Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32019H0905(13)

Rådets rekommendation av den 9 juli 2019 om Cyperns nationella reformprogram 2019 med avgivande av rådets yttrande om Cyperns stabilitetsprogram 2019

ST/10166/2019/INIT

OJ C 301, 5.9.2019, p. 80–85 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

5.9.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/80


RÅDETS REKOMMENDATION

av den 9 juli 2019

om Cyperns nationella reformprogram 2019 med avgivande av rådets yttrande om Cyperns stabilitetsprogram 2019

(2019/C 301/13)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (2), särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)

Den 21 november 2018 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2019 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 21 mars 2019. Den 21 november 2018 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Cypern var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet, som godkändes av Europeiska rådet den 21 mars 2019. Den 9 april 2019 antog rådet rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet (3) (nedan kallad rekommendationen för euroområdet 2019), i vilken man fastställer fem rekommendationer för euroområdet.

(2)

Med tanke på de nära inbördes kopplingarna mellan ekonomierna i Ekonomiska och monetära unionen bör Cypern, i egenskap av medlemsstat som har euron som valuta, säkerställa att rekommendationen för euroområdet 2019, vilken avspeglas i rekommendationerna 1–5, genomförs till fullo och utan onödiga dröjsmål. I synnerhet kommer åtgärder för att minska den administrativa bördan att göra det lättare att följa den första rekommendationen för euroområdet vad gäller företagsklimat och produktivitetsökningar för en ombalansering i euroområdet, åtgärder för att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på de angivna områdena kommer att göra det lättare att följa den andra rekommendationen för euroområdet vad gäller att stödja investeringar, skatteåtgärder och kompetenshöjande insatser kommer att göra det lättare att följa den tredje rekommendationen för euroområdet vad gäller kampen mot aggressiv skatteplanering och arbetsmarknadens funktionssätt, och åtgärder för att förbättra kapitalförvaltningsbolagens funktionssätt kommer att göra det lättare att följa den fjärde rekommendationen för euroområdet vad gäller minskningen av nödlidande lån.

(3)

Landsrapporten 2019 för Cypern offentliggjordes den 27 februari 2019. Den innehöll en bedömning av hur väl Cypern hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 13 juli 2018 (4), med uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 27 februari 2019. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Cypern har alltför stora makroekonomiska obalanser. Framför allt är det viktigt att medlemsstaten tar itu med den höga privata skuldsättningen, den stora statsskulden och utlandsskulden samt den stora andelen nödlidande lån.

(4)

Cypern lade fram sitt nationella reformprogram för 2019 den 15 april 2019 och sitt stabilitetsprogram för samma år den 30 april 2019. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(5)

Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för perioden 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. I enlighet med artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (5) får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har, i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning, beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse.

(6)

Cypern omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. I sitt stabilitetsprogram för 2019 förväntas saldot i de offentliga finanserna, som vände till ett underskott på 4,8 % av bruttonationalprodukten (BNP) 2018 och därmed översteg fördragets referensvärde på 3 % av BNP, att nå ett överskott på omkring 3,0 % av BNP i nominella termer 2019 och över 2,0 % av BNP under programperioden. På grundval av det omräknade strukturella saldot (6) väntas det medelfristiga budgetmålet, som är fastställt till en balanserad budget i strukturella termer, nås under perioden 2019–2022. Den offentliga skuldkvoten steg till cirka 102,5 % av BNP under 2018 men förväntas enligt stabilitetsprogrammet 2019 minska till 95,7 % under 2019 för att sedan stadigt minska till 77,5 % fram till 2022. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är realistiskt. De risker som är kopplade till de makroekonomiska och budgetmässiga antagandena i stabilitetsprogrammet är nedåtrisker och främst kopplade till utvecklingen i omvärlden samt de möjliga offentligfinansiella effekterna av domstolsavgöranden om tidigare finanspolitiska reformer och finansieringsbehoven hos de offentliga sjukhusen under det nationella hälso- och sjukvårdssystemets första år. I sin vårprognos 2019 förutser kommissionen ett överskott i saldot i de offentliga finanserna på 3,0 % av BNP 2019 och 2,8 % av BNP 2020. Enligt kommissionens vårprognos 2019 förväntas det strukturella saldot uppgå till 1,1 % av BNP 2019 och 0,7 % av BNP 2020 och därmed ligga kvar över det medelfristiga budgetmålet. Enligt prognoserna kommer Cypern att följa skuldkriteriet 2019 och 2020. Sammantaget anser rådet att Cypern kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler 2019 och 2020.

