32004D0050

Kommissionens beslut

av den 17 september 2003

om det undantag från klimatförändringsskatten som Förenade kungariket planerar att bevilja för metan från kolgruvor

[delgivet med nr K(2003) 3242]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2004/50/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget(1), särskilt artikel 7 i denna,

efter att ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig i enlighet med nämnda artiklar(2), och med beaktande av deras synpunkter, och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDE

(1) I en skrivelse till kommissionen av den 5 december 2002 anmälde Förenade kungariket sin avsikt att bevilja undantag från den klimatförändringsskatt som åläggs leverantörer av el som produceras från metangas från nedlagda kolgruvor (nedan kallad "gruvgas").

(2) I en skrivelse av den 5 februari 2003 underrättade komissionen Förenade kungariket om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget med anledning av det föreslagna undantaget.

(3) Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning(3). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

(4) Kommissionen erhöll synpunkter från berörda parter. Dessa synpunkter vidarebefordrades till Förenade kungariket, som fick möjlighet att kommentera dem. Mot bakgrund av de berörda parternas synpunkter begärde kommissionen ytterligare upplysningar i en skrivelse av den 26 maj 2003. Den 11 juni 2003 hölls ett möte med de brittiska myndigheterna. I en skrivelse av den 10 juli 2003 kommenterade Förenade kungariket, på kommissionens begäran, de synpunkter som inkommit från berörda parter.

II. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

(5) Stödordningen innebär att leveranser av el som produceras från metangas från nedlagda kolgruvor undantas från klimatförändringsskatten.

(6) De grundläggande bestämmelserna om klimatförändringsskatten ingår i tillägg 6 till uppbördslagen (Finance Act) från år 2000. Genom tillägg 126 till 2002 års uppbördslag ändras tillägg 6 till 2000 års uppbördslag genom att en ny punkt 4A införs efter punkt 4 i artikel 19 i detta tillägg. Ordningen träder i kraft från och med den dag som fastställs genom finansdepartementets beslut (Treasury Order). Tillämpningsområdet för den berörda sekundärlagstiftningen (reglerna 46-51 i förordning 2001 - SI 2001/838 om klimatförändringsskatten) kommer att omfatta gruvgas.

(7) Gruvgas är en stark växthusgas, som för närvarande obehindrat kommer ut i atmosfären. Det finns i dag fyra anläggningar för utvinning av gruvgas som används för elproduktion. Dessa anläggningar har en sammanlagd produktionskapacitet på 35 megawatt.

(8) Syftet med stödordningen är att ge elproducenterna ett incitament att utveckla anläggningar i ytterligare omkring 40 nedlagda kolgruvor, med en tilläggskapacitet på cirka 175 megawatt. Eftersom det är osäkert exakt vilken nytta stödordningen kommer att innebära för miljön, avser den brittiska regeringen att se över undantaget under 2004-2005. Enligt anmälan gäller stödordningen dock tio år.

(9) Under stödordningens första år kommer det undantagna beloppet att uppgå till minst omkring 1 miljon pund sterling. Om de kraftverk som drivs med gruvgas utnyttjas i den utsträckning som planeras kommer de intäkter man går miste om att öka till 6,3 miljoner pund sterling per år.

(10) Effekten av stödet är att det ger en skattebefrielse som motsvarar ett schablonbelopp på 4,30 pund sterling per megawattimme el som produceras från gruvgas. När stödet anmäldes antog de brittiska myndigheterna att åtgärden skulle medföra en del onödiga förluster, eftersom inte alla de uppskattningsvis 40 anläggningar som undantaget skall utgöra ett incitament att utveckla kommer att vara olönsamma upp till den fulla stödnivån.

(11) Stödordningen gynnar direkt producenter/leverantörer av el som produceras från gruvgas, men det är sannolikt att skattebefrielsen kommer att delas med det företag som utvinner gasen. Det finns för närvarande tre företag som utvinner gruvgas för försäljning till elproducenter i Förenade kungariket: Alkane Energy, StrataGas och Octagon Energy. De elproducenter som arbetar med dem är Clarke Energy, Scottish and Southern Energy och Warwick Energy.

