Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018AR3891

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Horisont Europa: nionde ramprogrammet för forskning och innovation

COR 2018/03891

OJ C 461, 21.12.2018, p. 79–124 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 461/79


Yttrande från Europeiska regionkommittén – Horisont Europa: nionde ramprogrammet för forskning och innovation

(2018/C 461/11)

Huvudföredragande:

Christophe CLERGEAU (FR-PES), ledamot, regionfullmäktige, Pays-de-la-Loire

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning

COM(2018) 435 final – 2018/0224 (COD)

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation

COM(2018) 436 final – 2018/0225 (COD)

I.   ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning

(COM(2018) 435 final – 2018/00224 (COD))

Ändringsrekommendation 1

Skäl 2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att åstadkomma vetenskapliga, ekonomiska och samhälleliga effekter i linje med detta allmänna mål bör EU investera i forskning och innovation genom Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027 (nedan kallat programmet) för att stödja skapande och spridning av högkvalitativ kunskap och teknik, stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra unionens politik, stödja spridningen av innovativa lösningar inom industri och samhälle i syfte att hantera globala utmaningar och främja industrins konkurrenskraft, främja alla typer av innovation, inklusive banbrytande innovation, förbättra marknadslanseringen av innovativa lösningar, samt optimera investeringarna för att öka effekterna inom ett förstärkt europeiskt forskningsområde.

För att åstadkomma vetenskapliga, ekonomiska, samhälleliga och territoriella effekter i linje med detta allmänna mål bör EU investera i forskning och innovation genom Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027 (nedan kallat programmet) för att stödja skapande och spridning av högkvalitativ kunskap och teknik, stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra unionens politik, stödja spridningen av innovativa lösningar inom industri och samhälle i syfte att hantera globala utmaningar och främja industrins konkurrenskraft, främja alla typer av innovation, inklusive banbrytande innovation, förbättra marknadslanseringen av innovativa lösningar, samt optimera investeringarna för att öka effekterna inom ett förstärkt europeiskt forskningsområde.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Forskningsverksamhet som genomförs inom pelaren ”öppen vetenskap” bör fastställas enligt vetenskapens behov och möjligheter. Forskningsagendan bör fastställas i nära samarbete med forskarsamfundet. Forskningen bör finansieras på grundval av kompetens.

Forskningsverksamhet som genomförs inom pelaren ”öppen vetenskap” bör fastställas enligt vetenskapens behov och möjligheter. Forskningsagendan bör fastställas i nära samarbete med forskarsamfundet. Forskningen bör finansieras på grundval av kompetens och förväntade effekter .

Ändringsrekommendation 3

Skäl 13

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Programmet bör stödja forskning och innovation på ett integrerat sätt och uppfylla alla Världshandelsorganisationens relevanta bestämmelser. Begreppet forskning, inklusive experimentell utveckling, bör användas i enlighet med Frascatimanualen som tagits fram av OECD, medan begreppet innovation bör användas i enlighet med Oslomanualen som tagits fram av OECD och Eurostat i enlighet med ett brett synsätt som också omfattar social innovation.

OECD-definitionerna av teknisk mognadsgrad (TRL) bör också fortsättningsvis, liksom i det tidigare ramprogrammet Horisont 2020, beaktas vid klassificeringen av teknisk forskning, produktutveckling och demonstrationsverksamhet, liksom definitionen av typ av åtgärd som återfinns i ansökningsomgångarna. I princip bör bidrag inte beviljas för åtgärder vars verksamheter överstiger teknisk mognadsgrad 8. Arbetsprogrammet för en viss ansökningsomgång inom pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” kan bevilja bidrag till storskalig produktutvärdering och marknadsintroduktion.

Programmet bör stödja forskning och innovation i alla dess former på ett integrerat sätt och uppfylla alla Världshandelsorganisationens relevanta bestämmelser. Begreppet forskning, inklusive experimentell utveckling, bör användas i enlighet med Frascatimanualen som tagits fram av OECD, medan begreppet innovation bör användas i enlighet med Oslomanualen som tagits fram av OECD och Eurostat i enlighet med ett brett synsätt som också omfattar social innovation. OECD-definitionerna av teknisk mognadsgrad (TRL) bör också fortsättningsvis, liksom i det tidigare ramprogrammet Horisont 2020, beaktas vid klassificeringen av teknisk forskning, produktutveckling och demonstrationsverksamhet, liksom definitionen av typ av åtgärd som återfinns i ansökningsomgångarna. Arbetsprogrammet för en viss ansökningsomgång inom pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” kan bevilja bidrag till storskalig produktutvärdering och marknadsintroduktion.

Motivering

Möjligheten till bidrag bör inte uteslutas i faserna närmast utsläppande på marknaden.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Programmet bör eftersträva synergier med andra EU-program när det gäller alltifrån utformning och strategisk planering till projekturval, förvaltning, kommunikation, spridning och utnyttjande av resultat, övervakning, revision och styrelseformer. I syfte att undervika överlappningar och duplicering och öka EU-finansieringens genomslagskraft kan överföringar från andra unionsprogram till verksamhet inom Horisont Europa göras. I sådana fall kommer de att omfattas av reglerna för Horisont Europa.

I den strategiska planeringen kommer Horisont Europa att åta sig att eftersträva synergier med andra EU-program när det gäller alltifrån utformning och strategisk planering , med beaktande av nationella strategier och strategier för smart specialisering (S3), till projekturval, förvaltning, kommunikation, spridning och utnyttjande av resultat, övervakning, revision och styrelseformer. I syfte att undervika överlappningar och duplicering och öka EU-finansieringens genomslagskraft kan kombination med regionala och nationella offentliga medel ske och överföringar från andra unionsprogram till verksamhet inom Horisont Europa göras i överensstämmelse med de S3 som inrättats . I sådana fall kommer de att omfattas av reglerna för Horisont Europa.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 16

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att få största möjliga effekt av unionens finansiering och ett maximalt effektivt bidrag till unionens policymål bör programmet delta i europeiska partnerskap med privata och/eller offentliga partner. Dessa partner inbegriper näringslivet, forskningsorganisationer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå, och det civila samhällets organisationer, t.ex. stiftelser som stöder och/eller bedriver forskning och innovation, förutsatt att de önskade effekterna kan uppnås mer effektivt i partnerskap än av unionen på egen hand.

För att få största möjliga effekt av unionens finansiering och ett maximalt effektivt bidrag till unionens policymål bör programmet delta i europeiska partnerskap med privata och/eller offentliga partner. Dessa partner inbegriper näringslivet, forskningsorganisationer och universitet, regioner och kommuner , organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå, och det civila samhällets organisationer, t.ex. stiftelser som stöder och/eller bedriver forskning och innovation, förutsatt att de önskade effekterna kan uppnås mer effektivt i partnerskap än av unionen på egen hand.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Pelaren ”öppen innovation” bör inrätta en serie åtgärder för integrerat stöd till entreprenörer och entreprenörskap i syfte att uppnå och påskynda banbrytande innovation för snabb marknadstillväxt. Den bör locka innovativa företag med potential för uppskalning på internationell nivå och unionsnivå och erbjuda snabba, flexibla bidrag och saminvesteringar, även med privata investerare. Dessa mål bör eftersträvas genom inrättande av ett europeiskt innovationsråd (EIC). Denna pelare bör också stödja Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och europeiska innovationsekosystem i stort , särskilt genom att samfinansiera partnerskap med nationella och regionala innovationsstödjande aktörer.

Pelaren ”öppen innovation” bör inrätta en serie åtgärder för integrerat stöd till innovatörer, entreprenörer och entreprenörskap i syfte att uppnå och påskynda banbrytande innovation för snabb marknadstillväxt. Den bör locka innovativa företag med potential för uppskalning på internationell nivå och unionsnivå och erbjuda snabba, flexibla bidrag och saminvesteringar, även med privata och offentliga investerare. Dessa mål bör eftersträvas genom inrättande av ett europeiskt innovationsråd (EIC). Denna pelare bör också stödja Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och lokala, regionala, nationella och europeiska innovationsekosystem, särskilt genom att samfinansiera partnerskap med nationella och regionala innovationsstödjande aktörer.

Motivering

Målen för pelaren ”öppen innovation” bör tydligare avspegla den berörda målgruppen, som inte är begränsad till entreprenörer, och tydliggöra möjligheten att involvera offentliga investerare på samma sätt som privata investerare.

Ändringsrekommendation 7

Ny text efter artikel 2.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

 

”Regionala innovationsekosystem och innovationsnav” samlar offentliga och privata aktörer från quadruple helix-nätverk (universitet, näringsliv, offentliga beslutsfattare, det civila samhället) strukturerade på regional och lokal nivå. Dessa aktörer ska samordna forsknings-, innovations- och utbildningsverksamhet och mellan sig påskynda spridningen av resultat, kunskapsöverföringen, innovationen och utvecklingen av ny ekonomisk verksamhet och tjänster som skapar hållbara arbetstillfällen, genom att skapa närhet till medborgarna och deras behov på lokal nivå så att resultaten av forskning och innovation förs så nära samhället och marknaden som möjligt.

Motivering

En formell definition av ”regionala innovationsekosystem och innovationsnav”, som omfattar verkligheten i både kommuner och regioner, är nödvändig för att se till att de verkligen beaktas och erkänns fullt ut i alla delar av Horisont Europa.

Ändringsrekommendation 8

Artikel 2.5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(5)

uppdrag: en uppsättning åtgärder som syftar till att uppnå ett mätbart mål inom en fastställd tidsram och att påverka vetenskap och teknik och/eller samhället och medborgarna på ett sätt som inte hade kunnat uppnås genom enskilda åtgärder.

(5)

uppdrag: en uppsättning åtgärder som syftar till att uppnå ett mätbart mål inom en fastställd tidsram och att påverka vetenskap och teknik och/eller samhället och medborgarna och deras territorium på ett sätt som inte hade kunnat uppnås genom enskilda åtgärder.

Ändringsrekommendation 9

Artikel 3.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Programmets allmänna mål är att uppnå vetenskapliga, ekonomiska och samhälleliga effekter av EU:s investeringar i forskning och innovation för att stärka den vetenskapliga och tekniska grunden för unionen och främja dess konkurrenskraft , även inom industrin , förverkliga EU:s strategiska prioriteringar, och bidra till att ta itu med globala utmaningar, bl.a. målen för hållbar utveckling.

Programmets allmänna mål är att uppnå vetenskapliga, ekonomiska, samhälleliga och territoriella effekter av EU:s investeringar i forskning och innovation för att stärka den vetenskapliga och tekniska grunden för unionen och främja konkurrenskraften i alla medlemsstater och regioner , även inom deras industri , särskilt genom att bidra till uppbyggnaden av ett kunskaps- och innovationssamhälle, förverkliga EU:s strategiska prioriteringar, och bidra till att ta itu med globala utmaningar, bl.a. målen för hållbar utveckling.

Ändringsrekommendation 10

Artikel 3.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

b)

Att stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra EU-politiken och främja införandet av innovativa lösningar inom industri och samhälle i syfte att lösa globala problem.

b)

Att stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra EU-politiken och främja införandet av innovativa lösningar inom industri och samhälle samt deras spridning i unionen, dess medlemsstater och deras regioner i syfte att lösa lokala och globala problem.

Ändringsrekommendation 11

Artikel 6.6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Genomförandet av det särskilda programmet ska baseras på en transparent och strategisk flerårig planering för forsknings- och innovationsverksamhet, särskilt för pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, efter samråd med berörda parter om prioriteringar och om vilka lämpliga typer av åtgärder och former för genomförande som ska användas. Detta ska garantera överensstämmelsen med andra relevanta EU-program.

Genomförandet av det särskilda programmet ska baseras på en transparent och strategisk flerårig planering för forsknings- och innovationsverksamhet, särskilt för pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, efter samråd med medlemsstaterna, Europaparlamentet, de lokala och regionala myndigheterna, berörda parter och det civila samhället om prioriteringar och om vilka lämpliga typer av åtgärder och former för genomförande som ska användas. Detta ska garantera överensstämmelsen med andra relevanta EU-program och beaktandet av nationella strategiska prioriteringar och prioriteringar för smart specialisering .

Motivering

Den strategiska planeringen kommer att stå i centrum för den framtida styrningen av programmet, och måste därför omfatta de lokala och regionala myndigheterna och beakta strategierna för smart specialisering.

Ändringsrekommendation 12

Artikel 6.9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

9.   Programmet ska säkerställa ett effektivt främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män, liksom av genusdimensionen, i forskningens och innovationens innehåll. Särskild uppmärksamhet bör, beroende på situationen inom det berörda forsknings- och innovationsområdet, ägnas åt att garantera en jämn könsfördelning inom utvärderingspaneler och organ i form av t.ex. expertgrupper.

9.   Programmet ska säkerställa ett effektivt främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män, liksom av genusdimensionen, i forskningens och innovationens innehåll. Särskild uppmärksamhet bör, beroende på situationen inom det berörda forsknings- och innovationsområdet, ägnas åt att garantera en jämn könsfördelning inom utvärderingspaneler och organ i form av t.ex. expertgrupper.

I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget bör programmet ta hänsyn till de yttersta randområdenas särdrag, i linje med kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden, som godkändes av rådet den 12 april 2018.

Motivering

I skäl 27 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa anges uttryckligen att de yttersta randområdena har rätt till särskilda åtgärder och att programmet bör ta hänsyn till dessa regioners särdrag, men i artikeldelen finns det inte några hänvisningar till de yttersta randområdena.

Ändringsrekommendation 13

Artikel 7.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

3.   Uppdragen ska

3.   Uppdragen ska

a)

ha ett tydligt EU-mervärde och bidra till att unionens prioriteringar förverkligas,

a)

ha ett tydligt EU-mervärde och bidra till att unionens prioriteringar förverkligas,

b)

vara djärva och inspirerande och därigenom ha stor samhällelig och ekonomisk relevans,

b)

vara djärva och inspirerande och därigenom ha stor samhällelig och ekonomisk relevans,

c)

ange en tydlig riktning och vara målinriktade, mätbara och begränsade i tiden,

c)

ange en tydlig riktning och vara målinriktade, mätbara och begränsade i tiden,

d)

vara inriktade på ambitiösa men realistiska forsknings- och innovationsverksamheter,

d)

vara inriktade på ambitiösa men realistiska forsknings- och innovationsverksamheter,

e)

generera aktivitet mellan discipliner, sektorer och aktörer,

e)

generera aktivitet mellan discipliner, sektorer och aktörer,

f)

vara öppna för flera nedifrån och upp-lösningar.

f)

vara öppna för flera nedifrån och upp-lösningar,

 

g)

bidra till att stärka det europeiska forskningsområdet och genomföra strategier för smart specialisering.