(7)

Den 5 juni 2019 upprättade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget eftersom det samlade underskottet under 2018, enligt de uppgifter som rapporterats, översteg fördragets referensvärde som är 3 % av BNP. Enligt rapporten bör inga ytterligare åtgärder vidtas för att fatta ett beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott. Ineffektiv offentlig och lokal förvaltning fortsätter att vara en utmaning, trots att vissa framsteg gjorts med e-förvaltningstjänster. Detta påverkar företagsklimatet. Viktiga lagstiftningsförslag för att lösa problemet har ännu inte antagits. Hit hör bland annat utkast till lagar om reformen av den offentliga förvaltningen och de lokala förvaltningarna. Brister i reglerna för styrning av statsägda företag kan leda till ökade offentliga ansvarsförbindelser och vara till hinder för kapaciteten att investera i viktiga allmännyttiga tjänster som telekommunikation och energi. Att man lyckats hålla nere lönekostnaderna i den offentliga sektorn har varit avgörande för den finanspolitiska konsolideringen i Cypern, och det är därför viktigt att man fortsätter så.

(8)

Åtgärder mot aggressiv skatteplanering är en förutsättning för att skattesystemen ska bli effektivare och mer rättvisa, vilket konstateras i 2019 års rekommendation för euroområdet. Skattebetalarnas aggressiva skatteplanering får spridningseffekter mellan medlemsstaterna och kräver att unionslagstiftningen kompletteras med samordnade nationella åtgärder. Cypern har vidtagit åtgärder mot aggressiv skatteplanering, men den stora andelen utdelningar och räntor (i förhållande till BNP) tyder på att Cyperns skattebestämmelser kan utnyttjas av företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering. Det faktum att källskatt inte uppbärs för utdelningar, räntor eller, i många fall, royaltybetalningar från företag baserade i Cypern till utlandet (dvs. från personer bosatta i unionen till personer bosatta i tredjeland) kan leda till att inte någon skatt över huvud taget uppbärs för de här utbetalningarna, om de inte heller omfattas av skatt i det mottagande landet. Avsaknaden av sådana skatter kan tillsammans med reglerna för skatterättslig hemvist för företag möjliggöra aggressiv skatteplanering. Ordningen för avdrag för fiktiv ränta behöver övervakas noggrant för att undvika att reglerna missbrukas för aggressiv skatteplanering. Slutligen ger programmet för undantagsnaturalisering för investerare i Cypern och programmet för uppehållstillstånd genom investering en låg personlig skattesats för inkomster från utländska finansiella tillgångar och kräver inte att personen tillbringar en stor del av sin tid i det land där programmet finns. Programmen anses av OECD innebära en potentiellt hög risk för missbruk i syfte att kringgå det automatiska utbytet av upplysningar om finansiella konton.

(9)

