:
|
— |
IgM hepatit B-kärnantikropp (anti-HBc IgM). |
|
— |
Hepatit B-ytantigen (HBsAg). |
|
— |
Hepatit B e-antigen (HBeAg). |
|
— |
Hepatit B-nukleinsyra (HBV-DNA). |
Epidemiologiska kriterier
Inte relevant för övervakningsändamål.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Inte tillämpligt |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna. |
3.18 HEPATIT C (13)
Kliniska kriterier
Inte relevant för övervakningsändamål.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Påvisande av hepatit C-virusnukleinsyra (HCV RNA). |
|
— |
Påvisande av hepatit C-viruskärnantigen (HCV-core). |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot hepatit C-virus (anti-HCV) bekräftat av ett bekräftande antikroppstest (t.ex. immunoblot) för personer äldre än 18 månader utan påvisad utläkt infektion. |
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Inte tillämpligt |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna. |
3.19 HIV-INFEKTION OCH AIDS (FÖRVÄRVAT IMMUNBRISTSYNDROM)
Kliniska kriterier (aids)
Person med minst ett av de kliniska symtom som definieras i den europeiska definitionen av ett aidsfall för följande grupper:
|
— |
Vuxna och ungdomar som är 15 år eller äldre. |
|
— |
Barn under 15 år. |
Laboratoriekriterier (hiv)
|
— |
Vuxna, ungdomar och barn som är 18 månader eller äldre Minst ett av följande tre kriterier:
|
|
— |
Barn under 18 månader Positiva resultat på två separata prover (utom navelsträngsblod) från minst ett av följande tre tester:
|
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Inte tillämpligt |
|
C. |
Bekräftat fall
|
3.20 INFLUENSA
Kliniska kriterier
Person med minst en av följande kliniska former:
|
|
Influensaliknande sjukdom (ILI)
|
|
|
Akut respiratorisk infektion (ARI)
|
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av influensavirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av nukleinsyra från influensavirus i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av influensavirusantigen med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i kliniskt prov. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot influensa. |
Undertypning av influensaisolatet bör om möjligt utföras.
Epidemiologiska kriterier
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ILI eller ARI). |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ILI eller ARI) och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ILI eller ARI) och laboratoriekriterierna. |
3.21 INFLUENSA A/H5N1
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande två symtom:
|
— |
Feber OCH tecken och symtom på akut luftvägsinfektion. |
|
— |
Död orsakad av en oförklarad akut luftvägssjukdom. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av influensavirus A/H5N1 från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av influensa A/H5-nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot influensa A/H5 (minst fyrfaldig stegring eller enstaka hög titer). |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Överföring från människa till människa genom nära kontakt (inom en meters avstånd) med en person som rapporterats som troligt eller bekräftat fall. |
|
— |
Laboratorieexponering, där det finns en potentiell exponering för influensa A/H5N1. |
|
— |
Nära kontakt (inom en meters avstånd) med ett djur med bekräftad A/H5N1-infektion, i fråga om andra djur än fjäderfä eller vilda fåglar (t.ex. katt eller gris). |
|
— |
Vara bosatt i eller ha besökt ett område där influensa A/H5N1 just då misstänks eller har bekräftats OCH uppfylla minst ett av följande två villkor:
|
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska och epidemiologiska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som testats positivt för influensa A/H5 eller A/H5N1 av ett laboratorium som inte är ett nationellt referenslaboratorium som deltar i EU:s gemenskapsnätverk av referenslaboratorier för mänsklig influensa. |
|
C. |
Bekräftat fall på nationell nivå Person som testats positivt för influensa A/H5 eller A/H5N1 av ett nationellt referenslaboratorium som deltar i EU:s gemenskapsnätverk av referenslaboratorier för mänsklig influensa. |
|
D. |
WHO-bekräftat fall Person med en laboratoriebekräftelse från ett av WHO:s samarbetscentrum för H5. |
3.22 LEGIONELLAINFEKTION
Kliniska kriterier
Person med lunginflammation.
Laboratoriekriterier
Laboratoriekriterier för fallbekräftelse
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av Legionella spp. från sekret från luftvägarna eller vanligtvis steril lokal. |
|
— |
Påvisande av Legionella pneumophila-antigen i urin. |
|
— |
Betydande ökning av specifika antikroppar mot Legionella pneumophila serogrupp 1 i parade serumprover. |
Laboratoriekriterier för troligt fall
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Påvisande av Legionella pneumophila-antigen i sekret från luftvägarna eller lungvävnad, t.ex. genom infärgning och direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) med reagens som är derivat av monoklonala antikroppar. |
|
— |
Påvisande av Legionella spp.-nukleinsyra i sekret från luftvägarna, lungvävnad eller vanligtvis steril lokal. |
|
— |
Betydande ökning av specifika antikroppar mot en annan serogrupp av Legionella pneumophila än serogrupp 1 eller mot annan Legionella spp. i parade serumprover. |
|
— |
Enstaka hög halt av specifika antikroppar mot Legionella pneumophila serogrupp 1 i serum. |
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna OCH minst ett laboratoriekriterium för troligt fall. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna OCH minst ett laboratoriekriterium för bekräftat fall. |
3.23 LEPTOSPIRAINFEKTION
Kliniska kriterier
Person med
|
— |
feber |
ELLER
minst två av följande elva symtom:
|
— |
Frossa. |
|
— |
Huvudvärk. |
|
— |
Myalgi. |
|
— |
Röda ögon. |
|
— |
Blödningar i hud och slemhinnor. |
|
— |
Utslag. |
|
— |
Gulsot. |
|
— |
Myokardit. |
|
— |
Meningit. |
|
— |
Försämrad njurfunktion. |
|
— |
Respiratoriska symtom såsom hemoptys. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av Leptospira interrogans eller annan patogen Leptospira spp. från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Leptospira interrogans-nukleinsyra eller annan patogen Leptospira spp.-nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Leptospira interrogans eller annan patogen Leptospira spp. i kliniskt prov med immunofluorescens. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot Leptospira interrogans eller annan patogen Leptospira spp. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande tre epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från djur till människa. |
|
— |
Miljöexponering. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.24 LISTERIAINFEKTION
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande fem symtom:
|
— |
Feber. |
|
— |
Meningit, meningoencefalit eller encefalit. |
|
— |
Influensaliknande symtom. |
|
— |
Sepsis. |
|
— |
Lokala inflammationer och infektioner, t.ex. artrit, endokardit, endoftalmit och abscesser. |
Listeriainfektion vid graviditet:
|
— |
Graviditetsrelaterade konsekvenser av listeriainfektion definieras som missfall, dödfödsel eller för tidig födsel under graviditeten. |
|
— |
Listeriainfektion hos nyfödda barn definieras som
|
ELLER
minst ett av följande fem symtom under den första levnadsmånaden (neonatal listerios):
|
— |
Meningit eller meningoencefalit. |
|
— |
Sepsis. |
|
— |
Dyspné. |
|
— |
Granulomatosis infantiseptica. |
|
— |
Lesioner på hud, slemhinnor eller konjunktiva. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Isolering av Listeria monocytogenes eller påvisande av Listeria monocytogenes-nukleinsyra i vanligtvis steril lokal. |
|
— |
I ett graviditetsrelaterat fall, även isolering av Listeria monocytogenes eller påvisande av Listeria monocytogenes-nukleinsyra i vanligtvis steril lokal (t.ex. placentavävnad, amnionvätska, mekonium, pinnprov från vagina) eller från ett foster, dödfött barn, nyfött barn eller modern. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Överföring från mor till barn (vertikal överföring). |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel. |
|
— |
Överföring från djur till människa. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för en vanligtvis steril lokal ELLER i ett graviditetsrelaterat fall (moder eller nyfött barn under den första levnadsmånaden) där laboratoriekriterierna är uppfyllda, rapporteras bara modern som ett fall. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.25 NEUROBORRELIOS
Kliniska kriterier
|
— |
Neurologiska symtom i enlighet med den falldefinition som föreslagits av Europeiska neurologförbundet (EFNS) (14), utan annan uppenbar orsak. |
Laboratoriekriterier
A. Bekräftat fall
|
— |
Pleocytos i cerebrospinalvätskan OCH
ELLER |
|
— |
påvisande av IgG-antikroppar mot borrelia i blodprov bara för barn (under 18 år) med ansiktsförlamning eller annan kraniell neurit samt en tidigare nyligen uppträdd (för mindre än två månader sedan) erythema migrans. |
B. Troligt fall
|
— |
Pleocytos i cerebrospinalvätskan OCH positiv borreliaserologi i cerebrospinalvätskan ELLER |
|
— |
specifik intratekal produktion av antikroppar mot borrelia. |
Epidemiologiska kriterier
Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och minst ett av laboratoriekriterierna för troligt fall. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och minst ett av laboratoriekriterierna för bekräftat fall. |
3.26 MALARIA
Kliniska kriterier
Person med feber ELLER känd tidigare feber.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Påvisande av malariaparasiter genom undersökning av blodutstryk i ljusmikroskop. |
|
— |
Påvisande av Plasmodium-nukleinsyra i blod. |
|
— |
Påvisande av Plasmodium-antigen. |
Differentiering av Plasmodium spp. bör utföras om möjligt.
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Inte tillämpligt |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.27 MÄSSLING
Kliniska kriterier
Person med feber
OCH
|
— |
sammanflytande makulopapulära utslag |
OCH minst ett av följande tre symtom:
|
— |
Hosta. |
|
— |
Snuva. |
|
— |
Konjunktivit. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av mässlingvirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av mässlingvirusnukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot mässlingvirus kännetecknande för akut infektion i serum eller saliv. |
|
— |
Påvisande av mässlingvirusantigen med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i kliniskt prov med mässlingspecifika monoklonala antikroppar. |
Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus. Om personen nyligen vaccinerats bör förekomst av virus av vildtyp undersökas.