Ändringsrekommendation 14

Artikel 8.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Delar av Horisont Europa kan genomföras med hjälp av europeiska partnerskap. Unionens deltagande i europeiska partnerskap kan ske i någon av följande former:

De olika delarna av Horisont Europa kan genomföras med hjälp av europeiska partnerskap. Unionens deltagande i europeiska partnerskap kan ske i någon av följande former:

Ändringsrekommendation 15

Artikel 7, ny punkt 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

 

4.     Uppdragen ska utarbetas genom en öppen och deltagandebaserad process som omfattar alla berörda parter på lokal, regional, europeisk och global nivå.

Ändringsrekommendation 16

Artikel 9.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

c)

13 500 000 000 EUR för tredje pelaren, ”öppen innovation”, för perioden 2021–2027, varav

c)

13 500 000 000 EUR för tredje pelaren, ”öppen innovation”, för perioden 2021–2027, varav

 

(1)

10 500 000 000 EUR för Europeiska innovationsrådet, inklusive upp till 500 000 000 EUR för europeiska innovationsekosystem,

 

(1)

10 500 000 000 EUR för Europeiska innovationsrådet, inklusive 500 000 000 EUR för europeiska innovationsekosystem , samt ytterligare 1 500 000 000 EUR som överförs från andra pelaren för att användas för dess tematiska prioriteringar; minst 1 000 000 000 EUR bör användas i form av samfinansiering av gemensamma stödprogram för små- och medelstora företag, särskilt för inkrementell innovation ,

 

(2)

3 000 000 000 EUR för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).

 

(2)

3 000 000 000 EUR för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).

Motivering

Stödet till europeiska innovationsekosystem kommer starkt att beröra de regionala innovationsekosystemen och innovationsnaven. Det planerade beloppet är villkorat, vilket inte kan godtas, och alltför lågt för att få en betydande övergripande eller territoriell inverkan. En ökning av budgeten för dessa verksamheter kan ge regionerna möjlighet att hitta sin plats i det framtida ramprogrammet genom att utveckla strukturella strategier på medellång och lång sikt, vilket är avgörande för att stärka unionens innovationskapacitet.

Ändringsrekommendation 17

Artikel 9.8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Resurser som avsatts för medlemsstater inom ramen för delad förvaltning och som kan överföras i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) xx/xx (…förordningen om gemensamma bestämmelser) får, på medlemsstaternas begäran, överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

 

Motivering

Flyttas till artikel 11.

Ändringsrekommendation 18

Artikel 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

 

1.     Horisont Europa ska genomföras i synergi med övriga unionsprogram. Den kompletterande och kombinerade finansieringen till finansieringen av Horisont Europa ska genomföras enligt samma tillämpningsbestämmelser som detta program.

I tillämpliga fall kan gemensamma ansökningsomgångar anordnas med andra unionsprogram, i vilket fall ett enda programs regler för deltagande ska tillämpas. Om dessa åtgärder omfattas av Horisont Europa ska dess bestämmelser tillämpas på alla bidrag för att finansiera dem.

Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförande villkoren att

2.    Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförande villkoren att

a)

de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,

a)

de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,

b)

de uppfyller minimikraven för kvalitet i den ansökningsomgången,

b)

de uppfyller minimikraven för kvalitet i den ansökningsomgången,

c)

de får inte finansieras inom ramen för den ansökningsomgången på grund av budgetbegränsningar

c)

de får inte finansieras inom ramen för den ansökningsomgången på grund av budgetbegränsningar

får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) xx/xx (förordningen om gemensamma bestämmelser) och artikel [8] i förordning (EU) XX (finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken), förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.

får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) xx/xx (förordningen om gemensamma bestämmelser) och artikel [8] i förordning (EU) xx/xx (finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken), förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga.

 

3.     Åtgärder som genomförs inom ramen för europeiska partnerskap som avses i artikel 8 får också ta emot bidrag från andra program av unionen, dess medlemsstater och deras lokala och regionala myndigheter, i vilket fall ett enda programs regler för deltagande kan tillämpas. Om dessa åtgärder omfattas av Horisont Europa kan dess bestämmelser tillämpas på alla bidrag för att finansiera dem, med förbehåll för gemenskapens regelverk för statligt stöd.

 

4.     Medel som avsatts för medlemsstater inom ramen för delad förvaltning och som kan överföras i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) xx/xx (…förordningen om gemensamma bestämmelser) får, på förvaltningsmyndighetens begäran,

a)

överföras till Horisont Europa. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med punkt 1 c i den artikeln. Dessa medel ska användas till förmån för det geografiska område som motsvarar den berörda förvaltningsmyndigheten i enlighet med artiklarna 18.7 och 19.1 andra stycket;

b)

anses som överförda till Horisont Europa när de tilldelas direkt av förvaltningsmyndigheten till ett gemensamt program som samfinansieras av Horisont Europa. Bidrag till tredje part från ett gemensamt program som samfinansieras på detta sätt kan utbetalas i enlighet med bestämmelserna för Horisont Europa, med förbehåll för gemenskapens regelverk för statligt stöd.

Motivering

Den gamla diskussionen om synergier bör slutföras med en tydlig och heltäckande ordning som faktiskt möjliggör kombinerad finansiering, utöver tilldelning av en spetskompetensstämpel, och ett fullständigt utnyttjande av de europeiska partnerskapens potential. Denna ordning bör dock också vara flexibel och ge regionerna utrymme att reagera och anpassa sig snabbt till initiativen och utvecklingen i det europeiska ekosystemet. Genom att ge förvaltningsmyndigheterna möjlighet att genomföra en virtuell överföring via direkt tilldelning till ett program som samfinansieras av ramprogrammet och som de således beslutar sig för att delta i, utan någon programplanering på förhand eller verklig överföring, uppnår detta ändringsförslag detta mål.

Ändringsrekommendation 19

Artikel 20.5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Arbetsprogrammet ska ange inom vilka ansökningsomgångar som ”spetskompetensstämplar” kommer att tilldelas. Med förhandstillstånd från den sökande får information om ansökan och utvärderingen delas med berörda finansieringsmyndigheter, på villkor att det ingås avtal om konfidentialitet.

Arbetsprogrammet ska ange inom vilka ansökningsomgångar som ”spetskompetensstämplar” kommer att tilldelas. En förutsättning för tilldelningen av en ”spetskompetensstämpel” ska vara att den sökande samtycker till att ge berörda finansieringsmyndigheter tillgång till information om ansökan och utvärderingen , på villkor att det ingås avtal om konfidentialitet.

Ändringsrekommendation 20

Artikel 23

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader.

 

Om dessa bidrag tilldelas gemensamt för att täcka samma verksamheter och deras respektive kostnader,

a)

ska denna åtgärd genomföras enligt samma uppsättning regler för genomförande och stödberättigande.

Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet;

b)

ska åtgärden genomföras enligt reglerna i det program som tillhandahåller det huvudsakliga bidraget, med förbehåll för gemenskapens regelverk för statligt stöd i det fall som anges i artikel 11.4 b.

Ändringsrekommendation 21

Artikel 30

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1.   En och samma finansieringsgrad ska tillämpas för alla verksamheter inom en åtgärd. Den maximala finansieringsgraden ska fastställas i arbetsprogrammet.

1.   En och samma finansieringsgrad ska tillämpas för alla verksamheter inom en åtgärd. Den maximala finansieringsgraden ska fastställas i arbetsprogrammet.

2.   Programmet får ersätta upp till 100 % av en åtgärds totala stödberättigande kostnader, utom för

2.   Programmet får ersätta upp till 100 % av en åtgärds totala stödberättigande kostnader, utom för

a)

innovationsåtgärder: upp till 70 % av de totala stödberättigande kostnaderna, utom för icke vinstdrivande rättsliga enheter där programmet kan ersätta upp till 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna,

a)

innovationsåtgärder: upp till 70 % av de totala stödberättigande kostnaderna, utom för icke vinstdrivande rättsliga enheter där programmet kan ersätta upp till 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna,

b)

samfinansierade programåtgärder: minst 30 % av de totala stödberättigande kostnaderna, och i vissa särskilt motiverade fall upp till 70 %.

b)

samfinansierade programåtgärder: minst 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna, och i vissa särskilt motiverade fall upp till 70 %.

3.   De finansieringsgrader som fastställs i denna artikel ska också tillämpas på åtgärder där finansiering avseende schablonbelopp, enhetskostnader eller klumpsummor fastställts för hela eller delar av åtgärden.

3.   De finansieringsgrader som fastställs i denna artikel ska också tillämpas på åtgärder där finansiering avseende schablonbelopp, enhetskostnader eller klumpsummor fastställts för hela eller delar av åtgärden.

Motivering

I överensstämmelse med en princip om samfinansiering.

Ändringsrekommendation 22

Artikel 43.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1.   Mottagarna av EIC Accelerator ska vara rättsliga enheter i form av uppstartsföretag, små och medelstora företag eller medelstora börsnoterade företag som är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land. Förslaget kan lämnas in av stödmottagaren eller av en eller flera fysiska personer eller rättsliga enheter som har för avsikt att inrätta eller stödja stödmottagaren.

1.   Mottagarna av EIC Accelerator ska vara rättsliga enheter i form av uppstartsföretag, små och medelstora företag eller medelstora börsnoterade företag som är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land. Förslaget kan lämnas in av stödmottagaren eller av en eller flera fysiska personer eller rättsliga enheter som har för avsikt att inrätta eller stödja stödmottagaren.

2.   Ett enda beslut om tilldelning ska omfatta och tillhandahålla finansiering för alla former av EU-bidrag som tillhandahålls inom ramen för blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet.

2.   Ett enda beslut om tilldelning ska omfatta och tillhandahålla finansiering för alla former av EU-bidrag som tillhandahålls inom ramen för blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet.

3.   Förslagen ska utvärderas efter sina individuella förtjänster av oberoende experter och väljas ut inom ramen för en årlig öppen ansökningsomgång med sista inlämningsdagar, baserat på artiklarna 24–26, om inte annat följer av punkt 4.

3.   Förslagen ska utvärderas efter sina individuella förtjänster av oberoende experter och väljas ut inom ramen för en årlig öppen ansökningsomgång med sista inlämningsdagar, baserat på artiklarna 24–26, om inte annat följer av punkt 4.

4.   Tilldelningskriterierna ska vara

spetskompetens,

genomslag,

risknivån för åtgärden och behovet av unionsstöd.

4.   Tilldelningskriterierna ska vara

spetskompetens,

genomslag,

risknivån för åtgärden , kvaliteten på den nationella, regionala och lokala hjälpen och behovet av unionsstöd.

Motivering

Även om företag som omfattas av EIC Accelerator bör inrikta sig på en bred marknad beror deras framgång inte enbart på deras finansiella struktur utan även på hjälpen till dem inom ett gynnsamt ekosystem på europeisk, nationell och lokal nivå.

Ändringsrekommendation 23

Bilaga I ”Huvuddragen för verksamheten”, del 3 b

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

b)

Europeiska innovationsekosystem

Insatsområden: Skapa förbindelser med regionala och nationella innovationsaktörer och stödja genomförandet av medlemstaternas och associerade länders gemensamma gränsöverskridande innovationsprogram, från främjandet av mjuka färdigheter för innovation till forsknings- och innovationsåtgärder, för att effektivisera det europeiska innovationssystemet. Detta kommer att komplettera stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för innovationsekosystem och interregionala partnerskap kring ämnen som rör smart specialisering.

b)

Europeiska innovationsekosystem

Insatsområden: Skapa förbindelser med regionala och nationella innovationsaktörer och stödja genomförandet av regionala innovationsekosystems och innovationsnavs aktörers genomförande av transregionala innovationsprogram och av medlemstaternas och associerade länders gemensamma gränsöverskridande innovationsprogram, varvid dessa program kan sträcka sig från främjandet av mjuka färdigheter för innovation till forsknings- och innovationsåtgärder, för att effektivisera det europeiska innovationssystemet Detta kommer att komplettera stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för innovationsekosystem och interregionala partnerskap kring ämnen som rör smart specialisering.

Motivering

Nödvändigt för att möjliggöra finansiering av transregionala projekt.

Ändringsrekommendation 24

Bilaga II ”Typer av åtgärder”, sjätte strecksatsen

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Samfinansieringsåtgärd för program: åtgärd för att tillhandahålla samfinansiering till ett program för åtgärder som inrättats och/eller genomförs av enheter som förvaltar och/eller finansierar forsknings- och innovationsprogram, andra än EU:s finansieringsorgan. Sådan verksamhet får stödja nätverksbyggande och samordning, forskning, innovation, pilotprojekt, samt innovations- och marknadsföringsåtgärder, utbildnings- och mobilitetsåtgärder, kunskapshöjande åtgärder och kommunikation, spridning och utnyttjande, eller en kombination av dessa, som genomförs direkt av de enheter eller tredjeparter för vilka de skulle kunna utgöra ett relevant ekonomiskt stöd så som bidrag, priser, upphandling, liksom kombinerad finansiering från Horisont Europa.

Samfinansieringsåtgärd för program: åtgärd för att tillhandahålla samfinansiering till ett program för åtgärder som inrättats och/eller genomförs av enheter som förvaltar och/eller finansierar forsknings- och innovationsprogram, andra än EU:s finansieringsorgan. Denna typ av åtgärd får i synnerhet stödja programmen för åtgärder inom regionala innovationsekosystem och innovationsnav samt samarbetet dem emellan. Sådan verksamhet får stödja nätverksbyggande och samordning, forskning, innovation, pilotprojekt, samt innovations- och marknadsföringsåtgärder, utbildnings- och mobilitetsåtgärder, kunskapshöjande åtgärder och kommunikation, spridning och utnyttjande, eller en kombination av dessa, som genomförs direkt av de enheter eller tredjeparter för vilka de skulle kunna utgöra ett relevant ekonomiskt stöd så som bidrag, priser, upphandling, liksom kombinerad finansiering från Horisont Europa.

Motivering

Nödvändigt för att möjliggöra finansiering av transregionala projekt.

Ändringsrekommendation 25

Bilaga III ”Partnerskap”, del 1 a

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

a)

Belägg för att det europeiska partnerskapet på ett mer effektivt sätt kommer att uppnå programmets relaterade mål, i synnerhet vad gäller att skapa tydliga verkningar för EU och dess invånare, särskilt när det gäller att uppnå resultat med hänseende på de globala utmaningarna och forsknings- och innovationsmål, säkerställa EU:s konkurrenskraft och bidra till arr stärka det europeiska området för forskning och innovation och internationella åtaganden.

a)

Belägg för att det europeiska partnerskapet på ett särskilt effektivt sätt kommer att uppnå programmets relaterade mål, i synnerhet vad gäller att skapa tydliga verkningar för EU och dess invånare, särskilt när det gäller att uppnå resultat med hänseende på de globala utmaningarna och forsknings- och innovationsmål, säkerställa EU:s konkurrenskraft och bidra till arr stärka det europeiska området för forskning och innovation och internationella åtaganden.