Betydande åtgärder har genomförts inom ramen för en omfattande strategi för att minska andelen nödlidande lån. Detta har lett till en betydande minskning av nödlidande lån i banksektorn, huvudsakligen genom att Cyprus Cooperative Bank såldes och avvecklades och att dess nödlidande lån överfördes till ett statsägt kapitalförvaltningsbolag. Dessutom har lagen om försäljning av lån förbättrats och lagen om värdepapperisering av lån antagits. För att maximera intäkterna för försäljningen av tillgångar och i slutändan bidra till att minska den privata skuldsättningen måste det statsägda kapitalförvaltningsbolaget ha en effektiv styrningsstruktur och en högt specialiserad ledning, vara operativt fristående från den cypriotiska staten samt ha väldefinierade mål i linje med de åtaganden som regeringen gjort i samband med beslutet om statligt stöd vid försäljningen av Cyprus Cooperative Bank, som godkändes av kommissionen. Vidare är det viktigt att inrätta en lämplig tillsynsram för företag som köper upp lån, eftersom antalet sådana företag, däribland det statsägda kapitalförvaltningsbolaget, har ökat och fler försäljningar av portföljer med nödlidande lån planeras i framtiden. Styrnings- och förvaltningskapaciteten hos de tillsynsmyndigheter som övervakar försäkringsfonder och pensionsfonder är fortfarande bristfällig. Integreringen av dessa tillsynsmyndigheter bör slutföras skyndsamt. Mer allmänt måste tillsynsramen för kapitalmarknaderna stärkas, med tanke på den relativt omfattande gränsöverskridande verksamheten hos företag som tillhandahåller andra finansiella tjänster än banktjänster och den exponentiella tillväxten av licensierade företag på senare år.

(10)

Sysselsättningsgraden ökar, arbetslösheten minskar och de offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet att stödja aktiva arbetsmarknadsåtgärder på kort sikt har förbättrats. De offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet på lång sikt är dock inte säkerställd, eftersom extra personal rekryterades för bara två år. Under 2018 var andelen unga som varken arbetar eller studerar bland de högsta i unionen. De offentliga arbetsförmedlingarnas låga effektivitet och deras begränsade spridning och deltagande i aktiveringsåtgärder för att hjälpa människor att hitta arbete är fortfarande en utmaning. Det finns därför utrymme att stärka deras uppsökande verksamhet och aktiveringsåtgärder, särskilt för unga och långtidsarbetslösa. Här ingår åtgärder för att främja egenföretagande och den sociala ekonomin, samt att modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att hjälpa människor att förvärva färdigheter som bättre motsvarar arbetsmarknadens behov.

(11)

Kompetensunderskott och kompetensglapp är några av de viktigaste hindren för företagens investeringar, vilket visar på behovet av att investera mer i utbildning och underutnyttjad arbetskraftspotential, att bättre anpassa läroplanerna till arbetsmarknadens behov och att investera i infrastruktur för den yrkesutbildning som behövs. Framstegen i fråga om viktiga utbildningsreformer, t.ex. när det gäller att förbättra tillsättningen och utvärderingen av lärare, är ojämna. Utbildningsresultaten är fortfarande svaga, liksom deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg, som blivit dyrare för hushållen när deras inkomster sjönk snabbare än barnomsorgsavgifterna under krisen. Fortsatta insatser för att modernisera utbildningssystemet på alla nivåer kommer att bidra till att förbättra utbildningsresultaten och att öka potentialen för hållbar tillväxt i Cypern. Att se över kursplanerna både för den allmänna utbildningen och för yrkesutbildningen är ett lovande steg för att minska kompetensglappet på arbetsmarknaden. Att det är vanligt med kompetensglapp för högskoleutbildade och att få deltar i vuxenutbildning, särskilt bland lågutbildade, visar dock att det behövs bättre insatser för kompetensutveckling och omskolning.

(12)

När det gäller vården har Cypern gjort framsteg och antagit lagstiftning om införande av ett nytt nationellt hälso- och sjukvårdssystem. Målet med det nya systemet är att förbättra tillgången till vård, införa allmän hälso- och sjukvård, minska de höga patientavgifterna och åstadkomma mer effektiva vårdtjänster inom den offentliga sektorn. Systemet kommer att vara i full drift 2020, men stora utmaningar kvarstår i fråga om genomförande och det kommer att krävas omfattande investeringar. Det är av avgörande betydelse att man kan bevara systemets långsiktiga hållbarhet, varibland ingår att man lyckas säkra de offentliga sjukhusens ekonomiska och operativa autonomi som planerat. Åtgärder för att modernisera och effektivisera vårdgivarna, även inom primärvården, att införa e-hälsa och inrätta en nationell läkemedelsorganisation skulle ytterligare bidra till att stärka hälso- och sjukvårdssystemet. Utbudet av långvarig vård och omsorg är fortfarande lågt, vilket är en utmaning med tanke på den åldrande befolkningen.