Epidemiologiska kriterier
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som inte vaccinerats nyligen och som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
3.28 MENINGOKOCKINFEKTION, INVASIV
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande symtom:
|
— |
Tecken på meningeala symtom. |
|
— |
Hemorragiskt utslag. |
|
— |
Septisk chock. |
|
— |
Septisk artrit. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av Neisseria meningitidis från vanligtvis steril lokal eller purpurfärgade hudlesioner. |
|
— |
Påvisande av Neisseria meningitidis-nukleinsyra i vanligtvis steril lokal eller purpurfärgade hudlesioner. |
|
— |
Påvisande av Neisseria meningitidis-antigen i cerebrospinalvätska. |
|
— |
Påvisande av gramnegativa infärgade diplokocker i cerebrospinalvätska. |
Epidemiologiska kriterier
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna. |
3.29 PÅSSJUKA
Kliniska kriterier
Person med
|
— |
feber |
OCH
minst ett av följande tre symtom:
|
— |
Plötslig debut av unilateral eller bilateral svullnad av parotis eller annan spottkörtel utan annan uppenbar orsak. |
|
— |
Testikelinflammation. |
|
— |
Meningit. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av parotitvirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av parotitvirusnukleinsyra. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot parotitvirus kännetecknande för akut infektion i serum eller saliv. |
Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus.
Epidemiologiska kriterier
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som inte vaccinerats nyligen och som uppfyller laboratoriekriterierna. Person som vaccinerats nyligen och hos vilken parotitvirusstam av vildtyp påvisats. |
3.30 KIKHOSTA
Kliniska kriterier
Person med hosta som varat i minst två veckor OCH
|
— |
minst ett av följande tre symtom:
|
ELLER
person som diagnostiserats med kikhosta av läkare
ELLER
spädbarn med apnéer.
Anm.:
Alla personer, även vuxna, ungdomar och vaccinerade barn, kan uppvisa atypiska symtom. Hostans karaktär bör undersökas, särskilt huruvida den är paroxysmal, tilltar under natten och uppträder utan feber.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
i) |
Isolering av Bordetella pertussis från kliniskt prov. |
|
ii) |
Påvisande av Bordetella pertussis -nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
iii) |
Specifikt antikroppssvar mot Bordetella pertussis. |
Direkt diagnos (i–ii): Bordetella pertussis och dess nukleinsyra isoleras/påvisas bäst från nasofarynxprov.
Indirekt diagnos (iii): Om möjligt bör ett Elisa-test med höggradigt renat pertussistoxin och WHO:s referensserum utföras som standard. Resultaten måste tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus för kikhosta. Om en person vaccinerats under de närmaste åren före provtagningen kan titern för specifika antikroppar mot Bordetella pertussis-toxin vara en följd av eller ändras av tidigare vaccinering.
Epidemiologiska kriterier
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
3.31 PEST
Kliniska kriterier
Person med minst en av följande kliniska former:
|
|
Böldpest
|
|
|
Septisk pest
|
|
|
Lungpest
OCH minst ett av följande tre symtom:
|
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av Yersinia pestis från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Yersinia pestis-nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot Yersinia pestis anti-F1-antigen. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Överföring från djur till människa. |
|
— |
Laboratorieexponering (där det föreligger risk för exponering för pestsmitta). |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna. |
3.32 PNEUMOKOCKINFEKTION (STREPTOCOCCUS PNEUMONIAE), INVASIV
Kliniska kriterier
Inte relevant för övervakningsändamål.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av Streptococcus pneumoniae från vanligtvis steril lokal. |
|
— |
Påvisande av Streptococcus pneumoniae-nukleinsyra i vanligtvis steril lokal. |
|
— |
Påvisande av Streptococcus pneumoniae-antigen i vanligtvis steril lokal. |
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Inte tillämpligt |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna. |
Antimikrobiell resistens:
Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges av ECDC:s europeiska nätverk för övervakning av antimikrobiell resistens (EARS-Net) (15).
3.33 AKUT POLIO
Kliniska kriterier
Person under 15 år med akut slapp pares
ELLER
person som av läkare misstänks ha polio.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av ett poliovirus och intratypisk differentiering – poliovirus av vildtyp (WPV). |
|
— |
Vaccinderiverat poliovirus (VDPV) (för denna virustyp minst 85 % likhet med vaccinviruset i nukleotidsekvenserna i VP1-avsnittet). |
|
— |
Sabin-liknande poliovirus: Intratypisk differentiering utförd av ett WHO-ackrediterat poliolaboratorium (för vaccinderiverat poliovirus en skillnad i VP1-sekvens på 1–15 % jämfört med vaccinvirus av samma serotyp). |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande två epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Person som tidigare har rest till ett område med endemisk polio eller ett område med misstänkt eller bekräftad förekomst av poliovirus. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
3.34 Q-FEBER
Kliniska kriterier
Person som uppfyller minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Feber. |
|
— |
Lunginflammation. |
|
— |
Hepatit. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av Coxiella burnetii från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Coxiella burnetii-nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot Coxiella burnetii (IgG eller IgM fas II). |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande två epidemiologiska samband:
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Överföring från djur till människa. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
3.35 RABIES
Kliniska kriterier
Person med akut encefalomyelit
OCH
minst två av följande sju symtom:
|
— |
Känselrubbning kring bettställe (efter tidigare djurbett). |
|
— |
Pares eller paralys. |
|
— |
Kramper i sväljmusklerna. |
|
— |
Hydrofobi. |
|
— |
Delirium. |
|
— |
Kramper. |
|
— |
Ångest. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av lyssavirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av lyssavirusnukleinsyra i kliniskt prov (t.ex. saliv eller hjärnvävnad). |
|
— |
Påvisande av virusantigener med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i kliniskt prov. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot lyssavirus vid neutralisationstest för virus i serum eller cerebrospinalvätska. |
Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till vaccinations- eller immuniseringsstatus.
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande tre epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från djur till människa (djur med misstänkt eller bekräftad infektion). |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla (samma djur). |
|
— |
Överföring från människa till människa (t.ex. organtransplantation). |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
3.36 RÖDA HUND
Kliniska kriterier
Person med plötslig debut av generaliserade makulopapulära utslag
OCH
minst ett av följande fem symtom:
|
— |
Cervikal adenopati. |
|
— |
Sub-occipital adenopati. |
|
— |
Post-aurikulär adenopati. |
|
— |
Artralgi. |
|
— |
Artrit. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av rubellavirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av rubellavirusnukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av IgM-antikroppar mot rubella (*1). |
|
— |
Serokonversion av rubella-IgG eller signifikant titerstegring av IgG-antikroppar mot rubella i parade prover som testas parallellt. |
Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus (eventuella kvarstående IgM-antikroppar efter vaccinering).
Epidemiologiska kriterier
Ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna och som inte nyligen har vaccinerats. Person som vaccinerats nyligen och som uppfyller de kliniska kriterierna med påvisande av rubellavirusstam av vildtyp betraktas som ett bekräftat fall. |
Anm.: När röda hund misstänks vid graviditet krävs ytterligare bekräftelse av ett positivt rubella-IgM-resultat för fallhanteringen (t.ex. ett rubellaspecifikt IgG-aviditetstest, rubella-IgM och jämförelse av rubella-IgG-nivåer i parade sera som utförs i ett referenslaboratorium).
3.37 KONGENITALT RUBELLASYNDROM
Kliniska kriterier
Kongenital rubellainfektion
Inga kliniska kriterier kan fastställas för kongenital rubellainfektion.
Kongenitalt rubellasyndrom
Spädbarn under 1 år eller dödfött barn med
minst två av (sjukdoms)tillstånden i kategori A
ELLER
ett av (sjukdoms)tillstånden i kategori A och ett i kategori B.
A
|
— |
Katarakt |
|
— |
Kongenitalt glaukom |
|
— |
Kongenital hjärtsjukdom |
|
— |
Hörselskada |
|
— |
Pigmentretinopati |
B
|
— |
Purpura |
|
— |
Splenomegali |
|
— |
Mikrocefali |
|
— |
Försenad utveckling |
|
— |
Meningoencefalit |
|
— |
Skelettsjukdom som påvisas genom radiolucens |
|
— |
Gulsot som debuterar inom ett dygn efter födseln |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av rubellavirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av rubellavirusnukleinsyra. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot rubellavirus (IgM). |
|
— |
Kvarstående IgG-antikroppar mot rubella mellan 6 och 12 månaders ålder (minst två prover med snarlika koncentrationer av rubella-IgG). |
Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus.
Epidemiologiska kriterier
Spädbarn eller dödfött barn till en kvinna med laboratorieverifierad rubellainfektion under graviditeten genom överföring från mor till foster (vertikal överföring).
Fallklassificering av kongenital rubella
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Dödfött barn eller spädbarn som inte testats ELLER testats med negativa laboratorieresultat, där minst ett av följande kriterier uppfylls:
|
|
C. |
Bekräftat fall Dödfött barn som uppfyller laboratoriekriterierna ELLER spädbarn som uppfyller laboratoriekriterierna OCH minst ett av följande två kriterier:
|
3.38 SALMONELLAENTERIT
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande fyra symtom:
|
— |
Diarré. |
|
— |
Feber. |
|
— |
Buksmärtor. |
|
— |
Kräkningar. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Isolering av Salmonella (annan än S. Typhi eller S. Paratyphi) från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av nukleinsyra från Salmonella (annan än S. Typhi eller S. Paratyphi) i kliniskt prov. |
Anm.: Resistensbestämning av Salmonella enterica bör göras på en representativ delmängd isolat.
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fem epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Överföring från djur till människa. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
|
— |
Miljöexponering. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
Antimikrobiell resistens
Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges i EU-protokollet om harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens hos isolat av Salmonella och Campylobacter från människa (16).
3.39 SVÅR AKUT RESPIRATORISK SJUKDOM (SARS)
Kliniska kriterier
Person med feber eller känd tidigare feber
OCH
minst ett av följande tre symtom:
|
— |
hosta, |
|
— |
andningssvårigheter, |
|
— |
andfåddhet |
OCH
minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
radiografiskt påvisad lunginflammation, |
|
— |
radiografiskt påvisat akut respiratoriskt distressyndrom, |
|
— |
obduktionsresultat som visar på lunginflammation, |
|
— |
obduktionsresultat som visar på akut respiratoriskt distressyndrom |
OCH
ingen alternativ diagnos som fullständigt kan förklara sjukdomstillståndet.
Laboratoriekriterier
Laboratoriekriterier för fallbekräftelse
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av virus i cellodling från kliniskt prov och identifiering av sars-CoV med metod såsom RT-PCR. |
|
— |
Påvisande av sars-CoV-nukleinsyra på minst ett av följande tre sätt:
|
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot sars-CoV genom en av följande två metoder:
|
Laboratoriekriterier för troligt fall
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Ett enda positivt antikroppstest för sars-CoV. |
|
— |
Ett positivt PCR-resultat för sars-CoV på ett enda kliniskt prov och med en metod. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Person som uppfyller minst ett av följande tre kriterier:
|
|
— |
Två eller flera sjukvårdsanställda (18) med kliniskt påvisad sars inom samma vårdenhet och med sjukdomsdebut under samma 10-dagarsperiod. |
|
— |
Tre eller flera personer (sjukvårdsanställda och/eller patienter och/eller besökare) med kliniskt påvisad sars med sjukdomsdebut under samma 10-dagarsperiod och där det föreligger ett epidemiologiskt samband med en sjukvårdsinrättning. |
Fallklassificering för perioder mellan epidemier
Ska under ett utbrott också tillämpas i ett land eller område som inte drabbats.