Motivering

Den nuvarande ordalydelsen är mycket restriktiv och riskerar att avsevärt begränsa de europeiska partnerskapens räckvidd.

Ändringsrekommendation 26

Bilaga IV ”Synergieffekter med andra program”, punkt 4 a

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

4.

Synergieffekter med Europeiska socialfonden+ (ESF+) kommer att säkerställa följande:

a)

ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av programmet, genom nationella eller regionala program, så att människor får de färdigheter och den kompetens som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen.

4.

Synergieffekter med Europeiska socialfonden+ (ESF+) kommer att säkerställa följande:

a)

ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av programmet, genom nationella, regionala eller transregionala program, så att människor får de färdigheter och den kompetens som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen.

Ändringsrekommendation 27

Bilaga IV ”Synergieffekter med andra program”, punkt 6 b

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

6.

Synergieffekter med programmet för ett digitalt Europa kommer att säkerställa följande:

6.

Synergieffekter med programmet för ett digitalt Europa kommer att säkerställa följande:

 

a)

Även om flera tematiska områden som berörs av det här programmet och programmet för ett digitalt Europa sammanfaller är den typ av åtgärder som ska få stöd, deras förväntade output och deras interventionslogik olika och kompletterande.

 

a)

Även om flera tematiska områden som berörs av det här programmet och programmet för ett digitalt Europa sammanfaller är den typ av åtgärder som ska få stöd, deras förväntade output och deras interventionslogik olika och kompletterande.

 

b)

Forsknings- och innovationsbehov inom den digitala sektorn i EU identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet. Hit hör forskning och innovation för högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, it-säkerhet, kombinationer av digital teknik och annan möjliggörande teknik, samt icke-tekniska innovationer, stöd till expansion för företag som introducerar banbrytande innovationer (som ofta kombinerar digital och fysisk teknik), integration av digital teknik över hela pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, samt stöd till digital forskningsinfrastruktur.

 

b)

Forsknings- och innovationsbehov inom den digitala sektorn i EU identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet. Hit hör forskning och innovation för högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, it-säkerhet, kombinationer av digital teknik och annan möjliggörande teknik, samt icke-tekniska innovationer, stöd till expansion för företag som introducerar banbrytande innovationer (som ofta kombinerar digital och fysisk teknik), integration av digital teknik över hela pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, stöd till digitala innovationsknutpunkter samt stöd till digital forskningsinfrastruktur.

Ändringsrekommendation 28

Ny punkt i slutet av bilaga V ”Effektkedjeindikatorer”, s. 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

 

Territoriella effektkedjeindikatorer

Programmet förväntas få effekter för utvecklingen och den ekonomiska omvandlingen på lokal, regional och nationell nivå, och därigenom bidra till att stärka EU:s tekniska bas och konkurrenskraft.

(Se nedanstående tabell, som ingår i detta ändringsförslag)


Mot territoriella effekter

Kort sikt

Medellång sikt

Lång sikt

Bidra till territoriernas tillväxt och ekonomiska omvandling

Synergier mellan finansieringskällor

Belopp av offentlig och privat medfinansiering som mobiliserats inom ramen för projekt inom ramprogrammet före, under och efter dess genomförande

Bidrag till de strategiska prioriteringarna

Andel projekt inom ramprogrammet som bidragit till smart specialisering på regional och nationell nivå

Bidrag till tillväxt och ekonomisk omvandling

Skapande av företag och ökade marknadsandelar inom de sektorer som omfattas av ekosystemens smarta specialisering

Spridning och utnyttjande av forskning och innovation i och av territorierna till medborgarnas fördel

Antagande

Andel forskning och innovation inom ramprogrammet som antagits av territoriets aktörer, särskilt i den offentliga sektorn

Utnyttjande

Antal innovationer som spritts till alla partner i de berörda territorierna, med hjälp av den offentliga sektorn, och som utnyttjas där

Reproduktion

Utnyttjande och spridning till innovationer i andra territorier

Stödja utveckling av och investeringar i spetskompetensnätverk och innovationsnav

Samarbete mellan regionala innovationsekosystem och innovationsnav och fickor av spetskompetens i hela unionen

Antal eller andel ramprogramsfinansierade projekt som har lett till ytterligare samarbete mellan enheter från olika territorier och aktörer inom dessa kategorier

Utveckling av regionala innovationsekosystem och innovationsnav

Beräknade effekter av samarbete som bygger på ramprogramsfinansierade resultat på utvecklingen av regionala innovationsekosystem och innovationsnav

Bidrag till att minska innovationsklyftan

Sammanlagda beräknade effekter av ramprogramsfinansierade resultat på en minskad innovationsklyfta i EU

Motivering

Uttryckligt omnämnande av territoriella effektindikatorer bland övriga effektkedjeindikatorer som kommissionen föreslår. Detta förslag stämmer överens med utformningen (titel, förklarande text och tabell) av texten i bilaga V enligt kommissionens förslag.

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation

(COM(2018) 436 final – 2018/0225 (COD))

Ändringsrekommendation 29

Skäl 7

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Relevanta åtgärder inom det särskilda programmet kommer att stödjas med 10 miljarder euro för klustret ”livsmedel och naturresurser” för perioden 2021–2027, vilket återspeglar det viktiga bidrag som forskning och innovation bör göra när det gäller utmaningar avseende livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomin, och i syfte att tillvarata motsvarande forsknings- och innovationsmöjligheter i nära synergi med den gemensamma jordbrukspolitiken.

Relevanta åtgärder inom det särskilda programmet kommer att stödjas med 10 miljarder euro för klustret ”livsmedel och naturresurser” för perioden 2021–2027, vilket återspeglar det viktiga bidrag som forskning och innovation bör göra när det gäller utmaningar avseende livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling, havsfrågor, fiskeri och bioekonomin, och i syfte att tillvarata motsvarande forsknings- och innovationsmöjligheter i nära synergi med den gemensamma jordbrukspolitiken , den integrerade havspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken .

Motivering

Havs- och fiskesektorerna är mycket viktiga för EU, och därför är det nödvändigt att inkludera en hänvisning till dessa sektorer.

Ändringsrekommendation 30

Nytt skäl 7a

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

 

(7a)

Med tanke på de stora utmaningar som havsfrågor innebär för sysselsättningen (den blå ekonomin), miljökvaliteten och kampen mot klimatförändringarna kommer dessa frågor att utgöra en övergripande prioritering för programmet som kommer att bli föremål för särskild övervakning och fastställande av ett mål för utnyttjandet av programmet inom ramen för den strategiska programplaneringen.

Ändringsrekommendation 31

Artikel 2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Det särskilda programmet har följande operativa mål:

Det särskilda programmet har följande operativa mål:

a)

Stärka och sprida spetskompetens.

a)

Stärka och sprida spetskompetens.

b)

Öka samarbete mellan olika sektorer och discipliner.

b)

Öka samarbete mellan olika sektorer och discipliner.

c)

Koppla samman och utveckla forskningsinfrastrukturer inom det europeiska forskningsområdet.

c)

Koppla samman och utveckla forskningsinfrastrukturer inom det europeiska forskningsområdet.

d)

Stärka internationellt samarbete.

d)

Stärka internationellt samarbete.

e)

Locka, utbilda och behålla forskare och innovatörer inom det europeiska forskningsområdet, bland annat genom mobilitet bland forskare.

e)

Locka, utbilda och behålla forskare och innovatörer inom det europeiska forskningsområdet, bland annat genom mobilitet bland forskare.

f)

Främja öppen vetenskap och säkerställa synlighet för allmänheten och öppen åtkomst till resultat.

f)

Främja öppen vetenskap och säkerställa synlighet för allmänheten och öppen åtkomst till resultat.

g)

Aktivt sprida och utnyttja resultat, särskilt för utveckling av politiken.

g)

Aktivt sprida och utnyttja resultat, särskilt för utveckling av politiken.

h)

Stödja genomförandet av unionens politiska prioriteringar.

h)

Stödja genomförandet av unionens politiska prioriteringar.

 

(ha)

Stärka genomförandet av strategier för smart specialisering och konkurrenskraften hos regionala innovationsekosystem och innovationsnav.

i)

Stärka kopplingen mellan forskning och innovation och annan politik, inbegripet mål för hållbar utveckling.

i)

Stärka kopplingen mellan forskning och innovation och annan politik, inbegripet mål för hållbar utveckling.

j)

Uppnå ambitiösa mål genom FoI-uppdrag inom en fastställd tidsram.

j)

Uppnå ambitiösa mål genom FoI-uppdrag inom en fastställd tidsram.

k)

Engagera medborgare och slutanvändare i gemensamma processer för utformning och skapande.

k)

Engagera medborgare och slutanvändare i gemensamma processer för utformning och skapande.

l)

Förbättra vetenskaplig kommunikation.

l)

Förbättra vetenskaplig kommunikation.

m)

Påskynda industriell omvandling.

m)

Påskynda industriell omvandling och särskilt den ekologiska och digitala omställningen inom industrin, och samtidigt utveckla hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen .

Motivering

Ramprogrammets operativa mål bör bidra till genomförandet av strategierna för smart specialisering i EU:s medlemsstater och deras regioner, som utgör en grundläggande del av EU:s stöd till forskning och innovation (COM(2018) 306 final).

Ändringsrekommendation 32

Artikel 5.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För varje uppdrag får en uppdragsstyrelse inrättas. Den ska bestå av cirka 15 personer på hög nivå inklusive företrädare för relevanta slutanvändare. Uppdragsstyrelsen ska ge råd om följande:

För varje uppdrag får en uppdragsstyrelse inrättas. Den ska bestå av cirka 15 personer på hög nivå inklusive företrädare för slutanvändare och berörda offentliga och privata aktörer . Uppdragsstyrelsen ska ge råd om följande:

a)

Arbetsprogrammens innehåll och revideringen av dem om det behövs för att uppdragets mål ska kunna uppfyllas, där utformningen ska ske i samarbete med berörda parter och allmänheten , i tillämpliga fall .

a)

Arbetsprogrammens innehåll och revideringen av dem om det behövs för att uppdragets mål ska kunna uppfyllas, där utformningen ska ske i samarbete med medlemsstaternas offentliga beslutsfattare, de lokala och regionala myndigheterna, berörda parter och allmänheten.

Ändringsrekommendation 33

Artikel 10.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

EIC:s styrelse kan på begäran lämna rekommendationer till kommissionen om följande:

EIC:s styrelse kan på begäran lämna rekommendationer till kommissionen om följande:

a)

Sådant som ur ett innovationsperspektiv kan förbättra och främja innovationsekosystem i Europa, resultaten och effekterna av EIC-komponentens mål och innovativa företags kapacitet att lansera sina lösningar.

a)

Sådant som ur ett innovationsperspektiv kan förbättra och främja innovationsekosystem i Europa, i synnerhet samarbete mellan regionala innovationsekosystem och innovationsnav, resultaten och effekterna av EIC-komponentens mål och innovativa företags kapacitet att lansera sina lösningar.

Ändringsrekommendation 34

Artikel 10.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

EIC:s styrelse ska bestå av 15–20 personer på hög nivå från olika delar av Europas innovationsekosystem, inbegripet entreprenörer, företagsledare, investerare och forskare. Den ska bidra till utåtriktade insatser, och EIC:s styrelseledamöter ska sträva efter att höja prestigen för EIC:s image.

3.    EIC:s styrelse ska bestå av 15–20 personer på hög nivå från olika delar av lokala, regionala, nationella och europeiska innovationsekosystem, inbegripet entreprenörer, företagsledare, investerare och forskare. Den ska bidra till utåtriktade insatser, och EIC:s styrelseledamöter ska sträva efter att höja prestigen för EIC:s image.

Ändringsrekommendation 35

Artikel 10.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

EIC:s styrelse ska ha en ordförande som ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande. Ordföranden ska vara en offentlig person med hög profil och med anknytning till innovationsvärlden.

EIC:s styrelse ska ha en ordförande som ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande. Ordföranden ska vara en offentlig person med hög profil och med anknytning till innovationsvärlden.

Ordföranden ska utses för en mandatperiod på högst fyra år, som kan förnyas en gång.

Ordföranden ska leda arbetet i EIC:s styrelse, förbereda dess möten, fördela uppgifter till ledamöterna och får inrätta särskilda grupper, i synnerhet för att kartlägga framväxande tekniska trender utifrån EIC:s portfölj. Han eller hon ska främja EIC, fungera som samtalspartner med kommissionen och företräda EIC i innovationssammanhang. Kommissionen får ge administrativt stöd till ordföranden så att han eller hon kan utföra sina uppdrag.

Ordföranden ska utses för en mandatperiod på högst fyra år, som kan förnyas en gång.

Ordföranden ska leda arbetet i EIC:s styrelse, förbereda dess möten, fördela uppgifter till ledamöterna och får inrätta särskilda grupper, i synnerhet för att kartlägga framväxande tekniska trender utifrån EIC:s portfölj , varvid han eller hon ska göra de regionala och nationella organen med ansvar för innovation nära delaktiga . Han eller hon ska främja EIC, fungera som samtalspartner med kommissionen och företräda EIC i innovationssammanhang. Kommissionen får ge administrativt stöd till ordföranden så att han eller hon kan utföra sina uppdrag.

Ändringsrekommendation 36

Punkt 1.4.4 Finansieringsöversikt för rättsakt

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

MOTIVERING

MOTIVERING

DEL I, punkt 1.4.4 Finansieringsöversikt för rättsakt (s. 20 i COM(2018) 436 final)

Horisont Europa är avsett att genomföras så att synergi ska möjliggöras med andra program för unionsfinansiering, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från EU-program där förvaltningsformer så tillåter, antingen i följd, omväxlande, eller genom kombinerad finansiering, inbegripet gemensam finansiering av åtgärder.

DEL I, punkt 1.4.4 Finansieringsöversikt för rättsakt (sidan 20 i COM(2018) 436 final)

Horisont Europa är avsett att genomföras så att synergi ska möjliggöras med andra program för unionsfinansiering, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från EU-program där förvaltningsformer så tillåter, antingen i följd, omväxlande, eller genom kombinerad finansiering, inbegripet gemensam finansiering av åtgärder.