Skäl till att förfarandet inletts

(12) Till skillnad från Förenade kungariket ansåg kommissionen inte att den selektiva fördel som åtgärden innebär berättigades av skattesystemets natur och logik. Kommissionen ansåg att denna skatt skall betalas på grund av energianvändningens skadliga klimatförändrande effekter. Det ligger därför i skattens karaktär att undanta användning av energi som producerats utan skadliga effekter. Det gäller till exempel el från förnybara energikällor, eftersom sådana energikällor inte bidrar till utsläpp av långlivad koldioxid(4). Liksom el producerad från andra fossila energikällor har el som produceras från gruvgas skadliga effekter och är därför inte av samma slag som el från förnybara energikällor. I själva verket är el som produceras från gruvgas inte annorlunda än elproduktion från naturgas när det gäller koldioxidutsläpp. Det skulle därför vara förenligt med skattesystemets natur och logik att beskatta el producerad från gruvgas. Det stämmer emellertid att man vid användningen av gruvgas för elproduktion undviker utsläpp av gruvgas i atmosfären, eftersom gruvgas läcker ut från kolgruvor om den inte tas tillvara. Kommissionen ansåg inte att de samlade effekterna på utsläppen av växthusgaser påverkade stödets karaktär med avseende på förekomsten av statligt stöd, men att det borde beaktas när man bedömer huruvida åtgärden är förenlig med reglerna om statligt stöd.

(13) Kommissionen hyste tvivel om huruvida stödet, som utgjorde driftstöd, var förenligt med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (nedan kallade "riktlinjerna")(5).

a) Åtgärden överensstämmer inte med punkt 51.2 i riktlinjerna, eftersom det rör sig om ett nytt undantag från en befintlig skatt, och de brittiska myndigheterna inte har visat att undantaget är motiverat på grund av en betydande förändring av de ekonomiska betingelserna. Således är varken punkt 51.1a eller 51.1b i riktlinjerna, som möjliggör undantag från skatten under tio år, tillämplig.

b) Gruvgas och elproduktion från denna är inte förnybara energikällor i den mening som avses i riktlinjerna och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el(6). I alla händelser påstod Förenade kungariket inte att åtgärden var förenlig med bestämmelserna i avsnitt E.3.3 i riktlinjerna om förnybara energikällor.

c) Enligt punkt 51.3 i riktlinjerna kan medlemsstaterna också främja utvecklingen av elproduktionsprocesser som utnyttjar traditionella energikällor, t.ex. gas, som gör det möjligt att uppnå en betydligt större energieffektivitet än med traditionella produktionsprocesser. Med tanke på att sådana tekniker spelar en viktig roll för skyddet av miljön och att den använda primärenergin i stor utsträckning minskar de negativa miljöskyddseffekterna, kan en fullständig befrielse från skatter motiveras för en period på fem år om stödet inte är degressivt. Kommissionen betvivlade att den bestämmelsen var tillämplig i detta fall. I alla händelser överskrider den anmälda tioårsperioden den femårsperiod som tillåts enligt punkt 51.3 i riktlinjerna. Det föreföll inte som om villkoren i punkt 51.1 för en befrielse under tio år enligt punkt 51.3 var uppfyllda.

d) Bestämmelserna om avfallshantering och energisparande (punkterna 42-46 i riktlinjerna) verkade inte heller följas. Stödet är inte degressivt, inte strikt begränsat till kompensering av merkostnaderna för produktionen i förhållande till marknadspriset för de aktuella produkterna eller tjänsterna och det är inte begränsat till fem år. Det kan också ifrågasättas om åtgärden kan anses syfta till hantera avfall eller spara energi.

e) Förenade kungariket hävdade att avsnitt F i riktlinjerna, "Politik, åtgärder och instrument som syftar till att minska växthusgaserna", borde vara tillämpligt. Detta avsnitt är tillämpligt på statligt stöd som kan utnyttjas inom ramen för gemensam politik och gemensamma åtgärder som samordnas på gemenskapsnivå, däribland ekonomiska instrument, och också genom de instrument som infördes genom Kyotoprotokollet, nämligen handeln med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling. Kommissionen betvivlade att detta avsnitt var tillämpligt i detta fall.

f) Rådets förordning (EG) nr 1407/2002 av den 23 juli 2002 om statligt stöd till kolindustrin(7) föreföll inte vara tillämplig.

g) Ingen annan rättsakt grundad på artikel 87.2 eller 87.3 föreföll relevant.