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för ett troligt fall och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall på nationell nivå Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för fallbekräftelse, där testningen har utförts på ett nationellt referenslaboratorium. |
|
D. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för fallbekräftelse, där testningen har utförts av ett av WHO:s referenslaboratorier för verifiering av sars. |
Fallklassificering under ett utbrott
Ska tillämpas under ett utbrott i ett land eller område där minst en person har laboratorieverifierats av ett av WHO:s referenslaboratorier för verifiering av sars.
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall på nationell nivå eller ett bekräftat fall. |
|
C. |
Bekräftat fall på nationell nivå Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för fallbekräftelse, där testningen har utförts på ett nationellt referenslaboratorium. |
|
D. |
Bekräftat fall Ett av följande tre fall:
|
3.40 ENTEROHEMORRAGISK E. COLI-INFEKTION (EHEC) (ÄVEN KALLAD SHIGATOXIN-/VEROCYTOTOXINPRODUCERANDE E. COLI-INFEKTION [STEC/VTEC]), INKLUSIVE HEMOLYTISKT UREMISKT SYNDROM (HUS)
Kliniska kriterier
Diarré orsakad av EHEC
Person med minst ett av följande två symtom:
|
— |
Diarré. |
|
— |
Buksmärtor. |
HUS
Person med akut njursvikt och minst ett av följande två symtom:
|
— |
Mikroangiopatisk hemolytisk anemi. |
|
— |
Trombocytopeni. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering/odling av Escherichia coli som producerar shigatoxin/verocytotoxin eller bär på stx1-/vtx1-gener eller stx2-/vtx2-gener. |
|
— |
Isolering av icke-sorbitoljäsande (NSF) Escherichia coli O157 (utan analys av toxin eller toxinproducerande gener). |
|
— |
Direkt påvisande av nukleinsyra från stx1-/vtx1-gener eller stx2-/vtx2-gener. |
|
— |
Direkt påvisande av fritt shigatoxin/verocytotoxin i feces. |
För HUS (enbart) kan dessutom följande användas som laboratoriekriterium för att bekräfta EHEC:
|
— |
Serogruppspecifikt (LPS) antikroppssvar mot Escherichia coli. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fem epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Överföring från djur till människa. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
|
— |
Miljöexponering. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall av EHEC-associerat HUS Person som uppfyller de kliniska kriterierna för HUS. |
|
B. |
Troligt fall av EHEC Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall av EHEC Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.41 SHIGELLAINFEKTION
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande fyra symtom:
|
— |
Diarré. |
|
— |
Feber. |
|
— |
Kräkningar. |
|
— |
Buksmärtor. |
Laboratoriekriterier
För ett bekräftat fall:
|
— |
Isolering av Shigella spp. från kliniskt prov. |
För ett troligt fall:
|
— |
Påvisande av nukleinsyra från Shigella spp. i kliniskt prov. |
Anm.: Resistensbestämning av Shigella bör utföras om möjligt.
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
|
— |
Miljöexponering. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband ELLER person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för bekräftat fall. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
Antimikrobiell resistens
Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om.
3.42 SMITTKOPPOR
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande två symtom:
|
— |
Feber |
OCH
utslag i form av blåsor eller hårda pustler i samma utvecklingsstadium med centrifugal fördelning.
|
— |
Atypiska sjukdomsbilder definieras som minst ett av följande fyra symtom:
|
Laboratoriekriterier
Laboratoriekriterier för fallbekräftelse
Minst ett av följande två laboratorietester:
|
— |
Isolering av smittkoppor (variolavirus) från kliniskt prov följt av sekvensering (endast utsedda P4-laboratorier). |
|
— |
Påvisande av variolavirus-nukleinsyra i kliniskt prov följt av sekvensering. |
Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus.
Laboratoriekriterier för troligt fall
|
— |
Påvisande av ortopoxviruspartiklar med elektronmikroskop. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande två epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Laboratorieexponering (där det föreligger risk för exponering för variolavirus). |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och minst ett av följande två fall:
|
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse. Under ett utbrott: Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
3.43 SYFILIS
Kliniska kriterier
Primär syfilis
Person med en eller flera (vanligen smärtfria) schanker i det genitala, perineala eller anala området eller extragenitalt, t.ex. i mun- eller svalgslemhinnan.
Sekundär syfilis
Person med minst ett av följande fem symtom:
|
— |
Utbredda makulopapulära utslag, ofta på handflator och fotsulor. |
|
— |
Generaliserad lymfadenopati. |
|
— |
Condyloma lata. |
|
— |
Enantem. |
|
— |
Diffust håravfall. |
Tidig latent syfilis (< 1 år)
Inga symtom samt tidigare symtom som är förenliga med tidigare stadier av syfilis under de föregående 12 månaderna.
Observera att okulära och neurologiska manifestationer kan uppträda i alla stadier av syfilis.
Observera att fall av sen latent syfilis (> 1 år) inte omfattas av övervakning i EU/EES.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande kriterier:
|
— |
Påvisande av Treponema pallidum i sårexudat eller vävnader med mörkfältsmikroskopi. |
|
— |
Påvisande av Treponema pallidum i sårexudat eller vävnader med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA). |
|
— |
Påvisande av Treponema i sårexudat eller vävnader med nukleinsyraamplifieringsmetoder (NAAT). |
|
— |
Påvisande av Treponema pallidum-antikroppar med screeningtest (TPHA, TPPA eller EIA) OCH dessutom påvisande av antingen IgM-antikroppar mot Treponema pallidum (t.ex. med IgM-Elisa, immunoblot eller 19S-IgM-FTA-abs) ELLER antikroppar som är ospecifika för Treponema pallidum (t.ex. RPR eller VDRL). |
Epidemiologiska kriterier
Primär/sekundär syfilis
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt).
Tidig latent syfilis
Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt) under de föregående 12 månaderna.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse. |
3.44 KONGENITAL SYFILIS
Kliniska kriterier
Spädbarn under två år med minst ett av följande tio symtom:
|
— |
Hepatosplenomegali. |
|
— |
Lesioner på hud och slemhinnor. |
|
— |
Condyloma lata. |
|
— |
Ihållande rinit. |
|
— |
Gulsot. |
|
— |
Pseudoparalys (p.g.a. periostit och osteokondrit). |
|
— |
Påverkan på centrala nervsystemet. |
|
— |
Anemi. |
|
— |
Nefrotiskt syndrom. |
|
— |
Malnutrition. |
Laboratoriekriterier
Laboratoriekriterier för fallbekräftelse
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Påvisande av Treponema pallidum med mörkfältsmikroskopi i navelsträng, placenta, nässekret eller material från hudlesion, |
|
— |
påvisande av Treponema pallidum med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i navelsträng, placenta, nässekret eller material från hudlesion, |
|
— |
påvisande av Treponema pallidum-specifik IgM (FTA-abs, EIA) |
OCH ett reaktivt, treponema-ospecifikt test (VDRL, RPR) på barnets serum.
Laboratoriekriterier för troligt fall
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Reaktivt VDRL-testresultat på cerebrospinalvätska. |
|
— |
Reaktiva, treponema-ospecifika och treponema-specifika serologiska tester på moderns serum. |
|
— |
Spädbarnets treponema-ospecifika antikroppstiter är minst fyrfaldigt högre än antikroppstitern på moderns serum. |
Epidemiologiska kriterier
Spädbarn med ett epidemiologiskt samband genom överföring från mor till barn (vertikal överföring).
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Spädbarn eller barn som uppfyller de kliniska kriterierna och minst ett av följande två kriterier:
|
|
C. |
Bekräftat fall Spädbarn som uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse. |
3.45 STELKRAMP (TETANUS)
Kliniska kriterier
Person med akut insättande av minst två av följande tre symtom:
|
— |
Smärtsamma muskelsammandragningar av främst tuggmuskel och halsmuskler, som leder till ansiktsspasmer kända som trismus och ”risus sardonicus”. |
|
— |
Smärtsamma muskelsammandragningar av bålmusklerna. |
|
— |
Generaliserade spasmer, ofta opistotonus. |
Laboratoriekriterier Inte tillämpligt
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna i avsaknad av en troligare diagnos. |
|
C. |
Bekräftat fall Inte tillämpligt |
3.46 FÄSTINGBUREN VIRAL ENCEFALIT
Kliniska kriterier
Person med symtom på inflammation i centrala nervsystemet (t.ex. meningit, meningoencefalit, encefalomyelit, encefalit med radiculit).
Laboratoriekriterier (19)
Laboratoriekriterier för fallbekräftelse
Minst ett av följande fem kriterier:
|
— |
TBE-specifika IgM- OCH IgG-antikroppar i blod. |
|
— |
TBE-specifika IgM-antikroppar i cerebrospinalvätska. |
|
— |
Serokonversion eller fyrfaldig ökning av TBE-specifika antikroppar i parade serumprover. |
|
— |
Påvisande av TBE-viral nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Isolering av TBE-virus från kliniskt prov. |
Laboratoriekriterier för troligt fall
Påvisande av TBE-specifika IgM-antikroppar i ett enda serumprov.
Epidemiologiska kriterier
Exponering för en gemensam smittkälla (opastöriserade mejeriprodukter).
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall ELLER person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för fallbekräftelse. |
Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus. Bekräftade fall i sådana situationer bör valideras genom serumneutralisationstest eller andra likvärdiga analysmetoder.
3.47 KONGENITAL TOXOPLASMOS
Kliniska kriterier
Inte relevant för övervakningsändamål.
