Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32019H0905(04)

Rådets rekommendation av den 9 juli 2019 om Danmarks nationella reformprogram 2019 med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram 2019

ST/10157/2019/INIT

OJ C 301, 5.9.2019, p. 20–23 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

5.9.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/20


RÅDETS REKOMMENDATION

av den 9 juli 2019

om Danmarks nationella reformprogram 2019 med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram 2019

(2019/C 301/04)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 9.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)

Den 21 november 2018 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2019 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 21 mars 2019. Den 21 november 2018 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Danmark inte var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)

Landsrapporten 2019 för Danmark offentliggjordes den 27 februari 2019. Den innehöll en bedömning av hur väl Danmark hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 13 juli 2018 (3), med uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Danmark lade fram sitt nationella reformprogram för 2019 den 15 mars 2019 och sitt konvergensprogram för samma år den 10 april 2019. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(4)

Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för perioden 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. I enlighet med artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (4) får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har, i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning, beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse.

(5)

Danmark omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Enligt konvergensprogrammet för 2019 planerar regeringen att nå ett samlat underskott på 0,1 % av bruttonationalprodukten (BNP) för 2019 och 2020. På grundval av det omräknade strukturella saldot (5) väntas det medelfristiga budgetmålet – ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP – fortsätta att överträffas under hela programperioden fram till 2025. Enligt konvergensprogrammet för 2019 väntas den offentliga skuldkvoten sjunka till 33,4 % av BNP under 2019 och ligga kvar på samma nivå 2020, innan den kommer att öka igen till 37,8 % vid 2025. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är realistiskt för programperioden. Enligt kommissionens vårprognos 2019 beräknas det strukturella saldot uppvisa ett överskott på 0,9 % av BNP 2019 och 1,0 % av BNP 2020, vilket överstiger det medelfristiga budgetmålet. Riskerna gäller inkomstbortfall från volatila komponenter, främst pensionsavkastningsskatten. Sammantaget anser rådet att Danmark kan väntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler under 2019 och 2020.

(6)

Danmarks forsknings- och innovationssystem kännetecknas av höga investeringsnivåer, en solid grund i form av mänskliga resurser och vetenskaplig spetskompetens. Den danska forsknings- och innovationsverksamheten är dock koncentrerad till ett relativt litet antal aktörer, till exempel storbolag och stiftelser, som främst är verksamma inom läkemedel och bioteknik, vilket gör forsknings- och innovationssystemet sårbart för externa störningar. Det verkar därför finnas utrymme för att investera mera i att öka antalet mycket innovativa företag.

(7)

För att främja en hållbar tillväxt för alla i Danmark är det mycket viktigt att säkerställa arbetskraftsutbudet i tider av demografiska och tekniska förändringar och att åtgärda bristen på arbetskraft, särskilt yrkesutbildad personal och IKT-specialister. Reformer och investeringar som gör yrkesutbildningarna mer attraktiva och därmed ökar deltagandet får sannolikt en positiv effekt på utbudet av yrkesutbildad personal. Fortsatta investeringar i vuxenutbildning, livslångt lärande och digital kompetens kan också bidra till att lösa problemen. Det skulle dessutom vara bra att satsa på att bättre integrera marginaliserade och missgynnade grupper på arbetsmarknaden. Det gäller i synnerhet unga med låg utbildningsnivå, personer med invandrarbakgrund och personer med nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättning. Ett annat fortsatt problem är att det går sämre i skolan för barn med invandrarbakgrund.

(8)

Trots att kvaliteten på vägarna är hög ökar trängseln i trafiken, särskilt runt de större städerna. Det finns också ett behov av att fasa ut de fossila bränslena i transportsektorn, vilket pekar på att det finns investeringsmöjligheter i hållbar transportinfrastruktur för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp och minska trängseln, till exempel genom att bygga ut infrastruktur för alternativa bränslen. Den avgående regeringen har lagt fram en plan för att minska trängseln runt de större städerna. Denna plan, som omfattar anslag på 112 miljarder danska kronor (nära 6 % av BNP) mellan 2020 och 2030, är ännu inte antagen.