(13)

Cyperns svaga resultat på miljöområdet är mycket oroväckande, och landet är fortfarande sårbart för klimatförändringar. Cypern behöver göra stora förbättringar i sitt avfallshanteringssystem och den cirkulära ekonomin. Avfallsgenereringen är fortfarande betydligt större än unionsgenomsnittet och den har ökat sedan 2014. De nuvarande avfallshanteringsanläggningarna har en låg materialåtervinningsgrad och avsaknaden av ekonomiska styrmedel, t.ex. deponiskatter, gör att materialåtervinning inte är ekonomiskt attraktivt. Vattenförvaltningen är ineffektiv, särskilt i stadsområdena. Vattenbristen, i kombination med överuttag av grundvatten, är den största utmaningen för Cypern. Vad gäller avloppsvatten från tätbebyggelse är det fortfarande stora mängder avloppsvatten som släpps ut utan att renas – bara ungefär hälften av allt avloppsvatten genomgår sekundär rening. Torrperioder och vattenbrist är stora problem och otillräckliga politiska åtgärder kan påverka landsbygdsekonomin och turismen i Cypern. Det är därför mycket viktigt för Cypern med en hållbar förvaltning och en effektiv användning av naturresurserna, samt en striktare tillämpning av miljö- och klimatlagstiftningen för att motverka de negativa effekterna av klimatförändringarna, bevara och återställa naturmiljön och säkerställa en hållbar ekonomisk tillväxt på lång sikt.

(14)

Cypern kan utnyttja sina förnybara energikällor, särskilt solenergin, på ett mycket bättre sätt, och göra sin energianvändning mer effektiv. Andelen förnybar energi i Cypern var 9,72 % år 2017, och målet för 2020 är 13 %. Bostadshus och kommersiella byggnader som byggts med ingen eller bara lite värmeisolering, särskilt i städerna, står för en betydande del av energiineffektiviteten. Ramvillkoren för att investera i förnybar energi har förbättrats, och flera åtgärder har införts, däribland installationer av solcellssystem och stödsystem för små och medelstora företag och hushåll. Cypern utnyttjar dock ännu inte fullt ut sin stora potential i fråga om produktion av förnybar energi, särskilt från solenergikällor. Landet är beroende av vägar för inlandstransporter vilket skapar ett antal politiska utmaningar, särskilt för att bekämpa luftföroreningarna och utsläppen av växthusgaser, och också leder till allvarliga trafikstockningar i storstadsområdena i rusningstid och på vägar till och från hamnarna. Andelen förnybar energi i transportsektorn var 2,7 % år 2016, vilket innebär att Cypern har hamnat på efterkälken och kan få svårt att nå det bindande målet på 10 % till 2020.

(15)

Det är av avgörande betydelse att investera i den digitala ekonomin och att förbättra arbetskraftens digitala färdigheter för att öka produktiviteten. Cypern hamnar långt ner i kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2019. Endast 50 % av cyprioter mellan 16 och 74 år har grundläggande digitala färdigheter, och it-specialister utgör en mindre andel av arbetskraften jämfört med unionsgenomsnittet (2,3 % jämfört med 3,7 %), vilket hämmar den digitala ekonomins potential. Interaktionen på nätet mellan myndigheter och invånare ligger på en låg nivå, då endast 50 % av cyprioterna använder sig av den möjligheten. E-handeln håller på att förbättras men ligger fortfarande under unionsgenomsnittet.