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Påvisande av Toxoplasma gondii i kroppsvävnader eller kroppsvätskor. |
|
— |
Påvisande av Toxoplasma gondii-nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot Toxoplasma gondii (IgM, IgG, IgA) hos nyfött barn. |
|
— |
Kvarstående stabil IgG Toxoplasma gondii-titer hos spädbarn (under 12 månader). |
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Inte tillämpligt |
|
C. |
Bekräftat fall Spädbarn som uppfyller laboratoriekriterierna. |
3.48 TRIKINOS
Kliniska kriterier
Person med minst tre av följande sex symtom:
|
— |
Feber. |
|
— |
Ömhet och smärta i musklerna. |
|
— |
Diarré. |
|
— |
Ansiktsödem. |
|
— |
Eosinofili. |
|
— |
Subkonjunktivala, subunguala och retinala blödningar. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Påvisande av Trichinella-larver i muskelvävnad från biopsi. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot Trichinella (IFL-test, Elisa eller Western blot). |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande två epidemiologiska samband:
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel (kött). |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.49 TUBERKULOS
Kliniska kriterier
Person med följande två symtom:
|
— |
Tecken, symtom och/eller röntgenfynd som är förenliga med aktiv tuberkulos OCH |
|
— |
ett kliniskt beslut att behandla patienten med tuberkulostatika i adekvat dos |
ELLER
ett fall som upptäckts vid obduktion med patologiska fynd som visar på aktiv tuberkulos vilken skulle föranlett tuberkulosbehandling med antibiotika om diagnos hade ställts före döden.
Laboratoriekriterier
Laboratoriekriterier för fallbekräftelse
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Isolering av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis-komplexet (utom Mycobacterium bovis-BCG) från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av nukleinsyra från Mycobacterium tuberculosis-komplexet i kliniskt prov OCH positiv mikroskopi för syrafasta stavar eller likvärdig ljusmikroskopi med fluorescensfärgning av stavar. |
Laboratoriekriterier för troligt fall
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Mikroskopi av syrafasta stavar eller likvärdig ljusmikroskopi med fluorescensfärgning av stavar. |
|
— |
Påvisande av nukleinsyra från Mycobacterium tuberculosis-komplexet i kliniskt prov. |
|
— |
Histologisk undersökning visar på granulom. |
Epidemiologiska kriterier Inte tillämpligt
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna. |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för fallbekräftelse. |
Antimikrobiell resistens
Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges av det europeiska referenslaboratorienätverket för tuberkulos och det europeiska nätverket för övervakning av tuberkulos (EARS-Net) (20).
3.50 HARPEST (TULAREMI)
Kliniska kriterier
Person med minst en av följande kliniska former:
|
|
Ulceroglandulär tularemi
|
|
|
Glandulär tularemi
|
|
|
Okuloglandulär tularemi
|
|
|
Orofaryngal tularemi
OCH minst ett av följande tre symtom:
|
|
|
Gastrointestinal tularemi Minst ett av följande tre symtom:
|
|
|
Pulmonell tularemi
|
|
|
Generaliserad tularemi Minst ett av följande två symtom:
|
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande tre kriterier:
|
— |
Isolering av Francisella tularensis från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Francisella tularensis-nukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot Francisella tularensis. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande tre epidemiologiska samband:
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Överföring från djur till människa. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
3.51 TYFOID- OCH PARATYFOIDFEBRAR
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande två symtom:
|
— |
Debut av ihållande feber ELLER |
|
— |
minst två av följande fyra symtom:
|
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Isolering av Salmonella Typhi eller Paratyphi från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Salmonella Typhi- eller Paratyphi-nukleinsyra i kliniskt prov. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande tre epidemiologiska samband:
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.52 VIRALA HEMORRAGISKA FEBRAR (VHF)
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande två symtom:
|
— |
Feber. |
|
— |
Blödningar i olika former som kan leda till multiorgansvikt. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Isolering av specifikt virus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av specifik virusnukleinsyra i kliniskt prov och genotypning. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande epidemiologiska samband:
|
— |
Personen har under de senaste 21 dagarna rest till en region där man vet att virala hemoragiska febrar förekommit eller där de tros ha förekommit. |
|
— |
Personen har under de senaste 21 dagarna exponerats för person med trolig eller bekräftad viral hemoragisk feber, som i sin tur insjuknat under de senaste 6 månaderna. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
3.53 WEST NILE-VIRUSINFEKTION
Kliniska kriterier
Minst ett av följande tre symtom:
|
— |
Person med feber. |
|
— |
Encefalit. |
|
— |
Meningit. |
Laboratoriekriterier
Laboratorietest för fallbekräftelse
Minst ett av följande fyra kriterier:
|
— |
Isolering av West Nile-virus från blod eller cerebrospinalvätska. |
|
— |
Påvisande av West Nile-virusnukleinsyra i blod eller cerebrospinalvätska. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot West Nile-virus (IgM) i cerebrospinalvätska. |
|
— |
Hög IgM-titer för West Nile-virus OCH påvisande av IgG mot West Nile-virus OCH bekräftelse med neutralisationstest. |
Laboratorietest för troligt fall
Specifikt antikroppssvar mot West Nile-virus i serum.
Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus för flavivirus.
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande två epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från djur till människa (personen bor i, har besökt eller har exponerats för moskitbett i ett område där West Nile-virus är endemiskt hos hästar eller fåglar). |
|
— |
Överföring från människa till människa (vertikal överföring, blodtransfusion, transplantationer). |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna OCH minst ett av följande två kriterier:
|
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse. |
Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus. Bekräftade fall i sådana situationer bör valideras genom serumneutralisationstest eller andra likvärdiga analysmetoder.
3.54 GULA FEBERN
Kliniska kriterier
Person med feber
OCH
minst ett av följande två symtom:
|
— |
Gulsot. |
|
— |
Generella blödningar. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande fem kriterier:
|
— |
Isolering av gula febern-virus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av gula febern-nukleinsyra. |
|
— |
Påvisande av gula febern-antigen. |
|
— |
Specifikt antikroppssvar mot gula febern-virus. |
|
— |
Påvisande av typiska leverlesioner vid histopatologisk undersökning vid obduktion. |
Epidemiologiska kriterier
Personen har under den senaste veckan rest till en region där man vet att gula febern-fall förekommit eller där de tros ha förekommit.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som inte vaccinerats nyligen och som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. Person som vaccinerats nyligen och hos vilken gula febern-virusstam av vildtyp påvisats. |
Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus. Bekräftade fall i sådana situationer bör valideras genom serumneutralisationstest eller andra likvärdiga analysmetoder.
3.55 ENTERIT ORSAKAD AV YERSINIA ENTEROCOLITICA ELLER YERSINIA PSEUDOTUBERCULOSIS
Kliniska kriterier
Person med minst ett av följande fem symtom:
|
— |
Feber. |
|
— |
Diarré. |
|
— |
Kräkningar. |
|
— |
Buksmärtor (pseudoappendicit). |
|
— |
Rektal tenesmer. |
Laboratoriekriterier
Minst ett av följande två kriterier:
|
— |
Isolering av humanpatogenen Yersinia enterocolitica eller Yersinia pseudotubeculosis från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av Y. enterocolitica- eller Y. pseudotuberculosis-virulensgener i kliniskt prov. |
Epidemiologiska kriterier
Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:
|
— |
Överföring från människa till människa. |
|
— |
Exponering för en gemensam smittkälla. |
|
— |
Överföring från djur till människa. |
|
— |
Exponering för förorenade livsmedel. |
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom bör alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.
3.56 ZIKAVIRUSINFEKTION
Kliniska kriterier
|
— |
Person med hudutslag. |
Laboratoriekriterier
A. Bekräftat fall
Minst ett av följande kriterier:
|
— |
Påvisande av zikavirusnukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av zikavirusantigen i kliniskt prov. |
|
— |
Isolering av zikavirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av zikavirus-specifika IgM-antikroppar i serumprov(er) OCH bekräftelse med neutralisationstest. |
|
— |
Serokonversion eller fyrfaldig titerstegring för zika-specifika antikroppar i parade serumprover. |
B. Troligt fall
|
— |
Påvisande av zika-specifika IgM-antikroppar i serumprov. |
Epidemiologiska kriterier
Person som tidigare rest till eller bott i ett område med dokumenterad pågående överföring av zikavirus, under de två veckorna innan symtom först uppträdde
ELLER
sexuell kontakt med en person som nyligen exponerats för eller bekräftats ha en zikavirusinfektion.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Person som uppfyller de kliniska och epidemiologiska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall. |
|
C. |
Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall. |
Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus. Bekräftade fall i sådana situationer bör valideras genom serumneutralisationstest eller andra likvärdiga analysmetoder.
3.57 KONGENITAL ZIKAVIRUSINFEKTION
Kliniska kriterier
|
— |
Spädbarn eller foster med mikrocefali, intrakraniella förkalkningar eller andra rubbningar i det centrala nervsystemet. |
Laboratoriekriterier
A. Bekräftat fall
|
— |
Påvisande av zikavirusnukleinsyra i kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av zikavirusantigen i kliniskt prov. |
|
— |
Isolering av zikavirus från kliniskt prov. |
|
— |
Påvisande av zika-specifika IgM-antikroppar i serum, cerebrospinalvätska eller amnionvätska. |
Epidemiologiska kriterier
Moder med bekräftad zikavirusinfektion under graviditeten.
Fallklassificering
|
A. |
Troligt fall Spädbarn eller foster som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. |
|
B. |
Bekräftat fall Spädbarn eller foster som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna. |
4. FALLDEFINITIONER FÖR SÄRSKILDA HÄLSOFRÅGOR
4.1 ALLMÄN FALLDEFINITION FÖR NOSOKOMIAL INFEKTION (ÄVEN KALLAD VÅRDRELATERAD INFEKTION)
En nosokomial infektion i samband med den aktuella sjukhusvistelsen definieras som en infektion som motsvarar en av falldefinitionerna OCH där
|
— |
symtomen debuterade dag 3 eller senare (inläggningsdagen = dag 1) under den aktuella sjukhusvistelsen ELLER |
|
— |
patienten genomgick operation dag 1 eller dag 2 och utvecklar symtom på en infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp (Surgical Site Infection, SSI) före dag 3 ELLER |
|
— |
en invasiv enhet implanteras dag 1 eller dag 2 vilket resulterar i en nosokomial infektion före dag 3. |
En nosokomial infektion som har samband med en tidigare sjukhusvistelse definieras som en infektion som stämmer överens med en av falldefinitionerna
OCH
|
— |
patienten söker för infektion men har återinlagts mindre än 48 timmar efter en tidigare inläggning på ett akutvårdssjukhus ELLER |
|
— |
patienten har lagts in med en infektion som motsvarar falldefinitionen av en infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp, dvs. denna inträffade inom 30 dagar efter operationen (eller vid implantatoperation, en infektion i sårområdet vilken antingen var djupt belägen eller gällde ett organ/område och som utvecklades inom 90 dagar efter operationen), och patienten antingen har symtom som motsvarar falldefinitionen och/eller står på antimikrobiell behandling för denna infektion ELLER |
|
— |
patienten har lagts in (eller utvecklar symtom inom 2 dagar) med Clostridium difficile-infektion mindre än 28 dagar efter en tidigare utskrivning från ett akutvårdssjukhus. |
Anm.: Vid punktprevalensstudier definieras en aktiv nosokomial infektion på dagen för studien som en infektion vars infektionstecken och -symtom föreligger på dagen för studien eller vars infektionstecken och -symtom förelegat tidigare och för vilka patienten (fortfarande) behandlas på dagen för studien. Förekomsten av infektionstecken och -symtom bör verifieras bakåt till behandlingens början för att fastslå om den behandlade infektionen motsvarar någon av falldefinitionerna för nosokomial infektion.