(14) Ett av gemenskapens mål är att skydda klimatet. Kommissionen erkände att åtgärden skulle kunna medföra miljöfördelar för klimatskyddet, även om riktlinjerna inte omfattar stöd till sådana åtgärder. Kommissionen befarade emellertid att åtgärden var utformad så att den kunde leda till överkompensering.

(15) Den elmängd som skulle kunna produceras från gruvgas i Förenade kungariket är inte försumbar. Kommission tog hänsyn till potentialen för produktion av el från gruvgas inte endast i Förenade kungariket utan också i andra medlemsstater. Kommissionen var också medveten om att medlemsstaterna för närvarande, inom ramen för utkastet till direktiv om beskattning av energiprodukter, diskuterar möjligheten till ett valfritt undantag från energiskatt på el som producerats från gruvgas(8). Därför ville kommissionen bereda tredje part tillfälle att inkomma med synpunkter på åtgärden.

III. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

(16) Den 23 april 2003 mottog kommissionen ett brev daterat den 16 april 2003 med synpunkter från Coal Mine Methane Operators (ACMMO) som kan sammanfattas på följande sätt:

a) ACMMO jämför läget för nya investeringar för tillvaratagande av växthusgaser i Förenade kungariket och Tyskland. På den tyska marknaden är gruvgas enligt Erneuerbare-Energien-Gesetz (lagen om främjande av förnybar energi) en förnybar energikälla med fasta inmatningspriser. Medan tyska producenter erhåller 46 pund sterling per megawattimme är priset i Förenade kungariket 17 pund sterling per megawattimme. Det brittiska undantaget från klimatförändringsskatten skulle bidra till att förbättra sektorns ekonomi och skydda befintliga anläggningar. Med tanke på det ekonomiska läget i Förenade kungariket är det osannolikt att det kommer att uppkomma några samhällsekonomiska förluster (dead weight loss). Med tanke på att grossistpriserna på el minskat kraftigt, från 25 pund sterling per megawattimme 1998 till nuvarande 17 pund sterling per megawattimme, betvivlar ACMMO även att ordningen som isolerad åtgärd kommer att vara tillräcklig för all den extra kapacitet som enligt de brittiska myndigheterna håller på att byggas upp.

b) ACMMO betonar att stödordningen är viktig ur miljösynpunkt. El producerad från gruvgas sägs vara bättre än förnybara tekniker när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser, eftersom den tar tillvara och utnyttjar metan som i dag släpps ut i atmosfären från nedlagda kolgruvor. Jämfört med vindenergi är minskningen av utsläppen av koldioxidekvivalenter nio gånger effektivare per producerad kilowattimme. Genom att producera el från tillvaratagen gruvgas, som ersätter fossil naturgas, kan man också bidra till att minska koldioxidutsläppen. Åtgärden är inriktad på tillvaratagande "infångning" och användning av farliga avgaser, som annars släpps ut i atmosfären och orsakar betydande miljöskador.

c) ACMMO förväntar sig att de eventuella fördelar som erhålls genom undantaget från klimatförändringsskatten kommer att fördelas i stort sett lika mellan gruvgasleverantörer och producenter som använder denna energikälla. Åtgärdens viktigaste effekt är emellertid inte att subventionera elproducenterna, utan att ge gasleverantörerna en ekonomisk fördel som förbättrar avkastningen på marginella projekt.