En icke uttömmande förteckning över sådana arrangemang och finansieringsprogram inbegriper synergier med följande program:

En icke uttömmande förteckning över sådana arrangemang och finansieringsprogram inbegriper synergier med följande program:

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)

Den integrerade havspolitiken

Den gemensamma fiskeripolitiken

Europeiska havs- och fiskerifonden

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)

Europeiska socialfonden (ESF)

Europeiska socialfonden (ESF)

Programmet för den inre marknaden

Programmet för den inre marknaden

EU:s rymdprogram

EU:s rymdprogram

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)

Programmet för ett digitalt Europa

Programmet för ett digitalt Europa

Erasmusprogrammet

Erasmusprogrammet

Externt instrument

Externt instrument

InvestEU-fonden

InvestEU-fonden

Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram

Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram

Ändringsrekommendation 37

Bilaga I ”Programverksamheter”, första delen ”Strategisk planering”, tredje till femte styckena (s. 1)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den kommer att inbegripa omfattande samråd och diskussioner med medlemsstaterna, Europaparlamentet där tillämpligt, och med olika berörda parter om prioriteringar, inklusive uppdrag, under pelaren ”Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, och lämpliga typer av åtgärder, särskilt europeiska partnerskap.

Den kommer att inbegripa omfattande samråd och diskussioner med medlemsstaterna och deras regioner, bl.a. de yttersta randområdena , Europaparlamentet där tillämpligt, och med olika berörda parter om prioriteringar, inklusive uppdrag, under pelaren ”Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, och lämpliga typer av åtgärder, särskilt europeiska partnerskap.

På grundval av dessa omfattande samråd ska den strategiska planeringen fastställa gemensamma mål och områden för gemensamma verksamheter såsom partnerskap (den föreslagna rättsliga grunden anger endast de instrument och kriterier som ska styra deras användning) och uppdragsområden.

På grundval av dessa omfattande samråd ska den strategiska planeringen fastställa gemensamma mål och områden för gemensamma verksamheter såsom partnerskap (den föreslagna rättsliga grunden anger endast de instrument och kriterier som ska styra deras användning) och uppdragsområden.

Den strategiska planeringen kommer att bidra till att utveckla och genomföra politiken på relevanta områden, på EU-nivå samt komplettera politik och politiska strategier i medlemsstaterna. EU:s politiska prioriteringar kommer att beaktas i den strategiska planeringsprocessen för att öka forskningens och innovationens bidrag till genomförandet av politiken. Den ska också beakta framåtriktad verksamhet, studier och andra vetenskapliga uppgifter och ta hänsyn till relevanta befintliga initiativ på EU-nivå och nationell nivå.

Den strategiska planeringen kommer att bidra till att utveckla och genomföra politiken på relevanta områden, på EU-nivå samt komplettera politik och strategier i medlemsstaterna och deras regioner, bl.a. de yttersta randområdena . EU:s politiska prioriteringar kommer att beaktas i den strategiska planeringsprocessen för att öka forskningens och innovationens bidrag till genomförandet av politiken. Den ska också beakta framåtriktad verksamhet, studier och andra vetenskapliga uppgifter och ta hänsyn till relevanta befintliga initiativ på EU-nivå och nationell och regional nivå

Ändringsrekommendation 38

Bilaga I ”Programverksamheter”, första delen ”Strategisk planering”, elfte och tolfte styckena (s. 2)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Flaggskeppsinitiativ inom området framtida och ny teknik (FET) inom Horisont 2020 ska fortsatt stödjas inom ramen för detta program. Eftersom de har betydande likheter med uppdrag, ska andra flaggskeppsinitiativ på området stödjas inom detta ramprogram som uppdrag inriktade på framtida och ny teknik.

Flaggskeppsinitiativ inom området framtida och ny teknik (FET) inom Horisont 2020 ska fortsatt stödjas inom ramen för detta program. Eftersom de har betydande likheter med uppdrag, ska andra flaggskeppsinitiativ på området stödjas inom detta ramprogram som uppdrag inriktade på framtida och ny teknik.

 

Det nya ramprogrammet kommer att syfta till bättre erkännande och utnyttjande av den spetskompetens som finns i alla medlemsstater och regioner i Europa, och kommer särskilt att främja initiativ för att bygga upp transnationellt och transregionalt samarbete mellan regionala innovationsekosystem och innovationsnav.

Dialoger om samarbetet på det vetenskapliga och tekniska området med EU:s internationella partner och politiska dialoger med de viktigaste världsregionerna kommer att ge viktiga bidrag för att systematiskt identifiera samarbetsmöjligheter som, i kombination med differentiering per land/region, kan bidra till fastställandet av prioriteringar.

Dialoger om samarbetet på det vetenskapliga och tekniska området med EU:s internationella partner och politiska dialoger med de viktigaste världsregionerna kommer att ge viktiga bidrag för att systematiskt identifiera samarbetsmöjligheter som, i kombination med differentiering per land/region, kan bidra till fastställandet av prioriteringar.

Ändringsrekommendation 39

Bilaga I ”Programverksamheter”, andra delen ”Spridning och kommunikation”, första och andra styckena (s. 3)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Horisont Europa kommer att ge särskilt stöd till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, kunskapsbanker och andra datakällor. Åtgärder för spridning och kunskapsspridning kommer att stödjas, även i samarbete med andra EU-program, däribland klusterbildning och förpackningsresultat och språk och format för målgrupperna och nätverk för medborgarna, näringslivet, offentliga myndigheter, den akademiska världen, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare. För detta ändamål får Horisont Europa använda sig av avancerad teknik och informationsverktyg.

Horisont Europa kommer att ge särskilt stöd till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, kunskapsbanker och andra datakällor. Åtgärder för spridning och kunskapsspridning kommer att stödjas, även i samarbete med andra EU-program, däribland klusterbildning och förpackningsresultat och språk och format för målgrupperna och nätverk för medborgarna, näringslivet, offentliga myndigheter, den akademiska världen, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare. För detta ändamål får Horisont Europa använda sig av avancerad teknik och informationsverktyg.

Det kommer att finnas lämpligt stöd för mekanismer för att kommunicera programmet till potentiella sökande (t.ex. nationella kontaktpunkter).

Det kommer att finnas lämpligt stöd för mekanismer för att kommunicera programmet till potentiella sökande (t.ex. nationella och regionala kontaktpunkter) , i synnerhet gentemot medlemsstaterna och regionerna med det lägsta deltagandet i Horisont 2020 .

Ändringsrekommendation 40

Bilaga I

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

FORSKNINGSINFRASTRUKTUR

FORSKNINGSINFRASTRUKTUR

Bakgrund

Bakgrund

Sidan 17 i COM(2018) 436 final (bilaga I)

Sidan 16 i COM(2018) 436 final (bilaga I)

Verksamheten kommer att bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande, hållbarhetsmål 7 – Överkomlig och ren energi, hållbarhetsmål 9 – Industriell innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.

Verksamheten kommer att bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande, hållbarhetsmål 7 – Överkomlig och ren energi, hållbarhetsmål 9 – Industriell innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder , hållbarhetsmål 14 – Hav och marina resurser, hållbarhetsmål 17 – Partnerskap för målen .

Motivering

Det finns flera infrastrukturer inom Esfri som berör den marina miljön, och därför är det lämpligt att inkludera hållbarhetsmål 14. Förslaget att inkludera hållbarhetsmål 17 hänger ihop med själva begreppet delad infrastruktur i hela EU och det relaterade partnerskapet för målen.

Ändringsrekommendation 41

Bilaga I andra pelaren

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

Reformer av offentliga hälso- och sjukvårdssystem och hälsopolitik i och utanför Europa.

Reformer av offentliga hälso- och sjukvårdssystem och hälsopolitik i och utanför Europa.

Nya modeller och metoder för hälso- och sjukvård och deras överförbarhet eller anpassning mellan länder och regioner.

Nya modeller och metoder för hälso- och sjukvård och deras överförbarhet eller anpassning mellan länder och regioner , och för bidraget från den ideella frivilligsektorn .

Förbättrad utvärdering av medicinsk teknik.

Förbättrad utvärdering av medicinsk teknik.

Utvecklingen av ojämlikhet i hälsa och effektiva politiska åtgärder.

Utvecklingen av ojämlikhet i hälsa och effektiva politiska åtgärder.

Framtida hälso- och sjukvårdspersonal och dess behov.

Framtida hälso- och sjukvårdspersonal och dess behov.

Förbättrad aktuell hälsoinformation och användning av hälsodata, inklusive elektroniska patientjournaler, med vederbörlig hänsyn till säkerhet, integritet, kompatibilitet, standarder, jämförbarhet och tillförlitlighet.

Förbättrad aktuell hälsoinformation och användning av hälsodata, inklusive elektroniska patientjournaler, med vederbörlig hänsyn till säkerhet, integritet, kompatibilitet, standarder, jämförbarhet och tillförlitlighet.

Hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att absorbera effekterna av kriser och anpassa sig till banbrytande innovationer.

Hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att absorbera effekterna av kriser och anpassa sig till banbrytande innovationer.

Lösningar för medborgarnas och patienternas egenmakt, egenkontroll, och samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom social omsorg, till förmån för mer integrerad vård och en användarorienterad inriktning.

Lösningar för medborgarnas och patienternas egenmakt, egenkontroll, och samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom social omsorg, till förmån för mer integrerad vård och en användarorienterad inriktning.

Data, information, kunskap och bästa praxis från forskning om hälso- och sjukvårdssystemen på EU-nivå och globalt.

Data, information, kunskap och bästa praxis från forskning om hälso- och sjukvårdssystemen på EU-nivå och globalt.

Ändringsrekommendation 42

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Andra pelaren – Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, klustret för inkluderande och säkra samhällen, punkt 2.1 andra stycket (s. 25)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

EU ska främja en modell för inkluderande och hållbar tillväxt och samtidigt dra nytta av tekniska framsteg, öka förtroendet och främja innovation av det demokratiska styret, bekämpa ojämlikheter, arbetslöshet, marginalisering, diskriminering och radikalisering, garantera mänskliga rättigheter, främja kulturell mångfald och ett europeiskt kulturarv samt ge medborgarna makt genom social innovation. Hanteringen av migration och integration av migranter är också fortsatt prioriterade frågor. Forskning och innovation inom samhällsvetenskap och humaniora är av grundläggande betydelse för att möta dessa utmaningar och uppnå EU:s mål.

EU ska främja en modell för inkluderande och hållbar tillväxt och samtidigt dra nytta av tekniska framsteg, öka förtroendet och främja innovation av det demokratiska styret, bekämpa ojämlikheter, arbetslöshet, marginalisering, diskriminering och radikalisering, värna och främja mänskliga rättigheter, kulturell mångfald och ett europeiskt kulturarv , förbättra tillgången till kultur och utbildning för alla samt ge medborgarna makt genom social innovation och utveckling av den sociala ekonomin . Hanteringen av migration samt mottagande och integration av migranter är också fortsatt prioriterade frågor. Forskning och innovation inom samhällsvetenskap och humaniora är av grundläggande betydelse för att möta dessa utmaningar och uppnå EU:s mål.

 

Målet social delaktighet bör i synnerhet bygga på främjandet av det materiella eller immateriella kulturarvet, som i dagens globaliserade värld spelar en central roll för folks känsla av tillhörighet, särskilt när det gäller de regionala och språkliga aspekterna. Europa – som har vuxit fram under århundrandenas lopp genom samexistens mellan mycket olika samhällen som har lämnat efter sig ett brett kulturarv – bör därför bemöta denna utmaning och stödja bevarandet och stärkandet av kulturarvet, tillsammans med de olika regionerna och länderna. Denna insats är desto mer relevant då det handlar om ett viktigt område för experiment och tillämpning för ett flertal nya tekniska innovationer. Genomförandet av dessa på kulturarvsområdet utgör en kraftfull ekonomisk drivkraft i form av turismintäkter för regionerna.

Ändringsrekommendation 43

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Andra pelaren – Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, klustret för inkluderande och säkra samhällen, punkt 2.1 sjätte stycket (s. 26)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Forskning och innovationsverksamhet under denna globala utmaning ska allmänt överensstämma med kommissionens prioriteringar under Demokratisk förändring, Sysselsättning, tillväxt och investeringar, Rättvisa och grundläggande rättigheter, Migration, En djupare och rättvisare europeisk monetär union, Digitala inre marknaden. Den ska leva upp till Romagendans åtagande om att verka för ”ett socialt Europa” och ”en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”. Den ska även stödja Europeiska pelaren för sociala rättigheter och den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration.

Forskning och innovationsverksamhet under denna globala utmaning ska allmänt överensstämma med kommissionens prioriteringar under Demokratisk förändring, Sysselsättning, tillväxt och investeringar, Utbildning, Rättvisa och grundläggande rättigheter, Migration, En djupare och rättvisare europeisk monetär union, Digitala inre marknaden. Den ska leva upp till Romagendans åtagande om att verka för ”ett socialt Europa” och ”en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”. Den ska även stödja Europeiska pelaren för sociala rättigheter , målet om ett kunskapssamhälle och den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration.

Ändringsrekommendation 44

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Andra pelaren – Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, klustret för inkluderande och säkra samhällen, punkt 2.2.1 (s. 26)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

Demokratins historia, utveckling och effektivitet, på olika nivåer och i olika former, digitaliseringens aspekter och inverkan av kommunikation genom sociala nätverk och utbildningens och ungdomspolitikens roll som hörnstenar i demokratiskt medborgarskap.

Demokratins historia, utveckling och effektivitet, på olika nivåer och i olika former, digitaliseringens aspekter och inverkan av kommunikation genom sociala nätverk och utbildningens och ungdomspolitikens roll som hörnstenar i demokratiskt medborgarskap.

Innovativa metoder för att stödja transparens, respons, ansvarighet, effektivitet och legitimitet i demokratiskt styre med full respekt för grundläggande rättigheter och rättstatsprincipen.

Innovativa metoder för att stödja transparens, respons, ansvarighet, effektivitet och legitimitet i demokratiskt styre med full respekt för grundläggande rättigheter och rättstatsprincipen.

Strategier för att hantera populism, extremism, radikalisering, terrorism och inkludera och engagera utslagna och marginaliserade medborgare.

Strategier för att hantera populism, extremism, radikalisering, terrorism och inkludera och engagera utslagna och marginaliserade medborgare.

Bättre förståelse för betydelsen av publicistiska normer och användargenererat innehåll i ett uppkopplat samhälle, och verktyg för att bekämpa desinformation.

Bättre förståelse för betydelsen av publicistiska normer och användargenererat innehåll i ett uppkopplat samhälle, och verktyg för att bekämpa desinformation.

Betydelsen av multikulturella medborgarskap och identiteter i förhållande till demokratiskt medborgarskap och politiskt engagemang.