4.1.1 BJ: Ben- och ledinfektion
BJ-BONE: Osteomyelit
Osteomyelit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från ben, |
|
— |
patienten uppvisar tecken på osteomyelit vid direkt undersökning av benet under operation eller vid histopatologisk undersökning, |
|
— |
patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), lokal svullnad, ömhet, värmeökning eller vätska i misstänkt område för beninfektion OCH minst ett av följande:
|
Instruktion för rapportering
Rapportera en efter hjärtoperation uppkommen mediastinit som åtföljs av osteomyelit som infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp – organ/område (SSI-O).
BJ-JNT: Led eller bursa
Infektioner i led eller bursa måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från ledvätska eller synovialbiopsi. |
|
— |
Patienten uppvisar tecken på infektion i led eller bursa som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning. |
|
— |
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: ledsmärtor, svullnad, ömhet, värmeökning, tecken på utgjutning eller inskränkt rörlighet OCH minst ett av följande:
|
BJ-DISC: Infektion i diskarna (mellankotsskivorna)
Infektion i diskarna måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från diskvävnad erhållen under operation eller vid nålaspiration. |
|
— |
Patienten uppvisar tecken på infektion i diskarna som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning. |
|
— |
Patienten har feber (> 38 °C) utan annan känd orsak eller smärta vid de engagerade diskarna OCH radiologiska tecken på infektion (t.ex. avvikande fynd vid röntgen, datortomografi, MRT, nukleärmedicinsk skanning [gallium, teknetium osv.]). |
|
— |
Patienten har feber (> 38 °C) utan annan känd orsak och smärta vid de engagerade diskarna OCH positivt antigentest på blod eller urin (t.ex. Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae, Neisseria meningitidis eller grupp B-streptokocker). |
4.1.2 BSI: Infektion i blodet
BSI: Laboratorieverifierad infektion i blodet
En positiv blododling av en vedertagen patogen
ELLER
patienten har minst ett av följande tecken eller symtom: feber (> 38 °C), frossa eller hypotoni
OCH två positiva blododlingar av en vanlig hudkontaminant (från 2 separata blodprov, oftast inom 48 timmar).
Hudkontaminanter = koagulasnegativa stafylokocker, Micrococcus spp., Propionibacterium acnes, Bacillus spp., Corynebacterium spp.
Källan till infektionen i blodet:
|
— |
Kateterrelaterad infektion: Samma mikroorganismer odlades från katetern eller symtomen lindras inom 48 timmar efter avlägsnande av katetern (C-PVC: perifer kateter, C-CVC: central venkateter [Anm.: rapportera C-CVC eller C-PVC infektion i blodet som CRI3-CVC respektive CRI3-PVC om den är mikrobiologiskt verifierad, se definition av CRI3]). |
|
— |
Sekundär till annan infektion: Samma mikroorganism isolerades från en annan infektionshärd eller stark klinisk evidens föreligger för att infektionen i blodet var sekundär till annan infektionshärd, invasiv diagnostisk åtgärd eller främmande kropp
|
|
— |
Okänt ursprung (UO): Ingen av ovanstående, infektionen i blodet av okänt ursprung (verifierad under studien men ingen källa funnen). |
|
— |
Okänd (UNK): Ingen information tillgänglig om källan till infektionen i blodet eller information saknas. |
4.1.3 CNS: Infektion i centrala nervsystemet
CNS-IC: Intrakraniell infektion (hjärnabscess, subdural eller epidural infektion, encefalit)
Intrakraniell infektion måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från hjärnvävnad eller dura, |
|
— |
patienten har en abscess eller tecken på intrakraniell infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning, |
|
— |
patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: huvudvärk, yrsel, feber (> 38 °C), lokaliserande neurologiska tecken, skiftande medvetandegrad eller konfusion OCH minst ett av följande:
OCH, om diagnosen ställs ante mortem, läkaren sätter in adekvat antimikrobiell behandling. |
Instruktion för rapportering
Om meningit och en hjärnabscess föreligger samtidigt, rapporteras infektionen som IC.
CNS-MEN: Meningit eller ventrikulit
Meningit eller ventrikulit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från cerebrospinalvätska (CSV), |
|
— |
patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), huvudvärk, nackstelhet, meningeala tecken, kranialnervstecken eller irritabilitet OCH minst ett av följande:
OCH, om diagnosen ställs ante mortem, läkaren sätter in adekvat antimikrobiell behandling. |
Instruktion för rapportering
|
— |
Rapportera infektion i CSV-shunt som SSI om den inträffar inom 90 dagar efter insättning.> Om senare eller efter manipulering av/tillträde till shunten, rapportera som CNS-MEN om infektionen uppfyller den allmänna falldefinitionen för vårdrelaterad infektion. |
|
— |
Rapportera meningoencefalit som MEN. |
|
— |
Rapportera spinal abscess med meningit som MEN. |
CNS-SA: Spinalabscess utan meningit
En abscess i det spinala epidural- eller subduralrummet, utan engagemang av cerebrospinalvätska eller närliggande benstrukturer, måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från abscess i spinala epidural- eller subduralrummet, |
|
— |
patienten har en abscess i spinala epidural- eller subduralrummet som upptäckts under en operation eller vid obduktion eller tecken på en abscess som upptäckts vid histopatologisk undersökning, |
|
— |
patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), ryggsmärtor, fokal ömhet, radikulit, parapares eller paraplegi OCH minst ett av följande:
OCH, om diagnosen ställs ante mortem, läkaren sätter in adekvat antimikrobiell behandling. |
Instruktion för rapportering
Rapportera spinalabscess med meningit som meningit (CNS-MEN).
4.1.4 CRI: Kateterrelaterad infektion (21)
CRI1-CVC: Lokalinfektion i anslutning till central venkateter (CVK) (ingen positiv blododling)
|
— |
Kvantitativ odling från CVK≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från CVK > 15 CFU. |
|
— |
OCH pus/inflammation vid insticksställe eller tunnel. |
CRI1-PVC: Lokalinfektion i anslutning till perifer venkateter (PVK) (ingen positiv blododling)
|
— |
Kvantitativ odling från PVK≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från PVK > 15 CFU. |
|
— |
OCH pus/inflammation vid insticksställe eller tunnel. |
CRI2-CVC: Generell infektion i anslutning till central venkateter (ingen positiv blododling)
|
— |
Kvantitativ odling från CVK≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från CVK > 15 CFU. |
|
— |
OCH kliniska tecken förbättras inom 48 timmar efter avlägsnande av kateter. |
CRI2-PVC: Generell infektion i anslutning till perifer venkateter (ingen positiv blododling)
|
— |
Kvantitativ odling från PVK≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från PVK > 15 CFU. |
|
— |
OCH kliniska tecken förbättras inom 48 timmar efter avlägsnande av kateter. |
CRI3-CVC: Mikrobiologiskt verifierad infektion i blodet i anslutning till central venkateter
|
— |
Infektionen i blodet inträffar 48 timmar före eller efter avlägsnande av eventuell kateter |
OCH positiv odling med samma mikroorganism från något av följande:
|
— |
Kvantitativ odling från CVK≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från CVK > 15 CFU. |
|
— |
Kvantitativ blododlingskvot: CVK-blodprov/perifert blodprov > 5. |
|
— |
Kvantitativ blododling (DTTP): Blododling från CVK-blod positiv minst 2 timmar före odling på perifert blod (blodprover tagna samtidigt). |
|
— |
Positiv odling med samma mikroorganism från pus från insticksställe. |
CRI3-PVC: Mikrobiologiskt verifierad infektion i blodet i anslutning till perifer venkateter
Infektionen i blodet inträffar 48 timmar före eller efter avlägsnande av eventuell kateter
OCH positiv odling med samma mikroorganism från något av följande:
|
— |
Kvantitativ odling från PVK≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från PVK > 15 CFU. |
|
— |
Positiv odling med samma mikroorganism från pus från insticksställe. |
4.1.5 CVS: Infektion i hjärtkärlsystemet
CVS-VASC: Arteriell eller venös infektion
Arteriell eller venös infektion måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från artärer eller vener vilka avlägsnas under en operation OCH blododling är inte gjord, alternativt inga organismer påvisade vid blododling. |
|
— |
Patienten uppvisar tecken på arteriell eller venös infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning. |
|
— |
Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), smärtor, erytem eller värmeökning i engagerat kärlområde OCH mer än 15 kolonier odlade från intravaskulär kanylspets med semikvantitativ odlingsmetod OCH blododling är inte gjord, alternativt inga organismer påvisade vid blododling. |
|
— |
Patienten har purulent vätska i engagerat kärlområde OCH blododling är inte gjord, alternativt inga organismer påvisade vid blododling. |
Instruktion för rapportering
Rapportera infektioner i en arteriovenös graft, shunt eller fistel eller intravaskulärt kanyleringsställe utan organismer som odlats från blod som CVS-VASC. Rapportera CVS-VASC som överensstämmer med det tredje kriteriet som CRI1 eller CRI2, beroende på vad som är relevant.
CVS-ENDO: Endokardit
Endokardit på en naturlig hjärtklaff eller hjärtklaffsprotes måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från klaff eller vegetation, |
|
— |
patienten har två eller fler av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), nytt eller förändrat blåsljud, embolifenomen, hudmanifestationer (t.ex. petekier, splinterblödningar, smärtande subkutana noduli), hjärtsvikt eller retledningsrubbningar i hjärtat OCH minst ett av följande:
OCH, om diagnosen ställs ante mortem, läkaren sätter in adekvat antimikrobiell behandling. |
CVS-CARD: Myokardit eller perikardit
Myokardit eller perikardit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från perikardiell vävnad eller vätska erhållen genom nålaspiration eller under operation, |
|
— |
patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), bröstsmärtor, paradoxal puls eller ökad hjärtstorlek OCH minst ett av följande:
|
CVS-MED: Mediastinit
Mediastinit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från mediastinal vävnad eller vätska erhållen under operation eller genom nålaspiration, |
|
— |
patienten uppvisar tecken på mediastinit som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning, |
|
— |
patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), bröstsmärtor eller sternal instabilitet OCH minst ett av följande:
|
Instruktion för rapportering
Rapportera mediastinit åtföljd av osteomyelit efter hjärtoperation som SSI-O.