IV. SYNPUNKTER FRÅN FÖRENADE KUNGARIKET

(17) I en skrivelse av den 10 juli 2003 uppmanade de brittiska myndigheterna kommissionen att överväga att godkänna anmälan enligt avsnitt E.3.1, punkterna 42-46 i riktlinjerna (Villkor för driftsstöd till avfallshantering och främjande av energibesparing).

(18) De brittiska myndigheterna anser att utvinningen av gruvgas från nedlagda kolgruvor och dess användning som bränsle vid elproduktion är förenlig med avsikterna i detta avsnitt. De anser att användningen av gruvgas för elproduktion är effektivare och bättre för miljön. Anledningen är att metan i stället för att läcka ut till atmosfären avleds för en användning med betydligt mindre förorenande slutprodukter, samtidigt som användning av fossila bränslen från naturliga källor minskar. Man kan uppnå vinster för miljön genom att utvinningen av gruvgas gör att man kan undvika utsläpp och avfallshantering (punkt 42 a i riktlinjerna), och att läckaget av metan till atmosfären minskar. Användningen av gruvgas som bränsle för elproduktion ger också miljövinster i form av energibesparing, eftersom man därigenom kan undvika att utvinna naturgasresurser (punkt 42 b i riktlinjerna).

(19) Att använda gruvgasen för elproduktion är det enda vettiga alternativet. Det finns bara ett annat lönsamt användningsområde för gruvgas. Vid två anläggningar används gruvgas som bränsle i vissa tillverkningsprocesser, t.ex. keramik- och glastillverkning. Denna användning är emellertid beroende av att det finns tillräcklig lokal efterfrågan på gasen, vilket inte är fallet på flertalet platser. Alternativa åtgärder för att minska/använda gruvgas, t.ex. fackling av utsläppt gas, skulle vara både oekonomiskt och ogenomförbart och utgör därför inte något reellt alternativ. Den naturliga variationen i gasflödet, som beror på det atmosfäriska trycket, kan göra att facklan slocknar. Gasen har inte ett tillräckligt högt värmevärde för att ledas in i det brittiska gasnätet och blandas med naturgas.

(20) Enligt avsnitt E.3.1 i riktlinjerna, punkt 46, kan icke degressivt stöd beviljas i högst fem år och stödnivån måste vara begränsad till högst 50 % av merkostnaderna.

(21) Stödet skulle inte överstiga 50 % av merkostnaderna. Det stöd som lämnas genom undantaget från klimatförändringsskatten är 0,43 pence per kilowattimme. De brittiska myndigheterna har av ACMMO upplysts om att den totala produktionskostnaderna för el kan fördelas 50/50 mellan kostnaderna för gruvgas och kostnaderna för elproduktion i fråga om en typisk anläggning där de två processerna fungerar som separata affärsenheter. Stödet skulle därför uppgå till 0,215 pence per kilowattimme för gasutvinning och till 0,215 pence per kilowattimme för elproduktion.

(22) De brittiska myndigheterna har gett kommissionen detaljerade upplysningar om kostnaderna. Dessa siffror skiljer sig från dem som Förenade kungariket tidigare använde och speglar den nuvarande ekonomiska situationen. Jämfört med situationen vid tidpunkt för anmälan har potentiella stödmottagare nu högre finansieringskostnader, och den mängd gas som kan utnyttjas från potentiella förekomster är mindre än väntat (vilket ökar enhetskostnaderna).

(23) Enligt de senaste uppgifterna skulle produktionskostnaderna för gruvgas vara 0,89 pence per kilowattimme (i befintliga anläggningar) eller 1,07 pence per kilowattimme (i nya anläggningar), uttryckt som kemisk energi, vilket motsvarar 26 eller 31 pence per kilowattimme termisk energi. Detta skall jämföras med priset på den alternativa gasen för detta användningsområde, dvs. naturgas, som skulle kosta omkring 20 pence per kilowattimme termisk energi. Eftersom skatterabatten grundas på den el som produceras från gasen, dvs. hälften av 0,43 pence per kilowattimme = 0,215, måste den justeras för att möjliggöra en jämförelse med priset på naturgas. Gruvgasgeneratorer har en verkningsgrad på 36 % (40 % förväntas för nya anläggningar), så endast 36 % av rabatten (0,08 pence per kilowattimme kemisk energi) kan tilldelas varje enhet kemisk energi. Räknat i kemisk energi är det nuvarande marknadspriset för naturgas 0,68 pence per kilowattimme. Enligt de senaste uppgifterna utgör rabatten sålunda mellan en och två femtedelar av skillnaden mellan marknadspriset för naturgas (0,68 pence) och kostnaden för gruvgas (0,89-1,07 pence per kilowattimme. Det lämnade stödet understiger därför 50 % av merkostnaderna.