Betydelsen av multikulturella medborgarskap och identiteter i förhållande till demokratiskt medborgarskap och politiskt engagemang.

Inverkan på demokratin av tekniska och vetenskapliga framsteg, inklusive stordata, sociala nätverk och artificiell intelligens.

Inverkan på demokratin av tekniska och vetenskapliga framsteg, inklusive stordata, sociala nätverk och artificiell intelligens.

Beslutande och participativ demokrati och aktivt och inkluderande medborgarskap, inbegripet den digitala dimensionen.

Beslutande och participativ demokrati och aktivt och inkluderande medborgarskap, inbegripet den digitala dimensionen.

 

Kommunernas och regionernas roll som plats för skapande av medborgarskap, sociala och kulturella band, omställning på miljö- och energiområdet samt utveckling av ekonomi och innovation; deras bidrag till utvecklingen av social innovation, demokratisk praxis samt lokalt, nationellt och europeiskt medborgarskap.

Ekonomiska och sociala ojämlikheters inverkan på politiskt deltagande och demokratier, som visar hur motverkan av ojämlikhet och bekämpning av alla sorters diskriminering, inklusive könsdiskriminering, kan stödja demokratin.

Ekonomiska och sociala ojämlikheters inverkan på politiskt deltagande och demokratier, som visar hur motverkan av ojämlikhet och bekämpning av alla sorters diskriminering, inklusive könsdiskriminering, kan stödja demokratin.

Motivering

Kommunerna och regionerna är även ett verktyg för ett tryggare och mer inkluderande samhälle, och deras roll måste vara föremål för vetenskaplig forskning.

Ändringsrekommendation 45

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Andra pelaren – Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, klustret för inkluderande och säkra samhällen, punkt 2.2.3 (s. 27 och 28)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2.2.3

Sociala och ekonomiska förändringar

2.2.3

Utbildning, sysselsättning, sociala och ekonomiska förändringar

Europas samhällen genomgår djupgående socio-ekonomiska förändringar, särskilt till följd av globalisering och tekniska innovationer. Samtidigt har inkomstskillnaderna ökat i flertalet europeiska länder. Framåtblickande politik behövs för att främja en tillväxt för alla och reducera ojämlikheter samt öka produktiviteten (bl.a. förbättrade mått) och humankapitalet, hantera migrations- och integrationsfrågor och stödja solidariteten mellan generationerna och social mobilitet. Utbildnings- och fortbildningssystem behövs för en mer rättvis och välmående framtid.

Europas samhällen genomgår djupgående socio-ekonomiska förändringar, särskilt till följd av globalisering och tekniska innovationer. Samtidigt har inkomstskillnaderna ökat i flertalet europeiska länder. Framåtblickande politik behövs för att främja en tillväxt för alla och reducera ojämlikheter samt öka produktiviteten (bl.a. förbättrade mått) och humankapitalet, hantera migrations- och integrationsfrågor och stödja solidariteten mellan generationerna och social mobilitet. Utbildnings- och fortbildningssystem behövs för en mer rättvis och välmående framtid.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

Kunskapsbas för rådgivning om investeringar och åtgärder, särskilt för utbildning och fortbildning, för kompetens med högt mervärde, produktivitet, social mobilitet, tillväxt, social innovation och jobbskapande. Utbildningens och fortbildningens roll för att bekämpa ojämlikhet.

Utbildningens och fortbildningens roll för att bekämpa ojämlikhet ; skol- och fortbildningssystemets organisation; innovativa pedagogiska metoder; verksamhet som främjar personlig utveckling, kreativitet, självständighet och utveckling av kritiskt tänkande; anpassat stöd för varje ung människa för att bidra till allas framgång inom skola och utbildning .

Social hållbarhet bortom BNP-indikatorer, särskilt nya ekonomiska modeller och affärsmodeller och ny finansteknik.

Social hållbarhet bortom BNP-indikatorer, särskilt nya ekonomiska modeller och affärsmodeller och ny finansteknik ; mångfald av ekonomiska, sociala och miljömässiga syften och av företagsuppdrag .

Statistiska och andra ekonomiska instrument för att bättre förstå tillväxt och innovation mot bakgrund av svaga produktivitetsökningar.

Statistiska och andra ekonomiska instrument för att bättre förstå tillväxt och innovation mot bakgrund av svaga produktivitetsökningar.

Nya typer av arbete, arbetets roll, trender och förändringar på arbetsmarknaden och i inkomster i dagens samhälle, och deras inverkan på inkomstfördelningen, icke-diskriminering, jämställdhet och social delaktighet.

Nya typer av arbete, arbetets roll, de anställdas plats i företaget, trender och förändringar på arbetsmarknaden och i inkomster i dagens samhälle, och deras inverkan på inkomstfördelningen, icke-diskriminering, jämställdhet och social delaktighet.

Skatte- och bidragssystem tillsammans med social trygghet och sociala investeringar i syfte att reducera ojämlikhet och ta itu med de negativa effekterna av teknik, demografi och mångfald.

Skatte- och bidragssystem tillsammans med social trygghet och sociala investeringar i syfte att reducera ojämlikhet och ta itu med de negativa effekterna av teknik, demografi och mångfald.

Människors mobilitet på global och lokal nivå för bättre migrationsstyrning, integration av migranter inklusive flyktingar, respekt för internationella åtaganden och mänskliga rättigheter, större och förbättrad tillgång till utbildning av hög kvalitet, fortbildning, stödtjänster, ett aktivt och inkluderande medborgarskap, särskilt för sårbara kategorier.

Människors mobilitet på global och lokal nivå för bättre migrationsstyrning, integration av migranter inklusive flyktingar, respekt för internationella åtaganden och mänskliga rättigheter, större och förbättrad tillgång till utbildning av hög kvalitet, fortbildning, stödtjänster, ett aktivt och inkluderande medborgarskap, särskilt för sårbara kategorier.

Utbildningssystem för att främja och på bästa sätt utnyttja EU:s digitala omvandling, även för att hantera riskerna i samband med globala beroendeförhållanden och tekniska innovationer, särskilt nya risker på nätet, etiska frågor, socioekonomisk ojämlikhet och radikala förändringar på marknaderna.

Utbildningssystem för att främja och på bästa sätt utnyttja EU:s digitala omvandling, även för att hantera riskerna i samband med globala beroendeförhållanden och tekniska innovationer, särskilt nya risker på nätet, etiska frågor, socioekonomisk ojämlikhet och radikala förändringar på marknaderna.

Modernisering av offentliga myndigheter för att tillgodose medborgarnas förväntningar när det gäller tillhandahållande av tjänster, transparens, tillgänglighet, öppenhet, ansvarighet och fokus på användaren.

Modernisering av offentliga myndigheter för att tillgodose medborgarnas förväntningar när det gäller tillhandahållande av tjänster, transparens, tillgänglighet, öppenhet, ansvarighet och fokus på användaren.

Rättssystemens effektivitet och förbättrad tillgång till rättvisa baserat på rättsväsendets oberoende och rättsstatsprincipen, rättvisa, effektiva och transparenta metoder både i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.

Rättssystemens effektivitet och förbättrad tillgång till rättvisa baserat på rättsväsendets oberoende och rättsstatsprincipen, rättvisa, effektiva och transparenta metoder både i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.

Ändringsrekommendation 46

Bilaga I andra pelaren (s. 32)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

3.2.

Insatsområden

3.2.

Insatsområden

3.2.1.

Tillverkningsteknik

3.2.1.

Horisontella drivkrafter för omvandling och resultat

Tillverkning är en viktig drivkraft för sysselsättningen och välståndet i EU och står för över tre fjärdedelar av EU:s totala export och över 100 miljoner direkta och indirekta arbetstillfällen. Den viktigaste utmaningen för EU:s tillverkningsindustri är att förbli konkurrenskraftig på global nivå med smartare och mer skräddarsydda produkter med ett högt mervärde, som tillverkas till mycket lägre energikostnader. Kreativa och kulturella inslag kommer att vara avgörande för att skapa mervärde.

Industrins framtid är inte endast beroende av tekniska faktorer, utan även av de sociala och organisatoriska faktorer som spelar en nyckelroll för dess konkurrenskraft, ofta inte är tillräckligt kända och kräver ytterligare utveckling i fråga om kunskap, spridning och egenansvar.

 

Allmänna riktlinjer

Organisering av värdekedjor och samarbete inom dessa, fördelning av mervärde, förhandlings- och prissättningsmekanismer, verktyg för informationsutbyte och samarbetsbaserat arbete, initiativ för gemensam utformning, användning av virtuell och förstärkt verklighet i utformning, förberedelse för industrialisering och utbildning av arbetstagare.

Klusterbyggande, lokaliserade samarbetsnätverk, utveckling av regionala ekosystem och innovationsnav, utveckling av positiva yttre effekter av regionerna för att öka deras attraktionskraft och industrins konkurrenskraft.

Ergonomi och förbättrade arbetsvillkor, tillgång till utbildning under hela livet och anpassning av kompetenser efter yrkenas omvandlingar, utnyttjande av de anställdas erfarenhet och kreativitet.

Undanröjande av hinder för företagens omvandling, särskilt den digitala omvandlingen: tillgång till finansiering, innovation och kompetens, utarbetande och hantering av omvandlingsstrategier, tillhandahållande av stöd till förändringar, utveckling av det sätt på vilket industrin och dess yrken representeras.

 

3.2.2.

Tillverkningsteknik

Tillverkning är en viktig drivkraft för sysselsättningen och välståndet i EU och står för över tre fjärdedelar av EU:s totala export och över 100 miljoner direkta och indirekta arbetstillfällen. Den viktigaste utmaningen för EU:s tillverkningsindustri är att förbli konkurrenskraftig på global nivå med smartare och mer skräddarsydda produkter med ett högt mervärde, som tillverkas till mycket lägre energikostnader. Kreativa och kulturella inslag kommer att vara avgörande för att skapa mervärde.

Motivering

I detta skede tar inte Horisont Europa hänsyn till eller underskattar de horisontella och organisatoriska aspekter som trots allt bidrar till industrins omvandling och konkurrenskraft och för vilka Europa har ett behov av mer vetenskaplig kunskap och innovation.

Ändringsrekommendation 47

Bilaga I andra pelaren (s. 41)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

MOTIVERING

MOTIVERING

DEL II – Bilaga I

DEL II – Bilaga I

Punkt 4 KLUSTRET FÖR KLIMAT, ENERGI OCH MOBILITET

Punkt 4 KLUSTRET FÖR KLIMAT, ENERGI OCH MOBILITET

4.1.

Bakgrund

4.1.

Bakgrund

(…)

(…)

Verksamhet inom detta kluster bidrar särskilt till att energiunionens mål, liksom för den digitala inre marknaden och agendan för sysselsättning, tillväxt och investeringar, en förstärkning av EU som global aktör, EU:s nya industripolitik, strategin för den cirkulära ekonomin, råvaruinitiativet, säkerhetsunionen och agendan för städer, EU:s gemensamma jordbrukspolitik samt EU:s rättsliga bestämmelser för att minska buller och luftföroreningar.

Verksamhet inom detta kluster bidrar särskilt till att energiunionens mål, liksom för den digitala inre marknaden och agendan för sysselsättning, tillväxt och investeringar, en förstärkning av EU som global aktör, EU:s nya industripolitik, strategin för den cirkulära ekonomin , blå tillväxt , råvaruinitiativet, säkerhetsunionen och agendan för städer, EU:s gemensamma jordbrukspolitik , den integrerade havspolitiken och EU:s gemensamma fiskeripolitik samt EU:s rättsliga bestämmelser för att minska buller och luftföroreningar.

(…)

(…)

Motivering

Havs- och fiskesektorerna är mycket viktiga för EU, och därför är det nödvändigt att inkludera en hänvisning till dessa sektorer.

Ändringsrekommendation 48

Bilaga I andra pelaren – 4.2.5 Samhällen och städer (s. 44)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

(…)

(…)

Livskvalitet för medborgarna, säker mobilitet, social innovation, städernas cirkulära kapacitet och återhämtningsförmåga, minskad miljöpåverkan och minskade föroreningar.

Livskvalitet för medborgarna, säker mobilitet, social innovation, städernas cirkulära kapacitet och återhämtningsförmåga, minskad miljöpåverkan och minskade föroreningar.

 

Göra medborgare i städer och regioner delaktiga, demokratiska utmaningar när det gäller omställningen på miljö- och energiområdet, social acceptans och stöd för förändringar med koppling till övergången, minskad ojämlikhet i processen för anpassning till klimatförändringar och miljömässiga och energimässiga förändringar.

(…)

(…)

Ändringsrekommendation 49

Bilaga I andra pelaren – 5.2.4 Hav och oceaner (s. 51)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

(…)

(…)

Blåa värdekedjor, mångbruket av havsområdet och tillväxt i sektorn för förnybar energi från haven, inbegripet hållbara alger på mikro- och makronivå.

Blåa värdekedjor, mångbruket av havsområdet och tillväxt i sjöfartsindustrin, bl.a. sektorn för förnybar energi från haven, inbegripet hållbara alger på mikro- och makronivå.

 

Gränssnitt mellan land och hav i kustområdena, hållbarhet i olika sektorer i den blå ekonomin, bl.a. fiske och vattenbruk, samt turism vid kust och hav, systemstrategier för hållbar utveckling i hamn- och kustområden, utmaningar i samband med urbanisering och den åldrade befolkningen i kustområden.

Naturbaserade lösningar som grundar sig på havens och kusternas dynamiska ekosystem,

Naturbaserade lösningar som grundar sig på havens och kusternas dynamiska ekosystem,

[…]

[…]

Ändringsrekommendation 50

Bilaga I andra pelaren – 6.2.2 Globala utmaningar (s. 54)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2.

Inkluderande och säkra samhällen

2.

Inkluderande och säkra samhällen

Forskning om ojämlikhet, fattigdom och utslagning, social mobilitet, kulturell mångfald och kompetens, bedömning av sociala, demografiska och tekniska förändringars inverkan på ekonomin och samhället.

Forskning om ojämlikhet, fattigdom och utslagning, social mobilitet, kulturell mångfald och kompetens, bedömning av sociala, demografiska och tekniska förändringars inverkan på ekonomin och samhället.

 

Forskning om hur utbildningsmässigt underläge bildas och om utvecklingen av ett utbildningssystem som främjar framgång och personlig utveckling hos alla och under hela livet.

Stöd till bevarande av kulturarvet.

Stöd till bevarande av kulturarvet.

(…)

[…]

Ändringsrekommendation 51

Bilaga I andra pelaren (s. 58)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

5.

Livsmedel och naturresurser

5.