4.1.6 EENT: Infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun
EENT-CONJ: Konjunktivit
Konjunktivit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Patogener har påvisats hos patienten genom odling från purulent exsudat erhållet från konjunktiva eller angränsande vävnader, såsom ögonlock, hornhinna, Meiboms körtlar eller tårkörtlar, |
|
— |
patienten har smärtor eller rodnad i konjunktiva eller runt ögat OCH minst ett av följande:
|
Instruktion för rapportering
|
— |
Rapportera andra infektioner i ögat som EYE. |
|
— |
Rapportera inte kemisk konjunktivit orsakad av silvernitrat (AgNO3) som en vårdrelaterad infektion. |
|
— |
Rapportera inte konjunktivit som uppträder som en del i en mer utbredd virussjukdom (såsom mässling, vattkoppor eller en övre luftvägsinfektion). |
EENT-EYE: Öga, andra än konjunktivit
En ögoninfektion annan än konjunktivit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från främre eller bakre ögonkammaren eller från glaskroppen, |
|
— |
patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: ögonsmärtor, synrubbning eller hypopyon OCH minst ett av följande:
|
EENT-EAR: Öra, mastoidutskottet
Infektioner i öra och mastoidutskottet måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
|
Otitis externa måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
|
|
Otitis media måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
|
|
Otitis interna måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
|
|
Mastoidit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
EENT-ORAL: Munhåla (mun, tunga eller tandkött)
Munhåleinfektioner måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från purulent material från vävnader i munhålan, |
|
— |
patienten har en abscess eller annat tecken på munhåleinfektion som upptäcks vid direktundersökning, under operation eller vid histopatologisk undersökning, |
|
— |
patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: abscess, ulceration eller upphöjda, vita fläckar på inflammerad slemhinna eller plack på munslemhinna OCH minst ett av följande:
|
Instruktion för rapportering
Rapportera vårdrelaterade primärinfektioner med herpes simplex i munhålan som ORAL. Rekurrenta herpesinfektioner är inte vårdrelaterade.
EENT-SINU: Sinuit
Sinuit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från purulent material från bihåla. |
|
— |
Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), smärtor eller ömhet över engagerad bihåla, huvudvärk, purulent exsudat eller nästäppa OCH minst ett av följande:
|
EENT-UR: Övre luftvägsinfektion, faryngit, laryngit, epiglottit
Övre luftvägsinfektioner måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), erytem i svalg, halsont, hosta, heshet eller purulent exsudat i halsen OCH minst ett av följande:
|
|
— |
Patienten har en abscess som upptäcks vid direktundersökning, under operation eller vid histopatologisk undersökning. |
4.1.7 GI: Gastrointestinal infektion
GI-CDI: Clostridium difficile-infektion
En Clostridium difficile-infektion (tidigare också benämnd Clostridium difficile-associerad diarré eller CDAD) måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Diarré eller toxisk megakolon OCH positivt laboratoriefynd av Clostridium difficile-toxin A och/eller B i avföring, eller påvisad toxinproducerande C. difficile-organism i avföring genom odling eller på annat sätt, t.ex. ett positivt PCR-resultat. |
|
— |
Pseudomembranös kolit som upptäcks vid nedre gastrointestinal endoskopi. |
|
— |
Histopatologisk undersökning av kolon visar karakteristika för Clostridium difficile-infektion (med eller utan diarré) i prov erhållet vid endoskopi, kolektomi eller obduktion. |
GI-GE: Gastroenterit (utom Clostridium difficile-infektion)
Gastroenterit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Patienten har akut insättande diarré (flytande avföring i mer än 12 timmar) med eller utan kräkning eller feber (> 38 °C) och ingen sannolik icke-infektiös orsak (t.ex. diagnostiska tester, behandling med annat än antimikrobiella medel, akut exacerbation av ett kroniskt tillstånd eller psykologisk stress). |
|
— |
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: illamående, kräkning, buksmärtor, feber (> 38 °C) eller huvudvärk OCH minst ett av följande:
|
GI-GIT: Magtarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunn- och tjocktarm samt ändtarm) förutom gastroenterit och appendicit
Infektioner i magtarmkanalen, utom gastroenterit och appendicit, måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Patienten har en abscess eller annat tecken på infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning. |
|
— |
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak och förenliga med infektion i engagerat organ eller engagerad vävnad: feber (> 38 °C), illamående, kräkning, buksmärtor eller bukömhet OCH minst ett av följande:
|
GI-HEP: Hepatit
Hepatit måste uppfylla följande kriterier:
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), anorexi, illamående, kräkning, buksmärtor, gulsot eller transfusion under de föregående tre månaderna
OCH minst ett av följande:
|
— |
Positivt antigen- eller antikroppstest mot hepatit A, hepatit B, hepatit C eller deltahepatit. |
|
— |
Avvikande leverfunktionsprover (t.ex. förhöjt ALT/AST, bilirubin). |
|
— |
Cytomegalovirus (CMV) påvisat i urin eller mun-svalgsekret. |
Instruktion för rapportering
|
— |
Rapportera inte hepatit eller gulsot av icke-infektiöst ursprung (alfa-1-antitrypsinbrist, osv.). |
|
— |
Rapportera inte hepatit eller gulsot som orsakas av exponering för hepatotoxiner (alkohol- eller paracetamolinducerad hepatit osv.). |
|
— |
Rapportera inte hepatit eller gulsot som orsakas av gallvägsobstruktion (kolecystit). |
GI-IAB: Intraabdominell infektion som ej specificeras på annan plats, inkl. gallblåsa, gallgångar, lever (förutom virushepatit), mjälte, bukspottkörtel, bukhinna, subfreniskt eller subdiafragmatiskt rum eller annan intraabdominell vävnad/område som ej specificeras på annan plats
Intraabdominella infektioner måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från purulent material från bukhålan erhållet under operation eller nålbiopsi. |
|
— |
Patienten har en abscess eller annat tecken på intraabdominell infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning. |
|
— |
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), illamående, kräkning, buksmärtor eller gulsot OCH minst ett av följande:
|
Instruktion för rapportering
Rapportera inte pankreatit (ett inflammatoriskt syndrom kännetecknat av buksmärtor, illamående och kräkningar i samband med höga serumnivåer av pankreasenzymer) om den inte fastslagits ha infektiöst ursprung.
4.1.8 LRI: Nedre luftvägsinfektion, annan än lunginflammation (pneumoni)
LRI-BRON: Bronkit, trakeobronkit, bronkiolit, trakeit utan tecken på pneumoni
Patienten har inga kliniska eller radiologiska tecken på pneumoni
OCH patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), hosta, ny eller ökad sputumproduktion, ronki, väsande andningsljud
OCH minst ett av följande:
|
— |
Positiv odling från djupt trakealaspirat eller bronkoskopi. |
|
— |
Positivt antigentest på sekret från luftvägarna. |
Instruktion för rapportering
Rapportera inte kronisk bronkit hos patient med kronisk lungsjukdom som infektion, om det inte finns tecken på en akut sekundärinfektion med annan organism.
LRI-LUNG: Andra infektioner i nedre luftvägarna
Andra infektioner i nedre luftvägarna måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten som är synliga vid utstryk eller odlade från lungvävnad eller -vätska, bl.a. pleuravätska. |
|
— |
Patienten har en lungabscess eller empyem som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning. |
|
— |
Patienten har en abscesshåla synlig vid radiologisk undersökning av lunga. |
Instruktion för rapportering
Rapportera lungabscess eller empyem utan pneumoni som LUNG.
4.1.9 NEO: Specifika neonatala falldefinitioner
NEO-CSEP: Klinisk sepsis
ALLA tre följande kriterier:
|
— |
Ansvarig läkare påbörjade adekvat antimikrobiell behandling mot sepsis under minst fem dagar, |
|
— |
patogener inte påvisade i blododling eller inte testade, |
|
— |
ingen påtaglig infektion i annan lokal |
OCH två av följande kriterier (utan annan uppenbar orsak):
|
— |
Feber (> 38 °C) eller temperaturinstabilitet (täta omställningar av kuvöstemperaturen) eller hypotermi (< 36,5 °C). |
|
— |
Takykardi (> 200/min) eller ny/mer uttalad bradykardi (< 80/min). |
|
— |
Kapillär återfyllnad > 2 s. |
|
— |
Ny eller mer uttalad apné (s) (> 20 s). |
|
— |
Oförklarad metabolisk acidos. |
|
— |
Nytillkommen hyperglykemi (> 140 mg/dl). |
|
— |
Annat tecken på sepsis (hudfärg [endast om kapillär återfyllnad inte används], laboratorievärden [CRP, interleukin], ökat syrgasbehov [intubation], instabilt allmäntillstånd, apati). |
NEO-LCBI: Laboratorieverifierad infektion i blodet
Minst två av följande kriterier: temperatur > 38 °C, < 36,5 °C eller temperaturinstabilitet, takykardi eller bradykardi, apné, dålig kapillär återfyllnad, metabolisk acidos, hyperglykemi eller andra tecken på infektion i blodet, såsom apati
OCH
en annan känd patogen än koagulasnegativa stafylokocker odlad från blod eller cerebrospinalvätska (CSV). (Detta ingår eftersom meningit i denna åldersgrupp oftast är hematogen, varför positiv CSV kan betraktas som tecken på infektion i blodet även om blododlingar är negativa eller inte har gjorts.)
