Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32004R2133

Rådets förordning (EG) nr 2133/2004 av den 13 december 2004 om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel då medlemsstaternas yttre gränser passeras och om ändring i detta syfte av bestämmelserna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och den gemensamma handboken

OJ L 369, 16.12.2004, p. 5–10 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
OJ L 153M , 7.6.2006, p. 268–273 (MT)

No longer in force, Date of end of validity: 12/10/2006; upphävd genom 32006R0562 . Latest consolidated version: 16/12/2004

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/2133/oj

16.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 369/5


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2133/2004

av den 13 december 2004

om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel då medlemsstaternas yttre gränser passeras och om ändring i detta syfte av bestämmelserna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och den gemensamma handboken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2 a,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1) och

av följande skäl:

(1)

Europeiska rådet i Sevilla den 21 och 22 juni 2002 krävde ökat samarbete i kampen mot olaglig invandring och uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att vidta operativa åtgärder för att säkerställa en likvärdig nivå på kontrollen och övervakningen vid de yttre gränserna.

(2)

Bestämmelserna om passage av de yttre gränserna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (2) och i den gemensamma handboken (3) är oklara och inte tillräckligt preciserade när det gäller skyldigheten att förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel vid passage av de yttre gränserna. Detta har givit upphov till varierande praxis i medlemsstaterna, vilket försvårar kontrollen av att de villkor som rör tredjelandsmedborgares kortare vistelser inom medlemsstaternas territorium uppfylls, dvs. högst tre månader under en sexmånadersperiod.

(3)

Vid sitt möte den 27 och 28 februari 2003 stödde rådet kommissionens avsikt att förtydliga de befintliga bestämmelserna i frågan, vilket bl.a. skulle ske genom att i ett förslag till en rådsförordning fastställa en skyldighet för medlemsstaterna att systematiskt förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel i samband med in- och utresa vid de yttre gränserna.

(4)

I sina slutsatser den 8 maj 2003 efterlyste rådet skilda, tydligt skyltade, kontrollköer för olika nationaliteter. Särskilda gemenskapsbestämmelser om lokal gränstrafik bör medföra förbättringar av de ansvariga tjänsteavdelningarnas förvaltning av de yttre gränserna, vilket kommer att göra det lättare att övervinna eventuella praktiska svårigheter i samband med skyldigheten att systematiskt förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel. Dessa åtgärder kommer även att bidra till att eventuella lättnader i personkontrollen vid de yttre gränserna endast kan bli aktuella i rena undantagsfall.

(5)

Genom medlemsstaternas skyldighet att systematiskt förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel i samband med inresa i medlemsstaternas territorium anges det, i samband med begränsning av de omständigheter som kan motivera lättnader i personkontrollen vid de yttre gränserna, att det blir det möjligt att låta avsaknaden av stämpel i sådana resehandlingar utgöra grund till att anta att innehavaren inte eller inte längre uppfyller villkoren för varaktigheten av en kortare vistelse.

(6)

Samtidigt bör det bli möjligt för den berörde tredjelandsmedborgaren att motbevisa ett sådant antagande genom relevant och trovärdig bevisning. I sådana fall skall den behöriga nationella myndigheten bestyrka datum och plats för den berörda gränspassagen för att förse den berörde tredjelandsmedborgaren med bevis på att villkoren för vistelsens varaktighet har uppfyllts.

(7)

En stämpel i resehandlingen gör det möjligt att med säkerhet fastställa datum och plats för gränspassage, utan att det i samtliga fall kan fastställas att alla nödvändiga åtgärder för kontroll av resehandlingar har utförts.

(8)

I denna förordning bör det också fastställas för vilka kategorier av personer som dessa handlingar inte systematiskt måste förses med stämpel vid passage av medlemsstaternas yttre gränser. I detta sammanhang bör det understrykas att gemenskapsregler om lokal gränstrafik, inklusive regler om att stämpla resehandlingar för gränsboende, håller på att utarbetas. I avvaktan på att gemenskapsregler antas för lokal gränstrafik bör möjligheten behållas att medge undantag från skyldigheten att stämpla gränsboendes resehandlingar, i enlighet med befintliga bilaterala avtal om lokal gränstrafik.

(9)

Bestämmelserna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och den gemensamma handboken bör därför ändras.

(10)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta huruvida landet skall genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(11)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Kungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (4), en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG (5) om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet.

(12)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregleverket (6), en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut av den 25 oktober 2004 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar, och om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar, och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i det avtalet. (7).

(13)

Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (8). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av förordningen, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket.

(14)

Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (9). Irland deltar därför inte i antagandet av förordningen, som inte är bindande för eller tillämplig i Irland.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Denna förordning syftar till att

bekräfta skyldigheten för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel då medlemsstaternas yttre gränser passeras,

fastställa på vilka villkor avsaknad av inresestämpel i tredjelandsmedborgares resehandlingar kan utgöra grund för antagande om att dessa tredjelandsmedborgare har överskridit tidsgränsen för kortare vistelse inom medlemsstaternas territorium.

Artikel 2

Bestämmelserna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet ändras på följande sätt:

1.