(24) Vad gäller elproduktionen från gruvgas skulle produktionskostnaderna enligt de senaste uppgifterna vara 2,13 (nuvarande) eller 2,37 (ny) pence per kilowattimme exklusive kostnaderna för gruvgasen, eller 4,61 eller 5,04 pence per kilowattimme inklusive kostnaderna för gruvgasen. Detta skall jämföras med de typiska produktionskostnaderna (vägledande siffror) för el från nybyggda naturgasverk, som ligger på 0,87 pence per kilowattimme exklusive gaskostnader, eller 2,11 pence per kilowattimme inklusive gaskostnader. Det lämnade stödet understiger därför 50 % av merkostnaderna.

(25) Vad gäller stödets varaktighet skulle den brittiska regeringen godta en ändring av den föreslagna varaktigheten från tio till fem år och skulle förbehålla sig rätten att lämna in en ny ansökan om godkännande av statligt stöd i slutet av perioden.

(26) Det finns för närvarande inte några gruvgasföretag som är dotterbolag till kolföretag och de brittiska myndigheterna känner inte till några kolföretag som har för avsikt att utveckla gruvgasanläggningar. De nedlagda gruvorna är offentligägda.

V. BEDÖMNING AV STÖDET

Förekomsten av statligt stöd

(27) Klimatförändringsskatten på el tas ut från leverantörerna. Genom åtgärden undantas el som producerats av gruvgas från skatten. Man utgår ifrån att el-leverantörerna vidarebefordrar hela skatteundantaget till de elproducenter som använder gruvgas som bränsle och dem som tillhandahåller gruvgasen i ungefär lika delar genom högre inköpspriser(9). Elproducenterna och leverantörerna av gruvgas, som utgör en särskild företagskategori, får därigenom en fördel. Denna fördel tillhandahålls med hjälp av statliga medel, eftersom staten går miste om skatteintäkter. Stödmottagarna bedriver ekonomisk verksamhet på marknader (el och naturgas) där handel mellan medlemsstaterna förekommer. Därför snedvrider stödordningen konkurrensen, eller hotar att göra detta, och handeln mellan medlemsstaterna kan påverkas.

(28) Skattesystemets inneboende logik och natur räcker inte för att motivera de selektiva fördelar som åtgärden medför. I detta avseende vidhåller kommissionen sitt resonemang i beslutet att inleda förfarandet i enlighet med sammanfattningen i skäl 12 i detta beslut. Kommissionen noterar att Förenade kungariket i en skrivelse av den 10 juli 2003 har anmält systemet som statligt stöd inom ramen för riktlinjerna.

(29) Sammanfattningsvis anser kommissionen att skatteundantaget omfattar statligt stöd till elproducenter som använder gruvgas och till gruvgasleverantörer. Sådant stöd som inte är kopplat till investeringar måste anses vara driftstöd.

(30) Kommissionen noterar beträffande ACMMO:s argumentet att el från gruvgas förmånsbehandlas i den tyska Erneuerbare-Energien-Gesetz, vilket skulle hota konkurrensen, att kommissionen efter EG-domstolens utslag i mål C-379/98, PreussenElektra AG(10), beslöt att ovannämnda lag inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget(11).

Stödets förenlighet

(31) Kommissionen har granskat det statliga stödets förenlighet med artikel 87.3 c i EG-fördraget inom ramen för riktlinjerna, och i synnerhet avsnitt E.3.1 i dessa.