Instruktion för rapportering
|
— |
För att motsvara rapporteringen för vuxna vad gäller infektion i blodet (inkl. sekundär infektion i blodet) har kriteriet ”organismen har ej samband med infektion i annan lokal” tagits bort från Neo-KISS-definitionen för EU PPS (EU:s protokoll för punktprevalensstudier). |
|
— |
Rapportera ursprunget för den neonatala infektionen i blodet i fältet för BSI-ursprung. |
|
— |
Om såväl falldefinitionen för NEO-LCBI som för NEO-CNSB stämmer, rapporteras NEO-LCBI. |
NEO-CNSB: Laboratorieverifierad infektion i blodet med koagulasnegativa stafylokocker
|
— |
Minst två av följande kriterier: temperatur > 38 °C, < 36,5 °C eller temperaturinstabilitet, takykardi eller bradykardi, apné, dålig kapillär återfyllnad, metabolisk acidos, hyperglykemi eller andra tecken på infektion i blodet, såsom apati |
|
— |
OCH koagulasnegativa stafylokocker odlade från blod eller kateterspets |
|
— |
OCH patienten har ett av följande: C-reaktivt protein > 2,0 mg/dL, kvoten omogna/totalantal neutrofila (I/T-kvot) > 0,2, leukocyter < 5/nL, trombocyter < 100/nL. |
Instruktion för rapportering
|
— |
För att motsvara rapporteringen för vuxna vad gäller infektion i blodet (inkl. sekundär infektion i blodet) har kriteriet ”organismen har ej samband med infektion i annan lokal” tagits bort från Neo-KISS-definitionen för EU PPS (EU:s protokoll för punktprevalensstudier). |
|
— |
Rapportera ursprunget för den neonatala infektionen i blodet i fältet för BSI-ursprung. |
|
— |
Om såväl falldefinitionen för NEO-LCBI som för NEO-CNSB stämmer, rapporteras NEO-LCBI. |
NEO-PNEU: Lunginflammation (pneumoni)
|
— |
Påverkad andning |
|
— |
OCH nytt infiltrat, förtätning eller pleuravätska på toraxröntgen |
|
— |
OCH minst fyra av följande kriterier: temperatur > 38 °C, < 36,5 °C eller temperaturinstabilitet, takykardi eller bradykardi, takypné eller apné, dyspné, ökad sekretion från luftvägarna, nytillkommet purulent sputum, isolering av patogen från sekret från luftvägarna, C-reaktivt protein > 2,0 mg/dL, I/T-kvot > 0,2. |
NEO-NEC: Nekrotiserande enterokolit
Histopatologiska tecken på nekrotiserande enterokolit
ELLER
minst en karakteristisk radiologisk avvikelse (pneumoperitoneum, pneumatosis intestinalis, oföränderliga stela slyngor (rigid loops) i tunntarmen) och minst två av följande tecken eller symtom utan annan förklaring: kräkning, uppspänd buk, rester från föregående matning, persisterande mikroskopiskt eller makroskopiskt blod i avföringen.
4.1.10 PN: Lunginflammation (pneumoni)
Två eller fler konsekutiva toraxröntgenundersökningar eller datortomografier med en bild som tyder på pneumoni hos patienter med underliggande hjärt- eller lungsjukdom. Hos patienter utan underliggande hjärt- eller lungsjukdom är en definitiv toraxröntgenundersökning eller datortomografi tillräcklig
OCH minst ett av följande symtom:
|
— |
feber > 38 °C utan annan orsak, |
|
— |
leukopeni (antal vita blodkroppar < 4 000/mm3) eller leukocytos (antal vita blodkroppar ≥ 12 000/mm3) |
OCH minst ett av följande symtom (eller minst två om endast kliniskt fastställd pneumoni, dvs. PN 4 och PN 5):
|
— |
nytillkommet purulent sputum eller förändrad karaktär på sputum (färg, lukt, mängd, konsistens), |
|
— |
hosta, dyspné eller takypné, |
|
— |
misstänkt auskultationsfynd (rassel eller bronkiellt andningsljud), ronki, väsande andningsljud, |
|
— |
försämrat gasutbyte (t.ex. dålig syrgasmättnad, ökat syrgasbehov eller ökat behov av ventilation) |
och enligt använd diagnostisk metod.
|
a) |
Positiv kvantitativ odling från minimalt kontaminerat NL (22)-prov (PN 1)
Positiv kvantitativ odling från möjligen kontaminerat NL-prov (PN 2)
|
|
b) |
|
|
c) |
|
Anm.:
|
— |
Hos patienter med underliggande hjärt- eller lungsjukdom kan en definitiv toraxröntgenundersökning eller datortomografi vara tillräcklig om jämförelse med tidigare röntgenundersökningar är möjlig. |
|
— |
Kriterier för PN 1 och PN 2 validerades utan föregående antimikrobiell behandling. Detta utesluter dock inte diagnos enligt PN 1 eller PN 2 vid föregående antimikrobiell användning. |
Intubationsassocierad pneumoni (IAP)
En pneumoni definieras som intubationsassocierad (IAP) om ett invasivt andningshjälpmedel har använts (även intermittent) inom 48 timmar före infektionsdebuten.
Anm.: En pneumoni vid vilken intubation gjordes på dagen för infektionsdebuten utan ytterligare information om händelseföljden betraktas inte som IAP.
4.1.11 REPR: Infektion i genitalorgan
REPR-EMET: Endometrit
Endometrit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från vätska eller vävnad från endometriet erhållen under operation, genom nålaspiration eller genom borstbiopsi. |
|
— |
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), buksmärtor, ömhet över uterus eller purulent vätska från uterus. |
Instruktion för rapportering
Rapportera postpartumendometrit som vårdrelaterad infektion om inte amnionvätskan är infekterad vid tiden för inläggningen eller patienten lades in 48 timmar efter hinnbristningen.
REPR-EPIS: Episiotomi
Episiotomiinfektioner måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Efter vaginal förlossning har patienten purulent vätska från episiotomin. |
|
— |
Efter vaginal förlossning har patienten en episiotomiabscess. |
REPR-VCUF: Vaginalmanschett
Infektioner i vaginalmanschetten måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Efter hysterektomi har patienten purulent vätska från vaginalmanschetten. |
|
— |
Efter hysterektomi har patienten en abscess i vaginalmanschetten (cuff-abscess). |
|
— |
Efter hysterektomi har patogener påvisats hos patienten genom odling från vätska eller vävnad från vaginalmanschetten. |
Instruktion för rapportering
Rapportera infektioner i vaginalmanschetten som SSI-O om andra SSI-kriterier är uppfyllda (inom 30 dagar efter hysterektomi).
REPR-OREP: Andra infektioner i manliga eller kvinnliga genitalorgan (epididymis, testes, prostata, vagina, ovarier, uterus eller andra djupt belägna bäckenvävnader, förutom endometrit eller infektioner i vaginalmanschetten)
Andra infektioner i manliga eller kvinnliga genitalorgan måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från vävnad eller vätska från det drabbade området, |
|
— |
patienten har en abscess eller annat tecken på infektion i det drabbade området som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning, |
|
— |
patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), illamående, kräkning, smärtor, ömhet eller dysuri OCH minst ett av följande:
|
Instruktion för rapportering
|
— |
Rapportera endometrit som EMET. |
|
— |
Rapportera infektioner i vaginalmanschetten som VCUF. |
4.1.12 SSI: Infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp
Anm.: Alla definitioner ska antas vara bekräftade för kontrollrapportering.
Ytlig incision (SSI-S)
Infektionen uppträder inom 30 dagar efter operationen OCH infektionen engagerar endast hud och subkutan vävnad vid incisionen OCH minst ett av följande:
|
— |
Purulent vätska, med eller utan laboratorieverifiering, från den ytliga incisionen. |
|
— |
Organismer isolerade från en aseptiskt erhållen odling från vätska eller vävnad från den ytliga incisionen. |
|
— |
Minst ett av följande tecken eller symtom på infektion: smärta eller ömhet, lokal svullnad, rodnad eller värmeökning OCH ytlig incision har avsiktligt öppnats av kirurg, om inte incisionen är odlingsnegativ. |
|
— |
Diagnos av ytlig incisions-infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp ställd av kirurg eller behandlande läkare. |
Djup incision (SSI-D)
Infektionen uppträder inom 30 dagar efter operationen (om inget implantat satts in) eller inom 90 dagar (om implantat satts in) OCH infektionen verkar ha samband med operationen OCH infektionen engagerar djupa mjukdelar (t.ex. fascia, muskler) vid incisionen OCH minst ett av följande:
|
— |
Purulent vätska från den djupa incisionen, men inte från organet/området för det kirurgiska ingreppet. |
|
— |
En djup incision öppnar sig spontant eller öppnas avsiktligt av kirurg och patienten har minst ett av följande tecken eller symtom: feber (> 38 °C), lokal smärta eller ömhet, om inte incisionen är odlingsnegativ. |
|
— |
En abscess eller annat tecken på infektion som engagerar den djupa incisionen upptäcks vid direkt undersökning, under reoperation eller vid histopatologisk eller radiologisk undersökning. |
|
— |
Diagnos av djup incisions-infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp ställd av kirurg eller behandlande läkare. |
Organ/område (SSI-O)
Infektionen uppträder inom 30 dagar efter operationen (om inget implantat satts in) eller inom 90 dagar (om implantat satts in) OCH infektionen verkar ha samband med operationen OCH infektionen engagerar någon del av anatomin (t.ex. organ eller område) som öppnades eller manipulerades under en operation, dock ej incisionen, OCH minst ett av följande:
|
— |
Purulent vätska från ett dränage som placerats i ett sticksår i organet/området. |
|
— |
Organismer isolerade från en aseptiskt erhållen odling från vätska eller vävnad i organet/området. |
|
— |
En abscess eller annat tecken på infektion som engagerar organet/området och som upptäcks vid direkt undersökning, under reoperation eller vid histopatologisk eller radiologisk undersökning. |
|
— |
Diagnos av organ/område-infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp ställd av kirurg eller behandlande läkare. |
4.1.13 SST: Hud- och mjukdelsinfektion
SST-SKIN: Hudinfektion
Hudinfektioner måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Patienten har purulent vätska, pustler, blåsor eller bölder. |
|
— |
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: smärtor eller ömhet, lokal svullnad, rodnad eller värmeökning OCH minst ett av följande:
|
Instruktion för rapportering
|
— |
Rapportera infekterade dekubitalsår som DECU. |
|
— |
Rapportera infekterade brännskador som BURN. |
|
— |
Rapportera bröstabscesser eller mastit som BRST. |
SST-ST: Mjukdelar (nekrotiserande fascit, infektiös gangrän, nekrotiserande cellulit, infektiös myosit, lymfadenit eller lymfangit)
Mjukdelsinfektioner måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom odling från vävnad eller vätska från det drabbade området. |
|
— |
Patienten har purulent vätska i det drabbade området. |
|
— |
Patienten har en abscess eller annat tecken på infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning. |
|
— |
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom i det drabbade området utan annan känd orsak: lokala smärtor eller ömhet, rodnad, svullnad eller värmeökning OCH minst ett av följande:
|
Instruktion för rapportering
|
— |
Rapportera infekterade dekubitalsår som DECU. |
|
— |
Rapportera infektion i djup bäckenvävnad som OREP. |
SST-DECU: Dekubitalsår, inkl. både ytliga och djupa infektioner
Infektioner i dekubitalsår måste uppfylla följande kriterium:
|
— |
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: rodnad, ömhet eller svullnad vid dekubitalsårets kanter OCH minst ett av följande:
|
SST-BURN: Brännskada
Infekterad brännskada måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Patienten uppvisar en förändring i brännskadans utseende eller egenskaper, såsom snabb avlossning av sårskorpa eller mörkbrun, svart eller violblå missfärgning av sårskorpan eller ödem längs sårkanten |
|
— |
och histologisk undersökning av brännskadebiopsi visar invasion av organismer i angränsande viabel vävnad. |
|
— |
Patienten uppvisar en förändring i brännskadans utseende eller egenskaper, såsom snabb avlossning av sårskorpa eller mörkbrun, svart eller violblå missfärgning av sårskorpan eller ödem längs sårkanten OCH minst ett av följande:
|
|
— |
Patienten med brännskada har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C) eller hypotermi (< 36 °C), hypotoni, oliguri (< 20 cm3(ml)/tim), hyperglykemi vid tidigare tolererad nivå av kolhydrater i kosten eller förvirring OCH minst ett av följande:
|
SST-BRST: Bröstabscess eller mastit
En bröstabscess eller mastit måste uppfylla minst ett av följande kriterier:
|
— |
Organismer har påvisats hos patienten genom positiv odling från drabbad bröstvävnad eller vätska erhållen genom incision och dränering eller nålaspiration. |
|
— |
Patienten har en bröstabscess eller annat tecken på infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning. |
|
— |
Patienten har feber (> 38 °C) och lokal inflammation i bröstet |
OCH läkares diagnos av bröstabscess.