Artikel 6.2 e skall ersättas med följande:

”e)

Om sådana kontroller inte kan utföras på grund av exceptionella och oförutsedda omständigheter som kräver omedelbara åtgärder, skall en prioritering ske. I detta avseende skall i princip inresekontroll ges företräde framför kontroll vid utresa.”

2.

Följande artiklar skall införas:

”Artikel 6a

Resehandlingar för sådana tredjelandsmedborgare som avses i artikel 5.1 a skall systematiskt förses med stämpel i samband med inresa och utresa.

Artikel 6b

1.   Om en tredjelandsmedborgares resehandling saknar inresestämpel har de behöriga nationella myndigheterna rätt att anta att innehavaren inte uppfyller eller inte längre uppfyller de villkor för vistelsens varaktighet som är tillämpliga i den berörda medlemsstaten.

2.   Ett sådant antagande kan motbevisas om tredjelandsmedborgaren på något trovärdigt sätt, t.ex. genom färdbiljetter eller handlingar som styrker att han eller hon vistats utanför medlemsstaternas territorium, kan visa att han eller hon har följt villkoren för varaktigheten av en kortare vistelse.

I sådana fall gäller följande:

a)

Om tredjelandsmedborgaren påträffas på territoriet i en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut skall de behöriga myndigheterna, i enlighet med nationell lag eller praxis, ange i tredjelandsmedborgarens resehandling datum och plats för personens passage av en av dessa medlemsstaters yttre gräns.

b)

Om tredjelandsmedborgaren påträffas på territoriet i en medlemsstat för vilken det beslut som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt inte har antagits skall de behöriga myndigheterna, i enlighet med nationell lag och praxis, ange i tredjelandsmedborgarens resehandling datum och plats för personens passage av den medlemsstatens yttre gräns.

c)

Förutom vad som anges i punkterna a och b får ett formulär enligt bilagan ges till den berörde tredjelandsmedborgaren.

d)

Medlemsstaterna skall informera varandra och kommissionen och rådssekretariatet om sin nationella praxis beträffande vad som anges i denna artikel.

3.   Om det antagande som avses i punkt 1 inte motbevisas kan tredjelandsmedborgaren utvisas av de behöriga myndigheterna från den berörda medlemsstatens territorium.”

Artikel 3

Del II i den gemensamma handboken ändras på följande sätt:

1.

Punkt 1.3.5 skall ersättas med följande:

”1.3.5

Kontrollerna vid landgränserna kan vara mindre omfattande under exceptionella och oförutsedda omständigheter. Detta gäller om oförutsedda händelser leder till sådan trafikintensitet att väntetiderna för att komma fram till kontrollstationerna blir alltför långa, och alla resurser när det gäller personal, medel och organisation har uttömts.”

2.

Följande punkt skall föras in:

”1.3.5.4

Även när kontrollerna är mindre omfattande skall de tjänstemän som lokalt är ansvariga för gränskontrollen förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel både i samband med inresa och utresa.”

3.

Punkt 2.1.1 skall ändras på följande sätt:

a)

Introduktionsmeningen till första stycket skall ersättas med följande:

”2.1.1

Vid inresa till eller utresa från en medlemsstats territorium skall följande handlingar förses med stämpel:”

b)

Andra stycket skall ersättas med följande:

”In-eller utresestämpel skall inte anbringas på handlingar för medborgare i Europeiska unionen, medborgare i de länder som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och medborgare i Schweiziska edsförbundet.

Vidare skall in-eller utresestämpel inte anbringas på handlingar för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till medborgare i Europeiska unionen, medborgare i de länder som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller medborgare i Schweiziska edsförbundet, under förutsättning att de uppvisar ett uppehållskort som har utfärdats av en medlemsstat eller en av dessa tredjestater i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. (10)

4.

Följande strecksats skall läggas till i punkt 2.1.5:

”—

på resehandlingar för personer som omfattas av bilaterala avtal om lokal gränstrafik i vilka det inte föreskrivs att dessa handlingar skall stämplas, om dessa bilaterala avtal överensstämmer med gemenskapslagstiftningen”.

5.

Följande stycke skall läggas till i punkt 3.4.2.3:

”Även då kontrollerna är mindre omfattande är de ansvariga tjänstemännen skyldiga att handla i enlighet med punkt 1.3.5.4.”

Artikel 4

Texten i bilagan skall bifogas den gemensamma handboken.

Artikel 5

Kommissionen skall rapportera till rådet om hur denna förordning fungerar senast tre år efter det att den har trätt i kraft.

Artikel 6

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den 13 december 2004

På rådets vägnar

B. R. BOT

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 21 april 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. Konventionen senast ändrad genom förordning (EG) nr 871/2004 (EUT L 162, 30.4.2004, s. 29).

(3)  EGT C 313, 16.12.2002, s. 97. Handboken senast ändrad genom beslut 2004/574/EG (EUT L 261, 6.8.2004, s. 36).

(4)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(5)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(6)  Rådets dok. 13054/04, tillgängligt på http://register.consilium.eu.int

(7)  Rådet dok. 13464/04 och 13466/04, tillgängligt på http://register.consilium.eu.int

(8)  EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(9)  EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

(10)  EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.


BILAGA

”BILAGA 16

Image

Image


Top