(16)

Innovationsnivån på Cypern är måttlig, och innovationsresultaten har sjunkit sedan 2010. Nivåerna för privata och offentliga forsknings- och utvecklingsutgifter är bland de lägsta i unionen, vilket begränsar forskningscentrumens och näringslivets innovationsförmåga. Interaktionen mellan högskolorna och företagen är också mycket begränsad. Det är av avgörande betydelse att man kan öka näringslivets innovationsförmåga och förbättra tillgången till finansiering och investeringar inriktade på väldefinierade områden för smart specialisering, för att Cyperns, och särskilt de små och medelstora företagens, konkurrenskraft ska kunna förbättras.

(17)

Den administrativa bördan är hög, särskilt för att påbörja strategiska investeringar. Det finns utrymme för att avsevärt förenkla förfarandena för att söka tillstånd för strategiska investeringar, och relevant lagstiftning har ännu inte antagits.

(18)

Genomförandet av handlingsplanen för tillväxt har lett till vissa framsteg när det gäller entreprenörskap och tillgång till finansiering för små och medelstora företag. De ekonomiska stödåtgärderna för små och medelstora företag bygger dock fortfarande huvudsakligen på bidrag och finansiering genom banker med stöd av unionsmedel och/eller nationella medel. Alternativa finansieringskällor, t.ex. riskkapital, eget kapital och gräsrotsfinansiering, utnyttjas bara marginellt av cypriotiska företag. En bättre samordning av företagsstödet skulle kunna förbättra spridningen. Privatiseringssatsningar i syfte att locka till sig produktivitetsfrämjande utländska investeringar har i många fall bromsats och bara ett fåtal privatiseringsprojekt framskrider gradvis.

(19)

Kvarstående brister inom rättsväsendet fortsätter att påverka efterlevnaden av avtal och begränsar möjligheterna att snabbt lösa civilrättsliga och handelsrättsliga tvister och att utreda grova brott. Krångliga och föråldrade civilprocessrättsliga regler och svag verkställighet av domstolsbeslut påverkar bankernas incitament att dra nytta av regelverken om insolvens och utmätning för att minska andelen nödlidande lån. En serie reformer har införts för att komma till rätta med de mest akuta problemen inom rättsväsendet, särskilt de föråldrade civilprocessrättsliga reglerna, den låga graden av specialisering och digitalisering vid domstolarna, arbetet för att komma ikapp med den stora mängden oavslutade mål samt avsaknaden av fortbildning för domare, men det går fortfarande långsamt framåt. Reformen bör följa de åtaganden som regeringen gjorde i samband med beslutet om statligt stöd om försäljningen av Cyprus Cooperative Bank, som godkändes av kommissionen. Förbättrade regelverk för insolvens och utmätning antogs 2018. Ett beslutsamt genomförande av de nya lagarna, samtidigt som man säkerställer ett effektivt rättsväsen och striktare verkställighet av domar bör bidra till att förbättra återbetalningsdisciplinen. En nationell strategi för korruptionsbekämpning infördes i december 2017 och har förstärkts genom den nationella horisontella åtgärdsplan mot korruption som ministerrådet godkände i maj 2019. Lagförslag om inrättande av en ny oberoende antikorruptionsbyrå och om skydd för visselblåsare har lämnats in till parlamentet men ännu inte antagits. Dessa lagar skulle bidra till att stärka det nationella regelverket för korruptionsbekämpning. Antikorruptionsreformerna skulle påskyndas om man snabbt genomförde handlingsplanen mot korruption. Åklagarväsendets oberoende måste skyddas och de brottsbekämpande myndigheterna måste stärkas.

(20)

Trots vissa ansträngningar för att minska eftersläpningen när det gäller utfärdande av lagfarter är eftersläpningen fortfarande stor. Det saknas fortfarande en strukturell lösning på bristerna i systemet för fastighetstransaktioner (dvs. utfärdande och överföring av lagfarter). Detta är nödvändigt för att underlätta utmätningsförfaranden och möjliggöra likvidation av säkerheter.