4.1.14 SYS: Systemisk infektion
SYS-DI: Disseminerad infektion
Disseminerad infektion är en infektion som engagerar ett flertal organ eller system, utan påtagligt singulärt infektionsställe, vanligen av viral genes och med tecken eller symtom utan annan känd orsak och förenlig med infektiöst engagemang av ett flertal organ eller system.
Instruktion för rapportering
|
— |
Använd denna kod för virusinfektioner som involverar ett flertal organsystem (t.ex. mässling, påssjuka, rubella, varicella, erythema infectiosum). Dessa infektioner kan ofta identifieras med enbart kliniska kriterier. |
|
— |
Använd inte denna kod för vårdrelaterade infektioner med multipla metastatiska lokaler, såsom vid bakteriell endokardit. Endast den primära lokalen för dessa infektioner ska rapporteras. |
|
— |
Rapportera inte feber av okänt ursprung (FUO) som DI. |
|
— |
Rapportera virusexantem eller utslagssjukdomar som DI. |
SYS-CSEP: Oidentifierad svår infektion som behandlats
Patienten har minst ett av följande symtom:
|
— |
Kliniska tecken eller symtom utan annan känd orsak, |
|
— |
feber (> 38 °C), |
|
— |
hypotoni (systoliskt tryck < 90 mm/Hg), |
|
— |
oliguri (20 cm3(ml)/tim) |
och blododling är inte gjord, alternativt inga organismer eller antigen påvisade i blod,
och ingen påtaglig infektion i annan lokal,
och läkare sätter in behandling mot sepsis.
Instruktion för rapportering
Använd inte denna kod om det inte är absolut nödvändigt.
För CSEP hos nyfödda, använd falldefinition NEO-CSEP (se nedan).
4.1.15 UTI: Urinvägsinfektion
UTI-A: Mikrobiologiskt verifierad symtomatisk urinvägsinfektion
Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), trängningar, pollakisuri, dysuri eller suprapubisk ömhet
OCH
patienten har positiv urinodling, dvs. ≥ 105 mikroorganismer/ml urin med högst två arter av mikroorganismer.
UTI-B: Ej mikrobiologiskt verifierad symtomatisk urinvägsinfektion
Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), trängningar, pollakisuri, dysuri eller suprapubisk ömhet
OCH
minst ett av följande:
|
— |
Positivt sticktest för leukocytesteras och/eller nitrat. |
|
— |
Pyuri enligt urinprov där antalet vita blodkroppar ≥ 104/ml eller ≥ 3/hpl (high-power field) i ocentrifugerad urin. |
|
— |
Organismer synliga vid gramfärgning av ocentrifugerad urin. |
|
— |
Minst två urinodlingar och upprepad isolering av samma uropatogen (gramnegativa bakterier eller Staphylococcus saprophyticus) med ≥ 102 kolonier/ml urin i inte kastade urinprover. |
|
— |
Urinodling med ≤ 105 kolonier/ml av en enstaka uropatogen (gramnegativa bakterier eller Staphylococcus saprophyticus) hos en patient som behandlas med verksamt antimikrobiellt medel för en urinvägsinfektion. |
|
— |
Läkares diagnos av urinvägsinfektion. |
|
— |
Läkare sätter in adekvat behandling mot urinvägsinfektion. |
Asymtomatisk bakteriuri ska inte rapporteras, men infektioner i blodet sekundära till asymtomatisk bakteriuri rapporteras som BSI med källa (ursprung) S-UTI.
En urinvägsinfektion definieras som kateterrelaterad om en kvarliggande urinkateter funnits (även intermittent) under 7 dagar före infektionsdebuten.
4.2 ALLMÄN FALLDEFINITION AV INFEKTIONER I BLODET ORSAKADE AV SPECIFIKA PATOGENER
Kliniska kriterier
Inte relevant för övervakningsändamål.
Laboratoriekriterier
Minst en positiv blododling av Staphylococcus aureus, Klebsiella pneumoniae, Escherichia coli, Enterococcus faecium, Enterococcus faecalis, Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter-art eller Streptococcus pneumoniae.
Epidemiologiska kriterier
Inte relevant för övervakningsändamål.
Fallklassificering
|
A. |
Möjligt fall Inte tillämpligt |
|
B. |
Troligt fall Inte tillämpligt |
|
C. |
Bekräftat fall |
Antimikrobiell resistens
Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges av ECDC:s europeiska nätverk för övervakning av antimikrobiell resistens (EARS-Net) (24), särskilt följande:
|
— |
Staphylococcus aureus: känslighet för meticillin och andra betalaktamer mot stafylokocker. |
|
— |
Enterococcus faecium och Enterococcus faecalis: känslighet för glykopeptider. |
|
— |
Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli: känslighet för karbapenemer och känslighet för kolistin i karbapenemresistenta isolat. |
|
— |
Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter-arter: känslighet för karbapenemer. |
4.3 ALLMÄN FALLDEFINITION OCH KLASSIFICERING AV ANTIMIKROBIELL RESISTENS FÖR ANTIMIKROBIELLA MEDEL
Klinisk resistens mot antimikrobiella medel
Definition
En mikroorganism klassificeras som kliniskt känslig, kliniskt intermediärt känslig eller kliniskt resistent för ett antimikrobiellt medel genom tillämpning av EUCAST:s relevanta kliniska brytpunkter enligt en standardiserad metod (eller en metod som kalibrerats för en standardiserad metod) (25), dvs. kliniska MIC-brytpunkter och deras motsvarande diameter på inhibiteringzonen. Brytpunkterna kan ändras utifrån rimliga förändringar i omständigheterna.
Klassificering
Kliniskt känslig (S)
|
— |
En mikroorganism definieras som känslig (S) vid en antimikrobiell exponeringsnivå som innebär hög sannolikhet för terapeutisk framgång. |
Kliniskt intermediärt känslig (I)
|
— |
En mikroorganism definieras som intermediärt känslig (I) vid en antimikrobiell aktivitetsnivå som innebär osäker terapeutisk effekt. Det betyder att en infektion orsakad av isolatet kan behandlas adekvat på ställen i kroppen där läkemedlen fysiskt koncentreras eller när en läkemedelsdosering som ger högre exponering kan användas. Det omfattar också en buffertzon som ska hindra små, okontrollerade tekniska faktorer från att orsaka stora skillnader i tolkningar. |
Kliniskt resistent (R)
|
— |
En mikroorganism definieras som resistent (R) vid en antimikrobiell exponeringsnivå som innebär hög sannolikhet för terapeutiskt misslyckande. |
Kliniska brytpunkter (25) anges som
|
— |
S: MIC ≤ x mg/L; zondiameter vid diskdiffusion ≥ σ mm |
|
— |
I: MIC > x, ≤ y mg/L; zondiameter vid diskdiffusion ≥ ρ mm, < σ mm |
|
— |
R: MIC > y mg/L; zondiameter vid diskdiffusion < ρ mm |
Panresistent (PDR)
|
— |
När det gäller Staphylococcus aureus, Enterococcus-arter, Enterobacteriaceae, inklusive Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli, Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter-arter, definieras ett isolat som panresistent (PDR) när det är resistent mot alla antimikrobiella medel, i enlighet med internationella experters förslag till interimistiska standarddefinitioner för förvärvad resistens (26). |
|
— |
Ett isolat definieras som bekräftat panresistent när det är icke-känsligt (dvs. intermediärt känsligt – I, eller resistent – R) för alla medel i samtliga antimikrobiella kategorier, vilket har bekräftats av ett referenslaboratorium eller annat kliniskt-mikrobiologiskt laboratorium som testar en rad antimikrobiella medel utöver de medel som rutinmässigt testas, i enlighet med definitionerna av mikroorganismer i de internationella experternas förslag till interimistiska standarddefinitioner för förvärvad resistens (27). |
|
— |
Ett isolat definieras som troligt panresistent när det är icke-känsligt (dvs. intermediärt känsligt – I, eller resistent – R) för alla antimikrobiella medel som testats i laboratoriet. |
|
— |
Ett isolat definieras som icke-panresistent när det är känsligt för minst ett av de antimikrobiella medel som testats. |
Mikrobiologisk resistens mot antimikrobiella medel
Fenotypisk definition
En mikroorganism klassificeras som bärare av en fenotyp av vildtyp eller icke-vildtyp för en art i enlighet med EUCAST:s epidemiologiska cutoff-värden (ECOFF) genom en standardiserad metod (eller en metod som kalibrerats för en standardiserad metod) (28) (29) på grundval av artspecifika MIC-fördelningar och deras motsvarande diameter på inhibiteringzonen.
Fenotypisk