Livsmedel och naturresurser

(…)

(…)

EU:s referenslaboratorier för foder, genetiskt modifierade organismer, livsmedelstillsatser och material som kommer i kontakt med livsmedel.

EU:s referenslaboratorier för foder, genetiskt modifierade organismer, livsmedelstillsatser och material som kommer i kontakt med livsmedel.

 

Kunskapscentrum för lokala livsmedelssystem.

Kunskapscentrum för livsmedelsbedrägerier och kvalitet.

Kunskapscentrum för livsmedelsbedrägerier och kvalitet.

Kunskapscentrum för bioekonomin.

Kunskapscentrum för bioekonomin.

Ändringsrekommendation 52

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, sjunde stycket (s. 60 och 61)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att Europa ska kunna gå i spetsen för den nya utvecklingen av banbrytande innovation måste följande grundläggande utmaningar antas:

För att Europa ska kunna gå i spetsen för den nya utvecklingen av banbrytande innovation måste följande grundläggande utmaningar antas:

Förbättra omvandlingen av vetenskap till innovation i syfte att påskynda överföringen av idéer, teknik och talang från grundforskning till nystartade företag och industri.

Förbättra omvandlingen av vetenskap till innovation i syfte att påskynda överföringen av idéer, teknik och talang från grundforskning till nystartade företag och industri.

Påskynda industriell omvandling: Europas industri släpar efter när det gäller att ta till sig ny teknik och expandera: 77 % av de nybildade och stora FoU-företagen finns i Förenta staterna eller Asien och endast 16 % är baserade i Europa.

Påskynda industriell omvandling: Europas industri släpar efter när det gäller att ta till sig ny teknik och expandera: 77 % av de nybildade och stora FoU-företagen finns i Förenta staterna eller Asien och endast 16 % är baserade i Europa.

Öka riskfinansieringen för att överbrygga finansieringsluckor: Europas innovatörer lider av ringa tillgång till riskfinansiering. Riskkapital är nyckeln till att omvandla banbrytande innovationer till världsledande företag, men i Europa uppgår riskkapitalet till mindre än en fjärdedel av det belopp som uppbringas i Förenta staterna och i Asien. Europa måste överbrygga den finansieringssvacka som ofta kallas Valley of death då idéer och innovationer inte lyckas nå ut på marknaden på grund av klyftan mellan offentligt stöd och privata investeringar, särskilt när det gäller riskfyllda banbrytande innovationer och långsiktiga investeringar.

Öka riskfinansieringen för att överbrygga finansieringsluckor: Europas innovatörer lider av ringa tillgång till riskfinansiering. Riskkapital är nyckeln till att omvandla banbrytande innovationer till världsledande företag, men i Europa uppgår riskkapitalet till mindre än en fjärdedel av det belopp som uppbringas i Förenta staterna och i Asien. Europa måste överbrygga den finansieringssvacka som ofta kallas Valley of death då idéer och innovationer inte lyckas nå ut på marknaden på grund av klyftan mellan offentligt stöd och privata investeringar, särskilt när det gäller riskfyllda banbrytande innovationer och långsiktiga investeringar.

Förbättra och förenkla det europeiska landskapet för finansiering och stöd till forskning och innovation: mångfalden av finansieringskällor bildar ett komplext landskap för innovatörerna. EU:s insatser måste genomföras i samarbete och överensstämmelse med andra initiativ på europeisk, nationell och regional nivå, både offentliga och privata, för att på ett bättre sätt främja och anpassa stödresurserna, och göra det lätt för europeiska innovatörer att hitta rätt.

Förbättra och förenkla det europeiska landskapet för finansiering och stöd till forskning och innovation: mångfalden av finansieringskällor bildar ett komplext landskap för innovatörerna. EU:s insatser måste genomföras i samarbete och överensstämmelse med andra initiativ på europeisk, nationell och regional nivå, både offentliga och privata, för att på ett bättre sätt främja och anpassa stödresurserna, och göra det lätt för europeiska innovatörer att hitta rätt.

Minska fragmenteringen av innovationskosystemet. I Europa finns ett växande antal centrum (hotspots), men de är inte väl sammankopplade. Företag med internationell tillväxtpotential måste hantera fragmenteringen av nationella marknader med olika språk, affärskulturer och regler.

Minska fragmenteringen av innovationskosystemet. I Europa finns ett växande antal centrum (hotspots), men de är inte väl sammankopplade. Företag med internationell tillväxtpotential måste hantera fragmenteringen av nationella marknader med olika språk, affärskulturer och regler.

 

Erkänna den territoriella grunden för vetenskap och innovation och det betydande bidraget från regionala innovationsekosystem och innovationsnav, som kan reagera snabbt och ta fram radikala innovationer samt säkerställa fortlöpande stöd för omvandlingen av värdekedjorna i Europa och för åtgärderna för att utveckla kompetens och mänskliga resurser. I detta syfte måste större hänsyn tas till smarta specialiseringar och deras nätverk .

Ändringsrekommendation 53

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, elfte stycket (s. 62)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

EIC kommer direkt att stödja banbrytande innovationer, men den övergripande miljön som främjar europeiska innovationer måste vidareutvecklas och förbättras: det måste finnas en europeisk strävan att stödja innovation i hela Europa, och i alla aspekter och former, inbegripet genom kompletterande EU-politik och nationell politik och resurser där så är möjligt. Denna pelare omfattar därför även följande:

EIC kommer direkt att stödja banbrytande innovationer, men den övergripande miljön som främjar europeiska innovationer måste vidareutvecklas och förbättras: det måste finnas en europeisk strävan att stödja innovation i hela Europa och i medlemsstaterna och deras regioner, och i alla aspekter och former, inbegripet genom kompletterande EU-politik samt lokal, regional och nationell politik och resurser där så är möjligt. Denna pelare omfattar därför även följande:

Nya och förstärkta mekanismer för samordning och samarbete med medlemsstater och associerade länder, men också med privata initiativ, för att stödja alla typer av europeiska innovationsekosystem och deras aktörer.

Nya och förstärkta mekanismer för samordning och samarbete med lokala och regionala myndigheter, medlemsstater och associerade länder, men också med privata initiativ, för att stödja alla typer av europeiska innovationsekosystem och deras aktörer.

Stöd till Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper).

Stöd till Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper).

Ändringsrekommendation 54

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, del 1 ”Europeiska innovationsrådet (EIC)”, punkt 1.1 (s. 64)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att garantera en korrekt och effektiv komplementaritet med enskilda eller sammanlänkade medlemsstaternas initiativ, även i form av europeiska partnerskap.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att garantera en korrekt och effektiv komplementaritet med enskilda eller sammanlänkade medlemsstaternas initiativ och regionala innovationsekosystem och innovationsnav , även i form av europeiska partnerskap. I de understödda projektens intresse kommer Pathfinder och Accelerator att se till att deras insatser integreras i en sammanhängande kedja av stöd till projekt. EIC kommer att föra en ständig dialog med de nationella, regionala och lokala myndigheterna med ansvar för innovation för att säkerställa en god komplementaritet mellan insatserna och maximera kopplingarna och samarbetet, bl.a. genom samfinansierade program. Denna dialog är en förutsättning för att EIC ska tilldela spetskompetensstämplar.

Ändringsrekommendation 55

Bilaga I tredje pelaren (s. 66 och 67)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1.1.3.

Ytterligare EIC-verksamhet

1.1.3.

Ytterligare EIC-verksamhet

Dessutom kommer EIC också att genomföra följande:

Dessutom kommer EIC också att genomföra följande:

EIC:s företagsaccelerationstjänster till stöd verksamheter och insatser inom Pathfinder och Accelerator. Syftet kommer att vara att förena EIC-gruppen av finansierade innovatörer, däribland innovatörer försedda med spetskompetensstämpeln, med investerare, partner och offentliga köpare. De kommer att tillhandahålla en rad olika handlednings- och mentorskapstjänsterför EIC-insatser. De kommer att förse innovatörer med tillgång till internationella nätverk av potentiella partner, inbegripet industriella sådana, för att komplettera en värdekedja eller utveckla marknadsmöjligheter, och hitta investerare och andra källor till privat finansiering eller företagsfinansiering. Verksamheten kommer att bestå av liveevenemang (t.ex. evenemang för kontakt- och tjänsteförmedling, tillfällen att pitcha sina idéer) men också utveckling av motsvarande plattformar eller användning av befintliga sådana, i nära förbindelse med finansiella intermediärer som stöds av InvestEU och med EIB-gruppen. Denna verksamhet kommer också att uppmuntra kollegialt utbyte som en källa till lärande i innovationsekosystem, med särskilt god användning av ledamöter i den rådgivande högnivågruppen för EIC:s styrelse och EIC-stipendiater.

EIC:s företagsaccelerationstjänster till stöd verksamheter och insatser inom Pathfinder och Accelerator. Syftet kommer att vara att förena EIC-gruppen av finansierade innovatörer, däribland innovatörer försedda med spetskompetensstämpeln, med investerare, partner och offentliga köpare men även nationella och lokala aktörer som stöder innovation och som har möjlighet att komplettera stödet från EIC och ge innovatörerna hållbar hjälp . De kommer att tillhandahålla en rad olika handlednings- och mentorskapstjänsterför EIC-insatser. De kommer att förse innovatörer med tillgång till internationella nätverk av potentiella partner, inbegripet industriella sådana, för att komplettera en värdekedja eller utveckla marknadsmöjligheter, och hitta investerare och andra källor till privat finansiering eller företagsfinansiering. Verksamheten kommer att bestå av liveevenemang (t.ex. evenemang för kontakt- och tjänsteförmedling, tillfällen att pitcha sina idéer) men också utveckling av motsvarande plattformar eller användning av befintliga sådana, i nära förbindelse med finansiella intermediärer som stöds av InvestEU och med EIB-gruppen. Denna verksamhet kommer också att uppmuntra kollegialt utbyte som en källa till lärande i innovationsekosystem, med särskilt god användning av ledamöter i den rådgivande högnivågruppen för EIC:s styrelse och EIC-stipendiater.

Ändringsrekommendation 56

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, ”Europeiska innovationsrådet (EIC)”, punkt 1.2.2 (s. 68)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1.2.2

EIC-programförvaltare

Kommissionen kommer att inta en proaktiv hållning till förvaltningen av högriskprojekt, genom tillgång till nödvändig expertis.

1.2.2

EIC-programförvaltare

Kommissionen kommer att inta en proaktiv hållning till förvaltningen av högriskprojekt, genom tillgång till nödvändig expertis.

Kommissionen kommer tillfälligt att utnämna ett antal EIC-programförvaltare för att bistå styrelsen med teknikbaserade vision och operativ vägledning.

Kommissionen kommer tillfälligt att utnämna ett antal EIC-programförvaltare för att bistå styrelsen med teknikbaserade vision och operativ vägledning.

Programförvaltarna ska komma från flera olika kretsar, t.ex. företag, universitet, nationella laboratorier och forskningscentrum. De kommer att föra med sig djupgående sakkunskap från personliga erfarenheter och mångårigt arbete på området. De kommer att vara erkända ledare, som antingen har lett tvärvetenskapliga forskarlag eller stora institutionella program och är medvetna om vikten av att vidarebefordra sina visioner outtröttligt, kreativt och brett. Slutligen kommer de att ha erfarenhet av att hantera stora budgetar, vilket kräver stor ansvarskänsla.

Programförvaltarna ska komma från flera olika kretsar, t.ex. offentliga aktörer specialiserade på innovation, företag, universitet, nationella laboratorier och forskningscentrum. De kommer att föra med sig djupgående sakkunskap från personliga erfarenheter och mångårigt arbete på området. De kommer att vara erkända ledare, som antingen har lett tvärvetenskapliga forskarlag eller stora institutionella program och är medvetna om vikten av att vidarebefordra sina visioner outtröttligt, kreativt och brett. Slutligen kommer de att ha erfarenhet av att hantera stora budgetar, vilket kräver stor ansvarskänsla.

Ändringsrekommendation 57

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, ”Europeiska innovationsekosystem”, punkt 2.1 (s. 70)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2.1

Motivering

2.1

Motivering

För att till fullo ta till vara innovationspotentialen med inblandning av forskare, företagare, industrin och samhället i stort måste EU förbättra miljön där innovation kan blomstra på alla nivåer. För detta krävs bidrag till utvecklingen av ett effektivt innovationsekosystem på EU-nivå och främjande av samarbete, nätverksarbete och utbyte av idéer, resurser och kompetens mellan nationella och lokala innovationsekosystem.

För att till fullo ta till vara innovationspotentialen med inblandning av forskare, företagare, industrin och samhället i stort måste EU förbättra miljön där innovation kan blomstra på alla nivåer. För detta krävs bidrag till utvecklingen av ett effektivt innovationsekosystem på EU-nivå och främjande av samarbete, nätverksarbete och utbyte av idéer, resurser och kompetens mellan nationella och lokala innovationsekosystem.

EU måste också sträva efter att utveckla ekosystem som stöder social innovation och innovation inom den offentliga sektorn, vid sidan av innovation i privata företag. Den offentliga sektorn måste vara innovativ och förnya sig för att kunna stödja de ändringar i reglering och styrning som är nödvändiga för en storskalig utbyggnad av ny teknik och en växande efterfrågan på effektivare och mer ändamålsenligt tillhandahållande av tjänster. Sociala innovationer är avgörande för att stärka välfärden i våra samhällen.

EU måste också sträva efter att utveckla ekosystem som stöder social innovation och innovation inom den ideella frivilligsektorn och den offentliga sektorn, vid sidan av innovation i privata företag. Dessa sektorer måste vara innovativa och förnya sig för att kunna stödja de ändringar i reglering och styrning som är nödvändiga för en storskalig utbyggnad av ny teknik och en växande efterfrågan på effektivare och mer ändamålsenligt tillhandahållande av tjänster. Sociala innovationer är avgörande för att stärka välfärden i våra samhällen.

Ändringsrekommendation 58

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, ”Europeiska innovationsekosystem”, punkt 2.2 (s. 70 och 71)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2.2

Insatsområden

2.2.