(32) Metan från nedlagda kolgruvor är en avgas som har en mycket stor växthuseffekt om den slipper ut i atmosfären. Metan från nedlagda kolgruvor låter sig inte undvikas och den enda lönsamma användningen (med vissa smärre undantag) är för elproduktion. Om gasen inte används läcker den ut i atmosfären. Kommissionen anser därför att utvinning av metan från nedlagda kolgruvor för elproduktion är ett ansvarsfullt sätt att hantera avfall som ligger i linje med punkt 42 a i riktlinjerna.

(33) Användning av gruvgas för elproduktion kommer att medföra energibesparingar. Det kommer att bidra till man slipper använda andra fossila energikällor för samma ändamål. Om metanen inte används skulle gasen, tillsammans med koldioxiden från den alternativa elproduktionen, slippa ut i atmosfären. Genom att ersätta andra energikällor kan metanen bidra till att minska den sammanlagda mängden växthusgaser som belastar atmosfären. Eftersom syftet med energibesparingsåtgärder är att nå fram till en hållbar användning av energikällor och en minskning av växthusgaserna kan åtgärden anses bidra till energibesparingar i linje med punkt 42 b i riktlinjerna(12).

(34) Driftstöd till avfallshantering och energibesparing kan anses förenligt med punkt 46 i riktlinjerna om stödet är begränsat till fem år och inte överstiger 50 % av extrakostnaderna. I sin skrivelse av den 10 juli 2003 begränsar de brittiska myndigheterna systemets varaktighet till fem år och visar att stödet inte kommer att överstiga 50 % av merkostnaderna vare sig för gruvgasleverantörerna eller för elproducenterna.

(35) Dessutom noterar kommissionen att det i artikel 15.1 b i rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till rådets direktiv om omstrukturering av gemenskapens regelverk för beskattning av energiprodukter och el(13) införs en möjlighet att undanta el producerad med metan från nedlagda kolgruvor från elskatt.

VI. SLUTSATS

(36) Av ovan nämnda skäl anser kommissionen att åtgärden utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. Stödet är i linje med artikel 87.3 c i EG-fördraget och riktlinjerna för stöd till skydd för miljön.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det undantag från klimatförändringsskatten, infört genom avsnitt 126 i 2002 års uppbördslag (Finance Act), som Förenade kungariket har för avsikt att genomföra i fråga om el producerad av metangas från nedlagda kolgruvor, är förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 c i EG-fördraget.

Genomförandet av stödet tillåts därför under en femårsperiod.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdat i Bryssel den 17 september 2003.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(2) EUT C 69, 22.3.2003, s. 9.

(3) Se fotnot 2.

(4) Se kommissionens beslut av den 28 mars 2001 om statligt stöd C 18/2001 - Förenade kungariket, Klimatförändringsskatt (EGT C 185, 30.6.2001, s. 22) särskilt s. 35 och 36 om undantaget för el från vissa energikällor.

(5) EGT C 37, 3.2.2001, s. 3.

(6) EGT L 283, 27.10.2001, s. 33.

(7) EGT L 205, 2.8.2002, s. 1.

(8) Fisc 311 Rev. 1 ADD, 9.12.2002.

(9) Det kan inte uteslutas att leverantörer underlåter att vidarebefordra hela skatteförmånen och i stället behåller en liten del genom prisförhandlingar med de elproducenter som använder gruvgas. Detta förväntas emellertid vara försumbart. Vid alla tidigare tillfällen där undantag från eller minskningar av miljöavgifter på el som tas ut av leverantörerna har införts har kommissionen kunnat fastställa att det i första hand varit elproducenterna som har haft fördelar av stödet.

(10) REG 2001, s. I-2099.

(11) NN 27/2000 - Tyskland, Lag om förnybar energi (EGT C 164, 10.7.2002, s. 5).

(12) För samma resonemang se kommissionens beslut om statligt stöd N74/B/2002 - Finland (EGT C 59, 14.3.2003, s. 23) särskilt punkt 3.2.2 i detta beslut.

(13) Se fotnot 8.