(9)

Produktiviteten i den danska ekonomin är bland de högsta i unionen, men produktivitetsökningarna har avtagit i årtionden. Produktivitetsökningarna är större i exportföretagen än i företag som är skyddade från utländsk konkurrens. Danmark har visserligen vidtagit åtgärder för att stödja produktivitetstillväxten i företag i inhemskt inriktade servicenäringar, men produktivitetsökningarna och konkurrensen i de näringarna släpar ändå efter. Danmark har infört åtgärder för att skärpa konkurrensen i den finansiella sektorn och fortsatt att genomföra försörjningsstrategin.

(10)

Efter flera år med stora prisökningar förefaller bostadspriserna vara övervärderade, särskilt i storstadsområdena. Bostadsprisökningarna planade dock ut under 2018. Dessutom är hushållens skulder i förhållande till deras disponibla inkomster fortfarande högst i unionen, trots att de stadigt sjunker. Andelen bolån med rörlig ränta och uppskjuten amortering minskar gradvis, men är fortfarande hög. Nya makrotillsynsåtgärder verka ha tyglat ökningen av nya bolån med hög skuldkvot och belåningsgrad. På senare år har de danska myndigheterna aktiverat den kontracykliska kapitalbufferten och genomfört åtgärder för att öka bankernas motståndskraft, och de har antagit en reform av fastighetsskatten (som träder i kraft 2021) för att sätta stopp för det procykliska fastighetsskattesystemet. Kombinationen av mycket höga skuldkvoter, stora bolåneskulder som är mycket känsliga för räntehöjningar och övervärderade bostadspriser utgör emellertid en risk för den ekonomiska och finansiella stabiliteten och det är därför motiverat med en fortlöpande övervakning.

(11)

Att motverka penningtvätt och terrorismfinansiering har blivit en prioritering för Danmark mot bakgrund av en stor penningtvättskandal med koppling till landets största finansinstitut. Folketinget har nått en politisk överenskommelse om att stärka tillsynen och att anta ett nytt penningtvättpaket som omfattar en strategi för att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering. Strategin vilar på åtta pelare, bland annat ett tätare samarbete mellan tillsynsmyndigheterna, finansunderrättelseenheten och andra relevanta aktörer. Det finns dock utmaningar kvar och finanstillsynsmyndigheten måste fortfarande anta åtgärder och riktlinjer om hur tillsynen på områdena kan förbättras. Efter antagandet av sådana åtgärder bör man noggrant följa att de genomförs effektivt.

(12)

Programplaneringen för unionsmedel för perioden 2021–2027 kan bidra till att åtgärda en del av de brister som identifierats i rekommendationerna, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till 2019 års landsrapport. Danmark skulle på detta sätt bättre kunna utnyttja dessa medel på de identifierade områdena, med beaktande av regionala skillnader.

(13)

Kommissionen har inom ramen för 2019 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Danmarks ekonomiska politik och redogjort för den i 2019 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt konvergensprogrammet för 2019, det nationella reformprogrammet för 2019 samt uppföljningen av de rekommendationer Danmark har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Danmark utan även huruvida unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(14)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet för 2019 och anser (6) att Danmark väntas följa stabilitets- och tillväxtpakten.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Danmark att 2019 och 2020 vidta följande åtgärder:

1.   

Inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på utbildning och färdighetsutveckling, forskning och innovation för att bredda innovationsbasen och inkludera fler företag, samt på hållbara transporter för att minska trängseln i trafiken.

2.   

Säkerställa en effektiv tillsyn och tillämpning av regelverket mot penningtvätt.

Utfärdad i Bryssel den 9 juli 2019.

På rådets vägnar

M. LINTILÄ

Ordförande


(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25).

(3)  EUT C 320, 10.9.2018, s. 16.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(5)  Det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, omräknat av kommissionen enligt den gemensamt överenskomna metoden.

(6)  Enligt artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.


Top