Insatsområden

Som ett första steg kommer kommissionen att arrangera ett EIC-forum för medlemsstater och associerade länders offentliga myndigheter och organ med ansvar för nationell innovationspolitik och innovationsprogram i syfte att främja samordning och dialog om utvecklingen av EU:s innovationsekosystem. Inom detta EIC-forum kommer kommissionen att göra följande:

Som ett första steg kommer kommissionen att arrangera ett EIC-forum för medlemsstaternas, kommunernas och regionernas samt associerade länders offentliga myndigheter och organ med ansvar för nationell innovationspolitik och innovationsprogram i syfte att främja samordning och dialog om utvecklingen av EU:s innovationsekosystem. Inom detta EIC-forum kommer kommissionen att göra följande:

Diskutera utvecklingen av innovationsfrämjande lagstiftning, genom fortsatt tillämpning av innovationsprincipen och utveckling av innovativa metoder för offentlig upphandling, inbegripet utveckling och stärkande av instrumentet för offentlig upphandling av innovativa lösningar för att främja innovation. Observationsorganet för innovation inom offentlig sektor kommer också att fortsätta att stödja interna statliga innovationssatsningar, tillsammans med den moderniserade enheten för politiskt stöd.

Diskutera utvecklingen av innovationsfrämjande lagstiftning, genom fortsatt tillämpning av innovationsprincipen och utveckling av innovativa metoder för offentlig upphandling, inbegripet utveckling och stärkande av instrumentet för offentlig upphandling av innovativa lösningar för att främja innovation. Observationsorganet för innovation inom offentlig sektor kommer också att fortsätta att stödja interna statliga innovationssatsningar, tillsammans med den moderniserade enheten för politiskt stöd.

Främja anpassningen av forsknings- och innovationsagendorna med EU:s insatser för att konsolidera en öppen marknad för kapitalflöden och investeringar, såsom utvecklingen av centrala ramvillkor för innovation inom ramen för kapitalmarknadsunionen.

Främja anpassningen av forsknings- och innovationsagendorna med EU:s insatser för att konsolidera en öppen marknad för kapitalflöden och investeringar, såsom utvecklingen av centrala ramvillkor för innovation inom ramen för kapitalmarknadsunionen.

Förbättra samordningen mellan nationella innovationsprogram och EIC för att på så sätt främja operativa synergieffekter och undvika överlappning, genom att dela uppgifter om program och deras genomförande, resurser och expertis, analys och övervakning av tekniska och innovativa utvecklingstrender, och genom att koppla samman respektive innovatörsgrupper.

Förbättra samordningen mellan nationella , regionala och lokala innovationsprogram och EIC för att på så sätt främja operativa synergieffekter och undvika överlappning, genom att dela uppgifter om program och deras genomförande, resurser och expertis, analys och övervakning av tekniska och innovativa utvecklingstrender, och genom att koppla samman respektive innovatörsgrupper.

 

Främja identifiering, karakterisering och erkännande av samt pr för regionala innovationsekosystem och innovationsnav, deras sammankoppling kring smarta specialiseringar och deras tillnärmning inom ramen för konsortier som kan bidra väsentligt till att målen med programmet uppnås, särskilt dess pelare ”Öppen innovation”.

Fastställa en gemensam kommunikationsstrategi för innovation i EU. Den ska syfta till att stimulera EU:s mest begåvade innovatörer, entreprenörer, särskilt unga drivkrafter, små och medelstora företag och nystartade företag, även från nya hörn av EU. Den ska framhäva det EU-mervärde tekniska, icke-tekniska och sociala innovatörer kan skapa för EU:s medborgare genom att utveckla sina idéer eller visioner till ett blomstrande företag (sociala värde/påverkan, arbetstillfällen och tillväxt, sociala framsteg).

Fastställa en gemensam kommunikationsstrategi för innovation i EU. Den ska syfta till att stimulera EU:s mest begåvade innovatörer, entreprenörer, särskilt unga drivkrafter, små och medelstora företag och nystartade företag, även från nya hörn av EU. Den ska framhäva det EU-mervärde tekniska, icke-tekniska och sociala innovatörer kan skapa för EU:s medborgare genom att utveckla sina idéer eller visioner till ett blomstrande företag (sociala värde/påverkan, arbetstillfällen och tillväxt, sociala framsteg).

Verksamheter kommer att genomföras för att säkra en ändamålsenlig komplementaritet mellan EIC:s åtgärdstyper och deras särskilda inriktning på banbrytande innovation, med verksamheter som genomförs av medlemsstaterna och associerade länder, men även av privata initiativ i syfte att stödja alla former av innovation, nå ut till alla innovatörer i hela EU och ge dem ökat och tillräckligt stöd.

Verksamheter kommer att genomföras för att säkra en ändamålsenlig komplementaritet mellan EIC:s åtgärdstyper och deras särskilda inriktning på banbrytande innovation, med verksamheter som genomförs av medlemsstaterna , regionerna och kommunerna och associerade länder, men även av privata initiativ i syfte att stödja alla former av innovation, nå ut till alla innovatörer i hela EU och ge dem ökat och tillräckligt stöd.

Motivering

Kommunerna, regionerna och deras innovationsekosystem bör stå i centrum för EIC.

Ändringsrekommendation 59

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, ”Europeiska innovationsekosystem”, punkt 2.2 (s. 71)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I detta syfte kommer EU att göra följande:

I detta syfte kommer EU att göra följande:

Främja och samfinansiera gemensamma innovationsprogram som förvaltas av de myndigheter som ansvarar för offentliga nationella, regionala eller lokala innovationsprogram och innovationspolitik, till vilka privata enheter som stöder innovation och innovatörer kan kopplas. Sådana efterfrågestyrda gemensamma program får inrikta sig på, bland annat, stöd till studier i ett tidigt skede och genomförbarhetsstudier, samarbete mellan den akademiska världen och företag, stöd till högteknologiska små och medelstora företags forsknings-, teknik- och kunskapsöverföring, internationalisering av små och medelstora företag, marknadsanalys och utveckling, digitalisering av lågteknologiska små och medelstora företag, finansieringsinstrument för marknadsnära innovationer eller marknadsintroduktion, social innovation. De kan även omfatta gemensamma initiativ till offentlig upphandling så att innovationer kan marknadsföras i den offentliga sektorn, särskilt för att stödja utvecklingen av ny politik. Detta kan vara särskilt effektivt för att stimulera innovation i allmännyttig tjänst och för att erbjuda marknadsmöjligheter åt europeiska innovatörer.

Främja och samfinansiera gemensamma innovationsprogram som förvaltas av de myndigheter som ansvarar för offentliga nationella, regionala eller lokala innovationsprogram och innovationspolitik, till vilka privata enheter som stöder innovation och innovatörer kan kopplas. Dessa gemensamma program kan ta formen av konsortier som samlar regionala innovationsekosystem och innovationsnav. Sådana efterfrågestyrda gemensamma program får inrikta sig på, bland annat, stöd till studier i ett tidigt skede och genomförbarhetsstudier (t.ex. kompletterande forskningsarbete som möjliggör konceptbevis, demonstratorer och pilotproduktionslinjer), samarbete mellan den akademiska världen och företag, stöd till högteknologiska små och medelstora företags forsknings-, teknik- och kunskapsöverföring, internationalisering av små och medelstora företag, marknadsanalys och utveckling, digitalisering av lågteknologiska små och medelstora företag, finansieringsinstrument för marknadsnära innovationer eller marknadsintroduktion, social innovation. De kan även omfatta gemensamma initiativ till offentlig upphandling så att innovationer kan marknadsföras i den offentliga sektorn, särskilt för att stödja utvecklingen av ny politik. Detta kan vara särskilt effektivt för att stimulera innovation i allmännyttig tjänst och för att erbjuda marknadsmöjligheter åt europeiska innovatörer.

Stöd kan också ges för gemensamma program för mentorskap, handledning, tekniskt bistånd och andra tjänster som tillhandahålls nära innovatörer genom nätverk, t.ex. Enterprise Europe Network, kluster, alleuropeiska plattformar såsom Startup Europe, lokala innovationsaktörer, offentliga eller privata, i synnerhet företagskuvöser och innovationscentrum som dessutom kan sammankopplas för att främja partnerskap mellan innovatörer. Stöd får också ges för att främja mjuka färdigheter för innovation, bland annat till nätverk av yrkesskolor och i nära förbindelse med Europeiska institutet för innovation och teknik.

Stöd kan också ges för gemensamma program för mentorskap, handledning, tekniskt bistånd och andra tjänster som tillhandahålls nära innovatörer genom nätverk, t.ex. Enterprise Europe Network, kluster, alleuropeiska plattformar såsom Startup Europe, regionala och lokala innovationsaktörer, offentliga eller privata, i synnerhet företagskuvöser och innovationscentrum som dessutom kan sammankopplas för att främja partnerskap mellan innovatörer. Stöd får också ges för att främja mjuka färdigheter för innovation, bland annat till nätverk av yrkesskolor och i nära förbindelse med Europeiska institutet för innovation och teknik.

Ändringsrekommendation 60

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, ”Europeiska innovationsekosystem”, punkt 2.2 (s. 71)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

EU kommer också att inleda nödvändiga åtgärder för att ytterligare övervaka och främja den allmänna innovationsmiljö och förmågan till innovationsstyrning i Europa.

EU kommer också att inleda nödvändiga åtgärder för att ytterligare övervaka och främja den allmänna innovationsmiljö och förmågan till innovationsstyrning i Europa.

 

Kommissionen kommer tillsammans med kommunerna och regionerna att inrätta ett forum för regionala innovationsekosystem och innovationsnav för att förbättra kunskaperna om villkoren för deras framväxt och framgång och deras bidrag till europeisk vetenskaplig spetskompetens och innovationsdynamik och för att underlätta och stärka deras bidrag till genomförandet av programmet och uppnåendet av dess mål.

Ekosystemets stödverksamheter kommer att genomföras av kommissionen med stöd av ett genomförandeorgan för utvärderingsprocessen.

Ekosystemets stödverksamheter kommer att genomföras av kommissionen med stöd av ett genomförandeorgan för utvärderingsprocessen.

Ändringsrekommendation 61

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, ”Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)”, punkt 3.1 andra stycket (s. 72)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Satsningar behövs fortfarande för att utveckla ekosystem där forskare, innovatörer, industrier och regeringar lätt kan samverka med varandra.

Satsningar behövs fortfarande för att utveckla ekosystem där forskare, innovatörer, industrier och regeringar samt lokala och regionala myndigheter lätt kan samverka med varandra.

Ändringsrekommendation 62

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, ”Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)”, punkt 3.1 fjärde stycket första meningen (s. 72)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Innovationsutmaningarnas art och omfattning kräver sammanbindning och mobilisering av aktörer och resurser på europeisk nivå, genom att främja gränsöverskridande samarbete.

Innovationsutmaningarnas art och omfattning kräver sammanbindning och mobilisering av aktörer och resurser på europeisk nivå, genom att främja transregionalt och gränsöverskridande samarbete.

Ändringsrekommendation 63

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, ”Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)”, punkt 3.2.1 (s. 72 och 73)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

3.2

Insatsområden

3.2

Insatsområden

3.2.1.

Hållbara innovationsekosystem i Europa

Europeiska institutet för innovation och teknik kommer att ha en starkare roll när det gäller att stärka hållbara innovationsekosystem i Europa. Institutet kommer i synnerhet att fortsätta att fungera främst genom sina kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper), de stora europeiska partnerskapen som tar itu med specifika samhällsutmaningar. Det kommer att fortsätta att stärka innovationsekosystemen runt omkring dem genom att främja samverkan mellan forskning, innovation och utbildning. Institutet kommer dessutom att bidra till att överbrygga befintliga klyftor i innovationsprestationerna i Europa genom att utvidga det regionala innovationssystemet (EIT RIS). Institutet kommer att arbeta med innovationsekosystem som uppvisar en hög innovationspotential baserat på strategi, tematisk anpassning och inverkan, i nära samverkan med strategier för smart specialisering och plattformar.

3.2.1.

Hållbara innovationsekosystem i Europa

Europeiska institutet för innovation och teknik kommer att ha en starkare roll när det gäller att stärka hållbara innovationsekosystem i Europa. Institutet kommer i synnerhet att fortsätta att fungera främst genom sina kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper), de stora europeiska partnerskapen som tar itu med specifika samhällsutmaningar. Det kommer att fortsätta att stärka innovationsekosystemen runt omkring dem genom att främja samverkan mellan forskning, innovation och utbildning. Institutet kommer dessutom att bidra till att överbrygga befintliga klyftor i innovationsprestationerna i Europa genom att utvidga det regionala innovationssystemet (EIT RIS). Institutet kommer att arbeta med innovationsekosystem , och särskilt regionala innovationsekosystem och innovationsnav, som uppvisar en hög innovationspotential baserat på strategi, tematisk anpassning och inverkan, i nära samverkan med strategier för smart specialisering och plattformar.

Ändringsrekommendation 64

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Tredje pelaren – Öppen innovation”, ”Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)”, punkt 3.2.4 (s. 74)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

Samarbeta med Europeiska innovationsrådet för att strömlinjeforma stödet (dvs. finansiering och tjänster) som erbjuds till mycket innovativa projekt i både inlednings- och expansionsfasen, särskilt genom KI-grupperna.

Samarbeta med Europeiska innovationsrådet för att strömlinjeforma stödet (dvs. finansiering och tjänster) som erbjuds till mycket innovativa projekt i både inlednings- och expansionsfasen, särskilt genom KI-grupperna.

Planera och genomföra EIT-verksamheter i syfte att maximera synergierna och komplementariteten med åtgärder inom ramen för pelaren globala utmaningar och industriell konkurrenskraft.

Planera och genomföra EIT-verksamheter i syfte att maximera synergierna och komplementariteten med åtgärder inom ramen för pelaren globala utmaningar och industriell konkurrenskraft.

Samarbeta med EU-medlemsstater både på nationell och regional nivå, upprätta en strukturerad dialog och samordna ansträngningarna för att möjliggöra synergier med befintliga nationella initiativ i syfte att identifiera, dela och sprida god praxis och lärdomar.

Samarbeta med EU-medlemsstater på nationell nivå och med lokala och regionala myndigheter , upprätta en strukturerad dialog och samordna ansträngningarna för att möjliggöra synergier med befintliga nationella , regionala och lokala initiativ i syfte att identifiera, dela och sprida god praxis och lärdomar.

Ändringsrekommendation 65

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, fjärde stycket (s. 76)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Dessutom ses forskning och innovation av vissa som avlägset och elitistiskt utan tydliga fördelar för medborgarna, vilket framkallar attityder som hämmar skapandet och spridningen av innovativa lösningar, och skepsis mot evidensbaserad offentlig politik. Detta kräver både bättre kopplingar mellan vetenskapsmän, medborgarna och beslutsfattarna, och mer kraftfulla strategier för att samla vetenskaplig bevisning i sig.

Dessa skillnader och ojämlikheter i tillgången till forskning och innovation har lett till förlorat förtroende hos medborgarna, men vissa ser också forskning och innovation som avlägset och elitistiskt utan tydliga fördelar för medborgarna, vilket framkallar attityder som hämmar skapandet och spridningen av innovativa lösningar, och skepsis mot evidensbaserad offentlig politik. Detta kräver att man bekämpar de skillnader som konstaterats samt utvecklar bättre kopplingar mellan vetenskapsmän, medborgarna och beslutsfattarna och mer kraftfulla strategier för att samla vetenskaplig bevisning i sig.