(21)

Programplaneringen för unionsmedel för perioden 2021–2027 kan bidra till att åtgärda en del av de brister som identifierats i rekommendationerna, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till 2019 års landsrapport. Cypern skulle på detta sätt bättre kunna utnyttja dessa medel på de identifierade områdena, med beaktande av regionala skillnader. Att stärka landets administrativa kapacitet att förvalta dessa medel är en viktig faktor för att den här investeringen ska lyckas.

(22)

Kommissionen har inom ramen för 2019 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Cyperns ekonomiska politik och redogjort för den i 2019 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2019, det nationella reformprogrammet för 2019 samt uppföljningen av de rekommendationer Cypern har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Cypern utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(23)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2019 och anser (7) att Cypern väntas följa stabilitets- och tillväxtpakten.

(24)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2019 och stabilitetsprogrammet för 2019. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1–5. Dessa rekommendationer bidrar också till genomförandet av rekommendationen för euroområdet 2019, särskilt den första, tredje och fjärde rekommendationen för euroområdet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Cypern att 2019 och 2020 vidta följande åtgärder:

1.   

Anta centrala lagstiftningsreformer i syfte att förbättra effektiviteten inom den offentliga sektorn, särskilt vad gäller den offentliga förvaltningens funktion samt styrningen av statsägda företag och lokala myndigheter. Vidta åtgärder när det gäller sådana inslag i skattesystemet som kan underlätta aggressiv skatteplanering för enskilda och multinationella företag, särskilt genom utgående betalningar som görs av multinationella företag.

2.   

Underlätta en minskning av nödlidande lån, bland annat genom att inrätta en effektiv styrningsstruktur för det statsägda kapitalförvaltningsbolaget, att vidta åtgärder för att förbättra betalningsdisciplinen och att skärpa tillsynen av företag som köper upp lån. Stärka tillsynskapaciteten inom den del av finanssektorn som inte utgörs av banker, bland annat genom att fullt ut integrera tillsynsmyndigheterna för försäkringsfonder och pensionsfonder.

3.   

Slutföra reformer som syftar till att öka de offentliga arbetsförmedlingarnas effektivitet samt vidta kraftfullare insatser för att nå ut till och aktivera unga. Se till att reformen av utbildningsystemet ger resultat, även när det gäller utvärderingen av lärare, samt öka arbetsgivarnas engagemang och de studerandes deltagande i yrkesutbildningen, och erbjuda förskoleverksamhet och barnomsorg till rimliga priser. Vidta åtgärder för att säkerställa att det nationella hälso- och sjukvårdssystemet tas i drift till 2020 som planerat, samtidigt som dess hållbarhet på lång sikt bevaras.

4.   

Inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på hållbara transporter, miljö, särskilt avfall och vattenförvaltning, energieffektivitet och förnybar energi, digitalisering, inklusive digitala färdigheter, och forskning och utveckling, med hänsyn till territoriella skillnader inom Cypern. Anta lagstiftning för att förenkla förfarandena för strategiska investerare att söka nödvändiga tillstånd och licenser. Förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering och återuppta genomförandet av privatiseringsprojekt.

5.   

Vidta kraftfullare åtgärder för att förbättra rättsväsendets effektivitet, bland annat i förvaltningsdomstolarna och genom att se över civilrättsliga förfaranden, öka domstolarnas specialisering och inrätta ett fungerande system för e-juridik. Vidta åtgärder för att stärka de rättsliga förfarandena för att verkställa fordringar och för att säkerställa tillförlitliga och snabba system för utfärdande av lagfarter och överlåtelse av fast egendom. Påskynda reformerna av korruptionsbekämpningen, säkra åklagarväsendets oberoende och stärka de brottsbekämpande myndigheterna.

Utfärdad i Bryssel den 9 juli 2019.

På rådets vägnar

M. LINTILÄ

Ordförande


(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

(2)  EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(3)  EUT C 136, 12.4.2019, s. 1.

(4)  EUT C 320, 10.9.2018, s. 55.

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(6)  Det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, omräknat av kommissionen enligt den gemensamt överenskomna metoden.

(7)  I enlighet med artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1466/97.


Top