Ändringsrekommendation 66

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, femte stycket (s. 76)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

EU behöver nu höja ribban för kvaliteten på och inverkan av sitt forsknings- och innovationssystem, vilket kräver ett förnyat europeiskt forskningsområde (ERA), som får bättre stöd från EU:s ramprogram för forskning och innovation. Det behövs i synnerhet en välintegrerad men ändå skräddarsydd uppsättning EU-åtgärder i kombination med reformer och prestationsförbättringar på nationell nivå (till vilka strategier för smart specialisering som stöds genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) kan bidra) och, i sin tur, institutionella förändringar inom organisationer som finansierar och bedriver forskning, däribland universitet. Genom att kombinera ansträngningarna på EU-nivå, kan synergier utnyttjas och nödvändig skala kan nås för att göra stödet till nationella politiska reformer mer effektivt och verkningsfullt.

EU behöver nu höja ribban för kvaliteten på och inverkan av sitt forsknings- och innovationssystem, vilket kräver ett förnyat europeiskt forskningsområde (ERA), som får bättre stöd från EU:s ramprogram för forskning och innovation. Det behövs i synnerhet en välintegrerad men ändå skräddarsydd uppsättning EU-åtgärder i kombination med reformer och prestationsförbättringar på nationell , regional och lokal nivå (till vilka strategier för smart specialisering som stöds genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) kan bidra) och, i sin tur, institutionella förändringar inom organisationer som finansierar och bedriver forskning, däribland universitet. Genom att kombinera ansträngningarna på EU-nivå, kan synergier utnyttjas och nödvändig skala kan nås för att göra stödet till nationella , regionala och lokala politiska reformer mer effektivt och verkningsfullt.

Ändringsrekommendation 67

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, sjätte stycket (s. 76)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den verksamhet som får stöd genom denna del behandlar det europeiska forskningsområdets politiska prioriteringar, men generellt sett ges stöd till alla delar av Horisont Europa. Verksamhet kan också bedrivas för att främja kompetensrörlighet i hela det europeiska forskningsområdet genom mobilitet för forskare och innovatörer.

Den verksamhet som får stöd genom denna del behandlar det europeiska forskningsområdets politiska prioriteringar, men generellt sett ges stöd till alla delar av Horisont Europa. Verksamhet kan också bedrivas för att främja kompetensrörlighet i hela det europeiska forskningsområdet genom mobilitet för forskare och innovatörer. Andra åtgärder kan syfta till att stödja framväxten och struktureringen av samt spetskompetensen inom nya regionala innovationsekosystem och innovationsnav i de medlemsstater och regioner som släpar efter i utvecklingen av forskning och innovation.

Ändringsrekommendation 68

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, ”Spridning av spetskompetens” (s. 89)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

Teaming, för att skapa nya eller uppgradera befintliga spetsforskningscentrum i kvalificerade länder, genom att bygga vidare på partnerskap mellan ledande vetenskapliga institutioner och partnerinstitutioner.

Teaming, för att skapa nya eller uppgradera befintliga regionala innovationsekosystem och innovationsnav samt spetsforskningscentrum i kvalificerade länder, genom att bygga vidare på partnerskap mellan ledande vetenskapliga institutioner och partnerinstitutioner.

Twinning, för att väsentligt stärka ett universitet eller en forskningsorganisation från ett kvalificerat land inom ett visst område, genom att sätta dem i förbindelse med internationella ledande forskningsinstitut från andra medlemsstater eller associerade länder.

Twinning, för att väsentligt stärka ett universitet eller en forskningsorganisation från ett kvalificerat land inom ett visst område, genom att sätta dem i förbindelse med internationella ledande forskningsinstitut från andra medlemsstater eller associerade länder.

ERA Chairs, för att hjälpa universitet eller forskningsorganisationer att locka till sig och behålla enastående mänskliga resurser under ledning av en framstående forskare och forskningsledare (ERA-professuren), och att genomföra strukturella förändringar för att uppnå spetskompetens på en hållbar grund.

ERA Chairs, för att hjälpa universitet eller forskningsorganisationer att locka till sig och behålla enastående mänskliga resurser under ledning av en framstående forskare och forskningsledare (ERA-professuren), och att genomföra strukturella förändringar för att uppnå spetskompetens på en hållbar grund.

Europeiskt samarbete inom vetenskap och teknik (Cost), som inbegriper ambitiösa villkor när det gäller medtagande av kvalificerade länder, och andra åtgärder för att sörja för vetenskapligt nätverksarbete, kapacitetsuppbyggnad och karriärutvecklingsstöd till forskare från dessa målländer. 80 % av Cost:s totala budget kommer att anslås till åtgärder som är helt och hållet anpassade till målen i detta insatsområde.

Europeiskt samarbete inom vetenskap och teknik (Cost), som inbegriper ambitiösa villkor när det gäller medtagande av kvalificerade länder, och andra åtgärder för att sörja för vetenskapligt nätverksarbete, kapacitetsuppbyggnad och karriärutvecklingsstöd till forskare från dessa målländer. 80 % av Cost:s totala budget kommer att anslås till åtgärder som är helt och hållet anpassade till målen i detta insatsområde.

 

Transregionalt samarbete kring gemensamma smarta specialiseringar och mellan regionala innovationsekosystem och innovationsnav genom att stödja och underlätta deltagande av ekosystem som är under framväxt och utveckling.

Ändringsrekommendation 69

Bilaga I ”Programverksamheter”, ”Förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, ”Reformera och förbättra EU:s forsknings- och innovationssystem” (s. 80)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Politiska reformer på nationell nivå kommer att få kraft av utvecklingen av politiska initiativ på EU-nivå, forskning, nätverksarbete, partnerskap, samordning, datainsamling och övervakning och utvärdering.

Politiska reformer på nationell , regional och lokal nivå kommer att få kraft av utvecklingen av politiska initiativ på EU-nivå, forskning, nätverksarbete, partnerskap, samordning, datainsamling och övervakning och utvärdering.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

Stärka evidensbasen för forsknings- och innovationspolitik, för en bättre förståelse av de olika aspekterna och komponenterna i nationella forsknings- och innovationssystem, bland annat drivkrafter, effekter och tillhörande politik.

Stärka evidensbasen för forsknings- och innovationspolitik, för en bättre förståelse av de olika aspekterna och komponenterna i nationella , regionala och lokala forsknings- och innovationssystem, bland annat drivkrafter, effekter och tillhörande politik.

Framåtriktad verksamhet, för att i samordning med och medverkan av nationella myndigheter och framtidsorienterade aktörer, på ett inkluderande sätt, med utgångspunkt i framsteg i prognosmetoden, analysera behoven och göra resultaten mer politiskt relevanta samtidigt som synergier inom och utanför programmet kan användas.

Framåtriktad verksamhet, för att i samordning med och medverkan av nationella myndigheter , lokala och regionala myndigheter och framtidsorienterade aktörer, på ett inkluderande sätt, med utgångspunkt i framsteg i prognosmetoden, analysera behoven och göra resultaten mer politiskt relevanta samtidigt som synergier inom och utanför programmet kan användas.

Påskynda övergången till öppen vetenskap genom att övervaka, analysera och stödja utveckling och användning av politik och praxis för öppen vetenskap i medlemsstater, regioner, institutioner och bland forskare, på ett sätt som optimerar synergier och enhetlighet på EU-nivå.

Påskynda övergången till öppen vetenskap genom att övervaka, analysera och stödja utveckling och användning av politik och praxis för öppen vetenskap i medlemsstater, regioner, kommuner, institutioner och bland forskare, på ett sätt som optimerar synergier och enhetlighet på EU-nivå.

Stödja nationella forsknings- och innovationspolitiska reformer, bland annat genom en förstärkt uppsättning tjänster från enheten för politiskt stöd (dvs. sakkunnigbedömningar, särskilda stödåtgärder, ömsesidigt lärande och kunskapscentrum) till medlemsstaterna och associerade länder, i samverkan med Europeiska regionala utvecklingsfonden, stödtjänsten för strukturreformer och reformverktyget.

Stödja nationella , regionala och lokala forsknings- och innovationspolitiska reformer, bland annat genom en förstärkt uppsättning tjänster från enheten för politiskt stöd (dvs. sakkunnigbedömningar, särskilda stödåtgärder, ömsesidigt lärande och kunskapscentrum) till medlemsstaterna , regionerna och kommunerna och associerade länder, i samverkan med Europeiska regionala utvecklingsfonden, stödtjänsten för strukturreformer och reformverktyget.

 

Stödja framväxten, struktureringen och utvecklingen av regionala innovationsekosystem och innovationsnav. Vid en gemensam ansökan av medlemsstaten och de lokala och regionala myndigheterna kan en särskild samarbetsåtgärd mellan kommissionen och dessa nationella, regionala och lokala aktörer genomföras för att stärka relevansen hos användningen av Eruf och ESF+ inom forskning och innovation, underlätta tillgången till Horisont Europa och stärka synergieffekterna mellan de olika fonderna och ramprogrammet, t.ex. inom ramen för nya europeiska partnerskap och samfinansierade program. Kommissionens avdelningar och organ som ansvarar för genomförandet av Horisont Europa kommer att vara direkt delaktiga i denna ordning.

II.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén upprepar sin efterlysning av en övergripande strategi för unionens finansiella insatser för forskning, utbildning och innovation, vilket för närvarande saknas i budgetarbetet.

2.

Kommittén anser att nivån på de medel som anslagits till Horisont Europa är tillfredsställande i det nuvarande budgetläget, och att bara en betydande ökning av unionens budget skulle kunna motivera en omprövning, som då borde koncentreras till tredje pelaren och delen ”Förstärkning av det europeiska forskningsområdet”.

3.

Kommittén är bekymrad över risken för ökade skillnader mellan de kommuner och regioner som är stora stödmottagare inom ramprogrammet för forskning och innovation, vars budget kommer att öka, och övriga, som kommer att känna av konsekvenserna av de minskade sammanhållningspolitiska budgetarna. Kommittén upprepar att EU enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. ReK varnar för att de åtgärder som vidtagits för att minska skillnaderna mellan regionerna i syfte att ta itu med utmaningarna, däribland den demografiska utmaningen, och främja tillgång för alla till Horisont Europa är otillräckliga.

4.

ReK efterlyser ett verkligt beaktande av den spetskompetens som finns i alla unionens medlemsstater och regioner för att förbättra nivån på den vetenskapliga spetskompetensen i Europa som helhet och inte enbart i ett fåtal stora regioner och storstäder.

5.

Kommittén framhåller de framsteg som gjorts när det gäller att inom Horisont Europa beakta den lokala och regionala verkligheten i fråga om innovation, men beklagar starkt den envisa vägran att erkänna den vetenskapliga spetskompetensens territoriella grund, de regionala innovationsekosystemens och innovationsnavens bidrag till unionens dynamik och de lokala och regionala myndigheternas roll i programplaneringen och genomförandet av forsknings- och innovationspolitiken. En formell definition av regionala innovationsekosystem och innovationsnav är en förutsättning för att de faktiskt ska beaktas.

6.

ReK uppmanar med eftertryck till att göra de lokala och regionala myndigheterna fullt delaktiga i den strategiska planering som kommer att vägleda genomförandet av Horisont Europa, och till att i detta sammanhang beakta strategierna för smart specialisering.

7.

De territoriella effekterna måste erkännas som grundläggande inslag i begreppet effekt för utvärderingen av programmet och projekten.

8.

Det är mycket viktigt att tydligt klargöra den nödvändiga kopplingen mellan den europeiska, nationella, regionala och lokala innovationspolitiken och att de lokala och regionala myndigheterna deltar i Europeiska innovationsrådets forum.

9.

Kommittén ställer sig till fullo bakom de nya europeiska partnerskapen och de samfinansierade åtgärderna, som kan bli de främsta verktygen för att finansiera transregionalt samarbete och program som genomförs av konsortier av regionala innovationsekosystem och innovationsnav (en process för att knyta samman territorier). En betydande del av Horisont Europa bör genomföras genom dessa ordningar, särskilt inom den andra och den tredje pelaren.

10.

ReK önskar att alla medel som mobiliseras för att samfinansiera en åtgärd eller ett åtgärdsprogram inom ramen för Horisont Europa ska omfattas av de rättsliga bestämmelserna för detta program, särskilt dem som gäller statligt stöd.

11.

Det är nödvändigt att tillhandahålla en tydlig ram för synergieffekterna mellan de olika fonderna och ramprogrammet kring fem principer: enhetlighet, komplementaritet, förenlighet, gemensam utformning och erkännande av kollektiv av lokala aktörer. ReK framhåller att det är mycket viktigt med faktisk gemensam utformning, särskilt för genomförandet av spetskompetensstämpeln.

12.

Kommittén motsätter sig starkt att möjligheten att överföra en del av de sammanhållningspolitiska medlen till Horisont Europa systematiskt skulle beslutas av medlemsstaterna. ReK insisterar med kraft på att denna möjlighet bör utövas av den berörda förvaltningsmyndigheten och att villkoren för att utnyttja dessa medel bör fastställas i samförstånd mellan denna myndighet och kommissionen och garantera att medlen återgår till det berörda geografiska området.

13.

ReK betonar vikten och nyttan av åtgärden för att stödja ”europeiska innovationsekosystem” inom tredje pelaren, och begär att dess budget ska höjas avsevärt och att detta tillvägagångssätt i synnerhet ska riktas till regionala innovationsekosystem och innovationsnav.

14.

I fråga om andra pelaren är kommittén bekymrad över risken för en banalisering av ”uppdragen” och efterlyser en återgång till det operativa tillvägagångssättet med gemensam utformning, såsom föreslås i Lamyrapporten. Kommittén är också bekymrad över den svaga plats som humaniora och samhällsvetenskap ges, och efterlyser en utvidgning av de ämnen som tas upp inom klustret ”Inkluderande och säkra samhällen”.

15.

ReK efterlyser, i samband med jordbruksdimensionen av klustret för livsmedel och naturresurser, att prioritet ges åt forskning om agroekologiska produktionsmetoder och produktionsmetoder för skogsjordbruk samt åt utveckling av lokala jordbrukssystem.

16.

Kommittén noterar att kommissionens förslag är förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och understryker vikten av att beakta förslagen i denna rapport i syfte att konkret genomföra slutsatserna från arbetsgruppen om subsidiaritet.

Bryssel den 9 oktober 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande


Top